Lindesbergs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
KALLELSE TILL KOMMUNSTYRELSEN Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med kommunstyrelsen, fredagen den 11 september 2015 kl. 8.30 i Aktiviteten, Lindesberg Arena Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Irja Gustavsson Ordförande Helena Randefelt Sekreterare Ledamöter Irja Gustavsson (S) ordförande Linda Svahn (S) Pär-Ove Lindqvist (M) Kristine Andersson (S) Per Söderlund (SD) Daniel Andersson (S) Anniette Lindvall (M) Bengt Storbacka (S) Jonas Bernström (S) Virosa Viberg (SD) Jonas Kleber (C), 1:e vice ordförande Ingrid Åberg (KD) Susanne Karlsson (C) Anders Persson (C) Bengt Evertsson (MP) Ersättare John Omoomian (S) Hans-Olof Hake (S) Lillemor Bodman (M) Margareta Ahlm (S) Mats Seijboldt (SD) Linda Andersson (S) Jan Hansson (M) Dan Walterson (S) Maria Odheim-Nielsen (V) Andreas Funk (SD) Johan Andersson (C) Göran Gustavsson (-) Jenny Larsson (C) Christina Pettersson (C) Inger Griberg (MP) Föredragningslista Nr. Ärende 1. Val av justerare Förslag: Jonas Bernström (S) med Anniette Lindvall (M) som ersättare. Justering sker måndag den 14 september klockan 16.00 på kommunsekreterarens rum. Dnr 2. Internkontroll 2015 2015/374 AKK 3. Delårsrapport januari-juni 2015 2015/373 AKK 4. Försäljning av fastigheter inom Fastigheter i Linde AB 5. Omdisponering av investeringsmedel 2015/384 AKK 2015/408 AKK 1. Val av justerare Förslag: Jonas Bernström (S) med Anniette Lindvall (M) som ersättare Justering sker måndag den 14 september klockan 16.00 p¨å kommunsekreterarens rum. Sida 2 av 6 2. Delårsrapport januari-juni 2015 2.1. Handlingar Delarsrapport januari-juni 2015.pdf (inkluderad nedan) Sida 3 av 6 p.2015.3344 2015-09-07 Dnr. 2015/373 Delårsrapport januari-juni 2015 Innehållsförteckning 1. Förvaltningsberättelse ........................................................................................ 3 2. Måluppfyllelse ................................................................................................... 14 3. Ekonomiska rapporter ..................................................................................... 21 4. Gemensamma kommunala verksamheten .................................................... 31 5. Redovisningsprinciper ..................................................................................... 33 6. Nämndernas verksamhetsberättelse Delårsrapport januari-juni 2015 ...................................... 35 2(69) 1. Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning I kommunallagen står att varje kommun i sin budget ska fastställa mål och riktlinjer för verksamheten, samt finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Det s.k. balanskravet ska vara uppfyllt, vilket innebär att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. Det är av allra största vikt att kommunens kostnader anpassas till intäkternas nivå vilket innebär att medlen begränsar målen. De finansiella målen ska bidra till att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Verksamhetsmålen ska bidra till att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Årets prognostiserade resultat uppgår enligt resultaträkningen till 24,3 mnkr. Balanskravet beräknas med denna prognos vara uppfyllt. Omvärldsanalys Sveriges och kommunernas ekonomi Svensk ekonomi avslutade 2014 mycket starkt. Även 2015 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år. Nästa år väntas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. För åren därefter (2017 och 2018) antas utvecklingen vara i linje med trendmässig tillväxt vilket är liktydigt med en väsentligt svagare utveckling i ekonomin jämfört med i år och nästa år. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Löneökningarna ligger fortsatt i år på 3 procent och blir nästa år något högre. Prisutvecklingen är i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. I mitten av nästa år når inflationen upp mot 1,5 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för prisoch löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I år beräknas skatteunderlaget realt öka med 2,1 procent vilket är det dubbla mot normalt. Nästa år beräknas tillväxten bli ännu högre. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner. SKL:s beräkningar utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att ekonomin åter är i balans 2016 och att sysselsättningstillväxten därefter avtar. Efter 2016 räknar SKL också med snabbare ökning av grundavdragen. Det är framförallt på grund av dessa båda faktorer som skatteunderlaget växer i långsammare takt från och med 2017. Kommunerna står inför ett antal utmaningar de kommande åren, bland annat anpassningsbehov som följer av demografiska förändringar, stora investeringsbehov och svårigheter att leva upp till krav som följer av statliga reformer. SKL räknar med att kommuner och landsting måste höja skatten för att klara sin framtida ekonomi. SKL förutsätter även en ökning av statsbidragen eftersom oförändrad statsbidragsnivå är ohållbart på sikt. (Hela texten under rubriken Sveriges och kommunernas ekonomi är hämtad från SKL). Delårsrapport januari-juni 2015 3(69) Arbetsmarknad, näringsliv, infrastruktur och befolkning i Lindesbergs kommun Kommunens ekonomi och den lokala välfärden är till stor del beroende av olika omvärldsfaktorer. Ekonomin påverkas även av vilka ambitionsnivåer på service som kommunen själv ställer upp för de olika verksamheterna och hur effektivt vi organiserar vår produktion av service. Lindesbergs kommun tillhör Örebroregionen och Örebro lokala arbetsmarknad (Örebro LA), där även kommunerna Örebro, Kumla, Hallsberg, Lekeberg, Askersund, Laxå och Nora ingår. Städer, tätorter och landsbygd i en region är idag på många sätt funktionellt sammanlänkade med varandra. Näringslivsstrukturen i Lindesbergs kommun har kontinuerligt förändrats under den senaste 20 åren. Tillverkningsindustrins klara dominans har minskat till att nu uppgå till ungefär 29 procent och den offentliga sektorns andel ligger på omkring 40 procent. Kvinnor arbetar till största delen som vård- och omsorgspersonal, medan det vanligaste yrket för män är maskinoperatör. Pendlingsmöjligheter är en viktig faktor för att invånarna ska kunna bo kvar i kommunen, men jobba i en annan kommun. Nettopendlingen i kommunen är -289, vilket innebär att fler pendlar ut från kommunen än in. De fyra vanligaste kommunerna att pendla ut till är Örebro, Ljusnarsberg, Arboga och Nora medan det är vanligast att invånare från Örebro, Nora och Ljusnarsberg pendlar in till kommunen. (Källa SCB) Den totala arbetslösheten i Lindesberg, med både öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, uppgick i juni 2015 till 9,3 procent. Det är sämre siffror både i förhållande till Region Örebro län och till riket. Jämfört med läget för ett år sedan har arbetslösheten minskat något för regionen och riket, medan den ökat något för kommunen. Arbetslösheten är högre för män än för kvinnor. Ungdomsarbetslösheten för ungdomar 18-24 år i kommunen uppgick i juni 2015 till 17,1 procent, vilket är en avsevärd förbättring jämfört med motsvarande månad föregående år, men kommunens nivå är fortfarande högre än i Region Örebro län och riket. (Källa Arbetsförmedlingen) För att öka kommunens attraktionskraft är det viktigt att kunna erbjuda bra attraktiva bostäder och goda etableringsmöjligheter för näringslivet. Byggnationen av villatomter har kommit igång genom exploatering av Vibyn i Frövi med 25 tomter och första huset är på plats. I Lindesberg pågår arbete med Sörlunda. Under hösten 2015 planeras det för byggstart vid Ålkilsbacken, Sköndal, Brodalen samt vid golfbanan i Lindesberg. I samarbete med Region Örebro län, Trafikverket och Billerud Korsnäs pågår projektering av ett nytt industriområde och en utveckling av bangården i Frövi. För stationshuset och resecentrum i Lindesberg planeras byggstart efter sommaren. Den 31 december 2014 var befolkningen 23 269 personer. De två senaste åren visar på en folkökning som beror på ett positivt invandringsöverskott. Den preliminära statistiken till och med maj 2015 visar på en folkökning med 111 personer under året. (Källa SCB) Delårsrapport januari-juni 2015 4(69) Lindesbergs kommun Viktiga beslut och händelser i kommunens nämnder och förvaltningar Året inleddes med att den nya politiska organisationen och förvaltningsorganisationen trädde i kraft. Kommunstyrelsen har två nya utskott, Stöd och Strategi och Tillväxtutskottet. Där Tillväxtutskottet förutom att ansvara för näringslivsfrågor övertagit ansvarsuppgifter för tidigare kultur- och fritidsnämnden och arbetsmarknadsnämnden. Stöd och strategi består av stödverksamheter inom ekonomistyrning/inköp, kansli, ekonomi, personal-och löner, IT-och tele samt måltidsverksamhet. Dessutom har den nya politiska majoriteten sedan kommunalvalet förra året varit igång sedan årsskiftet med historiska tre kvinnor som kommunalråd. Året inleddes också med att kommunen hade ett positivt ekonomiskt resultat för år 2014 med drygt 45 miljoner kronor. Under 2015 har socialförvaltningens verksamhet inom barn och unga drivit ett projekt med två fältkuratorer som arbetat med ungdomarna mer förebyggande, vilket gett positiva förändringar. Fältkuratorerna har ett nära samarbete med skolorna i kommunen. Barns och elevers trygghet i förskola och skola är fortfarande ett positivt område med en hög andel som känner sig trygga i skolan. Föräldrar är fortfarande väldigt nöjda med förskolan, grundskolan och fritidshemmen. Lindeskolan fyller 50 år och firar det med olika aktiviteter under året. Bergslagens miljö- och byggförvaltning har under 2013-2015 arbetat mycket med att ta fram detaljplaner för byggnation och både Fastigheter i Lindesberg AB och privata exploatörer bygger nya lägenheter i Lindesbergs tätort. Även byggnationen av villatomter har kommit igång genom exploateringen av Vibyn i Frövi med 25 tomter och första huset är på plats. Kulturarrangemanget Vinterspår genomfördes med mycket god uppslutning och visade bredden av kulturverksamhet inom kommunen. Kom i jobb rullar ännu med ca 25 personer i anställning och fler personer är i praktik i år än förra året. Nästan 300 unga har haft feriearbete under sommaren. Delårsrapport januari-juni 2015 5(69) Under första halvåret har bland annat följande beslut fattats av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Området Kyrkberget i Lindesberg kommer att fortsätta vara parkområde och inte göras om till naturreservat. Avtalet med Region Örebro län för deltagande i samverkansorganet Business Region Örebro (BRO) för tillväxt- och näringslivsfrågor förlängs till och med år 2018. Det har beviljats starttillstånd för en del investeringsprojekt 2015, bland annat för nytt resecentrum i Lindesberg, planering av nytt industriområde i Frövi, samt ny gång- och cykelväg längs med den kommunala vägsträckningen av södra infarten från riksväg 50 i Lindesberg. Madde Gustavsson tillträdde som socialchef efter att ha varit tillförordnad socialchef under en tid. Två nya detaljplaner har antagits för kvarteret Svanen, Gåsen och Lejonet i Lindesbergs tätort som möjliggör byggande av nya bostäder och handel. Skatteintäkter Skatteprognosen från juni visar en minskning av skatteunderlaget för 2014. Detta innebär en negativ korrigering med 40 kronor per invånare vilket för Lindesberg motsvarar 0,9 Mnkr. Prognosen för slutavräkningen 2015 är positiv med 120 kronor per invånare, vilket blir 2,8 Mnkr på helår för kommunen. Nästa skatteprognos kommer i augusti. Helårsprognosen visar att skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ökar med knappt 40 Mnkr jämfört med utfallet för 2014. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader per den sista juni 2015 har ökat med 16,6 Mnkr jämfört med delårsrapporten 2014. Helårsprognosen visar nu på att nettokostnader beräknas öka med 56,3 Mnkr i förhållande till 2014 års bokslut. Prognosen på helår jämfört med bokslut 2014 visar att socialnämnden ökar nettokostnaden med ca 30 Mnkr och barn- och utbildningsnämnden med ca 27 Mnkr. Inom socialnämndens område är det vård- och omsorg som ökar nettokostnaden med 18 Mnkr och funktionsstöd med 10 Mnkr. Inom barn- och utbildningsnämndens verksamhet har grundskola ökat nettokostnaden jämfört med bokslut med 13 Mnkr och förskola med 9 Mnkr. Pensioner Kostnaden för pensioner t o m juni 2015 uppgår till 34,3 Mnkr att jämföras med 36,4 Mnkr för motsvarande period förra året. I balansräkningen finns 138,7 Mnkr avsatta till pensioner och löneskatt. Åtaganden som redovisas utanför balansräkningen uppgår till 642,3 Mnkr enligt senaste beräkning ifrån KPA. Borgensåtagande risker Kommunens samlade borgensåtaganden uppgår till 1 328,4 Mnkr. Åtaganden mot kommunens egna bolag uppgår till 1 214,8 Mnkr. Delårsrapport januari-juni 2015 6(69) Finansiella nyckeltal/finansiella mål Rörelsekapitalet, d v s skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, uppgår den sista juni till +105,6 Mnkr. Vid delårsbokslutet 2014-06-30 redovisades +99 Mnkr. Soliditeten visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten uttrycks som andelen av det egna kapitalet i procent till tillgångarna. Soliditeten är 58 % per den sista juni, då ingår pensionsskulden i balansräkningen. Förra året vid delåret var soliditeten 54 %. Soliditeten inklusive pensionsskuld och ansvarsförbindelse exklusive löneskatt är vid delåret 2015 -0,48 % som kan jämföras med -7,15 % vid bokslut 2014. Soliditet 80,00% 60,00% 46,76% 48,57% 50,80% 40,00% 39,16% 39,64% 41,16% 57,93% 48,10% 64,13% 62,30% 53,84% 52,18% 68,47% 58,03% Inkl pensionsskuld 20,00% 0,00% 2010 2011 2012 2013 20140630 2014 20150630 -18,34% -8,52% -7,15% -0,48% -20,00% -40,00% -24,07% -24,14% Exkl pensionsskuld Inkl pensionsskuld, pensionsförbindelse -31,50% Med likviditet menas en organisations kortsiktiga betalningsförmåga. Måttet som används är kassalikviditet. Kassalikviditeten beskriver omsättningstillgångarna i relation till kortfristiga skulder. Kommunens kassalikvid är vid delåret 155 %. Ett finansiellt mål i budget 2015 är att verksamhetens nettokostnad inte får överstiga 99 % av skatter, utjämning och generella statsbidrag. Utfallet vid delåret 2015 är 92 % och helårsprognosen är 98 %. Delårsrapport januari-juni 2015 7(69) Långfristiga skulder Kommunens långfristiga låneskuld uppgår till 13,4 Mnkr per 2015-06-30. Inga ny lån har upptagits under första halvåret. Investeringar Investeringsbudget inklusive ombudgetering från föregående år uppgår till 72,4 Mnkr varav 22 Mnkr avser va/renhållning (avgiftsfinansierat). Utgifterna tom juni månad uppgår till 7,1 Mnkr. Större investeringar under perioden är följande: Vibyn, ärendehanteringssystemet, cirkulationsplats Fotbollsgatan/Stafettgatan och lekplatser. Framtiden Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) analys som gjordes 2011,visade på att kommunens kostnader är för höga och att kommunen måste reducera sina kostnader kraftigt för att uppnå kravet på god ekonomisk hushållning. Analysen visade även på att kommunen står inför en utmaning att flytta resurser mellan olika verksamheter. Kommunstyrelsen beslutade 2013 om en ramminskning för åren 2014-2016 på 72 miljoner kronor. Arbete pågår både på nämndnivå och övergripande nivå för att anpassa verksamheterna efter den minskade ramen. Kommunerna står inför ett antal utmaningar de kommande åren. De utmaningar SKL nämnt är bland annat anpassningsbehov som följer av demografiska förändringar, stora investeringsbehov och svårigheter att leva upp till krav som följer av statliga reformer. De demografiska förändringarna innebär både ett fortsatt ökat tryck på vissa verksamheter och ett tryck på omprioritering mellan verksamheter. Därtill kommer ett ökande antal asylsökande som leder till ett ökat tryck på integrationsarbetet. En fråga som ter sig alltmer svårhanterlig för kommunerna är det stora antalet statliga reformer och de försämrade planeringsförutsättningarna som följer av dessa. Organisatoriska förändringar kommer även fortsättningsvis bli nödvändiga för att nå ett mer flexibelt nyttjande av de kommunala resurser som finns. Fortsatt samordning inom kommunkoncernen med syftet att minska kostnaderna och därmed öka effektiviteten. Kommunen och koncernen Linde Stadshus AB:s investeringsbehov för kommande år är volymmässigt omfattande. För att upprätthålla en god ekonomi på lång sikt krävs en strikt prioritering och att en helhetssyn mellan den verksamhet som bedrivs i kommun respektive kommunalt bolag sker. Delårsrapport januari-juni 2015 8(69) Koncernen Linde Stadshus AB Koncernen Årets första månader präglades av genomförandet av de nya bokföringsreglerna, komponentredovisning- K3, i samband med bokslutet 2014. I början av januari genomfördes köpet av Närkes Kils Elektriska. Linde Energi AB köpte bolagen Närkes Kils Energi AB och Närkes Kils Elektriska i Örebro AB. I och med årsskiftet blev också Besök Linde AB (f.d. Energikällan i Linde AB) ett dotterbolag direkt underställt Linde Stadshus AB, tidigare var bolaget ett dotterbolag till Fastigheter i Linde AB. Koncernen Fastigheter i Linde AB består således numer endast av två bolag då all fastighetsförvaltning koncentrerats till Fastigheter i Linde AB samt Lindesbergsbostäder AB. Linde Energi AB (LEAB-koncernen) Under året som gått så har bolaget fortsatt med expansionen avseende fjärrvärmeaffären samt att elproduktionen ökat. Till detta kommer också förvärvet av Närkes Kils elnät med tillhörand elhandelskunder. Efter en varm inledning på 2015 så har en viss återhämtning skett genom en något kylslagen och regnig vår. Energiomsättningen överstiger både budget och föregående år. Expansion av fjärrvärmeaffären samt inköp av Närkes Kils elnät med elhandelskunder samt en kraftigt ökad elproduktion har bidragit till en ökad försäljning och en bruttovinst med 3,7 Mnkr mer jämfört med budget och med ca 5,0 Mnkr mer jämfört med föregående år. Driftkostnader i paritet med budget samt lägre ränteintäkter medför att LEAB koncernen överstiger budget vid delår med 4,6 Mnkr. Besök Linde AB (BELAB) BELAB arbetar tillsammans med ett företag för att ta fram en profilering för hela bolaget. På badhuset Energikällan har renoveringen av relaxen startat. Allt går enligt planerna och den nya relaxen beräknas öppna i månadsskiftet november/december 2015. I Stripa har bolaget jobbat vidare med att få fram en bra organisation, tillsammans med FALAB, Intresseföreningen Bergslaget samt Länsstyrelsen, för att kunna utveckla området till ett attraktivt besöksmål. Bolaget arbetar ständigt med att säkra upp området. I mitten av juni öppnade bolaget upp området för besökare med guidningar och café. Detta kommer att hållas öppet fram till och med i början på augusti. Vid Arenan så fortgår arbetet med paketering av olika konferenspaket samt med idrottsturismen. Jämfört med samma tidpunkt föregående år så har omsättningen ökat med 0,2 Mnkr till 12,1 Mnkr. Delårsrapport januari-juni 2015 9(69) Kostnaderna har under motsvarande period ökar med 0,7 Mnkr till 15,2 Mnkr. Dessa skillnader är hänförbara till verksamheten som övertogs från Stripa kultur och Utveckling AB. Sammantaget så följer bolaget den lagda budgeten. Fastigheter i Linde AB (FALAB- koncernen) Under våren togs det nya förvaltningssystemet i bruk vilket bland annat kommer att underlätta hanteringen av bostadskön. I bolaget pågår för närvarande ett antal större projekt som befinner sig i olika stadier. Strandskolan, kvarteret Gåsen 7, där pågår arbetet med att få till ett bygglov avseende två stycken flyglar, drygt 20 stycken lägenheter, till den redan befintliga byggnaden. Länsstyrelsen har sagt ja men beslutet är överklagat. Nya brandstationen, Lindeshyttan7:8, byggnaden har tagit form och inflyttning skall ske i december 2015. Bagaren 10, nuvarande brandstationen, där pågår arbetet med att få fram ett bygglov. Då fastigheten är belägen mellan järnvägen och Kristinavägen så handlar det om att få till en så kallad "tyst sida" Ålkilsbacken, arbetet med grundläggning pågår. Någon gång under september månad kommer de första åtta våningarna att lyftas på plats. Totalt kommer det att bli 70 stycken lägenheter fördelat på två 8-våningshus. Första inflyttning är beräknad till sommaren 2016. Kvarteret Bulten, Kyrkberget 18:2, ny vårdcentral, arbetet pågår i samarbete med Region Örebro Län. Här skall byggas en ny vårdcentral samt ett 40-tal lägenheter. Beräknad inflytt våren 2018. Ny 7-9 skola, diskussioner pågår. Skall Stadsskogsskolan renoveras, skall det byggas nytt och isåfall, var skall den ligga och hur skall den byggas. Skall eventuellt vara klart till skolstart 2017. Bolaget omsätter drygt 130,0 Mnkr varav knappt 8,0 mnkr är intäkter från försäljning av skog samt industrifastigheter. Totalt sett så följer koncernen lagd budget. Stadshus- koncernen Jämfört med föregående år samma tid så har omsättningen ökat med 5,0 Mnkr till 213,0 Mnkr. Kostnaderna har under samma period ökat med 4,0 Mnkr. Avskrivningarna är drygt 3,0 Mnkr lägre jämfört med föregående år samma period. Anledningen till detta beror i huvudsak på införandet av K3-reglerna. När det gäller de finansiella kostnaderna så har dessa minskat med 0,5 Mnkr till knappt 17,0 Mnkr jämfört med samma period föregående år. Resultatet landar på knappt 33,2 Mnkr, vilket är drygt 13,6 Mnkr bättre än förra året. Detta beror bland annat på högre engångsintäkter samt ännu ej genomfört underhåll. Sammantaget är bedömningen att Stadshus- koncernen följer lagd budget. Måluppfyllelse inom koncernen I samband med årsskiftet 2014/2015 slutfördes den nya bolagsstrukturen i och med att aktierna i Besök Linde AB förvärvades av Linde Stadshus AB. Det som återstår är att utreda bildandet av ett Näringslivsbolag. Vidare så fortsätter arbetet med effektiviseringar i kommunkoncernen. Arbetet med genomförandet av lokaleffektiviseringar pågår. Ekonomi är i balans och den budget som är lagd för 2015 kommer att infrias. Delårsrapport januari-juni 2015 10(69) Ekonomiskt resultat och prognos Kommunens ekonomiska resultat per den sista juni 2015 visar ett positivt resultat på 49,4 Mnkr. Vid delåret 2014 per den sista juni uppgick resultatet till 48,2 Mnkr. Helårsprognosen för Lindesbergs kommun är ett överskott på 24,3 Mnkr. Resultaträkningen redovisar ett prognostiserat resultat som är 9,9 Mnkr bättre än budget. Verksamhetens nettokostnader visar ett överskott mot budget med 16,4 Mnkr. Skatteintäkter och statsbidrag redovisar ett underskott i helårsprognosen på 12,2 Mnkr. Prognosen på finansiella kostnader visar ett överskott på 5,7 Mnkr jämfört med budget. I delårsrapporten per den sista juni redovisas följande budgetavvikelser för nämnderna på helår: Socialnämnd -5,5 Mnkr Barn- och utbildningsnämnd -3,0 Mnkr Tillsammans uppgår det prognostiserade underskottet för nämnderna till 10,1 Mnkr. De största negativa avvikelserna återfinns inom följande verksamheter individ- o familj, gymnasiesärskola och fritidshem. En mer utförlig presentation finns i respektive nämnds verksamhetsuppföljning. Finansförvaltningen bidrar till att kommunens resultat för 2015 blir positivt. Prognosen för finansförvaltningen på helår är ett överskott mot budget på 20,0 Mnkr. Skatteprognosen är ifrån juni och jämfört mot budget så prognostiseras en negativ avvikelse med 12,2 Mnkr. Ett överskott på 8,0 Mnkr redovisas på helår på arbetsgivaravgifter, semesterlöneskuldsförändring och central lönepott. Övriga finansiella poster redovisar ett överskott med 24 Mnkr som beror på återbetalning av AFA – premier, ca 10 Mnkr och en hyresreserv, ca 10 Mnkr som inte förbrukats under 2015. Övriga poster såsom finansiella kostnader och intäkter samt intäkt för internränta redovisar ett överskott på ca 4 Mnkr. Ett delårsbokslut för den gemensamma kommunala verksamheten har upprättats. Utfallet är per den sista juni ett resultat på 82,6 Mnkr och helårsprognosen är 63,2 Mnkr. Koncernen Linde Stadshus AB redovisar ett resultat per den sista juni på 33,2 Mnkr och helårsprognosen är 38,9 Mnkr. Att resultatet är 33,2 Mnkr beror på att FALAB-koncernen inte är i fas med underhållet. Kostnaderna för underhållet det första halvåret borde varit 6 Mnkr mer. Delårsrapport januari-juni 2015 11(69) Personal Personalstruktur Antalet tillsvidareanställda Kvinnor20140630 Kvinnor20150630 Män 140630 Män150630 Totalt 140630 Totalt150630 561 545 170 175 731 720 28 27 18 17 47 44 Kommunledningskontor 103 105 15 16 118 121 Socialförvaltningen 754 757 71 74 825 831 53 51 30 32 83 83 1 499 1 485 304 314 1 804 1 799 Förvaltning Barn- och utbildningsförvaltningen Bergslagens miljö- och byggförvaltning Tillväxtförvaltningen Totalt Kommunen 30 juni hade Lindesbergs kommun 1799 tillsvidareanställda som tillsammans utgjorde 1640 årsarbetare. En tendens till ökad sysselsättningsgrad finns vilket är mycket glädjande. Andelen kvinnor utgör oförändrat 83 % av den totala arbetskraften. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron tenderar att stiga i hela riket. Lindesbergs kommun hade föregående år inte en ökning av sjukfrånvaron, vilket är glädjande. Det som skett under första halvåret 2015 är att det skett en ökning. Ökningen är ungefär en procentenhet. Det är socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen som främst uppvisar ökning. Ett aktivt arbete pågår för att stödja cheferna att följa upp sjukfrånvaro och försöka att tillse arbetsförmåga på hel- eller deltid för sina medarbetare som drabbats av sjukskrivning. Detta arbete behöver göras i kombination med ett aktivt förebyggande arbete så att inte heller andra medarbetare på sikt drabbas av sjukskrivning. All sjukfrånvaro kan inte arbetsgivaren påverka men där det är möjligt, där ska det göras genom ett aktivt arbetsmiljöarbete. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Kön 2014-06-30 2015-06-30 Kvinnor 5,27 6,64 Män 2,79 3,04 Totalt 4,77 5,89 Sjukfrånvaro kvinnor per åldersgrupp, i procent av ordinarie arbetstid Ålder 2014-06-30 2015-06-30 29 år och yngre 2,63 5,21 30 -49 år 4,97 5,76 50 år och äldre 6,17 7,99 Totalt 5,27 6,64 Delårsrapport januari-juni 2015 12(69) Sjukfrånvaro män per åldersgrupp, i procent av ordinarie arbetstid Ålder 2014-06-30 2015-06-30 29 år och yngre 0,00 1,06 30 -49 år 2,94 2,08 50 år och äldre 3,45 4,79 Totalt 2,79 3,04 Sjukfrånvaro per förvaltning, i procent av ordinarie arbetstid Förvaltning 2014-06-30 2015-06-30 Barn- och utbildningsförvaltningen 4,45 5,45 Bergslagens miljö och byggförvaltning 4,48 4,75 Kommunledningskontor 6,86 5,52 Socialförvaltningen 4,98 6,94 Tillväxtförvaltningen 2,97 2,76 Totalt 4,77 5,89 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer, i procent av total sjukfrånvarotid per förvaltning Förvaltning Kvinnor Män Totalt Barn- och utbildningsförvaltningen 53,09 51,32 52,85 Bergslagens miljö och byggförvaltning 64,24 3,37 51,31 Kommunledningskontor 38,00 35,96 37,77 Socialförvaltningen 46,42 18,65 44,86 Tillväxtförvaltningen 53,34 20,08 48,43 Totalt 48,89 36,47 47,66 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer, i procent av total sjukfrånvarotid per åldersgrupp Ålder 2014-06-30 2015-06-30 2,61 15,45 30 -49 år 50,65 47,64 50 år och äldre 52,73 52,37 Totalt 50,64 47,66 29 år och yngre Delårsrapport januari-juni 2015 13(69) 2. Måluppfyllelse Enligt kommunallagen ska kommunen i sin budget fastställa mål och riktlinjer för verksamheten, samt finansiella mål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin är en begränsning för i vilken omfattning verksamheten kan bedrivas. Verksamhetsmål handlar om kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Vision Lindesbergs kommun har en modell för mål- och resultatstyrning som utgår från att kommunfullmäktige har antagit en Vision 2025, Utvecklingsstrategi 2014-2016 med totalt 15 inriktningsmål fördelade på sex målområden. Kommunstyrelsen fördelar ut inriktningsmålen till nämnderna och den kommunala bolagskoncernen som därefter bryts ner till nämndmål/bolagsmål av nämnderna/bolagen. Verksamheterna inom nämndens förvaltning bryter sedan vid behov ner nämndens mål till verksamhetsmål. Till verksamhetsmålen kopplas aktiviteter. Mätbara indikatorer kopplade till målen finns på olika nivåer. Nämnder och verksamheter/enheter ska varje år planera för hur de ska bidra till att uppfylla fullmäktiges inriktningsmål genom att årligen fastställa en verksamhetsplan. De kommunala bolagen fastställer en affärsplan. Följande redovisning av de övergripande målen visar hur målvärdet har uppnåtts per den 30 juni med en kommentar om prognosen för att målet ska vara uppnått vid årets slut. Flera av indikatorerna går endast att mäta en gång per år, vilket gör att det är svårt att bedöma om målet kommer att uppfyllas under året. Symbolförklaring: = Målvärdet är uppfyllt = Målvärdet är delvis uppfyllt = Målvärdet är inte uppfyllt = Målvärdet har inte kunnat mätas Delårsrapport januari-juni 2015 14(69) Finansiella mål Inriktningsmål Indikatorer Oförändrad skattesats under planeringsperioden 22,30 kr Investeringar ska finansieras med egna medel och skall inte överstiga 38,0 Mnkr 38,0 Mnkr Årets resultat ska motsvara minst 1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning 1% Investeringar inom VAverksamheten får lånefinansieras och ska inte överstiga 57,0 Mnkr under 2015 Utfall Målvärde 22,3 % 22,3 % 5,7 19 2,08 % 1% 1,4 28,5 57,0 Mnkr Måluppfyllelse 100 % 30 % 208 % 4,91 % Oförändrad skattesats under planeringsperioden Målet är uppnått, då skattesatsen inte förändrats inför år 2015. Investeringar ska finansieras med egna medel och skall inte överstiga 38,0 Mnkr Målet är inte uppnått per den 30 juni, eftersom endast en liten del av investeringarna är färdigställda. Målet bedöms bli delvis uppfyllt under året, då ett flertal investeringsprojekt planeras att bli fastställa under hösten. Avvikelsen består i att några planerade investeringsprojekt inte kommer att bli färdigställda eller påbörjade under året och därmed kommer målvärdet att understigas. Målvärdet på 19,0 Mnkr är baserat på halvårs utfall. Årets resultat ska motsvara minst 1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning Målet är uppnått per den 30 juni och bedöms uppnås under året enligt prognosen för årets resultat. Investeringar inom VA-verksamheten får lånefinansieras och ska inte överstiga 57,0 Mnkr under 2015 Målet är inte uppnått per den 30 juni, eftersom endast en liten del av investeringarna är färdigställda. Målet bedöms inte bli uppfyllt under året, på grund av att ett större planerat investeringsprojekt inte kommer att bli färdigställt under året och därmed kommer målvärdet att understigas. Målvärdet på 28,5 Mnkr är baserat på halvårs utfall. Delårsrapport januari-juni 2015 15(69) Kommunal ekonomi, organisation och näringsliv Inriktningsmål Indikatorer Utfall Målvärde 92,28 % 99 % Kommunal ekonomi i balans och effektivt resursutnyttjande. Verksamhetens nettokostnader får inte överstiga 99 procent av skatter, utjämning och generella statsbidrag för år 2015. För åren 2016 och 2017 är målet 98 procent. Medborgarna upplever bra service med kvalité. Lindesbergs kommun underlättar för nya och befintliga företag, främjar nya idéer och uppfinningar. Lindesbergs kommun är attraktiv för invånare, turister och andra besökare. 106,79 % År 2014 ska 90 procent av medborgarna som tar kontakt få svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar. 90 % År 2014 ska 90 procent av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon uppleva ett gott bemötande. 90 % År 2014 ska andelen lyckade kontakter med kommunen via telefon få direkt svar på en enkel fråga vara 75 procent. 75 % År 2016 ska antalet nystartade företag årligen uppgå till 5,0 per 1000 invånare. 5 st Att Lindesbergs kommun förbättrar sitt resultat, totala Nöjd-Kund-Index (NKI), i SKL-undersökningen Insikt med fem enheter per år fram till och med år 2016 (ursprungsår 2013). Måluppfyllelse 63 68 92,65 % Resultatet i Svenskt Näringslivs kommunranking ska vara bland de 175 bästa år 2016. 175 Antalet besökare och turister ska ha ökat med 15 procent till och med år 2016 (utgångsår 2013). 436 664 st Kommunal ekonomi i balans och effektivt resursutnyttjande. Målet är uppnått per den 30 juni och bedöms uppnås under året, tack vare att finansförvaltningen redovisar ett överskott mot budget. Helårsprognosen för nämndernas resultat visar på ett underskott med drygt 10 miljoner. De största avvikelserna mot budget är för socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kommunledningskontoret samt Bergslagens miljö- och byggnämnd. Medborgarna upplever bra service med kvalité. Målet går inte att utvärdera eftersom indikatorerna baseras på en servicemätning som genomförs en gång per år under hösten. Sett till förra mätningens resultat var det största förbättringsområdet tillgängligheten på telefon. Delårsrapport januari-juni 2015 16(69) Lindesbergs kommun underlättar för nya och befintliga företag, främjar nya idéer och uppfinningar. Målet uppnåddes inte under år 2014 och det är tveksamt om det kommer att bli delvis uppnått under året. Resultatet i SKL-undersökningen Insikt har förbättrats sedan föregående mätning, men når inte upp till målvärdet. Övriga indikatorer som utvärderar målet mäts endast på helår, men i föregående mätningar var det långt kvar till målvärdet, både för nystartade företag och Svenskt Näringslivs kommunranking. Rankingen kommer att presenteras i september och består till 2/3 av resultatet av en enkät som företagare i kommunen besvarat. Resultatet i enkäten tyder på ett något bättre resultat från företagarna i Lindesberg jämfört med förra året, men vilken påverkan det har på rankingen är svår att säga. Lindesbergs kommun är attraktiv för invånare, turister och andra besökare. Målet utvärderas genom en indikator som endast går att mäta en gång per år. Förra mätningens resultat för år 2014 visade att kommunen är en bra bit på väg, då målvärdet nästan uppnåddes. Attraktivitet och infrastruktur Inriktningsmål Indikatorer Utfall Målvärde 40 stycken nya lägenheter per år i Lindesberg och Frövi (småoch flerbostadshus) fram till och med år 2016. 0 stycken 20 stycken Fram till år 2016 ska Lindesbergs kommun ökat sin befolkning med 150 personer per år från och med 2012-12-31. 23 401 stycken 23 419 st Lediga och attraktiva tomter för boende, handel och industri finns tillgängliga i hela kommunen. 20 stycken planlagda och färdigställda tomter per år för boende, handel och industri fram till år 2016. 2 st 10 st Pendlingsmöjligheter som stödjer och främjar tillväxt finns. Pendlingen med kollektivtrafiken ska öka med 10 procent per år fram till och med 2016 (utgångsår 2013). Attraktiva boendealternativ som passar alla grupper finns både i stad och på landsbygd. Måluppfyllelse 0% 99,92 % 20 % 862 662 st Attraktiva boendealternativ som passar alla grupper finns både i stad och på landsbygd. Målet utvärderas utifrån två indikatorer, varav ett bedöms inte kunna uppnås under 2015 och ett bedöms kunna uppnås helt eller delvis. Målvärdet för färdigställandet av 40 nya lägenheter per år bedöms inte kunna uppnås då planerade byggprojekt är inflyttningsklara först under år 2016. Den preliminära befolkningsstatistiken till och med juni 2015 visar på en större befolkningsökning än motsvarande månad förra året, då den officiella helårssiffran blev en folkökning med 93 personer. Befolkningen ökar tack vare en hög invandring och med hänsyn till att nivån på invandringen är densamma som förra året, är det troligt att befolkningsökningen vid årets slut kommer vara mellan 100-150 personer. Lediga och attraktiva tomter för boende, handel och industri finns tillgängliga i hela kommunen. Det är tveksamt om målet kommer att bli uppnått vid årets slut. Hittills i år är det två detaljplaner som vunnit laga kraft som gäller byggande av bostäder och handel i Lindesbergs tätort. Delårsrapport januari-juni 2015 17(69) Pendlingsmöjligheter som stödjer och främjar tillväxt finns. Målet utvärderas genom en indikator som endast mäts en gång per år. Förra mätningens resultat för år 2014 visade att målvärdet uppfylldes och resor med kollektivtrafiken har ökat varje år sedan 2011. Demokrati, integration och internationella kontakter Inriktningsmål Indikatorer Utfall Målvärde Kommuninvånarna har möjlighet att påverka sin tillvaro. I kommunalvalet 2014 ska andelen röstberättigade som röstat ha ökat till 86 procent jämförelse med valet 2010. Inte aktuellt Inte aktuellt Lindesbergs kommun har en etnisk och kulturell mångfald där alla människor är en aktiv del av det lokala samhället. Lindesbergs kommun är bland de 50 bästa kommunerna i nationell integrationsrankning år 2016. Inte aktuellt Inte aktuellt Lindesbergs kommun är aktiv och en viktig del i det nationella och globala samhället. Lindesbergs kommun genomför minst fyra vänortskontakter per år fram till och med år 2016. 0 st 2 st Måluppfyllelse 0% Kommuninvånarna har möjlighet att påverka sin tillvaro. Målet utvärderas genom en indikator som endast går att mäta vart fjärde år. Föregående år bedömdes målet vara delvis uppfyllt, eftersom valdeltagandet ökat sedan föregående val. Om man istället tittar på resultatet i medborgarundersökningen som genomfördes under hösten 2014 klassas resultatet för delen om inflytande som "inte godkänt". Det område som får sämst omdöme är Påverkan. Sett till denna undersökning är påverkan och inflytande något som kommunen borde jobba med för att förbättra resultatet. Det man ska ha i åtanke är att eftersom undersökningen är en attitydundersökning behöver det inte betyda att kommunens verksamhet är dålig, utan beskriver invånarnas attityd till verksamheten. Lindesbergs kommun har en etnisk och kulturell mångfald där alla människor är en aktiv del av det lokala samhället. Måluppfyllelsen kan inte bedömas, då indikatorn som utvärderingen av målet bygger på är en integrationsrankning som tidningen Fokus inte längre genomför. Man kan istället titta på arbetslöshet bland utrikes födda, eftersom arbete är en viktig del för integrationen. Både antalet och andelen asylsökande i Lindesbergs kommun är större än snittet i länet. När det gäller arbetslöshet bland utrikes födda i kommunen är 37 procent öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd vilket kan jämföras med 27 procent i länet och 9 procent i kommunen som helhet. Andelen utrikes födda arbetssökande har ökat med 6 procentenheter sedan juni 2014. Lindesbergs kommun är aktiv och en viktig del i det nationella och globala samhället. Hittills under året har inga vänortskontakter genomförts och inga kontakter planeras under året. Målet förväntas därmed inte uppnås. Delårsrapport januari-juni 2015 18(69) Trygg social utveckling och livslångt lärande Inriktningsmål Lindesbergs kommun verkar aktivt för att minska ungdomsarbetslösheten. Indikatorer Utfall Målvärde 17,1 % 15 % Måluppfyllelse Andelen unga vuxna, 18-24 år med ekonomiskt bistånd ska ligga under Örebro läns nivå år 2016. Ungdomsarbetslösheten mellan 18-24 år ska ligga under Örebro läns nivå år 2016 Invånare har möjlighet till kompetensutveckling som ökar individens möjligheter på arbetsmarknaden. Sex månader efter avslutat yrkesprogram inom gymnasieskolan eller yrkesutbildning inom vuxenutbildning ska andelen individer, som fått arbete, vara minst 75 procent. Kommuninvånarna har en hög utbildningsnivå. Andelen kommuninvånare med eftergymnasial utbildning ska ligga på lägst 27 procent av den totala befolkningen 2016. 86 % 75 % 25 % 27 % 92,59 % Lindesbergs kommun verkar aktivt för att minska ungdomsarbetslösheten. Målet bedöms inte uppnås under året. Ungdomsarbetslösheten har en nedåtgående trend under året, men eftersom både kommunen och länets nivåer sjunker tyder inget på att kommunens nivåer kommer att bli lägre än länets. Andelen unga vuxna med ekonomiskt bistånd går endast att mäta en gång per år. Om man ser till utbetalt försörjningsstöd för samtliga grupper i kommunen ligger nivån något lägre första halvåret 2015 än motsvarande period förra året, men det ser ut att vara en trend även i om man ser till uppgifter från Örebro kommun. Därför är det tveksamt om nivån kommer att vara lägre än Region Örebro läns nivå vid årets slut. Invånare har möjlighet till kompetensutveckling som ökar individens möjligheter på arbetsmarknaden. Målet utvärderas utifrån en indikator som inte kan redovisas i sin helhet, eftersom det inte finns några uppgifter för gymnasieskolan. Dock kommer resultat för yrkesutbildningarna omvårdnad, teknikcollege, skötare och tandskötare inom vuxenutbildningen kunna redovisas efter årets slut. Resultatet för år 2014 visade på att 77 procent fått arbete sex månader efter avslutad utbildning, vilket tyder på att det är efterfrågad arbetskraft. Kommuninvånarna har en hög utbildningsnivå. Målet bedöms vara delvis uppnått. Andelen kommuninvånare med eftergymnasial utbildning har ökat med en procentenhet jämfört med föregående år och närmar sig målvärdet som ska vara nått år 2016. Utmaningen är dock att många unga flyttar från kommunen i samband med universitetsstudier och flyttar inte tillbaka i samma utsträckning. Kommunen ligger sämre till både i förhållande till Region Örebro län (34 %) och till riket (39 %). Det är också fler personer med eftergymnasial utbildning som pendlar in till kommunen än ut, medan det omvända gäller för de som har förgymnasial- eller gymnasial utbildning. Betydligt fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning. Delårsrapport januari-juni 2015 19(69) Miljö och folkhälsa Inriktningsmål Lindesbergs kommun är ett föredöme i planering och förverkligande av det hållbara samhället. Indikatorer Utfall Målvärde Andelen kvinnor och män med god eller mycket god självskattad hälsa ska vara över 75 procent år 2016. 75 % 25 procent av kommunens inköpta livsmedel ska vara ekologiskt år 2016. 25 % Andelen miljöbilar, enligt nationell miljöbilsdefinition, i kommunens organisation ska vara 100 procent år 2016. 46 % Måluppfyllelse 100 % 46 % Antalet vattenläckor, avloppstopp, källaröversvämningar ska minska (utgångsår 2013). <104 Verksamhetens utsläppsvillkor som årsgränsvärden och begränsningsvärden ska inte överskridas, baserats på respektive tillståndsbeslut. Ja Kvalitetskraven på dricksvatten ska uppfyllas. Ja Ja 100 % Ja 100 % Lindesbergs kommun är ett föredöme i planering och förverkligande av det hållbara samhället. Målet bedöms bli helt eller delvis uppfyllt under året. Målvärdet för andelen ekologiska livsmedel förväntas i likhet med tidigare år att överstiga målvärdet. Det finns inget i dagsläget som tyder på att indikatorn för antalet vattenläckor, avloppsstopp och källaröversvämningar inte kommer att uppnås. Även indikatorerna kopplade till VA-verksamheten ser ut att kunna uppnås, trots att det varit ett antal dricksvattenprov som bedömt som tjänliga med anmärkning. Andelen miljöbilar bedöms i likhet med år 2014 inte bli uppfyllt, då ingen förändring i antalet miljöbilar har skett under året. Anledningen är att definitionen för miljöbilar skärptes år 2013, vilket gav ändrade förutsättningar för kommunen att uppnå målvärdet till 2016. Enligt den tidigare definitionen skulle samtliga leasingbilar som kommunen har idag vara klassificerade som miljöbilar. För att nå målvärdet på 100 procent krävs att nya bilar införskaffas, vilket innebär en kraftigt ökad kostnad för bilparken. Resultatet för indikatorn om självskattad hälsa går inte att redovisa, då det bygger på undersökningen Liv och hälsa som genomförs vart fjärde år och kommer att genomföras år 2016 av Region Örebro län. Delårsrapport januari-juni 2015 20(69) Kultur och föreningsliv Inriktningsmål Indikatorer Utfall Skillnaden mellan antalet deltagartillfällen för pojkar och flickor ska minska med 15 procent till och med år 2016 (utgångsår 2013). Lindesbergs kommun har ett brett, levande och aktivt kulturoch föreningsliv för alla. Målvärde Måluppfyllelse 13 416 st Antalet besökare i kommunens bibliotek ska öka med 15 procent till och med år 2016. 136 403 st 137 352 st Minst fyra större kulturarrangemang i Lindesberg Arena per år fram till och med 2016. 3 st 2 st 99,31 % 150 % Lindesbergs kommun har ett brett, levande och aktivt kultur- och föreningsliv för alla. Målet bedöms bli delvis uppfyllt. Hittills har tre större kulturarrangemang anordnats på Lindesberg Arena och målvärdet på fyra bedöms uppfyllas under året. Antalet besökare i kommunens bibliotek fortsätter att öka och målvärdet för halvåret är nästan uppfyllt. Det är dock tveksamt om målvärdet för skillnaden mellan antalet deltagartillfällen inom kultur- och föreningslivet för pojkar och flickor kommer att minska. Fördelningen har legat på samma nivå år 2013 och 2014. 3. Ekonomiska rapporter Resultaträkning Noter Utfall 140630 Bokslut 2014 Utfall 150630 Helårsprognos Budget 2015 Budgetavvikelse Verksamhetens intäkter 1 145,7 306,6 172,6 300,7 358,0 -57,3 Verksamhetens kostnader 2 -705,0 -1 460,9 -749,2 -1 524,6 -1 599,2 74,6 -6,6 -25,2 -5,9 -11,9 -11,0 -0,9 -565,9 -1 179,5 -582,5 -1 235,8 -1 252,2 16,4 Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter 3 471,4 938,7 484,2 967,8 970,7 -2,9 Gen. statsbidrag och utjämning 4 142,6 285,0 147,1 294,2 303,4 -9,2 Finansiella intäkter 5 2,3 3,1 1,0 4,3 4,3 0,0 Finansiella kostnader 6 -2,2 -2,1 -0,4 -6,2 -11,8 5,6 614,1 1 224,7 631,9 1 260,1 1 266,6 -6,5 48,2 45,2 49,4 24,3 14,4 9,9 Summa Årets resultat Delårsrapport januari-juni 2015 7 21(69) Balansräkning Noter Utfall 140630 Bokslut 2014 Utfall 150630 Mark, byggnader, tekniska anläggningar, maskiner o inventarier 8 123,3 129,6 133,4 Maskiner och inventarier 8 46,1 35,2 32,5 Finansiella anläggningstillgångar 9 417,8 417,3 416,9 587,2 582,1 582,8 9 6,7 6,0 4,7 Fordringar 10 91,1 114,2 111,7 Kassa och bank 11 181,0 185,5 184,3 Summa omsättningstillgångar 272,1 299,7 296,0 SUMMA TILLGÅNGAR 866,0 887,8 883,5 466,3 463,3 512,7 48,2 45,2 49,4 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER Eget kapital 12 därav årets resultat Avsättningar Avsättning till pensioner och liknande förpliktelser 13 180,1 159,3 138,7 Andra avsättningar 14 29,3 29,6 28,3 209,4 188,9 167,0 Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder 15 17,3 13,4 13,4 Kortfristiga skulder 16 173,0 222,2 190,4 Summa skulder 190,3 235,6 203,8 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER 866,0 887,8 883,5 Panter o ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser 17 671,0 654,6 642,3 Borgensförbindelser 18 1 304,6 1 328,4 1 328,4 Delårsrapport januari-juni 2015 22(69) Noter Noter 2014 150630 Intäkter enligt driftredovisning 359,6 215,8 Avgår interna intäkter -53,0 -43,2 Summa verksamhetens intäkter 306,6 172,6 1 543,2 800,3 Avgår interna kostnader -53,0 -43,2 Avgår kapitalkostnader -29,3 -7,9 1 460,9 749,2 938,9 483,0 Preliminär slutavräkning 2014/2015 0,2 1,4 Slutavräkning 2013/2014 korrigering -2,5 -0,9 2,1 0,7 938,7 484,2 194,7 104,6 2,4 1,2 Kostnadsutjämning 14,5 5,7 Utjämning LSS 29,1 15,4 5,4 -0,4 38,9 20,6 285,0 147,1 Ränteintäkter m.m. 1,4 0,2 Administrationsavgift borgensåttaganden 1,7 0,8 Summa finansiella intäkter 3,1 1,0 Räntekostnader på långfristiga lån 0,4 0,2 Övriga finansiella kostnader 0,7 0,2 Ränta på pensionsskuld 1,0 Summa finansiella kostnader 2,1 Not 1 Verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Kostnader enligt driftredovisning Summa verksamhetens kostnader Not 3 Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter Mellankommunal utjämning Summa skatteintäkter Not 4 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Strukturbidrag Regleringsbidrag/avgift Fastighetsavgifter Summa generella statsbidrag och utjämning Not 5 Finansiella intäkter Not 6 Finansiella kostnader Delårsrapport januari-juni 2015 0,4 23(69) Noter 2014 150630 45,2 49,4 varav resultat balansenhet va 0,6 -0,2 varav resultat renhållning 0,1 Not 7 Årets resultat Avstämning balanskravet Årets resultat avgår realisationsvinst bilar och lägenhet -0,5 -0,3 Justerat resultat 44,7 49,1 17,0 17,0 Not 8 Materiella anläggningstillgångar Markreserv Anskaffningsvärde varav årets nyanskaffning Ackumulerad värdeminskning 0,2 -15,3 -15,3 1,7 1,7 220,4 220,4 varav årets avskrivning Utgående bokfört värde Fastigheter för affärsverksamhet Anskaffningsvärde varav årets nyanskaffningar Ackumulerad värdeminskning 3,9 -141,7 -143,7 varav årets avskrivningar -3,9 -2,0 Utgående bokfört värde 78,6 76,7 199,0 199,0 Publika fastigheter Anskaffningsvärde varav årets nyanskaffningar Ackumulerad värdeminskning 9,3 -152,2 -153,4 varav årets avskrivningar -2,2 -1,2 Utgående bokfört värde 46,8 45,6 Anskaffningsvärde 10,9 10,9 Ackumulerad värdeminskning -8,5 -8,5 varav årets avskrivningar -0,2 -0,1 2,4 2,3 Övriga fastigheter Utgående bokfört värde Pågående investeringar fastigheter och anläggningar Summa mark, fastigheter Delårsrapport januari-juni 2015 7,1 129,6 133,4 24(69) Noter 2014 150630 Maskiner, fordon och inventarier Anskaffningsvärde 185,8 185,8 20,2 20,2 varav finansiell leasing varav årets nyanskaffningar Ackumulerad värdeminskning 5,9 -150,6 -153,3 varav årets avskrivningar -8,8 -2,6 Utgående bokfört värde 35,2 32,5 164,8 165,9 Förlagslån 3,2 3,2 Obligation 10,0 10,0 Pensionsplacering 5,0 5,0 Revers Löa, m.fl. 1,9 1,9 Revers Nerikes Brandkår 2,7 2,3 22,8 22,3 30,1 30,1 Ägartillskott Linde stadshus AB 3,0 3,0 Lindesberg Utveckling 0,1 0,1 Andelar 361,3 361,3 Summa aktier och andelar 394,5 394,5 Summa finansiella anläggningstillgångar 417,3 416,9 8,5 8,5 -2,5 -3,8 6,0 4,7 Summa materiella anläggningstillgångar Not 9 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar Summa långfristiga fordringar Aktier, andelar och bostadsrätter Linde stadshus AB Citybanan Upplösning citybanan Summa citybanan Not 10 Kortfristiga fordringar Statsbidragsfordringar Kundfordringar Upplupna intäkter Momsfordran 0,2 15,5 10,7 1,9 14,8 15,7 Skatteavräkning 0,2 1,6 Fastighetsavgift 15,9 16,7 Ankomstregistrerade fakturor 46,2 33,2 6,5 4,9 13,0 28,9 114,2 111,7 Förutbetalda kostnader Övriga fordringar Summa kortfristiga fordringar Delårsrapport januari-juni 2015 25(69) Noter 2014 150630 Not 11 Kassa, bank mm Plusgiro Bank 0,7 321,6 310,6 varav Besök Linde AB -0,3 0,6 varav Industrilokaler AB -1,8 varav Linde Energi AB -35,3 -36,5 varav Lindesbergsbostäder AB -54,5 -58,0 varav Fastigheter i Linde AB -10,8 -30,2 varav Stripa Kultur och utveckling AB varav Tredingen AB varav Linde Stadshus AB -0,1 -28,3 -4,9 -2,8 185,5 184,3 418,1 463,3 45,2 49,4 463,3 512,7 81,5 83,5 8,4 8,7 Avsättning pensionsförbindelse 69,5 46,5 Summa pensionsavsättningar 159,3 138,7 18,6 18,6 Va- kollektivet 3,3 3,3 Citybanan 7,7 6,4 29,6 28,3 11,0 6,0 7,4 7,4 Summa likvida medel Not 12 Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital Not 13 Avsättning till pensioner inklusive löneskatt Avsättning pensioner anställda Avsättning pensioner förtroendevalda Not 14 Andra avsättningar Miljöfond Summa andra avsättningar Not 15 Långfristiga skulder Ingående låneskuld Finansiell leasing Amortering -5,0 Summa långfristiga skulder 13,4 Delårsrapport januari-juni 2015 13,4 26(69) Noter 2014 150630 Leverantörsskulder 59,6 60,0 Personalens skatter och avgifter 29,0 29,5 varav källskatt 12,9 14,4 Not 16 Kortfristiga skulder varav skatteskuld varav arbetsgivaravgifter 0,5 15,6 15,1 Förutbetalda intäkter 8,1 0,9 varav kommunalskatt- avräkning 8,1 0,9 89,8 71,3 Upplupna kostnader varav upplupna 0,6 varav amortering 5,0 5,0 30,0 15,1 7,3 3,7 varav semesterlöneskuld 32,3 32,9 varav ferielöneskuld 14,5 14,5 Övriga kortfristiga skulder 20,5 23,0 varav pensionskostnad individuell del varav löneskatt pensionskostnad individuell del Momsskuld Interimsskulder 0,7 15,2 4,9 222,2 190,4 Pensionsförpliktelser intjänade tom 1997 526,8 516,9 Löneskatt 127,8 125,4 Summa pensionsförpliktelser 654,6 642,3 496,4 496,4 65,0 65,0 650,8 650,8 2,6 2,6 Riksbyggen 54,8 54,8 Brf Senioren Lindesberg 43,4 43,4 Bergslagens kommunalteknik 7,5 7,5 Föreningar 7,5 7,5 Förlust ansvar egna hem 0,5 0,5 1 328,4 1 328,4 Summa kortfristiga skulder Not 17 Pensionsförpliktelser Not 18 Borgensåtagande Kommunägda bolag Lindesbergs bostäder AB Linde Energi AB Fastigheter i Linde AB Tredingen Utveckling AB Övriga Summa borgensåtagande Delårsrapport januari-juni 2015 27(69) Lindesbergs kommun har i juni 2011 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2015-06-30 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Lindesbergs kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2015-06-30 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 335 266 287 789 kronor och totala tillgångar till 324 392 727 836 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 443 794 416 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 395 167 810 kronor. Delårsrapport januari-juni 2015 28(69) Driftredovisning Verksamhet Utfall Ackumulerad budget Avvikelse Helårsprognos Budget helår Budgetavvikelse helår 0,2 0,3 0,1 0,8 0,8 0,0 103,2 106,6 3,4 213,5 213,0 -0,5 därav Tillväxt 42,1 45,2 3,1 90,7 90,7 0,0 därav Stöd och strategi 29,6 29,5 -0,1 60,2 58,7 -1,5 därav Bergslagens kommunalteknik 19,1 19,3 0,2 38,1 38,5 0,4 därav Vatten/Renhållning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 därav Räddningstjänst 11,4 11,6 0,2 22,2 23,2 1,0 därav Överförmyndarverksamhet 1,0 1,0 0,0 2,3 1,9 -0,4 Barn- och utbildningsnämnd 267,6 270,1 2,5 547,7 544,7 -3,0 Socialnämnd 226,3 224,6 -1,7 467,7 462,2 -5,5 6,5 5,9 -0,6 13,1 12,0 -1,1 603,8 607,7 3,8 1 242,8 1 232,7 -10,1 -653,2 -621,1 32,1 -1 267,1 -1 247,1 20,0 49,4 -13,4 35,9 24,3 14,4 9,9 Revision Kommunstyrelsen Bergslagens Miljö- och byggnämnd Summa nämnder Finansiering Totalt Delårsrapport januari-juni 2015 29(69) Investeringsredovisning Nämnd/förvaltning Utfall period Helårsprognos Budget Budgetavvikelse helår Kommunstyrelsen därav Tillväxt 5,7 3,3 27,4 20,1 47,3 37,8 19,9 17,7 därav Stöd och strategi 0,8 1,2 1,2 0,0 därav Bergslagens kommunalteknik 1,6 6,1 8,3 2,2 Barn- och utbildningsnämnd 0,0 2,8 2,8 0,0 Socialnämnd 0,0 0,3 0,3 0,0 Totalt 5,7 30,5 50,4 20,1 Vatten/Renhållning 1,4 10,8 22,0 11,2 Totalt kommunen 7,1 41,3 72,4 31,3 Bergslagens Miljö- och byggnämnd Avvikelsen avser projekten: Gång- och cykelväg södra infarten, S:a Kyrkogården där är Trafikverket totalentreprenör och de har budgeterade medel för detta 2016, så byggstart kommer att ske mars-april 2016. Vändplanen i Guldsmedshyttan är överklagad till Mark- och miljödomstolen så projektstart kommer inte att hinna ske under 2015. Exploatering industrimark Frövi kommer att startas under 2016, arbetet med detaljplaner pågår nu. Fotbollsgatan, ny dragning där kommer Trafikverket att genomföra en förstudie på riksväg 50, hur trafikplatserna norr om södra infarten skall vara. Resultatet av denna förstudie kommer att redovisas till Tillväxtutskottet i oktober 2015. Beroende på vad utredningen visar och vilka beslut som tas så är det svårt att se vad det framtida behovet kommer att vara. Utsläppsvillkoren från Länsstyrelsen kom i vintras och då framgick förutsättningarna för byggnationen av reningsverket i Lindesberg. Förstudie kommer att ske under hösten och avser vad som ska göras för att uppfylla villkoren. Byggnation kommer att påbörjas 2016. Delårsrapport januari-juni 2015 30(69) 4. Gemensamma kommunala verksamheten Resultaträkning Bokslut 2014 Utfall per 150630 Helårsprognos 565,0 314,0 547,0 -1 573,9 -800,3 -1 615,2 -107,0 -46,1 -91,4 -1 115,9 -532,4 -1 159,6 Skatteintäkter 938,7 484,2 967,8 Generella statsbidrag och utjämning 285,0 147,1 294,2 4,3 1,3 4,3 -36,7 -17,6 -43,5 Resultat före extra ordinära poster 75,4 82,6 63,2 Skattekostnader -7,0 Årets resultat 68,4 82,6 63,2 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Finansiella intäkter Finansiella kostnader Delårsrapport januari-juni 2015 31(69) Balansräkning (Mnkr) Bokslut 2014 Utfall per 150630 Immateriella anläggningstillgångar 14,7 19,7 Materiella anläggningstillgångar 1 769,8 1 816,3 Finansiella tillgångar 27,4 26,5 1 811,9 1 862,5 6,0 4,7 Förråd mm 14,3 13,8 Fordringar 148,5 133,7 Likvida medel 322,7 313,0 Summa omsättningstillgångar 485,5 460,5 2 303,4 2 327,7 Ingående eget kapital 495,9 498,9 Omstrukturering bolagen -65,4 1,5 68,4 82,6 498,9 583,0 161,2 140,6 75,2 74,0 236,4 214,6 Långfristiga skulder 1 256,4 1 256,4 Kortfristiga skulder 311,7 273,7 Summa skulder 1 568,1 1 530,1 SUMMA EGET KAPITAL,AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 303,4 2 327,7 768,2 755,9 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Bidrag till infrastruktur Omsättningstillgångar Kortfristiga placeringar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL,AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Årets resultat Utgående eget kapital Avsättningar Avsättning till pensioner Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Panter och ansvarsförbindelser Delårsrapport januari-juni 2015 32(69) 5. Redovisningsprinciper Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar är i balansräkningen upptagna till anskaffningsvärde efter avdrag för linjär avskrivning. SKL:s avskrivningstider är utgångspunkt för kommunens avskrivningstider. Internräntan har beräknats med 2,5 %. Komponentavskrivning Lindesbergs kommun tillämpar inte komponentavskrivning. Planerna är att under hösten 2015 påbörja ett projekt tillsammans med Bergslagens Kommunalteknik för att införa komponentavskrivning på nya investeringar som aktiveras i anläggningsregistret. Avsättning pensioner Avsättningen är redovisad enligt KPA:s beräkning och innehåller intjänad del som överstiger 7,5 basbelopp. Den individuella delen för 2015 inkl. löneskatt är bokförd som kort skuld. Löneskatten betalas fortlöpande under 2015. Under ansvarsförbindelser finns de pensionsförpliktelser som har tjänats in av arbetstagare och pensionstagare före 1998. Dessa räknas årligen upp enligt fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagarna enligt KPA:s beräkningar. Kommun-Bas 13 2014 infördes Kommun-Bas 13 i Lindesbergs kommun och obligatoriskt motpartsbegrepp. Både interna och externa transaktioner konteras med motpart. Investeringar Samtliga investeringar aktiveras i samband med bokslut och avskrivningar påbörjas direkt nästkommande år. Investeringsprojekt som ej färdigställts vid årsskiftet, ombudgeteras och färdigställs under nästkommande år. Leasing Leasingavtal klassificeras som ett finansiellt leasingavtal när ekonomiska fördelar och nackdelar överförs från leasinggivaren till leasetagaren vid ägarbyte. Äganderätten övergår slutligen till leasetagaren. I enlighet med RKR:s rek. nr 13.2 redovisas finansiellt leasade objekt som anläggningstillgångar och skulder i balansräkningen och avser i Lindesbergs kommun endast fordon. Övriga leasingavtal, även hyra av fastigheter, klassas som operationella leasingavtal, oavsett värdet på avtalet. Semesterlöneskuld/Ferie och uppehållslön De anställdas fordran på kommunen i form av sparade semesterdagar och okompenserad övertid ingår i korta skulder på balansräkningen. Upparbetad ferie- och uppehållslön ingår i korta skulder på balansräkningen. Kommunen reglerar semester- och ferielöneskulden vi årsbokslutet. Personal och löneenheten redovisar skulden per nämnd och kontosträng och förändringen mot föregående bokslut bokförs. Under löpande år regleras endast uttag och sparad kompensationsledighet i balansräkningen. Skatteintäkter Skatteintäkterna är periodiserade enligt Rådet för kommunal redovisningsrekommendation. Delårsrapport januari-juni 2015 33(69) VA/Renhållning Va/Renhållning är egna balansräkningsenheter. Från och med 2009 har redovisningsprinciperna ändrats. Driftresultatet som tidigare överförts till enheternas resp. egna kapital, men överförs från och med 2009 till ett skuldkonto på balansräkningen ”avsättning” till va respektive renhållningskollektivet. I 2014 års bokslut har Lindesbergs kommun en fordran på renhållningskollektivet. Det definitiva bokslutet för renhållning redovisade ett mindre underskott än det preliminära. Fordran har reglerats och uppgår vid delåret till 0,2 Mnkr. Koncernen Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden menas att vid förvärvstillfället förvärvat eget kapital i kommunalt bolag eliminerats. Inom koncernen förekommer omfattande transaktioner. Alla transaktioner av väsentlig karaktär inom koncernen har eliminerats för att ge en rättvisande bild av koncernens totala ekonomi. Delårsrapport januari-juni 2015 34(69) 6. Nämndernas verksamhetsberättelse Kommunstyrelsen Sammanfattning Kommunstyrelsens verksamheter utförs inom kommunledningskontoret och tillväxtförvaltningen. Vidare anslås medel till kommunalförbunden Nerikes brandkår och Bergslagens kommunalteknik samt den gensamma överförmyndarnämnden för kommunerna i norra Örebro län. Under åter har tillväxtförvaltningen arbetar med att sammanföra interna processer för de sammanslagna verksamheterna näringsliv, arbetsmarknad och kultur. Ett omfattande strategiskt arbete har genomförts inom det näringslivsutvecklade området med ökat samarbete med kommunens myndighetutövande verksamheter. Omfattande dialoger med medborgare och företagare har genomförts för att skapa en gemensam syn på kommunområdet Lindesberg och dess varumärke. Inom kommunledningskontoret samlas verksamhetsstödjande funktioner såsom ekonomi, kansli, personal, IT, kost och strategiska uppdrag. Kanslifunktionen är sedan årsskiftet gemensam för samtliga nämnder och förvaltningar förutom Bergslagens miljö- och byggnämnd. Inom IT bokförs kvarstående kostnader efter försäljningen av stadsnätet och avser tillrättaläggande av ledningsrätter med hjälp av Lantmäteriet. Inom Bergslagens kommunalteknik beräknas kostnaderna klaras inom beslutad budget. Ett inre arbete har genomförts som innebär att kvalitetsledare stödjer de olika områdena för produktion. En utredning om framtida samhällsbyggnad för det kommunaltekniska området och bygg- och miljöområdet har presenterats och kommer att sammanfattas i ett antal förslag till förändring inför 2017. Tillväxt Sammanfattning Under våren har en grund lagts för att strategiskt leda och driva utvecklingen av den nya tillväxtförvaltningen. Ledningsgruppen har bland annat arbetat med rollfördelning, ledningsgruppens ansvar samt tagit fram rutiner för förvaltningen. Byggnationen av villatomter har kommit igång genom exploateringen av Vibyn i Frövi med 25 tomter och första huset är på plats. I Lindesberg pågår arbete med Sörlunda. Under hösten 2015 planeras det för byggstart av flerfamiljshus, vid Ålkilsbacken, Sköndal, Brodalen samt vid golfbanan. I samarbete med Region Örebro län, Trafikverket och Billerud Korsnäs pågår projektering av ett nytt industriområde samt utökning av bangården i Frövi. För stationshuset och resecentrum i Lindesberg planeras byggstart efter sommaren. I augusti startar projektet Lindesjön runt för en vidareutveckling av slingan. Turistbyrån har arbetat med en utveckling av rastplatsen utefter RV 50. Flera föreningar nyttjar ramprogrammet inom landsbygdsutvecklingen och eftersom vårt EU-projekt avslutas den 31 oktober då Leader Bergslagen inte fick sin ansökan godkänd av jordbruksverket ska en plan för den fortsatta verksamheten tas fram. Delårsrapport januari-juni 2015 35(69) Inom området fritid pågår förberedelserna för Linde Sportscamp. På biblioteken förekommer läsfrämjande arbete, föreläsningar och andra program. Bokbussen arbetar uppsökande genom regelbundna turer till Hagaberg, förutom övriga turer. En ny teknik för logistiken inom biblioteken leder till sikt till förändrat arbetssätt som ger mer utrymme för kvalitativ verksamhet, främst läsfrämjande. Museiverksamheten har under halvåret varit föremål för analys och arbete med att skapa strukturer för framtida verksamhet. Inom allmänkultur sker de stora satsningarna på barnverksamhet genom deltagande i skapande skola, skolteater, programverksamhet för barn, cirkusskola. Vinterspår genomfördes med mycket god uppslutning och visade bredden av kulturverksamhet inom kommunen. Arbetet med ungdomssatsningen fortsätter. Arkivverksamheten arbetar med olika metoder för att tillgängliggöra innehållet i arkivet för allmänhet och forskare. Fortsatt utvecklings- och förbättringsarbete inom enhetens interna fokusområden med Lean som verktyg. I enhetens externa fokusområden har mötesplatser som Kompetensrådet, Kompetenskansliet och REKO prioriterats där fokus ligger på en långsiktig kompetensförsörjning både inom kommunen som inom regionen. Ett förberedande arbete pågår gällande tänkbara EUfinansierade samverkansprojekt mellan kommuner i regionen som bygger på en långsiktig nytta för valda målgrupper inom PO 1 och PO 2. Den nya verksamheten Serviceteamet fungerar mycket bra och närheten till övrig verksamhet på AME (Arbetsmarknadsenheten) är bra och utvecklande. Snickeriet gör fler uppdrag till övriga förvaltningar, framförallt barn och utbildning. Kom i jobb rullar ännu med ca 25 personer i anställning och flera är i praktik i år än förra året. En avsiktsförklaring är skriven med Arbetsförmedlingen för ett samarbete ska komma igång inom DUA (Delegationen för unga till arbete) fortsatt arbete sker i höst. Feriearbetet är i fullgång och över 400 unga sökte och nästan 300 unga kommer att jobba under sommaren. Flyktingmottagningen har tagit emot över 150 personer första halvåret. I mitten av terminen fanns 660 studerande i Masugnens olika utbildningar. Det är positivt att många vill studera, men ställer också stora krav på personal, logistik och lokaler. Utveckling av kurser och utbildningar pågår ständigt i syfte att nå en hög måluppfyllelse. Detta blir en extra stor utmaning när de studerande är många. Inom SFI (Svenska för invandrare) har en introduktionsgrupp startats för att underlätta starten av studierna. Vi har också utökat SFI med en grupp, då vi har stort tryck in i studier, som en följd blir då väntetiden att få börja sina studier kortare. Delårsrapport januari-juni 2015 36(69) Ekonomi Driftredovisning (netto) Utfall Ack budget Avvikelse Helårsprognos Budget helår Kommunikation 3,6 2,7 -0,9 5,4 5,4 Vägbidrag 1,0 0,8 -0,2 1,6 1,6 Turism 0,7 0,8 0,1 1,7 1,7 Näringslivsverksamhet 3,5 3,4 -0,1 6,7 6,7 Exploatering 0,9 3,6 2,7 7,1 7,1 Administration kultur 0,6 0,8 0,2 1,7 1,7 Fritidsanläggningarhyror 8,4 8,5 0,1 16,9 16,9 Föreningsbidrag 2,1 2,1 0,0 4,3 4,3 Programverksamhet 0,8 0,7 -0,1 1,4 1,4 Biblioteksverksamhet 5,9 5,8 -0,1 11,6 11,6 Museiverksamhet 0,9 0,9 0,0 1,8 1,8 Samverkan 5,4 5,1 -0,3 10,2 10,2 Utbildning 5,4 5,3 -0,1 10,7 10,7 Arbetsmarknad 2,9 4,7 1,8 9,6 9,6 42,1 45,2 3,1 90,7 90,7 Verksamhet Totalt Budgetavvikelse helår Inom verksamheten kommunikation finns det en kostnad på 1,3 Mnkr som avser Citybanan som inte är budgeterad därav ett underskott på 0,9 Mnkr. Detta kommer att justeras till bosklutet. Delårsrapport januari-juni 2015 37(69) Investeringar Projektnamn Budgetavvikelse helår Utfall period Helårsprognos Budget Gator och vägar 0,0 0,6 0,6 Idengatan, Frövi 0,0 0,2 0,2 Vibyn 2,3 3,6 3,6 Exploatering och fastigheter 0,0 0,6 0,6 Exploatering-Bullerplank 0,0 4,0 4,0 Tallen, förvärv av mark 0,0 0,4 0,4 Vändplan Guldsmedshyttan 0,0 0,2 5,9 GC Gröna bron-Brotorp -0,2 0,6 0,6 Resecentrum, Lindesberg 0,1 0,5 0,5 Hållplatsåtgärder 0,0 0,5 0,5 GC-väg Brodalen, etapp 2 0,3 0,6 0,6 Cirkulation, Fotbolls/Stafettgatan 0,7 2,2 2,2 Ny väg Frövi, N:a Bangatan 0,0 1,0 1,0 Exploatering, industrimark Frövi 0,1 0,1 5,0 4,9 GC-väg södra infarten 0,0 0,0 1,1 1,1 Fotbollsgatan, ny dragning 0,0 5,0 11,0 6,0 Totalt 3,3 20,1 37,8 17,7 5,7 Gång- och cykelväg södra infarten, S.a Kyrkogården där är Trafikverket totalentreprenör och de har budgeterademedel för detta 2016, så byggstart kommer att ske mars-april 2016. Vändplanen i Guldsmedshyttan är överklagad till Mark- och miljödomstolen så projektstart kommer inte att ske under 2015. Exploatering industrimark Frövi kommer att startas under 2016, detaljplans arbetet pågår nu. Trafikverket kommer att genomföra en förstudie på riksväg 50 hur trafikplatserna norr om södra infarten skall vara. resultaten av denna förstudie kommer att redovisas till Tillväxtutskottet i oktober 2015. Beroende på vad utredningen visar och vilka beslut som tas så är det svårt att se vad behovet kommer att vara. Måluppfyllelse Kommunal ekonomi, organisation och näringsliv Kommunal ekonomi i balans och effektivt resursutnyttjande. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Måluppfyllelse Alla enheter arbetar för en budget i balans I enlighet med budgetuppföljningen för tillväxtförvaltningen för juni månad kommer budget inom förvaltningen att hållas. Nettokostnaden får inte överstiga 100 % av tilldelad budget 107 % Delårsrapport januari-juni 2015 38(69) Medborgarna upplever bra service med kvalité. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Möjligheten för medborgarna att nå kommunens medarbetare via telefon för att få svar på en enkel fråga ska öka. År 2014 ska andelen lyckade kontakter med kommunen via telefon få direkt svar på en enkel fråga vara 75 procent. Tillväxtförvaltningen underlättar kommuninvånarnas kontakter med våra verksamheter genom tydlighet och tillgänglighet Att Lindesbergs kommun förbättrar sitt resultat, totala NöjdKund-Index (NKI), i SKL-undersökningen Insikt med fem enheter per år fram till och med år 2016. I den senaste mätningen som rapporterades i juni har Lindesbergs kommun ökat från den förra mätningen från 58 till 63 så för 2014 har målet med 5 punkter nåtts. Måluppfyllelse Lindesbergs kommun underlättar för nya och befintliga företag, främjar nya idéer och uppfinningar. Nämndens mål Senaste kommentar Arbetet med att främja entreprenörskap, nyföretagande och innovationer för nya och befintliga företag ska leda till att fler genom stöd och rådgivning ser möjligheten att främja nya idéer och uppfinningar pröva och utveckla sina idéer Målet förväntas klaras. Indikatorer Måluppfyllelse År 2016 ska antalet nystartade företag årligen uppgå till 5,0 per 1000 invånare. Delårsrapport januari-juni 2015 39(69) Lindesbergs kommun är attraktiv för invånare, turister och andra besökare. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Vi ska vara aktiva i samarbetet inom ramen för Tursam och bidra till att föreningens mål uppnås Måluppfyllelse förväntas. Ett projekt startas tillsammans med de andra Bergslagskommunerna för att utveckla både Tursam och besöksnäringen vidare. En turiststrategi för Lindesbergs kommun ska vara framtagen senast 31 december 2015 Tillsammans med idrotten skapa bättre förutsättningar för de som besöker vår kommun i samband med matcher och turneringar får möjlighet till fler upplevelser Det är ett långsiktigt mål som startas under 2015 och som ska ge viss effekt redan under året. En handlingsplan för arbetet med idrottsturism ska vara framtagen senast 30 september 2015 Måluppfyllelse Antalet besökare och turister ska ha ökat med 15 procent till och med år 2016. Attraktivitet och infrastruktur Attraktiva boendealternativ som passar alla grupper finns både i stad och på landsbygd. Nämndens mål Senaste kommentar Lindesbergs kommun ska vara en attraktiv kommun att bo i med tillgång till både villatomter och olika lägenhetsalternativ Målet 40 inflyttningsbara lägenheter under 2015 kommer in te att uppnås. Mycket är på gång, men med inflyttning först under 2016. I Frövi finns villatomter så där är målet uppfyllt. I Lindesberg uppfyller vi inte målet med villatomter under 2015. Indikatorer Måluppfyllelse 40 stycken nya lägenheter per år i Lindesberg och Frövi (små- och flerbostadshus) fram till och med år 2016. Lediga och attraktiva tomter för boende, handel och industri finns tillgängliga i hela kommunen. Nämndens mål Lindesbergs kommun ska vara en attraktiv kommun att verka i med god tillgång till etableringsbar mark i bra lägen Senaste kommentar Indikatorer Målet är långsiktigt. I Lindesberg finns etableringsbar mark. I Frövi har arbetet med ett nytt industriområde startat. 20 stycken planlagda och färdigställda tomter per år för boende, handel och industri fram till år 2016. Delårsrapport januari-juni 2015 Måluppfyllelse 40(69) Pendlingsmöjligheter som stödjer och främjar tillväxt finns. Nämndens mål Verka för goda pendlingsmöjligheter till de viktigaste orterna inom vårt arbetsmarknadsområde Senaste kommentar Ingen mätning har ännu gjorts under 2015. Pendlingen med kollektivtrafik har ökat från 2011 649 500 till 2014 839 662 resor. Indikatorer Måluppfyllelse Skapa 130 nya pendlaparkeringar inom kommunen Skapa tre nya kommunikationsanläg gningar som underlättar pendlingsmöjligheterna Pendlingen med kollektivtrafiken ska öka med 10 procent per år fram till och med 2016. Demokrati, integration och internationella kontakter Kommuninvånarna har möjlighet att påverka sin tillvaro. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Måluppfyllelse År 2015 ska resultatet i hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling öka från 57 procent till 67 procent Kommunens kommunikation och dialog med medborgarna ska öka. Lindesbergs kommun har en etnisk och kulturell mångfald där alla människor är en aktiv del av det lokala samhället. Nämndens mål Vi ser till alla människors lika värde och bemöter varandra med lyhördhet och respekt Senaste kommentar Indikatorer Måluppfyllelse Vid de senaste mätningarna så har siffrorna ökat i positiv bemärkelse men målet uppfylls inte. I den årliga utvärderingen av Masugnenens verksamheter ska 90 % av svaranden ange att man anser att kvinnor och män har samma möjligheter och att alla bemöts på samma sätt. 89,28 % Delårsrapport januari-juni 2015 41(69) I den årliga utvärderingen för Masugnens verksamheter ska 90 % svara JA på frågorna om man tycker att kvinnor och män har samma möjligheter vid Masugnen samt om man tycker att alla deltagare vid Masugnen bemöts på samma sätt. Resultatet visar att 85,5% anser att kvinnor och män har samma möjligheter, vilket är en ökning från 2014 (74,4%). Endast 0.8% (motsvarande två personer) har svarat Nej, att man inte anser detta). Övriga svarande har svarat Vet ej, kan inte bedöma (13,4%) På frågan huruvida alla deltagare bemöts på samma sätt har 75,2 svarat ja, vilket är en ökning från 2014 (58,6 %). 4,7 % har svarat Nej, att man inte anser detta och 20,1 % har svarat vet ej/kan inte bedöma. Det sammanslagna resultatet ger 80,35% vilket innebär att vi inte uppfyller målet. För att förbättra måluppfyllelsen behöver vi diskutera frågorna mer i våra verksamheter så att svaranden som uppger att de inte vet eller inte kan bedöma i högre grad svarar Ja. Lindesbergs kommun är aktiv och en viktig del i det nationella och globala samhället. Nämndens mål Vi deltar aktivt och gör oss synliga i olika samarbeten regionalt , nationellt och internationellt Senaste kommentar Indikatorer Målet klaras. Respektive enhet vid Masugnen ska under året delta i minst fem (5) träffar i redan etablerade nätverk. Måluppfyllelse Trygg social utveckling och livslångt lärande Lindesbergs kommun verkar aktivt för att minska ungdomsarbetslösheten. Nämndens mål Alla deltagare i arbetsmarknadsåtgärd er ges förutsättningar att gå vidare till studier eller arbete Senaste kommentar Indikatorer Efter första halvåret har målet klarats. Antalet deltagare inskrivna i arbetsmarknadsåtgärd er som gått vidare till studier eller arbetet ska vara 15 % för 2015. Måluppfyllelse Invånare har möjlighet till kompetensutveckling som ökar individens möjligheter på arbetsmarknaden. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Vi utvecklar kontinuerligt pedagogik och studiesätt för att öka den individuella undervisning och samverkar med arbetsinriktade insatser för att möjliggöra för deltagare att snabbare komma till egenförsörjning Arbetet går enligt plan och under det första halvåret har målet klarats. Under året ska 20 stycken utbildarträffar (Masugnens utbildare) ägt rum. Delårsrapport januari-juni 2015 Måluppfyllelse 42(69) Kommuninvånarna har en hög utbildningsnivå. Nämndens mål Alla studerande ges förutsättningar att efter genomförd utbildning få arbete eller gå vidare till studier på högre nivå Senaste kommentar Indikatorer Se svar under senaste kommentar 70 % av deltagarna i yrkesutbildning går vidare till arbete efter avslutade studier. Måluppfyllelse Miljö och folkhälsa Lindesbergs kommun är ett föredöme i planering och förverkligande av det hållbara samhället. Nämndens mål Vi ska medvetandegöra perspektivet det hållbara samhället i våra verksamheter Senaste kommentar Arbetet med målet påbörjas först efter sommaren Delårsrapport januari-juni 2015 Indikatorer Måluppfyllelse Andelen personal inom Tillväxt som nyttjar motionstimmen regelbundet ska vara minst 60 %. Nyttjandegraden av elcyklarna placerade vid Masugnen och Kultur skall vara minst 30 %. 43(69) Kultur och föreningsliv Lindesbergs kommun har ett brett, levande och aktivt kultur- och föreningsliv för alla. Nämndens mål Allmänkulturen verkar för att skapa och stärka ett brett kulturliv för alla. Där ingår kulturarrangemang och stimulans till eget skapande. Museiverksamheten och arkivet ska bevara, vårda och göra vår kulturhistoria tillgänglig Biblioteken är en mötesplats för alla. Läsfrämjande arbete, det demokratiska samhällets utveckling, upplevelser, kunskapsförmedling och folkbildning står i fokus. Senaste kommentar Indikatorer Kulturarrangemang för barn och unga har prioriterats under våren. Ungdomssatsningen fortsätter sitt arbete med regelbundna träffar och olika aktiviteter. Antal barn och unga som deltar i aktiviteter/program som arrangeras av kulturenheten i egen regi eller som uppdrag av andra aktörer Arkivet arbetar systematiskt vidare med betoning på tillgängliggörande. Museiverksamheten har under delåret startat arbetet med att skapa strukturer över verksamheten, vilket tidigare saknats. Biblioteken har fortsatt många besökare och balanserar resurserna mellan öppettider och aktiviteter som till exempel läsfrämjande verksamhet. Måluppfyllelse Antal besökare i arkivet Antal besökare i arkivets bilddatabas En färdig utredning av framtida museiverksamhet Antal publika aktiviteter anordnade av kommunens folkbibliotek Antalet besökare i kommunens bibliotek ska öka med 15 procent till och med år 2016. Framtid Den stora utmaningen är att få förvaltningens olika enheter att känna delaktighet och samröre då verksamheternas karaktär är olika. Även sättet att arbeta skiljer sig åt och verksamheterna är lokaliserade på olika platser. Viktiga synergieffekter framstår och detta arbete fortsätter. Inom näringslivsenheten är prioritering, processutveckling och kontaktskapande verksamhet mycket viktiga delar. Prioriteringar görs hela tiden så att våra medel skapar bästa tänkbara nytta. Flera processer där vi samverkar med BMB och BKT har redan setts över, men arbetet med att förbättra flera interna rutiner fortsätter under hösten. Prioritering av företagsbesöken kommer att göras så att målet (100 stycken) nås. Dialogen med företagen är ovärderlig för utvecklingen av vår kommun. Under sommaren och hösten fortsätter arbetet med att se över biblioteksverksamheten. Det innebär förändringar med utmaningar, men också stora möjligheter till fokus på förbättrade tjänster för besökarna. Det kommer att innebära färre dagar öppet på filialbiblioteken, men också större tyngd på t ex läsfrämjande aktiviteter, utvecklande av digital delaktighet. Det digitala biblioteket Bergslagsbibblan öppnar under hösten i samarbete med Nora bibliotek, vilket ger invånare i båda kommunerna tillgång till mer medier och mer läsinspiration. Delårsrapport januari-juni 2015 44(69) Biblioteksplan för Lindesbergs kommun beräknas bli klar under hösten. En museiutredning ska genomföras under hösten, vilket vi förväntar oss ska ge en bra grund för att vi kunna tillgängliggöra Lindesbergs historia. Samverkansenheten har fått i uppdrag att se över möjligheterna att bilda en stabsfunktion för tillväxtförvaltningen som ska utgöra en stöd- och samordningsfunktion inom vissa utvalda områden för hela förvaltningen. Utmaning att fortsätta driva Kom i jobb med bra och bättre resultat. Att fler börjar studera efter aktivitet på AME är viktigt och vi kommer skapa en studiehall tillsammans med utbildningsenheten för att uppmuntra deltagare att börja läsa. Hela enheten kommer att jobba mer enligt LEAN under hösten för att vara så effektiva som möjligt. Integrationssamordnaren kommer att jobba med att få iordning en integrationsstrategi som kan gälla för hela kommunen. Bättre samverkan med de andra förvaltningarna krävs på det området. En fortsatt ökning i våra SFI-grupper förväntas, vilket medför en utmaning gällande lokaler. Stöd och strategi Sammanfattning En ny organisation trädde ikraft 1 januari 2015. Kommunledningskontoret Stöd och strategi består av kommunledning, politisk verksamhet, ekonomistyrning/inköp, kanslienhet, personal- och löneenhet, ekonomienhet, IT- och teleenhet samt måltidsverksamhet. Kanslienheten har genomgått stora förändringar under våren som ett led i den nya politiska organisationen. Samtliga sekreterare och registratorer har centraliserats till enheten och slagits ihop till gemensamt kansli för kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. Arkivgruppen har påbörjat samarbete med Ljusnarsberg och Hällefors. Flytten till Stripa är uppskjuten. Ekonomienheten har anpassat budget, ekonomisystem och redovisning efter den nya organisationen. Månadsuppföljningarna görs i uppföljningsverktyget Stratsys. Fler användare har utbildats i Stratsys och internkontrollen har sammanställts i verktyget. IT- och teleenheten har under våren genomfört en upphandling av en ny server/lagring/backuplösning. Under första halvåret har planering skett inför den gemensamma telefonilösningen. Under fösta halvåret skapades 400 nya användarkonton, 12 nya servrar tillkom och 9 servrar ersattes med nya. Strax över 200 datorer har installerats och levererats. Måltidsenheten har genomfört kostnadsbudgetering för all verksamhet, förskola, grundskola, gymnasiet samt för vård och omsorg. Avstämningar sker kontinuerligt. Kostchefen slutade sin tjänst under våren och nyrekrytering har skett. Förberedelse för hur kommunens framtida företagshälsovård ska säkerställas har planerats. Personalomsättning bland lönespecialister har inneburit mycket tid för rekryteringsarbete och introduktion inom gruppen. Mycket positivt att trots en mycket hög arbetsbelastning har en planering kunna gjorts för att säkerställa lönehantering för Linde Energi fullt ut från september månad. Tjänsteupphandlingar är något som har ökat allt mer inom kommunen under första halvåret. De upphandlingar som har skett under första delen av 2015 har genomförts utan några större problem. Delårsrapport januari-juni 2015 45(69) Ekonomi Kommunledningskontorets prognos på helår för 2015 är ett underskott på 1,5 Mnkr. Politisk verksamhet redovisar totalt ett överskott på 0,1 Mnkr. Valnämnden visar ett överskott på 0,4 Mnkr för medel som avsatts till nyvalet. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen redovisar ett underskott på grund av ökade kostnader för sammanträden och förlorad arbetsförtjänst. Partistödet redovisar också ett underskott på grund av nya regler. Kanslienheten prognostiseras visa ett positivt resultat för 2015 på 0,3 Mnkr bland annat på grund av vakant kommunikatörstjänst. Inom personalområdet ses en negativ avvikelse 0,4 Mnkr för personalkostnader, vilket härrör sig till den personalomsättning som varit inom enheten. Facklig verksamhet har en negativ avvikelse om 0,1 Mnkr och personalbefrämjande verksamhet uppvisar ett överskott om 0,2 Mnkr. Ökade kostnader för företagshälsovård och facklig verksamhet beräknas under hösten. Personalkostnader inom enheten beräknas på grund av minskad personalomsättning. Personal prognostiserar ett överskott på 0,1 Mnkr, bland annat på grund av vakant kommunikatörstjänst. IT- och teleenheten redovisar ett underskott på 2 Mnkr som beror på eftersläpande kostnader för stadsnät. Driftredovisning (netto) Utfall Ack budget Avvikelse Helårsprognos Budget helår Budgetavvikelse helår Kommunledning 1,9 1,7 -0,2 3,3 3,3 0,0 Politisk verksamhet 2,9 2,9 0,0 5,8 5,9 0,1 Ekonomistyrning 0,9 1,3 0,4 2,5 2,5 0,0 Kanslienhet 5,2 5,3 0,1 10,4 10,7 0,3 Personalenhet 4,7 4,3 -0,4 8,5 8,6 0,1 Ekonomienhet 2,7 2,7 0,0 5,5 5,5 0,0 Övrig verksamhet 0,5 0,1 -0,4 0,2 0,2 0,0 IT- o teleenhet 6,7 6,9 0,2 15,1 13,1 -2,0 Övrig gem verksamhet 1,5 1,4 -0,1 2,8 2,8 0,0 Personalbefrämjande verksamhet 2,5 2,7 0,2 5,4 5,4 0,0 Måltidsverksamhet 0,1 0,2 0,1 0,7 0,7 0,0 29,6 29,5 -0,1 60,2 58,7 -1,5 Verksamhet Totalt Delårsrapport januari-juni 2015 46(69) Investeringar Utfall period Helårsprognos Budget Budgetavvikelse helår Serverrum 0,1 0,0 0,0 0,0 Ärendehanteringssystem 0,7 1,2 1,2 0,0 Totalt 0,8 1,2 1,2 0,0 Projektnamn Måluppfyllelse Kommunal ekonomi, organisation och näringsliv Kommunal ekonomi i balans och effektivt resursutnyttjande. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Måluppfyllelse Sjukfrånvaron för medarbetarna överstiger inte fem procent. 82,2 % Medarbetarna upplever goda arbetsmiljöförhållanden Kanslienheten har under våren 2015 arbetat aktivt för att medarbetarna ska uppleva goda arbetsmiljöförhållanden genom flera genomförda aktiviteter. Enheten kommer att fortsätta arbetet under hösten med gemensamma aktiviteter. Målet förvändas vara uppfyllt vid årets slut. IT-enheten byter ut till höj- och sänkbara skrivbord. Vi arbetar för att så många som möjligt använder motionstimmen. IT-och teleenheten verkar för att alla kommunens medarbetare ska får den utbildning som krävs för att kunna arbeta med datorer. Ekonomienheten har inför semester och ledigheter gått igenom rutiner och förbättrat backup för varandra genom att fler medarbetare lärt sig rutiner som måste fungera varje arbetsdag. Personal och löneenheten har gjort en plan för genomförande av medarbetarenkät i oktober. Plan för att säkerställa ny leverantör av företagshälsovård from 2016 gjord. Sjukfrånvaron inom Lindesbergs kommun följs upp månatligen och rapporteras till kommunstyrelsen. Varje chef i kommunen arbetar med att medarbetare ska känna till de mål som finns i verksamheten. Flera aktiviteter är påbörjade på kanslienheten för att uppfylla målet, ingen av aktiviteterna är avslutade utan kommer enligt planerinen att avslutas under hösten 2015. Målet förväntas vara uppfyllt vid årets slut. Under första halvåret har fler medarbetare introducerats i uppföljningsverktyget Stratsys och kurser har genomförts. Ett nytt ärendehanteringssyste m ska tas i bruk under 2015 och hela kanslienheten ska introduceras i programmet för att kostnadseffektivisera processer och möjliggöra för en ökad digitalisering. Kostnadseffektivisera processer i kombination med kvalitetssäkring inom stödjande administration Delårsrapport januari-juni 2015 År 2016 ska resultatet i medarbetarundersökningens fråga om uppföljning och utvärdering av mål vara 4 av 5 1% 47(69) Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Måluppfyllelse Ett projekt med att dokumentera ekonomisystemet har påbörjats tillsammans med konsult och övriga kommuner i länet. Ekonomienheten har tillsammans med företaget Refero inventerat momsåtersökningar mm och rutinerna kommer att vidareutvecklas. Ekonomienheten har påbörjat ett projekt med förstudie i ehandel och e-fakturor. De medarbetare som idag inte har självservice är anställda inom personlig assistans. Det föreligger tekniska problem för att kunna ha tillgång till självservice i dagsläget. Fem leverantörer med stor volym av fakturor ska anslutas till efaktura under år 2015. 0% Nya servrar upphandlade och tas i tas i drift under senhösten/vintern. Förberedelser för KNÖL-telefonin pågår för driftsättning under oktober. Nya mobiltelefoner (545 st) är beställda med leverans under augusti och byte under september. Kompetenshöjande kurs i mobil- och surfplattesupport har hållits. En ny kurs kommer att hålla under hösten. Planeringen för bytet av utrustningen i nätet pågår och kommer att påbörjas under oktober och slutföra det under 2016 En gemensam telefonilösning för Kommunerna i norra Örebro län som leder till en lägre kostnad för verksamheten och bättre kvalitet för medborgarna, ska vara införd under år 2015. Självservice ska för månadsavlönade uppgå till 100 procent under år 2015. 95 % Måluppfyllelse Medborgarna upplever bra service med kvalité. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Möjligheten för medborgarna att nå kommunens medarbetare via telefon för att få svar på en enkel fråga ska öka. Varje medarbetare är medveten om den aktivitet vi har för att uppfylla detta mål, att medarbetaren stämmer av med sina kollegor innan bortkoppling av telefon görs, och detta ska följas. Målet förväntas vara uppfyllt vid årets slut. För att öka nåbarheten via telefon har IT- och teleenheten deltagit på olika avdelningars APTer och informerat om vilka möjligheter som finns. År 2014 ska andelen lyckade kontakter med kommunen via telefon få direkt svar på en enkel fråga vara 75 procent. Kommunen ska nå målen i den nationella IT-strategin Delårsrapport januari-juni 2015 Minst 90 procent av invånarna ska ha tillgång till fiberanslutning år 2020. 48(69) Demokrati, integration och internationella kontakter Kommuninvånarna har möjlighet att påverka sin tillvaro. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Kommunens kommunikation och dialog med medborgarna ska öka. Kanslienheten har under våren 2015 arbetat aktivt för en ökad kommunikation och dialog med medborgarna. Två av tre aktiviteter är genomförda och den tredje är påbörjad. Målet förväntas vara uppfyllt vid årets slut. År 2015 ska resultatet i hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling öka från 57 procent till 67 procent Måluppfyllelse Trygg social utveckling och livslångt lärande Lindesbergs kommun verkar aktivt för att minska ungdomsarbetslösheten. Nämndens mål Varje enhet inom kommunledningskont oret tar emot en person per år som praktikant, studerande eller arbetslös Senaste kommentar Ingen praktikant, arbetslös eller studerande har tagits emot av kansliet under våren på grund av tidsbrist, men målet förväntas vara uppfyllt vid årets slut. Vissa kök inom Måltidsenheten har haft praktikanter, t.ex. Lindeskolans centralkök. Ekonomienheten har inte tagit emot någon praktikant under första halvåret 2015. Under våren 2015 har en student från Personalvetarprogrammet gjort sin verksamhetsförlagda utbildning vid personaloch löneenheten. En feriearbetare under 3 veckor på sommaren har utfört allehanda göromål inom kommunledningskontorets enheter. IT- och teleenheten kommer att ta emot en praktikant under hösten 2015. Indikatorer Måluppfyllelse Varje enhet inom kommunledningskont oret tar emot en person per år som praktikant, studerande eller arbetslös. 80 % Miljö och folkhälsa Lindesbergs kommun är ett föredöme i planering och förverkligande av det hållbara samhället. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Måluppfyllelse Genomsnittlig sysselsättningsgrad bland kommunens samtliga kvinnliga medarbetare har ökat från 89,8 procent år 2013 till 91 procent Ett aktivt arbete pågår inom vård och omsorg för att öka den genomsnittliga sysselsättningsgraden hos medarbetare som så önskar. Sysselsättningsgraden bland kommunens samtliga kvinnliga medarbetare ska öka från 89,8 procent till 91 procent. 99,23 % Delårsrapport januari-juni 2015 49(69) Nämndens mål Lindesbergs kommun är ett föredöme i planering och förverkligande av det hållbara samhället. Senaste kommentar Statistik saknas för första halvåret 2015 på andelen ekologiska livsmedel och säsongsanpassade grönsaker och frukt. Resultatet redovisas till bokslut 2015. Indikatorer Måluppfyllelse 25 procent av kommunens inköpta livsmedel ska vara ekologiskt år 2016. Andel säsongsanpassade grönsaker och frukt Framtid Det nya ärendehanteringssystemet är upphandlat och ska tas i bruk i oktober. Systemet kommer att möjliggöra för en ökad digitalisering som i sin tur kommer att kostnadseffektivisera och frigöra tid för kanslienheten. Förslag till lokalisering av arkivverksamheten ska arbetas fram. Sjukskrivningarna har ökat i Lindesbergs kommun, dock är nivån fortfarande låg i jämförelse med övriga riket. En stor utmaning är att fortsätta arbeta med förebyggande arbetsmiljöarbete och därmed hålla nere sjukskrivningar, men också se det som en viktig faktor vid rekrytering. Ett förberedelsearbete för att ingå i gemensam nämnd för företagshälsovård och tolk- och översättarservice, med Region Örebro län, sker också under hösten. Ett fortsatt intensifierat arbete för att öka genomsnittlig sysselsättningsgrad för kvinnor kommer också ske. Personalenheten kommer under hösten att säkerställa lönehanteringen för Linde Energi. Ekonomienheten kommer under hösten att fortsätta arbetet med e-fakturor och e-handel. Enheten kommer också att arbeta med Budget- och prognosmodulen i ekonomisystemet. IT- och teleenheten behöver stöd i arbetet med framtagandet av servicenivåavtal, förvaltningsplaner och strategi. IT-enheten behöver optimera arbetsmetoderna, rutiner och processer för att kunna arbeta mer strukturerat, höja effektiviteten och förbättra kvalitén. Ett förslag till utvecklingsplan behövs tas fram. Enligt ny lagstiftning så måste kommunen från och med 1/7 -2016 kunna ta emot e-fakturor. Detta kommer att under hösten och våren 2016 kräva ett arbete för att kunna leva upp till den lagstiftning. I framtiden kommer även inköpsprocessen vara i behov att utvecklas för att säkerställa att vi gör inköpen så kostnadseffektivt som möjligt och enligt avtal. Delårsrapport januari-juni 2015 50(69) Vatten/Renhållning Sammanfattning Bergslagens Kommunalteknik (BKT) sköter drift och skötsel av va- och reningsanläggningarna. Kommunen äger anläggningarna, taxor föreslås av BKT och fastställs av kommunfullmäktige. Det prognostiserade underskottet är reglerat mot kommunen i resultaträkningen. Ekonomi Driftredovisning (netto) Utfall Ack budget Avvikelse Helårsprognos Budget helår Budgetavvikelse helår VA 0,0 0,0 0,0 0,7 0,0 -0,7 Renhållning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt 0,0 0,0 0,0 0,7 0,0 -0,7 Verksamhet Investeringar Utfall period Helårsprognos Budget Budgetavvikelse helår Vattenledningar 0,0 0 0,2 0,2 Mindre ledningsarbeten 0,5 3,0 3,0 0,0 Reningsverk Fellingsbro 0,0 2,0 2,0 0,0 Reningsverk Lindesberg 0,0 2,0 12,3 10,3 Vattenverk, säkerhet 0,0 0,3 0,3 0,0 Va, fastighet reinvestering 0,2 0,5 0,5 0,0 Dagvatten, hantering 0,0 1,0 1,0 0,0 Mindre va-arbeten 0,0 0,8 1,0 0,2 Asfaltering Måle 0,2 0,2 0,2 0,0 Ledning för utvidgning. verksområde. 0,5 0,0 1,0 1,0 Råsshallen-RV Storå avloppsledning. 0,0 1,0 0,5 -0,5 Totalt 1,4 10,8 22,0 11,2 Projektnamn En del av upphandlingen avseende Lindesbergs reningsverk är överklagad. Förstudien påbörjas under hösten och projektstart sker under 2016. Delårsrapport januari-juni 2015 51(69) Räddningstjänst Ekonomi Räddningstjänsten redovisar ett överskott på grund av att anslaget för hyran av de nya lokalerna inte nyttjas fullt ut under 2015. Nerikes Brandkår delårsrapport presenteras i separat handling. Driftredovisning (netto) Utfall Ack budget Avvikelse Helårsprognos Budget helår Budgetavvikelse helår Räddningstjänst 10,9 11,6 0,7 22,1 23,1 1,0 Civilförsvar 0,5 0,0 -0,5 0,1 0,1 0,0 11,4 11,6 0,2 22,2 23,2 1,0 Verksamhet Totalt Överförmyndarnämnd Ekonomi Överförmyndarverksamheten redovisar ett underskott på grund av ökade arvoden till gode män. Driftredovisning (netto) Utfall Ack budget Avvikelse Helårsprognos Budget helår Budgetavvikelse helår Överförmyndare 0,9 0,9 0,0 2,3 1,9 -0,4 Totalt 0,9 0,9 0,0 2,3 1,9 -0,4 Verksamhet Bergslagens Kommunalteknik Ekonomi Lokalvården visar vid halvårsskiftet ett positivt utfall som bl.a. beror på minskad fyllnadstid och sjunkande sjuktal. Under våren har en upphandling gjorts av höghöjdsstädning som beräknas påbörjas i höst, men som inte är budgeterad. Därav kommer resultatet landa på ett noll resultatet till årets slut. Under årets första månader medförde mycket sandning och därefter sandupptagning höga kostnader. Användning av traditionell saltning för dammbindning på grusvägar medför lägre kostnader än budgeterat för underhåll av grusvägar. Prognosen för gata är 0,9 Mnkr plus. Kostnaderna för parkverksamheten kommer att överskrida budgeten med 0,9 Mnkr. Utökade öppettider för ishallen på Lindehov i Lindesberg påverkar inte kostnaderna i samma utsträckning som tidigare beräknat som tidigare beräknat samt att gemensamma kostnader har ett budgetöverskott på grund av ej tillsatta vakanser. Totalt prognostiserar idrotten ett överskott på 0,4 Mnkr. Delårsrapport januari-juni 2015 52(69) Driftredovisning (netto) Utfall Ack budget Avvikelse Helårsprognos Budget helår Budgetavvikelse helår Lokalvård -0,2 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 Väghållning, idrott 12,3 12,3 0,0 23,3 24,6 1,3 Parkverksamhet 2,3 2,3 0,0 5,4 4,5 -0,9 Fritidsanläggningar 4,7 4,7 0,0 9,4 9,4 0,0 19,1 19,3 0,2 38,1 38,5 0,4 Verksamhet Totalt Investeringar Projektnamn Utfall period Helårsprognos Budget Budgetavvikelse helår Trafikåtgärder 0,0 0,1 0,1 0,0 Ombyggnad gator Va-anläggning. 0,0 2,0 2,0 0,0 Dagvatten centrala Lindesberg 0,5 0,2 2,0 1,8 GC-väg ihop byggnad 0,0 0,0 0,3 0,3 Upprustning gatuljusnät 0,5 1,5 1,6 0,1 Föryngring träd 0,0 0,1 0,1 0,0 Trafiksäkerhetsåtgärder 0,0 0,2 0,2 0,0 Lekplatser 0,6 1,2 1,2 0,0 Lindehov, driftövervakning 0,0 0,4 0,4 0,0 Fellingsbro elljusspår 0,0 0,3 0,3 0,0 Norrtullstorget 0,0 0,1 0,1 0,0 Totalt 1,6 6,1 8,3 2,2 Dagvatten centrala Lindesberg, inmätning, projektering och upphandling sker under hösten och start kommer att ske under 2016. Gång- och cykelväg ihop byggnad där inväntar Bergslagens kommunalteknik på kommunens cykelplan. Framtid I mars presenterades utredningen Samverkan i Bergslagen som berör Bergslagens kommunalteknik, men även Bergslagens miljö- och byggnämnd/förvaltning. Utgångspunkten för utredningen var att de gemensamma organisationerna för kommunerna i norra Örebro län ska öka kundnyttan, säkra kompetensförsörjningen och vara kostnadseffektiva organisationer. De politiska organisationerna har lämnat synpunkter som tillsammans med förslagen i utredningen kommer att resultera i ett antal förslag till förändringar och förbättringar för att nå utredningens syften. Bland annat kommer de båda organisationerna att under hösten starta ett förberedelsearbete för ett gemensamt servicecenter. Övriga förslag kommer att presenteras under oktober för kommunstyrelserna i medlemskommunerna Delårsrapport januari-juni 2015 53(69) Socialnämnd Sammanfattning Under första halvåret har Socialförvaltningen fortsatt arbetet kring införande av ledningssystem, ett arbete som främst görs av utvecklingsstrateger inom förvaltningen samt medicinskt ansvarig sjuksköterska tillsammans med ledningsgruppen. Ledningssystemet finns nu inlagt på Socialförvaltningens intranät. Ledningssystemet är ett ständigt förbättringsområde. Avdelningen för Vård och Omsorg har under första halvåret gett vårdbiträden möjlighet att validera sina kunskaper för att få undersköterske kompetens, vilket medfört att verksamheten har höjt sin kompetensnivå. Vård och Omsorg har utbildat cirka 30 medarbetare till Värdegrundsledare. Grundbemanningen inom verksamhetens särskilda boenden har ökat och resultatet har blivit att cirka nittio undersköterskor har fått erbjudande om högre sysselsättningsgrad. Översyn av verksamhetens schemaläggning har gjorts med syfte att reducera delade turer. Inom Individ och Familj har antalet asylplatser för ensamkommande barn ökat. Verksamheten har utökats med utslussningsplatser för de ungdomar som fyllt 18 år. Under året har verksamheten haft två fältkuratorer i projektform för att arbeta med förebyggande arbete direkt mot ungdomarna, ett projekt som pågår året ut. Verksamheten ser redan nu mycket positiva resultat. Avdelningen Funktionsstöd har utökat sin verksamhet i centrala Lindesberg med daglig sysselsättning i lantmiljö. Verksamheten har påbörjat sitt Värdegrundsarbete. Ekonomi Administrationen helårsprognos på 0,4 Mnkr avser en vakant dietist tjänst. Individ och Familjs totala helårsprognos är på - 5,4 Mnkr avser: Externa placeringar inom barn och unga och för vuxna på - 7,9 Mnkr och det beror på fler ärenden än budgeterat. Boendestöds -0,3 Mnkr är kostnader för extra personal på grund av fler ärenden. Verksamheten ensamkommande barn överskott på 3,5 Mnkr, beror på ökade intäkter då antalet avtalade asylplatser och platser för permanent uppehållstillstånd (PUT) för ensamkommande barn har ökat från och med 1/2 -2015 samt att det har varit vakanta tjänster. Barn- och ungdomsgruppen har ett underskott på 0,7 Mnkr för ökade kostnader för konsult- och advokattjänster på grund av hög arbetsbelastning. Funktionsstöds prognos på - 0,5 Mnkr för LASS och LSS, på grund av fler ärenden än budget. Vård och Omsorg påvisar ett underskott på 0,4 Mnkr men beräknar ett nollresultat vid året slut. Driftredovisning (netto) Utfall Ack budget Avvikelse Helårsprognos Budget helår Budgetavvikelse helår Administration 5,5 6,0 0,5 11,7 12,1 0,4 Funktionsstöd 60,4 59,2 -1,2 123,3 122,8 -0,5 Individ och familj 36,6 36,0 -0,6 77,6 72,2 -5,4 Vård och omsorg 123,8 123,4 -0,4 255,1 255,1 Totalt 226,3 224,6 -1,7 467,7 462,2 Verksamhet Delårsrapport januari-juni 2015 -5,5 54(69) Investeringar Projektnamn Utfall period Helårsprognos Budget 0,0 0,3 0,3 0,3 0,3 Inventarier nytt gruppboende Totalt Budgetavvikelse helår 0,0 Måluppfyllelse Kommunal ekonomi, organisation och näringsliv Kommunal ekonomi i balans och effektivt resursutnyttjande. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Måluppfyllelse Utifrån tilldelade budgetramar anpassa resurserna från behoven Förvaltningen kommer att överskrida tilldelat budgetram, främsta orsaken är externa placeringar för barn och unga men även inom vuxna. Även ökad arbetsbelastning inom verksamheten Individ och familj har medfört extra personalkostnader. Inom Funktionsstöd har personalkostnaderna inom personlig assistans varit högre än budgeterat. Målet kan vara svårt att uppnå Nettokostnaden får inte överstiga 100 % av tilldelad budget 99 % Attraktivitet och infrastruktur Attraktiva boendealternativ som passar alla grupper finns både i stad och på landsbygd. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Vi ska planera och agera för ett bra boende för alla Nytt LSS boende i centrala Lindesberg med inflytt i september månad. I avvaktan på att boendet ska bli färdigt har köp av externa platser varit nödvändigt. Socialförvaltningen deltar i planeringen för nytt Trygghetsboende. Vård och Omsorg arbetar med omvandling av platser för att möta behovet, en avdelning på Ekgården i Fellingsbro kommer att bli en demensavdelning istället för idag ett särskilt boende. Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett boende från ansökan till erbjudan om plats Delårsrapport januari-juni 2015 Måluppfyllelse 55(69) Demokrati, integration och internationella kontakter Kommuninvånarna har möjlighet att påverka sin tillvaro. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Vi ska skapa delaktighet och ge medborgarna möjlighet att påverka och ta ansvar Inga planerade medborgardialoger har genomförts under året, däremot arbetar verksamheten tillsammans med intresseorganisationerna vid eventuella förändringar. Detta sker via kommunala pensionärsrådet och rådet för personer med funktionsnedsättning. Antalet medborgardialoger Måluppfyllelse Antalet deltagare Lindesbergs kommun har en etnisk och kulturell mångfald där alla människor är en aktiv del av det lokala samhället. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Antalet praktikplatser Socialnämnden deltar aktivt i kommunens integrationsarbete Integrationsarbetet sker genom att ungdomarna vid vårt HVB hem för ensamkommande barn har ett högt deltagande i föreningslivet. Familjecentralen har ett ökat antal besökare med annan etnisk tillhörighet, genom att verksamheten är öppen för alla småbarnsföräldrar bidrar det till ökad integration. Svårt att få fram antalet praktikplatser och antalet anställningsformer. Måluppfyllelse Antalet anställningsformer Lindesbergs kommun är aktiv och en viktig del i det nationella och globala samhället. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Socialnämnden deltar aktivt i vänortsbytet Socialförvaltningen har tillsammans med kommunledningen planerat och bjudit in till erfarenhetsutbyte kring bland annat familjecentralernas funktion. Vänortsbesöket beräknas äga rum i Lindesberg under oktober månad. Målet förväntas att uppnås. Antalet vänortsbyten Måluppfyllelse Trygg social utveckling och livslångt lärande Lindesbergs kommun verkar aktivt för att minska ungdomsarbetslösheten. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Socialnämnden ska aktivt verka för att minska ungdomsarbetslösheten De ungdomar som är aktuella enligt AME´s riktlinjer ska erbjudas feriearbete. Under första halvåret har 40 ungdomar i åldern 18-24 avslutats inom försörjningsstöd. Av dessa har nio ungdomar gått ut i arbete och tre ungdomar till studier. Andelen försörjningsdeltagare som går vidare till studier och arbete ska öka Delårsrapport januari-juni 2015 Måluppfyllelse 56(69) Miljö och folkhälsa Lindesbergs kommun är ett föredöme i planering och förverkligande av det hållbara samhället. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Verksamheterna inom socialnämnden ska bidra till minskad bilanvändning Antalet busskort till de individer som åker till daglig verksamhet inom avdelningen för Funktionsstöd har ökat. Socialförvaltningens verksamheter för diskussioner inom verksamheten för att samordna resor i så hög grad som möjligt. Målet ej mätbart. Antalet mil Måluppfyllelse Framtid För att möta framtida utmaningar inom IT, behöver verksamheten ytterligare medarbetare för att ha möjlighet att arbeta med utvecklingsfrågor inom området. Verksamheten inom Individ och Familj står inför stora utmaningar då ärendemängden ökar inom samtliga verksamheter samt att arbetsbelastningen är hög, Verksamheten Barn och unga har under sista året haft mycket hög arbetsbelastning vilket medfört till några långtidssjukskrivningar. Detta gör att verksamheten behöver ytterligare socialsekreterare för att klara framtida utredningskrav. Ärenden som inkommer blir mer och mer komplicerade. Under 2015 har verksamheten inom barn och unga drivit ett projekt med två fältkuratorer som arbetat med ungdomarna mer förebyggande. Projektet löper året ut men redan nu kan vi se positiva förändringar som gör att verksamheten ska permanentas. Fältkuratorerna har ett väldigt nära samarbete med skolorna i kommunen. Barn och unga gruppen har sedan maj månad haft en assistent som utfört arbetsuppgifter om tidigare legat på socialsekreterarna. För att de ska få arbeta med sitt uppdrag behöver verksamheten en assistent som utför arbetsuppgifter som underlättar för socialsekreterarna. Under de sista åren har placeringskostnaderna inom Individ och Familj ökat, vilket medför att verksamheten haft ett underskott i budget. Inom verksamheten Vård och Omsorg ser verksamheten ett behov av ytterligare biståndshandläggare då det ställs ytterligare krav på äldres behov i centrum. Delårsrapport januari-juni 2015 57(69) Barn- och utbildningsnämnd Sammanfattning I dagsläget finns inte underlag att bedöma alla delar av måluppfyllelsen. Detta beror på att enheternas kvalitetsrapporter och skolverkets statistik ännu inte är klara. I åk 9 verkar det som att andelen behöriga till gymnasiet blir något lägre än 2014 och det genomsnittliga meritvärdet i grundskolan ser ut att öka (de slutgiltiga resultaten är inte säkerställda av Skolverket ännu, redovisas senare). Resultaten på nationella prov i åk 3 och åk 6 ser preliminärt bättre ut än 2014. Andel elever som söker till Lindeskolan har ökat något, men eftersom årskursen som ska börja gymnasiet hösten 2015 är ca 50 färre blir det totalt färre sökande till Lindeskolan. Barns och elevers trygghet i förskola och skola är fortfarande ett positivt område som vi kan vara nöjda med, en hög andel känner sig trygga i skolan. Målet att alla ska känna sig trygga, så arbetet måste fortsätta. Ekonomin för 2015 är inte i balans. 5 av 11 verksamheter har en budget i balans. Inom fritidshem är det ett ökat elevantal som genererar ett underskott. Många program på Lindeskolan aviserar underskott och inom grundskolan är det särskilda insatser för enskilda elever som inneburit ökade kostnader jämfört mot budget. Föräldrar är fortfarande väldigt nöjda med förskolan, grundskolan och fritidshemmen, vilket är viktigt och glädjande. Ekonomi Lindesbergs kommun upprättar delårsbokslut per sista juni. För barn- och utbildningsnämndens verksamheter innebär det att per 2015-06-30 redovisa en uppföljning för vårterminen 2015. Delårsrapporten innehåller också en bedömning av verksamhetens kostnader och intäkter hösten 2015 så att prognosen avser helåret 2015. Här följer en sammanfattning. Totalt sett är prognosen för barn- och utbildningsnämndens ekonomiska ställning 2015 - 3,0 Mnkr mot budget. En förbättring från tidigare prognos där vårterminen har en del tillfälliga överskott och där vissa kostnader förväntas ha en positiv avvikelse mot budget. Avvikelsen mot budget för perioden, vårterminen 2015 är positiv. En viss försiktighet brukar föreligga från budgetansvariga vid denna tid på året. En stor del kan också hänföras till redovisningstekniska orsaker, periodiseringar av kostnader och intäkter i förhållande till budget, även om förbättring av periodisering av intäkter och kostnader har skett 2015. Korttidsinventarier som tidigare redovisades som investeringar har ett överskott mot budget i dagsläget på + 0,5 Mnkr men delar av planerade inventarier, hjälpmedel och läromedel förväntas levereras under höstterminen. En stor del av utvecklingsinsatser har sin tyngdpunkt på hösten och satsningen på lärares behörighet ökar i omfattning. Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-06-30 Nettokostnad perioden Ackumulerad budget perioden Budgetavvikelse vårterminen 267,6 Mnkr 270,1 Mnkr + 2,6 Mnkr 2014-06-30 253,6 Mnkr 257,9 Mnkr + 4,3 Mnkr Nettokostnadsökningen 2015 för hela barn- och utbildningsnämnden ligger under löneutvecklingen för perioden. Hela måltidsbudgeteringen för verksamheterna inom barn- och utbildning finns sedan 2015 hos barn- och utbildningsnämnden, en ökning av budget 2015 med 18,2 Mnkr. Köp av skolmåltid från måltidsenheten finns med vårterminen 2015. Statsbidragen har ökat vårterminen 2015, 17 Mnkr att jämföra med nästan 13 Mnkr vårterminen 2014. Delårsrapport januari-juni 2015 58(69) Även intäkter från andra kommuner bidrar till att hålla nettokostnaden nere. Höstterminens stora elevavstämning mellan kommuner sker under september månad. Här förväntas inga stora förändringar som får effekt på ekonomin. Viktigt att belysa är att under 2014 startade en fristående huvudman en förskola i centralorten Lindesberg, Solberga förskola. Bidrag till fristående huvudman ökar och 2015 med helårsbidrag fördelat på 12 månader. Utöver delar för personal finns också lokaler, måltider och administration för lika villkor i bidraget. Denna del är delvis obudgeterad 2015 och täcks till viss del av positiv avvikelse mot budget i resursfördelningsmodellen i förskola för de kommunala enheterna. Lindeskolans underskott för hela 2015 är prognosticerad till -2,0 Mnkr mot helårsbudget. Budget för undervisning hos rektorerna visar en avvikelse mot budget på helår med -1,6 Mnkr (per program mellan +0,1 Mnkr-0,25 Mnkr). Estetiska programmet, Samhällsprogrammet och Humanistiska programmet är de program som vid halvåret 2015 visar en budget i balans. På Lindeskolan har skolskjutskostnaderna en avvikelse mot budget med -0,7 Mnkr på helår 2015. Positiv avvikelse mot budget finns på Lindeskolans centrala delar + 0,4 Mnkr. För gymnasieskola visar hyra, städ och bidrag till andra huvudmän samt intäkter från andra kommuner en positiv avvikelse mot helårsbudget med + 1,5 Mnkr. Den största delen hör till den ökade budgeten för ny- och ombyggnation på Lindeskolan som inte beräknas vara färdigställd 2015. Intäkter från andra huvudmän visar en lite bättre prognos än tidigare aviserat. Här finns förutsättning till ett bättre resultat om intäkterna är fortsatt höga och beroende på färdigställande av ombyggnation som leder till hyrestillägg från fastighetsägaren. Kulturskolan ligger organisatoriskt under gymnasiechefen. Helårsprognos mot budget 2015 visar ett underskott på - 0,5 Mnkr. Central verksamhet har en prognos på + 1 Mnkr mot budget. Detta med bakgrund av beslut i ledningsteamet att hålla igen projekt och satsningar 2015 för att mildra andra underskott totalt sett. För gemensam verksamhet (med skolledning, IT-samordnare, elevhälsa och lokalsamordnare som de största posterna) är prognosen sammanlagt överskott med +0,5 Mnkr. Skolledning både inom förskola och grundskola har sjukskrivningar och vakanta tjänster del av året. Verksamhetschef för gymnasiet är tillsatt. IT-samordning och elevhälsa är de som aviserar underskott mot budget. Även lokalsamordnare har ett underskott som förväntas hämtas in under hösten. Fritidshem har en prognos på -1,4 Mnkr för hela 2015. I väntan på åtgärder för att mildra det befarade underskottet görs ingen korrigering av tidigare lagd prognos mot helårsbudget 2015. Ett högt elevantal är huvudorsaken till det stora underskottet. Höstterminen 2015 innebär fler elever i verksamheten och ökade kostnader. Resursfördelningsmodellen delar ut budget till rektor utifrån ett fastställt elevantal per pedagog. Till hösten 2015 förväntas elevantalet på fritidshem öka över 10 %. Det kommer att medföra ett hårt tryck då elevantalet vårterminen 2015 redan var på en hög nivå. På grundskolan aviserar flera rektorer underskott mot helårsbudget 2015, sammanlagt -1,4 Mnkr på 3 skolenheter. Extrainsatser för enskilda elever i behov av stöd och i de äldre årskurserna är behoven större än tilldelad budget. Hemundervisning utan extra budget och kommunplaceringar är en del av detta underskott. Skolskjutskostnaderna minskar i grundskolan och särskolan och har en prognos på + 1 Mnkr mot helårsbudget. Under våren 2015 och prognos för hösten är att elevantalet i grundskolans årskurser ökar ytterligare. Till stor del finansieras detta av statsbidrag från Migrationsverket och prognosen totalt för grundskolan är -0,5 Mnkr. Kostnader till andra huvudmän och elever med särskilda behov och stödinsatser har ett underskott mot budget som även har effekt 2016 om inte verksamhet upphör eller minskas i omfattning. Förskolans resursfördelningsmodell har ett överskott som täcker del av underskott för bidrag till fristående huvudman. Delårsrapport januari-juni 2015 59(69) Underskott med - 0,3 Mnkr aviseras tillsammans för 2 av kommunens egna förskoleenheter. Barn i behov av särskild omsorg är en del och extra resurs för 5-åringar på Fröviskolan en annan del. Bedömningen är att underskottet kan delvis finansieras i många små överskott mot budget. Stor osäkerhet i prognos finns för nya barn i behov av särskilt stöd, men ju längre året går får denna kostnadstyp ökade kostnad del av året. Särskoleelever finns dels på grundsärskola och dels på gymnasiesärskola. Sammanlagt aviseras i delårsbokslutet per sista juni att underskottet är -1,0 Mnkr. Denna elevgrupp är relativt liten men skolval leder lätt till avvikelse mot budget då marginaler saknas. Intäkter från andra kommuner för elever som gör skolval till kommunens enheter är en viktig del av finansieringen av verksamheten totalt sett. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar vidare med åtgärder för en budget i balans 2015. Retroaktiv avgiftskontroll, Migrationsverkets bedömning av återsökta medel tillsammans med utvecklingen av elevantalet i egna verksamheter samt avstämning av antal köpta måltider vårterminen 2015 är delar som till viss del saknas i bedömningen av helåret 2015. Driftredovisning (netto) Utfall Ack budget Avvikelse Helårsprognos Budget helår Budgetavvikelse helår Gymnasieskola 56,7 56,0 -0,7 114,1 113,6 -0,5 Gymnasiesärsk ola 3,8 2,9 -0,9 7,0 6,0 -1,0 Central verksamhet 7,2 8,5 1,3 16,1 17,1 1,0 Gemensam verksamhet 16,8 17,7 0,8 35,2 35,7 0,5 Förskoleklasser 3,6 4,6 1,0 9,2 9,4 0,2 Fritidshem 8,9 9,2 0,3 19,7 18,3 -1,4 102,2 102,2 0 206,8 206,2 -0,5 Förskola 60,2 60,3 0,1 121,2 120,4 -0,8 Särskola 3,4 4,5 1,0 9,1 9,1 0 Fritidsgårdar 0,5 0,7 0,2 1,3 1,3 0 Kulturskola 4,2 3,7 -0,5 7,9 7,4 -0,5 Avrundning ovan t Mnkr 0,1 -0,2 267,6 270,1 Verksamhet Grundskola Totalt 0,1 2,6 547,6 544,6 -3,0 Investeringar Projektnamn Budgetavvikelse helår Utfall period Helårsprognos Budget Gemensam verksamhet 0,0 0,3 0,3 0,0 Inventarier gymnasiet 0,0 2,5 2,5 0,0 Totalt 0,0 2,8 2,8 0,0 Investeringsprognosen för helår 2015 är att barn- och utbildningsnämndens investeringsprojekt färdigställs och följer tidsplanen samt har en budget i balans. Delårsrapport januari-juni 2015 60(69) Måluppfyllelse Kommunal ekonomi, organisation och näringsliv Kommunal ekonomi i balans och effektivt resursutnyttjande. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Måluppfyllelse Nämndens alla verksamheter ska ha budget i balans De tre verksamheter som inte har en budget i balans 2014 är gymnasiesärskola, förskoleklass och grundskola. Gymnasiesärskola har en avvikelse på 6,38 % mot budget, förskoleklass -2,47 % mot budget och grundskola -1,22 % mot budget. Verksamheterna gymnasiesärskola och grundsärskola som tidigare år redovisats tillsammans har en budget i balans tillsammans. I grundskolan ses ofta verksamheterna förskoleklass, grundskola och fritids samt i vissa delar gemensam verksamhet som ett rektorsområde. Uppdraget per rektorsområde att ha en budget i balans har bra utfall 2014. Flera underskott på enheterna finansieras av budgetansvariga i en annan verksamhet. Nämndens alla verksamheter ska ha en budget i balans 45,45 % Medborgarna upplever bra service med kvalité. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Måluppfyllelse Andelen föräldrar som är nöjda med sitt barns skola ska vara minst 90 % Baseras på nöjdhetsenkät genomförd våren 2015. Andelen föräldrar som är nöjda med sitt barns skola ska vara minst 90 % 102 % Lindesbergs kommun är attraktiv för invånare, turister och andra besökare. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Måluppfyllelse Alla föräldrar ska vara nöjda med sitt barns förskola Baseras på nöjdhetsenkät genomförd våren 2015. Alla föräldrar ska vara nöjda med sitt barns förskola 97,1 % Demokrati, integration och internationella kontakter Kommuninvånarna har möjlighet att påverka sin tillvaro. Nämndens mål Andelen föräldrar som alltid är nöjda med förskolans föräldramöten ska vara minst 50 % Senaste kommentar Indikatorer Måluppfyllelse Baseras på nöjdhetsenkät genomförd våren 2015. Andelen föräldrar som alltid är nöjda med förskolans föräldramöten ska vara minst 50 % 99,8 % Delårsrapport januari-juni 2015 61(69) Lindesbergs kommun är aktiv och en viktig del i det nationella och globala samhället. Nämndens mål BUN:s verksamheter ska årligen delta i minst 3 internationella utbyten Senaste kommentar Indikatorer Redovisas till årsredovisning för 2015. Barn- & utbildnings verksamheter ska årligen delta i minst 3 internationella utbyten Måluppfyllelse Trygg social utveckling och livslångt lärande Lindesbergs kommun verkar aktivt för att minska ungdomsarbetslösheten. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Måluppfyllelse Genomsnittligt meritvärde för elever som slutar åk 9 i kommunens skolor är minst 210 meritpoäng. Preliminära siffror, tagna ur kvalitetsverktyget. Kan justeras till årsredovisningen. Genomsnittligt meritv ärde är minst 210 poäng. 93,14 % Skillnaden i meritpoäng för pojkar och för flickor har minskat genom att pojkar har en högre poäng än föregående år Preliminära siffror, tagna ur kvalitetsverktyget. Kan justeras till årsredovisningen. Skillnad i meritpoäng för pojkar och för flickor har minskat genom att pojkar har högre poäng än i år 104,68 % Alla elever i åk 6 har minst betyget E i alla ämnen. Preliminära siffror, tagna ur kvalitetsverktyget. Kan justeras till årsredovisningen. Alla elever i årskurs 6 har minst betyget E i alla ämnen 89,2 % Måttet är borttaget av Skolverket eftersom det inte bedöms som tillräckligt stabilt. Inget nytt mått har ännu ersatt detta. Siffror för 2015 obekräftade ur analysverktyget. Alla elever i årskurs 3 når kravnivån i varje delprov i de nationella proven i svenska, svenska som andraspråk och matematik 59,5 % Avser femåringar. Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten 82 % Alla elever i åk 3 når kravnivån i varje delprov i de nationella proven i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs-och skrivinlärning vid skolstarten Delårsrapport januari-juni 2015 62(69) Kommuninvånarna har en hög utbildningsnivå. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Redovisas september 2015. Elever i grundsärskolan har meritvärde på minst 12,5 i genomsnitt i de ämnen de läser Redovisas september 2015. Varje enskilt program på Lindeskolan har ett genomsnittligt betygspoäng på 14,0 poäng. Redovisas till årsredovisning för 2015. Andelen elever som erhåller slutbetyg ligger över riksgenomsnittet Minst 70 % av alla gymnasieungdomar inom upptagningsområdet väljer Lindeskolan som första alternativ Redovisas till årsredovisning för 2015. Minst 70 % av ungdomarna inom upptagningsområdet väljer Lindeskolan som första alternativ Elever i gymnasiesärskolan når målen utifrån sina förutsättningar Redovisas september 2015. Alla elever i gymnasiesärskolan når målen Elever i grundsärskolan har meritvärde på minst 12,5 i genomsnitt i de ämnen de läser. Varje enskilt program på Lindeskolan har ett genomsnittligt betygspoäng som är minst 14,0 poäng Andelen elever som erhåller slutbetyg från Lindeskolan ligger över riksgenomsnittet Måluppfyllelse Miljö och folkhälsa Lindesbergs kommun är ett föredöme i planering och förverkligande av det hållbara samhället. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Alla barn/elever känner trygghet och har möjlighet till gemenskap Redovisas till årsredovisning för 2015. Alla elever känner trygghet Måluppfyllelse Framtid Barn- och utbildningsnämndens verksamheter utvecklas i rätt riktning. Kvaliteten inom förskolan förbättras och föräldrar är väldigt nöjda med verksamheten. Inom grundskolan förbättras resultaten varje år, utom när det gäller andelen behöriga till gymnasiet. Det är också den absolut viktigaste frågan att jobba vidare med framöver. Fortfarande är elevernas betygsresultat inte tillräckligt bra och behöver förbättras, men skolorna är nu på god väg mot bättre måluppfyllelse. En viktig framtidsfråga är byggnationen och utförande av en ny högstadieskola i Lindesberg. För gymnasieskolan planeras ett omfattande lokalprogram för att yteffektivisera lokalytorna, samt att modernisera lokalerna. Delårsrapport januari-juni 2015 63(69) Framöver finns dock stora ekonomiska utmaningar med de ramanpassningar som aviserats för 2016 och 2017. För att dessa ska kunna genomföras måste beslut om åtgärder tas och inriktningen bör vara att minska kostnader och samtidigt öka måluppfyllelsen. Det är den stora utmaningen för förvaltningen är att öka måluppfyllelse med minskade resurser. Framtida utvecklingsområden är för Barn- och utbildningsförvaltningen är att utveckla sammanställningen av det systematiska kvalitetsarbetet, så att arbetet bidrar att ge en samlad bild för att kunna vidta åtgärder och ge förslag på riktade satsningar. En rekommendation från revisionen är att Barn- och utbildningsnämnden vidtar åtgärder för att se över och utveckla resursfördelningsmodellerna för alla verksamheter inom nämndens ansvarsområde. Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Sammanfattning Första halvåret för Bergslagens Miljö- och Byggnämnd (BMB) har inneburit mycket samarbete med, dels organisationer utanför organisationen, dels inåt i organisationen. Det har varit mycket positiva samarbeten som på sikt kommer att förbättra vår verksamhet och ge medborgarna bättre service. Vi har även haft en genomlysning av verksamheten för att se hur vi ska arbeta i framtiden. Förslag från den genomlysningen kommer att presenteras och diskuteras med politiken under hösten. Vi har under 2013-15 arbetat mycket med att ta fram detaljplaner för byggnation och glädjande nog, bygger både Fastigheter i Lindesberg AB och privata exploatörer nya lägenheter i Lindesbergs tätort. Vår ekonomi när det gäller BMB visar på ett nollresultat vid årets slut, räknar vi in Lindesbergs kommuns specifika delar kommer resultatet att försämras med anledning av bidragen för bostadsanpassning. Ekonomi Helårsprognosen visar på ett nollresultat för Bergslagens Miljö- och Byggnämnd, vilket är bra. En del av resultatet beror på att vi har några långtidssjukskrivna, men även att vi har ökat våra intäkter. När vi räknar ín hela resultatet för Lindesbergs kommun så visar det på ett minusresultat med anledning av bostadsanpassningsbidragen. Det är en verksamhet som egentligen inte går att förutse ekonomiskt. Förhoppningen är att när det nu byggs nya lägenheter som är anpassade från början så ska den här kostnaden minska. Vi har under året inte haft några investeringar. Delårsrapport januari-juni 2015 64(69) Driftredovisning (netto) Verksamhet Utfall Ack budget Avvikelse Helårsprognos Budget helår Budgetavvikelse helår Nämnd, adm. 1,7 1,0 -0,7 2,0 2,0 0,0 Mätningskontor 0,6 0,7 0,1 1,5 1,5 0,0 -0,3 -0,2 0,1 -0,4 -0,4 0,0 Miljökontor 1,9 2,2 0,3 4,4 4,4 0,0 Trafikenhet 0,2 0,2 0,0 0,4 0,4 0,0 Livsmedel 0,1 0,4 0,3 0,8 0,8 0,0 Lindesbergs specifikt 2,3 1,6 -0,7 4,4 3,3 -1,1 Totalt 6,5 5,9 -0,6 13,1 12,0 -1,1 Stadsarkitektkontor Måluppfyllelse Kommunal ekonomi, organisation och näringsliv Kommunal ekonomi i balans och effektivt resursutnyttjande. Nämndens mål Nämndens verksamheter ska arbeta på det mest resurseffektiva sättet för att ha en budget i balans Senaste kommentar BMB har en slimmad organisation där vi använder varje krona för att arbeta så resurseffektivt som möjligt. Budgeten vid halvårsbokslutet visar på ett litet överskott och vi beräknar att budgeten ska vara i balans vid årets slut. Delårsrapport januari-juni 2015 Indikatorer Måluppfyllelse Alla interna möten på Bergslagens Miljöoch Byggförvaltning ska vara effektiva 107,5 % Nämndens budget ska vara i balans. 100 % Alla projekt ska tidssättas och följas upp senast en månad efter projektets slut 97,5 % 65(69) Medborgarna upplever bra service med kvalité. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Måluppfyllelse BMB har en väg in för officiell e-post som besvaras varje dag. Fungerar på ett bra sätt, en väg in och e-post kontrolleras flera gånger varje dag. Skickas vidare till handläggare som handlägger ärendena skyndsamt. Minst 95 % som kontaktar BMB via epost ska få en första kontakt senast nästkommande arbetsdag 100 % Handläggningstiden ska vara i snitt fem veckor för bygglov 118 % BMB ska ha korta handläggningstider Ett mål som BMB arbetar mycket med. Vi kommer att gå igenom processerna för de verksamheter som har handläggningstider. Handlingsplaner för hur arbetet ska genomföras ska vara klart till årsskiftet. Är inte genomfört fullt ut, då vi har haft lite turbulent på stadsarkitektkontoret under hösten. Vi kommer att genomföra ett arbete på bygglovssidan under våren och kommer att ha korta handläggningstider på bygglovssidan från och med årsskiftet 2015/2016 Samtliga anmälningar enligt miljöbalken ska besvaras inom max sex veckor 100 % Minst 75 procent av de som ringer ska få svar på en enkel fråga. 0% Alla avdelningar på BMB ska vara nåbara via telefon. Infört avdelningstelefon på två avdelningar. Ska utvärdera användandet för att se hur vi går vidare. En strategi för telefoni ska vara klar till årsskiftet 2015/2016 Här har vi misslyckats och det här är ett prioriterat område under 2015. Det måste fungera och strategi för telefoni på BMB ska arbetas fram. Lindesbergs kommun underlättar för nya och befintliga företag, främjar nya idéer och uppfinningar. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Måluppfyllelse Tillhandahålla en påläst, effektiv och aktiv kompetens för fysisk planering och trafikplanering Stora förändringar har skett på plansidan under vår och sommar. Två personal har slutat och en tjänstledighet. Har anställt två personer som börjar direkt efter semestrarna. Kommer att bli bra, men de nyanställda måste få tid att komma in i arbetet. På trafiksidan har vi fortfarande bara en personal, vilket är för lite. Personalen ska ha relevant kompetens inom respektive ämnesområde. 100 % Leva upp till efterfrågad planeringkapacitet med eget eller ansluten extern kompetens Vi har i dagsläget tre fysiska planerare som vi använder fullt ut, därutöver tar vi in extern kompetens enligt det ramavtal som är upphandlat. Alla planer som ska genomföras ska starta inom två år från bestämt datum i uppdragsbekräftelsen. 100 % Delårsrapport januari-juni 2015 66(69) Lindesbergs kommun är attraktiv för invånare, turister och andra besökare. Nämndens mål Senaste kommentar BMB:s verksamheter ska ha en hög servicenivå Vi arbetar med att vara så tillgängliga som möjligt, men ändå kunna genomföra vårt myndighetsansvar. Vi diskuterar med Bergslagens kommunalteknik om en gemensam väg in, vilket kommer att underlätta för medborgarna. Vi har förändrat vår hemsida så att den ska vara så användarvänlig som möjligt. Vi har lagt upp informationen efter vad som efterfrågas mest. Vi har även en enkel funktion med frågor och svar på sidan. Vi arbetar även med att införa e-tjänster för bättre service. BMB ska arbeta aktivt med kommunernas utformning och skapa tillgång till tätortsnära natur Vi arbetar för närvarande med en grönstrukturplan för Lindesbergs tätort. Där beskriver vi de naturvärden som finns med utgångspunkt från olika parametrar. Grönstrukturplanen behandlas politiskt under hösten 2015. Indikatorer Måluppfyllelse Minst 90 % ska få svar på e-post inom två arbetsdagar. 100 % All information och alla beslut som skickas från BMB, ska vara enkla tydliga och lätta att förstå. 95 % Vi ska ha ett strukturerat arbetssätt för omvärldsbevakning inom respektive arbetsområde. Grönstrukturplanen ska vara klar för att behandlas politiskt under år 2015. 100 % En översiktsplan ska aktualiseras år 2015. 0% Attraktivitet och infrastruktur Lediga och attraktiva tomter för boende, handel och industri finns tillgängliga i hela kommunen. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Måluppfyllelse BMB ska arbeta offensivt och planera i förväg med att ta fram områden för villabebyggelse, lägenheter och mark för industriändamål Vi har haft en eftersläpning med detaljplanearbetet beroende på att Lindesbergs kommun inte förrän de senaste tre åren verkligen satsat pengar på att ta fram nya planer. Nu har vi kommit ifatt och kommer att under 2016 börja planera för nya områden som ligger något/några år framåt i tiden innan de blir bebyggda. En detaljplan ska vara klar i förväg för villabebyggelse för lägenheter år 2015. 100 % Två detaljplaner för industriändamål ska vara färdiga år 2015. 50 % Delårsrapport januari-juni 2015 67(69) Demokrati, integration och internationella kontakter Kommuninvånarna har möjlighet att påverka sin tillvaro. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Måluppfyllelse BMB arbetar aktivt med medborgardialog i detaljplaneringen. Det här arbetet är etablerat och fortsätter på ett bra sätt. BMB har samarbetat med folkhälsoteamet och Linnea Hedkvist med medborgardialog. Det har fungerat mycket bra och i de detaljplaner där vi behöver ha det kommer vi att fortsätta med det här samarbetet. Arbetet ska vara klart till årsskiftet 2014/2015 Minst 75 % av alla detaljplaner som genomförs ska ha haft en medborgardialog. 93,33 % BMB ska vara aktiva och ha uppdaterad information på hemsidan. Hela utformningen och innehållet på hemsidan är omgjort. Numera ska det vara anpassat efter vad allmänheten frågar efter. Informationen ska vara enkel att förstå och det ska vara enkelt att komma i kontakt med oss. BMB arbetar för tillfället mycket aktivt med hemsidan. Dels gör vi om utseendet för att göra den mer tillgänglig och intressant för allmänheten, dels så samarbetar vi med BKT och våra kommuner för att samordna informationen vi har på våra sidor. Alla sidor på BMB:s hemsida ska uppdateras minst två gånger per år. 100 % Det ska vara enkelt att kontakta BMB via hemsidan. BMB har ett formulär där det är enkelt att kontakta oss, eller så finns adressen till [email protected] tillsammans med telefonnumret till Resultatet i webbundersökningen Information till alla ska öka från 88 % till 93 % år 2015 Miljö och folkhälsa Lindesbergs kommun är ett föredöme i planering och förverkligande av det hållbara samhället. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Måluppfyllelse BMB har planeringspersonal som har kompetens för att arbeta för ett hållbart samhälle. Det här är ett område där vi fortbildar oss i och det sker ständigt ett utvecklingsarbete för att skapa ett hållbart samhälle. Det här är inget vi kan göra ensamma, utan måste genomsyra hela kommunens verksamheter. Samtlig planeringspersonal ska genomgå en kompetensinventering . 100 % BMB arbetar aktivt med planer för att skapa hållbara samhällen. Vi fortbildar oss hela tiden, diskuterar med övriga intressenter i kommunen och på det sättet tror vi att vi ska komma ett steg längre på vägen mot ett hållbart samhälle. 25 % av alla detaljplaner år 2015 ska innehålla minst två ekosystemtjänster. 0% Delårsrapport januari-juni 2015 68(69) Framtid Vi ser stora möjligheter för verksamheten på Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning i framtiden. De samarbeten som har påbörjats med Näringslivsavdelningarna, Bergslagens kommunalteknik och det ökade samarbetet inom vår egna organisation är mycket positiva. Genom samarbetet med näringslivsavdelningarna i samverkanskommunerna som vi kallar LOTSverksamheten, tror vi att företagare som vill etablera sig i någon av våra kommuner kommer att uppleva en mycket bra service. En väg in till samhällsbyggnad i Bergslagen är ett projekt som BMB och BKT kommer arbeta med under hösten. Det innebär att vi har ett telefonnummer, en e-postadress för båda organisationerna. I det här projektet finns det stora utvecklingsmöjligheter med dagens teknik och kommer att vara till stor nytta för medborgarna. Vi arbetar även med att utöka vårt samarbete inom organisationen, för att bli effektivare, ge bättre service till medborgarna och att medarbetarna upplever en större arbetsglädje. Fortfarande efter 11 år upplever vi att det beslut som togs om samverkan och sammanslagning av olika verksamheter under ett tak var ett mycket klokt beslut. Mycket har hänt under åren och vi fortsätter att utvecklas. Utmaningarna vi har i framtiden är framförallt att rekrytera en ny stadsarkitekt, en planarkitekt och bli effektivare i vårt arbete med tillsyn och sanktionsavgifter inom bygglov. Rekryteringen av ny stadsarkitekt pågår och där har vi till hjälp en rekryteringsfirma som ska ta fram minst tre kandidater. Om allt fungerar så hoppas vi att vi har en ny stadsarkitekt på plats i januari 2016. Med den fokusering på bostadsbyggande som pågår i våra kommuner så behöver vi även förstärka med en planarkitekt och eventuellt en bygglovhandläggare till. Vi kommer att arbeta med att ta fram rutiner och mallar under hösten för tillsyn och sanktionsavgifter vilket kommer att effektivisera vårt arbete ännu mer. Revision Ekonomi Driftredovisning (netto) Utfall Ack budget Avvikelse Helårsprognos Budget helår Budgetavvikelse helår Revision 0,3 0,4 0,1 0,8 0,8 0,0 Totalt 0,3 0,4 0,1 0,8 0,8 0,0 Verksamhet Delårsrapport januari-juni 2015 69(69) 3. Uppföljning av internkontroll Handlingar tillkommer 3.1. Handlingar Uppfoljningsrapport internkontroll 150630.pdf (inkluderad nedan) Sida 4 av 6 Uppföljningsrapport internkontroll 2015-06-30 Innehållsförteckning 1 Tillväxt ..................................................................................................... 4 1.2 Sammanfattning av kontrollmiljön .............................................................. 4 1.3 Uppföljning och testning av internkontroll ................................................. 4 Verksamhet .............................................................................................................................. 4 Personal.................................................................................................................................... 6 Ekonomi ................................................................................................................................... 6 1.4 Slutsatser av uppföljning ............................................................................... 7 1.5 Förslag till beslut ............................................................................................ 7 2 Kommunledningskontor ........................................................................ 7 2.2 Sammanfattning av kontrollmiljön .............................................................. 7 2.3 Uppföljning och testning av internkontroll ................................................. 8 Verksamhet .............................................................................................................................. 8 Ekonomi ................................................................................................................................. 11 2.4 Slutsatser av uppföljning ............................................................................. 11 2.5 Förslag till beslut .......................................................................................... 11 3 Socialnämnd .......................................................................................... 12 3.1 Inledning ........................................................................................................ 12 3.2 Sammanfattning av kontrollmiljön ............................................................ 12 3.3 Uppföljning och testning av internkontroll ............................................... 13 Verksamhet ............................................................................................................................ 13 Personal.................................................................................................................................. 13 Ekonomi ................................................................................................................................. 14 3.4 Slutsatser av uppföljning ............................................................................. 15 3.5 Förslag till beslut .......................................................................................... 15 4 Barn- och utbildningsnämnd ............................................................... 15 4.1 Inledning ........................................................................................................ 15 4.2 Sammanfattning av kontrollmiljön ............................................................ 15 4.3 Uppföljning och testning av internkontroll ............................................... 16 Uppföljningsrapport internkontroll 2(21) Ekonomi ................................................................................................................................. 17 4.4 Slutsatser av uppföljning ............................................................................. 17 4.5 Förslag till beslut .......................................................................................... 17 5 Bergslagens Miljö- och Byggnämnd ................................................... 18 5.1 Inledning ........................................................................................................ 18 5.2 Sammanfattning av kontrollmiljön ............................................................ 18 5.3 Uppföljning och testning av internkontroll ............................................... 19 Verksamhet ............................................................................................................................ 19 Personal.................................................................................................................................. 20 Ekonomi ................................................................................................................................. 20 5.4 Slutsatser av uppföljning ............................................................................. 21 5.5 Förslag till beslut .......................................................................................... 21 Uppföljningsrapport internkontroll 3(21) 1 Tillväxt 1.1 Sammanfattning av kontrollmiljön Processer/rutiner Risker Kontrollmoment Avgiftshantering Att kommunen inte debiterar för torghandeln och vi inte får in det intäkter vi har rätt till Följs rutinerna gällande debitering av torghandeln Bidragshantering Att felaktiga vägbidrag betalas ut Följs rutinen gällande utbetalning av vägbidrag Bidragsanställningar Att vi inte får in det bidrag som vi har rätt till Att rutinerna för sökning av medel för de bidragsansällda inte följs eller fungerar Kontanthantering Att kontanter försvinner till obehörig person Att rutinerna för kontanthantering följs och säkerställs på biblioteken 1.2 Uppföljning och testning av internkontroll Område: Verksamhet Processer/rutiner: Avgiftshantering Risker: Att kommunen inte debiterar för torghandeln och vi inte får in det intäkter vi har rätt till Vad kan gå fel Missar intäkter, att rutinen inte är tydlig och inte följs Kontrollmoment Resultat Kommentar Följs rutinerna gällande debitering av torghandeln Inte kontrollerat Taxorna/avgifterna för torghandeln är otidsenliga och svårtolkade, översyn bör ske under hösten med ett konkret förslag till TU. Efter en pensionsavgång så måste bokningsrutinerna ses över då vi inte har ett elektroniskt system där man kan se bokade platser. Eftersom bokningarna idag sköts av flera personer på enheten är ett sådant system nödvändigt för att få ett bra flöde. Uppföljningsrapport internkontroll 4(21) Processer/rutiner: Bidragshantering Risker: Att felaktiga vägbidrag betalas ut Kontrollmoment Resultat Kommentar Följs rutinen gällande utbetalning av vägbidrag Ingen avvikelse Vanliga vägbidrag betalas ut med 10 % av Trafikverkets fastställda underhållskostnad för varje väg i enlighet med beslut i fullmäktige inför årets budget. Under året har kontroll gjorts av hur stor del av olika vägars sträckning som finns i Lindesbergs kommun varefter bidragen för 2015 har reducerats med den del som inte ligger inom kommunen. Samtidigt med utbetalningen görs kontroll av mottagarnas konton. Bidragen kan betalas ut vilken tidpunkt som helst under året men ambitionen har varit att betala ut före semestern. Årets utbetalning gjordes i månadsskiftet maj/juni. Vägbidrag/Iståndsättningsbidrag betalas ut via utanordning med vidhäftat kommunstyrelsebeslut bakom. Uppföljningsrapport internkontroll 5(21) Område: Personal Processer/rutiner: Bidragsanställningar Risker: Att vi inte får in det bidrag som vi har rätt till Kontrollmoment Resultat Kommentar Att rutinerna för sökning av medel för de bidragsansällda inte följs eller fungerar Ingen avvikelse Åtta slumpmässigt valda personer med bidragsanställningar har kollats upp under tre månader per person. Tre olika typer av anställningsstöd har kollats. Nystartsjobb som är en skattereduktion. Instegsjobb där både individersättning och handledararvode kollats. Trygghetsanställning där både individersättning och anordnarbidrag har kollats. Vid alla fall har alla bidrag kommit in. Nystartsjobbens stöd släpar minst tre månader. Vid löneutbetalning i mars på Nystartsjobb kommer stödet i juni. Område: Ekonomi Processer/rutiner: Kontanthantering Risker: Att kontanter försvinner till obehörig person Kontrollmoment Resultat Kommentar Att rutinerna för kontanthantering följs och säkerställs på biblioteken Mindre avvikelse Rutinerna innebär på huvudbiblioteket att alla kontanter slås in i kassan, man tar inte som tidigare emot och lägger i kuvert. Denna rutin följs. Besökare ska också alltid uppmanas att betala med kort. Denna rutin följs inte helt. Filialbiblioteken ska regelbundet skicka in kontanter till huvudbiblioteket. Detta sker inte tillräckligt regelbundet. Uppföljningsrapport internkontroll 6(21) 1.3 Slutsatser av uppföljning Att åtgärda de avvikelser som har hittats till Årsbokslutet 1.4 Förslag till beslut Att överlämna uppföljningen av interkontroll per 2015-06-30 till Kommunstyrelsen. 2 Kommunledningskontor 2.1 Sammanfattning av kontrollmiljön Processer/rutiner Risker Inköp Att riktlinjen för hållbar upphandling inte följs Kontrollmoment Att ramavtal och rutiner gällande kemtekniska varor inte följs Att förvaltningarna följer de avtal på leverantörer som finns för kemtekniska varor Att målen inte uppfylls och kostnaderna ökar Att förvaltningarna följer riktlinjerna för hållbar upphandling Att avtalen inte följs och kostnaderna ökar Att ramavtal inte följs och kostnaderna ökar Att ramavtal och rutiner gällande kontorsmaterial inte följs Att förvaltningarna följer de avtal på leverantörer som finns för kontorsmaterial. Dagliga rutiner inom IT Att de dagliga rutinerna inte genomförs eller dokumenteras enligt rutinlistan Fungerar de dagliga rutinerna och dokumenteras dessa Test återläsning av backup Att backup inte fungerar för våra IT-system En fil från slumpmässigt valt system återläses Kontroll av inaktiva inloggningskonton Att personer som har slutat i kommunen har tillgång till kommunens servrar samt att kommunen betalar för mycket licenskostnader Svarstider i kommunväxeln Hantering av egenkontroll Att personer som äter maten kan bli matförgiftade Att rutinen gällande egenkontroll följs Anställningsavtal Att anställningsavtalet blir felregistrerat och att felaktig lön utbetalas eller felaktig LAS registrering Att skriftliga anställningsavtal registreras korrekt i Pa/lönesystemet Löneskuld Att löneskuld uppstår på grund av handlingar inte skickas in i tid alternativt frånvaro beviljas av chef i självservice försent Att kontrollera förekomst att löneskuld Legitimation Att legitimation saknas för tillsvidareanställda lärare. Att kontrollera att tillsvidareanställd lärare har legitimation Uppföljningsrapport internkontroll 7(21) Processer/rutiner Risker Kontrollmoment Hantering av förlorad arbetsförtjänst för politiker Att felaktiga belopp utbetalas för förlorad arbetsförtjänst Att rätt belopp är utbetalt Utbildningsplaner Att personalen inte har kunskaper om regler och nyheter gällande hantering av livsmedel, som då kan leda till att personer som äter maten blir sjuka Har utbildningsplanen för de anställda följts Behörighet och attestförteckning Att attestförteckningen inte följs Att rätt person attesterat fakturor enligt attestförteckningen Att för bred attest intervall är inlagt i ekonomisystemet för beslutattestanter Att rätt attestintervall är lagt i ekonomisystemet utifrån sitt ansvarområde Fakturahantering vid representation, kurser och konferenser Att gällande lagstiftning, skatteverkets regler och kommunens internkontrollreglemente inte följs Att deltagare, syfte och kurs finns bifogat på fakturor som avser representation, kurser och konferenser Egna ersättningar för kommunchef Att kommunchefen attesterar egna ersättningar Att kommunchefen inte har attesterat egna ersättningar 2.2 Uppföljning och testning av internkontroll Område: Verksamhet Processer/rutiner: Inköp Risker: Att ramavtal och rutiner gällande kemtekniska varor inte följs Kontrollmoment Resultat Kommentar Att förvaltningarna följer de avtal på leverantörer som finns för kemtekniska varor Inte kontrollerat Kontrollen om förvaltningarna följer avtalet som finns gällande kemtekniska varor kommer att ske under hösten för att säkerställa att kontrollen blir korrekt, på grund av att det används ett flertal olika slag när man konterar kemtekniska varor. Risker: Att målen inte uppfylls och kostnaderna ökar Kontrollmoment Resultat Att förvaltningarna följer riktlinjerna för hållbar upphandling Inte kontrollerat Uppföljningsrapport internkontroll Kommentar 8(21) Risker: Att ramavtal och rutiner gällande kontorsmaterial inte följs Kontrollmoment Resultat Kommentar Att förvaltningarna följer de avtal på leverantörer som finns för kontorsmaterial. Mindre avvikelse Det finns en avtalad leverantör när det gäller kontorsmaterial. När kontrollen har skett i ekonomisystemet så finns det några fler leverantörer som det har köpts ifrån men det är endast mindre belopp. Processer/rutiner: Dagliga rutiner inom IT Risker: Att de dagliga rutinerna inte genomförs eller dokumenteras enligt rutinlistan Kontrollmoment Resultat Kommentar Fungerar de dagliga rutinerna och dokumenteras dessa Ingen avvikelse En medarbetare inom IT-enheten gick i genom rutinlistan för 2015-0611 och alla rutiner var utförda och avprickade enligt listan. Processer/rutiner: Test återläsning av backup Risker: Att backup inte fungerar för våra IT-system Kontrollmoment Resultat Kommentar En fil från slumpmässigt valt system återläses Ingen avvikelse Återläsning har gjorts av ist.db samt ist.log med lyckat resultat. Filerna har rätt storlek och ser riktiga ut. Ist.log kan man utläsa viss information ur trots att det är en databasfil. Processer/rutiner: Kontroll av inaktiva inloggningskonton Risker: Att personer som har slutat i kommunen har tillgång till kommunens servrar samt att kommunen betalar för mycket licenskostnader Uppföljningsrapport internkontroll 9(21) Processer/rutiner: Hantering av förlorad arbetsförtjänst för politiker Risker: Att felaktiga belopp utbetalas för förlorad arbetsförtjänst Vad kan gå fel Felaktiga underlag för utbetalning av förlorad arbetsförtjänst Kontrollmoment Att rätt belopp är utbetalt Uppföljningsrapport internkontroll Resultat Kommentar Större avvikelse Intyg för förlorad arbetsförtjänst har kontrollerats för anställda och för företagare. Anställda inom Lindesbergs kommun har inte kontrollerats. Sex intyg utbetalade under 2015 från anställda och sex intyg utbetalade under 2015 från företagare har jämförts med ersättningsbestämmelserna för kommunalt förtroendevalda. Inga avvikelser har upptäckts bland utbetalningar till anställda. Samtliga inkomstbortfall har verifierats av arbetsgivare för varje sammanträde. Större avvikelse har upptäckts när det gäller företagare då inkomstbortfallet inte verifierats. Angivna timmar stämmer överens med angivna sammanträdesdatum och tider. Det är dock omöjligt med dagens rutiner att kontrollera företagets existens och vad det eventuella inkomstbortfallet blir. 10(21) Område: Ekonomi Processer/rutiner: Behörighet och attestförteckning Risker: Att attestförteckningen inte följs Kontrollmoment Resultat Kommentar Att rätt person attesterat fakturor enligt attestförteckningen Mindre avvikelse Internkontroll är gjord på attest av rekvisitioner som avser samtliga förvaltningar. 1250 rekvisitioner är kontrollerade. 7 rekvisitioner saknar attest, 34 rekvisitioner är attesterade av personer som inte har beslutattest och 2 rekvisitioner saknas. Åtgärder Status Information och utbildning Ej påbörjad Slutdatum Kommentar 2015-1224 Risker: Att för bred attest intervall är inlagt i ekonomisystemet för beslutattestanter Kontrollmoment Resultat Kommentar Att rätt attestintervall är lagt i ekonomisystemet utifrån sitt ansvarområde Större avvikelse Stickprov på 25 personer som har attesträtt i ekonomisystemet. 10 personer som granskats har för stort attestintervall på ansvarskoden i ekonomisystemet jämfört med attestförteckningen som upprättats 2015. Åtgärder Status Ny rutin för attestförteckning Ej påbörjad Slutdatum Kommentar 2015-1130 2.3 Slutsatser av uppföljning Att genomföra de åtgärder som föreslås under kontroller som redovisar avvikelser. Till årsredovisningen kommer samtliga kontrollmoment att utföras och redovisas. 2.4 Förslag till beslut Att överlämna uppföljningen av internkontrollen till kommunstyrelsen. Uppföljningsrapport internkontroll 11(21) 3 Socialnämnd 3.1 Inledning Socialförvaltningen har i uppdrag att kontrollera processer/rutiner i samband med delårsbokslutet gällande tre av sex områden. Övriga processer/rutiner görs i samband med årsbokslut. 3.2 Sammanfattning av kontrollmiljön Processer/rutiner Risker Kontrollmoment Bidragshantering Felaktig utbetalning av ekonomiskt bistånd Rutinen för handläggning av försörjningsstöd är tillräcklig och följs Avgiftshantering Felaktiga fakturaunderlag Att rutinen för verkställighet i verksamhetssystemet Viva följs Återsökningsrutiner Att förvaltningen inte återsöker de pengar de har rätt till från Migrationsverket Att rutinen för återsökning följs Löne- och arvodeshantering Felaktig utbetalning till timvikarier inom funktionsstöd Kontrollera rutinen för ifyllnad av timrapport följs från ifyllnad av vikarier till attest av chef Rekvisitionshantering Att rekvisitionen är attesterad av person som inte är behörig Kontrollera alla rekvisitionsblock inom Socialförvaltningen att de är attesterade av beslutattestant Attesteringsrutiner Felaktiga utbetalningar inom försörjningsstöd Att attestering av samlad verifikationslista av dagens utbetalningar sker av två personer med behörighet Att attestering av fakturor sker av två olika behöriga personer Uppföljningsrapport internkontroll 12(21) 3.3 Uppföljning och testning av internkontroll Område: Verksamhet Processer/rutiner: Avgiftshantering Risker: Felaktiga fakturaunderlag Kontrollmoment Resultat Kommentar Att rutinen för verkställighet i verksamhetssystemet Viva följs 2 Av 16 genomförda stickprov var 12 ok gällande verkställighet och avgift. 2 st. var inte verkställda av oklar anledning samt ett stickprov där allt verkade korrekt verkställt vad gäller hemtjänsten men något tycks vara fel vad gäller en av de verkställda insatserna för hemsjukvården. Detta har inte påverkat personens räkning då personen har ett negativt avgiftsutrymme men fakturaunderlag och eventuell statistik uttaget för personen blir fel vad gäller hemsjukvården som motsvarar en alltför stor del av intäktsutrymmet. Slutligen fanns det ett stickprov omfattande tvätt och städ varannan vecka som har verkställts men som utifrån systemets begränsningar troligen genererar felaktig avgift för startmånaden. Detta problem gäller dock alltid för dessa tjänstetyper vid start och avslut och samma systembegränsning har funnits även i tidigare omsorgssystem (VO) och får anses vara ett accepterat faktum. Område: Personal Processer/rutiner: Löne- och arvodeshantering Risker: Felaktig utbetalning till timvikarier inom funktionsstöd Vad kan gå fel Felaktigt underlag från medarbetare, felaktig kontroll och attestering av chef, felaktig utbetalning, otillräckliga rutiner. Uppföljningsrapport internkontroll 13(21) Kontrollmoment Resultat Kommentar Kontrollera rutinen för ifyllnad av timrapport följs från ifyllnad av vikarier till attest av chef 3 Två av tre grupper kontrollerades. Första gruppen var rätt kontrollräknat med antalet timmar. De andra två gruppernas timrapporter var felräknade gällande jourtimmar, vilket innebär att risk finns att personal får ersättning för fel antal timmar om inte extra kontroller görs. Område: Ekonomi Processer/rutiner: Rekvisitionshantering Risker: Att rekvisitionen är attesterad av person som inte är behörig Vad kan gå fel Reglementet för ekonomiska transaktioner följs. Ej behörig person handlar på rekvisitionen. Kontrollmoment Resultat Kommentar Kontrollera alla rekvisitionsblock inom Socialförvaltningen att de är attesterade av beslutattestant 5 Totalt är det kontrollerat 625 stycken rekvisitioner inom Socialförvaltningen och det är endast tre stycken rekvistioner som inte är attesterade rätt. Uppföljningsrapport internkontroll 14(21) 3.4 Slutsatser av uppföljning Verksamheten Vård och Omsorg behöver arbeta vidare med att säkerställa rutinerna gällande verkställighet främst inom hemsjukvården. Kontrollen genomförs för första gången. Kontrollen gällande ifyllnad av timrapporter för personlig assistans har visat att utbildning gällande jourregel behöver planeras in under hösten. Kontroll av rekvisitionsblock har genomförts, 625 rekvisitioner har granskats och endast tre var felaktigt attesterade. Kontrollen har genomförts under några år och resultatet är ungefär det samma som vid tidigare kontroller. Socialförvaltningen arbetar vidare med att verkställigheten i verksamhetssystemet VIVA genomförs på ett korrekt sätt. Se om ytterligare utbildning behöver ges till de som verkställer i systemet. Socialförvaltningen ser till att nya enhetschefer går utbildning i hantering av fakturor och rekvisitioner för att bibehålla det goda resultatet. Utbildning gällande jourersättningsregler ska ske under året för enhetschefer och samordnare inom personlig assistans. 3.5 Förslag till beslut Att uppföljningen per den sista juni lämnas till Kommunstyrelsen. 4 Barn- och utbildningsnämnd 4.1 Inledning 4.2 Sammanfattning av kontrollmiljön Processer/rutiner Risker Kontrollmoment Delegationsordning Beslut fattas utan korrekt delegation från nämnd. Kontroll av att delegationsordningen följs och är ändamålsenlig Arkivering Dokument hanteras på ett felaktigt sätt. Kontroll av att dokumenthanteringsplanen följs. IT-säkerhet/-sårbarhet, förvaltningens system Brister i verksamheten samt dokumentation. Kontroll av tänkbara bristområden samt genomgång av dokumentation. Frånvarorapportering Kontroll av rutinerna för frånvarorapportering. Kontroll av rutinerna för insamling och redovisning av frånvaro. Likabehandlingsplaner Aktuella likabehandlingsplaner saknas. Kontroll av aktuella likabehandlingsplaner. Individärenden Felaktiga beslut i individärenden. Kontroll av individärenden Lärarlegitimation Att nya tjänster tillsätts av lärare utan lärarlegitimation. Kontroll att giltig lärarlegitimation finns på nytillsatta tjänster. Registerkontroll Tjänster besätts med personal med notering i belastningsregistret. Kontroll av belastningsregister på nyanställda och vid förlängning av anställning. Uppföljningsrapport internkontroll 15(21) Processer/rutiner Risker Kontrollmoment Uppdragshandlingar Personal saknar undertecknade uppdragshandlingar. Kontroll av uppdragshandlingar. Attestrutiner Obehörig attesterar i kommunen. Befintlig attestant-förteckning är aktuell. Interkommunala bidrag Pengar utbetalas felaktigt till utomstående. Kontroll av dokumentation och rutiner, intäkter från andra kommuner. Reglemente ekonomiska transaktioner Felaktig hantering av rekvisitioner. Kontroll av att reglementet följs. Asylintäkter Ej säkerställda intäkter. Kontroll av att grund- och gymnasieskolan säkerställer att statsbidrag för asylsökande elever återsöks. Upphandling/inköp Avtalsotrohet. Kontroll av att regelverk för upphandling följs och att rutinbeskrivning finns och är tydlig. Representation Missbruk och ej regelmässigt korrekt. Kontroll av att regler följs samt att orsak och gäster finns noterat vid representation. Kurser och konferenser Uppföljning saknas. Kontroll av att orsak noteras på fakturan för hotell och resor samband med kurser och konferenser. Fristående förskolor Felaktigt utbetalat månadsbidrag. Månadsbidraget överensstämmer med barnets schematid och riktlinjer. 4.3 Uppföljning och testning av internkontroll Processer/rutiner: Frånvarorapportering Risker: Kontroll av rutinerna för frånvarorapportering. Vad kan gå fel Felaktig inrapportering av frånvaro. Kontrollmoment Resultat Kommentar Kontroll av rutinerna för insamling och redovisning av frånvaro. Större avvikelse Kontrollen av frånvaro för läsåret 2014-2015 visar på brister i möjligheten att redovisa en samlad bild av frånvaro. I samband med den årliga uppflyttningen av klasser till nästkommande årskurs, försvinner föregående läsårs årskurs 9 ur databasen. Uppföljningsrapport internkontroll 16(21) Åtgärder Status Förändrade rutiner för sammanställning och redovisning av frånvaro Pågående enligt plan Slutdatum Kommentar 2015-1231 Område: Ekonomi Processer/rutiner: Attestrutiner Risker: Obehörig attesterar i kommunen. Vad kan gå fel Obehörig attesterar i kommunen och misstroende för kommunen ökar. Kontrollmoment Resultat Kommentar Befintlig attestant-förteckning är aktuell. Ingen avvikelse Kontroll utförd juni 2015 utan avvikelse. Ett identifierat förbättringsområde är ett enhetligt system för dokumentering och uppdatering av förteckning över befintliga beslutsattestanter i hela kommunen. Förvaltningschef barnoch utbildningsförvaltningen har delegation på godkännande av beslutattestant och ekonom lägger upp behörighet. Avsaknad av beloppsgränser och förändringar kontinuerligt av personal gör kontrollmomentet extra viktigt. 4.4 Slutsatser av uppföljning Frånvaro. Kontroll utförd till delårsrapport 2015. Det finns brister i möjligheten att redovisa frånvaro för föregående läsår. Leverantören av systemet har kontaktats för att bristerna ska kunna åtgärdas. Attestrutiner. Kontroll utförd juni 2015 utan avvikelse. Ett identifierat förbättringsområde är ett enhetligt system för dokumentering och uppdatering av förteckning över befintliga beslutsattestanter i hela kommunen. 4.5 Förslag till beslut Uppföljningsrapporten för delåret 2015 lämnas till kommunstyrelsen för godkännande. Uppföljningsrapport internkontroll 17(21) 5 Bergslagens Miljö- och Byggnämnd 5.1 Inledning Internkontrollen följs upp minst två gånger/år och vi har genomgående varit bra på att genomföra de processer/rutiner som vi har bestämt oss för att kontrollera. Internkontrollen kommer att förändras till att handla mer om risker i framtiden. Det är en förändring som kommer att förbättra vårt interna arbete och lägga fokus på det som är viktigt. 5.2 Sammanfattning av kontrollmiljön De kontrollpunkter som vi har i Internkontrollen idag är troligen inte de punkter där vi har den största risken. Några kontrollpunkter kommer kanske vara kvar, men fler nya kommer att tillkomma. Som den ser ut idag så genomför vi det vi ska på ett bra sätt, förutom när det gäller bostadsanpassningen, men det är inget kan vi kan styra över så den punkten kommer vi troligen att förändra eller ta bort till nästa år. Processer/rutiner Risker Kontrollmoment Verkställighet av nämndbeslut Beslut fattat av nämnd har inte genomförts Kontrollera att fattade nämndbeslut har genomförts Kontroll av ekonomiska transaktioner Att reglementet för ekonomiska transaktioner följs Att reglementet för ekonomiska transaktioner följs Inköp Att ingå i avtal utan delegation eller att avtalen inte följs Kontroll att avtalen är undertecknade av rätt person och att avtalen följs Handläggningstider Handläggningstider inte följs. Kontroll så att handläggningstiderna följs Kontanthantering Handkassan stämmer inte. Kontrollera att rutinerna för kontanthanteringen följs Fakturering Bygglov faktureras inte. Kontroll att fattade bygglovsbeslut faktureras Bidragsutbetalning Uppföljningsrapport internkontroll Fattade avgiftsbeslut inom livsmedelsavdelningen faktureras inte. Kontroll att fattade avgiftsbeslut faktureras Uppdrag på mätningskontoret faktureras inte Kontrollera att uppdrag på mätningskontoret faktureras Överskridande av kommunens budget för bostadsanpassningsbidrag Kontroll av budget för bostadsanpassningsbidrag 18(21) 5.3 Uppföljning och testning av internkontroll Område: Verksamhet Processer/rutiner: Verkställighet av nämndbeslut Risker: Beslut fattat av nämnd har inte genomförts Kontrollmoment Resultat Kontrollera att fattade nämndbeslut har genomförts Ingen avvikelse Kommentar Vid genomgång av nämndbesluten saknas det dokumentation på om beslut har blivit genomförda. Vid kontroll visar det sig att besluten genomförts, dokumentationen haltar lite. Åtgärdas snarast. Processer/rutiner: Kontroll av ekonomiska transaktioner Risker: Att reglementet för ekonomiska transaktioner följs Kontrollmoment Resultat Kommentar Att reglementet för ekonomiska transaktioner följs Reglementet följs till punkt och pricka. Processer/rutiner: Inköp Risker: Att ingå i avtal utan delegation eller att avtalen inte följs Kontrollmoment Resultat Kommentar Kontroll att avtalen är undertecknade av rätt person och att avtalen följs Vid genomgång visar det sig att avtalen undertecknas av rätt person och att avtalen följs. Uppföljningsrapport internkontroll 19(21) Processer/rutiner: Handläggningstider Risker: Handläggningstider inte följs. Kontrollmoment Resultat Kommentar Kontroll så att handläggningstiderna följs Vi har bestämt att vi för närvarande ska ha en genomsnittlig handläggningstid för bygglov på 5 veckor. Den genomsnittliga handläggningstiden under 2015 är 4,1 veckor. 97,6% av alla inkomna ärenden handläggs inom 10 veckor. Anledningen till att inte samtliga bygglov handläggs inom 10 veckor är främst resursbrist och bristande rutiner. Område: Personal Område: Ekonomi Processer/rutiner: Kontanthantering Risker: Handkassan stämmer inte. Kontrollmoment Resultat Kommentar Kontrollera att rutinerna för kontanthanteringen följs Rutinerna för kontanthantering följs. Processer/rutiner: Fakturering Risker: Bygglov faktureras inte. Kontrollmoment Resultat Kommentar Kontroll att fattade bygglovsbeslut faktureras Vi genomför kontroller tre gånger/år så att vi inte missar att fakturera för beviljade bygglov. Uppföljningsrapport internkontroll 20(21) Risker: Fattade avgiftsbeslut inom livsmedelsavdelningen faktureras inte. Kontrollmoment Resultat Kontroll att fattade avgiftsbeslut faktureras Ingen avvikelse Kommentar Vi kontroller kontinuerligt att alla avgiftsbeslut faktureras inom livsmedelsavdelningen. Risker: Uppdrag på mätningskontoret faktureras inte Kontrollmoment Resultat Kommentar Kontrollera att uppdrag på mätningskontoret faktureras Vi kontrollerar tre gånger/år att alla uppdrag på mätningskontoret faktureras. Processer/rutiner: Bidragsutbetalning Risker: Överskridande av kommunens budget för bostadsanpassningsbidrag Kontrollmoment Resultat Kommentar Kontroll av budget för bostadsanpassningsbidrag Att lägga en budget för bostadsanpassning, är väldigt svårt då behoven uppstår så olika år från år. Det är rätten till bidrag som bestämmer om den sökande ska få bostadsanpassning, inte hur mycket pengar det finns i budgeten. Det finns inget tak utan ett ärende kan kosta runt en miljon eller mer. Vår förhoppning är att kostnaderna ska minska då bostadsbyggandet påbörjats i Lindesberg med lägenheter, som redan från början ska vara tillgänglighetsanpassade. 5.4 Slutsatser av uppföljning Internkontrollen som den ser ut i dagsläget fungerar bra, vi följer upp det vi ska och genomför det som vi bestämt. I vissa fall kan dokumentation släpa lite, men det ska vi förändra och förbättra framöver. Till nästa år ska vi koncentrera oss mer på riskerna och med utgångspunkt från dem ta fram kontrollmoment som går att följa upp på ett bra sätt. Det innebär att dokumentet Internkontroll inte kommer se ut som det gör idag. Under hösten kommer vi att arbeta om hela dokumentet. 5.5 Förslag till beslut Bergslagens Miljö- och Byggnämnd beslutar att godkänna redovisning av resultat enligt kontrollplan och överlämnar den till kommunstyrelsen Uppföljningsrapport internkontroll 21(21) 4. Försäljning av fastigheter inom Fastigheter i Linde AB Ärendebeskrivning Linde Stadshus AB beslutade den 20 augusti 2015 att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: Ge Fastigheter i Linde AB (FALAB) i uppdrag att prioritera det oexploaterade markinnehavet bolaget idag äger och behålla exploateringsmark för FALAB:s kärnverksamhet. Därefter, i bolagsform, försälja den rena produktionsskogen inklusive de naturskyddsområden som finns inom densamma. Vidare även försälja; övrig exploateringsmark inklusive stadsnära skog och annan rekreationsmark för kommuninvånarna, till Lindesbergs kommun. 4.1. Handlingar Tjänsteskrivelse Försäljning av fastigehter inom Fastigheter i Linde AB.pdf (inkluderad nedan) Linde Stadshus AB protokoll 2015-08-20 fastigheter.pdf (inkluderad nedan) Bolagsägd mark FALAB.docx (länk) Sida 5 av 6 p.2015.3195 2015-08-21 Dnr.2015/384 Fastighetsförsäljning På uppdrag av FALAB:s och Linde Stadshus AB:s styrelse. I enlighet med styrelsebeslut i FALAB från 2015-03-11 § 06 samt 2015-06-11 § 16 har frågan att fördela/försälja fastigheter sammanfattats enligt nedan. FALAB:s företagsledning bedömer att den produktionsskog som FALAB äger och förvaltar inte tillför bolaget något då den ligger utanför bolagets kärnverksamhet. Det ekonomiska utfallet, sett över tid, ligger på ett genomsnitt av ca + 500 tkr per år före avskrivningar, men utan redovisning av den tid FALAB/LIBO lagt på administration av nämnda fastighetsinnehav. I nuvarande situation är de organisatoriska resurserna inte tillräckliga inom FALAB och externa tjänsteköp är nödvändiga. Summan av ovanstående visar att en försäljning kommer att innebära stora fördelar för FALAB. Främsta argumentet att sälja skogen de närmsta åren är att balansera FALAB:s ekonomi i förhållande till de stora nedskrivningskrav som uppkommer vid flertalet nyinvesteringar som är planerade inom fastighetsdelen av koncernen. Dessa nedskrivningskrav kommer av de nya redovisningsreglerna, de sk. ”K3-reglerna”. För att skattemässigt göra bästa affären bör skogen flyttas till ett antal bolag för att sedan säljas av, bolag för bolag, över en längre tid. Skogsbolag säljs samma år som ny fastighet färdigställs för att få balans i ekonomin. Denna möjlighet att sälja dotterbolag utan beskattning finns enligt dagens regelverk men kan komma att ändras, varför en prioritering av bildandet av dessa bolag är av största vikt. Det har under 2014 påbörjats en flytt av ca 250 ha mark från FALAB till Lindesbergs kommun i syfte att kommunen ska råda över exploateringsmark. Kvar i FALAB är ca 1700 ha av produktiv skogsmark, jordbruksmark, exploateringsmark, naturskyddsområden, mm. FALAB:s ledning föreslår att markarealen ovan delas in i tre delar: 1. Exploateringsmark för FALAB/LIBO:s kärnverksamhet – behålls av FALAB. 2. Övrig exploateringsmark inklusive stadsnära skog och annan rekreationsmark för kommuninnevånarna – försäljs/byts till/med Lindesberg kommun. 3. Ren produktions skog inkl. naturskyddsområden – säljs på den privata marknaden i bolagsform. Ca 1000 ha. Fördelarna med denna process blir att FALAB och dess dotterbolag LIBO kan fokusera på kärnverksamhet samtidigt som man får en stärkt ekonomi inför de större investeringar bolagen står inför de närmsta åren. Lindesbergs kommun får rådighet över all exploateringsmark för privata intressen, vilket medför samordningsvinster och en tydlighet mot exploatörer. Nackdelarna är en minskning av de sociala verksamheter som förekommit i samband med skötsel av skogen samt det faktum att intäkter vilka finansierat delar av skötseln rörande elljusspår odyl. Det uppstår även en övertalighet avseende en resurs hos socialförvaltningen. FALAB bedömer att ärendet är av principiell beskaffenhet samt av större vikt och har överlämnat ärendet till Linde Stadshus AB styrelsemöte den 18 juni 2015 för yttrande. Linde Stadshus AB:s styrelse och företagsledning ställer sig positiva till FALAB:s förslag och har beslutat att FALAB ska sammanfatta ärendet samt komplettera med beslutsförslag för beslut i kommunfullmäktige under hösten 2015. Genomförandet är planerat att sträcka sig över 3-5 år. Under 2015 sker prioritering av markarealen och fördelning av produktionsskogen i lämpliga poster samt bildandet av de bolag skogen skall placeras i. Åren från 2016 och framåt säljs erforderliga bolag, år för år, för att optimera värdet av försäljningsvinsten kontra nedskrivningsbehovet för större investeringar. Kommunfullmäktige föreslås att besluta ge FALAB i uppdrag att prioritera det oexploaterade markinnehavet bolaget idag äger och behålla exploateringsmark för FALAB/LIBO:s kärnverksamhet. Därefter, i bolagsform, försälja den rena produktionsskogen inkl. de naturskyddsområden som finns inom densamma. Vidare även försälja; övrig exploateringsmark inklusive stadsnära skog och annan rekreationsmark för kommuninnevånarna, till Lindesbergs kommun. 2015-08-21 Roger Sixtensson VD FALAB LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4 Sammanträdesdatum Linde Stadshus AB Org nr 556814-5345 2015-08-20 STADSHUS § 20 p.2015.3180 2015-08-20 Dnr.2015/384 Försäljning av fastigheter inom FALAB Beslut Linde Stadshus AB föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: Ge Fastigheter i Linde AB (FALAB) i uppdrag att prioritera det oexploaterade markinnehavet bolaget idag äger och behålla exploateringsmark för FALAB:s kärnverksamhet. Därefter, i bolagsform, försälja den redan produktionsskogen inklusive de naturskyddsområden som finns inom densamma. Vidare även försörja; övrig exploateringsmark inklusive stadsnära skog och annan rekreationsmark för kommuninvånarna, till Lindesbergs kommun. Linde Stadshus beslutar att uppdra till VD för FALAB att komplettera beslutsförslaget till kommunstyrelsen med en lista över arealen och en genomförandeplan. Ärendebeskrivning VD för Fastigheter i Linde AB (FALAB), Roger Sixtensson, informerade om eventuell försäljning av produktionsskog den 18 juni 2015. Eftersom ärendet är av principiell betydelse kan inte FALAB fatta beslutet, därför har ärendet tagits till Linde Stadshus AB. Lindesbergs Stadshus styrelse beslutade den 18 juni 2015 att uppdra till FALAB att komma med beslutsförslag till styrelsen sammanträde den 20 augusti 2015 för beslut i kommunfullmäktige under hösten 2015. FALAB föreslår att Linde Stadshus AB föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: Ge Fastigheter i Linde AB (FALAB) i uppdrag att prioritera det oexploaterade markinnehavet bolaget idag äger och behålla exploateringsmark för FALAB:s kärnverksamhet. Därefter, i bolagsform, försälja den redan produktionsskogen inklusive de naturskyddsområden som finns inom densamma. Vidare även försörja; övrig exploateringsmark inklusive stadsnära skog och annan rekreationsmark för kommuninvånarna, till Lindesbergs kommun. Ledamöternas förslag till beslut Jonas Kleber föreslår att Linde Stadshus AB ska uppdra till VD för FALAB att komplettera beslutsförslaget till kommunstyrelsen med en lista över arealen och en genomförandeplan. ______ Meddelas för åtgärd: Fastigheter i Linde AB Justerande Utdragsbestyrkande 5. Omdisponering av investeringsmedel 5.1. Handlingar Omfördelning investeringsprojekt BKT.pdf (inkluderad nedan) Omdisponering av investeringsbudget projektnr 93 039.pdf (inkluderad nedan) Sida 6 av 6 p.2015.3362 2015-09-08 Dnr. 2015/408
© Copyright 2025