1. No category

1
MARS
2015
Pengar
är energi
Per Bolund,
finansmarknadsminister
Foto: Lars Nyman
Klas Eklund om
MINUSRÄNTAN
SVENSKA KRISFONDER BLAND DE STÖRSTA • AMORTERINGSKRAVET IKRAFT • UPPRUSTNING MOT PENNINGTVÄTT
VD HAR ORDET
Thomas Östros slutar
Efter nästan tre år som vd på Bankföreningen slutar
Thomas Östros i april för ett toppjobb i Washington.
Har du noterat något särskilt
under din tid här?
■ Vad ska du göra?
Jag ska arbeta som exekutivdirektör
på Internationella valutafonden, IMF, i
Washington och representera
Norden och Baltikum i IMF:s styrelse.
Styrelsen har det dagliga ansvaret för
IMF:s frågor och fattar bland annat
beslut om krediter till länder med
betalningsbalansproblem.
Vad tar du med dig från tiden på
Bankföreningen?
Mycket. Det har varit år av snabb
förändring och väldigt stimulerande.
Vi har gjort väldigt mycket bra saker.
Jag har fördjupat mina kunskaper
kring hur känslig likviditeten kan vara
för vissa typer av regelförändringar.
Sverige har en liten valuta och ska
man ha likviditet måste bankerna vara
market makers, ständigt beredda att
göra affärer. Det kommer att vara
en aktuell fråga i många år framöver,
eftersom en del regelverk, till exempel
EU:s så kallade strukturreform,
riskerar att undergräva den svenska
kapitalmarknadens funktionssätt.
Det finns också anledning att vara
stolt: Sverige har otroligt fina banker.
De framstår internationellt som ett
föredöme, både vad gäller kapitalisering men också hur moderna de är,
effektiva, serviceinriktade. Att göra
bankärenden i många andra länder kan
vara en krånglig upplevelse. I Sverige är
det oftast väldigt enkelt. Ta bara Swish,
att kunna skicka pengar mellan konton
kopplade till mobiltelefonnummer. Det
är helt unikt. Mina kolleger i Europa
och världen blir väldigt förvånade över
att det är möjligt.
Är det något du är särskilt nöjd med?
Bankföreningen är en branschorganisation som fattar beslut, tar ställning
och har tydliga åsikter. Det har väckt
intresse i omvärlden. Bankföreningen
har blivit en aktör som är väl känd och
respekterad, som myndigheter och
regering tar på allvar och som också
syns mer i media.
Sedan har vi också tagit oss an Stibor,
som har blivit en modern, transparent
genomlyst referensränta med en
organisation som tar ansvar.
Vi har också arbetat med att förändra
synen på amortering av bolån.
Människor idag amorterar i mycket
större utsträckning än tidigare; en
framgång för medlemsbankerna som
har stimulerat kunderna till det.
• NR 1-2015
Vad ser du som de största utmaningarna
framöver för svenska banker?
Hur man ska bevara den svenska
bankmodellen och våra universalbanker, det som innebär att ha
hela bredden, alltifrån bolån till
företagsaffärer. Det finns konkreta
hot mot det. Strukturreformen i
EU är ett sådant. Ett annat är för
höga krav på bruttosoliditet. Det kan
innebära att det inte går att ha kvar
bolånen i banken, vilket jag tror att
de mår bäst av, eftersom man då får
ett långsiktigt ansvarstagande på ett
mycket bättre sätt än när bolånen
värdepapperiseras.
2
På IMF kommer du att arbeta med hela
länders ekonomi. Du har ju erfarenhet av
att hantera ett land i kris under din tid i
regeringen på 90-talet. Hur hoppfull är du
om världens tillstånd?
Jag är i grunden optimistiskt lagd.
Det kommer naturligtvis en vändning.
Problemet är att det tar väldigt lång tid
innan finanskrisen har värkt igenom.
Men det kommer ju en tidpunkt när
alla har anpassat sig till de nya villkoren
och känner att de vågar börja
konsumera och investera, och staterna
inte behöver spara så mycket längre.
När den tidpunkten kommer, då
kommer det att finnas en väldig
vitalitet, tror jag.
Vilken roll har bankerna i återhämtningen?
En helt central roll. Ska ekonomin få
sig ett uppsving så måste bankerna
vara tillräckligt starka för att kunna
ge krediter. Det är kanske det bästa
exemplet på hur väl svenska banker har
lyckats. Under hela finanskrisen har de
kunnat finansiera företagen. Svenska
banker har kunnat bygga kapital tack
vare att de har haft vinster. De har inte
behövt banta sina balansräkningar och
säga nej till krediter, som bankerna har
gjort i övriga Europa, vilket har ökat
på nedgången i ekonomin där. Men det
måste också finnas företag som efterfrågar krediter för att det ska bli riktig
fart, och där är vi inte riktigt ännu.
Vilka blir det nya jobbets utmaningar?
Mycket spännande och roliga utmaningar. Jag kommer rakt in i ett mecka
när det gäller några av världens bästa
ekonomer, som jobbar med oerhört
intressanta frågeställningar. Christine
Lagarde som är styrelseordförande i
IMF är en gammal kollega till mig. Hon
var handelsminister i Frankrike när jag
var näringsminister, så vi hade mycket
med varandra att göra under ett par år.
NYHETER
Upprustning mot penningtvätt
Sverige har en intensiv period framför sig på penningtvättsområdet: inkommande direktiv från EU, egna lagändringar i flera steg, och som kulmen besök av
den internationella penningtvättsbekämparen FATF, som nästa år ska granska
hur effektivt Sverige motarbetar penningtvätt och finansiering av terrorism.
■ FATF, Financial Action Task Force,
är det internationella organ som tar
fram standarder för att bekämpa
penningtvätt och finansiering av
terrorism. För att säkerställa att
standarderna efterlevs genomför
organisationen också utvärderingar av
länder. Nästa år är det Sveriges tur och
förberedelserna inför besöket pågår
som bäst hos svenska myndigheter.
Efter förra granskningen 2006 fick
Sverige kritik på flera områden, och
denna gång vill man uppdatera
regelverken i tid.
Finansinspektionen och ett stort
antal andra myndigheter har gjort en
nationell riskbedömning av hur lätt det
är att tvätta pengar eller gömma undan
dem för terrorism. Regeringen har
också presenterat en strategi för att
effektivisera bekämpningen. I strategin
ingår att skapa en ändamålsenlig och
effektiv reglering.
Politiskt utsatta
I augusti i år träder vissa ändringar i
penningtvättslagen ikraft. Det handlar
om vilka personer som ska betraktas
som PEP, personer i politisk utsatt
ställning. Banken är enligt penningtvättslagen alltid tvungen att ställa vissa
grundläggande frågor till nya kunder
som exempelvis vill öppna inlåningskonto. Syftet är att banken ska
’uppnå kundkännedom’ som det heter
i lagtexten. Till en PEP måste banken
ställa ytterligare frågor.
– De nya reglerna innebär alltså att
svenska kunder kommer att behöva
svara på frågor om någon i familjen är
politiskt utsatt. Det kan uppfattas som
integritetskränkande. Bankerna
få dra ett stort lass i detta, och vi
skulle önska att staten tog ett större
ansvar att informera kunderna om att
det faktiskt handlar om lagkrav.
Vi skulle också vilja att man tydliggör
var gränsen går mellan personuppgiftslagens skyddsregler och penningtvättslagen, säger Åsa Arffman,
penningtvättsexpert på
Bankföreningen.
Förändringarna i PEP-reglerna
träder ikraft i augusti 2015. Ett halvår
senare är det dags för ytterligare en
förändring av penningtvättslagen, då
Sverige ska implementera EU:s fjärde
penningtvättsdirektiv som blir klart
under året. Regeringen har flaggat för
att Sverige då ska gå något längre, med
utgångspunkt i FATF:s standarder. En
utredning har tillsatts och ska vara
klar 30 juni i år. Lagändringarna införs
tidigast nästa år.
Stort
intresse för
konferens om
penningtvätt
Med alla de förändringar som är på
gång med penningtvättsreglerna var
intresset stort för konferensen om
penningtvätt som Bankföreningen
var med och arrangerade den
19-20 mars.
På talarlistan fanns en rad
initierade föreläsare såsom
Richard Chalmers som tidigare
varit granskare på FATF,
kammaråklagare Katarina
Mörnstad från Ekobrottsmyndigheten och Jonas Clausen Mork,
expert på internationell penningtvätt på FOI, Totalförsvarets
forskningsinstitut.
Idag gäller PEP-reglerna bara kunder
som bor utomlands, men med de
nya reglerna ska de också gälla
PEP-kunder bosatta i Sverige.
Sedan tidigare omfattas även
familjemedlemmar och medarbetare
till en PEP.
3
NR 1-2015 •
SKATT
Ny lag om utbyte av
skatteupplysningar med USA
Den 1 april 2015 träder ny svensk lagstiftning i kraft som genomför Sveriges avtal
med USA om informationsutbyte för skatteändamål baserat på den amerikanska
lagstiftningen FATCA (Foreign Account Tax Compliance Act).
■ Lagstiftningen innebär att svenska
finansiella institut åläggs att årligen
lämna kontrolluppgifter till det svenska
Skatteverket på konton som innehas av
de som räknas som amerikanska
personer, det vill säga:
• personer som är bosatta i USA
• amerikanska medborgare
(även personer med dubbelt
medborgarskap)
• innehavare av amerikanskt
uppehålls- och arbetstillstånd
(så kallat Green card)
• företag som är registrerade i USA.
Kontrolluppgifter ska också lämnas
för konton som innehas av så kallade
• NR 1-2015
passiva företag, alltså företag som inte
bedriver aktiv näringsverksamhet
(mer än 50 procent av intäkterna härrör
från annan verksamhet än rörelse) om
det bestämmande inflytandet över
dessa företag utövas av en eller flera
fysiska personer som är medborgare
eller har skattemässig hemvist i USA.
Skatteverket ska i sin tur årligen skicka
kontrolluppgifterna vidare till USA.
Amerikanska skatteverket är å sin sida
ålagt att överföra kontouppgifter om
fysiska personer eller företag som har
konton hos finansiella institut i USA om
den fysiska personen eller företaget har
skattemässig hemvist i Sverige.
4
Rapporteringen till USA enligt den nya
lagstiftningen ska påbörjas senast den
30 september 2015 för kontoinformation som inhämtats för 2014.
– De nya reglerna ställer stora krav på
svenska banker att spåra amerikanska
personer. En särskild lag, lagen om
identifiering av rapporteringspliktiga
konton med anledning av FATCAavtalet, reglerar hur de finansiella
instituten ska gå till väga för att finna
dessa personer i sin verksamhet. Det
är också ganska detaljerade uppgifter
som ska vidarebefordras, säger
Ulrika Hansson, skatteexpert på
Bankföreningen.
NYHETER
Sanktioner mot enskilda i ledningen
Nya bestämmelser är på väg som ger möjlighet att ställa enskilda styrelsemedlemmar eller vd till svars i en bank. Sanktioner på upp till 5 miljoner euro
eller förbud i 3-10 år att ingå i en styrelse eller vara vd kan bli fallet.
■ Enligt propositionen som kom i
slutet av januari ska Finansinspektionen
kunna utfärda sanktionsföreläggande
mot fysiska personer. Det är nytt
jämfört med tidigare svenska regler, då
bara själva banken kunde få en sanktion.
Den enskilda personen kan alltså ställas
till svars för om en bank eller annat
finansiellt institut har gjort något fel.
Överträdelsen ska vara allvarlig, men
det krävs också att personen ifråga har
haft uppsåt eller varit grovt oaktsam.
Det är en del av genomförandet av
kapitaltäckningsdirektivet, och skulle
egentligen ha varit infört i svensk rätt
tillsammans med reglerna om kapitaltäckning i augusti 2014. Men denna del
av förslaget kritiserades hårt av remissinstanserna, däribland Bankföreningen,
så införandet sköts upp för att regeringen skulle utreda frågan mer.
– Vår kritik var att FI har för många
funktioner. De sätter reglerna, utreder
överträdelser mot dem och dömer
sedan ut sanktioner. Vi väckte frågan
på principiell grund redan 2011, ur en
rättssäkerhetsaspekt. Nu har
regeringen delvis lyssnat på oss i och
med att FI måste gå via domstol ifall
den anklagade inte godkänner
föreläggandet. Det skapar ett mer
rättssäkert system, säger Åsa Arffman,
jurist på Bankföreningen.
Bankföreningen vill också att juridiska
personer, alltså bankerna, ska kunna
få sin sak prövad i domstol som första
instans. Så är det inte idag, trots att det
kan vara tal om mycket stora sanktionsbelopp.
När det gäller enskilda skapar lagen
fortfarande rättsosäkerhet angående
hur länge en person kan bli avstängd,
enligt Bankföreningen. Trots att tiden
för avstängningen har gått ut, kan FI
fortfarande ta hänsyn till sanktionen
vid framtida lämplighetsprövningar när
en person ansöker om att ingå i en
styrelse. Där finns ingen tidsgräns.
Lagen kan få stor inverkan på hur
styrelser arbetar i framtiden, särskilt
vad gäller dokumentation av vad man
har känt till och beslutat.
– Man måste kunna visa i efterhand
att man inte haft uppsåt eller varit
grovt oaktsam, säger Åsa Arffman.
Det påverkar sannolikt även
rapporteringsstrukturen i banken, det
vill säga vilken information som skickas
till styrelsen från hela banken.
Åsa Arffman, jurist på Bankföreningen
Bestämmelserna ska införas i bankoch finansieringsrörelselagen och
lagen om värdepappersmarknaden.
Föreslås träda ikraft 1 maj 2015.
Fysiska personer
Vid allvarlig överträdelse
• får under en period om lägst 3 år
och högst 10 år inte vara
styrelseledamot eller vd i ett
kreditinstitut
• sanktionsföreläggande om
högst 5 miljoner euro, eller två
gånger den vinst som den fysiska
personen erhållit eller två gånger
den kostnad som personen
undvikit till följd av överträdelsen
Juridiska personer
Om banken åsidosatt sina skyldigheter
ska FI ingripa genom att utfärda ett
• föreläggande att vidta åtgärder,
• förbud att genomföra beslut, eller
•anmärkning
Om överträdelsen är allvarlig ska
tillståndet återkallas eller, om det
anses tillräckligt, varning meddelas
FI kan även ingripa med ett föreläggande om FI bedömer att företaget inom tolv månader inte längre
kommer att uppfylla sina skyldigheter.
Ett beslut om anmärkning eller
varning får kombineras med en
sanktionsavgift på
• lägst 5 000 kr och högst 10
procent av företagets omsättning
föregående år, eller
• två gånger den vinst som företaget
erhållit eller två gånger den förlust
som företag undvikit till följd av
överträdelsen.
5
NR 1-2015 •
BOLÅN
Amortering
– strikta krav snart på plats
Finansinspektionens förslag till amorteringskrav ligger i linje med
Bankföreningens tidigare amorteringsrekommendation. Skillnaden för de
flesta kunder blir därför inte så stor.
■ Finansinspektionen sände den
11 mars ut förslag till nya regler om
krav på amortering av bolån på remiss.
Förslaget innebär att nya bolån med
en belåningsgrad över 70 procent ska
amorteras med minst 2 procent av
det ursprungliga lånebeloppet varje år.
Lån mellan 70 och 50 procents
belåningsgrad ska amorteras med
minst 1 procent per år.
år för att minska procykliska effekter.
Risken är annars att amorteringskravet
förstärker konjunktur- och marknadssvängningar, genom att amorteringarna
minskar vid bostadsprisuppgångar och
ökar i prisnedgångar. Vid en avsevärd
värdeförändring, på grund av exempelvis renovering eller ombyggnad, får man
dock alltid göra en ny värdering.
– Bankerna har under flera år
arbetat aktivt med att stärka
kundernas amorteringsbeteende.
I dag får alla kunder en individuellt
anpassad amorteringsplan när man tar
ett nytt bolån. Det har medfört att i
princip samtliga kunder som tar ett lån
med hög belåningsgrad numera
amorterar. Därmed blir övergången
till det kommande amorteringskravet
inte så stor, säger Magnus Karlsson,
analytiker på Bankföreningen, och
tillägger att det är bra att det blir
klarhet i vad som gäller så att bankerna
kan börja förbereda sig och kunderna.
Slipper amortera
Värderingen av bostaden, och därmed
belåningsgraden, ska utgå från marknadsvärdet. Omvärdering av bostaden
får dock inte göras oftare än vart femte
• NR 1-2015
Banken kan ge kunder undantag
från amorteringskravet under en
begränsad period om det finns särskilda
skäl. Situationer som nämns är
arbetslöshet, sjukdom och dödsfall i
familjen. Även annat som inte preciseras
kan utgöra särskilda skäl.
– Det är bra att Finansinspektionen
har lämnat denna flexibilitet i
regleringen. Det går inte att ange alla
de särskilda skäl som kan uppkomma.
Finansinspektionen ger nu banken
möjlighet att avgöra det för den
enskilda kunden. Bankerna gör det
redan i dag och har stor erfarenhet av
att hantera kunder i olika ekonomiska
situationer i livet. Bankföreningen vill
dock ha en dialog med Finansinspektio-
6
nen kring hur hantering och praxis bör
utformas.
Reglerna gäller bara nya bolån, inte
om man bara vill byta bank. Som nytt
lån räknas även tilläggslån för att till
exempel bekosta renovering eller
ombyggnad. Ett problem som
Bankföreningen vill lyfta fram är att
amorteringskravet vid tilläggslån ska
beräknas på hela lånebeloppet och inte
enbart på det nya lånet.
– Det kan medföra att vissa kunder,
främst de som tagit ett bolån före
införandet av amorteringskravet, kan få
en orimligt stor amortering varje månad
och det finns en risk att kunden istället
för att ta ett lån med bostaden som
säkerhet väljer att ta ett blancolån.
Det gäller att hitta en rimlig lösning för
dessa kunder så att de kan klara av till
exempel en större renovering av taket
eller ett byte av värmepannan, anser
Magnus Karlsson.
Finansinspektionen avser införa
amorteringskravet den 1 augusti 2015.
Förslaget är nu på remiss.
Bankföreningen kommer att besvara
remissen.
BOLÅN
Bankerna ska redovisa
snittränta för bolån
Finansinspektionen ställer nu krav på att bankerna ska uppge den genomsnittliga bolåneräntan samt ge generell information om hur räntan sätts.
■ – De nya reglerna förbättrar
transparensen. Men det finns en risk att
den information som bankerna nu ska
publicera inte är helt jämförbar eller
enkel att förstå för kunden då olika
banker har olika affärsmodeller och
olika typer av kunder, säger Magnus
Karlsson, analytiker på Bankföreningen.
Bestämmelserna gäller från och med
den 1 juni 2015. På hemsidan ska
banken lämna information om den
genomsnittliga räntan som kunderna
har erbjudits, för var och en av de
senaste tolv månaderna. Där ska också
stå vilka faktorer som banken tar
hänsyn till när räntan bestäms.
– I ett nästa steg kan det komma
ytterligare regler, som kräver att
banken ska individanpassa
informationen. Banken måste då
berätta varför just den kund man har
framför sig får just den ränta hon eller
han får. Då är det sådana variabler som
kundens totala engagemang i banken,
belåningsgrad och inkomst som styr.
För att kräva individanpassad
information av bankerna behövs en
lagändring, därför kommer det först
som ett senare steg.
– Men i praktiken tror jag att
banken börjar förklara redan nu
varför en kunds ränta avviker från
genomsnittet. Det medför ett större
arbete för banken, men om kunden får
insikt i vad räntan baseras på blir det
förhoppningsvis också en nöjdare kund.
På sikt är det positivt för både kunden
och banken att förståelsen för den
ränta man erbjuds ökar, säger Magnus
Karlsson.
7
Magnus Karlsson, analytiker på Bankföreningen
Bankerna ska uppge den
genomsnittliga bolåneräntan
som har erbjudits kunderna det
senaste året, ett snitt för varje
månad och varje löptid.
Tidsserien ska byggas upp successivt med start avseende maj 2015.
NR 1-2015 •
NYHETER
Bankernas vinster i nivå
med övriga storföretag
Bankföreningens sammanställning av årsresultaten 2014 i företagen
på Stockholmsbörsen visar liksom tidigare år en vinstnivå i bankerna,
som är något under snittet för storföretagen.
■ Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank gjorde
under 2014 en sammanlagd vinst efter skatt på 81 miljarder
kronor. Det egna kapitalet var sammanlagt 659 miljarder
kronor. Det egna kapitalet är ägarnas insats i företagen.
Ett enkelt sätt att utvärdera ägarnas investering i ett
företag är att se om de får en god avkastning på sitt insatta
kapital. Det vanligaste är att titta på vinsten i relation till
det egna kapitalet. Under 2014 var avkastningen på eget
kapital 12,4 procent för bankerna. För övriga stora företag
på Stockholmsbörsen var avkastningen på eget kapital
12,7 procent. Den bästa banken kommer på fjortonde
plats, se figur.
Många överskattar bankvinster
Bankföreningen har även jämfört hur stor andel av vinsten
som delas ut till aktieägarna. Vi ser då att bankerna i
genomsnitt delar ut i 67 procent av vinsten medan övriga
stora företag delar ut 79 procent.
– Bankerna utmärker sig inte gentemot andra stora
företag, vare sig när det gäller vinst eller utdelning, säger
Jonny Sylvén på Bankföreningen som gjort sammanställningen. Många överskattar bankernas vinster eftersom de
är stora räknat i kronor. Man glömmer då bort att
bankerna behöver mycket eget kapital.
• NR 1-2015
8
NYHETER
Riksgälden
– ny resolutionsmyndighet
Riksgälden blir resolutionsmyndighet med
ansvar för både krisförberedelser och
hantering av banker i kris.
■ Som resolutionsmyndighet kommer
Riksgälden att kunna ta kontroll över
finansiella institut i kris och genomföra
krishanteringsåtgärder.
Jämföra vinster i olika branscher
Att jämföra lönsamhet mellan bolag i olika
branscher är inte så enkelt. Det finns flera
olika sätt att jämföra. Ett dilemma är att
många nyckeltal som mäter lönsamhet,
produktivitet och effektivitet är specialiserade
på vad bolaget gör och därför ser olika ut
beroende på bransch.
Avkastning på eget kapital är dock ett mått
som är mycket viktigt för alla bolag som är
börsnoterade och som tävlar om att attrahera
investerare att satsa på deras bolag. Det mäter
vilken avkastning på investeringen som ägaren
gör i ett bolag. Tanken är att detta ska kunna
jämföras med vilken typ av investering som
helst.
En avkastning på eget kapital om 10 procent
innebär dock inte att ägaren verkligen erhåller
10 procent av sin investering i pengar. En del
återinvesteras i bolaget och kan ses som en
ökning av det egna kapitalet, det vill säga den
insats som ägaren har gjort i bolaget.
Kan ta
kontroll över
banker i kris
Resolutionsmyndigheten ska se till
att aktieägare och finansiärer i första
hand bär förlusterna i krisdrabbade
institut. I uppdraget ingår även att
upprätta resolutionsplaner och besluta
om minimikrav på nedskrivningsbara
skulder hos instituten. Riksgälden ska också
ansvara för att ta ut resolutionsavgifter av instituten.
– Vi ser positivt på att Riksgälden tilldelas ansvaret för företag
under resolution. Det är dock viktigt att regleringen tar höjd för
gränsdragningsproblem som kan uppstå med ett delat ansvar, för
såväl myndigheterna som bankerna. Hur information ska kunna
delas mellan myndigheterna måste också regleras, så att
bankerna ska slippa rapportera till båda, säger Åsa Arffman,
jurist på Bankföreningen.
Kravet att utse en resolutionsmyndighet följer av ett EU-direktiv,
Krishanteringsdirektivet. Arbetet med att införa direktivet i
svensk lag pågår inom Regeringskansliet.
Det finns en rad varianter på hur avkastningen
på eget kapital ska beräknas. Ska vinstmåttet
tas före eller efter skatt? Hur ska extraordinarie poster (eller liknande) hanteras?
Ska minoriteten tas med? Ska orealiserade
poster tas med? Ska delar av förlagslån tas
med i kapitalet? Det finns än fler varianter.
Vi har i denna jämförelse utgått från den rad i
resultaträkningen som visar resultat efter skatt
och delat det med posten eget kapital i
balansräkningen, alltså endast den utgående
balansen. Inga undantag har gjorts.
9
NR 1-2015 •
NYHETER
Riskdifferentierad avgift till
insättningsgarantin införs
I Sverige finansieras insättningsgarantifonden av
bankerna som betalar en årlig avgift baserad på
garanterade insättningar och kapitaltäckningsgrad.
När EU nu inför kravet om insättningsgarantifonder i
hela Europa, föreslås en annan, mer riskbaserad,
metod för att ta ut avgiften.
■ Förslaget från EBA, European Banking
Authority, innebär att avgiften riskdifferentieras utifrån flera faktorer, inte bara
kapitaltäckning. Såväl bankens kapital,
likviditet och finansiering som kvalitet på
tillgångar, affärsmodell och potentiella
förluster för insättningsgarantifonden tas
med i beräkningen.
– Vi ser det som positivt. För att
avgifterna ska kunna tas ut på ett så
rättvist sätt som möjligt och ge företagen
incitament för en sund verksamhet är det
bra att införa en modell som bättre fångar
olika risker för insättningsgarantifonden,
säger Magnus Karlsson, analytiker på
Bankföreningen.
Heterogen bankmarknad
– Bankmarknaden är långt ifrån
homogen i alla länder i Europa. Därför är
det viktigt att de länder där det finansiella
systemet är heterogent kan få mer
flexibilitet för att modellen ska kunna
ge en så korrekt riskbedömning och
riskspridning som möjligt. Länder som
inte behöver använda flexibiliteten kan
använda EBA:s standardförslag. Men nu får
vi vänta och se hur de slutliga riktlinjerna
blir, säger Magnus Karlsson.
EU:s krav är att ett enskilt
lands insättningsgarantifond ska motsvara 0,8
procent av garanterade
insättningar till 2024.
Sverige skjuter redan
långt över målet med en
insättningsgarantifond på
2,3 procent av garanterade
medel.
■ Sedan fonden startade 1996
har svenska banker betalat in
34 miljarder kronor. Många
europeiska länder har i dagsläget
inte ens någon fond. I och med
Insättningsgarantidirektivet,
DGS, som kom 2014, inför
EU nu ett krav om insättningsgarantifond i alla länder, som en
del i hela krispaketet.
I Sverige finns dessutom den så
kallade stabilitetsfonden, en fond
som vi är relativt ensamma om
att ha. Den inrättades 2008 och
ska användas till stödåtgärder
vid framtida bankkriser. Dessa
två tillsammans uppgår till drygt
6 procent av de garanterade
insättningarna.
De olika riskindikatorerna tilldelas en
initial vikt av EBA, men den nationella
ansvariga myndigheten – i Sverige är det
Riksgälden som administrerar insättningsgarantifonden – kan ändra viktfördelningen, och även lägga till ytterligare indikatorer, som kan vara relevanta i det enskilda
landets banksektor.
I EU finns också sedan 2014 ett
krav om att alla länder ska ha en
resolutionsfond, som ska kunna
användas till krishantering. Även
den ska finansieras av bankerna
och ska inom tio år motsvara 1
procent av garanterade insättningar. Det är Krishanteringsdirektivet, BRRD, som reglerar det.
– Vi är nöjda med att EBA har föreslagit
en viss flexibilitet i modellen, så att det
kan spegla riskerna i varje enskilt land.
Då får vi en verklig riskdifferentiering.
Vi skulle faktiskt gärna se att
flexibiliteten var än större, vilket
vi har talat om för EBA.
Det är fortfarande inte klart hur
stabilitetsfonden och resolutionsfonden ska samverka i
Sverige. Finanskriskommittén
har lagt fram ett förslag att föra
över delar av medlen i stabilitetsfonden till resolutionsfonden
och låta båda fonderna leva
vidare. Avgifter ska dock i framtiden endast tas ut till resolutionsfonden.
EBA föreslår att 75 procent av
riskvikterna ska vara fastlåsta, och
därmed ge den nationella
myndigheten möjlighet att påverka
25 procent. Bankföreningen anser
i stället att 50 procent ska vara
möjliga att påverka nationellt.
• NR 1-2015
Svenska krisfonder bland
de största i
världen
10
NYHETER
TLAC – ett helt nytt kapitalkrav?
Insättningsgarantifonden
EU
Ska vara 0,8 procent av
garanterade insättningar
till 2024
Sverige
Är redan 2,3 procent av
garanterade insättningar
Stabilitetsfonden
EU
Finns ej inom EU:s regelverk
Sverige
Är 53 miljarder. Målet är
2,5 procent av BNP 2023
(160 miljarder), men
betalningen dit kommer
troligen att upphöra i
och med resolutionsfonden
Resolutionsfonden
EU
1 procent av garanterade
insättningar inom 10 år
Sverige
Finns inte än. Medel från stabilitetsfonden ska flyttas över och en riskbaserad avgift tas ut. Oklart med storlek än så långe.
Insättningsgarantifonden +
stabilitetsfonden motsvarar drygt 6 procent av garanterade insättningar
TLAC kan komma att innebära att banker måste hålla
buffertar som går utöver dagens redan höga kapitalkrav. Helt realistiskt - i USA. Bankföreningens
kapitaltäckningsexpert Johanna Orth kommenterar.
■ Under hösten publicerade Financial
Stability Board, FSB, sitt förslag till nya
krav på stora systemviktiga banker att
hålla så mycket förlustabsorberande
skulder att en bank som är på väg att
fallera kan återkapitaliseras - över
en helg. Tanken är att skulderna ska
konverteras till aktier och de investerare
som har köpt de efterställda förlustabsorberande skuldinstrumenten blir
nya aktieägare. På måndag morgon antas
förtroendet vara återställt så pass att
banken kan gå ut på den internationella
kapitalmarknaden och låna pengar för att
fortsätta verksamheten. Att skulderna är
efterställda innebär att dessa fordringsägare har en lägre prioritet än övriga.
Utgångspunkten är att minimikapitalkravet på 8 procent ska kunna uppnås
igen, direkt efter konvertering. Därför
krävs minst 8 procent i konverterbar
skuld, utöver minimikapitalet (som kan
gå förlorat om banken måste börja bära
förluster). Buffertkapital, till exempel
konserveringsbufferten och den kontracykliska bufferten, får inte räknas mot
de 8 procenten. Kraven på att hålla
buffertar är utöver de 8+8 procenten i
kapital och konverterbar skuld.
Är detta realistiskt
– hur tänker FSB?
Förslaget utgår ifrån att andra globalt
systemviktiga banker i världen är strukturerade på ett annorlunda sätt än till
exempel svenska stora banker. De har
ofta ett så kallat holdingbolag i toppen
av gruppen, från vilket man emitterar
skulder som kan konverteras. Dessa
skulder är per automatik efterställda
de skulder som emitteras från själva
bankbolaget.
Om man inte har något holdingbolag i
toppen blir det värre. Då måste
man antingen byta struktur på bankgruppen - svårt och dyrt, särskilt om
man har verksamhet i många länder. Eller
så måste de skulder som man emitterar
från bankbolaget vara efterställda genom
särskilda kontraktsvillkor, eller genom
lag. Det senare råder inte banken över.
Men ur ett amerikanskt perspektiv – där
holdingbolagen redan finns – är det helt
realistiskt.
11
Hur ser det ut i Europa?
I Europa är det väldigt få banker som
har holdingbolag i toppen, och synen
på skuldkonvertering eller nedskrivning
är en annan. Den europeiska modellen
(som man skapade när EU enades om
krishanteringsramverket) bygger på att
alla fordringsägare som inte är strikt
undantagna eller skyddade av insättningsgarantin, kan bära risk och konverteras
till aktieägare. Det finns inga krav på att
skulder som konverteras är efterställda
från början. Sedan kan man blir tvungen
att undanta vissa fordringsägare i en
krishanteringssituation. Exempelvis
kanske mindre företag med små möjligheter att klara sina egna likviditetsbehov
i en finanskris, inte kan förväntas bli
aktieägare i en bank. Men den
bedömningen gör man när det är på
väg att ”smälla”.
Vad blir konsekvensen för
svenska banker?
Det är osäkert, eftersom TLAC inte
är färdigförhandlat. EU har heller inte
bestämt hur TLAC ska implementeras.
EU-kommissionen ska titta på TLAC
med europeiska ögon och försöka få
ihop de motstående principerna för
bankkrishantering. I EU brukar man
dessutom vilja behandla alla banker lika,
även om krav ska vara proportionerliga.
FSB däremot reglerar bara stora banker
och utformar reglerna därefter.
I Sverige vill staten bygga upp en stor
resolutionsfond. Om fonden är minst
3 procent av garanterade insättningar
får den användas efter att skulder och
kapital motsvarande 20 procent av det
riskvägda kapitalet i en bank är
förbrukat. Då blir det färre fordringsägare som måste vara med och bära
förluster, och utspädningen blir mindre.
Svenska myndigheter tror på att
intervenera ”i tid”, för att minska risken
för att marknaden tappar förtroendet
för våra stora banker.
NR 1-2015 •
KAPITALTÄCKNING
Baselförslag frångår riskbaserat synsätt
Förslag till nytt riskviktsgolv
Johan Hansing
chef för ekonomi och analys på
Bankföreningen.
Dagens riskbaserade kapitalkrav i Sverige
kan slås ut av Baselkommitténs nya förslag till
trubbigare golvregler, där den verkliga risken
inte återspeglas.
■ Baselkommittén har lämnat förslag
till reviderad schablonmetod för
kreditrisk. Förslaget innebär en
genomgripande förändring jämfört med
dagens metod. Samtidigt ska dagens
Basel 1-golv ersättas med ett riskviktsgolv baserat på de schablonmetoder
som finns i Basel 3 för olika typer av
risker. Den nya schablonmetoden för
kreditrisk skulle därmed utgöra ett
underlag för det nya golvet.
Basel anger flera syften med förändringarna i schablonmetoden; öka
riskkänsligheten, minska utrymmet för
nationella undantag, stärka sambandet
mellan schablonmetoden och interna
• NR 1-2015
metoder samt förbättra jämförbarheten av kapitalkrav mellan olika
banker.
förslaget främst en kraftigt ökad
komplexitet, utan att man för den skull
får en bättre hantering av risk.
De föreslagna regeländringarna kan
få långtgående effekter i Sverige, både
för de stora bankerna som använder
interna metoder och för de mindre
bankerna som använder schablonmetoden för att beräkna kreditrisk. De
stora bankerna befarar att dagens
riskbaserade kapitalkrav i praktiken
kan komma att slås ut av trubbiga
golvregler som inte speglar den
verkliga risken.
– Baselförslagen har högsta prioritet i
Bankföreningens arbete. Ett utmärkande drag i den väl fungerande svenska
bankmodellen är att bankerna på ett
effektivt sätt hanterar och prissätter
risk. Därför motsätter vi oss förslaget
till golvregler. Om det utformas på ett
felaktigt sätt kan konsekvenserna bli
stora, inte bara för bankerna utan även
för deras kunder, säger Johan Hansing,
chefsekonom på Bankföreningen.
För de mindre bankerna innebär
12
KAPITALTÄCKNING
1. Vad tycker du om Baselkommitténs förslag till ny schablonmetod för kreditrisk
och nya riksviktsgolv som baseras på schablonmetoden?
2. Hur tror du att svenska banker och svensk finansmarknad kan påverkas?
Louise Lindgren,
riskchef,
Länsförsäkringar Bank
Uldis Cerps,
områdeschef för Bank,
Finansinspektionen
– Förslaget riskerar att driva bankerna från de mer
avancerade och riskbaserade interna modellerna. De skapar
betydligt större möjligheter till en effektiv riskhantering och
transparens, och de har visat sig fungera bra i den svenska
finansiella marknaden. Vi ser också risker i att den nya
schablonmetoden kommer att inkludera riskparametrar som
inte ger en rättvisande bild av riskerna i olika segment såsom
utlåning för bostadsändamål och till mindre företag.
– Vi anser att ett väl utformat schablongolv för kapitalkravet
enligt interna modeller är nödvändigt för att hantera modellrisk och andra problem kopplade till interna modeller. Vi
tillämpar redan ett golv för svenska bolån. Inom Baselkommittén har FI arbetat för att golvet ska utformas på ett sätt
som innebär att kapitalkravet förblir riskkänsligt och därför
ger bankerna sunda incitament att hålla en hög kvalitet i sina
tillgångar.
– Det är svårt att uppskatta effekterna av ett riskviktgolv
baserat på den nya schablonmetoden och golvets inverkan på
det totala kapitalkravet då det ännu inte finns ett detaljerat
förslag. Det sannolika är att det kommer att få stor effekt på
bankernas affärsmodeller, och prissättning i olika kundsegment som inte motsvarar den verkliga risken. Förslaget bör
revideras och hänsyn tas till de stora nationella skillnader
som finns mellan kreditmarknader.
– Vi tror att rätt incitament bidrar till finansiell stabilitet. För
att uppnå det är det viktigt att den slutliga kravnivån hos både
golvet och schablonmetoden blir väl avvägd. Dessa frågor
lämnades öppna i den pågående konsultationen och vi är
angelägna om att kommittén grundar sina kommande förslag
på en noggrann analys av effekterna. Det är också viktigt att
ett beslut i denna fråga tar hänsyn till hur alla större planerade
regelverksförändringar samverkar, vilket inkluderar frågan om
Total Loss-Absorbing Capacity, TLAC, och planerna på att
införa ett bindande bruttosoliditetskrav.
Kerstin af Jochnick,
förste vice riksbankschef,
Riksbanken
Ingvar Linse,
chef för regelverksbevakning, Swedbank
– Jag välkomnar Baselkommitténs förslag. Dagens
schablonmetod behöver ses över. Vi behöver golvregler
för att se till att reglerna levererar rimligt mycket kapital;
finanskrisen visade att bankernas riskvägda tillgångar inte
tillräckligt väl avspeglade riskerna, vare sig för bankerna själva
eller för samhällsekonomin. Möjlighet att använda interna
modeller har ökat riskkänsligheten i kapitalkraven, vilket är
bra. Men interna modeller har också problem. De fångar
inte alltid risker korrekt. Modeller fokuserar även främst på
bankens egna risker och inte på de samhällsekonomiska.
Med ett riskviktsgolv begränsar vi dessa problem. Med ett
riskviktsgolv baserat på schablonmetoderna får vi en
måttstock att jämföra de interna riskvikterna.
– Det är märkligt att ett förslag med så här långtgående
effekter har kunnat beredas i Baselkommittén utan att någon
offentlig diskussion förts i Sverige om förslagets potentiella effekter och vilken nytta denna förändring kommer att
medföra här i landet.
– Robusta och trovärdiga metoder för bankernas risker
ökar förtroendet för kapitalmåtten och bankerna. Det ligger
också i bankernas intresse. Med det nya förslaget kan vi också
släppa kopplingen till Basel 1 som nuvarande golvregler är
kopplade till.
13
– Baselkommitténs förslag kan, om det genomförs, skapa en
kedjereaktion som leder till en total omstrukturering av den
svenska kreditmarknaden. Förslaget kommer att ge svenska
banker starka incitament att kraftigt höja räntemarginalerna
för sina mest kreditvärdiga kunder. Bankerna kommer också
att få starka incitament att lyfta ut lågrisktillgångar som
bolån och lån till de mest kreditvärdiga företagen från sina
balansräkningar, genom så kallade värdepapperiseringar. Vi
får därmed mindre banker, men kreditvolymerna kommer att
finns kvar i systemet och ägas av andra aktörer. Jag tror att
detta kommer att göra den svenska kreditmarknaden betydligt mer känslig för externa störning än som hittills varit fallet.
NR 1-2015 •
PROFILEN
”Vi har ambitionen
när vi går in i EU-förhandlingar
att värna den svenska modellen, oavsett
om det gäller arbetsmarknaden eller
finanssektorn.Sedan har vi inte
alltid framgång med det.”
Per Bolund
• NR 1-2015
14
Foto: Lars Nyman
Per Bolund är miljöpartistisk finansmarknadsoch konsumentminister sedan valet i höstas.
På hans bord ligger flera svåra frågor kring regleringen
av finansmarknaden, några råder det öppen oenighet
om mellan Riksbanken och Finansinspektionen.
PROFILEN
Pengar är energin i samhället
Per Bolund är biologen som blev finansmarknadsminister och ser likheter
mellan energi som rör sig genom näringskedjan och pengar som rör sig genom
samhällsekonomin. Nu befinner han sig mitt i den finansmarknadspolitiska
hetluften.
■ Vi kommer till Finansdepartementet
en råkall dag med isande vindar som
pressar mot fönstren i hörnrummet
där Per Bolund huserar. Det måste vara
en av Stockholms bästa utsikter med
Stadshuset åt ena hållet, Gamla stan åt
andra hållet och vattnet däremellan.
Hur ser du på bankerna i Sverige?
– Jag är glad över att stresstesterna
som har gjorts på europeisk nivå visar
att de svenska bankerna är välkapitaliserade och att det finns en förmåga att
stå emot störningar. Vi har ju sett, både
i Sverige tidigare och nu internationellt,
vad som händer när bankerna börjar
svaja, säger Per Bolund.
– Sedan kan jag väl tycka att det skulle
vara bra med en lite bättre konkurrenssituation. Marknaden domineras ganska
mycket av fyra stora aktörer, och det
finns utrymme även för nischaktörer. Nu kommer också nya tekniska
lösningar som skapar nya finansieringsvägar, det kommer att påverka ekonomin, tror jag.
Svenska banker är stabila och har haft
förmågan att låna ut till realekonomin igenom hela krisen. Så är det inte
överallt i Europa. Samtidigt ifrågasätts
bankernas vinster på vissa håll. Vad är
din åsikt?
– Bankerna är precis som alla andra
företag beroende av att ha en bra
relation med sina kunder. Och när
kunderna då, enligt min bild i alla fall,
har en stark känsla av att man inte får
tillräckligt bra genomslag av de sänkta
räntorna från Riksbanken till exempel,
så undergräver man förtroendet.
15
Bankerna bör fundera över om de
avkastningskrav som gäller i branschen
verkligen är långsiktigt hållbara och om
man kan motivera dem för sina kunder.
Just avkastningen på eget kapital är
lägre i bankerna än genomsnittligt för
storföretagen på Stockholmsbörsen,
visar Bankföreningens siffror. Detta
eftersom bankverksamhet kräver mer
kapital än andra branscher.
– Men det är ändå ganska tydligt att en
stor del av vinsterna från det samlade
näringslivet kommer från de fyra stora
bankerna. Det är en pedagogisk uppgift
att försöka förklara för det omgivande
samhället och för kunderna varför det
är motiverat. Det tycker jag inte riktigt
att man har lyckats med.
NR 1-2015 •
PROFILEN
– I finanssektorn är det ingen
moms på de tjänster som man
ger, till skillnad från de flesta
andra branscher. Därmed inte
sagt att vi ska införa moms, utan
det handlar snarare om hur man
kan se till att det åtminstone
blir en likvärdig spelplan i olika
sektorer i samhällsekonomin.
FAKTA
Per
Bolund
Roll
Finansmarknadsoch konsumentminister
Bankfokus påpekande att moms
betalas av konsumenterna
och inte av bankerna får ingen
kommentar.
Bakgrund
ekonomiskpolitisk
talesperson för
Miljöpartiet,
oppositionsborgarråd i
Stockholm,
riksdagsledamot, sakkunnig
Näringsdepartementet, oavslutad
doktorandutbildning på
Institutionen för
systemekologi
Cyklar, vintertid
med dubbdäck
Inspirationskälla
Musik, spelar själv
gitarr och sjunger,
lyssnar på Laleh
och Tove Lo.
Bok
Egenmäktigt
förfarande av
Lena Andersson.
”Spännande för
att den tog så stor
plats i samhällsdebatten”
Motto
Utan tvivel är man
inte klok, lånat av
Tage Danielsson.
”Tycker jag borde
vara vägledande
för alla politiker,
att ifrågasätta sina
dogmer.”
Foto: Lars Nyman
Vardagsträning
– Ett annat exempel är att den
sänkning av bolagsskatten, som
förra regeringen gjorde, i hög
utsträckning träffade finanssektorn. Det kan ifrågasättas om vi
vill att det ska bidra till varaktigt
högre vinster i bankerna, när
man tydligen redan har en god
ekonomi och höga vinstnivåer. Så
det finns en vits att fundera över
hur man kan se till att finanssektorn bidrar mer till samhällsförsörjningen i ekonomin.
Så det är en pedagogisk fråga
snarare än att banker helt enkelt
inte bör ha höga nominella vinstnivåer?
– Bankerna kan ha skäl att
fundera över balansen mellan
vinst och utdelning här och nu,
kontra det långsiktiga perspektivet att skapa goda möjligheter
för affärer och låta pengarna
göra nytta, i form av att ge krediter till företagssektorn. Jag vet
att det finns ett ganska brett
missnöje med att man har svårt
att få finansiering från bankerna.
Man upplever att det har blivit
en mycket kärvare bedömning
av företagens investeringsplaner
och att man inte har lika lätt att
få krediter som tidigare.
– Men i grunden är det så klart
en situation som är mycket
bättre att ha banker som är
lönsamma än att ha banker som
är olönsamma, lägger han till.
Något som många politiker talar
• NR 1-2015
om, både här och i andra länder,
är att ta ut en extra skatt av
banker. I Sverige har Företagsskattekommittén redan lagt ett
förslag, men även regeringen
bereder ett förslag till bankskatt
på sin kant. På frågan om det kan
resultera i två olika bankskatter ovanpå varandra svarar han
inte direkt, utan säger att det
finns flera tänkbara modeller.
Företagsskattekommitténs är
en, medan extra sociala avgifter
i banksektorn, som sedan länge
finns i Danmark, är en annan som
regeringen tittar på.
– Det man kan säga är att det
finns en ganska bred samsyn
mellan de olika partierna om
att finanssektorn som helhet
är underbeskattad jämfört med
andra delar av samhällsekonomin.
Vi behöver hitta sätt att se till så
att finanssektorn också bidrar till
samhällsekonomin.
Vad menar du när du säger
underbeskattad?
16
Svenska förutsättningar har
efterhand skapat ett specifikt
svenskt sätt att bedriva bank.
Vi kan kalla det ’den svenska
bankmodellen’. Grunderna i
den är: universalbank, låg risk,
bolånen kvar på balansräkningen,
riskbaserat synsätt, låg vanlig
inlåning i kombination med högt
fondsparande samt väl utvecklade betaltjänster.
Nu håller Baselkommittén på
att ta fram nya regler, som utgör
ett hot mot den svenska modellen. Dels tuffare golvregler, dels
ett krav på leverage ratio, eller
bruttosoliditet på svenska. Enkelt
uttryckt kan de nya kraven sägas
motverka ett riskbaserat synsätt.
I stället behandlas alla krediter
som om de har samma risk; till
det nystartade företaget såväl
som till det väletablerade solida
företaget. Samma sak med bolån.
Med nuvarande regler belönas
låg risk, medan de föreslagna
reglerna tvärt om straffar låg risk
som ligger kvar på balansräkningen. Incitamentet blir starkt att
PROFILEN
värdepapperisera, att flytta bort
exempelvis bolån från balansräkningen för att slippa hålla kvar
kapital för dem. Det är en modell
som tillämpas i USA och som
allmänt anses vara en orsak till
den senaste finanskrisen.
Hur ser regeringen på att man
är på väg bort från det riskbaserade synsätt som man har i den
svenska bankmodellen?
– Vi har ambitionen när vi går
in i EU-förhandlingar att försöka
värna den svenska modellen,
oavsett om det gäller arbetsmarknaden eller finanssektorn.
Sedan har vi inte alltid framgång
med det.
– Jag delar absolut bedömningen
att vi behöver arbeta mycket
med riskhanteringen, att det
kommer att vara en viktig del av
styrningen. Men min bild är inte
att man behöver välja antingen/
eller, att man måste överge en
riskbaserad modell helt och
hållet, utan att man skulle kunna
ha soliditetskrav vid sidan av. Det
beror på hur reglerna utformas.
Baselkommitténs förslag är att
nivåerna på golvet och bruttosoliditetskravet sätts så högt att de
blir styrande för svenska banker,
eftersom de har låga risker.
– Vi får helt enkelt se var förslagen hamnar. Men ambitionen från
regeringens sida är att försöka
skapa flexibilitet för marknaden
att kunna utforma sig på det sätt
som man tycker fungerar allra
bäst.
Vi vet redan att Riksbanken vill
införa bruttosoliditetskraven i
Sverige innan EU och att man
dessutom vill att de ska vara
ännu strängare här. Riksbankens
chef Stefan Ingves råkar även
vara ordförande i Baselkommittén. Finansinspektionen tycker
att Baselkraven räcker.
Vad anser regeringen?
– Vi tycker att vi behöver ha ett
väldigt bra underlag för att kunna
fatta beslut i en så pass stor och
komplex fråga. Det var uppe till
diskussion på senaste Stabilitetsrådet (där Finansdepartementet,
Riksbanken, Finansinspektionen
och Riksgälden ingår, red), men
det landade i att vi inte hade ett
tillräckligt bra underlag för att
vi kunna gå till beslut, utan vi
behöver föra vidare diskussioner
med de ansvariga myndigheterna
omkring den frågan.
Bankerna är oroade; det handlar
om att det svenska sättet att
bedriva bank kan behöva förändras i grunden, och det utan
politisk debatt. Det är som om
myndighetsrepresentanterna i
Baselkommittén kan sitta och
besluta om sådana här jättestora
förändringar utan att de folkvalda
politikerna lägger sig i.
- Som sagt, det här är ett
område där vi inte är färdiga att
fatta beslut än, utan vi behöver
mer underlag. Det beror självklart också på hur processen på
EU-nivå går framåt. Ett ställningstagande från regeringen kommer
snart.
En del av den svenska bankmodellen är att vara universalbank,
att ha hela spektrat av kunder
och tillhandahålla alla sorters
tjänster, alltifrån vardagsärenden
till värdepappershandel.
EU håller nu som bäst på att
införa en regel som kan kräva att
tradingverksamheten avskiljs från
resten av banken, den så kallade
strukturreformen. För svenska
banker kan det bli för dyrt att ha
tradingen som ett enskilt bolag,
och risken finns att verksamheten läggs ner. Det vore i sin tur
ett problem för staten eftersom det skulle resultera i färre
återförsäljare av statspapper, så
kallade market makers, vilket
har fått exempelvis Riksgälden
att reagera. Förra regeringen var
också mycket kritisk. Hur ser ni
på det?
– Vi ser problem om man skapar
regelverk som förhindrar eller
försvårar market making. Det
har jag lyft när jag har pratat med
17
den ansvariga kommissionären,
att inte införa regler som kan
leda till problem med hanteringen
av statens upplåningsbehov och
statsskulden. Men jag ser också
att processen på EU-nivå ser
ganska lovande ut, med Gunnar
Hökmark som rapportör i
EU-parlamentet.
En ständigt aktuell fråga är
hushållens skuldsättning och
snart blir kravet om amortering
verklighet. Finansinspektionens
förslag är att det ska gälla från
augusti 2015. Tror du att amorteringskravet kommer att få effekt
på skuldsättningen?
– Det måste vara flexibelt, det
ska finnas möjlighet att göra
avsteg från kravet, till exempel
under perioder när man som
individ har en utsatt ekonomisk
situation: sjukdom, arbetslöshet,
skilsmässa. Samtidigt är det en
avvägning. Ger man möjlighet
för stora avsteg så blir reformen
mindre styrande.
– I grunden
är det så
klart en
situation
som är
mycket
bättre att
ha banker
som är
lönsamma
än
olönsamma
Finansmarknadsminister
Per Bolund
Kommer man att behöva ta till
andra åtgärder också?
– Vi får avvakta och se vilka
effekter amorteringskraven
får. Regeringen ser med oro på
att skuldsättningen har ökat så
mycket historiskt, och att den
enligt prognoserna fortsätter att
öka. Med ett väldigt lågt ränteläge så är det klart att det finns
en stor risk.
Minskat ränteavdrag är en annan
åtgärd som det talas om. Det låga
ränteläget ger ett slags fönster
för det. Om man nu överväger
det, hur länge kan man vänta?
– Jag håller med om analysen att
ska man göra någon förändring
så är det ett bra läge när man
har låg ränta. Nu ser det i och
för sig ut som om ränteläget
kommer att hålla i sig under lång
tid framåt, åtminstone under de
närmaste åren.
Regeringskansliet håller i dagsläget inte på med något förslag om
att ändra ränteavdragen, poängNR 1-2015 •
PROFILEN
terar han. Kring en sådan åtgärd krävs
brett samförstånd mellan riksdagspartierna, så att inga eventuella beslut rivs
upp vid nästa regeringsskifte.
– Det är också viktigt att ha lite is i
magen och ta ett steg i taget. Nu är det
första som ligger i närtid amorteringskrav, och då har vi ett ansvar att först
se vilka effekter det får och analysera
det innan man tar ytterligare steg. Vi
har ju sett exempel från andra länder,
där man kanske har rusat lite för
snabbt fram med åtgärder och därmed
orsakat finansiell oro. Där är regeringen entydig att det ska vi inte göra i
Sverige.
Du är ju konsumentminister också. Vad
kan vi vänta på det området vad gäller
finansiella tjänster de kommande åren?
– Det övergripande är att försöka
hjälpa konsumenterna att få kunskap
och förståelse för finansmarknaden.
Jag möter många konsumenter som
upplever att de har svårt att sätta sig in
i de ganska komplexa produkter som
det ibland handlar om, eller att kunna
jämföra olika erbjudanden. Där handlar
det om att skapa transparens, tydlighet
i tjänsterna.
Den förra regeringens införande av
det så kallade Normanbeloppet, att
kostnader för fondsparande måste
redovisas tydligare, tycker han är bra
och säger att det finns mer att göra i
den vägen. Ett annat område där han
anser att kunderna kan behöva hjälp till
bättre förståelse är vid paketering, det
vill säga när bankerna kopplar ihop flera
produkter i ett erbjudande.
lösningar snabbt i pris och blir konkurrenskraftiga.
– Finansinspektionen har också just
blivit klar med regler som kräver att
bankerna tar fram snittränta, så att
man kan ha en rimligare jämförelse när
man ska förhandla med banken. Den
typen av informationskanaler tycker jag
känns välmotiverade.
– Där gäller det att marknaden hänger
med och ser den utvecklingen. Ibland
kan jag vara lite rädd för att man har
en förståelse för hur exempelvis kol-,
olje- och gasmarknaden fungerar, men
att man inte har samma kunskap om de
förnybara marknaderna på energisidan.
Ett sådant kunskapsgap tycker jag är
ett stort problem, som man i så fall
behöver hantera.
Du har sagt att banker har en viktig
roll i att skapa ett hållbart samhälle.
Bankerna har sedan många år vägt in
hållbarhetsaspekten i både kreditgivning och som ägare i fonder. Ser du
fler områden där bankerna kan öka sitt
hållbarhetsengagemang?
– Jamen, där tror jag att det finns
väldigt stora möjligheter!
Du är biologen som först blev ekonomisk-politisk talesperson, och nu
finansmarknadsminister.
Rösten får en ny klang.
– Jag ser finanssektorn som en nyckelsektor för att vi ska kunna nå den
hållbara värld som vi ju alla har som
gemensam ambition. Där finns det
mycket spännande utveckling. Vi ser
gröna obligationer, vi ser diskussion
omkring de finansiella riskerna för en
fossilbubbla på börsen, risken att man
sitter med tillgångar som är kraftigt
övervärderade för att man helt enkelt
inte har vägt in klimataspekten när man
har gjort investeringen.
– Det var inte så stort hopp som det
kan se ut på pappret. När jag kom in i
riksdagen började jag jobba i näringsutskottet med företagens ekonomiska
situation och sedan energimarknaden. De erfarenheterna har gett mig
kunskap som jag har nytta av nu. Det
finns mycket samstämmighet mellan
ekonomisk och biologisk vetenskap.
Det handlar om resursflöden, hur
energi rör sig genom näringskedjor i
biologin, men här handlar det om hur
pengar rör sig igenom samhällsekonomin.
Det här är ett område inom finanssektorn där det väldigt snabbt kommer
att hända väldigt mycket, tror han.
Samtidigt sjunker hållbara tekniska
Foto: Lars Nyman
– Vi ser en
diskussion
kring de
finansiella
riskerna för
en fossilbubbla på
börsen
Finansmarknadsminister
Per Bolund
• NR 1-2015
Entusiasmen är genuin när han en stund
senare visar solfångarna på taket av
Finansdepartementets hus, dit vi gått
upp för fotografering.
18
NOTERAT
Bankföreningens
expert i bok om
ledning och
kontroll
■ Delförfattare är Åsa Arffman, jurist på
Bankföreningen, och Torsten Örtengren är redaktör.
I boken beskrivs värdepappersmarknadens funktion
och aktörer samt lagar och regler för olika typer av
finansiella företag, med fördjupning avseende kontroll
och styrning.
Åsa Arffman har skrivit om ersättningsregler,
uppförandekoder och socialt ansvar.
– Hållbarhetsfrågor är ett
område som fått ökad
fokus såväl inom
EU som nationellt.
Nya lagkrav på
rapportering av
icke-finansiell
information för stora
företag väntas träda
i kraft i slutet av 2016,
säger hon.
Sedan förra året ska även
bankernas ledning och kontrollfunktioner SwedSeclicensieras.
Läromedel har saknats, men nu
har en bok som utgår från SwedSecs
kunskapskrav givits ut: Ledning och
kontroll på värdepappersmarknaden.
Boken riktar sig till
bland annat styrelseledamöter, vd:ar och
personer som arbetar
med compliance och
riskkontroll.
Överskuldsatta
konsumenter i fokus
■ ”Konsumtion på kredit – är konsumenten tillräckligt
skyddad” var rubriken när Civilutskottet den 19 februari hade
utfrågning om överskuldsättning och kreditmarknaden.
Finansmarknadsminister Per Bolund underströk att frågorna
är prioriterade för regeringen. I höstens budgetproposition
ska en strategi mot överskuldsättning presenteras och under
våren tillsätts en utredning om ”en mer ansvarsfull marknad för
konsumentkrediter”. Vad den mer specifikt ska titta på är ännu
inte känt.
I debatten gjordes inlägg om sådant som att ockerlagstiftningen
inte tillämpas i praktiken, räntetak enligt finsk modell,
betydelsen av utbildningsinsatser i skolan för att öka unga
konsumenters förståelse för innebörden av att handla på
kredit samt sanktionsåtgärder vid bristande kreditprövning.
19
NNRR 11- -22001155 •
KOMMENTAR
En ny värld med minusränta
Riksbanken har för första gången sänkt styrräntan till minus. Bankerna
får alltså betala för att placera pengar i Riksbanken. Klas Eklund
kommenterar det historiska beslutet
■ Är detta oerhört?
– Det är i alla fall oerhört i meningen
ovanligt. Det är en mycket, mycket
ovanlig situation. Det har aldrig inträffat att så många länder har haft negativ
ränta samtidigt, och det är extremt
ovanligt att någon har det överhuvudtaget.
Andra länder som har minusränta är
Danmark och Schweiz, som båda slåss
för sina valutor. De har dock ännu mer
negativ ränta.
– Det svenska beslutet är mindre
dramatiskt. Vi har inte haft stora
spekulativa valutainflöden som de har
haft. Bakgrunden i Sverige är att vi har
mycket låg inflation och fallande inflationsförväntningar, men framför allt att
Riksbanken varit sent ute med att sänka
räntan. De har tidigare brytt sig om
andra saker än inflationsmålet. Men när
inflationsförväntningarna fortsatt att
falla så har Riksbankenhelt enkelt känt
sig tvingad att ta till de här extrema
metoderna, även om de inte riktigt vet
vad det får för effekter.
Ja, vad kan det få för effekter?
– Ingen vet. Vi är ute i okänd terräng.
Osäkerheten är väldigt stor. Vi vet
inte hur interbankmarknaden, alltså
den dagliga handeln bankerna emellan,
fungerar med negativ ränta. Vi vet
inte heller vad det får för effekter
på inlånings- och utlåningsräntor för
småsparare eller hur samhällsekonomin
påverkas.
-0,25%
• NR 1-2015
Vi har haft låga räntor sedan 2008, så
blir skillnaden verkligen så stor?
– Räknar du i antalet räntepunkter, så
är det här ingen big deal alls. Det är den
kvalitativa skillnaden på minus och plus
som har psykologisk betydelse, och som
dessutom rent tekniskt kan påverka
interbankhandel och datasystem och
allt möjligt, som gör att vi inte vet vad
effekterna blir.
Stimulera till konsumtion
Vad ville Riksbanken uppnå med sänkningen?
– Syftet med låga räntor, och negativ
ränta, är att stimulera till konsumtion
och investeringar, så att produktionen
ökar och att inflationen så småningom
går upp. Men ska man verkligen få effekt
då måste man nog gå ner mycket mer,
men då är vi verkligen ute på otrampad mark. Därför rör sig Riksbanken i
små steg och kollar hela tiden vad som
händer.
räntorna. Men Riksbanken är väldigt
nervös för stigande bostadspriser, så
det tvivlar jag på att de gör. Vad gäller
stödköp av företagsobligationer, så är
problemet inte att svenska företag har
speciellt svårt att få tillgång till kreditmarknaden.
Flera centralbanker, i Schweiz och
Danmark såväl som i Japan och euroområdet, håller på med stödköp i
syfte att försvaga sina länders valutor
och vinna konkurrenskraft, och det är
möjligt att Riksbanken också hoppas
kunna det. Klas Eklund kallar det för ett
kallt valutakrig:
– Egentligen ogillar jag att centralbankerna tävlar med konkurrerande
valutaförsvagningar. Men i realiteten
är det nog så penningpolitiken fungerar. Mellan raderna är det också vad
Riksbanken har sagt att de ska hålla ner
räntorna åtminstone de närmaste två
åren, och har antytt att de kan sänka
mer och också slussa ut mer pengar i
systemet genom att köpa värdepapper,
troligen statsobligationer.
– Jag har personligen svårt att se det
som särskilt verkningsfullt. Sverige har
en ganska liten statsskuld och räntan
på den är redan låg. Rent hypotetiskt
skulle Riksbanken däremot kunna köpa
upp väldiga mängder bostadsobligationer, och den vägen pressa ner bostads-
Lyckoslanten från 40-talet
Riksbankens styrränta är -0,25 procent.
20
NOTERAT
Riksbanken syftar till. De tror nog
inte att små räntesteg eller köp av
statspapper har så stor stimulativ
effekt i sig. Däremot hoppas de att
kronan försvagas så att vi den vägen
importerar inflation.
– Jag tror tyvärr att vi har kommit
till det dystra läget att penningpolitiken inte har så stor verkan. Det
som pressar inflationen är starka
strukturella krafter i världsekonomin, och den lilla svenska Riksbanken kan inte gör särskilt mycket åt
det. Det väntar sig nog Riksbanken
inte heller.
Någon har sagt att ju mer Riksbanken försöker stimulera till konsumtion, desto mer blir marknaden
övertygad om att problemen är
allvarliga, och då vågar man inte
konsumera i alla fall.
– Det finns en risk att när man gör
saker som folk på marknaden inte
uppfattar som verkningsfulla, då sprider
man osäkerhet. Vi är alldeles uppenbart i en situation där människor på
marknaden och i företagen är oerhört
osäkra på vart världen ska ta vägen.
Och i osäkra lägen blir investerare ofta
väldigt försiktiga. Om man talar om vad
som borde och kunde göras för att få
fart på svensk ekonomi, då är finanspolitiken, budgeten och strukturreformer,
viktigare.
Gamla recept
Kan det här vara början på en ny era?
– Vi är definitivt i en ny era. När jag
var barn fick vi i skolan läsa serien
om Spara och Slösa; det var fint att
spara och fult att slösa. Spara var en
söt flicka som alltid satte in pengar på
sin bankbok, medan Slösa var ful och
hade dåliga tänder eftersom hon köpte
godis för sin veckopeng. Krisen på
90-talet kom sig ju också av att svenska
banker och låntagare först slösade för
mycket och sedan var tvungna att spara
hårt. Krisen 2008 berodde också på
för lättsinnig kreditgivning, i USA och
andra länder. Så jag har lärt mig under
decennierna att det är bra att spara och
dåligt att slösa. Nu är det precis uppoch nervända världen. Negativ ränta
syftar ju till att vi ska spendera mer, inte
Klas Eklund, seniorekonom på SEB
spara. Gamla recept om hur den ekonomiska politiken ser ut fungerar inte. Det
är en ny värld.
Tror du att det är ett undantag i världshistorien?
– Det vet vi inte. Under 1800-talet
och fram till 1920-talet var det inte
alls ovanligt med perioder av deflation
varvat med inflation. Efter andra världskrigets slut och fram till för bara några
år sedan kom en lång period då inflationen var hög och kronisk. Hela den
ekonomiska teorin och den ekonomiska
politiken som dominerar i dag byggdes
upp för en värld med inflation och hur
man skulle komma till rätta med den.
Ingen trodde då att vi skulle komma
till ett läge med deflationshot. Så det
är väldigt oväntat det som har skett.
Därför famlar vi efter lösningar.
21
NR 1-2015 •
NOTERAT I BRYSSEL
EU-kommissionens agenda
Efter en andra utfrågning i Europaparlamentet blev Jonathan Hill godkänd
som kommissionär för finansiella frågor i EU-kommissionen. Han tillträdde
den 1 november 2014.
■ Det fanns stor skepsis i Europaparlamentet avseende Jonathan Hills
erfarenhet av finansiella frågor, hans
tidigare anställningar samt det faktum
att han tidigare svurit på att var lojal
mot Storbritannien. Inom den politiska
gruppen European People Party, EPP,
fanns dock ett starkt stöd.
För att stilla parlamentets oro något
har Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ordförande, försökt att hitta
tydliga beslutsvägar och ansvarsområden där Jonathan Hills möjligheter att
agera på egen hand begränsas. Det har
medfört att hans arbete leds av vice
presidenten Jyrki Katainen och kommer
att filtreras genom underliggande generaldirektorat - Generaldirektoratet för
Finansiell stabilitet, finansiella tjänster
och kapitalmarknadsunionen
(DG FISMA).
Förutom att arbeta med europeisk
tillväxt och konkurrenskraft ska
Jonathan Hill - på uppdrag av
Jean-Claude Juncker - arbeta särskilt
med följande områden;
• Förbättra investeringsmiljön
– långsiktig finansiering,
• Säkerställa finansiell stabilitet,
• Tillvarata konsumenternas
intressen,
• Genomförande av befintlig
lagstiftning,
• Tillsyn av den finansiella marknaden,
• Kapitalmarknadsunion, samt;
Christopher Hamilton
rådgivare i EU-frågor på
Bankföreningen, skriver här
om aktuella frågor i EU.
• NR 1-2015
• Digitalisering av marknaden för
betalningar.
Medlemsstaterna har även blivit lovade
en period för implementering och
därmed ett minskat antal nya förslag.
Fokus ligger på implementeringen av
level 2 akter för såväl MIFID II och
CRR/CRD.
Jonathan Hills uppgift nu är att presentera konkreta initiativ för den långsiktiga finansieringen av ekonomin. Det
omfattar att återuppliva ett hållbart
sätt för värdepapperisering och därmed
minska kostnaderna för anskaffning
av kapital i unionen samt att utveckla
alternativ för de bolag som anses vara
beroende av bankfinansiering. Detta
har inneburit fokus på makronivå, det
vill säga investeringsplanen och även
på området för infrastruktur så som
digitalisering.
I februari 2015 publicerades en grönbok
avseende kapitalmarknadsunionen samt
förslag om värdepapperisering och
prospektregelverk. Det ryktas om att
det under våren även ska publiceras en
grönbok om frågor kring konsumentskydd och marknadsföring av finansiella
produkter.
Tillväxt och jobb
Europa har nu en EU- kommission som
anses vara en av de starkaste laguppställningarna i den moderna europeiska
historien och som enligt vissa även kan
komma att vara unionens sista hopp.
Genom att fokusera på gränsöverskridande tillväxt och ökat antal jobbtillfällen försöker EU- kommissionen även
öka integrationen och därmed stärka
det befintliga Europa.
Då fokus har flyttats från finansiell
stabilitet till ökad tillväxt bör det vara
naturligt att de nya förslagen speglar
och genomsyras av en sådan anda.
EU-kommissionen har genom
Jonathan Hill uttalat att han inte
vill störa eller förändra den europeiska modellen för bankverksamheten i
grunden med nya omdanande förslag.
22
Vad vi nu ser är tendenser till att
förslag från EU-kommissionen istället
aktivt exkluderar bankverksamhet som
inte endast innebär in- och utlåning.
Med särskilt beaktande av förslaget
om strukturreformen blir utfallet här
mycket missvisande. Kanske är det så
att EU-kommissionen ser just inlåning
och utlåning som traditionell bankverksamhet? Vad EU-kommissionen
menar med att inte förändra den
europeiska modellen i grunden blir
därför något svårgreppbart.
Om EU-kommissionen vill reglera bort
risktagande istället för att på ett mer
välbetänkt sätt medverka till att prissätta risk – bör man ifrågasätta vilken
typ av banksystem EU-kommissionen
anser vara traditionellt och vad som
också bäst lämpar sig för europeisk
tillväxt?
Att slå vakt om ett system bestående
av så kallad traditionell bankverksamhet
torde inte vara den ultimata och mest
rationella väg att gå. Det borde inte
heller anses vara i linje med ett aktivt
arbete för tillväxt.
Oavsett vilket banksystem som
EU-kommissionen finner som den
bästa lösningen för Europa bör vi
anta utmaningen att istället visa
kommissionen att en välutvecklad och
innovativ bankverksamhet kan tillföra
värde och ökad tillväxt.
Vi behöver visa att vi deltar i
värdeskapande transaktioner och
verksamhet som är till nytta för vår
omgivning. Utöver att försöka påverka
beslutsfattare bör nyckeln även vara att
istället utnyttja rådande regulatoriska
flora och satsa på utveckling och
innovation. Något som jag ser att
Sverige skulle klara av med bravur
och även ligga i framkant.
Genom att anta utmaningen med
tillväxt är jag övertygad om att
Sverige kan ta konkurrensfördelar
med välkapitaliserade banker och stort
tekniskt kunnande och samtidigt ge
EU-kommissionen en bild av vad
som de facto skapar tillväxt.
NYHETER
ID-bedrägerier ökar i Europa
Bankföreningen arrangerade den 10 mars ett seminarium om ID-stölder
tillsammans med Polisen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
MSB.
■ ID-stölder och bedrägerier
skapar en mängd problem, och ur ett
samhällsperspektiv är det viktigt att
ID-handlingar och kontroller håller
en hög säkerhetsnivå för att minimera
risken.
– Den svaga länken avseende svenska
ID-handlingar är idag kunskap och
kontroll, sa Helene Andersson från
Nationellt Forensiskt Centrum, tidigare
Statens Kriminaltekniska Laboratorium,
som var en av dagens föreläsare.
Tjänstemannen måste veta vad man
ska titta efter och faktiskt också göra
det. Det går dock ofta stick i stäv med
medborgarnas förväntan om snabbhet.
Övriga föreläsare kom från Svensk
Handel, De Norske Veritas
Germanischer Lloyd och Polisens
Nationella bedrägericentrum som alla
belyste ID-handlingars utformning och
betydelse från olika vinklar.
Flera föreläsare diskuterade olika
typer av lösningar på problemet
med ID-stölder och kontroll av
ID-handlingars äkthet. Ett förslag var
att minska antalet godkända svenska
ID-handlingar och att korta giltighetstiden. Ett annat förslag var att ålägga
utfärdarna av ID-handlingarna en
kontrollskyldighet.
– Det här är en angelägen samhällsfråga, säger Peter Göransson,
Bankföreningen. Sverige saknar
idag en infrastruktur för kontroll av
svenska ID-handlingars giltighet. Med
undantag för Polisen har utgivare av
svenska ID-handlingar ingen skyldighet
att tillhandahålla en registerkontroll
av en ID-handlings giltighet. En sådan
skyldighet bör införas.
Monica Gariup från EU:s gränsbevakningsmyndighet Frontex berättade i sin
tur att antalet upptäckta ID-bedrägerier
i EU ökar för varje år. Ett problem är
att det finns så många olika sorters
ID-kort eftersom de, till skillnad
från pass och körkort, inte har en
EU-standard. Det är näst intill omöjligt
för tjänstemän och gränspoliser att
hålla reda på alla äkta ID-handlingar
vilket gör det ännu svårare att
upptäcka förfalskningar.
Även i Sverige finns många olika
ID-handlingar och majoriteten ges ut
av Skatteverket, Polisen och
Transportstyrelsen.
Nyhets­brevet ges ut av Svenska
Bankföreningen.
Det publiceras på www.swedishbankers.se
i pdf-format och skickas även med
e-post till prenumeranter.
Svenska Bankföreningen,
Box 7603, 103 94 Stockholm
08-453 44 00
[email protected]
www.swedishbankers.se
23
Ansvarig utgivare: Lena Barkman 08-453 44 48
Redaktion: Bodil Bjerre Sekund 08-453 44 09
Produktion: M Pacerek AB
NR 1-2015 •
NYHETER
Svart på vitt vid telefonförsäljning
Ska det krävas skriftlig bekräftelse när konsumenter ingår
avtal med banken per telefon? Det är frågan som lyfts fram i
konsumentdebatten av politiker av alla kulörer, nu senast i
december när utredningen om telefonförsäljning av finansiella
tjänster lade fram sitt betänkande.
■ Utredningen satte aldrig riktigt ner foten i
frågan om skriftlig bekräftelse, utan konstaterar
å ena sidan att telefonförsäljning i kundrelationer
”synes vara oproblematisk ur ett konsumentskyddsperspektiv”. Även vid telefonförsäljning till
potentiella kunder sägs problemen vara få i den
finansiella sektorn. Å andra sidan pekas skriftlig
bekräftelse ut som en möjlig åtgärd.
Bankföreningen har med stöd av representanter för
telefonbankerna aktivt arbetat för att det fortsatt
ska vara möjligt att ha kontakt med kunderna per
telefon på ett okomplicerat sätt.
Utredningen som enbart handlade om finansiella
tjänster, matas nu in i den större utredningen om
telefonförsäljning i allmänhet, som ska vara klar i
juni.
– Bankföreningen har träffat utredaren
Anne Kuttenkeuler för att beskriva bankernas
verklighet, med de speciella förutsättningar
som gäller i branschen. Dels regleras bankerna
av sektorslagstiftning, och säkerhetskraven
som finns på kommunikationen med
kunderna är höga. Dels efterfrågar
kunderna snabba enkla kontakter
med sin bank per telefon.
– Bankernas kundkontakt per telefon får inte
blandas ihop med mer ljusskygg verksamhet i
andra branscher som omskrivits i media, där
konsumenter ringts upp och mot sin vilja hamnat
i avtal som varit svåra att ta sig ur, säger Anders
Dölling, konsumentjurist på Bankföreningen. När
det gäller telefonkontakter mellan banker och
befintliga kunder orsakar det få klagomål och
efterfrågas av kunderna själva.
• NR 1-2015
24
PRENUMERERA PÅ NYHETSBREVET FRÅN BANKFÖRENINGEN!
Gå in på www.swedishbankers.se/Publikationer eller mejla till [email protected]