Årsredovisning 2014
Årsredovisning HÅLLBARHET – 3 Luleå Energi och hållbarhet HÅLLBARHET Tillgången på energi har stor betydelse i vårt moderna samhälle. Samtidigt orsakar utvinning och användning av energi påverkan på miljön och samhället i stort. Energibranschen arbetar därför med att minska sin miljöpåverkan. Här är energibolagen viktiga aktörer som kan vara med och driva utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Vi inom Luleå Energi har arbetat med hållbarhetsfrågor under en längre tid. Genom att leverera energi och tjänster på ett ansvarsfullt sätt vill vi bidra till ett hållbarare samhälle och vara en drivkraft för kund och samhälle. Hållbarhet är därför en stående fråga på vår agenda och vi ska beakta hållbarhetsperspektivet i våra beslut. Ekonomiskt ansvar Vår verksamhet bygger på långsiktigt ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar. Några exempel på koncerngemensamma mål under perioden 2014–2016 är • att ha en avkastning på koncernens egna kapital på 7,5 %. • att förbättra tillgängligheten och informationen till våra kunder och övriga intressenter. • att Luleå Energi ska tillhöra topp tre i den årliga kundundersökningen som görs av Svenskt Kvalitetsindex. • att våra medarbetare har individuella mål. Socialt ansvar Miljöansvar • att den egna elanvändningen inom koncernen är förnybar. • att öka de klimatneutrala produkterna i koncernen. I dag redovisas hållbarhetsarbetet på olika sätt i koncernen, bland annat genom • ekonomiska indikatorer i årsredovisningen. • sociala indikatorer i personalbokslut, medarbetarundersökningar och kundutvärderingar. • miljömässiga indikatorer till vår ägare. Vägen framåt Under 2015 kommer en väsentlighetsanalys att genomföras i syfte att fastställa de viktigaste hållbarhetsfrågorna för koncernen. Analysen ska bidra till att fokusera och strukturera hållbarhetsarbetet och på sikt kan den även användas för att se över och utveckla mål, mätetal och strategiska aktiviteter. Vårt mål är också att kunna utöka omfattningen av den externa hållbarhetsredovisningen framöver. INNEHÅLL Hållbarhet.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Vd-ord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Våra affärsområden.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Sponsring. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Förvaltningsberättelse.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Resultaträkning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Balansräkning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Kassaflödesanalys. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Tilläggsupplysningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Noter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Revisionsberättelse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Fem år i sammandrag .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Nyckeltal........................................... 31 Koncernledning............................... 32 Styrelse............................................. 33 4 – VD HAR ORDET VD HAR ORDET – 5 ”Luleå Energis priser på elnät och fjärrvärme är bland de lägsta i Sverige. Det är en viktig konkurrensfördel i arbetet med att hålla Luleå attraktivt, både för näringsliv och privatpersoner.” VD ANNELI SJÖMARK HAR ORDET Ett ökat kundfokus med trygghet och service är en framgång Sveriges nöjdaste kunder! Det hade Luleå Energi-koncernen när vi gick in i 2014 – ett faktum vi är otroligt glada och stolta över. Koncernens resultat är också glädjande; det landade efter finansiella poster på cirka 113 miljoner. Vinsten är ett något bättre utfall än förväntat och ett resultat av många händelser. Låt oss göra en tillbakablick! År 2014 startade ovanligt varmt, med bara 70 procent av kylan ett normalår. Det här gav generellt sett lägre försäljning i koncernen. Men det kompenserades till viss del av lägre kostnader. Elpriset har legat på historiskt låga nivåer under 2014. Detta, tillsammans med låga oljepriser och den varma väderleken, har missgynnat vår försäljning. Men det har enbart till viss del påverkat vårt resultat. Behovet av våra tjänster har ändå varit konstant. Investeringarna har legat på en fortsatt hög nivå. Luleå Energi har genomfört ett större antal re- och nyinvesteringar under året, och dessa uppgick totalt till cirka 149 miljoner kronor. I februari 2014 förvärvade Luleå Energi AB 50 procent av aktierna i Lulekraft AB från Luleå Kommunföretag AB. Därmed äger vi nu tillsammans med SSAB kraftvärmeverket, som förser fjärrvärmesystemet med cirka 90 procent av det hetvatten som används till fjärrvärme. vara en samhällsrisk i sig. Vår prioritet i akuta situationer kommer även fortsättningsvis att vara lagning av fel. Men nu förbättrar vi också vår kommunikation, bland annat via webb, sociala medier, appar och telefon. Som kund hos oss, ska man ha rätt till både tydlighet och trygghet. EN VÄXA NDE KO M M U N M ED L ÅGA PR ISE R Vår kommun Luleå växer och utvecklas, till vår stora glädje. Och en förutsättning för det är ju oftast el och värme. Därför är Luleå Energi i allra högsta grad med i den utvecklingen. Här kan vi leva upp till vår vision att vara en drivkraft för både kund och samhälle. Att det dessutom kan ske till konkurrenskraftiga priser bidrar även det till utveckling och tillväxt. Luleå Energis priser på elnät och fjärrvärme är bland de lägsta i Sverige. Det är en viktig konkurrensfördel i arbetet med att hålla Luleå attraktivt, både för näringsliv och privatpersoner. Den 1 september tog vi dessutom bort det så kallade tillsvidarepriset. Detta var en dyrare form av elavtal för de elhandelskunder som inte gjort ett aktivt val. Tillsvidarepriset används av andra i branschen och har varit politiskt kritiserat. Att ta bort det var därför ett naturligt steg, helt i linje med vår devis: närhet och omtanke. H Å L L B A RH E T FÖ R EN FR A MTI D I F ÖR ÄN DR IN G STO R T EL AVB ROT T M ED SNA B B I NSATS På sensommaren hade vi tyvärr ett mycket stort elavbrott i centrala delar av Luleå. Orsaken var en skada på en spänningstransformator, och upp till 15 000 kunder blev utan el. Utöver den direkta effekten av elavbrottet, drabbades även fjärrvärmen och bredbandsnätet i varierande utsträckning. En snabb och fokuserad insats av våra medarbetare gjorde att felet kunde avhjälpas relativt snabbt. Här var det en stor fördel att ha väl tränad, erfaren och utbildad personal. De kunder som drabbades värst blev utan ström i cirka tre timmar. Det stora avbrottet satte fokus på hur avgörande det är med väl fungerande information – till såväl kunder som media och omvärld. Att hela tiden berätta vad som händer, om det händer. Behovet av information från allmänheten är enormt, och om de upplever att sådan saknas kan det nästan Starka förändringsvindar råder i branschen, något vi också har märkt av. Nu kommer nya aktörer och nya alternativ med förnybar energi. Allt drivet av både marknadskrafter och politiska beslut. Även vår koncern påverkas förstås, och året har präglats av flera utmaningar. Här gäller det att fortsätta arbeta med satsningar som ligger i tiden, för att möta både ändrade förutsättningar och behov. En viktig del är att fortsätta vårt hållbarhetsarbete. Som alltid arbetar vi aktivt för att våra kunder ska välja miljövänliga energiprodukter. Likaså vill vi hjälpa dem att effektivisera sin användning av energi. Från och med 2014 erbjuder vi miljövänlig fjärrvärme till våra kunder. Produkten heter Klimatneutral fjärrvärme och är ett välkommet komplement till miljövänlig el. Produkten är helt lokal, eftersom fjärrvärmelösningar ser olika ut i olika kommuner. Det vi gör är att avsätta värme helt >> 6 – VD HAR ORDET A F FÄ R S O M R Å D E N – 7 >> baserad på återvunnen energi, biobränsle och/eller vindel. Ytterligare ett steg i rätt riktning, för ökad hållbarhet! En annan insats för hållbarhet gör Bioenergi AB, vårt dotterbolag. De tillverkar pellets av sågspån, en restprodukt från närliggande sågverk. Det här är en naturlig och miljövänlig produkt, som under året har kämpat väl på en hård marknad. Elen får en allt viktigare roll även i samhällets transportsystem. Här måste användningen av fossila bränslen minska. Det är en förutsättning för att nå samhällets miljömål. Antalet elbilar ökar stadigt och det kommer i sin tur även att påverka elinfrastrukturen. Var man laddar, hur man laddar och vilka tider man laddar sina fordon kommer att påverka våra framtida investeringar. Under 2014 satte vi upp laddstolpar vid kontoret på Porsödalen, och vi arbetar nu med att se över hur en framtida laddinfrastruktur kan se ut i kommunen. Det här är bara början på en mycket spännande utveckling. Men hållbarhet handlar inte bara om produkter och miljö. Det handlar också om att vara en god samhällsmedborgare och att säkra kompetens för framtiden. Genom att lyssna på och bjuda in kommande generationer, tar vi del av nya idéer och växtkraft. Bland annat vill vi underlätta för ungdomar att prova på arbetslivet. Därför har vi under 2014 bildat en studentpool som rycker in vid behov. Vi har även genomfört en ökad satsning på projekt- och examensarbeten för universitetsstudenter. Utöver det har vi också inlett skolsamarbeten, bland annat med gymnasiets program för elkraft. N Ö JDA K U N D E R – AL LT ID VÅR T F R ÄM S TA MÅL Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det varit ett händelserikt år. Det har präglats av utmaningar, såväl genom klimatet som marknadskrafterna och omvärlden. Men också av nya, spännande möjligheter. Framtiden kommer att se annorlunda ut; det kan vi räkna med. Energibranschen genomgår som sagt en kraftig förändring, med nya synsätt både på produktion och marknader. Samtidigt ställer kunderna, med rätta, allt högre krav på sina energibolag. Utmaningarna är många men Luleå Energi-koncernen står redo. Vi fortsätter måna om kontinuerliga förbättringar, kloka beslut och kompetent personal. Alltid med vårt främsta mål i sikte: nöjda kunder. Det är nyckeln till att klara omställningen och stå starka även i framtiden. Väl mött, under energiåret 2015! Luleå Energi-koncernen levererar affärsmässiga produkter och tjänster med maximal kundnytta inom energi och digital kommunikation. Bolaget verkar främst regionalt, men även nationellt, med en vision att vara en drivkraft för kund, samhälle och näringsliv. Anneli Sjömark Vd, Luleå Energi ” Utmaningarna är många men Luleå Energi-koncernen står redo. Vi fortsätter måna om kontinuerliga förbättringar, kloka beslut och kompetent personal.” Tjänster Lunet AB Värme och Kyla Affärsområdet Tjänster underlättar Luleåbornas vardag och hjälper dem att lära sig mer om sin energianvändning. Vi erbjuder även energi- och mättjänster. Vårt intressebolag Lunet AB erbjuder privatpersoner och företag digital kommunikation i form av internet, tv och telefoni, allt prydligt förpackat. Affärsområdet Värme och Kyla ersätter uppvärmning med el och olja. Ett miljövänligt alternativ till Sveriges lägsta priser. Bioenergi i Luleå AB Elhandel Luleå Energi Elnät AB Förnybar energi som bränslepellets är miljömässigt korrekt. Dotterbolaget Bioenergi i Luleå AB tillverkar dessutom pellets med energigaranti. Den ger maximalt med värme för pengarna. Affärsområdet Elhandel är en trygg leverantör som säljer el med hög service. Oavsett vilket av våra avtal kunderna väljer, kan de vara säkra på att vi är en leveranssäker och kostnadseffektiv aktör. Det helägda dotterbolaget Luleå Energi Elnät AB garanterar att Luleåborna får energi i sitt dagliga liv, dessutom till en av Sveriges lägsta nätkostnader. 8 – SPONSRING SPONSRING – 9 ”Framtidens Kalla eller Hellner kanske nöter i längdspåren i Ersnäs, där Ersnäs IF utvecklar nya talanger. En anrik förening som får vårt stöd.” I Luleå Energi Arena kunde Northland Baskets spelare, med Anna Barthold i spetsen, fira SM-guldet 2014. Allt efter en inspirerande kämpainsats. I skäret efter världsstjärnan Alexander Majorov tränar Luleå Konståkningsklubb även när sommarsolen skiner utanför Sunderbyns ishall. Vi investerar i lokal idrott med bredd och spets Det är viktigt för oss att bygga ett attraktivt Luleå och ge människor möjlighet till en värdefull fritid med sport och aktiviteter. Vi är också stolta över våra elitlag som utmanar de bästa. Därför sponsrar vi idrotten och bidrar till att fler kan göra mer med hjälp av våra insatser. Luleå Roller Derbys tävlingslag Slaughters Daugthers lockar tuffa tjejer. Tillsammans utvecklar de en ny spännande sport som växer. Luleå Hockey vann Champions Hockey League i Europa, efter att ha slagit ut Skellefteå AIK i semin och Frölunda Hockey i finalen. En final som sändes i 28 länder. 1 0 – F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E – 1 1 Förvaltningsberättelse Luleå Energi AB. Org.nr: 556139-8255 Styrelsen och verkställande direktören för Luleå Energi AB får härmed avge årsredovisning och koncernårsredovisning för räkenskapsåret 2014. Allmänt om verksamheten Koncernens affärsidé är att erbjuda kunder energileveranser och tjänster med god kvalitet till konkurrenskraftiga priser. Vår vision är att vara en drivkraft för kund och samhälle. Koncernen består av moderbolaget Luleå Energi AB, det helägda dotterbolaget Luleå Energi Elnät AB, det till 91 % ägda dotterbolaget Bioenergi i Luleå AB, det till 50 % ägda joint venture-bolaget Lunet AB och det till 29 % ägda bolaget Kalix Vindkraft AB. Från och med februari 2014 äger även Luleå Energi AB 50 % av intressebolaget Lulekraft AB. Luleå Energi startade sin verksamhet den 1 januari 1971. Moderbolaget ägs till 100 % av Luleå Kommunföretag AB. Luleå Energi AB har sitt säte i Luleå. Moderbolaget Luleå Energi AB:s affärsområden omfattar elhandelsverksamhet, energitjänster samt produktion och distribution av fjärrvärme och fjärrkyla. Bolaget utför även administrativa tjänster åt dotterbolag och joint venture-bolag. Elnätsverksamhet bedrivs i dotterbolaget Luleå Energi Elnät AB och produktion av träpellets sker i fabriken som ägs av dotterbolaget Bioenergi i Luleå AB. Lunet AB äger, sköter driften av och bygger ut det fiberoptiska nätet i Luleå. Intressebolaget Lulekraft AB producerar i sitt kraftvärmeverk elkraft, ånga och hetvatten. Elkraften och ångan säljs till SSAB Tunnplåt i Luleå. Hetvattnet säljs till moderbolaget Luleå Energi AB och utgör cirka 90 % av behovet för fjärrvärmen. Resterande 10 % produceras i Luleå Energi AB:s egna anläggningar. All hetvattenproduktion samordnas av Lulekraft AB, oavsett vilken anläggning som producerar. Fjärrvärmenät, mätinsamling och kundkontakter hanteras av Luleå Energi AB. I intresseföretaget Kalix Vindkraft AB produceras el från tre vindkraftverk uppsatta i Axelsvik i Kalix kommun samt fem verk på Seskarö i Haparanda kommun. Året som gått Sammantaget är årets resultat för Luleå Energi-koncernen något bättre än det förväntade. Koncernen påverkas i hög grad av klimatet och ovanligt kalla och/eller varma perioder påverkar affärsområdena både på kostnads- och intäktssidan. För moderbolaget Luleå Energi AB har det ovanligt varma året haft en negativ inverkan på bolagets försäljning av fjärrvärme. En varierande gastillgång för fjärrvärmeverksamheten under sommaren har inneburit ökade bränslekostnader. I övrigt är fjärrvärmen nu i princip färdigutbyggd inom kommunens tätortsdelar och endast ett fåtal befintliga fastigheter kvarstår som möjliga att ansluta. Årets elförsäljning påverkades även den negativt av det varma vädret. Affärsområdet Tjänster har till uppgift att erbjuda energitjänster och rådgivning till företag och privatpersoner. Energitjänsterna kompletterar kärnverksamheterna för att främja en god energihushållning och skapa konkurrenskraftiga energilösningar för ett hållbart samhälle. Resultatet för affärsområdet utföll i linje med det förväntade. Värdet på minoritetsinnehavet i Kalix Vindkraft AB bedöms kontinuerligt genom kassaflödesvärderingar. Värderingen påverkas bland annat av den förväntade prisutvecklingen på el och elcertifikat samt räntenivåer. Aktieinnehavet i nämnda bolag har i bokslutet skrivits ned med 2,0 mnkr. Sammantaget är utfallet i moderbolaget 9,3 mnkr lägre än det budgeterade. För det helägda dotterbolaget Luleå Energi Elnät AB har ett antal samvarierande faktorer gett en positiv resultatpåverkan. Fler nyanslutningar, minskade elnätsförluster, minskade regionnätsavgifter och en framflyttning av vissa investeringsprojekt står för majoriteten av denna förändring gentemot budget. Bolaget har under 2014 haft fortsatt fokus på att vädersäkra mellanspänningsnätet på landsbygden. Ökade satsningar har genomförts bland annat inom regionnätet och inom skärgårdsnätet. Under 2014 inträffade ett elavbrott överstigande 12 timmar som drabbade 138 kunder. På grund av svårighet att utöva felavhjälpning på ett personsäkert sätt på de skärgårdsöar som drabbades, fick samtliga kunder reducerad ersättning enligt Energimarknadsinspektionens regelverk. Årets resultat i Elnätsbolaget utföll 17,7 mnkr högre än det budgeterade. Marknadsförhållandena på pelletsmarknaden är utmanande med hård konkurrens och tuff prispress och Bioenergi i Luleå AB:s resultat utföll något sämre än det budgeterade. Resultatet i det till hälften ägda joint venture-bolaget Lunet AB var i nivå med det budgeterade. Resultatet i det till hälften ägda intressebolaget Lulekraft AB utföll i linje med det budgeterade. För vårt intressebolag Kalix Vindkraft AB:s vindkraftverk har det varit normala vindförhållanden, men mycket låga priser på el och elcertifikat har präglat 2014. Årets resultat i bolaget ligger något under budget. Koncernens helårsresultat är 112,9 mnkr efter finansiella poster vilket är 7,5 mnkr bättre än det budgeterade. Kunder Den årliga kundnöjdhetsundersökningen som utförs av SKI (Svenskt Kvalitetsindex) visade återigen att Luleå Energi-koncernen har bland branschens mest nöjda kunder i Sverige. Årets Nils Holgersson-undersökning visar att koncernen har det lägsta priset på fjärrvärme och bland de lägsta priserna på elnät, i Sverige. Investeringar Koncernens materiella investeringar uppgick till 149,3 mnkr (188,5 mnkr), varav moderbolagets investeringar utgjorde 34,4 mnkr (96,8 mnkr) och Luleå Energi Elnät AB:s investeringar 94,0 mnkr (74,4 mkr). Bioenergi i Luleå AB investerade i fabriken för produktion av träpellets för 2,3 mnkr (0,9 mnkr). Lunet AB redovisas enligt klyvningsmetoden varför 50 % av dess investeringar ingår i koncernen, vilket innebär 18,6 mnkr (16,4 mnkr). Finanspolicy Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i bolagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, refinansieringsoch kreditrisker. Koncernens finanspolicy för hantering av finansiella risker har utformats av styrelsen, vilket bildar ett ramverk av riktlinjer och regler för finansverksamheten. Ansvaret för koncernens finansiella transaktioner och risker hanteras av moderbolagets ekonomiavdelning. Den övergripande målsättningen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering, samt att minimera negativa effekter på koncernens resultat som uppstår på grund av marknadsfluktuationer. Resultat Koncernens resultat efter finansiella poster uppgick till 112,9 mnkr (94,3 mnkr). Av resultatet svarade moderbolaget för 68,1 mnkr (55,9 mnkr), Luleå Energi Elnät AB för 38,2 mnkr (27,8 mnkr) och Bioenergi i Luleå AB 4,8 mnkr (5,8 mkr). Koncernens andel av joint venture-bolaget Lunet AB:s resultat uppgick till 5,1 mnkr (4,9 mnkr). I koncernens resultat ingår även 1,0 mnkr från intressebolaget Lulekraft AB. Ägare, måluppfyllelse och utdelning I ägardirektiven för 2014 anges ägarnas krav för koncernen på avkastning på eget kapital till 7,5 % och soliditet om minst 45 %. Ägarnas krav är uppfyllda för 2014 med en avkastning på eget kapital på 7,9 % (6,7 %) och en soliditet om 72,1 % (71,8 %). Luleå Energi AB föreslås lämna en aktieutdelning om 37,3 mnkr för räkenskapsåret. Framtida utveckling Ekonomiskt krävs fortsatt goda resultat i koncernen, en nödvändighet för att kunna genomföra de planer och utmaningar koncernen står inför under kommande år. Koncernen fortsätter sin satsning på energitjänster och kommer att etablera fler tjänster för privat- och företagskunder. Förutsättningarna för fjärrvärmeverksamheten i det energisamarbete som finns mellan Luleå Energi AB och SSAB fortsätter, enligt det avtal som gäller till och med år 2022. Avtalet tillförsäkrar Luleå Energi AB och våra kunder goda förutsättningar för värmeförsörjning i framtiden. Fjärrvärmen är nu i princip färdigutbyggd inom kommunens tätortsdelar och endast ett fåtal befintliga fastigheter kvarstår som möjliga att ansluta. Fokus de närmaste åren kommer att vara kunddialog och systemeffektiviseringar. Bland annat kommer fjärrvärmeverksamheten att ansluta till Prisdialogen som är ett gemensamt initiativ av branschen och ett antal kundorganisationer. Luleå Energi Elnät AB fortsätter satsningen på regionnätet eftersom konsekvenserna vid ett eventuellt strömavbrott för kunder blir störst här. Skärgården har få kunder samtidigt som felavhjälpningen är komplicerad och svår. Här vädersäkras nätet inkluderat med utbyggd automation, som minimerar långa strömavbrott och ger en tryggare arbetsmiljö för vår personal. Vår bedömning är att koncernens totala investeringsvolymer fortsatt kommer att ligga på en hög nivå de närmaste åren. Ökade och förändrade myndighetskrav på energibranschen som helhet, fortsatt stora satsningar på elnätet och en förändring av fjärrvärmens reserv- och spetslastkapacitet på de egna fjärrvärmeanläggningarna kommer sannolikt att bidra till detta. För Bioenergi i Luleå AB kommer den närmaste framtiden att präglas av en starkt förändringsbenägen marknad. I det korta perspektivet har produktionskapaciteten, bland annat i lågprisländer, byggts ut och nya volymer söker köpare, samtidigt som en del av den inhemska produktionen har försvunnit. Fortfarande råder pressade priser inom de olika produktsegmenten, både för industripellets och för konsumentpellets. För bolaget är det viktigt att fortsätta med anpassningar till nya förhållanden för att behålla sin lönsamhet. Efterfrågan fortsätter att vara hög på fiberverksamheten i Lunet AB. Tillgång till fiber och det öppna stadsnätet ses numera som en självklar infrastruktur. Arbetet med att garantera och säkerställa hög tillgänglighet och kvalitet fortsätter, tillsammans med reinvesteringar och satsningar på nyanslutningar. Miljöpåverkan Moderbolagets verksamhet Värme och Kyla bedriver verksamhet som regleras enligt miljöbalken (1998:808) 9 kap 6 §. Merparten av den totala fjärrvärmeenergin till Luleånätet levereras till Luleå Energi AB av Lulekraft AB. Som komplement till Lulekraft AB:s leveranser finns, hos Luleå Energi AB, fyra anläggningar som kan producera värme vid behov och som reservanläggningar. Detta sker vid så kallade spetslastbehov, till exempel vid mycket kall väderlek, eventuella störningar och vid revisioner i huvudanläggningen. Sammantaget utgör produktionen av fjärrvärme i Luleå Energis anläggningar 8,1 % (71 GWh) av den totala årsproduktionen på 873 GWh. Vid sidan av huvudnätet finns en produktionsanläggning i Råneå, som svarar för 2,9 % (25 GWh) av årsproduktionen, en mindre närvärmecentral i Antnäs samt en färdigvärmecentral på Kallaxheden. Inom Luleå centrum finns också ett system för fjärrkyla. Fyra av anläggningarna klassas som tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter och innehar tillstånd enligt miljöbalken. Anläggningarna i Råneå och Antnäs klassas som anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter. System för fjärrkyla med nedläggande av intagsledning samt avledning av vatten från älven är en tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken. Tillstånden avser drift av panncentralerna med olika begräsning av produktionen. Med miljöbalkstillstånden följer villkor. I den årliga miljörapporten redovisas bland annat hur dessa tillstånd med villkor har efterlevts. En förändring av reserv- och spetslastkapacitet inom de egna anläggningarna kommer att behövas under de kommande åren, vilket gör att förnyade tillstånd kommer att bli aktuella. Luleå Energi Elnät AB bedriver ingen verksamhet som är klassad som tillståndspliktig enligt miljöbalken (1998:808). Bolaget har dock två anläggningar som klassas som anmälningspliktiga, i form av mellanlagring av impregnerat trä. Bioenergi i Luleå AB bedriver anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Bolaget har trots det frivilligt ansökt om och beviljats tillstånd enligt miljöbalken. Lunet AB bedriver ingen tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet ur miljösynpunkt. Lulekraft AB bedriver tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. FLERÅRSÖVERSIKT KONCERNEN (tkr) Nettoomsättning 2014 2013 2012 2011 2010 1 141 087 1 218 362 1 226 802 1 188 455 1 178 866 Resultat efter avskrivningar 117 196 93 082 107 315 89 427 83 672 Resultat efter finansiella poster 112 893 94 320 112 542 86 754 82 562 Balansomslutning 1 543 295 1 561 138 1 543 296 1 484 058 1 506 717 Eget kapital 1 112 862 1 120 592 1 061 019 922 227 892 337 Avkastning på eget kapital (%) 7,9 6,7 8,4 7,0 6,7 Avkastning på totalt kapital (%) 7,7 6,4 7,6 6,4 5,9 Soliditet (%) Investeringar inklusive elcertifikat Antal anställda 72,1 71,8 68,8 62,1 59,2 148 677 184 447 99 383 71 257 67 724 143 146 137 142 140 FLERÅRSÖVERSIKT MODERBOLAGET (tkr) Nettoomsättning 2014 2013 2012 2011 2010 913 413 960 190 975 975 951 990 949 965 Resultat efter avskrivningar 68 065 52 101 75 564 65 111 60 968 Resultat efter finansiella poster 68 091 55 888 83 283 65 618 63 376 Balansomslutning 973 900 1 095 029 1 116 528 1 055 673 1 092 106 Eget kapital 461 262 498 907 449 768 373 240 345 418 Avkastning på eget kapital (%) 7,2 5,9 9,0 7,8 7,3 Avkastning på totalt kapital (%) 6,9 5,3 7,7 6,7 6,1 Soliditet (%) Investeringar inklusive elcertifikat Antal anställda 73,1 69,4 65,4 59,7 56,6 33 748 92 734 49 522 11 822 13 545 61 60 56 58 56 FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor): balanserad vinst årets vinst 387 614 857 52 046 792 439 661 649 disponeras så att till aktieägaren utdelas 206,97 kr per aktie i ny räkning överföres 37 254 807 402 406 842 Koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser och tilläggsupplysningar. 12 – ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING – 13 Balansräkning Resultaträkning KO N C E R N E N tkr M O D E R B O L AG E T KO N C E R N E N Not 2014-01-01 – 2014-12-31 2013-01-01 – 2013-12-31 2014-01-01 – 2014-12-31 2013-01-01 – 2013-12-31 1 1 141 087 1 218 362 913 413 960 190 27 780 -6 101 -173 650 -185 110 6 212 4 964 0 0 -173 650 -185 110 0 0 6 564 2 111 4 032 1 089 1 007 993 1 034 226 743 795 776 169 Förändring av lager och pågående arbete för annans räkning Aktiverat arbete för egen räkning Punktskatter Övriga rörelseintäkter 2 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader -624 662 -663 874 -534 954 -580 738 3, 4 -93 025 -111 364 -64 024 -73 300 Personalkostnader 5 -93 588 -91 622 -44 027 -40 163 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 6 -78 102 -71 736 -31 890 -29 465 -1 420 -1 332 -835 -222 -890 797 -939 928 -675 730 -723 888 Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat 117 196 94 298 68 065 52 281 Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag 7 Resultat från andelar i joint venture-företag 8 – – 1 614 0 Resultat från andelar i intresseföretag 9 -1 000 -1 702 -1 000 -1 702 – – 1 736 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 14 6 497 7 134 6 497 7 134 Byggnader och mark 15 184 399 187 345 146 028 148 803 Förbättringar på annans fastighet 16 807 797 807 797 Maskiner och andra tekniska anläggningar 17 786 234 765 006 342 886 349 379 Inventarier, verktyg och installationer 18 24 255 15 233 11 744 7 541 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 19 101 649 60 493 10 653 3 934 1 097 344 1 028 874 512 118 510 454 – – 16 399 16 399 8 500 9 000 29 985 29 985 10 2 687 5 498 3 329 6 264 Räntekostnader och liknande resultatposter 11 -5 990 -2 557 -5 653 -776 112 893 95 537 68 091 56 067 Resultat efter finansiella poster 12 Resultat före skatt -16 000 -13 000 -1 860 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter för elcertifikat Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 20, 21 Fordringar hos koncernföretag Andelar i joint venture-företag 22, 23 – – 46 050 46 050 0 0 16 000 17 000 24, 25 16 223 8 223 16 223 8 223 Andra långfristiga värdepappersinnehav 26 45 45 45 45 Uppskjuten skattefordran 33 Fordringar hos joint venture-företag Andelar i intresseföretag 38 0 38 0 24 806 17 268 124 741 117 702 1 128 647 1 053 276 643 356 635 290 Råvaror och förnödenheter 18 811 19 204 4 052 4 475 Färdiga varor och handelsvaror 33 500 1 720 0 0 624 349 0 0 52 935 21 273 4 052 4 475 0 Ränteintäkter och liknande resultatposter Bokslutsdispositioner Not TILLGÅNGAR Rörelsens intäkter Nettoomsättning tkr 11 286 96 893 82 537 66 231 67 353 -21 679 -18 957 -14 184 -15 389 75 214 63 580 52 047 51 964 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Pågående arbete för annans räkning Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skatt på årets resultat 13 Fordringar hos koncernföretag Fordringar hos joint venture-företag ÅRETS RESULTAT Aktuella skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Hänförligt till Moderbolagets aktieägare Minoritetsintresse M O D E R B O L AG E T 74 878 63 106 – – 336 474 – – 27 87 005 94 066 77 121 80 670 138 729 270 324 148 648 271 948 0 0 1 000 1 000 1 142 233 1 142 233 21 192 1 221 10 375 323 97 402 90 096 71 963 69 404 345 470 455 940 310 249 423 578 5 576 25 576 5 576 25 576 10 667 6 287 10 667 6 287 414 648 509 076 329 544 458 916 1 543 295 1 562 352 973 900 1 095 206 Kortfristiga placeringar Övriga kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 28 14 – ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING – 15 Balansräkning Kassaflödesanalys KON C ER N EN tkr Not 2014-12-31 MOD ER BOL AG E T 2013-12-31 2014-12-31 KO N CE R N E N 2013-12-31 tkr EGET KAPITAL OCH SKULDER Resultat efter finansiella poster Eget kapital Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet * Bundet eget kapital Reservfond Bundna reserver 18 000 18 000 18 000 18 000 0 0 3 600 3 600 452 251 452 997 0 0 470 251 470 997 21 600 21 600 561 353 587 362 0 0 Fritt eget kapital Fria reserver Balanserad vinst eller förlust 0 0 387 615 74 878 63 106 52 047 51 964 636 231 650 468 439 662 477 476 1 106 482 1 121 465 0 0 Minoritetsintressen 6 380 6 216 0 0 Summa eget kapital 1 112 862 1 127 681 461 262 499 076 Årets resultat Eget kapital hänförligt till moderföretagets aktieägare 425 512 Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital – – 320 780 334 919 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 32 5 079 5 650 2 517 2 677 Uppskjuten skatteskuld 33 0 0 0 47 135 100 135 140 0 0 140 179 140 790 2 517 2 724 Långfristiga skulder 34 Skulder till kreditinstitut Skulder till koncernföretag Skulder anslutningslån 19 500 27 250 2 500 0 8 000 8 500 0 0 1 948 2 132 1 948 2 132 29 448 37 882 4 448 2 132 Skulder till kreditinstitut 34 1 312 0 1 312 0 Övriga kortfristiga skulder till koncernföretag 34 500 500 0 0 Skulder anslutningslån 34 184 173 184 173 18 0 0 0 Leverantörsskulder 46 294 89 399 15 505 58 938 Skulder till koncernföretag 35 657 35 347 35 484 91 927 Aktuella skatteskulder 10 829 10 355 0 0 Övriga skulder 49 580 31 536 27 858 27 888 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 35 95 537 68 091 56 067 116 432 88 689 104 550 77 429 260 806 255 999 184 893 256 355 1 543 295 1 562 352 973 900 1 095 206 Ställda säkerheter Inga Inga Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Inga – – 17 000 27 250 80 116 74 710 34 558 31 720 -22 193 -15 526 -15 178 -15 328 170 816 154 721 87 471 72 459 -31 661 1 128 424 -515 -26 048 114 239 -32 986 14 473 -35 870 -61 323 -24 599 265 007 93 931 140 811 14 359 -25 606 -31 442 -25 606 -31 442 26 243 35 513 26 243 35 513 -149 314 -189 530 -34 386 -97 817 Förändring av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Avyttring av immateriella anläggningstillgångar Avyttring av materiella anläggningstillgångar 2 157 137 3 10 -146 520 -185 322 -33 746 -93 736 -8 434 -673 2 316 -187 Finansieringsverksamheten Amortering av skuld Utdelning -100 173 -24 030 -100 001 -24 030 Förändring av kortfristiga placeringar 20 000 86 365 20 000 86 365 Amortering av långfristiga fordringar 500 500 1 000 1 000 -10 000 0 -10 000 0 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Koncernbidrag Kassaflöde från finansieringsverksamheten -16 000 0 -16 000 -13 000 -114 107 -62 162 -102 685 50 148 4 380 -29 229 4 380 -29 229 6 287 35 516 6 287 35 516 10 667 6 287 10 667 6 287 Likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut *Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar Förlust vid avyttring av anläggningstillgångar Förändring av pensionsreserv Borgensförbindelser till förmån för koncernföretag 112 893 111 379 Årets kassaflöde Kortfristiga skulder Förskott från kunder 2013-01-01 – 2013-12-31 Förändring av kortfristiga fordringar Kassaflöde från investeringsverksamheten Avsättningar för uppskjuten skatt 2014-01-01 – 2014-12-31 Förändring av varulager och pågående arbeten Förvärv av materiella anläggningstillgångar 31 2013-01-01 – 2013-12-31 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Obeskattade reserver 2014-01-01 – 2014-12-31 Den löpande verksamheten 29, 30 Aktiekapital (180 000 aktier) MO D E RBO L AGE T Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar KO N CE R N E N MO D E RBO L AGE T 2014-01-01 – 2014-12-31 2013-01-01 – 2013-12-31 2014-01-01 – 2014-12-31 2013-01-01 – 2013-12-31 78 102 71 735 31 890 29 465 -783 -108 -3 -10 1 368 1 136 830 188 -571 -153 -159 -23 2 000 2 100 2 000 2 100 80 116 74 710 34 558 31 720 16 – ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING – 17 Tilläggsupplysningar Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och för första året också enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Detta är första året K3 tillämpas och övergångsdatum till K3 har fastställts till den 1 januari 2013. Vid övergången till K3 har bestämmelserna i kapitel 35, Första gången detta allmänna råd tillämpas, använts, vilka kräver att företag til�lämpar K3 retroaktivt. Detta innebär att jämförelsesiffrorna för 2013 är omräknade enligt K3 med undantag för ett antal frivilliga och obligatoriska undantag från denna generella regel, vilka syftar till att underlätta överången till K3. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen. Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och samtliga dotterföretag. Dotterföretag är företag i vilka moderföretaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av röstetalet eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att ett förvärv av dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. Intresseföretag är företag som koncernen har ett betydande inflytande över, men inte ett bestämmande inflytande. Detta anses föreligga vid en ägarandel på lägst 20 % och högst 50 % av rösterna. Joint venture är företag där det finns en avtalsenlig överenskommelse med en eller flera samägare om ett gemensamt bestämmande inflytande över företagets finansiella och operationella strategier. Innehavet i Kalix Vindkraft AB redovisas i enlighet med anskaffningskostnadsmetoden i koncernredovisningen, med hänvisning till att företaget har ringa betydelse med hänsyn till årsredovisningens krav på rättvisande bild. Innehavet i joint venture-företaget Lunet AB redovisas enligt klyvningsmetoden. Det innebär att bolagen redovisas som om de vore dotterföretag, med den skillnaden att endast koncernens ägarandel av företagets intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder redovisas i koncernens resultat- och balansräkningar. Innehavet i joint venture-företaget Lulekraft AB redovisas till anskaffningsvärde. I resultaträkningen redovisas erhållen utdelning som intäkt. Koncerninterna fordringar, skulder, intäkter, kostnader, vinster och förluster som uppkommit genom transaktioner mellan koncernföretag elimineras i sin helhet vid upprättande av koncernredovisningen. Vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och joint venture-företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Förluster elimineras på samma sätt som vinster men betraktas som en nedskrivningsindikation. Intäktsredovisning Inkomsten redovisas till verkligt värde av vad företaget fått eller kommer att få. Det innebär att företaget redovisar inkomsten till nominellt värde (fakturabelopp) om företaget får ersättning i likvida medel direkt vid leveransen. Avdrag görs för lämnade rabatter. Vid försäljning av varor redovisas företagets inkomster som intäkt: när företaget har överfört de väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande till köparen, när företaget inte behåller något engagemang i den löpande förvaltningen som förknippas med ägande och inte heller utövar någon reell kontroll över de varor som sålts, när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, när det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som företaget ska få av transaktionen kommer att tillfalla företaget samt när de utgifter som uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Inkomst från uppdrag på löpande räkning redovisas som intäkt i takt med att arbete utförs och material levereras eller förbrukas. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar i balansräkningen. På basis av tillgänglig information är det sannolikt att den framtida ekonomiska nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller koncernen och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda förbättrats i förhållande till den nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden med beräknat restvärde och sker linjärt över tillgångens eller komponentens beräknade nyttjandeperiod. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader Markanläggningar Förbättringar på annans fastighet Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer KoncernenModerbolaget 10–100 år 10–100 år 20–25 år 20–25 år 20 år 20 år 10–20 år 10–20 år 3–10 år 3–7 år Det egna arbete som under året har aktiverats i egna anläggningar redovisas i resultaträkningen som aktiverat arbete för egen räkning. För byggnader, maskiner och andra tekniska anläggningar har skillnaden i förbrukningen av betydande komponenter bedömts vara väsentlig. De har därför delats upp i komponenter, vilka skrivs av separat. Leasing Samtliga leasingavtal redovisas som operationella, oavsett om de är av finansiell karaktär eller inte eftersom de ej utgör väsentligt belopp i sammanhanget. Leasingavgifterna enligt operationella leasingavtal, inklusive förhöjd förstagångshyra men exklusive utgifter för tjänster som försäkring och underhåll, redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden. Varulager Varulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet beräknas enligt principen först in, först ut. I anskaffningsvärdet ingår, förutom utgifter för inköp, även utgifter för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick. Finansiella tillgånger och skulder Finansiella tillgångar och skulder och finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar likvida medel, värdepapper, fordringar, rörelseskulder och upplåning. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet från tillgången har upphört eller reglerats. Detsamma gäller när de risker och fördelar som är förknippade med innehavet i allt väsentligt överförts till annan part och företaget inte längre har kontroll över den finansiella tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när den avtalade förpliktelsen fullgjorts eller upphört. Värdering av finansiella tillgångar Finansiella tillgångar värderas vid första redovisningstillfället till anskaffningsvärdet, inklusive eventuella transaktionsutgifter som är direkt hänförliga till förvärvet av tillgången. Finansiella omsättningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Finansiella anläggningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället till anskaffningsvärdet med avdrag för eventuella nedskrivningar och med tillägg för eventuella uppskrivningar. Andelar i dotterföretag, intresseföretag och gemensamt styrda företag redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Derivatinstrument som utgör finansiella tillgångar och för vilka säkringsredovisning inte har tillämpats värderas efter det första redovisningstillfället till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Skatter Skatt på årets resultat i resultaträkningen består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Uppskjuten skatt är inkomstskatt för skattepliktigt resultat avseende framtida räkenskapsår, till följd av tidigare transaktioner eller händelser. Uppskjuten skatteskuld redovisas för alla skattepliktiga temporära skillnader, dock särredovisas inte uppskjuten skatt hänförlig till obeskattade reserver eftersom obeskattade reserver redovisas som en egen post i balansräkningen. Uppskjuten skattefordran redovisas för avdragsgilla temporära skillnader och för möjligheten att i framtiden använda skattemässiga underskottsavdrag. Värderingen baseras på hur det redovisade värdet för motsvarande tillgång eller skuld förväntas återvinnas respektive regleras. Beloppen baseras på de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen och har inte nuvärdeberäknats. Energiderivat Alla köp av energiderivat som görs i prissäkringssyfte, antingen för produktion eller för försäljning till slutkund, redovisas i samband med att kontraktet går till leverans och påverkar därmed enbart inköpspriset på den volym energi som säkrats. Dessa energiderivat utgör således inte finansiella instrument. Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har en legal eller informell förpliktelse till följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera en förpliktelse och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Vid första redovisningstillfället värderas avsättningar till den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Avsättningarna omprövas varje balansdag. Säkringsredovisning Säkringsredovisning tillämpas för derivatinstrument som ingår i ett dokumenterat säkringssamband. För att säkringsredovisning ska kunna tillämpas krävs att det finns en entydig koppling mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Det krävs också att säkringen effektivt skyddar den risk som är avsedd att säkras, att effektiviteten löpande kan visas vara tillräckligt hög genom effektivitetsmätningar och att säkringsdokumentation har upprättats. Bedömningen om huruvida säkringsredovisning ska tillämpas görs vid ingången av säkringsrelationen. Redovisning av värdeförändringen beror på vilken typ av säkring som ingåtts. Ersättningar till anställda Kortfristiga ersättningar, såsom löner, sociala avgifter, semester, bonus, bilersättningar och liknande, kostnadsförs löpande om inte utgiften inkluderats i anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång. Företagen i koncernen har utfäst pensioner enligt tjänstepensionsavtal PA-KFS och PA-KFS 09. PA-KFS 09 är ett helt avgiftsbestämt system för arbetstagare födda 1954 och senare och innehåller såväl ålderspension som efterlevnadspension. Arbetstagare födda 1953 och tidigare som omfattas av PA-KFS fortsätter med det gamla avtalet PA-KFS, som är ett förmånsbestämt system med avgiftsbestämda inslag. För dessa pensionsförpliktelser har försäkring tecknats hos försäkringsbolag. Avgiftsbestämda pensionsplaner är planer för ersättningar efter avslutad anställning, enligt vilka fastställda avgifter betalas till en separat juridisk enhet. Någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter finns inte i de fall den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till de anställda. Avgifter till avgiftsbestämda pensionsplaner kostnadsförs under det räkenskapsår de avser. Förmånsbestämda pensionsplaner är andra planer än avgiftsbestämda pensionsplaner. Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner som regleras genom betalning av pensionspremier. Dessa redovisas som avgiftsbestämda pensionsplaner och kostnadsförs därmed under det räkenskapsår de avser. Koncernen har även förmånsbestämda planer i egen regi hos försäkringsbolaget Skandia. Förpliktelsen värderas till det belopp som Skandia årligen beräknar. Ansvarsförbindelser En ansvarsförbindelse redovisas inom linjen när det finns: – en möjlig förpliktelse som härrör till följd av inträffade händelser och vars förekomst endast kommer att bekräftas av om en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir, eller – en befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Koncernbidrag och aktieägartillskott Koncernbidrag som erhållits/lämnats redovisas som en bokslutsdisposition i resultaträkningen. Det erhållna/lämnade koncernbidraget har påverkat företagets aktuella skatt. Aktieägartillskott som erhållits utan att emitterade aktier eller andra egetkapitalinstrument lämnats i utbyte redovisas direkt i eget kapital. Koncernuppgifter Luleå Energi AB är ett helägt dotterföretag till Luleå Kommunföretag AB, organisationsnummer 556447-4194, med säte i Luleå. Av koncernens totala inköp och försäljningar mätt i kronor avser 9,1 % (8,1 %) av inköpen och 5,9 % (5,3 %) av försäljningen till andra företag inom bolagskoncernen. Av moderbolagets totala inköp och försäljningar mätt i kronor avser 2,7 % (3,3 %) av inköpen och 4,4 % (3,8 %) av försäljningen till andra företag inom bolagskoncernen. 18 – ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING – 19 Noter Belopp i tkr om inget annat anges Belopp i tkr om inget annat anges NOT 1 Nettoomsättningens fördelning per rörelsegren NOT 5 Anställda och personalkostnader KON C ER N EN KO N CE R N E N MOD ER BOL AG E T 2014 2014 2013 2014 2013 Försäljning elhandel 387 786 433 508 387 786 433 508 Medelantalet anställda Försäljning värme och kyla 318 280 317 407 318 280 317 407 Kvinnor 86 953 125 949 0 0 157 391 150 211 0 0 Försäljning bredband 26 210 24 752 0 0 Löner och andra ersättningar Uppdragsverksamhet elnät 29 202 26 003 0 0 Styrelse och verkställande direktör 173 650 185 110 173 650 185 110 Försäljning pellets Försäljning elnät Punktskatter Övrigt 33 698 24 165 33 697 24 165 -72 083 -68 743 – – 1 141 087 1 218 362 913 413 960 190 Koncernens elimineringar Män Övriga anställda Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör Övriga sociala avgifter enligt lag och avtal KON C ER N EN 28 834 26 079 772 626 401 325 7 668 8 535 3 159 3 071 508 Andel kvinnor i styrelsen 57 % 52 % 44 % 44 % Andel män i styrelsen 43 % 48 % 56 % 56 % Andel kvinnor bland övriga ledande befattningshavare 28 % 22 % 43 % 29 % Andel män bland övriga ledande befattningshavare 72 % 78 % 57 % 71 % 892 2 083 0 Senare än fem år 63 727 444 Tidigare styrelse och verkställande direktör 2 862 Senare än ett år men inom fem år 66 335 488 Pensionsförpliktelser 165 Inom ett år 1 261 24 818 444 645 283 KON C ER N EN 1 242 27 592 37 553 773 NOT 3 Leasingavtal 2 385 61 342 41 424 165 279 2 446 63 889 92 539 645 1 089 60 95 298 283 893 61 8 078 773 4 032 146 11 474 Återvunna tidigare avskrivna fordringar 409 31 143 9 030 Hyresintäkter 2 111 35 12 590 2013 2 646 26 19 651 2014 6 564 38 108 28 812 2013 Övriga rörelseintäkter 29 35 108 20 523 2014 Försäkringsersättningar 2013 28 963 Totala löner, andra ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader MOD ER BOL AG E T 2014 Sociala kostnader Pensionskostnader för övriga anställda NOT 2 Övriga rörelseintäkter MO D E RBO L AGE T 2013 Könsfördelning bland ledande befattningshavare MOD ER BOL AG E T 2014 2013 2014 2013 7 509 7 367 774 536 24 877 24 721 1 154 723 0 0 0 0 32 385 32 087 1 928 1 259 Avtal om avgångsvederlag: Verkställande direktören betalas, vid uppsägning från företagets sida, lön under 24 månader under förutsättning att inte annan anställning påbörjats. Styrelseledamöterna har inga avtal om avgångsvederlag. NOT 6 Avskrivningar KO N CE R N E N Räkenskapsårets betalda leasingavgifter uppgick i koncernen till 8 242 tkr (12 342 tkr). Årets leasingavgifter avser fordon och hyror. I koncernen redovisas alla leasingavtal som operationella oavsett om de är av finansiell karaktär då beloppen ej är väsentliga. Byggnader och markanläggningar Årets betalda leasingavgifter avseende leasingavtal för moderbolaget, uppgick till 539 tkr (3 779 tkr). Förbättringar på annans fastighet Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer NOT 4 Arvode till revisorer KON C ER N EN Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 2013 2014 2013 6 129 3 147 4 080 1 146 40 3 40 3 66 943 65 780 25 878 27 547 4 990 2 806 1 892 769 78 102 71 736 31 890 29 465 MOD ER BOL AG E T 2014 2013 2014 2013 146 116 83 66 51 51 38 38 197 167 121 104 NOT 7 Resultat från andelar i koncernföretag KPMG AB Ersättning för revisionsuppdraget MO D E RBO L AGE T 2014 MO D E RBO L AGE T Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträdande som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är övriga uppdrag. Erhållna utdelningar 2014 2013 1 736 0 NOT 8 Resultat från andelar i joint venture-företag MO D E RBO L AGE T Erhållna utdelningar 2014 2013 1 614 0 20 – ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING – 21 Belopp i tkr om inget annat anges Belopp i tkr om inget annat anges NOT 9 Resultat från andelar i intresseföretag NOT 14 Rättigheter för elcertifikat KON C ER N EN MOD ER BOL AG E T KO N CE R N E N 2014 2013 2014 2013 Erhållna utdelningar 1 000 398 1 000 398 Nedskrivningar -2 000 -2 100 -2 000 -2 100 Inköpta och erhållna -1 000 -1 702 -1 000 -1 702 Avyttrade och annullerade Ingående anskaffningsvärden MO D E RBO L AGE T 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 7 134 11 205 7 134 11 205 25 606 31 442 25 606 31 442 -26 243 -35 513 -26 243 -35 513 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 6 497 7 134 6 497 7 134 Utgående redovisat värde 6 497 7 134 6 497 7 134 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 249 509 116 268 168 874 38 521 3 183 83 296 1 305 83 186 0 49 945 0 47 167 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 252 692 249 509 170 179 168 874 Ingående avskrivningar -19 126 NOT 10 Ränteintäkter och liknande resultatposter KON C ER N EN Ränteintäkter från kreditinstitut Ränteintäkter från koncernbolag Resultat från försäljningar Övriga ränteintäkter MOD ER BOL AG E T 2014 2013 2014 2013 797 2 188 797 2 188 – – 911 1 049 1 197 2 692 1 197 2 692 693 618 424 336 2 687 5 498 3 329 6 265 NOT 11 Räntekostnader och liknande resultatposter KON C ER N EN Räntekostnader till kreditinstitut Räntekostnader till koncernbolag Övriga räntekostnader MOD ER BOL AG E T 2014 2013 2014 2013 5 780 679 5 491 154 – – 143 602 210 1 878 19 20 5 990 2 557 5 653 776 NOT 15 Byggnader och mark KO N CE R N E N Ingående anskaffningsvärden Inköp Omklassificeringar -62 164 -59 218 -20 071 Omklassificeringar 0 201 0 201 Årets avskrivningar -6 129 -3 147 -4 080 -1 146 -68 293 -62 164 -24 151 -20 071 Utgående redovisat värde 184 399 187 345 146 028 148 803 Taxeringsvärden byggnader 61 394 19 240 42 550 396 Taxeringsvärden mark 13 391 13 391 7 443 7 443 74 785 32 631 49 993 7 839 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 1 001 0 1 001 0 50 800 50 800 Utgående ackumulerade avskrivningar NOT 12 Bokslutsdispositioner KON C ER N EN MOD ER BOL AG E T 2014 2013 Återföring från periodiseringsfond – Skillnad mellan bokförd och planenlig avskrivning – Lämnade koncernbidrag I anskaffningsvärdet för byggnader och mark för Bioenergi i Luleå AB ingår aktiverad ränta med 1 632 tkr. 2014 2013 – 0 14 432 – 14 140 9 854 -16 000 -13 000 -16 000 -13 000 -16 000 -13 000 -1 860 11 286 NOT 16 Förbättringar på annans fastighet KO N CE R N E N Ingående anskaffningsvärden NOT 13 Skatt på årets resultat Inköp KON C ER N EN Omklassificeringar MOD ER BOL AG E T 2014 2013 2014 2013 -21 899 -22 530 -14 269 -15 342 220 3 573 85 -47 -21 679 -18 957 -14 184 -15 389 96 893 82 537 66 231 67 353 -21 316 -18 158 -14 571 -14 818 Ej avdragsgilla kostnader -561 -896 -527 -680 Ej skattepliktiga intäkter 245 95 961 94 Korrigering från föregående år -47 2 -47 15 -21 679 -18 957 -14 184 -15 389 Aktuell skatt Uppskjuten skatt Skatt enligt gällande skattesats, 22 % Skatteeffekt av: Redovisad skattekostnad Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Omklassificeringar Årets avskrivningar Avstämning årets skattekostnad Redovisat resultat före skatt MO D E RBO L AGE T MO D E RBO L AGE T 2013-12-31 0 201 0 201 1 051 1 001 1 051 1 001 -204 0 -204 0 0 -201 0 -201 -40 -3 -40 -3 Utgående ackumulerade avskrivningar -244 -204 -244 -204 Utgående redovisat värde 807 797 807 797 22 – ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING – 23 Belopp i tkr om inget annat anges Belopp i tkr om inget annat anges NOT 17 Maskiner och andra tekniska anläggningar NOT 21 Specifikation andelar i koncernföretag KON C ER N EN Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde MOD ER BOL AG E T MODERBOLAGET 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 2 085 495 2 029 027 940 046 935 251 64 518 38 434 20 214 4 795 -13 035 -1 774 -10 799 0 25 956 19 808 0 0 2 162 934 2 085 495 949 461 940 046 -1 320 489 -1 255 643 -590 667 -563 120 10 732 934 9 970 0 -66 943 -65 780 -25 878 -27 547 -1 376 700 -1 320 489 -606 575 -590 667 786 234 765 006 342 886 349 379 I anskaffningsvärdet för maskiner och andra tekniska anläggningar för Bioenergi i Luleå AB ingår aktiverad ränta med 2 161 tkr. Kapitalandel Rösträttsandel Luleå Energi Elnät AB 100 % 100 % 100 100 Bioenergi i Luleå AB 91 % 91 % 7 999 16 299 Namn Summa Org.nr Säte Eget kapital Resultat Luleå Energi Elnät AB 556527-7539 Luleå 132 942 23 215 Bioenergi i Luleå AB 556189-3016 Luleå 53 390 3 741 Eget kapital och resultat avser Luleå Energi AB:s andel av Luleå Energi Elnäts AB:s och Bioenergi i Luleå AB:s egna kapital och resultat 2014-12-31. NOT 22 Andelar i joint venture-företag MO D E RBO L AGE T KONCERNEN Inköp Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Bokfört värde 16 399 NOT 18 Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärden Antal andelar MODERBOLAGET 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 41 108 38 326 11 483 10 936 7 143 11 291 2 162 7 126 -3 619 -8 578 0 -6 648 7 150 69 3 418 69 51 782 41 108 17 063 11 483 2014-12-31 2013-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 46 050 46 050 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 46 050 46 050 Utgående redovisat värde 46 050 46 050 NOT 23 Specifikation andelar i joint venture-företag MO D E RBO L AGE T Ingående avskrivningar -25 875 -31 322 -3 942 -9 634 3 338 8 253 515 6 461 -4 990 -2 806 -1 892 -769 Utgående ackumulerade avskrivningar -27 527 -25 875 -5 319 -3 942 Utgående redovisat värde 24 255 15 233 11 744 7 541 Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar 2014-12-31 2013-12-31 Vid årets början 60 493 Nyanskaffningar 74 420 Omklassificeringar Utgående redovisat värde Rösträttsandel Antal andelar Bokfört värde Lunet AB 50 % 50 % 230 500 46 050 Org.nr Säte Eget kapital Resultat Lunet AB 556713-2153 Luleå 66 420 3 976 Namn Eget kapital och resultat avser Luleå Energi AB:s andel av Lunet AB:s justerade egna kapital och resultat 2014-12-31. NOT 19 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar KON C ER N EN Kapitalandel MOD ER BOL AG E T 2014-12-31 2013-12-31 74 808 3 934 49 461 55 710 10 653 1 910 -33 264 -70 025 -3 934 -47 437 101 649 60 493 10 653 3 934 NOT 20 Andelar i koncernföretag MOD ER BOL AG E T Med eget kapital avses den ägda andelen av företagets egna kapital inklusive eget kapitalandelen i obeskattade reserver. Med årets resultat avses ägarandelen av företagets resultat efter skatt inklusive eget kapitalandelen i årets förändring av obeskattade reserver. NOT 24 Andelar i intresseföretag KO N CE R N E N MO D E RBO L AGE T 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Ingående anskaffningsvärden 14 768 14 768 14 768 14 768 Inköp 10 000 0 10 000 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 24 768 14 768 24 768 14 768 2014-12-31 2013-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 16 399 16 399 Ingående nedskrivningar -6 545 -4 445 -6 545 -4 445 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 16 399 16 399 Årets nedskrivningar -2 000 -2 100 -2 000 -2 100 Utgående redovisat värde 16 399 16 399 Utgående ackumulerade nedskrivningar -8 545 -6 545 -8 545 -6 545 Utgående redovisat värde 16 223 8 223 16 223 8 223 24 – ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING – 25 Belopp i tkr om inget annat anges Belopp i tkr om inget annat anges NOT 25 Specifikation andelar i intresseföretag NOT 29 Förändring av eget kapital KON CERNEN MOD ER BOL AG E T KO NC E RNE N Kapitalandel Rösträttsandel Antal andelar Bokfört värde Kapitalandel Rösträttsandel Antal andelar Bokfört värde Kalix Vindkraft AB 29 % 29 % 79 520 6 223 29 % 29 % 79 520 6 223 Lulekraft AB 50 % 50 % 100 000 10 000 50 % 50 % 100 000 10 000 Namn 16 223 Org.nr Säte 16 223 Eget kapital Resultat Org.nr Säte Eget kapital Resultat Belopp vid årets ingång Aktiekapital Reservfond 18 000 452 997 Utdelning Återbetalning aktieägartillskott Kalix Vindkraft AB 556686-1729 Kalix 13 581* 0 556686-1729 Kalix 13 581* 0 Förskjutning mellan bundna och fria reserver Lulekraft AB 556195-0576 Luleå 14 756* 0 556195-0576 Luleå 14 756* 0 Årets resultat Utgående redovisat värde Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat Minoritetsintresse 650 468 6 216 -100 001 -172 10 140 -746 18 000 452 251 746 74 878 336 636 231 6 380 *För Kalix Vindkraft AB avses ägarandelen av kapitalet avses per 2013-12-31 och för Lulekraft AB per 2014-12-31. Värdet på minoritetsinnehavet i Kalix Vindkraft AB bedöms kontinuerligt genom kassaflödesvärderingar. Värdet på innehavet påverkas bland annat av elprisets och räntans utveckling. MO D E RBO L AGE T NOT 26 Andra långfristiga värdepappersinnehav KON C ER N EN Ingående ackumulerade anskaffningsvärden MOD ER BOL AG E T 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 45 45 45 45 Disposition enligt beslut av årets årsstämma Belopp vid årets ingång Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 45 45 45 45 Utdelning Utgående redovisat värde 45 45 45 45 Erhållna aktieägartillskott Aktiekapital Reservfond Balanserat resultat 18 000 3 600 425 512 51 964 51 964 -51 964 -100 001 10 140 Årets resultat Utgående redovisat värde Avser innehav i Svenska Värmeverkens Ekonomiska Förening. NOT 27 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter KON C ER N EN MOD ER BOL AG E T 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Upplupna intäkter värme och kyla 29 609 26 331 29 609 26 331 Upplupna intäkter el 32 067 34 373 32 067 34 373 Upplupna nätavgifter elnät 16 520 15 464 0 0 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19 206 13 928 10 287 8 700 Utgående redovisat värde 97 402 90 096 71 963 69 404 NOT 28 Kortfristiga placeringar KON C ER N EN MOD ER BOL AG E T 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Bokfört värde 5 576 25 576 5 576 25 576 Marknadsvärde 6 161 25 707 6 161 25 707 Årets resultat 52 047 18 000 3 600 387 615 52 047 26 – ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING – 27 Belopp i tkr om inget annat anges Belopp i tkr om inget annat anges NOT 30 Förändring av eget kapital, föregående år NOT 31 Obeskattade reserver KON C ER N EN MO D E RBO L AGE T Aktiekapital Reservfond Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat Belopp vid årets ingång enligt fastställd balansräkning vid tidpunkten för övergång till BFNAR 2012:1 18 000 465 486 577 533 Belopp vid årets ingång efter justeringar vid övergång till BFNAR 2012:1 18 000 465 486 577 533 -12 461 12 461 Disposition enligt beslut av årets årsstämma Utdelning -24 030 Lämnade koncernbidrag -13 000 Skatteeffekt koncernbidrag Minoritetsintresse Ackumulerade överavskrivningar av maskiner och andra tekniska anläggningar 2013-12-31 320 780 334 919 NOT 32 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Årets förändring redovisas bland personalkostnader i resultaträkningen. 2 860 Återbetalning aktieägartillskott 21 373 Årets resultat 72 370 NOT 33 Uppskjuten skatt KO N CE R N E N Justeringar för jämförelseåret vid övergång till BFNAR 2012:1 Ändrad avskrivning på grund av komponentavskrivning 1 252 Uppskjuten skatt -275 Ändrad andel av egen kapitalandel i obeskattade reserver Ackumulerade överavskrivningar -73 Korrigeringar 452 997 650 468 2014-12-31 2014-12-31 2013-12-31 2013-12-31 2013-12-31 Temporär skillnad Uppskjuten fordran Uppskjuten skuld Temporär skillnad Uppskjuten fordran Uppskjuten skuld 134 645 613 023 1 252 612 023 134 865 Övriga temporära skillnader -3 18 000 2014-12-31 Obeskattade reserver -28 Minoritetens andel Utgående redovisat värde 2014-12-31 Byggnader och mark 6 216 1 895 38 455 38 135 100 2014-12-31 2014-12-31 2014-12-31 2013-12-31 2013-12-31 2013-12-31 Temporär skillnad Uppskjuten fordran Uppskjuten skuld Temporär skillnad Uppskjuten fordran Uppskjuten skuld 38 0 215 38 0 Summa 0 275 0 135 140 M O DE R B O L AGE T MODERBOLAGET Aktiekapital Uppskrivningsfond Balanserat resultat Årets resultat Belopp vid årets ingång enligt fastställd balansräkning vid tidpunkten för övergång till BFNAR 2012:1 18 000 3 600 374 460 Belopp vid årets ingång efter justeringar vid övergång till BFNAR 2012:1 18 000 3 600 374 460 53 708 53 708 -53 708 Disposition enligt beslut av årets årsstämma Utdelning -24 030 Lämnade koncernbidrag -13 000 Skatteeffekt koncernbidrag 53 708 2 860 Erhållna aktieägartillskott 21 374 Årets resultat 61 936 Justeringar för jämförelseåret vid övergång till BFNAR 2012:1 Ändrad avskrivning på grund av komponentavskrivning 215 Uppskjuten skatt byggnad -47 Koncernbidrag Utgående redovisat värde 18 000 3 600 10 140 -10 140 425 512 51 964 Övriga temporära skillnader Byggnader och mark Summa 174 0 47 0 47 28 – ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING – 29 Belopp i tkr om inget annat anges NOT 34 Långfristiga skulder KON C ER N EN 2014-12-31 MOD ER BOL AG E T 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 0 Förfaller inom ett år Skulder till kreditinstitut 1 312 0 1 312 Skulder till koncernföretag 500 500 – – Skulder anslutningslån 184 173 184 173 1 996 673 1 496 173 0 Förfaller senare än ett år men inom fem år efter balansdagen Skulder till kreditinstitut 2 500 0 2 500 Skulder till koncernföretag 2 000 2 000 – – 524 594 524 594 5 024 2 594 3 024 594 0 Skulder anslutningslån Förfaller senare än fem år efter balansdagen Skulder till kreditinstitut 17 000 27 250 0 Skulder till koncernföretag 6 000 6 500 – – Skulder anslutningslån 1 425 1 538 1 425 1 538 24 425 35 288 1 425 1 538 NOT 35 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter KON C ER N EN MOD ER BOL AG E T 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Upplupna löner 6 600 6 285 2 970 2 334 Upplupna investeringskostnader värme och kyla 3 273 1 950 3 273 1 950 23 739 26 258 23 739 26 258 Upplupna kostnader elcertifikat Upplupna kostnader inköp el 33 528 31 053 33 528 31 053 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 49 292 23 143 41 040 15 834 116 432 88 689 104 550 77 429 Utgående redovisat värde Luleå den 27 mars 2015 Mona Blom Ordförande Mattias Karlsson Ledamot Bernt Gran Ledamot Jens Lundqvist Ledamot Peter Bergström Ledamot Stina Blombäck Ledamot Ann-Helene Willberg Personalrepresentant Daniel Kågström Personalrepresentant Min revisionsberättelse har lämnats den 31 mars 2015 Hans Öystilä Auktoriserad revisor Christina Sandquist Ledamot Anneli Sjömark Verkställande direktör 30 – FEM ÅR I SAMMANDRAG N Y C K E LTA L - 3 1 Fem år i sammandrag - koncernen Nyckeltal 2014 2013 2012 2011 2010 EKONOMI Rörelseintäkter, totalt koncernen mnkr 1 008 1 034 1 050 1 034 1 041 rörelsegren elhandel mnkr 388 434 467 476 465 rörelsegren värme och kyla mnkr 318 317 309 289 320 rörelsegren elnät mnkr 157 150 140 130 119 rörelsegren pellets mnkr 87 126 130 121 139 rörelsegren bredband mnkr 26 25 23 22 21 Rörelseresultat efter avskrivningar mnkr 117 93 107 89 84 Resultat efter finansiella poster mnkr 113 94 113 87 83 Årets resultat mnkr 87 72 110 62 60 Investeringar materiella anläggningstillgångar mnkr 149 189 106 77 71 Elkraftshandel GWh 899 936 962 896 858 Fjärrvärmeproduktion1 GWh 873 904 940 855 999 ENERGIOMSÄT TNING Eldistribution (nät) GWh 919 873 823 821 842 Graddagar (SMHI)2 GD 4 522 4 696 5 179 4 696 5 612 Pelletsproduktion ton 82 131 78 314 82 205 82 852 84 545 ABONNEMANG Eldistribution (nät) antal 39 961 39 513 39 571 39 332 39 228 Fjärrvärmedistribution3 antal 9 977 9 922 9 837 9 741 9 612 Medelantal anställda antal 143 146 137 142 139 Utbetalda löner och andra ersättningar mnkr 66 64 58 58 57 Nyckeltal koncernen 2014 2013 2012 2011 2010 Räntabilitet på totalt kapital 7,7 % 6,4 % 7,6 % 6,4 % 5,9 % Räntabilitet på eget kapital 7,9 % 6,7 % 8,4 % 7,0 % 6,7 % Kassalikviditet 138,7 % 190,9 % 197,0 % 149,7 % 136,5 % Balanslikviditet 159,0 % 199,2 % 204,6 % 160,3 % 144,8 % 72,1 % 71,8 % 68,8 % 62,1 % 59,2 % 114,4 % 81,5 % 165,9 % 253,0 % 164,7 % Nyckeltal moderbolaget 2014 2013 2012 2011 2010 Räntabilitet på totalt kapital 6,9 % 5,3 % 7,7 % 6,7 % 6,1 % Räntabilitet på eget kapital 7,2 % 5,9 % 9,0 % 7,8 % 7,3 % Kassalikviditet 176,0 % 177,3 % 177,6 % 150,9 % 136,7 % Balanslikviditet 178,2 % 179,0 % 178,9 % 152,4 % 138,4 % 73,1 % 69,4 % 65,4 % 59,7 % 56,6 % 254,4 % 73,8 % 178,7 % 700,6 % 320,4 % Soliditet Självfinansieringsgrad Soliditet Självfinansieringsgrad PERSONAL ANL ÄGGNINGAR, ELDISTRIBUTION Mottagningsstationer 130/40 kV antal Regionledningar 130 kV km 2 2 2 2 2 22 20 18 11 11 Nyckeltalsdefinitioner Räntabilitet på totalt kapital Högspänningsledningar 40 kV Luftledning km 120 105 105 105 105 Jordkabel km 14 12 11 11 11 Fördelningsstationer 130–40 kV/20–10 kV antal 15 15 15 15 15 Räntabilitet på totalt kapital talar om hur väl företaget lyckas förränta de tillgångar företaget disponerar över. Räntabilitet på eget kapital Högspänningsledningar 20–10 kV Luftledning km 461 460 531 551 564 Luftledning isolerad km 347 325 257 238 227 Jordkabel km 623 574 535 488 481 Nätstationer 0,4 kV antal 1 296 1 269 1 263 1 257 1 251 km 601 596 605 609 618 Jordkabel km 1 791 1 697 1 608 1 516 1 497 Kassalikviditet Balanslikviditet Omsättningstillgångar Kortfristiga skulder Balanslikviditet visar på företagets effektivitet när det gäller lagerhantering och försäljning. Produktionsanläggningar, permanenta antal 5 5 5 5 5 Total effekt MW 340 340 340 340 340 Huvudkulvertledningar 300–800 mm km 40 40 40 40 40 Fördelnings- och servisledningar 22–200 mm km 403 399 397 393 399 Soliditet Produktionen baseras på överskottsgas, el, olja och biobränsle. Graddagar ger ett mått på hur temperaturen för året avvikit från den normala temperaturen. Normala graddagar för Luleå är 5 272. 3 Enskild förbindelse kan betjäna flera användare, exempelvis i flerfamiljsfastigheter och större företag. Eget kapital Balansomslutning Soliditet visar i procent hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Måttet ger en indikation på företagets stabilitet och förmåga att motstå förluster och klara sig på längre sikt. Självfinansieringsgrad 2 Omsättningstillgångar – varulager Kortfristiga skulder Kassalikviditet visar på företagets kortsiktiga förmåga att betala sina skulder. ANL ÄGGNINGAR, FJÄRRVÄRME 1 Resultat efter finansiella poster – schablonskatt (22 %) Genomsnittligt eget kapital Räntabilitet på eget kapital talar om hur väl företaget lyckas förränta ägarnas kapital. Lågspänningsledningar 0,4 kV Luftledning Rörelseresultat + finansiella intäkter Genomsnittlig balansomslutning Kassaflöde före förändring i rörelsekapital och investeringar Årets investeringar Självfinansieringsgraden är ett mått på hur stor del av årets investeringar som kunnat finansieras med under året internt tillförda medel. 32 – KONCERNLEDNING STYRELSE - 33 1. 2. 1. 2. 4. 5. 3. 3. 5. 4. 6. ST YREL SE KONCERNLEDNING 1. Susanne Eriksson Tillförordnad chef Marknad och Utveckling 7. 6. 7. 2. Patrik Andersson Chef Elhandel 1. Peter Bergström Ledamot 7. 2. Daniel Kågström Personalrepresentant 3. Christina Sandkvist Ledamot 3. Anneli Sjömark Vd och koncernchef 4. Bernt Grahn Ledamot 4. Vidar Langås Ekonomichef 5. Jens Lundqvist Ledamot 5. Magnus Johansson Chef Värme och Kyla 6. Ann-Helene Willberg Personalrepresentant 6. Bengt Hietaniemi Chef Fastighet och Försörjning 7. Katharina Frank Personalchef 7. Mattias Karlsson Ledamot 8. Tommy Haapala Chef Elnät 8. Stina Blombäck Ledamot 9. Lars Stenberg Vd Bioenergi 8. 9. 8. 9. 9. Mona Blom Ordförande 34 - ÅRSREDOVISNING vinter. Foto: Maria Åsén, Anders Alm, Tomas Bergman Luleå Energi AB, Box 50100, 973 23 Luleå. Telefon 0920-26 44 00. www.luleaenergi.se
© Copyright 2024