Bilaga 1 - Luleå kommun

2015-08-14
BILAGA 1 SAMRÅDSHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
Detaljplan för
del av Lövskatan 9:1
Kretsloppsanläggning
RAPPORT
Framställd för:
Luleå kommun
Uppdragsnummer: 1527475
Distributionslista:Distributionslista:
Stadsbyggnadsförvaltningen, Luleå kommun
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
Icketeknisk sammanfattning
I centrala Luleå finns idag en kretsloppsanläggning (dvs anläggning för återvinning och återanvändning) på
Kronan. Kommunfullmäktige (KF 2012-03-27) har beslutat att området där anläggningen ligger ska utvecklas
för bostäder och med anledning av det föreslår kommunen en ny plats för kretsloppsanläggningen. Förslaget
på ny placering har föregåtts av en utredning där man har letat efter en lämplig plats utifrån en rad kriterier.
Ett av de viktigaste kriterierna förutom att marken ska vara tillgänglig att bygga på har varit att platsen ska
vara centralt belägen. En centralt belägen kretsloppsanläggning främjar och underlättar för många av
kommunens innevånare att återvinna och återanvända vilket är centralt för att åstadkomma en hållbar
utveckling av kommunen.
Den plats som föreslås för en ny kretsloppsanläggning ligger på Lövskatan cirka 2,5 kilometer sydöst om
Luleå centrum och det är kommunen som äger marken. Huvudanledningarna till att området har ansetts som
bäst lämpat är att det ligger centralt och lättillgängligt samt att marken inte är lämplig för bostadsbebyggelse
eftersom det ligger nära ett industriområde (bla SSAB), järnväg (stambanan) och en större väg
(Svartövägen). Området utgörs idag av naturmark (skog) och för att säkerställa en bra trafiklösning till
området ingår även korsningen Svartövägen-Bragegatan-Örnäsvägen i detaljplanen. Korsningen kommer
enligt planen att byggas om till en cirkulationsplats där kretsloppsanläggningen får en egen anslutning.
Kommunen har bedömt att planen kan medföra betydande miljöpåverkan och därmed ska en
miljökonsekvensbeskrivning tas fram enligt reglerna i Miljöbalkens kapitel 6. De faktorer som i ett inledande
skede ansågs kunna innebära betydande miljöpåverkan och som därför har belysts och utretts genom denna
miljökonsekvensbeskrivning var buller från tillkommande trafik och från verksamheten, luftpåverkan, risk för
människors hälsa och säkerhet, påverkan på riksintresse för kommunikationer, ökade trafikmängder, risker
med hantering av farligt avfall, hantering av dagvatten från anläggningen samt påverkan på stadsbilden.
I förhållande till nollalternativet som innebär att anläggningen på Kronan läggs ner utan att ersättas med en
ny anläggning bedöms planförslaget innebära positiva miljö- och samhällskonsekvenser. Kommunen har i
och med planförslaget möjlighet att fortsätta att utveckla möjligheterna till återvinning och återanvändning i
Luleå. Placeringen av kretsloppsanläggningen på Lövskatan ger goda möjligheter för många av kommunens
innevånare att använda sig av anläggningen både för att bli av med sitt avfall, lämna in material till
återvinning och för att köpa begagnat.
Naturen i området, som består av gallrad tall och lövskog, och som i vissa delar är slyig och sank, anses inte
innehålla några särskilda skyddsvärden. Insynen till området och därmed påverkan på stadsbilden kan
begränsas genom att skogsdungar sparas och att träd planteras. Inom området kommer större delen av ytan
att hårdgöras (asfalteras) och bebyggas. Det dagvatten som därmed uppstår kommer inte innehålla några
föroreningar utöver vad man i allmänhet kan vänta sig från parkeringsytor. Då farligt avfall kommer att
förvaras i containrar under tak på ytor som inte är kopplade till avlopp och dagvatten. Det dagvatten som
uppstår kommer att tas omhand och renas innan det släpps till recipienten (Aronstorpsviken) varför risken för
negativ påverkan av dagvattnet på recipienten bedöms vara obetydlig.
De utsläpp till luft som kretsloppsanläggningen ger upphov till kommer från trafiken till och från samt inom
området. Utsläppen bedöms ge små konsekvenser och endast lokalt i anläggningens närhet. Sett i det större
perspektivet till påverkan på centrala Luleå, kommer utsläppen varken öka eller minska eftersom trafiken
flyttas från ett centralt läge till ett annat. Risken för att stoftnedfall kan öka något på Lövskatan när området
avverkas kan inte uteslutas enligt SMHI. Det är däremot inte troligt att några miljökvalitetsnormer överskrids
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
vid normal drift vid SSAB, som en konsekvens av att markområdet avverkas. Miljökvalitetsmålet för partiklar,
PM10, ligger på nivån 15 µg/m3, vilket troligen klaras även i bostadsområdena nära SSAB.
Aspekten människors hälsa och säkerhet har bedömts för de som besöker och jobbar vid den planerade
kretsloppsanläggningen med tanke på avståndet till SSAB samt med avseende på transport av farligt gods
både på Svartövägen-Uddebovägen och på järnvägen. I båda fall anses att säkerhetsavstånden är
tillräckliga.
Bedömning har också gjorts av vilken påverkan kretsloppsanläggningen kan ha på människors hälsa och
säkerhet. Där visar bullerutredningen som har genomförts att Svartövägen redan idag ger ganska höga
bullernivåer vid de närmast belägna bostäderna. Den tillkommande trafiken ger en så marginell ökning att
den inte är mätbar. Buller från trafik och från övrig verksamhet inne på kretsloppsanläggningen
(containerbyten och materialhantering) är låga och kommer vid de närmaste bostäderna ligga under
riktvärdet. Planerad verksamhet kommer att innebära marginella skillnader av befintliga bullernivåer vid de
fastigheter som finns närmast verksamheten på Verdandi 1 då den ekvivalenta ljudnivån totalt sett beräknas,
med nuvarande underlag som grund, öka med ca 1 dBA vilket inte är märkbart i praktiken. De maximala
ljudnivåerna kommer fortsättningsvis att vara högst från den befintliga metallåtervinningen på Verdandi 1.
Genomförd trafikutredning visar att genom att bygga om nuvarande fyrvägskorsning, där det råder
väjningsplikt, till en rondell där kretsloppsanläggningen får en egen avfart kommer medföra att trafiken kan
löpa utan köbildning och att den sänkta hastigheten kommer att ge en ökad säkerhet.
Den samlade bedömningen är att planen kan genomföras med i huvudsak relativt små och begränsade
negativa miljökonsekvenser.
Förkortningar
dBA – decibel
MKB – miljökonsekvensbeskrivning
VDT – vardagsdygnstrafik
ÅDT – årsdygnstrafik
ÅVC - återvinningscentral
ÅVM – återvinningsmarknad
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
Innehållsförteckning
1.0 INLEDNING ............................................................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund och syfte ....................................................................................................................................... 1 1.2 Avgränsningar .............................................................................................................................................. 1 1.3 Detaljplaneprocessen ................................................................................................................................... 2 2.0 NUVARANDE OCH PLANERAD VERKSAMHET INOM FÖRESLAGET PLANOMRÅDE ...................................... 4 2.1 Nuvarande markanvändning ......................................................................................................................... 4 2.2 Planerad verksamhet .................................................................................................................................... 4 3.0 LOKALISERING ........................................................................................................................................................ 7 4.0 ALTERNATIV ............................................................................................................................................................ 8 4.1 Nollalternativ ................................................................................................................................................. 9 4.2 Alternativa lokaliseringar ............................................................................................................................... 9 4.2.1 Lövskatan, valt alternativ......................................................................................................................... 9 4.2.2 Porsögårdens industriområde ............................................................................................................... 12 4.2.3 Ytterviken, Svevias tomt........................................................................................................................ 14 4.2.4 Örnäset ................................................................................................................................................. 16 4.3 Motivering till valt alternativ ......................................................................................................................... 18 5.0 BEDÖMNINGSGRUNDER ...................................................................................................................................... 19 5.1 Kommunala planer...................................................................................................................................... 19 5.2 Bostadsbebyggelse .................................................................................................................................... 19 5.3 Trafikförhållanden ....................................................................................................................................... 19 5.3.1 Befintliga förhållanden........................................................................................................................... 19 5.3.2 Planerad trafiklösning............................................................................................................................ 19 5.4 Buller .......................................................................................................................................................... 21 5.5 Luft.............................................................................................................................................................. 22 5.6 Miljögeotekniska- och grundvattenförhållanden .......................................................................................... 23 5.7 Natur, kultur och friluftsliv ........................................................................................................................... 23 5.8 Riksintressen .............................................................................................................................................. 24 5.9 Skyddade områden..................................................................................................................................... 24 2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
i
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
5.10 Miljökvalitetsnormer .................................................................................................................................... 25 5.10.1 Avrinningsområden ............................................................................................................................... 25 5.10.2 Vattenförekomster ................................................................................................................................. 25 5.10.3 Utomhusluft ........................................................................................................................................... 27 5.10.4 Fisk- och musselvatten ......................................................................................................................... 28 5.10.5 Omgivningsbuller .................................................................................................................................. 28 5.11 Nationella, regionala och lokala miljömål .................................................................................................... 28 5.11.1 Nationella och regionala miljömål ......................................................................................................... 28 5.11.2 Lokala miljömål ..................................................................................................................................... 29 6.0 MILJÖKONSEKVENSER ........................................................................................................................................ 31 6.1 Stadsbild ..................................................................................................................................................... 31 6.2 Trafik........................................................................................................................................................... 32 6.3 Buller .......................................................................................................................................................... 32 6.4 Luft.............................................................................................................................................................. 33 6.5 Dag- och ytvatten........................................................................................................................................ 33 6.6 Mark och grundvatten ................................................................................................................................. 34 6.7 Natur, kultur och friluftsliv ........................................................................................................................... 34 7.0 HÄLSA OCH SÄKERHET ....................................................................................................................................... 35 7.1 Omgivningens effekter på föreslaget planområde ...................................................................................... 35 7.2 Planförslagets effekter på omgivningen ...................................................................................................... 37 8.0 UPPFÖLJNING OCH KONTROLL .......................................................................................................................... 38 9.0 SAMLAD BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN ..................................................................................................... 39 10.0 KÄLLOR .................................................................................................................................................................. 40 TABELLFÖRTECKNING
Tabell 1: Utvärderingsmatris för alternativ lokalisering Lövskatan..................................................................................... 10 Tabell 2: Utvärderingsmatris för alternativ lokalisering Porsögårdens industriområde. ..................................................... 12 Tabell 3: Utvärderingsmatris för alternativ lokalisering Ytterviken. .................................................................................... 14 Tabell 4: Örnäset. .............................................................................................................................................................. 16 Tabell 5: Riktvärden för trafikbuller. ................................................................................................................................... 21 Tabell 6: Riktvärden för externt buller vid bostäder, skolor, förskolor och vårdlokaler. ...................................................... 21 2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
ii
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
Tabell 7: Påverkan på nationella miljömål. ........................................................................................................................ 29 Tabell 8: Bedömningsskala för miljökonsekvenser. ........................................................................................................... 31 Tabell 9: Generell kategorisering för övervägande om vilken typ av bebyggelse som kan planeras i närheten av
storskalig kemikaliehantering. .......................................................................................................................... 35 Tabell 10: Skyddsavstånd (från vägkant) till bebyggelseområdet intill rekommenderad transportled för farligt gods
genom tätort (70 km/h). .................................................................................................................................... 37 Tabell 11: Skyddsavstånd (från spårkant) till bebyggelseområdet intill järnväg för transport av farligt gods. .................... 37 FIGURFÖRTECKNING
Figur 1: Översiktskarta. Karträttigheter © Lantmäteriet, © Länsstyrelsen, Geodatasamverkan. ......................................... 2 Figur 2: Planens geografiska avgränsning, sett från söder. ................................................................................................ 3 Figur 3: Illustration över området med planerad Kretsloppsanläggning. Placeringen av byggnader och ramper är
bara förslag och kan komma att ändras. Källa: Luleå Renhållning AB. .............................................................. 6 Figur 4: Översiktskarta. Karträttigheter: ©Blom 2013. ......................................................................................................... 7 Figur 5: Alternativa lokaliseringar: Lövskatan. Karträttigheter Luleå kommun. Utdrag från primärkartan 2015. ................ 11 Figur 6: Alternativa lokaliseringar: Porsögårdens industriområde. Karträttigheter Luleå kommun. Utdrag från
primärkartan 2015. ........................................................................................................................................... 13 Figur 7: Alternativa lokaliseringar: Ytterviken. Karträttigheter Luleå kommun. Utdrag från primärkartan 2015. ................ 15 Figur 8: Alternativa lokaliseringar: Örnäset. Karträttigheter Luleå kommun. Utdrag från primärkartan 2015. ................... 17 Figur 9: Valt alternativ Lövskatan, sett från söder. ............................................................................................................ 18 Figur 10: Skiss över den nya cirkulationsplatsens utformning. .......................................................................................... 20 Figur 11: Vindros för vindmätningar vid Kallax flygplats. ©Windfinder.com. ..................................................................... 22 Figur 12: Karta över vattenförekomsten Hertsöfjärden, kustvatten ekologisk status/potential. Källa:
viss.lansstyrelsen.se. ....................................................................................................................................... 26 Figur 13: Karta över vattenförekomsten Hertsöfjärden, kustvatten kemisk status exklusive kvicksilver. Källa:
viss.lansstyrelsen.se ........................................................................................................................................ 27 Figur 14: Tabell med schabloniserade riskhanteringsavstånd enligt (MSB, 2015). ........................................................... 36 2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
iii
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
1.0
INLEDNING
1.1
Bakgrund och syfte
Syftet med detaljplanen är att delar av det område på fastigheten Lövskatan 9:1 i Luleå kommun som i
gällande plan är avsatt för park och plantering ska ändras till industriändamål och handel för att medge
anläggande av en kretsloppsanläggning, d.v.s. återvinningscentral (ÅVC) med återvinningsmarknad (ÅVM),
samt en trafiklösning till området. Denna handling beskriver miljökonsekvenserna av den nya detaljplanen.
För att kunna fortsätta utvecklingen med fler bostäder på Kronan behöver nuvarande ÅVC och ÅVM flyttas.
Detta framgår bland annat i planprogrammet for fastigheten Kronan 1:1 m.fl. godkänt av kommunfullmäktige
(KF) 2012-03-27 och i översiktplanen (ÖP) som antogs av KF 2013-05-27. Den nya kretsloppsanläggningen
ska ersätta befintlig verksamhet, ÅVC och ÅVM, som bedrivs på Kronanområdet i Luleå idag.
Luleå kommun, Stadsbyggnadsförvaltningen (SBF), bedömer att planen kommer att medföra störningar i
form av trafik- och industribuller, ökad trafik och verksamhet som innebär hantering av farligt avfall
(Behovsbedömning, SBF 2015/33). Det kan därmed inte uteslutas att planen kan innebära betydande
miljöpåverkan enligt Miljöbalken. Därför tas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) fram parallellt med
planförslaget. Länsstyrelsen har även yttrat sig (Länsstyrelsen, 2015-04-02, dnr 402-3119-2015,
samrådsyttrande) och de aspekter som Länsstyrelsen anser kunna innebära betydande miljöpåverkan är:
buller- och luftpåverkan, risk för människors hälsa och säkerhet, påverkan på riksintresse för
kommunikationer, ökade trafikmängder, hantering av dagvatten från anläggningen samt påverkan på
stadsbilden.
1.2
Avgränsningar
Planområdet ligger 2,5 kilometer sydöst om centrala Luleå, se Figur 1. Den geografiska avgränsningen visas
i Figur 2. Denna MKB identifierar, beskriver och bedömer den betydande miljöpåverkan som planens
genomförande kan antas medföra när det gäller de aspekter som Länsstyrelsen anser kunna innebära
betydande milöpåverkan (se avsnittet ovan).
Renhållningen i Luleå AB kommer även att upprätta en MKB för den verksamhet som planeras,
(kretsloppsanläggning), på området i samband med att de söker tillstånd enligt Miljöbalken hos
Länsstyrelsen i Norrbottens län.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
1
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
Figur 1: Översiktskarta. Karträttigheter © Lantmäteriet, © Länsstyrelsen, Geodatasamverkan.
1.3
Detaljplaneprocessen
Planläggning av detaljplan syftar till att mark- och vattenområden används till de ändamål som området är
mest lämpat för. Lämpligheten bedöms med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. När kommunen tar
fram en detaljplan görs det enligt en väl definierad process med syfte att säkra insyn för berörda, få fram ett
så bra beslutsunderlag som möjligt och att förankra förslaget.
I detaljplaneprocessens inledande skede görs en så kallad behovsbedömning. Behovsbedömningen är en
analys som syftar till att visa om planens genomförande kan antas innebära betydande miljöpåverkan eller
inte. Om planen kan innebära betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning genomföras, detta görs i
miljökonsekvensbeskrivningen.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
2
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
Figur 2: Planens geografiska avgränsning, sett från söder.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
3
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
2.0
NUVARANDE OCH PLANERAD VERKSAMHET INOM
FÖRESLAGET PLANOMRÅDE
2.1
Nuvarande markanvändning
Planområdet omfattar cirka 5 hektar.
Området för planerad kretsloppsanläggningen utgörs idag av naturmark. Där trafiklösningen planeras finns
idag trafik- och parkmark.
2.2
Planerad verksamhet
Markområdet som är aktuellt för en kretsloppsanläggning är cirka 3 hektar med kommunen som markägare
(fastigheten Lövskatan 9:1), resterande del tas i anspråk av trafiklösningen, grönområde. Grönområdet ligger
inom fastigheten Lövskatan 9:1, även trafiklösningen inryms till största delen inom samma fastighet men en
mindre del ligger inom fastigheten Verdandi 1 som är privatägd.
Avsikten är att flytta hela den verksamhet för ÅVC och ÅVM som finns på Kronan idag till, fastigheten
Lövskatan 9:1 på Lövskatan. Nedan beskrivs verksamheten så som den ser ut på Kronan idag.
Beskrivningen är ett förslag på hur utformningen av verksamheten i huvudsak kan komma att se ut på
Lövskatan efter flytten. Figur 3 visar ett förslag på placering av byggnader och ramper inom området.
På Kronans återvinningscentral kan hushållen lämna grovavfall, trädgårdsavfall, förpackningsavfall och
farligt avfall (med farligt avfall menas kyl-, frys- och vitvaror, kemikalier, färgrester, lysrör, spillolja m.m. som
uppstått i hushållet). Materialet transporteras sedan vidare till materialåtervinning, energiutvinning
(förbränning), sortering eller deponering. Planerad verksamhet omfattar endast sortering och mellanlagring
av avfall. Även småföretag med mindre avfallsmängder har möjligheten att lämna grovavfall mot en avgift.
Avfall under producentansvar får småföretagen lämna kostnadsfritt. Dock får inte småföretag eller andra
verksamheter lämna farligt avfall i form av kemikalier, spillolja eller färg.
Under 2014 lämnades cirka 490 ton förpackningsavfall och 10 350 ton annat avfall än farligt avfall på
Kronans återvinningscentral. Avfallet består av metallskrot, trä, brännbart, grovavfall samt trädgårdsavfall.
Under år 2014 tog anläggningen också emot 704 ton elektronik och 21 ton oljeavfall, 49,5 ton blybatterier,
236 ton impregnerat trä samt 77,8 ton övrigt farligt avfall som t ex färgrester, lösningsmedel mm. Mängden
farligt avfall uppgick totalt till cirka 1089 ton.
Metallskrot fraktas till metallåtervinningsföretag. Elektronik, lysrör samt kyl-, frys- och vitvaror tas omhand av
El-kretsens entreprenör. Förpackningar tas omhand av FTI (Förpacknings- och Tidningsinsamlingen) som
har till uppgift att se till att förpackningar och tidningar i Sverige samlas in och återvinns enligt regeringens
förordningar om producentansvar. (Regeringen har kommit med ett förslag till ny ansvarsfördelning som
innebär att kommunerna kommer att samla in avfallet hos hushållen och sedan lämna över det insamlade
materialet till producenterna mot en ersättning. Producenterna ska, precis som idag, ansvara för att det
insamlade avfallet återvinns på ett korrekt sätt.). Brännbart avfall transporteras till Sunderby
avfallsanläggning för mellanlagring och omlastning innan det skickas till godkänd förbränningsanläggning.
Farligt avfall transporteras bort från ÅVC:n och vidare till godkända behandlingsanläggningar.
Övrigt avfall som faller under kommunens ansvar transporteras till Sunderby avfallsanläggning för sortering,
mellanlagring och vidaretransport. Den deponirest som återstår efter sortering på Sunderby
avfallsanläggning deponeras på en godkänd deponi.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
4
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
Återvinningsmarknaden (ÅVM) på Kronan är bland de största i Sverige. Vid ÅVM tas bl.a möbler, husgeråd,
böcker, byggvaror, sportartiklar, cyklar, fungerande elektronik, spisar, mikrovågsugnar och allehanda textilier
emot. Allt inlämnat kontrolleras, rengörs och repareras vid behov. Vissa material återbrukas vid
nytillverkning. Därefter säljs allting i butikerna.
Anläggningen kommer alltid att vara bemannad då den är öppen. Kronans återvinningscentral har idag
öppet:
Veckodag
Klockslag
Måndag, onsdag, fredag
7-16
Tisdag och torsdag
7-20
Lördag
9-13
Dag före röd dag stänger Kronan kl. 16. Helgdagar är anläggningen stängd.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
5
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
Figur 3: Illustration över området med planerad Kretsloppsanläggning. Placeringen av byggnader och ramper är bara
förslag och kan komma att ändras. Källa: Luleå Renhållning AB.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
6
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
3.0
LOKALISERING
Planområdet ligger cirka 2,5 kilometer sydöst om centrala Luleå, i Luleå kommun. Området för den
planerade kretsloppsanläggningen angränsar i norr till ett industriområde och naturmark, i sydväst till
stambanan och i sydöst till Svartövägen och Uddebovägen. Området utgörs idag av naturmark och det finns
ingen tidigare dokumenterad bebyggelse. Avrinning från området sker till Aronstorpsviken som i närmaste
läge ligger cirka 70 meter öster om området.
Närmast belägna bostäder finns i Lövskatans bostadsområde i norr och de närmaste bostäderna ligger cirka
50 meter från nuvarande industriområde och cirka 200 meter från den planerade kretsloppsanläggningen.
Ytterligare bostadsområden finns på Örnäset i nordöst, på cirka 350 meters avstånd och i Svartöstaden cirka
550 meter sydväst om den planerade kretsloppsanläggningen.
De ytor som kommer tas i anspråk för trafiklösningen utgörs även i dagsläget till största delen av
trafikområde men även av ett mindre område parkmark. Närmaste bostad från den planerade trafikplatsen
ligger västerut i bostadsområdet Lövskatan, på ett avstånd av cirka 100 meter. I Örnäsets bostadsområde
ligger närmaste bostäder cirka 250 meter från den planerade trafiklösningen.
Syd och sydväst om planerad kretsloppsanläggning ligger ett stort industriområde. Den närmast belägna
verksamheten utgörs av en forskningsanläggning för metallframställning, SWEREA Mefos, som ligger 200
meter söder om planerad kretsloppsanläggning, på cirka 400 meters avstånd finns SSABs järnverk och
avståndet till Lulekraft ABs värmeverk är cirka 500 meter. Längre åt sydöst, på cirka två kilometers avstånd,
finns Uddebohamnen och Victoriahamnen.
Figur 4: Översiktskarta. Karträttigheter: ©Blom 2013.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
7
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
4.0
ALTERNATIV
I miljöbalkens allmänna hänsynsregler och grundläggande bestämmelser för hushållning av mark- och
vattenområden finns regler för vad som ska beaktas vid val av lokalisering för verksamheter. Exempelvis ska
platsen vara lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för
människors hälsa och miljön (MB 2 kap 6 §). Mark- och vattenområden ska användas för det eller de
ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande
behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning (MB 3
kap 1 §). I PBL (plan- och bygglagen 2 kap 2-5 §§) anges även planläggningsaspekter som har betydelse för
en lokalisering av detta slag, bland annat allmänna hushållningsaspekter och lämplighetsbedömning.
Utredningen av alternativa lokaliseringar för kretsloppsanläggningen har genomförts av Luleå Renhållning
AB tillsammans med Stadsbyggnadskontoret, Tekniska förvaltningen (nuvarande Stadsbyggnadsförvaltningen) och Arbetsmarknadsförvaltningen. (Luleå kommun, 2015a)
I arbetet med att hitta lämpliga lokaliseringar för en kretsloppsanläggning har kriterier gällande
utrymmesbehov och krav på tillgänglighet för en ny lokalisering tagits fram. De huvudsakliga kriterierna har
varit:

Disponibel area: Verksamheterna (ÅVC och ÅVM) har samordningsvinster och bör samlokaliseras för
att underlätta återvinning och återbruk. Den nya platsen bör därför kunna inrymma dagens verksamhet
men även möjliggöra för en viss expansion om det krävs i framtiden. Det innebär att tillgängligt område
behöver vara minst 3 ha.

Topografi: Marken bör vara relativt flack för att undvika stora markarbeten och schaktning.

Centrumnära och lättillgängligt: Eftersom kommunen redan har tre mindre ÅVC anläggningar; i
Sunderbyn (nordväst om centrum), Antnäs (sydväst om centrum) och Råneå (norr om centrum) bör det
nu planerade området vara lättillgängligt från de stadsnära bostadsområdena där befolkningstätheten
är hög. En centrumnära anläggning underlättar för återvinning och minimerar transportarbetet. Området
bör därtill vara tillgängligt med kollektivtrafik och via gång- och cykelvägar.

Markägarförhållanden: Marken ska vara tillgänglig för etablering. Det kan vara kommunal eller privat
mark men det ska vara möjligt att komma åt marken i närtid.

Pågående/planerad markanvändning: Med hänsyn till behovet av bostäder i kommunen bör mark
som är bättre lämpad för bostadsändamål undvikas. Områdets lämplighet ska bedömas med hänsyn till
minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön samt att områdets användning medför en
från allmän synpunkt god hushållning av naturresurser. Men hänsyn till hushållning av naturresurser
och närrekreationsområden bör oexploaterade områden eller mark planlagd för naturmark eller park
undvikas i den mån det är möjligt.

Avstånd till närmaste bebyggelse: Utifrån riskanalys för nuvarande anläggning på Kronan bör
avståndet till närmaste bostadsbebyggelse vara minst 150 meter. Det finns dock inga reglerade
säkerhetsavstånd för den här typen av verksamheter.
De områden i översiktsplanen som är utpekade för störande verksamhet har studerats i utredningen men
ingen av dessa har ansetts lämpliga med hänsyn till kravet på en centrumnära och lättillgänglig lokalisering.
Exempel på området för störande verksamhet som har undersökts är östra delen av Hertsön och Porsön vid
snötippen.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
8
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
Att flytta befintlig verksamheten från Kronan till någon av de befintliga anläggningarna har inte ansetts
lämpligt eftersom dessa inte har kapacitet att täcka de behov som finns idag. Anläggningarna klarar inte
heller kravet på centrumnära lokalisering vilket innebär att man gör det svårare för många innevånare att
återvinna. Lokaliseringar på södra sidan av Lule älv, exempelvis Bergnäset, har inte heller i utredningen
ansetts uppfylla kravet på centrumnära lokalisering och lättillgänglighet bland annat då Bergnäsbron tidvis
har en begränsad kapacitet.
Fyra alternativ har studerats mer i detalj; Lövskatan, Porsögårdens industriområde, Ytterviken (Svevia) och
Örnäset. Närmare beskrivning av alternativen finns i kapitel 4.2. Inget av alternativen berör områden som i
översiktsplanen utpekats innehålla värdefull natur.
4.1
Nollalternativ
Anläggningen på Kronan kommer läggas ner som en konsekvens av att stadsdelen Kronan byggs ut och
utvecklas enligt politiskt beslutade handlingar, bland annat kommunfullmäktiges godkännande av
planprogrammet för Kronan 1:1 m.fl. (KF 2012-03-27) och översiktsplanen antagen av kommunfullmäktige
2013-05-27. Nollalternativet innebär således att befintlig anläggning på Kronan inte ersätts med någon ny.
Det kommer bland annat innebära att det blir svårare för boende i centrala delarna av Luleå att återvinna och
lämna sitt avfall till omhändertagande, befintliga anläggningar utanför Luleå har inte heller kapacitet att ta
emot allt material till återvinning som Kronan tar emot idag. Transporterna kommer att öka för de som lämnar
avfall och målet att främja återvinning och återbruk blir svårare att nå.
4.2
Alternativa lokaliseringar
Alternativa lokaliseringar har utvärdrats enligt en tregradig skala (grön, gul och röd) utifrån de kriterier som
beskrivs i kapitel 4.0.
Uppfyller till stort del de uppsatta
kriterierna
4.2.1
Innebär vissa kompromisser mot
uppsatta kriterier
Uppfyller ej uppsatta kriterier
Lövskatan, valt alternativ
Området utgörs av ett naturområde i den södra delen av Lövskatan. Lokaliseringen avgränsas av järnvägen
och Svartövägen i öst, väst och söder. Mellan den alternativa lokaliseringen på Lövskatan och närmaste
bostadsområde finns ett industriområde. Lokaltrafik finns i nära anslutning och det är lättillgängligt via gångoch cykelväg. Området som föreslås för kretsloppsanläggningen är utsatt för bland annat buller från väg och
järnväg idag samt verksamheter i det angränsande industriområdet. De störningskällor som finns i
närområdet idag gör att området inte bedöms vara möjligt att använda för framtida bostadsändamål och
därmed kan lokaliseringen, utifrån vad som är känt idag, utgöra en långsiktig lösning som inte påverkas av
andra framtida verksamheter eller etableringar. Markområdet är tillräckligt stort för att inrymma en
kretsloppsanläggning. En mindre del av angränsande fastighet tas i anspråk för att möjliggöra en bra
dagvattenlösning och trafikanslutning till Bragegatan och Svartövägen. Marken inom området är relativt flack
med lågpartier i de nordöstra delarna där marken är sank och det växer mycket sly. De västra och södra
delarna av området ligger något högre och där växer det mer tallar och marken är torrare. De torrare delarna
kan vara lämpliga för närrekreation. Marken ligger delvis inom strandskyddat område som återinträder om en
ny detaljplan tas fram.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
9
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
Tabell 1: Utvärderingsmatris för alternativ lokalisering Lövskatan.
Luleå kommun (och privat mark)
Markägarförhållanden
Lägesegenskaper
Centrumnära och lättillgängligt
Nära trafikled och lokaltrafik
Disponibel area (ha)
Cirka 3,6
Topografi
Relativt små höjdskillnader
Störningskällor
Järnväg, vägtrafik och industri
Avstånd till närmaste bostadsbebyggelse (m)
200 – 250
Pågående/planerad markanvändning
Naturområde idag. Park eller plantering
enligt detaljplan. Berörs något av
riksintresse för planerad järnväg.
Övriga bevarandeintressen
Delvis strandskydd
Verksamhet som påverkar disposition inom
området
Nej
Restriktioner
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
10
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
Figur 5: Alternativa lokaliseringar: Lövskatan. Karträttigheter Luleå kommun. Utdrag från primärkartan 2015.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
11
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
4.2.2
Porsögårdens industriområde
Området ligger på en höjd inom Porsögårdens industriområde och utgörs av ett naturområde enligt
detaljplan. Området är omgivet av industriområde i nordöst och sydöst, järnväg i sydväst och naturområde i
nordväst. Området som föreslås för kretsloppsanläggningen är utsatt för bland annat buller från väg och
järnväg samt verksamheter inom industriområdet. De störningskällor som finns gör att marken inte är lämplig
för framtida bostadsändamål. Marken (Ytterviken 17:32) ägs av kommunen och kan nås med bil via
Haparandavägen till Depåvägen, samt via kollektivtrafik och gång- och cykelvägar som ligger relativt nära.
Genom området går en kraftledning som försvårar dispositionen av marken då kraftledningarna kräver ett
säkerhetsavstånd på 10 till 15 meter från byggnader. Det är stora höjdskillnader inom området, marknivån är
mellan 11,5 och 19 meter över nollplanet. Marklutningarna gör att området kräver stora markarbeten för att
det ska vara möjligt att nyttja för en framtida kretsloppsanläggning. Tillgänglig mark inom området bedöms
dessutom som något för liten för att helt kunna ersätta den verksamhet som finns på Kronan idag.
Tabell 2: Utvärderingsmatris för alternativ lokalisering Porsögårdens industriområde.
Markägarförhållanden
Luleå kommun
Lägesegenskaper
Centrumnära och lättillgängligt
Nära trafikled och kollektivtrafik
Disponibel area (ha)
Cirka 2,2
Topografi
Relativt stora höjdskillnader
Störningskällor
Järnväg, vägtrafik och industri
Avstånd till närmaste bostadsbebyggelse (m)
Cirka 400
Pågående/planerad markanvändning
Naturområde idag. Park eller
plantering enligt plan. Området ligger
till stora delar inom riksintresse för
planerad järnväg, en korridor för
Södra Gäddvik-Luleå
Övriga bevarandeintressen
Nej
Verksamhet som påverkar disposition inom
området
Kraftledning delar området
Restriktioner
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
12
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
Figur 6: Alternativa lokaliseringar: Porsögårdens industriområde. Karträttigheter Luleå kommun. Utdrag från primärkartan
2015.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
13
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
4.2.3
Ytterviken, Svevias tomt
Området utgörs av en fastighet, Plogen 1, på Yttervikens industriområde som Svevia äger och där de har sin
verksamhet. Området ligger nära Haparandavägen. Angöring måste dock ske via rondellen norr om området
och sedan via Depåvägen. Det är relativt nära till lokaltrafik samt gång- och cykelvägar. Området består av
nästan uteslutande hårdgjorda ytor, ingen naturmark behöver tas i anspråk, och nivåskillnaderna är små
vilket medför att det inte krävs några större markarbeten. Området angränsar till ett industriområde i norr,
vägområde i öster och järnväg i väster. Området är utsatt för bland annat buller från väg och järnväg samt
verksamheter inom industriområdet. De störningskällor som finns i närområdet gör att området inte bedöms
vara möjligt att använda för framtida bostadsändamål. Området var länge huvudalternativ men det
förändrades när Svevia ansåg att de fortsatt behövde marken för sin verksamhet. Därmed är den inte
tillgänglig för etablering i närtid.
Tabell 3: Utvärderingsmatris för alternativ lokalisering Ytterviken.
Markägarförhållanden
Privat
Lägesegenskaper
Centrumnära och lättillgängligt
Nära trafikled och kollektivtrafik
Disponibel area (ha)
Cirka 5,5
Topografi
Relativt små höjdskillnader
Störningskällor
Järnväg, vägtrafik och industri
Avstånd till närmaste bostadsbebyggelse (m)
Cirka 400
Pågående/planerad markanvändning
Industriområde idag. Området ligger
till stora delar inom riksintresse för
planerad järnväg, en korridor för
Norrbotniabanan Södra GäddvikLuleå.
Övriga bevarandeintressen
Nej
Verksamhet som påverkar disposition inom
området
Nej
Restriktioner
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
14
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
Figur 7: Alternativa lokaliseringar: Ytterviken. Karträttigheter Luleå kommun. Utdrag från primärkartan 2015.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
15
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
4.2.4
Örnäset
Området vid Örnäset (Örnäset 10:1) utgörs av naturmark och ytor som tidigare använts för idrottsändamål,
bland annat som fotbollsplaner. Nivåskillnaderna inom området är små och det skulle inte krävas några
större markarbeten för att kunna anlägga den planerade verksamheten inom området. Det angränsar till
bostadsområde i väster och söder, naturmark i norr och innerfjärden Bredviken i öster. Området är
detaljplanelagt för idrottsändamål och allmän plats samt park och plantering. Marken, som ägs av Luleå
kommun ligger delvis inom strandskyddat område som återinträder om en ny detaljplan tas fram och inom
området (längst västra sidan) löper en kraftledning som kan försvåra disposition av byggnader eftersom det
kräver ett visst säkerhetsavstånd. Området ligger nära befintliga bostadsområden. Det är cirka 50 meter till
närmaste bostad, och området är också utpekat i översiktsplanen som mark för framtida bostäder och
arbetsplatser. Området ligger i nära anslutning till kollektivtrafik och det är lättillgängligt via gång- och
cykelvägar.
Tabell 4: Örnäset.
Lägesegenskaper
Restriktioner
Markägarförhållanden
Luleå kommun
Centrumnära och lättillgängligt
Infart genom bostadsområde. Nära trafikled,
nära lokaltrafik.
Disponibel area (ha)
3,5
Topografi
Relativt små höjdskillnader
Störningskällor
viss vägtrafik
Avstånd till närmaste
bostadsbebyggelse (m)
cirka 50 – 100
Pågående/planerad markanvändning
Idrottsanläggning enligt detaljplan och
framtida bostäder enligt översiktsplanen
Övriga bevarandeintressen
Delvis strandskydd
Verksamhet som påverkar disposition
inom området
Kraftledning
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
16
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
Figur 8: Alternativa lokaliseringar: Örnäset. Karträttigheter Luleå kommun. Utdrag från primärkartan 2015.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
17
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
4.3
Motivering till valt alternativ
Utifrån studerade lokaliseringsalternativ ansågs länge Svevias tomt på Ytterviken vara den bästa lösningen
för en flytt av verksamheten på Kronan. När det visat sig att fastigheten inte är tillgänglig i närtid utgör
lokaliseringen på Lövskatan det bästa alternativet, se Figur 9. Lokaliseringen innebär att nya
kretsloppsanläggningen ges en stadsnära och lättillgänglig placering som också kan nås med lokaltrafik
samtidigt som verksamheten ges förutsättningar för att långsiktigt kunna finnas kvar. Lokaliseringen innebär
även att befintlig infrastruktur kan nyttjas effektivt och att mark som är mer lämplig för bostadsbebyggelse
inte tas i anspråk.
Figur 9: Valt alternativ Lövskatan, sett från söder.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
18
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
5.0
BEDÖMNINGSGRUNDER
5.1
Kommunala planer
Området för planerad kretsloppsanläggning är inte särskilt utpekat eller omnämnt i gällande översiktsplan.
Allmänt gäller dock i översiktsplanen att förtätning med arbetsplatser och bostäder inom tätortsområdet ska
ske på områden som bedöms lämpliga för ändamålet. Västerut angränsar området till reservat för järnväg
och öster om området ligger reservat för nytt huvudstråk för vatten och avlopp. Området för den planerade
trafiklösningen till och från kretsloppsanläggningen passerar genom reservatet för nytt huvudstråk för vatten
och avlopp men ledningen kommer dras längre österut och i och med det så berörs inte planområdet längre.
5.2
Bostadsbebyggelse
Närmaste bostadsbebyggelse utgörs av Lövskatans bostadsområde där de närmaste bostäderna är belägna
cirka 200 meter norr om de närmaste delarna av den planerade kretsloppsanläggningen. Huvuddelen av
verksamheten kommer ligga på ytterligare avstånd från bostäder, se föreslagen disposition av området i
Figur 3. Mellan området för kretsloppsanläggningen och bostadsområdet finns befintlig verkstadsindustri och
Bragegatan. Inom bostadsområdet finns ett vård- och omsorgsboende, Baldergårdens äldreboende, belägen
cirka 300 meter norr om området, och Lövskatans förskola som ligger cirka 500 meter norr om området.
Stadsdelen Lövskatan gränsar i norr till Skurholmen och i öster till Örnäset. I väster och söder finns
Svartölandets industrier. (Luleå kommun, 2015b)
5.3
5.3.1
Trafikförhållanden
Befintliga förhållanden
Där tillfarten till kretsloppsanläggningen planeras ligger idag en fyrvägskorsning där Svartövägen
(hastighetsbegränsning 70 km/h) som går i nord-sydlig riktning är huvudled. Den korsas av Örnäsvägen
(hastighetsbegränsning 50 km/h) från öster och Bragegatan (hastighetsbegränsning 30 km/h) från väster,
vilka båda har väjningsplikt.
De trafikflödesmätningar som genomförts under perioden februari till april 2015 visar att av de cirka 5 000
fordon som passerar Svartövägen dagligen norrifrån, fortsätter cirka 3 800 genom korsningen på
Svartövägen. Cirka 900 fordon svänger av mot Örnäsvägen och 350 fordon viker av till Bragegatan där
sedan en del av trafiken går till industriområdet och resterande del fortsätter till bostadsområdet. Ungefär
samma förhållanden gäller för trafiken som kommer söderifrån på Svartövägen mot korsningen. Trafiken till
och från industriområdet går huvudsakligen via Bragegatan – Svartövägen men även till viss del via–
Furumovägen – Föreningsgatan.
5.3.2
Planerad trafiklösning
Enligt genomförd trafikanalys, (Ramböll, 2015), fungerar dagens trafiklösning i korsningen SvartövägenBragegatan-Örnäsvägen med väjningsplikt bra med avseende på framkomlighet.
Som underlag för trafikanalysen bedömdes besök vid kretsloppsanläggningen, med personbil (med och utan
släp), i dagsläget vara cirka 500 stycken vilket ger en sammanlagd in- och uttransport på 1 000 fordon per
dag. Till det totala antalet fordon per dag tillkommer yrkestrafiken som transporterar bort det insamlade
materialet, vilket beräknas uppgå till cirka 15 transporter per dag. Trafikanalysen har även tagit höjd för att
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
19
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
antalet innevånare i kommunen kan komma att öka, vilket i beräkningarna har antagits ge en generell ökning
i trafiksystemet med 15 %.
Baserat på dessa antaganden skulle dagens fyrvägskorsning där de besökande vid kretsloppsanläggningen
har väjningsplikt ge relativt långa köer vid ett fåtal extrema tillfällen per år, exempelvis helger under vår och
höst, cirka 3 till 4 gånger per år.
För att skapa en bättre trafiksituation planeras därför en trafiklösning som innebär att befintlig
fyrvägskorsning Svartövägen (Svartöleden)-Bragegatan-Örnäsvägen byggs om till en cirkulationsplats där
kretsloppsanläggningen får en egen anslutning, se Figur 10. Trafikanalysen visar att med en cirkulationsplats
kommer inte framkomligheten begränsas d.v.s. köbildning uppstår inte i trafikplatsen. Inte ens med en
ökning på 100 % av antalet besökare vid kretsloppsanläggningen skulle det uppstå köer.
En cirkulationsplats kommer generellt ge något sämre kapacitet för trafiken på Svartövägen (Svartöleden),
undantaget de intensivaste besöksdagarna på året då framkomligheten blir bättre jämfört med en
fyrvägskorsning. För trafiken på Bragegatan och Örnäsvägen visar analysen att kapaciteten förbättras med
en cirkulationsplats. Ur risksynpunkt har cirkulationsplatsen fördelen att hastigheten sänks och effekten av
eventuella olyckor som inträffar därmed blir lindrigare än med en fyrvägskorsning.
Figur 10: Skiss över den nya cirkulationsplatsens utformning.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
20
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
5.4
Buller
Planområdet ligger i ett område som i dagsläget är utsatt för buller. De främsta bullerkällorna är trafiken på
Svartövägen, tågtrafiken på stambanan, industriverksamhet från bland annat SSAB och verksamheterna på
den intilliggande fastigheten Verdandi 1.
Bullerkällorna som verksamheten inom planområdet kommer ge upphov till är; trafikbuller från trafiken till och
från området, trafik inom området, samt tillkommer verksamhetsbuller exempelvis från hantering av
containrar.
För att utreda hur situationen med trafikbuller ser ut idag samt effekterna av tillkommande buller från
anläggandet av en kretsloppsanläggning har en bullerutredning genomförts av Tunemalm Akustik AB.
(Tunemalm, 2015) Utredningen baseras på trafikförhållanden, se 5.3 och planerad verksamhet, se 2.0.
Under kretsloppsanläggningens öppettider bedömstrafiken på Svartövägen öka med 1 000 fordon vilket
motsvarar en ökning med cirka 10 % jämfört med idag. Beräkningarna som Tunemalms utfört visar att
ökningen av trafikmängden längs Svartövägen kommer att medföra en höjning av ljudnivåerna med 0,3 dBA
vilket avrundat blir en oförändrad nivå. Ljudnivåerna efter Svartövägen är visserligen redan i nuläget relativt
höga vid vissa fastigheter, men kretsloppsanläggningen kommer inte att medföra några märkbara höjningar
av nivåerna. Längs Örnäsvägen och Bragegatan beräknas ingen ökning av trafiken ske och ljudnivåerna från
trafiken på dessa gator blir därför oförändrade jämfört med nuläget.
Trafiken på vägarna till och från området ska bedömas enligt de riktvärden som finns för vägtrafikbuller.
Dessa riktvärden har fastställts av regeringens förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader.
Riktvärdena sammanfattas i Tabell 5.
Tabell 5: Riktvärden för trafikbuller.
Dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad
Dygnsekvivalent ljudnivå vid uteplats
Maximal ljudnivå vid uteplats
LAeq, 24H
LAeq, 24H
LAmax
55 dB
50 dB
70 dB
När trafiken kör inom kretsloppsanläggningens område räknas detta som industribuller, se Tabell 6. Eftersom
anläggningen inte är öppen nattetid är det riktvärdet för kvällstid på 45 dBA som blir dimensionerande.
Beräkningarna visar att de ekvivalenta ljudnivåerna blir låga i riktning mot de närmaste bostäderna i
Lövskatans bostadsområde. Vid den närmaste fastigheten, (B1 - Lövskatan 9:17) ligger ljudnivåerna på 30
dBA vilket är 15 dBA lägre än riktvärdet kvällstid på 45 dBA.
Tabell 6: Riktvärden för externt buller vid bostäder, skolor, förskolor och vårdlokaler.
Driftstider
Leq
LFmax
Dagtid, helgfri måndag ‐fredag (kl. 06 ‐ 18)
50 dBA
-
Kväll, (kl. 18 ‐ 22) samt lör‐, sön‐ och helgdag (kl. 06 ‐ 18)
45 dBA
-
Nattetid, samtliga dagar (kl. 22 ‐ 06)
40 dBA
55 dBA
Förutom trafiken inom fastigheten uppstår även buller från andra moment som när skräp kastas i containrar,
byte av containrar, uppsamling av material från marken samt pressning av materialet i containrarna.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
21
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
Beräkningarna visar att de högsta ekvivalenta ljudnivåerna ligger runt 38 dBA vilket är 7 dB lägre än
riktvärdet på 45 dBA kvällstid. Ljudnivåerna varierar beroende på om containrarna är tomma eller fulla, samt
vilket material som kastas. Dessutom har vissa tider på dygnet betydligt mer kast/timme än andra.
Beräkningarna redovisar det ”värsta fallet” där högsta ljudnivåerna från samtliga ljudkällor (traktor, lastbil och
kastning av hårt material i alla containrar) inträffar under samma timme. Den totala ekvivalenta ljudnivån vid
de närmast belägna husen bedöms därmed vara lägre än 38 dBA. Verksamheten kommer inte pågå nattetid
och för dag- och kvällstid finns inga riktvärden på hur högt de maximala ljudnivåerna får vara. En beräkning
har ändå utförts som visar på att de maximala ljudnivåerna ligger under riktvärdet för nattetid (55 dBA).
(Tunemalm, 2015)
Mellan kretsloppsanläggningen och bostäderna i riktning mot norr ligger fastigheten Verdandi 1.
Verksamheten på fastigheten omfattar bland annat metallåtervinning med hantering och klippning av metall.
Inom fastigheten finns även andra verksamheter som främst genererar störningar i form av buller från
fordonsrörelser.
Metallåtervinningsanläggningen är en anmälningspliktig verksamhet som inte får bullra mer än gällande
riktvärden för industribuller. Tidigare mätningar från verksamheten indikerar att de ekvivalenta ljudnivåerna
ligger kring 45 dBA och de maximala på uppemot 64 dBA vid närboende. Det behövs dock kompletterande
mätningar för att få en bättre bild av det sammanlagda bullret från verksamheterna inom fastigheten.
(Tunemalm, 2015)
5.5
Luft
Den förhärskande vindriktningen i Luleå är sydlig under vår, sommar och höst respektive nordlig/nordvästlig
under vintern, se Figur 11. Stadsdelen Lövskatan är idag påverkad av utsläpp till luft framförallt från
industriell verksamhet från Svartöns industriområde samt utsläpp från trafik vid Svartövägen. SSAB anger att
stålproduktionen inklusive transporter utgör en viktig källa till stoftspridning i området runt fabriken (Enligt
SSABs mätningar sedan 1980-talet i Örnäset, Lövskatan och Svartöstaden), även om andra närbelägna
verksamheter som hamn och trafik bidrar (SSAB, 2008). SSAB installerar sommaren 2015 ett nytt filter till
masugnen som beräknas halvera stoftutsläppen därifrån. (SSAB, 2015)
Mer information om luften i Luleå finns under kapitlet om miljökvalitetsnormer, kapitel 5.10.3 Utomhusluft.
Figur 11: Vindros för vindmätningar vid Kallax flygplats. ©Windfinder.com.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
22
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
5.6
Miljögeotekniska- och grundvattenförhållanden
Den miljögeotekniska undersökningen som utförts av Golder i juni 2015 omfattar jordprovtagning med
skruvborr, viktsondering och installation av grundvattenrör för grundvattenprovtagning och inmätning av
grundvattennivån. Här ges en kort sammanfattning av resultaten som finns fullständigt redovisade i rapport
Miljöteknisk/geoteknisk undersökningsrapport (Golder, 2015).
Den geotekniska undersökningen visar att marken inom området består av sand från markytan ned till 1,0 till
2,0 meter. I den östligaste delen (den lägre delen) finns ett 0,3-1,0 meter tjockt lerskikt i sanden på cirka 0,5
till 1,5 meters djup. Under sanden finns fast botten bestående av sandig morän. Djupet till fast botten
varierar mellan cirka 1,0 m i väster till som mest 2,5 m i nordöst. Grundvattennivån i området ligger mellan
0,5 och 1,5 m under markytan, där den ytligast liggande nivån noterats i områdets lågpunkt.
Resultaten av jordanalyserna jämfördes med Naturvårdsverkets riktvärden för mindre känslig
markanvändning (MKM) och samtliga metallhalter utom en (zink) låg under riktvärdena. Den överstigande
zinkhalten (analyserad halt 847 mg/kg TS jämförd med riktvärdet 500 mg/kg/TS) kommer från ett prov taget i
områdets norra del i närheten av fastighetsgränsen till fastigheten Verdandi 1. Analysresultaten för
petroleumkolväten i jord ligger under riktvärdet för MKM. Inga halter av petroluemkolväten eller PAHer
uppmättes över detektionsgränsen och därmed inte heller några halter över Naturvårdsverkets riktvärden.
Golder gör bedömningen att ingen risk föreligger kopplat till innehållet av metaller eller organiska
föroreningar i ytlig jord, undantaget zinkhalten i norra delen av fastigheten. Kompletterande undersökningar
kommer att utföras för att avgränsa zinkföroreningen.
Grundvattenprover analyserades med avseende på metaller och jämfördes med SGU:s bedömningsgrunder
för grundvatten. Järn- och manganhalter som klassificeras som mycket höga uppmättes i tre av proven och
mycket höga nickelhalter i ett prov. Höga halter av aluminium och arsenik uppmättes i två prov vardera. I
övrigt uppmättes som högst måttliga halter i grundvattnet. Golder bedömer att det sannolikt inte föreligger
någon förhöjd risk för ytvattenrecipienten kopplat till förhöjda metallhalter inom fastigheten. Eftersom
grundvattnet inom fastigheten inte ska användas för dricksvattenuttag bedömer Golder inte heller att de
förhöjda metallhalterna innebär någon risk kopplad till framtida markanvändning på fastigheten. Vi d analys
av organiska ämnen (alifater, aromater, PAH, BTEX) var de flesta halterna under rapporteringsgränsen och
inga halter översteg använda jämförvärden. Golder bedömer att det inte föreligger någon risk kopplat till
halter av analyserade organiska ämnen i grundvattnet.
5.7
Natur, kultur och friluftsliv
Enligt Skogsstyrelsens karttjänst Skogens pärlor, finns inga särskilt skyddsvärda objekt inom området eller
dess närhet (Skogsstyrelsen, 2015). Området utgörs till stor del av skogsmark som bland annat nyttjas för
skogspromenader och hundrastning. Skogspromenader och hundrastning är troligtvis begränsat till stigarna
som löper längst de nedgrävda ledningarna för fjärrvärme och spillvärme samt en mindre stig som löper
nedanför cykelbanan vid Svartövägen-Uddebovägen. Fjärrvärmeledningen löper strax utanför planområdet
invid järnvägen och spillvärmeledningen går tvärs genom området i sydväst-nordöstlig riktning. Berört
grönområde är inte utpekat som särskilt bevarandevärt ur ekologisk eller socialt perspektiv i översiktsplanen.
Stora delar av befintligt skogsparti kommer att behöva avverkas i och med etableringen.
Området beskrivs av kommunens ekolog enligt följande: Områdets södra del upptas av tallskog på frisk mark
med risvegetation i fältskiktet. I den norra och östra delen blir det fuktigare och där är lövinslaget större, till
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
23
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
delar en renodlad björkskog. Skogen är konsekvent gallrad och den är i princip likåldrig ”medelålders”. I den
norra delen är den glesare med några större luckor, i söder är trädavståndet mer homogent. Över hela
området förekommer slyuppslag som på vissa ställen kan vara kraftigt, särskilt i de fuktigare delarna. I det
nordvästra hörnet (mellan järnvägsområdet och industrifastigheten) består skogen av glest stående tallar på
frisk mark. Denna har samma strukturella karaktär som övriga delar. Skogens struktur som är likåldrig,
enskiktad och inte särskilt gammal, ger begränsat utrymme för naturvärden knutna till trädskiktet. Skogen är t
ex helt i avsaknad av död ved. I de lövdominerade delarna finns dock en viss potential att utveckla
naturvärden på sikt. För det krävs dock att skogen sköts på ett annat sätt än nu. (Luleå kommun, 2015)
Öster om området ligger Aronstorpsviken som är en del av Hertsöfjärden. Hertsöfjärden är en knappt 5
kilometer lång uppgrundad, före detta havsvik som har en fördämning under Gräsörenbron cirka 4 kilometer
nedströms planerad kretsloppsanläggning. Till Aronstorpsviken släpper SSAB och värmeverket uppvärmt
kylvatten. Mer information om Hertsöfjärden finns under kapitel 5.10.
Närmaste kulturmiljöobjekt är två övriga kulturhistoriska lämningar som ligger på Svartöberget cirka 900
meter väster om planerat område. (Riksantikvarieämbetet, 2015). Planerad verksamhet kommer inte
påverka dessa.
5.8
Riksintressen
Området ligger inom riksintresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv. Riksintressena omfattar alla mark- och
vattenområden öster om E4 ut till yttre skärgårdsbandet längs hela norrlandskusten. Närmaste riksintresse
för kulturmiljövård är Svartöstaden som ligger 800 meter sydväst om området. Svartövägen som angränsar
till området i öster är av riksintresse för väg. Stambanan som angränsar till området i väster är av riksintresse
för järnväg. I anslutning till befintlig järnväg finns också ett riksintresse för planerad järnväg, en korridor för
Norrbotniabanan, sträckan Södra Gäddvik-Luleå. (Länsstyrelsen, 2015a)
Bestämmelserna om riksintresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv utgör inte hinder för utvecklingen av
befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Riksintresset Svartövägen kommer att påverkas under
byggskedet. För att inte köbildning ska uppstå under de perioder på året då trafiken till och från
kretsloppsanläggningen är som intensivast kommer en cirkulationsplats anläggas där det nu är en
fyrvägskorsning (Svartövägen-Örnäsvägen-Bragegatan), cirkulationsplatsen medför att köbildning undviks
och därmed uppstår heller ingen negativ påverkan på riksintresset Svartövägen.
Riksintresse för järnväg bedöms inte påverkas av planen eftersom det ligger utanför planområdet.
Riksintresse för planerad järnväg (Norrbotniabanan) överlappar planområdets västra gräns med några
meter. Korridoren för en ny järnväg är bred och ska ansluta till befintlig stambana. Sannolikheten att en
framtida järnvägsanläggning ska hamna inom planområdet bedöms som låg och därmed anser kommunen
att riksintresset inte ska anses ta skada av planförslaget.
5.9
Skyddade områden
Närmaste område skyddat av miljöbalken är Hertsölandets naturreservat som ligger 3,7 kilometer nordöst
om området. Området ligger inom avloppskänsliga vatten vad gäller fosfor, i övrigt finns inga skyddade
områden enligt vattenförvaltningsförordningen inom flera kilometers avstånd. (Länsstyrelsen, 2015b)
Delar av planområdets östra gräns mot gång- och cykelvägen och Svartövägen ligger inom 100 meter från
Aronstorpsvikens strand, när en detaljplan ersätts av en ny detaljplan återinträder det generella
strandskyddet. I planförslaget föreslås strandskyddet upphävas inom hela planområdet.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
24
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
5.10
Miljökvalitetsnormer
Regeringen kan med stöd av 5 kap. 1 § miljöbalken för vissa geografiska områden eller för hela landet
meddela miljökvalitetsnormer, dvs. föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt.
Regeringen har också möjlighet att överlåta till en myndighet att meddela miljökvalitetsnormer som följer av
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
I dag finns det miljökvalitetsnormer för ett antal föroreningar i utomhusluft (luftkvalitetsförordning 2010:477),
omgivningsbuller (förordningen 2004:675 om omgivningsbuller), olika kemiska föreningar i fisk- och
musselvatten (förordningen 2001:554 om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten), havsmiljön
(havsmiljöförordningen 2010:134) och olika parametrar i yt- och grundvattenförekomster (förordningen
2004:660 om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön).
Kommuner och myndigheter har huvudansvaret för att normerna följs, men ett visst ansvar finns även hos
olika verksamhetsutövare. Miljökvalitetsnormerna ska följas när kommuner och myndigheter planerar och
planlägger, bedriver tillsyn och ger tillstånd till att driva anläggningar. Hur beslutande myndighet ska förhålla
sig till normer vid planering eller prövning av nya och ändrade verksamheter regleras bland annat i plan- och
bygglagen, väglagen, lag om byggande av järnväg samt i miljöbalken.
I nedanstående kapitel (5.10.2 till 5.10.5) beskrivs de miljökvalitetsnormer som är aktuella för planförslaget.
5.10.1
Avrinningsområden
Planområdet ligger inom huvudavrinningsområde 8/9 och inom delavrinningsområde 729074-179595 som
rinner mot Hertsöfjärden. Delavrinningsområdet sträcker sig från Ormberget och Bodberget i norr, innefattar
stadsdelarna Bredviken, Lerbäcken, Örnäset samt delar av Lövskatan, Hertsön och Svartön. (Länsstyrelsen,
2015b)
5.10.2
Vattenförekomster
Aronstorpsviken är en del av Hertsöfjärden som är en klassad vattenförekomst. Hertsöfjärden fastställdes
2009 ha dålig ekologisk status och den uppnådde ej god kemisk status (exklusive kvicksilver). Enligt
arbetsmaterial från 2013 har statusen inte ändras från 2009.
Målet (kvalitetskravet) är att förekomsten ska uppnå god ekologisk status med tidsfrist till år 2021 och god
kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) till 2015, dock har tidsfrist för bly, blyföroreningar, kadmium och
kadmiumföroreningar lämnats till 2021. Tidsfrister har lämnats för att det är ekonomiskt orimligt och/eller
tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status 2015 och det
finns en ej fastställd risk att kvalitetskraven inte heller kan uppnås till 2021.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
25
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
Vattenförekomsten har dålig ekologisk status på grund av övergödning. Mätningar av växtplankton och
näringsämnen visar på dålig status. Se Figur 12.
Figur 12: Karta över vattenförekomsten Hertsöfjärden, kustvatten ekologisk status/potential. Källa: viss.lansstyrelsen.se.
Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status med avseende på kvicksilver, vars halter i fisk överskrider
EUs gränsvärden. Den troligtvis största källan är historiska utsläpp av kvicksilver, som via atmosfärisk
deposition har lagrats in i omgivande mark och nu läcker kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar.
Vid markanvändning bör åtgärder som hindrar ökat kvicksilverläckage från omgivande mark vidtas. På grund
av att den största källan är atmosfärisk deposition går det inte att avgöra inom vilken tid det är möjligt att
minska halterna under EUs gränsvärde i fisk. Skälet till undantaget gällande kvicksilver är att det i dagsläget
bedöms vara tekniskt omöjligt att genomföra åtgärder som förbättrar statusen till 2015. Samtliga
ytvattenförekomster i Sverige överskrider dessutom miljökvalitetsnormen för kvicksilver som följd av både
naturliga förutsättningar, nedfall av luftburet kvicksilver i kombination med markanvändning. Alla
ytvattenförekomster omfattas därför av ett generellt undantag i form av sänkt kvalitetskrav för kvicksilver till
2021.
Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status exklusive kvicksilver då gränsvärdet för Naftalen och
Fluoranten överskrids i sediment, se Figur 13. Klassningen baseras på undersökningen Hertsöfjärden, PAH
och metaller i sediment som utfördes inom programmet VER, Norrbottens län, Utredning av förorenade
områden år 2005.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
26
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
Figur 13: Karta över vattenförekomsten Hertsöfjärden, kustvatten kemisk status exklusive kvicksilver. Källa:
viss.lansstyrelsen.se
Vattenförekomstens påverkanskällor anges i VISS vara SSAB EMEA AB, Luleå kraftvärmeverk LUKAB,
urban markanvändning (fosforbelastning), SSAB Tunnplåt AB, skogsbruk (fosforbelastning) och atmosfärisk
deposition (kvicksilver och övergödande ämnen).
Som möjliga åtgärder för att förekomsten ska kunna nå god vattenstatus anges dagvattenåtgärder för att
minska utsläpp av näringsämnen och miljögifter, sanering av förorenade sediment, inrättande av
vattenskyddsområde, åtgärda/minska bräddning av pumpstationen vid Hertsöfjärden från Uddebo
avloppsreningsverk och minska utsläppen av varmvatten från LUKAB och SSAB EMEA AB. Av dessa är
endast inrättandet av vattenskyddsområde en planerad åtgärd (tidsperiod 2016-2021). En åtgärdsutredning
behövs innan fysiska åtgärder kan påbörjas. I dagsläget är det oklart i vilken omfattning åtgärder krävs eller
mer specifikt vilka åtgärder som krävs för att vattenförekomsten skall uppnå god kemisk status. När en
åtgärdsutredning genomförts skall fysiska åtgärder utföras i syfte att nå miljökvalitetsnormen inom utsatt tid.
(Länsstyrelsen, 2015b)
5.10.3
Utomhusluft
Mätningar av partikelhalter i luften i bostadsområdena intill SSAB (bland annat Lövskatan) visar att vid de
tillfällen som vindarna blåser från SSAB mot bostadsområdena så ökar partikelhalterna, vilket indikerar att
SSAB är en betydande källa för stoft. Vindar från O och SO, dvs. från SSAB mot Lövskatan, är vanligare
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
27
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
under vår och sommar än under övriga årstider, men förekommer i medeltal någon dag per vecka.
Mätvärdena för partiklar överskrider inte miljökvalitetsnormen i bostadsområdena. (SMHI, 2015)
Mätningar av stoftdeposition på Lövskatan, som omnämns i SSABs miljökonsekvensbeskrivning, visar att
nedfallet under enstaka månader kan ligga på 4-7 g stoft/m2, vilket är en godtagbar nivå enligt
bedömningsgrunder från 1970-talet. Vid nivån 10-15 g stoft/m2 under en månad anses nedfallet vara
nedsmutsande. (SSAB, 2008), (SMHI, 2015).
Med anledning av att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid (NO2) har överskridits i Luleå centrum så har
Luleå kommun beslutat om ett åtgärdsprogram. Den innehåller 31 åtgärder som utgör ett samlat
aktivitetspaket som förväntas resultera i att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid ska klaras till år 2020.
Åtgärderna har grupperats i sex olika huvudområden; beteendepåverkan, planering, kollektivtrafik, biltrafik,
cykeltrafik och parkeringar.
Orsaken till att miljökvalitetsnormen överskrids är enligt kommunen, vägtrafiken men det meteorologiska
fenomenet inversion har även stor inverkan på kvävedioxidhalterna i Luleå. Andra faktorer som gaturummets
utformning och utsläpp från andra källor som till exempel industriprocesser påverkar även
kvävedioxidhalterna. (Luleå kommun, 2015c)
Placeringen av planerad kretsloppsanläggning på Lövskatan bidrar till uppfyllelse av målen genom att det
kommer finnas goda möjligheter att åka kollektivtrafik och använda cykelnätet till anläggningen. Vid
anläggningen kommer även finnas en cykelparkering. Omlokaliseringen av kretsloppsanläggningen bedöms
ge en marginell ökning (cirka 3 %) av biltrafiken på Hertsövägen.
5.10.4
Fisk- och musselvatten
Luleälvens mynning omfattas inte av miljökvalitetsnormen för fisk- och musselvatten. Närmaste fisk- och
musselvatten är Kalix älv som har sin mynning 5,5 mil norr om Luleå och den kommer inte beröras av den
planerade kretsloppsanläggningen. (Länsstyrelsen, 2015b)
5.10.5
Omgivningsbuller
I de största kommunerna (mer än 100 000 invånare) omfattar miljökvalitetsnormen omgivningsbuller från alla
vägar, järnvägar, flygplatser och tillståndspliktiga hamnar. Dessutom omfattas vissa utpekade industrigrenar
under industriutsläppsförordningen (2 §, förordningen (2004:675) om omgivningsbuller).
Området Lövskatan och Svartövägenvägen omfattas inte av normen för omgivningsbuller och Luleå
kommun har inte gjort någon kartläggning av området med avseende på miljökvalitetsnormen för buller.
5.11
5.11.1
Nationella, regionala och lokala miljömål
Nationella och regionala miljömål
Sverige har tagit fram 16 stycken nationella miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen anger vilken kvalitet miljön
ska ha vid ett angivet målår, vilket för de flesta av målen är år 2020. Syftet med målen är att på lång sikt nå
en miljömässigt hållbar utveckling. Länsstyrelsen i Norrbotten har i slutet av 2013 beslutat om nya regionala
miljömål, som är formulerade likt de nationella miljömålen, etappmålen och preciseringarna.
Av de 16 målen är det framförallt begränsad miljöpåverkan, giftfri miljö, god bebyggd miljö och skyddande
ozonskikt som påverkas av den planerade verksamheten. Nedanstående Tabell 7 redovisar de aktuella
miljömålen och en kretsloppsanläggnings förutsedda påverkan på dessa.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
28
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
Tabell 7: Påverkan på nationella miljömål.
Miljömål
Påverkan på miljömål

Begränsad klimatpåverkan



Giftfri miljö


God bebyggd miljö



Skyddande ozonskikt

Återvinning och återanvändning minskar behovet av naturresurser,
vilket leder till minskade utsläpp av växthusgaser.
Negativ inverkan på måluppfyllelsen genom de växthusgaser som
transporter av avfall orsakar.
Verksamhetens centrala lokalisering bidrar till korta transportsträckor
för allmänheten som lämnar sitt avfall.
Farligt avfall samlas upp och tas om hand på ett miljömässigt säkert
sätt.
Farliga ämnen tas ut ur kretsloppet.
God tillgänglighet ökar återanvändning, återvinning och
energiutvinning.
Minskad risk för nedskräpning
Biltrafik till och från anläggningen ger viss ökning av trafik i
återvinningscentralens närhet när den är öppen.
Verksamhetens centrala lokalisering bidrar till korta transportsträckor
för allmänheten som lämnar sitt avfall.
Insamling av kylskåp, frysar och sprayflaskor förhindrar utsläpp av
ozonnedbrytande köldmedier.
Som framgår av Tabell 7 är påverkan på miljömålen av planerad kretsloppsanläggning till största del positiv.
Flytten av anläggningen från Kronan till Lövskatan innebär varken någon försämring eller förbättring ur
miljömålssynpunkt. En ny och modern anläggning kan dock bidra till att öka uppfyllnandet av miljömålen
genom att man bygger en ny modern anläggning där samverkan mellan återvinningscentralen och
återvinningsmarknaden kan förbättras.
5.11.2
Lokala miljömål
Luleå kommuns lokala miljömål finns inarbetade i översiktsplanens program (A till F). I programmen finns
principer som handlar om klimat, energi, biologisk mångfald, transporter, trafik, byggande med mera. De
program som främst lyfter kommunens miljömålsaspekter är ”Plats för mer” samt ”Resor och transporter”.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
29
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
Kommunen har även en naturvårdsplan. Planen fastställer ett antal underliggande mål uppdelade på sex
naturtyper:

Skogslandskap

Odlingslandskap

Sjöar och vattendrag

Våtmarker

Skärgårdslandskap

Stads- och bebyggelselandskap

Geovetenskapligt värdefulla områden
Varje naturtyp har i planen definierade naturvårdsmål.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
30
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
6.0
MILJÖKONSEKVENSER
Miljökonsekvenserna har bedömts med förutsättning att de skadeförebyggande/skadelindrande åtgärder
som presenteras under varje intresseområde har genomförts.
Nedan, i Tabell 8, redovisas den bedömningsskala som använts för miljökonsekvenserna. Observera att
varje nivå kan beskriva såväl positiva som negativa konsekvenser. Bedömningsskalan ger en snabb
överblick men ska inte ses som ett exakt mått eftersom den enkla strukturen gör att den i vissa fall är för
grov. Exempelvis behöver inte påverkan på ett riksintresse nödvändigtvis resultera i mycket stora
konsekvenser och på samma sätt kan det omvända gälla att påverkan av lokal betydelse kan ge stora
konsekvenser.
Tabell 8: Bedömningsskala för miljökonsekvenser.
Konsekvensnivå
Mycket stora (+/-)
Stora/måttliga (+/-)
Måttliga/små (+/-)
Små/obetydliga (+/-)
6.1
Innebörd
Konsekvenser på riksintressen eller andra intressen som gäller på EU-nivå (t.ex.
Natura 2000-områden, överskridande av miljökvalitetsnormer).
Konsekvenser på riksintressen eller värden av regional eller kommunal betydelse.
Konsekvenser av kommunal eller mer lokal betydelse.
Konsekvenser av mindre/lokal betydelse eller obetydliga konsekvenser.
Stadsbild
Det studerade planområdet ligger söder om Lövskatans bostadsbebyggelse. Mellan bostäderna och
planområdet finns ett område avsett för industriändamål, allmän plats för gata samt mark för park och
plantering. Kvartersmarken för industriändamål nyttjas av ett flertal verksamheter som bedriver allt från
hantering av metallskrot, lagerverksamhet och försäljning av byggvaror till små tjänsteföretag.
Planområdet angränsar till Svartövägen och stambanan i söder och öster samt mot industrimark i norr och
Svartövägen i väster.
Stadsbilden påverkas i och med att grönområdet och skogen avverkas inom området som planerad
kretsloppsanläggning tar i anspråk. För att avskärma och rama in anläggningen finns möjlighet att spara
skog i norr där planområdet angränsar till ett skogsparti samt, om det är möjligt, att spara eller anlägga
vegetation längs gränsen mellan befintlig industri på fastigheten Verdandi 1 och planområdet. Mellan
Svartövägen och planområdet kommer en trädridå kunna sparas inom planområdet, även delar av den
talldunge som ligger i den sydligaste spetsen av planområdet kommer kunna bevaras. Längs delar av
gränsen mellan planområdet och järnvägen finns ett smalt grönområde med träd som inte heller kommer
beröras av anläggnigen.
De byggnader som planeras är 1-2 våningar, vilka delvis kan komma att vara synliga från bostadsområdet i
Lövskatan, befintligt industriområde och från Svartövägen samt delar av Örnäset. Marken inom området för
kretsloppsanläggningen sluttar från det nordvästra hörnet ner mot cykelvägen och Svartövägen. Markens
lutning tillsammans med det skogsparti som lämnas och eventuella möjligheter att anlägga träd i områdets
norra del gör att insynen från Lövskatan blir begränsad. Trädridåer längs områdets västra och östra sidor gör
att insynen begränsas även från dessa håll. Se Figur 2 och Figur 3: Illustration över området med planerad
Kretsloppsanläggning. Placeringen av byggnader och ramper är bara förslag och kan komma att ändras.
Källa: Luleå Renhållning AB. Figur 3.
Sammantaget bedöms konsekvenserna på stadsbilden som måttliga.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
31
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
6.2
Trafik
För att hantera den tillkommande trafik som den planerade kretsloppsanläggningen medför föreslås att
fyrvägskorsningen Svartövägen-Bragegatan-Örnäsvägen byggs om till en cirkulationsplats där
kretsloppsanläggningen får en egen avfart. En cirkulationsplats bedöms ge betydande
trafiksäkerhetseffekter. Beräkningar visar att antalet personskador kan minska med i storleksordningen 4
skadade personer (dödsfall, svårt eller lindrigt skadade) per 10 årsperiod.
Ingen trafik bedöms välja att köra igenom området Lövskatan på väg till eller från den planerade
kretsloppsanläggningen i normalfallet. Besökare till och från anläggningen bedöms föredra huvudvägar med
en hastighetsgräns på 50 km/h och 1 till 2 körfält i stället för att välja lokalgator med sämre framkomlighet
och lägre hastighetsgränser (30 – 35 km/h). Att se över skyltning och intern utformning vid ”portarna” in till
området Lövskatan kan bidra till att minska oönskad trafik genom området. Om det visar sig att smittrafik
uppkommer inom bostadsområdet kommer det följas upp och det kan bli aktuell med åtgärder för att
motverka sådan trafik i stadsdelen. Detta är dock inget som regleras i detaljplanen.
Den förbättrade framkomligheten och ökade säkerheten som en cirkulationsplats ger kan bidra till att även
övrig trafik till Lövskatan, d.v.s. de som inte ska besöka kretsloppsanläggningen, väljer den vägen i stället för
de andra korsningsalternativen till området; såsom Furumokorsningen-Hertsövägen som är signalreglerad
och Kantgatan-Svartövägen som har väjningsplikt. Omfattningen av den trafikomfördelningen har dock
bedömts som marginell.
Trafiksäkerhetsanalysen visar på betydande vinster efter att korsningen byggs om till cirkulationsplats. Med
rätt utformning så bedöms framkomligheten inte påverkas mer än försumbart för Svartövägens
genomgående trafikflöde. (Ramböll, 2015)
6.3
Buller
Närliggande bostadsområde är idag påverkat av störningar från verksamheten på angränsande
industrifastigheter samt av närliggande järnväg och vägar. Den planerade kretsloppsanläggningen innebär
en ökad trafik till området och återvinningsanläggningen kommer att generera ytterligare buller.
Beräkningar visar att ljudnivåerna vid fastigheterna längs Svartövägen ligger idag mellan 56 och 63 dBA
både med och utan den tillkommande trafiken till den planerade återvinningsanläggningen. Skillnaderna blir
som mest 0,3 dBA, en skillnad så liten att den inte kommer att vara märkbar.
Bullret från trafiken inom kretsloppsanläggningens område beräknas uppgå till 30 dBA vid den närmast
belägna bostadsfastigheten Lövskatan 9:17. Buller från övrig verksamhet inom fastigheten är vid
containerbyten och materialhantering låga. De högsta ekvivalenta ljudnivåerna ligger på 38 dBA.
Riktvärdena för industribuller kvällstid på 45 dBA uppfylls därmed med god marginal. Verksamheten kommer
inte att pågå nattetid. En beräkning har ändå utförts som visar på att de maximala ljudnivåerna ligger under
riktvärdet för maximala ljudnivåer nattetid (55 dBA). Det sammanlagda bullret från trafiken inom
kretsloppsanläggningen och den övriga verksamheten på fastigheten uppgår till 39 dBA i ekvivalent ljudnivå
vid de närmsta bostadsfastigheterna.
För boende nära verksamheterna på angränsande fastighet, Verdandi 1, kommer den tillkommande
kretsloppsanläggningen att innebära marginella skillnader. Med nuvarande underlag som grund visar
beräkningarna att den ekvivalenta ljudnivån kommer totalt sett att öka med ca 1 dBA vilket inte är märkbart i
praktiken. De maximala ljudnivåerna kommer fortsättningsvis att vara högst från den befintliga
metallåtervinningen. (Tunemalm, 2015)
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
32
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
Sammantaget bedöms buller från trafik till och från den planerade kretsloppsanläggningen samt från själva
verksamheten och från befintlig verksamhet på angränsande fastighet i norr inte orsaka att några riktvärden
överskrids.
6.4
Luft
Kretsloppsanläggningen i sig ger inte upphov till några utsläpp till luft. Däremot kommer anläggningen ge
ökade trafikmängder till och från samt inom den planerade anläggningen vilket skapar utsläpp. Ökningen av
trafiken (och därmed utsläppen) beräknas uppgå till cirka 10 % (se 5.3.2). Emissionerna utgörs främst av
kväveoxider, koldioxid och koloxider som alstras av fordonen.
Den förhärskande vindriktningen i Luleå är sydlig under vår, sommar och höst respektive nordlig/nordvästlig
under vintern. Under vår, sommar och höst, kan därmed utsläpp från trafiken inom kretsloppsanläggningens
område komma att påverka Svartövägen och industriområdet som angränsar i norr. De bostäder på
Lövskatan som ligger allra närmast trafikplatsen Svartövägen-Bragegatan är utsatta för utsläpp från trafiken.
Själva kretsloppsanläggningen ligger på sådant avstånd att utsläpp från trafiken därifrån inte kommer
påverka bostadsområdet.
En uppskattning av koldioxidmängden för transporter till och från återvinningscentralen har beräknats genom
beräkningar med emissionsfaktorer från Naturvårdsverket (2008), samt uppskattade transportsträckor för
privatbilister som lämnar avfall vid återvinningscentralen och transporter för entreprenörens fordon till och
från Sunderbyns avfallsanläggning. Mängden CO2 från utsläpp från privatbilar som kör tur och retur till
återvinningsanläggningen med ett medelavstånd på 5 kilometer uppgår till storleksordningen 210 ton/år.
Entreprenörens transporter till och från Sunderbyns avfallsanläggning (cirka 18 km) uppskattas till cirka 110
ton/år.
Det är svårt att kvantifiera hur mycket depositionen skulle öka vid en avverkning av träden i
detaljplaneområdet, men effekten blir troligen att nedfallet ökar något på Lövskatan, eftersom den
eftersträvade filtrerande effekten av träden som idag finns i planområdet mellan SSAB och Lövskatan
minskar. Planområdet ligger något lägre i terrängen än såväl SSAB som området Lövskatan. Av en höjdprofil
lagd från SSAB till Lövskatan framgår en upp till 7 meters skillnad i höjd. Trädens nedsänkta läge minskar
deras filtrerande effekt eftersom luften som förs med vind från en marknära nivå vid SSAB tenderar att röra
sig på högre höjd ovan mark vid passage över planområdet. (SMHI, 2015)
Risken för att stoftnedfall kan öka något på Lövskatan kan inte uteslutas enligt SMHI. Det är däremot inte
troligt att några miljökvalitetsnormer överskrids vid normal drift vid SSAB, som en konsekvens av att
markområdet avverkas. Miljökvalitetsmålet för partiklar, PM10, ligger på nivån 15 µg/m3, vilket troligen klaras
även i bostadsområdena nära SSAB. PM10 är ett mått på de partiklar som är så små att de kan följa med
inandningsluften ner i lungorna. Partiklarna har i typiska fall har en storlek på ca 10 µm eller mindre. (SMHI,
2015).
Sammantaget bedöms den planerade kretsloppsanläggningen ge små lokala konsekvenser för luftkvaliteten
i anläggningens närhet. Sett i det större perspektivet till påverkan på centrala Luleå, kommer utsläppen
varken öka eller minska eftersom trafiken flyttas från ett centralt läge till ett annat.
6.5
Dag- och ytvatten
Större delar av verksamhetsområdet kommer att hårdgöras och bebyggas vilket medför att dagvatten från
området måste omhändertas. Den naturliga recipienten för dagvatten är Aronstorpsviken som bedömts ha
dålig ekologisk status, se 5.10.2.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
33
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
De utsläpp till vatten som verksamheten bedöms ge upphov till utgörs främst av dagvatten från hårdgjorda
ytor. Eftersom mellanlagringen av avfallet kommer ske i containers och det farliga avfallet kommer lagras
under tak på ytor som inte är kopplade till avlopp eller dagvatten bedöms risken för oönskade utsläpp till
mark och vatten som små. Farligt avfall hanteras av utbildad personal och saneringsmedel finns
lättillgängligt för att fånga upp eventuella spill om olyckan är framme. Blybatterier förvaras i täta och
syrafasta behållare.
För att inte tillkommande dagvatten från anläggningen ytterligare ska belasta recipienten kommer det att
genomgå någon typ av rening innan det släpps ut. Den exakta utformningen av en sådan anläggning är i
dagsläget inte fastställd och den kan komma att bestå av en kombination av olika tekniker. Exempelvis kan
man tänka sig att anlägga en damm i grönområdet mellan gång- och cykelvägen och Svartövägen som är en
del av detaljplaneområdet, dagvattenbrunnar, ledningar/rännor och diken inom planområdet längs med
Svartövägen kan leda vattnet till dammen. En damm skulle både ge god rening och utjämning av flödet
innan utsläpp till recipienten. Med rätt utformning kan dammen också utgöra ett positivt tillskott i stadsbilden.
En fördjupad dagvattenutredning kommer genomföras i samband med projektering av anläggningen.
Sammantaget bedöms risken för negativ påverkan på recipienten av utsläpp via dagvatten från
verksamheten efter rening vara obetydlig.
6.6
Mark och grundvatten
Inom planområdet har enligt tillgängliga uppgifter inte förekommit någon verksamhet tidigare och området
har aldrig varit bebyggt. På den angränsande fastigheten, Verdandi 1 (norr om den planerade
verksamheten), pågår däremot verksamhet sedan 1964. Försäljning av stål, industriplåt, armeringsprodukter
och byggplåt samt metallåtervinning sker idag på fastigheten. Utifrån Länsstyrelsens intervjuer har inga
större läckage eller olyckor inträffat (Länsstyrelsen, 2001). Vid en undersökning av fastigheten Verdandi 1
påträffades grundvatten cirka 1,5 till 2 meter under markytan. (Sweco VBB, 2004). Kompletterande
undersökningar kommer att utföras för att avgränsa den zinkförorening som påträffats i samband med en
markundersökning 2015. I övrigt bedöms inga risker för människors hälsa eller miljön med föroreningar i
mark eller grundvatten förekomma på området för den planerade verksamheten. (Golder, 2015).
Den planerade kretsloppsanläggingen kommer innebära mellanlagring av farligt avfall men risken för
påverkan på omgivande miljö bedöms som små. Luleå Renhållning AB kommer att söka tillstånd för
verksamheten på den nya platsen, idag har de tillstånd för samma verksamhet på Kronanområdet. Området
kommer att hårdgöras och därmed bedöms risken för påverkan på mark och grundvatten vara små.
Sammantaget bedöms ingen negativ påverkan på mark och grundvatten uppkomma till följd av planerad
verksamhet.
6.7
Natur, kultur och friluftsliv
Inom området kommer större delen av befintlig skog att avverkas. Området har dock inga högre
naturvärden. Det friluftsliv som förkommer på platsen idag utgörs av promenader och hundrastning, vilket
med tanke på att delar av området består av snårig slyskog troligtvis mest förekommer på stigen som löper
längs med kraftledningen och fjärrvärmeledningen parallellt med järnvägen, det vill säga utanför planområdet
och som kommer att finnas kvar. Genom planområdet går även en stig längs med den nedgrävda
kondensvattenledningen som kommer att påverkas då området inhägnas. Det finns inga identifierade
kulturminnen på platsen. Sammantaget bedöms konsekvenserna på natur, kultur och friluftsliv bli små.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
34
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
7.0
HÄLSA OCH SÄKERHET
7.1
Omgivningens effekter på föreslaget planområde
SSAB Tunnplåt i Luleå utgör en Sevesoverksamhet, vilket innebär att de hanterar sådana mängder farliga
ämnen att det omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av
allvarliga kemikalieolyckor, kallad Sevesolagen. Det område som skulle kunna beröras av en allvarlig
kemikalieolycka vid SSAB, är i huvudsak det som är beläget innanför det stängsel som avgränsar området.
Vid vissa identifierade ”worst case”-scenarier kan närboende drabbas. Företaget har i sin säkerhetsrapport
identifierat fem delar i verksamheten där det finns risk för allvarliga olyckor. De delar i verksamheten där risk
för allvarliga kemikalieolyckor föreligger är bensenanläggningen, tjärtanken, gassystem och gasoltankarna.
(SSAB Tunnplåt, 2009)
Enligt Seveso II-direktivets artikel 12 om kontroll över den fysiska planeringen kan man utläsa att genom
fysisk planering ska man förebygga allvarliga olyckshändelser och deras konsekvenser och att man på lång
sikt ska upprätthålla lämpliga avstånd mellan verksamheter och deras omgivning. Kommunen bör alltid
överväga vilken typ av bebyggelse som kan planeras i närheten av storskalig kemikaliehantering. En
generell kategorisering kan göras enligt indelningen i Tabell 9. (MSB, 2015)
Tabell 9: Generell kategorisering för övervägande om vilken typ av bebyggelse som kan planeras i
närheten av storskalig kemikaliehantering.
A Byggnaderna innehåller ingen stadigvarande vistelse
B Mindre känslig bebyggelse.
Avser byggnader med begränsat antal människor och de som
vistas där har lokalkännedom samt är vakna. Till exempel industri,
kontor och sällanköpshandel.
C Normalkänslig bebyggelse.
Avser byggnader för människor med lokalkännedom som kan vara
sovande, eller vakna människor som saknar lokalkännedom. Till
exempel bostäder och dagligvaruhandel.
D Särskilt känslig och utsatt bebyggelse.
Avser byggnader för ett stort antal personer, särskilt känsliga
individer eller svårutrymda verksamheter för barn, äldre och sjuka.
Det kan till exempel vara förskola, skola, sjukhus, äldreboenden,
hotell och idrottsanläggningar med många åskådarplatser.
SSABs verksamhet ligger på ett avstånd av mellan 400 meter och 2,5 kilometer från planerad verksamhet.
Den planerade kretsloppsanläggningen kan indelas i kategorin mindre känslig bebyggelse enligt
definitionerna i Tabell 9. Det kommer dock att finnas enstaka tillfällen under året då en relativt stor mängd
människor vistas inom området. Rekommenderat säkerhetsavstånd varierar från 100 meter upp till flera
kilometer beroende på vilka risker som verksamheten kan ge upphov till.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram en tabell med schabloniserade
riskhanteringsavstånd enligt nedanstående Figur 14. Enligt en grov uppskattning skulle de risker som SSAB
identifierat i sin säkerhetsrapport ge ett riskhanteringsavstånd på 250 till 750 meter. Riskerna för personer
som vistas inom kretsloppsanläggningen, med avseende på SSABs verksamhet, bedöms därför som små.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
35
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
Figur 14: Tabell med schabloniserade riskhanteringsavstånd enligt (MSB, 2015).
När ny bebyggelse eller annan markanvändning planeras intill stråk där farligt gods transporteras, behöver
särskilda säkerhetsrisker beaktas för att undvika att människor och egendom kommer till skada vid en
eventuell olycka. Planförslaget angränsar både till järnväg (Stambanan) och väg (SvartövägenUddebovägen) där farligt gods transporteras. Avståndet mellan den del av planområdet där
kretsloppsanläggningen kommer att ligga och till väg och järnväg är 30 meter eller mer.
Länsstyrelsen i Norrbotten har riktlinjer för skyddsavstånd till transportleder för farligt gods (Länsstyrelsen,
2015c) I riktlinjerna anges ett uppmärksamhetsavstånd. Uppmärksamhetsavståndet är det kortaste avstånd
utanför vilket bebyggelse kan uppföras oavsett typ och omfattning. För farligt gods på väg är det avståndet
60 meter och för farligt gods på järnväg är avståndet 90 meter. Den planerade kretsloppsanläggningen
kommer därmed att ligga innanför uppmärksamhetsavståndet.
När bebyggelsen ligger inom uppmärksamhetsområdet kan det krävas åtgärder. En bedömning görs då
utifrån uppgifter om:

Aktuell transportled, dvs väg (tätort, landsbygd eller ort med gruvdrift) eller järnväg

Aktuell hastighetsbegränsning på väg

Antal lastbilar eller antal godståg som trafikerar vägen eller järnvägen, dvs ÅDT

Aktuell markanvändning
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
36
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
Aktuell markanvändning görs enligt motsvarande bedömning som i Tabell 9, där kretsloppsanläggningen kan
anses ingå i kategori B (mindre känslig verksamhet). För kategori B på väg där hastighetsbegränsningen är
70 km/h genom tätort, finns inget angivet avstånd för farligt gods, se Tabell 10. Det innebär att den
beräknade risknivån i dessa fall är så pass låg att risken kan tolereras utan krav på särskilda åtgärder.
Tabell 10: Skyddsavstånd (från vägkant) till bebyggelseområdet intill rekommenderad transportled
för farligt gods genom tätort (70 km/h).
ÅDT (lastbil), fordon/dygn
Kategori
B
C
D
100
40 m
200
20 m
40 m
300
20 m
50 m
400
30 m
50 m
500
30 m
50 m
600
30 m
50 m
För markanvändning enligt kategori B räcker det med ett skyddsavstånd på 10 meter mellan
kretsloppsanläggningen och transport av farligt gods på järnväg, se Tabell 11. Det aktuella avståndet är
minst 30 meter och därmed anses inga ytterligare säkerhetshöjande åtgärder nödvändiga.
Tabell 11: Skyddsavstånd (från spårkant) till bebyggelseområdet intill järnväg för transport av farligt
gods.
ÅDT (godståg), tåg/dygn
Kategori
B
C
D
7.2
10
30 m
20
30 m
30
10 m
10 m
50 m
40
10 m
20 m
50 m
50
10 m
20 m
70 m
60
10 m
30 m
90 m
Planförslagets effekter på omgivningen
Planförslaget medför en ökad trafikintensitet i delar av omgivande trafiknät. Ljudnivåökningen från den
tillkommande trafiken bedöms inte vara mätbar vid de närmast liggande fastigheterna, det gäller både från
verksamhetsområdet och från trafiklösningen med cirkulationsplats. Även bullernivåer från övrig verksamhet
som containerbyten och materialhantering är låga och under riktvärdet. Verksamheten kommer inte heller
medföra några höjningar av det befintliga bullret vid de närmaste bostäderna. Påverkan, med avseende på
buller och avgaser, på boendemiljö och hälsa i närområdet bedöms vara begränsad.
Föreslagen trafiklösning bedöms vara en positiv förändring för gång- och cykeltrafiken i och med att
cirkulationsplatsen kommer sänka hastigheten på Svartövägen vilket medför en förbättrad trafiksäkerhet i
området. Sannolikheten för att en olycka med oskyddade trafikanter ska inträffa minskar och
konsekvenserna av en olycka blir mindre tack vara den lägre hastigheten.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
37
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
8.0
UPPFÖLJNING OCH KONTROLL
Att följa upp valda byggmetoder efter genomförd geoteknisk grundundersökning är viktigt för att säkerställa
områdets funktion på kort och lång sikt. Att före, under och efter byggskedena följa upp grundvattnets nivåer
är av största betydelse för att vid behov kunna vidta åtgärder för att behålla grundvattnets nivåer och då
även områdets bärighet på lång sikt.
Genom återkommande inspektion av vägar, vägtrummor, gemensamhetsytor och liknande är det möjligt att
följa upp att sättningar inte har medfört ojämnheter eller skador på konstruktioner som i sin tur kan öka
risken för olyckstillbud.
Dagvattenanläggningens funktion ska följas upp regelbundet för att säkerställa att avledning av dagvatten
och reningen fungerar tillfredsställande.
Trafiklösningens funktion och eventuell förekomst av smittrafik genom Lövskatan bör följas upp för att kunna
vidta åtgärder.
Buller från verksamheten kommer att hanteras i miljötillståndet.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
38
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
9.0
SAMLAD BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN
De faktorer som i det inledande skedet (behovsbedömningen) ansågs kunna innebära betydande
miljöpåverkan och som därför har belysts och utretts genom denna miljökonsekvensbeskrivning var industrioch trafikbuller, luftpåverkan, risk för människors hälsa och säkerhet, påverkan på riksintresse för
kommunikationer, ökade trafikmängder, risker med hantering av farligt avfall, hantering av dagvatten från
anläggningen samt påverkan på stadsbilden.
I förhållande till nollalternativet bedöms planförslaget innebära positiva miljö- och samhällskonsekvenser.
Kommunen har i och med planförslaget möjlighet att fortsätta att utveckla återvinning och återanvändning i
Luleå. Placeringen av den planerade kretsloppsanläggningen på Lövskatan ger goda möjligheter för många
av kommunens innevånare att använda sig av anläggningen för att bli av med sitt avfall, lämna in material till
återvinning och för att köpa begagnat.
Naturen i området har inga särskilda skyddsvärden och påverkan på stadsbilden kan begränsas genom att
spara skogsdungar och plantera trädridåer. Det dagvatten som uppstår kommer inte vara förorenat i någon
större utsträckning då farligt avfall förvaras under tak på ytor från vilka ingen avrinning sker till avlopps- och
dagvattenledningar. Dagvattnet inom den planerade kretsloppsanläggningen kommer att tas omhand och
renas innan det släpps till recipienten.
Trafikutredningen visar att genom att bygga en rondell där kretsloppsanläggningen får en egen avfart gör att
trafiken kommer att kunna löpa utan köbildning och den sänkta hastigheten ger ökad säkerhet.
Bullerutredningen som har genomförts med tanke på de ökade trafikmängderna samt verksamhetsbuller
visar att Svartövägen redan idag ger ganska höga ljudnivåer vid de närmast belägna bostäderna och att den
tillkommande trafiken medför en icke märkbar ökning av ljudnivåerna. Trafikbullret inom
verksamhetsområdet kommer att ligga långt under riktvärdet vid de närmaste bostäderna. Även bullernivåer
från övrig verksamhet som containerbyten och materialhantering är låga och under riktvärdet. Planerad
verksamhet kommer att innebära marginella skillnader av befintliga bullernivåer vid de fastigheter som finns
närmast verksamheten på Verdandi 1 då den ekvivalenta ljudnivån totalt sett beräknas, med nuvarande
underlag som grund, öka med ca 1 dBA vilket inte är märkbart i praktiken. De maximala ljudnivåerna
kommer fortsättningsvis att vara högst från den befintliga metallåtervinningen på Verdandi 1. Riksintresse för
planerad järnväg (Norrbotniabanan) överlappar planområdets västra gräns med några meter men
sannolikheten att en framtida järnvägsanläggning ska hamna inom planområdet bedöms som liten och
riksintresset anses därmed inte ta skada av planförslaget.
De utsläpp till luft som kretsloppsanläggningen ger upphov till kommer från trafiken till och från samt inom
området. Utsläppen bedöms ge små konsekvenser och endast lokalt i anläggningens närhet, sett i det större
perspektivet och påverkan på centrala Luleå, kommer utsläppen varken öka eller minska eftersom trafiken
flyttas från ett centralt läge till ett annat. Risken för att stoftnedfall kan öka något på Lövskatan när området
avverkas kan inte uteslutas enligt SMHI. Det är däremot inte troligt att några miljökvalitetsnormer överskrids
vid normal drift vid SSAB, som en konsekvens av att markområdet avverkas. Miljökvalitetsmålet för partiklar,
PM10, ligger på nivån 15 µg/m3, vilket troligen klaras även i bostadsområdena nära SSAB.
Aspekten människors hälsa och säkerhet har bedömts för de som besöker och jobbar vid den planerade
kretsloppsanläggningen med tanke på avståndet till SSAB samt med avseende på transport av farligt gods
både på Svartövägen-Uddebovägen och på järnvägen. I båda fall anses att säkerhetsavstånden är
tillräckliga. Påverkan av tillkommande buller från den planerade kretsloppsanläggningen bedöms vara
begränsade för de närmast boende och att planerad trafiklösning kommer ge en säkrare trafikmiljö.
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
39
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
Den samlade bedömningen är att planen kan genomföras med i huvudsak relativt små och begränsade
negativa miljökonsekvenser.
10.0 KÄLLOR
Golder. (2015). Miljöteknisk/Geoteknisk undersökning.
Luleå kommun. (2008). Miljökonsekvensbeskrivning ÅVC Kronan.
Luleå kommun. (2015). epost från Örjan Spansk, kommunekolog, Luleå kommun, 2015-03-13.
Luleå kommun. (den 22 Januari 2015a). Lokalisering av ny återvinningscentral och återvinningsmarknad.
Luleå kommun. (2015b). Stadsdelar i Luleå. Hämtat från http://www.lulea.se/samhalle-gator/bostadsomraden/stadsdelar-i-lulea-stad/lovskatan.html April 2015
Luleå kommun. (april 2015c). Handlingsplan för att förbättra luften i Luleå centrum. Hämtat från
http://www.lulea.se/boende--miljo/klimat-och-miljo/luften-i-lulea/handlingsplan-for-att-forbattraluften.html juni 2015
Luleå renhållning AB. (2014b). Antal fordonsrörelser transporter.
Länsstyrelsen. (2001). MIFO F2580-0016.
Länsstyrelsen. (2015a). Vindbrukskollen. Hämtat från http://www.vindlov.se/sv/?karta=http://extwebbgis.lansstyrelsen.se/Vindbrukskollen/index_windowless.aspx?%26bbox%3d946353,7630244,2425107,6074491%26Bakgrundskarta%3dvisible,ArcGISLayer%26Administrativa
%2520gr%C3%A4nser%3dhidden,ArcGISLayer,-1%26Nationel April 2015
Länsstyrelsen. (2015b). VISS Vatteninformationssystem Sverige. Hämtat från
http://www.viss.lansstyrelsen.se/ Juni 2015
Länsstyrelsen. (2015c). Riktlinjer - Skyddsavstånd till transportleder för farligt gods. Länsstyrelsen i
Norrbotten.
MSB. (2015). Samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering.
Ramböll. (2015). Trafikanalys Lövskatan.
Riksantikvarieämbetet. (2015). Fornsök. Hämtat från http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html April
2015
Skogsstyrelsen. (2015). Skogens pärlor. Hämtat från https://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor/
April 2015
SMHI. (2015). Bedömning av effekter på luftkavlitet i kv Lövskatan om trädbevuxet markområde avverkas.
2015/1433/9.5. SMHI.
SSAB. (2008). Miljökonsekvensbeskrivning gällande ökad produktion vid SSAB.
SSAB. (juli 2015). Hämtat från http://www.ssab.com/sv/Investerare--Media/Media/Masugnsrenovering-iLulea/Masugnen-har-fatt-en-ny-silhuett-/ augusti 2015
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
40
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN
9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING
SSAB Tunnplåt. (2009). Säkerhetsrapport 2009, enligt lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och
begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Sweco VBB. (2004). Detaljerad miljöteknisk markundersökning. Uppdragsnummer 2473176-100
(Kompletternade undersökning utförd på uppdrag av Tibnor AB).
Tunemalm. (2015). Lövskatan 9:1, Luleå kommun Beräkning av externt buller från kretsloppsanläggning.
Umeå: Tunemalm Akustik AB.
GOLDER ASSOCIATES AB
Luleå dag som ovan
Luleå dag som ovan
Veronika Linde
Handläggare
Christin Jonasson
Uppdragsledare
VL/CJ
Org.nr 556326-2418
VAT.no SE556326241801
Styrelsens säte: Stockholm
i:\projekt\2015\1527475 luleå kommun_mkb_dp_åvc\8.rapporter\150814_mkb detaljplan för del av lövskatan 9_1 kretsloppsanläggning_final.docx
2015-08-14
Uppdragsnummer 1527475
41
Golder Associates AB
Box 869
971 26 Luleå
Sverige
T: 0920-730 30