Artikel
Olympiskt Utmanarna e A nf l l O s : K SO Utmanarna Olympiskt e l t: DAGS ATT SATSA I YNGRE ÅLDRAR 30 IDROTT & KUNSKAP 3-2015 Snittåldern för idrottarna i Utmanarprojektet är 17,7 (12-27) år. Det betyder att ett antal av talangerna är 13-14 år. Att selektera och satsa resurser på unga individer är emellertid inte okontroversiellt i idrotts-Sverige. Men enligt SOK:s Olle Anfelt är det både nödvändigt och fullt förenligt med ett humanistiskt tänkande. Det har, menar han, blivit dags för ett paradigmskifte. U tvecklingen runt om i världen går mot allt fler satsningar på elitförberedande verksamheter i yngre åldrar. Men i Sverige går den åt ett annat håll. SOK:s huvudspår är att vi måste inleda systematiska satsningar tidigare än i dag – utan att för den skull bli exkluderande, säger Olle Anfelt som är idrottspsykologisk rådgivare på SOK och ansvarig för utvärderingen av Utmanarprojektet. När vi ses i SOK:s lokaler i Sofiatornet befinner sig Olle Anfelt mitt i halvtidsutvärderingen av det treåriga Utmanarprojektet. Ett projekt som – förutom det uppenbara målet att öka antalet aktiva i Topp- och Talangprogrammet till 400 år 2016 – också har andra syften. Att förbunden börjar jobba i ännu högre utsträckning med verktyg som kravanalyser, utvecklingsplaner och årsplaneringar är ett sådant. Ett ytterligare rör sig på ett annat plan och handlar om att börja skapa en diskussion inom förbunden kring rekryteringsprocesserna till elitidrotten. Det är många gånger nämligen en känslig fråga detta om vilka som ska selekteras till olika satsningar. – Man kan vända på resonemanget och istället säga: ”vilka ska vi bjuda in till det här projektet?”. Bara för att det är en utmaning att förutse den sportsliga utvecklingen hos unga idrottare så får det inte betyda att man inte gör något alls. Okej, vi är kanske inte hundraprocentiga i våra förutsägelser men prickar nog rätt i alla fall i 60-70 procent av fallen och kommer med Olle Anfelt, idrottspsyförfinade metoder säkert kunna nå kologisk rådgivare på SOK. upp mot 80 procent. Samtidigt är det väldigt viktigt att ha ett tillåtande system som innebär att dörren står öppen för att komma in senare i olika satsningar – parallellt med att man satsar tidigare på utvalda individer. Att få igång diskussioner i förbunden om tidigare och mer systematiska satsningar är ett av Utmanarprojektets viktigaste spin-offeffekter, enligt Olle Anfelt. Han har under arbetets gång uppmuntrat dem att genomföra de nödvändiga omvärldsanalyserna. Genom att backa banden bakåt i tiden går det till IDROTT & KUNSKAP 3-2015 31 Olympiskt Utmanarna Utmanarna Olympiskt Okej, vi är kanske inte hundraprocentiga i våra förutsägelser men prickar nog rätt i alla fall i 60-70 procent av fallen och kommer med förfinade metoder säkert kunna nå upp mot 80 procent. exempel att spåra när de allra främsta utövarna av den aktuella sporten börjar göra avtryck i de internationella resultatlistorna (detta är för övrigt en metod som används av brittiska UK Sport, se sidorna…). I dag finns ju stora mängder data tillgängligt för allmänheten på webben. Att en sådan analys då kommer att visa att den stora majoriteten av dagens världselit börjat göra internationella resultat redan på pojk/flicksidan är, menar Olle Anfelt, ställt utom allt tvivel. De behöver inte nödvändigtvis har varit bäst men de har i alla fall funnits med på en ungdomselitnivå. Undantag finns alltid men det vore ologiskt att låta dem utgöra huvudinriktning för ett förbund. – Men det är just undantagen som ofta dras fram av olika idrottsforskare och krönikörer i media. Det finns en oro för selekteringar i vårt samhälle men i många idrotter går det helt enkelt inte att vänta med dem till dess att utövarna fyllt 15, 16 år. I Utmanarprojektet har förbunden själva fått göra sina bedömningar när det gäller vilken ålder som är lämplig för att inleda utmanarsatsningen. Är då målet att idrottaren ska vara redo för Topp- och Talangprogrammet vid 18 års ålder så kanske den ska starta då han/hon är 14 år i en viss idrott. Och en person som då är aktuell har förstås redan gjort ett avtryck i det här förbundets tävlingssystem. Med allt detta sagt, ett mynt har som bekant alltid två sidor och Olle Anfelt betonar flera gånger under vårt samtal vikten av att undvika ett system som kan leda till att de 30-40 procent som hamnar strax utanför en gallring tappar sugen och försvinner från idrotten. Det finns också alltid en risk att de som väljs in och får allt tänkbart stöd blir lite bekväma medan de som inte kommit med utvecklar en annan självständighet och egen inre drivkraft. I Sverige har debatten om så kallad tidig specialisering kontra en tidig diversifiering rasat länge. Vilken väg är egentligen den rätta? Efter att ha suttit i närmare 800 djupintervjuer med svenska idrottstalanger på hög nivå så är Olle Anfelt övertygad om svaret: – Utgår man från dessa så handlar det kanske om ett dussintal som har kommit in sent i sin idrott. Visst är det många som har berättat att de även ägnade sig åt andra idrotter i unga år, men de har också kommit i kontakt med sin huvudidrott tidigt. Ett typexempel kan utgöras av en skidåkare som stått på skidor redan i 4-5 årsåldern men som senare även spelat lite fotboll vid sidan av skidåkningen. Men gemensamt för nästan alla är att de väldigt 32 IDROTT & KUNSKAP 3-2015 tidigt lockades av sin idrott. De upplevde också redan då att de hade talang för sporten och känslan av att vara lite framgångsrik kan vara en viktig motivation för en ung individ. Som tränare är det därför viktigt att ha lite pedagogisk finess och se till att fler kan få känna på den härliga känslan av att få vinna. Svaren från förbunden i halvtidsutvärderingen visar att man tror att utmanarprojektet är en framkomlig väg för svensk elitidrott. De flesta inblandade har enligt Anfelt också genomfört gedigna arbetsinsatser när det gäller att ta fram de tre nödvändiga dokumenten: kravanalys, utvecklingstrappa och årsplanering. – Det har man verkligen gjort. Samtidigt kan jag fortfarande önska att de också skulle använda sig ännu mer av de här verktygen och bli ytterligare lite mer systematiska och akademiska i sina tänk. Men traditionellt finns det inom idrotten ett motstånd mot att bli för teoretisk. Kanske finns det här en skillnad mellan tränare som är högutbildade jämfört med de som är mer praktiker? En viktig fråga – kanske den allra viktigaste – när det gäller talangutveckling är idrottarens förutsättningar på hemorten. Vissa har haft turen att växa upp på platser där det exempelvis finns såväl fina träningsanläggningar som goda möjligheter att kombinera skola och idrott via så kallade profilklasser eller idrottsgymnasier. Andra har kanske inte haft samma tur och hamnat i skolor där förståelsen för en parallell satsning på en idrott är ringa. En situation som givetvis kan skapa en känsla av stress hos en 13-14-årig talang. Men vad tycker då de representanter från förbunden i Utmanarprojektet om förutsättningarna för deras aktiva i hemmiljön? Hur bra är de egentligen på en skala 0-7? Svaret är 4,9, det vill säga nästan 5. Ett okej resultat om man frågar Olle Anfelt – som dock gärna hade sett en sexa på denna fråga. En del som är en förutsättning för att SOK ska ge stöd till en utmanarsatsning är att det aktuella förbundet kan presentera en individuell utvecklingsplan för de utvalda idrottarna. En plan där den aktive själv ska ha varit involverad i arbetet. Ju yngre idrottaren är, desto mer hjälp kan han eller hon förstås behöva vid utformandet men att man är med i den processen är något väldigt viktigt för motivationen, menar man på SOK. Förbundens svar på frågan om man har väl utvecklade individuella planeringar är i siffror 5,7 på den sjugradiga skalan. Mikael Ymer, född 1998, under årets upplaga av Franska öppna mästerskapen för juniorer. – Det ligger ju nära en sexa så där är vi ganska nöjda. Riktigt så tror jag nog inte att det ser ut om vi ser till idrottssverige i stort. Svaren visar också att de är de aktiva själva i samråd med sina tränare som har tagit fram utvecklingsplanerna. Detta är ett sätt att öka precisionen i satsningarna. Det är ju trots allt den unga individens satsning det handlar om – inte coachens eller föräldrarnas eller någon annan i omgivningen. I detta, tror Olle Anfelt, kan Sverige ha en så kallad komparativ fördel gentemot många andra länder där ledarskapet ofta är mer auktoritärt och baserat på att idrottaren ska göra det han eller hon blir tillsagd. Den svenska- eller ska vi säga den skandinaviska – tränarmodellen brukar i idrottspsykologiska termer betecknas som ”Athlete centered-coach driven”. Det vill säga; den aktive är involverad i upplägget när det gäller innehållet medan själva processen sedan drivs av tränaren. Här tycks det dock fortfarande finnas mycket att jobba på för lagidrotterna. Det är åtminstone den bild som ett stort antal av de talanger Olle Anfelt intervjuat givit uttryck för. Många av de som i dag är individuella idrottare har i unga år även ägnat sig åt någon lagsport – ofta fotboll – men där känt att graden av självbestämmande varit för litet. – Man får någonstans ha en förståelse för att man i lagidrotter Youth Olympic Camp Youth Olympic Camp är ett event i projektet Utmanare. Syftet med projektet är att skapa ett bättre underlag för rekrytering av aktiva till SOK:s Topp & Talangprogram (T&T) för att de aktiva sen ska kunna göra bra och långsiktiga satsningar mot världstoppen. 55 aktiva och 40 tränare som är redo för en tredagars Youth Olympic Camp på Bosön juni 2014. Foto: SOK. IDROTT & KUNSKAP 3-2015 33 Olympiskt Utmanarna Svenska Tennisförbundets Utvecklingstrappa för Utmanaråldrar Utmanarna Olympiskt Vi tror mycket på att följa individens utveckling i olika mätbara system. Inom idrotten är vi i regel ganska duktiga på att planera och genomföra. Men om vi här talar i termer av före, under och efter så behöver vi bli bättre på efterarbetet. med kanske 20-25 spelare i en trupp också får ett mer kollektivt synsätt på olika saker. Men risken om man hela tiden bara lyder instruktioner från tränaren är ju att man nästan lär in en så kallad inlärd hjälplöshet. Tyvärr finns det aktiva som gillar att ha det så, att man helt släpper över ansvaret för den egna utvecklingen till sin tränare. Det är förstås bekvämt. Men vår tro på SOK är att man inte riktigt kan nå sin fulla potential om man inte också aktiverar vad vi kan kalla det egna ”självet”. – Det har ju visat sig att det går att nå framgångar även med det andra förhållningssättet. Men man kommer här också in på grundläggande värderingar, vad det är vi står för. Och om vi då talar om en ung människas ambition med sin idrott så ska känslan vara: ”detta är något jag har gjort själv – inte för att någon annan har sagt det.”. Jag är övertygad om att det redan i 12-13-årsåldern går att ha givande utvecklingsdialoger – precis som i skolan. Dom vet ofta vad dom vill och drömmer om redan då och det är viktigt att då stimulera det ”självet”. Märker man i ett sådant läge att drivet verkligen genuint kommer från personen själv – varför ska man då bromsa? Nivåer för 21 år och äldre: Fysnivåer: Stor tolerans för ökad träningsmängd inom anaerob träning men sämre förutsättningar till att förbättra denna del. Bra förutsättningar till att utveckla styrkan. Snabbhet och Explosivitet är svårare att träna nu men kan påverkas av styrketräning. Nu är det mycket svårt att utveckla koordinationen. Fortsatt viktigt att hålla igång smidigheten. Teknik: 34 Seniorkarriären i full gång på ITF, WTA/ATP Tour. Nu skall spelarens spelstil vara klar och det är utifrån denna spelstil som arbetet med tekniken fortsätter. Träningen skall bygga på spelarens starka sidor. IDROTT & KUNSKAP 3-2015 Framtiden får som alltid utvisa huruvida målsättningen om 400 olympier i Topp-och Talangprogrammet år 2016 varit realistisk. Viktigast av allt är kanske trots allt att kurvorna börjar peka i rätt riktning. Att börja tänka i nya banor kommer i alla händelser bli viktigt. En väg som praktiserats med framgång i såväl Australien som Storbritannien är systemet med så kallade ”Talent transfers”. Ett system som syftar till att bättre ta tillvara på landets samlade talangpool av potentiella olympier. Att finna nya karriärer till ungdomar som har en gedigen trä- Inom SOK finns ett motto som lyder ”att ligga nära”. Det betyder att det ska finnas en tät kommunikation och dialog mellan alla inblandade runt en idrottare. Något som sannolikt är extra viktigt när man som i Utmanarprojektet jobbar med unga människor. Kommunikationen där mellan den ”centrala instansen” i form av förbundets projektledare och den Andreas Almgren omskolade sig från fotbollsspelare till 800-meterlöpare. ”lokala instansen” bestående av idrottaren och dennes ningsbakgrund men som av olika skäl – för hård konkurrens i tränare spelar där en viktig roll. Svaren i halvtidsutvärderingen favoritidrotten, tappad motivation eller annat – valt att sluta sin – 6,0 på den 7-gradiga skalan – tyder på att den här kommunikationen har fungerat bra. Uppföljning är ett nyckelord i samelitsatsning. manhanget. – Detta med transfers är något där vi i svensk idrott kan bli – Vi tror mycket på att följa individens utveckling i olika mätmycket bättre. UK Sport har som ett exempel ett samarbete med bara system. Inom idrotten är vi i regel ganska duktiga på att samtliga Premier League-akademier. Där gör man intervjuer planera och genomföra. Men om vi här talar i termer av före, med alla de spelare som inte lyckas gå hela vägen i den stenhårda under och efter så behöver vi bli bättre på efterarbetet. I grunkonkurrensen och hör sig för om de kan tänka sig att prova ett den handlar det om att ha en tät dialog runt olika slutsatser och karriärbyte till en ny idrott. Här hemma har vi ju ett lysande korrigera utifrån det som har varit. Det kan exempelvis handla exempel i 800-meterslöparen Andreas Almgren som är en före om testuppföljningar och där behöver vi från SOK:s sida kanske detta fotbollspelare. Den typen av transfers har godast förutsättningar att lyckas vid byten till idrotter där finmotoriska faktorer pusha förbunden ännu mer att verkligen ta sig in i de läroprocesserna, säger Olle Anfelt. inte är helt avgörande för prestationen, säger Olle Anfelt. I&K IDROTT & KUNSKAP 3-2015 35
© Copyright 2024