Årsredovisning 2014

Årsredovisning
HÅLLBARHET – 3
Luleå Energi
och hållbarhet
HÅLLBARHET
Tillgången på energi har stor betydelse i vårt
moderna samhälle. Samtidigt orsakar utvinning och
användning av energi påverkan på miljön och samhället
i stort. Energibranschen arbetar därför med att minska sin
miljöpåverkan. Här är energibolagen viktiga aktörer som
kan vara med och driva utvecklingen mot
ett hållbart samhälle.
Vi inom Luleå Energi har arbetat med
hållbarhetsfrågor under en längre tid.
Genom att leverera energi och tjänster
på ett ansvarsfullt sätt vill vi bidra till ett
hållbarare samhälle och vara en drivkraft
för kund och samhälle. Hållbarhet är
därför en stående fråga på vår agenda
och vi ska beakta hållbarhetsperspektivet
i våra beslut.
Ekonomiskt
ansvar
Vår verksamhet bygger på långsiktigt
ekonomiskt, socialt och miljömässigt
ansvar. Några exempel på koncerngemensamma mål under perioden 2014–2016 är
• att ha en avkastning på koncernens egna kapital på 7,5 %.
• att förbättra tillgängligheten och
informationen till våra kunder och övriga intressenter.
• att Luleå Energi ska tillhöra topp tre i den årliga kundundersökningen som görs av Svenskt Kvalitetsindex.
• att våra medarbetare har individuella mål.
Socialt
ansvar
Miljöansvar
• att den egna elanvändningen inom koncernen är förnybar.
• att öka de klimatneutrala produkterna
i koncernen.
I dag redovisas hållbarhetsarbetet på olika
sätt i koncernen, bland annat genom
• ekonomiska indikatorer i årsredovisningen.
• sociala indikatorer i personalbokslut,
medarbetarundersökningar och
kundutvärderingar.
• miljömässiga indikatorer till vår ägare.
Vägen framåt
Under 2015 kommer en väsentlighetsanalys att
genomföras i syfte att fastställa de viktigaste
hållbarhetsfrågorna för koncernen. Analysen ska
bidra till att fokusera och strukturera hållbarhetsarbetet och på sikt kan den även användas för att
se över och utveckla mål, mätetal och strategiska
aktiviteter. Vårt mål är också att kunna utöka
omfattningen av den externa hållbarhetsredovisningen framöver.
INNEHÅLL
Hållbarhet.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
Vd-ord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Våra affärsområden.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Sponsring. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Förvaltningsberättelse.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Resultaträkning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Balansräkning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Kassaflödesanalys. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Tilläggsupplysningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Noter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Revisionsberättelse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
Fem år i sammandrag .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
Nyckeltal........................................... 31
Koncernledning............................... 32
Styrelse............................................. 33
4 – VD HAR ORDET
VD HAR ORDET – 5
”Luleå Energis priser
på elnät och fjärrvärme
är bland de lägsta
i Sverige. Det är en
viktig konkurrensfördel
i arbetet med att hålla
Luleå attraktivt, både
för näringsliv och
privatpersoner.”
VD ANNELI SJÖMARK HAR ORDET
Ett ökat kundfokus
med trygghet och service
är en framgång
Sveriges nöjdaste kunder! Det hade Luleå Energi-koncernen när vi gick in
i 2014 – ett faktum vi är otroligt glada och stolta över. Koncernens resultat
är också glädjande; det landade efter finansiella poster på cirka 113
miljoner. Vinsten är ett något bättre utfall än förväntat och ett resultat av
många händelser. Låt oss göra en tillbakablick!
År 2014 startade ovanligt varmt, med bara 70 procent av kylan ett
normalår. Det här gav generellt sett lägre försäljning i koncernen. Men
det kompenserades till viss del av lägre kostnader. Elpriset har legat på
historiskt låga nivåer under 2014. Detta, tillsammans med låga oljepriser
och den varma väderleken, har missgynnat vår försäljning. Men det har
enbart till viss del påverkat vårt resultat. Behovet av våra tjänster har ändå
varit konstant.
Investeringarna har legat på en fortsatt hög nivå. Luleå Energi har
genomfört ett större antal re- och nyinvesteringar under året, och dessa
uppgick totalt till cirka 149 miljoner kronor.
I februari 2014 förvärvade Luleå Energi AB 50 procent av aktierna
i Lulekraft AB från Luleå Kommunföretag AB. Därmed äger vi nu
tillsammans med SSAB kraftvärmeverket, som förser fjärrvärmesystemet
med cirka 90 procent av det hetvatten som används till fjärrvärme.
vara en samhällsrisk i sig. Vår prioritet i akuta situationer kommer även fortsättningsvis att vara lagning av fel. Men nu förbättrar vi också vår kommunikation, bland annat via webb, sociala medier, appar och telefon. Som kund
hos oss, ska man ha rätt till både tydlighet och trygghet.
EN VÄXA NDE KO M M U N M ED L ÅGA PR ISE R
Vår kommun Luleå växer och utvecklas, till vår stora glädje. Och en
förutsättning för det är ju oftast el och värme. Därför är Luleå Energi i allra
högsta grad med i den utvecklingen. Här kan vi leva upp till vår vision att
vara en drivkraft för både kund och samhälle. Att det dessutom kan ske till
konkurrenskraftiga priser bidrar även det till utveckling och tillväxt.
Luleå Energis priser på elnät och fjärrvärme är bland de lägsta i Sverige.
Det är en viktig konkurrensfördel i arbetet med att hålla Luleå attraktivt,
både för näringsliv och privatpersoner. Den 1 september tog vi dessutom
bort det så kallade tillsvidarepriset. Detta var en dyrare form av elavtal för
de elhandelskunder som inte gjort ett aktivt val. Tillsvidarepriset används
av andra i branschen och har varit politiskt kritiserat. Att ta bort det var
därför ett naturligt steg, helt i linje med vår devis: närhet och omtanke.
H Å L L B A RH E T FÖ R EN FR A MTI D I F ÖR ÄN DR IN G
STO R T EL AVB ROT T M ED SNA B B I NSATS
På sensommaren hade vi tyvärr ett mycket stort elavbrott i centrala delar
av Luleå. Orsaken var en skada på en spänningstransformator, och upp till
15 000 kunder blev utan el. Utöver den direkta effekten av elavbrottet,
drabbades även fjärrvärmen och bredbandsnätet i varierande utsträckning.
En snabb och fokuserad insats av våra medarbetare gjorde att felet
kunde avhjälpas relativt snabbt. Här var det en stor fördel att ha väl tränad,
erfaren och utbildad personal. De kunder som drabbades värst blev utan
ström i cirka tre timmar.
Det stora avbrottet satte fokus på hur avgörande det är med väl fungerande information – till såväl kunder som media och omvärld. Att hela tiden
berätta vad som händer, om det händer. Behovet av information från allmänheten är enormt, och om de upplever att sådan saknas kan det nästan
Starka förändringsvindar råder i branschen, något vi också har märkt av.
Nu kommer nya aktörer och nya alternativ med förnybar energi. Allt
drivet av både marknadskrafter och politiska beslut. Även vår koncern
påverkas förstås, och året har präglats av flera utmaningar. Här gäller det
att fortsätta arbeta med satsningar som ligger i tiden, för att möta både
ändrade förutsättningar och behov. En viktig del är att fortsätta vårt
hållbarhetsarbete. Som alltid arbetar vi aktivt för att våra kunder ska välja
miljövänliga energiprodukter. Likaså vill vi hjälpa dem att effektivisera sin
användning av energi.
Från och med 2014 erbjuder vi miljövänlig fjärrvärme till våra kunder.
Produkten heter Klimatneutral fjärrvärme och är ett välkommet komplement till miljövänlig el. Produkten är helt lokal, eftersom fjärrvärmelösningar
ser olika ut i olika kommuner. Det vi gör är att avsätta värme helt >>
6 – VD HAR ORDET
A F FÄ R S O M R Å D E N – 7
>> baserad på återvunnen energi, biobränsle och/eller vindel. Ytterligare
ett steg i rätt riktning, för ökad hållbarhet!
En annan insats för hållbarhet gör Bioenergi AB, vårt dotterbolag.
De tillverkar pellets av sågspån, en restprodukt från närliggande sågverk.
Det här är en naturlig och miljövänlig produkt, som under året har
kämpat väl på en hård marknad.
Elen får en allt viktigare roll även i samhällets transportsystem. Här
måste användningen av fossila bränslen minska. Det är en förutsättning
för att nå samhällets miljömål. Antalet elbilar ökar stadigt och det kommer i sin tur även att påverka elinfrastrukturen. Var man laddar, hur man
laddar och vilka tider man laddar sina fordon kommer att påverka våra
framtida investeringar. Under 2014 satte vi upp laddstolpar vid kontoret
på Porsödalen, och vi arbetar nu med att se över hur en framtida laddinfrastruktur kan se ut i kommunen. Det här är bara början på en mycket
spännande utveckling.
Men hållbarhet handlar inte bara om produkter och miljö. Det handlar
också om att vara en god samhällsmedborgare och att säkra kompetens
för framtiden. Genom att lyssna på och bjuda in kommande generationer, tar vi del av nya idéer och växtkraft. Bland annat vill vi underlätta för
ungdomar att prova på arbetslivet. Därför har vi under 2014 bildat en
studentpool som rycker in vid behov. Vi har även genomfört en ökad
satsning på projekt- och examensarbeten för universitetsstudenter.
Utöver det har vi också inlett skolsamarbeten, bland annat med gymnasiets program för elkraft.
N Ö JDA K U N D E R – AL LT ID VÅR T F R ÄM S TA MÅL
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det varit ett händelserikt år.
Det har präglats av utmaningar, såväl genom klimatet som marknadskrafterna och omvärlden. Men också av nya, spännande möjligheter.
Framtiden kommer att se annorlunda ut; det kan vi räkna med.
Energibranschen genomgår som sagt en kraftig förändring, med nya
synsätt både på produktion och marknader. Samtidigt ställer kunderna,
med rätta, allt högre krav på sina energibolag.
Utmaningarna är många men Luleå Energi-koncernen står redo.
Vi fortsätter måna om kontinuerliga förbättringar, kloka beslut och
kompetent personal. Alltid med vårt främsta mål i sikte: nöjda kunder.
Det är nyckeln till att klara omställningen och stå starka även i framtiden.
Väl mött, under energiåret 2015!
Luleå Energi-koncernen levererar
affärsmässiga produkter och tjänster
med maximal kundnytta inom energi
och digital kommunikation.
Bolaget verkar främst regionalt, men
även nationellt, med en vision att vara
en drivkraft för kund, samhälle och
näringsliv.
Anneli Sjömark
Vd, Luleå Energi
” Utmaningarna är många men
Luleå Energi-koncernen står
redo. Vi fortsätter måna
om kontinuerliga förbättringar,
kloka beslut och kompetent
personal.”
Tjänster
Lunet AB
Värme och Kyla
Affärsområdet Tjänster underlättar
Luleåbornas vardag och hjälper
dem att lära sig mer om sin
energianvändning. Vi erbjuder
även energi- och mättjänster.
Vårt intressebolag Lunet AB
erbjuder privatpersoner och
företag digital kommunikation i
form av internet, tv och telefoni,
allt prydligt förpackat.
Affärsområdet Värme och Kyla
ersätter uppvärmning med el och
olja. Ett miljövänligt alterna­tiv till
Sveriges lägsta priser.
Bioenergi i Luleå AB
Elhandel
Luleå Energi Elnät AB
Förnybar energi som bränslepellets är miljömässigt korrekt.
Dotterbolaget Bioenergi i Luleå AB
tillverkar dessutom pellets med
energigaranti. Den ger maximalt
med värme för pengarna.
Affärsområdet Elhandel är en
trygg leverantör som säljer el med
hög service. Oavsett vilket av våra
avtal kunderna väljer, kan de vara
säkra på att vi är en leveranssäker
och kostnadseffektiv aktör.
Det helägda dotterbolaget Luleå
Energi Elnät AB garanterar att
Luleåborna får energi i sitt dagliga
liv, dessutom till en av Sveriges
lägsta nätkostnader.
8 – SPONSRING
SPONSRING – 9
”Framtidens Kalla eller
Hellner kanske nöter i
längdspåren i Ersnäs, där
Ersnäs IF utvecklar nya
talanger. En anrik förening
som får vårt stöd.”
I Luleå Energi Arena kunde Northland Baskets spelare, med Anna Barthold
i spetsen, fira SM-guldet 2014. Allt efter en inspirerande kämpainsats.
I skäret efter världsstjärnan Alexander Majorov tränar
Luleå Konståkningsklubb även när sommarsolen skiner
utanför Sunderbyns ishall.
Vi investerar i lokal idrott
med bredd och spets
Det är viktigt för oss att bygga ett attraktivt Luleå och ge människor möjlighet till en
värdefull fritid med sport och aktiviteter. Vi är också stolta över våra elitlag som utmanar de bästa.
Därför sponsrar vi idrotten och bidrar till att fler kan göra mer med hjälp av våra insatser.
Luleå Roller Derbys tävlingslag Slaughters Daugthers lockar tuffa
tjejer. Tillsammans utvecklar de en ny spännande sport som växer.
Luleå Hockey vann Champions Hockey League i Europa,
efter att ha slagit ut Skellefteå AIK i semin och Frölunda
Hockey i finalen. En final som sändes i 28 länder.
1 0 – F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E – 1 1
Förvaltningsberättelse
Luleå Energi AB. Org.nr: 556139-8255
Styrelsen och verkställande direktören för Luleå Energi AB får härmed avge årsredovisning och koncernårsredovisning för räkenskapsåret 2014.
Allmänt om verksamheten
Koncernens affärsidé är att erbjuda kunder energileveranser och tjänster
med god kvalitet till konkurrenskraftiga priser. Vår vision är att vara en drivkraft för kund och samhälle.
Koncernen består av moderbolaget Luleå Energi AB, det helägda dotterbolaget Luleå Energi Elnät AB, det till 91 % ägda dotterbolaget Bioenergi
i Luleå AB, det till 50 % ägda joint venture-bolaget Lunet AB och det till
29 % ägda bolaget Kalix Vindkraft AB. Från och med februari 2014 äger
även Luleå Energi AB 50 % av intressebolaget Lulekraft AB. Luleå Energi
startade sin verksamhet den 1 januari 1971. Moderbolaget ägs till 100 % av
Luleå Kommunföretag AB. Luleå Energi AB har sitt säte i Luleå.
Moderbolaget Luleå Energi AB:s affärsområden omfattar elhandelsverksamhet, energitjänster samt produktion och distribution av fjärrvärme
och fjärrkyla. Bolaget utför även administrativa tjänster åt dotterbolag och
joint venture-bolag. Elnätsverksamhet bedrivs i dotterbolaget Luleå Energi
Elnät AB och produktion av träpellets sker i fabriken som ägs av dotterbolaget
Bioenergi i Luleå AB. Lunet AB äger, sköter driften av och bygger ut det
fiberoptiska nätet i Luleå. Intressebolaget Lulekraft AB producerar i sitt kraftvärmeverk elkraft, ånga och hetvatten. Elkraften och ångan säljs till SSAB
Tunnplåt i Luleå. Hetvattnet säljs till moderbolaget Luleå Energi AB och utgör cirka 90 % av behovet för fjärrvärmen. Resterande 10 % produceras i
Luleå Energi AB:s egna anläggningar. All hetvattenproduktion samordnas
av Lulekraft AB, oavsett vilken anläggning som producerar. Fjärrvärmenät,
mätinsamling och kundkontakter hanteras av Luleå Energi AB. I intresseföretaget Kalix Vindkraft AB produceras el från tre vindkraftverk uppsatta
i Axelsvik i Kalix kommun samt fem verk på Seskarö i Haparanda kommun.
Året som gått
Sammantaget är årets resultat för Luleå Energi-koncernen något bättre än
det förväntade. Koncernen påverkas i hög grad av klimatet och ovanligt
kalla och/eller varma perioder påverkar affärsområdena både på
kostnads- och intäktssidan.
För moderbolaget Luleå Energi AB har det ovanligt varma året haft en
negativ inverkan på bolagets försäljning av fjärrvärme. En varierande gastillgång för fjärrvärmeverksamheten under sommaren har inneburit ökade
bränslekostnader. I övrigt är fjärrvärmen nu i princip färdigutbyggd inom
kommunens tätortsdelar och endast ett fåtal befintliga fastigheter kvarstår
som möjliga att ansluta. Årets elförsäljning påverkades även den negativt
av det varma vädret. Affärsområdet Tjänster har till uppgift att erbjuda
energitjänster och rådgivning till företag och privatpersoner. Energitjänsterna kompletterar kärnverksamheterna för att främja en god energihushållning och skapa konkurrenskraftiga energilösningar för ett hållbart
samhälle. Resultatet för affärsområdet utföll i linje med det förväntade.
Värdet på minoritetsinnehavet i Kalix Vindkraft AB bedöms kontinuerligt
genom kassaflödesvärderingar. Värderingen påverkas bland annat av den
förväntade prisutvecklingen på el och elcertifikat samt räntenivåer. Aktieinnehavet i nämnda bolag har i bokslutet skrivits ned med 2,0 mnkr. Sammantaget är utfallet i moderbolaget 9,3 mnkr lägre än det budgeterade.
För det helägda dotterbolaget Luleå Energi Elnät AB har ett antal samvarierande faktorer gett en positiv resultatpåverkan. Fler nyanslutningar,
minskade elnätsförluster, minskade regionnätsavgifter och en framflyttning
av vissa investeringsprojekt står för majoriteten av denna förändring gentemot budget. Bolaget har under 2014 haft fortsatt fokus på att vädersäkra
mellanspänningsnätet på landsbygden. Ökade satsningar har genomförts bland annat inom regionnätet och inom skärgårdsnätet. Under 2014
inträffade ett elavbrott överstigande 12 timmar som drabbade 138 kunder.
På grund av svårighet att utöva felavhjälpning på ett personsäkert sätt på
de skärgårdsöar som drabbades, fick samtliga kunder reducerad ersättning
enligt Energimarknadsinspektionens regelverk. Årets resultat i Elnätsbolaget utföll 17,7 mnkr högre än det budgeterade.
Marknadsförhållandena på pelletsmarknaden är utmanande med hård
konkurrens och tuff prispress och Bioenergi i Luleå AB:s resultat utföll något
sämre än det budgeterade.
Resultatet i det till hälften ägda joint venture-bolaget Lunet AB var i nivå
med det budgeterade.
Resultatet i det till hälften ägda intressebolaget Lulekraft AB utföll i linje
med det budgeterade.
För vårt intressebolag Kalix Vindkraft AB:s vindkraftverk har det varit normala vindförhållanden, men mycket låga priser på el och elcertifikat har
präglat 2014. Årets resultat i bolaget ligger något under budget.
Koncernens helårsresultat är 112,9 mnkr efter finansiella poster vilket är
7,5 mnkr bättre än det budgeterade.
Kunder
Den årliga kundnöjdhetsundersökningen som utförs av SKI (Svenskt Kvalitetsindex) visade återigen att Luleå Energi-koncernen har bland branschens
mest nöjda kunder i Sverige. Årets Nils Holgersson-undersökning visar att
koncernen har det lägsta priset på fjärrvärme och bland de lägsta priserna
på elnät, i Sverige.
Investeringar
Koncernens materiella investeringar uppgick till 149,3 mnkr (188,5 mnkr),
varav moderbolagets investeringar utgjorde 34,4 mnkr (96,8 mnkr) och
Luleå Energi Elnät AB:s investeringar 94,0 mnkr (74,4 mkr). Bioenergi i
Luleå AB investerade i fabriken för produktion av träpellets för 2,3 mnkr (0,9
mnkr). Lunet AB redovisas enligt klyvningsmetoden varför 50 % av dess
investeringar ingår i koncernen, vilket innebär 18,6 mnkr (16,4 mnkr).
Finanspolicy
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella
risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i bolagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, refinansieringsoch kreditrisker. Koncernens finanspolicy för hantering av finansiella risker
har utformats av styrelsen, vilket bildar ett ramverk av riktlinjer och regler
för finansverksamheten. Ansvaret för koncernens finansiella transaktioner
och risker hanteras av moderbolagets ekonomiavdelning. Den övergripande målsättningen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering,
samt att minimera negativa effekter på koncernens resultat som uppstår på
grund av marknadsfluktuationer.
Resultat
Koncernens resultat efter finansiella poster uppgick till 112,9 mnkr (94,3
mnkr). Av resultatet svarade moderbolaget för 68,1 mnkr (55,9 mnkr), Luleå
Energi Elnät AB för 38,2 mnkr (27,8 mnkr) och Bioenergi i Luleå AB 4,8 mnkr
(5,8 mkr). Koncernens andel av joint venture-bolaget Lunet AB:s resultat
uppgick till 5,1 mnkr (4,9 mnkr). I koncernens resultat ingår även 1,0 mnkr
från intressebolaget Lulekraft AB.
Ägare, måluppfyllelse och utdelning
I ägardirektiven för 2014 anges ägarnas krav för koncernen på avkastning
på eget kapital till 7,5 % och soliditet om minst 45 %. Ägarnas krav är uppfyllda för 2014 med en avkastning på eget kapital på 7,9 % (6,7 %) och en
soliditet om 72,1 % (71,8 %). Luleå Energi AB föreslås lämna en aktieutdelning om 37,3 mnkr för räkenskapsåret.
Framtida utveckling
Ekonomiskt krävs fortsatt goda resultat i koncernen, en nödvändighet för
att kunna genomföra de planer och utmaningar koncernen står inför
under kommande år.
Koncernen fortsätter sin satsning på energitjänster och kommer att
etablera fler tjänster för privat- och företagskunder.
Förutsättningarna för fjärrvärmeverksamheten i det energisamarbete
som finns mellan Luleå Energi AB och SSAB fortsätter, enligt det avtal som
gäller till och med år 2022. Avtalet tillförsäkrar Luleå Energi AB och våra kunder goda förutsättningar för värmeförsörjning i framtiden. Fjärrvärmen är
nu i princip färdigutbyggd inom kommunens tätortsdelar och endast ett
fåtal befintliga fastigheter kvarstår som möjliga att ansluta. Fokus de närmaste åren kommer att vara kunddialog och systemeffektiviseringar. Bland
annat kommer fjärrvärmeverksamheten att ansluta till Prisdialogen som är
ett gemensamt initiativ av branschen och ett antal kundorganisationer.
Luleå Energi Elnät AB fortsätter satsningen på regionnätet eftersom konsekvenserna vid ett eventuellt strömavbrott för kunder blir störst här. Skärgården har få kunder samtidigt som felavhjälpningen är komplicerad och
svår. Här vädersäkras nätet inkluderat med utbyggd automation, som minimerar långa strömavbrott och ger en tryggare arbetsmiljö för vår personal.
Vår bedömning är att koncernens totala investeringsvolymer fortsatt
kommer att ligga på en hög nivå de närmaste åren. Ökade och förändrade
myndighetskrav på energibranschen som helhet, fortsatt stora satsningar
på elnätet och en förändring av fjärrvärmens reserv- och spetslastkapacitet
på de egna fjärrvärmeanläggningarna kommer sannolikt att bidra till detta.
För Bioenergi i Luleå AB kommer den närmaste framtiden att präglas av
en starkt förändringsbenägen marknad. I det korta perspektivet har produktionskapaciteten, bland annat i lågprisländer, byggts ut och nya volymer
söker köpare, samtidigt som en del av den inhemska produktionen har försvunnit. Fortfarande råder pressade priser inom de olika produktsegmenten, både för industripellets och för konsumentpellets. För bolaget är det
viktigt att fortsätta med anpassningar till nya förhållanden för att behålla
sin lönsamhet.
Efterfrågan fortsätter att vara hög på fiberverksamheten i Lunet AB.
Tillgång till fiber och det öppna stadsnätet ses numera som en självklar
infrastruktur. Arbetet med att garantera och säkerställa hög tillgänglighet
och kvalitet fortsätter, tillsammans med reinvesteringar och satsningar på
nyanslutningar.
Miljöpåverkan
Moderbolagets verksamhet Värme och Kyla bedriver verksamhet som regleras enligt miljöbalken (1998:808) 9 kap 6 §.
Merparten av den totala fjärrvärmeenergin till Luleånätet levereras till
Luleå Energi AB av Lulekraft AB. Som komplement till Lulekraft AB:s leveranser finns, hos Luleå Energi AB, fyra anläggningar som kan producera
värme vid behov och som reservanläggningar. Detta sker vid så kallade
spetslastbehov, till exempel vid mycket kall väderlek, eventuella störningar
och vid revisioner i huvudanläggningen.
Sammantaget utgör produktionen av fjärrvärme i Luleå Energis
anläggningar 8,1 % (71 GWh) av den totala årsproduktionen på 873
GWh. Vid sidan av huvudnätet finns en produktionsanläggning i Råneå,
som svarar för 2,9 % (25 GWh) av årsproduktionen, en mindre närvärmecentral i Antnäs samt en färdigvärmecentral på Kallaxheden. Inom
Luleå centrum finns också ett system för fjärrkyla. Fyra av anläggningarna klassas som tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter och innehar
tillstånd enligt miljöbalken. Anläggningarna i Råneå och Antnäs klassas
som anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter. System för fjärrkyla
med nedläggande av intagsledning samt avledning av vatten från älven
är en tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken.
Tillstånden avser drift av panncentralerna med olika begräsning av produktionen. Med miljöbalkstillstånden följer villkor. I den årliga miljörapporten
redovisas bland annat hur dessa tillstånd med villkor har efterlevts. En förändring av reserv- och spetslastkapacitet inom de egna anläggningarna
kommer att behövas under de kommande åren, vilket gör att förnyade tillstånd kommer att bli aktuella.
Luleå Energi Elnät AB bedriver ingen verksamhet som är klassad som
tillståndspliktig enligt miljöbalken (1998:808). Bolaget har dock två
anläggningar som klassas som anmälningspliktiga, i form av mellanlagring
av impregnerat trä.
Bioenergi i Luleå AB bedriver anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet
enligt miljöbalken. Bolaget har trots det frivilligt ansökt om och beviljats
tillstånd enligt miljöbalken.
Lunet AB bedriver ingen tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet ur
miljösynpunkt.
Lulekraft AB bedriver tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet enligt
miljöbalken.
FLERÅRSÖVERSIKT KONCERNEN
(tkr)
Nettoomsättning
2014
2013
2012
2011
2010
1 141 087
1 218 362
1 226 802
1 188 455
1 178 866
Resultat efter avskrivningar
117 196
93 082
107 315
89 427
83 672
Resultat efter finansiella poster
112 893
94 320
112 542
86 754
82 562
Balansomslutning
1 543 295
1 561 138
1 543 296
1 484 058
1 506 717
Eget kapital
1 112 862
1 120 592
1 061 019
922 227
892 337
Avkastning på eget kapital (%)
7,9
6,7
8,4
7,0
6,7
Avkastning på totalt kapital (%)
7,7
6,4
7,6
6,4
5,9
Soliditet (%)
Investeringar inklusive elcertifikat
Antal anställda
72,1
71,8
68,8
62,1
59,2
148 677
184 447
99 383
71 257
67 724
143
146
137
142
140
FLERÅRSÖVERSIKT MODERBOLAGET
(tkr)
Nettoomsättning
2014
2013
2012
2011
2010
913 413
960 190
975 975
951 990
949 965
Resultat efter avskrivningar
68 065
52 101
75 564
65 111
60 968
Resultat efter finansiella poster
68 091
55 888
83 283
65 618
63 376
Balansomslutning
973 900
1 095 029
1 116 528
1 055 673
1 092 106
Eget kapital
461 262
498 907
449 768
373 240
345 418
Avkastning på eget kapital (%)
7,2
5,9
9,0
7,8
7,3
Avkastning på totalt kapital (%)
6,9
5,3
7,7
6,7
6,1
Soliditet (%)
Investeringar inklusive elcertifikat
Antal anställda
73,1
69,4
65,4
59,7
56,6
33 748
92 734
49 522
11 822
13 545
61
60
56
58
56
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor):
balanserad vinst
årets vinst
387 614 857
52 046 792
439 661 649
disponeras så att
till aktieägaren utdelas 206,97 kr per aktie
i ny räkning överföres
37 254 807
402 406 842
Koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och
balansräkningar, kassaflödesanalyser och tilläggsupplysningar.
12 – ÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING – 13
Balansräkning
Resultaträkning
KO N C E R N E N
tkr
M O D E R B O L AG E T
KO N C E R N E N
Not
2014-01-01
– 2014-12-31
2013-01-01
– 2013-12-31
2014-01-01
– 2014-12-31
2013-01-01
– 2013-12-31
1
1 141 087
1 218 362
913 413
960 190
27 780
-6 101
-173 650
-185 110
6 212
4 964
0
0
-173 650
-185 110
0
0
6 564
2 111
4 032
1 089
1 007 993
1 034 226
743 795
776 169
Förändring av lager och pågående arbete för annans räkning
Aktiverat arbete för egen räkning
Punktskatter
Övriga rörelseintäkter
2
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter
Övriga externa kostnader
-624 662
-663 874
-534 954
-580 738
3, 4
-93 025
-111 364
-64 024
-73 300
Personalkostnader
5
-93 588
-91 622
-44 027
-40 163
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar
6
-78 102
-71 736
-31 890
-29 465
-1 420
-1 332
-835
-222
-890 797
-939 928
-675 730
-723 888
Övriga rörelsekostnader
Rörelseresultat
117 196
94 298
68 065
52 281
Resultat från finansiella poster
Resultat från andelar i koncernföretag
7
Resultat från andelar i joint venture-företag
8
–
–
1 614
0
Resultat från andelar i intresseföretag
9
-1 000
-1 702
-1 000
-1 702
–
–
1 736
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
14
6 497
7 134
6 497
7 134
Byggnader och mark
15
184 399
187 345
146 028
148 803
Förbättringar på annans fastighet
16
807
797
807
797
Maskiner och andra tekniska anläggningar
17
786 234
765 006
342 886
349 379
Inventarier, verktyg och installationer
18
24 255
15 233
11 744
7 541
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar
19
101 649
60 493
10 653
3 934
1 097 344
1 028 874
512 118
510 454
–
–
16 399
16 399
8 500
9 000
29 985
29 985
10
2 687
5 498
3 329
6 264
Räntekostnader och liknande resultatposter
11
-5 990
-2 557
-5 653
-776
112 893
95 537
68 091
56 067
Resultat efter finansiella poster
12
Resultat före skatt
-16 000
-13 000
-1 860
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Rättigheter för elcertifikat
Materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag
20, 21
Fordringar hos koncernföretag
Andelar i joint venture-företag
22, 23
–
–
46 050
46 050
0
0
16 000
17 000
24, 25
16 223
8 223
16 223
8 223
Andra långfristiga värdepappersinnehav
26
45
45
45
45
Uppskjuten skattefordran
33
Fordringar hos joint venture-företag
Andelar i intresseföretag
38
0
38
0
24 806
17 268
124 741
117 702
1 128 647
1 053 276
643 356
635 290
Råvaror och förnödenheter
18 811
19 204
4 052
4 475
Färdiga varor och handelsvaror
33 500
1 720
0
0
624
349
0
0
52 935
21 273
4 052
4 475
0
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Bokslutsdispositioner
Not
TILLGÅNGAR
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning
tkr
11 286
96 893
82 537
66 231
67 353
-21 679
-18 957
-14 184
-15 389
75 214
63 580
52 047
51 964
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Varulager m m
Pågående arbete för annans räkning
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Skatt på årets resultat
13
Fordringar hos koncernföretag
Fordringar hos joint venture-företag
ÅRETS RESULTAT
Aktuella skattefordringar
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Hänförligt till
Moderbolagets aktieägare
Minoritetsintresse
M O D E R B O L AG E T
74 878
63 106
–
–
336
474
–
–
27
87 005
94 066
77 121
80 670
138 729
270 324
148 648
271 948
0
0
1 000
1 000
1 142
233
1 142
233
21 192
1 221
10 375
323
97 402
90 096
71 963
69 404
345 470
455 940
310 249
423 578
5 576
25 576
5 576
25 576
10 667
6 287
10 667
6 287
414 648
509 076
329 544
458 916
1 543 295
1 562 352
973 900
1 095 206
Kortfristiga placeringar
Övriga kortfristiga placeringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
28
14 – ÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING – 15
Balansräkning
Kassaflödesanalys
KON C ER N EN
tkr
Not
2014-12-31
MOD ER BOL AG E T
2013-12-31
2014-12-31
KO N CE R N E N
2013-12-31
tkr
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Resultat efter finansiella poster
Eget kapital
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
*
Bundet eget kapital
Reservfond
Bundna reserver
18 000
18 000
18 000
18 000
0
0
3 600
3 600
452 251
452 997
0
0
470 251
470 997
21 600
21 600
561 353
587 362
0
0
Fritt eget kapital
Fria reserver
Balanserad vinst eller förlust
0
0
387 615
74 878
63 106
52 047
51 964
636 231
650 468
439 662
477 476
1 106 482
1 121 465
0
0
Minoritetsintressen
6 380
6 216
0
0
Summa eget kapital
1 112 862
1 127 681
461 262
499 076
Årets resultat
Eget kapital hänförligt till moderföretagets aktieägare
425 512
Betald skatt
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital
–
–
320 780
334 919
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
32
5 079
5 650
2 517
2 677
Uppskjuten skatteskuld
33
0
0
0
47
135 100
135 140
0
0
140 179
140 790
2 517
2 724
Långfristiga skulder
34
Skulder till kreditinstitut
Skulder till koncernföretag
Skulder anslutningslån
19 500
27 250
2 500
0
8 000
8 500
0
0
1 948
2 132
1 948
2 132
29 448
37 882
4 448
2 132
Skulder till kreditinstitut
34
1 312
0
1 312
0
Övriga kortfristiga skulder till koncernföretag
34
500
500
0
0
Skulder anslutningslån
34
184
173
184
173
18
0
0
0
Leverantörsskulder
46 294
89 399
15 505
58 938
Skulder till koncernföretag
35 657
35 347
35 484
91 927
Aktuella skatteskulder
10 829
10 355
0
0
Övriga skulder
49 580
31 536
27 858
27 888
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
35
95 537
68 091
56 067
116 432
88 689
104 550
77 429
260 806
255 999
184 893
256 355
1 543 295
1 562 352
973 900
1 095 206
Ställda säkerheter
Inga
Inga
Inga
Inga
Ansvarsförbindelser
Inga
Inga
Inga
Inga
–
–
17 000
27 250
80 116
74 710
34 558
31 720
-22 193
-15 526
-15 178
-15 328
170 816
154 721
87 471
72 459
-31 661
1 128
424
-515
-26 048
114 239
-32 986
14 473
-35 870
-61 323
-24 599
265 007
93 931
140 811
14 359
-25 606
-31 442
-25 606
-31 442
26 243
35 513
26 243
35 513
-149 314
-189 530
-34 386
-97 817
Förändring av kortfristiga skulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Avyttring av immateriella anläggningstillgångar
Avyttring av materiella anläggningstillgångar
2 157
137
3
10
-146 520
-185 322
-33 746
-93 736
-8 434
-673
2 316
-187
Finansieringsverksamheten
Amortering av skuld
Utdelning
-100 173
-24 030
-100 001
-24 030
Förändring av kortfristiga placeringar
20 000
86 365
20 000
86 365
Amortering av långfristiga fordringar
500
500
1 000
1 000
-10 000
0
-10 000
0
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar
Koncernbidrag
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-16 000
0
-16 000
-13 000
-114 107
-62 162
-102 685
50 148
4 380
-29 229
4 380
-29 229
6 287
35 516
6 287
35 516
10 667
6 287
10 667
6 287
Likvida medel
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
*Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar
Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar
Förlust vid avyttring av anläggningstillgångar
Förändring av pensionsreserv
Borgensförbindelser till förmån för koncernföretag
112 893
111 379
Årets kassaflöde
Kortfristiga skulder
Förskott från kunder
2013-01-01
– 2013-12-31
Förändring av kortfristiga fordringar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Avsättningar för uppskjuten skatt
2014-01-01
– 2014-12-31
Förändring av varulager och pågående arbeten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
31
2013-01-01
– 2013-12-31
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar
Obeskattade reserver
2014-01-01
– 2014-12-31
Den löpande verksamheten
29, 30
Aktiekapital (180 000 aktier)
MO D E RBO L AGE T
Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar
KO N CE R N E N
MO D E RBO L AGE T
2014-01-01
– 2014-12-31
2013-01-01
– 2013-12-31
2014-01-01
– 2014-12-31
2013-01-01
– 2013-12-31
78 102
71 735
31 890
29 465
-783
-108
-3
-10
1 368
1 136
830
188
-571
-153
-159
-23
2 000
2 100
2 000
2 100
80 116
74 710
34 558
31 720
16 – ÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING – 17
Tilläggsupplysningar
Redovisnings- och värderingsprinciper
Allmänna upplysningar
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen
och för första året också enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR
2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden
om inget annat anges nedan.
Detta är första året K3 tillämpas och övergångsdatum till K3 har fastställts
till den 1 januari 2013. Vid övergången till K3 har bestämmelserna i kapitel 35,
Första gången detta allmänna råd tillämpas, använts, vilka kräver att företag til�lämpar K3 retroaktivt. Detta innebär att jämförelsesiffrorna för 2013 är omräknade enligt K3 med undantag för ett antal frivilliga och obligatoriska undantag från denna generella regel, vilka syftar till att underlätta överången till K3.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen.
Koncernredovisning
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och samtliga dotterföretag.
Dotterföretag är företag i vilka moderföretaget direkt eller indirekt innehar
mer än 50 % av röstetalet eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande
över den driftsmässiga och finansiella styrningen.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att ett
förvärv av dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder.
Intresseföretag är företag som koncernen har ett betydande inflytande
över, men inte ett bestämmande inflytande. Detta anses föreligga vid en
ägarandel på lägst 20 % och högst 50 % av rösterna.
Joint venture är företag där det finns en avtalsenlig överenskommelse
med en eller flera samägare om ett gemensamt bestämmande inflytande
över företagets finansiella och operationella strategier.
Innehavet i Kalix Vindkraft AB redovisas i enlighet med anskaffningskostnadsmetoden i koncernredovisningen, med hänvisning till att företaget har
ringa betydelse med hänsyn till årsredovisningens krav på rättvisande bild.
Innehavet i joint venture-företaget Lunet AB redovisas enligt klyvningsmetoden. Det innebär att bolagen redovisas som om de vore dotterföretag,
med den skillnaden att endast koncernens ägarandel av företagets intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder redovisas i koncernens
resultat- och balansräkningar.
Innehavet i joint venture-företaget Lulekraft AB redovisas till anskaffningsvärde. I resultaträkningen redovisas erhållen utdelning som intäkt.
Koncerninterna fordringar, skulder, intäkter, kostnader, vinster och förluster
som uppkommit genom transaktioner mellan koncernföretag elimineras i
sin helhet vid upprättande av koncernredovisningen.
Vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och joint
venture-företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens
ägarandel i företaget. Förluster elimineras på samma sätt som vinster men
betraktas som en nedskrivningsindikation.
Intäktsredovisning
Inkomsten redovisas till verkligt värde av vad företaget fått eller kommer att
få. Det innebär att företaget redovisar inkomsten till nominellt värde (fakturabelopp) om företaget får ersättning i likvida medel direkt vid leveransen.
Avdrag görs för lämnade rabatter.
Vid försäljning av varor redovisas företagets inkomster som intäkt: när
företaget har överfört de väsentliga risker och förmåner som är förknippade
med varornas ägande till köparen, när företaget inte behåller något engagemang i den löpande förvaltningen som förknippas med ägande och inte
heller utövar någon reell kontroll över de varor som sålts, när inkomsten
kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, när det är sannolikt att de ekonomiska
fördelar som företaget ska få av transaktionen kommer att tillfalla företaget
samt när de utgifter som uppkommit eller som förväntas uppkomma till
följd av transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Inkomst från uppdrag på löpande räkning redovisas som intäkt i takt
med att arbete utförs och material levereras eller förbrukas.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat
med ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar
i balansräkningen. På basis av tillgänglig information är det sannolikt att
den framtida ekonomiska nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller
koncernen och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett
tillförlitligt sätt.
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda förbättrats i förhållande till den nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som
kostnad i den period de uppkommer.
Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden
med beräknat restvärde och sker linjärt över tillgångens eller komponentens beräknade nyttjandeperiod. Följande avskrivningstider tillämpas:
Byggnader
Markanläggningar
Förbättringar
på annans fastighet
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Inventarier, verktyg och installationer
KoncernenModerbolaget
10–100 år
10–100 år
20–25 år
20–25 år
20 år
20 år
10–20 år
10–20 år
3–10 år
3–7 år
Det egna arbete som under året har aktiverats i egna anläggningar redovisas i resultaträkningen som aktiverat arbete för egen räkning.
För byggnader, maskiner och andra tekniska anläggningar har skillnaden
i förbrukningen av betydande komponenter bedömts vara väsentlig. De
har därför delats upp i komponenter, vilka skrivs av separat.
Leasing
Samtliga leasingavtal redovisas som operationella, oavsett om de är av
finansiell karaktär eller inte eftersom de ej utgör väsentligt belopp i sammanhanget.
Leasingavgifterna enligt operationella leasingavtal, inklusive förhöjd
förstagångshyra men exklusive utgifter för tjänster som försäkring och
underhåll, redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden.
Varulager
Varulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet beräknas
enligt principen först in, först ut. I anskaffningsvärdet ingår, förutom utgifter
för inköp, även utgifter för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick.
Finansiella tillgånger och skulder
Finansiella tillgångar och skulder och finansiella instrument som redovisas i
balansräkningen inkluderar likvida medel, värdepapper, fordringar, rörelseskulder och upplåning.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när
företaget blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång
tas bort från balansräkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet
från tillgången har upphört eller reglerats. Detsamma gäller när de risker
och fördelar som är förknippade med innehavet i allt väsentligt överförts
till annan part och företaget inte längre har kontroll över den finansiella tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när den avtalade
förpliktelsen fullgjorts eller upphört. Värdering av finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar värderas vid första redovisningstillfället till anskaffningsvärdet, inklusive eventuella transaktionsutgifter som är direkt hänförliga till förvärvet av tillgången.
Finansiella omsättningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på
balansdagen.
Finansiella anläggningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället till anskaffningsvärdet med avdrag för eventuella nedskrivningar och
med tillägg för eventuella uppskrivningar. Andelar i dotterföretag, intresseföretag och gemensamt styrda företag
redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar.
Derivatinstrument som utgör finansiella tillgångar och för vilka säkringsredovisning inte har tillämpats värderas efter det första redovisningstillfället till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på
balansdagen. Skatter
Skatt på årets resultat i resultaträkningen består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår
som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs
inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Uppskjuten skatt är inkomstskatt för skattepliktigt resultat avseende framtida räkenskapsår, till följd av
tidigare transaktioner eller händelser.
Uppskjuten skatteskuld redovisas för alla skattepliktiga temporära skillnader, dock särredovisas inte uppskjuten skatt hänförlig till obeskattade
reserver eftersom obeskattade reserver redovisas som en egen post i
balansräkningen. Uppskjuten skattefordran redovisas för avdragsgilla
temporära skillnader och för möjligheten att i framtiden använda skattemässiga underskottsavdrag. Värderingen baseras på hur det redovisade
värdet för motsvarande tillgång eller skuld förväntas återvinnas respektive
regleras. Beloppen baseras på de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen och har inte nuvärdeberäknats.
Energiderivat
Alla köp av energiderivat som görs i prissäkringssyfte, antingen för produktion eller för försäljning till slutkund, redovisas i samband med att kontraktet
går till leverans och påverkar därmed enbart inköpspriset på den volym energi som säkrats. Dessa energiderivat utgör således inte finansiella instrument.
Avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har en legal eller informell förpliktelse till följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att
ett utflöde av resurser krävs för att reglera en förpliktelse och en tillförlitlig
uppskattning av beloppet kan göras.
Vid första redovisningstillfället värderas avsättningar till den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Avsättningarna omprövas varje balansdag.
Säkringsredovisning
Säkringsredovisning tillämpas för derivatinstrument som ingår i ett dokumenterat säkringssamband. För att säkringsredovisning ska kunna tillämpas krävs att det finns en entydig koppling mellan säkringsinstrumentet
och den säkrade posten. Det krävs också att säkringen effektivt skyddar den
risk som är avsedd att säkras, att effektiviteten löpande kan visas vara tillräckligt hög genom effektivitetsmätningar och att säkringsdokumentation
har upprättats. Bedömningen om huruvida säkringsredovisning ska tillämpas görs vid ingången av säkringsrelationen. Redovisning av värdeförändringen beror på vilken typ av säkring som ingåtts.
Ersättningar till anställda
Kortfristiga ersättningar, såsom löner, sociala avgifter, semester, bonus,
bilersättningar och liknande, kostnadsförs löpande om inte utgiften inkluderats i anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång.
Företagen i koncernen har utfäst pensioner enligt tjänstepensionsavtal
PA-KFS och PA-KFS 09. PA-KFS 09 är ett helt avgiftsbestämt system för
arbetstagare födda 1954 och senare och innehåller såväl ålderspension som
efterlevnadspension. Arbetstagare födda 1953 och tidigare som omfattas
av PA-KFS fortsätter med det gamla avtalet PA-KFS, som är ett förmånsbestämt system med avgiftsbestämda inslag. För dessa pensionsförpliktelser har försäkring tecknats hos försäkringsbolag.
Avgiftsbestämda pensionsplaner är planer för ersättningar efter avslutad
anställning, enligt vilka fastställda avgifter betalas till en separat juridisk enhet. Någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter
finns inte i de fall den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att
betala alla ersättningar till de anställda. Avgifter till avgiftsbestämda pensionsplaner kostnadsförs under det räkenskapsår de avser.
Förmånsbestämda pensionsplaner är andra planer än avgiftsbestämda
pensionsplaner. Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner som
regleras genom betalning av pensionspremier. Dessa redovisas som avgiftsbestämda pensionsplaner och kostnadsförs därmed under det räkenskapsår de avser. Koncernen har även förmånsbestämda planer i egen regi
hos försäkringsbolaget Skandia. Förpliktelsen värderas till det belopp som
Skandia årligen beräknar.
Ansvarsförbindelser
En ansvarsförbindelse redovisas inom linjen när det finns:
– en möjlig förpliktelse som härrör till följd av inträffade händelser och
vars förekomst endast kommer att bekräftas av om en eller flera osäkra
framtida händelser, som inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar
eller uteblir, eller
– en befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser, men som inte
redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är sannolikt att ett
utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.
Koncernbidrag och aktieägartillskott
Koncernbidrag som erhållits/lämnats redovisas som en bokslutsdisposition
i resultaträkningen. Det erhållna/lämnade koncernbidraget har påverkat
företagets aktuella skatt.
Aktieägartillskott som erhållits utan att emitterade aktier eller andra
egetkapitalinstrument lämnats i utbyte redovisas direkt i eget kapital.
Koncernuppgifter
Luleå Energi AB är ett helägt dotterföretag till Luleå Kommunföretag AB,
organisationsnummer 556447-4194, med säte i Luleå.
Av koncernens totala inköp och försäljningar mätt i kronor avser 9,1 %
(8,1 %) av inköpen och 5,9 % (5,3 %) av försäljningen till andra företag inom
bolagskoncernen.
Av moderbolagets totala inköp och försäljningar mätt i kronor avser
2,7 % (3,3 %) av inköpen och 4,4 % (3,8 %) av försäljningen till andra företag
inom bolagskoncernen.
18 – ÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING – 19
Noter
Belopp i tkr om inget annat anges
Belopp i tkr om inget annat anges
NOT 1 Nettoomsättningens fördelning per rörelsegren NOT 5 Anställda och personalkostnader KON C ER N EN
KO N CE R N E N
MOD ER BOL AG E T
2014
2014
2013
2014
2013
Försäljning elhandel
387 786
433 508
387 786
433 508
Medelantalet anställda
Försäljning värme och kyla
318 280
317 407
318 280
317 407
Kvinnor
86 953
125 949
0
0
157 391
150 211
0
0
Försäljning bredband
26 210
24 752
0
0
Löner och andra ersättningar
Uppdragsverksamhet elnät
29 202
26 003
0
0
Styrelse och verkställande direktör
173 650
185 110
173 650
185 110
Försäljning pellets
Försäljning elnät
Punktskatter
Övrigt
33 698
24 165
33 697
24 165
-72 083
-68 743
–
–
1 141 087
1 218 362
913 413
960 190
Koncernens elimineringar
Män
Övriga anställda
Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör
Övriga sociala avgifter enligt lag och avtal
KON C ER N EN
28 834
26 079
772
626
401
325
7 668
8 535
3 159
3 071
508
Andel kvinnor i styrelsen
57 %
52 %
44 %
44 %
Andel män i styrelsen
43 %
48 %
56 %
56 %
Andel kvinnor bland övriga ledande befattningshavare
28 %
22 %
43 %
29 %
Andel män bland övriga ledande befattningshavare
72 %
78 %
57 %
71 %
892
2 083
0
Senare än fem år
63 727
444
Tidigare styrelse och verkställande direktör
2 862
Senare än ett år men inom fem år
66 335
488
Pensionsförpliktelser
165
Inom ett år
1 261
24 818
444
645
283
KON C ER N EN
1 242
27 592
37 553
773
NOT 3 Leasingavtal 2 385
61 342
41 424
165
279
2 446
63 889
92 539
645
1 089
60
95 298
283
893
61
8 078
773
4 032
146
11 474
Återvunna tidigare avskrivna fordringar
409
31
143
9 030
Hyresintäkter
2 111
35
12 590
2013
2 646
26
19 651
2014
6 564
38
108
28 812
2013
Övriga rörelseintäkter
29
35
108
20 523
2014
Försäkringsersättningar
2013
28 963
Totala löner, andra ersättningar, sociala kostnader
och pensionskostnader
MOD ER BOL AG E T
2014
Sociala kostnader
Pensionskostnader för övriga anställda
NOT 2 Övriga rörelseintäkter MO D E RBO L AGE T
2013
Könsfördelning bland ledande befattningshavare
MOD ER BOL AG E T
2014
2013
2014
2013
7 509
7 367
774
536
24 877
24 721
1 154
723
0
0
0
0
32 385
32 087
1 928
1 259
Avtal om avgångsvederlag:
Verkställande direktören betalas, vid uppsägning från företagets sida, lön under 24 månader under förutsättning att inte annan anställning påbörjats.
Styrelseledamöterna har inga avtal om avgångsvederlag.
NOT 6 Avskrivningar KO N CE R N E N
Räkenskapsårets betalda leasingavgifter uppgick i koncernen till 8 242 tkr (12 342 tkr). Årets leasingavgifter avser fordon och hyror.
I koncernen redovisas alla leasingavtal som operationella oavsett om de är av finansiell karaktär då beloppen ej är väsentliga.
Byggnader och markanläggningar
Årets betalda leasingavgifter avseende leasingavtal för moderbolaget, uppgick till 539 tkr (3 779 tkr).
Förbättringar på annans fastighet
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Inventarier, verktyg och installationer
NOT 4 Arvode till revisorer KON C ER N EN
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget
2013
2014
2013
6 129
3 147
4 080
1 146
40
3
40
3
66 943
65 780
25 878
27 547
4 990
2 806
1 892
769
78 102
71 736
31 890
29 465
MOD ER BOL AG E T
2014
2013
2014
2013
146
116
83
66
51
51
38
38
197
167
121
104
NOT 7 Resultat från andelar i koncernföretag
KPMG AB
Ersättning för revisionsuppdraget
MO D E RBO L AGE T
2014
MO D E RBO L AGE T
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som
det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträdande som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av
sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är övriga uppdrag.
Erhållna utdelningar
2014
2013
1 736
0
NOT 8 Resultat från andelar i joint venture-företag MO D E RBO L AGE T
Erhållna utdelningar
2014
2013
1 614
0
20 – ÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING – 21
Belopp i tkr om inget annat anges
Belopp i tkr om inget annat anges
NOT 9 Resultat från andelar i intresseföretag NOT 14 Rättigheter för elcertifikat KON C ER N EN
MOD ER BOL AG E T
KO N CE R N E N
2014
2013
2014
2013
Erhållna utdelningar
1 000
398
1 000
398
Nedskrivningar
-2 000
-2 100
-2 000
-2 100
Inköpta och erhållna
-1 000
-1 702
-1 000
-1 702
Avyttrade och annullerade
Ingående anskaffningsvärden
MO D E RBO L AGE T
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
7 134
11 205
7 134
11 205
25 606
31 442
25 606
31 442
-26 243
-35 513
-26 243
-35 513
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
6 497
7 134
6 497
7 134
Utgående redovisat värde
6 497
7 134
6 497
7 134
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
249 509
116 268
168 874
38 521
3 183
83 296
1 305
83 186
0
49 945
0
47 167
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
252 692
249 509
170 179
168 874
Ingående avskrivningar
-19 126
NOT 10 Ränteintäkter och liknande resultatposter KON C ER N EN
Ränteintäkter från kreditinstitut
Ränteintäkter från koncernbolag
Resultat från försäljningar
Övriga ränteintäkter
MOD ER BOL AG E T
2014
2013
2014
2013
797
2 188
797
2 188
–
–
911
1 049
1 197
2 692
1 197
2 692
693
618
424
336
2 687
5 498
3 329
6 265
NOT 11 Räntekostnader och liknande resultatposter KON C ER N EN
Räntekostnader till kreditinstitut
Räntekostnader till koncernbolag
Övriga räntekostnader
MOD ER BOL AG E T
2014
2013
2014
2013
5 780
679
5 491
154
–
–
143
602
210
1 878
19
20
5 990
2 557
5 653
776
NOT 15 Byggnader och mark KO N CE R N E N
Ingående anskaffningsvärden
Inköp
Omklassificeringar
-62 164
-59 218
-20 071
Omklassificeringar
0
201
0
201
Årets avskrivningar
-6 129
-3 147
-4 080
-1 146
-68 293
-62 164
-24 151
-20 071
Utgående redovisat värde
184 399
187 345
146 028
148 803
Taxeringsvärden byggnader
61 394
19 240
42 550
396
Taxeringsvärden mark
13 391
13 391
7 443
7 443
74 785
32 631
49 993
7 839
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
1 001
0
1 001
0
50
800
50
800
Utgående ackumulerade avskrivningar
NOT 12 Bokslutsdispositioner KON C ER N EN
MOD ER BOL AG E T
2014
2013
Återföring från periodiseringsfond
–
Skillnad mellan bokförd och planenlig avskrivning
–
Lämnade koncernbidrag
I anskaffningsvärdet för byggnader och mark för Bioenergi i Luleå AB ingår aktiverad ränta med 1 632 tkr.
2014
2013
–
0
14 432
–
14 140
9 854
-16 000
-13 000
-16 000
-13 000
-16 000
-13 000
-1 860
11 286
NOT 16 Förbättringar på annans fastighet KO N CE R N E N
Ingående anskaffningsvärden
NOT 13 Skatt på årets resultat Inköp
KON C ER N EN
Omklassificeringar
MOD ER BOL AG E T
2014
2013
2014
2013
-21 899
-22 530
-14 269
-15 342
220
3 573
85
-47
-21 679
-18 957
-14 184
-15 389
96 893
82 537
66 231
67 353
-21 316
-18 158
-14 571
-14 818
Ej avdragsgilla kostnader
-561
-896
-527
-680
Ej skattepliktiga intäkter
245
95
961
94
Korrigering från föregående år
-47
2
-47
15
-21 679
-18 957
-14 184
-15 389
Aktuell skatt
Uppskjuten skatt
Skatt enligt gällande skattesats, 22 %
Skatteeffekt av:
Redovisad skattekostnad
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
Omklassificeringar
Årets avskrivningar
Avstämning årets skattekostnad
Redovisat resultat före skatt
MO D E RBO L AGE T
MO D E RBO L AGE T
2013-12-31
0
201
0
201
1 051
1 001
1 051
1 001
-204
0
-204
0
0
-201
0
-201
-40
-3
-40
-3
Utgående ackumulerade avskrivningar
-244
-204
-244
-204
Utgående redovisat värde
807
797
807
797
22 – ÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING – 23
Belopp i tkr om inget annat anges
Belopp i tkr om inget annat anges
NOT 17 Maskiner och andra tekniska anläggningar NOT 21 Specifikation andelar i koncernföretag KON C ER N EN
Ingående anskaffningsvärden
Inköp
Försäljningar/utrangeringar
Omklassificeringar
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
Försäljningar/utrangeringar
Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningar
Utgående redovisat värde
MOD ER BOL AG E T
MODERBOLAGET
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
2 085 495
2 029 027
940 046
935 251
64 518
38 434
20 214
4 795
-13 035
-1 774
-10 799
0
25 956
19 808
0
0
2 162 934
2 085 495
949 461
940 046
-1 320 489
-1 255 643
-590 667
-563 120
10 732
934
9 970
0
-66 943
-65 780
-25 878
-27 547
-1 376 700
-1 320 489
-606 575
-590 667
786 234
765 006
342 886
349 379
I anskaffningsvärdet för maskiner och andra tekniska anläggningar för Bioenergi i Luleå AB ingår aktiverad ränta med 2 161 tkr.
Kapitalandel
Rösträttsandel
Luleå Energi Elnät AB
100 %
100 %
100
100
Bioenergi i Luleå AB
91 %
91 %
7 999
16 299
Namn
Summa
Org.nr
Säte
Eget kapital
Resultat
Luleå Energi Elnät AB
556527-7539
Luleå
132 942
23 215
Bioenergi i Luleå AB
556189-3016
Luleå
53 390
3 741
Eget kapital och resultat avser Luleå Energi AB:s andel av Luleå Energi Elnäts AB:s och Bioenergi i Luleå AB:s egna kapital
och resultat 2014-12-31.
NOT 22 Andelar i joint venture-företag MO D E RBO L AGE T
KONCERNEN
Inköp
Försäljningar/utrangeringar
Omklassificeringar
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
Bokfört
värde
16 399
NOT 18 Inventarier, verktyg och installationer
Ingående anskaffningsvärden
Antal
andelar
MODERBOLAGET
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
41 108
38 326
11 483
10 936
7 143
11 291
2 162
7 126
-3 619
-8 578
0
-6 648
7 150
69
3 418
69
51 782
41 108
17 063
11 483
2014-12-31
2013-12-31
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
46 050
46 050
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
46 050
46 050
Utgående redovisat värde
46 050
46 050
NOT 23 Specifikation andelar i joint venture-företag MO D E RBO L AGE T
Ingående avskrivningar
-25 875
-31 322
-3 942
-9 634
3 338
8 253
515
6 461
-4 990
-2 806
-1 892
-769
Utgående ackumulerade avskrivningar
-27 527
-25 875
-5 319
-3 942
Utgående redovisat värde
24 255
15 233
11 744
7 541
Försäljningar/utrangeringar
Årets avskrivningar
2014-12-31
2013-12-31
Vid årets början
60 493
Nyanskaffningar
74 420
Omklassificeringar
Utgående redovisat värde
Rösträttsandel
Antal
andelar
Bokfört
värde
Lunet AB
50 %
50 %
230 500
46 050
Org.nr
Säte
Eget kapital
Resultat
Lunet AB
556713-2153
Luleå
66 420
3 976
Namn
Eget kapital och resultat avser Luleå Energi AB:s andel av Lunet AB:s justerade egna kapital och resultat 2014-12-31.
NOT 19 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar KON C ER N EN
Kapitalandel
MOD ER BOL AG E T
2014-12-31
2013-12-31
74 808
3 934
49 461
55 710
10 653
1 910
-33 264
-70 025
-3 934
-47 437
101 649
60 493
10 653
3 934
NOT 20 Andelar i koncernföretag MOD ER BOL AG E T
Med eget kapital avses den ägda andelen av företagets egna kapital inklusive eget kapitalandelen i obeskattade reserver.
Med årets resultat avses ägarandelen av företagets resultat efter skatt inklusive eget kapitalandelen i årets förändring av obeskattade reserver.
NOT 24 Andelar i intresseföretag KO N CE R N E N
MO D E RBO L AGE T
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
Ingående anskaffningsvärden
14 768
14 768
14 768
14 768
Inköp
10 000
0
10 000
0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
24 768
14 768
24 768
14 768
2014-12-31
2013-12-31
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
16 399
16 399
Ingående nedskrivningar
-6 545
-4 445
-6 545
-4 445
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
16 399
16 399
Årets nedskrivningar
-2 000
-2 100
-2 000
-2 100
Utgående redovisat värde
16 399
16 399
Utgående ackumulerade nedskrivningar
-8 545
-6 545
-8 545
-6 545
Utgående redovisat värde
16 223
8 223
16 223
8 223
24 – ÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING – 25
Belopp i tkr om inget annat anges
Belopp i tkr om inget annat anges
NOT 25 Specifikation andelar i intresseföretag
NOT 29 Förändring av eget kapital KON CERNEN
MOD ER BOL AG E T
KO NC E RNE N
Kapitalandel
Rösträttsandel
Antal
andelar
Bokfört
värde
Kapitalandel
Rösträttsandel
Antal
andelar
Bokfört
värde
Kalix Vindkraft AB
29 %
29 %
79 520
6 223
29 %
29 %
79 520
6 223
Lulekraft AB
50 %
50 %
100 000
10 000
50 %
50 %
100 000
10 000
Namn
16 223
Org.nr
Säte
16 223
Eget kapital
Resultat
Org.nr
Säte
Eget kapital
Resultat
Belopp vid årets ingång
Aktiekapital
Reservfond
18 000
452 997
Utdelning
Återbetalning aktieägartillskott
Kalix Vindkraft AB
556686-1729
Kalix
13 581*
0
556686-1729
Kalix
13 581*
0
Förskjutning mellan bundna och fria reserver
Lulekraft AB
556195-0576
Luleå
14 756*
0
556195-0576
Luleå
14 756*
0
Årets resultat
Utgående redovisat värde
Balanserade
vinstmedel
inklusive
årets resultat
Minoritetsintresse
650 468
6 216
-100 001
-172
10 140
-746
18 000
452 251
746
74 878
336
636 231
6 380
*För Kalix Vindkraft AB avses ägarandelen av kapitalet avses per 2013-12-31 och för Lulekraft AB per 2014-12-31.
Värdet på minoritetsinnehavet i Kalix Vindkraft AB bedöms kontinuerligt genom kassaflödesvärderingar.
Värdet på innehavet påverkas bland annat av elprisets och räntans utveckling.
MO D E RBO L AGE T
NOT 26 Andra långfristiga värdepappersinnehav
KON C ER N EN
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
MOD ER BOL AG E T
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
45
45
45
45
Disposition enligt beslut av årets årsstämma
Belopp vid årets ingång
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
45
45
45
45
Utdelning
Utgående redovisat värde
45
45
45
45
Erhållna aktieägartillskott
Aktiekapital
Reservfond
Balanserat
resultat
18 000
3 600
425 512
51 964
51 964
-51 964
-100 001
10 140
Årets resultat
Utgående redovisat värde
Avser innehav i Svenska Värmeverkens Ekonomiska Förening.
NOT 27 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
KON C ER N EN
MOD ER BOL AG E T
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
Upplupna intäkter värme och kyla
29 609
26 331
29 609
26 331
Upplupna intäkter el
32 067
34 373
32 067
34 373
Upplupna nätavgifter elnät
16 520
15 464
0
0
Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
19 206
13 928
10 287
8 700
Utgående redovisat värde
97 402
90 096
71 963
69 404
NOT 28 Kortfristiga placeringar
KON C ER N EN
MOD ER BOL AG E T
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
Bokfört värde
5 576
25 576
5 576
25 576
Marknadsvärde
6 161
25 707
6 161
25 707
Årets
resultat
52 047
18 000
3 600
387 615
52 047
26 – ÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING – 27
Belopp i tkr om inget annat anges
Belopp i tkr om inget annat anges
NOT 30 Förändring av eget kapital, föregående år NOT 31 Obeskattade reserver
KON C ER N EN
MO D E RBO L AGE T
Aktiekapital
Reservfond
Balanserade
vinstmedel
inklusive
årets resultat
Belopp vid årets ingång enligt fastställd balansräkning vid tidpunkten för övergång
till BFNAR 2012:1
18 000
465 486
577 533
Belopp vid årets ingång efter justeringar vid övergång till BFNAR 2012:1
18 000
465 486
577 533
-12 461
12 461
Disposition enligt beslut av årets årsstämma
Utdelning
-24 030
Lämnade koncernbidrag
-13 000
Skatteeffekt koncernbidrag
Minoritetsintresse
Ackumulerade överavskrivningar av maskiner och andra tekniska anläggningar
2013-12-31
320 780
334 919
NOT 32 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Årets förändring redovisas bland personalkostnader i resultaträkningen.
2 860
Återbetalning aktieägartillskott
21 373
Årets resultat
72 370
NOT 33 Uppskjuten skatt
KO N CE R N E N
Justeringar för jämförelseåret vid övergång till BFNAR 2012:1
Ändrad avskrivning på grund av komponentavskrivning
1 252
Uppskjuten skatt
-275
Ändrad andel av egen kapitalandel i obeskattade reserver
Ackumulerade överavskrivningar
-73
Korrigeringar
452 997
650 468
2014-12-31
2014-12-31
2013-12-31
2013-12-31
2013-12-31
Temporär
skillnad
Uppskjuten
fordran
Uppskjuten
skuld
Temporär
skillnad
Uppskjuten
fordran
Uppskjuten
skuld
134 645
613 023
1 252
612 023
134 865
Övriga temporära skillnader
-3
18 000
2014-12-31
Obeskattade reserver
-28
Minoritetens andel
Utgående redovisat värde
2014-12-31
Byggnader och mark
6 216
1 895
38
455
38
135 100
2014-12-31
2014-12-31
2014-12-31
2013-12-31
2013-12-31
2013-12-31
Temporär
skillnad
Uppskjuten
fordran
Uppskjuten
skuld
Temporär
skillnad
Uppskjuten
fordran
Uppskjuten
skuld
38
0
215
38
0
Summa
0
275
0
135 140
M O DE R B O L AGE T
MODERBOLAGET
Aktiekapital
Uppskrivningsfond
Balanserat
resultat
Årets
resultat
Belopp vid årets ingång enligt fastställd balansräkning vid tidpunkten för övergång
till BFNAR 2012:1
18 000
3 600
374 460
Belopp vid årets ingång efter justeringar vid övergång till BFNAR 2012:1
18 000
3 600
374 460
53 708
53 708
-53 708
Disposition enligt beslut av årets årsstämma
Utdelning
-24 030
Lämnade koncernbidrag
-13 000
Skatteeffekt koncernbidrag
53 708
2 860
Erhållna aktieägartillskott
21 374
Årets resultat
61 936
Justeringar för jämförelseåret vid övergång till BFNAR 2012:1
Ändrad avskrivning på grund av komponentavskrivning
215
Uppskjuten skatt byggnad
-47
Koncernbidrag
Utgående redovisat värde
18 000
3 600
10 140
-10 140
425 512
51 964
Övriga temporära skillnader
Byggnader och mark
Summa
174
0
47
0
47
28 – ÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING – 29
Belopp i tkr om inget annat anges
NOT 34 Långfristiga skulder KON C ER N EN
2014-12-31
MOD ER BOL AG E T
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
0
Förfaller inom ett år
Skulder till kreditinstitut
1 312
0
1 312
Skulder till koncernföretag
500
500
–
–
Skulder anslutningslån
184
173
184
173
1 996
673
1 496
173
0
Förfaller senare än ett år men inom fem år efter balansdagen
Skulder till kreditinstitut
2 500
0
2 500
Skulder till koncernföretag
2 000
2 000
–
–
524
594
524
594
5 024
2 594
3 024
594
0
Skulder anslutningslån
Förfaller senare än fem år efter balansdagen
Skulder till kreditinstitut
17 000
27 250
0
Skulder till koncernföretag
6 000
6 500
–
–
Skulder anslutningslån
1 425
1 538
1 425
1 538
24 425
35 288
1 425
1 538
NOT 35 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
KON C ER N EN
MOD ER BOL AG E T
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
Upplupna löner
6 600
6 285
2 970
2 334
Upplupna investeringskostnader värme och kyla
3 273
1 950
3 273
1 950
23 739
26 258
23 739
26 258
Upplupna kostnader elcertifikat
Upplupna kostnader inköp el
33 528
31 053
33 528
31 053
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
49 292
23 143
41 040
15 834
116 432
88 689
104 550
77 429
Utgående redovisat värde
Luleå den 27 mars 2015
Mona Blom
Ordförande
Mattias Karlsson
Ledamot
Bernt Gran
Ledamot
Jens Lundqvist
Ledamot
Peter Bergström
Ledamot
Stina Blombäck
Ledamot
Ann-Helene Willberg
Personalrepresentant
Daniel Kågström
Personalrepresentant
Min revisionsberättelse har lämnats den 31 mars 2015
Hans Öystilä
Auktoriserad revisor
Christina Sandquist
Ledamot
Anneli Sjömark
Verkställande direktör
30 – FEM ÅR I SAMMANDRAG
N Y C K E LTA L - 3 1
Fem år i sammandrag - koncernen
Nyckeltal
2014
2013
2012
2011
2010
EKONOMI
Rörelseintäkter, totalt koncernen
mnkr
1 008
1 034
1 050
1 034
1 041
rörelsegren elhandel
mnkr
388
434
467
476
465
rörelsegren värme och kyla
mnkr
318
317
309
289
320
rörelsegren elnät
mnkr
157
150
140
130
119
rörelsegren pellets
mnkr
87
126
130
121
139
rörelsegren bredband
mnkr
26
25
23
22
21
Rörelseresultat efter avskrivningar
mnkr
117
93
107
89
84
Resultat efter finansiella poster
mnkr
113
94
113
87
83
Årets resultat
mnkr
87
72
110
62
60
Investeringar materiella anläggningstillgångar
mnkr
149
189
106
77
71
Elkraftshandel
GWh
899
936
962
896
858
Fjärrvärmeproduktion1
GWh
873
904
940
855
999
ENERGIOMSÄT TNING
Eldistribution (nät)
GWh
919
873
823
821
842
Graddagar (SMHI)2
GD
4 522
4 696
5 179
4 696
5 612
Pelletsproduktion
ton
82 131
78 314
82 205
82 852
84 545
ABONNEMANG
Eldistribution (nät)
antal
39 961
39 513
39 571
39 332
39 228
Fjärrvärmedistribution3
antal
9 977
9 922
9 837
9 741
9 612
Medelantal anställda
antal
143
146
137
142
139
Utbetalda löner och andra ersättningar
mnkr
66
64
58
58
57
Nyckeltal koncernen
2014
2013
2012
2011
2010
Räntabilitet på totalt kapital
7,7 %
6,4 %
7,6 %
6,4 %
5,9 %
Räntabilitet på eget kapital
7,9 %
6,7 %
8,4 %
7,0 %
6,7 %
Kassalikviditet
138,7 %
190,9 %
197,0 %
149,7 %
136,5 %
Balanslikviditet
159,0 %
199,2 %
204,6 %
160,3 %
144,8 %
72,1 %
71,8 %
68,8 %
62,1 %
59,2 %
114,4 %
81,5 %
165,9 %
253,0 %
164,7 %
Nyckeltal moderbolaget
2014
2013
2012
2011
2010
Räntabilitet på totalt kapital
6,9 %
5,3 %
7,7 %
6,7 %
6,1 %
Räntabilitet på eget kapital
7,2 %
5,9 %
9,0 %
7,8 %
7,3 %
Kassalikviditet
176,0 %
177,3 %
177,6 %
150,9 %
136,7 %
Balanslikviditet
178,2 %
179,0 %
178,9 %
152,4 %
138,4 %
73,1 %
69,4 %
65,4 %
59,7 %
56,6 %
254,4 %
73,8 %
178,7 %
700,6 %
320,4 %
Soliditet
Självfinansieringsgrad
Soliditet
Självfinansieringsgrad
PERSONAL
ANL ÄGGNINGAR, ELDISTRIBUTION
Mottagningsstationer 130/40 kV
antal
Regionledningar 130 kV
km
2
2
2
2
2
22
20
18
11
11
Nyckeltalsdefinitioner
Räntabilitet på totalt kapital
Högspänningsledningar 40 kV
Luftledning
km
120
105
105
105
105
Jordkabel
km
14
12
11
11
11
Fördelningsstationer 130–40 kV/20–10 kV
antal
15
15
15
15
15
Räntabilitet på totalt kapital talar om hur väl företaget lyckas förränta de tillgångar företaget
disponerar över.
Räntabilitet på eget kapital
Högspänningsledningar 20–10 kV
Luftledning
km
461
460
531
551
564
Luftledning isolerad
km
347
325
257
238
227
Jordkabel
km
623
574
535
488
481
Nätstationer 0,4 kV
antal
1 296
1 269
1 263
1 257
1 251
km
601
596
605
609
618
Jordkabel
km
1 791
1 697
1 608
1 516
1 497
Kassalikviditet
Balanslikviditet
Omsättningstillgångar
Kortfristiga skulder
Balanslikviditet visar på företagets effektivitet när det gäller lagerhantering och försäljning.
Produktionsanläggningar, permanenta
antal
5
5
5
5
5
Total effekt
MW
340
340
340
340
340
Huvudkulvertledningar 300–800 mm
km
40
40
40
40
40
Fördelnings- och servisledningar 22–200 mm
km
403
399
397
393
399
Soliditet
Produktionen baseras på överskottsgas, el, olja och biobränsle.
Graddagar ger ett mått på hur temperaturen för året avvikit från den normala temperaturen. Normala graddagar för Luleå är 5 272.
3
Enskild förbindelse kan betjäna flera användare, exempelvis i flerfamiljsfastigheter och större företag.
Eget kapital
Balansomslutning
Soliditet visar i procent hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget
kapital. Måttet ger en indikation på företagets stabilitet och förmåga att motstå förluster och
klara sig på längre sikt.
Självfinansieringsgrad
2
Omsättningstillgångar – varulager
Kortfristiga skulder
Kassalikviditet visar på företagets kortsiktiga förmåga att betala sina skulder.
ANL ÄGGNINGAR, FJÄRRVÄRME
1
Resultat efter finansiella poster – schablonskatt (22 %)
Genomsnittligt eget kapital
Räntabilitet på eget kapital talar om hur väl företaget lyckas förränta ägarnas kapital.
Lågspänningsledningar 0,4 kV
Luftledning
Rörelseresultat + finansiella intäkter
Genomsnittlig balansomslutning
Kassaflöde före förändring i rörelsekapital och investeringar
Årets investeringar
Självfinansieringsgraden är ett mått på hur stor del av årets investeringar som kunnat finansieras
med under året internt tillförda medel.
32 – KONCERNLEDNING
STYRELSE - 33
1.
2.
1.
2.
4.
5.
3.
3.
5.
4.
6.
ST YREL SE
KONCERNLEDNING
1. Susanne Eriksson
Tillförordnad chef Marknad och Utveckling
7.
6.
7.
2. Patrik Andersson
Chef Elhandel
1. Peter Bergström
Ledamot
7.
2. Daniel Kågström
Personalrepresentant
3. Christina Sandkvist
Ledamot
3. Anneli Sjömark
Vd och koncernchef
4. Bernt Grahn
Ledamot
4. Vidar Langås
Ekonomichef
5. Jens Lundqvist
Ledamot
5. Magnus Johansson
Chef Värme och Kyla
6. Ann-Helene Willberg
Personalrepresentant
6. Bengt Hietaniemi
Chef Fastighet och Försörjning
7. Katharina Frank
Personalchef
7. Mattias Karlsson
Ledamot
8. Tommy Haapala
Chef Elnät
8. Stina Blombäck
Ledamot
9. Lars Stenberg
Vd Bioenergi
8.
9.
8.
9.
9. Mona Blom
Ordförande
34 - ÅRSREDOVISNING
vinter. Foto: Maria Åsén, Anders Alm, Tomas Bergman
Luleå Energi AB, Box 50100, 973 23 Luleå. Telefon 0920-26 44 00. www.luleaenergi.se