När svenska konsumenter får ranka smaken på svenska

Lena Ekelund Axelson
Erik Hunter
Fredrik Fernqvist
Sara Spendrup
Jan Larsson
Thomas Björklund
Mattias Nordqvist
Ove Karlsson
Martin Melin
Ekonomi
Visste du att
När svenska konsumenter får ranka
smaken på svenska, ekologiska och
holländska tomater, så tycker de att de
svenska smakar bäst - trots att alla tre
alternativ utgörs av samma
svenskodlade tomat. Den upplevda
smaken påverkas alltså av märkning och
information. (Ekelund, Fernqvist &
Tjärnemo, 2007).
För att minska matens klimatpåverkan
tror svenska konsumenter att det är
viktigare att äta närproducerat, efter
säsong och att undvika förpackningar än
att äta mer vegetariska proteinkällor, t ex
bönor och linser. Det finns alltså ett stort
behov av att kommunicera att det är
viktigare att dra ner på sin
köttkonsumtion – om man vill minska sin
klimatpåverkan. (Ekelund Axelsson &
Persson, 2012).
I Livsmedelsbutiker i Sverige, Danmark,
Tyskland, Storbritannien och Frankrike
finns det i stort sett ingen information
som guidar konsumenter i hur man gör
ett klimatsmart matval, det vill säga hur
man ska välja mat för att minska sin
klimatpåverkan (Ekelund, Hunter,
Spendrup & Tjärnemo, 2014).
Svenska konsumenter upplever att
potatis är en mycket mer tidskrävande
och mer komplicerad produkt att tillaga
jämfört med pasta. Däremot ger potatis
en bättre mättnadskänsla än pasta och
andra kolhydrater (Fernqvist, Ekelund &
Spendrup, 2014).
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
www.slu.se
Climate culprits? In livestock farming, the greatest emissions from the food chain come not from
energy related sources (transport, processing, cooking), but from nitrous oxide from the ground due
to the large amounts of nitrogen that are deposited an the fields, and from the methane emitted by
ruminants. Illustation Mada Korotynska and/Elin Röös (based on Fogelberg Lagerberg: Towards
environmental dietary advice, Report No 9, National Food Administration, 2008).Miljöforskning,
FORMAS tidning för ett hållbart samhälle, nr 5, 2010).
Inom ekonomi rör forskningen om människans hållbara nyttjande
av naturresurser framförallt människan som konsument och
företagare. Gruppens relativt breda kompetens ligger inom
marknadsföring, strategi, entreprenörskap och även
produktionsekonomi. Fokus ligger på frågor kring hållbar
livsmedelskonsumtion i gränsytan mellan producent och
konsument samt företagsstrategier, allt inom värdekedjan för
livsmedel; frukt, grönsaker, potatis och andra kolhydratprodukter
samt kött.
Tillämpade projekt görs i samverkan med lantbrukets
organisationer inom Partnerskap Alnarp och Tillväxt Trädgård. En
del konsumentstudier har utvecklats till forskningsprojekt, andra
fungerar i första hand som beslutsunderlag för nya satsningar, på
såväl livsmedels- som prydnadsväxtmarknaden. Vi samarbetar
också med konsulterna i Grön Kompetens, kring
branschbeskrivningar och pilotstudier kring företagande och
produktionsplanering inom trädgårdsnäringen.