ORDNING OCH REDA
#3 2015 MAGASINET FÖR DIG SOM ARBETAR INOM REDOVISNING OCH LÖN PRIS 69 KR EXTRA TJ OCKT sommarnummer! STOCKHOLMS MEST INFLYTELSERIKA POLITIKER GILLAR ORDNING OCH REDA Lönekarriären bra grund för Karin Wanngård FINNS DET ANLEDNING ATT ÖVERKLAGA SKATTEVERKETS BESLUT? SRF TAR PULSEN PÅ PROGRAMVARULEVERANTÖRERNA NYA BREVSVAR BEGRÄNSAR MÖJLIGHETEN ATT TILLÄMPA K2 Fri tillgån g till våra skatte - och redovisnin gsexper ter! BL Administration BL Skatt BL Bokslut BL Klient BL Info Hyr din helhetslösning – program, nyheter, e-böcker, mm Att hyra istället för att köpa är ett bekymmersfritt och kostnadseffektivt sätt för en redovisningsbyrå att få tillgång till all programvara och de informationstjänster byrån behöver. Med vår helhetslösning har du alltid tillgång till den senaste programvaran och en support som hela tiden ser till att allt fungerar. Du får även uppdaterad skatteinformation via nyhetstjänsten BL Info, ett stort utbud av e-böcker och möjlighet att onsultera våra skatte- och redovisningsexperter via e-post och telefon. Allt från samma pålitliga leverantör. För vår helhetslösning betalar ni en låg månadsavgift för varje användare. Månadsavgiften innefattar allt – inga serviceavtal eller andra avgifter tillkommer. Kontakta gärna våra säljare för ytterligare information om att hyra en helhetslösning – [email protected] eller 0650-54 14 00. Se en film om vår helhetslösning! eBibliotek Mallar & dokument Detta ingår när du hyr en helhetslösning: Ekonomisystemet BL Administration BL Bokslut Proffs – bokslutoch årsredovisningsprogram BL Skatt Proffs – skatteoch deklarationsprogram med Fåab och Värdepapper Byråstöd/klienthantering med Reko-stöd Stora Ekonomipaketet (>25 e-böcker) Nyhetstjänsten BL Info Online med personlig frågeservice Dokumentmallar med juridiska hjälptexter Hyr din helhetslösning 1–2 anv: 3–6 anv: 7–14 anv: 799:-/mån/pers 599:-/mån/pers 499:-/mån/pers 15 eller fler – begär offert! Priserna gäller vid tecknande av 12 månaders avtal. Björn Lundén Information | Tel: 0650-54 14 00 | [email protected] | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo L E D A R E N FREDRIK DAHLBERG Nytta VI ÄR INNE I SLUTFASEN av årets högsäsong och jag är tacksam av att få företräda en yrkeskår som gör så mycket nytta. Nytta för våra kunder, för näringslivet och för samhället i stort. En yrkeskår som verkligen tar ansvar och ser till att kunderna får den service som gör att de kan fokusera på att driva och utveckla sin verksamhet. Att myndigheter får den information som lagar och förordningar kräver, och i rätt tid. Att anställda får rätt lön varje månad och att alla andra löneuppgifter hamnar hos rätt mottagare. Denna viktiga arbetsinsats, som vår yrkeskår utför, tycker jag inte alltid värdesätts på ett korrekt sätt, och därför blir heller inte lönsamheten i branschen som den borde vara i förhållandet till värdet av arbetsinsatsen. MITT UPPE I BOKSLUTS - och deklarationssäsongen "Vi som är verksamma i redovisnings- och lönebranschen behöver tänka i nya banor och vi behöver göra det innan våra kunder börjar fråga efter det. Den digitala revolutionen omfattar mycket mer än ett modernt affärssystem, digital fakturahantering och e-fakturor. levererar Bokföringsnämnden, BFN, nya brevsvar om hur K2 ska tolkas. Svaren stärker en del av oss i hur vi uppfattat K2 medan andra blir konfunderade. Varför ska man inte kunna lämna en kassaflödesanalys i en årsredovisning upprättad enligt K2? Självklart för en del, obegripligt för andra. Framförallt visar de frågor som ställs till BFN att K2 går att tolka på olika sätt. BFNs svar antyder att K2 ska tolkas väldigt restriktivt. Det känns lite som en fingervisning till branschen om att vi inte ska ta ut svängarna för långt då K2 tillämpas. EN GRUPP SOM REAGERAR starkt på detta är bostadsrättsföreningarna. De är satta att tillämpa årsredovisningslagen och i förlängningen K2 eller K3. Väljer de K2 för att inte behöva redovisa komponentavskrivningar kan de inte få med den rapport som torde vara den viktigaste vid bedömningen av en bostadsrättsförening, nämligen kassaflödet. som finns tillgänglig men inte får framgå av årsredovisningen. INOM SRF ARBETAR vi vidare med våra verksamhetsstrategier där medlemsnytta och kundnytta står i fokus. Hur ska vi på bästa möjliga sätt hjälpa branschen att förbereda sig inför framtida utmaningar? Vi som är verksamma i redovisnings- och lönebranschen behöver tänka i nya banor och vi behöver göra det innan våra kunder börjar fråga efter det. Den digitala revolutionen omfattar mycket mer än ett modernt affärssystem och digital fakturahantering. Framtiden kommer att handla om digital kommunikation, att synas på nätet och att arbeta effektivt med digitala hjälpmedel. Framtidens kund kommer inte att vilja ha rapporter och lönebesked på papper. De kommer att ha helt andra förväntningar på oss och då ska vi stå väl förberedda för att kunna leverera fortsatt nytta. ÅRETS VIKTIGA BRANSCHDAGAR SRF dagarna, kommer att fokusera på just dessa områden. Se till att du också är på plats i Stockholm och Kista den 6-8 oktober och ta del av de senaste branschutmaningarna och hur den framtida konsultrollen inom redovisning och lön formas. Mycket nytta kommer att förmedlas under dessa dagar och jag ser fram emot att träffa dig där och diskutera framtiden för yrkesrollen! SLUTLIGEN VILL JAG HÄLSA vår nya vice vd Roland Sigbladh varmt välkommen till SRF! Roland kommer att vara min högra hand i den operativa verksamheten. Läs mer om hur han tänker kring sitt nya uppdrag på sidan 28. UTAN ATT GE MIG IN I någon debatt om BFNs tolkning är korrekt eller inte, konstaterar jag att bostadsrättsföreningarna blir drabbade. Det väcker återigen frågan om en bostadsrättsförening verkligen ska tvingas tillämpa årsredovisningslagen? SRF driver sedan länge denna fråga och har haft flertalet kontakter med Justitiedepartementet. Vi tror oss nu ha fått gehör för att en utredning bör tillsättas. Det är hög tid att politikerna tar tag i problematiken för bostadsrättsföreningarna. För många människor är köpet av bostadsrätt den största affären i livet. Affären får då inte baseras på undermålig information. Information Fredrik Dahlberg Förbundsdirektör Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF R E D A K T I O N E N H A R O R D E T PETRA LAGNEHAG ZARS #3 2015 MAGASINET FÖR DIG SOM ARBETAR INOM REDOVISNING OCH LÖN PRIS 69 KR EXTRA TJO CKT sommar nummer!- Sista rycket inför semestern STOCKHOLMS MEST INFLYTELSERIKA POLITIKER GILLAR ORDNING OCH REDA Lönekarriären bra grund för Karin Wanngård FINNS DET ANLEDNING ATT ÖVERKLAGA SKATTEVERKETS BESLUT? SRF TAR PULSEN PÅ PROGRAMVARULEVERANTÖRERNA NYA BREVSVAR BEGRÄNSAR MÖJLIGHETEN ATT TILLÄMPA K2 Ansvarig utgivare FREDRIK LANTZ e-post: [email protected] Redaktionschef PETRA LAGNEHAG ZARS e-post: [email protected] Redaktionsgrupp PETRA LAGNEHAG ZARS, redaktionschef TINA SJÖSTRÖM , journalist och redaktör ZENNIE SJÖLUND, branschansvarig lön MIKAEL CARLSON , branschansvarig redovisning LENA IREDAHL , redaktionssekreterare KAROLINA GUNNARSSON , grafisk form Produktion SRF SERVICEBYRÅ AB, Box 143, 791 23 Falun, Telefon: 010-483 80 00 Layout SRF SERVICEBYRÅ AB, Nadia Granqvist & Karolina Gunnarsson Tryck Trydells Tryckeri AB, ISSN 1652-988X Prenumerations- och medlemsärenden Tidningen ingår i SRF-medlemskapet. För dig som är intresserad av att prenumerera på Konsulten är detta möjligt till en kostnad av 390 kr/år exkl. moms. Beställ din prenumeration på www.srfkonsult.se/produkter, eller kontakta oss på telefon: 010-483 80 00 eller e-post: [email protected] Annonser OLLE LARSSON , Telefon: 010-483 80 00, e-post: [email protected] DEKLARATIONER, SEMESTERPLANERING, MIDSOMMARFIRANDE och sommarledighet är det som hägrar för många av oss nu. I det här numret av Konsulten har vi laddat med en hel del trevliga sommartips, både trevliga utflyktsmål och smarta prylar. Jag hoppas du snart kan ligga där i hängmattan, gräset eller på stranden under bar himmel och lösa sommarkrysset som finns i tidningen. VI VILL OCKSÅ LADDA DIG med ytterligare inspiration och erfarenhetsutbyte med kollegor i branschen som lyckats på olika sätt med sina verksamheter. Dels kan du läsa om Ekonomibolaget – byrån som fick ny kraft och energi efter att ha haft sin kvalitetskontroll. Det är så uppfriskande att få ta del av den resa som Linda Norrstrand och hennes kollegor gjort med sina tuffa nysatsningar och digitaliseringsprojekt. Under vinjetten Fokus arbetsplats kan du dessutom läsa om Harry Lainio och hans medarbetare på Net Office. En framgångsrik byrå som satsat på lön och har nu sina första Auktoriserade Lönekonsulter i gänget. ”Jag tycker mig se en trend att allt fler av företagen outsourcar sina löneuppdrag”, säger Harry. ETT GENOMGÅENDE TEMA under året är digitaliseringen och automationen. Det hetaste ämnet i många branscher idag. Denna gång fokuserar vi på redovisningsbranschen och tar tempen på några av branschens största programleverantörer. Vad händer nu med våra viktigaste verktyg i vardagen? Hur jobbar programleverantörerna med automationen? Hur tänker de inför framtiden? Som företagare i branschen är du ju beroende av att din programvaruleverantör utvecklar sina programvaror för att du i din tur ska kunna automatisera delar av arbetet i dina kunduppdrag. Det är därför viktigt att vi kan säkerställa att branschens leverantörer hänger med i utvecklingen. MISSA INTE HELLER INTERVJUN med lönechefen som blev Stockholms mest inflytelserika politiker. Finansborgarrådet Karin Wanngård har med spänning följt utvecklingen i lönebranschen och uppmanar företagare att vara rädd om sina kompetenta lönekonsulter. Hon tycker också att det är bra att man äntligen hittat karriärvägar inom löneyrket och där har självklart auktorisationen varit starkt bidragande. Jag önskar dig inspirerande läsning och en riktigt skön sommar! Omslagsfoto MAGNUS SELANDER Webbtidning www.tidningenkonsulten.se Tidningen Konsulten utges av Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF och är Sveriges ledande branschtidning inom redovisning och lön. Konsulten utkommer med 6 nummer per år och har en upplaga på 10 000 ex. Eftertryck medges först efter överenskommelse med redaktionsledningen. Införda artiklar återger författarnas åsikter, vilka inte behöver motsvara SRFs. 4 Petra Lagnehag Zars Redaktionschef Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se I DETTA NUMMER Nr 3 201 5 INNEHÅLL 3 LEDAREN – NYTTA 6 BRANSCHAKTUELLT 8 AKTUELLT – ARBETSRÄTT – Ge dina kunder rätt råd vid anställning av sommarvikarier 10 AKTUELLT – SKATT – PM om skattefrihet för ideell second hand-försäljning 12 PROFILEN – KARIN WANNGÅRD – Ordning och reda Somriga tips 28 i ekonomin är ett ledord 15 DEKLARATION Finns det anledning att överklaga Skatteverkets beslut? 16 JURIDIK – JURISTEN HAR ORDET – Aktiebrev 17 SRF DAGARNA Höstens branschhändelse 18 DIGITALA TRENDER R.I.P Internet Explorer INFÖR SEMESTERTIDEN 46 19 VERKSAMHETSUTVECKLING Kvalitetskontrollen bygger kunskap för framtiden! 20 REDOVISNING – REDOVISNINGSEXPERTEN HAR ORDET – Nya brevsvar begränsar möjligheten att tillämpa K2 22 DEBATT Hur tänker Bokföringsnämnden? 23 FRAMTIDSSPANING – REDOVISNING – SRF tar pulsen på programvaruleverantörerna 28 NY PÅ JOBBET – ROLAND SIGBLADH – Med rötter i företagarvänliga Gnosjö 30 REKO – avsnitt 6, Rapportering 10 12 32 BRANSCHUTVECKLING LÖN Berör automatiseringen verkligen mig? 34 NY TEKNIK Den digitala redovisningsassistenten 37 RÅDgivarRÅD Budgetera! 38 FOKUS ARBETSPLATS – NET OFFICE EKONOMI AB – Jobbar man nära sin kund är man inte lika utbytbar 42 SKATT & REDOVISNING – FÖRDJUPNING MED MATS – Kan ett K2-företag tillämpa brytdag vid momsredovisningen? 46 UTLOGGAD Somriga tips inför semestertiden 49 UTLOGGAD Prylar 50 UTBILDNINGSNYTT 51 SRF AKTUELLT 38 53 FRÅGOR & SVAR Experterna svarar på dina frågor 57 UTLOGGAD Korsord 58 NYA AUKTORISERADE MEDLEMMAR BRANSCHAKTUELLT Aktuellt från Fora TEXT: BODIL NELSSON, FORA AB ILLUSTRATION: VALJA INFODESIGN SOMMARTIDER - en tid för säsongsarbete Sommaren närmar sig. För många företag betyder det en period av tillfälligt anställda. Glöm inte bort att rapportera och informera – avtalsförsäkringarna gäller även semestervikarier och säsongsanställda. Om olyckan är framme i sommar är det bra att både den anställde och arbetsgivaren känner till hur avtalsförsäkringarna fungerar. Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) omfattar alla anställda på företag som har tecknat försäkringsavtal med Fora om AFA-försäkringarna, oavsett anställningsform och längd på anställningen. Vikarier, sommarjobbare, säsongsarbetare och gästarbetare – alla är inkluderade och skyddet gäller från och med den första arbetade timmen och den första intjänade kronan till dess att anställningen tar slut. TFA ger ersättning både under den akuta sjuktiden och om en arbetsskada ger bestående besvär. Begreppet arbetsskada innefattar olycksfall i arbetet, färdolycksfall, arbetssjukdomar samt smittsamma sjukdomar. Rapportera och informera Arbetsgivaren har två viktiga uppgifter under semestersäsongen: 1. Rapportera till Fora För att fakturan från Fora till företaget ska bli korrekt justerar man det preliminära löneunderlaget för företaget genom att gå in på Mina sidor. Man ska även komma ihåg att rapportera in nya arbetare som är 25-65 år gamla. 2. Informera de anställda Det är viktigt att även vikarier och säsongsanställda känner till sina skydd och förmåner. På Foras hemsida finns ett tydligt informationsblad som heter "Broschyr om avtalsförsäkringarna" som du kan dela ut. Den anställde anmäler själv sin skada till AFA Försäkring. Arbetsgivarens roll är att intyga anställningen. Enklast anmäler den försäkrade via AFA Försäkrings hemsida. 6 NY YRKESKOD FÖR LÖNEADMINISTRATÖRER I den nya klassificeringen för yrkeskoder, SSYK 2012, finns även yrket Löneadministratör med, en yrkesroll som tidigare klassats tillsammans med bokförings- och redovisningsassistenter. I en nyligen framtagen statistik kan vi se att kvinnor i denna yrkeskategori tjänar mer än män. SCB (Statistiska Centralbyrån) använder SSYK, Standard för svensk yrkesklassificering, för att möjliggöra en yrkesindelning som återspeglar dagens struktur och som gör det möjligt att belysa förändringar av arbetsmarknaden. Den internationella standarden (ISCO) som SSYK baseras på har ändrats vilket gjorde att det krävdes en uppdatering och en anpassning från den gamla SSYK 96 till den nu gällande SSYK 2012. – Den reviderade klassificeringen, SSYK 2012, är helt enkelt mer anpassad till dagens yrkeskategorier, säger Daniel Widegren vid SCB. Idag finns det mängder av yrkeskategorier som inte fanns förut, till exempel dataspelsutvecklare. Förr var också flera yrkesroller, speciellt i kvinnodominerade branschen, ihopklumpade till samma kod. Nu är kodsystemet mer renodlat och man kan också särskilja fler yrkeskategorier. En kategori som vi gärna tittar lite extra på, och som inte kunnat sökas ut tidigare, är löneadministratörer. Enligt den skattning som SCB gör finns det idag runt 8 800 löneadministratörer och av dem är 7 900 kvinnor. Medelåldern ligger på 46 år och medellönen (avtalad lön, rörliga tillägg, skift, OB och förmåner) är 30 600 kronor. Här kan man också utläsa att medellönen för kvinnor är något högre än för män. Kvinnor tjänar i snitt 30 700 kronor medan männen får nöja sig med 30 300 kronor. – Det har varit ett stort intresse från allmänheten att ta del av denna nya kodning, säger Daniel Widegren. Det är många som hoppas kunna hitta sitt yrke. Det som framför allt intresserar är lönen i yrkesgruppen för att kunna jämföra hur man själv ligger till i förhållande till andra. Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se BRANSCHAKTUELLT Prisad arbetsplats BTR accounting and payroll services har blivit utsedd till en av Sveriges bästa arbetsplatser 2015 av undersökningsföretaget Great Place to Work. Great Place to Work hjälper organisationer med mellan tjugo och många tusentals medarbetare inom alla branscher att utvärdera och utveckla sin arbetsplatskultur. De som av sina egna medarbetare rankas allra högst i medarbetarundersökningar lyfts fram som de bästa arbetsplatserna, och erhåller en kvalitetsutmärkelse. Under våren presenterades den årliga listan över Sveriges bästa arbetsplatser. BTR placerade sig på plats 14 i kategorin små organisationer. ”BTR har fått mycket fina omdömen av sina medarbetare. Med en tillitsfull kultur med transparent information och ett lyssnande ledarskap kan vi med glädje presentera BTR som en av Sveriges Bästa Arbetsplatser 2015” säger Maria Grudén, vd för Great Place to Work Sverige. BTR grundades 1989 av Lena Johansson som startade verksamheten i liten skala. Idag består BTR av 35 konsulter som servar cirka 300 kunder från stora delar av världen med HR, lönehantering, redovisning och skattehantering. Så här skapar ni värde för era kunder Har era kunder tjänstepensionen ITP för sina tjänstemän? Genom en korrekt ITP-rapportering kan ni se till att tjänstemännen får rätt tjänstepension från början och att arbetsgivarna slipper retroaktiva debiteringar. TEXT: ELISABETH BJÖRCK-ORVEHED, KOMMUNIKATÖR PÅ COLLECTUM Arbetsgivaren har antingen ITP 1 för samtliga tjänstemän eller ITP 1 och ITP 2. Har arbetsgivaren ITP 1 och ITP 2 hör tjänstemän födda före 1979 till ITP 1. Tjänstemän födda 1978 eller tidigare har ITP 2. – Vi på Collectum behöver få information om nyanställda, vilken lön som gäller, om någon anställd är sjuk och när någon slutar sin anställning. Rapportera detta snarast möjligt, så blir både debitering och fakturering rätt från start, berättar Ann-Christin Boman-Nordin, kundservicechef på Collectum. Så här fungerar lönerapporteringen till Collectum MÅNATLIG RAPPORTERING I den parlamentariska socialförsäkringsutredningen föreslås en ny inrapportering av inkomstuppgifter som lämnas enligt kontantprincipen och ersätter nuvarande månadsvisa arbetsgivardeklaration och årsvisa kontrolluppgift. Det som arbetsgivaren redovisar till Skatteverket kommer att kal�las för e-inkomst. Detta är endast ett utredningsförslag. Nu ska förslaget eventuellt omvandlas till en lagrådsremiss, därefter en proposition innan detta kan bli lag och verklighet. Arbetsgivare kommer varje månad att rapportera e-inkomst för anställda om förslaget går igenom. Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se Inrapportering ska då ske vid samma tid som nuvarande arbetsgivardeklaration, det vill säga normalt i mitten av månaden efter den månad då lön har betalats ut. E-inkomst för de anställda ska inrapporteras elektroniskt direkt från lönesystemen till Skatteverket och E-inkomsten ska i framtiden kunna användas av flera myndigheter och för flera olika ändamål. ITP 1 – utbetald bruttolön varje månad • Anmäl den utbetalda bruttolönen, inte den avtalade månadslönen. . • Lägg också till exempelvis övertidsersättning, men inte sjuklön utöver lag. ITP 2 – ny årslön så snart den ändras • Anmäl årslöneuppgiften (den avtalade månadslönen x 12,2), oavsett när på året den anställde börjar jobba hos er. • Lägg också till exempelvis rörlig lön, skiftersättning etcetera, men inte övertids- eller kostnadsersättningar. . • När lönen ändras, rapporterar ni den nya årslöneuppgiften till oss. Mer information om vad som ingår och vad som inte ska tas med i löneuppgiften för ITP 1 respektive ITP 2 hittar du på collectum. se/foretag. Rapportera digitalt eller på blankett – Vi erbjuder flera rapporteringsmöjligheter. Skaffa behörighet till vårt internetkontor, så loggar du sedan in med e-legitimation, säger Ann-Christin Boman-Nordin. Så här ser de olika alternativen ut: 1 – Filöverföring från lönesystemet ,,, Ni tar ut en fil direkt ur lönesystemet och skickar den till oss via vårt internetkontor. På collectum. se/foretag berättar vi vilka lönesystem som går att använda. 2 – Styckvis rapportering i internetkontoret Här rapporterar man också digitalt, men en tjänsteman åt gången. 3 – Rapportering på blankett Alla ändringar går också att rapportera via blankett, vilket fungerar bäst för den som har få anställda. Samtliga blanketter finns på collectum.se/foretag. Ta gärna hjälp av vår handbok – I handboken berättar vi vad som ingår i rapporteringen till oss på Collectum – och hur du gör. Använd den gärna som en handfast hjälp, om exempelvis en tjänsteman blir långvarigt sjuk. Handboken kan du beställa på collectum.se. Du är också alltid välkommen att ringa oss på telefonnummer 08-508 981 00 om du har frågor, avslutar Ann-Christin Boman-Nordin. 7 A K T U E L L T ARBETSRÄTT Ge dina kunder rätt råd vid anställning av sommarvikarier Även om det rör sig om korta anställningar är det mycket att tänka på för en arbetsgivare som ska anställa sommarpersonal. Särskilt eftersom det är yngre människor utan särskilt mycket arbetslivserfarenhet. TEXT: THOMAS ENGLUND, ADVANTAGE HR Det skiljer sig inte så mycket åt mellan att anställa en sommarvikarie mot en person för en fast anställning, i vart fall inte om man pratar om arbetsrätt och de regler som berör detta område. Många arbetsgivare tror kanske dock att det är enklare regler för extrapersonal men så är alltså inte fallet. Tvärtom är det kanske större skyldigheter för en arbetsgivare, till exempel vad gäller arbetsmiljöområdet, när det är fråga om yngre personer som anställs. Använd rätt anställningsform Avgörande för vilken anställningsform som ska användas är syftet med anställningen. Ska någon ersättas under sin semesterledig- framgår av lagen om anställningsskydd (LAS) och är följande: • arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress • yrkesbenämning eller titel samt en kort beskrivning av arbetsuppgifterna....................... • vilken anställningsform som gäller • anställningstiden • lönen och hur ofta lönen betalas ut • semesterförmånerna • arbetstiden per dag eller vecka • det kollektivavtal som arbetsgivaren är bunden av Upplys om arbetsmiljöriskerna Ungdomar råkar ofta ut för arbetsolyckor än äldre. Orsaken är att "Avgörande för vilken anställningsform som ska användas är syftet med anställningen. het ska anställningsformen vikariat användas. Handlar det däremot om en tillfällig anställning där någon särskild arbetsuppgift ska utföras som till exempel lagerrensning, trädgårdsarbete, arbete inom restaurang, glassförsäljning med mera ska allmän visstidsanställning avtalas. Har företaget kollektivavtal kan däremot andra anställningsformer gälla. Lämna besked om anställningsvillkoren Enligt lag ska arbetsgivaren lämna ett skriftligt besked om de anställningsvillkor som gäller inom en månad om anställningen är tre veckor eller längre. De anställningsvillkor som ska meddelas 8 de inte har lika stor arbetslivserfarenhet och därför har svårt att bedöma risker och konsekvenser av risktagande. En arbetsgivare är därför skyldig att ge tydliga instruktioner och säkerhetsrutiner. För personer som inte har fyllt 18 år, så kallat minderåriga gäller särskilda skyddsregler. För dem är vissa arbetsuppgifter till och med förbjudna, till exempel ensamarbete eller arbete med vissa maskiner och redskap. Reglerna finns beskrivna i AFS 2012:3 som kan laddas ner från arbetsmiljöverkets hemsida: av.se anställningen är minst en månad lång. Är den kortare måste den anställde ha jobbat i 14 dagar innan arbetsgivaren är skyldig att betala sjuklön när den anställde är frånvarande på grund av sjukdom. Blir personen sjuk innan dess får han eller hon istället anmäla detta till Försäkringskassan och begära sjukpenning därifrån. Rätt till semesterersättning Alla anställningar oavsett hur korta de är ger rätt till semesterförmåner, i form av semesterlön och semesterledighet. För anställningar som är högst tre månader kan arbetsgivaren välja att betala ut semesterersättning med lägst 12 procent på lönen vid varje löneutbetalning. Det är däremot inte tillåtet att ”baka in” semesterersättningen i den avtalade lönen. Om arbetsgivaren tänker betala all semesterersättning i samband med att den anställde slutar ska semesterersättningen normalt betalas ut senast en månad efter sista anställningsdagen. När det gäller semesterledigheten kan den avtalas bort i fråga om anställningar som inte är avtalade att pågå längre tid än tre månader. Skatteavdrag för ungdomar För skolungdom och studerande med tillfällig anställning under skollov och annan ledighet behöver arbetsgivare i vissa fall inte göra skatteavdrag. Detta gäller om arbetstagaren är bosatt i Sverige hela året och man på goda grunder kan anta att den sammanlagda inkomsten under 2015 kommer att bli mindre än 18 824 kronor. Läs mer på Skatteverkets hemsida om skatteavdrag för ungdomar. Företagets riktlinjer För ungdomar eller personer utan större arbetslivserfarenhet kanske inte självklara saker som att passa arbetstider eller att sjukanmäla sig till arbetsgivaren är givna. Det är därför viktigt att arbetsgivaren har en bra introduktion och informerar om vad som gäller på företaget. Att ha en personalhandbok är det bästa; då kompletteras den muntliga introduktionen med en skriftlig information som alltid är tillgänglig. n Att tänka på: √√Använd rätt anställningsform √√Ge skriftligt besked om anställningsvillkoren √√Informera om arbetsmiljörisker √√Rätt till sjuklön och semesterersättning √√Dra skatt om lönen kommer att överstiga 18 824 kr Rätt till sjuklön Även korttidsanställda har oftast rätt till sjuklön, i vart fall om √√Informera om företagets riktlinjer Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se 1000-tals kollegor är redan övertygade e-conomic är ett väl beprövat webbaserat ekonomisystem för konsulter och revisorer. Vi hjälper dig att konvertera bokföring och data från ditt nuvarande system till e-conomic helt gratis. Läs mer på e-conomic.se eller ring 08-408 356 90. e-conomic är Nordens ledande leverantör av webbaserade bokföringsprogram. Fler än 100 000 företag och över 3 500 redovisningsbyårer använder e-conomic. We simplify accounting A K T U E L L T SKATT PM om skattefrihet för ideell second hand-försäljning Det ska uttryckligen framgå av lagtexten att undantaget från skattskyldighet för ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet, även ska omfatta verksamhet med försäljning av skänkta begagnade varor. TEXT: IRINI KALLIDES, NORSTEDTS JURIDIK Det föreslås i en promemoria från Finansdepartementet och ska gälla från 1 januari 2016 för second hand-försäljning som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete och som främjar både återanvändning och återvinning. Skattskyldighet för ideella föreningar Allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund är som huvudregel skattskyldiga för näringsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Föreningar och trossamfund är dock inte skattskyldiga för inkomst som kommer från självständig näringsverksamhet, om inkomsten till huvudsaklig del kommer från verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål. På motsvarande sätt är de inte skattskyldiga för inkomst från verksamhet som av hävd utnyttjats som finansieringsskälla för ideellt arbete. Omsättningen i den inkomstskattebefriade verksamhetsdelen 10 är inte heller föremål för moms enligt 4 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML. Hävdvunnen finansieringskälla Som hävdvunnen finansieringskälla ses bland annat anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, loppmarknader, försäljnings- och insamlingskampanjer. Om däremot exempelvis en idrottsförening bedriver en vanlig sportaffär eller om en litterär eller religiös förening bedriver en bokhandel, beskattas de inkomsterna som näringsverksamhet. Vid bedömningen av om det finns förutsättningar för skattefrihet har de faktorer som beaktats i praxis varit inslaget av frivilligt och oavlönat arbete, verksamhetens omfattning och konkurrenssituationen. Praxis för hävdvunnen finansieringskälla utvidgades 2013 när Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, ansåg att en ideell förenings försäljning av skänkta varor skulle vara skattebefriad, HFD 2013 ref. 56. Domen följdes upp av ett ställningstagande från Skatteverket, som menade att en second handverksamhet som bedrivs i en butik som inte håller öppet mer än 24 timmar i veckan med till klart övervägande del ideellt arbetande personal kan jämställas med regelbundet anordnade basarer eller loppmarknader. Sådan försäljning ska således enligt Skatteverket anses vara verksamhet som av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete, dnr 131 92444-14/111. Skatteverket har även lämnat ett ställningstagande där de lämnar sin syn på hur gåvor som lämnas till föreningar för försäljning ska värderas. Ställningstagandet innebär att om föreningar säljer de skänkta varorna till nettoförsäljningsvärdet uppkommer det inte någon skattepliktig vinst, dnr 131 514551-14/111. ligt förslaget ska allmännyttiga ideella föreningars och registrerade trossamfunds verksamhet med försäljning av skänkta begagnade varor, som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete och som främjar återanvändning och återvinning, vara skattefri. Undantaget från skatteplikt gäller när även övriga krav för inskränkt skattskyldighet är uppfyllda, det vill säga ändamålskravet, verksamhetskravet, fullföljdskravet och öppenhetskravet. Kraven innebär i korthet att verksamheten under beskattningsåret uteslutande eller så gott som uteslutande ska främja de allmännyttiga ändamålen och intäkterna ska i skälig omfattning användas för allmännyttiga ändamål. Öppenhetskravet innebär att man inte får vägra någon inträde som medlem. Förtydligande i lagtexten Begagnade varor för återanvändning och återvinning För att reglerna ska vara tydliga och förutsebara föreslås en komplettering av lagtexten med anledning av målet från HFD. En- Varor som skänks av privatpersoner ska i princip alltid kunna betraktas som begagnade, även om de skulle vara oanvända. Att verkNr 3 2015 tidningenkonsulten.se A K T U E L L T SKATT samheten ska främja återanvändning och återvinning innebär att den även ska omfatta insamling och mottagande av varor som inte går att sälja direkt, exempelvis kan varan först behöva tvättas, lagas eller göras om före försäljning. Varor som ändå inte går att sälja tas om hand för återvinning och på så sätt bidrar den ideella second hand-försäljningen till att miljöpåverkan minskar och att nya affärsmöjligheter uppstår, enligt promemorian. Den här typen av verksamhet ger, enligt promemorian, också ut- rymme för personer som står långt från arbetsmarknaden och som är i behov av praktik, arbetsträning eller andra rehabiliterande åtgärder. Sammantaget anses därför en sådan verksamhet inte direkt jämförbar med kommersiell handel som bedrivs i till exempel antikvariat, antikhandel eller butiker med försäljning av begagnade märkeskläder. Ikraftträdande Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. Kommentar Enligt promemorian ska det även fortsättningsvis och i likhet med de förutsättningar som förelåg före HFDs dom och Skatteverkets ställningstaganden finnas goda möjligheter att finansiera allmännyttig verksamhet genom second hand-försäljning. Så länge kraven för inskränkt skattskyldighet uppfylls innebär förslaget att den allmännyttiga verksamheten blir skattebefriad på bekostnad av motsvarande kommersiell verksamhet. Tack vare MLs koppling till inkomstskattelagen innebär förändringen att second hand-försäljningen även blir momsfri i de här fallen (om vi bortser från att den regeln strider mot momsdirektivet). De ideella föreningar och trossamfund som redovisar moms på sin second hand-försäljning under 2015 föreslås få ett särskilt stöd som ska motsvara den moms de betalar in. Vi får förutsätta att det stödet inte strider mot EU-rätten. n Dela på jobbet med din klient Din kund kan fakturera i systemet. Resultatet av det totala arbetet ser ni direkt på skärmen. Läs mer och prata med några av våra kunder. www.briljant.se Svenskt ekonomisystem som används av fler än 60 000 företag Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se 11 P R O F I L E N KARIN WANNGÅRD 12 Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se P R O F I L E N KARIN WANNGÅRD Stockholms mest inflytelserika politiker. Så har finansborgarrådet Karin Wanngård beskrivits. Sin bakgrund som lönechef för ett stort internationellt bolag ser hon som en stor merit. Ordning och reda i ekonomin S är ett ledord – Ordning och reda i ekonomin och att följa deadlines är något jag bär med mig, säger hon bestämt. TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MALIN SYDNE EDAN VALET i höstas tar jobbet nästan all tid för Karin Wanngård, sina fritidsintressen har hon tillfälligt fått lägga på hyllan. Trots den ansvarstyngda rollen som finansborgarråd har hon nära till skratt och verkar se ljust på det mesta. KARINS KARRIÄR HAR gått i politikens och ekonomins tecken. Efter avslutade gymnasiestudier, ekonomisk linje naturligtvis, började hon jobba på Transports avdelning 5 och efter det på Grafikernas fackförbund. – Att jag tidigt började jobba med lön berodde på, som för så många andra i den branschen, att den posten blev vakant. ”Karin är pålitlig och lönejobbet är ju inte så svårt att lära sig” sa man. Jag gick en kurs i lönehantering och lärde mig jobbet från grunden, att manuellt räkna ut skatter och avgifter till exempel. Jag fick verkligen blodad tand och trivdes utmärkt, så efter några år sökte jag jobb som lönekonsult på Danderyds sjukhus. PARALLELLT MED JOBBET på Danderyds sjukhus pluggade Karin också till personalvetare på Stockholms universitet. Hon sökte nya utmaningar och blev 2007 nordisk lönechef på Hewlett Packard, HP. Hon satt också med i ledningsgruppen för löner på europanivå. Efter fyra år på HP blev det så politik på heltid. – Jag har varit fritidspolitiker i över 20 år men valde 2011 att satsa på heltid, berättar hon. Inkörsporten var för mig SSU där jag gick med som 13-åring. I min roll som finansborgarråd har jag oerhörd nytta av min tid i det privata näringslivet. Jag vet hur det är att jobba med kvartalsrapporter och att göra saker effektivt. Att jobba med lön betyder ordning och reda, det är något jag bär med mig och står för. Ordning och reda i ekonomin är det viktigaste även inom politiken. Karin Wanngård Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se Jag frågar Karin om hon följt med i den senaste utvecklingen för lönekonsulter och vad hon tror om framtiden för yrkesrollen. – Jag har faktiskt följt utvecklingen med spänning. Jag har också rekryterat löneadministratörer men det har varit svårt att gå på något annat än tidigare erfarenheter i arbetslivet eftersom det inte funnits någon utbildning som varit meriterande. Det har gjort att unga människor fallit bort. Jag har dock alltid sett positivt på praktikanter från yrkesutbildningar. Mitt tips till företagare är att vara rädd om de duktiga lönekonsulterna man har, de besitter en otrolig kapacitet och kompetens. 13 P R O F I L E N KARIN WANNGÅRD "Jag trivs verkligen med att jobba i miljöer där det finns mycket kompetens, där jag kan få aha-upplevelser från medarbetarna. Det får jag här och det är lärorikt. Jag tycker det är riktigt kul att man äntligen hittat karriärvägar inom löneyrket och auktorisationen är starkt bidragande till detta. flytta hit. Och många som vill flytta hemifrån. Det måste finnas bostäder som unga kan ha råd att efterfråga. Vad är det bästa med ditt jobb idag? – Åhhh, då säger jag nog alla mina fantastiska medarbetare. Jag trivs verkligen med att jobba i miljöer där det finns mycket kompetens, där jag kan få aha-upplevelser från medarbetarna. Det får jag här och det är lärorikt. Mitt jobb idag är variationsrikt, det är stora och små beslut om vart annat och alla är lika viktiga. För några veckor sedan gjorde jag till exempel ett besök hos Start Up Stockholm som bedriver nyföretagarrådgivning. Det var riktigt spännande att få ta del av hur idéer kan växa och bli till välmående företag. Det finns många duktiga människor som säkerställer att idéer faktiskt kan bli kommersiella. – JAG HAR MYCKET ATT göra för att säkerställa en fortsatt bra utveckling. Stockholm ska vara en bra plats för företagande och vi ska ha en hälsosam miljö. Idag har faktiskt Stockholm, tro det eller ej, både bra luft och bra vatten. Det måste vi fortsätta värna om, avslutar Karin Wanngård. n Vad tycker du är det viktigaste med ditt uppdrag som finansborgarråd? – Det viktigaste är, som jag redan varit inne på, att hålla en god ekonomi. Det gäller att förhandla med förnuft, alla vill ha mer pengar. Vi måste vara måna om skattebetalarnas pengar och hålla en god ekonomisk hushållning för stockholmarna. Viktigt är också att säkerställa att det finns resurser i skolan så att alla kan tillgodogöra sig en grundläggande utbildning. Det måste finnas bostäder, det är många som vill 14 Karin Wanngård: Bor: I Vällingby Familj: Man och två barn, på 1 och 5 år. Fritid: Har just nu inte så mycket fritid, annars gillar jag att bugga och spela bridge. Läser: Så mycket jag kan, just nu Lucy Dillions senaste, Hundra omistliga ting. Och så en tjock bok om anti-cancer, hur man kan ändra sitt leverne för att undvika sjukdomen. Resmål: Reser inte så mycket men när jag fyller 40 nu i sommar åker vi till Mallorca. Oanad talang: Jag kan bugga riktigt bra. Och spela bridge. Av det blir man strategisk vilket är en bra egenskap i politiken. Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se DEKLARATION Finns det anledning att överklaga Skatteverkets beslut? Som redovisningskonsult har du säkert vid ett flertal tillfällen ställts inför frågan om det finns anledning att överklaga ett beslut från Skatteverket. Även om Skatteverkets beslut vanligtvis är både väl motiverade och korrekta är det är faktiskt förvånansvärt ofta som besluten uppvisar stora brister. TEXT: MATS BROCKERT, SKATTESPECIALIST SRF SKATTEVERKET HAR VARIT mycket framgångsrik på många områden. Inte minst i ambitionen att förenkla genom olika datastöd. Detta har givetvis tagit stora resurser i anspråk och har inte gått andra områden obemärkt förbi. Till exempel har utbildningsinsatserna inom skatterätt, och då inte minst för nyanställda, minskat drastiskt. När jag anställdes på Skatteverket var den teoretiska utbildningen i skolsal sex månader, varav fyra innan vi ens fick påbörja arbetet med att granska deklarationer. Idag kan utbildningen var mindre än en vecka och handläggaren får därför endast granska ett mycket begränsat område. Med stor framgång har Skatteverket vidare flyttat fokus från att granska deklarationer till att kontrollera kassaregister och personalliggare. Eftersom detta arbete är starkt begränsat till ett fåtal materiella frågor har detta knappast gynnat den allmänna skattekompetensen. Ett annat kanske större problem är att det inte längre finns någon karriärväg på lokal nivå inom Skatteverket för den som vill utveckla sig inom det rättsliga området. Det har lett till att nästan all skattekompetens numera finns samlad på rättsavdelningen på huvudkontoret. Att de mest kunniga handläggarna på lokalkontoren inte längre får fokusera på svåra materiella frågor utan måste arbeta med alla möjliga arbetsuppgifter påverkar självklart kompetensutvecklingen. Tidigare kolleger vittnar också om problem att rekrytera kompetenta skattehandläggare till viktiga rättsliga funktioner inom verket. Jag är helt övertygad om att Skatteverket i framtiden måste, och också kommer, lägga större resurser på utbildning och annan kompetensutveckling inom det skatterättsliga omNr 3 2015 tidningenkonsulten.se rådet. Att öka kompetensen inom ett så stort verk är dock inte gjort i en handvändning. Det finns därför en uppenbar risk att vi kommer att få uppleva en period då det finns all anledning att vara extra uppmärksam och kritisk till Skatteverkets beslut. Det gäller även om en så kallad kvalificerad skattehandläggare har varit delaktig i beslutet. Jag har närmast lite förfärad sett flera fall där man helt bortsett ifrån gällande rätt och praxis även i beslut där kvalificerad skattehandläggare varit delaktig. Det behöver i och för sig inte bero kompetensbrist hos den enskilde kvalificerade handläggaren. Det kan likaväl bero på att det inte finns tillräckligt med tid att sätta sig in i varje ärende på grund av att det finns för få kvalificerade handläggare. Hur som helst måste vi räkna med ett ökat behov av att överklaga olika beslut till förvaltningsrätten. Av denna anledning arbetar SRF med att ta fram en endagskurs som ska ge grundläggande kunskap i hur det går till att överklaga ett beslut och driva en process i domstolen. Man kan givetvis ställa sig frågan om det är så särskilt svårt att överklaga ett beslut. Svaret på denna fråga är sannolikt nej. Men vill man ha framgång med sitt överklagande krävs det däremot en del grundläggande kunskaper. Vilka beslut som kan överklagas och under vilken tid är givetvis grundläggande kunskap. Detsamma gäller vilka uppgifter som ska ingå i ett överklagande. Skriv som du pratar brukar man säga. Lite tips och råd hur man ska uttrycka sig kan trots allt vara nyckel till framgång. Hur Skatteverket arbetar och vilka bestämmelser som reglerar ett beskattningsbeslut kan faktiskt också vara bra att känna till. Har till exempel Skatteverket inte följt de for- mella reglerna kan ett beslut underkännas redan på denna grund. Kännedom om reglerna om partsinsyn, det vill säga vilka handlingar du kan ta del av, kan ge intressant och viktig information. Detta är en del frågor som vi avser att ta upp på kursen. Hur ska jag bäst styrka mina uppgifter och vilka uppgifter får jag lämna? Vem har bevisbördan och hur stark bevisning kan krävas i olika situationer? Kan det vara värdefullt med muntlig förhandling och vad gäller för denna fråga? Kan jag få anstånd med att betala skatten? Vad krävs för att jag ska få ersättning för mina kostnader för överklagandet? Vad är ett förhandsbesked och vem kan begära ett sådant? Det är också frågor som kommer att behandlas. Givetvis blir man inte en fullfjädrad processförare genom denna endagskurs. För det krävs många års erfarenhet. Förhoppningen är istället att konsulten ska känna sig trygg i sin yrkesroll och aldrig känna någon tvekan eller obehag att driva en fråga i domstol, om Skatteverkets beslut framstår som felaktigt. Det är också viktigt att konsultens kunder ska känna sig trygga med att frågan om lämpliga åtgärder kommer att tas upp till diskussion i det fall Skatteverket har fattat ett tveksamt beslut. Genom grundläggande kunskap bör vidare tidsåtgången för att driva ett överklagande minska drastiskt. Sist men inte minst kan kunskap i processföring vara en viktig del i byråns marknadsföring och självklart hur tjänsterna prissätts. Avslutningsvis vill jag nämna att i nästa nummer av Konsulten kommer jag att sticka ut hakan och berätta om SRFs arbete att ta fram marknadens tre absolut bästa kurser i deklaration och beskattning av enskild näringsverksamhet, handelsbolag och aktiebolag. n 15 J U R I D I K JURISTEN HAR ORDET Aktiebrev I mindre aktiebolag (kupongbolag) förekommer det fortfarande att aktiebrev skrivs ut och överlämnas till aktieägarna. Har bolaget gjort det måste aktieägarna förvara dem på ett betryggande sätt. Aktiebrev som har kommit bort måste dödas. TEXT: JONAS SJULGÅRD, SKATTEJURIST SRF I avstämningsbolag (Euroclear) finns inga aktiebrev längre. I mindre aktiebolag (kupongbolag) däremot får de fortfarande utfärdas. Men det är frivilligt. På begäran från en enskild aktieägare måste dock bolaget skriva ut och överlämna ett aktiebrev som avser dennes aktier. Det finns dock inget krav på att bolaget i ett sådant fall måste utfärda aktiebrev även till övrig ägare. Ett aktiebrev måste skrivas ut på ett pappersdokument. Det får inte vara digitalt. Enligt 6 kap. 2 § aktiebolagslagen ska bolagets firma, organisationsnummer och om bolaget är privat eller publikt anges på aktiebrevet. Även aktieägarens namn ska vara angivet samt hans eller hennes person- eller organisationsnummer eller annat identifieringsnummer som exempelvis födelsedatum. Aktiebrevet får endast lämnas ut till den som är införd i aktieboken och först när full betalning erlagts för den eller de aktier brevet lyder på. Vidare måste aktiebolaget ha blivit registrerat hos Bolagsverket om aktien tecknats i samband med att bolaget bildats. Aktie som tillkommit vid ny- eller fondemission får inte lämnas ut förrän emissionen har registrerats. Ett aktiebrev kan bestå av en eller flera lika aktier. Det är vanligt att ett aktiebrev omfattar till exempel aktierna 1-250 och ett annat aktiebrev aktierna 251-500. Förbehåll Om det finns olika aktieslag i bolaget ska det av aktiebrevet framgå om det avser till exempel A-aktier eller preferensaktier. Vissa förbehåll som ingår i bolagsordningen måste också framgå. Dessa kan på aktiebrevet förkortas med ”konvertibel”, ”samtycke”, ”förköp”, ”hembud” respektive ”inlösen”. Införs ett sådant förbehåll genom en ändring i bolagsordningen ska utfärdade aktiebrev begäras in för påskrift. Bolaget har i ett sådant fall möjlighet att hålla inne den aktieutdelning som belöper på aktien till dess aktiebrevet lämnats in. Ett förbehåll enligt bolagsordningen gäller mot en förvärvare av aktien även om det inte framgår av aktiebrevet. Men styrelsen kan i ett sådant fall bli skadeståndskyldig mot aktieägarna om den försummat att ta in en sådan uppgift i aktiebreven. Aktiens kvotvärde behöver inte anges på aktiebrevet. Det kan rent av vara olämpligt. Vid en framtida ändring av kvotvärdet kan det då bli nödvändigt att lämna in aktiebrevet till bolaget för ändring. Tidigare skulle ett aktiebrev innehålla uppgift om aktiens nominella belopp. Det kravet har slopats. Men det finns inget hinder mot att det står kvar på äldre aktiebrev. Av aktiebrevet ska det slutligen framgå vilken dag det lämnats ut. Men innan det lämnas ut ska det undertecknas av minst halva styrelsen. Överlåtelse När aktiebrev utfärdats är de rättigheter som aktien är förenad med knutna till aktiebrevet. När en ägare vill överlåta sina aktier skriver han under en överlåtelseförklaring på aktiebrevet. Det är inte nödvändigt att ange till vem överlåtelsen sker utan överlåtelsen kan ske in blanco. Men vill förvärvaren i ett sådant fall utöva sin rätt som aktieägare i bolaget och till exempel rösta för aktien, måste han komplettera överlåtelseförklaringen med sitt namn och därefter låta anteckna sig i aktieboken. Om aktieägaren tappat bort det aktiebrev han erhållit måste det dödas innan ett nytt aktiebrev kan utfärdas och aktierna överlåtas. Ansökan om dödning av aktiebrev görs hos Bolagsverket. Räkna med att förfarandet hos Bolagsverket tar minst ett år. Rekommendera därför dina kunder att förvara sina aktiebrev på ett betryggande sätt. n Ekonomisk förvaltare i Göteborg söker Auktoriserad Redovisningskonsult Husjuristerna befinner sig i en fortsatt spännande tillväxtfas och behöver förstärka sitt team med en ekonom. För ytterligare information se vår hemsida www.husjuristerna.se Välkommen med din ansökan med CV och personligt brev senast den 15/7 2015 till [email protected]. För frågor är du välkommen att kontakta Sandra Rowa på telefon 0767-71 60 24. 16 Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se SRF DAGARNA Höstens branschhändelse SRF dagarna 6-8 oktober Oavsett om du varit med tidigare eller inte – i år vill vi gärna se dig under våra SRF-dagar! Välkommen till tre välfyllda dagar med inspiration, fakta, nyttigheter och bra erbjudanden. Och inte att förglömma – gemenskapen med dina kollegor i branschen. TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: LARS DAHLSTRÖM ÅRETS SRF-DAGAR genomförs 6-8 oktober i Stockholm. Vi inleder med en repris av förra årets succé, SRF Ekonomi & Löneforum som den här gången arrangeras på Stockholm City Conference Center/Norra Latin i centrala Stockholm. Under den här dagen bjuder vi på branschaktuella seminarier och fina erbjudanden från våra samarbetspartners. Temat i år är framtidens konsult och hur digitaliseringen förändrar sättet att jobba. Hur gör vi förflyttningen tillsammans och i fas med våra kunder? Det här blir en dag med fokus på dig och din verksamhet. DEN 7-8 OKTOBER fortsätter SRF-dagarna i anslutning till branschens största mässa – Ekonomi & Företag – på Kistamässan. Här genomförs våra kongressförhandlingar, föreläsningar och den återupptagna Byråkonferensen som vänder sig till alla på byrån. På programmet står bland annat en föreläsning med Ulla-Lisa Thordén om merförsäljning för större kundnytta samt inspel från några framgångsrika byråer. Naturligtvis ska du också passa på att mingla på mässan för att ta del av alla erbjudanden, lyssna på intressanta seminarier och diskutera framtidsfrågor. SOM GRÄDDE PÅ MOSET bjuder vi på en tropisk upplevelse, årets kongressmiddag och fest hålls i Fjärilshuset i Hagaparken. Bland fjärilar och akvarier intar vi en härlig trerättersmiddag och njuter av häftig underhållning med gruppen Super Trouper som bjuder på en fartfylld ABBA-show i världsklass. Kvällen avslutas som vanligt på dansgolvet. Som konferencier under kvällen ser vi Owe Sandström, designer och zoolog. n Mer information och anmälan hittar du på srfdagarna.se Missa inte bokatidigt-rabatten när du bokar dig senast den 30 juni. PROGRAM I KORTHET: Tisdag 6 oktober Stockholm CCC/Norra Latin 10.00-17.00 SRF Ekonomi & Löneforum 2015 17.00-19.00 After Work Gratisbuss till hotell Scandic Victoria Tower, Kista kl 19.10 Onsdag 7 oktober – Kistamässan 09.30-13.30 SRF Kongressförhandlingar 10.00-10.25 Digitalisering i lönebranschen Föreläsare: Zennie Sjölund 15.00-15.25 Betalar företaget rimlig ränta? Föreläsare: Tommy Furland 15.15-16.00 SALK ny svensk standard inom lön Föreläsare: Zennie Sjölund 16.45-18.00 SRF Mässmingel 18.10 Buss från Scandic Victoria Tower 18.45-01.00 SRF Kongressmiddag i Fjärilshuset Torsdag 8 oktober – Kistamässan 09.00-13.30 SRF Byråledarkonferens 11.30-11.55 Digitalisering i lönebranschen Föreläsare: Zennie Sjölund 14.30-14.55 Utveckling och risker Föreläsare: Roland Sigbladh 14.30-15.15 Att sälja rådgivning Föreläsare: Mikael Carlson Läs mer och boka på www.srfdagarna.se Sponsorer: Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se 17 DIGITALA TRENDER I den här artikelserien berörs trender inom webb, sociala medier och om att synas och finnas på nätet. TEXT: SANDRA VEGA, MARKNADSASSISTENT SRF R.I.P Internet Explorer I mitten av mars gick nyheten ut att Internet Explorer nu helt läggs ner. Riktigt så blir det inte men nyheten satte igång spekulationer kring hur och när Explorer går i graven. Sanningen är att Microsoft satt stopp för vidare utveckling och uppdateringar av Explorer. Microsoft lanserar istället en ny browser som kommer med Windows 10. Trots detta är det dags att ge upp Explorer. Anledningen är att Explorer har passerat sitt ”bäst före datum” för länge sedan och inte hängt med utvecklingen. Tyvärr verkar deras nya browser Project Spartan gå en liknande väg vad gäller sitt html5-stöd, eller rättare sagt bristen på stöd. Ta farväl av din gamla vän Till och med Microsoft själva har marknadsfört Internet Explorer som ”browsern du älskar att hata”. Efter att ha analyserat den trafik som kommer till våra webbplatser så kan jag konstatera att hela 50 procent av våra besökare fortfarande klamrar sig fast vid just Internet Explorer. Microsofts Explorer har haft en svensk marknadsandel på hela 95 procent och varit det primära valet för många. Trots detta är majoriteten av artiklarna som cirkulerar kring Explorers fall inte speciellt positiva inställda till den gamla browsern. Det kan låta hårt men för oss som jobbar aktivt med att designa och utveckla funktionella webbplatser så räknar vi helt bort Explorer i våra satsningar. Anledningen är att majoriteten av de fel vi stöter på är Explorer-relaterade. Det är dags att byta browser! Vad ska du välja istället? Det jag kan läsa ut av trenderna i trafiken till våra webbplatser så har trots allt 50 procent redan vant sig av med Internet Explorer och istället laddat ner Google Chrome, Mozilla Firefox, Opera eller Safari. Dessa fyra alternativ är de allra vanligaste. Alla listade browsers installeras enkelt och kostnadsfritt från leverantörernas egna webbplatser och tar cirka 30 18 sekunder att installera. Uppdateringarna installeras även de smidigt i bakgrunden, med undantag för Safari. Alla dessa webbläsare är bra och dåliga på något sätt, ingen är perfekt men de är helt klart ett bättre alternativ än Internet Explorer. Här är listan: • Google Chrome är snabb och har ett inbyggt stöd för alla flash-innehåll och pdf. Hanterar html5 och anpassning till alla webbsidor smidigt och bäst av alla browsers. Google Chrome erbjuder även ett stort antal tillägg och appar, som dessutom är gratis. Negativt är att Chrome har dokumenterats krascha av flash-baserade webbplatser. • Mozilla Firefox är en av de tyngre webb- • • läsarna som du kan välja, här får du flera möjligheter att ladda ner olika tillägg och är en utmärkt webbläsare för webbutvecklare. Nackdelen är att webbläsaren är tyngre och därför tar längre tid på sig att starta. Safari är en Apple-baserad browser som riktar sig främst mot Apple-användare. Det kan man konstatera efter att inga nya versioner släpps för Windows. Positivt och negativt i ett. Opera är en webbläsare som fungerar utmärkt för den som vill surfa mobilt. Opera har det näst bästa html5-stödet. Nackdelen är att många webbdesigner helt missar att stämma av Opera som en webbläsare och kan missa att göra grafiska inställningar som ser bra ut för den. n Instruktioner Så byter du standardwebbläsare, den webbläsare som öppnas automatiskt när du vill surfa på webben. Efter installation öppnar du din nya webbläsare, instruktionen är baserad på den senaste versionen på svenska. Google Chrome, klicka på menyraden, tre vågräta streck uppe till höger, sedan ”inställningar”, klicka på rutan med texten ”Använd Google Chrome som standardwebbläsare”. Mozilla Firefox, klicka på menyraden, tre vågräta streck uppe till höger, sedan kugghjulet ”inställningar”, direkt kommer en kryssruta med texten ”kontrollera vid start om Firefox är din standardwebbläsare”, klicka ”Ja” för att få Firefox som din standardwebbläsare. Safari, klicka på kugghjulet uppe till höger, sedan ”inställningar”, klicka på rutan med texten ”Förvald browser” och välj sedan Safari. I Mac kan du också ändra detta under ”Systeminställningar” och ”Internet”. Opera, blir ofta per automatik din standardwebbläsare när du installerar den, för att säkerställa att det är så, klicka på fliken ”Opera” uppe till vänster, sedan kugghjulet ”inställningar”, under ”förvald läsare” står det om Opera är förinställd eller inte. Klicka på ”Gör Opera till min standardwebbläsare”. Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se VERKSAMHETSUTVECKLING Linda Norrstrand I november 2014 fick Ekonomibolaget en kvalitetskontroll. Personalen har gått från den inledande nervösa ovissheten till att beslutsamt jobba mot samma mål och kan nu känna stolthet över sin dokumenterade kompetens. – De två kontrolldagarna var värt långt mycket mer än jag trodde från början, säger bolagets VD Linda Norrstrand. TEXT: TINA SJÖSTRÖM KVALITETSKONTROLLEN BYGGER KUNSKAP FÖR FRAMTIDEN! EKONOMIBOLAGET ÄR EN redovisningsbyrå i Stockholm med 15 anställda. Linda Norrstrand är själv inte redovisningskonsult utan konsult inom kommunikation och har tidigare bland annat jobbat med implementering av kvalitetssystem hos företag. – Det kändes spännande när vi fick besked om den kommande kvalitetskontrollen, berättar hon. Det kändes lite pirrigt först men vi pratade igenom syftet med kontrollen och försökte hitta vad vi kunde vinna på den, lite av ”what’s in it for me”. Första tanken var att vi skulle klara en kontroll men den övergick ganska snabbt till att vi faktiskt skulle få möjlighet och hjälp av en person utifrån att strukturera vårt arbete enligt Reko. Vi skulle få ett kvitto på vårt nuläge. Jag har följt utvecklingen av Reko och blev väldigt glad när jag såg att nya boken är processorienterad, Reko är mycket lättare att tillämpa då. – VI AVSATTE TID och resursplanerade vårt arbete inför kontrollen, fortsätter Linda. Det tror jag är viktigt att göra och inte bara hasta igenom eller lägga på detta arbete på redan fullbelagda konsulter. Tid kostar pengar, absolut, men det är inte så ofta man får en sådan här möjlighet och jag kan lova att det lönar sig. – Vi jobbade mot det gemensamma målet att klara kontrollen men vi visste inte vad ”klara” betydde. Vi tog fram aktivitetslistor och hade regelbundna möten, alla var delaktiga. Jag fick också möjlighet att jobba vidare med vårt förändringsarbete att lyfta kundnyttan en nivå. Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se SYFTET MED EN kvalitetskontroll är enligt beskrivningen att redovisningsbyrån ska få en möjlighet att hålla hög kvalitet. Linda Norrstrand vill lyfta det ännu högre. – Jag tycker att syftet med kontrollen är att vi får ett strukturerat arbetssätt så att vi får mer frihet att lyfta dialogen med kund så att de verkligen får nytta av det vi gör. Kundnytta helt enkelt. Vi har pratat om att vi ska få bort alla onödiga hinder, skapa en lättare arbetsdag, få mer flyt. Ju mer strukturerat arbetssätt vi har desto större frihet att lyfta fram det vi ser. PÅ EKONOMIBOLAGET använder de sig av ett intranät, ett digitalt arbetsverktyg där man kan följa arbetsprocesser och dela med sig av sin kunskap. – Förutom styrdokument, checklistor och rutinbeskrivningar har vi även praktiska beskrivningar hur medarbetare har löst olika problem för att få till en effektiv arbetsprocess. Det kan till exempel handla om hur man kan få kunden att förstå nyttan med att lämna in material i tid. Jag har upplevt att våra kunder är mycket mer ”skötsamma” nu efter kontrollen när vi börjat kommunicera med dem på ett bättre sätt. Vi har också låtit våra kunder följa vår kvalitetsprocess. Vår kontrollant tyckte att vi skulle känna oss stolta över vårt arbete med byrårutiner och Reko-kurser. Under alla år hon genomfört kontroller var Ekonomibolaget de första som inte fick några kompletteringar. Kvalitetskontrollen har lett till flera konkreta förbättringar hos Ekonomibolaget. – Vi har blivit mer rådgivare och mindre bokförare. Vi har fått möjlighet att göra fler Bokslutsrapporter. Vi har renodlat vår kundstock. Dessutom är det nu fler av våra teamledare som sitter med i våra kunders ledningsgrupper. Där kan vi få användning för vår potential och bli en affärskritisk part hos kunden. Jag måste säga att vi verkligen tagit ett kliv framåt. Jobbet som redovisningskonsult är superviktigt. Det finns många företagare som tycker ekonomi är tråkigt men alla tycker att pengar är kul. Vi har försökt hitta ett språk som kunden förstår, att jobba enligt Reko – dokumentstyrt och processorienterat – ger oss den friheten. – ÄVEN OM ALLA hos oss var kompetenta och kunniga före kvalitetskontrollen så tror vi mer på oss själva nu. Vi har fått ett bevis på att vi faktiskt är duktiga. Vi säljer in rådgivningsuppdrag på ett helt annat sätt eftersom kunderna bättre förstår nyttan med det vi gör. Jag tycker att våra konsulter har ett större intresse för kundens vardag nu än före kvalitetskontrollen, som jag redan sagt – struktur skapar frihet. Det som inte kräver en tänkande individ försöker vi digitalisera och automatisera. Enligt min mening så höjer kvalitetskontrollen värdet av vårt bolag och bygger kunskap för framtiden. Jag kan numera titulera mig världens mest stolta företagsledare, avslutar Linda Norrstrand. n 19 R E D O V I S N I N G REDOVISNINGSEXPERTEN HAR ORDET okföringsnämnden (BFN) har fortsatt på inslagen linje och B offentliggör lämnade brevsvar på sin webbplats. BFN anger inte vilken status dessa svar egentligen har. Dock bör BFNs brevsvar tolkas som en del av redovisningsreglerna. TEXT: CLAES ERIKSSON, REDOVISNINGSEXPERT, SRF Nya brevsvar begränsar möjligheten att tillämpa K2 Som jag tidigare har skrivit kan jag inte se annat än att brevsvaren ska läsas som en del av normgivningen. De anger i vart fall hur BFN tolkar sina egna regler. Svaren återges däremot inte under rubriken ”Redovisningsregler” utan under rubrikerna ”Skrivelser – Övrigt”. Trots denna rubricering kan jag, som sagt, inte se annat än att de ska läsas som en del av redovisningsreglerna. Det kan noteras att inget svar hittills lett till ändring i de allmänna råden K2 och K3. Svaren ska med andra ord gå att härleda från de befintliga allmänna råden. En fråga är om det möjligen kan finnas fler svarsalternativ än de BFN avger? Jag lämnar det öppet för vidare diskussion och redogör nedan för BFNs senast publicerade svar. Kan en kassaflödesanalys ingå i en årsredovisning upprättad enligt K2? BFN anger att K2 är ett förenklat regelverk som innehåller alla regler som krävs för att upprätta en årsredovisning. Det finns inga regler för kassaflödesanalys i K2. Punkt 3.1 i K2 anger att årsredovisningens olika delar ska presenteras i ordningen förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning 20 och noter. Kassaflödesanalys anges med andra ord inte. Med hänvisning till punkt 3.1, det faktum att inga andra liknande regler finns i K2 eller lagen för hur en kassaflödesanalys ska upprättas samt att K2 ska vara ett heltäckande regelverk anger BFN att ett företag som tillämpar K2 inte kan upprätta en kassaflödesanalys och låta den ingå i årsredovisningen. BFN använder uttrycket ”ingå i årsredovisningen”. Det bör tolkas som att BFN menar att kassaflödesanalysen inte heller får ingå som en fullständig rapport i en not. Inte ens om företaget beskriver vilka regler den är upprättad efter. Givetvis kan BFN inte stoppa frivilliga kassaflödesanalyser redovisade utanför årsredovisningen. En intressant fråga att förhålla sig till är den skrivning som finns i kommentaren till punkt 1.4: ”Enligt punkt 1.4 ska ett företag som väljer att tillämpa det allmänna rådet tillämpa det i sin helhet och utan avvikelse. Företaget ska därför inte tillämpa annan normgivning när det upprättar årsredovisning. Det allmänna rådet ska ses som en helhet och reglerna är villkorade av varandra. Ett företag som tilläm- par det allmänna rådet får dock alltid lämna fler tilläggsupplysningar samt upplysningar i förvaltningsberättelsen.” BFN nämner punkten med tillhörande kommentar, men inte just delen om att det är tillåtet att lämna fler tilläggsupplysningar. Det får tolkas som att BFN inte ser en fullständig kassaflödesanalys som en frivillig tilläggsupplysning. Sammanfattningsvis innebär BFNs brevsvar att företag som vill upprätta en fullständig kassaflödesanalys och inkludera den i en årsredovisning är hänvisade till K3. Säkringsredovisning vid tillämpning av K2 Det var SRFs redovisningsgrupp som skickade in frågan till BFN angående säkringsredovisning. Anledningen var att vi var på gång att skriva ett uttalande i serien SRFU, men backade på det i sista stund då vi förstod att det fanns starka uppfattningar för en annan tolkning än den vi tänkte presentera. Frågan ställdes därför till BFN och vi fick ett svar som motsvarar vad vi tänkt skriva i vårt uttalande. BFNs svar är relativt kortfattat. Det anges bara att inga andra säkringsredovisningar än de som kommer till uttryck i tre angivna punkter är tillåtna. Det innebär att säkringsNr 3 2015 tidningenkonsulten.se R E D O V I S N I N G REDOVISNINGSEXPERTEN HAR ORDET redovisning endast ska göras till den del som fordringar och skulder i utländsk valuta är säkrade med terminskontrakt. Det framgår även av svaret att detta beslutades i samband med framtagandet av K2. De som argumenterade för en annan lösning framförde att frågor om andra säkringar var oreglerade och att vägledning då ska sökas i regler som behandlar liknande frågor. Med ett sådant resonemang skulle all säkringsredovisning bli tillåten. Det hade BFN i så fall reglerat på ett annat sätt. Ett annat argument som förts fram är att punkt 2.6 ger uttryck för att säkringsredovisning alltid ska tillämpas om den ekonomiska innebörden av de olika transaktionerna inte kan förstås annars. Jag anser att det vad gäller säkringsredovisning faller på att det finns reglerat i kapitlen på tre olika ställen. Men jag håller med om att det är lite oklart när egentligen punkt 2.6 ska tillämpas. Det finns ett exempel i kommentaren, men här vore det bra om BFN förtydligade ytterligare. Sammanfattningsvis kan ingen annan säkringsredovisning redovisas i K2 än i de fall terminer finns som står mot fordringar eller skulder i utländsk valuta. Företag som vill Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se "Sammanfattningsvis innebär BFNs brevsvar att företag som vill upprätta en fullständig kassaflödesanalys och inkludera den i en årsredovisning är hänvisade till K3. säkringsredovisa andra säkringsförhållanden blir hänvisade till K3. Det är självklart tillåtet att tillämpa K2, men säkringstransaktionerna ska bruttoredovisas. Kan planerade underhållsåtgärder i samband med förvärv av en byggnad aktiveras? I BFNs vägledning Materiella anläggningstillgångar (som tillämpades innan K-regelverken) finns följande skrivning avseende tillkommande utgifter: ”Avgörande för om utgifter efter förvärvet av en tillgång ska redovisas som kostnader eller ingå i anskaffningsvärdet är de överväganden som gjorts vid förvärvet. Om företaget redan vid förvärvet åtagit sig eller beslutat att inom en snar framtid ta på sig utgifter som är nödvändiga för att tillgången ska kunna utnyttjas för sitt ändamål ska utgifterna inräknas i tillgångens anskaffningsvärde. En förutsättning är dock att utgifterna sammantaget uppgår till ett väsentligt belopp och att de har påverkat köpeskillingen. Exempel är utgifter för renovering av en byggnad med ett vid förvärvet känt renoveringsbehov.” Motsvarande skrivning finns inte i K2. Frågan var om samma tolkning kan läsas in i K2? BFN hänvisar i sitt svar till ett tidigare lämnat brevsvar avseende vilken tidpunkt ett företag ska jämföra med då det ska bedömas om en värdehöjande förbättring har gjorts eller inte. Av det svaret framgår att det ska jämföras med byggnadens ursprungliga skick och inte med byggnadens skick då den förvärvades av företaget. Sammanfattningsvis innebär svaret att den särskilda regel som fanns i tidigare normering inte går att tillämpa i K2. Ett företag som köper en relativt nedgången fastighet och redovisar enligt K2 får därmed räkna med hög belastning i resultaträkningen då byggnaden renoveras. Det kan begränsa möjligheten för en del företag att tillämpa K2. n 21 D E B A T T Ge dig gärna in i debatten, mejla [email protected] HUR TÄNKER BOKFÖRINGSNÄMNDEN? Det är nu över 10 år sedan Bokföringsnämnden (BFN) inledde vad som benämnts som ett ”paradigmskifte” inom redovisningen. Normgivning skulle ges ut i kategoriform istället för per ämnesområde. För onoterade företag som ska upprätta årsredovisning ska det finnas ett huvudregelverk (K3) och ett förenklingsregelverk (K2). TEXT: SVEN-INGE DANIELSSON, AUKTORISERAD REDOVISNINGSKONSULT SAMT ORDFÖRANDE I SRFS REDOVISNINGSGRUPP TANKEN MED FÖRENKLINGSREGELVERKET torde ju vara att det ska bli enklare för företagen att upprätta årsredovisningen, men den ska fortfarande rymmas inom årsredovisningslagens ramar. De förenklingar som infördes skulle ”kosta lite” i form av begränsningar. Det skulle däremot vara tillåtet att lämna frivilliga upplysningar vilket också framgår av kommentaren till det allmänna rådet. K2 har varit möjligt att tillämpa sedan 2008. Trots det har det inte kommit mycket förtydliganden från BFN. Nu produceras brevsvar på löpande band. Delvis beror det såklart på att de flesta som upprättar årsredovisningar först nu har börjat tillämpa K-regelverken. Därmed kommer också frågorna vilka BFN besvarar, dessa svar offentliggörs på deras webbplats. Detta är nödvändigt då det i flera fall har visat sig nödvändigt med förtydliganden hur regelverket ska tolkas. Det jag efterlyser är en linje som gör att vi tillämpare kan förstå hur BFN tänker. I ett av de senast publicerade brevsvaren anger BFN att ett företag som tillämpar K2 inte kan upprätta en kassaflödesanalys eller ens låta en kassaflödesanalys upprättad enligt andra regler ingå i årsredovisningen. Obegripligt! Vad hände med frivilligheten avseende tilläggsupplysningar? Hur tänker BFN? Man ska vara medveten om att en årsredovisning som upprättas enligt de minimikrav K2 ställer i detta fall inte ger någon bra information till läsaren. Min uppfattning är då att det aldrig kan vara fel att lämna ytterligare upplysningar som förbättrar kvaliteten i informationen. Jag uppfattar också BFNs kommentar till punkt 1.4 på det sättet. I klartext anges: ”Det allmänna rådet ska ses som en helhet och reglerna är villkorade av varandra. Ett företag som tillämpar det allmänna rådet får 22 dock alltid lämna fler tilläggsupplysningar samt upplysningar i förvaltningsberättelsen.” Det här verkar däremot, enligt BFNs brevsvar, inte gälla upplysningar om kassaflödet. För till exempel bostadsrättsföreningar är det en upplysning som tillför enormt mycket mervärde för läsarna. Jag har oerhört svårt att se hur det kan vara förbjudet att ta med information om kassaflödet i en årsredovisning. Hur tänker BFN? BFNs nya tankar (?) ställer till det för mig. Låt mig ta ett annat exempel. BFN har i ett par brevsvar kommenterat tillkommande utgifter avseende byggnader. En sak som då tydliggjorts är att K2 är väldigt begränsat vad gäller möjligheter att aktivera dessa utgifter. Enligt en punkt i K2 ska tillkommande utgifter för ombyggnad tas upp som tillgång till den del de kan antas höja värdet på en fastighet. Kommentartexten är otydlig vad gäller vilken tidpunkt det ska jämföras med då det ska avgöras om värdet har höjts eller inte. BFN har förtydligat att den tidpunkt vi ska jämföra med är byggnadens uppförandetidpunkt. Köper ett företag en nedgången byggnad och renoverar kan dessa utgifter till övervägande del inte påverka anskaffningsvärdet. Bokfört värde kan därmed bli relativt lågt och företaget får höga kostnader i samband med renoveringen. Regelverket får tolkas som att det följer skattereglerna. Men är det förbjudet att lämna tilläggsupplysning om hur det hade sett ut om de tillkommande utgifterna hade aktiverats? Det kan mycket väl ge en bättre bild av fastighetens värde. Jag tolkar regelverket som att det är frivilligt att lämna den typen av upplysning. Hur tänker BFN? Fler exempel kan nämnas. Det är enligt K2 inte tillåtet att redovisa uppskjuten skatt. I en årsredovisning för till exempel ett fastighetsföretag kan det ge väldigt missvisande information. Återigen anser jag att det aldrig kan vara förbjudet att lämna tilläggsinformation. En upplysning om vad den uppskjutna skatten uppgår till ger självklart ett mervärde till årsredovisningen. Hur tänker BFN? I K2 är det inte tillåtet att aktivera indirekta tillverkningsomkostnader i ett varulager. Dessa kan uppgå till väsentliga belopp i till exempel jordbruksföretag. Som ni säkert vid det här laget har förstått anser jag att det är tillåtet att lämna upplysning om lagrets värde om det hade varit värderat inklusive indirekta tillverkningskostnader. Det jag undrar är – Hur tänker BFN? Sammanfattningsvis så är vi nog många användare av K2-regelverket som tydligt upplever att: 1 Regelverket är otydligt utformat i ett antal frågor vilket förhoppningsvis leder till förtydliganden genom brevsvar vilka så snart det är möjligt inarbetas i kommande uppdatering av regelverket. 2 Om K2 tolkas alltför restriktivt så riskerar detta att innebära att onödigt många företag "stängs ute" från detta förenklingsregelverk, samt i kombination med punkt 1, risken ökar att regelverket i praktiken tolkas och tillämpas på olika sätt. Vilket definitivt inte var syftet. n Sven-Inge Danielsson AUKTORISERAD REDOVISNINGSKONSULT SAMT ORDFÖRANDE I SRFS REDOVISNINGSGRUPP Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se F R A M T I D S S P A N I N G PROGRAMVARULEVERANTÖRER – REDOVISNING SRF tar pulsen på PROGRAMVARULEVERANTÖRERNA Just nu är det stort fokus på automatiseringar i redovisningsbranschen. Teknikutvecklingen möjliggör att mer tid kan läggas på kvalificerade arbetsuppgifter som rådgivning och affärsutveckling. Vi har därför tagit pulsen på några av branschens största programvaruleverantörer. TEXT: TINA SJÖSTRÖM Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se 23 F R A M T I D S S P A N I N G PROGRAMVARULEVERANTÖRER – REDOVISNING Det finns många leverantörer av programvaror för redovisningsbranschen på marknaden. Vi har frågat de leverantörer vi vet att branschen använder till största del, var de står när det gäller automatiseringar och hur de ser på framtiden för redovisningsbranschen. Vi presenterar svaren både i tabell- och intervjuform. Vi vill påpeka att några av de programvaruleverantörer vi frågat inte har svarat. Inom vilka områden erbjuder ni program till redovisningsbranschen? Björn Lundén Information e-conomic Fortnox Hogia Redovisningsprogram, löpande bokföring X X X X Bokslut X X X X Skatt X X X X Lön X X X Tid- och projekthantering m fl Dokument, byråsystem Annat X Tidredovisning, fakturering Norstedts SpeedLedger Visma X X X via partner X Revision, rapportering och analyser Inom vilka områden arbetar ni idag aktivt med automation av processer i programmet för redovisning/löpande bokföring? Björn Lundén Information e-conomic Fortnox Hogia Löpande bokföring/ verifikationsregistrering X X X Kundfakturering/ kundreskontra X X Leverantörsfakturor/ leverantörsreskontra X X Lön X Betalningsfiler/ transaktioner bank X X Varulager X X X Anläggningsregister X X X Norstedts SpeedLedger Visma X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Vilken/vilka automationsprojekt har ni lanserat det senaste året gällande: Björn Lundén Information Löpande bokföring/ verifikationsregistrering e-conomic Fortnox Hogia Norstedts SpeedLedger Visma X X X X Kundfakturering/ kundreskontra X X X Leverantörsfakturor/ leverantörsreskontra X X X X X Lön X X X Betalningsfiler/ transaktioner bank X X X Varulager Anläggningsregister 24 Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se F R A M T I D S S P A N I N G PROGRAMVARULEVERANTÖRER – REDOVISNING Vilka processer anser ni är viktiga att se över och automatisera inom de närmaste 5 åren? Gradera varje del för sig där 1=inte viktigt, 6=viktigt Björn Lundén Information e-conomic Fortnox Hogia Norstedts SpeedLedger Visma Löpande bokföring/ verifikationsregistrering 6 5 6 6 6 6 6 Kundfakturering/ kundreskontra 6 5 6 6 6 5 6 Leverantörsfakturor/ leverantörsreskontra 6 6 6 6 6 6 6 Lön 2 – 6 6 4 3 6 Betalningsfiler/ transaktioner bank 6 5 6 6 6 6 6 Varulager 3 3 4 6 4 2 4 Anläggningsregister 3 3 6 6 4 1 4 Vilka processer anser ni kommer att automatiseras på lång sikt – säg mer än 5 och upp till 10 år framåt? Gradera varje del för sig där 1=ingen automatisering, 6=mycket trolig automatisering Björn Lundén Information e-conomic Fortnox Hogia Norstedts SpeedLedger Visma Löpande bokföring/ verifikationsregistrering 6 5 6 6 6 6 6 Kundfakturering/ kundreskontra 6 5 6 6 4 5 6 Leverantörsfakturor/ leverantörsreskontra 6 6 6 6 6 6 6 Lön 6 – 6 6 4 3 6 Betalningsfiler/ transaktioner bank 6 5 6 6 6 6 6 Varulager 3 4 6 6 4 3 6 Anläggningsregister 3 3 6 6 3 3 6 Hogia Norstedts SpeedLedger Visma X Reko och SALK X Reko och SALK Har ni fram till nu arbetat aktivt med uppdateringar av Reko och/eller SALK? Till viss del Björn Lundén Information e-conomic Fortnox X Reko X Reko och SALK X Reko och SALK Så mycket det går X Reko och SALK X Nej Finns det möjligheter, i era program, att göra en uppföljning av att Reko och/eller SALK efterlevs? Björn Lundén Information Ja Till viss del Nej Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se e-conomic Fortnox X Reko X Hogia Norstedts X X SpeedLedger Visma X X X 25 F R A M T I D S S P A N I N G PROGRAMVARULEVERANTÖRER – REDOVISNING A utomatiseringar är högprioriterat Många av svaren i tabellen på föregående sidor kräver förtydliganden. I vissa fall var det svårt att göra direkta jämförelser mellan programvaruleverantörerna. Det vi i alla fall kan utläsa är att automatiska processer och digitalisering är högprioriterat från samtliga och något som alla jobbar kontinuerligt med. Så här säger representanter från respektive programvaruföretag: 26 Björn Lundén Information – Marie Nyholm Fortnox – Pia Eriksson – Det mesta i våra program är automatiserat i möjligaste mån. Avskrivningar och periodiseringar görs automatiskt. Leverantörsfakturor skannas, om de inte redan är digitala och tolkade. Sedan bokförs de automatisk vid importen. Vi samarbetar med en extern leverantör när det gäller e-fakturor så våra kunder kan konvertera fakturor till alla filformat. Från tidredovisningssystemet skickas inrapporterade tider till löneprogrammet. Det som är svårare att automatisera fullt ut är just lönedelen, där är det svårt att bedöma vad som kan göras enklare. Där blir det ändå en handpåläggning, till exempel när frånvaro ska registreras eller när en anställd har semester. – Vi har idag program för redovisning och lön men vår framtidsvision är att vi ska kunna producera och leverera det marknaden efterfrågar. Vi underhåller våra system kontinuerligt och ligger i framkant när det gäller de digitala flödena, eller automation av processer. Vi är ett helt webbaserat företag och har faktiskt flest digitala funktioner av alla system på marknaden. När det gäller Reko så kan man i våra program följa att man jobbar enligt rätt princip. Däremot har vi inga mallar eftersom vi inte tillhandahåller boksluts- eller skatteprogram. I vår behandlingshistorik är det enkelt att kontrollera att SALK efterlevs. e-conomic – Markus Moding Hogia – Ulf Olofsson – Vår produkt är ett webbaserat ekonomisystem i en öppen samarbetsplattform. Vi har över 70 samarbetspartners som gör att vi ändå täcker upp alla delar av företagets administration, som till exempel tidsregistrering, bokslut och lön. Vi tittar mycket på möjligheterna för att automatisera företagens olika processer och här tror jag att vi som har molnbaserad produkt har en stor fördel. Vi jobbar med kontinuerliga förbättringar, hittills i år har vi lanserat nyheter gällande verifikationsregistrering, kund och leverantörsfakturering. I det löpande arbetet med automatisering har vi lanserat lösningar för EDI, bankkopplingar och elektronisk fakturahantering. I dagsläget tittar vi på uppdateringar så att redovisningskonsulten enkelt ska kunna jobba enligt rådande standarder, framför allt Reko. – Vi har väldigt många fler system att erbjuda redovisningsbranschen än de som räknas upp i frågeställningen. Vi har beslutsstöd, kund- och ärendehanteringssystem, personalsystem, rese- och utläggssystem och system för logistigplanering för att nämna några fler. Vi vill att våra kunder, redovisningsbyråerna, ska kunna erbjuda sina kunder effektiva tjänster. På Hogia arbetar vi med automatisering i alla flöden och processer, det har högsta prioritet. Kunderna efterfrågar effektiva system som sparar in på den manuella hanteringen, man kan väl säga att redovisningsbranschen ställer krav på att vi ska leverera automatiska processer i så hög utsträckning som möjligt. Vi har sedan tidigare lanserat automatiseringar inom leverantörsfakturor och HR och under året har vi gått vidare med till exempel tid/lön respektive kundfaktura samt jobbar på ytterligare lösningar som kommer att lanseras inom kort. När det gäller uppdatering och möjlighet till uppföljning av Reko och SALK i våra system så anser vi att det är ett måste för att våra kunder ska kunna jobba effektivt. Det ser vi som ytterligare en kvalitetsstämpel. Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se F R A M T I D S S P A N I N G PROGRAMVARULEVERANTÖRER – REDOVISNING Norstedts – André Bodin Visma – Pernilla Möcander – För redovisningsbranschen har vi program inom bokslut, skatt och lön samt våra dokument- och byråsystem, det vill säga inga program för löpande bokföring, vilket gör att det blir lite svårt att svara på flera av frågorna. Det som vi kommer att lansera härnäst när det gäller automatisering är komponentavskrivning kopplat till bokslutsprocessen. I vårt byråsystem kan man göra uppföljningar för att se att Reko följs enligt gällande standard. – Vi erbjuder program och tjänster som en modern redovisningsbyrå behöver. Med dagens teknik kan vi minska dubbelarbetet och manuella registreringar som kan skötas digitalt. Med våra tjänster vill vi ge Sveriges småföretagare självförtroende att sköta mer av sin administration själva. Konsultens uppgift blir istället att utbilda kunden att göra rätt från början och fokusera på rådgivning samt analyser om hur företag går. För att nämna några exempel på automatisering så erbjuder vi integration med banken för bland annat automatisk kontoavstämning, konteringsförslag vid återkommande registrering av leverantörsfakturor samt skicka och ta emot e-fakturor direkt i programmet via Visma Autoinvoice. Kunden får en enkel översikt på sin ekonomi som konsulten producerar med en knapptryckning. Delade meningar om vem som gör jobbet SpeedLedger – Jan Thorshag – Vår programvara, som är en molnbaserad tjänst, vänder sig direkt till slutkunden, alltså redovisningsbyråns kunder. Redovisningsbyråer rekommenderar gärna vårt program till kunder med liten verksamhet eller som vill bokföra sina löpande transaktioner på ett enkelt sätt själva. Byrån kan sedan hjälpa kunden i programmet via egen inloggning. Vår tjänst är integrerad med internetbankerna, så allt som sker på kundens bankkonto och betalningsuppdrag bokförs med automatik. Just nu är vi inne i ett teknikskifte för enklare överföring från banken och förbättrat stöd för ROT/RUT. Vi har också automatiserat egna utlägg, stöd för utskick av kundfakturor via mejl och e-faktura, avvikelser och stöd för nya importmomsen i momsrapporten med mera. Eftersom vår programvara är tänkt för slutkunden så har vi inte uppdaterat den med koppling till Reko. Däremot så stöds arbetsprocessen i Reko. Vi jobbar inte aktivt med löner, men man kan få ett löneprogram kopplat till Speedledger via en partner. Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se När vi ändå hade programvaruleverantörerna på tråden passade vi på att fråga hur de tror att den digitala utvecklingen kommer att påverka vem som gör det grundläggande jobbet. Här var det delade meningar. Några tror definitivt att företagen själva kommer att göra sin egen bokföring eftersom systemen blir allt enklare och mer automatiserade. Andra tror att redovisningsbyråerna kommer att fortsätta ha huvudansvaret för bokföringen och samtidigt bli viktigare som partner till företagarna. När digitaliseringen möjliggör fakturering och attestering från mobila enheter förenklas konteringsjobbet enormt, det är alltså hög tid för branschen att sälja in sig som en investering i form av rådgivare och affärsutvecklare och inte längre ses som enbart en kostnad. Alla är dock överens om att företagarna framöver kommer att kräva mer digital kommunikation från sin redovisningsbyrå. Man kommer att efterfråga dagsaktuella rapporter som är anpassade för alla olika mobila enheter. Det här gör att programvaruleverantörerna måste tillhandahålla system som klarar detta. n 27 NY PÅ JOBBET Med rötter i företagarvänliga Gnosjö Den 1 juni tillträder Roland Sigbladh som vice vd hos SRF. Han är en välkänd profil för de flesta i branschen efter flera år på UC. – Tack vare vårt mångåriga samarbete har jag redan en god insyn i SRFs verksamhet. TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MALIN SYDNE R OLAND SIGBLADH har i många år arbetat på UC. Han har där haft ett flertal olika befattningar och de senaste åtta åren har han verkat som marknadschef i UC-koncernen. Under större delen av sin yrkeskarriär har Roland varit verksam i företag och organisationer inom ekonomi, kredit och redovisning. – Innan jag i början av 1990-talet hamnade på UC var jag kreditchef på Volvo Finans och på Stena Line i Göteborg. Jag har även varit landskanslist på Skatteverket en gång i tiden. Det är nog bara mitt första jobb som var utanför ekonomisfären, då jag jobbade som reseledare hos Fritidsresor. ROLAND SIGBLADH ÄR FÖDD och uppvuxen i småländska Gnosjö, en ort känd för sin entreprenörsanda och ett väl utvecklat socialt ansvar. – Jag tror absolut att min uppväxt i Gnosjöområdet präglat mig. Hela regionen bygger på företagsamhet och att man hjälper varandra. Det har jag haft nytta av i min yrkeskarriär. ATT TA STEGET FRÅN UC till SRF tycker Roland så klart blir spännande men ändå inte helt obekant. – Jag har lärt känna SRF under flera år eftersom organisationen har ett väl utvecklat samarbete med UC. Vi har deltagit på varandras evenemang och samarbetat genom analysverktyget som SRFs medlemmar kan använda i sin verksamhet. Dessutom har min fru en redovisningsbyrå så jag är hyggligt insatt i de frågor som branschen brottas med just nu. Givetvis har jag ändå mycket att lära. ROLAND ÄR ANSTÄLLD SOM vice vd på SRF och kommer att ha ansvaret för avdelningarna marknad och kommunikation, medlemsservice och utbildning. – Jag kommer att jobba med både extern och intern kommunikation och ska förhoppningsvis bidra till att SRF blir ännu vassare i sin exponering. Under året ska vi också öka vårt fokus på utbildningsfrågor, vässa våra utbildningar för medlemmarna och försöka nå nya 28 målgrupper. Jag har en del erfarenheter från att jobba med marknadsföring och kommunikation till olika målgrupper och har även ansvarat för att bygga upp UC-koncernens kundservice och delar av utbildningsverksamheten. Dessutom är jag är bra på att göra statistik till lättillgänglig information. Jag ser verkligen fram mot en spännande höst! UTMANINGAR SOM redovisnings- och lönebranschen står inför handlar mycket om kompetens. – Jag tycker att utbildningsfrågan är otroligt viktig, säger Roland. SRFs medlemmar har svårt att rekrytera kvalificerade medarbetare vilket gör att det blir svårt att utveckla sin verksamhet. Många i branschen har också en svag lönsamhet. Det gäller för oss som förbund att leverera den kundnytta som krävs för att våra medlemmar ska kunna erbjuda nya tjänster till sina kunder, tjänster som i förlängningen kan öka den egna lönsamheten. Idag jobbar många med bokföring och upprättande av halv- och helårsbokslut. Jag vill att fler ska ha möjlighet att också analysera siffrorna för att kunna ge råd och vägledning för ökad lönsamhet hos kunden. Med mer kvalificerad rådgivning blir också den egna lönsamheten högre. – SRF HAR IDAG ETT väldigt starkt varumärke och ett högt anseende hos myndigheter. Våra medlemmar sköter redovisning och lön för över 300 000 företag vilket betyder ett enormt samhällsansvar. Jag ska försöka hjälpa till att både bevara och vidareutveckla organisationen. Det finns stor kompetens hos medarbetarna så vi har väldigt bra förutsättningar att bygga vidare på, avslutar Roland. n "Jag kommer att jobba med både extern och intern kommunikation och ska förhoppningsvis bidra till att SRF blir ännu vassare i sin exponering. Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se NY PÅ JOBBET Roland Sigbladh Bor: På Lidingö Familj: Fru och 2 vuxna barn. Fritid: Jag är otroligt idrottsintresserad. Spelar tennis tre gånger i veckan, springer och spelar även lite golf. Jag kan till och med ägna en timme åt söndagstidningens resultatbilaga. Drömyrke som barn: Tennisproffs. Reser gärna till: Skåne, framför allt Båstadregionen. Jag gillar landskapet, miljön och människorna. Ska jag utomlands åker jag gärna till USA. Mest stolt över: Förutom familjen är det att ha växt upp i Gnosjöregionen som präglat mig att ta ansvar. Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se 29 REKO – avsnitt 6, Rapportering Som redovisningskonsult har du till uppgift att rapportera resultatet av ditt utförda arbete. Det näst sista avsnittet, 6 Rapportering, är ett av de mest omfattande avsnitten som berör situationer kring vår rapportering som redovisningskonsult till våra kunder. Här finns vägledning kring redovisningsverksamhetens rutiner kring rapportering i olika sammanhang. TEXT: HELEN BÄCKQVIST, REKOANSVARIG SRF Mottagare av rapporter Det är av största vikt att vi kommer överens med vår kund om vem vi som redovisningskonsulter ska skicka våra rapporter av utfört arbete till. Det är därför viktigt att man redan i uppdragsavtalet anger vem som är mottagare. Det är också viktigt att i redovisningsverksamhetens rutiner ange hur rapportering till utomstående mottagare ska hanteras och redan i rutinerna och i samtal med kunden vara tydlig med att all sådan rapportering sker via kunden. Här kan det också vara viktigt att avtala med kunden att om rapporter ska lämnas till utomstående ska du som redovisningskonsult meddelas det några dagar innan, då det kan förekomma att det ligger outredda poster i rapporterna som behöver hanteras i samråd med kunden. Löpande rapportering Efter det månatliga utförandet sker en löpande rapportering, vilket även kan förekomma för begränsade uppdrag. Här anges det att rapporterna ska vara fullständiga, översiktliga och lättförståeliga. Det handlar om att jag som redovisningskonsult ska kunna kommunicera informationen i den löpande rapporteringen så att min kund förstår dess innehåll. För en del kunder kan balans- och resultatrapporter vara svåra att tyda och det kan därför vara ett alternativ att istället rapportera genom kassaflödesanalys eller nyckeltal. Det viktigaste i den löpande rapporteringen är att kommunicera den informationen som kunden behöver för att fatta beslut på rätt grund. I rutinen för den löpande rapporteringen är det också viktigt att bifoga skriftliga kommentarer, för att tydliggöra innehållet i rapporten. Det kan ibland vara outredda poster i rapporterna eller uppstå situationer när du vet att rapporterna är ofullständiga. Det är då viktigt att 30 märka rapporterna, det vill säga notera direkt på rapporten att de är ofullständiga, istället för at ha en sidoordnad information. Detta för att undvika en situation där en ofullständig rapport används för rapportering till utomstående. "En viktig del av bokslutsarbetet är rapporteringen av de förändringar som påverkar verksamhetens slutliga resultat och ställning. Rapportering av bokslut En viktig del av bokslutsarbetet är rapporteringen av de förändringar som påverkar verksamhetens slutliga resultat och ställning. De val som kunden gjort och som får konsekvenser i bokslutsarbetet, som sedan blir grunden för upprättad årsredovisning/årsbokslut, är viktiga att förklara för kunden för att få förståelse för dess effekter på bokslutsarbetet. Därför är det att rekommendera att i samband med rapportering av bokslut ha ett fysiskt möte med genomgång av gjorda korrigeringar, där det finns en möjlighet att ställa frågor och ingående diskutera effekten av de val som bestämts/överenskommits med kunden. Vanligt förekommande är att vi som redovisningskonsulter får uppdraget att välja föreslagna korrigeringar då kunden anser att vi vet bäst, men det är väldigt viktigt att vi erbjuds en möjlighet till diskussion med kunden och dokumenterar vad som avhandlats. Rapportering av årsbokslut eller årsredovisning Här beskrivs rutinen för den slutliga presentationen av verksamhetens resultat och ställning i ett årsbokslut eller en årsredovisning. Givetvis ska årsbokslutet eller årsredovisningen vara materiellt och formellt riktigt och överskådligt presenterat. Det är viktigt med en genomgång av presentationen, som årsbokslutet eller årsredovisningen är, som kopplas till bokslutet och bokslutsbilagor. Här kan även frågan ställas till kunden om Bokslutsrapport ska upprättas och då upplysas om i årsbokslutet eller årsredovisningen genom en not, som placeras längst bak i årsbokslutets eller årsredovisningens tilläggsupplysningar. I samband med genomgång av årsbokslut eller årsredovisning kan det vara lämpligt att i redovisningsverksamhetens rutiner ange när dokumentationen ska överlämnas till kunden, enligt Reko 240 Redovisningskonsultens dokumentation. Det har uppmärksammats att det inte alltid är överenskommet med kunden, eller angivet i redovisningsverksamhetens rutiner, när dokumentation (däribland årsbokslut eller årsredovisning) i samband med avslutat räkenskapsår ska lämnas till kunden. Ett alternativ kan vara att det i uppdragsavtalet, eller annat separat avtal, avtalas att kundens dokumentation arkiveras av byrån. Här har vi sett att dokumentation ibland lämnas kvar på byrån och inte hämtas, eller lämnas ut, till kunden. Det blir ibland missförstånd och diskussioner om var materialet finns, och vem som har ansvaret för det, vilket kan undvikas om det tydliggörs i redovisningsverksamhetens rutiner och avtalas med kunden. Generellt fokuserar Reko på situationer vi vill undvika att hamna i som redovisningskonsulter, enligt ovan nämnda situation, för vi har i vår vardag inte tid att ägna oss åt att reda ut otydligheter genom bristande rutiner. Vårt fokus som redovisningskonsulter måste vara att ägna oss åt rätt saker till nytta för våra kunder! n Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se JESSICA THÖRN, VISMA SPCS Visma Ekonomiöversikt 49 kr/mån och företag Bli den nya tidens redovisningsbyrå. Visma Ekonomiöversikt. 5212 Med Visma Ekonomiöversikt kan du hjälpa dina kunder att få en snabb och tydlig överblick på företagets ekonomi. Det webbaserade rapport- och analysverktyget underlättar för dig som vill vara en aktiv rådgivare. Ladda upp från vilket bokföringsprogram som helst via SIE4, skriv en kommentar till rapporten, och ekonomin visas i enkla grafer för din kund. Läs mer på vismaspcs.se/byra eller ring 0470-70 61 60. Vi tar ditt företagande personligt BRANSCHUTVECKLING LÖN Berör automatiseringen verkligen mig? Kompet Payroll ensområden a tt Skills an d Talen för tydliga och t Study utveckla Analytis k enligt 2 015 Förmåg an a tt förstå tionen i och iden lönehan tifiera v teringen hela lön ad värd innebär e p et av in r ocessen Relation för verk formao c h d samhete sskapan et som kommer n, utifrå de Förmåg n fö r e och eft an att a er. rbeta öv fattand er hela e fö orga teknik fö r att påverka processe nisationen i de r att eff Företag ss beslut r, hante e k t iv isera oc smedvet sring, h stand en ardisera policyer och Förståels . e lar av p för verksamhet rocesser en för a tt kunn som hela som bör a bedöm organisa t a s standa Kommu a vilka d tionen a r d is e enikativ ras. nvänder eller vilk Förmåg a a att pr esentera och tyd ,s ligt, lyss Problem na in oc kriva, förmedla h hante lösande informa ra infor tion kla mation Förmåg rt från an a att hit dra. t a Till exem lösninga pel att r på svå hantera ra och k få övrig integrit a organ omplexa Ständig etsfrågo isatione frågor. r, eller n att ök t utveck hur ma a a nvändn lande Förm n ska ing av S ågan elf Ser v ice. t ex ana att se förbättr ingsmöjl lys av v arför oli igheter räkning i löneva ka situa ar, förfr Ser vicein rdagen tioner u ågninga som ppstår k r, retro riktad ring lön hanterin ebeInställnin g. g och fö rmåga a rätthåll a hög k tt fokus valitet i era på le att verk ser vice, samhete Leverer processe verera och upp n s m ål uppfy r och ak ande lls. tiviteter så Förmåg an att h antera m och enh ottagan eter för Källa: T de, exte uppfylla he Hack rna/int avtal. ett Gro erna pa up r tners 32 Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se BRANSCHUTVECKLING LÖN När trender kommer och går kan det vara svårt att veta vad som är bestående. I vår föränderliga värld är inte informationstillgängligheten utmaningen, snarare att kunna sortera vad som är viktig för mig i min yrkesroll. Begreppen digitalisering, automatisering och globalisering kan kännas abstrakta och avlägsna. Men vi är mitt uppe i förändringar av våra yrkesroller, och om du tänker efter så är du redan med! TEXT: ZENNIE SJÖLUND, BRANSCHANSVARIG LÖN, SRF DIGITALISERING PÅVERKAR de flesta branscher eftersom det blir allt större krav på information. Vad menas då med digitalisering? Det finns två delar i begreppet, först teknisk digitalisering för omvandling till digital form, och sedan digitalisering som hänvisar till ökad samhällelig digitalisering för ökad användning av datorer och internet i samhället. Vad är det då digitaliseringen bidrar till? Den medför bland annat att automatisering (även kallat automation) ges mer utrymme att införas och arbetsuppgifter utförs av maskin eller teknik istället för en människa. I denna utveckling gäller det att hänga med. Omvärldsanalys är inte längre en lyx för en liten grupp på stora företag utan en förutsättning för de flesta verksamheter. Fenomen som Swish, E-faktura och digitala brevlådor möjliggörs av den teknikutveckling som redan har skett. Använder du någon av de funktionerna? Se på vilka tekniska verktyg du använder i din yrkesutövning, det som idag anses som självklart i löneprocesserna och arbetet kring dessa. Hur många mejl hanterar du per dag? Scannar du underlag? Skickar du bankfiler eller rapporterar underlag för tjänstepension via webbportal? Använder du appar? Detta är en del av digitaliseringen och automatiseringen, något som de flesta av oss ser som självklarheter att nyttja i arbetet idag. Det bidrar till att tidskrävande uppgifter sker automatiskt och att fokus kan läggas på annat, kvalitetssäkring av arbetet, uppföljning och proaktivitet. Fördelar som att vi till exempel inte behöver registrera tidrapporter för hand och att viktiga underlag kan finnas lättillgängliga på gemensamma lagringsutrymmen som kan behörighetsstyrkas. Så kommer vi till globaliseringen, påverkar den mig i min roll som lönekonsult? Ja, visst påverkar den. I olika grad beroende på vilken verksamhet som du är involverad i. De moderna kommunikationerna har gjort att världens länder och folk knutits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö. Arbetsmarknaden förändras och även vilka personer vi hanterar ur löneperspektiv såsom gränspendlare, experter, gästarbetare, men också i anpassning av regler för att möta förändringar när till exempel EU-förordningar ska efterlevas. Utvecklade förutsättningar ger nya möjligheter och en del förändringar sker utan att vi egentligen reflekterar över dem. Om vi jämför lönekonsultens arbetssituation idag och de verktyg som finns tillgängliga med hur det såg ut för tio, femton, tjugo år sedan så är det stora framsteg som har gjorts. I kölvattnet av globalisering, automatisering och digitalisering så påverkas även du som lönekonsult. Det har också medfört att lönekonsultens roll har förändrats och kommer att fortsätts förändras. I en nyligen publicerad undersökning från The Hackett Group har ett antal kompetensområden identifierats som viktiga att förtydliga och utveckla utifrån en studie baserat på svar från ca 100 globalt representerade företag från olika sektorer. Löneprocesser i olika länder medför olika typer av rapportering men har gemensamma nämnare och resultatet av undersökningen kan föras över på såväl små som stora, svenska som internationella företag. I studien från Hackett Group har följande visats sig vara utmärkande för de organisationerna med framgångsrik lönehantering: • omfattande kontroller av lönearbetet, • hög grad av automatisering med snabbare beslutsprocess, • standardiserade verksamhetsprocesser. När löneprocesserna kan hanteras med proaktivitet, strategisk planering, möjlighet för löneansvariga att påverka och samarbeta leder detta till en mer effektiv och värdefull lönehantering, och lön som kompetensområde blir mer uppskattat och värdesatt. Men tekniken i all ära, så är ändå de viktigaste förmågorna dem som du själv besitter som lönekonsult, där utgör relationsskapande en stor och mycket viktig del. n Specialicerat för redovisningsbyråer Värdepappersredovisning, kontrolluppgifter och momshantering är några av våra praktiska funktioner. Läs mer och prata med några av våra kunder. www.briljant.se Svenskt ekonomisystem som används av fler än 60 000 företag Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se 33 NY TEKNIK DEN digitala REDOVISNINGSASSISTENTEN Under årens lopp har teknikutvecklingen lett till att många tidskrävande uppgifter numera går betydligt snabbare att utföra än tidigare. Datorer, bokföringsprogram och digitala dokument har revolutionerat redovisningsbranschen. Snart kommer nästa tekniska innovation – den digitala redovisningsassistenten. TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MATS ÅSMAN ARKIMERA AB ÄR en nykomling på den svenska startupscenen som efter fem års utvecklingsarbete har världens första självlärande digitala redovisningsassistent redo för marknaden. Den digitala redovisningsassistenten är något så finurligt som ett program som används tillsammans med det ordinarie bokföringsprogrammet och som lär sig hur redovisningskonsulten arbetar. Assistenten har potential att minska tidsåtgången vid kontering av verifikationer med så mycket som 70 procent! Detta frigör tid som redovisningskonsulten istället kan lägga på mer kvalificerade och därmed mer lönsamma tjänster. DET HELA BÖRJADE i Kenny Håkanssons och Erik Lindbloms arkiverings- och flyttfirma. Bland kunderna fanns redovisningsbyråer och konkursförvaltare som arkiverade sitt material. Ibland behövde enstaka dokument och verifikationer letas upp bland otaliga arkivkartonger. – Ibland kunde vi ha 4-5 personer hos oss som letade samtidigt, berättar Kenny. Som alla förstår, ett rätt tidskrävande och ineffektivt arbete. Vår första idé var att vi skulle kunna erbjuda inskanning av allt material och tillhandahålla det på exempelvis CD-rom och därmed lätt återsökningsbart. Efter en analys av marknaden insåg både Kenny och Erik att det fanns gott om företag som levererade snarlika tjänster. Ett kundbehov ledde så småningom in dem på nya tankar. Redovisningsbyråerna anlitade nämligen inte bara deras företag för arkivering utan 34 även för flyttning. Det innebar frekventa flyttuppdrag från kund till kontor, från kontor till arkiv. Och det visade sig att det var underlagen för bokföringen som flyttades runt. – TROTS ATT DE FLESTA redovisningsbyråer redan då använde digitala bokföringsprogram var det inte många som jobbade mot digitala dokument, säger Erik. Redovisningskonsulterna ansåg att det var effektivare att bokföra ”som vanligt” trots de brister en pappershantering har. Då insåg vi att det faktiskt fanns en lucka på marknaden. Om vi lyckades ta fram en användarvänlig lösning för byråerna som gav förutsättningar för ett effektivt arbete med digitala underlag skulle vi ha en enorm marknad. – Vi förstod också att nyckeln till framgång var att erbjuda en lösning som klarade att hantera alla sorters underlag, allt från kassakvitton och lönespecifikationer till leverantörsfakturor och inbetalningar, fortsätter Kenny. Vi har nu utvecklat en programvara som inom kort är redo för marknaden. Vi kommer att marknadsföra den som en digital redovisningsassistent eftersom den kan assistera konsulten och överta stora delar av tidsödande och monotona arbetsuppgifter, som till exempel sortering och manuell inmatning av data. REDOVISNINGSBYRÅER BLIR allt mer digitaliserade, fler och fler tar det till och med så långt att man inte har några pappersoriginal alls att hantera. Fakturor produceras och skickas digitalt, kvitton scannas in, fotas eller fås i digitalt format. Bokföringen blir därmed effektivare. Går det verkligen att effektivisera arbetet ännu mer? – Det finns många skäl till varför man går över till en helt digital hantering, men än så länge är ökad effektivitet sällan den egentliga anledningen, svarar Erik. Det krävs nämligen mycket planering, motivation och tid för att få en effektiv struktur på digitaliseringsarbetet. För att kunna hantera alla underlagstyper på ett någorlunda effektivt sätt behöver man idag använda sig av ett flertal tjänster då varje tjänst i sig är begränsad. Detta innebär naturligtvis resurskrävande administration och utbildning. Så svaret är ja, arbetet går att effektivisera ännu mer. Betydligt mer. – Vår digitala redovisningsassistent innebär helt nya möjligheter för en byrå att effektivisera sitt arbete, säger Kenny. Den är ett komplement till det befintliga redovisningsprogrammet. Man skulle kunna säga att det är en digital pärm med förmåga till självinlärning. Assistenten lär sig alltså hur redovisningskonsulten arbetar. Styrkan är att den inte kräver någon utbildning och inte har några begränsningar i vilka underlagstyper den kan hantera. ENKELT FÖRKLARAT SÅ överlåter redovisningskonsulten den manuella hanteringen vid kontering till programvaran. Vid första tillfället som programvaran används så gör redovisningskonsulten en kontering precis som vanligt. Nästa gång samma typ av verifikation dyker upp så föreslår programvaran kontering enligt samma princip som gången innan. Efter Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se NY TEKNIK några få tillfällen så behöver konsulten bara trycka på ok för att godkänna konteringen. – Man behöver ingen manual, inga skriftliga instruktioner alls, berättar Kenny. Det är bra att sätta sig ner och arbeta. Vi funderar till och med på att lämna en garanti. Om man inte kan programmet efter 15 minuter så lämnar vi en årsförbrukning av pärmar för då ska man nog inte hålla på med digitala lösningar alls. I BÖRJAN AV ÅRET valdes Arkimera ut till ett acceleratorprogram tillsammans med nio andra svenska, lovande teknikbolag. Tack vare det får Kenny och Erik möjlighet att träffa serieentreprenörer, investerare och experter inom olika branscher. I februari i år åkte de till Silicon Valley. – Den resan gav oss verkligen inspiration, berättar Erik. Vi träffade några av världens största riskkapitalbolag, fick känna på klimatet och ta del av hur de tänker. Man kan väl säga att vi tack vare det vågar tänka större. Nu vågar vi ta ut svängarna ännu mer. PLANEN ÄR ATT den ”digitala redovisningsassistenten” ska komma ut på marknaden under hösten och lanseringen planeras äga rum på SRFs Ekonomi & Löneforum den 6 oktober. – Den återkoppling vi hittills fått från våra testpiloter är mycket positiv, säger Erik avslutningsvis. Vi tror att vår assistent kommer bidra till att Sveriges redovisningsbyråer kan öka sin förmåga att attrahera kvalificerad arbetskraft, stärka sin position på en marknad som blir allt mer global och – sist men inte minst – erbjuda en meningsfullare och roligare arbetstillvaro för sin personal. n Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se Kenny Håkansson och Erik Lindblom "Planen är att den ”digitala redovisningsassistenten” ska komma ut på marknaden under hösten och lanseringen planeras äga rum på SRFs Ekonomi & Löneforum den 6 oktober. 35 Häng med på utlandskurs i höst! Kombinera en inspirerande höstkurs med att ladda batterierna på något av årets häftiga resmål. Bokslutsfrågor enligt K2/K3 – Redovisning III Sri Lanka 15-24 oktober 2015 Nyhetsveckan Malaga 24-31 oktober 2015 Fullbokad Redovisningsveckan Kapstaden 13-22 november 2015 Boka och läs mer på srfutbildning.se BOKSLUTSFRÅGOR ENLIGT K2/K3 – REDOVISNING III, SRI LANKA REDOVISNINGSVECKAN, KAPSTADEN NYHETSVECKAN, MALAGA RÅDgivarRÅD Budgetera! TEXT: MIKAEL CARLSON, BRANSCHANSVARIG REDOVISNING, SRF ETT FÖRETAG BLIR bara lönsamt om intäkterna är större än kostnaderna, och på samma sätt kan man aldrig få en bra likviditet om utbetalningarna är större än inbetalningarna. Det är därför viktigt att företaget försöker få en positiv balans så att intäkter och inbetalningar är tillräckligt stora och kommer vid rätt tillfällen. Ju bättre man kan planera och påverka dessa faktorer, desto bättre kommer företaget att utvecklas. Och det finns ett namn för denna planering i företagens värld, nämligen budget. MÅNGA SOM HÖR ORDET ryser vid blotta tanken, och någon uttryckte sin skepsis genom uttrycket ”När man väl har lagt ned stora resurser på att ta fram en budget så stämmer den inte, och man blir bara frustrerad, så det är ingen ide att försöka!” EN SÅDAN ANSATS innebär dock att man har missförstått vad budgeten har för uppgift. Det är inte fråga om att få rätt på alla punkter i förväg, utan att identifiera olika samband som påverkar företagets ekonomi, och sedan välja de alternativ som passar bäst. Eller annorlunda uttryckt är det en fråga om att förbereda företaget på den kommande utvecklingen. Till exempel måste man veta vilka kostnader man har för att sätta ett pris som överstiger kost- naden och ger vinst, och man måste veta om de inbetalningar som kommer in under nästa månad kommer att räcka till för de kostnader, löner, amorteringar med mera som ska betalas. Genom att försöka planera hur denna bild ser ut kan man få underlag för att sätta priset, och för när man har möjlighet att göra olika utbetalningar utan att äventyra den löpande verksamheten på grund av brist i kassan. Man kan också vända på det – hur kan man förvänta sig att företaget ska utvecklas och bli lönsamt om man inte har någon bild alls av vad som kommer att inträffa? Det finns ett namn för detta också, men det är inte företagande utan lotteri. ATT BUDGETERA INNEBÄR att man försöker utvärdera vad som kommer att hända, och vad som krävs för att stödja detta. Om man planerar att sälja 1 000 enheter på en mässa måste man köpa in 1 000 enheter och även boka plats på mässan. Detta kräver i sin tur att man tjänar mer på att sälja 1 000 produkter än vad dessa kostar att köpa in samt även mässkostnaden, och man måste ha likvida medel för att kunna betala inköpen och fakturan för mässan i rätt tid. Det är inte svårare än så, men i praktiken blir det ofta problem för att det finns så många osäkra faktorer att beakta. Om budgeten försöker ge exakta svar på alla områden blir det ofta svårt. Bästa tipset är därför: Gör hellre en grov budget än ingen alls! Då fångar man upp de viktigaste kritiska frågorna som företaget måste kunna besvara för att styras rätt. Har vi råd med en säljare till? Hur mycket måste han sälja för, och till vilka kunder? Behöver vi bygga upp vårt varulager eller kan vi köpa in efterhand? Denna typ av frågor är viktiga att besvara för att styra verksamheten, och därför är budgeten ett bra instrument. En enkel budget kan bestå av följande steg: Gå igenom föregående års resultat – blev det vinst? Finns några trender för intäkter och kostnader mot föregående år? Har något väsentligt förändrats – nya kunder? har kunder slutat? ny personal? andra lokaler? Skriv in förväntade värden i en ny kolumn baserat på föregående års faktiska utfall. Sammanställ och utvärdera om det nya resultatet är tillräckligt bra. 2 3 4 5 OCH TÄNK PÅ en annan viktig sanning om budgetarbetet – det är bättre att ha nästan rätt än att få exakt fel! n Dina ekonomiprogram i molnet! Vi erbjuder er att köra alla era ekonomiprogram, som BL Administration, Visma, Edison, Norstedts, Bank-ID med flera i en kostnadseffektiv molnlösning. Din egen server i molnet Allt du behöver göra är att logga in i din server för att få tillgång till alla dina program och filer från vilken dator som helst, var du än befinner dig. Vi sköter allt inom drift, övervakning, säkerhetskopior, uppdateringar och support, så att du kan fokusera på din kärnverksamhet. Kontakta oss för kostnadsfri rådgivning. Telefon: 08-608 22 90 • E-post: [email protected] • Hemsida: www.itassistans.se Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se 37 F O K U S A R B E T S P L A T S NET OFFICE EKONOMI AB – Jobbar man nära sin kund Den senaste tiden har varit händelserik för Net Office Ekonomi AB i Eskilstuna. Företaget firar i år 20-års jubileum, har tagit in nya delägare och fått sina första Auktoriserade Lönekonsulter. Några år med snabb tillväxt ledde till skärpta rutiner, något man kan skörda frukterna av nu. TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: JOHAN BOKSTRÖM H ARRY LAINIO HAR JOBBAT med ekonomi sedan början av 1980-talet och bland annat haft rollen som ekonomichef innan han började på redovisningsbyrå. För 20 år sedan kände han sig redo för en egen byrå och startade då Net Office. Idag har företaget 13 fast anställda och är därmed den största fristående redovisningsbyrån på orten. Storleken var en bidragande orsak till att Harry valde att sälja av andelar i företaget till några av de anställda. – Tidigare har jag haft allt ansvar själv, från personal och strategi till försäljning och marknadsföring, berättar Harry. Det började bli för mycket för en person så jag kände att det var dags att dela på ansvaret. I samband med det erbjöd jag några nyckelpersoner att bli delägare och ingå i ledningsgruppen. Det här har mest märkts internt. Färre frågor måste nu gå genom mig så vi har frigjort oss från en riktigt stor flaskhals. 38 FÖR NÅGRA ÅR SEDAN hade Net Office en väldigt expansiv period och växte snabbt under kort tid. – Vi fick in många nya kunder och anställde personal men fick också en rejäl växtvärk, berättar Harry. Det blev turbulent, några personer fick alldeles för mycket jobb vilket ledde till att ett par av dem faktiskt slutade. I samma veva kom Reko och vi förstod att vi var tvungna att skärpa våra egna rutiner för att få mer arbetsro. Jag frågade min bror Kari, som just hade avslutat sin bankkarriär, om inte han kunde tänka sig att hjälpa oss att genomföra ett ISO-projekt. Sagt och gjort, sedan dess har vi jobbat stenhårt med rutiner, bättre struktur, ordning och reda. Det är så klart kul att växa men det drar också med sig en del problem om man inte är vaksam. Om vi ska växa ännu mer så blir det i så fall med nytt kontor på annan ort. Vi har diskuterat att eventuellt etablera oss i Stockholm där vi redan har rätt många kunder Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se F O K U S A R B E T S P L A T S NET OFFICE EKONOMI AB Hela personalstyrkan samlad HARRY LAINIO är man inte lika utbytbar HOS NET OFFICE SATSAR MAN på kompetens och ser välutbildad personal som ett konkurrensmedel. Idag är fyra i personalen Auktoriserade Redovisningskonsulter och tre är Auktoriserade Lönekonsulter. – Jag vet inte om det är tillfälligheter men jag tycker mig se en trend att allt fler av företagen outsourcar sina löneuppdrag, säger Harry. Vi har alltid haft löneuppdrag här hos oss men sedan några av medarbetarna fick sin auktorisation har vi fått in många fler rena löneuppdrag, alltså uppdrag där vi inte jobbar med kundens redovisning. Det känns kul att satsning på kvalitet också lönar sig i inflödet av nya kunder. Harry har också märkt att det finns ett stort sug efter kvalificerad personal i branschen, de som är auktoriserade är hett eftertraktade. – Det är andra som rycker i vår personal och vi försöker också vara på hugget när vi hör rykten om att någon söker nya utmaningar. Det är svårt att hitta kvalificerade medarbetare så nog sjutton är redovisningskonsult ett framtidsyrke alltid. Det gäller också att måna om de man har så att man får behålla dem. HUR FÅR MAN DÅ personalen att trivas på jobbet så att de vill stanna, förutom intressanta arbetsuppgifter förstås. – Vi äter alltid en gemensam frukost på förmiddagen och det finns färsk frukt att ta när man är sugen. Eftersom jag är övertygad om att man både jobbar och trivs bättre om man mår bra så försöker vi få alla intresserade av någon sorts motion. Man får ett träningsbidrag och vi Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se brukar anmäla oss till diverse tävlingar, till exempel en stegtävling. Sen brukar vi också vara med på Åloppet som går av stapeln i juni varje år här i Eskilstuna. Efteråt träffas vi och käkar något tillsammans. Varje år i slutet av augusti har vi en konferens. Då åker vi till ett trevligt ställe under två dagar, går igenom aktuella frågor på djupet och har team building-övningar. Jag tror vi har hittat ett bra koncept som gör att vi har en hög trivsel på jobbet. FÖRRA ÅRET BLEV NET OFFICE som sagt ISO-certifierat. Det är något Harry tror kommer att skapa större efterfrågan på deras tjänster hos framför allt större företag. – Vi har ännu inte marknadsfört oss som en ISO-certifierad byrå så hittills har det inte lett till någon större kundtillströmning. Däremot har vi själva lärt oss massor. Vi har gått in på djupet i våra arbetsprocesser och många i personalen har känt sig stärkta i sin yrkesroll. När medarbetarna känner sig starkare och tryggare smittar det av sig på kunderna. Framöver tror jag att allt fler större kunder, som själva är certifierade på något sätt, kommer att kräva att alla deras leverantörer också är det. Det kommer även att gälla oss som leverantör av ekonomi- och rådgivningstjänster. – När vi ändå är inne på det här med kvalitet kan jag tycka att det är lite märkligt att vem som helst får starta en redovisningsbyrå, fortsätter Harry. Jag hoppas att det kommer någon typ av krav att det 39 F O K U S A R B E T S P L A T S NET OFFICE EKONOMI AB Kontorshunden Jackie Netoffice: Omsättning: 10 miljoner • Anställda: 13 • Startår: 1995 åtminstone måste finnas en auktoriserad för att man ska få dra igång redovisningsverksamhet. De som inte är så kunniga går ofta in i branschen med mycket låga priser. Det kommer alltid att finnas kunder som bara tittar på pris, något som de kan få ångra efter några år när det kommer fram att kvaliteten på bokslut och eventuell rådgivning inte varit så hög. Har man väldigt låga priser så finns det ofta en anledning till det. Vi kan ju jämföra hur det är att starta ett åkeri. För att få trafiktillstånd för åkeriverksamhet ingår bland annat ett ekonomiprov. Det behövs konstigt nog inte i redovisningsbranschen, här kan vem som helst starta verksamhet. DET BÄSTA MED ATT driva redovisningsbyrå tycker Harry är förmånen att följa små entreprenörer, vara med från början och se dem växa. – Jag tycker det är enormt kul att jobba med olika verksamheter, olika typer av företag och få vara en del av deras utveckling. Teknikutvecklingen har ju också hjälpt oss att kunna samarbeta bättre med våra kunder tack vare appar och online-system. Det gör också att vi är mindre beroende av var våra kunder finns geografiskt. Samtidigt hävdar jag bestämt att man behöver träffas, allt kommer inte fram när man bara har kontakt via mejl. Jag vill gärna möta kunden över en lunch då och då, prata lite allmänt om deras verksamhet. Vid sådana tillfällen dyker det alltid upp nya frågeställningar. Jag tror att det är, och kommer att fortsätta vara, viktigt att lära känna kunden för att kunna göra ett bra jobb. Är man nära sin kund är man heller inte lika utbytbar, avslutar Harry Lainio. n Ny fas ger nya utmaningar YVONNE HEDFORS är en av nyckelpersonerna hos Net Office som nu också kan titulera sig delägare. – Jag är numera personalansvarig här och är sedan några månader också med i ledningsgruppen. Jag har precis kommit igång i min nya roll men har hunnit ha ett par medarbetarsamtal. Yvonne tvekade aldrig när hon Yvonne Hedfors fick frågan om delägarskap och en ny roll som personalansvarig. – Jag blev både glad och stolt, jag kände direkt att det skulle bli spännande att få möjlighet att vara med och utveckla företaget nu när vi är inne i en ny fas. Jag har på tidigare arbetsplatser haft personalansvar så rollen är inte helt ny för mig. Jag har under min tid här hos Net Office också haft hand om beläggning av nya uppdrag och gjort uppföljningar. Det som blir nytt är medarbetarsamtalen, löne- och ledighetsdiskussioner. Jag kommer dock att fortsätta jobba med bokslut och ha egna kunder, jag vill inte enbart vara personalansvarig utan ser fram emot en bra mix mellan mina olika roller. n Tid är pengar Heltäckande ekonomisystem för redovisningsbyråer, många speciellt anpassade funktioner. Läs mer och prata med några av våra kunder. www.briljant.se Svenskt ekonomisystem som används av fler än 60 000 företag 40 Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se 7-8 oktober på Kistamässan, Stockholm Två dagar av inspiration och kunskapsutveckling för dig som ekonom och företagsledare! Hämta din entrébiljett på srfdagarna.se Ta del av branschnyheter och få ny kunskap. Möt 100 leverantörer och lyssna till ett 50-tal kostnadsfria föreläsningar inom ekonomi, IT och administration. www.ekonomiochforetag.se Huvudpartner Samarbetspartners #ekonomiftg S K A T T & R E D O V I S N I N G FÖRDJUPNING MED MATS Kan ett K2-företag tillämpa brytdag vid momsredovisningen? En inte helt ovanlig fråga är om ett företag som tillämpar Bokföringsnämndens vägledning K2 (BFNAR 2008:1) kan tillämpa principerna om brytdag vid momsredovisningen. Frågan är inte helt enkelt att besvara och den har inte heller något givet svar. I denna artikel avser jag att titta närmare på denna fråga samt ge lite tips om hur man kan agera i en situation som denna när rättsläget är högst osäkert. TEXT: MATS BROCKERT, SKATTESPECIALIST SRF När ska moms redovisas? Skattskyldigheten för moms inträder när en vara har levererats eller en tjänst tillhandahållits. Tidpunkten för när momsen ska redovisas till Skatteverket kan dock inträda senare. Moms ska nämligen som huvudregel redovisas för den redovisningsperiod under vilken förvärvet av en vara eller tjänst enligt god redovisningssed bokförts eller borde ha bokförts i räkenskaperna (13 kap. 6 § ML och 13 kap. 16 § ML). Det är vanligtvis när faktura har erhållits eller ställts ut. När redovisningsskyldigheten för moms inträder prövades i RÅ 1999 ref. 16. Frågan var om moms kan dras av på inköp när en vara har levererats före redovisningsperiodens utgång, men fakturan har erhållits först efter redovisningsperiodens utgång. I målet anförde Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) följande av intresse: ”Enligt Regeringsrättens mening kan det inte anses strida mot god redovisningssed att i redovisningen hänföra fakturor avseende leveranser/tillhandahållanden under en viss månad till den månaden trots att fakturorna inte inkommer förrän i början av den påföljande månaden. En förutsättning måste dock vara att systemet tillämpas konsekvent.” Enligt HFD är det alltså möjligt att dra av moms för en viss period även om en faktura som styrker inköpet inte har erhållits under den redovisningsperiod då avdrag begärs. Av domen följer vidare att det gäller under förutsättning att den köpta varan eller tjänsten har levererats eller tillhandhållits under denna redovisningsperiod. Ytterligare en förutsättning 42 enligt domen är att systemet tillämpas konsekvent. Det har tolkats som att samma princip ska tillämpas både för in- och utgående moms. Det framgår inte uttryckligen av domen under hur lång tid efter den aktuella redovisningsperioden som principen kan tillämpas. Det vill säga hur lång tid får ha förflutit från utgången av redovisningsperioden till dess en faktura ska ha erhållits. I beslutsmotiveringen redogjorde HFD för innehållet i BFN U 90:2. Mot denna bakgrund är det rimligt att det som kommer till uttryck i uttalandet också ska vara vägledande för denna bedömning. Av det nu upphävda uttalandet från BFN framgår bland annat att leverantörsskulder som huvudregel ska bokföras först när faktura mottas. Undantag gäller vid upprättande av bokslut. I bokslutet är det tillåtet att en faktura som mottas först efter räkenskapsårets utgång, men före brytdagen, tillförs huvudbokföringen för det gamla räkenskapsåret (som leverantörsskuld). Brytdag för fakturaregistrering brukar enligt uttalandet förläggas 2-3 veckor in på det nya räkenskapsåret. Med stöd av detta uttalande gäller enligt Skatteverkets uppfattning att en faktura ska föreligga senast på brytdagen, det vill säga senast tre veckor efter redovisningsperiodens utgång. Tolkningen är enligt min mening rimlig. Exempel som utgångspunkt Som utgångspunkt för den fortsätta diskussionen är det lämpligt att utgå ifrån ett exempel. På så sätt underlättas förståelsen av vad det innebär att tillämpa principen om brytdag. En vara levereras den 29 december och fakturan mottas den 4 januari. Redovisningsperioden är december månad. Varans pris är 100 kronor och moms ska tas ut med 25 kronor. Enligt HFD kan momsbeloppet 25 kronor dras av för redovisningsperioden december. Det förutsätter dock att ”systemet tillämpas konsekvent”, det vill säga att utgående moms redovisas på de fakturor som ställts ut innan brytdagen. Brytdag i den bokföringsmässiga redovisningen Är prestationen utförd vid räkenskapsårets utgång, men har en faktura inte erhållits, redovisas detta som en upplupen kostnad. Vid til�lämpning av så kallad brytdag gäller att upplupna kostnader istället kan redovisas i posten Leverantörsskulder i det fall faktura har erhållits 2-3 veckor efter räkenskapsårets utgång. Har faktura däremot inte erhållits på brytdagen redovisas skulden på vanligt sätt som upplupen kostnad. Motsvarande gäller klassificeringen av upplupna intäkter och kundfordringar. En tillämpning av brytdag är alltså inget annat än ett sätt att klassificera fordringar och skulder. Ur ett redovisningsmässigt perspektiv är principen främst av praktisk betydelse. I vårt exempel innebär detta att 125 kronor kan redovisas som leverantörsskuld om fakturan har erhållits inom tre veckor efter den 1 januari. Skulle fakturan däremot ha erhållits efter denna tidpunkt ska 100 kronor redovisas som en upplupen kostnad. Någon ingående moms ska då inte redovisas. Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se S K A T T & R E D O V I S N I N G FÖRDJUPNING MED MATS För den som tillämpar K2 ska klassificeringen av en skuld alltid ske utifrån förhållandena på balansdagen. Har faktura mottagits är det en leverantörsskuld och i annat fall en upplupen kostnad. Brytdag kan därmed inte tillämpas i redovisningen vad avser klassificeringen av skulder. Brytdag kan inte heller tillämpas av den som upprättar ett förenklat årsbokslut. Orsaken är att sådana företag inte ska redovisa upplupna poster. Det vill säga de redovisar inte skulder och fordringar om faktura inte har mottagits/ställts ut på balansdagen. När det gäller företag som tillämpar K3 (BFNAR 2012:1) kan jag inte se att det finns något i normgivningen som ger uttryck för att brytdag inte kan tillämpas. Utgångspunkten är därför att dessa företag kan tillämpa denna princip i bokföringen och momsredovisningen. ning kan man dra slutsatsen att ett antal förutsättningar ska vara uppfyllda för att den skattskyldige ska få tillämpa principen om brytdag vid redovisning av moms. Det är att • faktura föreligger senast på brytdagen, • den underliggande affärshändelsen inträffat under den redovisningsperiod som avdrag begärs, och • bokföring sker i bokslutet med faktura som underlag. Jag har svårt att se att det finns något i K2-reglerna som kan tolkas som att det inte är möjligt att uppfylla dessa tre förutsättningar. Något krav att fordringarna och skulderna ska klassificeras på ett särskilt sätt går inte heller att utläsa ur HFDs dom. Ett sådant krav framstår dessutom som fullständigt meningslöst. Detta talar för att principen om brytdag vid moms- "Den centrala frågan i denna artikel är om ett företag som tillämpar K2 kan redovisa moms enligt de principer om brytdagsredovisning som HFD slagit fast i RÅ 1999 ref. 16. Slutligen kan det noteras att det inte har någon betydelse om faktureringsmetoden eller bokslutsmetoden används vid momsredovisningen. Brytdag kan alltså tillämpas oavsett vald redovisningsmetod för moms. Momsredovisning för företag som tillämpar K2 Den centrala frågan i denna artikel är om ett företag som tillämpar K2 kan redovisa moms enligt de principer om brytdagsredovisning som HFD slagit fast i RÅ 1999 ref. 16. Enligt min uppfattning talar mycket för att sådana företag kan redovisa moms på samma sätt som andra skattskyldiga. Utifrån HFDs beslutsmotivering och vad som uttrycks i Skatteverkets rättsliga vägled- redovisningen också får tillämpas av företag som tillämpar K2. Av momslagen följer vidare att redovisning ska ske när omsättningen eller förvärvet enligt god redovisningssed bokförs eller borde ha bokförts. Det är alltså bokföringstidpunkten av leveransen eller tillhandahållandet, och inte klassificeringen av tillgången eller skulden, som är avgörande för redovisningstidpunkten. Utformningen av lagtexten talar därför också entydigt för att även företag som tillämpar K2 kan redovisa moms enligt de principer som HFD har slagit fast. Omsatt till vårt exempel skulle det innebära att ett företag som tillämpar K2 i bokföringen ska debitera 100 kronor som kostnad/tillgång och 25 kronor som ingående moms samt VAD FÅR DIN BYRÅ ATT SNURRA? Niclas Johansson. Produktchef Norstedts Byrå Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se kreditera 125 kronor som upplupen kostnad (i kontoklass 29). Eftersom den upplupna kostnaden innehåller moms kan det vara lämpligt att hålla isär denna post från andra upplupna kostnader som inte innehåller moms. Det görs lämpligen genom att använda ett särskilt konto för upplupna kostnader med moms. Mervärdesskattedirektivet När det gäller att tolka hur en transaktion ska beskattas är det inte alltid tillräckligt att enbart titta på den svenska momslagstiftningen. Lagstiftningen grundar sig på ett EU-direktiv (mervärdesskattedirektivet) och ska därför tolkas i enlighet med detta så långt det är möjligt. Man brukar säga att momslagstiftningen ska tolkas i ljuset av mervärdesskattedirektivet. De artiklar som främst är av intresse i detta fall är artiklarna 63-67 och 167 vad avser tidpunkten för redovisning och beskattning samt artikel 178 som anger att avdrag ska styrkas med en faktura. Enligt artikel 63 är momsen utkrävbar för staten vid en tidpunkt då leveransen av varorna eller tillhandhållandet av tjänsterna äger rum. Enligt artikel 167 ska avdrag medges vid samma tidpunkt. Annorlunda uttryckt så ska avdrag medges vid samma tidpunkt som säljaren betalar momsen, och denna tidpunkt är kopplad till leverans och tillhandahållande. De svenska reglerna som kopplar tidpunkten för avdrag till när transaktionerna ska bokföras torde inte vara helt i överensstämmelse med direktivet. En tillämpning av brytdag överensstämmer med direktivet vad avser kopplingen till leverans/tillhandahållande. Däremot är kravet att samma tidpunkt gäller för betald och avdragen moms inte uppfyllt. När det gäller kravet på faktura synes direktivet, mot bakgrund av att det är leveransen/tillhandahållandet som styr den beskattningsgrundande händelsen, endast reglera att faktura ska ställas ut. Inte när fakturan ska ställas ut. Norstedts Byrå nj.se/byrå Norstedts Byrå är ett komplett verksamhetssystem för din redovisnings- eller revisionsbyrå. Det ger total överblick och hjälper dig att strukturera, effektivisera och kvalitetssäkra byråns arbete. 43 S K A T T & R E D O V I S N I N G FÖRDJUPNING MED MATS Sammanfattningsvis går det nog inte att dra några andra slutsatser av direktivet än att svensk momslagstiftning kan vara i behov av en översyn. En viss anpassning har också redan skett för vissa branscher genom införandet av Fakturadatummetoden. Den innebär som huvudregel att momsen ska redovisas av både köpare och säljare för den redovisningsperiod under vilken fakturan utfärdats. Hur ska jag göra i praktiken? Vad gör man då i en situation som denna då rättsläget är högst osäkert. Det finns givetvis alltid en möjlighet att fråga Skatteverkets hur de ser på frågan. Just denna fråga har dock väckts för många år sedan utan att någon mer offentlig uppfattning har framförts, till exempel i en styrsignal. Det kan givetvis bero på frågans komplexitet, men också att det kan uppfattas som meningslöst att peta i något som kanske ändå inte är förenligt med mervärdeskattedirektivet. Frågan kan också vara oprioriterad eftersom det är en periodiseringsfråga och det i regel gäller små belopp. En annan möjlighet är att begära ett förhandsbesked från skatterättsnämnden. Det är inte särskilt komplicerat, men åtgärden är givetvis förenad med visst arbete och utgif- ter. Det kan också ta viss tid innan ett slutligt besked kan erhållas. Att begära förhandsbesked kan, mot bakgrund av frågans betydelse, därför upplevas som en allt för besvärlig väg. Upplever ett företag som tillämpar K2 att det är viktigt att tillämpa brytdagsredovisning för moms är det tredje alternativet att helt enkelt tillämpa principen på samma sätt som andra företag. Vad som då skiljer re- dovisa ett annat belopp i skuld eller fordran för moms. Detta kan knappast innebära att redovisningen inte anses förenlig med god redovisningssed. Jag skulle till och med vilja påstå att en sådan redovisning ger en mer rättvisande bild, eftersom skattskyldigheten för moms redan har inträtt och att det inte kan råda någon tvekan om tillgången eller skuldens existens eller storlek. "Upplever ett företag som tillämpar K2 att det är viktigt att tillämpa brytdagsredovisning för moms är det tredje alternativet att helt enkelt tillämpa principen på samma sätt som andra företag. dovisningen, i förhållande till andra företag som inte tillämpar K2, är att skulden redovisas i posten Upplupen kostnader i stället för i posten Leverantörsskulder. För företag som använder förkortad balansräkning enligt K2 kommer både leverantörsskulder och upplupna kostnader att bokföras i samma post, Kortfristiga skulder. Den enda skillnaden i jämförelse med andra företag som tillämpar K2, men som inte tillämpar brytdag för moms, är därför att den som tillämpar brytdag vid momsredovisningen kommer att re- Finns det då någon risk med att göra fel vid beskattningen? När det gäller momsbeskattningen kan en sådan redovisning, om den efter ett domstolsavgörande visar sig vara felaktig, inte gärna föranleda skattetillägg. Grunden för det är givetvis att det är en skatterättsligt svår bedömningsfråga och då ska skattetillägg inte tas ut enligt 51 kap. 1 § SFL. Jag kan därför inte se någon risk med att ett företag som tillämpar K2 också tillämpar brytdagsredovisning vid momsbeskattningen på samma sätt som andra företag. n Vi hjälper dig att göra rätt direkt Med Bolagsverkets e-tjänst Företagsärenden för ombud kan du skapa och ombilda lagerbolag, skapa privata aktiebolag, ändra styrelse och mycket mer. Du slipper pappershantering och det blir rätt från början. Dessutom blir handläggningstiden upp till en vecka kortare än när du gör ärendena på traditionellt sätt. – Tjänsten har fördelar för både större byråer och enskilda ombud. Verksamheten blir effektivare, det går snabbare och blir dessutom billigare. Camilla Kruse Produktansvarig Företagsärenden för ombud www.bolagsverket.se/ffo 44 Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se Anmäl dig ig nu – begr änsat antal p latser! – kostnadsfria föreläsningar, visningar och förmånliga erbjudanden Malmö 1/9 Göteborg 2/9 Stockholm 3/9 Välkommen till våra årliga kunddagar i Stockholm, Göteborg och Malmö! Du bjuds på ett antal kostnadsfria visningar, användarträffar och föreläsningar. Du ser även hela vårt sortiment och får fina erbjudanden och rabatter. Vi har öppet hus kl 8.30–17.00 och under dagen bjuds kaffe och förfriskningar. Välkommen! För mer information och anmälan: www.blinfo.se/bl-dagen eller ring 0650-54 14 00! Se en film om BLdagen ! www.blinfo.se/bl-dagen Scanna koden med din smartphone så får du mer information och kan göra din anmälan. Björn Lundén Information | Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | [email protected] | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo UTLOGGAD Somriga tips INFÖR SEMESTERTIDEN Snart är det sommar och för de flesta av oss väntar några välförtjänta semesterveckor. Om du ännu inte bokat in alla lediga dagar med aktiviteter kan vi presentera några intressanta, underhållande och avkopplande tips från olika delar av landet. Pensionat Styrsö Skäret En pärla i Göteborgs södra skärgård är pensionat Skäret. Hit kan man åka ut över dagen och äta god mat och njuta av klipporna eller också unna sig att sova över i underbart mysiga rum. Du tar dig till pensionat Skäret med båt från Saltholmen, en resa på cirka 15 minuter. En lugn oas utan bilar, nära storstan men ändå så avkopplande avlägset. Öppet året runt. www.pensionatskaret.se Trolska båtturer i Gränna Smakligt under 100-lappen Häng med på en båttur som går i sjöarna Bunn och Ören och som passerar John Bauers Björkudden samt graven på Sarö. Här berättas spännande historier om sjösänkningen, kanalbygget, Gripenbergsbanan och naturligtvis om John Bauers tragiska öde på Vättern. Det finns också möjlighet att chartra båtarna och beställa middagar, kräftskivor och aktiviteter som till exempel femkamp och kräftfiske. www.trolska.se Ett gott vin behöver inte kosta skjortan. Om du inte redan provat Graticcio Appassionato från Tommasi är det hög tid att göra det. Kryddigt och smakrikt rött vin för bara 89 kronor. Fantastiskt till en grillad köttbit. Om du hellre dricker rosé är Mulderbosch Cabernet Sauvignon ett tips. Gott, bärigt och läskande, passar både till mat och som sällskapsvin, 79 kronor. Bergsklättring för alla En unik adrenalinkick och ett fantastiskt äventyr för hela familjen, säker och rolig bergsklättring i Världsarvet Höga Kusten. Det krävs inga förkunskaper eller fysik utöver det vanliga. Det finns fyra leder av olika svårighetsgrad att välja mellan. www.viaferrata.se 46 Örebro 750 år Födelsedagskalas som firas med en mängd olika aktiviteter och evenemang under hela året. Jubileumsvecka den 10-15 augusti i centrala Örebro blir det officiella firandet och tituleras redan som Århundradets Örebrofest. Dessutom firar Wadköping, friluftsmuseet och Örebros eget Skansen 50 år. Med sina trähus och gårdar skildrar Wadköping Örebros äldre bebyggelse och stadsmiljö. Wadköping är också den fiktiva staden i en rad berättelser av Hjalmar Bergman. www.orebro750.se Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se UTLOGGAD Strömsholms Slott Strömsholms gula barockslott är byggt på en stensatt holme precis där Kolbäcksåns strömmande vatten lugnar sig och flyter ut i Mälaren. Upplev vackra hästporträtt i Rikssalen, lär dig mer om kungligheternas liv på slottet genom åren och beundra drottning Sofia Magdalenas vackra sängkammare. Slottet inrymmer även ett slottskapell och många bröllopspar väljer den romantiska miljön för sin vigsel. Vid Strömsholms Slott kan du även följa med på guidade visningar för att se stallarna, hästar, Thottska Villan och Knytpunkten. Här finns också en hästkyrkogård där historiska hästar finns begravda. Som avslutning ska man fika på Markan – ett måste! www.stromsholm.com Sveriges vackraste ö Trysunda ligger vid Höga Kusten och är utsedd till Sveriges vackraste ö. Här finns en av Ångermanlandskustens bäst bevarade fiskeläge. Du tar dig hit med reguljär skärgårdsbåt från Köpmanholmen och från hamnen leder stigar till flera badvikar och utsiktsplatser. På Trysunda finns gästhamn, vandrarhem och en mindre handelsbod. www.hogakusten.com Boktips för lata dagar En bok som är värd att läsa är Öckeröbon Markus Torgebys självbiografi ”Löparens hjärta”. Markus är en väldigt jordnära person som verkligen inspirerar till att ta vara på livet istället för att bara försöka leva upp till allas krav. Sugen på spänning? Katarina Wennstams bok ”Skuggorna” är svår att släppa. Den handlar om några kvinnor som bestämmer sig för att ge igen på män som misshandlat kvinnor och utsätta dem för exakt samma behandling som det de gjort mot sina offer. Slutet är oväntat. Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se Carl Larsson-gården Om du är i Dalarna får du inte missa ett besök på den fantastiska Carl Larssongården i Sundborn. ”Det är runt denna plats jorden snurrar – så märkvärdig är den!” sa Carl Larsson själv 1918. www.clg.se 47 Digitala utbildningar – gå kurs när det passar dig Med FAR Akademis digitala utbildningar håller du dig uppdaterad när och var det passar dig. En digital utbildning är ett effektivt sätt att ta dig an nya kunskaper på dina villkor – vare sig det är en nyhetsuppdatering via webbinarium eller en mer ingående e-kurs. Webbinarier • • • • Skattenyheter Momsnyheter Redovisningsnyheter Aktuellt för ekonomiansvariga eKurser • • • • K2-regelverket K3-regelverket Löpande bokföring Penningtvätt Livestreamade nyhetsdagar • • • • Redovisningsdagen Skattedagen IFRS-dagen Fastighetsdagen farakademi.se/ekurs s verige S i m o Ekon lara val självk UTLOGGAD Sommar betyder utevistelse och trädgårdspyssel. Här har du några tips på fiffiga prylar som både hjälper och piffar upp. Glasburk med mer kran som rym kr, 9 24 : is 6 liter. Pr om .c on ls clasoh Cylekhjä l arnas Ro m En cykelhjälm olik allt som finns på marknaden idag. Hövding är en krage som cyklisten bär kring halsen. Kragen innehåller en hopvikt airbag som utlöses vid en olycka. Pris: 2 695 kr, designtorget.se le d s an d m h t o k er s etis agn agnet fekt för M – m er ska ip ka oGr re star remål. P när du se n g t r Ma med etallfö uttra uebox. l d m ban åt sig m ar och 69 kr, b 1 drar r, skruv t! Pris: a e s p ik h e m m i fixa Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se oyce sR ll MiPow PlayBulb är både en kraftig LED-lampa och en 3W Bluetoothhögtalare som drivs med ström genom lampkontakten. Med gratisappen Playbulb kan du komma åt ditt lokala musikbibliotek samt ställa in både väcknings- och insomningsläge där både musik och ljus dimmas av sig själv. Pris: 719 kr, smartasaker.se Smart hjälp! Gör dina egna krukor! Smart verktyg som gör såkrukor av gammalt tidningspapper. Enkelt, billigt och miljövänligt! Pris: 149 kr, coolstuff.se Bärbältet är sytt i slitstarkt vattenavvisande tyg med elastiska hällor för redskap, kniv, karta och kompass och framför allt en stor ficka som kan förses med en liten hink. Du får båda händerna fria för plockning och får samtidigt med dig bärburken. Pris: 325 kr, smartasaker.se Solowheel är hjulet som snurrar på dina villkor. Hjulet som bara väger elva kg är lättmanövrerat tack vare en gyro som ”läser av” och förhåller sig till din kropps tyngdpunktsförskjutningar. Du bromsar, ökar farten och svänger via att luta dig lite bakåt, framåt respektive åt endera sidan. Solowheel har en 1500W motor vilket med en timmes laddning ger cirka 1,5 timmars åkning. Pris: 18 995 kr, coolstuff.se 49 UTBILDNINGSNYTT E-kurser när du vill och var du vill Du vet väl att SRF har ett antal e-kurser som utbildningsalternativ? E-kurser passar dig som inte har tid eller möjlighet att resa till en annan kursort, du väljer själv både tid och plats där du ska genomföra din kurs. Det enda som krävs är en internetuppkoppling. Ytterligare en fördel är att du kan pausa när du vill och genomföra kursen vid olika tillfällen samt gå tillbaka till avsnitt du behöver titta lite extra på. Under hösten kommer vi att släppa ännu fler e-kurser inom olika områden. Läs mer om våra e-kurser på srfutbildning.se. Redovisning II – två varianter Bokslutskursen Redovisning II kan numera genomföras på två olika sätt. Antingen väljer du en fyradagars kurs med lärarledd undervisning eller en mer intensiv variant på två dagar där du inleder kursen med en förberedande e-kurs. Redovisning II är en praktisk bokslutskurs där du lär dig att göra bokslut för mindre aktiebolag och är i första hand inriktad på K2regelverket. Kursen ger dig både teoretiska och praktiska kunskaper inom bokslutstransaktioner, periodiseringar, dokumentation samt bästa metodiken och tillvägagångssättet i bokslutsarbetet. Du lär dig även att argumentera för den bästa redovisningslösningen. Kursen genomförs på flera orter och vid ett flertal tillfällen under hösten. HÖSTENS UTLANDSKURSER! Nu är det hög tid att boka höstens utlandskurs. Att gå en utlandskurs ger mycket mer än nya kunskaper. Här får du tillfälle att diskutera med dina kurskompisar under både dag och kvällstid och du har tillgång till de professionella lärarna nästan dygnet runt. Du har också möjlighet att göra spännande upptäckter på kursorten och koppla av med sol och bad mellan kurspassen. Årets utlandskurser är: 50 å rp me läs e h oc ing.s dn tbil u f sr Bokslutsfrågor K2/K3-Redovisning III 15-24 oktober, Sri Lanka Redovisningsveckan 13-22 november, Kapstaden a SRFs Nyhetsvecka 24-31 oktober, Malaga Fullbokad Bok Missa inte... Vår nya Diplomutbildning Redovisningsassistent SRF! Läs mer på srfutbildning.se Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se SRF AKT UELLT SRF PÅ PLATS! SRF Lön var med som samarbetspartner när Affärssystemmässan Forum4IT genomfördes i Stockholm den 6 maj. Konferensen och utställningen samlade en stor del av branschens aktörer. Leverantörerna gavs möjlighet att visa årets nyheter och besökarna fick en inblick i hur framtidens system kommer att se ut. Besökarna hade även möjlighet att välja mellan 40 seminarium och SRF har under sitt pass under åren som samarbetspartner lyft fram aktuella ämnen såsom auktorisation, pieXML, förvaltningsplaner och detta år var den nyligen lanserade SALK, Svensk standard för Auktorierade Lönekonsulter som stod på programmet. I samband med Forum4IT presenterade Jonas Andersson från HerbertNathan & Co ”Affärssystem i Sverige 2015” med en beskrivning av förändringar, generationsväxlingen och molntjänsternas inträde på affärssystemsmarknaden ur olika aspekter. Det har tydligt blivit fler användare av systemen, idag berörs större delen av organisation av affärssystemen. Affärssystem handlar om samband mellan processer snarare än funktioner. Det har blivit en ökad komplexitet och att välja partner och leverantörer är idag viktigare än funktion. Idag finns 150 partners inom affärssystem. Att byta system var förr en investering som efter ett par år blev en vinstaffär, nu når man inte hela vägen ens på fem år enligt föredraget. Nyhet! Nu kan du nominera till Årets ARK eller Årets ALK Nu kan du som är medlem i SRF eller anställd på byrå och företag som är ansluten till SRF, nominera en Auktoriserad Redovisningskonsult till Årets ARK och en Auktoriserad Lönekonsult till Årets ALK. Vi vet att det finns många fantastiska medlemmar i vår kår som är väl värda att lyftas fram. Känner du någon som du ser som den goda förebilden för yrkeskåren, någon som aktivt arbetar för branschens utveckling eller på något annat sätt sätter yrkesrollen på kartan lokalt eller regionalt? Nu kan du uppmärksamma den personen genom att nominera till Årets ARK eller Årets ALK. Kravet för att kunna bli nominerad är att den nominerade i fråga uppfyller följande kriterier: • Är auktoriserad och medlem hos SRF. • Är ett bra föredöme för den yrkeskår denne är verksam i. Nomineringen lämnar du in via ett formulär som finns på srfkonsult.se/nominera. Du som nominerar ska ge en tydlig beskrivning om varför du tycker att just den här personen ska ha utmärkelsen Årets ARK eller Årets ALK. Sista nomineringsdag är den 31/8. En jury kommer att utse dem som kommer till den slutgiltiga nomineringsfasen. De nominerade kommer att presenteras och en vinnare kommer att koras vid årets upplaga av SRF dagarna den 6 oktober. Semestertider hos SRF I sommar kommer vi under veckorna 29-32 att ha begränsad bemanning på våra kontor i Falun och Stockholm. Detta innebär att vecka 29 och 32 är telefonväxeln öppen mellan klockan 08.00-12.00. Vecka 30 och 31 har vi stängt. Vid brådskande ärenden mejla [email protected]. Vi önskar er alla en trevlig sommar! Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se 51 För hela vårt kursutbud Kursstarter se srfutbildning.se till och med oktober 2015 Redovisning Ort Datum Ekonomistyrning Ort Datum Bokföringskurs – grund Solna 21-24/9 2015 Ekonomistyrningens grunder Stockholm 6/10 2015 Bokslutskurs med skatt – Redovisning II, fördjupning Göteborg 28-29/9 2015 Ekonomistyrning i AB Göteborg 21-22/10 2015 Ekonomistyrning i EF & HB Stockholm 7/10 2015 Koncernredovisning – grund Stockholm 19-20/10 2015 Företagsvärdering Stockholm 29/10 2015 Löpande redovisning – Redovisning I Solna 14-18/9 2015 Löpande redovisning – Redovisning I Göteborg 19-23/10 2015 Bokslutskurs K2 – Redovisning II Malmö 24-25/8 2015 Lön Ort Datum Bokslutskurs K2 – Redovisning II Göteborg 7-8/9 2015 Lön – en ständig process Stockholm 30/10 2015 Bokslutskurs K2 – Redovisning II Stockholm 5-6/10 2015 Lönehantering – grund, Lön I Stockholm 28-30/9 2015 Praktisk bokslut K2 – Redovisning II Solna 19-22/10 2015 Lönehantering – grund, Lön I Göteborg 9-11/9 2015 Bokslutsfrågor K2 och K3 – Redovisning III Stockholm 12-14/10 2015 Lönehantering fortsättning – Lön II Göteborg 5-6/10 2015 Fastigheter – komponentavskrivning Göteborg 6/10 2015 Lönehantering fortsättning – Lön II Stockholm 26-27/10 2015 Fastigheter – komponentavskrivning Stockholm 20/10 2015 Löneväxling Stockholm 30/9 2015 Bokslutsfrågor – sambandet mellan redovisning och skatt Stockholm 14-16/10 2015 Personalförmåner Stockholm 13/10 2015 Skatter och avgifter Stockholm 13/10 2015 Skatt Ort Datum Special Ort Datum Avveckling av företag Stockholm 21/10 2015 Att presentera ekonomirapporter Stockholm 8/10 2015 21/10 2015 Excel för ekonomer – grund Stockholm 22/10 2015 Ledarskap och grupputveckling Gotlands Tofta 5-9/10 2015 Lönsammare byrådrift Hindås 23-25/9 2015 Fastighets- och byggmoms Stockholm Fastighetsbeskattning Stockholm 22/10 2015 Företagsbeskattning – avancerad (3 dagar) Stockholm 26-28/10 2015 Företagsbeskattning – avancerad, dag 1 – Beskattning av aktiebolag Stockholm 26/10 2015 Företagsbeskattning – avancerad, dag 2 – Beskattning av fåmansföretag Stockholm 27/10 2015 Företagsbeskattning – avancerad, dag 3 – Beskattning av HB/EF Stockholm 28/10 2015 Jord- och skogsbruksveckan Stockholm 21-23/9 2015 Generationsskifte EF med inriktning jordoch skogsbruk Stockholm 24/9 2015 Moms – grundläggande frågor och nyheter Göteborg 20-21/10 2015 Moms – grundläggande frågor och nyheter Stockholm 13-14/10 2015 Momsnyheter Malmö 7/10 2015 Bokslutsfrågor – sambandet mellan redovisning och skatt Stockholm 14-16/10 2015 Skatteplaneing i ägarledda företag Göteborg 8-9/10 2015 E-kurser • Reko • Bokföringsnämnden • K2 – årsredovisning • Skattedag enskilda näringsidkare – jord och skog • Bokföringslagen • Årsredovisningslagen • Bokföringsnämndens allmänna råd 2013:2 • Nyhetsdag i beskattning Yrkesutbildningar • Redovisningsassistent SRF – Diplomutbildning • Redovisningskonsult SRF – Diplomutbildning • Redovisningskonsult SRF, intensiv • Auktoriserad Redovisningskonsult SRF Kunskap i praktiken – srfutbildning.se FRÅGOR & SVAR FRÅGA EXPERTEN – ARBETSRÄTT, LÖNE- OCH PERSONALADMINISTRATION Thomas Englund på Advantage HR svarar på frågor om arbetsrätt, löne- och personaladministration. Du som är auktoriserad medlem, anställd på SRF-byrå/företag eller servicemedlem kan ställa frågor i ämnet under Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se. Är tjänstepension obligatoriskt? ? Måste arbetsgivaren teckna tjänstepension för sina anställda? Det var inget som togs upp vid anställningen men frågan har ställts vid senare tillfälle. Företaget har däremot tecknat Fora-försäkring. Det finns inget kollektivavtal. ! Företaget behöver inte betala någon tjänstepension, det är frivilligt såvida det inte framgår av kollektivavtal som företaget är bundet av. Frånvaroavdrag innevarande månad ? En anställd har blivit sjuk- skriven en månad framåt. Kan arbetsgivaren dra frånvaron även för innevarande månad, det vill säga inte i efterskott som är vanligt. Har arbetsgivaren rätt att ändra avvikelseperioden hur som helst? ! Ja, det finns ingen skyldighet för arbetsgivaren att betala ut för mycket lön om det är känt att den anställde är frånvarande. Finns möjlighet ska alltid lönen vara så korrekt som möjligt vilket innebär att arbetsgivaren bör dra frånvaro innevarande månad om man känner till den vid lönekörningen. Finns kollektivavtal kan den fackliga organisationen informeras. Måste försäkringar tecknas av arbetsgivaren ? Finns det några krav på att arbetsgivaren ska teckna olycksfallsförsäkringar eller är det upp till arbetsgivaren? Avräkning av semesterlönegrundande dagar ? Föräldraledighet är semester- lönegrundande i 120 dagar men vad gäller för en anställd som väljer att vara föräldraledig del av dag, till exempel två timmar per dag de första 120 dagarna. Ska man summera ihop dessa timmar eller räknas två timmar som en dag (ett tillfälle)? ! Det åtgår en hel dag av de dagar som är semesterlönegrundande oavsett frånvarons omfattning. Så är man föräldraledig två timmar en dag åtgår en av de 120 dagarna. Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se ! Ett företag är inte tvunget att teckna försäkringar annat än om det framgår av ett kollektivavtal som företaget är bundet av. Det är alltså upp till arbetsgivaren. En anställd har dock alltid ett grundskydd genom den allmänna arbetsskadeförsäkringen som arbetsgivaren betalar till genom arbetsgivaravgifterna. Vad är semestergrundande för denna person? Är det 180 dagar totalt på ett år eller 180 dagar per period? Tjänar den anställde in semester igen under den andra längre sjukperioden under samma år om personen arbetat en längre period mellan sjukfrånvaron? ! Sjukfrånvaro är semesterlönegrundande i högst 180 dagar per intjänandeår. Den anställde tjänar alltså inte in semester igen under den andra sjukperioden under samma intjänandeår. Man kan alltså aldrig få mer än 180 dagars semesterförmåner för sjukfrånvaro per intjänandeår. ? En anställd som har varit sjuk över 180 dagar har därefter börjat arbeta för att nu bli sjuk igen. ! Sjukavdrag och sjuklön ska be- räknas för de timmar som den anställde skulle ha arbetat om han/ hon hade varit frisk, alltså inte ett genomsnitt. Under de första fjorton dagarna ges ju även sjuklönen, utöver karensdagen, i lika många timmar som sjukavdraget. Ersättning för sparade semesterdagar ? En vd som avslutar sin tjänst har inte tagit ut full semester utan har många sparade dagar. I anställningsavtalet finns en paragraf där det står att vd:n ska ansvara för att semester blir uttagen varje år, förutom de fem dagarna han har rätt att spara. Måste bolaget vägra att betala ut de överskjutande semesterdagarna? ! Jag tycker att ägaren är skyddad genom den skrivning som finns i vd-avtalet. Det kan inte vara ägarens sak att vaka över att vd:n tar ut sin semesterledighet. Sjukavdragets storlek Semesterlönegrundande sjukfrånvaro nen beräknas? Ska sjukfrånvaro dras för den schemalagda tiden som hon egentligen skulle ha arbetat och då ge sjuklön för motsvarande tid eller ska avdraget göras som ett genomsnitt på åtta timmar per dag? ? Om en anställd har fast månadslön men går på schema som innebär olika långa dagar samt även helgarbete, hur ska då sjukavdraget samt sjuklö- Anställd som går i pension ? Arbetsgivaren har tillsam- mans med den anställde (som ska fylla 67 år) bestämt att den anställde ska gå i pension och undrar om man måste göra något slags avtal mellan sig om detta. ! En anställd är avgångsskyldig enligt lag (LAS) när han/hon fyller 67 år. Arbetsgivaren ska då meddela detta skriftligt en månad innan, det vill säga att anställningen på grund av uppnådd pensionsålder avslutas den åå-mmdd. Något särskilt avtal i övrigt behövs inte. 53 FRÅGOR & SVAR FRÅGA EXPERTEN – BESKATTNING Jonas Sjulgård, SRFs skattejurist svarar på dina frågor om beskattning. Du som är auktoriserad medlem, anställd på SRF-byrå/företag eller servicemedlem kan ställa frågor i ämnet under Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se. Förseningsersättning och moms ? Ett företag ska fakturera en kund och i samband med detta ta ut en förseningsersättning på 450 kronor. Ska det vara moms på denna ersättning? ! Nej, förseningsersättningen ska faktureras utan moms. Sådan ersättning utgör ingen omsättning av en vara eller tjänst utan anses ha skadestånds- eller sanktionskaraktär gentemot kunden. Enligt Skatteverket gäller detta synsätt hela kedjan av åtgärder från betalningspåminnelse till rättegångskostnader och oavsett om företaget själv verkställer åtgärder för att få betalt eller om det anlitar ombud. Friskvård som betalas med autogiro ? Hos en större kund är det vanligt att de anställda betalar sina motionskort med autogiro varje månad. Vilket underlag är det korrekta att begära in när de begär att få friskvårdspeng? ! Arbetsgivaren bör se till att få en kopia på den anställdes kontrakt med motionsanläggningen. Detta för att kunna bedöma att aktiviteten ifråga verkligen är av enklare slag och inte är för dyr. Arbetsgivaren bör dessutom se till att få in ett underlag för varje utbetalning av motionsbidraget, som visar att den anställde faktiskt har haft en kostnad för motionen. Utbetalningen kan annars anses utgöra kontant lön. Tänk på att arbetsgivaren inte kan räkna med att få något avdrag för den ingående momsen på sina 54 utbetalningar till de anställda. Anledningen är att han lämnar en kostnadsersättning till de anställda för deras egna utgifter för motionen och friskvården. Gammalt Rot-avdrag ? Jag ska upprätta deklaration för en kund, som sålt sitt hus. Hon har fått Rot-avdrag under 2005, och har ingen uppgift om antal kronor. Skatteverket har inte kvar uppgiften. På leverantörens faktura finns ingen uppgift om bidragsdelen. Hur gör man? ! Erhållet Rot-avdrag påverkar inte vinstberäkningen. Det är endast skattereduktion för Rot-arbete utfört den 8 december 2008 eller senare som avdrag inte får göras för den delen av förbättringsutgiften som motsvaras av skattereduktionen. information om värdering av bilförmån för beskattningsåret 2015, SKV M 2014:18: ”Förmån av drivmedel redovisas separat från bilförmånsvärdet. Om det i bilförmånen ingår drivmedel ska denna förmån vid den anställdes beskattning beräknas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2 av den mängd drivmedel som kan antas ha förbrukats för bilens totala körsträcka under den tid den anställde haft bilförmån. Regeln gäller alla drivmedel, det vill säga även el och andra miljöbränslen. Om en anställd med förmånsbil som kan drivas med el laddar den på arbetsplatsen eller i övrigt på arbetsgivarens bekostnad uppkommer således en skattepliktig drivmedelsförmån. Förmånen redovisas månatligen med 120 procent av beräknat marknadsvärde av den elförbrukning som avser privat körning”. ! För förmånsbil som drivs med annat drivmedel än diesel får avdrag för resa till och från jobbet göras med 9,50 kronor per mil. Det framgår av 12 kap. 29 § inkomstskattelagen. När det gäller drivmedelsförmån står följande i Skatteverkets ! Nej, om arbetsgivaren tillhan- dahåller motionsutrustning i den anställdes bostad räknas det normalt som en skattepliktig förmån. Det gäller i princip alla former av motionsutrustning. Inte bara cykel utan även till exempel motionsband, skivstång och hantlar. Enligt Skatteverket kan dock enklare utrustning tillfälligt förvaras i bostaden utan att det anses som en förmån. Som exempel nämner man gåstavar i samband med att de används vid motion till och från arbetet. Undantag från skatteplikt bör enligt Skatteverket även gälla om arbetsgivaren tillhandhåller utrustning i bostaden för en anställd som på grund av funktionshinder har svårigheter att utföra friskvårdsaktivitet på annan plats. Avdrag för pensionsförsäkring Elbil som förmånsbil ? Jag har en kund som har en elbil som förmånsbil. Jag har hört att man får dra av 9,50 kr per mil avseende resor till och från jobbet om man uppfyller de villkoren. Stämmer detta? Det kan väl även bli ett problem om man laddar bilen på jobbet inför hemresan. Är det en förmån? slag som är skattefri för den anställde? ? Ett aktiebolag har betalat pre- mier för tjänstepensionsförsäkringar för de anställda. Vilket års löner ska jag titta på när jag beräknar högsta möjliga avdrag för dessa premier? Kalenderåret eller bolagets brutna räkenskapsår? Motionsutrustning i bostaden ? Ett företag funderar på att köpa in motionscyklar som personalen ska få låna hem och använda i bostaden. Det skulle vara effektivt och tidsbesparande för både de anställda och arbetsgivaren. Kan det räknas som sådan motion av enklare ! Avdrag för premier till tjänste- pensionsförsäkringar får enligt huvudregeln göras med 35 procent (dock högst tio prisbasbelopp) av den lön som betalats ut under bolagets beskattningsår (räkenskapsår) eller föregående beskattningsår. Som lön räknas även skattepliktiga förmåner. Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se FRÅGOR & SVAR FRÅGA EXPERTEN – REKO Helen Bäckqvist, Rekoansvarig på SRF, svarar på frågor som rör Reko. Du som är auktoriserad medlem, anställd på SRF-byrå/företag eller servicemedlem kan ställa frågor i ämnet under Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se. Bokslutsrapport – Användning av annans arbete ? En av mina tidigare anställda har startat eget och tagit över några av sina kunder i egen regi. Nu undrar en av de kunder som min tidigare anställda har om jag har möjlighet att granska utfört arbete och skriva Bokslutsrapport till henne. Min tidigare anställde är inte Auktoriserad Redovisningskonsult. ! Du kan lämna en Bokslutsrap- port även om någon annan skött den löpande bokföringen, gjort bokslut och upprättat årsredovisningen, förutsatt att du har bedömt att arbetet med uppdraget har kunnat följa och uppfylla kraven i Reko. Om du har bedömt att en Bokslutsrapport kommer att kunna lämnas, bör en notupplysning, enligt Reko 690 Upplysning om Bokslutsrapport göras i tilläggsupplysningarna, som sista not. Du måste ha ett uppdragsavtal som specificerar att du ska analysera utfört arbete för att bedöma om en Bokslutrapport kan lämnas, samt en egen dokumentation som visar de kontroller och rimlighetsanalyser som du gjort för att bedöma att det utförda arbetet uppfyller kraven i Reko, som underlag för ditt beslut att upprätta en Bokslutsrapport. Betalningsuppdrag – attest ? Jag har en kund där jag nu ska ta över betalningsuppdraget för leverantörsfakturor, löner och dylikt. Jag undrar då ifall en attest via elektronisk signatur är att betrakta som en godkänd attest? Kunden får då ett mejl och Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se kan klicka på en länk och lägga in sin attest i programmet och man kan sedan ta ut en rapport som visar vem som har attesterat vad och när. Vi vill hitta ett sätt där kunden enkelt kan attestera betalningar utan att behöva komma till kontoret eller att vi ska behöva skicka pappren emellan oss varje gång. ! Reko 540 Betalningsuppdrag, anger att uppdragsgivaren alltid ska attestera underlagen för betalning, så att det inte kan ifrågasättas i efterhand att det är uppdragsgivaren som har godkänt betalningen. Det anges dock inte uttryckligen att sådan attest inte kan vara digital, utan det avgörande är att godkännandet kan knytas direkt till uppdragsgivaren. Av din beskrivning framgår att ert system kan knyta en attest till respektive faktura, som gör att det är klargjort att den är godkänd för betalning, samt att det dessutom finns en rapport som visar vem som attesterat och när det har skett. Förutsatt att det i efterhand alltid går att ta fram denna rapport och knyta den till respektive faktura ser jag inte något hinder i den föreslagna rutinen enligt kraven i Reko. lämnas ger ett bra beslutsunderlag avseende verksamhetens resultat och ställning. I en situation när det egna kapitalet är förbrukat är det redovisningens uppgift att visa detta, och det finns bestämmelser i aktiebolagslagen, ABL, som ska följas för att hantera situationen. Det innebär att en kontrollbalansräkning ska upprättas, samt att en första och andra kontrollstämma ska hållas för att bedöma om det egna kapitalet är återställt. Då det egna kapitalet inte är återställt ska upplysningen om att verksamheten bedrivs under personligt betalningsansvar stå i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Om detta sker uppfylls kraven i ABL, med följden att en Bokslutsrapport kan lämnas. Om däremot företaget inte agerar enligt ABL enligt ovan så kan inte någon Bokslutsrapport lämnas, även om det egna kapitalet blir fullt återställt. Orsaken är att kraven i Reko och förutsättningarna för att lämna en Bokslutsrapport bygger på att följa lagar och regler i hela processen. Attest av bokslutsverifikationer ? Enligt Reko ska kunden at- rapport när uppdragsgivaren har förbrukat sitt aktiekapital till mer än hälften? testera bokslutsverifikationer upprättade av byrån. Skulle vi kunna skriva in i uppdragsbrevet att kunden i och med att vi får uppdraget att upprätta bokslutet, även godkänner de verifikationer byrån upprättar i samband med detta? ! Syftet med Bokslutsrapporten ! Enligt Reko 550 Bokslutsupp- Bokslutsrapport – förbrukat aktiekapital ? Går det att lämna en Boksluts- är att informera om att redovisningen följer lagar och regler, samt att den information som drag, punkt 9, ska alla rättelser, kompletteringar och bokslutstransaktioner som redovisnings- konsulten upprättar i samband med uppdragsgivarens bokslut attesteras, som en bekräftelse på att uppdragsgivaren godkänt posten. Detta krav kan inte avtalas bort, men kan till exempel lösas praktiskt genom att kunden i efterhand bekräftar bokslutstransaktionerna via mejl på ett utdrag från verifikationslistan som innehåller dessa poster. Upplysning om lämnad Bokslutsrapport ? Enligt Reko 690 Upplysning om Bokslutsrapport, kan jag ange i not till årsbokslutet/årsredovisningen att en Bokslutsrapport lämnats. Vad är fördelen med att ange notupplysning i årbokslutet/årsredovisningen? ! En not är det enda sättet att lämna information om att en Bokslutsrapport lämnats, eftersom Bokslutsrapporten inte är ett officiellt dokument som är tillgängligt för utomstående. Genom denna information får utomstående veta att informationen har lämnats i enlighet med kraven i den svenska standarden för redovisningstjänster, Reko. Bokslutsrapporten är ett kvalitetskvitto som flera kreditupplysningsföretag har börjat informera om vid sökning av företag, och då hämtar man informationen från noten i årsbokslutet/årsredovisningen. SRF Reko Byråstöd och SRF Dokument hittar du under menyn Dokumentmallar när du loggar in på Mina sidor på srfkonsult.se. 55 FRÅGOR & SVAR FRÅGA EXPERTEN – REDOVISNING Claes Eriksson, redovisningsexpert på SRF, svarar på frågor som rör redovisning. Du som är auktoriserad medlem, anställd på SRF-byrå/företag eller servicemedlem kan ställa frågor i ämnet under Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se. Finansiell leasing i koncernredovisningen ? Jag har en kund med många leasingbilar som ska upprätta koncernredovisning. Under förutsättning att vi har klassificerat avtalen som finansiella, måste företaget då alltid ta upp det som finansiell leasing i koncernbalansräkningen? .. Jag har fått information om att det finns ett undantag om leasingavtalen inte är väsentliga? Om det finns ett undantag, var står det och hur bedöms vad som är väsentligt? ! Utgångspunkten är reglerna i kapitel 20 och i ditt fall då närmast 20.5 – 20.12. Från detta finns undantag i juridisk person (regel 20.29), men inte i koncern. Därmed blir det första svaret på din fråga att en koncern alltid ska redovisa en finansiell leasing enligt just reglerna för hur ett finansiellt leasingavtal ska redovisas. I nämnda punkter anges nämligen inget om väsentlighet. Däremot finns kapitel två i K3 som är ett sorts ”portalkapitel” där olika grunder och begrepp klargörs. I detta kapitel finns regler om väsentlighet, relevans, tillförlitlighet med mera. Vad gäller väsentlighet kan du titta på punkterna 2.8 och 2.11 med tillhörande kommentarer. Även stycket efter kommentaren till punkt 2.11 om avvägning mellan nytta och kostnad kan du titta på. Utifrån dessa skrivningar kan man tänka sig att göra undantag från reglerna i kapitel 20. Jag skulle däremot säga att utgångspunkten är att det ska redovisas som ett finansiellt leasingavtal. Om styrelsen väljer att inte göra 56 det bör de dokumentera bedömningarna utifrån skrivningarna i kapitel 2 om väsentlighet. Självklart är det om ett företag bara har en leasingbil i en koncern, då går det att motivera att det inte är väsentligt att redovisa den enligt de något mer komplicerade reglerna om finansiell leasing. Det går däremot inte att ange någon exakt gräns för begreppet väsentlighet. Det är en av skillnaderna mellan K3 och K2. K3 bygger på att företaget gör bedömningar som de kan motivera utifrån principerna i normeringen. Min utgångspunkt är att det alltid är rätt att redovisa enligt reglerna i kapitel 20. Kan ett företag motivera väsentlighet utifrån kapitel två kan undantag göras. Dessa regler får däremot inte användas ”schablonmässigt” bara för att det är svårare att räkna på och hantera en finansiell leasing i jämförelse med en operationell. K1 och K2 – samtidigt ? Jag har en kund som bildade ett aktiebolag 2014 vilket kommer att redovisa enligt K2-reglerna. Samma kund har en enskild firma som vi skulle vilja välja BFNAR (2006:1) Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut (K1) för. Är det möjligt? Jag tänker främst på punkt 1.2 i K1. ! Den punkt du refererar till anger att en fysisk person som bedriver flera verksamheter endast får tillämpa K1 om det tillämpas på samtliga verksamheter. Regeln gäller bara verksamheter som fysikern bedriver direkt, inte när verksamheten ligger i ett aktie- bolag. Det är inte den fysiska personen som tillämpar K2 utan det är aktiebolaget. Det går med andra ord bra att tillämpa K1 i den enskilda verksamheten och K2 i aktiebolaget. Not då inga anställda finns ? Jag undrar om ett företag måste ha med noten för anställda och personalkostnader även om det inte har någon personal eller personalkostnader alls? Jag brukar ta bort den noten, men ser att andra låter den vara med och lägger in texten: ”Bolaget har inte haft några anställda och några löner har ej utbetalats.” Vad är rätt? ! Jag anser att man inte behöver ha med noten. Definitivt inte i det fall du inte ens har några personalkostnader i resultaträkningen. Är noten inte med betyder det att företaget inte har något att informera om. Det är däremot inte fel att ha med den. Det är till och med tydligare, varför jag inte kan påstå att det finns något ”rätt”. ! Hur din kund skickar fakturor till sina kunder har ingen betydelse då det gäller arkiveringen av räkenskapsinformation hos din kund. Det som skickas iväg till den andra parten är ju inte räkenskapsinformation hos din kund. Även i fall där fakturorna skrivs ut och skickas iväg kan man ha rutiner och system för att arkivera underlagen elektroniskt hos sig själv. I Bokföringsnämndens vägledning Bokföring (BFNAR 2013:2) anges i punkt 7.5 när räkenskapsinformation som företaget självt sammanställer ska anses sammanställd. I kommentaren anges bland annat följande: ”Ett företag som både upprättar och presenterar kundfakturor elektroniskt ska spara fakturorna i elektronisk form. Om företaget upprättar kundfakturorna elektroniskt men presenterar dem i pappersform i sin bokföring, ska fakturorna sparas i pappersform. Det är företagets val av presentationsform i bokföringen som avgör hur fakturan ska sparas och inte i vilken form kunden får den.” Lägsta avskrivningar i K1 Arkiveringsform för kundfakturor ? Om ett företag mejlar sina kundfakturor till sina kunder räcker det då att de arkiverar filerna på fakturorna eller måste företaget ändå skiva ut fakturorna och arkivera dem i pappersformat? Kan företaget i så fall arkivera alla kundfakturor elektroniskt även om vissa fakturor går via post, eller måsta företaget arkivera de som skickats per post i pappersformat? ? När det gäller avskrivningar i K1 är maximala avskrivningar i redovisningen lika med vad företaget kan skriva av skattemässigt. Vad är det minsta man får skriva av per år? ! Enligt punkt 6.38 i K1 ska inven- tarierna värderas kollektivt till det värde de har vid beskattningen. Det finns inget krav att göra skattemässiga avskrivningar. Väljer företaget det blir det inte någon avskrivning enligt K1. Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se U T L O G G A D KORSORD FRIHETS- HÄSTHJÄLTEN SVANS SIMÓN SURMJÖLK KAN DILL OCH SILL VARA TILL BÖR RAPPA PÅ MAST UPPGAV ANRÄTTA HOMEROSEPOS SOM UTE KÖRTEL SOM VAR PÅ INNE KARL TAPPADE KJOLEN I TV PÅ BENEN I LÄKEMEDELSASK LUFTVÄRN HÄST GUILLOUGRABB SPA ÄR DEN SOM ÄR LITE ANNORLUNDA I NORR KRONOBERGS LÄN HÄR LIFTAS DET VINTERTID BLIR HADE HYLLA AV 80-TALSVIPPA AXLARNA HÖRS PÅ NYA ZEELAND ÖVER HUVUD MOLTAS TAGET TUPPAR SIG HÖGLJUTT LABIALT MÖTE TOK PLATS FÖR SYSTRAR DOSERNA ELDSTÄDER VIFTAS DET MED I TÅG VÄNDER VISS MAL SAMLAR PÄRMBÄRARE FADÄSEN YTMÅTT BURFÅGLAR ADELSVÄLDE MJUKISBILL? SÅN DAG ÄR BLÖT BUTIKSDJUR PLÅNBOKSFALL PRODUCERAS BOCKSTAD STÖRST, BÄST & VACKRAST? KLYFTIGT SPRÅK? BRUTAL KRAVALLVAPNEN SORTERNA DET ATT INGA GUDAR HAVA KNÄCKS ÄVEN MENTALT DE SOM STYR AFFÄR KÄRNOR FISK MED NACL KRAFTUTTRYCK BLIR HETT SOM BRIKETT SLÄNGD SÅGS MED ISOLDE SKÄRET BOKDEL LOFOTEN INMITT I PRÄNT- MÖRDEG BAND AT LJUSSTOFF BASKERGÄNG UNDER TAK ERBIUM JA, KARTA HITTAR VI I DEN KLEMAR BORT LEMURKRYSS Konstruktör: Lena Holmlund © Skicka in ditt tävlingsbidrag och var med i utlottningen av fina priser. 1:a pris är en SRF-datorväska. 2:a pris ett laptop-fordral och 3:e pris är profilprylar ur SRFs sortiment. Konsultens redaktionsgrupp drar vinnarna bland de rätta lösningarna som skickats in. Pristagarna meddelas under vecka 34. Vinnarna och facit på korsordet kommer att publiceras på www.tidningenkonsulten.se. Mejla in rätt lösning, det vill säga ordet/ orden som bildas i korsordets färgade rutor, till [email protected] senast den 16 augusti. Glöm inte att ange ditt namn och e-postadress! Nr Nr33 2015 2015 tidningenkonsulten.se tidningenkonsulten.se 57 NYA AUKTORISERADE MEDLEMMAR AUKTORISERADE REDOVISNINGSKONSULTER ASKIM Nicklas Ullman AcTricia Skatt & Redovisning AB BORGHOLM Susanne Hempel S & S Redovisning AB LINKÖPING Marie Krölle LRF Konsult AB Åsa Kempe BRP Systems AB LJUNGBY FLEN Lena Sandahl Konceptor AB GÖTEBORG Jan-Christer Berggren Adbus Affärspartner AB Annica Rundqvist Rådek Redovisning & Revision AB Alexandra Franzén PwC Carl Edvardsson LRF Konsult AB Ingrid Olofsson iRevision AB Madeleine Wolgast Stenberg N Stenbergs Redovisningsbyrå AB Marita Allgöwer Gothia Redovisning AB HALMSTAD Caroline Säfström LRF Konsult AB KINNA Lina Hagman Markekonomerna i Kinna AB LUND MALMÖ Jessica Tidebrink PwC Åsa Mile PwC MJÖLBY Christina Cambrant Månsson Cambrant Hälsa Ekonomi och Redovisning NORRKÖPING Carin Carlson Ekonomibyrån Axet HB Christina Nörby PwC Norrköping SALA Agneta Swärd Ordna Administration SALA fortsättning Lars-Åke Nordsten LRF Konsult AB SIMRISHAMN Lisa Edlund BG Aktiv Ekonomi KB STOCKHOLM Carina Dahlin Ekonomi Klara Papper AB Hanna Rubensson HannaR AB Helena Erixon Centera Outsourcing AB Katarina Tarras Wahlberg AB Södermalms Redovisningsbyrå Kicki Mikhail Almendal & Partner AB Kristina Wigren EkonomiPorten AB Lillevi Rosengren Bokföringsbyrån Nya Ekonomlinjen Markus Wetterberg Centera Outsourcing AB Tobias Johansson Accountor Sverige AB STOCKHOLM fortsättning Ulf Bengtsson Fisherstreet SUNNE Anders Näsman LRF Konsult AB UPPLANDS VÄSBY Mats Carlsson Vilunda Ekonomi AB Åsa Carlsson Vilunda Ekonomi AB UPPSALA Robert Ånstrand Ånstrands Redovisningsbyrå AB VÄSTERVIK Tatiana Paulsson Garpek HB VÄSTERÅS Fredrik Jireteg Dragonheart Redovisning AB ÅMÅL Therese Larsson LRF Konsult AB ÖREBRO Lina Alexis Admit Ekonomi AB AUKTORISERADE LÖNEKONSULTER BOLLEBYGD Maria Magnefors Ekonomiansvarig AB BROMMA NÄSSJÖ Tina Claesson NorthgateArinso HR Inger Julsgård Inger Julsgård FALUN SANDVIKEN Marita Wretskog Visma Services AB Lena Brisfjord Celebra Reco AB GÖTEBORG SKÖVDE Teresa Vesanen CGI Sweden Veronica Reuter SB Bokslut AB HAMMARSTRAND Maria Nyberg Maria Nyberg HELSINGBORG Elisabeth Wessman Elisabeth Wessman JÄRFÄLLA Rebecca Hagström Elfa Distrelec AB KALMAR Susanne Hobring Deloitte AB KISTA Camilla Ewerlöf CGI Sweden LINKÖPING Evelina Björkeby Grant Thornton Sweden AB LJUNGBY Lisbeth Carlsson KONTEK Lön AB Ulrika Dahlqvist KONTEK Lön AB 58 LULEÅ Catarina Forsman Grant Thonton Sweden AB Agneta Strandh PwC Kristian Christensen PwC STENUNGSSUND Malin Skretting Malin Skrettling STOCKHOLM Agneta Esp Accountor Sverige AB Anna Andersen Teaterbaren Anna Hammarkvist Amesto Accounthouse AB Annelie Jacobsson Sveriges Ingenjörer Ann-Katrin Örnberg Accountor Sverige AB Birgitta Willhans Visma Agda AB Carina Bäckström PwC Ellen Thun Prime Service Heléne Campatelli Nya Kreativgruppen Sverige AB STOCKHOLM fortsättning SUNDSVALL Jenni Trennestam Nordic Choice Shared Services AB Jessica Örnberg Accountor Personalitet AB Karin Björklund Ekonomi Klara Papper AB Karin Petersson Sveriges Television AB Lena Gustavsson Visma Agda AB Madeleine Agartz Agartz & Serneholt Redovisning AB Madelene Waldenström BDO Mälardalen AB Magdalena Smedberg Grant Thornton Sweden AB Malou Serneholt Horngren Agartz & Serneholt Redovisning AB Ulrika Thunman Nordic Choice Shared Services AB Marielle Blomqvist Nordlund PwC Mattias Thuresson Visma Agda AB SUNDBYBERG Gunilla Hagelin Ricknes Redovisning AB Kristina Eriksson Kristina Eriksson SÖDERTÄLJE Maria Lundberg Ohlson Maria Lundberg Ohlsson UPPSALA Josefin Selsborg Folkesson Ekonomiservice AB VÄSTERÅS Lena Ahnström OKQ8 Shared Service AB VÄXJÖ Anna Fri Visma SPCS AB ÄLVSJÖ Anna Maria Simoncini Rexel Sverige AB Linda Bienkowski Rexel Sverige AB ÖREBRO Nästa nummer av Konsulten utkommer vecka 38. Tala om vad du tycker, tipsa oss om intressanta artiklar eller annat innehåll på e-post [email protected]. Läs också webbtidningen www.tidningenkonsulten.se! Där hittar du de senaste branschnyheterna och där kan du också länka till artiklar från din egen webbplats. Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se SKATTEDAGEN 2016 • MOMSDAGEN 2016• REDOVISNINGSDAGEN 2016 Välkommen på nyhetsdagar – nu med fler föreläsare och större djup I år hårdsatsar vi på våra nyhetsdagar om skatt, moms och redovisning. Det blir heldagar för att vi ska kunna gå in djupare på de viktigaste nyheterna och diskutera vilka konsekvenser de får för företagen. Dessutom toppar vi med fler kompetenta föreläsare vid varje tillfälle. Läs mer och gör din anmälan på telefon eller via länken nedan. Boka i tid för garanterad plats. Välkommen på våra nyhetsdagar 2016! NYHETSDA GAR För mer information och anmälan: www.blinfo.se/nyhetsdagarna eller ring 0650-54 14 00! Boka och lä s mer om nyhetsdaga rna! Björn Lundén Information | Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | [email protected] | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo Prova Fritt i 90 dagar på automile.se Smartare elektronisk körjournal Hjälp era kunder från överraskningar med smartare elektronisk körjournal. Med Automile för företag slipper du och dina kunder överraskningar vid en eventuell skatterevision med en körjournal som uppfyller alla Skatteverkets krav. Du sparar tid och det finns appar för både iPhone, Android, Windows Phone och webbläsaren. Automiles smarta uppfinning installeras på 15 sekunder utan verktyg eller sladdar. Den använder alla mobiloperatörer utan krav på extra SIM-kort eller abonnemang. Enheten ingår utan extra kostnad och fungerar i alla fordon tillverkade efter 2001. Du och dina kunder kan prova fritt i 90 dagar på www.automile.se Frågor? Skriv till [email protected] eller ring oss på 010-209 98 80.
© Copyright 2024