Rapport gällande uppföljning av kränkande behandling

Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsförvaltningen
Kvalitetsenheten
Kerstin Warme-Karlsson
Datum
1 (16)
2015-05-22
BUN/2014:494
Rapport gällande uppföljning av kränkande behandling inom
barn- och utbildningsförvaltningen läsåret 2014/15
Rapport läsåret 2014/15
En delrapport avseende grundskolans arbete med kränkningsärenden
rapporterades muntligt till Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott i
juni 2014. Föreliggande rapport är en fortsättning på huvudmannens
systematiska uppföljning av kränkningsärenden inom Barn- och
utbildningsförvaltningen inom förskola, grundskola och gymnasieskola
under läsåret 2014/15 i syfte att förebygga och förhindra kränkningar ur ett
långsiktigt perspektiv. Rapporten utgår från en analys av inskickade
befintliga underlag såsom ”Anmälningar om påbörjad utredning av
kränkande behandling” och ”Utredning och bedömning av kränkande
behandling” under läsåret 2014/15 från augusti 2014 till början av maj 2015.
Syftet är att urskilja mönster eller tendenser inom området. Rapporten
belyser också skillnader och likheter med förra årets arbete inom området
för grundskolan. I denna rapport ingår även en analys av inskickat material
från förskolan och gymnasieskolan för läsåret 2014/15.
Lagkrav
En repetition av gällande lagkrav:
Både diskrimineringslagen och 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och
elever mot kränkningar av deras värdighet. Kränkningar kan förekomma i form av
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagarna ställer krav på att
förskola, grundskola och gymnasieskola arbetar för att främja lika rättigheter och
möjligheter samt arbetar för att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande
behandling.
För att en handling ska betraktas som kränkande finns inget krav på uppsåt. Ett barn,
en elev eller anställd behöver inte ha någon elak avsikt för att göra sig skyldig till
kränkande behandling eller trakasserier. Det är effekten som avgör.
Postadress
Besöksadress
Telefon, växel
Barn- och
utbildningsförvaltningen
631 86 Eskilstuna
Alva Myrdals gata 5
016-710 10 00
E-post
Fax
Mobiltelefon
Webbplats
[email protected]
Eskilstuna – den stolta Fristaden
Eskilstuna kommun
Datum
2 (16)
2015-05-22
I förskolan och skolan råder absolut förbud mot diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling. När personal får kännedom om att ett barn eller en elev utsatts
för en kränkning ska detta skyndsamt anmälas till förskolechef eller rektor.
Förskolechef eller rektor är i sin tur skyldig att anmäla detta till huvudmannen.
Anmälningsskyldigheten omfattar alla händelser där ett barn eller en elev upplever sig
ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det ska inte göras någon
värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls till förskolechef eller rektor
respektive huvudmannen.
Handlingsplikt råder för all personal. Så snart förskolan och skolan fått kännedom om
att ett barn eller en elev kan vara utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller
diskriminering och oavsett hur det kommit till verksamhetens kännedom, måste
händelsen utredas och åtgärdas. I Barn- och utbildningsnämndens delegationsordning
är ansvaret för detta delegerat till förskolechef respektive rektor. Skolans utredningsoch åtgärdsskyldighet gäller även om barnet, eleven eller vårdnadshavaren inte vill att
det ska göras en utredning.
Varje förskolechef respektive rektor ansvar för att utarbeta rutiner för sin verksamhet
om hur personalens anmälningsplikt ska hanteras.
Förskolechef respektive rektor ansvarar för att det varje år upprättas en plan med en
översikt av de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande
behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa
åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En
redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas med i
efterföljande års plan. I följande rapport kommer de i skollag och diskrimineringslag
föreskrivna planerna kallas likabehandlingsplan.
Metod
Inom Barn- och utbildningsförvaltningen tas blanketterna Anmälningar om
påbörjad utredning av kränkande behandling samt Utredning och
bedömning av kränkande behandling emot, diarieförs och arkiveras. Dessa
dokument har analyserats var för sig och utgör grunden för föreliggande
sammanställning. Statistiska uppgifter härstammar från dessa underlag.
Vissa underlag innehåller uppgifter om flera elever och därför kan
uppgifterna i denna rapport skilja sig något från de tidigare inrapporterade
uppgifterna till BUN.
Då grundskolan står för det största antalet anmälda kränkningar har rektorer
inom grundskolan erbjudits att komplettera med ytterligare exempel på
insatser som görs inom området, bidra med goda exempel samt beskriva
upplevda svårigheter i arbetet eller bidra med andra reflektioner. Kontakt
har också tagits med företrädare för förskolechefer och rektor på gymnasiet
med liknande erbjudande.
Eskilstuna kommun
Datum
2015-05-22
Förekomst av upplevda kränkningar inom barn- och
utbildningsförvaltningen
Antal upplevda kränkningar under läsåret 2014/2015 augusti-början av
maj
Av materialet framkommer att 549 elever inom grundskolan upplever sig
kränkta under perioden och merparten av dessa är pojkar. Fördelningen
mellan könen är 60 % pojkar och 40 % flickor. Mönstret är detsamma för
både höst- och vårtermin. De som utsätter andra för kräkningar är till
största delen pojkar, motsvarande cirka 60 %. Därefter är det en grupp av
elever som utsätter andra, cirka 25 %. Flickor uppges stå bakom cirka 10 %
av kränkningarna och cirka 5 % uppges kopplas till personal.
Förskolan har anmält att 14 barn upplevt sig kränkta under höstterminen.
Inga anmälningar har inkommit under vårterminen. Fördelningen mellan
könen är jämn avseende de som känner sig kränkta. De som upplevs
kränka andra är relativt jämt fördelat mellan pojkar, flickor och en grupp av
barn. Av materialet framkommer att hälften av de upplevda kränkningarna
kan kopplas till personal.
Inom gymnasieskolan har 17 elever upplevt sig kränkta under perioden. En
majoritet av dessa elever är flickor motsvarande13 stycken. De som står
bakom de upplevda kränkningarna är i första hand en grupp av elever.
Därefter en jämn fördelning av pojkar respektive flickor som står för de
upplevda kränkningarna. Två anmälningar kan kopplas till personal.
FÖRSKOLAN
Mönster och tendenser
Vilka upplever att de kränks och vilka upplevs kränka?
De anmälningar som inkommit till huvudmannen från förskolan beskriver en
jämn fördelning både mellan pojkar och flickor och ålder på barnen.
Kränkningarna framförs oftast av en förälder efter att barnet har berättat
hemma om olika händelser. Hälften av anmälningarna handlar om att
personal har upplevts kränka ett barn. I cirka hälften av personalärendena
har man inte kunnat finna belägg för att kränkning har ägt rum.
Vilka typer av kränkningar anmäls?
De anmälda kränkningarna som handlar om att barn kränker barn handlar
om olika lekar där slag förekommit eller där barn dragit ner byxorna på
3 (16)
Eskilstuna kommun
Datum
2015-05-22
varandra. I de fall där personal förekommit handlar upplevelsen av
kränkningar om slag eller verbala kränkningar.
Hantering av ärenden
Företrädare för förskolecheferna upplever att även om ärenden kan ha varit
känsliga har de känt sig väl förtrogna med rutinen inom Barn-och
utbildningsförvaltningen. De upplever också att personalen känner väl till
rutinen och att det funnits en god kommunikation med vårdnadshavarna i de
aktuella fallen. En svårighet upplevdes i utredningsarbetet när ord stod mot
ord. I de fall där förskolechefens utredning har visat att kränkning har
kopplats till personal har förskolechefen vänt sig till HR-enheten för att få
stöd, kontakt med Stödcentrum, Kommunhälsan eller gjort insatser på
förskolan i samråd med vårdnadshavaren.
Åtgärder
Av det inskickade utredningsmaterialet framgår att den vanligaste åtgärden
är att förskolan utgår från samtal med vårdnadshavaren. Därefter görs olika
insatser på organisationsnivå såsom omdisponering av personal,
värdegrundsarbete med alla barn, informations- och utbildningsinsatser till
all personal och insatser från Stödcentrum. Man använder sig också av de
aktuella händelserna som en möjlighet att lära av situationen och därmed
utveckla verksamheten genom direkt koppling till likabehandlingsplanen.
På gruppnivå förekommer exempelvis arbete med barnen om
kompisrelationer, känslor och ”min kropp är min”.
På individnivå förekommer olika typer av samtal med barn och
vårdnadshavare, personalförstärkning riktat mot enskilda barn, erbjudande
om kontakt med Bup och socialtjänstanmälning,
Uppföljningen sker oftast genom ett uppföljningssamtal med barn och
vårdnadshavare.
Goda exempel
Förskolecheferna upplever att man inom Barn- och
utbildningsförvaltningens förskolor arbetar likartat inom området. På
Ekenhillsvägens förskola ser man över likabehandlingsplanen två gånger
per läsår. Som underlag använder man intervjuer, observationer och
eventuella kränkningsanmälningar. Man fokuserar såväl bemötandet från
personal som bemötandet mellan barn. Arbetet kommer leda till att man
väver in likabehandlingsplanen ytterligare i vardagen genom diskussioner
på arbetslagets reflektionstid varje vecka. Förskolechefen beskriver att ett
stort engagemang finns hos personalen för att arbeta med frågan.
4 (16)
Eskilstuna kommun
Datum
2015-05-22
Även på Nyforsgatans förskola beskriver man ett liknande arbetssätt. Utifrån
DO:s diskrimineringsgrunder kartlägger man det dagliga arbetet varje
termin. Målsättningen är att få kartläggningen som en del av vardagen där
all personal är delaktiga i arbetet med fokus på trygghet och bemötande.
Vårdnadshavare informeras via föräldragrupper och information på nätet.
GRUNDSKOLAN
Mönster och tendenser
Vilka upplever att de blir kränkta och vilka upplevs kränka?
De anmälda kränkningarna består som tidigare till allra största del av
situationer när barn eller ungdomar kränker varandra. De anmälda
kränkningarna är relativt jämnt fördelade över årskurserna. Pojkar upplever
sig kränkta i högre grad än flickor. Av materialet framkommer också att
pojkar i högre grad än flickor står för de upplevda kränkningarna. Ett fåtal
anmälningar handlar om att personal har stått för kränkningarna. I dessa fall
har det handlat om ilskeutbrott eller olika typer av samtal som har upplevts
som kränkande. I några fall har uppenbart kränkande kommentarer fällts till
elever under lektioner eller raster. I en tredjedel av de anmälda händelserna
har en kränkning inte kunnat styrkas utifrån rektors utredning.
Vilka typer av kränkningar anmäls?
De anmälda kränkningarna som elever utsätter varandra för kan vara olika
typer av våld, verbala kränkningar, nätkränkningar, hot och till viss del
utfrysning. Vissa former av trakasserier anmäls också.
Vad är vanligast?
Den avgjort största kategorin av upplevda kränkningar utgörs av olika
former av våld. Det kan exempelvis vara slag, sparkar, stryptag, spottningar
och knuffar. En hel del av våldet är grovt och riktas mot huvudet. Nästa
stora kategori är verbala kränkningar som kan bestå av glåpord som kan
anspela på utseendet, könsord och förlöjliganden. Hot förekommer också.
Det kan handla om grova hot om våld eller hot kopplat till pengar,
ryktesspridning och mobiltelefoner. Vissa fall av sexuella trakasserier
förekommer och då i form av upplevd obehaglig beröring från en jämnårig.
På vissa skolor är nätkränkningar fortfarande ett stort problem. Ur materialet
kan också i högre grad än förra läsåret utläsas att en hel del grova
trakasserier kopplade till etnicitet förekommer.
5 (16)
Eskilstuna kommun
Datum
2015-05-22
Var utspelar sig kränkningarna?
Av materialet framgår att barn eller ungdomar sällan upplever sig kränkta
under lektionstid. Ofta utspelar sig händelserna på skolgården under raster,
innan eller efter idrottslektioner i omklädningsrum, vid förflyttningar, i
matsalen, vid skolskjutsar eller på andra platser där vuxna inte är
närvarande i lika stor omfattning. Som tidigare, beskrivs att
nätkränkningarna ofta handlar om händelser som startat på fritiden och som
eleverna är uppfyllda av när de kommer till skolan och konflikterna fortsätter
där.
Svårigheter
De svårigheter som lyfts fram av rektorer är som förra året att
dokumentationen av kränkningsarbetet upplevs ta mycket tid. På de skolor
som gör många anmälningar upplever rektor att det är en belastning att
mycket av arbetet måste gå via rektor. Det kan också vara en utmaning för
rektor att få personalen att se arbetet som en del av uppdraget. På de
skolor som haft stor personalomsättning upplevs det som en svårighet att
hinna utbilda all ny personal i arbetet kring anmälan och utredning av
kränkningar. En liknande svårighet är att rektor upplever att det kan vara en
utmaning att få all personal att ta sitt ansvar, att all personal behöver inse
att man ska anmäla och vara del av utredningen och uppföljningen. En
annan svårighet som lyfts fram är att få personalen att uppfatta en jämn nivå
på vad som ska anmälas. På skolor där man har elever med olika kulturell
bakgrund uppfattar rektor att det kan vara en utmaning att samverka med
vårdnadshavarna då man har olika syn på vad som är acceptabelt och inte i
fråga om att ge igen om man som barn känt sig kränkt.
Åtgärder
Rektors organisation
Av materialet framgår att rektorer valt vara operativa i olika omfattning. På
vissa skolor har rektor engagerat vissa medarbetare i själva
dokumentationen till huvudmannen medan andra rektorer personligen
arbetar med all dokumentation. Oavsett hur man valt att arbeta förefaller
rutinen från 2014 vara väl förankrad inom grundskolan.
Individnivå
Utifrån materialet är den vanligaste åtgärden inom grundskolan olika former
av insatser på individnivå såsom samtal med inblandade elever. Dessa
samtal leds oftast av lärare men också av rektor eller företrädare för
elevhälsan som kurator, specialpedagog eller skolsköterska. Samtalen kan
handla om att ge eleverna strategier för konfliktlösning, be om ursäkt,
förhållningssätt eller medlingssamtal. Vårdnadshavare informeras. Ibland
6 (16)
Eskilstuna kommun
Datum
2015-05-22
arrangerar skolan möten där vårdnadshavare deltar med anledning av
situationen. På vissa skolor förekommer ART (Aggression Replacement
Training) för enskilda elever. Polisanmälan av enskilda elever förekommer
också liksom anmälan till socialtjänsten.
Uppföljningen sker oftast genom ett uppföljningssamtal med den elev som
upplevt sig utsatt.
Klass/gruppnivå
På klassnivå förekommer att skolorna arbetar med konfliktlösning i klassen
utifrån samtal, värdegrundsarbete bland annat om vänskap och
kamratrelationer, översyn av placeringen i klassrummet, observationer och
analyser av samspel i syfte att ge personalen ny kunskap,
samarbetsövningar, filmer med teman, killgrupp och tjejgrupp med samtal
om exempelvis gruppdynamik och attityder, livskunskapslektioner,
målrelaterat lösningsfokuserat arbetssätt eller handledning av psykolog.
Skolnivå
På skolnivå kan rektor göra en omprioritering av resurser till en klass eller
till en plats som upplevs som otrygg såsom fotbollsplanen,
omklädningsrummet eller matsalen. Det förekommer kartläggning av
otrygga platser på skolan, handlingsplan för trygghet på raster, förstärkt
rastvakt, samtal med alla elever i alla klasser om konflikthantering, personal
diskuterar hur de kan utveckla sitt sätt att samtala med barn om känslor och
kamratskap samt föreläsning och utbildning för personal.
Elever som upplever sig kränkta av personal
Bland de kränkningar som avser personal utreds dessa av rektor.
Kränkningen handlar oftast om kränkande bemötande av en elev eller
ilskeutbrott. I dessa fall kopplar rektor in HR-enheten för vidare hantering
eller att rektor för ett korrigerande samtal med berörd personal. I andra fall
kan det handla om att en vårdnadshavare, efter samtal med sitt barn,
kontaktat rektor om en situation och som efter utredning inte kan styrkas.
Det förekommer också att personal reagerar över kollegors bemötande av
elever. Dessutom har det kommit till utredarens kännedom att vissa
personalgrupper inom Barn- och utbildningsförvaltningen reagerar över
kollegors bemötande av elever. Utifrån detta kan det tänkas att det finns ett
mörkertal avseende kränkningar beträffande elever som kränks av personal.
Information i de klagomål som inkommit till Barn- och
utbildningsförvaltningen kan också tyda på samma sak.
7 (16)
Eskilstuna kommun
Datum
8 (16)
2015-05-22
Skillnader mellan skolor och upplevda framgångsfaktorer
Man kan konstatera att det fortfarande är stora skillnader mellan skolorna
avseende hur snabbt utredningen som är kopplad till anmälningen skickas
in till Barn- och utbildningsförvaltningen. Skillnaderna kvarstår också från
förra läsåret avseende vilka händelser som skolor anmäler till huvudmannen
som upplevd kränkning och vilka händelser som av rektor bedöms som
kränkande eller ej.
En annan skillnad som framkommer ur analysen är att vissa skolor oftare än
andra systematiskt polisanmäler grovt våld. Ett exempel på detta är
Lagersbergsskolan. Rektor beskriver att man systematiskt anmäler grovt
våld till polisen. Detta har lett till ett utökat samarbete med polisen och att
området kommer få kvarterspoliser. Rektor lyfter också fram den goda
nyttan med socialpedagog i arbetet med att förebygga kränkningar.
På Hällbyskolan har man arbetat systematiskt med det främjande och
förebyggande arbetet. Rektor upplever att man nu ser en minskning av antal
kränkningar. Som en tänkbar förklaring lyfter rektor fram att mentorerna
arbetat med främjande samtal i klassen och att man när kränkningar
inträffar, utreder dessa direkt samma dag. Trygghetsteam och
elevhälsoteam är involverade och där kan mentorerna få råd och stöd.
Fröslundaskolan har arbetat systematiskt med kränkningar och har utifrån
detta arbete lyckats identifiera att ett antal elever som till stor del står för
merparten av kränkningarna. Dessa elever har man intensifierat insatserna
kring. Detta har lett till att både skola, elever och föräldrar inser att åtgärder
behövs. Skolan arbetar för att de utsatta eleverna ska få en trygg skolmiljö
och att de elever som utsätter andra ska få stöd i att ändra sitt beteende.
Skolan arbetar bland annat med resurspersoner, särskilda
undervisningsgrupper och ART. Som framgångsfaktor beskriver rektor
samarbete med vårdnadshavare och att arbeta med täta och regelbundna
uppföljningar med eleverna.
Goda exempel
Nedan följer några inskickade bidrag med rektorers exempel på skolors
arbete inom området:
Kjula skola

Kamratövningar: schemalagt för varje klass 1-6 hela året varannan vecka och 60
minuter. På höstterminen får varje klass två förmiddagar som vi arbetar med
normer och värden på olika sätt.
Eskilstuna kommun
Datum
9 (16)
2015-05-22







Äventyrspedagogik är något som varje klass får en förmiddag på vårterminen. Det
är ett äventyr som endast kan lösas genom att elever samarbetar och varje ämne
är kopplat till ett skolämne, mycket uppskattat. Fritidsverksamheten använder sig
också av äventyrspedagogik på loven.
Trivselgrupp som består av Elevråd/Matråd/Må-bra-grupp Vi arbetar här
tillsammans med elevrepresentanter för trygghet och trivsel på skolan.
EHT varannan vecka där elever som vi funderar kring tas upp, både socialt och
kunskapsmässigt. Här finns skolsköterska, speciallärare, personal från
Likabehandlingsteamet, skolpsykolog och rektor. Det gör att vi snabbt kan se vem
som gör vad i de olika ärendena.
Likabehandlingsteam Vi som personal hjälps åt att prata med de elever som vi ser
kanske inte riktigt är på hugget eller som vi känner oro för.
Kartläggning görs varje år för att se vad eleverna kan känna sig otrygga med och
om det finns andra elever som man känner sig osäker med. Resultat redovisas för
personal, elever och föräldrar. Vi vidtar de åtgärder som vi ser behövs.
Team-träffar Vi arbetar i team, lärare och fritidspersonal och har team-träffar med
ett stadigt protokoll för att ge elevfokus och där finns den sociala delen kring våra
elever också med så att vi funderar hur läget är i våra klasser.
Kränkande behandling vi anmäler och utreder när det händer kränkande saker som
vi får kännedom om.
Kjula skola är en liten skola vilket skapar goda förutsättningar att arbeta förebyggande.
Det är svårt att arbeta förebyggande men det spelar en stor roll.
Lundbyskolan
Kompisstödjarverksamheten
Vi har 2 kompisstödjare i varje klass från år 3-6. Kompisstödjarna väljs av sina
klasskamrater och uppdraget gäller under tre år. Det är en jämn fördelning mellan
pojkar och flickor i gruppen. Vid skolstarten besöker kompisstödjarna de yngre
eleverna och presenterar sig själva och varför de finns. Deras uppdrag är att finnas ute
på skolgården och sprida trygghet bland de yngre eleverna. Kompisstödjarna har en
punkt på klassråden där de kan ta upp viktiga frågor t ex kring vår värdegrund, visa
filmer från ”Friends” som de tittat på och arbetat med på sina träffar.
Kompisstödjarträffar genomförs varannan vecka, med stöd av två vuxna. På träffarna
får kompisstödjarna utbildning och veckan som varit utvärderas.
Det finns en maskot (MINGO, som är en hen) som eleverna sytt i textilslöjden. Den har
formen av ett hjärta och är symbolisk med stora händer, stora öron och liten mun.
Eskilstuna kommun
Datum
10 (16)
2015-05-22
MINGO hälsar de nya eleverna i F-klass välkomna och ”bor” sedan i klasserna och
flyttas runt av kompisstödjarna som då pratar om att vara bra kompisar mm.
På fredagarna ordnar kompisstödjarna olika rastaktiviteter för de yngre eleverna.
Inför jullovet ordnades en långdans i skolans korridorer och utomhus med julsånger
som strömmade ur högtalaren. Många deltog i dansen och andra deltog genom att
vara åskådare.
Nytt och uppskattat var även vårt SPORTLOVSDISCO på rasten ute på trappan till Ahuset. Där dansade många, både vuxna och barn i olika åldrar och kompisstödjarna
stod på trappan, pratade i mikrofon och ledde det hela.
Likabehandlingsplanen kommer att uppdateras.
Hällby skola
Mycket av det förebyggande arbetet kring kränkande behandling ligger hos
klasslärarna och de hanterar det i kopplingen till sin grupp. Vi har pratat via
Elevhälsoteamet, Trygghetsteamet och skolledningen om att det är viktigt att samtalen
sker ofta i grupperna, inte bara när det inträffar saker, utan kontinuerligt i klasserna i
förebyggande syfte. Det förekommer också "killsnack"- och "tjejsnack” med olika
teman för att lyfta olika vinklingar på bemötande och kamratskap.
Det ska alltid finnas en vaksamhet kring lektioner från undervisande personal, så att
man kan uppfånga signaler tidigt, som kan ha kopplingar till kränkande behandling.
När det gäller tid utanför själva undervisningen det vill säga förflyttningar, skeenden i
kapprum och rasterna ute på skolgården, så har vi förstärkt med extra vuxna som
ibland är riktade mot enskilda grupper alternativt enskilda elever som behöver extra
stöd eller uppbackning i det "fria" utrymmet som raster kan innebära. Visst extra
vuxenstöd har vi också mot enstaka grupper vid idrottslektioner samt i
omklädningsrummet i anslutning till dessa lektioner.
När jag som rektor besöker lektioner hos mina lärare, framför allt på lågstadiet, så
inleder de ofta sina lektioner med att ställa frågan ”Hur har rasten varit?” Ibland
kommer saker upp som kan hanteras snabbt via kortare samtal i gruppen och om
känslan är att det är av allvarligare karaktär så försöker personalen ta det direkt,
framför allt om man har tillgång till ytterligare vuxen i anslutning till gruppen. Det kan
också vara så att man behöver skjuta på det p.g.a. personalsituationen men man
försöker alltid genomföra samtalen samma dag. Detsamma gäller de föräldrakontakter
som alltid genomförs.
Skolans kamratstödjare och elevråd är också engagerade i vårt likabehandlingsarbete.
En grupp elever i årskurs 6 har också gjort en väldigt belysande kortfilm med koppling
till kränkningar.
Eskilstuna kommun
Datum
11 (16)
2015-05-22
Lagersbergsskolan
På organisationsnivå







Under vår- och höstterminen 2014 har tre personal (socialpedagog och lärare i åk 1
och åk 4) gått Skolverkets utbildning Värdegrund och Likabehandling i teori och
praktik, 7,5 hp, på Mälardalens Högskola.
Vi har deltagit i DO:s utbildning Att leda målinriktat för lika rättigheter och
möjligheter – skolan
Special- och socialpedagog har gått grundkurs i MI – Motiverande samtal.
Vi har arbetat fram tydliga gemensamma handlingsplaner och dokument som gäller
vid incidenter, konflikter och kränkningar.
Vi har utarbetat en tydlig struktur över elevhälsoträffarna.
På APT-tid har vi arbetat mycket med personalens förhållningssätt och regler för att
få en ökad samsyn och ett mer normkritiskt tänk på skolan. Vi har bland annat
diskuterat reglers funktion; Ska de vara kontrollerande eller tryggande?
Elevhälsan ska under våren arbeta med HBT-certifiering av skolan.
På klass- och gruppnivå


Kamratstödjarna arbetar kring teman som är kopplade till Värdegrund och
Likabehandling. Eleverna får sedan arbetsuppgifter med sig ut i klasserna där de
fortsätter arbetet kring olika teman.
Under vårterminen 2015 arbetar vi (vid 11 tillfällen) i alla åk 4 klasser och ett antal
elever i åk 5 med ett arbetsmaterial som heter Jag och andra. Materialet syftar till
att eleverna ska
förstå sig själva bättre
hantera sina känslor
uttrycka sina åsikter
förstå andra människor och leva sig in i deras känslor
visa respekt för andra människor och samspela med dem
lösa olika problem och konflikter
På skolan kan vi se, i vår statistik, att det ofta är samma elever som återkommer i de
anmälningar som görs. Kring dessa elever arbetar vi även på individnivå med samtal,
både med elev och vårdnadshavare. Vi har även ett samarbete med socialtjänst, BUP
och övriga när behov finns.
Det arbetet som är påbörjat har ännu inte visat på några större skillnader i antal
anmälningar men det är inte att förglömma att detta är en process som tar tid. Vi har
dock startat upp ett långsiktigt arbete där vi genom återkommande samtal, övningar
Eskilstuna kommun
Datum
12 (16)
2015-05-22
och arbetsmaterial ökar vår kunskap och medvetenhet om vilka förändringar som kan
leda till ett positivare klimat på skolan.
Det är även viktigt att förstå att området Lagersberg är ett socialt utsatt område med
stora kulturella skillnader vilket också kräver mycket kunskap och flexibilitet hos
personal, elever och vårdnadshavare. Dessa svårigheter skapar ibland en frustration
som behöver lyftas och diskuteras för att arbetsmiljön hos berörda ska bli bra.
GYMNASIESKOLAN
Mönster och tendenser
Vilka upplever att de kränks och vilka upplevs kränka?
Som inledningsvis beskrivits består de anmälda kränkningarna till största
del av situationer där ungdomar kränker varandra. Utifrån materialet är det
klart fler flickor som upplever sig kränkta än pojkar. Åldrarna är jämnt
fördelade. De som står för kränkningarna är i första hand en grupp av
elever, därefter upplevs både pojkar och flickor uppträda kränkande. Någon
enstaka anmälning handlar om att personal har stått för den upplevda
kränkningen.
Vilka typer av kränkningar anmäls?
De anmälda kränkningarna som dominerar är verbala i form av könsord
eller trakasseri kopplat till etnisk härkomst. Det kan också handla om våld
såsom slag, knuffar och sparkar. Nätkränkningar förekommer också i form
av spridning av kränkande bilder.
När personal har upplevts kränka elever har det i något fall inte gått att
klargöra vad kränkningen bestått av eller så kan kränkningen uppfattats ha
koppling till en stötande jargong från lärarens sida.
Åtgärder och goda exempel
Efter samtal med representanter för gymnasieskolan framkommer att ett
utbrett samarbete kring likabehandling finns mellan de olika skolorna. Som
exempel på gymnasiets arbete kommer Rekarnegymnasiets arbete att
belysas nedan:
Rektor beskriver att när alla elever börjar årskurs 1 informeras eleverna av
rektor om att det råder nolltolerans mot kränkningar på skolan. Rektor
informerar också eleverna om den åtgärdstrappa skolan arbetar efter.
Åtgärdstrappan har sin grund i Skollagens kapitel 5 och innebär att om en
elev bryter mot skolans regler mot trygghet och trivsel, får eleven först under
ett samtal med rektor en tillsägelse. Om inte beteendet upphör utdelas en
skriftlig varning och slutligen blir eleven avstängd. Eleverna får också en
broschyr som innehåller en sammanfattning av skolans likabehandlingsplan.
Eskilstuna kommun
Datum
2015-05-22
Broschyren innehåller bland annat skolans aktuella mål, elevernas
rättigheter och uppgifter om var eleverna kan vända sig om de upplever sig
utsatta på skolan.
Skolan lägger stor vikt vid ett främjande arbete med fokus på trygghet och
trivsel exempelvis genom en introduktionsvecka i årskurs 1 där eleverna får
tid att lära känna varandra, arbeta med likabehandling och ett
antimobbningsarbete. Skolan arbetar via kurator, skolsköterska och rektor
med ett pågående värdegrundsarbete under året bland annat genom arbete
mot nätkränkningar och övningar där eleverna får ta ställning i olika
områden inom likabehandling. Skolans alla arbetslag har också ett uttalat
uppdrag från rektor att arbeta för trygghet och trivsel under året. Skolans
personal kan också vända sig till elevhälsan för råd och stöd.
Likabehandlingsplanen är en del av det systematiska kvalitetsarbetet och ett
till två mål arbetas fram och som hela skolan sedan arbetar med under året.
Som underlag utgår skolan exempelvis från elevernas enkätsvar och gjorda
kränkningsanmälningar. Rektor för Rekarnegymnasiet berättar att i
elevenkäten har Rekarnegymnasiet på en skala 1-4 fått 3,47 vilket indikerar
att eleverna upplever sig trygga på skolan. All nyanställd personal får också
information om likabehandlingsplanen.
Personalen har ett uppdrag att uppmärksamma och upptäcka om någon
elev inte upplever trygghet. Bland annat har personalen ett uttalat uppdrag
att vistas i elevernas cafeteria för att uppmuntra en trygg miljö. Om det
kommer till personalens kännedom att en elev upplever sig kränkt har
personalen ett tydligt uppdrag att antingen kontakta rektor eller kurator. I det
läget tar rektor eller kurator vid. Skolan använder sig av Ancha Lagermanmetoden för att utreda händelsen. Detta innebär att skolan ringer till
vårdnadshavaren. Därefter träffar kurator den utsatta eleven och
dokumenterar samtalet med den utsattas upplevelse samt skickar en
anmälan till huvudman. Efter det hämtar två personal den elev som stått för
kränkningen och ett samtal förs med denne där den utsatta elevens
upplevelse presenteras. Samtalet ska syfta till att eleven själv ska komma
med lösningsförslag och få ett tydligt budskap om att kränkningen måste
upphöra. Dessa samtal förs oftast av kurator. I vissa ärenden för även rektor
samtal med elever. I samtalen hänvisas ofta till skollagen och skolans
åtgärdstrappa.
Utifrån samtalen görs insatser för enskilda elever. Om en kränkning har ägt
rum informerar kurator mentorer och undervisande lärare i syfte att stötta en
utsatt elev. På gruppnivå kan elevhälsan rikta arbete mot en viss klass eller
en grupp av elever. Skolan omprioriterar personal till en klass om
utredningen har visat att behov av detta finns eller konsulterar skolpsykolog.
På skolnivå arbetar man med att kontinuerligt uppdatera
likabehandlingsplanen och fortlöpande utvärdera insatser.
13 (16)
Eskilstuna kommun
Datum
2015-05-22
Efter en till två veckor äger ett obligatoriskt uppföljningssamtal rum med
berörda elever. Om händelsen skulle upprepa sig går man vidare i
åtgärdstrappan och en skriftlig varning kan bli aktuell. Detta arbete
sammanfattas också i en utredning som skickas till huvudmannen.
I de anmälda fall där personal har kopplats till kränkande uppträdande har
man i det ena fallet inte kunnat gå vidare då eleven inte velat namnge
läraren. I det andra fallet har rektor fört ett tydligt samtal med den berörde
samt genomfört insatser i arbetslaget utifrån diskrimineringsgrunderna.
Rektor menar avslutningsvis att en framgångsfaktor är att likabehandling är
en del av det systematiska kvalitetsarbetet som all personal är delaktig i.
Även eleverna är till stor del delaktiga genom olika insatser och får också en
tydlig information om vad skolan står för när de börjar på skolan i årskurs 1.
Huvudmannens insatser under läsåret 2014/15
I oktober 2014 utbildade Diskrimineringsombudsmannen chefer och
pedagoger inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolan under två
dagar kring ämnet ”Lika rättigheter och möjligheter”. De fristående
enheterna inom kommunen bjöds också in.
Barn- och utbildningsnämnden införde 1 januari 2014 en förändrad rutin
avseende förskolechefs respektive rektors ansvar att anmäla trakasserier
eller kränkningar till huvudmannen. Rutinen har under maj 2015 reviderats.
Revideringen innebär att ytterligare tydliggöra vilka typer av kränkningar,
som barn och ungdomar utsätts för, var dessa sker samt vilka insatser som
görs för att förhindra dessa. Med rutinen medföljer också en ordlista med
exempel på kränkningar kopplade till de olika diskrimineringsgrunderna det
vill säga trakasseri och diskriminering.
Den reviderade rutinen har presenterats för grundskolans rektorer. Vid detta
tillfälle fick rektorerna även en genomgång av gällande lagkrav och deltog
även gruppvis i diskussioner utifrån fallbeskrivningar i syfte att
problematisera olika situationer som kan tänkas vara kränkande för elever.
En liknande insats kommer erbjudas förskolechefer och rektorer inom
gymnasieskolan.
En föreläsning för resursskolornas personal är genomförd med innehåll av
lagkrav, gällande rutin för anmälan och utredning av kränkningar,
gruppdiskussioner samt genomgång av vad en likabehandlingsplan bör
innehålla.
Grundskolor har besökts av grundskolechef, biträdande grundskolechef och
utvecklare/utredare. Vid besöken har frågor bland annat ställts till elevråden
14 (16)
Eskilstuna kommun
Datum
2015-05-22
för att få en inblick i hur delaktiga elever är i arbetet mot kränkningar och hur
de olika skolorna arbetar med frågan.
Skillnader från förra årets kartläggning
Fler grundskolor med högstadieelever anmäler kränkningar vilket pekar på
att rutinen i högre grad än förra året är implementerad på dessa skolor.
Huruvida antalet kränkningar har sjunkit inom grundskolan sedan förra
kartläggningen är svårt att uttala sig om då rutinen inte var förankrad i lika
hög grad jämfört med i år.
Fler förskolor och gymnasieskolor anmäler än förra läsåret. Skillnaden i
antal anmälningar mellan grundskolan respektive förskolan och
gymnasieskolan är fortfarande mycket stor. Vad kan denna stora skillnad
bero på? Skiljer sig definitionen av en kränkning? Bidrar förskolans insatser
för gruppen eller på organisationsnivå till det låga antalet? Är grundskolans
personal mer observant på att upptäcka kränkningar? Mognar eleverna inför
gymnasiestarten eller bidrar gymnasieskolans systematiska arbete till att
färre kränkningar uppstår?
Slutsatser av kartläggningen
Utifrån ovan redovisade sammanställning kan man utläsa att en klar
majoritet av de upplevda kränkningarna utspelar sig inom grundskolan. Det
främjande och förebyggande arbetet bör därför prioriteras inom denna
verksamhet. Ur materialet framkommer att elevers delaktighet bör belysas
ytterligare och även på vilket sätt vårdnadshavare görs delaktiga och
informeras om rådande rutiner. Det framkommer också att grundskolor
arbetar olika med insatser inom området. En samlad analys av
grundskolornas arbete med likabehandling skulle kunna vara aktuellt.
Sammanställningen visar att förskolan, grundskolan och gymnasiet har olika
fokus avseende insatser. Här framgår också att mycket gott arbete pågår
inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Framgångsfaktorer som lyfts fram
är exempelvis att involvera barn och elever och informera om vilka värden
förskolan/skolan står för och vilka mål som prioriteras. Det framstår som
viktigt att klargöra för barn och elever utifrån ålder vad som är acceptabelt
och vad som inte stämmer med våra lagar. Skolor i synnerhet har enligt
styrdokument i uppdrag att vara uppmärksam på den jargong som kan råda
mellan elever, den jargong som eleverna själva inte alltid är medvetna om. I
detta sammanhang är det också viktigt att informera vårdnadshavare om
det arbete som bedrivs inom förskola/skola. Utifrån klagomål som inkommit
till Barn- och utbildningsförvaltningen har framkommit att detta är ett
15 (16)
Eskilstuna kommun
Datum
2015-05-22
utvecklingsområde. Förskolechefer lyfter fram vilken av att lära av de
kränkande situationer som uppstått och därmed göra all personal delaktiga i
ett arbete där verksamheten utvecklas. Inom förskolan har man också
fokuserat vilket av bemötande både mellan barn och mellan personal - barn.
De framgångsfaktorer som också lyfts fram av förskolechefer och rektorer är
när ett systematiskt arbete sker där all personal är delaktiga i vardagen och
som löpet på under hela året och genomsyrar verksamheten.
Sammantaget pågår mycket arbete inom området som skulle vara värdefullt
för de olika skolformerna att få ta del av.
Förslag på huvudmannens fortsatta arbete
Eftersom denna sammanställning visar att en klar majoritet av
kränkningarna utspelar sig inom grundskolan kommer den verksamheten att
prioriteras. För att få en samlad bild kommer grundskolornas
likabehandlingsplaner och planer mot kränkningar och diskriminering att
samlas in och analyseras. Därefter kommer en strategi utarbetas i samråd
med rektorer i syfte att stödja skolornas arbete med dessa planer och för att
planerna på alla enheter ska vara ett levande dokument som används i det
systematiska kvalitetsarbetet. Strategin kommer att innehålla inslag av
utbildning och möjlighet till erfarenhetsutbyte i syfte att sprida goda
exempel. Tankar finns på att samarbeta med bland annat Mälardalens
högskola och diskrimineringsbyrån Humanitas.
Utöver detta har en utbildningsinsats under hösten planerats i syfte att ge
personal kopplad till personalpoolen en genomgång i lagkrav och Barn- och
utbildningsnämndens rutin för anmälan och utredning av kränkande
behandling/trakasseri och diskriminering. Dessutom planeras en liknande
utbildning för personal som arbetar inom grundskolans fritidshem. Planer
finns på att även erbjuda elevhälsopersonal att delta i utbildningen.
Som tidigare kommer nästa års arbete inom Barn- och
utbildningsförvaltningens verksamheter att sammanfattas i en rapport.
16 (16)