KARRIÄRVÄGAR
#1 2015 MAGASINET FÖR DIG SOM ARBETAR INOM REDOVISNING OCH LÖN PRIS 69 KR +5 enkla tips för ett säkrare företag BILAGA I DENNA TIDNING: KARRIÄRVÄGAR INOM REDOVISNING tillsammans PÅ SCENEN ÄR VI MÄNNISKOR PÄR JOHANSSON OM FRAMGÅNGSSAGAN EGENUPPARBETAT ELLER NrFÖRVÄRVAT? 1 2015 tidningenkonsulten.se FÖRÄNDRINGSTRYCK PÅ LAS SÄLJ INTE – ERBJUD DIN EXPERTIS! 1 Fri tillgån g till våra skatte - och redovisnin gsexper ter! BL Administration BL Skatt BL Bokslut BL Klient BL Info Hyr din helhetslösning – program, nyheter, e-böcker, mm Att hyra istället för att köpa är ett bekymmersfritt och kostnadseffektivt sätt för en redovisningsbyrå att få tillgång till all programvara och de informationstjänster byrån behöver. Med vår helhetslösning har du alltid tillgång till den senaste programvaran och en support som hela tiden ser till att allt fungerar. Du får även uppdaterad skatteinformation via nyhetstjänsten BL Info, ett stort utbud av e-böcker och möjlighet att onsultera våra skatte- och redovisningsexperter via e-post och telefon. Allt från samma pålitliga leverantör. För vår helhetslösning betalar ni en låg månadsavgift för varje användare. Månadsavgiften innefattar allt – inga serviceavtal eller andra avgifter tillkommer. Kontakta gärna våra säljare för ytterligare information om att hyra en helhetslösning – [email protected] eller 0650-54 14 00. Se en film om vår helhetslösning! eBibliotek Mallar & dokument Detta ingår när du hyr en helhetslösning: Ekonomisystemet BL Administration BL Bokslut Proffs – bokslutoch årsredovisningsprogram BL Skatt Proffs – skatteoch deklarationsprogram med Fåab och Värdepapper Byråstöd/klienthantering med Reko-stöd Stora Ekonomipaketet (>25 e-böcker) Nyhetstjänsten BL Info Online med personlig frågeservice Dokumentmallar med juridiska hjälptexter Hyr din helhetslösning 1–2 anv: 3–6 anv: 7–14 anv: 799:-/mån/pers 599:-/mån/pers 499:-/mån/pers 15 eller fler – begär offert! Priserna gäller vid tecknande av 12 månaders avtal. Björn Lundén Information | Tel: 0650-54 14 00 | [email protected] | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo L E D A R E N FREDRIK DAHLBERG ÅR NU NÄR VI NYLIGEN har passerat ett årsskifte skulle jag vilja lyfta fram några reflektioner om företagens årsredovisning, ÅR. I januari deltog jag på en konferens med deltagare från Europa om den digitala standarden för bland annat årsredovisningar. Från svensk sida konstaterades att användandet av XBRL-standarden har lagts i malpåse. Bolagsverket har lagt ner mycket resurser och arbete på att ta fram taxonomin, men fick avbryta projektet eftersom det var så få företag som använde XBRL vid inlämnandet av ÅR. Det spekulerades och diskuterades om orsaken till det låga användandet kunde vara att det saknades ”morötter” för företagen att använda standarden och att det var krångligt att signera ÅR när man skickade in den digitalt. avser således en försvinnande liten del av det totala antalet årsredovisningar. Statistik är alltid intressant, men det gäller också att dra rätt slutsatser ur det statistiska materialet. DEN HUVUDSAKLIGA ORSAKEN är inte avskaffandet av revisionsplikten, utan beror sannolikt på en stor ökning av antalet nybildade aktiebolag som inte har tradition i att anlita kvalificerad hjälp för att ta hand om räkenskaperna. När det sedan blir ”examensdag” hos Bolagsverket eller Skatteverket, så synliggörs deras brist på kunskap att sammanställa räkenskaperna. Hade man istället valt att anlita en Auktoriserad Redovisningskonsult, och fått en Bokslutsrapport, så hade man istället kunnat ingå i den skara som UC mäter fram har högst kreditvärdighet. IDAG HAR VI ETT helt annat digitalt klimat och i den "Vi måste bli mycket bättre på att synliggöra värdet av att anlita kvalificerad hjälp när företagen behöver den. Det som till en början kan ses som en kostnad är istället en investering i kvalitet och förtroende hos banker, myndigheter och andra intressenter. pågående Redovisningsutredningen finns tankar om att förändra möjligheterna till en enklare signering av fastställelseintyget, vilket kan komma att påverka inlämning i digitalt format. Här är det därför viktigt att SRF är med och påverkar utvecklingen för att vi ska få en effektiv hantering av en våra viktigaste produkter. Sverige har goda förutsättningar genom att 98 procent av företagen använder BAS-kontoplanen, som är idealisk att bygga vidare på för att skapa digitala årsredovisningar via XBRL. Vi kommer att arbeta för att detta blir verklighet. VI MÅSTE BLI mycket bättre på att synliggöra värdet av att anlita kvalificerad hjälp när företagen behöver den. Det som till en början kan ses som en kostnad är istället en investering i kvalitet och förtroende hos banker, myndigheter och andra intressenter. Det finns en mängd intelligenta och billiga programvaror som företagen kan använda, men användaren behöver ändå fatta många viktiga beslut som kräver aktuella kunskaper om gällande lagar och regler. EN AUKTORISERAD REDOVISNINGSKONSULT bidrar med I ETT ANTAL ARTIKLAR har man framfört att kvaliteten på inlämnade årsredovisningar har blivit sämre. Mellan raderna, och ibland i klartext, har en orsak till det försämrade resultatet förklarats med den slopade revisionsplikten. Den förklaringen stämmer inte med andra undersökningar. Låt oss därför titta på hur mycket som egentligen har blivit sämre och vad orsaken till det i så fall kan vara. ETT AV LANDETS STÖRSTA kreditupplysningsföretag, UC, registrerar och analyserar löpande årsredovisningarna för svenska företag. Ur denna statistik kan utläsas att av det totala antalet årsredovisningar för helåret 2013 (431 533 stycken) så var 2 643 felsummerade och innehöll fel. Det utgör sex promille. Det finns dock en trend för dessa fel, inom denna låga nivå, med en ökning från 2012 med en promille, vilket även tycks vara förändringen för 2014. Den sjunkande kvaliteten på grund av dessa fel, som påtalas i de artiklar som förekommer, denna nödvändiga kunskap och är dessutom en viktig rådgivare i företagens utveckling. Men vi måste tillsammans fortsätta att tydliggöra detta för våra kunder och intressenter. Alla behöver bidra i detta arbete, bland annat genom att skriva Bokslutsrapporter till årsredovisningen. Därmed lyfter vi fram den höga kvalitet som företagen får genom medverkan av en Auktoriserad Redovisningskonsult. Med Bokslutsrapporten gör vi skillnad och får fortsatt respekt för vår viktiga medverkan i näringslivets utveckling. Välkommen till ett nytt spännande räkenskapsår! Fredrik Dahlberg Förbundsdirektör Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF R E D A K T I O N E N H A R O R D E T PETRA LAGNEHAG ZARS #1 2015 MAGASINET FÖR DIG SOM ARBETAR INOM REDOVISNING OCH LÖN PRIS 69 KR +5 enkla tips för ett säkrare företag BILAGA I DENNA TIDNING: KARRIÄRVÄGAR INOM REDOVISNING tillsammans PÅ SCENEN ÄR VI MÄNNISKOR PÄR JOHANSSON OM FRAMGÅNGSSAGAN EGENUPPARBETAT ELLER FÖRVÄRVAT? FÖRÄNDRINGSTRYCK PÅ LAS SÄLJ INTE – ERBJUD DIN EXPERTIS! Ansvarig utgivare FREDRIK LANTZ e-post: [email protected] Redaktionschef PETRA LAGNEHAG ZARS e-post: [email protected] Redaktionsgrupp PETRA LAGNEHAG ZARS, redaktionschef TINA SJÖSTRÖM , journalist och redaktör ZENNIE SJÖLUND, branschansvarig lön MIKAEL CARLSON , branschansvarig redovisning LENA IREDAHL , redaktionssekreterare KAROLINA GUNNARSSON , grafisk form Produktion SRF SERVICEBYRÅ AB, Box 143, 791 23 Falun, Telefon: 010-483 80 00 Layout SRF SERVICEBYRÅ AB, Nadia Granqvist & Karolina Gunnarsson Tryck Trydells Tryckeri AB, ISSN 1652-988X Prenumerations- och medlemsärenden Tidningen ingår i SRF-medlemskapet. För dig som är intresserad av att prenumerera på Konsulten är detta möjligt till en kostnad av 390 kr/år exkl. moms. Beställ din prenumeration på www.srfkonsult.se/produkter, eller kontakta oss på telefon: 010-483 80 00 eller e-post: [email protected] Annonser OLLE LARSSON , Telefon: 010-483 80 00, e-post: [email protected] Omslagsfoto PER TRANÉ Webbtidning www.tidningenkonsulten.se Tidningen Konsulten utges av Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF och är Sveriges ledande branschtidning inom redovisning och lön. Konsulten utkommer med 6 nummer per år och har en upplaga på 10 000 ex. Eftertryck medges först efter överenskommelse med redaktionsledningen. Införda artiklar återger författarnas åsikter, vilka inte behöver motsvara SRFs. 4 Tekniken, säljet och en helt ny tidning! VÄLKOMMEN TILL EN HELT NY TIDNING! Med nytt format och ny magasinkänsla önskar vi dig en skön och inspirerande läsupplevelse. Magasinet Konsulten som du håller i din hand fyller vi med längre reportage, artiklar kring aktuella ämnen, frågor, svar, tips och råd för dig som är verksam inom redovisning och lön. Men du vet väl att Konsulten också finns som webbtidning, www.tidningenkonsulten.se, där vi förmedlar artiklar och notiser av nyhetskaraktär? Webbtidningen och magasinet innehåller sällan samma artiklar så för att inte missa något – läs båda! IDAG ÄR DET STORT FOKUS på den digitala utvecklingen, men få pratar om hur den påverkar oss utifrån ett it-säkerhetsperspektiv. I vår bransch hanterar vi uppdrag som innehåller en stor mängd känslig information. Vad gäller nu när våra uppdrag i allt större utsträckning hanteras via molntjänster? Hur är det med säkerheten? Hur ser juridiken ut kring den nya digitala tekniken? Kan vår bransch vara föremål för datahackers? Hur skyddar vi oss mot en cyberattack? Dessa högaktuella och viktiga frågor berättar Björn Ekelund, Kristofer Pohl och Agnes Andersson Hammarstrand mer om. UNDER VINJETTEN ”FOKUS ARBETSPLATS” presenterar vi Husjuristerna – företaget som koncentrerat sig på ett enda kundsegment genom att specialisera sig inom de specifika redovisningsprinciper och den juridik som gäller för bostadsrättsföreningar. De jobbar till största delen med de senaste system- och webblösningarna och har som mål att inom kort vara helt digitala. Ta del av deras berättelse om den framgångsrika företagsresan de gjort tillsammans. ULLA-LISA THORDÉN har under åren hjälpt många ovana säljare att våga kliva fram och byta fokus från försäljning till att erbjuda sin expertis. I vår bransch har vi hög kompetens inom specifika yrkesområden och många är de företagare som behöver vår hjälp. Hur kan vi bli ännu bättre på att berätta för våra kunder vad vi kan och förmedla det vi ser att de behöver hjälp med? Kunskaper inom säljområdet är viktigt för en proaktiv och framgångsrik verksamhet. Med ett smart sälj hjälper du både den egna verksamheten, dina befintliga kunder och de potentiella kunderna. GE DIG IN I DEBATTEN om K3 för fastigheter! I detta nummer av tidningen har en av våra kunniga redovisningslärare, Per Lindblom, skrivit en debattartikel om fördelarna med K3 för fastigheter. Håller du med eller har du andra erfarenheter? Du som vill är varmt välkommen att delta i debatten. Mejla ditt ställningstagande eller dina erfarenheter kring ämnet till oss på redaktionen via e-postadressen [email protected] och ange ”inlägg i debatten” i ämnesraden. Vi kontaktar dig inför en eventuell publicering. Låt vår nya tidning inspirera och engagera dig! Petra Lagnehag Zars Redaktionschef Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se I DETTA NUMMER Nr 1 201 5 INNEHÅLL 3 LEDAREN Å R 6 BRANSCHAKTUELLT 8 AKTUELLT SKATT Ingen väsentlig anknytning trots 20 FÖRÄNDRINGSTRYCK PÅ bolagsköp i Sverige 10 AKTUELLT ARBETSRÄTT Viktigt inför semesterårsskiftet 11 SRF KONGRESSDAGAR Planera in årets branschdagar! 12 PROFILEN – PÄR JOHANSSON – På scenen är vi människor tillsammans 28 39 17 RÅDgivarRÅD Ha råd att ge råd 18 DEBATT Missa inte fördelarna med K3 för fastigheter! 20 FOKUS ARBETSPLATS – HUSJURISTERNA – Smalt kundfokus lyckat koncept 23 REKO – avsnitt 5, Utförande 24 EN VECKA MED NYHETER I JORDANIEN 26 38 27 REDOVISNING Egenupparbetat eller förvärvat? 28 LÖN Förändringstryck på LAS 12 IT-SÄKERHET 30 Redovisningsbranschen nytt hett mål för datahackers 33 Försäkring mot cyberattacker 34 Molntjänster ger juridiska utmaningar 37 JURIDIK – Juristen har ordet – Ingen betalning trots soldariskt medansvar 38 SPECIAL SÄLJTEKNIK Sälj inte – erbjud din expertis! 40 FOKUS FRAMTID Intressant framtidsspaning vid SRFs diplomseminarium 42 SRF AKTUELLT 43 UTBILDNINGSNYTT 45 FRÅGOR OCH SVAR Experterna svarar på dina frågor 24 49 UTLOGGAD 50 NYA AUKTORISERADE MEDLEMMAR BRANSCHAKTUELLT Aktuellt från Fora TEXT: BODIL NELSSON, FORA AB Viktig information om inloggning med e-legitimation En nyhet på Mina sidor är att det är möjligt att logga in med e-legitimation. Viktigt att känna till är att du som företräder ett företag behöver registrera din e-legitimation för inloggning på det aktuella organisationsnumret innan du kan logga in med e-legitimationen. Nedan beskriver vi vad du behöver göra. Om företaget har ett användarnamn och lösenord idag gör du så här: • Logga in på Mina sidor på fora.se med användarnamn och lösenord. Om du har glömt lösenordet kan du beställa ett nytt vid inloggningen. • Gå till fliken "E-leg administration". • Registrera en huvudadministratör och dennes e-legitimation, för att göra detta ska du ha en fullmakt (godkännande) från en behörig firmatecknare. • När du klickar på knappen "Spara" loggar du ut och hamnar på startsidan för fora.se. • Nu kan huvudadministratören logga in med sin e-legitimation. Vid behov kan han/hon lägga upp fler administratörer som kan logga in med sina e-legitimationer. • OBS! Möjligheten att logga in med användarnamn och lösenord är nu stängd för alla användare. Om företaget inte har ett användarnamn och lösenord gör du så här: • Fyll i blanketten "Anmälan huvudadministratör Mina sidor", skicka blanketten till Fora. • När det är klart för huvudadministratören att logga in får han eller hon ett e-postmeddelande. • Vid behov kan huvudadministratören lägga upp fler administratörer som kan logga in med sina e-legitimationer. Om företaget redan har en huvudadministratör registrerad och det är någon annan än du: • Då vänder du dig till denna person för att få din e-legitimation registrerad. Deltidspension faktureras från och med februari Premien för den nya deltidspensionen som ingår i vissa kollektivavtal börjar att faktureras från och med februari 2015 på ordinarie faktura från Fora. Eftersom deltidspension gäller sedan 2013 eller 2014 beroende på kollektivavtal ingår även det retroaktiva beloppet för dessa år i februarifakturan. Du hittar berörda kollektivavtal samt premien och perioder för dessa på fora.se/ deltidspension. 6 NYA REKOBOKEN UTE Svensk standard för redovisningstjänster, Reko utgåva 2015, är nu klar. Arbetet med utveckling av standarden har fortsatt enligt tidigare fastlagda målsättningar att skapa ett stöd i arbetet för att uppnå hög kvalitet i redovisningen. Den nya utgåvan har uppdaterats med syfte att förbättra standarden utan förändring av den etablerade grundstrukturen. De mest synliga förändringarna har tillkommit för att göra strukturen tydligare än tidigare, genom att ett antal tidigare Reko har delats upp på två delar. Till exempel har den gamla Reko 410 som behandlar planering i allmänhet, delats upp. Vi har nu en Reko för byråns planering (Reko 410) och en annan som avser planeringen av det enskilda uppdraget (Reko 430). Avsnitt 4 i standarden som avser planering har förbättrats även på andra områden. En av standardens viktigaste målsättningar är att undvika fel i redovisningen. Därför har även den gamla Reko 520 som avser just felaktigheter i redovisningen flyttats till avsnitt 4, där man nu beskriver planering för att undvika att felaktigheter i redovisningen ska uppstå. En översyn av texter och formuleringar har också gjorts, så att samma begrepp används genomgående för samma sak. I Reko 2015 får redovisningskonsulten lite större utrymme att själv tillföra en bedömning på hur man bäst löser vissa uppgifter. Till exempel anges att skriftliga rutiner inte behöver finnas om det finns särskilda skäl, som kan vara att byrån har en begränsad omfattning. Möjligheten att bedöma behovet av anpassning är speciellt viktig för mindre byråer som därmed enklare kan uppfylla kraven i Reko. Även Bokslutsrapporten har fått en viktig förändring genom att markeringar införts på sådana områden där texten kan eller ska anpassas till den faktiska situationen. Därmed kan läsaren på ett tydligare sätt använda och tolka detta viktiga kvalitetskvitto. Nya SRF Reko Byråstöd Det stödjande mallbiblioteket med rutiner för din redovisningsverksamhet finns nu på plats! Du som är auktoriserad medlem, anställd på byrå eller Serviceabonnent hittar mallarna på srfkonsult.se under Mina sidor. SVENSK REDOVISNING 2015 – NYA BÖCKER UTE NU! Ett komplett och praktiskt inriktat referensbibliotek för dig som arbetar med redovisning. Svensk Redovisning – Bokföringsboken Svensk Redovisning – Bokslutsboken Medlemspris 400 SEK exkl moms per bok. Läs mer och beställ på srfkonsult.se/produkter Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se Balans att tänka framåt e-conomic är ett välbeprövat, webbaserat ekonomisystem för redovisningskonsulter och revisorer. Prova gratis i 30 dagar Vi hjälper dig igång! Ring 08-408 356 90 eller e-posta [email protected] www.e-conomic.se We simplify accounting A K T U E L L T SKATT Ingen väsentlig anknytning trots bolagsköp i Sverige Skatterättsnämnden, SRN, har lämnat ett förhandsbesked om väsentlig anknytning. En svensk medborgare som varit bosatt utomlands i mer än tio år ansågs inte få väsentlig anknytning till Sverige genom förvärv av aktierna i ett svenskt fastighetsförvaltande aktiebolag. TEXT: ROBERT SELVAAG, NORSTEDTS JURIDIK Väsentlig anknytning Fysiska personer är obegränsat skattskyldiga i Sverige om de är bosatta här, eller vistas stadigvarande i Sverige, eller om de har väsentlig anknytning till Sverige efter att tidigare ha varit bosatta här. När man bedömer om en person, som har flyttat utomlands, under ett visst beskattningsår har väsentlig anknytning till Sverige ska man ta hänsyn till en mängd faktorer. Följande faktorer är uppräknade i lag: • om personen är svensk medborgare, + • hur länge han var bosatt här, • om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, • om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, • om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, • om han har sin familj här, • om han bedriver näringsverksamhet här, • om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, • om han har en fastighet här, och • liknande förhållanden. Man väger alltså samman ett antal faktorer som under beskattningsåret pekar på anknytning till Sverige eller till andra länder. Det spelar ingen roll till vilket 8 land anknytningen är starkast. Även om anknytningen skulle vara mycket starkare till ett annat land än den är till Sverige så kan man ändå anses ha väsentlig anknytning hit under det aktuella året. Väsentlig anknytning på grund av näringsverksamhet Om man efter att ha flyttat ut från Sverige är engagerad i näringsverksamhet här i landet kan det enligt praxis räcka för att man ska vara obegränsat skattskyldig här. Det spelar ingen roll i vilken form näringsverksamheten bedrivs, men däremot har verksamhetens omfattning betydelse. Man behöver inte heller delta aktivt i ledningen av verksamheten, det räcker med att ha ekonomiska intressen i verksamheten och att man därigenom har ett verkligt inflytande över den. Det aktuella fallet A flyttade år 2000 från Sverige för att arbeta i ett annat land, sedan 2003 i ett eget företag. Han hade efter flytten ingen annan anknytning till Sverige än sitt svenska medborgarskap. Först 2002, när han bestämt sig för att stanna i det andra landet, anmälde han utflyttning och avregistrerades från folkbokföringen. År 2008 flyttade han till ytterligare ett annat land tillsammans med sin hustru och deras gemensamma barn. Varken hustrun eller barnen har någonsin varit bosatta i Sverige. A äger och driver ett fast- ighetsbolag i det land där han bor. För att möjliggöra investeringar i svenska fastighetsbolag bildade han år 2011 det svenska aktiebolaget Y. Bolaget förvärvade under 2011 och 2012 samtliga aktier i två andra svenska aktiebolag samt en andel i ett kommanditbolag. Ett av aktiebolagen och andelen i kommanditbolaget förvärvades från en anhörig till A. Samtliga förvärvade bolag äger fastigheter. A ingår inte i de svenska fastighetsbolagens styrelser. Han följer bolagens verksamhet genom att ta del av månadsrapporter med mera. Budget och strategi stäms av årsvis. Han ser till fastigheterna en till två gånger per år i samband med att han besöker sina föräldrar eller vänner i Sverige. Vidare informeras han om det uppstår behov av större investeringar eller om bolagen ställs inför andra omfattande ekonomiska frågor. Allt arbete med bolagens löpande verksamhet, såsom strategiskt arbete, budget och daglig drift utförs av två heltidsanställda personer. Den ene av dessa är en anhörig till A. Ansökan om förhandsbesked A ansökte hos SRN om förhandsbesked för att få veta om han anses vara obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit. Om så vore fallet ville han veta om svaret skulle ändras, om han i stället ägde Y indirekt genom ett utländskt bolag med hemvist inom EU. Skatteverkets inställning Skatteverket anser att hans aktieinnehav i fastighetsbolagen är en stark anknytningsfaktor till Sverige. Verket pekar på att värdet på bolagens fastigheter är stort, taxeringsvärdena uppgår till sammanlagt drygt 70 miljoner kronor. Detta är en omständighet som i praxis har medfört att väsentlig anknytning har ansetts föreligga, trots att den skattskyldige inte har tagit aktiv del av förvaltningen av fastigheterna. Skatteverket kommer därför vid en samlad bedömning fram till att A får väsentlig anknytning till Sverige under de år som frågan gäller. Skatterättsnämnden SRN konstaterar inledningsvis att bestämmelsen om väsentlig anknytning har utformats som en presumtionsregel, som har till syfte att förhindra skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. Enligt praxis måste man i varje enskilt fall göra en samlad bedömning av samtliga omständigheter. I praxis har anknytningsfaktorn ”väsentligt inflytande i näringsverksamhet här” inte ansetts föreligga till exempel vid innehav av börsnoterade aktier till ett avsevärt ekonomiskt värde genom ett eget bolag, när posterna har framstått som kapitalplaceringar. När det gäller de närliggande anknytningsfaktorerna ”bedriver näringsverksamhet här” och Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se A K T U E L L T SKATT ”har en fastighet här” skiljer praxis mellan fall där innehav av hyreseller jordbruksfastigheter utgör en passiv kapitalplacering, och fastighetsförvaltning där den skattskyldige deltar mer aktivt. A har uppgett att investeringarna i de svenska fastighetsbolagen har gjorts i kapitalplaceringssyfte, och att han inte tar aktiv del i bolagens löpande drift. Detta talar för att han inte ska anses ha ett väsentligt inflytande i näringsverksamheten. SRN konstaterar dock att man också måste ta hänsyn till övriga omständigheter, däribland att investeringen är stor och att verksamhetens omfattning är betydande. I A:s fall tillkommer att han, under större delen av sitt vuxna liv, har varit bosatt och verksam utomlands. Fram till att de aktuella investeringarna gjordes 2011 och 2012 hade han ingen annan anknytning till Sverige av betydelse för bedömningen än sitt svenska medborgarskap. Mot bakgrund av det anförda finner SRN att A inte ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige. Förhandsbeskedet har inte överklagats. Praxis på området Som SRN påpekade kan enligt förarbeten och praxis rena kapitalplaceringar finnas i Sverige utan att de innebär väsentlig anknytning för den som flyttat utomlands. Däremot pekar tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en verksamhet som direkt eller indirekt bedrivs i Sverige på väsentlig anknytning. Detta innebär inte nödvändigtvis att den utflyttade till exempel måste ha en majoritet av rösterna i ett bolag, men ju mer han själv eller hans närstående deltar i verksamheten, desto mer pekar på en väsentlig anknytning. Inflytandet i verksamheten är inte heller direkt knutet till aktier, även om verksamheten be- procent av aktier eller röstetal i ett bolag räcka för väsentlig anknytning, om det inte finns andra faktorer som med viss styrka talar emot. Större innehav än så torde dock kunna krävas i företag som har en mer spridd ägarbild, eller där till exempel ett börsbolag har en stor majoritet. I RÅ 2001 not. 2 ansågs ett myndigt barn inte ha väsentlig anknytning till Sverige genom innehav av 8,67 procent samt option på ytterligare 6,6 procent av kapitalet i faderns bolag. Det saknade här betydelse att bolaget ägdes av fadern, eftersom barnet inte hade "Som SRN påpekade kan enligt förarbeten och praxis rena kapitalplaceringar finnas i Sverige utan att de innebär väsentlig anknytning för den som flyttat utomlands. drivs i aktiebolagsform, utan kan ta sig andra former. Det kan röra sig om konvertibla skuldebrev, optioner samt reverser eller fordringar på större belopp. Det räcker dock inte att en person till exempel har stora fordringar på ett svenskt bolag, utan det krävs att innehavet av dessa ska ge honom ett inflytande i näringsverksamheten som är väsentligt. När det gäller aktieinnehav kan enligt praxis ett innehav om tio deltagit i bolagets verksamhet. Tillgångarna gav inte ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige. Innehav av en styrelsepost indikerar väsentlig anknytning, men som framgår av förhandsbeskedet ska en samlad bedömning av alla omständigheter alltid göras, vilket kan innebära att praxis blir svårtolkad eftersom det ofta finns särskilda omständigheter som är specifika för varje enskilt fall. I ett fastställt förhandsbesked, RÅ 2009 not 82, skulle en man, som flyttat från Sverige tillbaka till sitt tidigare hemland, köpa tio procent av aktierna i ett nystartat svenskt bemanningsföretag. Han övervägde också att ingå i företagets styrelse. Han planerade dessutom att köpa en fritidsbostad i Sverige, där han och hans familj skulle vistas uppemot som mest 80 dagar per år. Han ansågs vid en samlad bedömning inte ha väsentlig anknytning till Sverige, trots aktieinnehavets storlek och styrelseposten. Man konstaterade särskilt att han efter flytten tillbaka till hemlandet inte hade haft någon annan anknytning hit än sitt svenska medborgarskap. I ett annat förhandsbesked, dnr 67-09/D, hade en person bott utomlands sedan 1967. År 2007 gick han i pension, fortfarande bosatt i utlandet, och tänkte då köpa 50 procent av aktierna i ett svenskt företag och ingå i dess styrelse. SRN konstaterade att han därigenom skulle få ett väsentligt inflytande över en näringsverksamhet i Sverige. Bland annat eftersom han under större delen av sitt vuxna liv hade varit bosatt och verksam utomlands räckte detta dock inte för att han skulle få väsentlig anknytning hit. n Dina ekonomiprogram i molnet! Vi erbjuder er att köra alla era ekonomiprogram, som BL Administration, Visma, Edison, Norstedts, Bank-ID med flera i en kostnadseffektiv molnlösning. Din egen server i molnet Allt du behöver göra är att logga in i din server för att få tillgång till alla dina program och filer från vilken dator som helst, var du än befinner dig. Vi sköter allt inom drift, övervakning, säkerhetskopior, uppdateringar och support, så att du kan fokusera på din kärnverksamhet. Kontakta oss för kostnadsfri rådgivning. Telefon: 08-608 22 90 • E-post: [email protected] • Hemsida: www.itassistans.se Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se 9 A K T U E L L T ARBETSRÄTT Viktigt inför semesterårsskiftet För många företag löper intjänande- och semesteråret ut den 31 mars. Innan det är dags att göra en semesteromställning måste arbetsgivaren se till att de semesterdagar som inte går att spara tas ut i ledighet. TEXT: THOMAS ENGLUND, ADVANTAGE HR Semesterlagens huvudregel innebär att den period som anställda tjänar in semester löper från och med den 1 april till och med den 31 mars året därpå. Motsvarande period därefter kan den intjänade semestern tas ut i ledighet. Intjänandeåret och semester (uttags)året är alltså åtskilda. Detta innebär i praktiken att första anställningsårets semesterledighet är obetald. Förskottssemester Det står dock en arbetsgivare fritt att för nyanställda erbjuda så kal�lad förskottssemester, vilket innebär att den ledighet som tas ut under första sommaren är betald. Den lön som betalas ut under förskottssemestern är en skuld till arbetsgivaren och påverkar inte intjänandet av betald semesterledighet. Det är först om arbetstagaren på egen begäran slutar inom fem år som arbetsgivaren får dra skuldbeloppet mot den semesterersättning som ska betalas ut i samband med att anställningen upphör. Andra perioder än 1 april–31 mars Företag som omfattas av kollektivavtal tillåts avtala om andra intjänande- och semesterårsperioder än lagens 1 april-31 mars. Även utan stöd i kollektivavtal kan perioden vara en annan än lagens men då förutsätts att intjänandeåret och semesteråret sammanfaller. Det innebär att den semester som kommer att tjänas in 10 kan tas ut i betald ledighet under samma period. Semesterdagar upp till 20 måste tas ut i ledighet Innan den 31 mars måste arbetsgivaren se till att de semesterdagar som inte går att spara tas ut i ledighet. Det är endast de betalda dagar som överstiger 20 som får sparas för uttag senare år. Semesterdagar upp till 20 måste alltså tas ut i betald ledighet. Det finns inte något alternativ att istället betala ut ersättningen för sådana dagar som inte får sparas. Det är alltså en tvingande regel att ta ut semesterdagar upp till 20 i ledighet före den 31 mars. Fem år gamla sparade semesterdagar Motsvarande tvingande regel gäller för sparade semesterdagar som är fem år gamla. Även dessa dagar måste tas ut i ledighet innan den 31 mars. Det är endast i kollektivavtal på förbundsnivå som längre sparande kan tillåtas. Semesterlagen har även en undantagsmöjlighet att spara semesterdagar till ett sjätte år. Detta är dock möjligt endast om det skulle ha uppstått en mycket extraordinär situation som gör det omöjligt att ta ut semesterdagarna det femte året. Denna regel tar dock sikte på situationen då en arbetstagare vill ta ut samtliga sparade semesterdagar, alltså även de som är yngre än fem år, samt även årets 25 dagar. Det kan innebära en ledighet på som längst 10 veckor. Det är alltså inte någon möjlighet att normalt skjuta upp uttaget av fem år gamla semesterdagar till ett sjätte år. Antalet intjänade semesterdagar När det gäller semesteromställningen den 31 mars är det i första hand frågan om att beräkna hur många semesterdagar som den anställde har rätt att ta ut i betald ledighet under semesteråret den 1 april 2015-31 mars 2016. Det är i huvudsak anställningstiden som ligger till grund för intjänandet. Det har inte någon betydelse vilken sysselsättningsgrad som den anställde har haft eller hur arbetstiden har varit förlagd. Även en person som varit anställd hela året men som kanske bara har haft en arbetsdag varannan vecka tjänar in 25 semesterdagar. Man räknar ut antalet intjänade betalda semesterdagar genom att dividera antalet anställningsdagar med 365. Det framräknade talet multipliceras med den anställdes semesterrätt. Uppstår ett brutet tal ska detta alltid höjas till närmsta heltal. Exempel: Svea anställdes den 1 augusti 2014. Antalet anställningsdagar fram till den 31 mars 2015 är 243. Antalet intjänade betalda semesterdagar att ta ut från och med den 1 april 2015 blir 17 (243/365x25-16,64). Mellanskillnaden upp till hennes semesterrätt, det vill säga åtta dagar, blir obetalda semesterdagar. Dessa behöver hon dock inte ta ut i ledighet om hon inte vill. Ledighetens längd 25 semesterdagar motsvarar inte alltid 25 arbetsdagar i ledighet. Huvudprincipen är att 25 semesterdagar ska motsvara fem veckors ledighet oavsett omfattningen av arbetstiden och hur den är förlagd. Det innebär i korthet att semesterdagar även måste räknas av för fridagar under semesterledigheten. Frånvaro kan påverka intjänandet Frånvaro kan påverka intjänandet av betald semesterledighet. För viss frånvaro gäller att intjänandet av semesterförmåner är det samma som om personen hade arbetat. Det gäller till exempel för sjukfrånvaro upp till 180 dagar och föräldraledighet i upp till 120 dagar per intjänandeår. Även för tillfällig vård av barn då tillfällig föräldrapenning har betalats ut från Försäkringskassan ges semesterförmåner upp till 120 dagar per intjänandeår. Frånvaro som överstiger antal semesterlönegrundande dagar reducerar därmed intjänandet av betald semesterledighet. Exempel: Egon har varit anställd hela året men har varit föräldraledig i sex månader, sammanlagt 183 dagar, mellan den 1 juni och den 30 november. Det innebär att antalet intjänade semesterdagar reduceras. Egons betalda semesterdagar för semesteråret 1 april 2015-31 mars 2016 blir 21 (365-63/365x25). n Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se SRF KONGRESSDAGAR Kongressdagarna 2015 kommer att arrangeras 6-8 oktober. Förra årets lyckade satsning med ett inledande Ekonomi & Löneforum genomför vi även i år. Likaså lägger vi vårt arrangemang i anslutning till branschens största mässa, Ekonomi & Företag. TEXT: TINA SJÖSTRÖM Planera in årets branschdagar! FÖRRA ÅRET VALDE VI att inleda Kongressdagarna med ett nytt koncept, ett Ekonomi & Löneforum med parallella seminarier för dig som är verksam i redovisnings- och lönebranschen. Detta visade sig vara väldigt uppskattat. Nästan 300 deltagare och höga betyg i den efterföljande enkätundersökningen. I år kommer Ekonomi & Löneforum att genomföras på Stockholm City Conference Center den 6 oktober. DEN 7-8 OKTOBER fortsätter vi på Kistamässan med våra årliga kongressförhandlingar, seminarier, mässaktiviteter och SRF Byråledarkonferens. Passa på att mingla med ledande leverantörer, lyssna på intressanta seminarier, diskutera med kollegor i branschen och delta i debatten. Kongressförhandlingarna är din möjlighet att påverka! Hur skulle du betygsätta vår nyinsatta branschdag SRF Ekonomi & Löneforum? Mycket dåligt 0% PROGRAMMET ÄR ÄNNU inte planerat i detalj men temat kommer att vara teknikutveckling och den nya konsultrollen. Hur arbetar vi i framtiden och hur behåller vi vår position som de bästa konsulterna? Den snabba utvecklingen gör att vi måste hänga med i allra högsta grad. Mer information om innehåll, programpunkter och tider kommer att publiceras här i Konsulten och på srfkongress.se under våren. Men vänta inte – planera in årets viktigaste mötesdatum redan nu! SÅ HÄR TYCKER NI: Efter förra årets Kongressdagar samlade vi in enkätsvar från våra deltagare. Det är glädjande att vi får så höga betyg på samtliga arrangemang. Sådan respons ger mersmak och energi att utveckla konceptet ytterligare. Vad tycker du om upplägget att genomföra SRF Kongressdagar under samma tak som mässan Ekonomi & Företag? Dåligt 5% Dåligt 2% Mycket bra 35% Bra 63% Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se VI KAN KONSTATERA att den nya satsningen på ett Ekonomi- & Löneforum dagen innan det ordinarie kongressprogrammet föll mycket väl ut. Så många som 35 procent tyckte att denna branschdag var mycket bra och 63 procent att den var bra (se diagram 1). Upplägget att genomföra SRF Kongressdagar i anslutning till mässan Ekonomi & Företag föll också väl ut. Nästan hälften, 46 procent, tyckte att det var mycket bra och 48 procent att det var bra (se diagram 2). Den allmänna uppfattningen om SRFs aktiviteter under Kongressdagarna bland de svarande var att 23 procent svarade mycket bra och 60 procent att det var bra (se diagram 3). TROTS DESSA HÖGA BETYG – är det något du saknar under SRF Kongressdagar? Hör av dig till oss på [email protected]. n Vad var din allmänna uppfattning om SRFs aktiviteter? Dåligt 1% Mycket dåligt 1% Mycket dåligt 1% Ingen uppfattning 15% Bra 48% Mycket bra 46% Bra 60% Mycket bra 23% 11 P R O F I L E N PÄR JOHANSSON Pär Johansson Född: 1970 Bor: Hudiksvall, uppvuxen i Delsbo. Familj: Sambo, en son och en dotter. Drömyrke som barn: Fotbollsproffs Utmärkelser, ett utval: Guldmasken, Årets unga chef, Astrid Lindgrens Världsstipendiet, Tenzingpriset, Årets föreläsare och H.M.Konungens medalj. 12 Pär Johansson Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se P R O F I L E N PÄR JOHANSSON – PÅ SCENEN ÄR VI MÄNNISKOR TILLSAMMANS Från drömmar om en fotbollskarriär via arbetslöshet och ett projekt ingen trodde på, till hyllad föreläsare. Vägen till framgång har varit minst sagt krokig för normalstörde Pär Johansson. Tillsammans med skådespelarna i Glada Hudik-teatern har han tagit död på många fördomar om utvecklingsstörda och funktionshindrade. TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: PER TRANÉ I BÖRJAN AV DECEMBER förra året såg jag Pär Johansson föreläsa för första gången. Vid ett heldagsarrangemang i Stockholm var han en av flera namnkunniga föreläsare, bland annat superentreprenören Richard Branson från England. På ett kärleksfullt och humoristiskt sätt beskrev han företeelsen Glada Hudik-teatern och sin relation med skådespelarna, hur mycket teatern betytt för dessa utvecklingsstörda människor som sällan blivit tagna på allvar. Den enda som denna dag fick publiken att resa sig i slutet av sitt anförande var – Pär Johansson. Jag har sällan hört en så lång applåd, det är bara riktigt stora artister som kan mäta sig där. Vad är det som gör dig så populär? – Jag tror det beror på att jag lyckas beröra med mina historier och att människor dras med av berättelsen. Jag beskriver inte bara något rent teoretiskt utan jag försöker förmedla en känsla. Jag värnar alltid om de svaga och jag vill med mina föreläsningar visa att alla måste bidra och att alla behövs. Vi är allt för itutade att alla ska vara lika, vi har en Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se grymt stark jantelag i det här landet och det vill jag ändra på. Det är olikheterna som gör samhället intressant. SANNSAGAN OM DEN OUTTRÖTTLIGE assistenten Pär, som tyckte att de utvecklingsstörda skulle få göra något mer meningsfullt än att klyva och förpacka ved, började med drömmar om en fotbollskarriär på toppnivå. – Jag var väl en rätt hyfsad fotbollsspelare och gick på fotbollsgymnasiet i Sundsvall. Min bästa vän Tomas Brolin gick det ju ganska bra för, fast jag måste nog erkänna att han var lite bättre än mig. Jag blev inte värvad till någon storklubb så i stället för att spela fotboll på heltid hade jag några ströjobb mellan perioder av arbetslöshet. När jag var 22 år, 1992, fick jag en så kallad ALU-tjänst hos kommunen. Det är sådana jobb man ger till dem som är omöjliga. Min tjänst gick ut på att assistera utvecklingsstörda i deras dagliga arbete. Jag var livrädd. Jag trodde de skulle vara aggressiva och dregla, att de skulle ge sig på mig. Redan första dagen fick jag äta upp mina fördomar. – Jag tyckte inte alls om mitt jobb men jag älskade människorna. 13 P R O F I L E N PÄR JOHANSSON Från vänster: Pär Johansson, Alexander Rådlund, Mats Melin, Theresia Widarsson, Ida Johannsson och Bosse Östlin. 14 Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se P R O F I L E N PÄR JOHANSSON Jag började förstå att de skulle kunna göra så mycket mer, att de också hade behov av att bli uppmärksammade. I fyra år jobbade vi tillsammans på vedbacken innan jag vågade ta tag i en annan dröm jag hade, att spela teater. Initialt var det ett själviskt projekt, jag ville spela teater. Men jag hade också upptäckt att det fanns talanger bland de utvecklingsstörda och förstod någonstans att de här människorna skulle växa som individer med teatern, på ett sätt som de aldrig skulle göra om de fortsatte klyva ved. Problemet var bara att ingen trodde på idén. Att låta de utvecklingsstörda spela teater, och inför publik, skulle aldrig fungera. Min arbetsgivare såg mig då mest som ung och naiv. PÄR VAR DEN ENDA som trodde på projektet och drog igång Glada Hudikteatern 1996. Tack vare sin envishet och sin drivkraft började han öva in en teaterpjäs, trots att han inte fick någon ekonomisk uppbackning av kommunen. Han var också den enda som såg en potential i varje skådespelare. – De första 10 åren fick jag dra in min egen lön via sponsorintäkter, berättar han. Det har också varit en utmaning att få andra att se dessa människor som talanger och inte belastningar. Man får inte fokusera på det de inte kan utan försöka se vad de faktiskt kan åstadkomma. I Sverige gör vi mest riskanalyser av alla länder i hela världen. Skulle jag gjort en riskanalys innan jag startade teatern skulle vi inte vara igång än. ATT GLADA HUDIK-TEATERN skulle bli ett sådant fenomen som den faktiskt är i dag var inget Pär ens kunde drömma om. Långfilmer, TV-program och rikstäckande turnéer med utsålda hus. – En del av framgången beror nog på att jag inte fattade vad jag gav mig in på, säger Pär och ser lite lätt fundersam ut. Vi är många som jobbat hårt. Om jag summerar hela resan så är den rätt fantastisk. Teatern har blivit en mötesplats där rädslor och fördomar gått över till förståelse och vänskap. Men jag vill också lyfta att jag inte gjort det här helt ensam, det är ett lagarbete med flera personer som har passion för det här. Jag är definitivt ingen messias, jag har många fel och brister, kan vara riktigt jobbig. Jag ställer höga krav på mig själv och även på mina medarbetare. Jag är aldrig nöjd, vilket inte är någon bra egenskap. Men den egenskapen driver också framåt. Jag ger aldrig upp, ju hårdare motstånd jag får desto mer kämpar jag. Glada Hudik-teatern: Startade år: 1996 Genomförda teaterproduktioner: 9 Långfilmer: 2 TV-dokumentärer: 4 Antal skådespelare: 57 Senaste produktionen: Trollkarlen från Oz, spelades på 13 destinationer, 63 000 besökare. Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se FÖR NÅGRA ÅR SEDAN fick Pär stor uppmärksamhet på ett sätt han inte riktigt räknat med. Hösten 2011 hängdes han ut i TV-programmet Uppdrag granskning och anklagades för att ekonomiskt förfördela skådespelarna, eftersom han själv drog in miljonbelopp på sina föreläsningar medan de utvecklingsstörda fick ett lågt gage. – Det här var den värsta tiden i mitt liv, berättar han. Jag trodde i min enfald att programmet skulle granska teatern men det visade sig att det var jag personligen som sattes under lupp. Jag utmålades som girig, en ond människa som bara utnyttjade de svaga för egen vinning. Visst, mitt bolag omsätter flera miljoner tack vare att folk vill betala för mina föreläsningar men mina framträdanden genererar också större intresse för teatern och fler sålda biljetter. Det TV-teamet inte tog någon hänsyn till är de lagar som gäller. Glada Hudik-teatern är en daglig verksamhet för utvecklingsstörda och funktionsnedsatta. De här människorna får en ersättning från kommunen och skulle de tjäna för mycket på teatern så blir de av med sin 15 P R O F I L E N PÄR JOHANSSON pension. Dessutom skulle de räknas som arbetsföra och i praktiken stå till arbetsmarknadens förfogande. Jag vill inte medverka till att en person blir av med sin pension. Hur skulle de då klara sig när de inte spelar teater? Vi har inte föreställningar jämt, det tar ungefär två år att repetera in en ny pjäs. – Men jag har ett bra tips till alla som blir utsatta för en sådan här granskning, säger Pär och ler finurligt. Stå aldrig still, rör dig hela tiden. Då kan de nämligen inte klippa ihop programmet så lätt. NÅGOT ANNAT SOM Glada Hudik-teatern bidragit till är projektet Vi kan mer i samarbete med ICA. När ICAs dåvarande koncernchef Kenneth Bengtsson såg föreställningen om Elvis blev han både glad och berörd. Han funderade på hur det såg ut i ICAs organisation, om de gjort det möjligt för personer med funktionsnedsättningar att jobba där. – Vi skapade ICA-Jerry och grundtanken var att folk skulle få upp ögonen för att personer med utvecklingsstörning faktiskt kan så mycket mer än de normalt får visa. Idag har ICAs butiker runt om i landet ungefär 1 600 anställda med funktionsnedsättning. FRAMGÅNGEN MED GLADA HUDIK-TEATERN har lett till att fler kommuner satsat på liknande projekt. Flera städer har ”sitt svar på Glada Hudik-teatern”, något som gör Pär Johansson både stolt och glad. – Vårt mål är att tända elden, få andra intresserade. Vi är väldigt 16 "Vårt mål är att tända elden, få andra intresserade. transparenta och vill att så många som möjligt ska kunna ta del av det vi gör. Tack vare teatern har de här människorna blivit någon, att få applåder är det häftigaste som finns. När vi är på turné står andra utvecklingsstörda och väntar på våra stjärnor, de har blivit förebilder. – Vi har en supporterklubb som ordnar läger för utvecklingsstörda, fortsätter Pär. I april åker vi med 180 personer till Portugal. Där ska vi jobba med teater, musik och dans, men också med motion och hälsa. Vi försöker se på hela människan. PÄR JOHANSSON ÄR SÅ KLART en viktig person för Glada Hudikteatern. Han skriver manus till föreställningarna, producerar och hjälper skådespelarna på scenen. Vad tycker han då har varit svårast med att driva det här projektet? – Det är att försöka ändra samhällets syn på utvecklingsstörda. Det tar otroligt lång tid, men det är också något jag har respekt för. Det måste få ta tid. Vi försöker jobba med mångfald generellt, inte bara utvecklingsstörda. Det är män och kvinnor, gamla och unga, folk från olika länder och kulturer. Många pratar vikten av mångfald idag men få gör något rent praktiskt. När vi är på scenen är vi människor tillsammans, det är det som det här går ut på. n Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se Ha råd att ge råd RÅDgivarRÅD TEXT: MIKAEL CARLSON, BRANSCHANSVARIG REDOVISNING, SRF ALLA ÄR ENIGA OM att framtidens företag behöver mera rådgivning. Analys av olika situationer och tillgång till ett bollplank inför viktiga beslut är en förutsättning för tillväxt och lönsamma företag. Detta är därför ett område som är kommer att bli allt viktigare för redovisningskonsulten att arbeta med i sin kundkontakt. Men många av företagens problem och möjligheter som kräver rådgivning kan vara svåra att lösa med en enkel åtgärd. Det kan dessutom krävas lite tid innan effekten uppstår. Detta förhållande skapar ett delikat problem – om värdet av rådet inte uppstår direkt kanske kunden inte är motiverad att betala för allt arbete som krävs i början, vilket i sin tur leder till mindre intäkter för byrån. Rådgivning är ofta en framtung verksamhet. Det är därför viktigt att byrån har en egen lönsamhet som gör det möjligt att lära sig så mycket om kundföretagen att man kan bli en bra rådgivare i deras verksamhet. Om byrån inte har en tillräckligt god egen lönsamhet blir det helt enkelt svårt att klara att inte ha löpande intäkter, vilket i sin tur kan leda till att man prioriterar löpande arbete för flera nya kunder, istället för rådgivning till de befintliga kunderna för att förbättra deras lönsamhet. Moment 22! En känd orsak till detta är branschens historiska försiktighet med att ta betalt för sitt arbete. Många upplever att ett för högt pris kan leda till att kunden lämnar byrån för en annan billigare. Därför tvekar många att höja sina priser, och låser därmed in sig i en situation som motverkar möjligheten att arbeta som rådgivare, trots att det egentligen skulle vara mera lönsamt för byrån. Moment 22 igen! Men en Auktoriserad Redovisningskonsult kan ge sina kunder stora mervärden. Kunden kan få en Bokslutsrapport som kvitto på kvaliteten i redovisningen, vilket i sin tur kan leda till ökat förtroende och bättre villkor från finansiärer. Kundföretaget kan registreras hos Skatteverket, vilket leder till ökat förtroende och minskad risk för onödiga frågeställningar. tidigt som byråns extra intäkt per kund ofta blir en betydligt större summa totalt. Exempel Byrån har AB X som kund. Man upprättar löpande redovisning, bokslut och deklaration för kunden, och totalt debiterar man kunden 100 timmar per år. Om man skulle få en prisökning med 20 kr per timme skulle kostnaden därför öka med totalt 2 000 kr per år. Byrån har samtidigt fyra medarbetare, som debiterar 80 procent av sin tid mot kunderna. Det betyder att man säljer (1 760 x 4 x 80%) 5 630 timmar per år. En prisökning med 20 kr per timme kommer därför att öka byråns intäkter med 112 600 kr per år! Om prisökningen samtidigt medför att byrån har råd att lära sig mera om kundernas verksamhet och kommer med värdefulla tips och råd så kommer den enskilda kundens ökning med 2 000 kr inte att upplevas negativ, utan tvärtom som ett mervärde att man får en bättre service av en byrå som har tid och bryr sig om kundens affärer. Dina kunder är sannolikt mindre priskänsliga än du tror, samtidigt som de inte alltid vet alla fördelar som du kan ge i samarbetet. En bättre egen lönsamhet kan skapa resurser för helt nya möjligheter att vara rådgivare, så prova att göra samma beräkning som i exemplet för din egen verksamhet. Det kan vara början till en helt ny utveckling, utan begränsningar från moment 22! n "Dina kunder är sannolikt mindre priskänsliga än du tror, samtidigt som de inte alltid vet alla fördelar som du kan ge i samarbetet. Dessutom har Auktoriserade Redovisningskonsulter tillgång till effektiva verktyg som till exempel kan sänka kundens räntekostnader. Det är bara en fråga om att informera kunderna om denna typ av möjligheter i proaktiv anda, för att lyfta fram de fördelar och mervärden som kunden får av samarbetet. De flesta kunder är redan så nöjda med sin redovisningskonsult att 10-20 kronor högre timpris inte skulle påverka om kunden är kvar på byrån eller inte. En prishöjning påverkar dessutom parterna på olika sätt, eftersom den extra kostnaden bara påverkar kundföretaget marginellt, sam- Specialanpassning för tekniska konsulter Jobbar du med tekniska konsulter? Flexibel prissättning beroende på person och automatisk interndebitering mellan avdelningar är bara några av finesserna i Briljant. Läs mer och prata med några av våra kunder. www.briljant.se Svenskt ekonomisystem som används av fler än 60 000 företag Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se 17 D E B A T T Ge dig gärna in i debatten, mejla [email protected] Missa inte fördelarna med K3 för fastigheter! Få mindre fastighetsföretag verkar välja K3 fastän de redovisningsmässiga fördelarna är uppenbara – Det verkar som om vi inte förstått vikten av hög kvalitet på redovisningen i kombination med att de redovisningsmässiga skillnaderna i K2 och K3 på detta område inte påverkar skattekostnaden. TEXT: PER LINDBLOM, AUKTORISERAD REDOVISNINGSKONSULT OCH AUKTORISERAD REVISOR FOTO: MATS ÅSMAN JAG VILL VARA TYDLIG med att jag anser att K3 är ett betydligt bättre regelverk än K2 för ett företag som äger fastigheter om målet med redovisningen, allt annat lika, är att redovisa en så korrekt bild av bolagets resursförbrukning som möjligt. Från och med de räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2014 eller senare ska ett aktiebolag upprätta sin årsredovisning enligt K2 eller K3. Ett större företag enligt BFLs och ÅRLs definition ska upprätta årsredovisningen enligt K3 och dessutom justera jämförelsetalen i årsredovisningen som om man använd K3 redan för jämförelseåret. Vid en analys av skillnader mellan K2 och K3-regelverken kan man ganska snart konstatera att ett av de områden där det råder stora skillnader mellan regelverken rör de verksamheter som innefattar fastigheter. Dessa skillnader i regelverken kommer, beroende på val av regelverk, ge effekter på redovisat rörelseresultat och eget kapital. Skillnaderna kan vid vissa förhållanden vara tämligen stora. För att komma till kärnfrågan, som framgår av rubriken ovan, görs ingen djuplodande analys av skillnaderna utan jag hänvisar till SRFs redovisningsexpert Claes Erikssons eminenta artiklar i Konsulten nr 4,5 och 6/2011, men kort kan sägas att i K2 ska i princip alla reprationer och återinvesteringar i delar av byggnaden som normalt sett byts ut under en byggnads livslängd kostnadsföras medan samma utgift i K3 hanteras som ett komponentbyte och därmed får en betydligt mindre dramatisk resultateffekt. Enkelt kan sägas att ett fastighetsbolag som upprättar bokslut enligt K2 kommer få spikar i sitt rörelseresultat varje gång en större under- 18 hållsåtgärd genomförs medans ett fastighetsbolag som upprättar bokslutet enligt K3 får en jämnare resultatutveckling. För ett bolag som dessutom använder de skattemässiga procenttalen för avskrivningar uppkommer möjligen heller ingen större ökning av avskrivningskostnaden vid komponentuppdelningen. Eftersom reglerna för avskrivningar för fastigheter är ett frikopplat område, där särskilda skatteregler styr hur man ska hantera frågan i deklarationen, påverkas inte det skattemässiga resultat av valet av K2 eller K3. Detsamma gäller många gånger när det gäller utgifter för underhåll och reparation där skatterätten ger utrymme för direktavdrag för många av de utgifter som i K3 ska behandlas som komponentbyte. Personligen tycker jag detta är tilltalande då företagen kan välja att få en bättre kvalitet i sin redovisning utan att det nämnvärt påverkar det beskattningsbara resultatet. Detta torde också uppskattas av våra kunder eftersom K3 i detta sammanhang ger en mer begriplig redovisning, eller som en av mina kunder sade när jag förklarade komponentansatsen i K3 i samband med ett byte av en fasad ”jaha – redovisningen blir precis som i verkligheten” I sammanhanget kan det vara betydligt svårare att förklara varför fasadbytet på en byggnad princip alltid ska kostnadsföras i sin helhet i ett bolag som valt att upprätta bokslut enligt K2. Det kan vara på sin plats att återigen påminna om att i dessa båda fall torde skatteutfallet bli lika avseende utgiften för byte av fasaden. Mer begriplig redovisning torde också underlätta för våra kunder när årsredovisningen utgör en del av kommunikationen med vår omvärld, exempelvis i företagets relationer till bank och leverantörer eller i samband med förestående förvärv. Det kan vara klokt att påminna om, även om vi upplever att det kanske inte är så många som läser själva årsredovisningen, att det är väldigt många som tar del av våra kunders årsredovisningar indirekt via UC, Soliditet, Alla bolag, och så vidare – och då framgår inte huruvida bolaget använder sig av det ena eller andra regelverket. I dessa fall kommer de redovisade resultaten och egna kapitalet vara lika mycket värda ur ett informationssammanhang eftersom det saknas uppgifter om redovisningsprinciper. Mindre fastighetsföretag väljer förenklingsregelverket K2 i större utsträckning varför vi som vanligtvis jobbar med mindre företag inte ser något behov av kunskapen. Men varför väljer inte fler mindre fastighetsföretag K3 när de redovisningsmässiga fördelarna är så uppenbara? Kanske har diskussion haft fokus på ”fastighetsbolag” och vi har inte fullt ut kunna identifiera våra kunder som fastighetsbolag eftersom vi förknippat det med ett bolag som äger många fastigheter. Vi har inte tänkt på att ett bolag som äger en fastighet är ett fastighetsbolag, och därför inte analyserat skillnaderna tillräckligt noga och förstått fördelarna med komponentansatsen. Om vi inte analyserat skillnaderna tillräckligt noga kan vi heller inte redogöra för fördelar respektive nackdelar kopplade till det ena eller andra alternativet och därför inte kunnat ”sälja in” K3 till våra kunder. Men i ett bolag som äger en fastighet utgör denna post i många fall den absolut viktigaste tillgången varför det torde vara viktigt att denna post reNr 1 2015 tidningenkonsulten.se DEBATT dovisas så ”rätt” som möjligt. Detsamma måste kunna sägas om de utgifter som är kopplade till denna tillgång och vilka effekter dessa får på bolagets resultat. I mina kontakter med kamrater i branschen målas K3 ibland upp som ett väldigt komplicerat regelverk och att en årsredovisning upprättad enligt K3 skulle vara väldigt svår att hantera. Sanningen är att de transaktionscykler som typiskt sett alltid varit svåra, exempelvis aktierelaterade ersättningar, redovisning av finansiella instrument till verkligt värde, säkringsredovisning etcetera är lika svåra i K3 som de alltid varit. Det är inte typiskt för K3 utan typiskt för den typen av transaktioner, och saknar aktuellt bolag dessa typer av poster så finns ju under alla omständigheter inget att ”oroa sig för”. Typiskt sett innehåller en årsredovisning upprättad enligt K3 fler obligatoriska uppgifter än motsvarande årsredovisning upprättad enligt K2. Men i det mindre bolaget är de faktiska skillnaderna egentligen ganska få. Skillnaderna rör främst hur man redogör för valda redovisningsprinciper vilket är ett mer omfattande arbete i K3 än i K2, men här har de allra flesta ett gott programstöd varför jag inte ser att det i sak ska innebära några problem. Till det ska läggas ytterligare information om leasing, men många gånger ser jag att denna information till stora delar redan i dag redovisas i årsredovisningen på frivillig basis. Vidare kommer ökad uppgiftsskyldighet i K3 avseende förvaltningsfastigheter där uppgiften om verkligt värde kan ge upphov till lite frågor. I detta fall verkar det uppkommit någon diffus uppfattning om att bolaget måste låta en oberoende värderingsman värdera fastigheten varje år, vilket inte är sant. Uppgiften om verkligt värde kan tas fram på olika sätt. Kravet omfattar att man redogör för vilken modell som används när uppgiften tagits fram och vilka betydande antaganden som an- vänts för att fastställa verkligt värde och i vilken omfattning verkligt värde baserats på värderingar utförda av oberoende värderingsman. Man har insett skillnaden men tänker sig att byta regelverk från K2 till K3 det år den ”stora underhållsutgiften” uppkommer. Personligen har jag svårt att se varför kunden ska konvertera till annat regelverk två gånger. Det är ändå förenat med vissa åtgärder och därmed ökade kostnader för någon inblandad i processen. Dessutom har man då försvårat en återgång till K2 någon gång i framtiden då man inte kan använda de lättnadsregler som finns i kap 21 i K2 (kan bara användas vid det första inträdet till K2). I synnerhet tycker jag detta resonemang är bakvänt när det gäller bostadsrättsföreningar som i regel har många intressenter och där det torde vara av vikt att ha så lika redovisningsregler som möjligt mellan åren för att jämförbarheten ska vara så bra som möjligt. Här ser jag också att transaktionskostnaderna för insteget i K2 är högre eftersom de flesta bostadsrättsföreningar har en uppställningsform för resultaträkningen som inte stämmer med uppställningen i K2 (kap 4). Ytterligare en anledning kan vara att man överfört rådgivningen i frågan till en annan marknadsaktör. Jag ser inget principiellt fel i detta, fokus måste ju vara att kunden får största möjliga nytta och om vi kan tillhanda hålla den tjänsten inom nätverket så är det bra. Men jag kan inte låta bli att undra om vi inte även här har gått på en mytbildning om att komponentuppdelning av en byggnad skulle vara överjordiskt svårt. Svårigheten är helt klart överkomlig och erfarenhetsmässigt kan jag säga att kunden sitter inne med massor av svar om vi bara har förmåga att ställa frågorna. med K2 eftersom redovisningen håller högre kvalitet och därmed blir en bättre instrument att kommunicera med. Jag tror att vår omvärld inte kommer att ges möjligheten, åtminstone inte i närtid, att förstå skillnaderna i redovisade resultat utifrån skillnaden i valda redovisningsregelverk. Det är därför viktigt att fundera över vilken ekonomisk verklighet man visar i sin årsredovisning. Jag är tveksam till om vi verkligen gjort tillräckliga analyser och tillräckligt bra kommunicerat resultat av analyserna till våra kunder. Min uppfattning är att vi behöver förstå, att för att upprätta bokslut och årsredovisning enligt K3 krävs samma förberedelser som för att upprätta bokslut och årsredovisning enligt K2, nämligen att vara påläst på regelverket och ha rätt programstöd. Då kommer vi inse att upprätta bokslut och årsredovisningen enligt K3 för ett ordinärt företag inte är något problem. Vi behöver förstå att komponentuppdelning är en logisk redovisningsmetod som ger ett mer rättvisande resultat och att uppdelningen på komponenter för enstaka byggnader eller mindre fastighetsbestånd inte är svårare än att man kan hantera frågeställningarna. Jag tror, allt annat lika, att när dessa bitar faller på plats kommer branschen att inse att den enda långsiktigt hållbara redovisningslösningen för ett fastighetsbolag är K3 (om man jämför med K2) och då kommer antalet fastighetsbolag som upprättar bokslut enligt K3 att öka. I övrigt önskar jag alla ett stort Lycka till med vårens intensiva bokslutssäsong. n Sammanfattning Per Lindblom Auktoriserad Redovisningskonsult och Auktoriserad revisor Min personliga uppfattning är att fler fastighetsbolag skulle må bra av välja K3 jämfört DAGS ATT DEKLARERA 2015 DIN ÅRLIGA KICK-OFF INFÖR DEKLARATIONERNA Anmäl dig på nj.se/boka nu Du kan välja mellan två olika varianter. Båda ger dig allt det senaste inom skattelagstiftning och praxis, plus massor med nyttiga tips och råd. Alexandra Wallerius, skatteexpert på Norstedts Juridik. Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se Dags att deklarera Dags att deklarera med Norstedts Skatt 19 F O K U S A R B E T S P L A T S HUSJURISTERNA Från vänster: Anne Pettersson, My Gustafsson, Marie Rehnberg, Johanna Albrektson, Sandra Rowa, Lena Bengtsson, Käthe Brusquini, Sussanne Bryngelsson och Annette Olanders. SMALT KUND- S FOKUS LYCKAT KONCEPT Hos Husjuristerna i Göteborg har man valt en lite annan strategi än hos andra redovisningsbyråer. De har nämligen koncentrerat sig på ett enda kundsegment och är därmed specialister på specifika redovisningsprinciper som gäller då. Deras kunder är uteslutande bostadsrättsföreningar. TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: JERKER ANDERSSON 20 ANDRA ROWA, Annette Olanders och Johanna Albrektson star- tade, tillsammans med ytterligare en person, Husjuristerna 2010. De jobbade tillsammans hos en av de större fastighetsförvaltarna i Göteborg och valde vid en omorganisation att istället verka i egen regi. – Jag är ekonom medan Annette och Johanna är jurister, berättar Sandra Rowa. När vi beslöt oss för att starta eget hade vi fokus på juridiska tjänster för bostadsrättsföreningar och ingen tanke på att också bli förvaltare. Men när vi genomfört våra första ombildningar från hyresrätt till bostadsrätt tänkte vi att vi kan ju lika gärna ha kvar bostadsrättsföreningarna som kunder på redovisning. Idag är vi sex ekonomer på heltid och redovisningsdelen växer hela tiden. Juridiken för bostadsrättsföreningar är både svår och speciell. Att kunna erbjuda den kompetensen tillsammans med redovisning ser Sandra som en mycket stor fördel. – Våra tre jurister är superduktiga på allt som har med bostadsrättsföreningar att göra. Juridiken och redovisningen hänger ihop väldigt tajt i våra uppdrag. Vi sitter ofta tillsammans och vänder ut och in på olika detaljer. Juristerna behöver vår kompetens för att komma vidare, vi ekonomer behöver deras så helheten är väldigt viktig. Vår speciella personalsammansättning, och att vi bara vänder oss till bostadsrättsföreningar, gör oss väldigt unika i redovisningsbranschen. Jag tror inte det är så många som har den inriktningen. Sandra har tidigare jobbat på en traditionell redovisningsbyrå med många olika typer av kunder och kan se likheter med sina uppdrag idag. Men också en hel del skillnader. – Vi har, precis som på andra redovisningsbyråer, helheten i våra kunduppdrag. Vi redovisar, gör betalningar och löner, fakturerar och gör bokslut. När det gäller redovisningen i en bostadsrättförening krävs det en hel del specialkompetens och det är något du sällan lär dig på en redovisningsbyrå eller i skolan. Det tar ungefär ett år innan en ny medarbetare hos oss är i gång fullt ut. Varje ekonom hos oss har helhetsNr 1 2015 tidningenkonsulten.se F O K U S A R B E T S P L A T S HUSJURISTERNA My Gustafsson Johanna Albrektson och Lena Bengtsson ansvar för sin förening vilket gör att vi snabbt kan lösa olika problem. Det ställer så klart stora krav på vår personal. Till viss del har vi också olika specialistkompetenser och hjälper varandra i kunduppdragen. – En av de stora skillnaderna skulle jag säga är att vi jobbar mot en styrelse istället för en företagsledning. I vissa styrelser är representanterna inte så ekonomiskt kunniga så det gäller för oss att vara pedagogiska. Vissa har inte en aning om vad en resultat- och balansräkning är. I andra styrelser kan de å andra sidan ha ledamöter som är duktiga företagsledare. Variationen i kundmöten är en del som gör det här jobbet så roligt. – Vi har också ett betydande riskmoment som andra byråer inte har, fortsätter Sandra. Det är pantsättningen på en lägenhet. Det handlar om stora belopp och skulle vi missa där blir vi ersättningsskyldiga. Det är vårt ansvar att lägenhetsförteckningen sköts på rätt sätt. Sedan starten har Husjuristerna vuxit med en person om året och är nu uppe i nio heltidsanställda plus en på deltid. Inflödet av nya uppdrag är kontinuerligt och växande trots att de inte lägger några pengar alls på marknadsföring. – De flesta nya kunder får vi när vi är med och bildar om hyresrätter till bostadsrättsföreningar, då väljer de att lägga sin redovisning hos oss. Vi har också samarbete med några byggbolag som lägger förvaltningen hos oss vid nyproduktion. Vi har även ett litet inflöde av föreningar som byter bort sin gamla leverantör. Något som gör oss ganska unika i vår bransch är att vi är flexibla och inte binder upp våra kunder med långa avtal. De flesta fastighetsförvaltare har avtal som löper på tre år. Vi har en uppsägningstid på sex månader. Är man inte nöjd så ska man ha möjlighet att välja någon annan inom rimlig tid. Tekniskt sett tycker Sandra att Husjuristerna ligger långt framme. De jobbar med de senaste systemen och använder webbaserade lösningar. Dessutom använder de bara Mac-datorer, vilket kanske inte hör till vanligheterna i redovisningsbranschen. – Vi blir, som många andra, mer och mer digitala. Inom kort räkNr 1 2015 tidningenkonsulten.se Sandra Rowa "Juridiken och redovisningen hänger ihop väldigt tajt i våra uppdrag. Husjuristerna: Startår: 2010 • Säte: Göteborg • Antal anställda: 9,5 Omsättningsprognos 2015: 10 miljoner nar vi med att nästan allt är digitalt, även förvaring och arkivering. Vi styr kunderna så att vi får alla verifikationer som filer. Vi sparar dokument och bokslut i ett nytt webbsystem där kunden har åtkomst till just sin box. Kunderna får idag en mapp med de få dokument vi fortfarande har på papper men målet är att vi inte ska behöva överlämna något alls på det sättet. Allt ska vara digitalt. – Att branschen blir mer digital är en omställning för alla, både personal på redovisningsbyråer och kunder. Det blir ett nytt sätt att jobba. Jag tycker att de flesta av våra kunder är duktiga på att leverera digitala dokument, vi har faktiskt bara en kund som är helt analog. – Vi har ett mål att fortsätta växa med en person om året och siktar på att så småningom vara 20 personer och ha en årsomsättning på 20 miljoner kronor, berättar Sandra. Idag är vi bara kvinnor men det har inte varit en medveten strategi. Vi har helt enkelt anställt de bästa. Många av dem har varit tidigare kollegor som vi av erfarenhet vet är duktiga. Vår senaste rekrytering kom för omväxlings skull från en större redovisningsbyrå och är vår Rekoansvarige. Nu är vi faktiskt ute efter ännu en person och då gärna en Auktoriserad Redovisningskonsult. – Vi konkurrerar uteslutande med kvalitet och försöker hela tiden vidareutveckla oss. Vi är inte det billigaste alternativet, vi vill ha möjlighet att kunna leverera bästa möjliga tjänster till våra kunder. Vi tackar till och med nej till kunder. Trots det ökar vi hela tiden så vi ser väldigt ljust på framtiden. n 21 Peter Sving, viSMA SPCS 5068 Jobba med dina kunder var du vill och när du vill. visma byråpaket Webb. nyhet Nu kan du ta byråarbetet och lönsamheten till en ny nivå. Med Visma Byråpaket Webb lägger du grunden för ett långsiktigt och effektivt samarbete med dina kunder. Du får effektivare arbetsflöden och snabb tillgång till information vilket ökar lönsamheten och ger nöjdare kunder. Allt du behöver ingår: Bland annat Visma Advisor som ger full koll på kunderna, uppdragen och tidsredovisningen. Och Visma eEkonomi med bokföring och fakturering i en ny version med flera nyheter anpassade för byråer. Kontakta Peter eller någon av hans kollegor, så berättar de mer. För även om vi strävar efter att utveckla ny teknik, så finns det en sak vi aldrig automatiserar. Och det är den personliga rådgivningen. Ring och boka möte på 0470-70 61 60 eller läs mer på vismaspcs.se/byra. vi tar ditt företagande personligt paket ! 200:-/mpris + från 20ån :per kun d och må n REKO – avsnitt 5, Utförande Vi fortsätter vår artikelserie med del två av tre om avsnitt 5 – Utförande, i Reko. Detta avsnitt innehåller flera områden som vi ställs inför i vårt dagliga arbete som redovisningskonsulter. Det handlar om viktiga arbetsuppgifter som löneservice, bokslut, årsredovisning och rådgivning. TEXT: HELEN BÄCKQVIST, REKOANSVARIG SRF LÖNESERVICEUPPDRAG: Reko innehåller en övergripande standard för arbete med löneservice, vilket kan vara ett mycket omfattande uppdrag. Arbetet inom detta område kräver goda kunskaper om vad som gäller inom aktuell lagstiftning och kollektivavtal, samt rutiner för arbetsflödet och attest av underlag och utbetalningar. Löner är ett område som kräver att hanteringen löpande styrs mycket noga eftersom felaktigheter ofta medför stora problem för såväl företaget som den anställde. För den som arbetar aktivt som lönekonsult kommer SRF även att publicera en egen standard under namnet Svensk standard för lönekonsulter, SALK under 2015. BOKSLUTSUPPDRAG: I dessa uppdrag biträder vi vår kund med att göra bokslutsarbetet. Här krävs rutiner i alla steg från att få in rätt material och underlag för vårt bokslutsarbete, till avstämningar och dokumentation av det färdiga arbetet. I uppdraget ska redovisningsprinciper diskuteras med kunden och beslutas av kunden. Resultat- och balansräkning ska värderas och klassificeras enligt beslutade principer, samt rimlighetsbedömas. Bokslutstransaktioner, rättelser och kompletteringar ska sedan attesteras av kunden. ÅRSBOKSLUTS- ELLER ÅRSREDOVISNINGSUPPDRAG: För årsboksluts- och årsredovisningsuppdrag är det viktigt att ha en rutin för att materialet ska lämnas i tid, och i det skick som krävs för att kunna utföra uppdraget enligt uppdragsavtalet. Målsättningen är att rapporterna ska bli formellt och materiellt riktiga, samt kunna presenteras överskådligt. För att uppnå detta krävs diskussion med uppdragsgivaren om vilka redovisningsprinciper som ska tillämpas, behovet av tilläggsupplysningar samt att redovisningskonsulten genomför relevanta rimlighetsbedömningar. Även förvaltningsberättelsens innehåll bör diskuteras med kunden, som en viktig del vid framställandet och för att få en helhetsbild av verksamheten. PERIODBOKSLUTSUPPDRAG: I denna rutin ingår samma moment som för årsbokslut och årsredovisning. Den enda skillnaden är att definitionen för periodbokslut är ett bokslut som baseras på en fastställd ingående balans till ett slutdatum som infaller före räkenskapsårets slut. Kunden ska underteckna periodbokslutet som bekräftelse på sitt ansvar för innehållet. RÅDGIVNINGSUPPDRAG: Arbete med rådgivning är ett allt viktigare arbetsområde för redovisningskonsulter. Uppdragens typ kan dock variera stort, och det krävs därför rutiner för att utföra en bedömning av vår kompetens inom det rådgivningsuppdrag som ska utföras. Det är här även viktigt att kontrollera att rådgivningsuppdraget täcks av vår ansvarsför- säkring. För att uppnå alla krav krävs en tydlig uppdragsdefinition, samt en noggrann diskussion för att diskutera förutsättningar och målsättningar för uppdraget med uppdragsgivaren. Den överenskommelse som sedan träffas ska dokumenteras i ett uppdragsavtal. BUDGETAR OCH PROGNOSER, NYCKELTAL OCH KASSAFLÖDEN : En viktig uppdragstyp är att biträda uppdragsgivaren med att upprätta budgetar och prognoser. I dessa uppdrag behövs rutiner för dokumentation av det källmaterial som ingår i budgeten samt hur materialet har sammanställts. I uppdragen är det viktigt att redovisningskonsulten utför relevanta rimlighetsbedömningar av den sammanställda budgeten, samt att det framgår av uppdragsavtalet att redovisningskonsulten inte tar ansvar för de framtidsbedömningar som budgeten är baserad på. Beräkning och rapportering av nyckeltal och kassaflöden är vanligt vid framtagande av årsbokslut eller årsredovisning, men det kan även vara uppgifter som kompletterar informationen till den löpande rapporteringen. Vid dessa analyser är det också viktigt att kommentera väsentliga poster och trender i utvecklingen. Ovanstående arbetsuppgifter ger oss redovisningskonsulter många möjligheter att, med våra tidigare erfarenheter och vår breda kompetens, kunna vara proaktiva i vårt arbete och därmed hjälpa uppdragsgivarens att utveckla sin verksamhet! n Vi vet vad tekniska konsulter behöver! Projektanalys på detaljnivå för att följa projekten och göra ekonomisk uppföljning är bara en av finesserna i Briljant. Läs mer och prata med några av våra kunder. www.briljant.se Svenskt ekonomisystem som används av fler än 60 000 företag Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se 23 P Å K U R S I JORDANIEN Fredrik Lantz 24 Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se P Å K U R S I JORDANIEN Varför åker vi på utlandskurs? Den frågan har jag ställt mig själv och även borrat lite djupare i. Detta gjorde jag framförallt då jag hade förmånen att agera kursvärd på vår Nyhetsvecka som i år var förlagd till Jordanien. TEXT: FREDRIK LANTZ, UTBILDNINGSANSVARIG SRF En vecka med nyheter i Jordanien J AG TROR DET ÄR en kombination av olika saker som gör att vi väljer att åka på kurs en hel vecka med endast en ledig dag för egna intressen. Jag ska försöka beskriva de områden som jag har fått berättat för mig som är avgörande i valet av utlandskurs. Kursen i sig, med dess innehåll är givetvis viktigt. Det ska vara relevanta ämnen som också ger en god portion av de aktualitetstimmar som behövs för att upprätthålla auktorisationen. Tätt följt av innehållet kikar man på vem/vilka lärare som ska förmedla denna nya kunskap. Jag skulle kunna säga att dessa två väger lika tungt, bra lärare är ett måste. Det är också något som vi lägger stor vikt vid i planeringen av våra utlandskurser, det gäller att vara ute i god tid för att knyta upp de mest efterfrågade föreläsarna. RESMÅLET är viktigt! Sol, värme, bad, storstad, spännande utflyktsmål – vad är det egentligen som avgör valet? I min (inte helt statistiskt säkerställda) undersökning tror jag att jag fick lika många varianter på svar som antalet personer jag frågade. Vi försöker ha kurser på olika platser runt om i världen för att variera oss. Reslängden i sig kan också vara en faktor för några när valet ska göras. Många gillar också att komma till ”nya” platser, det vill säga platser som de aldrig tidigare besökt. Det tycker vi på SRF ibland känns skakigt, så vida vi inte rekat i förväg. Vi nordbor är faktiskt väldigt beresta vilket innebär att ska vi hitta något unikt så är det oftast lååångt bort och inte alltid samma standard på konferensfaciliteter som vi är vana vid och då påverkar det kursen. ERFARENHETSUTBYTE kollegor emellan. Jag tror inte det finns något bättre tillfälle för kollegialt erfarenhetsutbyte än just på en utlandskurs. Det pågår ju dygnet runt, om man vill. Jag har sett flertalet djupa diskussioner, skapandet av nya samarbeten, lösningar på problem och inte minst vänskaper för livet som etablerats under våra utlandsveckor. UNNA SIG ELLER SINA KOLLEGOR och anställda något extra. Självklart är det härligt med siestan mitt på dagen och restaurangbesök i stort sett Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se varje kväll. Det sätter en viss guldkant på tillvaron trots att man genomför 30 timmars utbildning under veckan. Kan sedan den lediga dagen kryddas med bra utflykter eller något annat som man tycker är kul blir det ännu bättre. PRISVÄRDA KURSER är ett extra kul argument tycker jag. Det är många utbildningstimmar till ett högst konkurrenskraftigt pris om man bryter ner en veckokurs i kostnad per utbildningstimme jämfört med mycket av det som erbjuds på hemmaplan. TÄNKVÄRT INFÖR EN UTLANDSRESA: Som jag tidigare nämnde är skillnaderna större ju längre bort man åker. I Sverige är vi oerhört bortskämda och vana vid till exempel WiFi med hög hastighet överallt och inte kostar det något extra heller. Så är det inte överallt i resten av världen. Maten smakar inte som hemma och det finns kanske inte allt som man önskar i samband med konferensen jämfört med ett Scandic i någon nordisk storstad. Men, det är just detta som är en del av tjusningen och upplevelsen. Vi strävar alltid efter att hitta anläggningar som har en hög standard på konferensanläggningen inklusive WiFi och annat viktigt. Vi vet att det jobbas en hel del mellan passen också, ni har era kunder att ta hand om trots utlandsvistelse och då krävs en viss standard och teknisk utrustning för att det ska fungera smärtfritt. Hur var då årets Jordanienresa utifrån påståendena här ovan? KURSEN – NYHETSVECKA MED SVEN-INGE DANIELSSON OCH PIA HEDBERG: Vi vet av erfarenhet att Nyhetsveckan är ett bra och efterfrågat upplägg när det gäller utlandskurs. Ämnena är aktuella och fördelningen redovisning/skatt är perfekt. Både Pia och Sven-Inge är extremt duktiga på sina respektive ämnen och mycket vana föreläsare. Som kursvärd vet man aldrig hur mycket lektionstid man faktiskt kan vara med på, det beror helt på vad man får för ”fixaruppdrag” mellan passen. Det som verkligen slår mig, på de pass jag är med, är Pias och Sven-Inges oerhörda bredd. 25 P Å K U R S I JORDANIEN Jag tycker det är en fröjd och lyssna till deras svar på frågor som ofta ligger långt utanför de powerpointbilder som visas på wide-screenen för tillfället. Det känns inte som de blir tagna på sängen en enda gång under veckan. I värsta fall måste något dubbelkollas på rasten för att sedan ge ett korrekt svar vid nästa kurspass. Det blir också kul kunskapsdelning när någon av deltagarna tar upp konkreta problem utifrån sin verksamhet där en gruppdiskussion ofta kan bidra till lösningen på problemet. Jag skulle definitivt säga att innehållet och lärarna motsvarar de förväntningar som alla hade på årets Nyhetsvecka. Jag har det nämligen svart på vitt, via kursutvärderingarna. RESMÅLET – Jordanien, hur kan ni välja det? Jo, jag skulle ljuga om jag inte berättade att jag fick en del samtal kopplat till valet av resmål, till och med några sena avbokningar efter IS framfart i grannlandet Syrien. Såhär i efterhand kan vi konstatera att Jordanien var ett fantastiskt land och att vi, längst i söder, inte märkte något av oroligheterna i grannstaterna över huvud taget. Många hade faktiskt valt resan just för att den var förlagd till Jordanien. En sak är säker i mellanöstern, solen! Lampan är tänd precis hela tiden! Det är som den bästa svenska sommardagen mest hela tiden med ett extra plus för att värmen håller i sig långt ut på natten. Anläggningen var av mycket bra internationell standard, konferensavdelningen, WiFi, rummen, poolen, stranden, maten lever klart upp till förväntningarna. Möjligen skulle vaktmästaren behövt en extra dags utbildning i hur man ställer in AC:n i kurslokalen. Man ska inte behöva gå på kurs i dunjacka… För de av oss som följde med på utflykten till Petra, ett av världens sju nya underverk, tror jag har en upplevelse för livet med sig hem. Det går inte i ord att beskriva hur imponerande detta var. hittad. Ni spenderar en hel del pengar på en sådan här kurs och jag är idel öra på hur vi kan jobba med ständiga förbättringar för att få fortsatt förtroende som leverantör till er kursdeltagare! TÄNKVÄRT: Vad har jag så för personliga reflektioner efter en vecka som denna? Först vill jag tacka er för alla skratt och den konstruktiva feedback kring vår verksamhet som jag fick med mig hem. Jag hade väldigt trevligt med denna 60-mannagrupp! Jag hoppas jag får se många av er igen på kurs eller i andra sammanhang. Det känns som att även jag har fått vänner för livet trots att jag ”bara” var kursvärd. Avslutningsvis vill jag upprepa mig, jag har sagt det tidigare. För er som funderar på att åka på utlandskurs, ta chansen! Det är ett minne för livet i kombination med bra utbildning! n ERFARENHETSUTBYTET: Det frodades som bara den tycker jag. Jag vill också passa på att ge en extra eloge till Pia och Sven-Inge som hela tiden är med kring poolen, stranden, middagen eller baren för den delen. Det kräver mycket att leverera även efter avslutat kurspass. Just i år var vi på en anläggning med all inclusive, vilket har både sina för- och nackdelar. Nackdelen är den att det är trots allt samma kock hela veckan, men han var bra! Samt att du missar de lokala krogarna ute på staden. Men för just erfarenhetsutbytet är det suveränt när alla samlas till middag och man får en ny gruppering att samtala med varje kväll. Vi hade två härliga långbord varje kväll och servicen var på topp. UNNA SIG NÅGOT: Som också är prisvärt. Den kombinationen tror jag vi lyckades väl med i Jordanien. Jordanien är något extra, så är det. Mer prisvärd utbildning än vad Pia och Sven-Inge levererar ser jag som svår- Har du beställt dina Rätt-böcker än? Läs mer, köp dina böcker och onlinetjänster på 26 Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se REDOVISNING Egenupparbetat eller förvärvat? Nu är vi framme vid första bokslutet då aktiebolag och ekonomiska föreningar ska tillämpa K2 eller K3. Frågorna om tillämpningen ökar och jag tror att de blir fler under våren. TEXT: CLAES ERIKSSON, REDOVISNINGSEXPERT SRF ETT OMRÅDE SOM DISKUTERATS är vad som gäller då ett företag lägger ner resurser på att utveckla en immateriell tillgång. De flesta har nog noterat att det inte är tillåtet att aktivera egenupparbetade immateriella tillgångar i K2. Många företag väljer därför istället K3. Jag kommer här inte att gå in på reglerna i K3, men jag vill göra användarna uppmärksamma på reglerna i kapitel 18 och framförallt 18.5-18.12 med tillhörande kommentarer. Det är inte givet att det går att aktivera bara för att företagen til�lämpar K3. I de fall ett företag har valt att tillämpa K2 kommer ett par funderingar upp. Den första frågan som måste få ett svar är om en tillgång är immateriell eller materiell. Egentillverkade materiella anläggningstillgångar ska nämligen aktiveras enligt K2. Regel 10.2 i K2 anger följande. ”En anläggningstillgång som består av både immateriella och materiella delar ska anses vara materiell om den materiella delen utgör 50 procent eller mer av det sammanlagda anskaffningsvärdet vid investeringstidpunkten.” En övervägandeprincip baserad på hur anskaffningsvärdet fördelas mellan materiella och immateriella delar gäller alltså. Tillgången ska inte delas upp utan den ska i sin helhet anses vara antingen materiell eller immateriell. De exempel som lämnas i kommentartexten avser då ett företag som förvärvar tillgångar i form av ett liftsystem och en dator, i båda fallen med tillhörande programvara. Men om tillgången förvärvas spelar det ur aktiveringssynpunkt ingen roll om tillgången är materiell eller immateriell. Även om ett företag utvecklar en tillgång som består av både materiella och immateriella delar torde regel 10.2 gälla. Det blir då intressant om tillgången ska klassificeras som immateriell eller materiell. Om det anses vara en immateriell tillgång torde inget, med hänsyn till övervägandeprincipen, vara aktiveringsbart. Det verkar inte vara något större problem för företagen att avgöra detta. Jag har i vart fall inte fått mer än enstaka frågor med den vinklingen. Jag har heller inte sett någon Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se debatt kring det. Jag bedömer därför frågan som mer teoretiskt än praktiskt och ger mig inte in i någon vidare analys. Nästa fråga är vad som gäller för externa kostnader vid intern upparbetning? Här tror jag en del företag går i fällan att aktivera alla utgifter bara för att företaget erhåller en faktura från en extern part. Det kan däremot fortfarande röra sig om en internt upparbetad tillgång. Det framgår bland annat av kommentartexten till punkt 10.3 i K2. Nedan ett utdrag ur kommentartexten. ”Detta medför att till exempel forskningsoch utvecklingsarbeten som företaget självt har bedrivit inte får aktiveras utan utgifterna för sådant arbete ska redovisas som kostnad direkt. Detta gäller oavsett om det är företagets anställda eller externa konsulter som har utfört arbetet. Avgörande för frågan om utgifterna får aktiveras eller inte är således om tillgången är egenupparbetad eller förvärvad av extern part, till exempel i form av rättigheter eller goodwill, inte om utgifterna är interna eller externa.” Som jag ser det är frågan vem som ”äger projektet”. Om de externa konsulter som företaget betalar för aldrig kommer att äga något är det hela tiden företagets projekt och därmed rör det sig om en egenupparbetad tillgång. De fakturor som erhålls från konsulterna kan då inte aktiveras. Det finns ändå en fråga kvar som är intressant. Det är i K2 tillåtet att ta upp förvärvade immateriella tillgångar i balansräkningen. Enligt reglerna ska tillkommande utgifter hänförliga till en tillgång under vissa förutsättningar läggas till det redovisade värdet. Om en immateriell tillgång förvärvas i ett tidigt skede av en utvecklingsfas, kan tillkommande utgifter då aktiveras? Enligt ovan refererad kommentartext är det avgörande för om externa utgifter kan aktiveras eller inte om tillgången är egenupparbetad eller förvärvad. Den som drar slutsatsen att det är möjligt att förvärva en immateriell tillgång i ett tidigt skede och därefter utveckla den och aktivera dessa utgifter i K2 synes inte vara fel ute. Men är det så enkelt att en fysiker säljer in en idé till sitt eget aktiebolag och därefter går det att tillämpa K2 och aktivera utgifter på den förvärvade immateriella tillgången? Det brukar i artiklar och kurssammanhang uttryckas som att ”egenupparbetade immateriella tillgångar inte får aktiveras i K2”. Den regel som styr detta (punkt 10.3) är kopplad till hur 4 kap. 2 § ÅRL ska tolkas. Lagtexten handlar om en möjlighet att ta upp utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten som immateriell anläggningstillgång. Den gör ingen synlig skillnad på om det rör sig om en från början egenupparbetad tillgång eller en förvärvad som utvecklas efter förvärvet. BFN anger i såväl rubriken som punkten som hör till lagtexten att det rör sig om egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar. Enligt kommentartexten är det också tydligt att en förvärvad immateriell anläggningstillgång får redovisas som tillgång. Min slutsats blir att det är möjligt att aktivera en förvärvad tillgång och därefter utveckla den. Om tillkommande utgifter därefter tydligt förbättrar den immateriella tillgångens funktion eller prestanda kan utgifterna aktiveras. En förutsättning torde vara att det som förvärvas över huvud taget passar in på definitionen av tillgång. Här är ett problem att K2 inte innehåller någon sådan definition. Om vi återvänder till exemplet med fysikern som säljer in sin egen idé till sitt eget bolag, kan det betraktas som att bolaget då har förvärvat en immateriell anläggningstillgång som det sedan inom ramen för K2 kan aktiveras utgifter på? Eftersom det inte finns någon tillgångsdefinition i K2 kan kanske bolaget hävda att de har förvärvat rättigheten att utveckla idén. Jag vet att det förekom diskussioner som innebar att BFNs regler skulle skapa en handel med immateriella tillgångar. Jag uppfattade däremot den diskussionen som att det skulle handlas med tillgångarna i ett mer färdigutvecklat skede. Jag håller det däremot inte för otroligt att det skulle gå att se på samma sätt även om tillgången ännu inte är färdig att tas i bruk, men jag ser gärna en debatt i frågan. n 27 LAS LÖN FÖRÄNDRINGSTRYCK PÅ Få lagar är så omdiskuterade som lagen om anställningsskydd (LAS). Sist-in-först-ut-principen är välkänd och lagen anses i många undersökningar vara ett av de stora hindren för ökat antal anställningar i Sverige. Bland annat för att kringgå LAS regler har nu marknaden skapat ett mellanting av anställd och företagare som kallas egenanställning. TEXT: ZENNIE SJÖLUND, BRANSCHANSVARIG LÖN, SRF Ökad flexibilitet Flera organisationer driver frågan om förändringar i arbetsrätten för att öka flexibiliteten kring anställningar. En del av det som upplevs som en svårighet i LAS är hanteringen av anställningsformer. Anställningsformer har förändrats genom åren, och kunskapen kring begreppet är varierande. Vem är anställd och vem är uppdragstagare? Inom den definitionen reg- 28 leras skattehanteringen, försäkringsskydd och rätten till arbetet. Bemanningsföretagens etablering är ett exempel på hur på svenska marknaden har skapat nya förutsättningar för att öka flexibiliteten kring anställning. Bransch på offensiv Entreprenörskapsforum lyfter i sin årsrapport fram moderniseringen av arbetsrätten som en av de tre viktigaste ekonomisk-politisk slutsatserna för Sveriges tillväxt. Innovationer och tillväxt genom ökad rörlighet på arbetsmarknaden har en positiv effekt inte bara på produktivitet utan också på innovationer och i förlängningen tillväxt. Som ett relativt nytt fenomen, även om det har funnits varianter sedan 1990-talet, och som en reaktion på detta sprider sig något som kallas ”egen anställning” på den svenska marknaden. Marknadsföringen har varit intensiv för egenanställningsföretag med mottot ”fakturera utan företag”. Egenanställningsföretagen kallas ibland för plattformsföretag, faktureringsföretag eller självanställningsföretag. Vad innebär egentligen det? Hur fungerar det? Förutsättningar Egenanställning är i princip en anställning som uppdragstagare hos ett egenanställningsföretag som tar det juridiska ansvaret. Den egenanställde driver sin egen verksamhet, sköter sina egna uppdrag och betalar en avgift, vanligtvis en procentsats på fakturaunderlaget, i utbyte mot att egenanställningsföretaget sköter administrationen. Det blir ett tydligt alternativ för de personer som annars via till exempel en enskild firma anlitas som uppdragstagare, för de som annars skulle behöva ha F-skattsedel och underlättar även för de som vill testa sin företagsidé i kombination med en tillsvidareanställning. Egenanställning kan även vara ett alternativ för personer som står längre från arbetsmarknaden och kan ses som en hybrid mellan anställd eller egen företagare, under förhållanden som inte medför arbetsgivarförpliktelser enligt LAS för de företag som beställer uppdrag. Skatteverket har förtydligat förutsättningen för att vara egenanställd, att det i förväg ska vara uppgjort för vilka uppdrag egenanställningsföretag ska vara avtalspart och faktureringsansvarig för, det vill säga innan ersättningen för ett uppdrag avtalas. Det går inte för en egenanställd att i efterhand fakturera för ett utfört uppdrag via egenanställningsföretaget. Den egenanställde utför ett uppdraget inom ramen för allmän visstidsanställning vilket innebär att anställningen med villkor, tid, utförande och omfattning påbörjas och avslutas vid varje enskilt uppdrag. Definitionen enligt branschorganisationen är att de egenanställda är anställda med förmåner motsvarande den svenska kollektivavtalsnivån, med den skillnaden att anställningen oftast är under en begränsad tid. Det innebär att egenanställning ska ge rätt till såväl sjuklön som i förekommande fall avtalspension. Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se LÖN egenanställningsföretag utfärdar även arbetsgivarintyg som ska ligga till grund för beräkning av A-kassa, men enligt Egenanställningsföretagens Branschorganisation så är det i nuläget ovisst om de egenanställda exempelvis har rätt till A-kassa och vilka försäkringar som de omfattas av. Hantering Det blir egenanställningsföretag som, på samma sätt som om det hade förelegat ett vanligt anställningsförhållande, har skyldigheten att redovisa arbetsgivaravgifter, göra skatteavdrag och lämna kontrolluppgift. Om det är en person som är egenanställd och är bosatt i utlandet gäller reglerna kring detta på samma sätt som en vanlig anställd. För en egenanställd som är folkbokförd i och skattskyldig i annat europeiskt land till exempel med beviljad SINK-skatt så hanteras den egenanställde enligt de reglerna. Eftersom inkomsterna kan komma att variera så hanteras lönen som om den är oregelbunden, med 30 procent och för den egenanställde kan det behöva jämkas. Det som blir knepigt är när egenföretagarna behöver göra inköp för till exempel arbetsverktyg. Inköpen kan inte göras via företaget eftersom inköpet då ägs av det- samma, utan då får den anställde betala privat och yrka avdrag för i självdeklarationen för belopp över 5 000 kronor. Prognos Rätten till att få ett anställningsavtal som tydliggör detta finns LAS, och även vilken form av anställning som är tillåten. Det är inte helt ovanligt att begreppet ”timanställning” används inom företag och bland allmänheten. En anställningsform som vanligtvis faller under den av LAS eller kollektivavtal reglerade allmän visstidsanställning, men som inte schen. Bemanningsbranschen har sedan uppkomsten stärkt upp de verksammas rättigheter och reglerats genom bland annat EUs bemanningsdirektiv. Enligt branschorganisationen jobbar idag 1,5 procent av den sysselsatta befolkningen inom bemanningsbranschen och 85 procent har tillsvidare anställning. När den branschen uppkom var det för att hantera företagens varierande behov av personal, och har sedan under tjugo år varit Sveriges snabbast växande bransch. Egenanställningsbranschen som ett nytt fenomen är inte särskilt undersökt, men det finns indikationer på att det "LAS har under många år varit ifrågasatt och kanske lagen kommer att utökas med andra mer flexibla anställningsformer. finns enligt lag. Vid allmän visstidsanställning måste förutsättningarna tydliggöras för att om inget annat har överenskommits så är anställningen en tillsvidareanställning. Så visst kan anställningshanteringen uppfattas som krånglig. Idag är över 10 000 personer egenanställda, och branschorganisationen jobbar nu med att få fram en auktorisation för de företag som erbjuder egenanställning, motsvarande den som finns inom bemanningsbran- är en växande bransch. LAS har under många år varit ifrågasatt och kanske lagen kommer att utökas med andra mer flexibla anställningsformer. Kommer egenanställning då bli en av dessa? Internationellt sett så finns flera varianter av denna anställningsform och med ökad globalisering, en rörligare arbetskraft inom EU och stort behov av en flexibel svensk arbetsmarknad är det en möjlighet. n Bättre service för dina kunder Med Bolagsverkets e-tjänst Företagsärenden för ombud kan du starta och ombilda lagerbolag, starta privata aktiebolag, ändra styrelse och mycket mer. Det är billigare, det blir rätt från början och dessutom sparar du tid. En styrelseändring går upp till en vecka snabbare. – Med Företagsärenden för ombud kan jag snabbt göra ändringar åt mina kunder. Tjänsten gör arbetet enkelt och minskar risken för felaktigheter. Kjell Wengbrand Redovisningskonsult, Ulricehamn www.bolagsverket.se/ffo Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se 29 I T-S Ä K E R H E T 30 Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se I T-S Ä K E R H E T REDOVISNINGSBRANSCHEN nytt hett mål för datahackers Vårt sätt att jobba idag ställer helt andra krav på säkerhet än för, låt oss säga, 10 år sedan. Den digitala utvecklingen har förenklat mycket men också öppnat upp för nya faror. IP-kameror, molntjänster och smarta larm kan i värsta fall ställa till mycket stor skada. TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: STINA RAPP TEKNISKA HJÄLPMEDEL, affärssystem och webbaserade tjänster har revolutionerat redovisningsbranschen. Arbetet går snabbare och smidigare, integrationen med kunderna är enklare. Vi är mobila och kan få fram data på nolltid, var vi än befinner oss. All denna enkelhet har förstås ett pris, en baksida. Med öppna system och tillgång till data via webben ökar risken för att obehöriga tar sig in. Frågan är inte om, utan när. Och motorvägen in i systemen heter Internet. Björn Ekelund Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se BJÖRN EKELUND DRIVER företaget Utredningsgruppen. De jobbar med säkerhet, allt från person- och inbrottsskydd till datasäkerhet. Björn kommer här att ge en snabblektion i vad du kan göra och hur du bör tänka för att minimera riskerna. – Redovisningsbranschen har seglat upp som ett nytt, potentiellt attackområde för datahackers. Redovisningsbyråer sitter på en massa affärsinformation i system som inte är supersäkra. Alla leverantörer säger förstås att deras system är säkra, det ingår i deras jobb. Systemen idag är så stora och komplice- rade, det är klart att det sker misstag i utvecklingen. Jämför med bilbranschen, trots att bilar byggts i över hundra år så har varje ny modell en massa barnsjukdomar när de lanseras. I redovisningsbranschen är många småföretagare med några få anställda – varför skulle någon vara intresserad av deras data? Är det inte storföretag som till exempel Telia som är måltavlor för intrång? – All information är intressant och har ett värde. Vi måste sluta tänka på VEM som skulle vara intresserad utan istället utgå från ATT någon troligen är det. Det kan vara företags- eller personuppgifter man vill åt. Eller att systemet är så pass stort att en presumtiv förövare tror att det borde finnas intressant information där. Man måste fråga sig vad det kommer att kosta om man blir av med information eller om någon förstör. Vad händer med ditt varumärke den dagen kunden googlar sig själv och hittar sin bokföring på nätet? Idag kan du ladda ner färdig programvara för att utföra hackerattacker, du behöver alltså inte ens vara speciellt kunnig i programmering. 31 I T-S Ä K E R H E T Vad ska jag tänka på om jag använder molntjänster som tillhandahålls av annan leverantör? – Det första man måste titta på är i vilket land data sparas. Är det i Sverige så gäller svensk lagstiftning och den är ofta bättre än i andra länder. Handlar det om företagshemligheter skulle jag inte rekommendera att lägga det utomlands. Äger leverantören sin egen molntjänst eller köps den från en tredje part? Som kund bör man alltså ta reda på var och hur data kommer att hanteras. Vidare måste man kolla leverantörens rutiner när det gäller back-up och hur loggar sparas. Här är du lite i händerna på leverantörer, du har ingen egen kontroll. Du måste också tänka på något så simpelt som ett fungerande bredband. Ju mer som läggs i molnet, desto sårbarare och mer beroende är vi av bredbandet. Ha gärna en mobil lösning i reserv som du kan koppla in om din ordinarie leverantör skulle få problem. Ett moln utan internet funkar inte. ”under radarn”, många företag vet inte ens om att det skett. Om inte loggarna är påslagna eller brandväggen rätt konfigurerad så lämnas inga spår. Det är som en tjuv som tar sig in i huset med nyckel. De kanske tar något men du märker det inte förrän långt senare. – ETT STORT PROBLEM är att dataintrång ofta inte NU ÄR DET INTE BARA datasystem som kan vara sä- rapporteras, du får inget veta eftersom det i dag inte är ett brott att inte rapportera, fortsätter Björn. Det företaget riskerar att förlora i gott renommé är högt, därför försöker de flesta hålla detta inhouse. Det är synd, ju mer som kommer upp till ytan desto lättare kan vi stoppa dataintrång. Hackare delar information friskt mellan varandra, det är därför de är så duktiga. När företag väljer att istället stoppa huvudet i sanden så hjälper man hackarna. Om vi lyfter frågan och börjar prata om det, delar information, desto duktigare blir vi på att säkerställa våra system. Att vara utsatt för en hackerattack behöver inte betyda att man varit slarvig. Hackarna ligger helt enkelt flera steg före. kerhetsrisker. Alla tekniska prylar som har en egen ip-adress kan hackas eftersom de är åtkomliga från internet. Kameran i konferensrummet som gör att du kan skypa med kollegor på annan ort, det smarta larmet som du ATT KARTLÄGGA ETT FÖRETAG inför ett dataintrång är inte svårt. De flesta av oss är väldigt villiga att dela med oss av information, och kanske till och med lite aningslösa. – En riktad attack följer ofta samma mönster, säger Björn. Först kartläggs företaget och dess rutiner. Man tar reda på vilka som jobbar där, deras internetvanor och e-postadresser. En klassiker är faktiskt att titta i pappersåtervinningen. Den kan vara en fantastisk informationskälla. Själva attacken kan sen ske via bifogade e-postfiler eller sociala medier. Hackaren riktar in sig på en person som har stor insyn i företaget, till exempel ekonomichefen eller VD-sekreteraren. Väl inne ger man sig själv admin-rättigheter och börjar leta efter intressant information. Det mesta hackaren gör går 32 Men är inte folk idag så upplysta att de inte klickar på bifogade filer och konstiga länkar? – Jag ska ge dig ett exempel. Tänk dig att ekonomichefen på ett företag spelar golf, han kanske till och med har ett förtroendeuppdrag i golfklubben. Han får ett mejl som ser ut att komma från golfklubben, kanske med en uppmaning att kolla den bifogade filen. Då har han inte en tanke på att det är något skumt eftersom avsändaren är betrodd. Att ”spoofa”, alltså skicka mejl och låtsas vara någon annan, är jättelätt. Det finns program på nätet där man kan ange vilken e-postadress avsändaren ska ha, man bifogar en smittad fil och vips är hackaren i mål. kan styra med hjälp av din mobiltelefon eller routern som ger företaget åtkomst till nätet. – När en apparat har en egen ip-adress är den åtkomlig på nätet. Den stora risken är att dessa prylar inte har något virusskydd. Min absoluta uppmaning är att åtminstone byta förinställda lösenord. Det kan räcka att fel person vet vilken leverantör du har på ditt smarta larm, googla fram lösenordet och ta sig in. Eller få åtkomst till kameran när ni pratar affärshemligheter. När man börjar tänka som tjuven har man en chans att föregå. NÄR UTREDNINGSGRUPPEN inleder ett samarbete med en ny kund börjar de alltid med att göra en riskanalys. – Vi tittar först och främst på vad som är skyddsvärt hos företaget. Vad skulle det kosta om vital information försvinner eller förstörs och vad gör man när något händer. Vi tittar också på företagets rutiner när det kommer till krishantering. Folk som vet vad de ska göra vid en eventuell kris fungerar alltid bättre om det värsta är ett faktum. När vi stänger ett uppdrag så lämnar vi tillbaka all information till kunden. Vi sparar ingenting av säkerhetsskäl. Det är vårt sätt att hantera informationssäkerhet. Inte ens vi kan vara 100 procent säkra att vi aldrig får ett dataintrång. n Björns 5 enkla tips för ett säkrare företag 1 2 3 4 5 Alltid uppdaterad programvara. Gäller alla program, men särskilt virusprogram och brandväggar. Ta back-up och återläs back-upen kontinuerlig så att du verkligen vet att den fungerar. Ha ett mobilt bredband från annan leverantör i reserv så att du alltid kan komma ut på nätet. Byt alla förinställda lösenord och skapa säkra lösenord. Läs på och skaffa dig kunskap eller rådfråga någon som kan området. Alla ska inte kunna allt men man ska kunna tillräckligt mycket för att veta när det är dags att ta in extern kompetens. Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se I T-S Ä K E R H E T Försäkring mot cyberattacker I takt med att vi blir alltmer digitala kommer också nya hotbilder mot våra verksamheter. Ett dataintrång kan i värsta fall bli en oerhört dyr historia. För att minska den ekonomiska risken kan en anpassad försäkring vara en bra investering. TEXT: TINA SJÖSTRÖM DE SENASTE ÅREN HAR dataintrång och hackerattacker ökat markant – och det är inte bara de stora företagen som är utsatta. Alla som lagrar personuppgifter, kreditkortsuppgifter eller annan information som är kundens egendom – till exempel redovisningen – är i riskzonen. Att helt blockera möjligheten för en utomstående att ta sig in i digitala system är i stort sett omöjligt. Vill man in så kommer man in, det är bara en fråga om hur lång tid det tar. Så klart kan man försvåra genom uppdaterade virusprogram och brandväggar, en genomtänkt IT-policy och säkerhetsmedvetna medarbetare. Skulle olyckan ändå vara framme så finns det numera en kraftfull försäkring som du kan teckna genom SRFs gruppavtal med försäkringsbolaget AIG. – VI LANSERADE VÅR ”cyberförsäkring” under 2012, berättar Kristofer Pohl vid AIG Europe Limited. Det var då vi började se ett behov här i Sverige. Försäkringen består av tre block – vi täcker den försäkrades direkta kostnader, andra administrativa kostnader som kan uppstå och krav från tredje man. Kristofer målar upp ett scenario om vad som skulle kunna hända en redovisningsbyrå: – Tänk dig att personalen kommer till kontoret en morgon och märker att något är fel med datorerna, det går inte att komma in i vare sig server eller filer. En pågående attack. Då ringer man vårt krisnummer och anmäler skada. Vi kopplar in advokat som gör en första lägeskontroll om vad som läckt ut och vilka skyldigheter företaget har. Sedan kopplas ITexperter in som försöker stoppa det pågående intrånget. Ingen av dessa tjänster har någon självrisk. I den här försäkringen ingår att våra experter återskapar data som gått förlorad, vi ersätter hårdvara som kraschat och installerar ny mjukvara. Har företaget ett stort antal Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se kunder tar vi också kostnaden för att underrätta dessa. Skulle intrånget medföra dålig publicitet får man också tillgång till en PR-konsult. Utöver detta ersätter vi de administrativa kostnader som kan uppstå om myndigheter kräver en utredning samt de ersättningskrav som kan komma från drabbade kunder. Vi hör i media talas om hur företag som exempelvis Telia och banker är utsatta för intrång. Är det också läge för små företag att se över sitt skydd mot den typen av attacker? – Det tycker jag absolut! I vår kundportfölj har vi så klart högriskbranscher som finans- och försäkringsbolag men också mindre IT-företag, konsultbyråer och reklambyråer för att nämna några. Alla som har ett behov av att datorn fungerar, som har ett IT-system som är avgörande för att kunna sköta det dagliga arbetet och som hanterar information som är någon annans är aktuella för en försäkring. Många använder sig idag av molntjänster som levereras av annan part för sina kunders redovisning, ska man tänka på något speciellt då? – Ja, vad händer om det företaget är utsatt för en attack och servern ligger nere? De flesta fö- retag som erbjuder så kallade cloud-lösningar friskriver sig från ersättningsskyldighet i sina avtal. Troligen får kunden en ersättning i form av lägre månadskostnad. Den ersättningen är minimal mot vad man kan förlora. Vid ett längre avbrott kan du som kund inte jobba. Skulle företaget som erbjuder cloud-lösningen vara utsatt för ett intrång så är risken för skadeståndskrav mindre för dig men du riskerar att förlora intäkter när du inte kan jobba och får en merkostnad för att återställa data. Som ett tillval i Cyberförsäkringen kan man välja att teckna ett avbrottsskydd som ger ersättning för det nettointäktsbortfall den försäkrade har under avbrottet samt merkostnader för att kunna bedriva sin verksamhet. UNDER 2016 KOMMER ett nytt EU-direktiv att träda ikraft. Det innebär att alla företag som har lagrade person- och/eller kreditkortsuppgifter är skyldiga att underrätta de drabbade personerna och myndigheter om vad som läckt ut och vilken åtgärdsplan man har. Följer man inte direktivet kan man dömas till vite på upp till två procent av den globala omsättningen. Oavsett om företaget är Ericsson eller en mindre redovisningsbyrå så kommer det här att påverka. Kanske är det dags att se över försäkringsskyddet? n Mer information om försäkringen får du genom att kontakta SRFs Försäkringsservice. Välkommen till någon av oss! Maria Lennolf Olle Larsson Telefon: 010-483 80 68 Telefon: 010-483 80 85 [email protected]@srfkonsult.se 33 I T-S Ä K E R H E T Molntjänster ger juridiska utmaningar Har du koll på vad som gäller när redovisning och personuppgifter lagras och hanteras via molntjänster? Vad säger bokföringslagen och vem är ansvarig för att uppgifter hanteras på rätt sätt? Här ger vi en kort beskrivning över vad du bör tänka på. Agnes Andersson Hammarstrand TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: PETER NILSSON, ATELJÉ MARIE AGNES ANDERSSON HAMMARSTRAND är IT-advokat vid Setterwalls Advokatbyrå i Göteborg. Sedan molntjänster blivit allt vanligare har juridiken kring den typen av lagring blivit mer aktualiserad och hennes kunskaper därmed mer efterfrågade. – Ett av de stora problemen med molntjänster är var data faktiskt lagras. Enligt bokföringslagen ska alla räkenskaper lagras i Sverige så det gäller för redovisnings- och lönekonsulten att säkerställa att leverantören av molntjänsten inte lagrar någon annanstans. Det innebär att redovisnings- och lönekonsulten vid upphandling måste se till att det står i avtalen att informationen bara lagras i Sverige. Det finns undantag för lagring inom EU men den som är ansvarig för hanteringen av personuppgifter måste säkerställa att kraven för undantag uppfylls. ETT ANNAT VIKTIGT OMRÅDE är personuppgiftslagen, PUL. När det gäller personuppgifter finns det inget generellt förbud att lagra dessa utomlands men det finns regler enligt PUL som måste följas. – När man tecknar ett avtal måste man göra en riskbedömning, både ur kommersiell, teknisk och juridisk synvinkel, säger Agnes Andersson Hammarstrand. Vad står det i avtalet? Uppfyller detta de krav som PUL ställer? Man bör också fundera på vilka konsekvenserna kan bli OM personuppgifter lagras i an- 34 nat land. Det kan vara helt andra, tvingande regler som gäller i det landet, det kan också vara en större risk för övervakning. SÅ FORT PERSONUPPGIFTER lagras så träder PUL in. Om du till exempel jobbar med kundföretagets löner så lagrar du personuppgifter. – Det är alltid det företaget som är personuppgiftsansvarigt som ansvarar för att lagen efterföljs, säger Agnes. Ofta är det kunden själv, inte redovisningsbyrån, som då ska göra en risk- och sårbarhetsanalys och en laglighetskontroll att leverantören av molntjänsten lagrar data på rätt sätt. Redovisningsbyrån är då personuppgiftsbiträde och ska lagra data på det sätt kunden vill. Det innebär att man måste få kundens godkännande när man vill anlita en molntjänstleverantör. När man gör en laglighetskontroll kan det var bra att anlita en jurist som gör en bedömning av personuppgiftsbehandlingen och avtalet. Man ska dokumentera kontrollen så att man kan visa upp den för datainspektionen vid behov. Avtalet ska enligt lag ha visst innehåll och dessutom ska ett avtal som huvudregel tecknas direkt mellan den som är personuppgiftsansvarig (kunden) och leverantören. Detta kan ibland göra det praktiskt omöjligt för en redovisningskonsult att använda sig av vissa molntjänster. I DAG ÄR DET INGA höga straff för den som inte föl- rätt och man kan få böter, som inte är speciellt höga. Det värsta är troligen den dåliga publiciteten det kan innebära att slarva. – En ny lagstiftning är på förslag just nu. Enligt den blir det stor skillnad om man inte följer PUL. Förslaget är att man ska kunna få böter på upp till fem procent av omsättningen, vilket kan vara riktigt kännbart. Mitt förslag är att man redan nu börjar införa rutiner så att man inte brister i den egna kontrollen utan följer lagstiftningen, avslutar Agnes Andersson Hammarstrand. n Detta bör du ta reda på innan du tecknar avtal: • Att personuppgiftslagens krav kan uppfyllas även i molnet. • Att leverantören uppfyller de säkerhetskrav som ni och er kund har. • Att leverantören lagrar informationen i Sverige, eller i vart fall inom EU. • Vilka rättigheter du har som kund vid eventuell dataförlust. • Vilken tillgänglighet leverantören lovar. • Vilka rättigheter du har vid eventuellt avbrott. • Hur du kan säga upp avtalet och om flytt av information i så fall är enkel. • Att det tydligt framgår vem som äger informationen. jer PUL. Man kan få ett föreläggande att göra Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se BL Administration – programmet med de nöjdaste användarna – nu även i molnet! Till BL Administration kan du nu lägga till en molntjänst som låter dig arbeta med dina företag från vilken dator som helst – hemifrån, på kontoret och ute hos kund. Molnlösningen innebär även att ni på redovisningsbyrån och era klienter kan arbeta mot samma företag samtidigt – ingen export eller import av filer behövs. Jobba var du vill och när d u vill! Åtkomst till molnföretag överallt Jobba flera samtidigt Arbeta i molnet eller lokalt Flexibilitet för dig och dina klienter kli t Koppling redovisningsbyrå – klient Säker datalagring Automatisk säkerhetskopiering Nöjdaste användarna 4 år i rad! Fyra år i rad har BL Administration utsetts till vinnare i SRF:s stora undersökning ”Nöjd Kund”. Det är programanvändarna som har tyckt till i enkäten. Programet har de nöjdaste användarna på samtliga punkter: funktion, användarvänlighet och programsupport. Du kan också bli en av våra nöjda kunder! 1) Redovisningsbyrå – Klient Redovisningsbyrån och byråns klient jobbar mot företagsdatabasen i realtid, dvs inga manuella överföringar krävs. Redovisningsbyrån har sedan tidigare BL Administration medan kunden hyr de programdelar han eller hon ska arbeta med, t ex BL Fakturering. 2) Åtkomst till molnföretag överallt Vill du veta mer om att använda BL Administration i molnet, kan du kontakta våra säljare – 0650-54 14 00 eller [email protected]. Redovisningsbyrån kommer åt alla sina molnföretag från vilken dator som helst som har internet och BL Administration installerat. Detta ger möjligheten att arbeta mot samma företagsdatabas på kontoret, hemma och ute hos kund. Läs mer om BL A i molnet! www.blinfo.se Scanna koden med din smartphone så kan du läsa mer om vår molnlösning. Björn Lundén Information | Tel: 0650-54 14 00 | [email protected] | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo För hela vårt kursutbud se srfutbildning.se Kursstarter till och med oktober 2015 Redovisning Ort Datum Ekonomistyrning Ort Datum Bokföringsnämndens allmänna råd 2013:2 e-kurs 2015 Ekonomistyrningens grunder Stockholm 6/10 2015 Bokföringskurs, grundkurs Solna 21-24/9 2015 Ekonomistyrning i AB Göteborg 21-22/10 2015 Bokslutskurs med skatt – Redovisning II, fördjupning Göteborg 28-29/9 2015 Ekonomistyrning i EF & HB Stockholm 7/10 2015 Företagsvärdering Stockholm 29/10 2015 Koncernredovisning Grunder Stockholm 19-20/10 2015 Löpande redovisning – Redovisning I Solna 14-18/9 2015 Lön Ort Datum Löpande redovisning – Redovisning I Göteborg 19-23/10 2015 Lön – en ständig process Stockholm 30/10 2015 Praktisk bokslut K2 – Redovisning II Malmö 14-17/9 2015 Stockholm 28-30/9 2015 Praktisk bokslut K2 – Redovisning II Solna 19-22/10 2015 Lön I – praktisk nybörjarkurs i lönehantering Bokslutsfrågor enligt K2 och K3 – Redovisning III Stockholm 12-14/10 2015 Lön II – praktisk fortsättningskurs i lönehantering Göteborg 5-6/10 2015 Sambandet redovisning och beskattning Stockholm 14-16/10 2015 Lön II – praktisk fortsättningskurs i lönehantering Stockholm 26-27/10 2015 Skatt Ort Datum Löneekonomi för lönekonsulter Stockholm 27/5 2015 Avveckling av företag Stockholm 21/10 2015 Personalförmåner Stockholm 13/10 2015 Fastighets- och byggmoms Stockholm 21/10 2015 Semesterlagen med semesterårsavslut Stockholm 28/5 2015 Fastighetsbeskattning Stockholm 22/10 2015 Skatter och avgifter Stockholm 13/10 2015 Högre Skattekurs – 3 dagar Stockholm 26-28/10 2015 Högre skattekurs, dag 1 – Aktuell Företagsbeskattning Stockholm 26/10 2015 Special Ort Datum Att presentera ekonomirapporter Stockholm 8/10 2015 Högre skattekurs, dag 2 – Beskattning av fåmansföretag Stockholm 27/10 2015 Ledarskap och grupputveckling Gotlands Tofta 18-22/5 2015 Högre skattekurs, dag 3 – Beskattning av HB/EF Stockholm 28/10 2015 Ledarskap och grupputveckling Gotlands Tofta 5-9/10 2015 Jord- och skogsbruksveckan Stockholm 21-23/9 2015 Generationsskifte EF med inriktning jordoch skogsbruk Stockholm 24/9 2015 Yrkesutbildningar Moms 2015 Göteborg 20-21/10 2015 • Redovisningsassistent SRF – Diplomutbildning Moms 2015 Stockholm 13-14/10 2015 • Redovisningskonsult SRF – Diplomutbildning Momsnyheter – Momsen Nyhetsdag Malmö 7/10 2015 • Redovisningskonsult SRF, intensiv Nyhetsdag i beskattning e-kurs 2015 Sambandet redovisning och beskattning Stockholm 14-16/10 2015 • Auktoriserad Redovisningskonsult SRF För information om våra yrkesutbildningar se bilagan i denna tidning eller på srfutbildning.se Kunskap i praktiken – srfutbildning.se J U R I D I K JURISTEN HAR ORDET Ingen betalning trots soldariskt medansvar Utför du som är redovisningskonsult arbete åt en aktiebolagskund som har dålig ekonomi gäller det att se upp. Du kan inte tyst förlita dig på att få betalt med stöd av aktiebolagslagens regler om styrelseledamöternas solidariska medansvar för bolagets skulder. Det framgår av ett svar från Högsta domstolen. TEXT: JONAS SJULGÅRD, JURIST SRF Ett aktiebolag hade inte betalat för de redovisningstjänster som utförts under 2012 när bolaget försattes i konkurs i slutet av maj det året. Bolaget hade då under nästan tre års tid bedrivit verksamhet trots att bolagets eget kapital understeg hälften av det registrerade aktiekapitalet. Den redovisningsbyrå som hade utfört tjänsterna stämde därför bolagets styrelseledamot och hävdade att han personligen var ansvarig för bolagets skuld. Detta eftersom styrelsen bland annat inte hade upprättat och låtit bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning i enlighet med 25 kap. 13 § aktiebolagslagen, ABL. Styrelseledamoten bestred kravet och hänvisade till att redovisningsbyrån redan innan aktuell skuld uppkommit kände till att styrelsen hade eftersatt sin skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning. Byrån hade därför inte rätt att göra ett medansvar gällande. Tingsrätten vände sig till Högsta domstolen och bad att få svar på frågan om en styrelseledamot kan göras personligt betalningsansvarig enligt 25 kap. 18 § ABL för bolagets skulder när de åtgärder som avses i paragrafen inte vidtagits och den som kräver betalt hade kännedom om detta förhållande när skulden uppstod. Handlingsreglerna i ABL Högsta domstolen sammanfattar i sitt beslut de fall som enligt 25 kap. 13-18 §§ ABL medför att styrelsens ledamöter solidariskt har ett medansvarar för de bolagsförpliktelser som uppkommer under den tid som underlåtenheten i de beskrivna fallen består. 1 Det första fallet är att styrelsen inte upprättar och låter bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning trots att det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Motsvarande gäller när ett resultatlöst utmätningsförsök har ägt rum. 2 Det andra fallet är när styrelsen inte sammankallar en första kontrollstämma, trots Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se att kontrollbalansräkningen utvisar att bolagets eget kapital (beräknat på visst sätt) understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. 3 Det tredje fallet är att styrelsen inte ansöker hos tingrätten om likvidation trots att den andra kontrollstämman inte har hållits inom åtta månader från den första, eller trots att det vid den andra kontrollstämman inte har funnits någon kontrollbalansräkning som visar att aktiekapitalet är helt återställt. om medansvar – bör föranleda bolagets styrelse att överväga hur kapitalbristsituationen ska hanteras. Ett förbehåll av detta slag bör i vissa fall kunna tänkas vara underförstått. Så kan vara fallet om fordringsägaren visar att det stod klart för bolaget att han inte avstod från rätten att göra det solidariska ansvaret gällande. Men om ett sådant förbehåll har gjorts eller inte får då bedömas enligt allmänna avtalsrättsliga principer, framhåller Högsta domstolen. Högsta domstolens beslut Syftet med reglerna Syftet med dessa handlingsregler, påpekar Högsta domstolen, är att ett aktiebolag med alltför låg kapitaliseringsgrad utan dröjsmål antingen ska vidta åtgärder för att stärka bolagets ställning eller inleda en ordnad avveckling av bolaget. Såväl aktieägare som befintliga och tillkommande fordringsägare har ett intresse av att handlingsmönstret efterlevs. Medansvaret utgör ett påtryckningsmedel för att få styrelsen att följa reglerna. I sitt beslut den 22 december 2014, mål nr. Ö 4853-13, skriver Högsta domstolen att tingsrättens fråga ska besvaras på följande sätt: En styrelseledamot som har underlåtit att vidta åtgärd som avses i 25 kap. 18 § ABL är inte solidariskt betalningsansvarig med bolaget för förpliktelser som uppkommit för bolaget under den tid som underlåtenheten består (ansvarsperioden), när fordringsägaren har haft vetskap om underlåtenheten och inte har förbehållit sig rätten att göra det solidariska ansvaret gällande. Ej skyddsvärd fordringsägare En fordringsägare som har vetskap om att ett bolag befinner sig i en prekär ekonomisk situation och att en ansvarsperiod löper, men som ändå väljer att ingå en förbindelse med bolaget i tyst förlitan på styrelseledamöternas medansvar, kan enligt Högsta domstolen inte anses vara påtagligt skyddsvärd. De aktuella bestämmelserna i 25 kapitlet ABL är avsedda att leda till att bolagets ställning stärks eller att bolaget avvecklas under ordnade former. Detta främjas i den nu aktuella situationen bäst genom att den potentielle fordringsägaren – om han inte avstår från att ingå förbindelse med bolaget eller gör så under förutsättning av att säkerhet ställs exempelvis av styrelseledamot eller aktieägare – klargör att medansvar kommer att göras gällande, anser Högsta domstolen. Ett sådant klargörande – i form av ett förbehåll Skiljaktig mening Två justitieråd var skiljaktiga i själva saken. De anser att styrelseledamoten ska vara medansvarig för bolagets förpliktelser under den tid underlåtenheten består, även när fordringsägaren hade kännedom om underlåtenheten när fordran uppkom. Rekommendation När du som redovisningskonsult fortsätter att arbeta med en bolagskund som inte i tid vidtar de åtgärder som krävs enligt 25 kap. 18 § ABL, bör du skriftligt meddela kunden att du förbehålla dig rätten att göra det solidariska medansvaret för styrelsens ledamöter gällande avseende bolagets förpliktelser. Alternativ till detta kan vara att du kräver att säkerhet ställs för dina kommande arvodeskrav av en eller flera styrelseledamöter eller aktieägare. n 37 S P E C I A L SÄLJTEKNIK Sälj inte – erbjud din expertis! Ulla-Lisa Thordén Rådet kommer från Ulla-Lisa Thordén, säljtränare och författare. – Som expert kan du lätt ta reda på vad en potentiell kund behöver som skulle göra dennes liv enklare, roligare och mer effektivt. Erbjud din hjälp och dina expertkunskaper. Det är det försäljning handlar om. TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: OLIVIA RUBIE ULLA-LISA THORDÉN ÄR en uppskattad och flitigt anlitad säljtränare, föreläsare och författare. Hon har ägnat runt 30 år till att hjälpa säljskygga att våga kliva fram genom att byta fokus, från ordet försäljning till att erbjuda sin hjälp. Hon pratar gärna om lustfyllt säljande. Vad är då lustfyllt säljande? – Våga var nyfiken. Fundera på vem personen framför dig är, vad den har för behov. Tänk ”Gud vad många som behöver min hjälp, hur ska jag hinna med allihop”. För det är många som behöver hjälp av en redovisningskonsult. Känn lust när någon behöver dig. 38 ULLA-LISA THORDÉN BÖRJADE sin yrkeskarriär som toppmodell med hela världen som arbetsfält. Det tycker hon var en bra skola att lära sig ta ett nej utan att känna sig dålig. – Många som jobbar som experter inom ett visst område tycker det är jobbigt när en kund säger nej eftersom man själv är en så stor del av själva erbjudandet. Man har svårt att skilja på sak och person och känner sig personligen bortvald. Inom modellyrket blir man ofta bortvald. Om kunden till exempel var ute efter en latinsk skönhet med speciella drag så passade ju inte en blond, hälsosam, svensk tjej som jag. Men det betydde ju inte att jag var dålig, bara att jag inte var rätt för just det jobbet. Så borde fler tänka, då är det lättare att ta ett nej. Tänk på att du själv inte heller säger ja till allting som föreslås dig – ”ett nej är ett hej” som det brukar heta. När väcktes ditt intresse för sälj? – Efter några år som modell ville jag göra något annat och läste juridik. Jag upplevde mig dock inte som en jurist, jag var för entreprenöriell. När jag var klar med studierna sökte jag mig till ett managementföretag som jobNr 1 2015 tidningenkonsulten.se S P E C I A L SÄLJTEKNIK bade med affärsutveckling. Jag började sälja mina kollegors tjänster. Jag hade också en mycket lyhörd chef som lät mig starta upp nya verksamheter. Jag hade många goda idéer. Jag är själv ingen förvaltare utan startade upp, satte igång folk och skaffade kunder. Sen gick jag vidare till nästa projekt. Man kan väl säga att jag var en entreprenör med fast månadslön. – Jag lärde mig att man måste involvera kunderna tidigt och förklara vilken nytta de har av tjänsten eller produkten. Inte vad du faktiskt gör utan vilken nytta det har för kunden. Får man stor nytta är man också beredd att betala för det. DE FLESTA TYCKER att sälj är tråkigt och inget de vill jobba med. Att vara säljare har en dålig status. – Sanningen är väl att den typen av försäljning vi inte gillar är de som kränger, pressar på för mycket, säger Ulla-Lisa. En expert inom sitt område kränger aldrig. Många i redovisningsbranschen är försiktiga när det handlar om försäljning och är rädda att uppfattas som jobbiga. Se dig som experten som tar reda på vad kunden behöver, sen erbjuder du det som gör kundens liv både enklare, roligare och mer effektivt. Det är det säljande handlar om. Lär dig bli bättre på att prata om ditt erbjudande. Trots att jag själv gjort upp mot 15 000 säljsamtal i min karriär känner jag mig inte som säljare. Jag kallar mig hellre för superhjälpare. – ETT JOBB SKA VARA både roligt och lönsamt. Är det inte lönsamt så är du heller inte professionell längre, fortsätter Ulla-Lisa. Mitt råd är att friställa olönsamma kunder. Tala om för kunden att du gillar dem men att du inte har råd att jobba med dem och föreslå att de går till någon annan som kan hjälpa till med det de behöver just nu. Jag känner en kille som tog med sig en tårta till ett kundbesök. Kun- den blev så klart glad och undrade vad som stod på. ”Jag bjuder på tårta eftersom det här är sista gången vi träffas”, sa killen. ”Va, ska du sluta?” undrade kunden då. ”Nej, ni är olönsamma så jag får inte jobba mer med er”, svarade killen. Det hela slutade med att kunden gick med på att omförhandla villkoren och betala mer. När de fick reda på vad de faktiskt fick för pengarna var det inget större problem. ULLA-LISA PRATAR GÄRNA i liknelser för att få sina åhörare eller klienter att förstå vad hon menar. – Jag tror att många i redovisningsbranschen är dåliga på att berätta vad kunden får för pengarna. Tänk dig att du lämnar in din bil på service. När du hämtar ut den ser den oftast likadan ut som när du lämnade den. Om bilfirman inte specificerar vad de gjort med din bil så har du ingen aning. Detsamma gäller ofta redovisning. Om man bara får tillbaka en rapport utan förklaring så kanske man inte tror att det ligger speciellt mycket jobb bakom. Tala om för kunden om reseräkningarna är för flummiga, om du får lägga tid på att spåra kvittounderlag. Allt handlar om kommunikation. Om kunden känner sig hjälpt och vet vad den betalar för så är det sällan problem att ta betalt. Du har en både lönsam och nöjd kund. – I MIN ROLL SOM SÄLJTRÄNARE hjälper jag folk att få ett avdramatiserat förhållande till försäljning. Man ska istället se det som att man frågar folk om de behöver ens hjälp. Känn kärlek till kunden trots att den kan vara ganska klantig och oförstående ibland. Hjälp kunden att hitta guldkornen genom dina goda råd som lönar sig. Våga argumentera för vilka fördelar kunden får med din hjälp. Och var inte rädd att få ett nej. Det betyder inte att du är dålig, bara att ditt erbjudande inte passar just där och då, avslutar Ulla-Lisa Thordén. n Köp boken! Är du intresserad av fler tips från Ulla-Lisa Thordén? Beställ boken ”22 sätt att sälja bättre” på www.adlibris.se konkreta säljtips • Var proaktiv genom att erbjuda nya tjäns• • • • ter eller bättre lösningar. Även om kunden säger nej känner hen att du tänkt på dem och känner sig värdefull. Ju bättre du känner din kund, desto lättare är det att ge rätt argument för ett förbättringsförslag. En glad lax kanske behöver fler känslomässiga argument än en detaljorienterad person. Anpassa! Följ alltid upp när du gett nya förslag. Ta inte tystnad som ett nej, vissa behöver lång betänketid. Om du inte följer upp verkar det som om du själv inte tycker att det är viktigt. Packa om tjänsten, då är det lättare att ta betalt. Ge hellre många mindre förslag än ett stort. Säg nej ibland. Man är alltid två i en sälj-/ köpprocess så säg nej till kunder som inte vill jobba mot samma mål. Ulla-Lisa Thordén Bor: Göteborg Familj: Man och två döttrar. Andra barnbarnet på väg. Fritidsintressen: Många! Paddla kajak, läsa, skriva, är en hängiven resenär och gillar att renovera. Och att slappa. Läser just nu: Steglitsan av Donna Tart. Favoritplats: Skaftö, där vi har vårt sommarhus. Oanad talang: Har varit med i SM i ostronöppning. Aktuell med: Boken ”22 sätt att sälja bättre”. Samarbetspartner/eventuell köpare/auktoriserad redovisningskonsult Liten redovisningsbyrå i norrort, Stockholm, söker samarbetspartner eller köpare då ägaren på grund av ålder kommer att trappa ner sin arbetsinsats inom det närmaste året. Om Du är anställd auktoriserad redovisningskonsult och funderar på att starta eget kan detta vara ett bra tillfälle att komma igång som egen företagare snabbt. Är du intresserad, skicka ett mejl till SRF Servicebyrå AB, [email protected] som förmedlar din intresseanmälan till annonsören. Märk ditt svar ”Samarbetspartner”. Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se 39 FOKUS FRAMTID Intressant framtidsspaning vid SRFs diplomseminarium Glada diplomander: Therese Forslund, Mia Ekblom, Annika Hemlén, Anette Edvinsson, Anna Vetterlein, Mia Sjöqvist och Marina Johansson. Ej med på bild är: Carin Sehlin, Therese Schiller och Jörgen Nilsson. Våra nyutexaminerade Redovisningskonsulter går en ljus framtid till mötes. Framtiden för redovisningsbranschen är stabil. I alla fall om man ska tro på Magnus Kempe från analysföretaget Kairos Future. Fast vi ska inte vara säkra på att jobbet ser likadant ut som det gör i dag. Branschglidningen ökar och redovisningskonsulter kommer både att få konkurrera på nya marknader och få konkurrens från nya aktörer. D TEXT OCH FOTO: MATS ÅSMAN IPLOMSEMINARIET FÖR DE nyutexaminerade Redovisningskonsul- terna hölls i för första gången i år på SRFs Stockholmskontor som fått större lokaler. Och den spännande framtidsspaning som bjöds spände över ett vitt fält, både om trender i branschen och i samhället. – Många av de trender som analytiker såg framför sig på 1980-talet har slagit in. Man förutsåg till exempel globaliseringen av världshandeln och dagens enorma utbud av tevekanaler. – Men mycket av det vi tagit för givet stämmer inte längre. Vi står inför ett trendskifte, fortsatte Magnus Kempe. Handeln är till exempel på väg att åter regionaliseras, Asien handlar med Asien och Västeuropa med Västeuropa. De multinationella transportföretagens statistik bekräftar detta, den globala handeln har stadigt minskat sedan 2007. Även vårt levnadssätt håller på att förändras. De unga är inte lika individfokuserade, de letar efter traditionella 40 värden och revolutionerar mot föräldragenerationen med sin präktighet. De gillar Allsång på Skansen istället för Hultsfred. – Måns Zelmerlöv, en svärmorsdröm som gillar pardans och schlager, är ett otippat namn som fungerar förebild för många ungdomar. 2013 tog man en selfie, i år är de coolaste bilderna gruppbilder, "groupies". Att vara en del att ett större sammanhang är coolt. – Våra undersökningar visar också att arbetsmoralen bland unga ökar. De tycker att man har skyldighet att göra sitt jobb oavsett lön och typ av arbete. Samtidigt får man hoppas att de har ett jobb att gå till. Automationen som under 1900-talet ökade industriarbetarnas produktivitet med 50 gånger sveper under 2000-talet in i tjänstesektorn som kommer att genomgå en liknande utveckling. – Jobb kommer att försvinna. Man räknar med att närmare 50 procent av jobben inom tjänstesektorn kommer att automatiseras under 2000-talet. Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se FOKUS FRAMTID DÅ KAN DET KANSKE vara trevligt att höra att redovisningsbranschen ser någorlunda stabil ut de närmaste dryga tio åren. Rapporten "Framtidens rådgivning, redovisning och revision – en resa mot år 2025" ger en positiv bild av framtiden. Omsättning och antalet anställda antas motsvara dagens. Däremot kommer arbetet att få nytt innehåll. När kravet på revision minskar ökar kravet på innehåll och kvalitet på redovisningstjänsterna. Rapporten visar glädjande nog att kunderna är nöjda. – I redovisningsbranschen tror man att drygt 80 procent av kunderna är nöjda med kvaliteten på tjänsterna, att de får valuta för pengarna och har förståelse för vad ni gör. Undersökningen visar att det stämmer, cirka 80 procent av kunderna håller med. Rapporten pekar också ut rådgivning som ett framtidsyrke. Och då rådgivning i ett brett perspektiv. Till exempel kan det vara att ta reda på hur mycket skatt ett företag betalar totalt, för att de ska kunna använda det i sin marknadskommunikation. Eller revidera ett företags miljö- och samhällsansvar. För företagen tar ett allt större miljö- och samhällsansvar i framtiden. En av världens rikaste personer Warren Buffet bor kvar i sitt gamla hem från 60-talet och säger att han gärna betalar skatt och tänker skänka bort sin förmögenhet när han dör. Många företag vill också ha konkreta råd. – Era kunder kanske inte vill höra att de kan göra på olika sätt, utan de vill ha råd om exakt vad de ska göra. Och även om ni inte vill arbeta med rådgivning så borde ni fundera på att söka samarbeten åt det hållet, sade Magnus Kempe. För den avskaffade revisionsplikten kommer antagligen att utökas till fler företag, vilket ger färre ingångar till nya kunder den vägen. Då kan det som redovisningskonsult vara bra att skapa nya relationer till en efterfrågad bransch istället, rådgivningsbranschen, och via dem få kontaktvägar till nya kunder. Vad gäller intäkter så har alla rådgivningsbranscher dilemmat att ta betalt för värdet man skapar istället för per timme. – Och vi ser en tendens att företag börjar ta betalt för värdet av tjänsten, inte timmarna. Så branschen verkar stå inför en förändring. Och enligt undersökningar från Kairos Future är förändring något som alla längtar efter. De gamla sanningarna gäller inte längre. I dag är bondesamhället högsta mode. Traditioner är viktiga, vi gillar ärvda möbler, man ska vara rekorderlig och återanvända i möjligaste mån, odla egna grönsaker och laga mat på riktiga råvaror från grunden, vara ute i naturen, vara självförsörjande och ta vara på resurser. Och var ens förfäder bönder, desto bättre. För det är något att vara stolt över idag. – Vem kunde trott det för några år sedan. SOM I NÄSTA ANDETAG berättade om nästa trend som innebär att vi identifierar oss med nomader. Vi tar med oss jobbet överallt. Bordsgrannen, som liksom du jobbar från ett café, har ett helt annat jobb än du. Du behöver inte gå till en affär för att handla. Men nomadlivet är samtidigt otryggt. Därför söker vi struktur. – Människor i dag längtar efter ideologier och visioner. Man tycker att vår nuvarande levnadsstil inte fungerar så bra längre. Tekniken tar också stora språng. Självkörande bilar är inte längre science fiction. Och Skype har kommit långt med tekniken att översätta ett språk till ett annat i realtid. Tänk att till exempel prata svenska med en japan – som hör japanska. Magnus Kempe målade slutligen upp en bild där han liknade tiden vi nu lever i vid advent: det är mörkt men vi tänder ljus som lyser upp. n Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se Nya handböcker anpassade till K2- och K3-reglerna 2015 års upplagor av de populära böckerna Bokföringsboken och Bokslutsboken är äntligen här. Bokföringsboken 2015 Svensk redovisning | 582 s. 2015 ➢ nj.se Bokslutsboken 2015 Svensk redovisning | 438 s. 2015 ➢ nj.se nj.se/svenskredovisning Norstedts Juridik – främst för de främsta. 41 SRF AKT UELLT Nya SRF Analys – nu uppdaterad med SRF Simulator Medlemsverktyget SRF Analys har nu uppgraderats till en ny förbättrad version där SRF Simulator ingår som en funktion i programmet. analyser (till exempel för arbetet i Reko) • kundpresentationer (tabeller och grafik som visar företagets utveckling och position) SRF Analys ger dig unik möjlighet att analysera status och utveckling för ett enskilt företag och jämföra det med andra företag i branschen. Du kan använda verktyget i en rad olika situationer, exempelvis: • Konsultstöd vid analys och rådgivning (hur går det för oss jämfört med andra?) • referensmaterial för rimlighets- Genom att jämföra företagets värden och utveckling mot andra i branschen kan både analys och målsättningar förfinas. Varför tjänar andra företag i branschen 20 procent när vi tjänar 12 procent? Är 18 procent en rimlig nivå för bruttomarginalen i branschen för att bedöma om jag kan avge en Bokslutsrapport? Hur utvecklas kassaflödet? I SRF Analys kan du dessutom simulera de befintliga värdena för att se hur företaget påverkas av förändringar i pris, volym, personalkostnader, investeringar med mera. Möjligheter finns även till SIE-import av egna värden för att arbeta med helt aktuella siffror vid simuleringen. Det gör SRF Analys till ett utmärkt verktyg vid rådgivning när du vill analysera vad som krävs för att få en viss vinst eller likviditet samt hur dessa förändringar påverkar företagets position jämfört med konkurrenterna. TEXT: MIKAEL CARLSON, BRANSCHANSVARIG REDOVISNING, SRF GOD MORGON. SRF dukar upp till frukost i Göteborg, Malmö och Stockholm! Välkommen på frukostmöte tillsammans med dina bankoch affärskontakter. SRF har under de senaste åren arrangerat frukostmöten med banker, starta-eget-organisationer och andra viktiga intressenter på en mängd orter över hela landet. Nu är det dags att komplettera med våra tre storstadsregioner. 42 Som tidigare kommer vi att informera om yrkesrollen Auktoriserad Redovisningskonsult och de nya verktygen för att säkerställa företagens ekonomiska status genom bland annat Reko och Bokslutstrapporten. Kom till mötet och tag med dina egna kontakter! Du är välkommen till något av mötena och gärna då tillsammans med dina egna bank- och affärskontakter. Under mötet får du även ta del av ett material som du själv kan använda vid information till olika intressenter. Det är viktigt att vi hjälps åt att föra ut budskapet om yrkesrollen och hur auktorisationen kan utveckla svenskt näringsliv. Vi hoppas att du har möjlighet att komma till något av mötena och då, som sagt, gärna tillsammans med en eller flera gäster. Mötet är kostnadsfritt och vi bjuder på frukost från klockan 08.00. Mötet avslutas klockan 09.30. Orter och datum Göteborg 23 februari och 24 februari (OBS! Ring om eventuella restplatser) Stockholm 3 mars och 4 mars Malmö 9 mars och 10 mars Obs! Inbjudan har redan skickats ut via mejl. Anmälan Anmäl dig genom att gå in på www.srfkonsult.se/frukostmote där du väljer ort och datum. Gör en separat anmälan för eventuella gäster. Bokning bör göras snarast dock senast fem dagar innan frukostmötet. Som Auktoriserad Redovisningskonsult är du SRFs och yrkesrollens viktigaste ambassadör och därför vill vi hälsa dig speciellt varmt välkommen! Har du några frågor kring mötena, hör av dig till Olle Larsson, E-post: [email protected] Telefon: 010-783 80 85. ALK-puls! I en föränderlig värld som löneområdet är det en framgångsfaktor att hålla sig uppdaterad! TEXT: ZENNIE SJÖLUND, BRANSCHANSVARIG LÖN, SRF SRF lanserar nu ALK-puls, en möjlighet för de som är Auktoriserad Lönekonsult att på ett enkelt och roligt sätt ta del av aktuella frågor. Under februari månad kommer en inloggning till ett nutidstest på tio frågor kopplat till lön. Frågorna är bara till för att stämma av de egna kunskaperna och genomförs i samma miljö som den digital examen. Skillnaden här är att resultatet bara är till för självtest! Antalet poäng ger en indikation på om man håller sig uppdaterad, men är inget som är ett krav att genomföra för att upprätthålla auktorisationen. Så det är helt frivilligt. ALK-puls består av korta frågor där svar ska anges från antingen flervals-alternativ eller i ett skrivet svar. När en omgång är genomförd så ges återkoppling, oavsett om det var rätt eller fel svar på frågan, en möjlighet att läsa in sig på området i den förklarande texten. Man kan göra testet hur många gånger man vill, och gå tillbaka på samma sätt som det är möjligt att göra i den digitala examen. Så ta tillfället i akt att enkelt få omvärldsbevakning! ALK-puls kommer om det faller väl ut att skickas ut fyra gånger per år. n Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se UTBILDNINGSNYTT Flera karriärvägar inom redovisningsyrket För dig som redan är inne i – eller nyfiken på – redovisningsyrket finns flera olika karriärvägar. Oavsett om du jobbat flera år och siktar på auktorisation eller om du nyligen börjat och behöver mer grundläggande kunskaper så har vi inom SRF något för dig. Redovisningsassistent En diplomutbildning för dig som är på väg in i redovisningsbranschen eller för dig som nyligen tagit examen från universitet eller högskola och som behöver praktisk förankring i redovisningsyrket. Utbildningen består av ett antal lärarledda kurstillfällen och delkurserna plockas från vårt ordinarie kursutbud. Du kan alltså boka det kurstillfälle och den ort som passar dig. Praktiskt och flex- ibelt. Mellan kurstillfällena har du möjlighet att arbeta praktiskt med dina nya kunskaper. Redovisningskonsult SRF Passar dig som jobbat några år i branschen och som vill ha en kvalificerad utbildning. Du bör ha viss yrkeserfarenhet och gärna gjort bokslut. Du kan välja att gå alla delkurser (utbildningen tar då 2,5 år) eller komplettera med enstaka kurser om du redan har poäng i några ämnen. Varje delkurs omfattar åtta obligatoriska föreläsningsdagar fördelat på tre träffar som varvas med egna studier. Redovisningskonsult SRF – intensiv En distansutbildning som passar dig som har goda kunskaper i redovisning. Den här utbildningen går i ett högt tempo – du läser hela Auktoriserad Redovisningskonsult SRF Den är utbildningen ger dig de teoretiska kunskaperna som krävs för att ansöka om titeln Auktoriserad Redovisningskonsult. Den består av fyra ämnen och du måste läsa in tre av dem. Har du genomfört någon av våra Redovisningskonsultutbildningar eller motsvarande (exempelvis YH eller enstaka högskolekurser) är du kvalificerad att söka. I det här numret av Konsulten hittar du vår utbildningsbroschyr med mer information om våra olika karriärvägar. Karriärvägar inom redovisning Grundläggande yrkesutbildning redovisning ............................... 12 Karriärsteg 1 Redovisningskonsult – företagarens högra hand.......................... 4 Karriärsteg 2 Auktoriserad Redovisningskonsult – branschens starkaste titel .. 8 Antagningskrav och medlemskap ............................................. 11 Karriärvägar inom redovisning Grundläggande yrkesutbildning redovisning ............................... 12 Karriärsteg 1 Redovisningskonsult – företagarens högra hand.......................... 4 Karriärsteg 2 Auktoriserad Redovisningskonsult – branschens starkaste titel .. 8 Antagningskrav och medlemskap ............................................. 11 SRF Yrkesutbildningar 2015/2016 SRF Utbildning • srfutbildning.se SRF Yrkesutbildningar 2015/2016 SRF Utbildning • srfutbildning.se I det här numret av Konsulten hittar du vår utbildningsbroschyr med mer information om våra karriärvägar inom redovisning. Aktuella kurser under våren Ingen kurskatalog √√Nyhetsdag Moms • Stockholm 3 mars I år kommer vi inte att ge ut någon kurskatalog. Istället arbetar vi med kursöversikter och tätare utskick. – Eftersom det kommer till nya kurser och extra insatta kurstillfällen med jämna mellanrum så blir vår kurskatalog väldigt snabbt inaktuell, säger Fredrik Lantz. Därför kommer vi istället att göra tätare utskick till våra medlemmar med aktuell information. Det tror vi blir en bättre lösning för alla. på mindre än ett år – och har en stark praktisk inriktning. Den bygger i hög grad på självstudier och övningsexempel. Kursen är fördelad på fyra ämnen och du läser dem två och två. √√Dags att deklarera • Malmö 3 mars • Göteborg 4 mars • Stockholm 10 mars √√Löneväxling • Stockholm 11 mars √√Deklaration I, Deklaration enskild firma och privatperson • Stockholm 17-19 mars √√Deklaration II, Deklaration för olika företagsformer • Stockholm 25-27 mars √√Lön II, Praktisk fortsättningskurs i lönehantering • Stockholm 30-31 mars √√K2 Bokslut och Årsredovisning Fredrik Lantz • Stockholm 16 april • Göteborg 21 april • Malmö 22 april Läs m bo er oc srfu ka på h tbil dnin g.se √√Lön III, Praktisk fördjupningskurs ledigheter • Göteborg 23-24 april • Stockholm 27-28 april Jobbar du med tekniska konsulter? Redovisning för konsulter är en av våra specialiteter! Läs mer och prata med några av våra kunder. www.briljant.se Svenskt ekonomisystem som används av fler än 60 000 företag Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se 43 Ny kurs! Stockholm 18 mars Juridik för redovisningskonsulter – bolagsrätt och obestånd Som redovisningskonsult är du i många fall den som först upptäcker eventuella överträdelser av ABL. Om man inte agerar, kan det medföra stora problem för kundföretagen. fler kurser i vår Följande punkter tas upp under dagen och kopplas till Reko – när förväntas du agera och vad ska du göra? Aktuella momsfrågor Göteborg 18 mars Stockholm 23 mars • • • • • • • • • • • K2-regelverket Stockholm 16 april K3 – övergångsfrågor och fördjupning Välj en eller två dagar Stockholm 24–25 mars Bolagsorganen (ansvar och ansvarsfördelning) Olagliga värdeöverföringar Utlåningsförbudet Likvidationsplikt (kontrollbalansräkning) Skadeståndsansvar Företrädaransvar i olika skepnader Redovisningskonsultens ansvar Borgenärsbrotten (främst bokföringsbrottet) Obestånd Vad händer vid en konkurs? Hur fungerar en företagsrekonstruktion? Fällor och fel – auktalitetsdag för redovisningskonsulter Göteborg 17 mars Stockholm 19 mars K3-regelverket Stockholm 23 mars Stockholm 25 maj K3 – frivillig tillämpning för mindre företag Ny Kurs Stockholm 10 mars K2 – en översikt Ny e-Kurs läs mer och anmäl dig på farakademi.se eriges v S i om Ekon lara val . självk FRÅGOR & SVAR FRÅGA EXPERTEN – ARBETSRÄTT, LÖNE- OCH PERSONALADMINISTRATION Thomas Englund på Advantage HR svarar på frågor om arbetsrätt, löne- och personaladministration. Du som är auktoriserad medlem, anställd på SRF-byrå eller serviceabbonent kan ställa frågor i ämnet under Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se. ? Kalle har 30 dagars semester. Han har dock bara tagit ut 25 semesterdagar och undrar om han kan få de sista fem dagarna utbetalda enbart i pengar? ! Semesterlagen reglerar endast en semesterrätt om 25 dagar. Har arbetsgivaren och den anställde avtalat om fler semesterdagar står det dem även fritt att avtala om att betala ut de dagar som inte omfattas av semesterlagen enbart som kontant semesterersättning. ? Vi har flera tillfälligt anställda som vi ska betala ut 12 procent semesterersättning till när intjänandeåret löper ut. Vi tycker det vore mer praktiskt att istället betala ut detta löpande vid varje löneutbetalning; kan vi göra detta? ! Ja. Under förutsättning att per- sonerna inte är anställda för en längre period än tre månader, kan semesterersättningen betalas ut vid varje löneutbetalning. Semesterersättningen måste i sådana fall specificeras separat på löneutbetalningen. ? Vi har ingen möjlighet att ge de anställda någon semester under första kvartalet 2015. Det finns dock flera anställda som inte har tagit ut 20 dagar i ledighet. Kan vi för dem betala ut de dagar som inte får sparas? ! Detta finns inte reglerat i semes- terlagen. Lagen förutsätter att arbetsgivaren följer lagen och att Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se minst 20 dagar har tagits ut i ledighet per den 31 mars. Min åsikt är att man gör ett mindre fel om man låter den anställde ta ut dessa dagar i ledighet så fort det är möjligt, än att betala ut dem enbart som kontant ersättning. ? Vi har en anställd som varit helt sjuk sedan den 1 november 2013. Hur blir hans intjänade semester för intjänandeåret 1 april 2014-31 mars 2015? ! Semesterintjänande vid sjuk- frånvaro är högst 180 dagar per intjänandeår. Dock gäller en begränsning vad gäller semesterintjänandet för högst ett helt års sjukfrånvaro. Det innebär för er anställde ett semesterintjänande under 180 dagar för perioden 1 april 2014-31 mars 2015, det vill säga 13 dagar vid en semesterrätt om 25 dagar. Från och med den 1 april 2015 tjänas inte några semesterförmåner in om personen fortsätter att vara sjuk. ? För några anställda ska vi avtala bort övertidsersättningen mot fem extra semesterdagar. Från och med när kan de extra semesterdagarna tas ut i ledighet av de anställda? ! Det bör gälla från och med det aktuella semesteråret eftersom övertidsersättningen tas bort direkt. ? De anställda vill att företaget ska byta intjänandeår från lagens 1 april-31 mars till att vara lika med kalenderår, det vill säga 1 januari-31 december. Är detta möjligt och vad är fördelarna med det? ! Företag som omfattas av kollek- tivavtal tillåts avtala om andra intjänande- och semesterårsperioder än lagens 1 april-31 mars. Även utan stöd i kollektivavtal kan perioden vara en annan än lagens men då förutsätts att intjänandeåret och semesteråret sammanfaller. I sådana fall är det vanligt att perioden är kalenderår. Man kan tycka att det vore enklare att ha sammanfallande intjänande- och semesterår lika med kalenderår. Om företaget inte har stöd för detta i kollektivavtal är det dock en stor nackdel för arbetsgivaren eftersom den semester som den anställde har rätt till under året inte är intjänad förrän året är slut. Det kan innebära att för mycket betald semesterledighet tas ut. Arbetsgivaren har inte utan stöd i kollektivavtal eller medgivande från den anställde rätt att kvitta denna skuld mot den anställdes lön. När företaget tillämpar lagens åtskilda intjänande- och semesterår finns ju facit vid hand när intjänandeåret är slut. Man vet exakt hur mycket betald semesterledighet som den anställde har rätt till för det kommande semesteråret. ? Inför det nya semesteråret vill vi betala ut semestertillägget som ett engångsbelopp. Är detta möjligt, då vi idag betalar ut det när de anställda tar ut semesterdagarna i ledighet? ! Ja. Semestertillägget kan betalas ut som ett engångsbelopp, men det ska göras i samband med semesterledigheten. Det innebär att man normalt kan betala ut semestertillägget för alla intjänade betalda semesterdagar i till exempel juni månad. ? Vi är ett amerikansktägt före- tag där ägarna säger att vi enbart ska betala ut månadslön till de anställda när de tar semester. Är det möjligt att bestämma om semestern på sådant sätt? ! Nej. I Sverige gäller svensk lag och den säger att för månadsavlönade ska utöver aktuell månadslön, även ett semestertillägg om lägst 0,43 procent av månadslönen, ges för varje betald semesterdag. ? Vi har flera tillfälligt anställda som har timlön. Vi har hört att man inte får betala ut semesterlönen inbakad i timlönen vilket vi gör? Hur ska man göra istället? ! Det stämmer att man inte får räkna in semesterersättningen i timlönen. Den måste betalas ut som en egen post i löneutbetalningen så att beloppet framgår. För att räkna ut en timlön som idag inkluderar semesterersättning med 12 procent till en timlön exklusive semesterersättning får man dividera beloppet med 1,12. 45 FRÅGOR & SVAR FRÅGA EXPERTEN – BESKATTNING Jonas Sjulgård, SRFs jurist svarar på dina frågor om beskattning. Du som är auktoriserad medlem, anställd på SRF-byrå eller serviceabbonent kan ställa frågor i ämnet under Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se. ? Vad gäller vid utbetalning av lön till en 15-åring som arbetar i föräldrarnas aktiebolag. Kan lönen betalas ut direkt till barnet eller måste det betalas ut via föräldrarnas löner? nattning på hotell. Är detta avdragsgillt för företaget? Får företaget dra av momsen? Ska den anställde som vinner beskattas och sociala avgifter redovisas? ! När det gäller själva utbetal- anställde, så kallade incentiveresor, eller resor som har karaktären av en gratifikation, jämställs med lön. Den anställde ska förmånsbeskattas för ett belopp som motsvarar resans hela marknadsvärde inklusive moms. Det innebär att företaget inte får göra avdrag för momsen i sin momsredovisning, utan inköpspriset inklusive moms dras av som personalkostnad. Företaget ska även betala arbetsgivaravgifter för förmånen. ningen av lönen finns inga särskilda bestämmelser. Utan de särskilda bestämmelserna finns i inkomstskattelagen. Betalar ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag ersättning för arbete som utförs av företagsledarens eller företagsledarens makes barn under 16 år, ska hela ersättningen tas upp till beskattning av den av makarna som har den högsta inkomsten från företaget. Har makarna lika stor inkomst från företaget, ska den äldsta maken ta upp ersättningen, 60 kap. 12 § första stycket inkomstskattelagen. ! Resor som är en belöning för den ? Jag undrar om schablonintäkt ska räknas vid ett aktiebolags första deklaration då man övertagit en periodiseringsfond från enskild näringsverksamhet? ! Nej, schablonintäkt enligt 30 kap. 6 a § inkomstskattelagen på övertagen periodiseringsfond ska inte beräknas för övertagandeåret när till exempel ett aktiebolag tar över en enskild näringsverksamhet. Det skriver Skatteverket i ett ställningstagande 2008-10-01, ”Schablonintäkt på periodiseringsfond övertagandeåret?” dnr: 131 582119-08/111. ? En kund ska ha en säljtävling för sina säljare. Som vinst i tävlingen är tänkt en resa med över- 46 ? I ett av byråns uppdrag be- talar företaget mat till de anställda vid övertid. Detta sker cirka 5-10 gånger per månad. Är det korrekt att systematiskt göra på detta sätt, eller ska det förmånsbeskattas? ! Det finns inga särskilda bestäm- melser om att anställda ska ha möjlighet att få en måltid eller enklare förtäring bekostad av arbetsgivaren i samband med övertidsarbete. Om en anställd i samband med sådant arbete äter en måltid som arbetsgivaren bekostat har han alltså fått en skatteplik- tig förmån. Att arbetsgivaren kan vara tvungen att bjuda på övertidsmat enligt ett befintligt kollektivavtal eller med stöd av enskilda anställningsavtal påverkar inte beskattningen. Fria hamburgare, sallader, pizzor, fyllda baguetter och liknande är alltså skattepliktiga måltidsförmåner. ? Har en kund som mer eller mindre är tvingad att parkera på otillåtna ställen. Utan att vara "lite olaglig" så kan de inte utföra sitt arbete på ett effektivt sätt. Kan man på något sätt argumentera för att en parkeringsbot kan vara en avdragsgill kostnad i företaget? ! Nej, enligt 9 kap. 9 § inkomstskattelagen får böter och offentligrättsliga sanktioner inte dras av. Med parkeringsböter avses i detta sammanhang dels avgifter enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgifter, dels avgifter enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering. Parkeringsböter är en personlig sanktion mot föraren av fordonet. Det innebär att om arbetsgivaren betalar en anställds felparkeringsavgifter är detta avdragsgillt som lönekostnad för arbetsgivaren. I gengäld beskattas den anställde för motsvarande belopp som inkomst av tjänst. Detta gäller oavsett om parkeringsförseelsen uppkommit vid tjänsteresa eller privat. ? Min kund ska ombilda sin enskilda firma till aktiebolag. I den enskilda firman har han fått försäkringsersättning för en brandskadad maskin. Kan man göra avsättning till en ersättningsfond i den enskilda firman och föra över den till det nybildade aktiebolaget? ! Nej, en avsättning till ersätt- ningsfond kan inte överlåtas till aktiebolaget. Görs en sådan avsättning ska den skattas fram i den enskilda firman senast när firman upphör att driva näringsverksamhet. När en ersättningsfond återförs ska ett tillägg på 30 procent av det återförda beloppet tas upp som intäkt. För att undvika detta tillägg vid en återföring krävs synnerliga skäl. ? En kille driver ett aktiebo- lag och har låtit bolaget betala hans C-körkort för att han i sin verksamhet ska kunna ta på sig större uppdrag och inte förlora kunder. Ska företagaren beskattas för utbildningen? ! Enligt ett ställningstagande från Skatteverket 2011-04-12, dnr: 131 55196-11/111, kan arbetsgivaren tillhandahålla en utbildning till en anställd utan att den anställde blir förmånsbeskattad. Som exempel på sådan skattefri utbildning nämner Skatteverket en chaufför med B-körkort som kompletterar det med C- eller D-behörighet eller annan behörighet för yrkestrafik. Även den som är företagsledare eller delägare i ett fåmansföretag kan genomgå utbildning som betingas av verksamheten eller som är av väsentlig betydelse för arbetet utan att bli förmånsbeskattad, skriver Skatteverket. Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se FRÅGOR & SVAR FRÅGA EXPERTEN – REKO Helen Bäckqvist, Rekoansvarig på SRF, svarar på frågor som rör Reko. Du som är auktoriserad medlem, anställd på SRF-byrå eller serviceabbonent kan ställa frågor i ämnet under Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se. ? Jag bedriver min egen verk- samhet som redovisningskonsult i mitt aktiebolag och är Auktoriserad Redovisningskonsult. Jag vet att jag kan lämna en Bokslutsrapport med ett tillägg om att ett närstående föreligger. Den fråga som jag nu har gäller notupplysningen om att Bokslutsrapport lämnats. Ska det skrivas något tillägg i notupplysningen om närstående? ! Nej, notupplysningen ska endast innehålla uppgifter om att Bokslutsrapport lämnats av namngiven auktoriserad redovisningskonsult, samt uppgift om vilken branschorganisation man tillhör. ? Tillsammans med mina två systrar är jag delägare i ett aktiebolag, vi äger en tredjedel var. Jag har valt att inte vara med i aktiebolagets styrelse, så den ena av mina systrar är styrelseledamot och den andra är VD och styrelsesuppleant. Bolaget anlitar en Auktoriserad Redovisningskonsult som jag nu har kontaktat för att få ta del av de löpande rapporterna. Redovisningskonsulten hänvisar till sin tystnadsplikt och anger dessutom att jag inte står som mottagare av rapporter i det undertecknade uppdragsavtalet och kan därför inte lämna ut efterfrågad information till mig. Kan det stämma att jag som delägare inte kan få information. ! Ja, det stämmer att du som del- ägare inte har rätt att få information, du anses vara utomstående. Mitt förslag i denna situation är att du ber dina systrar uppdatera Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se uppdragsavtalet med ett tillägg om att även du är mottagare av rapporter. ? Jag har precis startat min re- dovisningsverksamhet och fått information om att jag måste vara registrerad i Registret mot penningtvätt hos Bolagsverket. Jag har även hört att det ska finnas en skriftlig rutin och undrar lite över vad den ska innehålla? ! Ja, det ska finnas en skriftlig rutin på varje redovisningsverksamhet. SRF har tillsammans med Länsstyrelsen utarbetat en dokumentmall för redovisningskonsulter. Länsstyrelsen är de som är tillsynsmyndighet och följer upp att redovisningskonsulter efterlever penningtvättslagen. Du finner mallen under SRF Dokument, 2.1 Rutiner för att förhindra penningtvätt. Denna dokumentmall kan du använda och anpassa för din egen redovisningsverksamhet. Rutinen är anpassad efter Penningtvättslagen och du kan där även se laghänvisningar. ! Ja, de obligatoriska dokumen- ten som ska finnas i varje uppdrag och som är redovisningsverksamhetens egen dokumentation är; underlag för antagande och omprövning av uppdraget, registreringsbevis eller liknande, uppdragsavtal med tillhörande allmänna villkor och bilagor, samt uppdragsplanering. ? Vi har ett uppdrag där det är ett moderbolag som äger fyra dotterbolag, samtliga bolag är aktiebolag. Vi gör bokföring, bokslut, årsredovisning och deklaration för alla bolagen. Hur skriver vi bäst ett uppdragsavtal för koncernen? ! Ni kan här upprätta ett gemen- samt uppdragsavtal. Det är dock viktigt att samtliga uppdragsgivare specificeras, vilka bolag som ingår i koncernen, vilka kontaktpersoner i respektive bolag som ska ha rapporterna, att hänvisning för uppdragets omfattning och arbetsfördelning görs till uppdragsavtalets gemensamma bilagor samt till de allmänna villkoren. ? Jag ska lämna en Boksluts- ? Vi håller på att upprätta en ru- tin för antagande av uppdrag och har diskussioner om vad som ska anses vara vår egen obligatoriska dokumentation i uppdraget. Finns det några minimikrav enligt Reko? rapport för ett aktiebolag och jag skulle där vilja göra tillägg för felaktigheter som skett under räkenskapsåret, men som sedan rättats. Finns det några standardformuleringar som jag kan använda för påtalade fel som sedan rättats? ! Nej, inga tillägg får göras i Bok- slutsrapporten. Bokslutsrapporten är standardformulerad och det enda tillägg du kan göra i den är om ett närstående till din uppdragsgivare föreligger. Då felaktigheterna är rättade så har du tagit beslutet om att du kan lämna en Bokslutsrapport. Om du bedömer att det är kvarstående fel så ska du avstå från att lämna en Bokslutsrapport och istället lämna styrelsen en annan rapport enligt Reko 640 Rapportering vid väsentliga händelser. ? Vi har ett uppdragsavtal med en kund. På den framgår att vi gör löner, löneberäkning men inte utbetalning av lönerna. Nu har det tillkommit att vi även ska sköta löneutbetalningarna. Måste hela uppdragsavtalet skrivas om? ! Uppdragsavtalet behöver inte skrivas om i sin helhet utan kan kompletteras med den bilaga som avser uppdraget om utbetalning av löner. Jag rekommenderar att tillägget dateras och undertecknas av båda parter, så att starttidpunkt för uppdraget tydligt framgår. Om du använder dig av SRFs dokumentmallar för uppdragsavtal så är det alltid det stora avtalet som ska användas för samtliga betalningsuppdrag, då det är viktigt att i detalj beskriva uppdraget. SRF Reko Byråstöd och SRF Dokument hittar du under menyn Dokumentmallar när du loggar in på Mina sidor på srfkonsult.se. 47 FRÅGOR & SVAR FRÅGA EXPERTEN – REDOVISNING Claes Eriksson, redovisningsexpert på SRF, svarar på frågor som rör redovisning. Du som är auktoriserad medlem, anställd på SRF-byrå eller serviceabbonent kan ställa frågor i ämnet under Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se. ? Skiljer sig avskrivningstiden på byggnader mellan K2 och K3? Om en bostadsrättsförening har haft en avskrivningstid på byggnaden om 0,5 procent måste de ändra på den avskrivningstiden i något eller båda regelverken? I K2 räknas ju hela byggnaden som en helhet. Om man slår ihop alla förbättringsarbeten som gjorts under åren till en post i bokföringen, kan man då skriva av allt på 200 år? ! Det är riktigt att i K2 ska byggna- den ses som en enhet. Det finns däremot utrymme i K2 för att i vissa fall redovisa förbättringsinsatser som egna avskrivningsenheter. BFN underlättade för ett tag sedan ingången i K2 genom att i ett brevsvar ange att om ett företag tidigare har haft komponenter/avskrivningsenheter kan de tas in i K2 som egna avskrivningsenheter. Du kan med andra ord ta in tidigare separat aktiverade förbättringar i K2 som egna avskrivningsenheter och fortsätta skriva av på dem enligt separat plan. I K2 kan byggnaden antingen skrivas av enligt en korrekt bedömd nyttjandeperiod, alternativt kan man gå på de tider som följer av Skatteverkets allmänna råd om värdeminskningsavdrag. Har föreningen tidigare bedömt att 200 år är en rimlig tid och fortsätter att göra det kan de ha kvar samma avskrivningsprocent i K2. Jag ifrågasätter däremot om 200 år är en rimlig tid. I K3 ska en uppdelning av byggnaden på komponenter göras och varje komponent ska åsättas en egen nyttjandeperiod. Det kommer att innebära en totalt sett ny avskrivningstid. Det går inte att 48 bara sätta samma antal år på alla komponenter. Fönster etcetera. byts ut med helt andra intervall och det är dessutom frågan om i vilket skick de olika komponenterna är vid inträdet i K3. En bra utgångspunkt kan vara bostadsrättsföreningens underhållsplan. ? Betyder Bokföringsnämndens brevsvar från december 2014 att aktiebolag som förvärvar en nedgången fastighet inte kan aktivera utgifter som läggs ned direkt efter förvärvet? Är det skillnad på K2 och K3? ! Du avser frågan om bedöm- ningen av en åtgärd på en byggnad är en värdehöjande förbättring ska göras utifrån tidpunkten för företagets förvärv av byggnaden (förvärvstidpunkten) eller utifrån byggnadens ursprungliga skick (uppförandetidpunkten). Bokföringsnämnden (BFN) svarar att deras bedömning är att det är uppförandetidpunkten som är utgångspunkt vid bedömningen av om en åtgärd är en värdehöjande förbättring eller inte. Följden av det blir att det inte ska tas hänsyn till ett ägarbyte. Utgångspunkten blir därmed att utgifter som läggs ned efter ett förvärv för att lyfta en nedgången fastighet ska redovisas som kostnad. Självklart kan åtgärderna innebära att värdet på fastigheten till viss del höjs jämfört med uppförandetidpunkten, och då ska den delen aktiveras. En annan fråga som inte diskuterats är om utgifterna möjligen kan ingå i anskaffningsvärdet. Frågan är om utgifterna kan ses som direkt hänförliga till förvärvet. Jag har däremot svårt att motivera det. BFNs brevsvar avser K2. I K3 är det annorlunda. Där är frågan om de åtgärder som genomförs direkt efter förvärvet är att se som byte av, eller nya, komponenter. Är det en tillkommande komponent ska det aktiveras. Är det byte av komponent torde inte något av anskaffningsvärdet vid förvärvet av fastigheten vara att hänföra till den komponent som byts ut. Det leder till att hela komponenten ska aktiveras och inget värde torde bokas bort från den ursprungliga investeringen. tag som utför arbetet spelar ingen roll. De företagen äger aldrig något. Idén ägs hela tiden av det företag som utvecklar programmen. Att de använder externa personer istället för egna anställda spelar ingen roll. ? Reglerna för K2 medger inte aktivering för internt upparbetade immateriella anläggningstillgångar, utan endast för förvärvade. Som exempel tas upp ett företag som utvecklar dataprogram, inte kan ta upp utgifter för utveckling av program, men om man köper motsvarande programrättighet kan man ta upp rättigheten som immateriell anläggningstillgång. Hur tolkar man vad som är egentillverkat respektive köpt? I mitt fall utvecklar ett bolag dataprogram och köper tjänsterna för att utveckla, ingen egen personal är inblandad. Man köper således ingen färdig produkt men kostnaderna för utvecklingen är externa. Räknas detta som internt upparbetat eller kan man aktivera de köpta konsulttjänsterna? ! Som du anger finns en särskild paragraf i ÅRL som reglerat detta. Enligt paragrafens första stycke ska moderföretag och dotterföretag ange hur stor del av räkenskapsårets inköp och försäljning som avser andra koncernföretag och enligt andra stycket ska moderföretag som med stöd av bestämmelserna i 7 kap. 3 § inte upprättar någon koncernredovisning lämna upplysningar om internvinster på transaktioner inom koncernen. Lagen gäller varför upplysningarna ska vara med även i K2. Även om inget företag som kan tillämpa K2 är tvingat att upprätta koncernredovisning kan företaget i fråga ingå i en koncern. För dessa företag finns ett särskilt kapitel i K2, kapitel 20. Du hittar därför den aktuella paragrafen i kapitel 20. Där finns också tillkommande allmänna rådspunkter. Det första stycket av lagparagrafen står före punkterna 20.15 – 20.17 och det andra stycket före punkten 20.19. ! Exakt var gränsen går är inte helt klart. Vad gäller just ditt fall tycker jag däremot att det är fråga om en egenupparbetad tillgång. Att företaget anlitar externa före- ? Jag undrar om noten om kon- cernmellanhavanden mellan döttrar och moder måste stå med i en årsredovisning upprättad enligt K2? Jag har för mig att det inte måste vara med enligt K2, men att det ändå ska vara med enligt ÅRL 5 kap. 7 §. Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se U T L O G G A D KORSORD SER MAN VÄL INTE LÄNGRE MAKEN TILL? BLIR SURBULLE FÖRS MELLAN MUNNAR PÅ ADELSMANNENS MACKA? KNIXA SOM SLÖ MASK HÄSTMADAM GAPIGA VASS OCH SMART SOM GUILLOUS FRU DROG GREK SIN STÖTAR FREDLIG LUR FLAX KAN HAN FRÅN OZ LEVE! I SPANIEN NAKENSHOW BÖR SEN TAKTEN RÖST SPELADE VÄL INTE VÅLLAR ALLAN? ÅKER DEN PÅ SOM MÅNAR FRÄMST OM SIG SJÄLV? VIT CELLPLAST FINANSMANNEN ANDERS DEJTAR ÄKTA BOCK DONERA KELAR AMADEUS MOZART EFTERLYSTHASSE SPISA BLEV TOMTENS TACK? ÄR FINSKA SPRÅKET I SVERIGE DE DANSAR I GRUPP RÅA TROLÖSHET DE FÅR OCKSÅ VAXPROPPAR? ÖDESDIGER NUTLEY GODARTAD I GROGGEN KELT STEKER ÄVEN STADENS GRÄDDA? VILL VI GRANEN BUSKE ÖLFLASKAN FÖRSTÅR TÄVLAR PÅ SKRIDSKOR DERAS SON ÄR TARZAN? DREJARE PACINO NAGELPYNT NORDEA FÖRR ISSKIKT KAN DET KATT OM SVAR? OSÄKERT KRÅKBO KULTURMÄRKE UPPTAGNINGAR MED VETT KRAFTSAMLINGEN SMITTOSPÄRR BÄRS SLUKAR ELD, SOM SALEM & NASSIM? FILTADE TENNESSEE BOR EJ OBAMA I SNARLIK GÖR SIG ORSAMÄN IVÄG VITA VALEN DICK HAR RAR FAR? FÖDA DJUNGELVOLVO? I ETERN SOM VISSA KVARTAR BÅT ÅRHUNDRADE SPELAR SMUTSIGA SNUBBAR? BÖRJAN FARBROR MACAHAN BRAUN ÄR JU GRODOR SOM INTE GÅR ATT SLÅ SÖNDER FN I US KAN VARA UPPÅT VÄGGARNA FÖRVIRRAD FYLLER VÄL BONDEN SIN TALLRIK MED? NUDISTPUB? SOM DOM LEMURKRYSS Konstruktör: Lena Holmlund / Foto: fotoakuten.se Skicka in ditt tävlingsbidrag och var med i utlottningen av fina priser. 1:a pris är en SRF-datorväska. 2:a pris ett laptop-fordral och 3:e pris är en profilpryl ur SRFs sortiment. Konsultens redaktionsgrupp drar vinnarna ur de rätta lösningarna som skickats in. Pristagarna meddelas under vecka 11. Vinnarna och facit på korsordet kommer att publiceras på www.tidningenkonsulten.se. Mejla in rätt lösning, det vill säga ordet/ orden som bildas i korsordets färgade rutor, till [email protected] senast den 8:e mars. Glöm inte att ange ditt namn och e-postadress! Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se 49 NYA AUKTORISERADE MEDLEMMAR AUKTORISERADE REDOVISNINGSKONSULTER ALINGSÅS Victoria Ekström AMK Redovisning AB AVESTA Pernilla Eriksson LRF Konsult AB BROMMA Yury Rubio Crecer Business & Consulting AB FALKÖPING Ann-Sofie Larsson Modern Ekonomi Skaraborg AB KARLSKOGA Johanna Sjödahl LRF Konsult AB KRISTIANSTAD Susanne Wennheim LRF Konsult AB Monica Åkesson HIR Malmöhus AB LIDKÖPING Monica Mohlin LRF Konsult AB LUND Sebastian Hellberg Liberty Business Service LBS AB LUND fortsättning Elisabeth Håkansson Martin Thorstensen Accounting AB MALMÖ Jenny Jacobson Pragati AB Jan Olsson LRF Konsult AB Ilknur Ömer Pragati AB NORRKÖPING Malin Hagberg Alpeus Thorell Revision/Söderköpings Revisionsbyrå AB NYKÖPING Erika Johansson MA Nyköping AB STOCKHOLM fortsättning Cecilia Forsberg Global Redovisning AB Susanna Heghammar Öhman & Partners Ekonomi & Juridik AB Marléne Isaksson Global Redovisning AB Lena M Johansson BTR accounting and payroll services AB Kamilla Kallström Redovisningsgruppen Olofsson AB Johan Sisell Matrisen Redovisning & Rådgivning AB STOCKSUND SALA Anne Kordelius Birina Redovisning AB SKÄRHOLMEN Jennie Rohman Baker Tilly Strömstad AB. STOCKHOLM Ingela Hultén Ekonomicenter i Bohuslän AB Jonathan Söder Företagshuset i Sala HB Linda Levander Leveko redovisning AB Louise Börjesson Atleta Redovisning AB STRÖMSTAD TANUMSHEDE TRANÅS Jerry Fager Ekonomibyrån AB TRELLEBORG Robert Kitanoski LRF Konsult AB ULRICEHAMN Elsin Zejnilovic LRF Konsult AB UPPSALA Sanna Björk CARPE Redovisning AB Malin Carlsson Folkesson Ekonomiservice AB Christina Hillgren Wiklands Revisionsbyrå AB VÄSTERÅS Susanne Hammarström ICA Sverige AB Butiksadministration YSTAD Sandra Nilsson Sydrev Revision & Redovisning AB ÅKERSBERGA Anette Forsman Afeco AUKTORISERADE LÖNEKONSULTER SKÖVDE Eva Appeltofft Vici Industri AB NORRKÖPING Erika Gahnström Lärande Sverige AB LIDINGÖ Carola Lindberg Carola Lindberg OCKELBO DANDERYD Riitta Persson Verus Redovisning AB SANDARED Lena Philipson DP Ekonomikonsult AB KISTA Ida Mellström Matrisen Redovisning & Rådgivning AB TYRESÖ LEKSAND Marie Nilsson Accountor Sverige AB Åsa Ronnefalk XBASE AB ÅMOTSBRUK Christina Rosengren Visma Agda AB Gabriela Hassan Fortner AB Anna-Lena Heineman XBASE AB SOLLENTUNA Susanna Hybertsen LR Revision & Redovisning Sollentuna VÄXJÖ Helene Lagerlöf Compensa AB Susanne Nordlander Matrisen Redovisning & Rådgivning AB SÖDERTÄLJE Olivia Olsson AstraZeneca SILJANSNÄS ENSKEDE MALMÖ Fred Saremi FS Nätredovisning AB KARLSTAD Christina Stenberg Värmlands Revision AB HOTING Birgitta Dahlberg Ekonomistugan Hoting AB SIGTUNA Jenny Roos Holstein Nya Kreativa Gruppen STOCKHOLM Milena Jelbring BDO Mälardalen AB SIGTUNA Lena Johnsén Nya Kreativa Gruppen SOLNA Annelie Sjölund Fortner AB Nästa nummer av Konsulten utkommer vecka 16. Tala om vad du tycker, tipsa oss om intressanta artiklar eller annat innehåll på e-post [email protected]. Läs också webbtidningen www.tidningenkonsulten.se! Där hittar du de senaste branschnyheterna och där kan du också länka till artiklar från din egen webbplats. 50 Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se Utbildning i datorn, mobilen eller surfplattan – bekvämt och kostnadseffektivt Att gå kurs är ofta förenat med både resor och övernattning för dig som kursdeltagare. Det kostar både i förlorad arbetstid och i pengar. Våra eKurser är ett bekvämt och extremt kostnadseffektivt sätt för dig att skaffa ny kunskap eller uppdatera dig på olika områden. Du går kursen via internet med din dator, smartphone eller surfplatta. Det innebär att du kan ta del av kursen i princip var du vill och när du vill. Du beställer antingen enstaka webbkurser eller Stora eKurspaketet (se www.blinfo.se). Läs mer och beställ på blinfo.se/ekurser Aktuella och populära eKurser just nu: 1 290:- Deklarera på K10 Skattenyheter 2015 I den här kursen lär du dig deklarera blankett K10. Du får en utförlig och praktiskt orienterad genomgång av blankett ens alla sidor. En stor del av kursen ägnar vi åt att gå igenom utdelnings och kapitalvinstreglerna (3:12reglerna). I den här webbkursen lär du dig upprätta årsredovisning enligt K2reglerna. Du får en praktisk genomgång av upp ställningsformen för årsredovisningen, samtliga tilläggsupp lysningar och förvaltningsberättelsen. Vi går även igenom övergångsreglerna. 1 290:- Nya regler för enskilda firma och handelsbolag? 790:- Nya skatteregler redan från 2016 för enskild firma och handels bolag? Försvinner periodiseringsfonder, expansionsfond och skogskonton? Får vi en företagsfond? I den här ekursen får du en genomgång av Skatteförenklingsutredningens förslag. K3, mindre företag 2 890:- Redovisningsnyheter 2015 1 290:- 1 290:- Med webbkursen Redovisningsnyheter blir du uppdaterad på alla nyheter som beslutats och som föreslås på redovisnings området för 2014 och framåt. I den här webbkursen med SvenInge Danielsson lär du dig de grundläggande principerna i det nya K3regelverket. Du får en praktisk genomgång av uppställningsformen för årsredovis ningen, tilläggsupplysningar och förvaltningsberättelsen. Momsnyheter 2015 1 290:- Under den här webbkursen får du en utförlig genomgång och förklaring av alla momsnyheterna. Du får även tips och råd om hur du bör agera till följd av nyheterna Deklarationsnyheter 2015 Deklaration i aktiebolag Med eKursen Deklarationsnyheter blir du uppdaterad på alla skatte och blankettnyheter inför årets deklaration. Under kursen får du en rejäl genomgång blankett för blankett. Under denna webbkurs lär du dig att upprätta deklarationerna för aktiebolaget. Vi utgår från färdiga bokslut i deklarations exemplen och arbetar blankettorienterat. 1 290:- www.blinfo.se/kurser Scanna koden med din smart phone så kan du läsa mera om våra ekurser och beställa. Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | [email protected] | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo | newsroom.blinfo.se FORTNOX PRESENTERAR NOX FINANS Skapa din faktura – och bara glöm den! Du fakturerar som vanligt i Fortnox Fakturering, ansluter dig till Nox Finans med ett enkelt klick direkt i ditt program och vips så skickar vi din faktura och ser till att du får betalt i tid. Skulle din kund inte betala i tid skickar vi en påminnelse, hanterar inkassokrav hela vägen tills din faktura markeras som betald i Fortnox Fakturering. Förvånansvärt enkelt – förvånansvärt smart! Allt detta för endast 7.90 per faktura. Inga års- eller månadsavgifter och inga krav på att du skickar alla fakturor med oss. Detta gör du Du fakturerar som vanligt Resten sköter Nox Finans Vi skickar fakturan till din kund Vi mailar eller sms:ar en ”snäll” påminnelse Om fakturan förfaller skickar vi påminnesle Om fakturan ej blir betald skickar vi ut inkassokrav Vid behov ser vi till att ärendet går vidare till kronofogden Vanligtvis betalas fakturan i tid och vi betalar ut pengarna Gå in på www.fortnox.se/nox och läs mer om alla fördelar med Nox Finans Din faktura markeras som betald i Fortnox
© Copyright 2024