Redovisning av motioner till förbundsstyrelsen år 2013

FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Redovisning av motioner till
förbundsstyrelsen år 2013
66
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 1 2013 till förbundsstyrelsen från Angela Kylner
Motion nr 1
Motion från Angela Kylner om bemanningsavtalet
Medlemsmotion: I nästa bemanningsavtal skall §2.2.1 tas bort helt och hållet – som det var
tidigare. Detta för att bespara andra medlemmar den hemska resa jag (och andra drabbade)
varit med om.
En annan person (som råkat ut för samma sak) jämförde Bemanningsavtalets
”anställningstrygghet” med svartjobb! Kunde inte sagt det bättre själv.
Angela Kylner
Förbundskontorets komplettering – utdrag ur avtalet:
2.2.1
Uppsägning vid tidsbegränsade anställningar
Tidsbegränsad anställning kan bringas att upphöra före den tid som avsetts vid
anställningstillfället genom att arbetsgivare eller tjänstemannen lämnar skriftlig
underrättelse. Sådan anställning upphör en månad efter det att någondera parten lämnat
skriftlig underrättelse till den andra parten. Från arbetsgivarens sida får sådan underrättelse
inte lämnas efter det att sex månader förflutit från anställningens tillträdande.
67
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 1 2013 till förbundsstyrelsen från Angela Kylner, Yttrande
68
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 2 2013 till förbundsstyrelsen från Unionen Sjuhall
Motion
Unionens app - din hjälp i arbetslivet
I dagens moderna samhälle där fler och fler skaffar sig smartphones och surfplattor används
datorerna mindre, därför ser jag ett behov av att få Unionens hemsida i läsvänligt utseende i
medlemmarnas smartphones och surfplattor. Fördelen är att då kan medlemmarna när som helst leta
efter information och även ta emot viktig information via push-notiser, som Unionen har möjlighet
att skicka till dem som har laddat ner Unionens app.
Regionstyrelsen SjuHall vill att förbundsstyrelsen fattar beslut om
Att Unionens hemsida blir en app som passar formatet till smartphones och surfplattor.
Att Unionens hemsida får ett anpassat format när man surfar dit med en telefon.
Att förbundsstyrelsen tillsätter en arbetsgrupp som tittar närmare på behovet av en Unionen app.
Linda Ikatti
Regionstyrelsen Unionen SjuHall
69
Motion 2
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
YTTRANDE
Motion 2 2013 till förbundsstyrelsen från Unionen Sjuhall, Yttrande
Datum
2013-04-04
Vår referens
MM
Motion
Unionens app. – din hjälp i arbetslivet
Motionären har helt rätt i att vi ständigt behöver utveckla oss i digitala kanaler och efter nya
användarbeteenden. Det är bland annat därför vi gjort om unionen.se
Inför uppdateringen av webbplatsen gjordes ett antal användartester som legat till grund.
På Förbundskontoret pågår kontinuerligt mätningar/utvärderingar av våra olika användares
konkreta behov vid besök på unionen.se. Resultaten utgör basen för olika ställningstaganden
avseende utveckling av digitala lösningar.
I dagsläget pekar inget mot en applösning (som måste laddas ned). Däremot är det viktigt att
unionen.se fungerar i mobiltelefoner och på surfplattor.
•
•
•
Arbete pågår med att anpassa den nya webbplatsen för alla mobila enheter utan att vi
behöver bygga och underhålla en separat app. för varje separat mobiltelefontyp
Webbplatsen kommer under första halvåret att fungera på mobila enheter och vi kommer
successivt under 2013 arbeta med att förbättra och specialanpassa
Appar för Iphone och Android där man når allt innehåll på unionen.se ser vi inte som en
tänkbar lösning i nuläget
Förbundsstyrelsen beslöt
att
att
att
avslå att-sats ett och tre,
anse att-sats två besvarad,
uppdra åt förbundskontoret att kontakta motionären per telefon för att förklara
förbundsstyrelsens resonemang.
1 (1)
70
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 3 2013 till förbundsstyrelsen från Ask Fjellklang
Motion 3
Motion till Förbundsrådet 2013.
Redovisning av motioner på hemsidan.
För att det skall bli enklare för alla inte minst de som vill följa upp sina egna
motioner så föreslår vi detta.
Nu händer det att motioner byter nummer både när de byter/går vidare till
Förbundsstyrelsen, Förbundsråd eller Kongress.
Ibland har de bytt nummer under förarbetet till kongress och att nummer
saknas samt att som på förra förbundsrådet då de fyra sista motionerna inte
behandlades och inte ens i protokollet stod detta med.
Vi önskar att samtliga inkomna motioner redovisas på hemsidan även när svar
kommer.
Detta skulle göra vårt förbund mera levande och aktivt samt åskådliggöra för
våra medlemmar vad/vilka förändringar/frågor som kommer från medlemmar.
Samtidigt bör en korsreferenslista eller liknande tas fram så att det blir enkelt
att spåra motionernas med svar genom förbundets olika instanser.
För förtroendevalda har det blivit svårare att följa upp med den nya webben
tyvärr. Så vi hoppas att detta är en enkel väg att åskådliggöra vilka beslut som
tas och hur de följs upp och att de inte ”tappas bort”.
Att
samtliga motioner redovisas på hemsidan.
Att
uppföljningen som Kongressen beslutat om redovisas på samma ställe.
Att
korsreferenslista eller liknande införs så att det blir enkelt att följa dom
Att
det tydligt förklaras hur dessa redovisas så att det inte blir på någon
”insida” eller annan osynlig för medlemmar och inte minst
förtroendevalda.
Insänd av Ask Fjellklang.
Värmlands Regionstyrelse står bakom denna motion.
71
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 4 2013 till förbundsstyrelsen från Ask Fjellklang
Motion till Förbundsrådet 2013.
Löpande numrering av motioner.
För att det skall bli enklare för alla inte minst de som vill följa upp sina egna
motioner så föreslår vi detta.
Nu händer det att motioner byter nummer både när de byter/går vidare till
Förbundsstyrelsen, Förbundsråd eller Kongress.
Vi önskar helst att motioner diarieförs och får ett nummer som består och att
det inte byts nummerserie varje år.
Samt att de likt i kommuner diarieförs och får ett nummer som blir spårbart.
Att
Förbundsstyrelse, Förbundsråd och Kongressmotioner minst under en
kongressperiod får löpande nummer som inte får bytas.
Att
Att alla motioner till FS, FR och Kongress under en kongressperiod får
påföljande nr serier.
Att
Att inte byta nummerserie varje år.
Insänd av Ask Fjellklang.
Värmlands Regionstyrelse står bakom den.
72
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
MOTION 4
Till
Ask Fjellklang
Regionstyrelsen Värmland (för kännedom)
Motion 3 och 4 2013 till förbundsstyrelsen från Ask Fjellklang, Yttrande
Datum
2012-04-18
Vår referens
Leif Nicklagård
Motion till förbundsstyrelsen beträffande hantering av motioner i Unionen
Förbundsstyrelsen har vid sitt styrelsemöte 3 – 4 april behandlat dina motioner om
hanterande av Unionens motioner.
När Unionen bildades startade arbetet med att vara ett e-förbund där medlemmar
och förtroendevalda i större utsträckning än tidigare skulle få möjlighet att ha en
interaktion med Unionen och deltaga i demokratiska processer genom vår
hemsida.
Möjligheten att kunna lämna, följa och kommentera motioner på unionen.se var ett
led i att visa tillgänglighet, öppenhet och transparens vilken var vår målsättning
med e-förbundsarbetet.
Motionshanteringsverktyget som skapades utifrån våra mål med e-förbundsarbetet
har nu verkat över en kongress och två årsmöten. Över kongressen användes
verktyget nästan fullt ut, motioner skickades in via verktyget både centralt och
regionalt. Dock har inte uppföljning och resultat från kongressen 2011 redovisats
eftersom Motionshanteringsverktyget försvann från hemsidan i och med den nya
lanseringen av Unionens hemsida som skedde 2012. Vilket berodde på att
Motionshanteringsverktyget inte var kompatibelt med den nya hemsidan.
Målet är att få ett nytt utvecklat motionshanteringsverktyg på plats, med de
funktioner och möjligheter du efterlyser. Det är svårt att vara tydlig när exakt detta
kan ske, men skall självklart vara färdigutvecklat till nästa kongress. Målet är att
det skall vara klart mycket tidigare än så.
Förbundsstyrelsen beslutade att motionen genom ovanstående svar är beaktad
Med vänlig hälsning
Leif Nicklagård
Förbundssekreterare
73
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 5 2013 till förbundsstyrelsen från Unionen Sjuhall
 




































74
Motion 5
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Till
Regionstyrelsen Sjuhall
Att. Gun-Britt Holmgren Ivstedt
Transås Fridenslund
504 95 Borås
Motion 5 2013 till förbundsstyrelsen från Unionen Sjuhall, Yttrande
Datum
2013-05-13
Vår referens
Cecilia Gåije,
Förtroendevaldsektionen
FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER MOTION
ATT FACKLIG UTBILDNING BÖR GE HÖGSKOLEPOÄNG
Förbundsstyrelsen delar motionärernas intention att det ska vara attraktivt att ha ett
förtroendeuppdrag i Unionen. Vidare delar styrelsen motionärernas syn att
högskoleutbildningar kan vara ett attraktivt sätt att öka intresset och statusen för
fackligt arbete. Däremot anser styrelsen inte att utbildningarna i huvudsak ska vara
på högskolenivå. Kurser och utbildningstillfällen är även tillfällen för nätverkande
mellan förtroendevalda och diskussioner om fackliga ställningstaganden och
ideologi. Utbildningar och kurser i egen regi är bra och fyller viktiga funktioner
som högskoleutbildningar inte gör.
Att kompetensutveckling är viktigt och att vi även ska arbeta för mer meriterande
utbildningar är något som förbundsstyrelsen redan identifierat som viktigt för
förbundet. Det är också därför kompetensutveckling är ett av de områden som finns
med i den strategi för ökat inflytande som förbundsstyrelsen tog i april förra året.
Det arbete som motionären eftersöker har således till viss del redan påbörjats.
Redan nu har Unionens platser på Arbetslivets juridik (15 högskolepoäng) utökats
från 6 till 32 st. Vi har således en helt egen kursomgång med enbart Unionendeltagare. Kursen arrangeras av Stockholms Universitets Juridiska fakultet genom
TCO fackliga akademi och bedrivs som uppdragsutbildning. Samtal pågår också
med TCO om att utarbeta ytterligare högskolekurser i andra ämnen såsom
nationalekonomi, särskilt viktigt för förtroendevalda på högre uppdrag såsom
ledamöter i branschdelegationer. I ledarskapsfrågor har förbundet nu valt att satsa
på ett samarbete med Mercuri International, ett välkänt och välrenommerat företag
i just ledarskapsutbildningar. Utbildningen ger inte högskolepoäng utan syftar till
att ge en kvalitativ och meriterande utbildning till Unionens förtroendevalda.
Motionärerna föreslår att de fackliga utbildningarna i största möjliga mån ska ske
på redan befintliga kurser inom högskoleutbildningen. Förbundsstyrelsen
konstaterar att det är lärosätena som förfogar över utbudet av utbildningar och
deras innehåll inom den s.k. reguljära högskole- och universitetsutbildningen.
75
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 5 2013 till förbundsstyrelsen från Unionen Sjuhall, Yttrande forts
Antagningen till reguljär högskoleutbildning styrs av ett allmänt regelverk om
behörighet och urval. Unionen saknar därmed inflytande över vem som får tillträde
till en reguljär utbildning.
Vidare har styrelsen uppmärksammat att förutsättningarna för våra fackligt
förtroendevalda är mycket varierande. 60% svarar t ex att man lägger ner mindre än
1 timme i veckan på sitt uppdrag. Att då arbeta för att fackliga utbildningar i
huvudsak ska vara på högskolenivå skulle kanske vara att skjuta över målet. Vi
behöver därför också satsa på att utveckla såväl kortare som mer flexibla
utbildningar så att flera förtroendevalda har möjlighet att delta. Utbildningar som
naturligtvis ger ett rejält värde i kompetens och nätverksbyggande såväl som merit.
Förbundsstyrelsen beslöt
att anse att motionen är besvarad.
Med vänlig hälsning
Leif Nicklagård
Förbundssekreterare
76
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 6 2013 till förbundsstyrelsen från Unionen Sjuhall
 











 


 
 

 
 

 

 

 

 


 



















77
MOTION 6
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Till
Regionstyrelsen Sjuhall
Att. Gun-Britt Holmgren Ivstedt
Transås Fridenslund
504 95 Borås
Motion 6 2013 till förbundsstyrelsen från Unionen Sjuhall, Yttrande
Datum
2013-05-13
Vår referens
Marknad och
medlemsutvecklingsenheten
FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER MOTION
ANGÅENDE UNIONENS WEBBRADIO
Redan idag jobbar vi med rörligt media såsom filmer på Youtube och vi är överens
med motionären att det skrivna ordet måste kompletteras med andra former för att
ge en bra upplevelse av Unionen. Unionen är ett nyfiket förbund som gärna provar
nya metoder och plattformar för vår verksamhet. Inom ramen för det
utvecklingsarbete som sker kontinuerligt ser vi att exempelvis podcasting blivit
alltmer populärt.
I utvecklingsarbetet av nya unionen.se har kvalitativa undersökningar genomförts
av vilka förväntningar och vilka behov besökaren har med sitt besök på Unionens
webbplats. I dessa framkommer inget med inriktning mot en webbradiolösning.
Med det som analysgrund kommer Unionen inte att utveckla webbradio i linje med
motionens intention just nu, men inget utesluter att Unionen i framtiden kan komma
att utnyttja denna metod.
Förbundsstyrelsen beslöt
att anse att motionen är besvarad.
Med vänlig hälsning
Leif Nicklagård
Förbundssekreterare
78
Motion nr 7 till förbundsstyrelsen
2013
Klubben på National Electric Vehicle
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Sweden AB i Trollhättan
Reg nr
Motion 7 2013 till förbundsstyrelsen från Klubben på NationalUnionen
Electric
Ronnie Hermansson
0520-84919
2013-01-09
1
Vehicle Sweden AB i Trollhättan
Utfärdare (intern postadress, namn)
Telefon
Fördelning/To
Datum
Utgåva/
Sida
1 (2)
För kännedom/For information
Motion m.a.p gamla klubbkassorna för Saab:s Unionenklubbar
När Saab Automobile gick i konkurs 19/12 2011 var det nog i allas tankar att någon
intressent ganska omgående skulle köpa konkursboet och att verksamheten ganska
snart skulle vara igång igen. Nu blev så inte fallet och Unionenklubbarna för Saab
Automobile AB och Saab Automobile Powertrain AB ställdes inför faktum att lägga
ner, alternativt lägga klubbarna vilande. Jag, (Ronnie Hermansson) tillsammans med
Eje Johansson och Kenth Johansson satt med som styrelserepresentanter för Saab
Powertrains sista klubbstyrelsemöte tillsammans med Unionens Trollhättekontor där
det bestämdes att klubben skulle läggas vilande i väntan på att en affär på Saabs
konkursbo skulle bli klar. Tanken var att Regionen Skaraborg/Väst skulle förvalta
klubbkassan till ev. nystart av klubb på det företag som skulle få köpa konkursboet.
Enligt Unionens trollhättekontor har även Saab Automobiles Unionenklubb gjort
samma sak.
När nu National Electric Vehicle Sweden AB förvärvat Saab Automobiles AB och
Saab Automobile Powertrains AB:s konkursbo har vi som blivit anställda av NEVS
och är medlemmar i Unionen startat en ny klubb på arbetsplatsen. Eftersom de 2
bolagen numera är ett bolag valde vi att registrera en ny ideell förening på inrådan
från region Skaraborg/Väst, Johan Bäcklund.
Vi i interimstyrelsen för Unionenklubben på National Electric Vehicle Sweden AB gör i
och med ovanstående framställan anspråk på det 2 gamla Saabklubbarnas kassor att
överföras till våran nystartade klubb ”Unionenklubben NEVS” med
organisationsnummer 802469-6992 på vår ”nygamla” arbetsplats.
Ordförande
Ronnie Hermansson
Ledamot
Bertil Johansson
Ledamot
Lars Pettersson
79
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 7 2013 till förbundsstyrelsen från Klubben på National Electric
Vehicle Sweden AB i Trollhättan, Yttrande
YTTRANDE MOTION NR 7 TILL FÖRBUNDSSTYRELSEN 2013
Från: Stridbeck-Bolin Charlotte
Skickat: den 1 mars 2013 16:21
Till: Alfredson Britt
Kopia: Nicklagård Leif
Ämne: Svar Skrivelse/motion till FS ang. klubbkassor
Prioritet: Hög
Hej Britt
Förbundsstyrelsen hade sammanträde den 26 & 28 februari och behandlade då frågan om
klubbkassor.
Förbundsstyrelsen gjorde följande tolkning för regionstyrelsen att hantera härefter.
Stadgetolkning
§3.8 mom 3 gällande kvarvarande medel i klubbar som läggs ner skall endast tolkas
så att det gäller klubbar som på företaget läggs ner, utan att syfta på framtida
sammanslagning, ombildning eller liknande.
När klubbar läggs ner på grund av ex framtida sammanslagning, ombildning eller
liknande är det fullt möjligt att också behålla innevarande medel till den nya klubben
Med vänlig hälsning
Charlotte Stridbeck Bolin
Sekreterare
Unionen
Olof Palmes gata 17
105 32 Stockholm
08-504 150 29
070-668 71 91
[email protected]
www.unionen.se
Unionen - vi skapar framgång genom utveckling, trygghet och glädje i arbetslivet.
80
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 8 2013 till förbundsstyrelsen från Lars Rosenqvist
81
MOTION 8
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Till
Ingemar Svedin
Unionen Volvo PV
TKS1
405 31 GÖTEBORG
Motion 8 2013 till förbundsstyrelsen från Lars Rosenqvist, Yttrande
Datum
2013-05-13
Vår referens
Gösta Karlsson, POP
Svar på motion till Förbundsstyrelsen
I er motion ställd till förbundsstyrelsen vill Unionens klubbstyrelse vid Volvo PV i
Göteborg ”att Unionen ska verka för att skattefria heldagstraktamente i Sverige, för
närvarande 220 kr/dag (2013) höjs till en mer anpassad nivå av dagens
kostnadsläge.”
Enligt Skatteverkets hemsida är traktamente en ersättning som den anställde kan få
av sin arbetsgivare när den anställde reser i tjänsten. Traktamentet är avsett att
täcka de ökade levnadsomkostnaderna under tjänsteresan, dvs. utgifter för logi,
högre måltidskostnader än vanligt och diverse småutgifter. För att traktamente ska
utgå krävs att den anställde reser till en plats som ligger mer än 50 kilometer från
den ordinarie arbetsplatser och mer än 50 kilometer från bostaden.
150
index 2000=100
140
130
120
110
KPI
100
Traktamenten
Restauranger och logi
90
2000' 2001' 2002' 2003' 2004' 2005' 2006' 2007' 2008' 2009' 2010' 2011' 2012'
\\Unionen\DFS\Trycksaker\_PRODUKTION\_FÖRBUNDSRÅDET\_FÖRBUNDSRÅD\Förbundsrådet 2014 vår\8 b - Unionenklubben Volvo PV - SVAR
130513 efter FS majmöte-Slutlig.doc
82
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 8 2013 till förbundsstyrelsen från Lars Rosenqvist, Yttrande forts
För att få ett grepp om hur traktamentena har, eller inte har, följt med i
prisutvecklingen görs i diagrammet ovan en jämförelse där
konsumentprisutvecklingen allmänt, konsumentpriserna för restauranger och logi
respektive traktamenten vid resa i Sverige alla har räknats om till index och där
läget år 2000 satts till 100.
I diagrammet är traktamenten angivna med en orange linje, konsumentpriserna
totalt markerade med en grön linje och prisutvecklingen för restaurang och logi
markerats med en lila linje. Den slutsats som kan dras av utvecklingen sedan år
2000 är att traktamentena relativt väl följer den allmänna prisutvecklingen, men vid
en jämförelse med utvecklingen för de utgifter traktamentena i första hand är tänkta
att bidra till att täcka, så sackar traktamentsuppräkningarna efter. Medan
traktamentena från 2000 till 2012 har ökat med strax över 20 procent har priserna
inom restauranger och logi ökat med drygt 40 procent.
Det som kan diskuteras är om traktamentena följer rätt prisutveckling. Det råder
knappast några tvivel om att traktamentena följer den allmänna prisutvecklingen.
Om följsamheten ska ändra till att istället låta traktamentena följa konsumentpriserna för en enskild varu-/tjänstegrupp så bör konsekvenserna på sikt av en
sådan förändring först diskuteras. Konstruktionen av ett ”traktamentesindex”
behöver studeras närmare, så att indexet är hållbart.
Förbundsstyrelsen beslöt
att motionen översänds till TCO för handläggning.
Med vänlig hälsning
Leif Nicklagård
Förbundssekreterare
83
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 9 2013 till förbundsstyrelsen från Regionstyrelsen Värmland
Motion angående spårbarhet av motioner som
Förbundsstyrelsen rekommenderar Förbundsrådet att besluta
om, skall gå vidare till alla eller berörda Branschdelegationer.
Vi i Värmlands Regionstyrelse har försökt spåra vad det blev för svar på en
avtalsmotion som Förbundsrådet i Maj 2012 beslutade skulle gå vidare till berörda
Branschdelegationer utan att lyckas.
Endera skall Förbundsstyrelsen ansvara för vad som händer med de motioner man via
Förbundsrådet skickar vidare till delegationerna, genom återrapportering från
delegationerna.
Alternativt så skall sekreteraren i alla Branschdelegationer registrera de motioner som
berör egen delegation och vad som beslutas.
Att:
Förbundsstyrelsen ansvarar för vad som händer med de motioner man via
Förbundsstyrelsen/Förbundsrådet skickarpå remiss till delegationerna, genom
återrapportering från delegationerna.
Att:
Branschdelegationerna registrera de motioner som berör egen delegation och vad som
beslutas. Samt återrapporterar till Förbundstyrelsen.
Regionstyrelsen Värmland
84
Motion 9
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Till
Regionstyrelsen Värmland
Att. Marie-Louise Persson
Skoghemsvägen 28 B
663 32 Skoghall
Motion 9 2013 till förbundsstyrelsen från Regionstyrelsen Värmland, Yttrande
Datum
2013-05-13
Vår referens
Avtalsenheten
FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER MOTION AVSEENDE
SPÅRBARHET AV AVTALSMOTION SOM FÖRBUNDSRÅDET
HÄNSKJUTIT TILL BERÖRDA BRANSCHDELEGATIONER FÖR
STÄLLNINGSTAGANDE
Vid det extra förbundsråd som under 2012 behandlade avtalsmotioner inför 2013 års
förhandlingar antogs en arbetsordning. Enligt denna fanns två svarsalternativ som innebar
att förbundsrådet överlämnade en viss motion till berörd/berörda branschdelegationer,
dels att motionen överlämnas med bifall till berörd/berörda branschdelegationer, dels att
motionen överlämnas till berörd/berörda branschdelegationer för ställningstagande.
Förbundsrådet överlämnade därmed dessa motioner till branschdelegationerna för vidare
behandling – med bifall eller utan ställningstagande. Branschdelegationerna har därefter i
sitt arbete haft att behandla dessa motioner som ett led i arbetet med att formulera förslag
till avtalskrav för ett visst avtalsområde. Detta i enlighet med den stadgemässiga
förhandlingsorganisationen.
I enlighet med den delegationspolicy för avtalsrörelsen 2013 som förbundsstyrelsen
beslutat om ska minnesanteckningar föras av delegationssekreteraren vid alla möten och
beslutsprotokoll upprättas då beslut fattas. På förfrågan ska därmed motionär kunna
erhålla svar från viss delegation kring vilka beslut som fattats kring viss motion.
Förbundsstyrelsen beslöt
att anse att motionen är besvarad.
Med vänlig hälsning
Leif Nicklagård
Förbundssekreterare
85
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 10 2013 till förbundsstyrelsen från Unionenklubben Saab AB Göteborg, Unionen SKF Göteborg, Unionenklubben Ericsson AB Mölndal, Unionen ICA kungälv, Leif Rådeström AB Volvo Göteborg, Bo Skyllerström Volvo
TillGöteborg,
Förbundsstyrelsen
PV
Henrik Ahlbom Astra Zeneca Mölndal
Vid varje kongress tar man beslut om politiska plattformar,
handlingsprogram, med mera som skall styra förbundets
verksamhet den kommande kongressperioden.
För att dessa ska kunna användas på regionnivå önskar
nedanstående att förbundsstyrelsen tar fram riktlinjer och
rekommendationer om hur regionerna förväntas arbeta för att
genomföra de av kongressen beslutade program, plattformar med
mera. Nedanstående vill också att förbundsstyrelsen kravställer att
regionerna skall redovisa till förbundsstyrelsen och regionrådet hur
man har och avser att arbeta för att genomföra dessa beslut.
Nedanstående föreslår:
-
att förbundsstyrelsen tar fram riktlinjer och
rekommendationer om hur regionerna förväntas
arbeta för att genomföra de av kongressen beslutade
program, plattformar med mera
-
att förbundsstyrelsen kravställer att regionerna skall
redovisa till förbundsstyrelsen och regionrådet hur
man har och avser att arbeta för att genomföra dessa
beslut
Med vänliga hälsningar
Unionenklubben Saab AB Göteborg
Unionen SKF Göteborg
Unionenklubben Ericsson AB i Mölndal
Unionen ICA Kungälv
Leif Rådeström Huvudarbetsmiljöombud, AB Volvo, Göteborg
Bo Skyllerström Huvudarbetsmiljöombud, Volvo PV, Göteborg
Henrik Ahlbom Huvudarbetsmiljöombud, Astra Zeneca, Mölndal
86
YTTRANDE
Motion 10
Till
E-mail: [email protected]
för vidarebefordran till:
• Unionenklubben Saab AB Göteborg
• Unionen SKF Göteborg
• Unionenklubben Ericsson AB i Mölndal
• Unionen ICA Kungälv
• Leif Rådeström Huvudarbetsmiljöombud, AB Volvo, Göteborg
• Bo Skyllerström Huvudarbetsmiljöombud, Volvo PV, Göteborg
• Henrik Ahlbom Huvudarbetsmiljöombud, Astra Zeneca, Mölndal
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 10 2013 till förbundsstyrelsen från Unionenklubben Saab AB mfl, Yttrande
Datum
2013-05-13
Vår referens
Nils Bredahl
Förbundsstyrelsens yttrande beträffande genomförande
av beslutade program och plattformar
Förbundsstyrelsen har den 8 maj behandlat er motion beträffande genomförande av
beslutade program och plattformar.
Motionen tar upp en för förbundet väldigt angelägen fråga. Anställda och
förtroendevalda har som ömsesidigt uppdrag att tillsammans i våra olika roller
realisera Unionens vision, uppdrag, handlingsprogram och beslutade motioner. Det
är viktigt för Unionen som organisation med bra och genomarbetade styrdokument
och arbetssätt för att säkerställa att vi arbetar effektivt i den riktning och för de
förväntade förflyttningarna som fastställs av kongressen. För att effektivt kunna
skapa resultat mot målen är det viktigt att gemensamt förstå målen, ha en tydlig
ansvarsfördelning och modell för verksamhetsstyrning. En av grundstenarna i
Unionens modell för verksamhetsstyrning är att samtliga verksamheter och
systemnivåer ska kunna sätta mål, följa upp resultat och utveckla effektiva
arbetssätt med trygghet att vi gör det åt samma håll.
Unionen är en stor organisation med många som engagerat bidrar till att realisera
mål och skapa resultat inom vårt uppdrag för medlemmarna. Med syfte att bland
annat säkerställa att regionkontor och andra organisatoriska enheter gemensamt
arbetar för att genomföra kongressens handlingsprogram tog organisationen under
2012 fram ett styrdokument för kongressperioden i form av en mätbar målbild med
fyra förbundsövergripande verksamhetsområden. Målbilden ska fungera som en
gemensam kompass från förbundets ledning. Den mätbara målbilden följer
principen i Unionens modell för verksamhetsstyrning genom att högt övergripande
mål systematiskt bryts ned till en mer konkretiserad nivå för varje ansvarsnivå och
vidare till vad som är relevant bidrag i form av aktiviteter inom respektive
arbetsgrupp. Med utgångspunkt i den mätbara målbilden har varje regionkontor och
organisatorisk enhet i sin verksamhetsplan arbetat fram egna målsättningar som
sammantaget ska bidra till att förbundet når sina gemensamma målsättningar.
\\Unionen\DFS\Trycksaker\_PRODUKTION\_FÖRBUNDSRÅDET\_FÖRBUNDSRÅD\Förbundsrådet 2014 vår\10 b - Unionenklubbarna Saab -ang
riktlinjer arb m beslutade kongressprogram-SVAR.docx
87
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 10 2013 till förbundsstyrelsen från Unionenklubben Saab AB mfl, Yttrande
Samtidigt bedrivs i organisationen ett kontinuerligt förbättringsarbete för att
utveckla, effektivisera och kvalitetssäkra våra interna arbetssätt. Bland annat har
det under året initieras ett strategiutvecklingsarbete för att säkerställa att kedjan
från målbild till aktivitet hänger ihop och är överensstämmande. Under 2012
påbörjades också implementeringen av ett gemensamt IT-stöd för planering och
uppföljning. Inför 2013 genomförde samtliga regionkontor sin verksamhetsplanering i det gemensamma IT-stödet och under året pågår utveckling av
ytterligare funktionalitet gällande budget, planering och uppföljningsrutiner.
Uppföljning av både verksamhet och ekonomi görs löpande på varje ansvarsnivå i
verkställighetsorganisationen och rapporteras till förbundsstyrelsen enligt den
rapporteringsinstruktion som fastställs för året. Intentionen med den rapporteringen
är att ge en sann och relevant bild av Unionens resultat och utveckling, ge underlag
för beslut och i sin utformning gynna utveckling och förändringsarbete. De
gemensamma planerings- och uppföljningsrutinerna syftar till att stödja
rapporteringskedjan i hela organisationen men frågan om uppföljning till
regionråden är ytterst en fråga för regionerna själva att hantera.
Förbundsstyrelsen beslöt
att anse att motionen är besvarad.
Med vänlig hälsning
Leif Nicklagård
Förbundssekreterare
88
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
 











































Motion 11 2013 till förbundsstyrelsen från Regionstyrelsen Sjuhall
89
MOTION 11
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Till
Regionstyrelsen Sjuhall
Att. Gun-Britt Holmgren Ivstedt
Transås Fridenslund
504 95 Borås
Motion 11 2013 till förbundsstyrelsen från Regionstyrelsen Sjuhall, Yttrande
Datum
2013-05-13
Vår referens
Mikael Dubois, Enheten för
politik, opinion och påverkan.
FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER MOTION
OM ÄNDRING AV ÅLDERSGRÄNS INOM
SOCIALFÖRSÄKRINGEN
Pensionsåldersutredningens slutbetänkande Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU
2013:25) och Framtidskommissionens delbetänkande Framtidens välfärd och den
åldrande befolkningen (Ds 2013:8) lyfter fram att vi i framtiden måste arbeta längre
för att finansiera framtidens välfärd och få en dräglig pension. Utan att ta ställning
till om vi måste eller bör arbeta längre har Unionen med rapporten ”Ett långt
arbetsliv förutsätter ett gott arbetsliv” påbörjat ett arbete kring förutsättningarna för
ett längre arbetsliv utifrån hur arbetslivet ser ut idag för medlemmar i åldrarna 60-70
år. Utgångspunkten för detta arbete är att arbetslivet ska vara öppet för alla oavsett
ålder.
Det finns idag, som Pensionsåldersutredningen har påpekat i delbetänkandet Längre
liv, längre arbetsliv – förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre (SOU
2012:28), olika regler och strukturer som påverkar hur länge vi kan eller väljer att
arbeta. Ett exempel är olika åldersgränser inom de allmänna socialförsäkringarna och
arbetslöshetsförsäkringen. När det gäller socialförsäkringen påverkas i dagens
lagstiftning rätten till ersättning vid sjukdom av den försäkrades ålder. Rätt till
sjukersättning upphör den månad den försäkrade fyller 65 år. Rätt till
arbetsskadelivränta upphör den månad den försäkrade fyller 65 år om arbetsskadan
inträffat innan denna månad. Om arbetsskadan inträffat den månad den försäkrade
fyller 65 år eller senare har den försäkrade rätt till arbetsskadelivränta fram till 70 års
90
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 11 2013 till förbundsstyrelsen från Regionstyrelsen Sjuhall, Yttrande forts
ålder förutsatt att en sjukpenning-grundande inkomst kan fastställas. Rätten till
sjukpenning förändras också efter 65 år. För de som har haft sjukpenning i 180 dagar
efter ingången av den månad då de fyller 65 år kan försäkringskassan besluta att
sjukpenning inte längre ska lämnas. För de som har fyllt 70 år är antalet dagar med
sjukpenning begränsat till 180 dagar.
Unionens utgångspunkt, antagen i rapporten Ett långt arbetsliv förutsätter ett gott
arbetsliv, är att reglerna inom de allmänna trygghetssystemen ska vara lika för alla
arbetstagare oavsett deras ålder. Samtidigt är det rimligt att rätt till ersättning och
vilka insatser som är rimliga relateras till befolkningens förväntade livslängd och den
ålder vid vilken de flesta träder ut ur arbetslivet.
Vad gäller rätt till sjukpenning och rehabiliteringsersättning innebär detta att
Unionen anser att det bör utredas hur denna rätt kan harmoniseras med
anställningsskyddslagens bestämmelse att arbetstagare har rätt att kvarstå i
anställning till utgången av den månad då han eller hon fyller 67 år, den så kallade
LAS-åldern. En harmonisering med LAS-åldern av åldersgränserna för rätten till
sjukpenning och rehabiliteringsersättning innebär att arbetstagaren har
Försäkringskassans stöd när det gäller rehabilitering även efter att han eller hon har
fyllt 65 år och fram tills dess att arbetsgivarens ansvar för rehabilitering enligt
Arbetsmiljölagen upphör. En sådan förändring skulle också innebära att
Försäkringskassans stöd till arbetsgivarna i frågor som rör arbetsinriktad
rehabilitering och arbetsanpassning eller omplacering utökas. Idag saknar
arbetsgivare i många fall stöd från Försäkringskassan när det gäller rehabiliteringen
av sjukskrivna medarbetare som är äldre än 65 år trots att arbetsgivarna har ansvar
för rehabilitering enligt Arbetsmiljölagen.
I rapporten Ett långt arbetsliv förutsätter ett gott arbetsliv slår Unionen också fast att
förbundet anser att rätt till sjukersättning och arbetsskadeersättning bör justeras
kontinuerligt efter ökande livslängd och faktisk pensionsålder för att bättre fylla sitt
syfte att vara ersättningar som kompenserar för förlorad förmåga att förvärvsarbeta.
91
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 11 2013 till förbundsstyrelsen från Regionstyrelsen Sjuhall, Yttrande forts
Hur en sådan kontinuerlig justering kan gå till bör utredas närmare.
Unionen har genom rapporten Ett långt arbetsliv förutsätter ett gott arbetsliv antagit
en politik enligt vad motionärerna yrkar. Samtidigt fortsätter Unionen att följa
debatten och arbetet kring förutsättningarna för ett längre arbetsliv. I det arbetet ingår
att närmare utreda hur en harmonisering av åldersgränser inom sjuk- och
arbetslöshetsförsäkringen med LAS-ålder kan gå till samt påverka politiker och
opinionsbildare för att föra fram Unionens budskap, samt vidare utreda
konsekvenserna av en höjning av åldersgränser i den allmänna försäkringen för de
kompletterande avtalsförsäkringar som Unionens medlemmar omfattas av.
Förbundsstyrelsen beslöt
att anse att motionen är besvarad.
Med vänlig hälsning
Leif Nicklagård
Förbundssekreterare
92
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 12 2013 till förbundsstyrelsen från Regionstyrelsen Sjuhall
Till förbundsstyrelsen
Avtalsmotion från region SjuHall
2013-03-13
Framtidens fackliga uppdrag
Av egna erfarenheter så vet vi att det inte alltid är så lätt att engagera nya förtroendevalda. Det kan
bero på sjunkande intresse för fackligtarbete eller att det inte hinns med. Som ny förtroendevald så
kan det vara kämpigt att hitta balans mellan sitt fackliga uppdrag och sina arbetsuppgifter på jobbet.
Det kan kännas svårt att hitta tid för sitt fackliga uppdrag i dessa slimmade företag där varje sekund
bokförs.
Vi tror att med en skrivning i kollektivavtalet, som gör att arbetsgivaren ska underlätta fackligt
arbete så ökar möjligheten att få fler förtroendevalda. För att kunna stärka de förtroendevalda och
locka fler till att våga ta rollen, så vill vi med denna motion få in i kollektivavtalen en skrivning som
hjälper till. På så sätt kommer det även omfatta de som inte har blivit valda ännu. Tanken är att
skrivningen i kollektivavtalet skall vara ett komplement till förtroendemannalagen.
Regionstyrelsen Unionen SjuHall yrkar på att förbundsstyrelsen beslutar
att Unionen ska verka för att alla Unionens kollektivavtal ska innehålla skrivningar enligt
andemeningen ovan.
att Unionen ska verka för att arbetsgivarna ska underlätta fackligt arbete på arbetsplatsen.
93
MOTION 12
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Till
Regionstyrelsen Sjuhall
Att. Gun-Britt Holmgren Ivstedt
Transås Fridenslund
504 95 Borås
Motion 12 2013 till förbundsstyrelsen från Regionstyrelsen Sjuhall, Yttrande
Datum
2013-05-13
Vår referens
Avtalsenheten
FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER MOTION
ANGÅENDE FRAMTIDENS FACKLIGA UPPDRAG
Motionen pekar på att det inte alltid är så lätt att engagera nya förtroendevalda. Det som kan göras
för att underlätta för fackligt arbete på arbetsplatserna och rekryteringen av förtroendevalda är
därför viktigt. Det ligger i Unionens uppdrag att ständigt på olika nivåer verka för goda
förutsättningar för fackligt arbete och möjligheten att åta sig och fullgöra fackliga uppdrag. Unionen
arbetar därför kontinuerligt med dessa frågor. Ett av förbundets målområden är att bli en starkare
kraft genom satsningar på att öka inflytandet på arbetsplatserna.
Det föreslås att alla kollektivavtal ska innehålla skrivningar om andemeningen att fackligt arbete ska
underlättas. I den strategi för inflytande på arbetsplatserna som förbundsstyrelsen antog under 2012
beskrivs att det måste vara attraktivt att vara förtroendevald. En del i detta är att försöka uppnå en
partsgemensam syn på vikten av väl fungerande fackligt arbete på arbetsplatserna och
förutsättningarna för detta. Dessa frågor bör också diskuteras inför avtalsrörelser och tas upp under
avtalsförhandlingar. I det inriktningsbeslut som fattades av förbundsrådet inför 2013 års
avtalsrörelse ingår ”Bättre förutsättningar för fackligt arbete”. Under de senaste avtalsrörelserna
och årets avtalsförhandlingar har dessa frågor drivits och överenskommelser om avtal eller
partsgemensamma riktlinjer har också träffats på ett antal avtalsområden.
Förbundets inriktning i kommande avtalsrörelse blir föremål för behandling på nästkommande
förbundsråd som har att behandla avtalsfrågor inför nästa avtalsrörelse och förbundsstyrelsen
överlämnar därför motionen i den delen till sådant förbundsråd.
Förbundsstyrelsen beslöt
att motionen överlämnas till nästkommande förbundsråd som har att behandla inriktning inför
avtalsförhandlingar och avtalsmotioner.
Med vänlig hälsning
Leif Nicklagård
Förbundssekreterare
94
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 13
Motion 13 2013 till förbundsstyrelsen från Tommy Granberg
Motion till Unionens fö rbundsstyrelse
Som enskild medlem men också förtroendevald skulle jag vilja väcka en fråga inom förbundet! Denna
fråga gäller våra medlemmars situation vid sjukskrivning.
Bakgrunden är min egen upplevelse när jag opererades i mitt ben. Som en följd av detta så var jag
under en tid gipsad. Detta gips täckte större delen av benet vilket fick följder för mina möjligheter att
röra mig. Detta gjorde också att jag inte kunde köra bil då rörligheten var starkt nedsatt. Min fråga
relaterar till den upplevelse jag fick i kontakterna med Försäkringskassan, deras handläggare och det
system vi har i Sverige för sjukskrivning.
Min sjukdom hade tydliga orsaker, tydliga konsekvenser och mina hinder att arbeta var också enkla
att se och förstå. Ändå upplevde jag i kontakterna med Försäkringskassan att man blev ifrågasatt.
Detta skapade en känsla av att alla som behövde vara sjukskrivna blev misstänkta för att utnyttja
systemet för egen vinning. För min del var det enkelt för andra att se vad min sjukdom gav för
följder. Ett vitt gips som täcker större delen av benet är lätt att förstå. Men när handläggaren ändå
tog upp att det inte var säkert att jag skulle få ersättning för sjukskrivning så blev det en konstig smak
i munnen! Det kändes bittert att bli bemött på detta sätt. Speciellt då jag inte varit sjukskriven i
någon omfattning tidigare och min uttalade ambition var att komma i arbete så snart som möjligt.
Mina tankar vandrade då vidare till de medlemmar jag mött i rehabärenden och andra situationer
som förtroendevald. Om jag blir bemött på detta sätt hur skall det då vara för de med mer komplexa
diagnoser? Exempel är stress, utbrändhet, belastningsskador och annat. Där det inte syns på utsidan
eller enkelt kan visas med en röntgenbild?
Mina önskemål till förbundet blir att väcka två frågor!
Den första är att förbundet skall se över möjligheten att inrätta en "bankakut" för medlemmar som
hamnar i kläm på grund av Försäkringskassan rutiner med utbetalningar och bedömningar! Att man
skulle kunna få lågräntelån till man fått de pengar man har rätt till! Nu kan det dröja upp till två
månader innan pengarna finns på kontot enligt min upplevelse!
Det andra är en större fråga och kanske viktigare! Att förbundet för upp frågan om hur våra
sjukskrivna medlemmar hanteras och hur systemet med sjukskrivning påverkar dem! Att vi har
trygghetssystem värda namnet i dagens Sverige! Denna fråga är stor men ligger som jag ser det i linje
med vår önskan att stötta våra medlemmar i hela deras livssituation. Det är också en möjlighet för
förbundet att profilera sig ytterligare i en fråga som påverkar många av våra medlemmar!
Tonny Granberg
Förtroendevald hos Eon-klubben på Oskarshamns kärnkraftverk
95
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 13 2013 till förbundsstyrelsen från Tommy Granberg, Yttrande
96
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 14 2013 till förbundsstyrelsen från Mikael Ekström
97
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 14 2013 till förbundsstyrelsen från Mikael Ekström, Yttrande
98
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 15 2013 till förbundsstyrelsen från Göteborgs regionstyrelse
Motion 15
Motion till Förbundsstyrelsen Unionen angående trängselskatter och reseräkningar.
För att få ersättning för ett utlägg på t ex en reseräkning behövs det ett underlag. Underlag för
trängselskatt finns på Transportstyrelsen websida. Det krävs en e-legitimation för att komma åt
uppgifterna. Om man inte kan komma åt uppgifterna kan det ta ca en månad innan man får fakturan.
(Till exempel ska januaris avgifter betalas den siste mars och fakturan skickas i slutet på februari).
För att underlätta administrationen och för att man ska få ut ersättning för sina utlägg inom rimlig tid
och inte göra en separat reseräkning på trängselskatten har Göteborgs Regionstyrelse beslutat om en
schablonersättning för trängselskatt i Göteborg för medlemmar och förtroendevalda om SEK25 per
dag och gång.
När medlemmar och förtroendevalda kommer till Unionen i Göteborg och region Göteborg ska
betala används schablonbeloppet men när andra regioner ska betala blir det den längre proceduren
och medlemmar och förtroendevalda får ligga ute med sina pengar en längre tid.
Med anledning av detta föreslår Göteborgs regionstyrelse
att Förbundstyrelsen tar beslut om ett schablonbelopp gällande trängselavgift i Stockholm och
Göteborg för alla medlemmar och förtroendevalda.
99
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 15 2013 till förbundsstyrelsen från Göteborgs regionstyrelse, Yttrande
100
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 15 2013 till förbundsstyrelsen från Göteborgs regionstyrelse, Yttrande forts
101
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 16 2013 till förbundsstyrelsen från Torbjörn Gustavsson
Motion 16
Motion till förbundsstyrelsen
Från: Torbjörn Gustavsson [mailto:[email protected]]
Skickat: den 23 mars 2013 09:04
Till: Postmottagare Öst
Kopia: Anders Malmsten
Ämne: Medlemsavgifter för blivande pensionärer?
Hej!
Jag tror mig veta att många av Unionens medlemmar lämnar förbundet något år innan de går i
pension!?
Detta har jag fått bekräftat i flera sammanhang, bl.a. när vi haft nätverksträffar i vår region.
I vår egen klubb verkar det vara samma mönster, de senaste åren har endast klubbmedlemmar som
varit verksamma i styrelsen avstått från att ”hoppa av” i förtid.
Nedanstående fråga har jag nu fått från 2 medlemmar, båda födda 1949:
”Hej Tobbe,
Vi tänkte påminna Dig om en för oss angelägen fråga – att betala +/- kr 5.000:- om året
känns inte så jättehäftigt längre.
Hur kan vi lösa knuten med att vara med i gänget till ett rimligt pris?
Trevlig helg.”
Har Unionen haft några funderingar kring detta, kanske ett ”rabattsystem” efter t.ex. 63 års ålder
eller något annat?
Många av dessa blivande pensionärer har ju kommit upp i lönenivåer klart över genomsnittet så vi
tappar ju pengar i lönepotterna bl.a.!
Finns det någon möjlighet att hitta en lösning för medlemmar som gärna vill vara kvar men
överväger att sluta p.g.a. avgiften upplevs som ”för hög”?
Tack på förhand!
Med vänlig hälsning
Torbjörn Gustavsson
102
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 16 2013 till förbundsstyrelsen från Torbjörn Gustavsson, Yttrande
103
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 17 2013 till förbundsstyrelsen från Marcus Bagan
104
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 17 2013 till förbundsstyrelsen från Marcus Bagan, Yttrande
105
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 18 2013 till förbundsstyrelsen från Unionenklubben Saab AB Göteborg, Unionen SKF Göteborg, Unionenklubben Ericsson AB Mölndal, Unionen ICA kungälv, Leif Rådeström AB Volvo Göteborg, Bo Skyllerström Volvo
PV Göteborg, Henrik Ahlbom Astra Zeneca Mölndal
106
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 18 2013 till förbundsstyrelsen från Unionenklubben Saab AB Göteborg mfl, bilaga
107
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 18 2013 till förbundsstyrelsen från Unionenklubben Saab AB
Göteborg mfl, yttrande
108
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 19 2013 till förbundsstyrelsen från Unionenklubben Saab AB Göteborg, Unionen SKF Göteborg, Unionenklubben Ericsson AB Mölndal, Unionen ICA kungälv, Leif Rådeström AB Volvo Göteborg, Bo Skyllerström Volvo
PV Göteborg, Henrik Ahlbom Astra Zeneca Mölndal
109
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 19 2013 till förbundsstyrelsen från Unionenklubben Saab AB
Göteborg mfl, yttrande
110
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 19 2013 till förbundsstyrelsen från Unionenklubben Saab AB
Göteborg mfl, yttrande forts
111
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 19 2013 till förbundsstyrelsen från Unionenklubben Saab AB
Göteborg mfl, yttrande forts
112
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 20 2013 till förbundsstyrelsen från Anna-Lena Glaad
Motion nr 20 till förbundsstyrelsen 2013
Motion till förbundsstyrelsen
Idag på Unionens kurs för kassörer och revisorer framkom det att vi alla
brottas med liknande problem när det gäller våra klubbars bokföring
- Nämligen vilket program vi skall använda oss av, eller om vi skall använda
papper och penna.
Som det är nu är det upp till varje klubb att hitta ett program och köpa in det.
Detta tar ofta lång tid, mycket energi samt att det program man köper in
oftast är mycket mer avancerat än vad som behövs (samt troligtvis onödigt
dyra). Då närmast alla klubbar behöver bokföringsprogram borde det även
finnas möjlighet att spara pengar genom gruppköp och/eller grupprabatt.
Vårt behov är ett enkelt bokföringssystem som är anpassat till föreningar. Det
kan gärna vara webbaserat då det därmed ej blir låst till vare sig dator eller
person. Åtminstone för att spara tid och energi vore det bra med konkreta
rekommendationer.
Vi föreslår därmed:
ATT Unionen ser över möjligheten att ta fram och/eller identifiera ett lämpligt
program för bokföring som lämpar sig för Unionens klubbar. Det får gärna
vara webbaserat ifall det är möjligt.
ATT om första att satsen faller utvärdera existerande program och
rekommendera den/de bäst lämpade programmen
ATT Unionen ser över möjligheten till grupprabatt och/eller subvention av
bokföringsprogram (oavsett om ovan att satser går igenom eller ej)
Motionen är skriven och antagen av deltagarna i Unionen Stockholms kurs för kassörer och
revisorer den 23 maj 2013. Se bifogad deltagarförteckning
113
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 20 2013 till förbundsstyrelsen från Anna-Lena Glaad, Yttrande
114
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 6. Ny form av mötesplats
(regionråd 25/4 2013)
Stockholm 2013-02-28
Motion 21 2013 till förbundsstyrelsen från Adam Rydström
Adam Rydström
Bakgrund: Unionen är i dag mycket bra på att organisera möten och händelser i det verkliga livet. Mitt dagliga
arbete präglas av virtualisering i IT-miljöer, därför känner jag att Unionen borde utöka möjligheten för både
förtroendevalda och medlemmar att träffas och samverka virtuellt.
Förslag: Jag föreslår att Unionen utvärderar de redan tillgängliga plattformar och diskuterar med andra
organisationer/företag som har valt en liknande väg för virtuella möten. Som exempel kan nämnas IBM som
använder Second Life för att hålla ihop projekt på distans.
Jag tror att detta kan bidra till att föryngra Unionen i sin kärna och göra det mera attraktivt att jobba och verka
fackligt. För mig som ambulerade tjänsteman är tiden inte det huvudsakliga problemet. Problemet är att
förflytta sig från uppdrag till möte och samla alla kolleger på en plats. Detta är många gånger tidskrävande,
speciellt i Stockholm, och kan även medföra att medlemmar inte tycker det är värt att lägga ner den
nödvändiga tiden och samtidigt förlora fritiden i sitt vardagliga liv.
Unionen skulle kunna anamma den nya tekniken, men för att inte själva behöva utveckla något nytt och
kostsamt borde man utvärdera de nätverk som redan existerar, utöver de sociala medier som använd i dag.
Exempel på befintliga plattformar är t.ex. Second Life, Xboxlive, Playstation network med flera.
Regionstyrelsens svar på motion 6
Motionären tar upp en viktig fråga hur vi skulle kunna göra våra möten mer tillgängliga för våra medlemmar.
Det vore mycket bra om förbundet kunde ta fram en säker lätthanterlig och bra kommunikationslösning som
ett komplement till de möten där vi träffas ”IRL/AFK” (dvs fysiskt på plats).
Det finns, som motionären påpekar, en hel del olika plattformar för detta (även utöver de motionären
räknar upp t ex Skype, Lync m fl) som är mer eller mindre bra och förbundet skulle kunna utvärdera de
befintliga och välja någon man kan använda utan kostnad. Kan man inte klara säkerhetsaspekten skulle
plattformen åtminstone kunna användas för mer öppna möten och presentationer och på så sätt ge fler än idag
möjlighet att delta. Idag finns också videokonferensverktyg som går att köra från den egna PCn (om man har
kamera och mikrofon) och om förbundet kunde börja använda något av dem och göra det tillgängligt eller i
vart fall beskriva hur det kan göras på klubbnivå även för förtroendevalda skulle det troligen underlätta
mycket för en hel del av oss.
Regionstyrelsen vill också påminna om att region-styrelsen Stockholm motionerat i samma ämne till förra
kongressen (motion nr 95). Denna motion bifölls av kongressen. Det finns alltså ett starkt önskemål i
förbundet om stöttning i dessa frågor, inte minst från riksklubbars sida, liksom från andra klubbar där
medlemmarna sitter geografiskt åtskilt. Regionstyrelsen föreslår därför att denna motion och svar skickas
vidare till förbundsstyrelsen som ytterligare underlag i deras handläggning av dessa frågor.
Regionstyrelsen föreslår regionrådet besluta
– att bifalla motionen
– att skicka motionen och svaret till förbundsstyrelsen
Regionrådet beslutade
- att bifalla motionen
- att skicka motionen och svaret till förbundsstyrelsen
115
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
MOTION 21
Till
Adam Rydström
Glavagatan 43 lgh 1301
123 71 FARSTA
Motion 21 2013 till förbundsstyrelsen från Adam Rydström, Yttrande
Datum
2013-12-12
Vår referens
Leif Nicklagård
Motion om ny form för mötesplats
Förbundsstyrelsen har vid sitt styrelsemöte den 12 december behandlat din motion
om ny form för mötesplats.
I din motion pekar du nya möjligheter till mötesformer för förtroendevalda och
medlemmar som alltmer används i vardagen, och så även inom Unionen. Det finns
idag ett stort utbud av mer eller mindre kostnadsfria plattformar som man kan
använda och många Unionenkonstellationer använder redan idag sådana som t ex
Facebook.
Sedan kongressen har Unionen också utarbetat egna interaktiva funktioner för att
stödja olika grupperingar i deras informationsutbyte (och virtualisering). Dels finns
den s.k. Grupprumsfunktionen, som gör det möjligt för grupper av förtroendevalda
i olika konstellationer att mötas i ett slutet ”rum”. I grupprumsfunktionen finns det
stöd för att hantera dokument, kalenderhändelser, information mm, men även
”chat”-funktionalitet för interaktiv kommunikation.
Det finns även en klubbwebbsfunktion som är en plattform där alla medlemmar i
klubben kan mötas. Klubbwebbsfunktionen ger framförallt klubbarna en möjlighet
att publikt föra ut information om klubben, nyheter, inbjudning och
kontaktuppgifter. Det är också en plats för klubbstyrelser att kommunicera och dela
dokument med varandra. För klubbwebbarna finns också möjlighet att utveckla
funktionalitet som nu återfinns i grupprumsfunktionen, t ex chatfunktioner.
Utöver detta finns ett enkätverktyg på webben som klubbar kan använda för att t ex
göra medlemsundersökningar, medlemsomröstningar mm.
Under nästa år kommer Unionen fortsätta arbetet med att utveckla stödet till
klubbar via webben, bland annat med utgångspunkt från de motioner som
inkommit och de behov du pekar på.
Förbundsstyrelsen ansåg därmed att motionen är besvarad
Med vänlig hälsning
Leif Nicklagård
förbundssekreterare
116
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 22 2013 till förbundsstyrelsen från Lennart Bråding
Lennart Bråding
ÖSG
Motion
VERKTYG/VAPEN
Då AG fått fackföreningarna att gå med på lokala löneförhandlingar efter det centrala avtalet så
bör vi även få ett verktyg att jobba med.
I den centrala avtalsrörelsen har man flera verktyg man kan använda så som strejk i yttersta fall
och det känner AG till att så långt vill de inte gå.
Vad har vi på lokal nivå, inte ett dugg för att hota AG när de säger nej till alla argument och
förslag klubben kommer med fast företaget gjort den bästa vinsten på 10år.INGET.
Och så har det varit de 5 åren jag varit med i förhandlings grp.
Ge oss ett verktyg / vapen vi kan använda på klubb nivå som biter i löneförhandlingen. Annars får
vi fortsätta och förlita oss på att de centrala förhandlingarna och individgarantin ger mer än
inflationen och på den ”gode” chefen man har så man kan få ”allmosor” från potten.
Beslutsats
Att
UNIONEN till sätter en grp som på bästa sätt kan ge klubben ett ”verktyg”
AG inte kan säga nej till.
Att
Genom kollektivavtal ge den lokala klubben strejk rätt efter att Centrala
förhandlingar avslutats. Lokal strejk rätt.
Att
De som tjänar under medel lönen för Unionens medlemmar skall vara garanterade
de procent som Centrala förhandlingen ger. D.V.S om medel lönen är 25’ på
UNIONENS medlemmar skall de som har under detta garanteras procenten från den
Centrala förhandlingen.
117
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 22 2013 till förbundsstyrelsen från Lennart Bråding, Yttrande
118
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 23 2013 till förbundsstyrelsen från Christer Forsén
Finspång 2013-10-23
Hej,
Jag vill härmed inkomma med en motion,
Jag föreslår att alla ungdomar upp till förslagsvis 25år får en kraftigt rabatterad medlemsavgift (50%)
•
•
•
•
•
De är en grupp med svagare ekonomi än de äldre (ex 40+)
Vi lär ungdomarna att detta är ett naturligt val
De studerar mer och får troligen mer nytta av studiestödet
Vi får med ungdomarna i vår krets (frisk fläkt och nya vindar)
Våra ungdomar får råd att ta del av vårt stöd och skydd
Best regards
Christer Forsén
Project Manager
SIEMENS
Industrial Turbomachinery AB
SE-612 83 Finspong, Sweden
E S SO MGT PM 2
Tel: +46 (0) 122 88 79 07
Mobile: +46 (0) 76 768 9671
E-mail: [email protected]
119
MOTION 23
FÖRBUNDSRÅDET
VÅREN 2014
Christer Forsén
Till
[email protected]
Motion
23 2013 till Vår
förbundsstyrelsen
från Christer Forsén, Yttrande
Datum
referens
2013-12-12
Leif Nicklagård
Motion rabatterad medlemsavgift för ungdomar
Förbundsstyrelsen har vid sitt styrelsemöte den 12 december behandlat din motion
om rabatterad avgift för ungdomar i förbundet.
Förbundsstyrelsen delar din uppfattning om vikten av att ungdomar inser värdet av
ett fackligt medlemskap och ser det som en naturlig del i arbetslivet. Att även den
nya generationen blir medlemmar är nödvändigt för att vi ska behålla styrkan och
kunna driva vidare utvecklingen och förbättringen av arbetsvillkor för samtliga
tjänstemän på den privata arbetsmarkanden. Vidare ser förbundsstyrelsen nyttan i
att ungdomar har både råd och stöd i fackliga frågor samt kan ta del av Unionens
studiestöd.
För att ”sänka tröskeln” och locka nya grupper att bli medlemmar – unga och andra
– har Unionen för närvarande ett introduktionsmedlemskap som innebär att alla nya
medlemmar bjuds på förbundsavgiften de tre första månaderna. Det är en av
orsakerna till att medlemsantalet har vuxit kraftigt i förbundet de senaste åren.
Under 2012 blev 60 000 personer nya medlemmar, gruppen upp till och med 30 år
utgjorde 42% av de nya medlemmarna.
Allt fler unga studerar på högskola och universitet innan de börjar jobba och för
dessa erbjuder Unionen ett attraktivt studentmedlemskap (100 kr för hela
studietiden) som också innehåller en rabatterad medlemsavgift när
studentmedlemmen börjar jobba och blir yrkesverksam medlem (100 kr för hela
första året). Sedan Unionen student lanserades under våren 2012 har ca 30 000
studenter blivit medlemmar och vid årsskiftet 2013-2014 beräknas ca 40 000
studenter vara medlemmar 1.
Ungdomars situation på arbetsmarkanden varierar, precis som andra åldergruppers.
Vissa har trygga jobb med bra villkor, andra har tillfälliga anställningar och dåliga
120
FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2014
Motion 23 2013 till förbundsstyrelsen från Christer Forsén, Yttrande forts
löner. Det är utifrån detta som Unionens kongress har beslutat att
medlemsavgiftens storlek bygger på varje medlems inkomstnivå och inte på ålder.
Avgiftens storlek är för närvarande:
Inkomst 0 – 12 000 = 50 kr/mån
Inkomst 12 001 – 15 000 = 100 kr/mån
Inkomst 15 001 – 19 000 = 150 kr/mån
Inkomst över 19 001 = 225 kr/mån
Ska förändringar i nivåer eller principer för medlemsavgifterna för
yrkesverksamma medlemmar göras kräver det beslut av Unionens kongress.
Förbundsstyrelsen avslog därför motionen. Nästa kongress är oktober 2015, till
vilken man kan motionera om avgiftens storlek
Med vänlig hälsning
Leif Nicklagård
Förbundssekreterare
121