Bilaga 1 - Luleå kommun
2015-08-14 BILAGA 1 SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Detaljplan för del av Lövskatan 9:1 Kretsloppsanläggning RAPPORT Framställd för: Luleå kommun Uppdragsnummer: 1527475 Distributionslista:Distributionslista: Stadsbyggnadsförvaltningen, Luleå kommun MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING Icketeknisk sammanfattning I centrala Luleå finns idag en kretsloppsanläggning (dvs anläggning för återvinning och återanvändning) på Kronan. Kommunfullmäktige (KF 2012-03-27) har beslutat att området där anläggningen ligger ska utvecklas för bostäder och med anledning av det föreslår kommunen en ny plats för kretsloppsanläggningen. Förslaget på ny placering har föregåtts av en utredning där man har letat efter en lämplig plats utifrån en rad kriterier. Ett av de viktigaste kriterierna förutom att marken ska vara tillgänglig att bygga på har varit att platsen ska vara centralt belägen. En centralt belägen kretsloppsanläggning främjar och underlättar för många av kommunens innevånare att återvinna och återanvända vilket är centralt för att åstadkomma en hållbar utveckling av kommunen. Den plats som föreslås för en ny kretsloppsanläggning ligger på Lövskatan cirka 2,5 kilometer sydöst om Luleå centrum och det är kommunen som äger marken. Huvudanledningarna till att området har ansetts som bäst lämpat är att det ligger centralt och lättillgängligt samt att marken inte är lämplig för bostadsbebyggelse eftersom det ligger nära ett industriområde (bla SSAB), järnväg (stambanan) och en större väg (Svartövägen). Området utgörs idag av naturmark (skog) och för att säkerställa en bra trafiklösning till området ingår även korsningen Svartövägen-Bragegatan-Örnäsvägen i detaljplanen. Korsningen kommer enligt planen att byggas om till en cirkulationsplats där kretsloppsanläggningen får en egen anslutning. Kommunen har bedömt att planen kan medföra betydande miljöpåverkan och därmed ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram enligt reglerna i Miljöbalkens kapitel 6. De faktorer som i ett inledande skede ansågs kunna innebära betydande miljöpåverkan och som därför har belysts och utretts genom denna miljökonsekvensbeskrivning var buller från tillkommande trafik och från verksamheten, luftpåverkan, risk för människors hälsa och säkerhet, påverkan på riksintresse för kommunikationer, ökade trafikmängder, risker med hantering av farligt avfall, hantering av dagvatten från anläggningen samt påverkan på stadsbilden. I förhållande till nollalternativet som innebär att anläggningen på Kronan läggs ner utan att ersättas med en ny anläggning bedöms planförslaget innebära positiva miljö- och samhällskonsekvenser. Kommunen har i och med planförslaget möjlighet att fortsätta att utveckla möjligheterna till återvinning och återanvändning i Luleå. Placeringen av kretsloppsanläggningen på Lövskatan ger goda möjligheter för många av kommunens innevånare att använda sig av anläggningen både för att bli av med sitt avfall, lämna in material till återvinning och för att köpa begagnat. Naturen i området, som består av gallrad tall och lövskog, och som i vissa delar är slyig och sank, anses inte innehålla några särskilda skyddsvärden. Insynen till området och därmed påverkan på stadsbilden kan begränsas genom att skogsdungar sparas och att träd planteras. Inom området kommer större delen av ytan att hårdgöras (asfalteras) och bebyggas. Det dagvatten som därmed uppstår kommer inte innehålla några föroreningar utöver vad man i allmänhet kan vänta sig från parkeringsytor. Då farligt avfall kommer att förvaras i containrar under tak på ytor som inte är kopplade till avlopp och dagvatten. Det dagvatten som uppstår kommer att tas omhand och renas innan det släpps till recipienten (Aronstorpsviken) varför risken för negativ påverkan av dagvattnet på recipienten bedöms vara obetydlig. De utsläpp till luft som kretsloppsanläggningen ger upphov till kommer från trafiken till och från samt inom området. Utsläppen bedöms ge små konsekvenser och endast lokalt i anläggningens närhet. Sett i det större perspektivet till påverkan på centrala Luleå, kommer utsläppen varken öka eller minska eftersom trafiken flyttas från ett centralt läge till ett annat. Risken för att stoftnedfall kan öka något på Lövskatan när området avverkas kan inte uteslutas enligt SMHI. Det är däremot inte troligt att några miljökvalitetsnormer överskrids 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING vid normal drift vid SSAB, som en konsekvens av att markområdet avverkas. Miljökvalitetsmålet för partiklar, PM10, ligger på nivån 15 µg/m3, vilket troligen klaras även i bostadsområdena nära SSAB. Aspekten människors hälsa och säkerhet har bedömts för de som besöker och jobbar vid den planerade kretsloppsanläggningen med tanke på avståndet till SSAB samt med avseende på transport av farligt gods både på Svartövägen-Uddebovägen och på järnvägen. I båda fall anses att säkerhetsavstånden är tillräckliga. Bedömning har också gjorts av vilken påverkan kretsloppsanläggningen kan ha på människors hälsa och säkerhet. Där visar bullerutredningen som har genomförts att Svartövägen redan idag ger ganska höga bullernivåer vid de närmast belägna bostäderna. Den tillkommande trafiken ger en så marginell ökning att den inte är mätbar. Buller från trafik och från övrig verksamhet inne på kretsloppsanläggningen (containerbyten och materialhantering) är låga och kommer vid de närmaste bostäderna ligga under riktvärdet. Planerad verksamhet kommer att innebära marginella skillnader av befintliga bullernivåer vid de fastigheter som finns närmast verksamheten på Verdandi 1 då den ekvivalenta ljudnivån totalt sett beräknas, med nuvarande underlag som grund, öka med ca 1 dBA vilket inte är märkbart i praktiken. De maximala ljudnivåerna kommer fortsättningsvis att vara högst från den befintliga metallåtervinningen på Verdandi 1. Genomförd trafikutredning visar att genom att bygga om nuvarande fyrvägskorsning, där det råder väjningsplikt, till en rondell där kretsloppsanläggningen får en egen avfart kommer medföra att trafiken kan löpa utan köbildning och att den sänkta hastigheten kommer att ge en ökad säkerhet. Den samlade bedömningen är att planen kan genomföras med i huvudsak relativt små och begränsade negativa miljökonsekvenser. Förkortningar dBA – decibel MKB – miljökonsekvensbeskrivning VDT – vardagsdygnstrafik ÅDT – årsdygnstrafik ÅVC - återvinningscentral ÅVM – återvinningsmarknad 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING Innehållsförteckning 1.0 INLEDNING ............................................................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund och syfte ....................................................................................................................................... 1 1.2 Avgränsningar .............................................................................................................................................. 1 1.3 Detaljplaneprocessen ................................................................................................................................... 2 2.0 NUVARANDE OCH PLANERAD VERKSAMHET INOM FÖRESLAGET PLANOMRÅDE ...................................... 4 2.1 Nuvarande markanvändning ......................................................................................................................... 4 2.2 Planerad verksamhet .................................................................................................................................... 4 3.0 LOKALISERING ........................................................................................................................................................ 7 4.0 ALTERNATIV ............................................................................................................................................................ 8 4.1 Nollalternativ ................................................................................................................................................. 9 4.2 Alternativa lokaliseringar ............................................................................................................................... 9 4.2.1 Lövskatan, valt alternativ......................................................................................................................... 9 4.2.2 Porsögårdens industriområde ............................................................................................................... 12 4.2.3 Ytterviken, Svevias tomt........................................................................................................................ 14 4.2.4 Örnäset ................................................................................................................................................. 16 4.3 Motivering till valt alternativ ......................................................................................................................... 18 5.0 BEDÖMNINGSGRUNDER ...................................................................................................................................... 19 5.1 Kommunala planer...................................................................................................................................... 19 5.2 Bostadsbebyggelse .................................................................................................................................... 19 5.3 Trafikförhållanden ....................................................................................................................................... 19 5.3.1 Befintliga förhållanden........................................................................................................................... 19 5.3.2 Planerad trafiklösning............................................................................................................................ 19 5.4 Buller .......................................................................................................................................................... 21 5.5 Luft.............................................................................................................................................................. 22 5.6 Miljögeotekniska- och grundvattenförhållanden .......................................................................................... 23 5.7 Natur, kultur och friluftsliv ........................................................................................................................... 23 5.8 Riksintressen .............................................................................................................................................. 24 5.9 Skyddade områden..................................................................................................................................... 24 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 i MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING 5.10 Miljökvalitetsnormer .................................................................................................................................... 25 5.10.1 Avrinningsområden ............................................................................................................................... 25 5.10.2 Vattenförekomster ................................................................................................................................. 25 5.10.3 Utomhusluft ........................................................................................................................................... 27 5.10.4 Fisk- och musselvatten ......................................................................................................................... 28 5.10.5 Omgivningsbuller .................................................................................................................................. 28 5.11 Nationella, regionala och lokala miljömål .................................................................................................... 28 5.11.1 Nationella och regionala miljömål ......................................................................................................... 28 5.11.2 Lokala miljömål ..................................................................................................................................... 29 6.0 MILJÖKONSEKVENSER ........................................................................................................................................ 31 6.1 Stadsbild ..................................................................................................................................................... 31 6.2 Trafik........................................................................................................................................................... 32 6.3 Buller .......................................................................................................................................................... 32 6.4 Luft.............................................................................................................................................................. 33 6.5 Dag- och ytvatten........................................................................................................................................ 33 6.6 Mark och grundvatten ................................................................................................................................. 34 6.7 Natur, kultur och friluftsliv ........................................................................................................................... 34 7.0 HÄLSA OCH SÄKERHET ....................................................................................................................................... 35 7.1 Omgivningens effekter på föreslaget planområde ...................................................................................... 35 7.2 Planförslagets effekter på omgivningen ...................................................................................................... 37 8.0 UPPFÖLJNING OCH KONTROLL .......................................................................................................................... 38 9.0 SAMLAD BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN ..................................................................................................... 39 10.0 KÄLLOR .................................................................................................................................................................. 40 TABELLFÖRTECKNING Tabell 1: Utvärderingsmatris för alternativ lokalisering Lövskatan..................................................................................... 10 Tabell 2: Utvärderingsmatris för alternativ lokalisering Porsögårdens industriområde. ..................................................... 12 Tabell 3: Utvärderingsmatris för alternativ lokalisering Ytterviken. .................................................................................... 14 Tabell 4: Örnäset. .............................................................................................................................................................. 16 Tabell 5: Riktvärden för trafikbuller. ................................................................................................................................... 21 Tabell 6: Riktvärden för externt buller vid bostäder, skolor, förskolor och vårdlokaler. ...................................................... 21 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 ii MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING Tabell 7: Påverkan på nationella miljömål. ........................................................................................................................ 29 Tabell 8: Bedömningsskala för miljökonsekvenser. ........................................................................................................... 31 Tabell 9: Generell kategorisering för övervägande om vilken typ av bebyggelse som kan planeras i närheten av storskalig kemikaliehantering. .......................................................................................................................... 35 Tabell 10: Skyddsavstånd (från vägkant) till bebyggelseområdet intill rekommenderad transportled för farligt gods genom tätort (70 km/h). .................................................................................................................................... 37 Tabell 11: Skyddsavstånd (från spårkant) till bebyggelseområdet intill järnväg för transport av farligt gods. .................... 37 FIGURFÖRTECKNING Figur 1: Översiktskarta. Karträttigheter © Lantmäteriet, © Länsstyrelsen, Geodatasamverkan. ......................................... 2 Figur 2: Planens geografiska avgränsning, sett från söder. ................................................................................................ 3 Figur 3: Illustration över området med planerad Kretsloppsanläggning. Placeringen av byggnader och ramper är bara förslag och kan komma att ändras. Källa: Luleå Renhållning AB. .............................................................. 6 Figur 4: Översiktskarta. Karträttigheter: ©Blom 2013. ......................................................................................................... 7 Figur 5: Alternativa lokaliseringar: Lövskatan. Karträttigheter Luleå kommun. Utdrag från primärkartan 2015. ................ 11 Figur 6: Alternativa lokaliseringar: Porsögårdens industriområde. Karträttigheter Luleå kommun. Utdrag från primärkartan 2015. ........................................................................................................................................... 13 Figur 7: Alternativa lokaliseringar: Ytterviken. Karträttigheter Luleå kommun. Utdrag från primärkartan 2015. ................ 15 Figur 8: Alternativa lokaliseringar: Örnäset. Karträttigheter Luleå kommun. Utdrag från primärkartan 2015. ................... 17 Figur 9: Valt alternativ Lövskatan, sett från söder. ............................................................................................................ 18 Figur 10: Skiss över den nya cirkulationsplatsens utformning. .......................................................................................... 20 Figur 11: Vindros för vindmätningar vid Kallax flygplats. ©Windfinder.com. ..................................................................... 22 Figur 12: Karta över vattenförekomsten Hertsöfjärden, kustvatten ekologisk status/potential. Källa: viss.lansstyrelsen.se. ....................................................................................................................................... 26 Figur 13: Karta över vattenförekomsten Hertsöfjärden, kustvatten kemisk status exklusive kvicksilver. Källa: viss.lansstyrelsen.se ........................................................................................................................................ 27 Figur 14: Tabell med schabloniserade riskhanteringsavstånd enligt (MSB, 2015). ........................................................... 36 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 iii MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING 1.0 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Syftet med detaljplanen är att delar av det område på fastigheten Lövskatan 9:1 i Luleå kommun som i gällande plan är avsatt för park och plantering ska ändras till industriändamål och handel för att medge anläggande av en kretsloppsanläggning, d.v.s. återvinningscentral (ÅVC) med återvinningsmarknad (ÅVM), samt en trafiklösning till området. Denna handling beskriver miljökonsekvenserna av den nya detaljplanen. För att kunna fortsätta utvecklingen med fler bostäder på Kronan behöver nuvarande ÅVC och ÅVM flyttas. Detta framgår bland annat i planprogrammet for fastigheten Kronan 1:1 m.fl. godkänt av kommunfullmäktige (KF) 2012-03-27 och i översiktplanen (ÖP) som antogs av KF 2013-05-27. Den nya kretsloppsanläggningen ska ersätta befintlig verksamhet, ÅVC och ÅVM, som bedrivs på Kronanområdet i Luleå idag. Luleå kommun, Stadsbyggnadsförvaltningen (SBF), bedömer att planen kommer att medföra störningar i form av trafik- och industribuller, ökad trafik och verksamhet som innebär hantering av farligt avfall (Behovsbedömning, SBF 2015/33). Det kan därmed inte uteslutas att planen kan innebära betydande miljöpåverkan enligt Miljöbalken. Därför tas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) fram parallellt med planförslaget. Länsstyrelsen har även yttrat sig (Länsstyrelsen, 2015-04-02, dnr 402-3119-2015, samrådsyttrande) och de aspekter som Länsstyrelsen anser kunna innebära betydande miljöpåverkan är: buller- och luftpåverkan, risk för människors hälsa och säkerhet, påverkan på riksintresse för kommunikationer, ökade trafikmängder, hantering av dagvatten från anläggningen samt påverkan på stadsbilden. 1.2 Avgränsningar Planområdet ligger 2,5 kilometer sydöst om centrala Luleå, se Figur 1. Den geografiska avgränsningen visas i Figur 2. Denna MKB identifierar, beskriver och bedömer den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra när det gäller de aspekter som Länsstyrelsen anser kunna innebära betydande milöpåverkan (se avsnittet ovan). Renhållningen i Luleå AB kommer även att upprätta en MKB för den verksamhet som planeras, (kretsloppsanläggning), på området i samband med att de söker tillstånd enligt Miljöbalken hos Länsstyrelsen i Norrbottens län. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING Figur 1: Översiktskarta. Karträttigheter © Lantmäteriet, © Länsstyrelsen, Geodatasamverkan. 1.3 Detaljplaneprocessen Planläggning av detaljplan syftar till att mark- och vattenområden används till de ändamål som området är mest lämpat för. Lämpligheten bedöms med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. När kommunen tar fram en detaljplan görs det enligt en väl definierad process med syfte att säkra insyn för berörda, få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att förankra förslaget. I detaljplaneprocessens inledande skede görs en så kallad behovsbedömning. Behovsbedömningen är en analys som syftar till att visa om planens genomförande kan antas innebära betydande miljöpåverkan eller inte. Om planen kan innebära betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning genomföras, detta görs i miljökonsekvensbeskrivningen. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 2 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING Figur 2: Planens geografiska avgränsning, sett från söder. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 3 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING 2.0 NUVARANDE OCH PLANERAD VERKSAMHET INOM FÖRESLAGET PLANOMRÅDE 2.1 Nuvarande markanvändning Planområdet omfattar cirka 5 hektar. Området för planerad kretsloppsanläggningen utgörs idag av naturmark. Där trafiklösningen planeras finns idag trafik- och parkmark. 2.2 Planerad verksamhet Markområdet som är aktuellt för en kretsloppsanläggning är cirka 3 hektar med kommunen som markägare (fastigheten Lövskatan 9:1), resterande del tas i anspråk av trafiklösningen, grönområde. Grönområdet ligger inom fastigheten Lövskatan 9:1, även trafiklösningen inryms till största delen inom samma fastighet men en mindre del ligger inom fastigheten Verdandi 1 som är privatägd. Avsikten är att flytta hela den verksamhet för ÅVC och ÅVM som finns på Kronan idag till, fastigheten Lövskatan 9:1 på Lövskatan. Nedan beskrivs verksamheten så som den ser ut på Kronan idag. Beskrivningen är ett förslag på hur utformningen av verksamheten i huvudsak kan komma att se ut på Lövskatan efter flytten. Figur 3 visar ett förslag på placering av byggnader och ramper inom området. På Kronans återvinningscentral kan hushållen lämna grovavfall, trädgårdsavfall, förpackningsavfall och farligt avfall (med farligt avfall menas kyl-, frys- och vitvaror, kemikalier, färgrester, lysrör, spillolja m.m. som uppstått i hushållet). Materialet transporteras sedan vidare till materialåtervinning, energiutvinning (förbränning), sortering eller deponering. Planerad verksamhet omfattar endast sortering och mellanlagring av avfall. Även småföretag med mindre avfallsmängder har möjligheten att lämna grovavfall mot en avgift. Avfall under producentansvar får småföretagen lämna kostnadsfritt. Dock får inte småföretag eller andra verksamheter lämna farligt avfall i form av kemikalier, spillolja eller färg. Under 2014 lämnades cirka 490 ton förpackningsavfall och 10 350 ton annat avfall än farligt avfall på Kronans återvinningscentral. Avfallet består av metallskrot, trä, brännbart, grovavfall samt trädgårdsavfall. Under år 2014 tog anläggningen också emot 704 ton elektronik och 21 ton oljeavfall, 49,5 ton blybatterier, 236 ton impregnerat trä samt 77,8 ton övrigt farligt avfall som t ex färgrester, lösningsmedel mm. Mängden farligt avfall uppgick totalt till cirka 1089 ton. Metallskrot fraktas till metallåtervinningsföretag. Elektronik, lysrör samt kyl-, frys- och vitvaror tas omhand av El-kretsens entreprenör. Förpackningar tas omhand av FTI (Förpacknings- och Tidningsinsamlingen) som har till uppgift att se till att förpackningar och tidningar i Sverige samlas in och återvinns enligt regeringens förordningar om producentansvar. (Regeringen har kommit med ett förslag till ny ansvarsfördelning som innebär att kommunerna kommer att samla in avfallet hos hushållen och sedan lämna över det insamlade materialet till producenterna mot en ersättning. Producenterna ska, precis som idag, ansvara för att det insamlade avfallet återvinns på ett korrekt sätt.). Brännbart avfall transporteras till Sunderby avfallsanläggning för mellanlagring och omlastning innan det skickas till godkänd förbränningsanläggning. Farligt avfall transporteras bort från ÅVC:n och vidare till godkända behandlingsanläggningar. Övrigt avfall som faller under kommunens ansvar transporteras till Sunderby avfallsanläggning för sortering, mellanlagring och vidaretransport. Den deponirest som återstår efter sortering på Sunderby avfallsanläggning deponeras på en godkänd deponi. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 4 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING Återvinningsmarknaden (ÅVM) på Kronan är bland de största i Sverige. Vid ÅVM tas bl.a möbler, husgeråd, böcker, byggvaror, sportartiklar, cyklar, fungerande elektronik, spisar, mikrovågsugnar och allehanda textilier emot. Allt inlämnat kontrolleras, rengörs och repareras vid behov. Vissa material återbrukas vid nytillverkning. Därefter säljs allting i butikerna. Anläggningen kommer alltid att vara bemannad då den är öppen. Kronans återvinningscentral har idag öppet: Veckodag Klockslag Måndag, onsdag, fredag 7-16 Tisdag och torsdag 7-20 Lördag 9-13 Dag före röd dag stänger Kronan kl. 16. Helgdagar är anläggningen stängd. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 5 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING Figur 3: Illustration över området med planerad Kretsloppsanläggning. Placeringen av byggnader och ramper är bara förslag och kan komma att ändras. Källa: Luleå Renhållning AB. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 6 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING 3.0 LOKALISERING Planområdet ligger cirka 2,5 kilometer sydöst om centrala Luleå, i Luleå kommun. Området för den planerade kretsloppsanläggningen angränsar i norr till ett industriområde och naturmark, i sydväst till stambanan och i sydöst till Svartövägen och Uddebovägen. Området utgörs idag av naturmark och det finns ingen tidigare dokumenterad bebyggelse. Avrinning från området sker till Aronstorpsviken som i närmaste läge ligger cirka 70 meter öster om området. Närmast belägna bostäder finns i Lövskatans bostadsområde i norr och de närmaste bostäderna ligger cirka 50 meter från nuvarande industriområde och cirka 200 meter från den planerade kretsloppsanläggningen. Ytterligare bostadsområden finns på Örnäset i nordöst, på cirka 350 meters avstånd och i Svartöstaden cirka 550 meter sydväst om den planerade kretsloppsanläggningen. De ytor som kommer tas i anspråk för trafiklösningen utgörs även i dagsläget till största delen av trafikområde men även av ett mindre område parkmark. Närmaste bostad från den planerade trafikplatsen ligger västerut i bostadsområdet Lövskatan, på ett avstånd av cirka 100 meter. I Örnäsets bostadsområde ligger närmaste bostäder cirka 250 meter från den planerade trafiklösningen. Syd och sydväst om planerad kretsloppsanläggning ligger ett stort industriområde. Den närmast belägna verksamheten utgörs av en forskningsanläggning för metallframställning, SWEREA Mefos, som ligger 200 meter söder om planerad kretsloppsanläggning, på cirka 400 meters avstånd finns SSABs järnverk och avståndet till Lulekraft ABs värmeverk är cirka 500 meter. Längre åt sydöst, på cirka två kilometers avstånd, finns Uddebohamnen och Victoriahamnen. Figur 4: Översiktskarta. Karträttigheter: ©Blom 2013. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 7 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING 4.0 ALTERNATIV I miljöbalkens allmänna hänsynsregler och grundläggande bestämmelser för hushållning av mark- och vattenområden finns regler för vad som ska beaktas vid val av lokalisering för verksamheter. Exempelvis ska platsen vara lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön (MB 2 kap 6 §). Mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning (MB 3 kap 1 §). I PBL (plan- och bygglagen 2 kap 2-5 §§) anges även planläggningsaspekter som har betydelse för en lokalisering av detta slag, bland annat allmänna hushållningsaspekter och lämplighetsbedömning. Utredningen av alternativa lokaliseringar för kretsloppsanläggningen har genomförts av Luleå Renhållning AB tillsammans med Stadsbyggnadskontoret, Tekniska förvaltningen (nuvarande Stadsbyggnadsförvaltningen) och Arbetsmarknadsförvaltningen. (Luleå kommun, 2015a) I arbetet med att hitta lämpliga lokaliseringar för en kretsloppsanläggning har kriterier gällande utrymmesbehov och krav på tillgänglighet för en ny lokalisering tagits fram. De huvudsakliga kriterierna har varit: Disponibel area: Verksamheterna (ÅVC och ÅVM) har samordningsvinster och bör samlokaliseras för att underlätta återvinning och återbruk. Den nya platsen bör därför kunna inrymma dagens verksamhet men även möjliggöra för en viss expansion om det krävs i framtiden. Det innebär att tillgängligt område behöver vara minst 3 ha. Topografi: Marken bör vara relativt flack för att undvika stora markarbeten och schaktning. Centrumnära och lättillgängligt: Eftersom kommunen redan har tre mindre ÅVC anläggningar; i Sunderbyn (nordväst om centrum), Antnäs (sydväst om centrum) och Råneå (norr om centrum) bör det nu planerade området vara lättillgängligt från de stadsnära bostadsområdena där befolkningstätheten är hög. En centrumnära anläggning underlättar för återvinning och minimerar transportarbetet. Området bör därtill vara tillgängligt med kollektivtrafik och via gång- och cykelvägar. Markägarförhållanden: Marken ska vara tillgänglig för etablering. Det kan vara kommunal eller privat mark men det ska vara möjligt att komma åt marken i närtid. Pågående/planerad markanvändning: Med hänsyn till behovet av bostäder i kommunen bör mark som är bättre lämpad för bostadsändamål undvikas. Områdets lämplighet ska bedömas med hänsyn till minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön samt att områdets användning medför en från allmän synpunkt god hushållning av naturresurser. Men hänsyn till hushållning av naturresurser och närrekreationsområden bör oexploaterade områden eller mark planlagd för naturmark eller park undvikas i den mån det är möjligt. Avstånd till närmaste bebyggelse: Utifrån riskanalys för nuvarande anläggning på Kronan bör avståndet till närmaste bostadsbebyggelse vara minst 150 meter. Det finns dock inga reglerade säkerhetsavstånd för den här typen av verksamheter. De områden i översiktsplanen som är utpekade för störande verksamhet har studerats i utredningen men ingen av dessa har ansetts lämpliga med hänsyn till kravet på en centrumnära och lättillgänglig lokalisering. Exempel på området för störande verksamhet som har undersökts är östra delen av Hertsön och Porsön vid snötippen. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 8 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING Att flytta befintlig verksamheten från Kronan till någon av de befintliga anläggningarna har inte ansetts lämpligt eftersom dessa inte har kapacitet att täcka de behov som finns idag. Anläggningarna klarar inte heller kravet på centrumnära lokalisering vilket innebär att man gör det svårare för många innevånare att återvinna. Lokaliseringar på södra sidan av Lule älv, exempelvis Bergnäset, har inte heller i utredningen ansetts uppfylla kravet på centrumnära lokalisering och lättillgänglighet bland annat då Bergnäsbron tidvis har en begränsad kapacitet. Fyra alternativ har studerats mer i detalj; Lövskatan, Porsögårdens industriområde, Ytterviken (Svevia) och Örnäset. Närmare beskrivning av alternativen finns i kapitel 4.2. Inget av alternativen berör områden som i översiktsplanen utpekats innehålla värdefull natur. 4.1 Nollalternativ Anläggningen på Kronan kommer läggas ner som en konsekvens av att stadsdelen Kronan byggs ut och utvecklas enligt politiskt beslutade handlingar, bland annat kommunfullmäktiges godkännande av planprogrammet för Kronan 1:1 m.fl. (KF 2012-03-27) och översiktsplanen antagen av kommunfullmäktige 2013-05-27. Nollalternativet innebär således att befintlig anläggning på Kronan inte ersätts med någon ny. Det kommer bland annat innebära att det blir svårare för boende i centrala delarna av Luleå att återvinna och lämna sitt avfall till omhändertagande, befintliga anläggningar utanför Luleå har inte heller kapacitet att ta emot allt material till återvinning som Kronan tar emot idag. Transporterna kommer att öka för de som lämnar avfall och målet att främja återvinning och återbruk blir svårare att nå. 4.2 Alternativa lokaliseringar Alternativa lokaliseringar har utvärdrats enligt en tregradig skala (grön, gul och röd) utifrån de kriterier som beskrivs i kapitel 4.0. Uppfyller till stort del de uppsatta kriterierna 4.2.1 Innebär vissa kompromisser mot uppsatta kriterier Uppfyller ej uppsatta kriterier Lövskatan, valt alternativ Området utgörs av ett naturområde i den södra delen av Lövskatan. Lokaliseringen avgränsas av järnvägen och Svartövägen i öst, väst och söder. Mellan den alternativa lokaliseringen på Lövskatan och närmaste bostadsområde finns ett industriområde. Lokaltrafik finns i nära anslutning och det är lättillgängligt via gångoch cykelväg. Området som föreslås för kretsloppsanläggningen är utsatt för bland annat buller från väg och järnväg idag samt verksamheter i det angränsande industriområdet. De störningskällor som finns i närområdet idag gör att området inte bedöms vara möjligt att använda för framtida bostadsändamål och därmed kan lokaliseringen, utifrån vad som är känt idag, utgöra en långsiktig lösning som inte påverkas av andra framtida verksamheter eller etableringar. Markområdet är tillräckligt stort för att inrymma en kretsloppsanläggning. En mindre del av angränsande fastighet tas i anspråk för att möjliggöra en bra dagvattenlösning och trafikanslutning till Bragegatan och Svartövägen. Marken inom området är relativt flack med lågpartier i de nordöstra delarna där marken är sank och det växer mycket sly. De västra och södra delarna av området ligger något högre och där växer det mer tallar och marken är torrare. De torrare delarna kan vara lämpliga för närrekreation. Marken ligger delvis inom strandskyddat område som återinträder om en ny detaljplan tas fram. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 9 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING Tabell 1: Utvärderingsmatris för alternativ lokalisering Lövskatan. Luleå kommun (och privat mark) Markägarförhållanden Lägesegenskaper Centrumnära och lättillgängligt Nära trafikled och lokaltrafik Disponibel area (ha) Cirka 3,6 Topografi Relativt små höjdskillnader Störningskällor Järnväg, vägtrafik och industri Avstånd till närmaste bostadsbebyggelse (m) 200 – 250 Pågående/planerad markanvändning Naturområde idag. Park eller plantering enligt detaljplan. Berörs något av riksintresse för planerad järnväg. Övriga bevarandeintressen Delvis strandskydd Verksamhet som påverkar disposition inom området Nej Restriktioner 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 10 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING Figur 5: Alternativa lokaliseringar: Lövskatan. Karträttigheter Luleå kommun. Utdrag från primärkartan 2015. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 11 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING 4.2.2 Porsögårdens industriområde Området ligger på en höjd inom Porsögårdens industriområde och utgörs av ett naturområde enligt detaljplan. Området är omgivet av industriområde i nordöst och sydöst, järnväg i sydväst och naturområde i nordväst. Området som föreslås för kretsloppsanläggningen är utsatt för bland annat buller från väg och järnväg samt verksamheter inom industriområdet. De störningskällor som finns gör att marken inte är lämplig för framtida bostadsändamål. Marken (Ytterviken 17:32) ägs av kommunen och kan nås med bil via Haparandavägen till Depåvägen, samt via kollektivtrafik och gång- och cykelvägar som ligger relativt nära. Genom området går en kraftledning som försvårar dispositionen av marken då kraftledningarna kräver ett säkerhetsavstånd på 10 till 15 meter från byggnader. Det är stora höjdskillnader inom området, marknivån är mellan 11,5 och 19 meter över nollplanet. Marklutningarna gör att området kräver stora markarbeten för att det ska vara möjligt att nyttja för en framtida kretsloppsanläggning. Tillgänglig mark inom området bedöms dessutom som något för liten för att helt kunna ersätta den verksamhet som finns på Kronan idag. Tabell 2: Utvärderingsmatris för alternativ lokalisering Porsögårdens industriområde. Markägarförhållanden Luleå kommun Lägesegenskaper Centrumnära och lättillgängligt Nära trafikled och kollektivtrafik Disponibel area (ha) Cirka 2,2 Topografi Relativt stora höjdskillnader Störningskällor Järnväg, vägtrafik och industri Avstånd till närmaste bostadsbebyggelse (m) Cirka 400 Pågående/planerad markanvändning Naturområde idag. Park eller plantering enligt plan. Området ligger till stora delar inom riksintresse för planerad järnväg, en korridor för Södra Gäddvik-Luleå Övriga bevarandeintressen Nej Verksamhet som påverkar disposition inom området Kraftledning delar området Restriktioner 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 12 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING Figur 6: Alternativa lokaliseringar: Porsögårdens industriområde. Karträttigheter Luleå kommun. Utdrag från primärkartan 2015. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 13 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING 4.2.3 Ytterviken, Svevias tomt Området utgörs av en fastighet, Plogen 1, på Yttervikens industriområde som Svevia äger och där de har sin verksamhet. Området ligger nära Haparandavägen. Angöring måste dock ske via rondellen norr om området och sedan via Depåvägen. Det är relativt nära till lokaltrafik samt gång- och cykelvägar. Området består av nästan uteslutande hårdgjorda ytor, ingen naturmark behöver tas i anspråk, och nivåskillnaderna är små vilket medför att det inte krävs några större markarbeten. Området angränsar till ett industriområde i norr, vägområde i öster och järnväg i väster. Området är utsatt för bland annat buller från väg och järnväg samt verksamheter inom industriområdet. De störningskällor som finns i närområdet gör att området inte bedöms vara möjligt att använda för framtida bostadsändamål. Området var länge huvudalternativ men det förändrades när Svevia ansåg att de fortsatt behövde marken för sin verksamhet. Därmed är den inte tillgänglig för etablering i närtid. Tabell 3: Utvärderingsmatris för alternativ lokalisering Ytterviken. Markägarförhållanden Privat Lägesegenskaper Centrumnära och lättillgängligt Nära trafikled och kollektivtrafik Disponibel area (ha) Cirka 5,5 Topografi Relativt små höjdskillnader Störningskällor Järnväg, vägtrafik och industri Avstånd till närmaste bostadsbebyggelse (m) Cirka 400 Pågående/planerad markanvändning Industriområde idag. Området ligger till stora delar inom riksintresse för planerad järnväg, en korridor för Norrbotniabanan Södra GäddvikLuleå. Övriga bevarandeintressen Nej Verksamhet som påverkar disposition inom området Nej Restriktioner 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 14 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING Figur 7: Alternativa lokaliseringar: Ytterviken. Karträttigheter Luleå kommun. Utdrag från primärkartan 2015. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 15 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING 4.2.4 Örnäset Området vid Örnäset (Örnäset 10:1) utgörs av naturmark och ytor som tidigare använts för idrottsändamål, bland annat som fotbollsplaner. Nivåskillnaderna inom området är små och det skulle inte krävas några större markarbeten för att kunna anlägga den planerade verksamheten inom området. Det angränsar till bostadsområde i väster och söder, naturmark i norr och innerfjärden Bredviken i öster. Området är detaljplanelagt för idrottsändamål och allmän plats samt park och plantering. Marken, som ägs av Luleå kommun ligger delvis inom strandskyddat område som återinträder om en ny detaljplan tas fram och inom området (längst västra sidan) löper en kraftledning som kan försvåra disposition av byggnader eftersom det kräver ett visst säkerhetsavstånd. Området ligger nära befintliga bostadsområden. Det är cirka 50 meter till närmaste bostad, och området är också utpekat i översiktsplanen som mark för framtida bostäder och arbetsplatser. Området ligger i nära anslutning till kollektivtrafik och det är lättillgängligt via gång- och cykelvägar. Tabell 4: Örnäset. Lägesegenskaper Restriktioner Markägarförhållanden Luleå kommun Centrumnära och lättillgängligt Infart genom bostadsområde. Nära trafikled, nära lokaltrafik. Disponibel area (ha) 3,5 Topografi Relativt små höjdskillnader Störningskällor viss vägtrafik Avstånd till närmaste bostadsbebyggelse (m) cirka 50 – 100 Pågående/planerad markanvändning Idrottsanläggning enligt detaljplan och framtida bostäder enligt översiktsplanen Övriga bevarandeintressen Delvis strandskydd Verksamhet som påverkar disposition inom området Kraftledning 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 16 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING Figur 8: Alternativa lokaliseringar: Örnäset. Karträttigheter Luleå kommun. Utdrag från primärkartan 2015. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING 4.3 Motivering till valt alternativ Utifrån studerade lokaliseringsalternativ ansågs länge Svevias tomt på Ytterviken vara den bästa lösningen för en flytt av verksamheten på Kronan. När det visat sig att fastigheten inte är tillgänglig i närtid utgör lokaliseringen på Lövskatan det bästa alternativet, se Figur 9. Lokaliseringen innebär att nya kretsloppsanläggningen ges en stadsnära och lättillgänglig placering som också kan nås med lokaltrafik samtidigt som verksamheten ges förutsättningar för att långsiktigt kunna finnas kvar. Lokaliseringen innebär även att befintlig infrastruktur kan nyttjas effektivt och att mark som är mer lämplig för bostadsbebyggelse inte tas i anspråk. Figur 9: Valt alternativ Lövskatan, sett från söder. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 18 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING 5.0 BEDÖMNINGSGRUNDER 5.1 Kommunala planer Området för planerad kretsloppsanläggning är inte särskilt utpekat eller omnämnt i gällande översiktsplan. Allmänt gäller dock i översiktsplanen att förtätning med arbetsplatser och bostäder inom tätortsområdet ska ske på områden som bedöms lämpliga för ändamålet. Västerut angränsar området till reservat för järnväg och öster om området ligger reservat för nytt huvudstråk för vatten och avlopp. Området för den planerade trafiklösningen till och från kretsloppsanläggningen passerar genom reservatet för nytt huvudstråk för vatten och avlopp men ledningen kommer dras längre österut och i och med det så berörs inte planområdet längre. 5.2 Bostadsbebyggelse Närmaste bostadsbebyggelse utgörs av Lövskatans bostadsområde där de närmaste bostäderna är belägna cirka 200 meter norr om de närmaste delarna av den planerade kretsloppsanläggningen. Huvuddelen av verksamheten kommer ligga på ytterligare avstånd från bostäder, se föreslagen disposition av området i Figur 3. Mellan området för kretsloppsanläggningen och bostadsområdet finns befintlig verkstadsindustri och Bragegatan. Inom bostadsområdet finns ett vård- och omsorgsboende, Baldergårdens äldreboende, belägen cirka 300 meter norr om området, och Lövskatans förskola som ligger cirka 500 meter norr om området. Stadsdelen Lövskatan gränsar i norr till Skurholmen och i öster till Örnäset. I väster och söder finns Svartölandets industrier. (Luleå kommun, 2015b) 5.3 5.3.1 Trafikförhållanden Befintliga förhållanden Där tillfarten till kretsloppsanläggningen planeras ligger idag en fyrvägskorsning där Svartövägen (hastighetsbegränsning 70 km/h) som går i nord-sydlig riktning är huvudled. Den korsas av Örnäsvägen (hastighetsbegränsning 50 km/h) från öster och Bragegatan (hastighetsbegränsning 30 km/h) från väster, vilka båda har väjningsplikt. De trafikflödesmätningar som genomförts under perioden februari till april 2015 visar att av de cirka 5 000 fordon som passerar Svartövägen dagligen norrifrån, fortsätter cirka 3 800 genom korsningen på Svartövägen. Cirka 900 fordon svänger av mot Örnäsvägen och 350 fordon viker av till Bragegatan där sedan en del av trafiken går till industriområdet och resterande del fortsätter till bostadsområdet. Ungefär samma förhållanden gäller för trafiken som kommer söderifrån på Svartövägen mot korsningen. Trafiken till och från industriområdet går huvudsakligen via Bragegatan – Svartövägen men även till viss del via– Furumovägen – Föreningsgatan. 5.3.2 Planerad trafiklösning Enligt genomförd trafikanalys, (Ramböll, 2015), fungerar dagens trafiklösning i korsningen SvartövägenBragegatan-Örnäsvägen med väjningsplikt bra med avseende på framkomlighet. Som underlag för trafikanalysen bedömdes besök vid kretsloppsanläggningen, med personbil (med och utan släp), i dagsläget vara cirka 500 stycken vilket ger en sammanlagd in- och uttransport på 1 000 fordon per dag. Till det totala antalet fordon per dag tillkommer yrkestrafiken som transporterar bort det insamlade materialet, vilket beräknas uppgå till cirka 15 transporter per dag. Trafikanalysen har även tagit höjd för att 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 19 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING antalet innevånare i kommunen kan komma att öka, vilket i beräkningarna har antagits ge en generell ökning i trafiksystemet med 15 %. Baserat på dessa antaganden skulle dagens fyrvägskorsning där de besökande vid kretsloppsanläggningen har väjningsplikt ge relativt långa köer vid ett fåtal extrema tillfällen per år, exempelvis helger under vår och höst, cirka 3 till 4 gånger per år. För att skapa en bättre trafiksituation planeras därför en trafiklösning som innebär att befintlig fyrvägskorsning Svartövägen (Svartöleden)-Bragegatan-Örnäsvägen byggs om till en cirkulationsplats där kretsloppsanläggningen får en egen anslutning, se Figur 10. Trafikanalysen visar att med en cirkulationsplats kommer inte framkomligheten begränsas d.v.s. köbildning uppstår inte i trafikplatsen. Inte ens med en ökning på 100 % av antalet besökare vid kretsloppsanläggningen skulle det uppstå köer. En cirkulationsplats kommer generellt ge något sämre kapacitet för trafiken på Svartövägen (Svartöleden), undantaget de intensivaste besöksdagarna på året då framkomligheten blir bättre jämfört med en fyrvägskorsning. För trafiken på Bragegatan och Örnäsvägen visar analysen att kapaciteten förbättras med en cirkulationsplats. Ur risksynpunkt har cirkulationsplatsen fördelen att hastigheten sänks och effekten av eventuella olyckor som inträffar därmed blir lindrigare än med en fyrvägskorsning. Figur 10: Skiss över den nya cirkulationsplatsens utformning. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 20 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING 5.4 Buller Planområdet ligger i ett område som i dagsläget är utsatt för buller. De främsta bullerkällorna är trafiken på Svartövägen, tågtrafiken på stambanan, industriverksamhet från bland annat SSAB och verksamheterna på den intilliggande fastigheten Verdandi 1. Bullerkällorna som verksamheten inom planområdet kommer ge upphov till är; trafikbuller från trafiken till och från området, trafik inom området, samt tillkommer verksamhetsbuller exempelvis från hantering av containrar. För att utreda hur situationen med trafikbuller ser ut idag samt effekterna av tillkommande buller från anläggandet av en kretsloppsanläggning har en bullerutredning genomförts av Tunemalm Akustik AB. (Tunemalm, 2015) Utredningen baseras på trafikförhållanden, se 5.3 och planerad verksamhet, se 2.0. Under kretsloppsanläggningens öppettider bedömstrafiken på Svartövägen öka med 1 000 fordon vilket motsvarar en ökning med cirka 10 % jämfört med idag. Beräkningarna som Tunemalms utfört visar att ökningen av trafikmängden längs Svartövägen kommer att medföra en höjning av ljudnivåerna med 0,3 dBA vilket avrundat blir en oförändrad nivå. Ljudnivåerna efter Svartövägen är visserligen redan i nuläget relativt höga vid vissa fastigheter, men kretsloppsanläggningen kommer inte att medföra några märkbara höjningar av nivåerna. Längs Örnäsvägen och Bragegatan beräknas ingen ökning av trafiken ske och ljudnivåerna från trafiken på dessa gator blir därför oförändrade jämfört med nuläget. Trafiken på vägarna till och från området ska bedömas enligt de riktvärden som finns för vägtrafikbuller. Dessa riktvärden har fastställts av regeringens förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Riktvärdena sammanfattas i Tabell 5. Tabell 5: Riktvärden för trafikbuller. Dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad Dygnsekvivalent ljudnivå vid uteplats Maximal ljudnivå vid uteplats LAeq, 24H LAeq, 24H LAmax 55 dB 50 dB 70 dB När trafiken kör inom kretsloppsanläggningens område räknas detta som industribuller, se Tabell 6. Eftersom anläggningen inte är öppen nattetid är det riktvärdet för kvällstid på 45 dBA som blir dimensionerande. Beräkningarna visar att de ekvivalenta ljudnivåerna blir låga i riktning mot de närmaste bostäderna i Lövskatans bostadsområde. Vid den närmaste fastigheten, (B1 - Lövskatan 9:17) ligger ljudnivåerna på 30 dBA vilket är 15 dBA lägre än riktvärdet kvällstid på 45 dBA. Tabell 6: Riktvärden för externt buller vid bostäder, skolor, förskolor och vårdlokaler. Driftstider Leq LFmax Dagtid, helgfri måndag ‐fredag (kl. 06 ‐ 18) 50 dBA - Kväll, (kl. 18 ‐ 22) samt lör‐, sön‐ och helgdag (kl. 06 ‐ 18) 45 dBA - Nattetid, samtliga dagar (kl. 22 ‐ 06) 40 dBA 55 dBA Förutom trafiken inom fastigheten uppstår även buller från andra moment som när skräp kastas i containrar, byte av containrar, uppsamling av material från marken samt pressning av materialet i containrarna. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 21 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING Beräkningarna visar att de högsta ekvivalenta ljudnivåerna ligger runt 38 dBA vilket är 7 dB lägre än riktvärdet på 45 dBA kvällstid. Ljudnivåerna varierar beroende på om containrarna är tomma eller fulla, samt vilket material som kastas. Dessutom har vissa tider på dygnet betydligt mer kast/timme än andra. Beräkningarna redovisar det ”värsta fallet” där högsta ljudnivåerna från samtliga ljudkällor (traktor, lastbil och kastning av hårt material i alla containrar) inträffar under samma timme. Den totala ekvivalenta ljudnivån vid de närmast belägna husen bedöms därmed vara lägre än 38 dBA. Verksamheten kommer inte pågå nattetid och för dag- och kvällstid finns inga riktvärden på hur högt de maximala ljudnivåerna får vara. En beräkning har ändå utförts som visar på att de maximala ljudnivåerna ligger under riktvärdet för nattetid (55 dBA). (Tunemalm, 2015) Mellan kretsloppsanläggningen och bostäderna i riktning mot norr ligger fastigheten Verdandi 1. Verksamheten på fastigheten omfattar bland annat metallåtervinning med hantering och klippning av metall. Inom fastigheten finns även andra verksamheter som främst genererar störningar i form av buller från fordonsrörelser. Metallåtervinningsanläggningen är en anmälningspliktig verksamhet som inte får bullra mer än gällande riktvärden för industribuller. Tidigare mätningar från verksamheten indikerar att de ekvivalenta ljudnivåerna ligger kring 45 dBA och de maximala på uppemot 64 dBA vid närboende. Det behövs dock kompletterande mätningar för att få en bättre bild av det sammanlagda bullret från verksamheterna inom fastigheten. (Tunemalm, 2015) 5.5 Luft Den förhärskande vindriktningen i Luleå är sydlig under vår, sommar och höst respektive nordlig/nordvästlig under vintern, se Figur 11. Stadsdelen Lövskatan är idag påverkad av utsläpp till luft framförallt från industriell verksamhet från Svartöns industriområde samt utsläpp från trafik vid Svartövägen. SSAB anger att stålproduktionen inklusive transporter utgör en viktig källa till stoftspridning i området runt fabriken (Enligt SSABs mätningar sedan 1980-talet i Örnäset, Lövskatan och Svartöstaden), även om andra närbelägna verksamheter som hamn och trafik bidrar (SSAB, 2008). SSAB installerar sommaren 2015 ett nytt filter till masugnen som beräknas halvera stoftutsläppen därifrån. (SSAB, 2015) Mer information om luften i Luleå finns under kapitlet om miljökvalitetsnormer, kapitel 5.10.3 Utomhusluft. Figur 11: Vindros för vindmätningar vid Kallax flygplats. ©Windfinder.com. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 22 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING 5.6 Miljögeotekniska- och grundvattenförhållanden Den miljögeotekniska undersökningen som utförts av Golder i juni 2015 omfattar jordprovtagning med skruvborr, viktsondering och installation av grundvattenrör för grundvattenprovtagning och inmätning av grundvattennivån. Här ges en kort sammanfattning av resultaten som finns fullständigt redovisade i rapport Miljöteknisk/geoteknisk undersökningsrapport (Golder, 2015). Den geotekniska undersökningen visar att marken inom området består av sand från markytan ned till 1,0 till 2,0 meter. I den östligaste delen (den lägre delen) finns ett 0,3-1,0 meter tjockt lerskikt i sanden på cirka 0,5 till 1,5 meters djup. Under sanden finns fast botten bestående av sandig morän. Djupet till fast botten varierar mellan cirka 1,0 m i väster till som mest 2,5 m i nordöst. Grundvattennivån i området ligger mellan 0,5 och 1,5 m under markytan, där den ytligast liggande nivån noterats i områdets lågpunkt. Resultaten av jordanalyserna jämfördes med Naturvårdsverkets riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM) och samtliga metallhalter utom en (zink) låg under riktvärdena. Den överstigande zinkhalten (analyserad halt 847 mg/kg TS jämförd med riktvärdet 500 mg/kg/TS) kommer från ett prov taget i områdets norra del i närheten av fastighetsgränsen till fastigheten Verdandi 1. Analysresultaten för petroleumkolväten i jord ligger under riktvärdet för MKM. Inga halter av petroluemkolväten eller PAHer uppmättes över detektionsgränsen och därmed inte heller några halter över Naturvårdsverkets riktvärden. Golder gör bedömningen att ingen risk föreligger kopplat till innehållet av metaller eller organiska föroreningar i ytlig jord, undantaget zinkhalten i norra delen av fastigheten. Kompletterande undersökningar kommer att utföras för att avgränsa zinkföroreningen. Grundvattenprover analyserades med avseende på metaller och jämfördes med SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten. Järn- och manganhalter som klassificeras som mycket höga uppmättes i tre av proven och mycket höga nickelhalter i ett prov. Höga halter av aluminium och arsenik uppmättes i två prov vardera. I övrigt uppmättes som högst måttliga halter i grundvattnet. Golder bedömer att det sannolikt inte föreligger någon förhöjd risk för ytvattenrecipienten kopplat till förhöjda metallhalter inom fastigheten. Eftersom grundvattnet inom fastigheten inte ska användas för dricksvattenuttag bedömer Golder inte heller att de förhöjda metallhalterna innebär någon risk kopplad till framtida markanvändning på fastigheten. Vi d analys av organiska ämnen (alifater, aromater, PAH, BTEX) var de flesta halterna under rapporteringsgränsen och inga halter översteg använda jämförvärden. Golder bedömer att det inte föreligger någon risk kopplat till halter av analyserade organiska ämnen i grundvattnet. 5.7 Natur, kultur och friluftsliv Enligt Skogsstyrelsens karttjänst Skogens pärlor, finns inga särskilt skyddsvärda objekt inom området eller dess närhet (Skogsstyrelsen, 2015). Området utgörs till stor del av skogsmark som bland annat nyttjas för skogspromenader och hundrastning. Skogspromenader och hundrastning är troligtvis begränsat till stigarna som löper längst de nedgrävda ledningarna för fjärrvärme och spillvärme samt en mindre stig som löper nedanför cykelbanan vid Svartövägen-Uddebovägen. Fjärrvärmeledningen löper strax utanför planområdet invid järnvägen och spillvärmeledningen går tvärs genom området i sydväst-nordöstlig riktning. Berört grönområde är inte utpekat som särskilt bevarandevärt ur ekologisk eller socialt perspektiv i översiktsplanen. Stora delar av befintligt skogsparti kommer att behöva avverkas i och med etableringen. Området beskrivs av kommunens ekolog enligt följande: Områdets södra del upptas av tallskog på frisk mark med risvegetation i fältskiktet. I den norra och östra delen blir det fuktigare och där är lövinslaget större, till 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 23 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING delar en renodlad björkskog. Skogen är konsekvent gallrad och den är i princip likåldrig ”medelålders”. I den norra delen är den glesare med några större luckor, i söder är trädavståndet mer homogent. Över hela området förekommer slyuppslag som på vissa ställen kan vara kraftigt, särskilt i de fuktigare delarna. I det nordvästra hörnet (mellan järnvägsområdet och industrifastigheten) består skogen av glest stående tallar på frisk mark. Denna har samma strukturella karaktär som övriga delar. Skogens struktur som är likåldrig, enskiktad och inte särskilt gammal, ger begränsat utrymme för naturvärden knutna till trädskiktet. Skogen är t ex helt i avsaknad av död ved. I de lövdominerade delarna finns dock en viss potential att utveckla naturvärden på sikt. För det krävs dock att skogen sköts på ett annat sätt än nu. (Luleå kommun, 2015) Öster om området ligger Aronstorpsviken som är en del av Hertsöfjärden. Hertsöfjärden är en knappt 5 kilometer lång uppgrundad, före detta havsvik som har en fördämning under Gräsörenbron cirka 4 kilometer nedströms planerad kretsloppsanläggning. Till Aronstorpsviken släpper SSAB och värmeverket uppvärmt kylvatten. Mer information om Hertsöfjärden finns under kapitel 5.10. Närmaste kulturmiljöobjekt är två övriga kulturhistoriska lämningar som ligger på Svartöberget cirka 900 meter väster om planerat område. (Riksantikvarieämbetet, 2015). Planerad verksamhet kommer inte påverka dessa. 5.8 Riksintressen Området ligger inom riksintresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv. Riksintressena omfattar alla mark- och vattenområden öster om E4 ut till yttre skärgårdsbandet längs hela norrlandskusten. Närmaste riksintresse för kulturmiljövård är Svartöstaden som ligger 800 meter sydväst om området. Svartövägen som angränsar till området i öster är av riksintresse för väg. Stambanan som angränsar till området i väster är av riksintresse för järnväg. I anslutning till befintlig järnväg finns också ett riksintresse för planerad järnväg, en korridor för Norrbotniabanan, sträckan Södra Gäddvik-Luleå. (Länsstyrelsen, 2015a) Bestämmelserna om riksintresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Riksintresset Svartövägen kommer att påverkas under byggskedet. För att inte köbildning ska uppstå under de perioder på året då trafiken till och från kretsloppsanläggningen är som intensivast kommer en cirkulationsplats anläggas där det nu är en fyrvägskorsning (Svartövägen-Örnäsvägen-Bragegatan), cirkulationsplatsen medför att köbildning undviks och därmed uppstår heller ingen negativ påverkan på riksintresset Svartövägen. Riksintresse för järnväg bedöms inte påverkas av planen eftersom det ligger utanför planområdet. Riksintresse för planerad järnväg (Norrbotniabanan) överlappar planområdets västra gräns med några meter. Korridoren för en ny järnväg är bred och ska ansluta till befintlig stambana. Sannolikheten att en framtida järnvägsanläggning ska hamna inom planområdet bedöms som låg och därmed anser kommunen att riksintresset inte ska anses ta skada av planförslaget. 5.9 Skyddade områden Närmaste område skyddat av miljöbalken är Hertsölandets naturreservat som ligger 3,7 kilometer nordöst om området. Området ligger inom avloppskänsliga vatten vad gäller fosfor, i övrigt finns inga skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen inom flera kilometers avstånd. (Länsstyrelsen, 2015b) Delar av planområdets östra gräns mot gång- och cykelvägen och Svartövägen ligger inom 100 meter från Aronstorpsvikens strand, när en detaljplan ersätts av en ny detaljplan återinträder det generella strandskyddet. I planförslaget föreslås strandskyddet upphävas inom hela planområdet. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 24 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING 5.10 Miljökvalitetsnormer Regeringen kan med stöd av 5 kap. 1 § miljöbalken för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela miljökvalitetsnormer, dvs. föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. Regeringen har också möjlighet att överlåta till en myndighet att meddela miljökvalitetsnormer som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. I dag finns det miljökvalitetsnormer för ett antal föroreningar i utomhusluft (luftkvalitetsförordning 2010:477), omgivningsbuller (förordningen 2004:675 om omgivningsbuller), olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (förordningen 2001:554 om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten), havsmiljön (havsmiljöförordningen 2010:134) och olika parametrar i yt- och grundvattenförekomster (förordningen 2004:660 om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön). Kommuner och myndigheter har huvudansvaret för att normerna följs, men ett visst ansvar finns även hos olika verksamhetsutövare. Miljökvalitetsnormerna ska följas när kommuner och myndigheter planerar och planlägger, bedriver tillsyn och ger tillstånd till att driva anläggningar. Hur beslutande myndighet ska förhålla sig till normer vid planering eller prövning av nya och ändrade verksamheter regleras bland annat i plan- och bygglagen, väglagen, lag om byggande av järnväg samt i miljöbalken. I nedanstående kapitel (5.10.2 till 5.10.5) beskrivs de miljökvalitetsnormer som är aktuella för planförslaget. 5.10.1 Avrinningsområden Planområdet ligger inom huvudavrinningsområde 8/9 och inom delavrinningsområde 729074-179595 som rinner mot Hertsöfjärden. Delavrinningsområdet sträcker sig från Ormberget och Bodberget i norr, innefattar stadsdelarna Bredviken, Lerbäcken, Örnäset samt delar av Lövskatan, Hertsön och Svartön. (Länsstyrelsen, 2015b) 5.10.2 Vattenförekomster Aronstorpsviken är en del av Hertsöfjärden som är en klassad vattenförekomst. Hertsöfjärden fastställdes 2009 ha dålig ekologisk status och den uppnådde ej god kemisk status (exklusive kvicksilver). Enligt arbetsmaterial från 2013 har statusen inte ändras från 2009. Målet (kvalitetskravet) är att förekomsten ska uppnå god ekologisk status med tidsfrist till år 2021 och god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) till 2015, dock har tidsfrist för bly, blyföroreningar, kadmium och kadmiumföroreningar lämnats till 2021. Tidsfrister har lämnats för att det är ekonomiskt orimligt och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status 2015 och det finns en ej fastställd risk att kvalitetskraven inte heller kan uppnås till 2021. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 25 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING Vattenförekomsten har dålig ekologisk status på grund av övergödning. Mätningar av växtplankton och näringsämnen visar på dålig status. Se Figur 12. Figur 12: Karta över vattenförekomsten Hertsöfjärden, kustvatten ekologisk status/potential. Källa: viss.lansstyrelsen.se. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status med avseende på kvicksilver, vars halter i fisk överskrider EUs gränsvärden. Den troligtvis största källan är historiska utsläpp av kvicksilver, som via atmosfärisk deposition har lagrats in i omgivande mark och nu läcker kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. Vid markanvändning bör åtgärder som hindrar ökat kvicksilverläckage från omgivande mark vidtas. På grund av att den största källan är atmosfärisk deposition går det inte att avgöra inom vilken tid det är möjligt att minska halterna under EUs gränsvärde i fisk. Skälet till undantaget gällande kvicksilver är att det i dagsläget bedöms vara tekniskt omöjligt att genomföra åtgärder som förbättrar statusen till 2015. Samtliga ytvattenförekomster i Sverige överskrider dessutom miljökvalitetsnormen för kvicksilver som följd av både naturliga förutsättningar, nedfall av luftburet kvicksilver i kombination med markanvändning. Alla ytvattenförekomster omfattas därför av ett generellt undantag i form av sänkt kvalitetskrav för kvicksilver till 2021. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status exklusive kvicksilver då gränsvärdet för Naftalen och Fluoranten överskrids i sediment, se Figur 13. Klassningen baseras på undersökningen Hertsöfjärden, PAH och metaller i sediment som utfördes inom programmet VER, Norrbottens län, Utredning av förorenade områden år 2005. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 26 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING Figur 13: Karta över vattenförekomsten Hertsöfjärden, kustvatten kemisk status exklusive kvicksilver. Källa: viss.lansstyrelsen.se Vattenförekomstens påverkanskällor anges i VISS vara SSAB EMEA AB, Luleå kraftvärmeverk LUKAB, urban markanvändning (fosforbelastning), SSAB Tunnplåt AB, skogsbruk (fosforbelastning) och atmosfärisk deposition (kvicksilver och övergödande ämnen). Som möjliga åtgärder för att förekomsten ska kunna nå god vattenstatus anges dagvattenåtgärder för att minska utsläpp av näringsämnen och miljögifter, sanering av förorenade sediment, inrättande av vattenskyddsområde, åtgärda/minska bräddning av pumpstationen vid Hertsöfjärden från Uddebo avloppsreningsverk och minska utsläppen av varmvatten från LUKAB och SSAB EMEA AB. Av dessa är endast inrättandet av vattenskyddsområde en planerad åtgärd (tidsperiod 2016-2021). En åtgärdsutredning behövs innan fysiska åtgärder kan påbörjas. I dagsläget är det oklart i vilken omfattning åtgärder krävs eller mer specifikt vilka åtgärder som krävs för att vattenförekomsten skall uppnå god kemisk status. När en åtgärdsutredning genomförts skall fysiska åtgärder utföras i syfte att nå miljökvalitetsnormen inom utsatt tid. (Länsstyrelsen, 2015b) 5.10.3 Utomhusluft Mätningar av partikelhalter i luften i bostadsområdena intill SSAB (bland annat Lövskatan) visar att vid de tillfällen som vindarna blåser från SSAB mot bostadsområdena så ökar partikelhalterna, vilket indikerar att SSAB är en betydande källa för stoft. Vindar från O och SO, dvs. från SSAB mot Lövskatan, är vanligare 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 27 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING under vår och sommar än under övriga årstider, men förekommer i medeltal någon dag per vecka. Mätvärdena för partiklar överskrider inte miljökvalitetsnormen i bostadsområdena. (SMHI, 2015) Mätningar av stoftdeposition på Lövskatan, som omnämns i SSABs miljökonsekvensbeskrivning, visar att nedfallet under enstaka månader kan ligga på 4-7 g stoft/m2, vilket är en godtagbar nivå enligt bedömningsgrunder från 1970-talet. Vid nivån 10-15 g stoft/m2 under en månad anses nedfallet vara nedsmutsande. (SSAB, 2008), (SMHI, 2015). Med anledning av att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid (NO2) har överskridits i Luleå centrum så har Luleå kommun beslutat om ett åtgärdsprogram. Den innehåller 31 åtgärder som utgör ett samlat aktivitetspaket som förväntas resultera i att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid ska klaras till år 2020. Åtgärderna har grupperats i sex olika huvudområden; beteendepåverkan, planering, kollektivtrafik, biltrafik, cykeltrafik och parkeringar. Orsaken till att miljökvalitetsnormen överskrids är enligt kommunen, vägtrafiken men det meteorologiska fenomenet inversion har även stor inverkan på kvävedioxidhalterna i Luleå. Andra faktorer som gaturummets utformning och utsläpp från andra källor som till exempel industriprocesser påverkar även kvävedioxidhalterna. (Luleå kommun, 2015c) Placeringen av planerad kretsloppsanläggning på Lövskatan bidrar till uppfyllelse av målen genom att det kommer finnas goda möjligheter att åka kollektivtrafik och använda cykelnätet till anläggningen. Vid anläggningen kommer även finnas en cykelparkering. Omlokaliseringen av kretsloppsanläggningen bedöms ge en marginell ökning (cirka 3 %) av biltrafiken på Hertsövägen. 5.10.4 Fisk- och musselvatten Luleälvens mynning omfattas inte av miljökvalitetsnormen för fisk- och musselvatten. Närmaste fisk- och musselvatten är Kalix älv som har sin mynning 5,5 mil norr om Luleå och den kommer inte beröras av den planerade kretsloppsanläggningen. (Länsstyrelsen, 2015b) 5.10.5 Omgivningsbuller I de största kommunerna (mer än 100 000 invånare) omfattar miljökvalitetsnormen omgivningsbuller från alla vägar, järnvägar, flygplatser och tillståndspliktiga hamnar. Dessutom omfattas vissa utpekade industrigrenar under industriutsläppsförordningen (2 §, förordningen (2004:675) om omgivningsbuller). Området Lövskatan och Svartövägenvägen omfattas inte av normen för omgivningsbuller och Luleå kommun har inte gjort någon kartläggning av området med avseende på miljökvalitetsnormen för buller. 5.11 5.11.1 Nationella, regionala och lokala miljömål Nationella och regionala miljömål Sverige har tagit fram 16 stycken nationella miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen anger vilken kvalitet miljön ska ha vid ett angivet målår, vilket för de flesta av målen är år 2020. Syftet med målen är att på lång sikt nå en miljömässigt hållbar utveckling. Länsstyrelsen i Norrbotten har i slutet av 2013 beslutat om nya regionala miljömål, som är formulerade likt de nationella miljömålen, etappmålen och preciseringarna. Av de 16 målen är det framförallt begränsad miljöpåverkan, giftfri miljö, god bebyggd miljö och skyddande ozonskikt som påverkas av den planerade verksamheten. Nedanstående Tabell 7 redovisar de aktuella miljömålen och en kretsloppsanläggnings förutsedda påverkan på dessa. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 28 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING Tabell 7: Påverkan på nationella miljömål. Miljömål Påverkan på miljömål Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö God bebyggd miljö Skyddande ozonskikt Återvinning och återanvändning minskar behovet av naturresurser, vilket leder till minskade utsläpp av växthusgaser. Negativ inverkan på måluppfyllelsen genom de växthusgaser som transporter av avfall orsakar. Verksamhetens centrala lokalisering bidrar till korta transportsträckor för allmänheten som lämnar sitt avfall. Farligt avfall samlas upp och tas om hand på ett miljömässigt säkert sätt. Farliga ämnen tas ut ur kretsloppet. God tillgänglighet ökar återanvändning, återvinning och energiutvinning. Minskad risk för nedskräpning Biltrafik till och från anläggningen ger viss ökning av trafik i återvinningscentralens närhet när den är öppen. Verksamhetens centrala lokalisering bidrar till korta transportsträckor för allmänheten som lämnar sitt avfall. Insamling av kylskåp, frysar och sprayflaskor förhindrar utsläpp av ozonnedbrytande köldmedier. Som framgår av Tabell 7 är påverkan på miljömålen av planerad kretsloppsanläggning till största del positiv. Flytten av anläggningen från Kronan till Lövskatan innebär varken någon försämring eller förbättring ur miljömålssynpunkt. En ny och modern anläggning kan dock bidra till att öka uppfyllnandet av miljömålen genom att man bygger en ny modern anläggning där samverkan mellan återvinningscentralen och återvinningsmarknaden kan förbättras. 5.11.2 Lokala miljömål Luleå kommuns lokala miljömål finns inarbetade i översiktsplanens program (A till F). I programmen finns principer som handlar om klimat, energi, biologisk mångfald, transporter, trafik, byggande med mera. De program som främst lyfter kommunens miljömålsaspekter är ”Plats för mer” samt ”Resor och transporter”. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 29 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING Kommunen har även en naturvårdsplan. Planen fastställer ett antal underliggande mål uppdelade på sex naturtyper: Skogslandskap Odlingslandskap Sjöar och vattendrag Våtmarker Skärgårdslandskap Stads- och bebyggelselandskap Geovetenskapligt värdefulla områden Varje naturtyp har i planen definierade naturvårdsmål. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 30 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING 6.0 MILJÖKONSEKVENSER Miljökonsekvenserna har bedömts med förutsättning att de skadeförebyggande/skadelindrande åtgärder som presenteras under varje intresseområde har genomförts. Nedan, i Tabell 8, redovisas den bedömningsskala som använts för miljökonsekvenserna. Observera att varje nivå kan beskriva såväl positiva som negativa konsekvenser. Bedömningsskalan ger en snabb överblick men ska inte ses som ett exakt mått eftersom den enkla strukturen gör att den i vissa fall är för grov. Exempelvis behöver inte påverkan på ett riksintresse nödvändigtvis resultera i mycket stora konsekvenser och på samma sätt kan det omvända gälla att påverkan av lokal betydelse kan ge stora konsekvenser. Tabell 8: Bedömningsskala för miljökonsekvenser. Konsekvensnivå Mycket stora (+/-) Stora/måttliga (+/-) Måttliga/små (+/-) Små/obetydliga (+/-) 6.1 Innebörd Konsekvenser på riksintressen eller andra intressen som gäller på EU-nivå (t.ex. Natura 2000-områden, överskridande av miljökvalitetsnormer). Konsekvenser på riksintressen eller värden av regional eller kommunal betydelse. Konsekvenser av kommunal eller mer lokal betydelse. Konsekvenser av mindre/lokal betydelse eller obetydliga konsekvenser. Stadsbild Det studerade planområdet ligger söder om Lövskatans bostadsbebyggelse. Mellan bostäderna och planområdet finns ett område avsett för industriändamål, allmän plats för gata samt mark för park och plantering. Kvartersmarken för industriändamål nyttjas av ett flertal verksamheter som bedriver allt från hantering av metallskrot, lagerverksamhet och försäljning av byggvaror till små tjänsteföretag. Planområdet angränsar till Svartövägen och stambanan i söder och öster samt mot industrimark i norr och Svartövägen i väster. Stadsbilden påverkas i och med att grönområdet och skogen avverkas inom området som planerad kretsloppsanläggning tar i anspråk. För att avskärma och rama in anläggningen finns möjlighet att spara skog i norr där planområdet angränsar till ett skogsparti samt, om det är möjligt, att spara eller anlägga vegetation längs gränsen mellan befintlig industri på fastigheten Verdandi 1 och planområdet. Mellan Svartövägen och planområdet kommer en trädridå kunna sparas inom planområdet, även delar av den talldunge som ligger i den sydligaste spetsen av planområdet kommer kunna bevaras. Längs delar av gränsen mellan planområdet och järnvägen finns ett smalt grönområde med träd som inte heller kommer beröras av anläggnigen. De byggnader som planeras är 1-2 våningar, vilka delvis kan komma att vara synliga från bostadsområdet i Lövskatan, befintligt industriområde och från Svartövägen samt delar av Örnäset. Marken inom området för kretsloppsanläggningen sluttar från det nordvästra hörnet ner mot cykelvägen och Svartövägen. Markens lutning tillsammans med det skogsparti som lämnas och eventuella möjligheter att anlägga träd i områdets norra del gör att insynen från Lövskatan blir begränsad. Trädridåer längs områdets västra och östra sidor gör att insynen begränsas även från dessa håll. Se Figur 2 och Figur 3: Illustration över området med planerad Kretsloppsanläggning. Placeringen av byggnader och ramper är bara förslag och kan komma att ändras. Källa: Luleå Renhållning AB. Figur 3. Sammantaget bedöms konsekvenserna på stadsbilden som måttliga. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 31 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING 6.2 Trafik För att hantera den tillkommande trafik som den planerade kretsloppsanläggningen medför föreslås att fyrvägskorsningen Svartövägen-Bragegatan-Örnäsvägen byggs om till en cirkulationsplats där kretsloppsanläggningen får en egen avfart. En cirkulationsplats bedöms ge betydande trafiksäkerhetseffekter. Beräkningar visar att antalet personskador kan minska med i storleksordningen 4 skadade personer (dödsfall, svårt eller lindrigt skadade) per 10 årsperiod. Ingen trafik bedöms välja att köra igenom området Lövskatan på väg till eller från den planerade kretsloppsanläggningen i normalfallet. Besökare till och från anläggningen bedöms föredra huvudvägar med en hastighetsgräns på 50 km/h och 1 till 2 körfält i stället för att välja lokalgator med sämre framkomlighet och lägre hastighetsgränser (30 – 35 km/h). Att se över skyltning och intern utformning vid ”portarna” in till området Lövskatan kan bidra till att minska oönskad trafik genom området. Om det visar sig att smittrafik uppkommer inom bostadsområdet kommer det följas upp och det kan bli aktuell med åtgärder för att motverka sådan trafik i stadsdelen. Detta är dock inget som regleras i detaljplanen. Den förbättrade framkomligheten och ökade säkerheten som en cirkulationsplats ger kan bidra till att även övrig trafik till Lövskatan, d.v.s. de som inte ska besöka kretsloppsanläggningen, väljer den vägen i stället för de andra korsningsalternativen till området; såsom Furumokorsningen-Hertsövägen som är signalreglerad och Kantgatan-Svartövägen som har väjningsplikt. Omfattningen av den trafikomfördelningen har dock bedömts som marginell. Trafiksäkerhetsanalysen visar på betydande vinster efter att korsningen byggs om till cirkulationsplats. Med rätt utformning så bedöms framkomligheten inte påverkas mer än försumbart för Svartövägens genomgående trafikflöde. (Ramböll, 2015) 6.3 Buller Närliggande bostadsområde är idag påverkat av störningar från verksamheten på angränsande industrifastigheter samt av närliggande järnväg och vägar. Den planerade kretsloppsanläggningen innebär en ökad trafik till området och återvinningsanläggningen kommer att generera ytterligare buller. Beräkningar visar att ljudnivåerna vid fastigheterna längs Svartövägen ligger idag mellan 56 och 63 dBA både med och utan den tillkommande trafiken till den planerade återvinningsanläggningen. Skillnaderna blir som mest 0,3 dBA, en skillnad så liten att den inte kommer att vara märkbar. Bullret från trafiken inom kretsloppsanläggningens område beräknas uppgå till 30 dBA vid den närmast belägna bostadsfastigheten Lövskatan 9:17. Buller från övrig verksamhet inom fastigheten är vid containerbyten och materialhantering låga. De högsta ekvivalenta ljudnivåerna ligger på 38 dBA. Riktvärdena för industribuller kvällstid på 45 dBA uppfylls därmed med god marginal. Verksamheten kommer inte att pågå nattetid. En beräkning har ändå utförts som visar på att de maximala ljudnivåerna ligger under riktvärdet för maximala ljudnivåer nattetid (55 dBA). Det sammanlagda bullret från trafiken inom kretsloppsanläggningen och den övriga verksamheten på fastigheten uppgår till 39 dBA i ekvivalent ljudnivå vid de närmsta bostadsfastigheterna. För boende nära verksamheterna på angränsande fastighet, Verdandi 1, kommer den tillkommande kretsloppsanläggningen att innebära marginella skillnader. Med nuvarande underlag som grund visar beräkningarna att den ekvivalenta ljudnivån kommer totalt sett att öka med ca 1 dBA vilket inte är märkbart i praktiken. De maximala ljudnivåerna kommer fortsättningsvis att vara högst från den befintliga metallåtervinningen. (Tunemalm, 2015) 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 32 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING Sammantaget bedöms buller från trafik till och från den planerade kretsloppsanläggningen samt från själva verksamheten och från befintlig verksamhet på angränsande fastighet i norr inte orsaka att några riktvärden överskrids. 6.4 Luft Kretsloppsanläggningen i sig ger inte upphov till några utsläpp till luft. Däremot kommer anläggningen ge ökade trafikmängder till och från samt inom den planerade anläggningen vilket skapar utsläpp. Ökningen av trafiken (och därmed utsläppen) beräknas uppgå till cirka 10 % (se 5.3.2). Emissionerna utgörs främst av kväveoxider, koldioxid och koloxider som alstras av fordonen. Den förhärskande vindriktningen i Luleå är sydlig under vår, sommar och höst respektive nordlig/nordvästlig under vintern. Under vår, sommar och höst, kan därmed utsläpp från trafiken inom kretsloppsanläggningens område komma att påverka Svartövägen och industriområdet som angränsar i norr. De bostäder på Lövskatan som ligger allra närmast trafikplatsen Svartövägen-Bragegatan är utsatta för utsläpp från trafiken. Själva kretsloppsanläggningen ligger på sådant avstånd att utsläpp från trafiken därifrån inte kommer påverka bostadsområdet. En uppskattning av koldioxidmängden för transporter till och från återvinningscentralen har beräknats genom beräkningar med emissionsfaktorer från Naturvårdsverket (2008), samt uppskattade transportsträckor för privatbilister som lämnar avfall vid återvinningscentralen och transporter för entreprenörens fordon till och från Sunderbyns avfallsanläggning. Mängden CO2 från utsläpp från privatbilar som kör tur och retur till återvinningsanläggningen med ett medelavstånd på 5 kilometer uppgår till storleksordningen 210 ton/år. Entreprenörens transporter till och från Sunderbyns avfallsanläggning (cirka 18 km) uppskattas till cirka 110 ton/år. Det är svårt att kvantifiera hur mycket depositionen skulle öka vid en avverkning av träden i detaljplaneområdet, men effekten blir troligen att nedfallet ökar något på Lövskatan, eftersom den eftersträvade filtrerande effekten av träden som idag finns i planområdet mellan SSAB och Lövskatan minskar. Planområdet ligger något lägre i terrängen än såväl SSAB som området Lövskatan. Av en höjdprofil lagd från SSAB till Lövskatan framgår en upp till 7 meters skillnad i höjd. Trädens nedsänkta läge minskar deras filtrerande effekt eftersom luften som förs med vind från en marknära nivå vid SSAB tenderar att röra sig på högre höjd ovan mark vid passage över planområdet. (SMHI, 2015) Risken för att stoftnedfall kan öka något på Lövskatan kan inte uteslutas enligt SMHI. Det är däremot inte troligt att några miljökvalitetsnormer överskrids vid normal drift vid SSAB, som en konsekvens av att markområdet avverkas. Miljökvalitetsmålet för partiklar, PM10, ligger på nivån 15 µg/m3, vilket troligen klaras även i bostadsområdena nära SSAB. PM10 är ett mått på de partiklar som är så små att de kan följa med inandningsluften ner i lungorna. Partiklarna har i typiska fall har en storlek på ca 10 µm eller mindre. (SMHI, 2015). Sammantaget bedöms den planerade kretsloppsanläggningen ge små lokala konsekvenser för luftkvaliteten i anläggningens närhet. Sett i det större perspektivet till påverkan på centrala Luleå, kommer utsläppen varken öka eller minska eftersom trafiken flyttas från ett centralt läge till ett annat. 6.5 Dag- och ytvatten Större delar av verksamhetsområdet kommer att hårdgöras och bebyggas vilket medför att dagvatten från området måste omhändertas. Den naturliga recipienten för dagvatten är Aronstorpsviken som bedömts ha dålig ekologisk status, se 5.10.2. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 33 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING De utsläpp till vatten som verksamheten bedöms ge upphov till utgörs främst av dagvatten från hårdgjorda ytor. Eftersom mellanlagringen av avfallet kommer ske i containers och det farliga avfallet kommer lagras under tak på ytor som inte är kopplade till avlopp eller dagvatten bedöms risken för oönskade utsläpp till mark och vatten som små. Farligt avfall hanteras av utbildad personal och saneringsmedel finns lättillgängligt för att fånga upp eventuella spill om olyckan är framme. Blybatterier förvaras i täta och syrafasta behållare. För att inte tillkommande dagvatten från anläggningen ytterligare ska belasta recipienten kommer det att genomgå någon typ av rening innan det släpps ut. Den exakta utformningen av en sådan anläggning är i dagsläget inte fastställd och den kan komma att bestå av en kombination av olika tekniker. Exempelvis kan man tänka sig att anlägga en damm i grönområdet mellan gång- och cykelvägen och Svartövägen som är en del av detaljplaneområdet, dagvattenbrunnar, ledningar/rännor och diken inom planområdet längs med Svartövägen kan leda vattnet till dammen. En damm skulle både ge god rening och utjämning av flödet innan utsläpp till recipienten. Med rätt utformning kan dammen också utgöra ett positivt tillskott i stadsbilden. En fördjupad dagvattenutredning kommer genomföras i samband med projektering av anläggningen. Sammantaget bedöms risken för negativ påverkan på recipienten av utsläpp via dagvatten från verksamheten efter rening vara obetydlig. 6.6 Mark och grundvatten Inom planområdet har enligt tillgängliga uppgifter inte förekommit någon verksamhet tidigare och området har aldrig varit bebyggt. På den angränsande fastigheten, Verdandi 1 (norr om den planerade verksamheten), pågår däremot verksamhet sedan 1964. Försäljning av stål, industriplåt, armeringsprodukter och byggplåt samt metallåtervinning sker idag på fastigheten. Utifrån Länsstyrelsens intervjuer har inga större läckage eller olyckor inträffat (Länsstyrelsen, 2001). Vid en undersökning av fastigheten Verdandi 1 påträffades grundvatten cirka 1,5 till 2 meter under markytan. (Sweco VBB, 2004). Kompletterande undersökningar kommer att utföras för att avgränsa den zinkförorening som påträffats i samband med en markundersökning 2015. I övrigt bedöms inga risker för människors hälsa eller miljön med föroreningar i mark eller grundvatten förekomma på området för den planerade verksamheten. (Golder, 2015). Den planerade kretsloppsanläggingen kommer innebära mellanlagring av farligt avfall men risken för påverkan på omgivande miljö bedöms som små. Luleå Renhållning AB kommer att söka tillstånd för verksamheten på den nya platsen, idag har de tillstånd för samma verksamhet på Kronanområdet. Området kommer att hårdgöras och därmed bedöms risken för påverkan på mark och grundvatten vara små. Sammantaget bedöms ingen negativ påverkan på mark och grundvatten uppkomma till följd av planerad verksamhet. 6.7 Natur, kultur och friluftsliv Inom området kommer större delen av befintlig skog att avverkas. Området har dock inga högre naturvärden. Det friluftsliv som förkommer på platsen idag utgörs av promenader och hundrastning, vilket med tanke på att delar av området består av snårig slyskog troligtvis mest förekommer på stigen som löper längs med kraftledningen och fjärrvärmeledningen parallellt med järnvägen, det vill säga utanför planområdet och som kommer att finnas kvar. Genom planområdet går även en stig längs med den nedgrävda kondensvattenledningen som kommer att påverkas då området inhägnas. Det finns inga identifierade kulturminnen på platsen. Sammantaget bedöms konsekvenserna på natur, kultur och friluftsliv bli små. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 34 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING 7.0 HÄLSA OCH SÄKERHET 7.1 Omgivningens effekter på föreslaget planområde SSAB Tunnplåt i Luleå utgör en Sevesoverksamhet, vilket innebär att de hanterar sådana mängder farliga ämnen att det omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, kallad Sevesolagen. Det område som skulle kunna beröras av en allvarlig kemikalieolycka vid SSAB, är i huvudsak det som är beläget innanför det stängsel som avgränsar området. Vid vissa identifierade ”worst case”-scenarier kan närboende drabbas. Företaget har i sin säkerhetsrapport identifierat fem delar i verksamheten där det finns risk för allvarliga olyckor. De delar i verksamheten där risk för allvarliga kemikalieolyckor föreligger är bensenanläggningen, tjärtanken, gassystem och gasoltankarna. (SSAB Tunnplåt, 2009) Enligt Seveso II-direktivets artikel 12 om kontroll över den fysiska planeringen kan man utläsa att genom fysisk planering ska man förebygga allvarliga olyckshändelser och deras konsekvenser och att man på lång sikt ska upprätthålla lämpliga avstånd mellan verksamheter och deras omgivning. Kommunen bör alltid överväga vilken typ av bebyggelse som kan planeras i närheten av storskalig kemikaliehantering. En generell kategorisering kan göras enligt indelningen i Tabell 9. (MSB, 2015) Tabell 9: Generell kategorisering för övervägande om vilken typ av bebyggelse som kan planeras i närheten av storskalig kemikaliehantering. A Byggnaderna innehåller ingen stadigvarande vistelse B Mindre känslig bebyggelse. Avser byggnader med begränsat antal människor och de som vistas där har lokalkännedom samt är vakna. Till exempel industri, kontor och sällanköpshandel. C Normalkänslig bebyggelse. Avser byggnader för människor med lokalkännedom som kan vara sovande, eller vakna människor som saknar lokalkännedom. Till exempel bostäder och dagligvaruhandel. D Särskilt känslig och utsatt bebyggelse. Avser byggnader för ett stort antal personer, särskilt känsliga individer eller svårutrymda verksamheter för barn, äldre och sjuka. Det kan till exempel vara förskola, skola, sjukhus, äldreboenden, hotell och idrottsanläggningar med många åskådarplatser. SSABs verksamhet ligger på ett avstånd av mellan 400 meter och 2,5 kilometer från planerad verksamhet. Den planerade kretsloppsanläggningen kan indelas i kategorin mindre känslig bebyggelse enligt definitionerna i Tabell 9. Det kommer dock att finnas enstaka tillfällen under året då en relativt stor mängd människor vistas inom området. Rekommenderat säkerhetsavstånd varierar från 100 meter upp till flera kilometer beroende på vilka risker som verksamheten kan ge upphov till. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram en tabell med schabloniserade riskhanteringsavstånd enligt nedanstående Figur 14. Enligt en grov uppskattning skulle de risker som SSAB identifierat i sin säkerhetsrapport ge ett riskhanteringsavstånd på 250 till 750 meter. Riskerna för personer som vistas inom kretsloppsanläggningen, med avseende på SSABs verksamhet, bedöms därför som små. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 35 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING Figur 14: Tabell med schabloniserade riskhanteringsavstånd enligt (MSB, 2015). När ny bebyggelse eller annan markanvändning planeras intill stråk där farligt gods transporteras, behöver särskilda säkerhetsrisker beaktas för att undvika att människor och egendom kommer till skada vid en eventuell olycka. Planförslaget angränsar både till järnväg (Stambanan) och väg (SvartövägenUddebovägen) där farligt gods transporteras. Avståndet mellan den del av planområdet där kretsloppsanläggningen kommer att ligga och till väg och järnväg är 30 meter eller mer. Länsstyrelsen i Norrbotten har riktlinjer för skyddsavstånd till transportleder för farligt gods (Länsstyrelsen, 2015c) I riktlinjerna anges ett uppmärksamhetsavstånd. Uppmärksamhetsavståndet är det kortaste avstånd utanför vilket bebyggelse kan uppföras oavsett typ och omfattning. För farligt gods på väg är det avståndet 60 meter och för farligt gods på järnväg är avståndet 90 meter. Den planerade kretsloppsanläggningen kommer därmed att ligga innanför uppmärksamhetsavståndet. När bebyggelsen ligger inom uppmärksamhetsområdet kan det krävas åtgärder. En bedömning görs då utifrån uppgifter om: Aktuell transportled, dvs väg (tätort, landsbygd eller ort med gruvdrift) eller järnväg Aktuell hastighetsbegränsning på väg Antal lastbilar eller antal godståg som trafikerar vägen eller järnvägen, dvs ÅDT Aktuell markanvändning 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 36 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING Aktuell markanvändning görs enligt motsvarande bedömning som i Tabell 9, där kretsloppsanläggningen kan anses ingå i kategori B (mindre känslig verksamhet). För kategori B på väg där hastighetsbegränsningen är 70 km/h genom tätort, finns inget angivet avstånd för farligt gods, se Tabell 10. Det innebär att den beräknade risknivån i dessa fall är så pass låg att risken kan tolereras utan krav på särskilda åtgärder. Tabell 10: Skyddsavstånd (från vägkant) till bebyggelseområdet intill rekommenderad transportled för farligt gods genom tätort (70 km/h). ÅDT (lastbil), fordon/dygn Kategori B C D 100 40 m 200 20 m 40 m 300 20 m 50 m 400 30 m 50 m 500 30 m 50 m 600 30 m 50 m För markanvändning enligt kategori B räcker det med ett skyddsavstånd på 10 meter mellan kretsloppsanläggningen och transport av farligt gods på järnväg, se Tabell 11. Det aktuella avståndet är minst 30 meter och därmed anses inga ytterligare säkerhetshöjande åtgärder nödvändiga. Tabell 11: Skyddsavstånd (från spårkant) till bebyggelseområdet intill järnväg för transport av farligt gods. ÅDT (godståg), tåg/dygn Kategori B C D 7.2 10 30 m 20 30 m 30 10 m 10 m 50 m 40 10 m 20 m 50 m 50 10 m 20 m 70 m 60 10 m 30 m 90 m Planförslagets effekter på omgivningen Planförslaget medför en ökad trafikintensitet i delar av omgivande trafiknät. Ljudnivåökningen från den tillkommande trafiken bedöms inte vara mätbar vid de närmast liggande fastigheterna, det gäller både från verksamhetsområdet och från trafiklösningen med cirkulationsplats. Även bullernivåer från övrig verksamhet som containerbyten och materialhantering är låga och under riktvärdet. Verksamheten kommer inte heller medföra några höjningar av det befintliga bullret vid de närmaste bostäderna. Påverkan, med avseende på buller och avgaser, på boendemiljö och hälsa i närområdet bedöms vara begränsad. Föreslagen trafiklösning bedöms vara en positiv förändring för gång- och cykeltrafiken i och med att cirkulationsplatsen kommer sänka hastigheten på Svartövägen vilket medför en förbättrad trafiksäkerhet i området. Sannolikheten för att en olycka med oskyddade trafikanter ska inträffa minskar och konsekvenserna av en olycka blir mindre tack vara den lägre hastigheten. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 37 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING 8.0 UPPFÖLJNING OCH KONTROLL Att följa upp valda byggmetoder efter genomförd geoteknisk grundundersökning är viktigt för att säkerställa områdets funktion på kort och lång sikt. Att före, under och efter byggskedena följa upp grundvattnets nivåer är av största betydelse för att vid behov kunna vidta åtgärder för att behålla grundvattnets nivåer och då även områdets bärighet på lång sikt. Genom återkommande inspektion av vägar, vägtrummor, gemensamhetsytor och liknande är det möjligt att följa upp att sättningar inte har medfört ojämnheter eller skador på konstruktioner som i sin tur kan öka risken för olyckstillbud. Dagvattenanläggningens funktion ska följas upp regelbundet för att säkerställa att avledning av dagvatten och reningen fungerar tillfredsställande. Trafiklösningens funktion och eventuell förekomst av smittrafik genom Lövskatan bör följas upp för att kunna vidta åtgärder. Buller från verksamheten kommer att hanteras i miljötillståndet. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 38 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING 9.0 SAMLAD BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN De faktorer som i det inledande skedet (behovsbedömningen) ansågs kunna innebära betydande miljöpåverkan och som därför har belysts och utretts genom denna miljökonsekvensbeskrivning var industrioch trafikbuller, luftpåverkan, risk för människors hälsa och säkerhet, påverkan på riksintresse för kommunikationer, ökade trafikmängder, risker med hantering av farligt avfall, hantering av dagvatten från anläggningen samt påverkan på stadsbilden. I förhållande till nollalternativet bedöms planförslaget innebära positiva miljö- och samhällskonsekvenser. Kommunen har i och med planförslaget möjlighet att fortsätta att utveckla återvinning och återanvändning i Luleå. Placeringen av den planerade kretsloppsanläggningen på Lövskatan ger goda möjligheter för många av kommunens innevånare att använda sig av anläggningen för att bli av med sitt avfall, lämna in material till återvinning och för att köpa begagnat. Naturen i området har inga särskilda skyddsvärden och påverkan på stadsbilden kan begränsas genom att spara skogsdungar och plantera trädridåer. Det dagvatten som uppstår kommer inte vara förorenat i någon större utsträckning då farligt avfall förvaras under tak på ytor från vilka ingen avrinning sker till avlopps- och dagvattenledningar. Dagvattnet inom den planerade kretsloppsanläggningen kommer att tas omhand och renas innan det släpps till recipienten. Trafikutredningen visar att genom att bygga en rondell där kretsloppsanläggningen får en egen avfart gör att trafiken kommer att kunna löpa utan köbildning och den sänkta hastigheten ger ökad säkerhet. Bullerutredningen som har genomförts med tanke på de ökade trafikmängderna samt verksamhetsbuller visar att Svartövägen redan idag ger ganska höga ljudnivåer vid de närmast belägna bostäderna och att den tillkommande trafiken medför en icke märkbar ökning av ljudnivåerna. Trafikbullret inom verksamhetsområdet kommer att ligga långt under riktvärdet vid de närmaste bostäderna. Även bullernivåer från övrig verksamhet som containerbyten och materialhantering är låga och under riktvärdet. Planerad verksamhet kommer att innebära marginella skillnader av befintliga bullernivåer vid de fastigheter som finns närmast verksamheten på Verdandi 1 då den ekvivalenta ljudnivån totalt sett beräknas, med nuvarande underlag som grund, öka med ca 1 dBA vilket inte är märkbart i praktiken. De maximala ljudnivåerna kommer fortsättningsvis att vara högst från den befintliga metallåtervinningen på Verdandi 1. Riksintresse för planerad järnväg (Norrbotniabanan) överlappar planområdets västra gräns med några meter men sannolikheten att en framtida järnvägsanläggning ska hamna inom planområdet bedöms som liten och riksintresset anses därmed inte ta skada av planförslaget. De utsläpp till luft som kretsloppsanläggningen ger upphov till kommer från trafiken till och från samt inom området. Utsläppen bedöms ge små konsekvenser och endast lokalt i anläggningens närhet, sett i det större perspektivet och påverkan på centrala Luleå, kommer utsläppen varken öka eller minska eftersom trafiken flyttas från ett centralt läge till ett annat. Risken för att stoftnedfall kan öka något på Lövskatan när området avverkas kan inte uteslutas enligt SMHI. Det är däremot inte troligt att några miljökvalitetsnormer överskrids vid normal drift vid SSAB, som en konsekvens av att markområdet avverkas. Miljökvalitetsmålet för partiklar, PM10, ligger på nivån 15 µg/m3, vilket troligen klaras även i bostadsområdena nära SSAB. Aspekten människors hälsa och säkerhet har bedömts för de som besöker och jobbar vid den planerade kretsloppsanläggningen med tanke på avståndet till SSAB samt med avseende på transport av farligt gods både på Svartövägen-Uddebovägen och på järnvägen. I båda fall anses att säkerhetsavstånden är tillräckliga. Påverkan av tillkommande buller från den planerade kretsloppsanläggningen bedöms vara begränsade för de närmast boende och att planerad trafiklösning kommer ge en säkrare trafikmiljö. 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 39 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING Den samlade bedömningen är att planen kan genomföras med i huvudsak relativt små och begränsade negativa miljökonsekvenser. 10.0 KÄLLOR Golder. (2015). Miljöteknisk/Geoteknisk undersökning. Luleå kommun. (2008). Miljökonsekvensbeskrivning ÅVC Kronan. Luleå kommun. (2015). epost från Örjan Spansk, kommunekolog, Luleå kommun, 2015-03-13. Luleå kommun. (den 22 Januari 2015a). Lokalisering av ny återvinningscentral och återvinningsmarknad. Luleå kommun. (2015b). Stadsdelar i Luleå. Hämtat från http://www.lulea.se/samhalle-gator/bostadsomraden/stadsdelar-i-lulea-stad/lovskatan.html April 2015 Luleå kommun. (april 2015c). Handlingsplan för att förbättra luften i Luleå centrum. Hämtat från http://www.lulea.se/boende--miljo/klimat-och-miljo/luften-i-lulea/handlingsplan-for-att-forbattraluften.html juni 2015 Luleå renhållning AB. (2014b). Antal fordonsrörelser transporter. Länsstyrelsen. (2001). MIFO F2580-0016. Länsstyrelsen. (2015a). Vindbrukskollen. Hämtat från http://www.vindlov.se/sv/?karta=http://extwebbgis.lansstyrelsen.se/Vindbrukskollen/index_windowless.aspx?%26bbox%3d946353,7630244,2425107,6074491%26Bakgrundskarta%3dvisible,ArcGISLayer%26Administrativa %2520gr%C3%A4nser%3dhidden,ArcGISLayer,-1%26Nationel April 2015 Länsstyrelsen. (2015b). VISS Vatteninformationssystem Sverige. Hämtat från http://www.viss.lansstyrelsen.se/ Juni 2015 Länsstyrelsen. (2015c). Riktlinjer - Skyddsavstånd till transportleder för farligt gods. Länsstyrelsen i Norrbotten. MSB. (2015). Samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering. Ramböll. (2015). Trafikanalys Lövskatan. Riksantikvarieämbetet. (2015). Fornsök. Hämtat från http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html April 2015 Skogsstyrelsen. (2015). Skogens pärlor. Hämtat från https://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor/ April 2015 SMHI. (2015). Bedömning av effekter på luftkavlitet i kv Lövskatan om trädbevuxet markområde avverkas. 2015/1433/9.5. SMHI. SSAB. (2008). Miljökonsekvensbeskrivning gällande ökad produktion vid SSAB. SSAB. (juli 2015). Hämtat från http://www.ssab.com/sv/Investerare--Media/Media/Masugnsrenovering-iLulea/Masugnen-har-fatt-en-ny-silhuett-/ augusti 2015 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 40 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DEL AV LÖVSKATAN 9:1 KRETSLOPPSANLÄGGNING SSAB Tunnplåt. (2009). Säkerhetsrapport 2009, enligt lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Sweco VBB. (2004). Detaljerad miljöteknisk markundersökning. Uppdragsnummer 2473176-100 (Kompletternade undersökning utförd på uppdrag av Tibnor AB). Tunemalm. (2015). Lövskatan 9:1, Luleå kommun Beräkning av externt buller från kretsloppsanläggning. Umeå: Tunemalm Akustik AB. GOLDER ASSOCIATES AB Luleå dag som ovan Luleå dag som ovan Veronika Linde Handläggare Christin Jonasson Uppdragsledare VL/CJ Org.nr 556326-2418 VAT.no SE556326241801 Styrelsens säte: Stockholm i:\projekt\2015\1527475 luleå kommun_mkb_dp_åvc\8.rapporter\150814_mkb detaljplan för del av lövskatan 9_1 kretsloppsanläggning_final.docx 2015-08-14 Uppdragsnummer 1527475 41 Golder Associates AB Box 869 971 26 Luleå Sverige T: 0920-730 30
© Copyright 2024