Enligt arbetstidslagen får vi arbeta högst 200 timmar

MOTION 15.00 FRÅN KARIN GREEN
Enligt arbetstidslagen får vi arbeta högst 200 timmar övertid per år i Sverige.
Enligt kollektivavtal brukar detta begränsas till 150 timmar per år. Den som
råkat ut för långa perioder med övertidsarbete vet hur mycket övertidsarbete
frestar på. Det blir ingen tid över till vare sig välbehövlig motion, hemmets
skötsel eller umgänge med familj och vänner. För den som har lite längre
restid till arbetet blir situationen än svårare. Övertidsarbete är ingen bra grund
för en hållbar livsstil och en långt arbetsliv. Maxgränserna har varit desamma
sedan väldigt många år tillbaka, åtminstone sedan 1970-80-talet, då samhället
1 (19)
såg helt annorlunda ut. I dagens samhälle då i stort sett alla vuxna, såväl
mammor som morfäder, yrkesarbetar, barn ska hämtas och lämnas och
arbetsresorna generellt är längre finns inte flexibilitet i privatlivet för att parera
för att någon familjemedlem arbetar mycket utöver ordinarie tider. Om
gränserna sänktes skulle företagen tidigare behöva reagera på arbetstoppar
och se över anställningsbehovet.
Yrkar därför
att Unionen verkar för att gränsen för maximal övertid sänks i kollektivavtalet
att Unionen lobbar för att gränsen för maximal övertid sänks i arbetstidslagen
Förbundsstyrelsen har vid sitt sammanträde den 2 september 2015 behandlat
din motion avseende övertid.
Arbetstidsfrågorna är viktiga för Unionens medlemmar. Det visade inte minst
diskussionerna på årets förbundsråd inför nästkommande avtalsrörelse. Långa
arbetstider, övertidsarbete, oregelbundet arbete, osammanhängande arbete,
oförutsägbara arbetstider – alla påverkar de oss och våra förutsättningar för att
orka med andra delar i livet. I Unionens kollektivavtal varierar för närvarande
antalet timmar av s.k. allmän övertid – de timmar som arbetsgivaren, när
förutsättningar för övertid finns, kan använda utan ytterligare
överenskommelser – mellan 100 och 200 timmar per år.
När det gäller kollektivavtalen är vi på väg mot 2016 års avtalsförhandlingar
och vid förbundsrådet i maj behandlades motioner avseende avtalskrav. Vi har
därmed ett beslut om inriktning för 2016 års förhandlingar och ett antal
motioner inför 2016 som branschdelegationerna kommer diskutera och
behandla. Förbundsstyrelsen överlämnar därför motionens första att-sats för
behandling vid nästa förbundsråd som har att behandla avtalsmotioner inför
avtalsrörelse, vilket därmed först blir till den avtalsrörelse som äger rum efter
2016. Vi vill dock peka på den möjlighet som kommer finnas att lämna förslag
2 (19)
och synpunkter till berörda branschdelegationers arbete även nu under
hösten. I ert fall innebär det i första hand branschdelegationen Transport,
vilken har e-postadress: [email protected].
När det gäller att verka för en ändring av arbetstidslagen, vilken ger möjlighet
till åtminstone 200 timmars allmän övertid när kollektivavtal inte gäller, så
verkar Unionen i första hand för att parterna via kollektivavtal ska reglera
arbetslivets frågor och utveckla kollektivavtalen för att förbättra medlemmarnas
vardag då detta stärker parternas möjlighet att själva ta ansvar för villkoren på
arbetsmarknaden och ger förutsättningar för långsiktigt stabila regler.
Avseende arbetstidslagen så reviderades den relativt nyligen och då reglerna
kring extra övertid, vilket minskar sannolikheten för att arbetstidslagen kommer
tas upp för behandling inom de närmaste åren. Förbundsstyrelsen har därför
beslutat avslå motionens andra att-sats, d.v.s. inte prioritera att lobba för
minskad övertidsgräns i arbetstidslagen för närvarande.
Förbundsstyrelsen ser däremot arbetet med att minska användandet av
övertid som en viktig fråga. Ändringar i övertidstaken för allmän och extra
övertid är dock trubbiga verktyg för detta, snarare måste arbetstid och
övertidsarbete tydligare vara en del av arbetsplatsernas systematiska
arbetsmiljöarbete. En bättre tillämpning av arbetstidsavtalens och
arbetstidslagens befintliga regler kring övertid, att övertid bara ska kunna tas
ut när särskilda skäl föreligger, kan också användas för att få arbetsplatserna
att bättre anpassa sin bemanning och göra att övertid undviks.
3 (19)
MOTION 15.01 FRÅN REGIONSTYRELSEN DALARNA
Bakgrund: Många medlemmar har gett feedback till oss i RS Dalarna om att
det är långa väntetider när man kontaktar Unionens Medlemsservice och att
rådgivningen kan variera mycket i kvalitet. Allt ifrån mycket bra till direkt
felaktigt. Detta skapar irritation och osäkerhet vilket i förlängningen kan leda till
att medlemmar väljer att lämna Unionen.
Från anställdaleden inom Unionen är detta dessutom ett resursproblem då det
bedöms medföra en bemanning från kontoren på 7-8 heltidstjänster, tid som
kan nyttjas bättre i ombudsmannarollen regionalt.
Vi (RS) får information om att det är stor personalomsättning på
Medlemsservice, vilket säkert är en delförklaring till problembilden.
Mål: Skapa en hållbar och långsiktig lösning som gör att medlemsservicen
fungerar så bra som medlemmarna rimligen kan begära.
Vårt förslag till lösning: Att omgående skapa en dialog med regionstyrelserna
om hur en hållbar lösning kan se ut. Det kan ju finnas bra förslag från andra
regioner. Eventuellt kan en grupp skapas för att behandla denna fråga, men
då behöver den ha mandat att kunna påverka.
Regionstyrelsen Unionen Dalarna genom Benny Häggblad (vice ordförande i
RS Dalarna)
4 (19)
Förbundsstyrelsen har vid sitt sammanträde den 11 – 12 maj behandlat er
motion som handlar om Unionens medlemsservice och avger följande svar:
Under en längre period så har medlemsservice från och till brottats med långa
väntetider. Förbundsstyrelsen ser mycket allvarligt på det och har frågan under
ständig bevakning. Därför har vi löpande krävt rapporter om hur väntetiderna
ser ut och vilka åtgärder som anställdaorganisationen planerar för att åtgärda
problemet. Även om vi, utifrån rapporterna, kan konstatera att väntetiderna
inte är i nivå med uppsatta mål så visar de att anställdaorganisationen
fokuserar frågan och löpande sätter in insatser. I samband med rapporterna
får vi i styrelsen förmedlat till oss att insatser görs och att utvecklingen går åt
rätt håll.
En av anledningarna till de långa väntetiderna är att verksamheten på
förbundskontoret har haft en stor underbemanning. Därför har verksamheten
under en period förstärkts med regionala resurser. Vi konstaterar samtidigt att
trots förstärkningen har målen för 2014 inte nåtts. Från och med hösten 2015
kommer resurser att tillföras till medlemsservice på förbundskontoret. Då kan
den regionala förstärkningen avvecklas och resurserna frigörs åter för det
regionala arbetet.
Personalomsättningen på Medlemsservice lyfts upp som en del i
problembilden vilket till viss del stämmer. Det är flera personer som under åren
gått vidare till andra tjänster inom organisationen. I grunden är det positivt att
medarbetare utvecklas och går vidare internt och Medlemsservice utgör en bra
start och en bra kompetensförsörjning för många andra tjänster. Kanslichefen
har säkerställt att Medlemsservice framöver har en personalplanering som
innebär en överanställning för att kunna hantera personalomsättningen.
I skrivelsen påtalas att det är varierande kvalitet i rådgivningen. De rapporter
styrelsen får av de mätningar som görs efter telefonsamtalen pekar på att en
5 (19)
majoritet är nöjda med såväl bemötande som kvalitet. Vid signaler om
bristande kvalitet i rådgivningen är det viktigt att den informationen löpande
förs in i anställdaorganisationen och vidare till medlemsservice för att kunna
arbeta med kvalitetssäkring.
Med de insatser som är planerade är det förbundsstyrelsens förhoppning att vi
skapar en medlemsservice som är hållbar över tid och som kan hantera
förväntningarna från våra medlemmar utan det regionala stödet.
Det finns ett förslag i motionen om att skapa en dialog med regionstyrelserna
om hur en hållbar lösning ska se ut. I verksamhetsplaneringsarbetet sätter
förbundsstyrelsen tydliga mål och krav på leverans, vilket är gjort för
verksamheten på medlemsservice. Hur anställdaorganisationen arbetar för att
nå målen är ytterst en fråga för kanslichefen.
Förbundsstyrelsen beslöt att man ansåg motionen vara besvarad.
MOTION 15.02 FRÅN ERIKA LUNDMARK
Unionen är ett stort förbund och större blir det. Detta är en spännande
utmaning för hela organisationen och så även för de förtroendevalda som
leder regionstyrelserna. Rollen som Regionordförande är fantastiskt rolig,
stimulerande och utvecklande men kan också vara svår och ibland lite för
krävande.
Förutsättningarna för ordförandena i Unionens regioner är olika. Det finns
både heltidsfackliga ordföranden och så finns de som är tjänstlediga för
uppdraget. Det är stora regioner, det är små regioner och antagligen 18 olika
6 (19)
arbetssätt. Detta är en styrka och visar på den stora bredden i förbundet men
spretighet kan innebära även andra saker.
Till exempel frågan om kompetens; det har på gemensamma samlingar, ex på
Dialogforum, diskuterats vilken kompetensnivå regionrepresentanterna har
och om den är tillräcklig. Det pratas också om att vi gör saker för olika på
regionerna och att enhetligare arbetssätt ibland efterfrågas. Viktiga frågor men
hur ska jag som enskild ordförande kunna driva dessa frågor? Och hur vet en
Regionordförande vad som är rätt och riktig kompetens för uppdraget?
Sedan finns det också situationer då uppdraget som Regionordförande kräver
mer och kanske för mycket; vid en omfattande remisshantering som nu inför
kongressen eller om en region står utan Regionchef under kortare eller längre
tid. Det är också en speciell situation när man som nyvald tillträder posten som
ordförande.
Sammanfattningsvis – det hedersamma uppdraget att leda en regionstyrelse i
Unionen skulle kunna utföras på ett för individen och Förbundet bättre sätt; en
Regionordförande behöver utbildning och support!
Förslag på förbättringar:
1. En regional kontakt på Förbundskansliet: Utse med tydlighet en
kontaktperson på förbundet som Regionordförande kan kontakta vid behov.
Det kan vara tips om arbetssätt i andra regioner, hjälp vid frågor om förbundet,
stöd vid utveckling av styrelsen och tips om aktuella händelser och
utbildningar. Dessutom; en sådan resurs kan ju ge värdefull input från
regionerna till förbundskansliet om vad som händer ute i regionerna.
2. Central utbildning: Sätt ihop en central utbildning för nya
Regionordföranden. En dag eller två när den nya förtroendevalda får besöka
Förbundskansliet, Förbundsledning, få kännedom om hur Unionen är
uppbyggt och träffa personer på olika sektioner. Naturligtvis är introduktionen i
7 (19)
regionen viktigast men för att bli en del av något större måste kunskap och
kännedom om Unionen centralt också ges.
3. Möjliggör möten mellan regionordföranden: Stimulera och uppmuntra
möten, både ekonomiskt och organisatoriskt, mellan Unionens
Regionordföranden. Bra är ju det som nu sker i anslutning till Dialogforum i
mars. Vi kan lära av varandra, vi kan stötta och vi kan inspireras av andra
regioners arbeten.
Det här handlar också om vilka personer som i framtiden kan tänkas ta sig an
ett uppdrag som Regionordförande och om vilken kompetensnivå regionerna
demokratiskt ska ha. Vill vi ha förtroendevalda med olika sorters erfarenheter
och förutsättningar, ja då måste vi också bereda mark för det!
Erika Lundmark
Unionen Västerbotten
Förbundsstyrelsen har vid sitt sammanträde den 11- 12 maj behandlat din
motion som handlar om att stärka Unionens regionordförande.
Förbundsstyrelsen delar din uppfattning att man som regionordförande kan
behöva en kontaktperson på förbundskontoret och att introduktion i den nya
rollen kan vara av stor betydelse. Det är viktigt att man som förtroendevald i
Unionen alltid ges rätt förutsättningar för att utföra sitt uppdrag. Det gäller
samtliga förtroendeuppdrag.
8 (19)
En regional kontakt finns redan i form av förbundssekreteraren. En väg framåt
för att tydliggöra förbundssekreterarens roll som stöd till RO är att detta
kommuniceras tydligare. Genom en större kännedom om att
förbundssekreteraren kan utgöra ett stöd för regionordförande och
regionstyrelse finns en möjlighet att utveckla detta ytterligare.
Förbundsstyrelsen delar din uppfattning att det behövs en introduktion av nya
regionordföranden. Hur den skall formas vad gäller innehåll och längd behöver
planeras ytterligare.
Förbundsstyrelsen menar att dialogmötenas funktion i förbundet är att just
regionordföranden och någon mer från regionen skall mötas och utbyta
erfarenheter. Arbete är påbörjat där mötesformerna ses över, för att svara mot
behovet och hur vi kan utveckla våra dialogforum. Regionordföranden har
också alltid möjlighet att träffas på eget initiativ.
PG/RO-mötena är kanske dem som svarar upp mot erfarenhetsutbyte mest.
Möjligen skulle den typen av träffar kunna utvecklas, där man kan hitta andra
former för möten. Förbundsstyrelsen kommer att ta med sig detta i sin fortsatta
planering.
Förbundsstyrelsen beslöt
Att
1:a att satsen är besvarad
Att
2:a och 3:e att-satsen är beaktade
9 (19)
MOTION 15.03 FRÅN ANETTE TÖRNHEDE
Jag vill att Unionen arbetar för att ändra villkoren för avtalspension SAF-LO
retroaktivt som är en av försäkringarna i kollektivavtalet. Moderatregeringen
ändrade så att folk utförsäkrades i sjukförsäkringen och efter det fungerar inte
avtalspensionen i kollektivavtalet längre. Eftersom den utförsäkrade inte
kommer in igen i systemet om fortsatt sjuk förrän efter tidigast 90 dagar och
avtalspensionen i kollektivet har ett efterskydd på 90 dagar gäller inte den
längre.
Det är många som blir utförsäkrade och inte kan arbeta p g a sjukdom och
kommer in i systemet igen efter 90 dagar. De har då inte längre rätt till någon
avtalspension. Arbetsgivarna får tillbaka stora summor p g a detta. Det heter
då att de har betalat för mycket. Det finns ytters få som känner till detta och
kommer först när de ålderspensioneras upptäcka att de får mycket mindre.
Jag vill även att Unionen arbetar för att arbetsgivarna ska bli tvungna att
avsätta återbetalda pengar till tjänstepensioner. Skulle arbetsgivaren gå i
kunkurs ska pensionerna kunnas utlösas till de anställda i form av
avtalspension.
Om socialdemokraterna kan driva igenom att utförsäkringarna upphör kommer
ändå de som redan har blivit utförsäkrade inte avtalsförsäkringen att gälla.
Därför ska även villkoren gälla för de retroaktivt.
Jag vill även att Unionen arbetar för att trycka på socialdemokraterna att de
återställer i arbetsgivaravgiften förhållanderna procentsatserna innan
maktskiftet år 2006. Gällande sjukförsäkringen var den 10,15 och allmän
löneavgift 3.07. År 2015 är det omvänt. Sjukförsäkringen är på 4,35 % och
allmän löneavgift 10,15%
10 (19)
Allmän löneavgift kom till år 1995 och var tänkt att finansiera Sveriges
medlemskap i eu. Den var då 1,5%. Den används också som en regulator till
de andra socialavgifterna. Vilket innebär om de andra avgifterna ändras
påverkas allmäna löneavgiften i samma mån. Totala summan påverkas inte.
Den enda avgiften som har ändrats markant är sjukförsäkringsavgiften. Se
ovan. Allmäna löneavgiften har därför regleras efter den. Allmäna löneavgiften
har även används på senare år som förstärkning till statsbudgeten. Källa:
Skattemyndigheten, arkiv, allmän löneavgift
De sjuka ska inte betala de stora skattesänkningarna som är gjorda. Inte heller
finansiera eu-avgiften. Det är de stora svenska multinationella exportföretagen
som ville att Sverige skulle vara med i eu. Då ska de också stå för
finansieringen.
Förrut stod arbetsgivarna för 10% av sjukförsäkringen när de sjuka ökade som
mest. När moderatregeringen tillträde år 2006 tog de bort medfinansieringen.
Jag vill även att Unionen arbetar för att jämna ut de stora skillnaderna mellan
de som har fått avsevärt mer i plånboken med 13 månadslöner när de arbetar
och de sjuka och arbetslösa som får betala mest i skatt. Exempel månadslön
brutto 28.000 betalar vid sjukdom 24.000 kr mer i skatt per år än de som
arbetar. Ålderspensionärer betalar 12.000 kr mer per år. På det kommer
dessutom trängselskatt och dieselskatt som sjuka och arbetslösa betalar
samma avgift som de arbetsförda. De sjuka har även merkostnader för
rehabilitering, mediciner och läkarbesök.
Jag vill även att Unionen arbetar för differentiella pensionsåldrar. Högre
tjänstemän med stort eget inflytande borde pensionsåldern tas bort.
Kroppsarbetande borde ha pension vid 40-45 års ålder.
Jag vill även att Unionen arbetar med att få bort orättvisan med
hjärntvättningen att alla måste arbeta med syfte på de sjuka. De som tar ut
föräldrarförsäkring är friska och kan vara hemma från 390 dagar med 80 % av
11 (19)
lönen utan att arbeta och har en av världens bästa försäkring medan de sjuka
blir utförsäkrade efter 365 dagar. Föräldrarlediga kan dessutom med
vårdnadsbidrag vara hemma upp till 3 år och får ut 3.000 kr per månad utan
att arbeta. De kan dessutom få bidrag som heter jämnställdhetsbonus på
engångsbeloppet 12.000 och flerbarnstillägg redan vid 2 barn på barnbidraget.
Det senare har dessutom förra moderatregeringen höjt. Det förra bidraget är
skapat av föregående moderatregering.
Jag vill att Unionen arbetar för att höja beloppsnivåerna på sjukförsäkringen
vid sjukersättning. I nuvarande läge blir det som högst 62%.
Även att Unionen arbetar för att beloppen på arbetsskadeförsäkringen ändras
tillbaka som det var förrut så att den indexeras efter avtalslönerna per år och
inte efter prisindex som är betydligt lägre. Detta gör att de som har en tilldömd
arbetsskada halkar efter lönemässigt år efter år mot de som arbetar.
Arbetsskadeförsäkringen är tänkt att inte den drabbade ska ha sämre
ersättning än om den hade arbetat.
Med vänlig hälsning
Anette Törnhede
Förbundsstyrelsen har vid sitt möte 11 – 12 maj behandlat din motion vad
gäller frågor rörande de allmänna trygghetssystemen och tjänstepensionerna.
Styrelsen delade upp din motion i olika delfrågor för att kunna vara så tydlig
som möjligt och samtidigt på det sättet beskriva hur man uppfattat dina
frågeställningar.
1. De som når det bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen och genomgår ALI på
3 månader förlorar sin ITP - sjukpension om de återvänder till sjukförsäkringen
efter 3 månader.
12 (19)
Svar: ITP-nämnden har beaktat detta och vidtagit åtgärder för att förhindra att
sjukskrivna med ITP-sjukpension förlorar sin sjukpension vid utförsäkring om
de därefter går tillbaka till sjukförsäkringen, och detta även om utredningen
från arbetsförmedlingen och försäkringskassa tar längre tid än tre månader.
Motionären skriver i sin motion om Avtalspension SAF-LO men vi har tolkat
motionen som att det är ITP som avses.
Förbundsstyrelsen beslöt
Att
Motionen i denna del är besvarad.
2. Eventuella lösningar för de som genom genomgående av ALI förlorat sin
ITP-sjukpension ska få sjukpension retroaktivt.
Svar: Vilka kostnader som förslaget skulle innebära är svåra att bestämma.
Det förefaller dock inte realistiskt att driva en sådan retroaktiv tilldelning av
ITP-sjukpension till de individer som tidigare har förlorat sin ITP-sjukpension i
samband med utförsäkring och genomgående av ALI. Inte minst därför att en
sådan retroaktiv åtgärd innebär ett prejudikat som riskerar att i framtiden göra
försäkringens kostnader ytterst svåröverblickbara, och därmed hota
legitimiteten i försäkringen bland arbetsgivarna.
Förbundsstyrelsen beslöt
Att
Motionen skulle avslås i denna del.
3. Unionen ska verka för att förhållandena mellan sjukförsäkringsavgiften och
den allmänna löneavgiften återställs till de förhållanden som gällde 2006. År
2006 låg den allmänna löneavgiften på 4,4 %, och sjukförsäkringsavgiften på
8,64 %. År 2015 är den allmänna löneavgiften 10,15% och
13 (19)
sjukförsäkringsavgiften 5.02%. I motionen görs gällande att ett återställande
av förhållandet mellan den allmänna löneavgiften och sjukförsäkringsavgiften
innebär att sjukskrivna inte behöver bära kostnaderna för EU-medlemskapet,
som då istället faller på ”de stora svenska multinationella exportföretagen”.
Svar: Utvecklingen av förhållandena mellan den allmänna löneavgiften och
övriga delar av arbetsgivaravgiften är intressant. Bedömningen är dock att ett
återställande av förehållandena mellan den allmänna löneavgiften och övriga
delar av arbetsgivaravgifterna inte får de konsekvenser som efterfrågas av den
anledningen att statens inkomster från sjukförsäkringsavgift och allmänna
löneavgiften inte är helt öronmärka för specifika ändamål. Exempelvis hade
socialförsäkringssystemet 2013 ett överskott på 313 miljoner kronor, som
staten kunde disponera till annat. Och vad gäller allmänna löneavgiften
används den till att täcka fler kostnader än medlemsavgift till EU. Vilka aktörer
eller delar av samhället som ska bära kostnaderna för Sveriges medlemskap i
EU är också en fråga som ligger långt utanför Unionens område.
Förbundsstyrelsen beslöt
Att
Motionen skulle avslås i denna del.
4. Unionen ska arbeta för att ta bort skillnader i skatt på arbetsinkomster och
skatt på inkomst i form av ersättningar från trygghetssystemen (ersättning från
sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen) och pension.
Svar: Unionen arbetar för att både sjukförsäkringen och
arbetslöshetsförsäkringen ska ge standardtrygghet. I detta arbeta ingår en
påverkan av de olika skattenivåerna som en del, även om fokus i det arbetet
hittills har legat på en höjning av taken inom de olika försäkringarna. Unionen
har också genom sitt arbete inom TCO lyft frågan om den ojämna
skatteuttaget genom TCO:s positionspapper inom sjukförsäkringsområdet, där
14 (19)
en översyn av skattesystemet med målet att minska skillnaden mellan
ersättningsnivån efter skatt och ersättningsnivån före skatt efterfrågas.
Förbundsstyrelsen beslöt
Att
Motionen i denna del är besvarad
5. Unionen ska arbeta för differentierade pensionsåldrar där bl.a.
pensionsåldern för tjänstemän tas bort, och att kroppsarbetare ska ha
möjlighet att gå i pension vid 40-45 års ålder.
Svar: Det kan konstateras att det i dagens allmänna pensionssystem inte finns
någon fastlagd pensionsålder, och att Unionen arbetar för att öka möjligheten
för fler tjänstemän att orka och vilja stanna kvar längre i arbetslivet. Vad gäller
möjlighet för kroppsarbetare att gå i pension vid 40-45 års ålder är
bedömningen att ett sådant krav är politiskt och ekonomiskt orealistiskt. Istället
fokuserar Unionen, tillsammans med andra fackförbund – även LO – på att
verka för en ständigt förbättrad arbetsmiljö där folk mår bra av och på arbetet.
Förbundsstyrelsen beslöt
Att
Motionen skulle avslås i denna del.
6. Unionen arbetar för att sjuka inte måste arbeta. Motiveringen till detta är att
personer som är föräldralediga, eller är hemma med vårdnadsbidrag, inte
behöver arbeta. I motionen ses detta som djupt orättvist.
Svar: Utgångspunkten för Unionens arbete med sjukförsäkringen är att
sjukförsäkringen skall vara både en försäkring som ger standardtrygghet vid
övergående perioder av arbetsoförmåga på grund av sjukdom, men också en
försäkring som ger den sjukskrivne stöd och hjälp att återgå till sitt arbete –
eller att ställa om till annat arbete. Unionen anser att alla som har en
arbetsförmåga har en skyldighet att ta tillvara denna om det krävs för att klara
av den egna försörjningen. Vidare arbetar Unionen för att de krav som ställs
15 (19)
på sjukskrivna är rimliga och väl avvägda, och att de sjukskrivna verkligen får
det stöd de behöver för att komma tillbaka i arbete. En del i detta arbete är att
verka för att de verktyg som försäkringskassan använder för att bedöma
sjukskrivnas arbetsförmåga ger en rättssäker och rimlig bedömning av denna
förmåga utifrån både den enskildes aktivitetsförmågor och förutsättningar och
utifrån de krav som ställs inom dagens arbetsliv.
Förbundsstyrelsen beslöt
Att
Motionen skulle avslås i denna del
7. Unionen ska verka för en höjning av sjukersättningen.
Svar: Unionen arbetar för att höja ersättningsnivåerna inom sjukförsäkringens
sjukpenningdel, dels genom att arbeta för ett högre tak för sjukpenningen och
dels för att avskaffa skillnaden mellan sjukpenning på normalnivå och
sjukpenning på fortsättningsnivå, där Unionen anser att den senare bör ligga i
nivå med den förra. Vad gäller sjukersättningen, som inte är att
sammanblanda med sjukpenning, är denna ersättningsform tänkt som en
långvarig ersättning till dem som mera permanent har en arbetsoförmåga på
grund av sjukdom som hindrar dem att försörja sig själva genom
förvärvsarbete. Vilken nivå sjukersättningen ska ligga på är en svår fråga, som
även inbegriper övergripande politiska prioriteringar mellan olika
politikområden. Därtill har Unionen inte ansett att dagens nivå på
sjukersättningen är orimlig. En bredare politisk diskussion kring nivån på
sjukersättningen bedöms därför ligga utanför Unionens område. Istället vill
Unionen att stöd och hjälp för återgång i arbete till personer som har
sjukersättning blir bättre, samt att fler som idag utförsäkras istället ska få
sjukersättning.
Förbundsstyrelsen beslöt
Att
Motionen skulle avslås i denna del.
16 (19)
8. Unionen arbetar för att livränta från arbetsskadeförsäkringen indexeras efter
löneindex och inte efter prisindex.
Svar: Unionen arbetar för att taket inom arbetsskadeförsäkringen ska höjas för
att säkerställa att arbetsskadeförsäkringen ger ersättning för förlorad inkomst,
och i detta arbete ingår att verka för att taket följer löneutvecklingen.
Förbundsstyrelsen beslöt
Att
Motionen i denna del är besvarad.
MOTION 15.04 FRÅN REGIONSTYRELSEN UPPLAND
Regionstyrelsen i Uppland vill uppmärksamma att det är flera medlemmar,
icke-medlemmar, organisationer och myndigheter som ännu inte riktigt vet
vilka vi är, ej heller vilka områden vi organiserar och verkar i, samt vad vi vill
inom arbetslivet.
Vi föreslår därför att en kortare Unionenfilm borde göras för att klargöra detta.
Filmen bör beskriva att vi är ett fackförbund, vilka områden vi finns i, vilka olika
tjänster våra medlemmar har och deras vardag, de olika medlemsformerna
samt vikten av att organisera sig fackligt lokalt och att vi tror på den Svenska
modellen. Vidare bör även våra hjärtefrågor översiktligt beskrivas.
17 (19)
Filmens syfte bör vara informativt och kunna användas vid träffar med
beslutsfattare, t.ex politiker och även vid olika medlemsmöten. Att filmen
samtidigt ska vara ”Youtube-vänligt” är självklart.
Regionstyrelsen i Uppland yrkar med stöd av detta
att Förbundstyrelsen fattar beslut om att göra en Unionenfilm med syfte och
innehåll i motionsskrivarens anda
Regionstyrelsen i Upplands ordförande
Åsa Liljedahl
Förbundsstyrelsen behandlade er motion, avseende en bred informativ
Unionenpresentation på film på sitt möte den 31 augusti - 4 september.
Förbundsstyrelsen instämmer i regionstyrelsen Upplands mening att det är
alltför många medlemmar, icke-medlemmar, organisationer och myndigheter
som ännu inte vet vilka Unionen är, ej heller vilka områden vi organiserar och
verkar i, samt vad vi vill inom arbetslivet. Förbundsstyrelsen uppfattar att
förslaget innefattar en film som för en bred och fackligt omedveten målgrupp
svarar på frågorna
Vem är Unionen
Vad vill Unionen
Vilka är Unionens hjärtefrågor
Vilka Unionen organiserar
18 (19)
Varför är det viktigt med lokal organisering
Förbundsstyrelsen menar att intentionen med motionen är bra, behovet av en
bred men enkel beskrivning av Unionen finns. Filmer som svara på de flesta
av frågorna (1-4) ovan finns på Unionens Youtubekanal men behöver ses över
efter kongressen i oktober både med tanke på ordförandevalet och på
kongressens övriga beslut. Om alla fem frågor kan besvaras för alla
målgrupper i en och samma film föreslås utredas i samma översyn, filmen får
inte bli för lång för att vara Youtube-vänlig.
Arbetet med översynen föreslås starta under senhösten, arbetet innefattar
både själva filmerna/filmen och visningskanalen. Föreslagen produktion
planeras och budgeteras i verksamhetsplaneringen 2016.
Utifrån ovanstående orientering ansåg förbundsstyrelsen att motionen är
beaktad.
19 (19)