KURSÖVERSIKT
#2 2015 MAGASINET FÖR DIG SOM ARBETAR INOM REDOVISNING OCH LÖN PRIS 69 KR Planera nu inför sommarens semester FORMKRAV VID FASTIGHETSKÖP DAGS ATT DEKLARERA FÖR FYSISKA PERSONER EN ÖVERSYN AV ÅRSREDOVISNINGSLAGARNA BILAGA I DENNA TIDNING: KURSÖVERSIKT KUNSKAP I PRAKTIKEN Günther Mårder OM UTMANINGARNA SOM NY VD FÖR FÖRETAGARNA Fri tillgån g till våra skatte - och redovisnin gsexper ter! BL Administration BL Skatt BL Bokslut BL Klient BL Info Hyr din helhetslösning – program, nyheter, e-böcker, mm Att hyra istället för att köpa är ett bekymmersfritt och kostnadseffektivt sätt för en redovisningsbyrå att få tillgång till all programvara och de informationstjänster byrån behöver. Med vår helhetslösning har du alltid tillgång till den senaste programvaran och en support som hela tiden ser till att allt fungerar. Du får även uppdaterad skatteinformation via nyhetstjänsten BL Info, ett stort utbud av e-böcker och möjlighet att onsultera våra skatte- och redovisningsexperter via e-post och telefon. Allt från samma pålitliga leverantör. För vår helhetslösning betalar ni en låg månadsavgift för varje användare. Månadsavgiften innefattar allt – inga serviceavtal eller andra avgifter tillkommer. Kontakta gärna våra säljare för ytterligare information om att hyra en helhetslösning – [email protected] eller 0650-54 14 00. Se en film om vår helhetslösning! eBibliotek Mallar & dokument Detta ingår när du hyr en helhetslösning: Ekonomisystemet BL Administration BL Bokslut Proffs – bokslutoch årsredovisningsprogram BL Skatt Proffs – skatteoch deklarationsprogram med Fåab och Värdepapper Byråstöd/klienthantering med Reko-stöd Stora Ekonomipaketet (>25 e-böcker) Nyhetstjänsten BL Info Online med personlig frågeservice Dokumentmallar med juridiska hjälptexter Hyr din helhetslösning 1–2 anv: 3–6 anv: 7–14 anv: 799:-/mån/pers 599:-/mån/pers 499:-/mån/pers 15 eller fler – begär offert! Priserna gäller vid tecknande av 12 månaders avtal. Björn Lundén Information | Tel: 0650-54 14 00 | [email protected] | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo L E D A R E N FREDRIK DAHLBERG Rätt RÄTT ÄR ETT VIKTIGT ORD för SRF. Rätt är målsätt- "Det svenska näringslivet behöver rätt förutsättningar för att skapa tillväxt och arbetstillfällen. Debatten kring dessa regelverk är därför mycket viktig för SRF i vårt arbete för de svenska företagen och dess ägare. Det måste helt enkelt bli rätt! ningen för de Auktoriserade Redovisningskonsulternas arbete, då hög kvalitet i redovisningen bygger på konceptet ”rätt från början”. Samma målsättning gäller för de Auktoriserade Lönekonsulterna som arbetar för hög kvalitet och rätt i lönehanteringen. Utvecklingen för lönekonsulterna började med att den första gruppen fick sin auktorisation för ett år sedan, och nu är det dags för nästa viktiga steg genom lanseringen av SALK, Svensk Standard för Auktoriserade Lönekonsulter. Den nya kvalitetsstandarden för lönekonsulternas arbete har tagits fram av SRF tillsammans med lönespecialister och representanter från lönebranschen. Standarden reglerar lönekonsultens ansvar, de olika stegen i löneprocessen och riktlinjer för arbetet med lön. Det innebär samtidigt att SRF får ytterligare profilering som en viktig normgivare för kvalitet i näringslivet. RÄTT ÄR ÄVEN ett viktigt begrepp på bostadsmarknaden, där den fortsatt aktuella debatten om bostadsrättsföreningar har fått stor uppmärksamhet. Den felaktiga tillämpningen av progressiva avskrivningar i årsredovisningarna för bostadsrättsföreningar har skapat stor oro på bostadsmarknaden. Debatten har lett till ett ifrågasättande av om den externa rapporteringen ger bra underlag för värderingen av bostadsrätter. SRF har hela tiden uttryckt att det krävs en lagändring för att reglera vilka möjligheter och vilken information som ska finnas, istället för att lita till frivilliga tolkningar och anpassningar. SRF jobbar aktivt för att påskynda frågan genom en skrivelse till Justitiedepartementet om att lagstiftningen för bostadsrättsföreningar snarast måste ses över. Vi har också uppvaktat departementet för att diskutera olika aspekter i frågan. Det är först när vi får en ny eller förändrad lagstiftning som situationen för alla parter på bostadsrättsmarknaden får en bra lösning, samtidigt som prissättningen på bostadsrätter kan bli rätt. ARBETET MED ATT förbereda årets branschdagar pågår för fullt. De kommer att inledas med SRF Ekonomi & Löneforum som i år har temat teknik och automation ur ett branschperspektiv. De möjligheter som skapas med moderna programvaror och IT-lösningar kommer att förändra både arbetsinnehållet och yrkesrol- lerna. För både redovisnings- och lönekonsulter kommer det att medföra ett ökat fokus på rådgivning, och därmed även ökat fokus för kundföretagens utveckling. Under branschdagen kommer denna utveckling att diskuteras vid olika seminarier och debatter, för att lyfta fram de möjligheter som förväntas uppstå i vårt framtida arbete, så missa inte detta! REGERINGEN HAR UTÖKAT uppdraget för den utredning som ser över beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag. Nu ska hela regelverket kring 3:12 ses över i syfte att begränsa möjligheterna till inkomstomvandling, som det står i tilläggsdirektivet. Syftet är att öka statens skatteintäkter. En sådan utveckling riskerar att motverka viljan att satsa och ta risker i de viktiga mindre företagen, och SRF kommer därför tidigt att delta och påverka debatten. Det svenska näringslivet behöver rätt förutsättningar för att skapa tillväxt och arbetstillfällen. Debatten kring dessa regelverk är därför mycket viktig för SRF i vårt arbete för de svenska företagen och dess ägare. Det måste helt enkelt bli rätt! Fredrik Dahlberg Förbundsdirektör Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF R E D A K T I O N E N H A R O R D E T PETRA LAGNEHAG ZARS #2 2015 MAGASINET FÖR DIG SOM ARBETAR INOM REDOVISNING OCH LÖN PRIS 69 KR Planera nu inför sommarens semester FORMKRAV VID FASTIGHETSKÖP DAGS ATT DEKLARERA FÖR FYSISKA PERSONER EN ÖVERSYN AV ÅRSREDOVISNINGSLAGARNA Dags att deklarera och planera BILAGA I DENNA TIDNING: KURSÖVERSIKT KUNSKAP I PRAKTIKEN Günther Mårder OM UTMANINGARNA SOM NY VD FÖR FÖRETAGARNA Ansvarig utgivare FREDRIK LANTZ e-post: [email protected] Redaktionschef PETRA LAGNEHAG ZARS e-post: [email protected] Redaktionsgrupp PETRA LAGNEHAG ZARS, redaktionschef TINA SJÖSTRÖM , journalist och redaktör ZENNIE SJÖLUND, branschansvarig lön MIKAEL CARLSON , branschansvarig redovisning LENA IREDAHL , redaktionssekreterare KAROLINA GUNNARSSON , grafisk form Produktion SRF SERVICEBYRÅ AB, Box 143, 791 23 Falun, Telefon: 010-483 80 00 Layout SRF SERVICEBYRÅ AB, Nadia Granqvist & Karolina Gunnarsson Tryck Trydells Tryckeri AB, ISSN 1652-988X Prenumerations- och medlemsärenden Tidningen ingår i SRF-medlemskapet. För dig som är intresserad av att prenumerera på Konsulten är detta möjligt till en kostnad av 390 kr/år exkl. moms. Beställ din prenumeration på www.srfkonsult.se/produkter, eller kontakta oss på telefon: 010-483 80 00 eller e-post: [email protected] Annonser OLLE LARSSON , Telefon: 010-483 80 00, e-post: [email protected] Omslagsfoto MALIN SYDNE Webbtidning www.tidningenkonsulten.se Tidningen Konsulten utges av Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF och är Sveriges ledande branschtidning inom redovisning och lön. Konsulten utkommer med 6 nummer per år och har en upplaga på 10 000 ex. Eftertryck medges först efter överenskommelse med redaktionsledningen. Införda artiklar återger författarnas åsikter, vilka inte behöver motsvara SRFs. 4 JA, DÅ VAR DET ÅTER DAGS att deklarera. Många har redan märkt av en större spridning av arbete med företagsdeklarationer över året, men för den som arbetar mycket med enskilda firmor så har inte förändringen varit märkbar. Där gäller fortfarande en koncentrerad period av deklarationsarbete under försommaren. Som stöd till dig som nu sitter mitt under deklarationsperioden har SRFs egen deklarationsexpert, Mats Brockert, skrivit ett par artiklar i ämnet. Vi hoppas de ger både dig och dina kunder god nytta. PLANERING ÄR A OCH O, särskilt när det är mycket att göra. Semesterperioden börjar närma sig och då finns det en hel del att tänka på och planera inför inom arbetsrättens område. Thomas Englund ger i detta magasin lite tips och tricks inför den stundande sommarsemestern och reder ut begreppen kring vad som gäller utifrån olika förutsättningar. ATT PLANERA HÖSTENS AKTIVITETER innan du själv tar din välförtjänta sommarsemester är också ett smart drag. Hösten är en utbildningsintensiv period för många och vill du säkra en plats på den kurs du vill gå så bör du boka dig innan hösten åter står för dörren. SRFs nya kursutbud får du som bilaga i detta nummer och inne i tidningen presenterar vi årets utlandskurser som erbjuder ett par nya häftiga resmål. Vad sägs om Sri Lanka eller Kapstaden? Vänta inte för länge med att boka – platserna kan snabbt gå åt! SVT HR LÖN tilldelades nyligen 2014 års pris för ”Årets Löneavdelning” och självklart har de en Auktoriserad Lönekonsult anställd och en till är på gång med auktorisation. Högst troligt är att satsningen på auktorisation både hänger ihop med deras inspirerande framgångssaga och deras arbetsfilosofi. ”För att lyckas hålla kvar personalen tror jag att det är ytterst viktigt att ha kul på jobbet” säger Martin Hansson, lönechef på SVT HR Lön. På fredagar klockan 15 hänger de upp skylten med varning för hög musik på dörren och drar igång fredagsdiskot. Vilken härlig känsla att ta med sig in på helgledigheten. DIGITALISERING ÄR ETT hett ämne och nytt i magasinet Konsulten är en artikelserie om digitala trender. Är ditt företag Googlebart? Syns du inte så finns du inte och i dagens samhälle handlar det i alla lägen om att synas och finnas på nätet, särskilt för företag. Visste du att det finns undersökningar som visar att cirka 90 procent av köparna söker på nätet efter en vara eller tjänst innan de köper? Det är siffror som tål att tänkas på. Särskilt eftersom det sökbaserade köpbeteendet även gäller köp av tjänster inom redovisning och lön! Önskar dig en stunds värdefull och inspirerande läsning! Petra Lagnehag Zars Redaktionschef Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se I DETTA NUMMER Nr 2 201 5 INNEHÅLL 3 LEDAREN – RÄTT 6 BRANSCHAKTUELLT 8 AKTUELLT – ARBETSRÄTT – Planera nu inför sommarens semester Vikten av att vara " 32 bar" 21 10 PROFILEN – GÜNTHER MÅRDER – Sveriges yngsta gubbe tar över 14 REDOVISNING En översyn av årsredovisningslagarna NY TEKNIK 16 Åtstramning för utskick av känsliga personuppgifter via e-post 17 Digitala brevlådor gör kommunikationen snabb och säker 19 DEBATT Det kom ett mejl... 20 REKO – avsnitt 5, Utförande 10 16 8 21 DIGITALA TRENDER Vikten av att vara "googlebar" 22 ENTREPRENÖREN Ett brinnande intresse att utveckla ungas förmågor 25 RÅDgivarRÅD Se upp med små kostnader! 28 DEKLARATION Dags att deklarera för fysiska personer 2015 28 36 32 FOKUS ARBETSPLATS – SVT HR LÖN – Löneavdelningen där varje dag är den 25e 36 DEKLARATION Investeraravdrag 38 JURIDIK – JURISTEN HAR ORDET – Formkrav vid fastighetsköp 39 UTLANDSKURSER 2015 42 UTBILDNINGSNYTT 43 SRF AKTUELLT 39 45 FRÅGOR & SVAR Experterna svarar på dina frågor 49 UTLOGGAD 50 NYA AUKTORISERADE MEDLEMMAR BRANSCHAKTUELLT SRF SÄTTER STANDARD FÖR SVENSKA LÖNEPROCESSER! Nu har den efterfrågade SALK, Svensk standard för Auktoriserade Lönekonsulter, lanserats. SRF siktar på att SALK ska bli en nationell standard för löneprocesser, något som inte tidigare har funnits. TEXT: ZENNIE SJÖLUND, BRANSCHANSVARIG LÖN, SRF Yrkesroll i förändring Historiskt sett har löneadministratören haft låg status och varit underskattad i sin yrkesutövning. Det traditionella stansningsarbetet har alltmer ersatts av ett konsultativt arbetssätt. Den moderna löneprocessen i kombination med allt mer komplexa lagar och regler, self-service och ökad globalisering ställer ökade krav på löneyrket, vilket även tydliggör rollens mångsidighet. SALK definierar löneprocessen och visar för näringsliv och andra intressenter vad som kan förväntas av en lönekonsult och vad auktorisation medför; kvalitetsmärkning, kompetensklassificering och förtroendemärkning. Det krävs rätt förutsättningar för att få rätt lönehantering. Auktorisation gör skillnad En viktig del i en Auktoriserad Lönekonsults agerande är att bedöma sin egen förmåga att utföra en arbetsuppgift, men också att genom proaktivt agerande skapa ett mervärde i den verksamhet för vilket arbetet utförs. För marknaden tydliggörs även hur en Auktoriserad Lönekonsult ansvarar för att trygga lönekvaliteten genom den vidareutbildning och de krav som föreskrivs av SRF, som är den branschorganisation som upprätthåller auktorisationen. Att vara Auktoriserad Lönekonsult ska vara ett tydligt urskiljande i kompentens kring lön, för såväl outsourcing, inhouse, offentlig och privat verksamhet. hanteras felaktigheter? Hur görs löneberedningsplanering? Hur mycket bör man veta om verksamheten? Hur mycket ska dokumenteras? SRF har som ambition med standarden att som ett stöd till lönekonsulten bidra till en kvalitetssäkrad löneprocess. Stöd Delaktighet Som en ny, unik produkt för lönebranschen kan SALK ses som en bruksanvisning för löneprocesser, men är också normgivande för Auktoriserade Lönekonsulter. I detta ingår definitioner och beskrivningar av delmoment och mål samt identifiering av löneprocesser där standarden är tillämplig. SALK innefattar inte regler för beräkningar och utbetalning av ersättningar till arbetstagare, komplement till lagstiftningen eller rekommendationer om avtalstolkning. SALK delar in löneprocessen i olika moment från målsättningar och ansvar till utförande, rapportering och avslut. De olika SALK beskrivs tillsammans med tillämpningsanvisningar och även med exempel, som vägledning för hantering av de olika delarna i löneprocessen. Vilka rimlighetskontroller bör göras? Hur SALK är framförallt efterfrågad av de som sedan tidigare har erfarenhet av redovisningens Reko, Svensk standard för redovisningstjänster och alla fördelar den har medfört. SALK är ett ramverk med grundläggande principer och riktlinjer, som är framtagen av en arbetsgrupp med representanter från lönebranschen, och har skickats på remiss i omgångar, vilket gör den ordentligt genomarbetad. SALK som denna första tryckta upplaga kommer självklart att uppdateras och givetvis tar vi gärna emot era synpunkter. Stort tack till alla som har bidragit till att fortsätta sätta lön på kartan. Vi är ISO-certifierade Vill ni också bli det? SALK skickas till alla Auktoriserade Lönekonsulter och Serviceabonnenter och finns tillgänglig för beställning på www.srfkonsult.se/produkter. Som en ny, unik produkt för lönebranschen kan SALK ses som en bruksanvisning för löneprocesser, men är också normgivande för Auktoriserade Lönekonsulter. Kari Lainio hjälpte oss med hela certifieringsprocessen. För oss var den hjälpen mycket värdefull. Kari har erfarenhet av kvalitetssäkringsarbete och vi kan nu erbjuda hans tjänster till byråer som vill bli certifierade. Hör av dig till [email protected]. Net Office Ekonomi AB | Strandgatan 5 | 63343 Eskilstuna Tel: 016-51 20 09 | Fax: 016-51 62 60 | [email protected] | www.netoffice.nu. 6 Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se BRANSCHAKTUELLT HFD om skattetillägg på förbjudet lån En kappsäck full med – Astrid Under 2015 och 2016 kommer nya pengar att lanseras, både sedlar och mynt. Sedlarna får nya motiv och bättre säkerhetsdetaljer, mynten kommer att bli mindre och lättare. Vi kommer också att få se några nya valörer, en 200-kronorssedel och en 2-krona. Sedlarna kommer att prydas av kända svenska storheter, från Astrid Lindgren till Dag Hammarsköld. Sedlarna med valörer 20, 50, 200 och 1 000 kronor kommer att bli giltiga betalningsmedel den 1 oktober 2015 medan valörerna 100 och 500 kronor blir giltiga ett år senare, i oktober 2016. När det gäller mynten så lanseras de nya 1, 2 och 5-kronorna i oktober 2016. 10-kronorsmyntet förblir oförändrat. Säg hej till Astrid, Evert, Greta, Ingmar, Inger och Dag. Snart kan du bära dem i plånboken. Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, konstaterar att skattetillägg på ett förbjudet lån inte strider mot dubbelbestraffningsförbudet eftersom den beskattning som sker av förbjudna lån inte är ett straff. TEXT: ALEXANDRA WALLERIUS, NORSTEDTS JURIDIK Beskattning av förbjudna lån Enligt 11 kap. 45 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, ska penninglån som är förbjudet enligt aktiebolagslagen (2005:551), ABL, beskattas hos en fysisk person i inkomstslaget tjänst. Det innebär att det finns en inkomstskattemässig sanktion för något som är förbjudet enligt ABL och som även kan få straffrättsliga konsekvenser. I februari 2014 menade Kammarrätten, KR, i Jönköping att reglerna om beskattning av förbjudna lån har straffrättslig karaktär. Det innebar, enligt KR, att uttag av skattetillägg på ett oredovisat förbjudet lån skulle strida mot dubbelbestraffningsförbudet. Högsta förvaltningsdomstolen Skatteverket överklagade domen till Högsta förvaltningsdomstolen som ändrar utgången. HFD menar att den beskattning som skett av det förbjudna lånet inte innebär något straff i Europakonventionens mening. Någon kränkning av Europakonventionens förbud mot straff i dubbla förfaranden har därför inte skett. Ränteförmån ROLAND SIGBLADH – Ny vice vd på SRF SRFs styrelse har utsett Roland Sigbladh till vice vd för branschorganisationen SRF, en tjänst han tillträder den 1 juni. Roland har lång erfarenhet från flera positioner från affärs-och kreditinformation och kommer närmast från rollen som marknadschef i UC-koncernen. – Jag är mycket stolt och glad över att ha fått detta förtroende, säger Roland Sigbladh. Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se I samma mål aktualiseras frågan om ränteförmån på förbjudna lån, vilket Skatteverket ville påföra. HFD hänvisar bland annat till RÅ 2010 not. 13. Där klarlades det att utbetalning från ett bolag, av ett belopp motsvarande ett beskattat förbjudet lån, inte utlöser någon beskattning hos låntagaren. Man konstaterar också att ränteutgifter på förbjudna lån inte är avdragsgilla enligt 9 kap. 7 § IL. Mot denna bakgrund menar HFD att förbjudna lån inte behandlas som lån skattemässigt. Därmed ska heller inte någon ränteförmån tas upp till beskattning. Kommentar Fram till nu har vi haft olika utgångar i olika domstolar och ett osäkert rättsläge. Nu har HFD gett besked. Även domen från KR i Stockholm är överklagad till HFD, men det är tveksamt om fallet får prövningstillstånd med tanke på utfallet av det nu aktuella fallet. 7 A K T U E L L T ARBETSRÄTT Planera nu inför sommarens semester Det finns mycket att tänka på för de som planerar personalens semesterledighet. Likaså för dem som ska räkna ut vilken semesterlön som ska betalas ut under ledigheten. Här följer några av de viktigaste reglerna. TEXT: THOMAS ENGLUND, ADVANTAGE HR Semesterlagen innehåller flera tvingande regler om semesterledighet. En anställd måste till exempel ta ut minst 20 semesterdagar i ledighet under året. Detta under förutsättning att de är intjänade och betalda dagar. En nyanställd som enbart har obetalda dagar kan alltså inte tvingas ta ut semesterledighet. Semesterlagen har också flera regler som är dispositiva. Det innebär i vissa fall att arbetsgivaren kan avtala med den anställde om vissa semesterregler, i andra fall att det krävs kollektivavtal på central nivå för att ha avvikande regler jämfört med lagen; det sistnämnda gäller till exempel i fråga om uträkning av den anställdes semesterlön. Huvudsemesterperioden Inför det som kallas huvudsemesterperioden, det vill säga juni till augusti, måste arbetsgivaren planera i god tid. För företag som är bundna av kollektivavtal gäller skyldighet att förhandla med den eller de fackliga organisationer med vilka man har kollektiv- 8 avtal med, hur sommarsemestern ska läggas ut. Även om det formellt heter förhandling är det verksamhetens inriktning och arbetsgivaren som har sista ordet om semesterledigheten. Även företag utan kollektivavtal men där de anställda är medlemmar i någon fackförening ska förhandling göras. I det fallet kan flera olika fackföreningar behöva kallas till förhandlingen. Samråd Om företaget inte omfattas av kollektivavtal eller om det inte finns några med facklig tillhörighet behöver inte arbetsgivaren förhandla med de anställda om ledighetens förläggning. Vanligt är dock att någon form av samråd sker. Rent praktiskt kanske arbetsgivaren låter en semesterlista cirkulera där de anställda noterar sina ledighetsönskemål. Om arbetsgivaren behöver ändra på någon eller några anställdas önskade semesterledighet och man inte blir överens om denna bestämmer arbetsgivaren när semestern ska tas ut. Dock måste detta med- delas den anställde senast två månader innan semesterns början. Fyra veckor sammanhängande I normalfallet har de anställda enligt lag rätt till fyra veckors sammanhängande semesterledighet under sommarperioden juni-augusti. Om särskilda skäl finns kan arbetsgivaren även utan stöd i kollektivavtal förlägga huvudsemestern på annan tid. Särskilda skäl kan vara att företagets verksamhet har sin högsäsong under sommaren eller att det inte går att rekrytera semestervikarier under denna tid. Tvingande ledighet Det förekommer att någon anställd inte vill vara semesterledig. Det kan till exempel bero på att man inte har någon att vara tillsammans med under semestern. Det finns ingen skyldighet att ta ut semester under sommaren. Den kan förläggas under annan tid eller delas upp om det är den anställdes önskemål och om det passar verksamheten och ar- betsgivaren godkänner det. Däremot måste sammanlagt minst 20 semesterdagar tas ut i ledighet under året, under förutsättning att så många dagar är intjänade och betalda. I många fall vill företaget stänga verksamheten ett antal veckor under sommaren. Det innebär att de anställda tvingas ta ut sin semester under denna tid. Man kan dock inte tvinga någon som inte har tjänat in betalda dagar i den utsträckning så att det räcker till semesterstängningen. Man kan aldrig tvinga någon att ta ut 25 dagar i semesterledighet under året eftersom den anställde har rätt att spara den femte semesterveckan eller de betalda dagar som överstiger 20. 25 dagar är fem veckors ledighet Oavsett hur arbetstiden är förlagd ska 25 semesterdagar motsvara fem veckors semester. Det innebär att om en anställd inte arbetar alla dagar i veckan och tar ut semester ska semesterdagar räknas av för de fridagar som infaller Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se A K T U E L L T ARBETSRÄTT Viktigt om semester • Minst 20 dagar måste tas ut i ledighet • Förhandla om sommarsemestern • Huvudsemester fyra veckor sammanhängande juni-augusti • Meddela två månader i förväg om ändrad semester • 25 semesterdagar lika med fem veckor även vid deltid • Nyanställda kan inte tvingas ta obetald semester • Semesterledighet kan avtalas bort för korttidsanställda • Semesterersättning för korttidsanställda får inte ingå i lönen under semesterperioden. I många kollektivavtal räknas semesterdagarna för deltidsanställda om till så kallade nettosemesterdagar. De motsvarar då det antal arbetsdagar som den anställde kan vara semesterledig. Uträkningen sker genom att dividera antalet arbetsdagar i snitt per vecka med fem och sedan multiplicera detta tal med det antal bruttosemesterdagar som den anställde har. Exempel: Elisa är ledig på fredagar. Hennes nettosemesterdagar blir 20 (4/5x25). Nyanställda För nyanställda, i företag som följer semesterlagens åtskilda intjänande- och semesterår, kan arbetsgivaren bevilja så kallad förskottssemester. Det är arbetsgivaren som i så fall bestämmer hur många dagar som ska beviljas. Det kan vara så många dagar så att den nyanställde tillsammans med eventuellt intjänade betalda dagar får så många betalda dagar så att det är lika med semesterrätten eller företagets huvudsemester. Exempel: Egon började den 1 januari 2015. Till semesteråret som börjar den 1 april 2015 har han tjänat in sju betalda dagar. Arbetsgivaren kan välja att antingen bevilja 13 dagar i förskott så att det räcker till huvudsemestern eller så kan han bevilja 18 dagar så att Egon kan ta ut fem veckors betald semester under semesteråret. En nyanställd som inte har fullt antal betalda semesterdagar har Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se alltid rätt att ta semester i lika många dagar som sin semesterrätt, till exempel 25 dagar. De dagar som inte är intjänade och betalda eller dagar i förskott är då obetalda semesterdagar. För en månadsavlönad innebär det ett löneavdrag för varje obetald semesterdag på vanligen 4,6 procent av månadslönen. Obetald semester är dock semesterlönegrundande så frånvaron reducerar inte nästa semesterårs betalda semester. Sjukdom och VAB Om en anställd under semesterledigheten blir sjuk eller behöver vårda ett sjukt barn har han rätt att avstå från att ta ut semesterdagar. Detta måste meddelas arbetsgivaren senast första dagen efter semesterledighetens slut. Arbetsgivaren kan dock bestämma att sjukanmälan eller anmälan om vård av barn, VAB, ska göras samma dag på samma sätt som vid arbete. Arbetsgivaren måste i så fall ha meddelat de anställda innan de har påbörjat sin ledighet om att byte av semester mot till exempel sjukfrånvaro eller VAB, ska göras samma dag på samma sätt som vid arbete. Arbetsgivaren kan normalt inte bryta ledigheten Arbetsgivaren har däremot inte rätt att avbryta den anställdes semester. Ett önskemål om detta kan gälla personer som har någon specialkompetens eller funktion i företaget. Arbetsgivaren bör i förväg avtala med dessa personer om möjligheten att kalla in dem under en pågående semesterledighet. Detta är dock något som ska göras restriktivt. Det finns inte bestämt vilken ersättning som ska ges i sådana fall. Någon semesterdag får inte avräknas, vare sig det har varit ett avbrott i semestern en hel dag eller del av dag. Anledningen är att semesterdagar alltid är hela dagar och inte kan avse ledighet del av dag. Semesterlönen Om semesterledigheten avser betalda semesterdagar ska semesterlönen för dessa dagar betalas ut i anslutning till ledigheten. Tillämpas den så kallade sammalöneregeln får den anställde sin vanliga månadslön under semestern samt ett semestertillägg. Tillägget ska även det betalas ut i samband med ledigheten men kan betalas ut för alla betalda semesterdagar i till exempel juni månad, även om semestern tas ut vid ett senare tillfälle. För personer med rörlig lön, exempelvis timlön, gäller procentregeln vid uträkning av semesterlönen. Enligt lag ska semesterlönen vara minst 12 procent på bruttolönen under intjänandeåret. Procentregeln ska även tillämpas om en månadsavlönad har ändrat sin sysselsättningsgrad mellan intjänandet och semestertillfället. Detta gäller företag som inte omfattas av kollektivavtal För de arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal gäller andra regler; normalt räknas månadslönen om för de dagar som är intjänade efter en annan sysselsättningsgrad. I vissa kollektivavtal finns regler om minsta semesterlön per dag. Detta garantibelopp ska räknas om i förhållande till den anställdes sysselsättningsgrad. Sparade semesterdagar Om en anställd vill ta ut sparade semesterdagar i anslutning till semesterledigheten ska arbetsgivaren meddelas detta i samband med att årets semesterledighet bestäms. Om minst fem sparade semesterdagar ska tas ut har den anställde rätt att få dem och hela semesterledigheten för semesteråret i en följd. Korttidsanställda För personer som är anställda för en period om högst tre månader, till exempel semestervikarier, kan man avtala bort rätten till semesterledighet. Man kan dock aldrig avtala bort rätten till semesterlön. Semesterlönen kan för korttidsanställda betalas ut löpande vid varje löneutbetalning. Den måste särredovisas och får inte ingå i den överenskomna lönen. Semestervikarier För personer som anställs för att ersätta anställda som går på semesterledighet ska anställningsformen vikariat användas. Denna anställningsform får inte avtalas för en längre period än sammanlagt 24 månader under en femårsperiod. Anställningsformen ”allmän visstidsanställning” får inte avtalas om anställningen avser att ersätta någon under dennes frånvaro. Kollektivavtal kan ha andra regler för tidsbegränsade anställningar. n 9 P R O F I L E N GÜNTHER MÅRDER Günther Mårder och dottern Linn 10 Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se P R O F I L E N GÜNTHER MÅRDER Sveriges yngsta gubbe tar över Under våren kommer Günther Mårder att ta över som vd för Sveriges största företagarnätverk, Företagarna. Uppvuxen i en entreprenörsfamilj och präglad av småföretagarens villkor tar han nu, via körsång och aktiesparande, sikte på den näringspolitiska toppen. TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MALIN SYDNE S om ung drömde jag om att bli professionell korist och att kunna försörja mig på körsång. Jag insåg ganska snabbt att det var en omöjlig bransch om man vill ha en något så när dräglig ekonomisk tillvaro. I mitten på tonåren började jag också intressera mig för aktier vilket ledde in mig på den karriär som ligger till grund för att jag nu står inför en ny utmaning hos Företagarna. Ganska snabbt går det upp för mig att Günther Mårder inte är som de flesta män i karriären. Familjen får ta plats, just den här dagen är dottern Linn med pappa på jobbet, och han vill inte slösa pengar i onödan, trots att han tack vare sina aktieaffärer är så gott som ekonomiskt oberoende. NÄR GÜNTHER VAR 14 ÅR väcktes hans intresse för aktier och han gick med i Aktiespararnas ungdomsförbund. Med tiden fick han större och större ansvar och vandrade genom hela organisationen, från att vara suppleant i en lokal styrelse till att 2005 stå som förbundsordförande. – Mitt under brinnande finanskris 2008 sa dåvarande vd upp sig, berättar Günther. Finanssverige befann sig i panik vilket även återspeglade sig i vårt medlemsantal. Trots att jag bara var 26 år fick jag frågan om jag inte kunde tänka mig att vara vd, åtminstone under några månader tills man funnit en lämplig efterträdare. Jag var ju ändå den Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se som kunde organisationen bäst. Det var nog ingen som trodde att det skulle vara en långsiktig lösning. Jag var ju alldeles för ung – snittåldern hos våra medlemmar låg på 66 år – och jag hade ingen erfarenhet av att arbeta i hetluften. Många trodde dessutom att Aktiespararna skulle tappa sin starka röst. Hur som helst gjorde jag ett bra jobb och fick erbjudande om att vara kvar på posten. Jag var vd för Aktiespararna i 3,5 år och under den tiden fick jag lära mig att tänka lite i samma banor som majoriteten av våra medlemmar. Man kan nog säga att jag då var Sveriges yngsta gubbe. UNDER DET SISTA ÅRET hos Aktiespararna väntade Günther och hans fru sitt andra barn. Det gjorde att han beslutade sig för att ta en längre paus från yrkeslivet. – När vårt första barn föddes jobbade jag extremt mycket, som så många andra fäder i karriären. Jag såg knappt vår son när han var vaken. Jag bestämde mig för att inte göra samma misstag igen utan sa upp mig från Aktiespararna. I samma veva fick jag erbjudandet från Nordnet bank, där jag jobbar idag, om en tjänst som ekonomisk talesperson. Jag sa som det var, att jag planerat att vara ledig ett halvår. Om de hade bråttom att tillsätta tjänsten var det nog bäst att de letade efter någon annan. Tydligen hade de inte så bråttom, eller också ville de ha just mig. 11 P R O F I L E N GÜNTHER MÅRDER "Vi måste få myndigheter att tänka annorlunda och svara upp mot behoven som finns hos våra småföretagare. NORDNET BANK ÄR EN digital sparbank och Günthers uppdrag blev att försöka locka fler unga människor som kunder till banken. – Jag fick börja med att försöka tvätta bort min ”gubbstämpel”, säger han och skrattar. Mentalt var jag tvungen att närma mig min verkliga ålder. Nu hade jag inte längre professionella aktörer som min målgrupp, jag skulle istället få vanligt folk att känna förtroende för en sparbank på nätet. Det betydde en bredare kommunikativ ansats, helt enkelt att använda ett tillgängligt språk utan svåra ekonomiska termer. Man kan lätt hålla med om att Günther lyckats bra. ”Sparpodden”, som han gör varje vecka tillsammans med kollegan Jan Dinkelspiel, har 50 000 lyssnare. Han har 17 000 följare på Twitter. – Jag har fler följare än många affärsmedier. Det ger energi när så många vill ta del av material och kommentarer och känner förtroende för det vi förmedlar. HUR BLEV HAN DÅ AKTUELL som efterträdare till Elisabeth Thand Ringkvist som vd för Företagarna? – I julas blev jag uppringd av en representant för Företagarna. Trots att jag var ledig och julskinkan långsamt höll på att brytas ner, tände jag till på samtalet. Jag har under de senaste åren fått många olika förfrågningar men det här kändes som något annorlunda, mer spännande. Att jobba operativt i en organisation med rötter i hela landet och som driver frågor som ingen kan tycka är dåliga. Det kändes riktigt häftigt. Sprungen ur en familj som präglats av entreprenörskap, med sin bakgrund och sina erfarenheter, känns Günther som klippt och skuren för sin nya roll. – Min pappa hade ett bygg- och fastighetsbolag. Jag fick tidigt börja hjälpa till, sopa på byggen, bära tegelstenar. Jag var också inriktad på att det var den branschen jag skulle jobba inom, kanske till och med ta över min pappas företag en dag. Efter gymnasiet gick jag som snickarlärling i två år. Sen bestämde jag mig för att jag ville läsa vidare. Jag läste upp mina betyg för att ta mig in på Handels, vilket jag också lyckades med. GÜNTHER MÅRDERS KOMMUNIKATIVA förmåga var också en anledning till att Företagarna fick upp ögonen för honom. – Företagarna har länge varit väldigt framgångsrika i sitt politiska arbete, säger han. Men jag har insett att det är många områden där man vunnit segrar som jag över huvud taget inte kände till. Att man inte lyckats berätta vad man gjort, och då heller inte fått cred för, får man se som ett misslyckande. För organisationens väl hade det kanske varit bättre om man lyckats med färre frågor men att alla fått veta om det. – Småföretagarna har aldrig varit fler i Sverige, trots det sjunker antalet medlemmar, fortsätter Günther. Vi måste fråga oss vilka det 12 är som inte kan tänka sig ett medlemskap hos Företagarna? Jag tror att den digitala tekniken gjort det så enkelt att driva företag på ”sin egen kant” så att dagens entreprenörer i många fall aldrig ens möter sina kunder. Det betyder i sin tur att representanter för Företagarna inte träffar företagare som tidigare eftersom de inte tycker att fysiska möten är viktiga ur ett affärsperspektiv. En stor utmaning kommer att bli att nå dessa potentiella medlemmar och hur vi ska tänka kommunikativt. Kanske ska vi skapa en lokalavdelning som inte är beroende av geografi och där bara prioritera nätaktiviteter? Jag tror att Företagarna måste jobba mer med videosändningar, poddar och att låta medlemmarna medverka i större del. Där har vi en stor och outnyttjad potential. VÅRT SAMTAL GLIDER IN PÅ vikta frågor för småföretagare och vilka frågor Günther tycker är prioriterade att driva. – Att anställa personal är en stor kostnad för företagare och många är livrädda att ta första steget. Vi behöver skapa jobb och hitta förutsättningar för att fler ska våga anställa. Och att man kan hitta rätt kompetens. Företagarna har ju under en tid drivit Jobbsökarna tillsammans med Arbetsförmedlingen, ett projekt som slagit väldigt väl ut. Men Arbetsförmedlingen är fortfarande anpassad till en gammal struktur. Vi måste få myndigheter att tänka annorlunda och svara upp mot behoven som finns hos våra småföretagare. – Regelkrångel är ju också en alltid återkommande fråga att jobba med, fortsätter Günther. Vi måste fundera på vad som verkligen är nödvändigt. Vi var ju på väg att få tvingande månadsrapportering, vilket skulle ha blivit en katastrof för många. Revisionspliktens avskaffande för mindre företag är ett lysande exempel på något som inte var nödvändigt för alla utan kunde tas bort. Där en revision krävs kommer intressenter att kräva det, det blir på sätt och vis självreglerande. Vi måste blicka ut i världen och ta lärdom av andra. Jag vill att Sverige ska bli ett föregångsland när det gäller att attrahera utländska företag att etablera sig här. GÜNTHER MÅRDER INSER att det inte går att driva alla frågor på en gång och att det gäller att få acceptans för de frågor man prioriterar. – Vi ska utnyttja styrkan hos våra lokala representanter. De har etablerade kontakter med lokalpolitiker och kan påverka på sin hemmaplan. Centralt måste vi vara lyhörda för vad ett beslut i regeringen får för betydelser på det lokala planet. Det jag ser mest fram emot är att få jobba med och träffa entreprenörer. Alla är vd i sitt eget bolag och vet precis vad som är bäst, vilket så klart blir en utmaning för mig. Att inte bara göra en massa saker utan också berätta vad vi gör, och varför, kommer att vara en framgångsfaktor för Företagarna. n Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se P R O F I L E N GÜNTHER MÅRDER Günther Mårder Bor: Sollentuna Familj: Fru och två barn, 4 och 2 år. Fritidsintressen: Aktier, företagsbesök och vintersporter. Håller också på en del med körsång. Läser just nu: Årsredovisningar. Jag läser aldrig böcker, har svårt att koncentrera mig på en text under lång tid. Reser jag helst till: Jag reser inte, det kostar pengar. Eller jo, någon gång till Spanien och förstås till Göteborg, min fru är därifrån. Bra egenskap: Jag är väldigt sparsam, det har varit en bärande prägel i hela mitt liv. För att få ekonomisk frihet att göra vad jag vill har jag under många år späkt mig själv. Oanad talang: Jag är riktigt bra på utförsåkning; snowboard, slalom och telemark. Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se 13 REDOVISNING EN ÖVERSYN AV ÅRSREDOVISNINGSLAGARNA Rubriken är namnet på Redovisningsutredningens slutbetänkande. I denna andra (och sista) del av utredningen var uppdraget att föreslå förenklingar i redovisningslagstiftningen samt behandla ett antal givna frågeställningar. Kommer nu utredningen med förenklingsförslag för företagen? TEXT: CLAES ERIKSSON, REDOVISNINGSEXPERT SRF Det är svårt att förenkla. Det är inte säkert att det blir enklare i praktiken och billigare för företagen om enstaka förenklingar genomförs i en lag. Det är mycket som ska hänga ihop. Att göra någonting enklare i redovisningen leder inte till en reell förenkling om samma åtgärd ändå måste vidtas på grund av andra regler. Låt oss se lite på vad utredningen föreslår och försöka se om det blir enklare eller inte. någon eller några enstaka upplysningar som inte behöver lämnas. De vanligast förekommande torde vara: • noten som specificerar anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde, avskrivningar, med mera, • upplysning om lån som förfaller senare än fem år, och • upplysning om händelser efter räkenskapsårets slut. Införande av mikroföretag… Ett av förslagen avser införande av en ny kategori som benämns mikroföretag. Direktivet ger en möjlighet att införa denna kategori och anger bland annat att endast översiktliga balans- och resultaträkningar behöver upprättas samt att notupplysningarna kan begränsas ytterligare jämfört med små företag. Utredningen föreslår införande av mikroföretag, men bara att vissa möjliga förenklingar tillåts. Gränsen för mikroföretag föreslås följa samma konstruktion och gränsvärden som gäller för möjligheten till frivillig revision. Det innebär att ett företag har att titta på medelantalet anställda (3 stycken), nettoomsättningen (3 Mkr) och balansomslutningen (1,5 Mkr) för de två senast fastställda årsredovisningarna för att avgöra om det är ett mikroföretag eller inte. Ligger företaget över två av dessa gränsvärden två år i rad är det inte ett mikroföretag. …med förenklade tilläggsupplysningar… De förenklingar som föreslås är bland annat ett antal färre tilläggsupplysningar jämfört med små företag. Rent numerärt är det nio lagparagrafer som ett mikroföretag inte behöver tillämpa i jämförelse med små företag. I praktiken rör det sig däremot endast om 14 Att ta bort dessa upplysningskrav bedömer jag som en ganska liten förenkling för företagen. De två första går relativt snabbt att ta fram. Kravet om upplysning om händelser efter räkenskapsårets slut kan möjligen spara en del tid för några företag. Tittar man på årsredovisningar för företag i den här storleken ser man däremot sällan att det finns upplysning om detta. Kanske borde det finnas i fler fall? Det finns som sagt andra krav som är borttagna också. Dessa är däremot inte alls särskilt vanligt förekommande. Att till exempel kravet på att upplysa om fonden för verkligt värde inte gäller för mikroföretag förenklar inte mycket och inget alls om företaget tillämpar K2 (där värdering till verkligt värde inte tillåts). Utredningen hade möjlighet att föreslå att fler upplysningar undantas för mikroföretag. Till exempel noten om medelantalet anställda. Här har utredningen fallit för SCBs argumentation om att det är en upplysning som är väsentlig för statistiken och som SCB i så fall måste ta in på annat sätt av företagen. Det blir då ingen reell förenkling varför utredningen inte föreslår att mikroföretag ska undantas från detta krav. Det visar på tesen ovan – Det är svårt att förenkla. …och förenklad förvaltningsberättelse Utredningen hade möjlighet att helt undanta mikroföretag från skyldigheten att upprätta förvaltningsberättelse. Det föreslås däremot att förvaltningsberättelse ska upprättas, men företagen undantas från skyldigheten att lämna en rättvisande översikt av verksamheten samt från att lämna upplysning om väsentliga händelser under året. Sammanfattningsvis avseende mikroföretag är det förenklingar avseende upplysningar som föreslås. Det fanns utrymme att förslå förenklingar avseende periodiseringar, men det föll på argumentet att det måste justeras i deklarationen och då blir det ingen reell förenkling. Min bedömning är att de förenklingar som föreslås totalt sett inte innebär någon reell förenkling. Det är väldigt lite tid som kan sparas för ett fåtal företag. För de flesta företag som ändå kan spara in någon tilläggsupplysning innebär det ändå ingen reell besparing. Kostnaden för att upprätta årsredovisningen förändras inte alls, eller i vart fall obetydligt. Det ska också vägas mot att lagstiftningen utökas, normgivningen måste anpassas till reglerna och företagen från år till år har att bedöma om de är ett mikroföretag eller inte. Ny årsredovisningslag Ett annat förslag från utredningen är att den nuvarande årsredovisningslagen ersätts med en ny lag. Det är i sak inga större skillnader som föreslås och man kan då undra varför det föreslås. Bedömningen är att det behövs en modernisering av den nuvarande lagen i så pass stor omfattning att det var lättare att skriva en ny lag. Strukturen i lagen blir bättre Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se REDOVISNING och språket blir modernare. På kort sikt tror jag inte att många kommer att uppleva detta som en förenkling. På lite längre sikt tror jag däremot att det är en förenkling. bokföring, bland annat för att kunna presentera verksamheten för sina medlemmar. De kommer däremot inte omfattas av formkraven i bokföringslagen. Undertecknande och fastställelseintyg förenklas Vad blev inte av? Annat som tas upp i utredningen är frågor om elektronisk ingivning av årsredovisningen samt vissa frågor om undertecknande och fastställelseintyg. Vad gäller elektronisk inlämning finns inga konkreta förslag på lagändringar. Utredningen menar att det som krävs i första hand är praktiska metoder för att utnyttja det befintliga regelverket. Däremot vad gäller undertecknande av årsredovisningen föreslås att som ett alternativ till att skriva under årsredovisningen kan den färdigställas genom ett protokollfört beslut vid ett styrelsemöte där samtliga styrelseledamöter deltar. Vidare föreslår utredningen att fastställelseintyget ska kunna undertecknas av annan person som styrelsen har utsett. Det öppnar möjlighet för att styrelsen kan utse redovisningskonsulten. Förslagen om fastställande av årsredovisning och underskrift av fastställelseintyg öppnar möjligheter för förenklade rutiner vad gäller leveransen av bolagens årsredovisningar till Bolagsverket. Förhoppningsvis kan detta kombineras med praktiskt bra verktyg för elektronisk inlämning inom en snar framtid. Färre ideella föreningar blir bokföringsskyldiga En specifik fråga som utredningen hade att ta ställning till var fråga om bokföringsskyldigheten för ideella föreningar. Utredningen lämnar här ett förslag som innebär att en ideell förening endast blir bokföringsskyldig om nettoomsättningen i näringsverksamheten normalt uppgår till mer än fyra prisbasbelopp. Föreningarna kommer ändå behöva ha Utredningsmannen fick ett ganska öppet direktiv. Tyvärr var det ont om tid vilket gjorde att en del frågor inte hanns med. Vi försökte bland annat lyfta en del frågor om förenklingar i bokföringslagen. Utredningen ansåg sig däremot inte ha tid att hinna med dessa frågor. I utredningen lyfts däremot en del frågor fram för att ge lagstiftaren ett underlag för kommande prioriteringar. Förhoppningsvis leder detta till en översyn av bokföringslagen. Något som inte nämns i utredningen är frågan om årsredovisningar i bostadsrättsföreningar. Debatten om bostadsrättsföreningar inleddes med en diskussion kring progressiva avskrivningar. Den har därefter handlat om mycket mer än så. SRFs uppfattning är att hela regelverket kring bostadsrättsföreningar behöver ses över. Ett steg i detta är att överväga om en bostadsrättsförening ska följa årsredovisningslagen då den officiella rapporteringen ska upprättas. Frågan tas som sagt inte upp i utredningen. SRF driver fortfarande frågan om att lagstiftningen för bostadsrättsföreningar behöver ses över. Vi har bland annat skickat in en skrivelse till Justitiedepartementet och har även haft kontakt med berörda tjänstemän. Vår förhoppning är att frågan kommer att utredas inom en snar framtid. Leder översynen till förenklingar? Tillbaka till frågan i ingressen – Kommer nu utredningen med förenklingsförslag för företagen? I Konsulten nummer 3 2014 skrev jag att jag spontant inte trodde att alla skulle ställa sig upp och jubla över förenklingarna i delbetänkandet. De flesta ställde större förhopp- ningar till slutbetänkandet där utredningen skulle komma med andra förslag än vad som krävs av EU-direktivet. De tre stora förslagen från utredningen kan sägas vara införandet av mikroföretag, nya årsredovisningslagar och att ett mindre antal ideella föreningar kommer att vara bokföringsskyldiga. Som jag gett uttryck för i artikeln tror jag inte att införande av mikroföretag leder till några större reella förenklingar. Jag skrev även ett särskilt yttrande till utredningen att jag inte tycker att förslaget blev bra. Jag är inte på något sätt emot förenklingar för mindre företag. Ska däremot reella förenklingar införas för de allra minsta företagen räcker det inte med att föreslå ett antal undantag från upplysningskrav i årsredovisningen. Det måste förenklas i värderingsreglerna och detta måste knytas samman med annan lagstiftning. Kanske måste det införas en ny företagsform. Den nya årsredovisningslagen kommer inte på kort sikt att uppfattas som förenkling. Till stor del handlar det om språk och struktur. Det underlättar på sikt, kanske mest för de som går på högskola nu och ska in i branschen. Reella förenklingar får man om man börjar röra i värderingsregler och i reglerna kring bokföringslagen. Men ett antal ideella föreningar får i vart fall reella förenklingar då de inte längre behöver följa bokföringslagen. Nu återstår att se vad som händer med slutbetänkandet. I skrivande stund är det inte utskickat på remiss. Det uppfattar jag däremot enbart beror på tidsskäl. Delbetänkandet måste prioriteras eftersom det innehåller förslag som måste genomföras med anledning av det nya direktivet. Vi har alltså att se fram mot lagrådsremiss och proposition troligen under denna vår. Dessutom också en remiss avseende förslagen i slutbetänkandet. Så förändringar får vi, innebär det förenklingar också? n Snabb och enkel klientredovisning Allt från löpande redovisning, leverantörsbetalningar till bokslut och årsredovisning är helt integrerat i systemet. Läs mer och prata med några av våra kunder. www.briljant.se Svenskt ekonomisystem som används av fler än 60 000 företag Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se 15 NY TEKNIK Åtstramning för utskick av känsliga personuppgifter via e-post Det är ingen tvekan om att företag, organisationer och myndigheter i allt större utsträckning vill digitalisera sina utskick för att spara pengar och miljö. Ett hinder på vägen för digitaliseringen är dock säkerheten. TEXT: CARL WESTMAN, PUL-ANSVARIG KIVRA En kanal som hittills har setts som billig och lätt att komma igång med för många typer av utskick är e-post, men den kommer troligtvis användas mindre framöver på grund av skärpt EU-lagstiftning kring hantering av personuppgifter. I den här artikeln beskrivs nuvarande och framtida lagstiftning i frågan samt varför det är troligt att andra digitala kanaler än e-post framöver kommer behöva användas för att skicka ut känsliga försändelser som till exempel lönespecifikationer. I personuppgiftslagen (PUL) specificeras vilka uppgifter som betecknas som känsliga personuppgifter, samt hur dessa uppgifter ska behandlas. Exempel på uppgifter som räknas som känsliga är information om medlemskap i fackförening och uppgifter som rör hälsa. Datainspektionen är den svenska tillsynsmyndigheten för personuppgiftsbehandling. På Datainspektionens hemsida uttalas om säkerheten för personuppgifter i e-post bland annat: ”När man hanterar e-post finns det alltid en risk för att andra än den avsedda mottagaren kan ta del av meddelandet. Om man ska skicka ett e-postmeddelande med personuppgifter som inte är känsliga och som "tål andras ögon" behöver man inte vidta några extra säkerhetsåtgärder. Om e-posten däremot innehåller integritetskänsliga personuppgifter måste man i de allra flesta fall vidta särskilda säkerhetsåtgärder, som till exempel kryptering.” Verkligheten matchar ej lagstiftningen Trots att dagens lagstiftning klart och tydligt 16 reglerar vad som gäller för hantering av personuppgifter lever inte alltid verkligheten upp till lagstiftningen. Ett exempel är att många företag idag skickar ut lönespecifikationer via e-post eftersom det upplevs vara billigt, enkelt och lätt att komma igång. En lönespecifikation innehåller dock ofta känsliga personuppgifter, eftersom sjukfrånvaro kan anges samt att bruttolöneavdrag för medlemskap i fackförening är vanligt förekommande. Datainspektionen har inte granskat den specifika företeelsen att skicka lönespecifikation per e-post och har därför inte uttalat något specifikt om detta men det förefaller uppenbart att hanteringen strider mot Datainspektionens allmänna riktlinjer. Även om en lönesystemsleverantör erbjuder möjligheten att distribuera lönespecifikationer via e-post är det alltid det enskilda företaget som är personuppgiftsansvarigt och därmed är skyldigt att följa gällande lagstiftning. Datainspektionen har idag ingen möjlighet att utdela sanktioner vid brister men när den skärpta lagstiftningen träder i kraft ändras detta, varför företag redan idag behöver se över sina rutiner för hantering av personuppgifter. Skärpt lagstiftning väntar framöver För ungefär tre år sedan presenterade EUkommissionen ett förslag till nya regler för hantering av personuppgifter, den så kallade dataskyddsförordningen. När det nya regelverket väl träder i kraft kommer det att ersätta den nuvarande svenska personuppgiftslagen. Just nu ser det ut som att en slutlig överenskommelse kring förordningen kan nås mot slutet av 2015. Med den planerade övergångsperioden om två år skulle detta innebära att den nya lagstiftningen träder ikraft framåt utgången av 2017. Sedan förslaget till ny lagstiftning publicerades har många tyckt till om dess innehåll och presenterat ändringsförslag. Datainspektionen har uttalat att de välkomnar många av de tankar som uttrycks i förslaget, bland annat det stärkta personskyddet och införandet av enhetliga verktyg för tillsynsarbetet . Även om tanken är att de nya reglerna på sikt ska leda till besparingar innebär de på många sätt en ökad administrativ börda för de aktörer som behandlar personuppgifter i sin verksamhet. Den nya förordningen ställer stora krav på säkerhet kring behandlingen av personuppgifter. Det införs till exempel krav på dokumentation av riskanalyser, instruktioner och rutinbeskrivningar. Kraven kommer att gälla för all hantering av personuppgifter – nya som gamla, samt såväl stora IT-system som enkla excelfiler. För att ge företag och myndigheter starka incitament att ta reglerna på allvar införs kraftiga böter för organisationer som gör fel. I det nuvarande förslaget diskuteras böter på upp till 100 miljoner euro eller fem procent av den årliga globala omsättningen för företag. För att undvika dryga böter, som kan delas ut framöver till företag som inte lever upp till säkerhetskraven, behöver rutinerna redan nu ses över. Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se NY TEKNIK Digitala brevlådor gör kommunikationen snabb och säker I teknikutvecklingens spår är det en allt större del av dokumentflödet som digitaliseras. Myndigheter och företag börjar allt oftare att skicka elektroniska brev istället för de traditionella med kuvert och poststämpel. För att ta emot dessa måste du ha en digital brevlåda. TEXT: TINA SJÖSTRÖM En digital brevlåda är ett eget säkert ut- Säkrare lösningar ersätter e-post En trolig följd av den nya lagstiftningen är att företag som idag skickar ut känsliga personuppgifter på e-post behöver se över sin hantering för att inte riskera kraftiga böter. Ett exempel är att det troligtvis inte längre kommer förekomma att lönespecifikationer skickas ut per e-post. En chef på en av de större lönesystemsleverantörerna i Sverige uttalar sig om detta: ”Jag tror att mejlen kommer att snöras åt framöver och i så fall kommer vi ta bort den lösningen.” Andra lönesystemsleverantörer erbjuder inte e-postlösningar idag av säkerhetsskäl. En alternativ kanal till e-posten är digitala brevlådor som har hög säkerhet, vilket gör att försändelser med höga säkerhetskrav från såväl myndigheter som banker kan skickas där. SRF Löns uppdrag är att tydliggöra yrkesrollen och höja statusen för löneyrket, bland annat genom att auktorisera lönekonsulter. En essentiell del i SRF Löns arbete är att se till att löneadministratörer har bra verktyg för att göra sitt jobb. Att lönesystemsleverantörer erbjuder säkra, prisvärda och användarvänliga verktyg för att skicka ut lönespecifikationer digitalt är därför en viktig fråga för framtiden. n Att lönesystemsleverantörer erbjuder säkra, prisvärda och användarvänliga verktyg för att skicka ut lönespecifikationer digitalt är därför en viktig fråga för framtiden. Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se rymme på en server dit bara användaren har tillgång. Man loggar in på sin digitala brevlåda med mobilt BankID och kan där ta emot myndighetspost och post från anslutna företag som till exempel elbolag, banker och försäkringsbolag. I dagsläget har ungefär 600 000 personer i Sverige registrerat sig på den digitala brevlådan Kivra. Alla som är över 18 år och som har ett svenskt personnummer kan ansluta sig. Enkelt och säkert När man väl aktiverat sin digitala brevlåda får man per automatik post från myndigheter och anslutna företag man redan är kund hos. En e-postavisering upplyser om att det finns nya brev att hämta. – Den digitala brevlådan är enkel att använda och säkerheten är hög, säger Henrik Höglin, kommunikationsansvarig vid Kivra som är en av få leverantörer av digitala brevlådor. Jag tror att många håller med om att det är lite konstigt att vi fortfarande får post i en fysisk brevlåda, när de flesta av oss går omkring med en betydligt säkrare brevlåda i form av en smartphone i fickan. Att ta emot känslig information i en digital brevlåda knuten till sitt personnummer är säkrare än att få den levererad till den fysiska brevlådan. Man får också posten snabbare. Kostnadsbesparingar, stärkt kunddialog och minskad klimatpåverkan är några av anledningarna till att fler och fler ledande företag och myndigheter nu ställer om till digital post. Lönebesked passande dokument Lönebesked är dokument som passar förträffligt bra att skicka till en digital brevlåda, speciellt som de ofta innehåller känslig information som till exempel sjukfrånvaro och facklig tillhörighet. – Många arbetstagare får idag sitt lönebesked digitalt på något sätt, fortsätter Henrik. Allt för många väljer dock att skicka dessa med e-post, en väldigt osäker kanal. Det är få som skickar krypterad e-post trots att det är en av Datainspektionens rekommendationer. Många större arbetsgivare har idag egna webbportaler där lönebeskeden kan hämtas, men den lösningen tappar sitt syfte när man till exempel byter jobb. Med en säker digital brevlåda har man tillgång till sitt lönebesked när som helst, även om man byter arbetsgivare. Tillgängligheten är hög eftersom du kan komma åt den via mobiltelefonen. På det här sättet blir lönebeskedet mer löntagarens dokument och inte arbetsgivarens. Det är en av anledningarna till att till exempel bemanningsföretaget Uniflex valt att skicka sina lönebesked via Kivra. Digitalt förenklar vardagen I dagsläget har ett flertal ledande bolag anslutit sig och nyligen blev det också möjligt att ta emot myndighetspost digitalt. Att gå över från att skicka traditionella brev till digitala är en omställning, fysisk post har trots allt delats ut i över 400 år. – Vi på Kivra jobbar stenhårt för att få marknaden att vakna ordentligt, säger Henrik Höglin. Ju fler företag och myndigheter som ansluter sig, desto fler användare kommer det att bli. Det vi gör är att vi utnyttjar möjligheterna med det digitala för att revolutionera postmarknaden samtidigt som vi gör gott med vår kärnaffär. Ett digitalt brev är betydligt smartare än ett fysiskt på många sätt, det vill vi utnyttja för att förenkla vardagen för människor. Vi har bland annat utvecklat en betallösning som gör att du kan betala räkningar med ett klick. Du kan även dela din digitala brevlåda med andra användare. Att vi nu dessutom kan erbjuda våra drygt 600 000 användare att ta emot sin myndighetspost i Kivra betyder mycket för den fortsatta utvecklingen, avslutar Henrik Höglin. n 17 JULIA STARCK, VISMA SPCS Boka en kostnadsfri demo på 0470-70 61 60 5144 Bli den nya tidens redovisningsbyrå. Visma Byråpaket Webb. Nya Visma Byråpaket Webb gör det inte bara enklare för dig som redovisningskonsult att hantera dina redovisningsuppdrag. Det blir också enklare för dina kunder. Nu kan de till exempel fotografera kvitton och skicka fakturor direkt från en app i mobilen. De kan även få meddelanden skickade till sina smartphones och surfplattor. Visa dina kunder att du tillhör den nya tidens redovisningsbyrå. Boka en kostnadsfri demo av Visma Byråpaket Webb på 0470-70 61 60. Vi tar ditt företagande personligt D E B A T T Ge dig gärna in i debatten, mejla [email protected] Det kom ett mejl... Från: Karin Sundblad Till: Per Lindblom Ämne: Fördelarna med K3 – Kommentar till din debattartikel i Konsulten nr 1 2015 Hej Per! Jag har med stort intresse läst din artikel i Konsulten nr 1 2015. Inte minst eftersom mitt eget bolag faktiskt är ett fastighetsbolag. Jag skulle bli mycket tacksam om jag får konsultera dig i den här frågan och ta mitt eget fall som exempel. Det tror jag att jag skulle ha nytta av i andra bolag. Är det möjligt? Vi håller till i en cirka 100 år gammal byggnad som från början var ett brukskontor, det blev senare en bankbyggnad för Sparbanken, som så småningom sålde fastigheten till oss. Jag gick in i K2 så snart det var möjligt, utan att tänka mer på saken än att ”jag ska hålla mig så långt borta från K3 som jag bara kan”. Det verkade alltför komplicerat. Men efter att ha läst din artikel och lite mer i K3-litteraturen som finns så började jag tänka om. Jag står nämligen inför en renoveringskostnad av fasaden, kanske i storleksordningen 100150 000 kronor (fasadputsning). Det ger inte precis någon korrekt bild av företagets resursförbrukning att kostnadsföra detta ett enskilt år, det håller jag med om. Samma sak gäller alla AB som har en fastighet. Förr eller senare ska fastigheten genomgå en större renovering och den kostnaden bör fördelas över den ekonomiska livslängden, annars kan ju ”resultateffekten bli väldigt dramatisk” som du skriver. Men hur ska man tänka? För att få lära mig mer om själva hanteringen tog jag ett konkret exempel, nämligen min egen (bolagets) fastighet som jag förvärvade i oktober 2010. Jag fördelade anskaffningskostnaden på komponenter efter SABOs vägledning. Där fanns även en tabell för nyttjandeperiod för de olika komponenterna. Då kunde jag räkna fram vad avskrivningen skulle bli per år om jag använder komponentavskrivning istället för den skattemässiga (två procent), som hittills. Skillnaden blev inte så stor, 10 514 kronor/år istället för nuvarande 9 466 kronor. Som du förstår är det fråga om små fastighetsvärden här i en liten ort i Hälsingland, men det är själva principen som är intressant. Enligt SABOs vägledning utgör komponenten ”Fasad och fönster” andelen fem procent av en ny byggnad och nyttjandetiden har de satt till 50 år (alltså två procent). Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se På tidningenkonsulten.se kan du även läsa Jeanette Lidmans kommentar i debatten på Per Lindbloms artikel! Om man går in i K3 och har ett framräknat anskaffningsvärde på komponenten ”Fasad och fönster” på 23 664 kronor och renoverar fasaden för låt säga 100 000 kronor, kan man då aktivera detta belopp och lägga till anskaffningsvärdet för komponenten och fortsättningsvis skriva av med två procent per år? Kan man sedan justera för skillnaden mellan bokförd avskrivning på hela byggnaden och den skattemässigt tillåtna i deklarationen? I så fall är det ju inte så komplicerat. Det ger dessutom en mycket mer rättvis bild i redovisningen, utan tvekan. Jag bifogar en modell för komponentavskrivning för min fastighet. Men jag vet inte om fördelningen enligt SABOs vägledning är möjlig att använda i en byggnad som den jag har. Det är kontor i markplanet, en lägenhet som är uthyrd en trappa upp och så finns det en källare med konferensrum, personalrum och förråd. Ytan i varje plan är drygt 100 kvm. Hur ska man resonera/motivera kring komponenternas andel av byggnaden i olika fall, anser du? SABOs vägledning utgår kanske från andelarna i större hyresfastigheter. Hur tillämpbart är det? Ja, du satte igång min tankeverksamhet med din artikel. Tack för det! n Karin Sundblad Auktoriserad Redovisningskonsult Modern Ekonomi Anskaffad 2010-10-01 för 550 000 kronor Anskaffningsvärde Andel av byggnaden % Nyttjandeperiod belopp år Avskrivning % per år Stomme och grund 35 165 648 100 1 1 656 Stomkomplettering/ innerväggar 23 108 854 50 2 2 177 Värme, sanitet (VS) 12 56 794 50 2 1 136 8 37 862 40 2,5 946 10 47 328 15 6,67 3 156 El Inre ytskikt, vitvaror Fasad och fönster 5 23 664 50 2 473 Yttertak 5 23 664 40 2,5 592 2 9 466 25 4 100 473 280 Ventilation Summa: Mark per månad 378 10 514 876 76 720 Totalsumma: 550 000 Enligt nuvarande redovisning: (överensstämmer med skattemässigt tillåten) 2014-12-31 (2% av 473 280) Skillnad: Anskaffningsvärde 473 280 Avskrivning/år 9 466 Ackumulerad avskrivning 40 230 Redovisat värde 433 050 1 048 per månad 789 87 Om komponentavskrivning skett från förvärvstidpunkten hade ackumulerad avskrivning varit 51 månader x 87 = 4 437 kr högre = 44 667 och redovisat värde hade varit 428 613 kr. 19 REKO – avsnitt 5, Utförande Vi fortsätter här vår artikelserie med den tredje och sista delen av det femte avsnittet i Reko, utförande. Detta avsnitt behandlar två viktiga områden som vi ställs inför i vårt dagliga arbete som redovisningskonsulter – insourcinguppdrag och när vi använder annans arbete. TEXT: HELEN BÄCKQVIST, REKOANSVARIG SRF Insourcinguppdrag Ett insourcinguppdrag innebär att arbetet utförs som ett bemanningsuppdrag på plats hos uppdragsgivaren. Det innebär att arbetet utförs i uppdragsgivarens egen miljö istället för på byrån. Vid dessa uppdrag är det alltid mera komplicerat att definiera vilken dokumentation som redovisningskonsulten förväntas upprätta, eftersom arbetet utförs i kundens egna system. Utgångspunkten är naturligtvis ett uppdragsavtal, men det löpande arbetet och de kontroller som utförs är inte alltid självklart att redovisningskonsulten kan ta med sig som egen dokumentation, utan här får man istället arbeta med checklistor och egna anteckningar som beskriver vilket arbete som har utförts enligt vad som överenskommits i uppdragsavtalet. Det är viktigt att förklara för kunden att du som Auktoriserad Redovisningskonsult behöver viss egen dokumentation över utfört arbete och komma överens om vad och i vilken form du har rätt att ta med dig uppdragsspecifik information, samt eventuella begränsningar i redovisningskonsultens rätt att kopiera material för egen räkning för uppdragsgivaren. Det ska även finnas obligatorisk dokumentation för uppdraget, såsom för andra uppdrag, det vill säga registreringsbevis (eller liknande), underlag för antagandet av uppdraget och planering av det arbete som ska utföras. Något som också är viktigt att reglera när uppdragsavtalet upprättas är att det löpande under utförandet av uppdraget se till att material och underlag finns framtagna, och vid behov även är attesterade. Detta för att arbetet ska kunna utföras effektivt utan stopp och dröjsmål. Redovisningskonsulten blir i dessa uppdrag en viktig administrativ resurs för företaget, det är därför viktigt att specificera vilka 20 uppgifter som primärt ska utföras för att inte hamna i tidsnöd på grund av att man får til�läggsuppdrag. I samband med att man arbetar i uppdragsgivarens egen miljö är det också viktigt att specificera vem som redovisningskonsulten ska rapportera till av dem som finns på arbetsplatsen, så att inte tystnadsplikten äventyras. Användning av annans arbete Här kan rutinen se olika ut beroende på vems arbete som används. Reko anger fyra olika situationer där det bör regleras hur redovisningskonsulten hanterar användning av annans arbete, beroende på vem underlagen kommer ifrån. En kollega är någon annan inom samma redovisningsverksamhet och där du oftast har god kännedom om hur arbetet utförts, i enlighet med byråns egna skriftliga rutiner. Här ska du göra avstämningar, övergripande kontroller och dokumentera dina rimlighetsbedömningar. Det är viktiga moment för att inte följdfel ska uppstå när du själv påbörjar ditt eget arbete. Vanligt förekommande när vi får ett nytt uppdrag är att vi övertar ett uppdrag från ett annat redovisningsföretag. Här är det också viktigt att göra övergripande kontroller, gå igenom befintlig dokumentation och utföra lämpliga rimlighetsbedömningar. Om fel upptäcks ska kunden alltid kontaktas för en avstämning av vem som ska rätta felet, du som ny uppdragstagare eller den tidigare uppdragstagaren. Vissa situationer kräver arbete av en specialist med kunskap och erfarenhet inom ett särskilt område. Här är det viktigt att få kundens godkännande för att anlita en specialist, så du inte bryter mot tystnadsplikten i ditt uppdrag. Ibland är det även lämpligt att specialisten upprättar ett eget uppdragsavtal direkt mot kundföretaget för att det arbete som utförs ska täckas av en tillämplig ansvarsför- säkring. Det förväntas inte att du som redovisningskonsult ska kunna bedöma kvaliteten på det arbete som utförts, men att du efter genomgång med specialisten ska kunna bedöma om arbetet utförs enligt överenskommen uppdragsbeskrivning. Du som redovisningskonsult ska även dokumentera det underlag som tagits fram av specialisten, samt hur detta har använts. Ibland vill en uppdragsgivare själv utföra delar av arbetet, men anlitar en redovisningskonsult för andra mera avancerade delar av arbetet. Här är det extra viktigt att göra övergripande kontroller och dokumentera rimlighetsbedömningar, eftersom uppdragsgivaren ofta inte har samma kunskaper om redovisning som redovisningskonsulten. Uppdragsgivaren ansvarar för att du får efterfrågat material inom överenskommen tid så att du kan planera ditt uppdrag och leverera i rätt tid. Detta scenario är just vad vi nu står inför boksluts- och deklarationssäsongen, med en härlig vårsol som vi får passa på att ta tillvara mellan våra olika arbetsuppgifter! n Reko 5 Utförande – en sammanställning • Reko 530 Bokföringsuppdrag • Reko 540 Betalningsuppdrag • Reko 545 Löneserviceuppdrag • Reko 550 Bokslutsuppdrag • Reko 555 Årsboksluts- eller årsredovisningsuppdrag • Reko 565 Periodbokslutsuppdrag • Reko 570 Rådgivningsuppdrag • Reko 575 Budgetar och prognoser • Reko 580 Nyckeltal och kassaflöden • Reko 590 Insourcinguppdrag • Reko 595 Användning av annans arbete Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se DIGITALA TRENDER Det här är en ny artikelserie som kommer att beröra trender inom webb, sociala medier och om att synas och finnas på nätet. TEXT: SANDRA VEGA, MARKNADSASSISTENT SRF Vikten av att vara " En digital trend som är extra hett för alla som äger en webbplats är sökmotormarknadsföring (SEO). Antalet mediebyråer som nu jobbar med att leverera SEO till sina kunder har ökat med hela 30 procent på bara några år, det är en tjänst som är eftertraktad eftersom det kan skapa nya affärsmöjligheter för stora som små företag. I grunden handlar det om att synliggöra dig i Googles sökresultat genom att möta Googles krav på hur en sökmotoroptimerad webbplats ska se ut och vad den ska innehålla. Det är en liten investering som med rätt fokus kan ge stora vinster. Google som förstahandsval När man idag talar om digital marknadsföring så är det svårt att inte nämna Google. I Sverige kallar vi det för sökmotormarknadsföring (SEO). Google är som många vet den ledande sökmotorn i Sverige, hela 96 procent av vår sökande befolkning har den populära sökmotorn som förstahandsval när de ska göra en sökning efter information, en plats eller en produkt/tjänst. Vi har till och med lagt till ordet ”Googla” i vår vokabulär för att beskriva hur vi söker information. 45 miljoner sökningar görs dagligen i Sverige så det är en enorm trafik som går via sökmotorerna varje dag. Förstaplatsen som sökmotor är dock inte densamma överallt, i Ryssland konkurrerar Google bland annat med en sökmotor som heter Yandex och i USA må Google leda men det är med betydligt färre andelar än i Sverige. Så fungerar Google Varje dag cirkulerar Googles sökspindlar på nätet letandes efter nytt innehåll på alla världens webbplatser. När spindlarna hittar nytt innehåll och nya webbplatser så sparar spindlarna ner informationen och lagrar detta i ett stort index. Det här indexet är i princip den sökmotor som du sedan söker i. Det betyder att du som inte blivit sökt av Googles spindlar inte heller finns att hitta i Googles sökresultat. När du sedan gör en sökning så använder sig bar" utnyttjar sökmotorerna på rätt sätt. Undersökningar visar att 90 procent söker efter en vara/tjänst innan de köper. Tjänster som lönehantering och bokföring är inget undantag och majoriteten har garanterat sökt efter tjänsten på nätet innan de bestämmer sig för att ta kontakt med företaget. Det här öppnar upp för mängder av affärsmöjligheter. Det är nämligen inte storleken på företaget som avgör om de får toppa sökresultaten eller inte, utan hur de möter Googles krav på relevant information på webbplatsen. Det Google kommunicerat från start är att de vill att du som webbplatsägare ska ha så relevant innehåll som möjligt. Är du en Redovisningskonsult i "90 procent söker efter en vara/tjänst innan de köper. Google av hundratals faktorer och speciella algoritmer för att matcha ihop det sökord eller den sökfras du använder med alla sidor som kan tänkas relevant för dig. Exempelvis om du söker på ”hotell i Stockholm” så presenteras du direkt för flera webbplatser som matchar den sökningen, förslagsvis en bokningssida som samlar alla stockholmshotell på ett ställe. Dra nytta av ett nytt köpbeteende Oavsett om du har en stor webbshop eller ett mindre tjänsteföretag så är det viktigt att du Skövde, då vill Google att du signalerar detta så tidigt som möjligt, främst på er startsida. Erbjuder ni tjänster som deklaration, bokslut och skatterådgivning, skapa då en sida för varje tjänst och berätta vad tjänsten går ut på och vad kunden kan tjäna på att anlita er. Hur du optimerar webbplatsen mer grundligt kommer vi att återkomma till längre fram, men som ett första steg kan du alltid gå igenom er webbplats och om ni förklarar tidigt vilka ni är, vad ni gör och hur kunden tar kontakt med er så har ni en bra grund att stå på. n BÄTTRE BOKSLUT SNABBARE. Norstedts Bokslut www.nj.se/bokslut Norstedts Bokslut gör din vardag enklare. Ett effektivt verktyg med stöd för K2och K3-reglerna. Full koll på kortare tid. Kristina Dahlberg. Produktchef, Norstedts Bokslut. Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se 21 E N T R E P R E N Ö R E N ALEXANDER BRÄNNKÄRR Alexander Brännkärr Ett brinnande intresse att UTVECKLA UNGAS FÖRMÅGOR Alexander Brännkärr driver sitt företag med stor passion. Hans uthållighet och engagemanget för ungdomars väg mot entreprenörskap och jobb ledde till vinst. Tidigare i år blev han utsedd till Årets Studentföretagare av Tillväxtverket och Entreprenörskapsforum. TEXT: TINA SJÖSTRÖM 22 Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se E N T R E P R E N Ö R E N ALEXANDER BRÄNNKÄRR TROTS ATT ALEXANDER Brännkärr bara är 26 år har han drivit sitt företag Indivator i sju. Affärsidén är att öka ungdomars entreprenöriella förmåga vilket i sin tur leder till både jobb och eget företagande. Företaget jobbar med två bärande koncept, Roligaste sommarjobbet och WorkExpress, som är ett av landets mest effektiva arbetsmarknadsprojekt. – Jag tror att det i grund och botten handlar om att förmedla en insikt om att alla kan. Vi utrustar våra deltagare med verktyg så att de kan skapa sin framtid, antingen genom att söka jobb, börja plugga eller starta företag. INTRESSET FÖR ENTREPRENÖRSKAP föddes redan på gymnasiet när Alexander drev ett UF-företag. – Under mitt UF-år upptäckte jag hur viktigt det är med utbildning i entreprenörskap. Att vara entreprenöriell handlar om ett förhållningssätt som baseras på självförtroende. Att jag fick en möjlighet att vara företagsam var nyckeln till att jag såg en framtid som företagare. Alexander fick idén till Roligaste sommarjobbet tillsammans med en kompis. De kontaktade lokala politikerna i hemstaden Uppsala, berättade att de ville starta ett helt nytt upplägg och behövde 300 000 kronor. – Efter en månad hade vi fått ja på vår projektidé, berättar Alexander. Det var rätt fascinerande att politikerna faktiskt vågade satsa på två spolingar som oss. Det gick över förväntan, året efter hörde fler kommuner av sig och förra året genomförde vi Roligaste sommarjobbet i 19 kommuner med 600 deltagare och 30 handledare. ATT ALEXANDER BLEV UTSEDD till Årets studentföretagare tror han själv till stor del beror på att han har en förhållandevis lång vana vid företagande. Och att han är uthållig. – Jag startade ju mitt företag innan jag började på Handels och har under hela studietiden både jobbat och pluggat, och idag är Indi- vator ett etablerat företag med en hållbar idé. Nu sista året har jag varit tvungen att läsa i lite långsammare tempo för att hinna med. Jag är också uthållig och har en förmåga att se möjligheter långt fram och kan vänta länge på resultatet om jag vet att det går att nå med hårt arbete. De första två åren som företagare kunde jag inte ta ut någon lön alls. Jag var tvungen att ta extrajobb för att finansiera mitt eget företagande. En bra lärdom. PRISET ALEXANDER FICK som Årets studentföretagare var bland annat en resa till USA och tävling i den stora finalen. Hur förbereder han sig för det? – Det blir en utmaning. Jag kommer att tävla med deltagare från 30 andra länder och ska inför en amerikans jury förklara min affärsidé – att sälja sommarjobb till offentlig sektor. En sådan verksamhet finns inte i deras tankevärld. I USA skaffar ungdomar ofta sina jobb själva, i privat sektor. Jag måste försöka övertyga dem om att vi i Sverige har en hög arbetslöshet och att vi jobbar med entreprenöriella förmågor. Förmågor som en amerikan många gånger föds med. Min förhoppning är att juryn kan förstå olika marknader. Alexander Brännkärr Bor: I Stockholm, familj i Uppsala Familj: Flickvän Fritid: Tränar, både löpning och styrka. Försöker umgås med vänner när jag hinner. Drömyrke som barn: Jag skulle bli säljare, som pappa. Läser: Thinking. Fast and slow av Daniel Kahneman. Reser: Jag älskar Australien, jag har bott i Sydney i ett år. Det är som Sverige fast varmt. Oanad talang: Var som bäst 12a i Sverige på 2 000 meter hinder. Det här visste du inte om mig: Jag älskar Vänner, har sett programmen alldeles för många gånger. Indivator Grundades år: 2008 Ägare: Alexander Brännkärr. (Har haft två ytterligare delägare som köpts ut). Antal anställda: fyra året runt. Under sommaren ett 40-tal. Omsättning: Sex miljoner 2014. 0 kr i vinst. Affärsidé: Genom innovativa utbildningsåtgärder utvecklar vi ungas entreprenöriella förmåga och ger verktyg att lyckas på arbetsmarknaden. OM MAN VILL LYCKAS i sitt entreprenörskap och som Roligaste sommarjobbet företagare har Alexander flera bra tips. – Man måste vara uthållig och se möjligheter. Allt går om man jobbar hårt. Jag kommer inte från en akademisk familj och hade ingen tanke under gymnasietiden att jag senare skulle söka till Handels. Jag blev inspirerad av min kompis som jag också drev företaget med i början. Man måste också vara målmedveten och lära sig att vänta på belöningen. De senaste 10 åren har jag inte haft mycket ledigt, jobbar näsan varje helg. I stor sett jobbar jag mellan 8-22, sju dagar i veckan. Men jag trivs och jag har stora visioner. Jag brinner för att ge ungdomar insikt om att allt är möjligt. Det finns så många med stor potential som bara inte vet om det än. n Roligaste sommarjobbet innebär att deltagarna utvecklar en idé under fyra veckor som i förlängningen kan leda till ett riktigt företag. De får ett startkapital på 1 000-2 000 kronor av kommunen och en personlig coach. WorkExpress WorkExpress är ett koncept för arbetslösa ungdomar mellan 18-25 år. Fokus ligger inte på att skriva ett bra CV. Kandidaterna blir rustade för arbetsmarknaden med bättre självförtroende och entreprenöriella förmågor. WorkExpress är en av landets mest effektiva arbetsmarknadsutbildningar, i snitt är 63 procent av deltagarna i jobb eller studier på sex veckor. Gör klienterna mer lönsamma Ett snabbare, totalintegrerat system som bidrar till att göra dina klienter mer lönsamma för dig. Läs mer och prata med några av våra kunder. www.briljant.se Svenskt ekonomisystem som används av fler än 60 000 företag Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se 23 Kurser utomlands hösten 2015 Följer du med till Barcelona på kurs? Årets utlandsprogram erbjuder en rad intressanta ämnen och spännande resmål. Vad väljer du? Kvalificerade bokslutsfrågor – redovisning och skatt Barcelona 18–22 november Kvalificerade frågor i ägarledda företag och koncerner – redovisning, skatt och civilrätt Buenos Aires 23 oktober–2 november Kvalificerade skattefrågor Bali 6–15 november Redovisningskonsultveckan 2015 Lido di Jesolo, Italien 3–10 oktober Fulltecknad Aktualitetsveckan 2015 Lido di Jesolo, Italien 5–12 oktober Fulltecknad Läs mer och anmäl dig på farakademi.se/utland s verige S i m o Ekon lara val självk RÅDgivarRÅD Se upp med små kostnader! TEXT: MIKAEL CARLSON, BRANSCHANSVARIG REDOVISNING, SRF ETT FÖRETAG INNEHÅLLER många olika typer av kostnader. Vissa är en förutsättning för verksamheten, som till exempel inköp av de varor som företaget säljer eller löner till personalen som utför arbetet. Men vissa andra kostnader är inte givna på samma sätt. Det betyder i sig inte att kostnaderna är onödiga, till exempel kan kostnader för marknadsföring vara en förutsättning för den kommande försäljningen. KOSTNADER SOM ÄR VIKTIGA för verksamheten utgör ofta en relativt stor del av omsättningen, och blir därmed även viktiga för resultatet. Därför analyseras denna typ av kostnader ofta, både vid inköpet och i efterhand. Men företagen innehåller även små kostnader, som just på grund av sin storlek inte normalt blir utvärderade och ifrågasatta på samma sätt. Det kan till exempel vara frågan om: • Prenumerationer på olika tidningar. • Sponsring av lokala idrottslag. • Småannonser i okända tidningar. • Smörgås och kaka till kaffet. • Växtservice och akvarium som utsmyckning. • Gåvor och bidrag till välgörande ändamål. PROBLEMET MED DESSA små kostnader är att de ofta gömmer sig bland de stora och därför inte utvärderas på samma sätt, trots att de tillsam- mans kan bli ett större belopp. Små kostnader är som duggregn, man ser det inte men blir efter en stund lika blöt ändå! Exempel Ett företag prenumererar på en tidning för 285 kronor i kvartalet. Tidningen ligger i fikarummet så att den som vill kan läsa den till kaffet. Det har visat sig att nästan ingen läser tidningen, men att avsluta prenumerationen kräver att någon tar kontakt med distributören genom att ringa eller skriva och begära en uppsägning, och alla är så stressade med sina huvudsakliga uppgifter att man inte har tid att göra detta – det är enklare att betala den lilla fakturan en gång till och istället fokusera på sina huvuduppgifter. Därför blir det inte gjort och år efter år betalar företaget 285 x 4 = 1 140 kronor per år i onödan… SKÄLET TILL ATT små kostnader inte utvärderas så noga eller regelbundet är just att de är små, och därför inte bedöms påverka så mycket var och en. Det kan också kräva en insats att avsluta kostnaden som ingen har tid att utföra, eller vara oklart vem som har ansvaret för kostnaden. DET ÄR INTE ekonomiskt försvarbart att analysera dessa kostnader varje gång de dyker upp, utan här krävs istället policybeslut – vi annonserar inte i den typen av tidningar, vi har beslutat att inte ge gåvor till någon eller vi prenumererar inte på några tidningar och så vidare. VISSA SMÅ KOSTNADER avser trivselförmåner till anställda och måste utvärderas ur detta perspektiv. Samtidigt kan jämförelser göras med andra företag för att se om det som företaget erbjuder är vanligt eller inte. Och ibland kan det finnas alternativ som är billigare utan att trivseln skadas. DET ÄR INTE OVANLIGT att denna typ av små kostnader sammanlagt uppgår till 10-20 000 kronor per år, eller mer. Ju större företaget är desto mindre märks denna typ av kostnader, samtidigt som påverkan på resultatet kan vara större än man tror. En bra referens är att jämföra mot hur stor omsättning som krävs för att täcka kostnaderna. Om företaget har en marginal på 15 procent och summan av de små kostnaderna som kan ifrågasättas uppgår till 15 000 kronor så krävs en omsättning på 100 000 kronor för att täcka dessa små kostnader. Olika företag har olika typer av små kostnader, men de finns alltid där. En analys kan därför löna sig! n Dina ekonomiprogram i molnet! Vi erbjuder er att köra alla era ekonomiprogram, som BL Administration, Visma, Edison, Norstedts, Bank-ID med flera i en kostnadseffektiv molnlösning. Din egen server i molnet Allt du behöver göra är att logga in i din server för att få tillgång till alla dina program och filer från vilken dator som helst, var du än befinner dig. Vi sköter allt inom drift, övervakning, säkerhetskopior, uppdateringar och support, så att du kan fokusera på din kärnverksamhet. Kontakta oss för kostnadsfri rådgivning. Telefon: 08-608 22 90 • E-post: [email protected] • Hemsida: www.itassistans.se Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se 25 Skapa fakturan – och bara glöm den! Låt din kund skapa fakturan så gör vi resten – vi postar, sköter påminnelser och bokför! Allt för bara 7.90 inkl. porto! Inga års- eller månadsavgifter och inga krav på att du skickar alla fakturor med oss. Läs mer på www.fortnox.se/nox Småföretagens bästa vän Detta gör du Du fakturerar som vanligt Resten sköter Nox Finans Vi skickar fakturan till din kund Vi mailar eller sms:ar en ”snäll” påminnelse Om fakturan förfaller skickar vi påminnelse Om fakturan ej blir betald skickar vi ut inkassokrav FORTNOX PRESENTERAR NOX FINANS Vid behov ser vi till att ärendet går vidare till kronofogden Vanligtvis betalas fakturan i tid och vi betalar ut pengarna Din faktura markeras som betald i Fortnox Du betalar endast 7.90 per faktura. Inga års- eller månadsavgifter och inga krav på att du skickar alla fakturor med oss. DEKLARATION Dags att deklarera för fysiska personer 2015 I denna artikel tänkte jag ta upp några frågor som kan vara till hjälp vid upprättandet av 2015 års deklarationer. Det är av särskilt intresse att det inte har införts några betydande lagändringar i inkomstskattelagen eller skatteförfarandelagen som påverkar beskattningsåret 2014. Det underlättar givetvis årets deklarationsarbete. TEXT: MATS BROCKERT, SKATTESPECIALIST SRF Eftersom det inte är några stora nyheter till årets beskattning tar jag upp några allmänt gällande frågor som kan vara bra att känna till vid deklarationsarbetet. Därefter behandlar jag omprövningsinstitutet. Det är viktigt att ha viss kunskap om dessa regler, eftersom de kan vara av stor betydelse om det vid årets deklarationsarbete blir känt att tidigare års deklarationer borde ha upprättats på annat sätt. Utnyttja Skatteverkets information och webbplats Inledningsvis kan det vara bra att uppmärksamma Skatteverkets webbplats (www.skatteverket.se). Där kan man hitta bra information om hur Skatteverket ser på en viss fråga. Till exempel hur en viss transaktion ska beskattas och var den ska redovisas i deklarationen. Informationen är också ofta skriven med ett enkelt språk och kan därför förstås av andra än skattejurister. Mest och bäst information får man av olika broschyrer, men det finns också en del information som bara finns på webbplatsen. Sist i artikeln ger jag tips på ett urval av näringsbroschyrer som kan vara bra att ha till hands. På Skatteverkets webbplats kan man också snabbt och enkelt till exempel beräkna förmånsvärdet på bilar, göra en skatteberäkning eller upprätta ett förenklat årsbokslut. Den som har e-legitimation kan under Etjänster deklarera som privatperson, enskild näringsidkare eller delägare i aktie- eller handelsbolag. Det är också möjligt att få ett utdrag ur skattekontot eller via filöverföring skicka in bilagor till inkomstdeklarationen. 28 Under E-tjänster kan vidare den som är Auktoriserad Redovisningskonsult göra en så kallad uppdragsanmälan. Läs mer om uppdragsanmälan på SRFs webbplats under www.srfkonsult.se/uppdragsanmalan. Har det skett några förändringar i blankettfloran? Blanketterna är i allt väsentligt oförändrade från föregående år. De ändringar som har gjorts är främst nya årtal och procentsatser. En viktig orsak till att blanketterna är oförändrade är givetvis att det har varit lugnt på lagstiftningsområdet. En annan orsak är att Skatteverket sedan införandet av skatteförfarandelagen försöker göra så många blanketter som möjligt årsneutrala. Ytterligare en viktig anledning till varför blanketterna är oförändrade är att uppgiftslämnandet i blanketterna har minskat drastiskt under många år och att ytterligare förändringar sannolikt inte anses lämpliga eller meningsfulla. Att inte behöva fundera på eventuella förändringar i årets blanketter är välkommet och underlättar givetvis också deklarationsarbetet. En ny blankett har dock tillkommit. Det är blankett K11. Den ska användas av den som begär avdrag för så kallade investeraravdrag. Investeraravdrag medges om en fysisk person har skjutit till pengar till sitt aktiebolag genom nyemission eller bildat ett nytt aktiebolag. Avdrag medges i inkomstslaget kapital med 50 procent av vad som är inbetalt till bolaget. Läs mer om dessa regler på sidan 36 i detta nummer av Konsulten. E-inken och pengar till midsommar Den som har lämnat in hela sin deklaration elektroniskt, och har anmält konto senast den 4 maj, kan få tillbaka sina skattepengar till midsommar. Det vill säga, lämnas hela deklarationen elektroniskt kan Skatteverket fatta ett beskattningsbeslut så pass tidigt under våren att ett överskott från beskattningen kan finnas på den skattskyldiges konto till midsommar. För utbetalning krävs att deklarationen är färdiggranskad. Har deklarationen tagits ut för granskning sker därför ingen utbetalning. Observera att det inte bara är inkomstdeklarationen utan samtliga bilagor som ska lämnas elektroniskt. Nytt från i år är att blanketterna NEA och N8 kan lämnas med den elektroniska inkomstdeklarationen. Bilagorna till inkomstdeklarationen kan också lämnas elektroniskt via filöverföring. Använd rätt blankett Även om blanketterna inte har ändrats så är det viktigt att en blankett för rätt år används. Blanketterna är nämligen årsbundna och är också försedda med streckkoder som skiljer sig mellan olika beskattningsår. Används en blankett för fel år kan det skapa problem och onödigt merarbete både för den skattskyldige och Skatteverket. Blanketterna kan hämtas från Skatteverkets webbplats. Det gäller dock inte den förifyllda inkomstdeklarationen. Saknas den kan en ny beställas från Skatteverkets beställningstjänst. Det är också möjligt att deklarera på en så Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se DEKLARATION kallad manuell blankett, det vill säga en inkomstdeklaration som inte är förifylld. Den manuella inkomstdeklarationen är främst avsedd för den som behöver deklarera innan den förifyllda deklarationen skickats ut. En sådan blankett kan inte hämtas från Skatteverkets webbplats. Orsaken till detta är att Skatteverket av förståeliga skäl inte vill ha in manuella blanketter där risken för ofrivilliga fel är överhängande. Den som behöver en sådan blankett måste därför kontakta Skatteverkets upplysning. Det gäller dock att stå på sig om handläggaren vill göra gällande att den manuella blanketten inte får användas och att handläggaren därför inte vill skicka ut den (det hände mig). Men självklart får man använda alla deklarationer som Skatteverket tar fram. Den manuella blanketten är givetvis också tillgänglig i alla skatteprogram. När ska inkomstdeklarationen lämnas och kan anstånd medges? När en deklaration ska lämnas regleras i skatteförfarandelagen. Fysiska personer och dödsbo ska lämna inkomstdeklaration senast den 2 maj. Eftersom 2 maj infaller på en helgdag har inlämningsdagen flyttats fram till måndagen den 4 maj 2015 (enligt lag 1930:173 om lagstadgad tid). Det finns två möjligheter att söka anstånd med att lämna deklaration. Antingen kan den som ska lämna deklarationen själv söka anstånd eller så kan den som i näringsverksamhet är behjälplig att upprätta deklarationer söka anstånd för sina kunder, så kallat byråanstånd. Om den deklarationsskyldige själv söker anstånd kan det medges om det finns särskilda skäl. Det kan till exempel vara längre frånvaro på grund av semester- eller tjänsteresa eller på grund av sjukdom. Anstånd beviljas längst till 31 maj 2015. Om det finns synnerliga skäl kan längre anstånd beviljas. Med synnerliga skäl innebär på ren svenska mycket starka skäl. Ansökan lämnas på blankett SKV 2600. Även ett ombud kan begära anstånd. Ombud behandlas närmare nedan. När det gäller byråanstånd beviljas näringsidkaren anstånd att lämna deklarationerna enligt en leveransplan som fastställs av Skatteverket. Ansökan lämnas på blankett SKV 2604. Den som lämnar uppgifter om leveransplan och klientförteckning via ADB-media ska däremot inte lämna denna blankett. Skatteverket bestämmer leveransplanen utifrån om ansökan och deklarationerna lämnas elektroniskt eller på papper. För den som lämnar uppgifterna elektroniskt är leveransplanen betydligt generösare. På blankett SKV 2604 finns Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se de fastställda leveransplanerna angivna. Observera att den som tidigare misskött sin leverans av deklarationer kan nekas anstånd. Mindre avvikelser i leveransplanen tidigare år torde dock knappast kunna påverka möjligheten till anstånd. Ett beslut att inte bevilja anstånd kan överklagas. Kan ett ombud lämna deklarationen? Inkomstdeklarationen kan lämnas av ett ombud. Ombudet får bara lämna in deklarationen elektroniskt. Den som är ombud måste därför ha en e-legitimation. Det är bara fysiska personer som kan bli ombud och de ska godkännas av Skatteverket. Ansökan om ombud ska ske på blankett SKV 4809. Utöver att lämna deklaration kan ett ombud ta del av de deklarations- och skattekontouppgifter som den deklarationsskyldige har direktåtkomst till. Ett ombud kan också komplettera lämnade uppgifter i en deklaration och begära anstånd med att lämna deklaration. Ett ombud lämnar uppgifter för den uppgiftsskyldiges räkning, men det är den uppgiftsskyldige och inte ombudet som ansvarar för lämnade uppgifter. Reglerna kan innebära att en skattskyldig som inte är riktigt klar med deklarationen kan känna sig frestad att lämna uppgifter som är felaktiga, för att vid en senare tidpunkt rätta dem. Att uppgifterna är felaktiga kan nämligen inte föranleda förseningsavgift. Detta kan kanske upplevas som att reglerna faktiskt kan tynga i stället för att underlätta Skatteverkets granskningsarbete. Det är dock viktigt att vara medveten om att det finns en viss risk med att lämna felaktiga uppgifter. Om Skatteverket påbörjar en utredning av uppgifterna innan den riktiga (rättade) deklarationen lämnas kan de felaktiga uppgifterna leda till att skattetillägg tas ut. Skattetillägg kan givetvis inte efterges på den grunden att uppgifterna i efterhand uppges var preliminära. Det finns därför all anledning att vara försiktig med sådana åtgärder för att undvika förseningsavgift. Förseningsavgift kan också tas ut om inkomstdeklarationen inte är undertecknad. Är en deklaration inte undertecknad ska Skatteverket förlägga den skattskyldige att underteckna deklarationen. Först därefter kan, om den skattskyldige då inte har undertecknat deklarationen, förseningsavgift tas ut. Befrielse från förseningsavgift kan beviljas bland annat om felaktigheten ha berott på ålder, hälsa eller likande förhållanden. Omprövning av tidigare års beskattning Sanktionsavgift vid för sent lämnad deklaration Det är viktigt att inkomstdeklarationen lämnas i tid. I annat fall kan förseningsavgift tas ut. För fysiska personer är avgiften 1 000 kronor. Ytterligare förseningsavgifter kan tas ut om deklarationen inte har lämnats efter tre respektive fem månader. Förseningsavgift kan också tas ut om deklarationen är så bristfällig att den uppenbarligen inte kan ligga till grund för beskattning. Med detta avses att den ska vara så bristfällig att en meningsfull granskning inte kan påbörjas av Skatteverket. Så kan till exempel vara fallet om nödvändiga deklarationsbilagor saknas. Det kan också vara om deklarationen bara innehåller någon enstaka beloppsmässig uppgift och en upplysning om att deklarationen ska kompletteras senare. När årets deklaration upprättas kan det bli känt att tidigare års deklarationer borde ha upprättas på ett ur ekonomiskt perspektiv fördelaktigare sätt. Då är det viktigt att känna till vilka regler som gäller för omprövning. Enligt skatteförfarandelagen kan den skattskyldige begära omprövning sex år efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (sexårsfristen). Det bör dock poängteras att en omprövning innebär ett arbete och viss tidsåtgång, till exempel i form av skatteberäkningar samt att ta fram nya uppgifter och deklarationer. För den som behöver anlita hjälp är åtgärden därför förenad med en utgift. Frågan om det kan vara värt att begära omprövning måste därför noga övervägas. För den som har tillgång till ett skatteprogram är det vanligtvis relativt enkelt att ta fram vilka skatteeffekter som uppkommer för de olika beskattningsåren vid en omprövning. Med ett skatteprogram blir det också enkelt att ta fram nya deklarationer för omprövningen. Det finns vissa beskattningstransaktioner för vilka en omprövning inte bara är möjlig, utan där åtgärden också kan ge ekonomiska fördelar. Det gäller sådana transaktioner där den skattskyldige själv kan välja om vissa 29 DEKLARATION skatteregler ska tillämpas eller inte och där en omprövning inte kräver att bokslutet ändras. Allmänt avdrag för nystartad verksamhet samt avdrag för räntefördelning och periodiseringsfond är exempel på sådana beskattningstransaktioner. Tillämpningen av dessa regler är inte beroende av bokslutet och något hinder för omprövning föreligger därför inte. Nystartad verksamhet Den som har en nystartad verksamhet i enskild näringsverksamhet eller handelsbolag har under vissa förutsättningar möjlighet att under fem år utnyttja underskott i näringsverksamheten som allmänt avdrag. Genom att dra av underskottet, dock högst 100 000 kronor per år, som allmänt avdrag minskas skatteuttaget med ett belopp motsvarande marginalskatten. Om underskottet i stället rullas vidare och dras av mot ett framtida överskott i näringsverksamheten får avdraget också effekt på uttaget av egenavgifter. Det innebär att det är mer ekonomiskt fördelaktigt att rulla ett underskott vidare och utnyttja det mot framtida överskott i näringsverksamheten än att dra av underskottet som allmänt avdrag. Problemet är dock att man inte kan vara säker på om och när verksamheten kommer att gå med överskott. Fördelen med att dra av underskottet som allmänt avdrag är också att det hjälper till att finansiera verksamhetens underskott. Genom omprövningsinstitutet kan dock reglerna utnyttjas maximalt trots osäkerhet om vad som händer i framtiden. Anta att en skattskyldig har utnyttjat 300 000 kronor som allmänt avdrag under tre år. Vid årets beskattning uppkommer ett överskott av näringsverksamheten på 400 000 kronor. Då kommer det sannolikt att vara ekonomiskt fördelaktigt att ompröva och återföra tidigare års allmänna avdrag för att i stället dra av beloppet som underskott i näringsverksamheten. Är överskottet däremot 10 000 kronor kan det ifrågasättas om det är ekonomiskt motiverat att begära omprövning. Räntefördelning och periodiseringsfond Genom reglerna om räntefördelning kan ett belopp motsvarande ett fördelningsbelopp tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital i stället för inkomst av näringsverksamhet (där beskattningen normalt är högre). Desto högre marginalskatt som näringsidkaren ska betala desto bättre skattemässig effekt får räntefördelningen. Om reglerna om räntefördelning har tillämpats under ett antal år då näringsidkaren har haft låg marginalskatt kan det visa sig vid årets beskattning att näringsidkaren i stället borde ha sparat fördelningsbeloppet för att utnyttja det i år då näringsidkaren betalar högre marginalskatt. Då kan det vara värt att räkna på utfallet och begära omprövning av tidigare års beskattning. Reglerna om periodiseringsfond kan ge viss likviditetsvinst genom att beskattningen skjuts på framtiden. I en tid med lågt ränteläge är denna likviditetsvinst oftast marginell. En periodiseringsfond har därför störst betydelse för att jämna ut resultatet under flera beskattningsår. Bäst effekt får fonden om den kan lösas upp ett år då företaget går med underskott. Har den skattskyldige tidigare beskattningsår inte gjort avsättning till periodiseringsfond kan det vara fördelaktigt att begära omprövning av dessa år om det visar sig att det uppkommer ett underskott vid årets beskattning. En omprövning kan bli särskilt lönsam om den skattskyldige avser att lägga ner sin verksamhet. Då får årets underskott dras av med 70 procent i inkomstslaget kapital. I förekommande fall är det i regel betydligt mer lönsamt att genom omprövning i stället minska inkomsten av näringsverksamhet för tidigare beskattningsår. När det gäller rubricerade regler finns det också anledning att peka på att en avsättning till periodiseringsfond minskar kapitalunderlaget för räntefördelning och därmed också påverkar fördelningsbeloppet efterföljande år. I en tid då det är svårt att förränta kapitalet kan det ifrågasättas om det är ekonomiskt motiverat att göra en avsättning till periodiseringsfond bara för att uppnå likviditetsvinster. Detta är emellertid knappast något som är värt att räkna på och begära omprövning för. Det kan däremot vara något att tänka på vid årets deklarationsarbete. n Broschyrer från Skatteverket I följande broschyrer från Skatteverket finns information om näringsblanketterna NE, NEA, N3A, N3B och K10. De kan beställas (med en knapptelefon) från Skatteverkets servicetelefon 020–567 000. Broschyrerna kan också med fördel laddas ned i PDF-format från Skatteverkets webbplats. • NE – Bokföring, bokslut och deklaration – del 2 (SKV 283) • NE – Skatteregler för enskilda näringsidkare (SKV 295) • NE – Deklarera på NE-blanketten – kortfattad information med exempel (306) • N3A och N3B – Skatteregler för delägare i handelsbolag (SKV 299) • K10 – Skatteregler för delägare i fåmansföretag (SKV 292) Specialicerat för redovisningsbyråer Värdepappersredovisning, kontrolluppgifter och momshantering är några av våra praktiska funktioner. Läs mer och prata med några av våra kunder. www.briljant.se Svenskt ekonomisystem som används av fler än 60 000 företag 30 Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se BL Administration – programmet med de nöjdaste användarna – nu även i molnet! Till BL Administration kan du nu lägga till en molntjänst som låter dig arbeta med dina företag från vilken dator som helst – hemifrån, på kontoret och ute hos kund. Molnlösningen innebär även att ni på redovisningsbyrån och era klienter kan arbeta mot samma företag samtidigt – ingen export eller import av filer behövs. Jobba var du vill och när d u vill! Åtkomst till molnföretag överallt Jobba flera samtidigt Arbeta i molnet eller lokalt Flexibilitet för dig och dina klienter kli t Koppling redovisningsbyrå – klient Säker datalagring Automatisk säkerhetskopiering Nöjdaste användarna 4 år i rad! Fyra år i rad har BL Administration utsetts till vinnare i SRF:s stora undersökning ”Nöjd Kund”. Det är programanvändarna som har tyckt till i enkäten. Programet har de nöjdaste användarna på samtliga punkter: funktion, användarvänlighet och programsupport. Du kan också bli en av våra nöjda kunder! 1) Redovisningsbyrå – Klient Redovisningsbyrån och byråns klient jobbar mot företagsdatabasen i realtid, dvs inga manuella överföringar krävs. Redovisningsbyrån har sedan tidigare BL Administration medan kunden hyr de programdelar han eller hon ska arbeta med, t ex BL Fakturering. 2) Åtkomst till molnföretag överallt Vill du veta mer om att använda BL Administration i molnet, kan du kontakta våra säljare – 0650-54 14 00 eller [email protected]. Redovisningsbyrån kommer åt alla sina molnföretag från vilken dator som helst som har internet och BL Administration installerat. Detta ger möjligheten att arbeta mot samma företagsdatabas på kontoret, hemma och ute hos kund. Läs mer om BL A i molnet! www.blinfo.se Scanna koden med din smartphone så kan du läsa mer om vår molnlösning. Björn Lundén Information | Tel: 0650-54 14 00 | [email protected] | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo F O K U S A R B E T S P L A T S SVT HR LÖN 32 Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se F O K U S A R B E T S P L A T S SVT HR LÖN Löneavdelningen där varje dag är den 25e SVT HR Lön fick i slutet av förra året Stora Lönepriset i kategorin Årets Löneavdelning vid Lag & Avtals årligen återkommande evenemang. Ett tydligt fokus på gemensamma mål, mångfald och en inställning att alla kan allt bidrog till den fina utmärkelsen. A TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MATS ÅSMAN tt SVT HR Lön kammade hem priset som Årets Löneavdelning redan under sitt första verksamhetsår var verkligen ett bevis på att avdelningen, efter en turbulent period, har hittat ett vinnande koncept i sina arbetsrutiner. – Jag har satt ramarna, sen har personalen lagt upp arbetet och skapat egna processer för att lösa uppgiften, säger Martin Hansson som är lönechef. När SVT HR Lön bildades för ungefär ett år sedan fick vi möjlighet att börja från noll och skapa ett arbetsklimat och en struktur med fokus på arbetsglädje och eget ansvar. Att vi har en stor mångfald i gruppen bidrar också till den goda stämningen. Vi har ungefär lika många män som kvinnor, vilket är ovanligt på en löneavdelning, och flera personer med utländsk bakgrund. Det här med gruppdynamik är ett ämne jag tycker är oerhört intressant. TROTS ATT SVT HR LÖN har en kort historia har en stor del av personalen jobbat tillsammans under flera år. – Vi tillhörde tidigare Sveriges Radios Förvaltning, berättar Martin. Under 2012 kom beslut om en utredning för omorganisering och 2013 beslutet att Sveriges Radios Förvaltning skulle läggas ner. För vår del betydde det en hel del rationaliseringar. Tre tjänster skulle bort från löneavdelningen, vilket i praktiken betydde att vi måste göra samma saker fast med färre personer. Det har tvingat oss att prioritera om, synliggöra dubbelarbete och sådant som skaver. – Beslutet om nedläggning av Sveriges Radios Förvaltning betydde att vår verksamhet skulle flytta och att alla vara tvungna att söka om sina jobb, berättar Martin vidare. Några medarbetare fick besked om att sluta medan andra skulle förbereda sig för ett nytt jobb. Det var stor turbulens och emotionellt jobbigt. Samtidigt skulle ju den löpande verksamheten fungera. Men jag tror inte att SVTs anställda märkte något av vår flytt, alla fick lön som de skulle. – Hos oss här på löneavdelningen har alla en väldigt bred kompetens och alla har funktionsansvar, berättar Niklas Näsström som är den enda som i dagsläget är Auktoriserad Lönekonsult. Vi lever unNr 2 2015 tidningenkonsulten.se der devisen att alla kan allt och det har minimerat vår sårbarhet. Alla vet vad de ska göra och för att få bort stressituationer har vi synliggjort alla deadlines genom att visualisera hela månaden. Ett signum för SVT HR Lön är arbetsglädjen och att alla tycker om att lösa svåra uppgifter. – Vi är ett gäng vinnarskallar som gillar att tävla, fortsätter Niklas. Alla har dessutom en genuin vilja att lära av varandra. Istället för att backa tar man sig an nya utmaningar, det tror jag kommer av att vi vågar misslyckas och att Martin faktiskt tillåter oss det. Nu ska vi inom kort byta lönesystem så vi håller som bäst på att ställa om för en ny utmaning, det härliga är att alla vill vara delaktiga. PÅ DÖRREN IN TILL löneavdelningen sitter en varningsskylt. Den varnar inte för hund eller annat farligt sällskapsdjur, nej här handlar det om – Fredagsdisco. – Det hela började med att en av kollegorna, Mauricio, började spela musik efter fikat en fredag, berättar Niklas leende. Fredagen efter hände samma sak igen men då tog han också fram några minihögtalare. Vi andra fick ett mejl om att det skulle bli fredagsdisco på temat melodifestivalen och att vi skulle välja ut några favoritlåtar. Så nu har vi det inlagt i planeringen. Mellan 15-16 på fredagar är det disco som inleds med en speciell signaturmelodi, Disco Inferno. Då svarar vi inte i telefon och vi har som du såg satt upp en varningsskylt på dörren. Man får gärna komma in men vara beredd på musik. De som kommer in blir ofta förvånade för vi spelar rätt högt. – Väldigt högt, inflikar Martin. Det här är just ett sådant tecken på att gruppen är självständig, ingen frågade mig om lov först. Jag gillar den företagsamhet personalen har. Jag väntar bara på att de även ska börja dansa. ATT JOBBA MED LÖN hos SVT är inte riktigt som på en traditionell löneavdelning. Två stora skillnader är att det betalas ut ungefär dubbelt så många löner som det finns anställda och att det betalas ut löner eller gage nästan varje dag, här är utbetalningarna verkligen inte kopplade till den 25e. – Vi sköter lönerna åt SVT och UR, berättar Martin. På SVT är det 2 100 tillsvidareanställda men vi gör ungefär 4 000 utbetalningar varje månad, både löner och gage. När vi har med artister i ett program, till 33 F O K U S A R B E T S P L A T S SVT HR LÖN Martin Hansson, Lönechef 34 "För att lyckas behålla personalen tror jag att det är ytterst viktigt att man har kul på jobbet. SVT HR Lön Anställda på löneavdelningen: 8 Tillsvidareanställda på SVT: 2 100 Anställningar varje år: ca 5 000 Utbetalningar varje månad: 4 000 Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se F O K U S A R B E T S P L A T S SVT HR LÖN exempel i Allsång på Skansen, så vill de ha betalt direkt efter sitt uppträdande, de vill inte vänta till den 25e. Det betyder att vi pytsar ut pengar hela tiden. Inte varje dag men nästan. Dessutom har vi enormt många reseräkningar varje månad. Stora arrangemang kräver mycket folk, vid skid-VM i Falun hade vi till exempel runt 100 personer på plats, med resor och utlägg som följd. Vi har också många kontraktsanställda över kortare perioder. NIKLAS NÄSSTRÖM var med i den första gruppen som blev Auktoriserade Lönekonsulter. Han är i dagsläget den enda på SVT HR lön som är det men ytterligare en person är snart klar. – Jag har fått en något förändrad arbetsbeskrivning i och med auktorisationen men rent praktiskt är det ingen större skillnad. Det är dock en del som frågar om titeln när de ser den och jag får då möjlighet att förklara, det tror jag stärker yrkesrollen. Jag har också sett att det i rekryteringsannonser står att företag söker en Auktoriserad Lönekonsult. Jag frågar Niklas och Martin vad de tror kommer att krävas i framtiden för att verka som lönekonsult. – Jag både hoppas och tror att våra arbetsuppgifter kommer att gå från de manuella inmatningarna till att vi blir mer rådgivare. Mycket av grundjobbet skulle den anställda själv kunna göra, säger Niklas. – Jag tror att lönekonsulterna måste bli duktigare på att sätta upp formler och att kunna tolka olika kollektivavtal. Att förstå kopplingar mellan förmåner, skatter och liknande så att det blir rätt i systemen är en utmaning för alla. Tekniken går framåt men vi som jobbar med lön måste ändå kunna hantverket bakom för att upptäcka om systemet gör fel. Niklas Näsström, Auktoriserad Lönekonsult, SRF SVT HR LÖN ska snart rekrytera ytterligare en person till avdelningen och jag frågar Martin om han tror det är svårt att hitta rätt kompetens. – Nej, det tror jag inte. SVT är ett starkt varumärke och en attraktiv arbetsplats, det är många som vill jobba inom mediebranschen. Det finns också fler välutbildade att välja bland än förut. Idag består inte branschen av ett gäng ”lönetanter” som stannar på samma arbetsplats livet ut, folk är mer rörliga. För att lyckas behålla personalen tror jag att det är ytterst viktigt att man har kul på jobbet. Det behöver inte vara klackarna i taket men man ska absolut inte ha söndagsångest. Arbetsglädje är viktigt och det får man om man har dynamik i gruppen, mångfald. – Ja, vi på löneavdelningen är verkligen inte stöpta i samma form, säger Niklas. Det finns en myt om att alla som jobbar på SVT bor på Lidingö eller Östermalm. Vi kommer från hela Storstockholm, med rötter i Chile, Asien, Malmö och Västkusten. – Mitt i all omorganisation och kvalitetssäkring måste man också vara rädd om sin personal, fortsätter Martin. Vi har till exempel ingen övertid här, man ska inte sitta och jobba 10-12 timmar, det gynnas ingen av. Man måste ha förståelse för att alla har ett annat liv utanför arbetsplatsen. Jag styr inte när folk ska ta semester och jag sitter inte och klockar personalen, jag förväntar mig att de gör sitt jobb. Gjorde de inte det så skulle jag snabbt få höra det av den som inte fick sin lön i tid. VAD ÄR DÅ ROLIGAST med jobbet om lönekonsult? Niklas tycker att det är de små höjdpunkterna när man lyckas fixa svåra uppgifter. – Att till exempel göra en anställd glad genom att lösa ett problem som har med löneutbetalningen att göra. Om det blir fel i en lönerapportering och någon bara får en halv lön så är den personen oändligt tacksam när vi snabbt kan rätta till det. En stor del av vårt jobb är faktisk problemlösning. Sen är ju gänget här en stor anledning till att jag trivs på jobbet. Vi kan både jobba hårt och skratta tillsammans. Det är jag oerhört tacksam för. n Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se 35 DEKLARATION För att stimulera investeringar i mindre företag har det införts särskilda bestämmelser om investeraravdrag. Fysiska personer och dödsbon kan få en skattelättnad om de skjuter till kapital till ett företag eller bildar ett nytt företag. Juridiska personer kan dock inte få investeraravdrag. Ett aktiebolag som genom nyemission lämnar ett kapitaltillskott till ett dotterbolag omfattas därför inte. TEXT: MATS BROCKERT, SKATTESPECIALIST SRF Bestämmelserna ger stora möjligheter till skattevinster. Den största skattevinsten uppnås i det fall ett aktiebolag har räntebärande skulder och ägarna har kontanta medel att tillföra bolaget. Men även i många andra fall kan stora skattevinster uppnås. Särskilt i ett läge när räntenivån är låg. I denna artikel behandlar jag det som jag upplever som viktigast att känna till om de nya bestämmelserna. Från när gäller bestämmelserna och vilka företag omfattas? Bestämmelserna gäller för investeringar gjorda efter den 30 november 2013. Det är dock först till beskattningsåret 2014 (som ska joner kronor. Det är alltså relativt stora företag som omfattas. Hur stort får avdraget vara och hur dras det av? Investeraravdrag medges med 50 procent av betalningen. Om en aktieägare skjuter till 100 000 kronor genom nyemission medges alltså avdrag med 50 000 kronor. Skattelättnaden ges i form av ett avdrag i inkomstslaget kapital. Genom att det har införts särskilda regler för skattereduktion kommer avdraget alltid att ge 30 procent i skattelättnad. Det innebär att en betalning på 100 000 kronor kommer att ge 15 000 kronor i lägre skatt (100 000 kr x 50% x 30%). Det förut- "Privata pengar och skulder i bolaget – det optimala läget. deklareras nu under 2015) som det har tagits fram en deklarationsblankett (K11). Har investeringar gjorts, och villkoren för avdrag är uppfyllda, under december 2013 kan den skattskyldige begära omprövning för detta år. Reglerna gäller svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar eller motsvarande utländska bolag som har fast driftställe i Sverige. Investmentföretag, kooperativa föreningar och bostadsrättsföreningar omfattas däremot inte. Företaget ska vara av mindre storlek. Med företag av mindre storlek avses ett företag där medelantalet anställda är lägre än 50 och vars nettoomsättning eller balansomslutning under betalningsåret har uppgåt till högst 80 mil- 36 sätter dock att skatteuttaget före avdraget uppgår till minst detta belopp. Det finns vissa beloppsbegränsningar, men de får ses som relativt höga. Investeraravdrag medges med högst 650 000 kronor per person och år och med 20 miljoner kronor i ett och samma företag under ett kalenderår. Betalning i pengar och inga konsultkostnader För att avdrag ska medges ska betalning ske i pengar. En betalning i form av apportemission ligger därför inte till grund för avdrag. Utgifter i samband med förvärvet av andelarna eller bildandet av företaget, till exempel provisioner, courtage och konsultkostna- der, får inte räknas med. Har till exempel ett lagerbolag med ett aktiekapital på 50 000 kronor förvärvats för 55 000 kronor räknas endast 50 000 kronor som betalning. Vilket beskattningsår medges avdrag? Avdrag ska göras det beskattningsår då full betalning för aktierna har gjorts (det så kal�lade betalningsåret). För att avdrag ska medges krävs att ett löneuttagsvillkor och ett rörelsevillkor är uppfyllda. Dessa villkor kan vara uppfyllda betalningsåret eller året efter. Avdrag medges först det år när betalning har skett och dessa villkor är uppfyllda. Lönevillkoret innebär att företaget ska ha ett sammanlagt löneunderlag (på liknande sätt som vid gränsbelopp för kvalificerade andelar) som uppgår till minst 300 000 kronor. Rörelsevillkoret innebär att företaget ska uteslutande eller så gott som uteslutande bedriva rörelse. Ett företag som endast förvaltar värdepapper omfattas därför inte. Värdeöverföringar, interna överlåtelser och ombildning Grunden för avdrag är att betalningen faktiskt har medfört att företagets eget kapital har ökat. Av denna anledning finns det regler som ska förhindra att betalningen består av värdeöverföringar från företaget som återinvesteras. Investeraravdrag får därför inte göras om den skattskyldige eller någon närstående till honom, under betalningsåret eller något av de två beskattningsåren närmast före betalningsåret, har fått värdeöverföringar från företaget som överstiger ett jämförelsebelopp. Jämförelsebeloppet motsvarar företagets redovisade resultat för beskattningsåret närmast före det kalenderår då värdeöverföringen görs. Utdelning är den vanligaste formen av värdeöverföring men det kan också vara bolagets förvärv av egna aktier eller minskning av aktiekapitalet eller reservfonden. Annan affärshändelse som medför att företagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för företaget ses också som en sådan värdeöverföring. Reglerna innebär bland annat att ett företag kan dela ut ett belopp motsvarande föregående års resultat utan att delNr 2 2015 tidningenkonsulten.se DEKLARATION ägarna förlorar rätten till investeraravdrag. Delas däremot också balanserade vinstmedel ut faller rätten till avdrag bort. Investeraravdrag får inte heller göras om företaget (under betalningsåret eller de två beskattningsåren närmast före betalningsåret) har gjort ett internt aktieförvärv. Det vill säga investeraravdrag medges inte om den som begär avdrag har sålt aktier till ett annat aktiebolag som personen är ägare i. Det är inte heller tillåtet att överföra själva verksamheten från ett aktiebolag till ett annat om det är samma ägare i båda bolagen. Investeraravdrag medges även om betalning sker till ett aktiebolag som ombildats från enskild näringsverksamhet. Avdrag med- skilda näringsverksamheten eller om det är andra pengar som använts. Blankett och kontrolluppgift Den skattskyldige ska begära avdraget på blankett K11. Det är bara ett fåtal uppgifter som ska lämnas. Förutom namn och person/organisationsnummer på betalaren och företaget ska uppgift lämnas om underlaget (vad som betalats) och hur många aktier som förvärvats. Blankett K11 ska också lämnas om investeraravdrag ska återföras. Det företag som fått betalningen ska lämna kontrolluppgift (KU 28) om underlag för investeraravdrag. Kontrolluppgiften ska lämnas för det år som villkoren för investeraravdrag är Aktierna omkostnadsbelopp och gränsbelopp "En fantastisk möjlighet i en tid med låg räntenivå. ges dock inte om den ombildade enskilda näringsverksamheten består av en verksamhet som tidigare har överförts från ett aktiebolag som ägdes av den skattskyldige (enskilda näringsidkaren). Denna reglering är rimlig och naturlig. Skatteverket kan ju knappast kontrollera eller fastställa om de till aktiebolaget tillskjutna pengarna har tagits ut ur den en- skattning. En återföring ska behandlas som en skattepliktig kapitalvinst på en delägarrätt. Det innebär att de inte helt okomplicerade kvittningsreglerna ska tillämpas vid en återföring (se 48 kap. 20 § IL). En återföring kan också bli aktuell vid utdelning eller annan värdeöverföring under något av de fem beskattningsåren närmast efter betalningsåret eller om företaget under de två beskattningsåren närmast efter betalningsåret gör ett internt förvärv. Investeraravdrag ska slutligen också återföras om den skattskyldige upphör att vara skattskyldig i Sverige eller blir undantagen från beskattning på grund av skatteavtal. uppfyllda. Det innebär att om betalning sker 2014, men lönevillkoret är uppfylls först under 2015, ska kontrolluppgiften lämnas i januari 2016 och avse beskattningsåret 2015. Tillskjutet belopp räknas in i omkostnadsbeloppet på andelarna på vanligt sätt vid en framtida avyttring av andelarna. Beloppet ingår också i beräkningen av gränsbeloppet för kvalificerade andelar. Ett investeraravdrag medför alltså ingen som helst övrig påverkan på beskattningen. n När ska investeraravdraget återföras Aktierna ska behållas i fem år. Säljs de innan denna period ska avdraget återföras till be- Källa: 43 kap. IL, Prop. 2012/13:134, Investeraravdrag Vi hjälper dig att göra rätt direkt Med Bolagsverkets e-tjänst Företagsärenden för ombud kan du skapa och ombilda lagerbolag, skapa privata aktiebolag, ändra styrelse och mycket mer. Du slipper pappershantering och det blir rätt från början. Dessutom blir handläggningstiden upp till en vecka kortare än när du gör ärendena på traditionellt sätt. – Tjänsten har fördelar för både större byråer och enskilda ombud. Verksamheten blir effektivare, det går snabbare och blir dessutom billigare. Camilla Kruse Produktansvarig Företagsärenden för ombud www.bolagsverket.se/ffo Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se 37 J U R I D I K JURISTEN HAR ORDET Formkrav vid fastighetsköp För att ett bindande avtal om köp av fastighet ska anses ha träffats mellan säljare och köpare måste vissa i lag föreskrivna formkrav vara uppfyllda. Får du frågor om fastighetsaffärer kan det vara bra att känna till dessa krav. TEXT: JONAS SJULGÅRD, SKATTEJURIST SRF Ett avtal om köp av fastighet måste alltid vara skriftligt. Ofta används två köpehandlingar även om det inte finns något krav på det. Först ett köpekontrakt som innehåller alla de villkor som måste vara skriftliga. Sedan ett köpebrev som ett kvitto på att affären är slutförd. Står det i köpekontraktet att ett köpebrev ska upprättas har köpet gjorts beroende av att köpesumman betalas. Köparen får därför inte lagfart på sitt köp förrän köpebrevet undertecknats. Om innehållet i köpekontrakt och köpebrev skiljer sig åt får normalt det som står i köpebrevet, som utfärdats efter köpekontraktet, anses vara det som överenskommits, NJA 1982 s. 691. För ett bindande avtal krävs • uppgift om både säljare och köpare, • en överlåtelseförklaring, • uppgift om köpeobjektet, • en köpesumma, samt • undertecknande av både säljare och köpare. Saknas något av dessa minimikrav är hela avtalet ogiltigt, vilket innebär att det inte får några andra rättsföljder än att vardera parten återbär eventuellt erhållna prestationer. Löfte Ett anbud eller ett löfte att i framtiden sälja eller köpa en fastighet är inte bindande. Men säljaren och köparen kan avtala om att motparten åtar sig att betala en viss ersättning om denne väljer att inte fullfölja försäljningen eller köpet. Själva anbudet ger ingen rätt till ersättning utan motparten måste göra detta särskilda åtagande för att bli ersättningsskyldig. Säljare En god regel vid upprättande av köpehandlingar är att alltid göra en kontroll av ägarskapet mot fastighetsregistret. Köpeobjekt Ett köp kan avse en eller flera registerfastigheter, ideell andel av eller ett på marken till läge och gränser bestämt område av en registerfastighet. Arealförvärv kan även avse en re- 38 gisterfastighet med undantag av visst område. Det är viktigt att köpeobjektet anges fullständigt och korrekt i både köpekontrakt och köpebrev. Vid arealförvärv bör en karta bifogas. Används två köpehandlingar bör kartan bifogas både köpekontraktet och köpebrevet. För att ett arealförvärv ska vara giltigt krävs att fastighetsbildning söks inom sex månader från köpet. Köpesumma En köpesumma måste anges men den behöver inte vara ett bestämt belopp. Det räcker med grunderna för beräkning av köpesumman, till exempel visst pris per kvadratmeter. Det förekommer att säljare och köpare kommer överens om en annan köpesumma än den som anges i köpehandlingen. För köp som är ingångna innan den 1 juli 1992 medför en felaktig köpesumma i kontraktet att själva köpet i sig är ogiltigt. Numera blir konsekvensen att överenskommelsen vid sidan av köpehandlingen blir ogiltig. Köparen blir alltså endast skyldig att betala den köpesumma som anges i köpehandlingen och kan kräva tillbaka det som betalats vid sidan av. Om det i köpet ingår lös egendom, till exempel möbler, kan dessa ingå i den köpesumma som anges i köpekontraktet om köpebrev upprättas senare. I köpebrevet anges då endast den del av köpesumman som avser fastigheten, för att undvika att stämpelskatt får betalas för den lösa egendomen. Undertecknande Ett fastighetsköp blir bindande först när samtliga parter har undertecknat köpehandlingen. Oftast undertecknas köpehandlingen vid ett och samma tillfälle. Men sker det vid olika tillfällen uppstår ett bindande avtal först när den först undertecknande parten fått del av köpehandlingen som är undertecknad av den sist undertecknande parten. Svävande villkor Det är tillåtet med villkorade köp. Det kan till exempel vara nödvändigt för en köpare att hon får sin egen fastighet såld för att ha råd att köpa den nya. I sådana fall kan köpet villkoras på så vis att det bara gäller om köparen lyckas sälja. Köpet får dock inte göras beroende av sådant villkor under längre tid än två år från den dag då köpehandlingen upprättades. Saknas en uttrycklig bestämmelse i köpehandlingen om hur länge villkoret ska gälla, anses det gälla i två år. Om parterna däremot avtalat om längre tid än två år, är köpet ogiltigt. Parterna kan också komma överens om att köparen inte får sälja fastigheten vidare eller upplåta panträtt eller nyttjanderätt i den. För dessa avtalsklausuler gäller ingen tidsgräns. Begränsningen i förfoganderätten antecknas i fastighetsregistret i samband med att köparen ansöker om lagfart. I övrigt gäller inga särskilda formkrav för säljarens och köparens överenskommelser för att de ska vara giltiga. Men alla överenskommelser bör tas med i köpekontraktet med tanke på bevisningen vid en eventuell framtida tvist. Andra formföreskrifter Säljarens namnteckning ska bevittnas av två vittnen. Om bevittning saknas blir inte avtalet ogiltigt men lagfart för köparen kan försenas. Om en fastighet ägs av den ene maken ensam krävs den andre makens samtycke vid en försäljning om fastigheten är makarnas permanentbostad. Sådan godkännande behövs dock inte om fastigheten är säljarens enskilda egendom enligt föreskrift i gåvobrev eller testamente. Krävs inte samtycke måste det dokumenteras att fastigheten är enskild egendom och ej makarnas permanentbostad när köparen ansöker om lagfart. Det är därför praktiskt att makes samtycke framgår av köpehandlingen även när det inte är ett krav. Motsvarande gäller registrerade partner. När en sambo säljer en fastighet som han äger ensam krävs den andre sambons samtycke om fastigheten omfattas av sambolagens delningsregler. n Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se U T B I L D N I N G S N Y T T – UTLANDSKURSER 2015 UTLANDSKURS ger mycket för pengarna BOKSLUTSFRÅGOR ENLIGT K2/K3 – REDOVISNING III, SRI LANKA Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se REDOVISNINGSVECKAN, KAPSTADEN NYHETSVECKAN, MALAGA 39 U T B I L D N I N G S N Y T T – UTLANDSKURSER 2015 Vårsolen börjar värma riktigt ordentligt och snön har försvunnit i stora delar av landet. Då kanske inte höstsäsongen är det första man tänker på. Men för den som planerar att delta på en utlandskurs är det hög tid att anmäla sig nu! TEXT: TINA SJÖSTRÖM A tt åka på kurs utomlands är väl investerade pengar. Samtidigt som du får några intensiva kursdagar har du också möjlighet att njuta av atmosfären och värmen på resmålet. Dessutom kan du diskutera aktuella ämnen, om kursen eller yrket i stort, med dina kurskamrater och lärarna till långt in på natten. Något som många ser som det mest värdefulla. I år kan vi erbjuda tre olika resmål för våra utlandskurser, en välkänd pärla och två heta nyheter. Nyhetsveckan, Malaga 24-31 oktober Nyhetsveckan är en av våra mest populära kurser och brukar snabbt bli fullbokad. Det här är en kurs där du får det senaste inom redovisning och skatt, praktiska råd och tips som underlättar i det dagliga arbetet. I år kommer Nyhetsveckan bland annat att innehålla nyheter för inkomståret 2015 avseende inkomstslagen tjänst, kapital och näringsverksamhet, moms, tillämpningsfrågor utifrån K2- och K3-regelverken, allmänna råd från Bokföringsnämnden och mycket mer. Viss tid kommer också att ägnas åt så kallade mjuka värden som retorik. Lärare under nyhetsveckan är Sven-Inge Danielsson och Pia Elkjaer Hedberg. Solkustens pärla Malaga är en perfekt kursort, både stad och strand på samma ställe. Med sitt subtropiska medelhavsklimat är det sommarväder långt in på hösten, dagstemperaturen i oktober ligger på 23 grader. Trots att staden är solkustens nav med en stor tillströmning av turister finns här många genuina historiska och kulturella besöksmål. Bland annat kan man besöka både Picassomuseet och huset där Picasso föddes, det moriska fortet Alcazaba med Romerska Teatern, katedraler, konstutställningar och mycket mer. Eller bara ströva omkring i stadens centrum, slå sig ner på en av de många barerna och avnjuta en kall sangria och några andaluciska tapas. För den badsugna finns fina sandstränder i direkt anslutning till de centrala delarna. Vi kommer att bo på Hotel Monte Malaga, ett fyrstjärnigt hotell beläget vid havet med cirka fem minuters promenadväg till stranden och cirka 15 minuters promenad till gamla stan och shoppinggatan Calle Larios. Bokslutsfrågor K2/K3 – redovisning III, Sri Lanka – 15-24 oktober En redovisningskurs för dig som vill ha fördjupade kunskaper i att upprätta bokslut och årsredovisningar men kan också med fördel vara lämplig som uppdatering för mer erfarna konsulter. Under kursen går vi igenom de viktigaste balansposterna och diskuterar hur posterna ska värderas och kvalificeras vid upprättande av bokslut och årsredovisning med utgångspunkt från Bokföringsnämndens K2-regelverk. Vi kommer också att belysa viktiga skillnader utifrån ett K3-perspektiv så att du får kunskaper att rådge dina kunder när det kan vara lämpligt att byta K-regelverk. Lärare vid kursen är Sven-Inge Danielsson och Per Lindblom. 40 Ett tropiskt paradis Sri Lanka ligger strax söder om Indien och är med sina exotiska växter, underbara stränder och vackra korallrev en riktig paradisö. Här kan du varva sol och bad i kristallklart vatten med spännande utflykter. Här kan du få tillfälle att besöka berömda tempel och teplantager, regnskog och nationalpark. Och om du törs, dyka med hajar. Shopping är ett rent nöje, här kan du fynda bland vackra ädelstenar, hantverk i trä, batik och spännande kryddor och teblandningar. Tänk att kunna blanda nyttiga redovisningskunskaper med denna fantastiska plats, en oförglömlig upplevelse vågar vi lova. Vårt hotell, det femstjärniga Jetwing Blue, ligger strax utanför staden Negombo. Hotellet har två utomhuspooler, gym, spa-avdelning och ett fantastiskt strandläge. Negombo är ett härligt resmål med både stad och strand. Här finns livliga affärsgator med butiker, fiskmarknader, restauranger och barer. När du fått nog av folklivet är det bara att ta en tuc-tuc tillbaka till hotellet och stranden. Redovisningsveckan, Kapstaden 13-22 november Nu kan vi erbjuda en nyttig kunskapsvecka som ger dig verktygen för att kunna upprätta ett årsbokslut enligt något av K-regelverken, såväl fullständigt årsbokslut som förenklat. Vi går igenom K3, K2 och K1 samt skillnader och konsekvenser i de olika regelverken. Eftersom de olika K-regelverken skiljer sig åt en hel del innebär detta ett stort behov av fördjupad kunskap för alla som jobbar med bokslutsfrågor för olika företagskategorier. Vi behandlar frågor som berör insteget i de nya reglerna. Dessutom behandlar vi vanliga poster ur ett tillämpningsperspektiv samt redogör för de praktiska redovisningsmässiga lösningarna. Kursupplägget innebär att det finns tid för eftertanke kring tolkningen av reglerna. Dessutom väljer deltagarna mellan olika fördjupningsområden för att alla ska få ut vad de vill ha. Lärare under kursen är Sven-Inge Danielsson, Per Lindblom och Claes Eriksson. Sydafrikansk favorit Kapstadens är ett av de mest populära resmålen i Sydafrika, vackert belägen vid atlantkusten med Taffelbergen i bakgrunden. Här kan du njuta av vita stränder, gott vin, intressant historia och en enastående vacker natur. Väl här ska du passa på att ta en tur till Godahoppsudden, där Atlanten möter Indiska Oceanen, eller besöka fängelseön Robben Island. Eller kanske en vinprovning på någon av alla vingårdar som finns i trakten. Du kan också strosa i Waterfront bland mängder av affärer, barer och mysiga restauranger. Vi bor på Protea Fire & Ice Hotel Cape Town som ligger nära stranden i hjärtat av Kapstaden. Hotellet har utomhuspool, spa och gym. n Anmälan till och mer information om våra utlandskurser hittar du på srfutbildning.se Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se U T B I L D N I N G S N Y T T – UTLANDSKURSER 2015 NYHETSSVECKAN Malaga 24-31 oktober 2015 Lärare: Sven-Inge Danielsson och Pia Elkjaer Hedberg Kursansvarig: Marie Kapla Telefon: 010-483 80 35 E-post: [email protected] BOKSLUTSFRÅGOR ENLIGT K2/K3 – REDOVISNING III Sri Lanka 15-24 oktober 2015 Lärare: Sven-Inge Danielsson och Per Lindblom Kursansvarig: Maria Jakobsson Telefon: 010-483 80 34 E-post: [email protected] REDOVISNINGSVECKAN Kapstaden 13-22 november 2015 Lärare: Sven-Inge Danielsson, Per Lindblom och Claes Eriksson Kursansvarig: Marie Kapla Telefon: 010-483 80 35 E-post: [email protected] Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se 41 UTBILDNINGSNYTT Löneväxling alternativ sparform Det senaste året har löneväxling blivit allt mer populärt, speciellt sedan nivåerna för privat pensionssparande blivit så låga. Men det är inte i alla situationer som löneväxling är ett lönsamt alternativ. TEXT OCH FOTO: TINA SJÖSTRÖM Löneväxling är en ny kurs i SRFs kursutbud och ett 20-tal personer hade nappat på denna halvdagsutbildning, ledd av Thomas Englund och Jan-Erik Persson. – Löneväxling har blivit mer aktuellt och det man helst löneväxlar mot just nu är pensionssparande och ögonoperationer. Men man måste vara på sin vakt så att inte bruttolöneavdraget leder till andra konsekvenser som exempelvis sänkt SGI eller försämringar i föräldraförsäkringen, sa Thomas Englund inledningsvis. Vi kan dock vara rätt säkra på att löneväxling kommer att öka ännu mer och bli en alternativ sparform. Något som föreläsarna starkt rekommenderar är skriftliga avtal när löneväxling är aktuellt. – Vad händer om den anställde slutar, frågar sig Jan-Erik Persson. Eller om den anställde inte längre vill ha förmånen man löneväxlat mot, vilken grundlön ska då gälla? Löneväxling är ett av få områden som inte är så hårt reglerat. Till exempel finns det ytterst knapphändig information 42 att hitta hos Skatteverket, de har helt enkelt inte så många synpunkter på löneväxling. – Det är arbetsgivaren som bestämmer om löneväxling är möjligt och det bör vara kostnadsneutralt för arbetsgivaren, fortsätter Jan-Erik. Fack och löntagare kan ha synpunkter och önskemål men det är helt och hållet upp till arbetsgivaren att besluta. Och man ska komma ihåg att löneväxling inte är en personalförmån, den behöver alltså inte erbjudas till alla. När är det då idé att löneväxla? När är det lönsamt för arbetstagaren? – Det är ingen ekonomisk fördel att löneväxla mot en marknadsvärderad skattepliktig förmån, säger Thomas Englund. Då blir det ett nollsummespel. Ett exempel på en sådan förmån är städning i hemmet som blivit rätt populärt senaste åren. Däremot kan det finnas andra fördelar med den tjänsten, till exempel att arbetsgivaren sköter kommunikationen med städfirman om det blivit något fel eller om något gått sönder. Bäst utfall ekonomiskt blir det att löneväxla mot skattefria förmåner och allra mest fördelaktig blir det för den som har en månadslön över 39 100 kronor efter bruttolöneavdraget. I fåmansföretag finns en annan fördel och det är omvänd löneväxling. Det används när ägare vill höja löneunderlaget och då helt enkelt omvandlar löneförmåner mot kontanter. Ett motiv för löneväxling på en arbetsplats skulle kunna vara att man vill ha en god personalpolitik och det kan ge en mer motiverad personal. Nackdelen för arbetsgivaren är att det kan ge en ökad administration. – Det är viktigt att komma ihåg att löneväxling inte räknas som betalning, säger Jan-Erik. Om en anställd till exempel vill löneväxla mot att få en dyrare mobiltelefon än vad arbetsgivaren från början tänkt sig så är den telefonen fortfarande arbetsgivarens egendom och ska alltså lämnas tillbaka om den anställde slutar. Man får heller inte glömma att i förväg avtala om hur eventuella restbelopp ska betalas. Att deltagarna på kursen fick mycket nyttig information gick inte att ta miste om. De många övningsuppgifterna gav upphov till flera livliga diskussioner. n Kunskap i praktiken! Missa inte... Kursöversikt 2015-2016 srfutbildning.se som bilaga i det här numret av Konsulten hittar du vår kursöversikt. Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se SRF AKT UELLT Välbesökt bankturné ALK-puls! I en föränderlig värld som löneområdet är det en framgångsfaktor att hålla sig uppdaterad! SRF har under februari lanserat en ny medlemsförmån till Auktoriserade Lönekonsulter, ALK-puls. ALK-puls ger en möjlighet för dig som är Auktoriserad Lönekonsult att på ett enkelt och roligt sätt ta del av aktuella frågor i form av att ett nutidstest på tio frågor inom områden kopplat till lön. Frågorna är bara till för att stämma av de egna kunskaperna och genomförs i samma miljö som den digital examen. Skillnaden här är att resultatet bara är till för självtest. Antalet poäng ger en indikation på om man håller sig uppdaterad, men är inget som är ett krav att genomföra för att upprätthålla auktorisationen. Så det är helt frivilligt. ALK-puls består av korta frågor där svar ska anges från antingen flervalsalternativ eller i ett skrivet svar. När en omgång är genomförd så ges återkoppling, oavsett om det var rätt eller fel svar på frågan, en möjlighet att läsa in sig på området i den förklarande texten. Man kan göra testet hur många gånger man vill, och gå tillbaka på samma sätt som det är möjligt att göra i den digitala examen. Många gjorde det som intentionen var, att gå in en gång och köra testet för att sedan gå tillbaka och köra en gång till efter genomgång av svar och frågor. Resultatet för samtliga som har gjort så har höjts. Till ALK-puls finns även en utvärdering kopplad där samtliga som svarade på den skulle rekommendera ALK-puls till en kollega. ALK-puls har genomförts 95 gånger, och av dessa var det 21 stycken som är ett andra försök. Det innebär att 74 av 229 Auktoriserade Lönekonsulter genomförde ALK-puls, 32 procent. Missade du denna gång? Nästa tillfälle blir maj månad. n TEXT: ZENNIE SJÖLUND, BRANSCHANSVARIG LÖN, SRF Frågorna i denna omgång av ALKpuls hittar du på konsultens webbplats! tidningenkonsulten.se I utvärderingen, som tyvärr inte alla svarade på, blev svaren: Var ALK-puls något som du uppskattade? Skatta mellan 1-10 där 10 visar mest uppskattning Medelvärde Vilken svårighetsnivå låg frågorna generellt på? Skatta mellan 1-10 där 10 visar högst svårighet Medelvärde Skulle du rekommendera ALK-puls till en kollega? Tror du att du kommer att ha en framtida användning av informationen som du har tagit del av via frågorna och dess svar? 9.20 – Under vår bankturné på olika orter i landet, som vi nu genomfört under flera år, berättar vi om yrkesrollen inom redovisning, auktorisation, Reko och Bokslutsrapporten, säger Mikael Carlson som är huvudansvarig från SRFs sida. Just Bokslutsrapporten är intressant, att vi får möjlighet att berätta om detta för näringslivet viktiga kvitto på en kvalitetssäkrad redovisning. – En intressant utveckling på dessa frukostträffar är att våra medlemmar visar stort intresse att själva informera sina bankkontakter, fortsätter Mikael. De ber att få vårt informationsmaterial så att de kan göra egna presentationer hos banker på hemorten. Jag upplever en mycket positiv medlemsattityd till våra träffar med bankerna. Ytterligare bankturnéer planeras nu under året, tidpunkt och plats är dock inte bestämt än. 100 % svarade ja 100 % svarade ja i Stockholm den 7 oktober. Enligt stadgarna § 17 ska motioner till Kongressen vara inkomna till SRF Servicebyrå senast tre månader före Kongressen. Sista datum är således 7 juli 2015. Motioner skickas till: SRF Servicebyrå, att Lena Iredahl, Box 143, 791 23 Falun eller mejlas till [email protected]. Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se TEXT: TINA SJÖSTRÖM 6.00 Stoppdatum för motioner till årets Kongress: Årets kongressförhandlingar kommer att hållas på Kistamässan Vid eventuella frågor kontakta Lena Iredahl. Vårens bankturné har genomförts på tre orter – i Göteborg, Stockholm och Malmö. Totalt har ett 60-tal personer tagit del av informationen, bland annat bankpersonal och SRFmedlemmar. Snart kan du boka dig till årets viktigaste branschdagar, SRF Kongressdagar, med branschnyheter och aktuellt inom ekonomi och lön! Vik den 6-8 oktober 2015 i din kalender. Inom kort kommer en inbjudan till dig! 43 Utställning 4 maj Mingel Föreläsningar Sheraton Hotell Rådgivning Demonstrationer Stockholm Leverantörsmöten Rabatt till medlemmar i SRF Anmäl dig senast 24 april så erhåller du 300 SEK i rabatt på inträdet (ord. pris 1000 SEK exkl. moms) Priset inkluderar all förtäring under konferensen, kostnadsfri rådgivning, tillgång till utställningen samt alla presentationer och föreläsningar. www.forum4it.se 4it_annons_SRF_150311.indd 1 Vid tidig anmälan ange rabattkod: SRF2015 2015-03-11 15:56 FRÅGOR & SVAR FRÅGA EXPERTEN – ARBETSRÄTT, LÖNE- OCH PERSONALADMINISTRATION Thomas Englund på Advantage HR svarar på frågor om arbetsrätt, löne- och personaladministration. Du som är auktoriserad medlem, anställd på SRF-byrå eller serviceabbonent kan ställa frågor i ämnet under Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se. Övertid under tjänsteresa ? En anställd som har ordina- rie arbetstid måndag till fredag kl 7-16 ska åka på tjänsteresa till USA för att ställa ut på en mässa. Det innebär att han får arbeta på lördag och söndag. Vad gäller då förutom traktamente, blir det någon form av övertid? ! Om arbete utförs under vecko- slutet utöver den ordinarie arbetstiden räknas detta som övertid enligt lag. Huruvida övertidsersättning ska ges är däremot en avtalsfråga. Har den anställde inte förhandlat bort övertidsersättningen mot till exempel högre lön eller fler semesterdagar ska normalt övertidsersättning betalas ut. Det är förvisso inget som hindrar att man inför en sådan här resa istället blir överens om att övertiden ges i motsvarande ledighet, timma för timma, vid ett annat tillfälle. Men det är något man ska ha kommit överens om innan resan påbörjas. Är företaget bundet av kollektivavtal bör en sådan överenskommelse stämmas av med den fackliga organisationen eftersom avtalet vanligen har regler om att övertidsersättning ska ges. Avdrag för personalköp ? Finns det något hinder i lagar och regler om att dra av gjorda personalinköp på den anställdes lön? I det aktuella fallet handlar det om anställda som köpt varor från arbetsgivarens lager. Arbetsgivaren har sedan dragit av kostnaden från nettolönen vid utbetalning, Finns det något som hindrar att man går tillväga på detta sätt? Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se ! Nej i princip inte. Det bör dock framgå i samband med att personalköpen görs att avdrag för köpbeloppet görs på kommande lön. Man bör ha någon slags kvittens vid köpet där detta står inskrivet. Även om man inte har detta torde det vara underförstått att avdrag görs på lönen för inköpet, men för att undvika diskussioner är det alltså bäst att ha en skrivning om detta. Skulle den anställde till exempel ha förhandlat sig till en sjätte vecka (alltså fem extra dagar utöver lag) kan man dock bli överens om att denna sjätte vecka betalas ut enbart kontant. Enligt lag ska sparade semesterdagar tas ut senast det femte året efter att de sparades. Även här är det arbetsgivarens skyldighet att se till att de tas ut i ledighet senast det femte året efter sparandet. Inte heller här finns det en möjlighet för sådana sparade dagar att enbart få den utbetalda i kontanter. Kollektivavtal kan ha andra regler för sparande av semesterdagar. Dra skuld för förskottssemester ? En av de anställda har begärt Semesterdagar i pengar ? Har försökt läsa mig till om en arbetsgivare kan betala ut intjänad semester i pengar och det enda jag hittar är att det går vid två tillfällen: dels när en anställning upphör, dels om en arbetsgivare och arbetstagare är överens kan dagar överstigande 20 dagar betalas ut. Men om en arbetstagare vill ha ut hela sin intjänade semester i pengar går det? ! Nej. Intjänad betald semester kan inte betalas ut kontant annat än i samband med ledighet eller när den anställde slutar. Minst 20 semesterdagar måste tas ut i ledighet varje år. Det är arbetsgivarens skyldighet att se till att så sker. Överskjutande dagar får sparas för uttag senare år. Det finns alltså ingen möjlighet att betala ut dagarna enbart i pengar. tjänstledighet under minst tre år. När hon började fick hon förskottssemester. Under tjänstledigheten kommer hon att arbeta vissa timmar med timlön. Kan vi reglera hennes förskottssemester i samband med slutlönen i januari? ! Nej. Om hon har fått tjänstledig- het beviljad innebär det att anställningen består och då får inte förskottssemesterskulden dras. Någon slutlön ska alltså inte betalas ut. Skulle anställningen däremot avslutas (på den anställdes begäran) kan skulden dras mot den semesterersättning som ska utbetalas i samband med slutlön. Innestående komptimmar vid slutlön ? Om en anställd har samlat på sig en massa komptimmar och inte hinner ta ut dessa innan han slutar, måste arbetsgivaren betala denna tid i pengar? Samma fråga gällande flextid? ! Normalt är att innestående komptimmar och flextid ersätts kontant i samband med en slutlön. Detta om inget annat är avtalat. Övertidsersättning i tid eller pengar ? Ett företag med cirka 40 an- ställda tjänstemän undrar om arbetsgivaren har rätt att bestämma huruvida övertiden ska tas ut i pengar eller i tid. En del anställda har väldigt många övertidstimmar och det vore bra om de tog ut en del i ledig tid. ! Normalt gäller att övertid er- sätts i kontanter men att man kan erbjuda den anställde att istället få kompensation i ledighet. Det är alltså något som den anställde får välja. Är företaget inte bundet av kollektivavtal är det dock i princip inget som hindrar att arbetsgivaren har egna regler för övertid, till exempel om det över huvud taget ska ges övertidsersättning eller om ersättningen enbart ges i ledighet. Arbetstidslagen reglerar endast vad som räknas som övertid, inte ersättningen, så finns inte kollektivavtal kan alltså arbetsgivaren diktera villkoren. 45 FRÅGOR & SVAR FRÅGA EXPERTEN – BESKATTNING Jonas Sjulgård, SRFs skattejurist svarar på dina frågor om beskattning. Du som är auktoriserad medlem, anställd på SRF-byrå eller serviceabbonent kan ställa frågor i ämnet under Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se. Kostnadsersättning till styrelseledamot ? Kan man betala ut ersättning till en ledamot i en bolagsstyrelse för hans direkta utlägg avseende till exempel flygbiljetter till och från styrelsemöten? ! Ja, en styrelseledamot anses ha bostaden som tjänsteställe. Det innebär att det går bra att betala ut ersättning för direkta utlägg för resor till styrelsemöten utan förmånsbeskattning eftersom det är fråga om tjänsteresor. Skadade glasögon ? Om en anställds glasögon går sönder i arbetet, kan företaget ersätta dessa utan att det uppstår någon förmån? ! Det beror på vem som orsakat skadan på glasögonen. Skatteverket har i ett ställningstagande 2008-12-11 skrivit att ersättning som en arbetsgivare betalar till en anställd är skattefri om den kompenserar den anställde för skada på personlig egendom till följd av skadegörelse eller olyckshändelse som förorsakats av annan än den anställde. Kravet är att skadan skett under den anställdes yrkesutövning. Skattefriheten motiveras med att det inte innebär någon förmån för den anställde att i en sådan situation 46 få förstörd eller skadad egendom ersatt. Ersättningen gör enbart att den anställde hålls skadeslös. Skatteverket framhåller samtidigt att ersättning för skador på personlig egendom som den anställde vållat själv primärt ska ses som skattepliktig lön. övriga arvingar som normalt är barnen. Det räcker dock att en dödsbodelägare skriver under om denne har fått fullmakt från de andra delägarna. Stöld av pengar ? Ett företag har utsatts för en stöld av pengar. Är det stulna beloppet avdragsgillt och hur påverkar stölden företagets momsredovisning? Moms på presentkort ? Ett kundföretag tänker börja sälja presentkort. När ska moms redovisas för sådan försäljning? ! Förlust av pengar som företaget ! Det finns två typer av present- kort. Presentkort som anger exakt vilken sorts vara eller tjänst som fås i utbyte, vem som är leverantör av varan eller tjänsten och i vilket land omsättningen sker i utbyte mot presentkortet kallas enfunktionsvoucher. För sådant presentkort ska säljaren redovisa moms redan när kortet säljs. Det gäller till exempel lunchkupong som endast kan lösas in av den restaurang som säljer kupongen. Presentkort som inte uppfyller dessa krav kallas flerfunktionsvoucher. För sådant presentkort ska moms i stället redovisas i samband med att varan levereras eller tjänsten tillhandahålls oavsett om betalning erhållits tidigare. Underskrift av dödsboets deklaration ? Min far avled under 2014. Kan min mor skriva under den inkomstdeklaration som dödsboet ska lämna i år? ! Dödsboets deklaration ska skri- vas under av samtliga dödsbodelägare, det vill säga din mor som efterlevande maka och din fars dermånad som hindret har funnits utöver tre månader, det vill säga maximalt nio månader för ett beskattningsår. Bilförmån vid sjukdom ? En av mina kunder har brutit foten. Hon är sjukskriven och har suttit i rullstol och inte kunnat köra bilen. Hennes son har använt bilen för företagets leveranser. Ska hon beskattas för bilförmån även för den tid hon inte kunnat köra bilen? ! Ja, det ska vara fullt förmånsvärde trots bruten fot. Skatteverkets skriver i sina allmänna råd, SKV A 2014:26, att förmånsvärdet bör justeras nedåt om ett absolut hinder för den anställde att använda bilen finns under en lång och sammanhängande tidsperiod och bilen då inte kan användas av någon närstående eller för familjens räkning. Hindret bör finnas under mer än tre hela kalendermånader i följd, oavsett om perioden infaller under samma år eller över ett årsskifte. Exempel på sådant hinder är sjukhusvistelse och återkallelse av körkort. Förmånsvärdet för året bör då reduceras med 1/9 per hel kalen- erhållit för sålda varor eller tjänster påverkar inte den moms som ska redovisas för omsättningen. Inkomstskattemässigt kan dock företagare under vissa förutsättningar få avdrag vid stöld av pengar, 16 kap. 20 § inkomstskattelagen. För avdrag krävs att företaget kan visa att förlusten uppkommit genom brott mot företaget och att det avser tillgångar i näringsverksamhet. Detta innebär att företaget bland annat ska ha gjort polisanmälan snarast efter det att brottet upptäckts. Dessutom krävs i regel någon form av kassaregistrering som visar hur stor summa som har förlorats. Avdrag får inte göras med större belopp än vad som motsvarar sedvanligt innehav av pengar i verksamheten. När det gäller detaljhandeln torde ett sedvanligt innehav motsvaras av en dagskassa. I andra verksamheter kan det vara fråga om belopp som behövs för dagens löpande utgifter. Denna begränsning gäller dock inte undantagslöst. Det kan finnas särskilda skäl till att innehavet av pengar varit större än en normal dagskassa och då får hela det förlorade beloppet dras av. Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se FRÅGOR & SVAR FRÅGA EXPERTEN – REKO Helen Bäckqvist, Rekoansvarig på SRF, svarar på frågor som rör Reko. Du som är auktoriserad medlem, anställd på SRF-byrå eller serviceabbonent kan ställa frågor i ämnet under Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se. Uppsägning av uppdrag – obetalda fakturor ? Jag har en kund som inte be- talar mina fakturor, trots upprepade påminnelser. Nu har jag tröttnat och det är snart dags för bokslut och upprättande av årsredovisning vilket jag inte vill göra då jag inte får ersättning för mitt arbete. Kan jag säga upp kunden med hänvisning till Reko? ! Om du använder SRFs Allmänna villkor, så anger punkt 14 att obetalda fakturor är en grund för omgående uppsägning av uppdrag. enligt Reko 710 Avslut av uppdrag, ska du som redovisningskonsult alltid skriftligen bekräfta din kund och orsaken till uppsägningen ska framgå. Bokslutsrapport – Förbrukat aktiekapital ? Jag gör ett bokslut för ett ak- tiebolag som sedan fyra år tillbaka haft ett förbrukat aktiekapital. Det har upprättats kontrollbalansräkningar som visar att aktiekapitalet inte är återställt. Trots detta har styrelsen beslutat att driva verksamheten under personligt ansvar. Företagets ägare, tillika styrelseledamot, har även personligen gått i borgen för den checkkredit bolaget har. Bolaget har under året skött sina åtaganden helt exemplariskt enligt gällande lagar och regler. När jag går igenom uppdraget enligt SRFs dokumentmall Checklista Bokslutsrapport hittar jag inget som säger att jag inte kan lämna en Bokslutsrapport på grund av det förbrukade aktiekapitalet. Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se Frågan är om det går att lämna en Bokslutsrapport trots att aktiekapitalet är förbrukat? ! Du kan lämna en Bokslutsrap- port även då aktiekapitalet är förbrukat. Förutsatt att upplysningen om att verksamheten bedrivs under personligt betalningsansvar står i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen. Se även FAQ Bokslutsrapport fråga 24 på SRFs webbplats. In- och utlämning av kundmaterial ? Hur ska man hantera in och utlämning av kunders material enligt Reko? Är det ett skall krav enligt reko att dokumentera och få kvittens av materialet? Gäller det samma krav även om kunder kommer in och lämnar material eller hämtar och även om material kommer i postlådan. ! Reko anger endast att en rutin bör finnas för att registrera att materialet har tagits emot, och att eventuella liggare uppdateras när materialet lämnas tillbaka, för att klargöra när ansvaret för materialet övergår mellan parterna. Det är alltså inget skall krav. Förvaring av dosor, koder, lösenord ? Enligt Reko 540 Betalnings- uppdrag ska dosor, koder, lösenord etcetera förvaras på ett betryggande sätt. Vi har diskussioner på vår redovisningsbyrå om hur vi ska hantera det på bästa sätt, vad menas med betryggande sätt? Kan ni ge exempel? ! Det bör finnas en byrårutin för hur de ska förvaras, de kan till exempel vara inlåsta i ett skåp eller låda, för att hållas oåtkomligt för obehöriga. Det är samtidigt viktigt att det finns en förteckning, eller liknande, för vem som har ansvaret för respektive uppdrag och förvaring av dosor, koder och lösenord. Bokslutsrapport – Användning av annans arbete ? Kan jag som Auktoriserad Redovisningskonsult lämna Bokslutsrapport till en kund då jag inte upprättat årsredovisningen själv? ! Ja, du kan lämna en Bokslutsrap- port även om någon annan upprättat årsredovisningen, förutsatt att du har bedömt att arbetet med uppdraget har kunnat följa och uppfylla kraven i Reko. Om du har bedömt att en Bokslutsrapport kommer att kunna lämnas, bör en notupplysning, enligt Reko 690 Upplysning om Bokslutsrapport göras i tilläggsupplysningarna, som sista not. för gäller allmänna villkor på de områden som inte anges i avtalet. Det betyder också omvänt att det som står i avtalet gäller i första hand och de allmänna villkoren i andra hand. Ett allmänt villkor är generella avtalsförhållanden som i huvudsak reglerar samarbetet mellan parterna och avslut av avtalet, åter om inget annat anges i avtalet. SRF har tagit fram en mall för allmänna villkor som du kan ladda ned från SRFs webbplats. Bokslutsrapport – Styrelsesuppleant ? Jag är Auktoriserad Redovis- ningskonsult och har ett uppdrag där jag även är styrelsesuppleant i ett aktiebolag. Styrelsen vill nu att jag ska lämna en Bokslutsrapport för uppdraget då de fått information om att det stärker kreditvärdigheten och då UC även noterar den uppgiften. Min fråga är om jag kan lämna en Bokslutsrapport för aktiebolaget? ! Som styrelsesuppleant, eller om ? Sist i tillämpningsanvisning- du som suppleant fått tillträda som styrelseledamot, kan du lämna en Bokslutsrapport. Förutsättningen är att du är Auktoriserad Redovisningskonsult, har ett undertecknat uppdragsavtal och kunnat följa Reko i uppdraget. I detta fall ska en upplysning lämnas i Bokslutsrapporten om att ”Jag är i detta uppdrag inte oberoende i förhållande till uppdragsgivaren.” ! Kravet på allmänna villkor finns för att fånga upp sådant som kan ha missats i det uppdragsavtal som används. Uppdragsavtalen är ju inte standardiserade och där- SRF Reko Byråstöd och SRF Dokument hittar du under menyn Dokumentmallar när du loggar in på Mina sidor på srfkonsult.se. Uppdragsavtal – Allmänna villkor arna för Reko 330 står att ett uppdragsavtal ska innehålla allmänna villkor. Måste det alltid finnas allmänna villkor som bilaga till uppdragsavtalet? 47 FRÅGOR & SVAR FRÅGA EXPERTEN – REDOVISNING Claes Eriksson, redovisningsexpert på SRF, svarar på frågor som rör redovisning. Du som är auktoriserad medlem, anställd på SRF-byrå eller serviceabbonent kan ställa frågor i ämnet under Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se. Kvar i äldre normering ? K-regelverken är ännu inte färdigställda. Om jag förstått rätt kan vissa typer av "företag" fortfarande välja att ligga kvar i den gamla normeringen ännu ett tag. Kan detta förhållande gälla en ideell förening med omsättning på cirka åtta miljoner? ! Det gäller ideella föreningar så- vida de inte är större ideella föreningar enligt definitionen i bokföringslagen och årsredovisningslagen. Den måste alltså överstiga gränsvärdena nettoomsättning 80 miljoner, balansomslutning 40 miljoner och medeltal anställda 50 stycken. Två av dessa värden måste överskridas två år i rad för att föreningen ska betraktas som större. Är föreningen så stor måste den upprätta årsredovisning och tillämpa K3. Detta framgår av regel 1.3 i K3. K-regelverk i koncerner ? Jag har en kund med ett kon- cernförhållande med ett moderbolag (MB) och två dotterbolag (DB1 och DB2). DB1 måste följa K3 medan DB2 kan välja att följa K2. DB1 medför att koncernen blir större. Innebär det att MB då också måste följa K3? DB2 innehar fastigheter och skulle föredra att följa K2 i alla fall några år. Måste de ändå räkna om DB2 till K3-regler i koncernredovisningen? ! Moderbolaget blir ”smittat” av koncernens storlek och måste upprätta den egna årsredovisningen enligt samma principer som koncernen, det vill säga K3. Eftersom K3 måste följas i kon48 cernen måste de bolag som konsolideras göras så utifrån K3 reglerna. Det är tillåtet att upprätta årsredovisningen i dotterbolaget enligt K2, men konsolideringen måste ske enligt K3. Det medför att komponentuppdelning måste ske i koncernen. Handelsbolag med fysiska delägare ? Vilka regelverk kan handels- bolag med enbart fysiska delägare välja mellan? Kan de ligga kvar i den gamla normgivningen eller ska de välja mellan K2 och K3? ! Handelsbolag med bara fysiska delägare behöver enligt bokföringslagen endast avsluta med årsbokslut. För årsbokslut finns ännu inte något K2 eller K3-regelverk. De kan med andra ord inte upprätta årsbokslut enligt K2 eller K3. Tanken är att det i framtiden ska skrivas K2- och K3-regelverk även för företag som upprättar årsbokslut. Så länge det inte finns är det den gamla normeringen som gäller. Observera då att den inte är uppdaterad med lagändringarna från 2011. Väljer handelsbolaget att frivilligt upprätta årsredovisning kan de tillämpa K3, men de måste inte. Alternativet är gamla normeringen. Tilläggsupplysningar i koncern ? Jag har en kund där dotterbo- lagen redovisar enligt K2 men koncernen totalt kommer upp i beloppsgränserna för större koncern. Ska moderbolaget lämna alla tilläggsupplysningar och uppgifter i förvaltningsberättelse som gäller enligt årsredovisningslagen och K3? Till exempel har de ingen leasing i moderbolaget men i ett dotterföretag, ska det då upplysas om minimileasingavgifter? Om bolaget väljer att efterskänka lånet ser jag det som en nedskrivning av en finansiell fordran. Bortbokning av kortfristiga fordringar på konto 1685 sker enligt BAS mot konto 6380. ! Koncernredovisningen måste Redovisningsmetod enligt bokföringslagen upprättas enligt K3. Ett företag som är moderföretag i en större koncern måste också tillämpa K3. I koncernens förvaltningsberättelse och tilläggsupplysningar ska hänsyn tas till förekomster i dotterföretagen också. De ingår ju i koncernredovisningen. Utgångspunkten blir därför att upplysning om minimileasing avgifter ska lämnas i koncernredovisningen. Är upplysningarna oväsentliga kan man överväga att inte ta med dem. Förbjudet lån som har beskattats ? En kund har ett förbjudet lån i sitt aktiebolag och beloppet är beskattat via dennes privata inkomstdeklaration i tjänst. Men hur bokför jag detta i aktiebolaget? Jag har ett saldo på konto 1685 som jag anser ska bort, men hur? ! Att lånet beskattas hos privat- personen medför inte med automatik att det ska bokas bort i aktiebolaget. Som utgångspunkt ligger lånet kvar trots att det har beskattats hos privatpersonen. Bolaget kan däremot välja att efterskänka lånet utan ytterligare skattekonsekvenser för privatpersonen. Det blir en icke avdragsgill kostnad i bolaget. Bolaget ska inte betala några sociala avgifter. ? Jag har en tandläkarpraktik med blandad verksamhet och total omsättning på cirka åtta miljoner kronor. Den momspliktiga delen uppgår endast till cirka 20 tusen kronor per år varför de kommer att ansöka om årsmoms. Min fråga gäller redovisning enligt fakturametoden eller bokslutsmetoden. Eftersom att de deklarerar momsen årsvis kan de, enligt Skatteverket, ur momssynpunkt välja fritt. Men vad anger bokföringslagen för en momsfri verksamhet vad gäller redovisning enligt bokslutseller fakturametoden? ! Bokföringslagen gör ingen skill- nad på om företagen är momspliktiga eller inte. Möjligheten att bokföra enligt kontantmetoden regleras i 5 kap. 2 § tredje stycket bokföringslagen (1999:1078): ”Ett företag vars årliga nettoomsättning normalt uppgår till högst tre miljoner kronor får dröja med att bokföra affärshändelserna tills betalning sker. Vid räkenskapsårets utgång ska dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras.” Eftersom den totala omsättningen i ditt fall överstiger tre Mkr är det inte tillåtet att använda sig av kontantmetoden i redovisningen. Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se U T L O G G A D KORSORD BESÖKER NOG MASEN I STHLM? MYGEL BOR MED BERT VASS KANT TOG LUKTEN VARV PÅ STÖRA VARV FICK HON SOM LÄMNADE IN UTTJÄNAD BIL PRIVAT TYG LEMURKRYS UPPREPANDE INFRARÖD STOR FEST I HÖNSGÅRD? DIKTNING GÅR PLURA I TRASIGA ? MYNTADES I MILANO BLIR DUBBEL DU FÖGA FOLKSTYRD HAR SIN VERKAN F.D. BÖNA I BOLL LOU MED VELVET UNDERGROUND TENN COOL KUNG KVICK MATT CRAMLING VILLE ANALYSERA MERA HETER HUNDEN? INNAN LUNCH VARA GICK SINA RONDER FEST MED SÅNA KAN URARTA? FÖR FÖRSÄNDELSE DÄR HÖRS MAORI PRIMAT KATT GÖR JU SKJORTA AULA SMASKA KOLA GJORDE JU RUNSTEN TILLSTÅTT SVÄNG PULSÅDER SVEA SOM LAND LANDSKAP LEDA BOLLKONSTNÄR TRAPPAS UPP GJORDE TJUV SKRUV UR VISS HUV? MELLAN ÄMNESLÄRARE? VREDE KADAVREN VILL HÄSTSKOJARE SIG PÅ ANDRA HÄLHERRE MITT I SMIRNOV PÅ BIL I BRATISLAVA IRIDIUM KÄNNETECKNA INGÅNG FREDSPRISSHIMON NIA FÖR BRITT HÄNG FÖR DEN UNDRE VÄRLDEN SVEK HAR STAMBORD? HAR VANDRAT UT SNÅL INGÅR LÄNGD & HÖJD I PALTOR ÅTER FILA SKÄLMROMANEN KLADDIG KAN DET VARA FARA PÅ SOPIG MÅRDDJUR TAR LURIFAX TILL PRATAR FYNDAR SOM OM FRÅN FÅGELN FERIER? FÖRR VÅRDA LÅNGSAMT UPPHÖRA SOM EN SEGER BRÖDKRYDDA FART OCH FLYT Konstruktör: Lena Holmlund. Foto: Henrik Isaksson/Samlarkungen Skicka in ditt tävlingsbidrag och var med i utlottningen av fina priser. 1:a pris är en SRF-datorväska. 2:a pris ett laptop-fordral och 3:e pris är profilprylar ur SRFs sortiment. Konsultens redaktionsgrupp drar vinnarna bland de rätta lösningarna som skickats in. Pristagarna meddelas under vecka 21. Vinnarna och facit på korsordet kommer att publiceras på www.tidningenkonsulten.se. Mejla in rätt lösning, det vill säga ordet/orden som bildas i korsordets färgade rutor, till [email protected] senast den 17 maj. Glöm inte att ange ditt namn och e-postadress! Nr Nr 12 2015 2015 tidningenkonsulten.se tidningenkonsulten.se 49 NYA AUKTORISERADE MEDLEMMAR AUKTORISERADE REDOVISNINGSKONSULTER GÖTEBORG Maria Lindhe Modern Ekonomi Göteborg AB KINNA Martina Wikman Markekonomerna i Kinna AB YSTAD Birgitta Sjöberg Sydkust Revision AB Ingalill Hallberg Sydkust Revision AB Karin Hoff Sydkust Revision AB YSTAD fortsättning Per Hallberg Sydkust Revision AB ÖSTERSUND Ewa Lundegren JämtEkonomi AB Nästa nummer av Konsulten utkommer vecka 24. Tala om vad du tycker, tipsa oss om intressanta artiklar eller annat innehåll på e-post [email protected]. Läs också webbtidningen www.tidningenkonsulten.se! Där hittar du de senaste branschnyheterna och där kan du också länka till artiklar från din egen webbplats. 50 Nr 2 2015 tidningenkonsulten.se Utbildning i datorn, mobilen eller surfplattan – bekvämt och kostnadseffektivt Att gå kurs är ofta förenat med både resor och övernattning för dig som kursdeltagare. Det kostar både i förlorad arbetstid och i pengar. Våra eKurser är ett bekvämt och extremt kostnadseffektivt sätt för dig att skaffa ny kunskap eller uppdatera dig på olika områden. Du går kursen via internet med din dator, smartphone eller surfplatta. Det innebär att du kan ta del av kursen i princip var du vill och när du vill. Du beställer antingen enstaka webbkurser eller Stora eKurspaketet (se www.blinfo.se). Läs mer och beställ på blinfo.se/ekurser Aktuella och populära eKurser just nu: 1 290:- Deklarera på K10 Skattenyheter 2015 I den här kursen lär du dig deklarera blankett K10. Du får en utförlig och praktiskt orienterad genomgång av blankett ens alla sidor. En stor del av kursen ägnar vi åt att gå igenom utdelnings och kapitalvinstreglerna (3:12reglerna). I den här webbkursen lär du dig upprätta årsredovisning enligt K2reglerna. Du får en praktisk genomgång av upp ställningsformen för årsredovisningen, samtliga tilläggsupp lysningar och förvaltningsberättelsen. Vi går även igenom övergångsreglerna. 1 290:- Nya regler för enskilda firma och handelsbolag? 790:- Nya skatteregler redan från 2016 för enskild firma och handels bolag? Försvinner periodiseringsfonder, expansionsfond och skogskonton? Får vi en företagsfond? I den här ekursen får du en genomgång av Skatteförenklingsutredningens förslag. K3, mindre företag 2 890:- Redovisningsnyheter 2015 1 290:- 1 290:- Med webbkursen Redovisningsnyheter blir du uppdaterad på alla nyheter som beslutats och som föreslås på redovisnings området för 2014 och framåt. I den här webbkursen med SvenInge Danielsson lär du dig de grundläggande principerna i det nya K3regelverket. Du får en praktisk genomgång av uppställningsformen för årsredovis ningen, tilläggsupplysningar och förvaltningsberättelsen. Momsnyheter 2015 1 290:- Under den här webbkursen får du en utförlig genomgång och förklaring av alla momsnyheterna. Du får även tips och råd om hur du bör agera till följd av nyheterna Deklarationsnyheter 2015 Deklaration i aktiebolag Med eKursen Deklarationsnyheter blir du uppdaterad på alla skatte och blankettnyheter inför årets deklaration. Under kursen får du en rejäl genomgång blankett för blankett. Under denna webbkurs lär du dig att upprätta deklarationerna för aktiebolaget. Vi utgår från färdiga bokslut i deklarations exemplen och arbetar blankettorienterat. 1 290:- www.blinfo.se/kurser Scanna koden med din smart phone så kan du läsa mera om våra ekurser och beställa. Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | [email protected] | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo | newsroom.blinfo.se Balans att tänka framåt e-conomic är ett välbeprövat, webbaserat ekonomisystem för redovisningskonsulter och revisorer. Prova gratis i 30 dagar Vi hjälper dig igång! Ring 08-408 356 90 eller e-posta [email protected] www.e-conomic.se We simplify accounting
© Copyright 2024