1. No category

2015/16
Likabehandlingsplan
Årlig plan mot kränkande
behandling
Bregårdsskolan 7-9
2015-10-09
Vision:
Våra förskolor och skolor präglas av respekt för
människors olikheter och skolorna ska vara trygga för
våra barn och elever.
Kommungemensam del
1. Bakgrund
From 1 januari 2009 finns två lagar som ska skydda barn och elever från
diskriminering, trakasserier och kränkningar i skolan. Det är Skollagen
6:e kap och Diskrimineringslagen. Lagarna gäller alla skolformer som lyder
under skollagen. Syftet med lagarna är att förtydliga skolans ansvar när det
gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Barn- och
elevombudet (BeO) övervakar regler om kränkande behandling och
Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar diskrimineringslagen.
Skolor och förskolor ska arbeta aktivt för att förhindra och motverka alla
former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Varje verksamhet ska ha en Likabehandlingsplan som beskriver hur skolan
arbetar för att motverka diskriminering, samt en Årlig plan mot kränkande
behandling som beskriver hur skolan arbetar med att förebygga, upptäcka
samt åtgärda kränkande behandling. På vår skola är dessa planer hopslagna till
en plan.
Barn- och utbildningsnämnden i Karlskoga har beslutat att synen på
diskriminering och kränkningar samt vilka rättigheter man har som elev, inte
ska skilja sig mellan kommunens olika skolor. Därför har Likabehandlingsplanen
avsnitt som är gemensamma för alla skolor och förskolor i kommunen.
2. Lagstöd
Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på:






FN: s konvention om barns rättigheter.
Skollagen (2010:800)
FN: s konvention om barns rättigheter.
Diskrimineringslagen (2008:567)
Lgr11(2011 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen
och fritidshemmet.)
Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga
ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.




Socialtjänstlagen 14 kap 1§ (anmälningsskyldighet)
Regeringsformen 1 kap. 2§
Europakonventionen Artikel 14 – Förbud mot diskriminering
Brottsbalken
3. Definitioner
Så här definierar vi begreppen:
1. Diskriminering
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande
behandling av individer eller grupper. Ex om kommunen eller den enskilda
skolan har lokaler, scheman, regler eller arbetssätt som missgynnar en elev
utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsombudsmannen (DO)
övervakar diskrimineringslagen.
2. Trakasserier
Trakasserier är ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har
samband med de fem diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är diskriminering
och kan utföras av vuxna och barn mot både vuxna och barn.
De sju diskrimineringsgrunderna är:







Kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Sexuell läggning
Funktionshinder
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Ålder
Diskrimineringsombudsmannen, (DO) övervakar diskrimineringslagen.
3. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som annars kränker en
persons värdighet
Trakasserier och kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas
mot en eller flera.
De kan äga rum i alla miljöer, när som helst.
Trakasserier och kränkningar utförs av och drabbar såväl barns som vuxna. De
kan ske på 4 nivåer. Begreppet elev innefattar även barn i det här fallet.
elev-elev elev-personal
personal-elev
personal-personal
Trakasserier och kränkningar kan vara:




Fysiska: ex slag och knuffar
Verbala: ex muntliga hot eller att bli kallad för hora, bög, tönt ed.
Psykosociala: ex. att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning
Text- eller bildburna: ex genom klotter, sms, e-post, lappar
De flesta handlingar som ryms under begreppet ”annan kränkande behandling”
till exempel misshandel, ofredande och olaga hot, är brottsliga handlingar även
om de begås av underåriga.
Barn- och elevombudsmannen, Beo, har som uppgift att tillvarata den enskilda
elevens eller barnets rätt i frågor som rör begreppet ”annan kränkande
behandling”.
Källa: Skolverkets allmänna råd 2009: Att
främja likabehandling och att förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling
Det är barnet eller eleven som avgör om beteendet eller
handlingen är kränkande
4. Mobbning
Mobbning är en form av kränkning som förutsätter att man uppsåtligt kränkts
vid upprepade tillfällen under en längre tid. Det råder dessutom obalans i
maktförhållanden mellan dem som utsätter och den som utsätts.
”Varför ska jag gå till skolan?
Det är ändå ingen som bryr sig - jag är som luft”
pojke 11 år
Exempel på mobbning:
Himla med ögonen, kasta menade blickar, göra miner, sucka, vända ryggen till,
inte svara på tilltal, behandla någon som luft.
Viska, sprida rykten, prata illa om någon, retas, håna, härma, hota, anmärka på
utseende eller kläder, kommentera allt den utsatte gör eller säger, fnittra eller
hånskratta åt någon, skicka kränkande mail eller sms eller ”skämta”.
Sparka, ge slag, krokben, knuffar.
Tecken som kan tyda på mobbning:
Håglös, tystlåten, grubblande
Passiv: ”ingen lust, vill inte, orkar inte”
Uppgiven: ”ingen idé”
Håller sig undan de andra, går eller står för sig själv
Leker passivt eller bara ser på
Håller sig i närheten av en vuxen
Dröjer sig kvar i klassrummet, vill inte ha rast är orolig, okoncentrerad inför
raster
Överdrivet clownbeteende
Sämre skolresultat
Klagar ofta på ont i magen eller huvudvärk
Ofta sjuk, dålig aptit
Mycket av mobbningen sker bakom ryggen på de vuxna och är ofta svår att
upptäcka. För den som drabbas handlar det om att få hela sin psykiska existens
sargad. Att ställas utanför gemenskapen är något av det grymmaste man kan
drabbas av.
Källa: Mobbning och människovärde,
Gunnar Höistad
Vi accepterar aldrig någon form av trakasserier, mobbning eller annat
kränkande beteende. Om vi upptäcker att detta förekommer, kommer vi med
all kraft se till att den upphör. Vi kommer också att jobba förebyggande mot
alla former av kränkande beteenden.
5. Skolpersonalens befogenheter:
Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som
präglas av trygghet och studiero. Både elever, lärare och annan personal ska ha
ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön och ha respekt för varandra. Elever ska
ges möjlighet att påverka och delta i utformningen av lärandemiljön. Det är
även viktigt att skolan samarbetar med elevernas vårdnadshavare för att skapa
trygg skolmiljö.
Det finns dock situationer när de förebyggande insatserna inte varit tillräckliga
och skolan kan behöva använda de disciplinära åtgärderna som finns i skollagen
för att skapa en god studiemiljö.
Åtgärderna ska vidtas med hänsyn till barnets bästa. Rektorn och lärarna ska
vara särskilt återhållsamma med åtgärder när det gäller elever i förskoleklassen
eller i grundskolans lägre åldrar.
Rätt att vidta omedelbara och tillfälliga åtgärder för en trygg skolmiljö:
Exempelvis tillrättavisningar eller omflyttningar i klassrummet för att sära på
elever som stör. Skollagen ger även rätt för rektor och lärare att gå emellan två
elever som bråkar eller för att stoppa skadegörelse.
Utvisning: Läraren får visa ut en elev ur klassrummet för högst återstoden av
lektionen om eleven stör undervisningen eller uppträder olämpligt.
Kvarsittning/Försittning: Rektorn eller läraren kan besluta att eleven ska
stanna kvar på skolan en timme efter skolans slut eller en timme före skolan
börjar. Den som fattar beslutet ska dokumentera det.
Utredning om varför elever stör: Om eleven upprepat stört sin omgivning ska
rektorn se till att saken utreds. Skolan ska samråda med elevens
vårdnadshavare i utredningen. Utifrån utredningen ska rektorn se till att skolan
gör något för att få eleven att ändra sitt beteende. Det kan vara en skriftlig
varning eller ge eleven stöd i undervisningen eller av elevhälsan.
Skriftlig varning: Efter avslutad utredning kan rektor besluta att ge eleven en
skriftlig varning. Den ska innehålla information om vad som händer om eleven
inte ändrar sitt beteende. Syftet är att dels dokumentera det som kommit fram
i samtal och att peka på att skolan inte accepterar elevens uppträdande.
Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektors beslut.
Tillfällig omplacering: Rektor kan besluta om att tillfälligt omplacera en elev till
en annan undervisningsgrupp eller till en annan plats inom skolenheten. Max 4
veckor. Omplacering får bara göras efter att man gjort en utredning och
åtgärderna utifrån den inte har haft effekt. En tillfällig omplacering kan göras
akut utan utredning utifrån andra bestämmelser. Vårdnadshavare ska
informeras och den som beslutar dokumenterar.
Tillfällig omplacering vid annan skolenhet: Om den tillfälliga omplaceringen
inte har effekt få rektorn besluta om att en elev tillfälligt får flytta till en annan
skola. Placeringen få bara i undantagsfall vara längre än två veckor och aldrig
längre än 4 veckor. Elever kan dock flyttas permanent för att ge andra elever
trygghet och studiero. Den som beslutar om tillfällig placering vid annan skola
dokumenterar.
Avstängning: I vissa fall får rektorn besluta om att stänga av en elev. Det kan
ske för att man på skolan har en mycket jobbig situation. Tex. att det
förekommit grovt våld och att skolan varit i kontakt med polisen. Tre krav
måste vara uppfyllda innan beslut om avstängning kan ske
1. Det är nödvändigt för andra elevers trygghet och studiero
2. Andra åtgärder har inte haft effekt
3. Eleven erbjuds kompensation för missad undervisning.
Om eleven utfört ett allvarligt brott mot annan elev eller personal kan skolan
stänga av utan att ha prövat andra åtgärder först
Innan beslut fattas har eleven och vårdnadshavarna rätt att yttra sig i frågan.
Rektorn kan inte delegera beslutet till någon annan och om eleven är under 18
år ska socialnämnden informeras. Beslutet kan överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Kontrollåtgärder: Eleverna lånar skåp av skolan, och skolledningen har rätt att
kontrollera att skåpen används på rätt sätt. Skolledningen har rätt att öppna
skåp i elevens närvaro.
En väska är elevens personliga egendom och är skyddad av förbudet mot
husrannsakan. Polis måste tillkallas om en sluten väska ska öppnas och
visiteras.
Provtagning som ex alkohol- eller drogtest måste bygga på frivillighet.
Skolpersonal har inga befogenheter att utföra kroppsvisitation, dvs. undersöka
kläder eller skor för att leta efter stulna föremål.
Källa: Mer om Trygghet och studiero i skolan, Ur nya skollagen,
Skolverket 2011
6. Målstyrt arbete mot kräkningar och för
likabehandling:
1. Trivselundersökningen 2014
Här kommer ett urval av frågor från årets trivselundersökning. Resultatet är
andelen elever som svarat ”Ja, det stämmer mycket bra” eller ” Ja, det
stämmer ganska bra”. Förra årets resultat står i parentesen.
Trivselundersökningen genomfördes under v. 42 och v.44 ht-14 och 280
elever i åk 7-9 svarade på enkäten
Jag trivs på min skola
96%
(94%)
Det finns oftast något att göra på rasterna:
67%
(76%)
Det finns oftast vuxna ute i rasthallen:
80%
(80%)
De vuxna på min skola arbetar på ett bra sätt
för att förhindra att någon blir illa behandlad:
89%
(87%)
Jag känner mig trygg i skolan:
95%
(96%)
Skolans lokaler är trivsamma som helhet:
91%
(78%)
2. Statistik från kränkningsanmälningar (Totala antalet elever på skolan:
319)
Följande statistik är hämtad från det digitala verktyget där skolan gör sina
anmälningar och utredningar gällande misstänkta kränkningar.
Mätperioden är augusti 2014-juni 2015
Antal kränkningsärenden
22
Antal flickor:
Antal pojkar:
14
8
Årskurs 7:
Årskurs 8:
Årskurs 9:
12
6
4
Kränkning har skett utomhus:
Kränkning har skett inomhus:
5
17
Fysisk kränkning:
Psykosocial kränkning:
Text- eller bildburen kränkning:
Verbal kränkning:
6
6
4
11
Polisanmälan har skett:
1
3. Analys och prioriterade åtgärder
3.1 Analys:
Utifrån trivselenkäten kan vi se att eleverna upplever att skolan har färre
rastaktiviteter på Bregårdsskolan än på Karlbergsskolan. En meningsfull
rastverksamhet bidrar till ökad trivsel och trygghet samt fungerar
förebryggande mot kränkningar. En satsning har påbörjats för att öka på
rastaktiviteter och det kommer att fortsätta under ht 2015 med följande
insatser:
3.1.2 Insatser:
-organiserad pingisturnering i rasthallen under ht
-fler uteaktiviteter som ex möjlighet att låna fotbollar
-fler inköpta sällskapsspel
-fortsatt utveckling av skolans aktivitetsrum i källaren där eleverna kan vistas
under ledning av skolfritidsledare
-riktade insatser under ex kärleksveckan med pyssel i rasthallen
3.2 Analys:
Skolan behöver också utveckla sitt främjande och förebyggande arbete med
diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet och sexuell läggning.
Skolan har en förberedelseklass med elever med flera olika nationaliteter och
bakgrund. Under året kommer skolan att arbeta med insatser som rör etnisk
diskriminering och frågor om mångfald för att främja likabehandling och
förståelse för varandras kulturella, religiösa och etiska skillnader, samt för att
förebygga rasism och främlingsfientlighet.
Skolan har under ett antal år haft elever som har funderingar om sexualitet
och könsidentitet. För att öka personalens och elevernas förståelse och
kunskaper kommer skolan att ha riktade insatser runt normer, genus och
hbtq-frågor under året.
3.2.2 Insatser:
-Personal: Genomgång av begrepp och förhållningssätt inom normkritik och
genus. Genomförs av psykologstudenter från Örebro Universitet
-Åk 9: Lektion om normer, genus och hbtq. Genomförs av psykologistudenter
från Örebro Universitet
-Åk 8: Hbtq-fokus inom sex- och samlevnadsundervisningen. Temadag
planeras. RFSL bjuds in.
-Alla elever: Skolbio besök för att se filmen Pride
-Alla elever: All undervisning ska genomsyras av ett normkritiskt
förhållningsätt och undervisande lärare ska genomsyra sitt språkbruk och
materialval utifrån att belysa mångfald inom både könsidentitet, sexuell
läggning och etnicitet.
3.3
Uppföljning och utvärdering under läsåret
-Skolans arbete med rastverksamheten kommer att utvärderas i
brukarundersökningen under läsåret.
-Skolans arbete med diskrimineringsgrunderna som rör etnicitet och sexuellt
likaberättigande kommer att utvärderas separat efter avslutat arbete.
I övrigt kommer skolans arbete som rör trygghet och studiero att utvärderas
genom
Klasskartläggningar
Utvecklingssamtal
Hälsosamtal
7. Hur vi förebygger diskriminering och
annan kränkande behandling:
Likabehandlingsteam:
Skolan har ett team som består av:
Mira Fielding, skolkurator
Sara Andersson: skolfritidsledare
Maria Berglind: studie- och yrkesvägledare
Ann-Christine Alsbjer: åk 7
Louise Carlsson: åk 9
Christoffer Danielsson: åk 8
Teamet har som uppgift att bevaka kränkningsfrågor på skolan. Teamet utreder
och åtgärdar kränkningsärenden men har även förebyggande uppgifter.
Exempelvis att göra klasskartläggningar och organisera den årliga
trivselundersökningen.
Rastvärdar: Synliga vuxna finns tillgängliga under raster. Rastvärdsschema finns
synligt för eleverna.
Skolfritidsledare: En vuxen på skolan som har som uppgift att finnas bland
eleverna på skolan. Det finns ett rum på skolan där elever kan vara på raster.
Rastverksamhet: Organiserade verksamheter under raster och håltimmar. Ex
pingis, karaoke, musik, biljard, tv-spel.
Kafé: Omsorgsverksamheten driver ett kafé på skolan. Kafét erbjuder en
sortiment av enklare fika och smörgåsar. Kafét finns centralt i rasthallen och
bidrar till att öka vuxentätheten i rasthallen. Elever kan sitta i kafét för att
umgås, spela spel och för att köpa fika.
Matvärdar: Personal finns ute i matsalen under lunchtid för att bevaka att
matsalsregler följs och att ingen blir utsatt för kränkningar. Värdschema finns
uppsatt synligt för eleverna.
Idrotten: Idrottslärarna bevakar att inga elever blir utsatta under idrotten. Ex
hånade eller nedvärderade pga sämre idrottsförmågor. Idrottslärarna bevakar
att lagindelning sker på ett sätt att ingen behöver riskera bli utsatt.
Omklädningsrum: Det finns möjligheter till enskild dusch.
Klassrummet: Undervisande lärare har ansvar att se till att ingen elev riskerar
bli utsatt i klassrumssituationen. Läraren markerar att nedsättande
kommentarer eller beteenden inte accepteras. Läraren bevakar att ingen elev
riskerar att bli utsatt vid klassrumsplaceringar eller grupparbeten. Läraren ska
utse placeringar och gruppsammansättningar för att undvika utsatta
situationer.
Knapped: Alla årskurs 7 elever deltar i gruppstärkande aktiviteter i kommunens
lägergård vid terminsstart och vid senare behov.
Belyst elev: Om en elev riskerar utsatthet kan ett arbetslag besluta att belysa
eleven extra. Dvs ge uppmärksamhet på ett sådant sätt att elevens status bland
kamraterna kan höjas.
Ordningsregler: Klassföreståndarna går igenom ordningsreglerna med eleverna
varje terminsstart.
Klasskartläggningar: Görs av Likabehandlingsteamet för att kartlägga klassdynamiken och för att identifiera ev. risker för utsatthet i klassen.
Bevakning av närvaro/frånvaro: Klassläraren är uppmärksam på elevernas
frånvaromönster eftersom frånvaro kan vara en indikator på utsatthet.
Dessutom gås närvaron igenom månadsvis för att se ifall en elev har ovanligt
hög frånvaro.
Elevhälsoplanering: Likabehandlingsfrågor lyfts varje vecka på
elevhälsoteamets möte där rektor, kurator, skolsköterska och specialpedagog
närvarar. Insatser kan planeras tillsammans med berörd personal.
Arbetslag: Likabehandlingsfrågor lyfts varje vecka på arbetslagsmöten.
8. Hur vi upptäcker diskriminering och annan
kränkande behandling
Enkätundersökning: Varje år genomförs en kommunomfattande enkätundersökning som visar på förekomsten av utsatthet på skolorna. Den gäller
alla elever på 7-9-skolan.
Klasskartläggningar: Genomförs efter behov av elevhälsans personal. Metoden
bygger på strukturerade intervjufrågor om klassdynamiken, trivsel och
utsatthet.
Utvecklingssamtal: I samtalen tar man upp frågor som handlar om trivsel,
trygghet och utsatthet.
Hälsosamtal: Skolhälsovården har årliga hälsosamtal med eleverna i åk 7 ( i år
även åk 8) där frågor även handlar om trygghet och trivsel i skolan
Rastvärdar: Synliga vuxna som speciellt bevakar utsatta områden på skolan ex
In- och utgångar
Toaletterna
Kaféet
Rasthall
Biblioteket
Elevskåpen
Trappuppgångar
Elevrådet: Elevrådsrepresentanterna är ett bollplank för rektor och skolans
Likabehandlingsteam i arbetet för att kartlägga och upptäcka områden på
skolan där det kan förekomma kränkningar.
Föräldrakontakter: Personalen på skolan har en nära och tät kontakt med
föräldrar och tar deras signaler om utsatthet på allvar. Skolan har största
ansvaret i dessa kontakter.
9. Hur vi utreder diskriminering och annan
kränkande behandling
När skolans personal misstänker att det förekommer trakassering eller
kränkningar ska personalen agera på följande sätt:
1. Personal som upptäcker eller misstänker kränkningar ingriper direkt om
läget är akut. Klassföreståndaren till eleverna informeras. Den berörda
personalen pratar med alla inblandade i enskilda samtal för att utreda vad
som hänt. Om man misstänker mobbning ska man aldrig ha grupp-samtal.
2. I de flesta fall kan kränkningarna redas ut med hjälp av några samtal.
3. Vid misstänkta kränkningar eller mobbning kan klassföreståndaren söka
stöd från Likabehandlingssteamet. Representanter från teamet tar då över
utredningssamtalen. Ärendet anmäls alltid till rektor vid misstanke att en
elev blivit utsatt för kränkningar. Huvudmannen informeras.
4. De utredande samtalen avgör vilka insatser som skolan ska sättas in.
5. Om det rör sig om personal som kränkt elever är det alltid rektor som
utreder.
6. Berörda elevers vårdnadshavare informeras av klasslärare.
7. När skolan misstänker att det förekommer kränkningar startas ett ärende
och alla insatser dokumenteras, registreras och sparas.
8. Insatser följs upp över tid av utsedd personal
10. Hur vi åtgärdar diskriminering och annan
kränkande behandling
När det har blivit klart för skolan att det förekommit diskriminering enligt
diskrimineringsgrunderna, är det rektor som har som ansvar för åtgärderna.
Det kan handla om att titta på lokaler, skolans arbetsmetoder, personalens
förhållningssätt eller liknande. Åtgärdsprogram upprättas vid behov.
När det har förekommit trakasserier eller kränkningar enligt definitionen
annan kränkande behandling ska skolan alltid agera utifrån planen. Att kränka
någon på skolan innebär att man bryter mot skolans värdegrund.
Åtgärderna består av att skolan samtal med den berörda samt tar
föräldrakontakter. Skolans ståndpunkt görs klar för de berörda. Stöd kan
erbjudas till alla inblandade parter. Stödet ges av lämplig utsedd vuxen.
Åtgärderna dokumenteras och följs upp.
Exempel på åtgärder på:
Individnivå: De inblandade erbjuds stöd i form av samtal.
Gruppnivå: En analys av klassen görs i form av klasskartläggningar. Det är
viktigt att utreda ifall mobbningen är något som berör hela klassen och då
arbeta med gruppsamtal.
Organisationsnivå: Resurser kan behöva omfördelas. Klasser kan behöva göras
om.
Avskiljning: Om en elev fortsätter att kränka andra elever kan skolan
bestämma att eleven flyttas till annan klass, grupp eller plats för att skydda den
utsatta eleven. Hemundervisning kan bli aktuellt. Skolan kan även bestämma
att eleven har sina måltider och raster på andra tider och platser. Skolan kan
även besluta att eleven inte får följa med utflykter, studieresor eller liknande
om det finns risk att andra blir utsatta.
Trepartssamtal: Om det har varit konflikter mellan jämbördiga elever kan
skolan förslå trepartsamtal. Då är skolans likabehandlingsteam behjälplig med
att föra samman parterna för att medla och hitta nya förhållningssätt till
varandra som bygger på att man kan mötas i skolans verksamhet utan att nya
konflikter uppstår. Det kan också handla om stöd till att förhålla sig till en
nyfiken och pådrivande omgivning.
Om det har förekommit mobbning är det alltid den som varit utsatt som får
avgöra om den vill medverka eller inte. Att delta i sådant möte kan för många
kännas otryggt och som en ytterligare utsatthet. Skolan tvingar aldrig någon att
göra något som inte känns bra.
11. Hur vi följer upp diskriminering och annan
kränkande behandling
Klassföreståndaren har i uppdrag att följa upp situationen för de inblandade
eleverna.
Om Likabehandlingsteamet har gjort insatser kan man enligt en
överenskommelse göra upp om att det är en representant ur teamet som har
uppföljningssamtal.
Vid behov har skolan uppföljningar i samband med regelbundna
elevvårdskonferenser.
Även uppföljningarna dokumenteras.
12. Dokumentation:
I Karlskogas förskolor och skolor dokumenteras alla enskilda ärenden där barn
eller elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta. Alla misstänkta
kränkningsärenden rapporteras till huvudmannen enligt gällande rutiner och
riktlinjer.
13. Elev- och föräldradelaktighet:
Eleverna har gjorts delaktiga genom elevrådet. Representanter från
Likabehandlingsteamet har diskuterat olika ämnen i rådet för att få elevernas
synpunkter. Bla har det gett information om vilka platser på skolan det kan ske
kränkningar så att rastvärdarna kan ha bättre uppsikt.
Föräldrarna har varit delaktiga genom verksamhetsrådet. De har läst igenom
ett förslag till Likabehandlingsplanen och gett synpunkter på innehållet.