1. No category

2014-08-18/Eva-Lena Rådberg
Utredning om
Tilläggskrav för NOP-certifierade produkter
Sammanfattning
Utredningen omfattar NOP:s regler för växtodling, djurhållning och förädling. Inom
produktionsområdena växtodling och djurhållning finns några skillnader mellan NOP och EU:s
förordning om ekologisk produktion som bör uppmärksammas:
Växtodling:
 Lättlösligt kväve från naturliga förekomster av natriumnitrat (chilesalpeter) är tillåtet med upp
till 20 % av grödans kvävebehov.
Djurhållning:
 Konventionella djur får köpas in utan begränsning av antalet, med följande villkor: Om
moderdjuret föds upp enligt NOP:s regler från sista tredjedelen av dräktigheten är avkomman
godkänd. Moderdjuret kan aldrig bli godkänt.

Det finns inga begränsningar i andel kraftfoder som får ges till idisslare, och slutgödning av
slaktdjur med spannmål är tillåtet.

Syntetiskt metionin får användas till höns och kycklingar.

Kalvar får födas upp inomhus i ensambox upp till 6 månaders ålder.

Operativa ingrepp av de flesta tänkbara slag är tillåtna, t.ex. ving-, näbb- och tåklippning av
fjäderfä, svanskupering av lamm och gris och brännmärkning av storboskap.
Bakgrund
I KRAVs regler finns ett antal tilläggskrav som ska vara uppfyllda för att en ekologisk produkt
producerad utanför Sverige ska kunna KRAV-märkas. Tilläggskraven som finns i avsnitten 16.2.1 –
16.2.4 i KRAVs regler, är i första hand utformade utifrån skillnader i för hållande till EU-förordningen
för ekologisk produktion.
EU erkänner ett tiotal länders regelverk som ”likvärdiga” med EU-förordningen, vilket innebär att
ekologiska produkter certifierade i dessa länder kan marknadsföras som ekologiska inom EU, och
märkas med EU-logon. Vilka länderna är framgår av Bilaga III i Kommissionens förordning (EG) nr
1235/2008. Där framgår också vilka produkttyper som erkännandet avser samt eventuella
begränsningar eller villkor.
Ett av de länder vars regelverk och kontrollsystem bedömts som likvärdiga är USA. Därför har en
översiktlig jämförelse gjorts mellan EU:s regelverk och det nationella regelverket för ekologisk
produktion i USA, National Organic Programme.
Syfte
Att bedöma om det finns regler i NOP som EU accepterar men som KRAV inte har anledning att
acceptera eller om samma tilläggskrav kan ställas på NOP-godkända råvaror och produkter som på
EU-ekologiska.
1
RÅDBERG KONSULT Kungsgatan 16, SE-753 32 UPPSALA - Tel. 0707-66 00 60
E-POST: [email protected] - WEBBPLATS: www.radberg-konsult.se
Metod
Utifrån en förstudie har några delar av NOP valts ut för en mer ingående genomgång:
1. Växtodlingsprodukter
Principerna för ekologisk växtodling skiljer sig inte mellan NOP, EU och KRAV. Inom växtodling har
utredningen därför begränsats till att jämföra KRAVs regler för:
 växtföljd med NOP:s motsvarande regler
 tillåtna gödsel- och växtskyddsmedel enligt EU: förordningen, med NOP:s regler och lista
över tillåtna och förbjudna substanser i växtodling
Övriga växtodlingsregler regler accepteras utan systematisk genomgång.
I de fall NOP är mera tillåtande än KRAVs regler gör en jämförelse med EU:s regelverk. Om EUförordningen inte heller uppfyller KRAVs regler i samma avseende och det inte finns tilläggskrav i
kapitel 16, finns rimligen inte skäl att kräva det i förhållande till NOP.
2. Animaliska produkter
Översiktlig genomgång av följande regelavsnitt av KRAVs djurregler:
5.3 Inköp av konventionella djur
5.4 Utevistelse och bete
5.5 Naturligt beteende
5.7 Foder och vatten
I de fall NOP har lägre krav än KRAVs regler i ett visst avseende görs dessutom en jämförelse med
EU-förordningen, och med nuvarande tilläggskrav för EU-certifierade produkter. Om EUförordningen inte heller uppfyller KRAVs regler i samma avseende och det inte finns tilläggskrav,
finns rimligen inte skäl att kräva det i förhållande till NOP.
3. Förädlade produkter
Jämförelse med tillåtna tillsatser och processhjälpmedel och NOP:s lista över tillåtna och förbjudna
substanser (National List of Allowed and Prohibited Substances) gås igenom och jämförs med EUs,
ämne för ämne.
Övriga regler för livsmedelsförädling accepteras utan systematisk genomgång.
Allmänt om NOP:s regelverk
NOP:s regler NOS (National Organic Standards) är mycket mera generella och kortfattade jämfört
med KRAVs och EU:s. Det finns också en handbok, som ger tolkningar som NOSB (National Organic
Standards Board) gjort efter frågor som ställts, men den är inte heltäckande, och inte ”regler”, dvs.
måste inte följas.
Några av de mest uppenbara skillnaderna mellan NOP å ena sida och EU:s och KRAVs regler å andra
sidan är:

Större delen av reglerna för djurproduktion är generella och gäller för alla djurslag
(”livestock”). Det saknas helt specifika regler för grisar, och nästan helt för fjäderfä.

Det finnsspecifika regler för idisslare gällande krav på betesintag. Undantag från dessa regler
finns för kalvar, avelstjurar och köttdjur vid slutgödning.

Det finns inga regler för grovfoderintag hos idisslare, enbart för betesintag under
betesperioden (minst 30 % under minst 120 dagar).

Det saknas regler för biodling, men trots det kan honung certifieras
2

Det saknas helt regler för vattenbruk, som inte kan certifieras enligt NOP – och som därför
inte ingår i avtalet med EU.

NOP har en lista med tillåtna och förbjudna substanser (The National List of Allowed and
Prohibited Substances). Listan omfattar alla regelområden, och även veterinärmedicinska
preparat.

Antibiotika är inte tillåtet i djurproduktion, och avmaskningsmedel är inte tillåtna till slaktdjur.
Djur som behandlats med dessa medel någon gång under djurets livstid kan inte certifieras.
Tilläggskrav i för EU-certifierade produkter, som inte behövs:
 Utsädet till groddodling måste vara ekologiskt enligt NOP.
 NOP tillåter inte nitrit i förädlade produkter
Resultat med kommentarer
1. Växtodling
1.1 Växtföljd
KRAVs regler 2014:
4.2.1 Vall eller gröngödsling i växtföljden (gäller inte växthus)
(Texten har förkortats)
Du ska ha en varierad växtföljd där baljväxter och vall eller gröngödsling ingår på varje skifte.(EU)
Vall eller gröngödsling ska förekomma till minst 20 procent i växtföljden på varje enskilt skifte.
Andelen kan minskas till 10 procent vid särskilda skäl. Växtföljden omfattar normalt högst 10 år. Om
du har mellan 10 och 20 procent vall i din växtföljd ska du kunna redogöra för dina särskilda skäl. (K)
Du behöver inte följa kravet på en varierad växtföljd om du odlar fleråriga växter med en omloppstid
som är längre än fem år, till exempel buskar och träd eller permanenta beten. (EU)
NOP:s regler
§205.203 Soil fertility and crop nutrient management practice standard.
(a) The producer must select and implement tillage and cultivation practices that maintain or improve
the physical, chemical, and biological condition of soil and minimize soil erosion.
(b) The producer must manage crop nutrients and soil fertility through rotations, cover crops, and the
application of plant and animal materials.
§205.205 Crop rotation practice standard.
The producer must implement a crop rotation including but not limited to sod, cover crops, green
manure crops, and catch crops that provide the following functions that are applicable to the operation:
(a) Maintain or improve soil organic matter content;
(b) Provide for pest management in annual and perennial crops;
(c) Manage deficient or excess plant nutrients; and
(d) Provide erosion control.
Kommentar
I stort är NOP:s krav på växtföljd likartade jämfört med EU:s och KRAVs, men det finns några
skillnader:
I NOP:s regler blir det oklart om samtliga uppräknade grödor (vall, täckgrödor, gröngödslingsgrödor,
och fånggrödor) måste ingå i växtföljden, men det verkar orimligt. Det skulle kunna vara så att det
3
räcker med enbart t.ex. fånggröda, vilket det inte gör enligt EU-förordningen och KRAVs regler. En
annan skillnad är att det inte är specificerat att baljväxter måste ingå i växtföljden, även om
”gröngödslingsgrödor” oftast innehåller baljväxter.
KRAVs detaljregler om att det ska vara minst 20 % vall eller gröngödsling i växtföljden finns inte i
NOP, men heller inte i EU:s regler, utan att det finns något tilläggskrav i kapitel 16.
1.2 Gödselmedel
Grundprincipen i NOP är att:
 ”Icke-syntetiska”/naturligt förekommande ämnen är tillåtna om det inte är uttryckligen
förbjudna
 ”Syntetiska”/ej naturligt förekommande ämnen är förbjudna, om de inte är uttryckligen tillåtna
Vissa begränsningar och krav när det gäller användningen av stallgödsel finns i reglerna om
växtnäring. Där finns krav på kompostering alternativt tid mellan spridningstidpunkt och skörd när det
gäller färsk gödsel. Där framgår också att avloppsslam inte får användas. För naturliga mineraler gäller
att svårlösliga material är generellt tillåtna, medan lättlösliga är bara får användas i enlighet med
angivna begränsningar. Men i övrigt gäller grundprincipen (punkterna ovan) tillsammans med en lista
över tillåtna och förbjudna ämnen.
De ämnen som upptas i The National List Of Allowed And Prohibited Substances är alltså:
 Naturligt förekommande ämnen som trots det är förbjudna, eller har restriktioner för
användning
 Syntetiska ämnen som trots det är tillåtna, samt i förekommande fall restriktioner för
användningen
Förutom gödsel- och jordförbättringsmedel hanteras desinfektionsmedel, växtskyddsmedel och
veterinärmedicinska preparat på samma sätt.
Kommentar
Stallgödsel är enligt det som beskrivs ovan generellt tillåten. De begränsningar för användning av
konventionell stallgödsel som finns i EU-förordningen (”Inte från industrijordbruk”) eller i KRAVs
regler, finns inte. Detta innebär alltså att gödsel från konventionell slaktsvinsproduktion och från all
hönshållning, även från burhöns, är tillåten. Guano är tillåtet i NOP liksom i EU-förordningen, men
inte i KRAVs regler.
Gödselmedel
Medel som är tillåtna enligt NOP men inte enligt EU:s och KRAVs regler
Medel
Användning/Begränsningar
Humussyror
endast naturligt förekommande avlagringar som
extraherats med vatten eller alkali
Lignosulfonat
bindemedel, dammbindare i gödselmedel
Flytande fiskprodukter får vara pH-justerade med svavel-, citron- och fosforsyra
ned till pH 3,5
Natriumnitrat
(Chilesalpeter)
endast naturligt förekommande, i kvantitet som inte
utgör mer än 20 % av grödans kvävebehov
Kommentar
Det är tveksamt om det är rimligt att tillåta att växtodlingsprodukter som gödslats med chilesalpeter
KRAV-certifieras. Att inte använda lättlösligt kväve uppfattar jag som en grundsten i ekologisk
odling.
4
1.3 Växtskyddsmedel
Desinfektionsmedel, algicider - inklusive för rengöring av bevattningssystem
Trots att dessa medel inte är växtskyddsmedel i egentlig mening, har de medel som
används direkt i odling eller på utsäde ändå tagits med i jämförelsen.
Medel som är tillåtna enligt NOP men inte enligt EU:s och KRAVs regler
Medel
Användning/Begränsningar
Isopropanol
Algicid, desinfektionsmedel, inklusive rengöring av
bevattningssystem
Klorprodukter
För rengöring av bevattningssystem samt för desinfektion
(Kalcium- och
vid groddodling
natriumhypoklorit,
klordioxid)
Kopparsulfat
Algicid i risodling, med begränsningen en bekämpning per
år. Prov ska tas för att säkerställa att kopparhalten i
jorden inte ökar.
Perättiksyra
Natriumkarbonatperoxyhydrat
Desinfektion av utrustning, utsäde och sticklingar
Ogräsmedel (barriär mot ogräs)
Kommentar
Desinfektionsmedel som innehåller klor ska undvikas pga. av effekten på vattenlevande organismer. I
KRAV-certifierad groddodling är desinfektion av groddarna eller utsädet med klor inte tillåtet, utan
pastörisering används i stället. Att tillåta det för importerade groddar kan vara tveksamt ur
konkurrenssynpunkt. Men med tanke på att groddar är en färskvara som skulle behöva
flygtransporteras från USA, så är risken för konkurrens å andra sidan inte så stor.
Kopparpreparat är tillåtna enligt EU-förordningen som svampmedel, men trots att KRAV inte tillåter
det, är det inte tilläggskrav vid införsel av produkter från andra EU-länder enligt kapitel 16.
Perättiksyra används i Sverige för desinfektion inom livsmedelsindustrin, där fördelen är att
sönderfallsprodukten ättiksyra oftast inte behöver sköljas bort.
Natriumkarbonatperoxyhydrat används i munsköljmedel. Någon annan användning i Sverige har jag
inte hittat.
Ogräsbekämpningsmedel
Medel som är tillåtna enligt NOP men inte enligt EUs regler
Medel
Användning/Begränsningar
Såpabaserade
Användning på gårdsplaner, vägar, dikeskanter
herbicider
Kommentar
EU reglerar inte detta, då det inte gäller odlingsmark. Enligt KRAVs regler tillåts ogräsättika mot
ogräs på gårdsplaner och grusgångar. Såpabaserade herbicider finns troligen inte på den svenska
marknaden, men såpabaserade växtskyddsmedel är tillåtna enligt KRAVs regler.
5
Insekts- och svampbekämpningsmedel
Medel som är tillåtna enligt NOP men inte enligt EUs regler
Medel
Användning/Begränsningar
Ammoniumkarbonat
(hjorthornssalt)
Lockämne, endast i fällor
Borsyra
Mot insekter. Inte i direkt kontakt med gröda eller
livsmedel
Sackarosoktanatestrar Insekticid, acaricid - till olika typer av livsmedelsgrödor
(SOE)
samt även på vuxna honungsbin (mot varroa).
Vattenlösligt
kaliumsilikat
(vattenglas)
Endast tillverkad av naturligt förekommande sand
Kopparpreparat
Kopparhydroxid, kopparoxid, kopparoxyklorid,
kopparsulfat. Ska användas på ett sätt som minimerar
ackumulation i jorden. Får inte användas som herbicid.
Väteperoxid
Insekticid, fungicid
Oljor ("trädgårds")
"narrow range oils"=lätta paraffin- eller petroleumoljor
som förångas inom ett smalt temperaturintervall
Perättiksyra
mot päronpestbakterier (Erwinia amylovora)
Streptomycin
mot päronpest på äpple och päron, tillåtet till 2014-10-31
Tetracycline
mot päronpest på äpple och päron, tillåtet till 2014-10-31
Kommentar
De flesta av de NOP-tillåtna medlen uppfattar jag som harmlösa, med undantag för kopparpreparat
och antibiotikapreparaten mot päronpest. I EU-godkännandet av NOP-certifierade produkter finns
dock undantag för produkter som behandlats med streptomycin eller tetracyclin.
Oljor: Enligt KRAVs regler tillåts paraffinolja men inte mineralolja som växtskyddsmedel. Jag har
svårt att helt skilja på dessa, då båda är petroleumprodukter. Än svårare att jämföra med NOP:s
definitioner ”narrow range oils”. I EU-förordningen anges mineraloljor som tillåtna, och KRAV har
inget tilläggskrav avseende något växtskyddsmedel.
Sackarosestrar är tillåtna som emulgeringsmedel i livsmedel i Sverige (E 473). Sackarosestrar av
fettsyror med mellan 6 och 12 kolatomer verkar mot många tunnhudade insekter som t.ex. bladlöss
och kvalster. De bryts snabbt ned till sackaros och fettsyra.
Perättiksyra omvandlas snabbt till ättika, väteperoxid till syre och vatten.
6
2. Djurhållning
2.1 Inköp av konventionella djur
Enligt KRAVs och EU:s regler finns det stora begränsningar i inköp av konventionella djur. Om det
inte är möjligt att hitta ekologiska avelsdjur av lämplig ras, får antalet högst vara 10 % av moderdjuren
för kor och högst 20 % för gris, får och get. Det finns undantag som gör att fler djur kan köpas in i
exceptionella fall, men detta tar jag inte upp här. De inköpta djuren blir godkända efter en karenstid,
som är olika beroende på djurslag.
Enligt NOP får konventionella djur köpas in till utan begränsningar i antal eller andel. Moderdjuret
måste dock födas upp i enlighet med NOP:s regler senast från sista tredjedelen av dräktigheten, för att
avkomman ska kunna bli godkänd. Produkter från det konventionella moderdjuret liksom
konventionella avelshandjur kan inte godkännas överhuvudtaget, oavsett hur längre det föds upp
ekologiskt.
Kommentar
Till mjölkbesättningar är det i praktiken svårt eller omöjligt att köpa in konventionella kvigor,
eftersom modern ska ha skötts enligt NOP:s regler minst från den sista tredjedelen av dräktigheten.
Samtidigt, när väl en mjölkbesättning ställts om till ekologisk produktion, ska alla mjölkdjur uppfylla
regeln. För att uppfylla reglerna måste det konventionella moderdjuret försvinna från gården så snart
produktionsdjuret fötts.
2.2 Utevistelse och bete
Enligt NOP ska alla djur, oavsett djurslag, ha tillgång till bete under hela betesperioden, som varierar
beroende på geografiskt läge men aldrig understiger 120 dagar per år. Djuren ska också ha tillgång till
utevistelse under hela året. För idisslare finns det dessutom krav på betesintag på minst 30 % av det
totala torrsubstansintaget. Det innebär att andelen är lägre än i KRAVs regler, där det generella kravet
ligger på minst 50 %, men för ungtjurar minst 35 %, och för mjölkkor minst ca 25 %.
Det finnsundantag i NOP som väl stämmer överens med de i KRAVs regler, t.ex. reglerna för tillfällig
innevistelse, och undantag för avelstjurar (som dock aldrig kan bli godkända) och kalvar upp till 6
månaders ålder. Så lång alltså inga anmärkningsvärda skillnader.
Det som verkligen avviker från KRAVs regler är att det finns undantag för slaktdjur av idisslare, som
slutgöds med spannmål ("typically grain finished"). De ska fortfarande ha tillgång till bete varje dag
underbetesperioden, men är undantagna från kravet på minst 30 % betesintag. Slutgödningsperioden
får inte överskrida en femtedel av djurets livslängd och högst vara 120 dagar.
2.3 Foder
Allt foder av jordbruksursprung ska vara ekologiskt enligt NOP, där finns inga undantag som KRAVs
regler. Däggdjur och fjäderfä får inte utfodras med slaktbiprodukter av däggdjur eller fjäderfä, vilket
överensstämmer med KRAVs regler. När det gäller tillåtna tillsatser finns inget anmärkningsvärt utom
att syntetiskt metionin är tillåtet i foder till värphöns och kycklingar. Förbudet mot metionin i KRAVs
och EU:s regler har ju varit omdiskuterat eftersom det är svårt att få ett foder som uppfyller
värphönsens metioninbehov, och många menar att tillgängliga ekovärpfoder inte gör det.
NOP saknar helt regler för begränsning av andelen kraftfoder i foderstaterna för idisslare. Slutgödning
med spannmål ("grain finishing") av slaktdjur av idisslare är tillåtet, vilket jag uppfattar bryter mot en
viktig princip i KRAVs och EU:s regler.
2.4 Naturligt beteende
Under hela året ska djur ha tillgång till utomhusvistelse, skugga, skydd, rastgårdar, rent vatten, och
direkt solljus, anpassat till artens behov klimat och miljö. Vissa undantag för utevistelse finns som
nämnts ovan. Permanent uppbindning (”confinement”) är förbjuden. NOP saknar i stort sett
djurslagsspecifika regler, utom betskraven för idisslare. Av det följer att det inte finns specificerat att
7
grisar ska ha tillgång till gyttjebad under sommaren eller att höns ska ha sandbad, sittpinnar och
värpreden, för att ta några exempel från KRAVs regler. Å andra sidan ska alla djur ha tillgång till
utevistelse året om när vädret tillåter det, och inga djur får vara uppbundna. Det mest problematiska
som jag uppfattar det är att kalvar får hållas inomhus och i ensambox fram till 6 månaders ålder.
2.5 Operativa ingrepp
Avhorning och kastrering är tillåtet enligt EU-förordningen, och även i KRAVs regler, dock med vissa
villkor. I NOP framgår att fysiska ingrepp får göras när det främjar djurens hälsa och välfärd, och att
de ska göras på ett sätt som minimerar smärta och stress. Det finns inga vidare specificeringar eller
begränsningar. Frågan är vad det kan innebära i praktiken. Efter sökning på internet hittar jag ett
rådgivarbrev från University of Minnesota, (Organic Outreach Coordinator). Brevet sammanfattar
olika djurregler i NOP, och enligt det är i stort sett alla former av stympning, och till och med
brännmärkning, tillåtet. Se bilaga 1.
2.6 Biodling
Det saknas regler för biodling – men den gällande tolkning är att de generella reglerna för ”livestock”
kan användas. Den enda specifika fjäderfäregeln, den att högst två dagar gamla konventionella
kycklingar får köpas in, skall enligt IMO tillämpas på bin (se länk under Referens). Det innebär alltså
att allt ”foder” ska vara ekologiskt, och att endast naturliga medel eller syntetiska medel upptagna på
The National List Of Allowed And Prohibited Substances får användas i produktionen.
Kommentar
Jag förstår inte hur man ska kunna börja med ”högst två dagar gamla bin”, så hanteringen av nystart av
ekologisk biodling enligt NOP är ett mysterium.
3. Livsmedelsförädling
De livsmedelstillsatser och processhjälpmedel, som inte finns angivna som tillåtna i EUförordningen, har listats i Bilaga 2.
Så vitt jag kan bedöma finns inte anmärkningsvärt i NOP. Nitrit är inte tillåtet, så det
tilläggskravet behövs inte för NOP-certifierade produkter.
Slutsatser och diskussion
Växtodling
 Växtföljd – NOP:s regler för växtföljd motsvarar i stort EU-förordningens, utom att det inte
finns något uttryckligt krav på ”ärtväxter” ska ingå. Det är inte rimligt att ha detta som ett
särskilt tilläggskrav.
 Gödsling med Chilesalpeter: KRAV bör ta ställning till om det är rimligt att godkänna
växtodlingsprodukter som gödslats med chilesalpeter. Att inte använda lättlösligt kväve
uppfattar jag som en grundsten i ekologisk odling.
 Växtskyddsmedel: Här ser jag inga skäl till tilläggskrav. Det finns nio medel som inte är
tillåtna enligt EU-förordningen, av dessa är det bara två antibiotika preparat som är
problematiska, och grödor där de använts är redan undantagna från import till EU.
 Desinfektion av groddar med klorpreparat är tveksamt, men kanske ändå inte skäl till
tilläggskrav.
Djurhållning
Inköp av konventionella djur – Enligt NOP kan konventionella dräktiga djurköpas in obegränsat för
köttproduktion (idisslare och gris). Avkomman blir godkänd men moderdjuret kan aldrig godkännas.
Regeln är mera tillåtande är EU:s, och om det sätts i system, t.ex. som suggpolerna i Sverige, uppfattar
8
jag det som oacceptabelt att moderdjuren föds upp konventionellt fram till att en tredjedel av
dräktigheten återstår. I mjölkproduktion blir det så vitt jag förstår omöjligt att köpa in konventionella
djur. Om KRAV skulle överväga att ha ett tilläggskrav på detta område, borde det utredas mer, så att
det blir klargjort hur det fungerar i praktiken.
Utevistelse och bete – reglerna skiljer sig inte avsevärt från EU:s, utom vid slutgödning. Se vidare
under foder.
Foder- Det finns inga regler som begränsar kraftfoderandelen i foderstaten till idisslare, utom krav på
betesintag under betesperioden. KRAV bör diskutera som detta är rimligt att acceptera, i synnerhet när
kött kommer från djur som slutgötts med spannmål (”grain finished”). Dessa ska ha tillgång till bete,
men är undantagna från krav på betesintag.
Fodertillsatser – Metionin är tillåtet i foder till värphöns och kycklingar.
Naturligt beteende – krav bör ta ställning till om det är acceptabelt att kalvar får hållas i ensambox
fram till 6 månaders ålder, eftersom kalvar efter någon vecka har sociala behov.
Operativa ingrepp – det finns inga tydliga begränsningar i vilka operativa ingrepp som är tillåtna. Kan
KRAV acceptera ving-, näbb- och tåklippning av fjäderfä, svanskupering av lamm och gris,
brännmärkning av storboskap? Annars behövs ett tilläggskrav.
Biodling – specificerade biodlingsregler saknas, men med kravet på att allt ”foder” ska vara ekologiskt
(för alla djur) kanske honungen ändå kan accepteras.
Livsmedelstillsatser och processhjälpmedel: Inget medel som finns med i NOP:s lista över tillåtna
substanser bedömer jag som problematiskt.
Referenser:
1. National Organic Programme (NOP):
http://www.ecfr.gov/cgibin/retrieveECFR?gp=1&SID=bbb4cd9aa3abd689d305a197ea2fe762&ty=HTML&h=L&n=7y3.1.1.9.
32&r=PART#7:3.1.1.9.32.1
2. IMO om NOP-certifierad biodling:
http://www.imo.ch/logicio/pmws/indexDOM.php?client_id=imo&page_id=agrinop_honey&lang_iso639=en
9
Bilaga 1
Utdrag ur: "Requirements for Organic Livestock in the United States”
By Jim Riddle, Organic Outreach Coordinator, University of Minnesota
(Från år 2006 eller något senare att döma av referenser)
If performed to promote the animal’s welfare in a manner that minimizes pain and stress, the
following physical alterations are allowed:
• CATTLE – castration; dehorning; ear or dewlap notching; or hot iron branding.
• SHEEP – castration; tail docking; or dehorning.
• SWINE – teeth clipping; tail docking; castration; tattooing; or nose rings.
• TURKEYS – wing clipping or toe clipping.
• POULTRY (LAYING HENS) – beak trimming or wing trimming.
I NOP
§205.238
§205.238 Livestock health care practice standard.
(a) The producer must establish and maintain preventive livestock health care practices,
including:
(5) Performance of physical alterations as needed to promote the animal's welfare and in a
manner that minimizes pain and stress;
10
Bilaga 2
Livsmedelstillsatser och processhjälpmedel
Tillsatser och processhjälpmedel tillåtna enligt NOP, men inte enligt EU:s regler
Hänsyn har inte tagits till begränsningar och villkor som finns i EU:s regler, dvs. bara de medel som
inte finns med i EU-förordningens bilagor har tagits med. Kommentarer i kursiv stil.















Gellan gum (CAS # 71010-52-1)—high-acyl form only (produceras av bakterien Sphingomonas
elodea, användning jämförbar med agar)
Glucono delta-lactone—production by the oxidation of D-glucose with bromine water is
prohibited
Magnesium sulfate, nonsynthetic sources only
Potassium chloride
Potassium iodide
Calcium phosphates (monobasic, dibasic, and tribasic) – (endast monocalsiumfosfat tillåtet
enligt EU, och endast som jäsmedel i mjöl.)
Glycerides (mono and di)—for use only in drum drying of food
Glycerin—produced by hydrolysis of fats and oils
Hydrogen peroxide – (här kan man misstänka att det är för rengöring, men det framgår inte i
NOP)
Ozone – (här kan man misstänka att det är för rengöring, men det framgår inte i NOP)
Potassium acid tartrate – Use for deacidification purposes - (men enligt EU är ”neutral
potassium tartrate” – tillåtet till vin)
Potassium citrate – (men natriumcitrat är tillåtet till vin)
Potassium hydroxide—prohibited for use in lye peeling of fruits and vegetables except when
used for peeling peaches – (men natriumhydroxid tillåtet enligt EU, dock endast till
Laugengebäck)
Sodium acid pyrophosphate (CAS # 7758-16-9)—for use only as a leavening agent.
Tetrasodium pyrophosphate (CAS # 7722-88-5)—for use only in meat analog products. –
(vanligt som smakförstärkare i sojaprodukter)
Desinfektionsmedel som kan komma i kontakt med livsmedel, tillåtna enligt NOP







Acidified sodium chlorite—Secondary direct antimicrobial food treatment and indirect food
contact surface sanitizing. Acidified with citric acid only.
Chlorine materials—disinfecting and sanitizing food contact surfaces, Except, That, residual
chlorine levels in the water shall not exceed the maximum residual disinfectant limit under
the Safe Drinking Water Act (Calcium hypochlorite; Chlorine dioxide; and Sodium
hypochlorite).
Cyclohexylamine (CAS # 108-91-8)—for use only as a boiler water additive for packaging
sterilization.
Diethylaminoethanol (CAS # 100-37-8)—for use only as a boiler water additive for packaging
sterilization.
Octadecylamine (CAS # 124-30-1)—for use only as a boiler water additive for packaging
sterilization.
Peracetic acid/Peroxyacetic acid (CAS # 79-21-0)—for use in wash and/or rinse water
according to FDA limitations. For use as a sanitizer on food contact surfaces.
Phosphoric acid—cleaning of food-contact surfaces and equipment only.
11