1. No category

SRR 7/2010 rd
Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2010 :9
Statsrådets redogörelse om
JÄMSTÄLLDHETEN MELLAN
KVINNOR OCH MÄN
Inkluderar bakgrundsdokument
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET
Helsingfors 2010
Statsrådets redogörelse om jämställdheten mellan kvinnor och män
Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2010:9
ISBN 978-952-00-3054-4 (inh.)
ISBN 978-952-00-3055-1 (PDF)
ISSN-L 1236-2050
ISSN 1236-2050 (print)
ISSN 1797-9854 (online)
URN:ISBN:978-952-00-3054-1
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-3054-1
www.stm.sv/publikationer
Förlag: Social- och hälsovårdsministeriet
Pärmbilden: Plugi
Layout och tryckning: Universitetstryckeriet, Helsingfors 2010
SAMMANDRAG
STATSRÅDETS REDOGÖRELSE OM JÄMSTÄLLDHETEN MELLAN KVINNOR OCH MÄN
Regeringen utstakar i redogörelsen riktlinjerna för framtidens
jämställdhetspolitik till år 2020. Målet är att stärka ett långsiktigt och
systematisktfrämjandeavjämställdheten,ochredogörelsenunderstryker
enförbindelsetillverkställandetavjämställdhetspolitikenpåallanivåer.
Därutövergranskasmålenochåtgärdernaidenbedrivnajämställdhetspolitiken
ochderaseffektivitetsamthurjämställdhetenutvecklatsunderdesenaste
drygttioåren.Statsrådetsjämställdhetsredogörelseärdenförstaisittslag.
Därföromfattardenförutomdennuvaranderegeringensävendeföregående
regeringarnasjämställdhetspolitiksedanslutetav1990-talet.
Detemansomvaltsförredogörelsenbaserarsigpåjämställdhetsmålen
enligtregeringsprogrammenochregeringensjämställdhetsprogramislutet
av1990-taletochpå2000-talet.Dehuvudsakligatemanaärbeslutsfattande,
utbildningochforskning,arbetsliv,förenandeavarbeteochfamiljeliv,mänoch
jämställdhet,våldmotkvinnor,våldinärarelationerochmänniskohandelsamt
jämställdhetsmyndigheternasställningochintegreringavkönsperspektivet.
Iredogörelsenbehandlasocksåjämställdhetslagstiftningensutvecklingoch
FinlandsverksamhetinomEU:sjämställdhetspolitiksamtpådeninternationella
jämställdhetspolitikensolikaarenor.Därtillbehandlasjämställdhetspolitiska
frågorgenomgåendefråninvandrarnasochminoritetsgruppernassynpunkt.
Publikationenärindeladitvådelar.Iredogörelsensomstatsrådetgodkänt
ingår en utvärdering av jämställdhetspolitiken och framtida riktlinjer
för denna. I bakgrundsdokumentet betraktas mer i detalj regeringarnas
jämställdhetspolitiska mål och åtgärder samt ändringar som gäller
jämställdhetenunderdesenastedrygttioåren.Arbetetmedattbereda
jämställdhetsredogörelsenharstöttsochförtsvidareavensakkunniggrupp
lettavprofessorHelenaRanta.
Nyckelord: jämställdhet, jämställdhetspolitik
3
TIIVISTELMÄ
VALTIONEUVOSTON SELONTEKO NAISTEN JA MIESTEN VÄLISESTÄ TASA-ARVOSTA
Hallituslinjaaselonteossatulevaisuudentasa-arvopolitiikkaavuoteen
2020.Selonteontavoitteenaonvahvistaapitkäjänteistäjasuunnitelmallista
sukupuoltentasa-arvonedistämistä,jasiinäpainotetaansitoutumistatasaarvopolitiikantoimeenpanoonkaikillatasoilla.Lisäksiselonteossatarkastellaan
harjoitetuntasa-arvopolitiikantavoitteita,toimenpiteitäjaniidenvaikuttavuuttasekäsukupuoltentasa-arvonkehitystäviimeisenrunsaankymmenen
vuodenaikana.Valtioneuvostontasa-arvoselontekoonensimmäinenlajissaan.
Siksisekattaapaitsinykyisenhallituksenmyösedeltävienhallitustentasaarvopolitiikan1990-luvunloppupuoleltaalkaen.
Selontekoonvalitutteematpohjautuvathallitusohjelmienjahallituksen
tasa-arvo-ohjelmientasa-arvoakoskeviintavoitteisiin1990-luvunlopussa
ja2000-luvulla.Pääteematovatpäätöksenteko,koulutusjatutkimus,työelämä,työ-japerhe-elämänyhteensovittaminen,miehetjatasa-arvo,naisiin
kohdistuvaväkivalta,lähisuhdeväkivaltajaihmiskauppasekätasa-arvoviranomaistenasemajasukupuolinäkökulmanvaltavirtaistaminen.Selonteossa
käsitelläänmyöstasa-arvolainsäädännönkehitystäjaSuomentoimintaaEU:n
tasa-arvopolitiikassasekäkansainvälisentasa-arvopolitiikaneriareenoilla.
Lisäksitasa-arvopolitiikankysymyksiätarkastellaanläpileikkaavastimaahanmuuttajienjavähemmistöryhmiennäkökulmasta.
Julkaisujakautuukahteenosaan.Valtioneuvostonhyväksymäselontekosisältäätasa-arvopolitiikanarvionjatulevaisuudenlinjaukset.Tausta-aineistossa
tarkastellaanyksityiskohtaisemminhallitustentasa-arvopoliittisiatavoitteitajatoimenpiteitäsekätasa-arvoakoskeviamuutoksiaviimeisenrunsaan
kymmenenvuodenaikana.Tasa-arvoselonteonvalmistelutyötäontukenut
javienyteteenpäinprofessoriHelenaRannanjohtamaasiantuntijatyöryhmä.
Asiasanat: sukupuolten välinen tasa-arvo, tasa-arvopolitiikka
4
SUMMARY
GOVERNMENT REPORT ON GENDER EQUALITY
InitsReportonGenderEqualitytheGovernmentoutlinesthefuture
genderequalitypolicyinFinlanduntiltheyear2020.Theaimofthereport
istoreinforcethelong-termandsystematicpromotionofgenderequality,
anditlaysemphasisonthecommitmenttotheimplementationofgender
equalitypolicyatalllevels.Furthermore,thereportlooksintotheobjectives
andmeasuresofthepolicythathasbeenpursuedandtheireffectivenessas
wellasintothedevelopmentsingenderequalityoverthepasttenyears.The
GovernmentReportonGenderEqualityisthefirstofitskind.Therefore,
itcoversthegenderequalitypolicyofnotonlythepresentGovernmentbut
alsoofthepreviousgovernmentssincetheendofthe1990s.
Thethematicareaschosenforthereportarederivedfromthegender
equalityobjectivesofthegovernmentprogrammesandgovernmentaction
plansongenderequalityintheendofthe1990sandthiscentury.Themain
thematicareasaredecision-making,educationandresearch,workinglife,
reconciliationofworkandfamilylife,menandgenderequality,violence
againstwomen,interpersonalviolenceandtraffickinginhumanbeings,and
thestatusofgenderequalityauthoritiesandgendermainstreaming.The
reportalsoaddressesdevelopmentsinthegenderequalitylegislationand
Finland’sactivitiesintheEUgenderequalitypolicyandonthevariousarenas
ofinternationalgenderequalitypolicy.Genderequalityissuesarealsodealt
withcross-cuttinglyfromtheperspectiveofimmigrantsandminoritygroups.
Thepublicationisdividedintotwoparts.TheReportapprovedbythe
Governmentincludesanevaluationofgenderequalitypolicyandpolicy
objectivesforthefuture.Thebackgrounddocumentdealsinmoredetail
withthegenderequalityobjectivesandmeasuresofthegovernmentsaswell
asreviewschangesingenderequalityoverthepasttenyears.Thepreparation
oftheReportonGenderEqualityhasbeenpromotedandsupportedbyan
expertgroupledbyProfessorHelenaRanta.
Key words: gender equality, gender equality policy
5
6
Statsrådets redogörelse om
JÄMSTÄLLDHETEN MELLAN
KVINNOR OCH MÄN
7
8
INNEHÅLL
1. Inledning ..................................................................................................... 11
2. Regeringens jämställdhetspolitik ...........................................................14
2.1 Beslutsfattande .............................................................................................14
2.2 Utbildning ......................................................................................................15
2.3 Högskoleutbildning och forskning ...........................................................17
2.4 Arbetslivet .....................................................................................................18
2.5 Kombinering av arbets- och familjeliv ......................................................19
2.6 Män och jämställdhet ................................................................................. 20
2.7 Våld mot kvinnor, våld i nära relationer och människohandel ...........21
2.8 Finlands agerande i den internationella jämställdhetspolitiken ......... 22
2.9 Jämställdhetspolitiken och likabehandlingspolitiken ........................... 23
2.10 Integrering av könsperspektivet i den ekonomiska politiken ........... 24
2.11 Könsperspektiv på minskning av fattigdomen ....................................... 24
2.12 Jämställdhetspolitikens mål och uppföljning .......................................... 25
2.13 Jämställdhetslagstiftningen ....................................................................... 25
2.14 Jämställdhetsmyndigheternas ställning och
verksamhetsförutsättningar ..................................................................... 26
2.15 Ansvaret för främjandet av jämställdheten ............................................ 27
2.16 Integrering av könsperspektivet ............................................................... 28
2.17 Information och sakkunskap som stöd för jämställdhetspolitiken ... 28
3. Linjedragningarna .....................................................................................30
9
10
1.
INLEDNING
Regeringengerienlighetmedregeringsprogrammettillriksdagenenredogörelseomjämställdhetenmellankvinnorochmän.Dethärärdenförsta
redogörelsenomjämställdhetenmellankvinnorochmänsomregeringenger
tillriksdagen.Därföromfattardenutomdennuvaranderegeringensockså
detidigareregeringarnasjämställdhetspolitikändafrånslutetav1990-talet.
Utvärderingengällerjämställdhetspolitikensmål,åtgärderochåtgärdernas
effekt.Redogörelsengersamtidigtriksdagenenöversiktövernulägetnärdet
gällerjämställdhetenmellankönenochutvecklingenijämställdhetenunder
dedrygttiosenasteåren.
Iredogörelsengerregeringensinariktlinjerfördenframtidajämställdhetspolitikenframtillår2020.Regeringensmålärattstärkaenlångsiktigoch
systematiskjämställdhetspolitikochbetonaviktenavattmanpåallanivåer
förbindersigvidattgenomförajämställdhetspolitiken.Redogörelsenssyfte
ärocksåattgekommanderegeringarredskapförattgörauppjämställdhetsprogram.Redogörelsengerriksdagen,samhällsaktörernaochmedborgarna
möjlighetertillenbreddiskussionommålenförjämställdhetenmellankönen
ochomjämställdhetspolitikensmetoder.Regeringenharbehandlatstatsrådets
redogörelseochförbunditsigvidden.Istatsrådetsredogörelseingårenutvärderingavjämställdhetspolitikenochriktlinjer.Sombilagatillredogörelsen
ingårettbakgrundsdokument,sominnehållerenmeradetaljeradgranskningav
regeringarnasjämställdhetspolitiskamålochåtgärdersamtdeändringarsom
skettijämställdhetenunderdedrygttiosenasteåren.Bakgrundsdokumentet
harintebehandlatsavstatsrådet.
Jämställdhetsfrågornaberörallaområdeninomsamhällslivet.Politiskaoch
ekonomiskabeslutharjämställdhetseffektersomkommerframikvinnorsoch
mänskonkretalivssituationer. Attjämställdhetspolitikentäckerettsåbrett
fältochärtväradministrativgördensärskiltutmanande.Förutsättningenför
enframgångsrikjämställdhetspolitikäratthelaregeringentaransvarföratt
främjajämställdhetenochattolikasektorerinompolitikenbedriverettintensivt
samarbetebådeiriksdagenochiministeriernaochpåregion-ochkommunnivå.
Eftersomjämställdhetspolitikenärtväradministrativochomfattarettbrett
fältavolikaområdeninompolitikenhardetvaritnödvändigtattavgränsaredogörelsentillvissateman.Utgångspunktenfördetematiskaavgränsningarnaav
redogörelsenharvaritmålenförjämställdhetenmellankönenidesexsenaste
regeringsprogrammen1samtdejämställdhetsprogramsomregeringenuppgjort
1
Statsminister Mari Kiviniemis regeringsprogram 19.6.2010. Statsminister Matti Vanhanens II regeringsprogram
19.4.2007; Statsminister Matti Vanhanens regeringsprogram 24.6.2003; Statsminister Anneli Jäätteenmäkis regeringsprogram 17.4.2003. Statsminister Paavo Lipponens II regeringsprogram 15.4.1999; Statsminister Paavo
Lipponens regeringsprogram 13.4.1995.
11
islutetav1990-taletochibörjanav2000-talet(1997–1999,2004–2007,
2008–2011).Redogörelsentäckeralltsåinteallajämställdhetspolitiskafrågor
påolikaområdeninomsamhällslivet.
Redogörelsenshuvudtemanär:
•Beslutsfattande:politisktbeslutsfattandeochföretagensledandeposter
•Utbildningochforskning
•A rbetslivet
•Kombineringavarbeteochfamiljeliv
•Mänochjämställdhet
•Våldmotkvinnor,våldinärarelationerochmänniskohandel
•Organiseringenavjämställdhetspolitiken
•Integreringavkönsperspektivet
IjämställdhetsredogörelseningårocksåegnaavsnittomhurlagstiftningenomjämställdhetenmellankönenharutvecklatsochomFinlandsagerandeiEU:sjämställdhetspolitikochpåolikaarenorideninternationella
jämställdhetspolitiken.
Jämställdhetsredogörelsenbehandlarjämställdhetenmellankvinnoroch
mänochgranskarbäggekönenochderasställningpåolikaområdeninom
samhällslivet.Dessutombehandlasförhållandetmellanmänochjämställdhet
iettskiltavsnitt,somtaruppsärskiltjämställdhetsfrågorsomgällermänsamt
granskarmännensrollnärdetgällerattfrämjajämställdheten.Attfrämja
jämställdhetenärengemensamuppgiftförkvinnorochmänochnumeraär
jämställdhetspolitiknågotsomberörbådakönen.
Detbörbeaktasattmångaviktigatemansomgällerjämställdhetenmellan
könenkunnatbehandlasendastkortochkursorisktidennaredogörelse.Detta
betyderdockinteattinteocksådessafrågorbordeuppmärksammasinom
jämställdhetspolitikeniframtiden.Ävenomredogörelsenkoncentreraspå
defrågorsomgällerjämställdhetenmellankönenärdesssyfteocksåattmed
jämställdhetenmellankönensomutgångspunktfästauppmärksamhetockså
vidskillnadernabådeinomkvinnorochmänsamtskärningspunktermellan
jämställdhetenmellankönenochandraformeravjämlikhet.Särskiltfrågor
somgällerinvandrarnasochminoritetsgruppernasställninglyftsframdåde
anslutersigtilljämställdhetenmellankönenellermultipeldiskriminering.
Utgångspunktenförredogörelsenharvaritregeringsprogrammensmål
förjämställdhetenmellankönensamtregeringarnasjämställdhetsprogram.
Iförstahanduppmärksammasdeverksamhetsområdenförvilkajämställdhetsmålställtsupp.Idettasammanhanggranskasocksåvilkafrågoreller
temaområdensomärviktigamedtankepåjämställdhetenmellankönensom
inteuppmärksammatstillräckligtiregeringensjämställdhetspolitik.
Förutommålengranskasiredogörelsenocksåverkställandetavjämställdhetspolitikenochvilkametodersomanväntsförattfrämjajämställdheten.
Viktigaverktygförattfrämjajämställdhetenharbl.a.varitjämställdhetslagen
12
somträddeikraft1987,dentväradministrativajämställdhetspolitikenochi
synnerhetpå2000-taletintegreringenavkönsperspektivetialltbeslutsfattande.Dessutomharmangåttinförattförbättrajämställdhetengenom
projektinomolikaområden.Finansieringsmöjligheternaförsådanaprojekt
harökatsärskildgenomFinlandsmedlemskapiEU.Fråganmedvilkatillvägagångssättkontinuitetenochlångsiktighetenijämställdhetspolitikenbäst
kangaranterasärhärviktig.
Denmestutmanandedelenavanalysenavjämställdhetspolitikenärhur
manskautvärderainverkanocheffektenavjämställdhetspolitiken.Detta
skulleförutsättaocksåenutvärderingpåbredbasavhurpolitikenpåolika
områden,exempelvissysselsättnings-,ekonomi-ochutbildningspolitiken,har
påverkatjämställdhetenmellankönenochhurvälintegreringenavkönsperspektivetlyckatspådessaområden.Dettaharendastibegränsadutsträckning
kunnattasmedibakgrundsdokumentet.Vidutvärderingenavjämställdhetspolitikenseffekterharutnyttjatssexbakgrundsutredningarsomgjortsav
olikaexperterförberedningenavredogörelsen.
FN:shandlingsprogramfrånPekingharpåettbetydandesättpåverkatden
finländskajämställdhetspolitikenochdessurvalavmetoder.Regeringensjämställdhetsprogram1997–99baseradesigistorutsträckningpådetemansom
ingickihandlingsprogrammetfrånPeking.Ocksåijämställdhetsredogörelsen
harmåletvaritattpåbredbasfästauppmärksamhetvidPekingprogrammet,
förattsådanatemansomtillexempelfattigdomenochdenekonomiska
politikeniframtidenskalltasuppmedstörreeftertryckpåagendanför
jämställdhetspolitiken.
SärskiltdenregelbundnarapporteringenomFN:skonventionomavskaffandeavallslagsdiskrimineringavkvinnor(CEDAW)gerredskapföratt
bedömahurjämställdhetenutvecklasochvilkenpolitiksombedrivsiFinland.
CEDAW-kommitténsrekommendationertillFinlandharocksåutnyttjats
vidsammanställandetavredogörelsen.Dessutombehandlarredogörelsen
EU-lagstiftningensinverkanpådenfinländskajämställdhetslagstiftningen
ochpåsamarbetetmellanFinlandochinternationellaorganisationernärdet
gällerjämställdhetmellankönen.
Arbetetmedattberedajämställdhetsredogörelsenharstöttsochförts
vidareavensakkunniggrupp,varsordförandevaritprofessorHelenaRanta.
Arbetsgruppenharbeståttavrepresentanterförministeriernaochsakkunnigapåolikatemaområdeniredogörelsen.Denharhaftencentralrollvid
uppgörandetavbakgrundsdokumentetförredogörelsen.
Tvåtillfällenförhörandeavmedborgarorganisationer,arbetsmarknadsorganisationerochandraintressegrupperomredogörelsenharhållits,19.5.2009
och10.3.2010.Organisationernaochdeandrainstansernaharisamband
medhörandethaftmöjlighetattocksågeskriftligautlåtanden.Ministeriernas
utlåtanderundagenomfördes15.6.−4.8.2010.
13
2.
REGERINGENS
JÄMSTÄLLDHETSPOLITIK
Finlandharimångaavseendenvaritettföregångslandnärdetgällerjämställdhetenmellankönen.Hosossharkvinnornaredanlängevaritaktivtmedi
arbetslivetochdeltagitidetpolitiskabeslutsfattandet.Regeringenhargenom
aktivaåtgärderfrämjatblandannatkombineringenavarbeteochfamiljeliv
ochjämställdhetmellankönenpåolikanivåerinombeslutsfattandet.Under
senareårharocksådesamhälleligaproblemsomgällermännensställning
starkareförtsfram.
Jämställdhetenmellankönenfrämjasgenomendubbelstrategi.Strategin
omfattarbådespecialåtgärderförattavlägsnahinderförjämställdhetenoch
integreringavkönsperspektivetialltbeslutsfattandeochbeslutsberedningen.
Finlandharförbunditsigattfrämjajämställdhetenbådegenomlagstiftningen
ochgenomjämställdhetspolitiken.OcksåEuropeiskaUnionen,internationella
avtalochdeninternationellajämställdhetspolitikenförutsätteravFinskastaten
ettaktivtjämställdhetsarbete.Godpraxisfrånandraländerharhjälptosshitta
metoderförattfrämjajämställdheten.Enöppeninternationellväxelverkan
ochinlärninggenombästapraxisfrånandraländerärocksåiframtidenen
fastdelavvårjämställdhetspolitik.
Underdesenaste10−15årenharklarajämställdhetsmålskrivitsini
regeringsprogrammen.Agendanförjämställdhetspolitikenharihuvudsak
förblivitdensamma.Enökningavkvinnornasandelibeslutsfattandet,jämställdhetsfrågornaiarbetslivet,inklusiveenminskningavlöneskillnaderna
mellankönen,enjämnarefördelningavfamiljeledigheternaochvåldetmot
kvinnorharlyftsframimångaregeringsprogram.Dejämställdhetspolitiska
målenharkonkretiseratsiregeringarnasjämställdhetsprogram,ivilkasverkställandeallaministerierdeltagit.
Främjandetavjämställdhetenmellankönenärtväradministrativtoch
förutsättersamarbeteblandannatistatsrådet.Ävenomregeringenharett
centraltansvarförfrämjandetavjämställdhetenharaktörernapåregion-och
kommunnivå,medborgar-ocharbetsmarknadsorganisationernasamtforskningenenviktigrollijämställdhetsarbetet.Detäravstörstaviktattbåde
mänochkvinnordeltarifrämjandetavjämställdheten.
2.1
BESLUTSFATTANDE
Regeringenharfrämjatenjämnrepresentationförkönenidetpolitiskabeslutsfattandetochiföretagensstyrelsergenommångaolikaåtgärderunderde
senastetioåren.Mångaavdejämställdhetsmålsomregeringenställtuppför
beslutsfattandetharuppfylltsväl.Kvinnornasandelistatsbolagensstyrelserharmanlyckatsökapåönskatsätt.Kvinnornaskarriärutvecklinginom
14
statsförvaltningenharstöttsgenomaktivaåtgärderochenpositivutveckling
harskettocksåpådettaområde.
Underdesenastedecenniernaharkvinnornasandelökatsärskiltideorgan
förpolitisktbeslutsfattandesomväljsgenomvalochiregeringenssammansättning.Iregeringenharkvinnornasandelunderdesenastetioårenfortgående
överstigit40procent,ochidennuvaranderegeringenöverhälften.Under
2000-taletharkvinnorförförstagångenvaritstatsministrar.Arbetsuppgifterna
inomregeringenfördelarsigdockfortfarandeinågonmånenligtkön:en
manligministerhartillexempelalltidhaftpostensomförstafinansminister.
Denkvotbestämmelsesom1995infördesijämställdhetslagenharpåett
märkbartsättfrämjatenjämnrepresentationavköneniberedningenavbeslutsfattandet.Isammansättningenavstatsförvaltningenskommittéerocharbetsgrupperföljskvotbestämmelsenisinhelhet,ävenomdetfortfarandefinns
skillnadermellanministeriernanärdetgällerrepresentationenavkvinnoroch
mänideberedandeorganen.Påkommunnivåharkvotbestämmelsenfrämjaten
jämnrepresentationavkvinnorochmänsärskiltikommunstyrelsernaochde
kommunalanämnderna.Kvinnornaärdockfortfarandeiminoritetidenhögsta
ledningenavdetkommunalabeslutsfattandet,blandannatsomordförandeför
dekommunalaorganenochsomkommundirektörer,förvilkakvotbestämmelsenintetillämpas.Ocksådetfaktumattkommunstrukturenbörjarinriktas
påstörreenheterförefalleratthabromsatuppökningenavkvinnornasandel
ideovannämndaledningsuppgifterna,åtminstoneireformensförstaskede.
Regeringensåtgärderförattökaandelenkvinnoristatsbolagensochstatensintressebolagsstyrelserhargettresultat.Däremotärkvinnornasandel
ännuganskalitenideföretagdärstatensinflytandeärmindre.Ibörsbolagens
styrelserharkvinnornasandelstigitochvar2010nästan17procent.
Utomenjämnrepresentationförkönenärdetviktigtattocksåtamed
könsperspektivet i främjandet av demokrati och medborgarinflytande.
Jämställdhetenmellankönenbehandladesistatsrådets2010godkändabeslut
omfrämjandeavdemokratinochintegreringenavkönsperspektivetfortsättsi
Finlandskommandedemokratiutvärderingochidendemokratipolitiskaredogörelsen.Dessutomärdetviktigtattbeaktakönsperspektivetvidfrämjandet
avinvandrarnasochminoritetsgruppernasmöjlighetertilldelaktighetochvid
dialogenmeddeorganisationersomföreträderdessagrupper.
2.2
UTBILDNING
Ifleraregeringsprogramochiregeringensjämställdhetsprogramharingått
målförfrämjandeavjämställdhetenmellankönenifostranochutbildning.
Måletharvaritattallaeleverskallhalikamöjligheterattutvecklasinaegna
anlagochsinegenbegåvningoberoendeavkön.Dessutomharmåletvaritatt
aktivtfrämjajämställdhetenmellankönenförattminskakönsindelningenvid
valetavläroämnenochsenarevidyrkesvalet.Indelningenenligtkönunder
utbildningenåterspeglasiensegregationavarbetsmarknadenikvinnorsoch
mänsarbeten.
15
Idenlagstiftningsomgällerundervisningsväsendetochiutvecklingsplanernaförutbildningochforskninghardetunderdesenastetioårenvarit
knapptmedmålsomgällerjämställdhetenmellankönen.Däremotharflera
försöks-ochutvecklingsprojektförfrämjandeavjämställdhetengenomförts
underdesenareåren.Forskningomundervisningspraxisvisarattutbildningspolitikenskönsneutralaangreppssättintetillräckligtvälletttillatten
tudelningenligtkönochstereotypttänkandeifrågasätts.Deresultatman
fåttavprojektenkundeiframtidenutnyttjastillexempeliläroanstalternas
jämställdhetsplaneringochiutvecklandetavläroanstalternasstyrnings-och
undervisningspraxis.
Främjandetavjämställdhetenmellankönenharbästbeaktatsiläroplansgrundernafördengrundläggandeundervisningen.Däremotfinnsdetendast
fåhänvisningartilljämställdheteniläroplansgrundernaförgymnasieundervisningenochgrundernaföryrkesexamina.Under2000-taletharmycket
uppmärksamhetfästsvidelev-ochstudiehandledningenochvidutvecklingen
avgrundundervisningenskvalitet.Jämställdhetenmellankönenhardockinte
varitföremålförnågonseparatgranskningochutvärderingidettaarbete.
I2004årsläroplansreformslogsteknisktarbeteochtextilarbetesammantill
ettläroämnemednamnetslöjd.Ipraktikenindelasslöjdundervisningenfortfarandeitextilarbeteochteknisktarbete,vilketupprätthållerdentraditionella
könsbundnaindelningenmellanflickorochpojkar.Utbildningsstyrelsenhar
inlettenutvärderingavinlärningsresultatenislöjd.Avgörandengällandeinnehålletiochmålenförslöjdengörssomendelav2010-taletsläroplansreform.
Jämställdhetslagenförpliktigarallaläroanstalterutomgrundskolornaatt
utarbetaenjämställdhetsplanförverksamheten,därsärskilduppmärksamhetbörfästasvidförverkligandetavjämställdhetvidantagningenavstuderande,ordnandetavundervisningochbedömningenavstudieprestationer.
Utbildningsstyrelsenharstöttläroanstalternamedutarbetandetavplanerna
genomattgeutenhandbokomhurjämställdhetsplaneringengenomförsi
praktikenochomfrämjandeavjämställdhetsarbetetiläroanstalterna.Enligt
enutredningsomgjordes2009hardockjämställdhetsplaneringgenomförts
irelativtlitenutsträckningiläroanstalterna.Detharocksåbedömtsvara
viktigtattjämställdhetenmellankönenfrämjasaktivtocksåigrundskolorna,
tillexempelgenomattskyldighetenattgöraenjämställdhetsplanutvidgastill
dengrundläggandeutbildningen.Detärviktigtattjämställdhetsplaneringen
kopplassammanmedundervisningochpraxisiläroanstalterna.
Undervisningsmaterialetpåverkardenbilddeungafåravflickorochpojkar
ochavmänochkvinnor.Särskiltwebbmaterialetsochmediernasinverkanpå
undervisningenochinformationsanskaffningenmedförutmaningarförfrämjandetavjämställdheten.Undervisnings-ochkulturministerietutvecklartillsammansmedläromedelsförläggarnametoderförattökakönsmedvetenheten
ochfrämjaenmångsidigarekvinno-ochmansbildiundervisningsmaterialet.
Iseptember2010färdigställsdenutredningsomutbildningsstyrelsenlåtit
göraomkönsbildeniläroböckernaigrundskolorna.
16
2.3
HÖGSKOLEUTBILDNING OCH FORSKNING
Ihögskolornaochinomforskningenharmanredanifleradecennierarbetat
förjämställdheten.FinlandsAkademiharisinverksamhetfrämjatjämställdhetenmellankönenochkvinnoforskningensedan1980-talet.Iregeringens
jämställdhetsprogramharmålenochåtgärdernariktatsigmotblandannat
avskaffningavsegregationen,förstärkningavköns-ochjämställdhetsmedvetenheteninomlärarutbildningen,främjandeavkvinnorsforskarkarriärersamt
befästandeavkvinnoforskningensställning.Enhelhetsmässiggranskningav
högskole-ochforskningspolitikenfrånkönsperspektivärdockförstisinlinda.
Föruniversitetensdelharutarbetandetavjämställdhetsplanernaframskriditväl.Enligtenutredningsomundervisnings-ochkulturministerietgjort
harallauniversitetengällandejämställdhetsplan,förendelavyrkeshögskolornasaknasplanenännu.Statistiksomärspecificeradenligtkönfinns
redanattfå,meniframtidenbehövsännumeraheltäckandestatistikockså
enligtutbildningsområdeochvetenskapsgren.
Regeringenharfrämjatjämställdhetenihögskoleutbildningenblandannat
genomattiuniversitetsavtaleninkluderaenriktlinjeomfrämjandeavenjämställdforskarkarriär,ochideuppföljningsindikatorersomundervisnings-och
kulturministerietanvändergranskaspersoninformationenkönsvis.Särskild
uppmärksamhetharfästsviddestuderandesomharfamiljochderasställning.
Måletharvaritattförbättrajämställdhetenmellankvinnligaochmanliga
studerandeochgestuderandebättreekonomiskamöjligheterattskaffabarn
redanunderstudietiden.
Regeringensmålharvaritattinkluderakönsmedvetenundervisningiall
lärarutbildning.UKMhar2008–2010finansieratforsknings-ochutvecklingsprojektsomerbjuderkonkretaredskapförfrämjandeavjämställdhets-och
könsmedvetenheteninomallaområdenavlärarutbildningen.
Attavskaffahindrenförkvinnorsforskarkarriärerharvaritencentraldelav
främjandetavjämställdhetenmellanköneniforskningochvetenskapspolitik.
Detmestproblematiskamedtankepåjämställdhetenärskedetefterdoktorsexamenochkvinnornaslångsammaavancemangtillisynnerhetprofessurer.
På2000-taletharfleraåtgärderförfrämjandeavkvinnorsforskarkarriärer
lagtsfram.Detallmännamåletärattinkluderadefrågorsomgällerkvinnorsforskarkarriärerochjämställdhetiallvetenskaps-ochhögskolepolitik.
Dekonkretaåtgärdsförslagenhargälltblandannatbesättandeavtjänster,
kombineringavarbeteochfamiljelivochförbättringavkvinnligaforskares
ställninggenommentorprogramochledarskapsutbildning.Detärviktigtatt
dessamålgenomförs.
Kvinno-,mans-ochgenusforskningensställningviduniversitetenharännu
intebefästsochläroämnetsställningvarierarfrånuniversitettilluniversitet.
Särskiltsvårärsituationenviddeuniversitetdärdeprofessurersomundervisningsministerietfinansieratintaharfortsatts.Medtankepåsektornsverksamhetsförutsättningarärdeväsentligafaktorernaisynnerhetbefästandeav
undervisningsresursernasamtattuniversitetetsledningsstöderutvecklandet
17
avläroämnet.Dessutomärdetviktigtattgenusforskningenintegrerasbättre
iämnesinstitutionernasverksamhetocholikaläroämnen.Dettaärocksåen
frågaomintegreringavkönsperspektivetiuniversitetensexamensfordringar
ochsamtidigtomattsakkunskapenomjämställdhetenförbättrasinomuniversitetsutbildningen.Ocksåinomsektorforskningenharhittillsendasti
litenutsträckningbehandlatsfrågorsomgällerjämställdhetenmellankönen.
2.4
ARBETSLIVET
Attjämställdhetenivårtlandärstarksynstillexempeliattkvinnoroch
mänärnästanlikamycketmedpåarbetsmarknaden.Ettbredaremålbakom
jämställdhetsmålenförarbetslivetärattnåenhögsysselsättning.Betydande
samhällspolitiskabesluthargenomförtsförattökabäggekönenssysselsättning,såsomsärbeskattningavmakar,familjeledigheternaochdagvården,som
stöderbådekvinnorsochmänsmöjlighetertillförvärvsarbete.
Syftetmedjämställdhetspolitikenharvaritutomattfrämjalikamöjligheterförmänochkvinnorattvaramedpåarbetsmarknadenocksåattlindra
arbetsfördelningenenligtkönpåarbetsmarknaden.Enpositivutvecklinghar
skettdåkvinnoroftareutbildatsigförmansdomineradebranscher.Däremot
harmännenintejustsöktsigtilltraditionellakvinnoområden,såsomt.ex.
vårdochomsorg.Klartflerkvinnoränmänharvisstidsanställningar.
Visstidsarbetepassarbraivissalivssituationer,menkanocksåmedföra
problem.Problemenfördemsomharvisstidsarbeteharlyftsframijämställdhetspolitikenochderasställninghariflerarepriserförbättratsgenomändringar
ilagstiftningen.Deltidsarbetethardäremotfåttmindreuppmärksamheti
jämställdhetspolitiken.Dejämställdhetspolitiskaåtgärdersomvidtagitsför
attförbättrasysselsättningenharnärmastvaritarbetskraftspolitiska.Färre
jämställdhetsmålharställtsuppinomdenekonomiskapolitikenochutvärderingenavdenekonomiskapolitikenskönskonsekvenserharinteutvecklats.
Löneskillnadernamellankönenärfortfarandeencentraljämställdhetsfråga
idetfinländskasamhället.RegeringenharisamarbetemedarbetsmarknadRegeringenharisamarbetemedarbetsmarknadsorganisationernasedan2006genomförtettlikalönsprogramförattminska
löneskillnaderna.Dessallmännamålärattminskalöneskillnadentillhögst
15procenttillår2015.Kvinnornaslönervar2009imedeltal82procentav
männenslöner.Undersenareårharutvecklingengåttirättriktning,ävenom
denvaritlångsam.VanhanensIIregeringstöddeundersenasteavtalsrunda
kommunsektornmedenförhöjdstatsandelförattdenskullerättatilleftersläpningenilönernafördekvinnodomineradeyrkesgrupperna.Förhöjningen
riktadessärskilttilldekvinnodomineradeutbildadeyrkesgruppernavilkas
lönintemotsvararkraveniarbetet.
Måletharocksåvaritattstödjakvinnorskarriärutvecklingochökaantalet
kvinnligachefer.Kvinnornasandelavchefernaiarbetslivetharfaktisktökat.
Dettaharskettsärskildigruppennärmasteförmän,menocksåpåhögre
chefsposterbådeinomdenprivataochoffentligasektorn.
18
Regeringenharinlettfleraomfattandeprogramförattförbättraarbetslivets
kvalitet.Idessaprogramharfrämjandetavjämställdhetenmellankönenfunnitsmedsomettperspektiv,ävenomdetintekommitframsärskiltstarkti
projekten.Jämställdhetspolitikenförarbetslivetharmestinriktatspååtgärder
förattfrämjajämställdheten,mendiskrimineringsfallsomgällerblandannat
lön,graviditetochanställningkommerfortfarandeupp,bådeikontaktertill
jämställdhetsombudsmannenochidomstolarna.
Isamhälletfästsalltmeruppmärksamhetvidetniskaochandraminoritetsgruppersställning.Inomjämställdhetspolitikenhardetförekommitganska
fååtgärdersomgällerminoritetsgrupper.Ocksåfalldåensvagareställningi
arbetslivetberorpåfleraorsakersamtidigt,tillexempelkönochetniskbakgrund,ellerkönochhandikapp,harhittillsintefåttmycketuppmärksamhet
ijämställdhetspolitiken.
2.5
KOMBINERING AV ARBETS- OCH FAMILJELIV
Kombineringavarbeteochfamiljelivharlängevaritendelavjämställdhetspolitiken.Dethargjortsmycketförattunderlättakombineringenav
arbeteochfamilj,blandannatenfungerandedagvård,familjeledigheteroch
morgon-ocheftermiddagsvårdförsmåskolbarn.Enjämnarefördelningav
familjeledigheternamellanföräldrarnaharlängevaritettjämställdhetspolitiskt
mål.Bakgrundenärattmanvelatökaföräldrarnasgemensammaansvarför
barnenochstärkarelationenmellanfarochbarn.Enjämnarefördelningav
familjeledigheternastärkerocksåmammornasställningpåarbetsmarknaden.
Utvecklingenharvaritpositivunderdesenastetioåren,eftersompappornatar
utalltmerledighet,isynnerhetfaderskapsledighet.Nivånpåersättningarna
förfamiljeledighetharocksåhöjts,vilketunderlättarbarnfamiljernasekonomiskasituation.Utmaningenärocksåiframtidenattuppmuntrapapporna
attanvändamerfamiljeledighet,isynnerhetföräldraledighet,somfortfarande
närmastanvändsavmammorna.Inhemskaochinternationellaerfarenheter
visarattpappornamestanvänderdefamiljeledigheternasomäröronmärkta
fördem.
Ersättningarnatillarbetsgivarnaförkostnadernaförföräldraledigheterna
harhöjtsfleragångerunder2000-taletsåattstörstadelenavarbetsgivarnas
kostnaderfördessaledigheternuharutjämnats.Ifinansieringenaversättningarnadeltarviasjukförsäkringenarbetsgivarnaibådemans-ochkvinnodomineradebranscherochdessutomarbetstagarnaochstaten.Endelav
kostnadernaförfamiljeledigheternautjämnasdockännuinte,tillexempelen
litendelavkostnadernaförlönundermoderskapsledighetochförledigheterna
förtillfälligvårdavsjukabarn.
Familjemönstrenbliralltmervarierande.Detfinnsmångaslagsfamiljer:familjermedenförälder,familjermedföräldraravsammakön,adoptionsfamiljer,regnbågsfamiljero.s.v.Förattbeaktamångfaldenhardetgjorts
ändringarifamiljeledighetssystemet,blandannatiadoptionsfamiljersoch
frånvarandeföräldrarsställningsamtinförtsrätttillfamiljeledigheterför
19
personeriregistreratparförhållande.Familjernasmångfaldbörbeaktasockså
iframtidendåfamiljeledigheternautvecklas.Måletärattfamiljeledighetssystemetbehandlarallabarnlikaoberoendeavivilkentypavfamiljdeföds.
Lösningarnaförkombineringavarbeteochfamiljharbegränsatsignärmast
tillsmåbarnsskedetochföräldrarnatillsmåskolbarn.Ocksåandragrupperhar
behovavflexiblalösningarförattkombineraarbeteochfamilj.Iframtiden
sköteralltflerpersoneriarbetsföråldervidsidanavarbetetomsinaåldrande
anhöriga.Detärskälattövervägamedvilkaarrangemangdettakanstödjas.
2.6
MÄN OCH JÄMSTÄLLDHET
Iregeringensjämställdhetspolitikbetonasettbrettperspektivpådefrågor
somgällermänochjämställdhet:detärfrågaommännensförhållandetill
jämställdhetenmellankönen.Tematmänochjämställdhetkangranskasfrån
treolikavinklar.Fördetförstabörmännenuppmärksammasbådesomaktörer
ijämställdhetspolitikenochsomföremålföråtgärder.Fördetandrakräver
integreringenavkönsperspektivetattplaneradeåtgärderbedömsiförhållande
tillbådekvinnorsochmänssituation.Fördettredjekräverocksåendelavde
problemsommänuppleverjämställdhetspolitiskuppmärksamhet.
Idenfinländskajämställdhetspolitikenharfrågorsomgällerspecifiktmän
behandlatsredanunderfleraårtionden.Ettviktigtstegframåttogs1988då
delegationenförjämställdhetsärendengrundadedenförstamanssektionen.
OcksåpåinternationellnivåharFinlandvaritenföregångaresomundersin
ordförandeperiod2006togupptematmänochjämställdhetiEU-debatten.
Underdesenaste15årenharpappornasställningochenökningavmännens
användningavfamiljeledighetvaritettåterkommandemål.Andraåtgärder
somriktatstillmänochpojkarunderdenperiodsomhärgranskasharvarittill
exempelutvecklingavdepedagogiskametodernapåbasisavinlärningsskillnadernaochutvecklingavbiblioteksväsendetförattstödapojkarnasintresse
förläsning,lindringavsegregationenochtillämpningavkönsperspektivpå
utvecklandetavsocial-ochhälsovårdstjänster.Dessutomstärkermångaav
deåtgärdersominriktaspåattförbättrakvinnornasställningocksåmännens
ställning.Tilldemhörtillexempelförbättringarnaivisstidsanställningar.
Detbehövskunnandeochexpertisommänochjämställdhetsomstöd
förbeslutsfattandet.Dessutomhardetvisatsigvaraviktigtattdennasakkunskapökasidenoffentligaförvaltningenochservicen.Iintegreringenav
könsperspektivetingårocksåbeaktandeavmännensställningochsituation
iberedningavochbeslutomärenden.Denärencentralmetodattlösade
problemsomgällermännentillexempelinomhälsopolitiken.Olikaförvaltningsgrenarbordegenomförafleraspecialåtgärderäninulägetförattfrämja
männenshälsaochhälsobeteende,därkönsperspektivetärtydligt.Somgrund
fördessaåtgärderbehövsocksåforskningsdataochanalytiskasynvinklarpå
frågorsomgällerutslagningochdiskriminering.
Pappornaanvänderännuendastenlitendelavdefamiljeledighetersom
deskulleharätttill.Därförärdetfortfarandeviktigtattpåverkaattityderna.
20
Enligtundersökningarnaförhållermansigdessutompåarbetsplatsernalitet
negativaretillpappornasfamiljeledigheteräntillmammornas.Irådgivningsarbetetochtillexempelimyndighetskontaktersomgällerskilsmässoroch
vårdnadstvisterärdetviktigtattbådaföräldrarnasrelationtillbarnetstöds.
Stereotypauppfattningaromkönsrollerbegränsarmänsochpojkarsliv.
Isynnerhetsmåbarnsfostran,läroanstalterna,arbetsplatsernaochmedierna
bordetaenstarkarerollförattavskaffasådanastereotypamodellerförmanlighet.Sambandetmellanbrukavvåldochkulturellamodellerförhurdetär
attvaramanbörutredasochmanbörsökametoderförattstärkaicke-våldpå
allalivsområden.Samtidigtärdetskälattbeaktaattmänochpojkarockså
ärolikasinsemellanochattderaslivssituationerärvarierandeochmångfaldiga.Mångfaldenkangällaegenskaperavbeståendekaraktär,såsometniskt
ursprungochsexuellläggningellersituationersompotentielltärföränderliga,
såsomfamiljeförhållandenochyrke.Imångfaldsdiskussionenbörocksåmännensinbördesmaktförhållandenbeaktas.
Detärfortfarandeviktigtattmännendeltarmeraidenjämställdhetspolitiskadebattenochifrämjandeavjämställdheten.Attarbetaförstörre
jämställdhetärmännensochkvinnornasgemensammauppgift,vilketförstärks
ommännendeltarmera.Ocksåiframtidenbehövsenbredochmångsidig
diskussionomdemålsomgällermänochjämställdhet.
2.7
VÅLD MOT KVINNOR, VÅLD I NÄRA
RELATIONER OCH MÄNNISKOHANDEL
FinlandharsompartiFN:sCEDAW-konventionförbunditsigattpåett
helhetsmässigtsättförebyggavåldmotkvinnor,somärenallvarligkränkningavdemänskligarättigheternaochenformavdiskrimineringavkvinnor.
Regeringensmålharoftastvaritattförebyggavåldinärarelationerochinom
familjen,vilketmanunderdetsenasteårtiondetgåttinförhuvudsakligen
genomolikaprojektochprogram.Ocksåvåldsomkvinnorutsättsförpåsin
arbetsplatsochkvinnohandelharuppmärksammats.Regeringensåtgärder
hargälltexempelvisutvecklandeavtjänsterfördemsomblivitutsattaför
våld,ökandeavsakkunskapenomvåldochförändringavattityder.Också
lagstiftningenharutvecklatsisynnerhetifrågaomvåldinärarelationeroch
våldpåarbetsplatsen.Regeringenharföreslagit(RP78/2010rd)attlindrig
misshandelavennärståendepersonelleravenpersonpågrundavhanseller
hennesarbetsuppgifterskahöraunderallmäntåtal.Dessutomutvärderasoch
reformerassombästlagstiftningenomsexualbrott.Etthelhetsprogramför
förebyggandeavvåldmotkvinnorgodkändessommaren2010.Programmet
koncentreraspåattförhindraupprepatvåldiparförhållanden,minskasexuellt
våldochskyddavkvinnoriutsattställning.
Förebyggandeavvåldmotkvinnorochvåldinärarelationerlyckasendast
ommyndigheterna,serviceproducenterna,organisationernaochexperterpå
olikaområdenharettnärasamarbete.Detmångprofessionellaochtväradministrativasamarbetetharutvecklatsmedgodaresultatiprojektföratt
21
förebyggavåld.Länsstyrelsernaochkommunernaharordnatregionalochlokal
utbildningföryrkespersonal.Samarbetetmellanpolisenochsocialväsendet
harutvecklatsochpolisenharfåttmerautbildningomvåldsfrågor.Eneffektiv
koordineringochutvecklingavförebyggandeavvåldmotkvinnorochvåld
inärarelationerförutsätteriframtidenattbeståendetillvägagångssättoch
strukturerskapaspåriksnivå.
Attsäkerställalandsomfattandetjänsterförvåldsofferochandraparter
ärfortfarandeencentralutmaning.Arbeteförattutvecklaservicemodeller
och-strukturerpåkommun-ochregionnivåharredangjortsisamarbetemed
polisen,social-ochhälsovårdenochorganisationerna.Rekommendationertill
kommunernassocial-ochhälsovårdomutvecklandeavtjänsterharsammanställts.Hurrekommendationernaföljsutvärderasunder2011.Vidutvecklandet
avtjänsternaharinvandrarnasspeciellasituationnärdeblirutsattaförvåld
beaktats.Däremotharvåldmotköns-ochsexuellaminoriteter,handikappade
ochåldringarfåttmindreuppmärksamhet.Mänsomblirutsattaförvåldi
sinanärarelationerochåtgärdermotdettaharhittillsintebeaktatssomen
separatfrågavidförebyggandetavvåldinärarelationer.Detbörbeaktasatt
våldiparrelationerihemmetocksåökarriskenförvåldmotbarn.
Ivåldsomkvinnorutsättsförpåarbetsplatserharmaningripiteffektivti
samarbetemedarbetarskyddsdistrikten.Trakasserierochannatosakligtbemötandeförbjödsvidreformenavarbetarskyddslagen2002.Jämställdhetslagen
förpliktigarläroanstalternaattförebyggaocheliminerasexuellatrakasserier
ochdiskrimineringpågrundavkön.
Våldetförorsakarsamhälletbetydandekostnader.Kostnadernaförvåldmot
kvinnorharutrettpåinitiativavsocial-ochhälsovårdsministerietitvåolika
utredningar.Redanmedtankepåenbartdeekonomiskaförlusternaärdet
viktigtattåtgärdernaförtidigtingripandeivåldmotkvinnorochvåldinära
relationerochåtgärdernaförattförändraattitydernaeffektiverasiframtiden.
Sexuelltutnyttjandeavkvinnorimänniskohandelharförebyggtspåmånga
sätt.Åren1998−2002genomfördesettprojektförförebyggandeavsexhandel
ochprostitution.EfterattFinlandförbunditsigvidinternationellaavtalhar
följtfleraändringaridennationellalagstiftningenisynnerhetibekämpandetavmänniskohandelochskyddetavofferförmänniskohandel.Sexköpav
personersomärföremålförsexhandelförbjöds2006.Decentralamålenoch
åtgärdernaförförebyggandeavmänniskohandelharskrivitsindenpreciserade
handlingsplanenmotmänniskohandel.Åtgärdernaförattidentifieraoffren
harencentralplatsiplanenochettviktigtmålärattocksåiframtidenha
enlågtröskelföridentifieringsåattallasomblirofferförvåldkanfåhjälp.
2.8
FINLANDS AGERANDE I DEN
INTERNATIONELLA JÄMSTÄLLDHETSPOLITIKEN
FinlandharvaritaktivtidetinternationellajämställdhetssamarbetetochiEU:s
jämställdhetspolitikochpåverkathurlagstiftningenochandraåtgärdersom
gällerjämställdhetenmellankönenharutvecklats.IEuropeiskaunionenhar
22
Finlandsträvatefterattfrämjadetlångsiktigasamarbetetmedkommissionen
ochdeandramedlemsländernaförattintegrerakönsperspektivetiunionens
beslutsprocesser.Finlandhardrivitpåattkönsperspektivetskallintegrerasi
EU:sutrikes-ochsäkerhetspolitiksamtiutvecklingspolitiken.Dessutomhar
måletvaritattintegrerakönsperspektivetiFinlandsegenEU-beredningoch
-beslutsfattande.FinlandharstöttEU:sprogramarbetegällandejämställdhetochstärkandeavdeorgansomsköterjämställdhetsfrågorsamtfrämjat
verkställandetochuppföljningenavFN:shandlingsprogramfrånPekinginom
EUpåbasisavdegemensammaindikatorerna.
InomFNharcentralamålförFinlandvaritattfrämjajämställdheten
mellankönenochattminskadiskrimineringavochvåldmotkvinnoroch
flickor.Särskilduppmärksamhetharägnatsåtfrämjandetavkvinnorsoch
flickorssexuellaochreproduktivahälsaochrättigheter.Ocksåbekämpande
avvåldmotkvinnorochenförbättringavkvinnornasställningikonflikter
ochiförsvagadesamhällensomgenomgåttkonflikterharhörttilldemålsom
Finlandverkatför.FinlandharaktivtverkatförenreformavFN:sfunktioner
förfrämjandeavkvinnornasställningochförgrundandetavdenjämställdhetshelhet(UNWomen)sominrättadessommaren2010.
IEuroparådetharFinlandaktivtstötteneffektiveringavverksamheten
förattförebyggavåldmotkvinnorochfamiljevåldochåstadkommandetav
ettsåheltäckandeocheffektivtfungerandesystemsommöjligtiER:skonventionsförhandlingar.NationelltberederFinlandåtgärderförattratificera
ER:skonventionmotmänniskohandel.IOSSEharFinlandstöttorganisationensåtgärderförattuppnåjämställdhetochförbättrakvinnornasställning.
VårtlandharredanimångaåraktivtdeltagitocksåidetnordiskajämställdhetsarbetetochifrämjandetavjämställdheteniOECD:sverksamhet.Iutvecklingspolitikenharkvinnornasochflickornasrättigheteroch
förbättrandetavderasställningsamtstärkandetavjämställdhetenmellan
könenochisamhälletvaritFinlandsgenomgåendeteman.Uppfyllandetav
jämställdhetensomettgenomgåendetemaiutvecklingspolitikenharockså
utvärderats.Finlandharförbunditsigvidattfrämjajämställdhetenmellan
könensomendelavgenomförandetavFN:smillenniemål.Vidbekämpandet
avmiljöförändringenochfrämjandetavenhållbarutvecklingharbeaktandet
avjämställdhetenmellankönenochkvinnornasställninglyftsframsomett
centralttema.
2.9
JÄMSTÄLLDHETSPOLITIKEN OCH
LIKABEHANDLINGSPOLITIKEN
Minoritetsgruppertillhörigakvinnorsochmänsställningsamtskillnader
bådeinomkvinnorochmänharhittillsendastilitenutsträckningtagitsuppi
jämställdhetspolitiken.Jämställdhetspolitikenutvecklasiframtidenutgående
frånenmångfaldssynvinkelsomgällerallamänniskor.Defrågorsomgäller
invandrarkvinnorsoch-mänsställningärendelavdenjämställdhetspolitiska
agendan.Detbörocksåbeaktasattdetsomstödförbeslutsfattandetfinns
23
mycketlitetforskningsdataspecificeratenligtkönomtillexempelsamersoch
romersställning,levnadsförhållandenellerpolitiskadeltagande.Dettasamma
gällerfunktionshindradepersonersställning.Defrågorsomgällerjämställdhetenmellankönenkanocksåvarieraunderolikaåldersskeden:exempelvis
dejämställdhetsproblemsomgällerflickorochpojkarelleråldrandekvinnor
ochmänskallfåmerasynlighetijämställdhetspolitiken.
Påmotsvarandesättbehövsettstarkarekönsperspektivilikabehandlingspolitiken.Exempelvisintegreringenavkönsperspektivetiinvandringspolitiken
förstärksytterligare.Funktionshindradepersonersställningochrättigheter
börgranskasfrånkönsperspektivet.Könsperspektivetbörocksåintegrerasi
rom-ochsamepolitikenochuppmärksamhetbörfästasviddenmångfaldiga
diskrimineringsomrom-ochsamekvinnoruppleverpågrundavsittkönoch
sinetniskabakgrund.Ocksådefrågorochåtgärdersomgällersexuellaminoritetersställningärdetskälattgranskafrånkönsperspektivet.Jämställdhets-
ochlikabehandlingspolitikenhargemensammamålochkonkretaverktygför
behandlingenavdessafrågor.Ifortsättningenbehövsettnärmaresamarbete
mellandemsomarbetarmedfrågorsomgällerjämställdhetenmellankönen
ochmedlikabehandling.Detärviktigtattfästasärskilduppmärksamhet
viddiskrimineringsomberorpåkönochandradiskrimineringsgrunder,dvs.
intersektionellochmultipeldiskriminering.
2.10 INTEGRERING AV KÖNSPERSPEKTIVET I DEN
EKONOMISKA POLITIKEN
Jämställdhetsfrågornaiarbetslivetharredanlängevaritenavdecentrala
frågornainomjämställdhetspolitiken.Demålochåtgärdersomgällersysselsättningenocharbetslivetividarebemärkelseharåsinsidaenstarkkoppling
tillvaletavekonomisk-politiskalösningarochåtgärder.Idenekonomiska
politikenharmanmindreänisysselsättningspolitikenfästuppmärksamhetvid
könsperspektivetochvidförhandsbedömningavhurolikaekonomisk-politiska
lösningarpåverkarkvinnorsochmänsställningochutkomst.Iregeringens
jämställdhetspolitiskaprogramharhittillsinteinkluderatsfrågorsomgäller
denekonomiskapolitiken.Detärviktigtattpåförhandutvärderakönskonsekvensernaidenekonomiskapolitikenochisynnerhetvidplaneringenav
åtgärderförattstimuleraekonomin.
2.11 KÖNSPERSPEKTIV PÅ MINSKNING AV
FATTIGDOMEN
Genomenhållbarekonomi-,sysselsättnings-ochsocialpolitikharmansträvatefteratttryggaallafinländaresvälfärdocksåunderekonomisktsvåra
tider.Samtidigtharmåletvaritattminskafattigdomenochutslagningen.
Produktionenavstatistikpådettaområdeharutvecklatssåattdataärspecificeradeenligtkön.Majoritetenavensamförsörjarnaärkvinnor.Ensamförsörjarnas
relativaekonomiskaställningförsvagadeunderdepressionenpå1990-talet
ochfastänsituationenförbättratsnågotunder2000-taletärensamförsörjarnas
24
fattigdomfortfarandeettallvarligtproblem.Fattigdomsriskenförkvinnoröver
75årsomleverendastpåfolkpensionärocksåstor.Detfinnsflerutslagna
blandmänänblandkvinnor.Enklarmajoritetavdebostadslösaärmänoch
bostadslöshetenförmedsigenallvarligriskförutslagning.Mänsomlever
ensammaärocksåöverrepresenteradeblanddemsomfårutkomststöd.Det
ärviktigtattpåförhandutvärderavilkakonsekvenserförkvinnorochmän
somåtgärdernaförattminskafattigdomochutslagninghar.
2.12 JÄMSTÄLLDHETSPOLITIKENS MÅL OCH
UPPFÖLJNING
Utvärderingenavjämställdhetspolitikenutmanarmedfråganmedvilkametoderochmedvilkenarbetsfördelningmannårdebästaochmesthållbara
resultatenijämställdhetspolitiken.Underdesenastefemtonårenharjämställdhetsmåleniregeringsprogrammenökats.Dessamålochåtgärderhar
konkretiseratsiregeringensjämställdhetsprogram.Jämställdhetsnoteringarna
iregeringsprogrammenochregeringensjämställdhetsprogramharangivitde
centralamålengenomvilkadentväradministrativajämställdhetspolitiken
harstyrts.
Jämställdhetspolitikensagendahargenomårenmedfogetableratstillatt
omfattavissafrågor.Istatsrådetärdejämställdhetspolitiskahuvudtemana
undervarjefyraårsperioddesomskrivitsiniregeringsprogrammetsamti
regeringensjämställdhetsprogram.Dessutombehövslångsiktigamålsom
sträckersigöverregeringsperiodernaochstrategisksynpåhurdessamål
kanuppnås.Enlångsiktigjämställdhetspolitikförutsätterattbådedenjämställdhetspolitiksombedrivsochkönskonsekvensernaavdesamhälleliga
förändringarnautvärderas.
Förattmålenförjämställdhetspolitikenskalluppnåsbehövsenstarkare
uppföljningenligtexempelfråndeandranordiskaländerna.Detärskälatt
göraklarareuppföljningenavjämställdhetspolitikenochfördettabehövs
lämpligamätare.Blandannatbördeåtgärdersomingåriregeringensjämställdhetsprogramkonkretiserassåklartattmanidetaljkanföljauppbåde
genomförandetochderesursersominomolikaförvaltningssektorerbeviljats
förverkställandet.
2.13 JÄMSTÄLLDHETSLAGSTIFTNINGEN
Lagenomjämställdhetmellankvinnorochmänharvaritikraftövertjugoår.
StiftandetavlagenochdeändringarsomgjortsilagenharenstarktinternationellochEU-bakgrund.Lagenstillämpningsområdeärallmäntochtäcker
tvåcentralanormsystem.Fördetförstainnehållerlagenbestämmelserom
förhindrandeavdiskrimineringpånästanallalivsområdenochiallsamhällelig
verksamhetochfördetandrabestämmelseromfrämjandeavjämställdheti
myndigheternasverksamhet,påarbetsplatserochiläroanstalter.Dessutom
föreskriverlagenomföljderavbrottmotlagenochomövervakningavlagen.
25
Jämställdhetslagenharkompletteratsochreformeratsfleragånger,de
störstaförändringarnagjordes1992,1995och2005.EU-rättentogsmed
ilagenvidreformen1995samtidigtsomilageninfördesbestämmelserom
kvoterochjämställdhetsplaner.Deviktigastesyftenamedhelhetsreformen
avjämställdhetslagen2005varattverkställaEU:sjämställdhetsdirektivsamt
atteffektiveraplaneringenavjämställdhetenochförbättralönejämställdhetengenomattinföraskyldighetattgöraenlönekartläggning.Isambandmed
behandlingenavlagändringen2005införderiksdagenilagenocksåskyldighet
förläroanstalterattgörauppenjämställdhetsplanförläroanstaltensverksamhet(medundantagförläroanstaltersomgergrundläggandeutbildning).
Dessutombefästesprincipenomintegreringavkönsperspektivetgenomatt
uttryckligabestämmelseromdettainfördesilagen.
Riksdagensarbetslivs-ochjämställdhetsutskottbedömdeisittutlåtande
(TyVL6/2010)våren2010attjämställdhetslagenutgörenvälfungerande
helhet.Trotsdettaförekommerfortfarandekönsdiskriminering,blandannat
diskrimineringisambandmedgraviditet.Isambandmedreformenavlagenom
likabehandlingkommöjlighetenattsammanslådenmedjämställdhetslagen
upp.Dennatankeförkastadesdockpåbredbasvidenutlåtanderund2008.
Färskaundersökningaromarbetsplatsernasjämställdhetsplaneringvisar
attjämställdhetsplanringenklartharökatmenattdetännufinnsrumförförbättringariplanernaskvalitet.Riksdagensarbetslivs-ochjämställdhetsutskott
förutsattevåren2010ändringarijämställdhetslagen.Utskottetförutsattei
sittutlåtandeblandannatattdetilagenbehövsexaktaanvisningaromhur
arbetenslikvärdighetbörutvärderasvidlönekartläggningar.Detbehövspreciseringaravjämställdhetslagen,avvilkaendelharsambandmedlagenom
likabehandlingsomreformerassombäst.Behovetavpreciseringarkommer
tillvissadelarattövervägasocksåiannanlagstiftningänjämställdhetslagen,
förattlagensförpliktelserskallblimeraallmäntkändaändeärnu.
2.14 JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETERNAS STÄLLNING
OCH VERKSAMHETSFÖRUTSÄTTNINGAR
Jämställdhetsärendenharianslutningtillsocial-ochhälsovårdsministeriet
sedanorganisationsreformen2001sköttsavtreolikaorgan,somallaharsitt
egetavgränsadeverksamhetsfält.Jämställdhetsombudsmannenövervakar
attjämställdhetslagenföljs,jämställdhetsenhetenberederochsamordnar
regeringensjämställdhetspolitiskochdelegationenförjämställdhetsärenden
fungerarsomettparlamentarisktrådgivandeorgansomtarinitiativ.
Detharbedömtsattjämställdhetsenhetensstyrningsmetodersomsträcker
sigtillolikaförvaltningssektorerbehöverpreciseras.Enhetensuppgifterhandlarlångtomattstartauppochkoordinerajämställdhetspolitiskaåtgärderi
olikaministerierochinomolikaförvaltningsgrenar.Encentraldelavkoordineringsarbetetärarbetetmedattintegrerakönsperspektivet,vilketsträcker
sigöverallaförvaltningsgrenar.Ävenomnoteringarnaomjämställdheteni
regeringsprogrammenharkonkretiseratstilldetaljeradeåtgärderiregeringens
26
jämställdhetsprogram,finnsdetinteinomallaförvaltningsgrenaretablerade
tillvägagångssättförattföljauppdemochmanförbindersigintealltidtillräckligtmycketvidattgenomföraåtgärderna.
DenvanligasteorganisationsmodellenförberedningavjämställdhetsärendeniEU15-ländernaäravdelningsnivånochivissaländerfinnsegnajämställdhetsministerier.PåenhetsnivåharjämställdhetsärendenförutomiFinland
placeratsiettannatmedlemsland.Närmanövervägervarochpåvilkennivåi
hierarkinenhetenskallplacerashardetansettsviktigtattbeaktauppgifternas
tväradministrativanaturochsamtidigtocksåkopplingentillberedningenav
likabehandlingspolitiken.Jämställdhetsombudsmannenharansettattdetär
viktigtattstärkaombudsmannensoberoende.
Detärbraattutredaomjämställdhets-ochlikabehandlingsärendenaborde
placerasisammaministerium.Inulägetärdefrågorsomgällerlikabehandling
splittradepåfleraolikaministerier.Omberedningenavjämställdhets-och
likabehandlingsfrågornaplaceradesisammaministeriumskullesamarbetet
mellandessaområdenbliintensivare.
VanhanensIIregeringprogramförutsatteattjämställdhetsaktörernasresurserskulleökas.Ocksåriksdagensarbetslivs-ochjämställdhetsutskotthari
olikasammanhangfästuppmärksamhetvidisynnerhetresursernaförövervakningen.VanhanensIIregeringanvisadeförenfyraårsperiodfinansiering
förettverkställandeavettlikalönsprogrampåtrepartsbasochgrundadeett
beståendecentrumförjämställdhetsinformationMinna.Dessutomanvisades
ibudgetenför2011enökningavanslagenförjämställdhetsmyndigheterna.
2.15 ANSVARET FÖR FRÄMJANDET AV
JÄMSTÄLLDHETEN
Regeringenharisinhelhetförbunditsigvidattfrämjajämställdhetenoch
jämställdhetsärendenahörtillallaministrarna.Denministersomsvarar
förjämställdhetsfrågorharencentralstyrandeochuppmuntranderolli
jämställdhetspolitiken.
Enligtjämställdhetslagenärallamyndigheterskyldigaattfrämjajämställdheten.Dettagällerinteendastenskildatjänstemänutandetärfråga
omhelaorganisationensbeslutandeprocesser,därfrämjandetavjämställdhetenbörbeaktas.Medtankepåverkställandetavjämställdhetspolitikenhar
detkonstateratsvaraviktigtatttillräckligtmedarbetsinsatseranvändsför
jämställdhetsarbetetbådepåministerie-,region-ochkommunnivåochatt
förfaringssättförberedningenavjämställdhetsärendenetableras.
Erfarenheternafrånsenareårharvisatattolikaaktörersengagemangi
främjandetavjämställdhetenocksåförutsätternärmarekontaktermellan
regeringensjämställdhetsprogramochberedningenochplaneringenavannat
beslutsfattande.Allademålochåtgärdersontagitsmediregeringensjämställdhetsprogramhartillsvidareinteinkluderatsiplaneringenochberedningenavmotsvarandepolitikområde.Förattmanskallkunnagåframåtpå
dettaområdeförutsättsettmeraintensivttväradministrativtsamarbeteännu.
27
Organisationernaochandraaktörerinommedborgarsamhälletharhaft
enviktigställningifrämjandetavjämställdhetenochiattjämställdhetsfrågornalyftsfram.Detfruktbarasamarbetetmellanmedborgarsamhälletoch
myndigheternabörfortsätta.
2.16 INTEGRERING AV KÖNSPERSPEKTIVET
Integreringenavkönsperspektivetharpå2000-taletavanceratbetydligti
beslutsfattandetistatsrådetochdessberedningochalltmerresurserhar
använtsförden.Attintegrerakönsperspektivetärenmetodförattfrämja
jämställdheten.Integreringentarupphurdenplaneradeåtgärdenpåverkarkvinnornasochmännenssituation.Integreringenformarförvaltningens
ochpolitikensarbetssättsamtprocessernaförfrämjandetavjämställdheten.
Myndigheternaärskyldigaattbeaktajämställdhetsperspektivvidberedningen
avärendenochibeslutsfattandet.Underdefemsenasteårenharmaninom
statsrådetgåttframåtframföralltiintegreringenavkönsperspektivetilagberedningsprocessenochuppgörandetavbudgeten.Exempelvislagförslags
inverkanpåkvinnorsochmänssituationutvärderasdockfortfaranderelativt
sällanochförfaringssättenharännuintebefästs.Detharocksåkonstateratsatt
verkställandetavintegreringenpåregion-ochkommunnivåböreffektiveras.
Förattjämställdhetenskallkunnaförbättrasärdetviktigtattkönsperspektivetfrånförstabörjantasmediplaneringenochgenomförandetav
viktigasamhälleligareformer.Sådanareformerochförändringsprocesserär
tillexempelreformenavkommun-ochservicestrukturen,förlängningenav
arbetskarriärernaochförändringenavarbetslivetocksåividarebemärkelse,
familjernasutkomstochvälfärd,minoriteternasställningsamtökningenav
tillväxtenochkonkurrensförmågan.Samtidigtanserregeringendetviktigt
attocksåmännenssituationbeaktasvidintegreringenavkönsperspektivet.
Erfarenheternaharvisatattetteffektivtgenomförandeavintegreringen
förutsätterattenstarkochbeståendestyrningsstrukturbyggsupp.Detärviktigtattkopplaintegreringenavkönsperspektivetfastaresammanmedutvecklandetavengodförvaltningochfrämjandetavenbättreeffektavpolitiken.I
ministeriernaharmankonstateratattledningensengagemangförintegreringen
äravcentralbetydelse.Inyckelställningärdeoperativajämställdhetsarbetsgrupperna,somharkoordineratintegreringsarbetetministerievis.
2.17 INFORMATION OCH SAKKUNSKAP SOM STÖD
FÖR JÄMSTÄLLDHETSPOLITIKEN
Fördespecialåtgärdersomökarjämställdheten,förintegreringenavkönsperspektivetochförjämställdhetsarbetetpågräsrotsnivåbehövssomstöd
information,forskningochsakkunskapomjämställdhetsfrågor.Utanstatistiskauppgifterochanalysersomspecificeraskönsvisärdetsvårtattkonkret
förbättrajämställdhetenochföljauppeventuellaförändringar.Ocksåtillsynen
överjämställdhetslagenkräverstatistiksomregelbundetuppdateras.Bristen
påforskningochsakkunskapomjämställdhetenmellankönensynspåflera
28
områdeniformavhinderförfrämjandetavjämställdheten.Exempelvisför
utvecklandetavlärarutbildningenbehövsutbildningochforskningomhur
könsmedvetenhetenilärarensarbetekanstödas.
Statistikcentralenharredanlängeutförtettpionjärarbetemedattproducerastatistiksomärkönsvisspecificeradochocksåiministeriernahar
statistikföringsombeaktarkönenblivitvanligare.Störstadelenavforskningsinstitutionernaproducerardockfortfarandeintetillräckligtmedinformation
somäranalyseradenligtkönochocksåpåregion-ochkommunnivåfinns
ännuklarabristeridettaavseende.Detärviktigtattfortsättaarbetetmed
attutvecklaenomfattandestatistiksomärspecificeradenligtkönförolika
samhällsområden.
Detärskälattinombeslutsfattandet,utbildningenocharbetslivetbättre
utnyttjaresultatenavdejämställdhetsprojektmedoffentligfinansiering
somblevvanligareiochmedattFinlandblevmedlemavEUpå1990-talet.
Projektenharproduceratviktiginformationocherfarenhetomfrämjandeav
jämställdheten,isynnerhetpågräsrotsnivå,menefterattprojektenavslutats
hardennainformationsprittsdåligtochdenharendastutnyttjatslitet.Centret
förjämställdhetsinformationMinna(www.minna.fi)somgrundadesislutet
av2009förbättrarmärkbartproduktionenochspridningenavinformation
omjämställdhetenmellankönen.Minnasamlarinochförmedlarinformation
omjämställdhetenmellankönenochforskningochprojektarbeteianslutning
tilldet,ochharsommålattbetjänaettstortantalanvändare.Detärviktigt
attaktivtanvändadeninformationsomMinnasammanställerijämställdhetsarbetetochberedningenavbeslutsfattandet.
29
3.
LINJEDRAGNINGARNA
JÄMSTÄLLDHETSLAGSTIFTNINGEN
1.
Jämställdhetslagens bestämmelser om förpliktelserna
till jämställdhetsplanering förbättras och i lagen
medtas bestämmelser om könsminoriteter
Tillsammansmedparternapåarbetsmarknadenutredshurudanamerexakta
bestämmelseromuppgörandetavlönekartläggningenbehövs,hurdeförtroendevaldasrättattfåinformationjusterasochhurmangenomtilläggsåtgärder
kantryggapersonalensmöjligheterattpåverkajämställdhetsplaneringen.Det
ärnödvändigtattjämställdhetslagenstadgarmerapreciseratomarbetsvärderingen,såattlönekartläggningen,somomfattardeanställdaisinhelhet
påvarjearbetsplats,skullestödaavskaffandetavomotiveradelöneskillnader.
Skyddmotdiskrimineringavkönsminoritetertasmedijämställdhetslagen
ochlagensförpliktelseförläroanstalterattgörauppenjämställdhetsplan
utvidgastillattgällaocksågrundläggandeundervisning.Lagberedningsom
gällerarbetsplatsernasjämställdhetsplaneringkrävertrepartsberedning.
Ifortsättningenutredsmöjlighetenattijämställdhetslageninkluderaen
förpliktelseattanalyseradatafrånlönekartläggningen.Isyfteattförbättra
transparensenövervägsocksåidialogmednäringslivetenlagstadgadskyldighetförföretagenattpubliceraanalysernaavlönekartläggningenexempelvisi
verksamhetsberättelsenelleripersonalbokslutet.Denoffentligasektornkan
härvisavägen.
2.
Skyddet mot diskriminering effektiveras
Allalagarsomgällerförbjudnadiskrimineringsgrunderstadgasenligtensystematiksomärsåenhetligsommöjligt,docksåattnivånpådetnuvarande
skyddetmotdiskrimineringinteförsvagas.Idettaarbeteöverförsdengoda
knowhowsomjämställdhetslagengettpåbehandlingenavandragrunderför
diskriminering.Närlagarnaändrasstiftasocksåbestämmelserommultipel
diskriminering.
3.
Jämställdheten främjas också genom andra lagar än
jämställdhetslagen
Uppfyllandetavjämställdhetenmellankönenkanocksåpåverkasavannan
lagstiftningänjämställdhetslagen.Effekternapåkönenbordetasibeaktandespecielltdåmanförberedersådanlagstiftningsombetydligtinverkar
påkönensställningochlikvärdigbehandlingsamtpåskyddetförgraviditet
ochföräldraskap.Sådanabestämmelserärblandannatbestämmelsernai
30
anställningslagstiftningenangåendelängdenavanställningsförhållandetoch
avslutandeavkontraktsamtbestämmelserangåendefamiljeledighetsrättigheterochderasanvändning.
Efterattmanfåtterfarenheteravtillämpningenavdenår2008förnyade
konsumentskyddslagen,ochomhurEtiskarådetförreklamsrollharomformuleratsgörsdetenbedömningavbehovenbådeavattförstärkalagstiftningen
omreklamsomkränkerjämställdhetenochsanktionernaförsådanreklam.
4.
Systemet för övervakningen av jämställdhetslagen
effektiveras och uppföljningen och utvärderingen av
lagen utökas
Jämställdhetsombudsmannenslagövervakningutvecklassåattutomfrågor
somgällerdiskrimineringiarbetslivetocksålagensförpliktelserattfrämja
jämställdhetenövervakaseffektivt.Enmöjlighettillmedlingsförfarandeinförs
förjämställdhetsombudsmannen.
Somskyddfördemsomdiskriminerasemotbehövslättaremetoderän
väckandeavåtalfördiskrimineringviddomstol.Därförborderättenatt
anhängiggöraärendenijämställdhetsnämndenutvidgastillattförutomjämställdhetsombudsmannenocharbetsmarknadscentralorganisationernagälla
ocksådetövrigaorganisationsfältet.Regeringensmålärattsammanslåjämställdhetsnämndenochdiskrimineringsnämnden.
Hurjämställdhetslagstiftningenfungeraruppföljsistörreomfattningän
hittillsgenomundersökningarochutredningar,såattmanfårenhelhetsbild
avdiskrimineringenochlägetifrågaomjämställdheten.Detbörfinnas
informationbådeomhurförbudenmotdiskrimineringföljsochomhur
förpliktelsenattfrämjajämställdhetenuppfylls.
JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETERNAS STÄLLNING
1.
Metoderna för att styra jämställdhetspolitiken
preciseras i statsrådet
Helaregeringenförbindersigattocksåiframtidenfrämjajämställdheten
mellankvinnorochmänisittbeslutsfattande.Varjeministersvararföratt
jämställdhetenfrämjasinomhansellerhennesegetverksamhetsområde.För
synlighetensochklarhetensskullböridenofficiellabenämningenförden
ministersomsvararförjämställdhetsfrågoringåministerförjämställdhet.
Etableradeförfaringssättförbehandlingenavjämställdhetsfrågorslåsfast
ideolikaministerarbetsgruppernaochinomhelastatsrådet.Integreringenav
jämställdhetenbehandlasnuavenministerarbetsgruppförförvaltningenoch
denregionalautvecklingenochregeringensaftonskolaföljerupphurregeringensjämställdhetsprogramavancerar.Utöverdettabehövsocksådiskussion
ochbeslutomfrågorsomgällerjämställdheteniandraministerarbetsgrupper.
31
Jämställdhetsenhetenstväradministrativastyrmetoderpreciseraseftersom
styrmetodernahittillsintebefästsochförattåtgärdernaskallgåvidareinom
förvaltningenkrävsdetoftaskiltförsäkratstödfrånpolitisknivå.
2.
Jämställdhetspolitikens organisatoriska ställning
stärks
Detärnödvändigtatthittaenorganisationsstrukturförjämställdhetsfrågor
sombästbetjänarfrämjandetavjämställdhetspolitikeninomhelastatsrådet.
Jämställdhetsenhetenplacerasienhögreställninginomhierarkinännuså
attdenmotsvararallmänpraxisiEU-länderna.Enhetenstväradministrativa
uppgiftbeaktasvidövervägandetavenlämpligorganisationförplaceringen
avenheten.Verksamhetenviddelegationenförjämställdhetsärendenharnära
sambandmedjämställdhetsenheten,sådetärskälattdelegationenocksåi
fortsättningenadministrativtärisambandmedenheten.
3.
Resurserna för jämställdhetsärenden ökas och
verkställandet stärks på alla nivåer
Iallaministerierreserverastjänstemannaresurserförskötselnavjämställdhetsärenden.Denmodellsomarbets-ochnäringsministerietinfört,därdet
finnsensärskiltutseddtjänstemansomsvararförjämställdhetsärenden,tas
ibrukiallaministerier.
Ikommunernaochsamverkanmellankommunernaförstärksverkställandet
avförpliktelsenattfrämjajämställdhetenochintegreringenavkönsperspektivetochkunnandetomjämställdhetsfrågor.
Härutnyttjasdengodapraxissomredanskapatsinågrakommuneroch
demetodersomingårideneuropeiskastadganförjämställdhetmellankönen
inomregional-ochlokalförvaltningen.Jämställdhetsfrågornabeaktassomen
delavkommunernasochlandskapensstrategiskaplanering.Enligtmodell
frånfleraEU-länderorganiserasskötselnavjämställdhetsärendenregionalt
såattregionförvaltningsverkensamtnärings-,trafik-ochmiljöcentralerna
svararförfrämjandetavjämställdheteninomsinaegnaverksamhetsområden.
Jämställdhetskunnandetinomregionförvaltningenförbättras.
4.
Jämställdhetsombudsmannen får en självständigare
ställning och bättre verksamhetsförutsättningar
Resursernaförjämställdhetsombudsmannensövervakningökaspålångsiktså
attjämställdhetslagenstillämpningkantryggas.Jämställdhetsombudsmannen
fårensjälvständigareställningsommotsvararminoritetsombudsmannens,gällandeblandannatbefogenheternaattutnämnapersonal.Iframtidenbeaktas
ocksåbehovetavregionalövervakning.
32
INTEGRERING AV KÖNSPERSPEKTIVET
1.
Lagstiftningen om integrering av könsperspektivet
stärks
Lagstiftningsgrunden för integreringen av könsperspektivet preciseras i
jämställdhetslagen.
2.
Könsperspektivet integreras i nyckelprocesserna
inom statsförvaltningens verksamhet och
ekonomiska planering
Metodernaförintegreringenavkönsperspektivetgörsklarareochtydligare
ochiframtidenblirintegreringenendelavallverksamhet.Istatsförvaltningenharmankunnatpåverkadeadministrativanyckelprocessernaoch
utvecklasamarbetetmellanolikaaktörerförattfrämjaintegreringen.Det
harskettenklarutvecklingsärskiltnärdetgällerlagberedningsprocesserna
ochuppgörandetavbudget.Detgörsfortfarandeganskafåbedömningarav
könskonsekvensernaochdettaböriframtideneffektiveras.Dedirektivför
bedömningavkönskonsekvensernasomgjortsuppförlagberedningenoch
somgällerhelastatsrådetärtydligaochförpliktigande.
Ministeriernafortsätterattintegrerakönsperspektivetibudgetförslagen.
Somstödföruppgörandetavbudgetenutredervarjeförvaltningsgrennoggrannareännuvilkakönskonsekvenserdessegenverksamhetochanslagsfördelning
har.Finansministerietbörhaencentralrollsomdeninstanssomkoordinerar
ochförpliktigardeolikaministeriernaattuppfyllaskyldighetenattintegrera
könsperspektivetsomingåridirektivetföruppgörandeavbudget.Iframtiden
beaktaskönsperspektivetocksåviduppföljningenavbudgeten,blandannat
somendelavstatensbokslutsberättelse,ochstatensinkomst-ochutgiftspolitiksomhelhetutvärderasutgåendefrånkönsperspektivet.
Integreringenavkönsperspektivetiresultatstyrningsprocessenutvecklaspåstatsrådsnivå.Någraministerierharredangåttvidareidettaarbete.
Integreringenavkönsperspektivetinkluderasiplaneringenavverksamheten
ochekonomin,exempelvisiuppgörandetavministerietsstrategiochikoncernstyrningen.Närkönsperspektivetbeaktasredanidetskededåverksamhetenplaneraskommerdetmedocksåialltgenomförandeavverksamheten.
3.
En stark styrningsstruktur skapas för att verkställa
integreringsskyldigheten och ledningens stöd för
integreringen av könsperspektivet säkras
Etteffektivtverkställandeavintegreringenavkönsperspektivetförutsätteratt
enbeståendeochstarkarestrukturförstyrningenskapassamtattdenpolitiskaledningenochministeriernasledningförbindersigvidochgersittstöd
förintegreringen.Integreringensammankopplasfastareäninulägetmeddet
övrigautvecklandetavförvaltningen(tillexempelåtgärdernaförattutveckla
finansministerietsadministrationochministerarbetsgruppernasmöten).För
33
attarbetetmedattintegrerakönsperspektivetskallkunnafrämjassystematiskt
ochenstarkstyrningsstrukturskapasförutsättsattbeståenderesurserskapas
förutvecklingenavmetoder,praxisochutbildningiintegrering.
Verkställandetochuppföljningenavintegreringenöverförsiframtiden
alltmerfrånjämställdhetsenhetentillministeriernasansvar.Medtankepå
integreringenärdetlivsviktigtattresurserna,påverkningsmöjligheternaoch
kontinuitetensäkerställsförjämställdhetsarbetsgruppernaiministerierna.
Arbetsgruppernassammansättning,uppdragochställningiministerietbör
varaklartdefinierade.Detbehövsbeståendeförfaringssättförvarjeministeriumsberedningochbeslutsfattandenärdetgällerjämställdhetsärendenoch
arbetsgruppernaskontaktmedministerietsledningbörsäkerställas.
4.
Utbildningen och utvecklandet av kunnandet om
integreringen fortsätts
Könsperspektivetinkluderasiministeriernasegnagrundutbildningarändafrån
introduktionsutbildningenförnyatjänstemänsåattutbildningarnabehandlar
förvaltningsgrenensspecialfrågor.Desomlederministeriernasjämställdhetsarbetsgrupperochjämställdhetskoordinatorernabehöveråsinsidasomstöd
försittarbetekonkretaverktygochmätareförattfrämjaintegreringeninom
ministerietsprocesser.
Grundprincipenärattallinformationochstatistiksomgällerpersoner
specificerasochanalyserassystematisktenligtkön.Förvaltningsgrenarnas
egenproduktionavkunnandeutvecklasfråndennagrund.Somstödför
integreringenfinnsfärdigtmaterialmedinformationomjämställdhetochför
sammanställandetochförmedlingenavdettamaterialsvararifortsättningen
CentretförjämställdhetsinformationMinnasomgrundatsianslutningtill
Finlandssamhällsvetenskapligadataarkiv(FSD).
BESLUTSFATTANDET
1.
Jämställdheten mellan könen görs till en bestående
del av allt beslutfattande och särskilt till en del av
främjandet av demokrati och medborgarinflytande
Förutomdekvantitativajämställdhetsmålensäkerställsocksåattjämställdhetenmellankönenfrämjasipraxisinombeslutsfattandetochattkönsperspektivetintegrerasialltbeslutsfattandebådepåriksnivåochpåregional
ochkommunalnivå.Jämställdhetenmellankönenochkönsperspektivetär
ocksåiframtidenenbeståendedelavplaneringenochgenomförandetav
demokratipolitiken(inkl.utvärderingenavdemokratiniFinlandochden
demokratipolitiskaredogörelsen)ochavuppföljningenavdemokratinsoch
medborgarsamhälletsutveckling.
34
2.
Minoritetsgruppernas möjligheter till delaktighet
förbättras med beaktande av könsperspektivet
Könsperspektivetbeaktasnärinvandrarnasochminoritetsgruppernasmöjligheterattdeltaibeslutsfattandeochorganisationsverksamhetökasochdialogenmedorganisationersomrepresenterardessagrupperförbättras.Särskild
uppmärksamhetägnasåtattförbättradelaktighetenförinvandrarkvinnoroch
kvinnoriandraminoritetsgrupperochvidattdåminoritetsgrupperblirhörda
bådekvinnorochmänfårsinrösthörd.Dessutombörproducerasforskningsdata
omminoritetsgruppernasochsärskiltkvinnornasdeltagandeibeslutsfattandet.
3.
Jämställdheten mellan könen tryggas vid
strukturreformen i kommunerna
Närkommunstrukturenochkommunernasarbetssättändrasböruppfyllandet
avjämställdhetenidetkommunalabeslutsfattandetföljasupp.Integreringen
avkönsperspektivetvidverkställandetavkommun-ochservicestrukturreformenochutvärderingenavverkställandetförstärks.Kvinnornaärfortfarande
iminoritetpådenhögstanivåninomdetkommunalabeslutsfattandet,även
omkvotbestämmelsenijämställdhetslagenmärkbartutjämnatfördelningen
mellankönenidekommunalaorganen,särskiltikommunstyrelsernaoch
dekommunalanämnderna.Måletäratttryggaenjämnfördelningmellan
könensåvälblandordförandeförorganensomidelednings-ochstyrgrupper
somblivitvanligareunderdesenastedecenniernaochvilkabådastårutanför
kvotbestämmelsen.
4.
En jämn representation för könen på de ledande
posterna inom statsförvaltningen och inom den
privata sektorn främjas
Regeringenfrämjarfortfarandegenomaktivaåtgärderenjämnrepresentationförkönenpådeledandeposternainomstatsförvaltningen.Regeringen
harpå2000-taletfästsärskilduppmärksamhetvidenjämnrepresentationochkvinnornasandelistatsförvaltningenshögstaledningharökat.
Rekommendationernaomfrämjandeavkvinnornaskarriärutvecklinginom
statsförvaltningenbörverkställaseffektivt.Strävanärocksåattavveckla
eventuellastrukturellahinderförkvinnornaskarriärutvecklingochavancemangtillledandeposter.
Regeringenfortsätterdialogenmeddenprivatasektornförattstödjakvinnornaskarriärutvecklingochfrämjandetavenjämnrepresentationförkönen
iföretagensstyrelser.Regeringensmålärattökakvinnornasandeliföretagens
styrelser.Regeringensåtgärderförattökakvinnornasandelistyrelsernaför
statsbolagenochstatensintressebolagunderdesenastetioårenhargettresultat.Däremotärkvinnornasandelfortfarandelitenpådeledandeposterna
iföretagdärstatensinflytandeärmindre.Kvinnornasandelibörsbolagens
styrelserharökatsärskiltunderdesenasteårenmenärfortfarandeunder20%.
35
5.
Jämställdheten mellan könen skall bli en del av
regeringens sammansättning och arbete
Regeringensmåläratttryggaenjämnrepresentationförköneniregeringens
arbete,bådeförministrarnasochförstatssekreterarnasdel.Enjämnfördelningavkvinnorochmänpåministerposternafrämjarjämställdhetenockså
iministerutskotten.
UTBILDNING
1.
I utbildningspolitiken inkluderas främjande av
jämställdheten mellan könen
Regeringenförsäkrarattmålochåtgärderförfrämjandeavjämställdheteninkluderasidetutbildningspolitiskaplanerings-ochutvecklingsarbetet.Dessutomsäkerställsattintegreringavkönsperspektivetblirendelav
beslutsfattandetomundervisningochfostranochberedningenavdetta.Vid
integreringenavkönsperspektivetutnyttjasexisterandeforskningsdataoch
godaerfarenheteravjämställdhetsarbeteiförsöks-ochutvecklingsprojekt.
2.
Jämställdheten mellan könen främjas genom
läroplansarbete och undervisningsmetoder
Målochåtgärdersomfrämjarjämställdhetmellankönendefinieraspåetttydligareochmeromfattandesättäninulägetiläroplans-ochexamensgrunderna
samtiläroplanerna.Könsmedvetnaläroplanerochundervisningsmetoderbör
tasibrukpåallautbildningsstadier.Metoderutvecklasmedvilkamankan
följauppochbedömadelokalaläroplanernaurkönsperspektiv.Skillnaderna
bådeinomflickorochpojkarmåstebeaktasiordnandetavundervisning,
undervisningsinnehålletochundervisningsmetoderna.
I fortsättningen strävar man efter att utveckla slöjden så att den
ocksåipraktikenharsammainnehållförallaelever.Idettabeaktarman
Utbildningsstyrelsensutvärderingavinlärningsresultatenislöjd,somfärdigställsår2011,ocharbetetidenarbetsgruppsombegrundardengrundläggandeundervisningensallmännamålochtimfördelning.Utgångspunkterna
somframhäverskillnadernamellankönenförminskasinomidrottsfostranoch
mansträvarefterattförflyttasigfrångruppindelningarbaseradepåkönen
tillmerflexiblagrupper.
3.
Könsmedveten elev- och studiehandledning
utvecklas
Flickorochpojkargesmedhjälpavundervisningochelevhandledningstödi
attgöraval,ocksåatypiska,avläroämnen,utbildningochkarriärpåbasisav
sinaindividuellaegenskaper,styrkorochmotivation.Personlighandledning
ochhandledningismågruppersomstöderdettamålsäkerställsinomalla
skolformer.
36
Enutvecklingavelev-ochstudiehandledningenbeaktasocksåiläroanstalternasjämställdhetsplanering.Innehållsomanknytertilljämställdhet
mellankönenintegrerasigrundutbildningenochfortbildningenförelev-och
studiehandledare.
4.
De målsättningar och åtgärder som gäller
jämställdhet mellan könen stärks inom
småbarnsfostran
Målenförattfrämjajämställdhetmellankönenochavskaffakönsstereotyper
inkluderasigrundernaförplanenförsmåbarnsfostranochiläroplansgrundernaförförskoleundervisningenisambandmednästarevision.Dessutom
inkluderasmediefostransombehandlargenusfrågorisambandmedreklam
ochmedia.Mediefostranförsmåbarnutvecklasinomsmåbarnsfostran,förskoleundervisning,morgon-ocheftermiddagsverksamhetförsmåskolelever
samtklubbverksamhet.
Fördemsomstuderartillbarnskötare,familjedagvårdareochbarnträdgårdslärareochföryrkesmänniskorinomsmåbarnsfostranerbjudsutbildning
ikönsmedvetenpedagogik.
5.
Förverkligandet av jämställdhetsplaneringen
säkerställs i läroanstalterna och planeringsplikten
utvidgas till att omfatta också grundläggande
undervisning
Förverkligandetavjämställdhetsplaneringenavverksamheteniläroanstalterna
säkerställsochplaneringspliktenutvidgastillattävenomfattagrundläggande
undervisning.Jämställdhetsplaneringenochdetjämställdhetsarbetesomskall
utförasiskolornabindsihopmeddenövrigaplaneringenochutvecklingen
vidläroanstalterna.Undervisningsmyndigheternafunderarpåmetodermed
hjälpavvilkamankanuppmuntraattundervisningspersonalenochläroanstaltsledningendeltariutbildningomfrämjandeavjämställdhetmellankönen.
Studerandesdeltagandeijämställdhetsplaneringökas.
Utvecklingenochuppföljningenavjämställdhetsplaneringenfortsätter
genomattiuppföljningenriktassärskilduppmärksamhetvidjämställdhetsplanernaseffekterpåskolornasverksamhetskulturochläroplanerna.Vid
utvecklingenavjämställdhetsplaneringenbeaktasocksådenmångfaldsom
anknytertillkönetochsexualiteten.Uppföljningenavhurjämställdhetsplaneringengenomförsinkluderasiresultatstyrningenmellanundervisnings-och
kulturministerietochUtbildningsstyrelsen.Dessutomutvecklastillsammans
medJämställdhetsombudsmannenochUtbildningsstyrelsensamarbetsmetoderföruppföljningavverkställandetavjämställdhetsplanerna.
37
6.
Jämställdheten mellan könen främjas genom
undervisningsmaterial
Isamarbetemedläroboksförläggarnasäkerställsattdesomskriverläroböcker är medvetna om jämställdhetsperspektivet och att den handbok som Utbildningsstyrelsen sammanställt når alla läroboksförfattare.
Undervisningmaterialetutvärderasregelbundetutgåendefrånjämställdhetenmellankönen.Lärare,skoleleverochstuderandeerbjudsredskapföratt
stärkadenkritiskaochkönsmedvetnamedieläskunnighetenisambandmed
undervisningenimediefostran.
HÖGSKOLEUTBILDNING OCH FORSKNING
1.
Integreringen av könsperspektivet stärks inom
högskole- och vetenskapspolitiken
Jämställdhetsmåleniregeringsprogrammenochmålenochåtgärdernai
regeringensjämställdhetsprogramintegrerasbättreidethögskole-ochvetenskapspolitiskabeslutsfattandetochberedningenavdetta.Undervisnings-
ochkulturministerietutvärderarpåförhandeffekternaavallahögskole-och
vetenskapspolitiskareformer,inklusivereformenavhögskolornasantagning
avstuderande,urkönsperspektiv.Effekternaavdennyauniversitetslagen
ochhögskolornasstrukturellaförändringarföljsocksåuppochutvärderasur
könsperspektiv.Vidintegreringenavkönsperspektivetutnyttjasdenexisterandestatistiskainformationenochforskningeninomområdetsamtdetjämställdhetsarbetesomharutförtsinomhögskoleutbildningenochvetenskapen,
ochstatistikföringenenligtkönvidareutvecklasalltjämt.Könsperspektivet
ochaktivtfrämjandeavjämställdhetenintegrerassomenfastdelavavtalen
mellanUndervisnings-ochkulturministerietochuniversitetenochyrkeshögskolorna.Integreringenavkönsperspektivetiinnovationspolitikenfrämjas,
ochsärskilduppmärksamhetfästsvidkvinnornaskompetensiutvecklingen
avinnovationer.
2.
Högskolornas jämställdhetsarbete och integreringen
av könsperspektivet i undervisningen och
forskningen vid högskolorna främjas alltjämt
Undervisnings-ochkulturministerietfortsätteruppföljningenavhögskolornas
jämställdhetsplanerochverkställandetavdessasamtstödetförhögskolornas
jämställdhetsarbete.Regeringenanserdetviktigtattuniversitetenochyrkeshögskolornasomstödförsittjämställdhetsarbeteregelbundetproducerar
könsspecifikstatistikenligtutbildnings-och/ellervetenskapsområde.Den
godapraxissomutvecklatsinomhögskolornasjämställdhetsarbetespridsoch
utnyttjaseffektivareäninuläget.Ienlighetmedmålsättningarnaijämställdhetslagenfrämjasenintegreringavkönsperspektivetochsakkunskapenom
jämställdhetihögskolornasundervisningochforskningsamtiläromedlen.
38
3.
Främjande av jämställdhets- och könsmedvetenhet
integreras i all lärarutbildning
Regeringensmålärattarrangörernaavlärarutbildninginkluderarinnehållshelheterochperspektivsomfrämjarjämställdhetochkönsmedvetenhetiall
grundläggandeutbildningochfortbildningförlärareochelev-ochstudiehandledare.Förattdessamålskalluppnåsbörresultatenavforsknings-och
utvecklingsprojektetomjämställdhets-ochkönsmedvetenhetilärarutbildningeninkluderasideolikaområdenaavlärarutbildningen,ochforskning
somstödjerkönsmedvetenhetilärarutbildningenochlärararbetetfrämjas.
Undervisnings-ochkulturministerietstöderuniversitetenpåolikasättför
attdengodapraxissomhartagitsframinomprojektetinkluderasipraxiseninomlärarutbildningen.Dessutomerbjudspersonersomstuderartill
barnträdgårdsläraresamtyrkesmänniskorinomsmåbarnsfostranutbildning
ikönsmedvetenpedagogik.
Utifråndenutvärderingavinlärningsresultatenislöjdsomfärdigställsvid
Utbildningsstyrelsenvåren2011strävarmanefterattpåbasisavettenhetligt
läroämnemedsammainnehållförallaelever,reformeralärarutbildningen
islöjd.
4.
Kvinnors forskarkarriärer främjas genom konkreta
åtgärder
Attfrämjaenjämställdforskarkarriärärfortfarandeaktuellt,trotsattkvinnornasandelavdepersonersomavläggerhögrehögskoleexaminaäröver
60procent.Särskilduppmärksamhetbörägnasåtskedetefterdoktorsexamenochkvinnornaslångsammaavancemangtillhögreundervisnings-och
forskningstjänster,isynnerhetprofessurer,trotsdenbredarekryteringsbasen.
På2000-taletharfleraåtgärderförfrämjandeavkvinnorsforskarkarriärer
lagtsfram.Undervisnings-ochkulturministeriet,universiteten,deorganisationersomfinansierarforskningochforskningsinstitutensäkerställerinom
ramarnaförsinaegnabefogenheterattdessakonkretaåtgärderverkställsoch
attverkställandetföljsupp.Måletärattinkluderafrågorsomgällerkvinnorsforskarkarriärerochjämställdheteninomforskarbananiallthögskole-
ochvetenskapspolitisktbeslutsfattande.ManfortsätterFinlandsAkademis
resultatrikajämställdhetsarbeteochdenknow-howsomharackumulerats
utnyttjasävenistörreomfattningifrämjandetavjämställdhetmellankönen
inomforskningenochvetenskapspolitiken.Förattaktivtfrämjajämställdhet
behövsmeringåendeinformationenligtkönomblandannatfinansierings-och
utvärderingspraxiseninomforskningensamtavanceringinomforskarkarriären.
5.
Kvinno-, mans- och genusforskningens ställning stärks
Genusforskningens(inkl.kvinno-ochmansforskningens)ställningvarierar
frånuniversitettilluniversitet,ochimångahänseendenharresursernainte
befästs.Genusforskningensställningviduniversitetenbefästs.Dessutom
39
ärregeringensmålattuniversitetenstärkergenusforskningensställningvid
ämnesinstitutionernaochintegreringenavdennaiolikaläroämnen.Samtidigt
börsärskilduppmärksamhetfästasvididentifieringocherkännandeavexpertisgällandegenusforskningocksåvidvaletavpersonaltillandraämnen.
Undervisnings-ochkulturministerietgörenlandsomfattandekartläggning
avgenusforskningenssituationochföljerregelbundetupphursituationen
utvecklas.Integreringenavjämställdhetsfrågornaochkönsperspektivetstärks
äveninomsektorforskningen.Jämställdhetsperspektivetäralltjämtovanligt
vidsektorforskningsinstitutenochendastenlitendelavforskningsinstitutens
resurserriktastillforskningsomanalyserarjämställdhetenmellankönen.
ARBETSLIVET
1.
Mot en hög sysselsättningsgrad med en
jämställdhetsmedveten ekonomi- och
sysselsättningspolitik
Förattökamänsochkvinnorssysselsättningstärkerregeringenjämställdhetsperspektivetinomdenekonomiskapolitikenochsysselsättningspolitiken.
Underekonomisktsvåratiderökarmännensarbetslöshetiallmänhetsnabbt.
Dettagällerocksåungamän.Männensarbetslöshetblirdessutomoftare
långvarigareänkvinnornasarbetslöshet.Medtankepåkvinnornassysselsättningärdenoffentligasektornviktigeftersomcirka40procentavkvinnorna
äranställdaavkommunernaochstaten.Familjeledigheternasinverkanpå
kvinnornassysselsättningutvärderasochdetgörslättareförkvinnornaatt
återvändatillarbetsmarknaden.Ännumerauppmärksamhetäntidigareägnas
åtensamförsörjandemödrareftersomderasarbetslöshetärstörreänandra
mödrars.Måletärocksåattökaantaletkvinnligaföretagare.
2.
Jämställdhetsperspektivet stärks vid förlängningen av
arbetskarriärerna
Förlängningenavarbetskarriärernaocharbetsorketärstorautmaningarnär
befolkningenåldras.Ibörjanavarbetskarriärenfästsuppmärksamhetvidatt
bådeungamänochkvinnorkommerutpåarbetsmarknadenochmansträvar
efterattförebyggautslagning.Arbetsförhållandenautvecklassåattmänniskors
arbets-ochfunktionsförmågabibehållstillenhögreålder.Kvinnorsochmäns
arbetsförhållandenochderasproblemavvikerinågonmånfrånvarandra.För
attförlängningenavarbetskarriärernaochförbättringenavarbetsförhållandenaskalllyckasserstatsmaktentillattdedelvisolikaproblemenisamband
medkvinnorsochmänsarbetebeaktasblandannatvidåtgärdernaföratt
utvecklaarbetslivet.
3.
Löneskillnaderna mellan könen minskas
Regeringenarbetarocksåiframtidenmålmedvetetförattminskalöneskillnaderna. För att löneskillnaderna mellan könen skall minska bör
40
arbetsmarknadsparternaocksåidekommandeavtalslösningarnamålmedvetetfrämjalikalön.Kvinnornasinkomsterharunderdesenastetioårenvarit
80–82procentavmännensinkomster.Kvinnornasigenomsnittlägrelöner
återspeglassenaresommindrepensioner.Löneskillnadernaberordelvispå
attarbetsmarknadenochutbildningenharindelatsimänsochkvinnorsbranscherochuppgifter.Detarbetesomutförsavkvinnoräroftaundervärderat.
Finland har förbundit sig att främja likalönsprincipen enligt vilken
försammaellerlikvärdigtarbeteskallbetalaslikalönoberoendeavkön.
Arbetsmarknadsorganisationernaharencentralrollvidavtalenomanställningsvillkoren.Sedan2006harregeringenisamarbetemedarbetsmarknadsorganisationerarbetatförattminskalöneskillnadernagenomettlikalönsprogramvarsmålärattreduceralöneskillnadernatillhögst15procentframtill
2015.Förutsättningenförattdettamålskalluppnåsärattallaparterockså
iframtidenverkligenförbindersigvidmålet.
Detväsentligavidminskningenavdetotalalöneskillnadernamellankönen
ärattlöneskillnadernamellankvinno-ochmansdomineradebranscherminskas.Måletärattsammalönbetalasförlikvärdigtarbeteoberoendeavinom
vilkensektorarbetetutförs.Särskiltlönernainomdekvinnodominerade
branschernaidenkommunalasektornsläparefter.
4.
Segregationen i arbetslivet lindras särskilt genom
att uppmuntra män att söka sig till traditionella
kvinnoyrken och genom att påskynda kvinnornas
karriärutveckling
Förattlindraarbetsfördelningenenligtkönsatsarmaniframtidenpåatt
uppmuntramänattsökasigtillkvinnodomineradebranscher,blandannat
omsorgsarbete.Enförändringharskettisegregationennärmastefterattkvinnorbörjatutbildasigförtraditionellamanligayrkensåsomläkareochjurist.
Påarbetsmarknadenihelhetharsegregationendockinteväsentligtförändrats.
Särskiltovanligthardetvaritattmänsöktsigtillkvinnobranscher.
Detfinnsalltflerkvinnoribeslutandeställningpåolikaområdenavsamhällslivet.Regeringensträvarefterattocksåiframtidenidentifierahindren
förkvinnorskarriärutvecklingochomedelbartmålmedvetetingripaidemför
attkvinnorskarriärutvecklingskallkunnaförbättrasytterligare.Regeringen
sertillattutvecklingenärpositivinomstatsförvaltningen.Regeringenuppmuntrarföretagenattställauppklaramålochbeslutaomkonkretaåtgärder
ochtidtabellerförattgefartåtkvinnornaskarriärutvecklingocksåinomden
privatasektorn.
5.
Ofrivilligt visstidsarbete och deltidsarbete förminskas
Måletärattvisstidsarbeteochdeltidsarbeteiframtidenframföralltbygger
pådeanställdasegetvalochattdenegativasidornameddessaarbetsformer
minimeras.Detharredangjortsmångaförbättringarivisstidsanställdasoch
41
deltidsanställdasställning.Grundernaförvisstidsanställningarharpreciserats
ochställningenfördemsomharvisstidsarbeteharförbättrasgenomlagändringar.Visstidsarbeteharminskatunderdesenastetioåren.Visstidsarbeteoch
deltidsarbeteärklartvanligareblandkvinnoränblandmän.Relativtsettmest
visstidsanställningarfinnsinomdenstatligaochkommunalasektorn.Ivissa
livsskedenochkarriärsskedenkanvisstidsarbetevaraettönskvärtalternativ.
Detärskälattiframtideninomjämställdhetspolitikenfästaalltmer
uppmärksamhetviddeltidsarbetetskvalitet.Deltidsarbeteharunderde
senastetioårensåsmåningomblivitvanligarebådeblandmänochkvinnor.Deltidsarbetekanivissalivssituationervaraettönskvärtalternativ,till
exempelfördeltidspensioneradeochsmåbarnsföräldrar,idetskededåman
kommerinpåarbetsmarknadenellerdåmanharbegränsadarbetsförmåga.
Oftamedfördeltidsarbetedockutkomstproblemochbesvärligaarbetstider.
Dådessaolägenheterfördelasojämntpåmänochkvinnorärsituationen
problematiskmedtankepåjämställdhetenmellankönen.Dedeltidsanställdasställninghargenomlagstiftningenförbättratssåattdennärmarsigde
heltidsanställdasställning.Olägenheternabörminimerassåattpapporoch
mammorharbättremöjlighetattväljadenlösningsomärlämpligocksåmed
tankepåderaslivssituation.
6.
Invandrares och andra minoritetsgruppers ställning i
arbetslivet förbättras och könsperspektivet beaktas
i detta
Regeringenssträvanärattutveckladetfinländskaarbetslivetochhelasamhälletsåattattitydernatillinvandrareochandraminoriteter,blandannat
romer,personermedfunktionshinder,samersamtköns-ochsexuellaminoriteter,blirpositivareochdeverkligamöjligheternaattfåarbeteförbättras.
Närmanställeruppjämställdhetspolitiskamålärdetviktigtattidentifiera
despecialproblemsommänochkvinnoriminoritetsgrupperharochverka
förattdefårenjämställdställningiarbetslivet.Likasåärdetviktigtattallt
aktivareingripaisituationerdärdiskrimineringiarbetslivetberorpåflera
änengrund,exempelvispåbådekönochetniskbakgrundellertillhörighet
tillensexuellminoritet.
KOMBINERING AV ARBETS- OCH FAMILJELIV
1.
Lösningarna för att kombinera arbete och familj
utvidgas till olika skeden i livet
Måletärattgöradetlättareattkombineraarbeteochfamiljocksåiandra
livsskedenändåbarnenärsmå.Dejämställdhetspolitiskamålenförunderlättandeavenkombineringavarbeteochfamiljharhittillsbegränsatsigtill
detskededåbarnenärsmå.Detfinnsdockocksåmångaandraänsmåbarnsföräldrarsomharansvarförfamiljen.Möjlighetenattutvidgaanvändningen
avpartiellvårdledighettillettbetydligtsenareskedeännu,exempelvistill
42
föräldrarmedbarnipuberteten,utreds.Möjligheternatillflexibelarbetstid,
deltidsarbeteochtillfälligledighetocksåförvårdavandraänegnabarn,utökasdärförattnärbefolkningenåldrasbäralltfleravdemsomäriarbetslivet
ansvarföråldrandeföräldrarochhjälperdempåmångasätt,faständeinte
harhuvudansvaretförvården.
2.
Det behövs en egen föräldraledighetsperiod för
pappan och mamman
Denföräldraledighetsarbetsgruppsomsocial-ochhälsovårdsministeriettillsattenligtregeringsprogrammetlämnarinsinaförslagomföräldraledighetsreformenföreslutetav2010.Regeringenlinjerarsininställningangående
föräldraledighetsreformenefterattarbetsgruppenlämnatinsittförslag.Ett
avmålenmedreformenärattstödaföräldraskapochuppmuntrapapporatt
användamerafamiljeledigheteränförtillfället.Medtankepåjämställdheten
mellankönenärdetviktigtattökapappornasutnyttjandeavledighet.På
dettasättförstärkermanförhållandetmellanpappaochbarnochförbättrar
kvinnornasställningpåarbetsmarknaden.Användningenavpappaledigheten
harökatklartunderdetsenasteårtiondet.Betydligtfärrepapporanvänderå
andrasidanföräldraledighet.Enligtnationellochutländskerfarenhetutnyttjar
fädernamestsådanafamiljeledighetersomäröronmärktatilldem.Pappornas
användningavfamiljeledigheternaökasbästgenomattskapaenegenföräldraledighetsperiodfördem,sominteärutbytbar.Somettexempelavdenna
modellharnämnts6+6+6-modellen,somharbetydandekostnadseffekter
ochpositivasysselsättningseffekter.Förensamförsörjarfamiljerbörtryggas
rätttilllikalångföräldraledighetsomförfamiljermedfleravårdnadshavare.
Måletärattföräldraledighetensanvändningstidpunktgörsflexiblaresåatt
föräldraledighetenkantasuttillsbarnetfyllertreår.
3.
Arbetsgivanas kostnader för avlönad
moderskapsledighet kompenseras bättre än i
nuläget
Regeringenanserdetviktigtattförbättrakompensationentillarbetsgivarna
förkostnadersomförorsakasavmoderskapsledighetenslön.Möjligheterna
utredsattpålängresiktifinansieringenavkostnadernaförfamiljeledighetövergåtillenmodelldärallaersättningarförfamiljeledighetbetalasut
urensärskildförsäkringochmedlenfördensamlasinfrånarbetsgivarna,
arbetstagarnaochstaten.Kostnadernaförfamiljeledigheternaharredanlänge
utjämnatsmellanarbetsgivarnainommans-ochkvinnodomineradebranschergenomsjukförsäkringen.Trotsattkompensationentillarbetsgivarna
förkostnadernaförfamiljeledighetiflerarepriserharhöjtsunderdesenaste
tioårenförorsakasarbetsgivarnafortfarandeinågonmåndirektakostnader.
Dessakostnadergällerarbetsgivareibranscherdärmangenomkollektivavtalavtalatomavlönadmoderskapsledighet.Dessutomhararbetsgivarna
43
ocksåindirektakostnader,t.ex.ianslutningtillrekryteringochutbildningav
vikarier.EnföräldraledighetsarbetsgruppsomtillsattsavSHMutrederhur
ersättningenavdekostnadersomföräldraskapförmedsigförarbetsgivarnas
skallkunnaförbättras.
4.
Familjernas mångfald beaktas ännu bättre än tidigare
vid utvecklandet av familjeledigheterna
Måletärattfamiljeledighetssystemetskallbehandlaallabarnlikvärdigtoberoendeavtillvilkentypavfamiljdeföds.Lagstiftningenomfamiljeledigheter
harredanändratssåattdenbättrebeaktarmångformigafamiljersbehov.
Strävanäratträttatilldeproblemsomännufinnsnärdetgällerrättigheterna
tillfamiljeledighetochdeersättningarsombetalasfördemochattvidutvecklandetavfamiljeledigheternabeaktafamiljernasmångfald.Studerandefamiljers
ställningförbättrassåattdeungafårbättremöjligheterattskaffabarnredan
understudietidenochjämställdhetenmellankönenfrämjas.Idettasyftestöds
destuderandesomförsörjerbarnmedattslutförasinastudier.Depraktiska
lösningarnakartläggsifamiljeledighetsarbetsgruppen.
MÄN OCH JÄMSTÄLLDHET
1.
Vid integrering av könsperspektivet handlar det om
att i beredningen av ärenden och beslutsfattandet
också beakta synvinklar som hänför sig till männens
ställning. Integreringen av könsperspektivet fortsätts
och effektiveras.
Integreringavkönsperspektivetärencentralmetodijämställdhetspolitiken
förattlösadeproblemsommännenupplever.Därförärenintegreringav
könsperspektivetcentralocksåmedtankepåmännensställning.Manmåste
utvärderahuruvidaintegreringenskallbetonavissainnehållsområden.Att
stärkaintegreringenavkönsperspektivetinomblandannathälsopolitiken
voresärskiltcentraltmedtankepåmännensställning
2.
Stärkandet av pappans roll i familjen fortsätts med
effektiverade åtgärder
Arbetetmedattstärkapappansrollifamiljenfortsätts,vidbehovmedeffektivareåtgärder.Männensfaderskapsledigheterharökat,mentrotsdetlångsiktiga
arbetetanvänderpappornafortfarandebaraenlitendelavallafamiljeledigheter.Enligtundersökningarkanenjämnarefördelningavföräldraansvaret
ochvardagsförpliktelsernaståisambandmedenlägreriskförskilsmässa
ochstörretillfredsställelseiparförhållandet.Detbehövsnärmareforskning
iämnetiFinland,ochtematinkluderasideinformationsaktiviteterochden
utbildningsomriktastillyrkesmänniskor,såsompersonalinomsocial-och
hälsovårdsväsendetochorganisationersomstöderföräldraskap.
44
3.
Männens föräldraskap stöds i skilsmässosituationer
Vidmyndighetskontaktersomgällerskilsmässorochvårdnadsärendenbör
störreuppmärksamhetäninulägetfästasvidattingenderaföräldernsvårdrelationavbryts.Detärviktigtatttryggaattpappornasansvarförbarnenoch
familjensvardagfortsätterocksådåenskilsmässainträffarochattenpositiv
pappa-barn-relationupprätthållsocksåefterskilsmässan.Förutsättningarna
fördettaärdestobättrejumerpappanhardeltagitivårdenavbarnetända
frånbörjan.
4.
Den specifika kompetens och expertis som gäller
män och jämställdhet stärks
Kompetensenochexpertisengällandemänochjämställdhetbordebyggasupp
påtrenivåer:inomdenakademiskaforskningenochundervisningen,bland
denoffentligaförvaltningensexpertresurserochinomolikaoffentligatjänster,
såsomsocial-ochhälsovårdstjänster.Fördenakademiskaforskningensdelär
detisynnerhetfrågaomattfrämjamansforskningochgenusforskningsamt
undervisningviduniversiteten.Enstärkningavdenkompetenssomanknyter
tillintegreringavkönsperspektivetinomdenoffentligaförvaltningenfrämjar
ävenexpertisengällandedeproblemsommännenstöterpå.Dessutomfästs
uppmärksamhetvidstärkningavkunnandetommänochjämställdhetinom
social-ochhälsovårdstjänsternabådepådetlandsomfattandeplanetochi
kommunerna.Expertisenhosolikamansorganisationertasocksåibruk.
5.
Modellerna för vad det innebär att vara man
måste utvidgas och männens deltagande i
jämställdhetsdiskussionen stärkas
Framföralltbordeläroanstalternas,arbetsplatsernasochmediernasrolli
avskaffandetavdestereotypamodellernaförmanlighetstärkas.Samtidigt
kanmanbättreuppmärksammamångfaldenifrågaommännenochderas
livssituation.Attmankrossarstereotyperochutvidgarmodellernaförmanlighetinverkaribetydandeutsträckningpåallalivsområden,påsåvälmännens
rollifamiljensomsegregationenenligtköninomutbildningocharbetsliv.
Männensdeltagandeijämställdhetsdiskussionenochfrämjandetavjämställdhetenmåstealltjämtstärkas.Detärfrågaomattpåverkabådepåexpertnivåochfåmänattistörreutsträckningdeltaifrämjandetavjämställdhetpå
olikanivåerisamhället.Männensdeltagandeärviktigt,eftersomjämställdhet
mellankönengällermännen,ochmännenförmedsignyaperspektivochteman
tilldenjämställdhetspolitiskadiskussionen.Samtidigtstärksfrämjandetav
jämställdhetsomengemensamuppgiftförmänochkvinnor.
45
VÅLD MOT KVINNOR, VÅLD I NÄRA RELATIONER
OCH MÄNNISKOHANDEL
1.
Samordningen och utvecklandet av förebyggande
av våld, insamling av information och statistikföring
säkerställs
Måletärattföretteffektivtgenomförandeavförebyggandeavvåldmotkvinnorochavvåldinärarelationerochinomfamiljenskapaenbeståenderiksomfattandeorganisationsstruktur,somsvararförutvecklingeninomsektornoch
församordningenavverksamheteninomallaområdenavvåldsförebyggande.
Informationsinsamlingenutvecklassystematisktsåattinformationenär
jämförbarochkanutnyttjasavallamyndigheterochinstansersomarbetar
förattförebyggavåld.Imyndigheternasregistrerings-ochinformationsinsamlingssystembörfinnasföljandeuppgifteromdemsomärdelaktigai
våld:våldsoffretsochvåldsförövarenskön,våldsoffretsochförövarensålder,
våldsformensamtrelationenmellanoffretochförövaren.Forskningenom
könsrelateratvåldochomhurolikaformeravvåldärsammankoppladebör
utökas,medbeaktandeocksåavvåldmotmäninärarelationerochminoritetsperspektiven.Detböruppmärksammasattocksåkvinnorkanutövavåld.
2.
Långsiktiga utvecklingsmål skapas för arbetet med
att förebygga våld mot kvinnor
Regeringensäkerställerattlångsiktigautvecklingsmålföreffektivtförebyggandeavvåldmotkvinnor,skyddavvåldsofferochbestraffningavförövarna
görsupputgåendefrånetthelhetsperspektivochettmänniskorättsperspektiv.
Målentäckersamtidigtdebehovsomgällerlagstiftning,myndighetsdirektiv,utvecklandetavservicesamtuppföljningavåtgärdernaochsystematisk
insamlingavinformation.Dessutomeffektiverasgenommålenförebyggandetavvåldinomläroanstalter,påarbetsplatserochisamhälletiövrigt.Vid
uppgörandetavutvecklingsmålenpålångsiktbeaktasmålenochåtgärderna
iProgrammetförminskandeavvåldmotkvinnor.
3.
Attitydfostran och förebyggandet av våld
stärks i läroanstalter, på arbetsplatser och i
medborgarsamhället
Demyndigheterochläroanstaltersomsvararförundervisningenbörsetill
attnolltoleranstillkönsrelateratochsexuelltvåldochtrakasserierinkluderas
iläroplanerna,iläroanstalternasjämställdhetsplanerochåtgärdsprogram
motmobbning.
Itrakasserierpågrundavkönochsexuellatrakasserierochvåldpåarbetsplatseringripsocksåifortsättningeneffektivt,tillexempelmedhjälpav
jämställdhetsplaneringenocharbetarskyddsåtgärdersamtgenomattinföra
separatamodellerförförebyggandeavsexuelltvåldochkönsrelateratvåld.
46
Mansorganisationernaharenviktigrollsommotståndareavenkultursom
tillåtervåldochavstereotypakönsroller.Deharocksåenviktigrolliattlyfta
framenmångfaldigaremansroll.Ocksåmedborgar-ochandraorganisationer
somarbetarmedbarnochungabörstärkaåtgärdernainomattitydfostran
medvilkamaneftersträvarattförebyggaochminskavåldsamtbeteendeoch
trakasseriersomförekommerbådeblandflickorochpojkar.
4.
Kontinuiteten av sakkunskap tryggas hos de
yrkesgrupper som arbetar med att förebygga våld
Utbildningenfördeyrkesgruppersomisittarbetemötervåldsofferochsom
arbetarmedförebyggandeavvåldökasförallavåldsformersdel,inklusive
hedersrelateratvåldochsexuelltvåld.Förebyggandeavvåldmotkvinnor
ochvåldinärarelationerbörgörastillendelavgrundutbildningenochfortbildningensärskiltavyrkesmänniskorinomsocial-ochhälsovården,domare,
åklagareochpoliser.Detrekommenderasattvåldsfrågortasmedocksåi
denjuridiskautbildningen.Manharfåttpositivaerfarenheteravmångprofessionelltsamarbeteochdärförfortsättermandessutvecklande.Särskild
uppmärksamhetbörfästasvidskilsmässosituationereftersomdessakanöka
riskenförvåldsamtbeteende.
5.
Tjänsterna för våldsoffer och andra som är delaktiga
i våld tryggas
Regeringentryggarpåriksnivåtillgångentilltjänsterisambandmedförebyggandeavvåld,exempelvisgenomlagstiftning.Detjänstersomäravsedda
förvåldsofferochandraparterinfogasidekommunalasocial-ochhälsovårdstjänsterna.Fördettainrättasenbeståendestyrnings-ochstödstruktur
påriksnivå,påregionalochlokalnivå.Iframtidentryggarregeringenockså
tillgångenpåkommunalatjänstersåattmankanfrigörasigfrånprostitution
ochövergåtillandrasättattförtjänasinutkomst.Arbetsfördelningenmellan
staten,kommunernaochorganisationernavidanordnandetochproduktionen
avdessatjänsterutreds.
Vidplaneringenochverkställandetavtjänsternabeaktasspecialbehoven
hosminoritetsgruppersomupplevtvåldellerhotomvåld,såsomtillexempeletniskaminoriteter,invandrade,handikappade,åldrandesamtköns-och
sexuellaminoriteterochbarn.Ocksåspecialbehovenhosdemänsomupplevt
våldisinanärarelationerbeaktas.
6.
Legislativa metoder stärks för att skydda offer och
förhindra upprepat våld
Legislativametoderattförebyggavåldmotkvinnorochskyddaoffrenstärks.
Direktivuppgörsförattsäkerställasamarbetetmellanmyndigheternaochserviceproducenternaförattmaximeraskyddetavoffretidefalldåbesöksförbud
utdöms.Stadgandetomrättenattväckaåtalförlindrigmisshandelbörändras
47
såattåtalförlindrigmisshandelavennärståendepersonelleravenpersonsom
utsättsförlindrigmisshandelpågrundavsinaarbetsuppgifterfallerunderofficielltåtal.Ocksåiframtidenövervägsnogaomvåldsfalliparrelationerlämparsig
förmedlingochpraxisutvärderaskontinuerligt.Lagstiftningenomsexualbrott
utvärderasmedbeaktandeavinternationellajämförelser.Utvärderingenbörgälla
ocksåbestämmelsenomattavståfrånåtgärderisambandmedvåldtäktsbrott.
7.
Åtgärderna mot människohandel utvärderas och
utvecklas ur könsperspektiv
Åtgärdernamotmänniskohandel,isynnerhetverkställandetavhandlingsplanen
motmänniskohandelochlagstiftningengällandemänniskohandelutvärderasoch
utvecklasurkönsperspektiv.Ocksårättspraxisutvärderas.Vidutvärderingen
börsärskiltuppmärksammashuråtgärdernamotmänniskohandelpåverkar
offrenförmänniskohandelochbrottsomärjämförbaramedmänniskohandel
ochoffrensfaktiskamöjligheterattfådetstödochskyddsomtillhördem.
8.
Vid utredningen av människorättsbrott som sker
i prostitutionssyfte effektiveras identifieringen av
offer för människohandel och hänvisningen av offren
till hjälpsystemet
Vidutredningenavmänniskorättsbrottsomskeriprostitutionssyfteutreds
metodernaatteffektiveraidentifieringenavofferförmänniskohandeloch
hänvisningenavoffrentillhjälpsystemet.Demyndighetersomutförförundersökningarochmyndigheternainomrättsförvaltningenfårutbildningomvåld
ochsexuelltutnyttjandesamtandrarättskränkningarisambandmedkoppleri,
prostitutionochmänniskohandel.Mansertillattocksådensomärföremål
förkopplerividbehovhänvisastillservicesystemetochhjälpverksamheten,
ävenomdetintefinnsdirektastraffrättsligabevispåegentligtmänniskohandelsbrott.Attenmänniskablirofferförutnyttjandeochenbartmisstankeom
atthonellerhanärofferförmänniskohandelbörräckasomgrund.
9.
Man följer upp hur lagen om sexköp fungerar
Påbasisavdenutredningsomjustitieministerietgavhösten2009uppföljshur
lagenomsexköpfungerar.Utredningenbehandlasavriksdagenslagutskott
2010.Efterlagutskottetssvardrasriktlinjernauppföreventuellafortsatta
åtgärder,somkanvaraexempelvisfortsattautredningar,lagstiftningsprojekt
ochbehovavattutvecklatjänsterna.
48
FINLANDS AGERANDE I DEN INTERNATIONELLA
JÄMSTÄLLDHETSPOLITIKEN
1.
Finland främjar aktivt jämställdheten mellan könen
inom Europeiska unionen
Finland har ett långsiktigt samarbete med de andra EU-länderna och
EuropeiskakommissionenförattintegrerakönsperspektivetiEU:sbeslutsprocesserochförattreformeraprocesserna.IntegreringenavkönsperspektiviFinlandsegenEU-beredningfortsättsgenomutvecklandeavkonkreta
verktygförattfrämjaintegreringen.Finlanddeltaraktivtisäkerställandetav
kontinuitetenavEU:sprogramarbeteförjämställdhetenochstärkandetav
jämställdhetsorganensställningochverksamhetsförutsättningar.Dessutom
ärdetFinlandsmålattsäkerställaattEU:sjämställdhetsinstitutfårtillräckliga
verksamhetsförutsättningarochuppfyllerinomramenförsinaegnaresurser
deförväntningarsomställtspåinstitutetnärdetgällerattfrämjakvinnornasställningochjämställdheten.Finlandfortsätterattfrämjaverkställandet
ochuppföljningenavFN:sPekinghandlingsprograminomEUpåbasisavde
gemensammaindikatorerna.
2.
Finland fortsätter att aktivt främja jämställdheten
inom Förenta Nationerna
FinlandfortsättersittaktivaarbeteiFörentaNationernasgeneralförsamling,
dessolikaspecialorganochspecialorganisationerförattfrämjaochstärka
jämställdhetenmellankönenochminskadiskrimineringavvåldmotkvinnor
ochflickor.Finlandverkarförattfrämjakvinnorsochflickorssexuellaoch
reproduktivahälsaochrättigheterochsökerisamarbetemedandralikasinnade
medlemsländerenlösningförattåterställaEU:sfunktionsförmåga.Dessutom
främjarFinlandförebyggandetavvåldmotkvinnorunderväpnadekonflikter
ochfästersärskilduppmärksamhetvidkvinnornasochflickornasställningoch
rättigheteriförsvagadeländerochländersomgenomgåttkonflikter.Finland
stöderenhelhetsmässigreformprocessavFNochsärskiltdennyajämställdhetsenhetensverksamhetpolitisktochimånavmöjlighetekonomiskt.Detär
viktigtattjämställdhetshelhetenhartillräckligaresurserochsjälvständighet
förattfrämjauppfyllandetavjämställdhetenpåallanivåer.
3.
Främjandet av jämställdheten och integreringen
av könsperspektivet inom utvecklingspolitiken
säkerställs
Inomutvecklingspolitikensäkerställsännueffektivareäninulägetattjämställdhetensomettintegreratmålinomutvecklingssamarbetetgenomförspå
atthögklassigtsätt.Förverkligandetavjämställdhetenmätsmedtydligamätare,
inklusivederesursersomanvänts.Förattuppnådettamålgörutrikesministerietuppenjämställdhetsstrategiförutvecklingssamarbetet,därklaramåloch
resurserställsförverksamheten.Finlandstöderjämställdhetshandlingsplanen
49
förEU:sgemensammautvecklingssamarbeteochverkställereffektivtEU:s
gemensammajämställdhetsmål.Finlandfortsätterarbetet,somredanbörjat
väl,förattbeaktakvinnornasochflickornasrollochställningochfrämja
jämställdheteniklimatförändrings-ochandramiljöfrågoriutvecklingsländerna.Finlandutvärderarsinaegnaresultatochmålimillenniemålensom
gällerjämställdhetochdödlighetisambandmedgraviditetochförlossning
ochförsäkrargenomkonkretaåtgärderattvårtutvecklingssamarbetebidrar
tillattgenomföradessamålpåentillräcklignivå.
4.
Finland främjar aktivt jämställdheten mellan könen
i det nordiska samarbetet samt i Europarådets och
OECD:s verksamhet
Finlanddeltaraktivtidetnordiskajämställdhetssamarbetetmellanförvaltning,politikerochforskare.Resultatenutnyttjasförattutvecklajämställdhetspolitikenbådenationelltochpåinternationellaforum.
FinlandstöderEuroparådetsverksamhetförattförverkligakvinnornasrättighetersomendelavorganisationenskärnuppgiftattvärnaomdemänskliga
rättigheterna.Finlandstödersamarbetetkringjämställdhetspolitikenmellan
EUochER,ochbeaktarsärskiltarbetetvidEuropasjämställdhetsinstitut.
Finlandverkarförattfåtillståndensåheltäckandekonventionsommöjligt
förbekämpandeavvåldmotkvinnorochfamiljevåld.
FinlandfrämjarjämställdhetenmellanköneniOECD:sverksamhet och
deltaraktivtsommedlemiOECD:sGENDERNET,finansierardetimånav
möjlighetochmedverkartillattdeinternationellastandardernaförutvecklingssamarbetetbeaktarjämställdhetenmellankönen.Finlanddeltaraktivt
iOECD:sutvecklingscentralsverksamhetförattutvecklaredskapförfrämjandeavjämställdheten
50
BAKGRUNDSDOKUMENT
51
52
INNEHÅLL
1. Inledning .....................................................................................................57
2. Jämställdhetslagstiftningen ......................................................................58
2.1 Hur internationella avtal och EU påverkar
jämställdhetslagstiftningen i ..................................................................... 58
2.2 Jämställdhetslagens bakgrund och innehåll ............................................ 62
2.3 Diskriminering ............................................................................................. 63
2.4 Skyldighet att främja jämställdheten ....................................................... 70
2.5 Systemet för uppföljning av och tillsyn över jämställdhetslagen .......74
3. Jämställdhetsmyndigheternas ställning och
verksamhetsförutsättningar ...................................................................77
3.1 Den nationella och internationella grunden för
jämställdhetsorganen ............................................................................... 77
3.2 Jämställdhetsorganens uppgifter och befogenheter ............................. 78
3.3 Främjande av jämställdheten i statsrådet och kommunerna ............ 79
3.4 Utvecklingen av jämställdhetsmyndigheternas ställning ..................... 80
4. Integrering av könsperspektivet ............................................................86
4.1 Inledandet av integreringen i Finland ...................................................... 86
4.2 Hur har integreringen av könsperspektiv uppfattats i Finland ......... 87
4.3 Integreringen av könsperspektivet i statsförvaltningens
kärnprocesser ............................................................................................. 89
4.4 Könsperspektivets beaktande i politikens innehåll ............................. 92
4.5 Integreringens strukturer, aktörer och resurser inom
statsförvaltningen ...................................................................................... 92
4.6 Integreringens uppföljning och utvärdering av genomförandet ........ 96
5. Beslutsfattande .........................................................................................97
5.1 Jämställdhetspolitiska linjedragningar och lagstiftning som gäller
beslutsfattandet ........................................................................................ 97
5.2 Representativt politiskt beslutsfattande ................................................ 98
5.3 Jämställdheten mellan könen i statsförvaltningens beslutsfattande
och beredning ........................................................................................... 101
5.4 Det kommunala beslutsfattandet ........................................................... 104
5.5 Jämn representation av könen på företagens ledande poster ........ 107
5.6 Kön, demokrati och medborgarinflytande ..........................................110
53
6. Utbildning................................................................................................. 113
6.1
6.2.
6.3.
6.4
6.5
6.6.
Regeringens åtgärder för att öka jämställdheten inom utbildning ...113
Lagstiftning om undervisning och utbildning samt utbildningspolitik114
Segregationen inom utbildning ................................................................116
Främjande av jämställdhet inom småbarnsfostran ..............................118
Främjande av jämställdhet i läroanstalter .............................................119
Jämställdheten inom idrottssektorn ......................................................124
7. Högskoleutbildning och forskning .......................................................126
7.1
7.2
7.3
7.4
Jämställdhet mellan könen inom högskoleutbildning och forskning 127
Främjande av jämställdhet mellan könen inom högskoleutbildning 129
Lärarutbildning .......................................................................................... 132
Främjande av jämställdhet mellan könen inom forskning och
vetenskapspolitik ........................................................................................133
7.5 Främjande av kvinno- och genusforskning ........................................... 136
8. Arbetslivet ...............................................................................................140
8.1 Regeringarnas mål för jämställdheten i arbetslivet ........................... 140
8.2 Internationella och EU-förpliktelser och deras påverkan på
skapandet av målen för jämställdhet i arbetslivet ...............................141
8.3 Minskande av löneskillnaderna mellan könen .......................................141
8.4 Sysselsättning och arbetslöshet ............................................................. 144
8.5 Främjande av kvinnors företagande ...................................................... 146
8.6 Visstidsarbete och deltidsarbete ........................................................... 147
8.7 Kvinnornas karriärutveckling ................................................................ 149
8.8 Uppdelningen av arbetsmarknaden enligt kön .................................... 150
9. Kombinering av arbets- och familjeliv ................................................153
9.1 Regeringarnas mål för kombinering av arbete och familjeliv .......... 153
9.2 En jämnare fördelning av familjeledigheten mellan föräldrarna ....... 153
9.3 Jämnare fördelning av kostnaderna för familjeledigheterna mellan
arbetsgivarna ............................................................................................ 156
9.4 Möjligheter till deltidsarbete för småbarnsföräldrar ......................... 157
9.5 Dagvård och morgon- och eftermiddagsvård som en del av
kombineringen av arbete och familj ..................................................... 159
9.6 Utvärderingen av regeringarnas mål och hur dessa uppfyllts .......... 159
54
10. Män och jämställdhet.............................................................................162
10.1 Regeringarnas målsättningar och åtgärder i fråga om män och
jämställdhet ................................................................................................ 163
10.2 Strategisk öppning: utvärdering av de jämställdhetspolitiska
frågorna ur ett mansperspektiv ............................................................. 164
10.3 Pappornas användning av familjeledigheter .......................................... 165
10.4 Integrering av genusperspektivet i främjandet av hälsa och
förebyggandet av utslagning .................................................................... 166
10.5 Främjande av jämställdheten mellan könen och pojkarnas ställning
inom utbildning .......................................................................................... 166
10.6 Avskaffning av segregationen ...................................................................167
10.7 Våld som riktar sig mot kvinnor och förebyggande av prostitution 167
11. Våld mot kvinnor, våld i nära relationer och människohandel ......169
11.1 Statens skyldighet att förhindra våld mot kvinnor ............................ 169
11.2 Våld mot kvinnor i regerings- och jämställdhetsprogrammens
målsättningar .............................................................................................170
11.3 Centrala åtgärder för att minska våld mot kvinnor och våld i nära
relationer ....................................................................................................171
11.4 Tjänster för våldsoffer och andra parter ............................................. 173
11.5 Mångprofessionellt samarbete vid förebyggande av våld och skydd
av offren .......................................................................................................176
11.6 Om utvecklingen av lagstiftningen i Finland......................................... 177
11.7 Utbildning av yrkesgrupper ..................................................................... 179
11.8. Attitydfostran och förebyggande av våld i läroanstalter, på
arbetsplatser och i medborgarsamhället .............................................. 180
11.9 Insamling av information, forskning och uppföljning av åtgärder .... 181
11.10
Sexuellt utnyttjande av kvinnor i människohandel ...................... 183
12. Finlands agerande i den internationella jämställdhetspolitiken .....189
12.1 Finlands arbete för att främja jämställdheten mellan könen inom
Europeiska unionen ................................................................................. 189
12.2 Finlands agerande för att främja jämställdhet och kvinnors
rättigheter inom internationella organisationer ................................. 192
12.3 Finlands agerande för att främja jämställdheten mellan könen i
utvecklingspolitiken ................................................................................. 198
Bilagor
.....................................................................................................201
55
56
1.
INLEDNING
Idettabakgrundsdokumentundersöksmerdetaljeratänistatsrådetsredogörelseregeringensjämställdhetspolitiskamål,åtgärderochåtgärdernasverkningarunderdesenastedrygttioåren.Därtillgårdetigenomändringar
angåendejämställdhetenmellankönenunderdenovannämndatidsperiodenochsträvarattidentifieraframtidajämställdhetspolitiskautmaningar.
Statistikbilagangermerainformationomjämställdhetssituationenochdess
förändringar.Statsrådetharbehandlatochgodkäntstatrådetsredogörelse,
intebakgrundsdokumentet.
Regeringsprogrammensmålangåendejämställdhetenmellankönensamt
regeringarsjämställdhetsprogramislutetav1990-taletoch2000-taletutgör
utgångspunkternaförbetraktandet.IbakgrundsdokumentetbehandlasförutomredogörelsenshuvudtemanocksålagstiftningochFinlandsagerande
ideninternationellajämställdhetspolitiken.Jämställdhetspolitikensfrågor
behandlasdessutomgenomgåendefråninvandraresochminoritetsgruppers
synvinklar.Bakgrundsutredningarnasomlätsgörasförstatsrådetsredogörelse
harutnyttjatsibakgrundsdokumentetsutarbetning(sebilaga3).
Enredogörelsearbetsgruppharstöttochförtframåtjämställdhetsredogörelsensbearbetningsarbete(sebilaga2).ProfessorHelenaRantaharfungeratsom
ordförandeförarbetsgruppen.Iarbetsgruppenhardetfunnitsrepresentanter
förministeriernaochexperterinomolikaområdenavjämställdhetspolitiken.
Arbetsgruppensmedlemmarvar:generalsekreterareTanjaAuvinen,professor
NiklasBruun,utvecklingschefHelenaEwalds,direktörRitvaJakku-Sihvonen,
forskareArtoJokinen,utvecklingschefAnna-MaijaLehto,forskareJukka
Lehtonen,överinspektörTimoMakkonen(frånochmed23.10.2009överinspektörPanuArtemjeff),professorKevätNousiainen,överinspektörAntti
NärhinenochkonsultativtjänstemanRiittaSäntti.Därtillfungeradeföljande
personersomexperter:statssekreterareCarlHaglund(frånochmed6.8.2009
statssekreterareMarcusRantala),specialmedarbetareMartinaHarms-Aalto
(frånochmed7.12.2009specialmedarbetareSusannaKorpivaara),filosofie
magisterLeilaMélart,jämställdhetsombudsmanPirkkoMäkinen,generalsekreterareHanneleVarsa,direktörTarjaHeinilä-HannikainenochjämställdhetsrådRiittaMartikainen.Arbetsgruppenharerbjuditexpertisspeciellt
angåenderedogörelsenshuvudteman.Arbetsgruppensamlades12gånger
undersinmandatperiod25.3.2009−15.9.2010.Arbetsgruppensomförberettredogörelsenharhaftencentralrolliutarbetandetavredogörelsens
bakgrundsdokumentvidsidanavtjänstearbetetsomutförtsisocial-ochhälsovårdsministeriet.Bakgrundsdokumentetharfungeratsomenviktiggrund
förstatsrådetsjämställdhetsredogörelse.
57
2.
JÄMSTÄLLDHETSLAGSTIFTNINGEN
2.1
HUR INTERNATIONELLA AVTAL OCH EU
PÅVERKAR JÄMSTÄLLDHETSLAGSTIFTNINGEN I
Finlandslagomjämställdhetharenmycketinternationellbakgrund.Stiftandet
avlagenpåverkadesihöggradavsärskiltFN:skonventionomavskaffandeavall
slagsdiskrimineringavkvinnor(CEDAW)ochvissaavILO:s(Internationella
arbetsunionens)avtal.HuvudorsakernatillattändralagenharvaritinternationellaavtalochinternationellrättspraxissamtEuropeiskaunionensdirektiv.
Detgårinteattbehandlajämställdhetslagstiftningochförbudmotdiskrimineringutanattbeaktainternationellinverkan.Särskiltanslutningentill
Europeiskaunionengjordeattlagstiftningenomdiskrimineringpåettnytt
sättblevendelavFinlandsrättssystem.
InternationellaavtalochinternationelltsamarbeteharpåverkatFinlands
jämställdhetslagstiftningsåattbådebestämmelsersomförpliktartilljämställtbemötandeochsådanasomförbjuderdiskrimineringtagitsmedilagen.
BlandannatILO:skonventioner98och111påverkadearbetsavtalslagenfrån
1970såattmanidenintogettdiskrimineringsförbudsominskränktesigtill
anställningsförhållanden.DetslutligaincitamentetattstiftaenlagomjämställdhetgavCEDAW-konventionensomgodkändesavFN1979.Konventionen
kundeinteratificerasiFinlandutanenjämställdhetslag.Ideövriganordiska
ländernahadejämställdhetslagarstiftatsredantidigareochdessavariviss
månförebilderförvårlag.
Europeiskaunionenharaktivtfrämjatjämställdhetenmellankönen.
Principenomlikalöninskrevsredan1958iEuropeiskagemenskapensgrundfördragochflerajämställdhetsdirektivhargodkäntsavEU.Medlemsstaterna
skallpånationellnivåinföradirektiven.Europeiskakommissionenövervakar
verkställandet.Motstridighetergällandetolkningenavgörsisistahandav
Europeiskaunionensdomstol.Domstolenharocksåpåettheltäckandesätt
tolkatdirektivenochdessavgörandenpåverkarFinlandslagstiftningochrättspraxis.Enmedlemsstatkanförsökapåverkatolkningengenomattframföra
sinaegnamotiveradesynpunkter.Denationelladomstolarnakanocksåbegära
förhandsbeskedavunionensdomstolomtolkningenellertillämpningenav
bestämmelserna.
FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av
kvinnor (CEDAW)
Finlandratificerade1986denavFNgodkändakonventionenomavskaffande
avallslagsdiskrimineringavkvinnor(FördrS68/1986).Enligtdenfördömer
avtalsstaternaallaformeravdiskrimineringavkvinnorochförbindersigatt
58
utandröjsmåltillgripaallasakligametoderförattavskaffadiskriminering
avkvinnor.Konventioneninskränkersigintetillattförbjudadiskriminering
utanförpliktigarocksåtillaktivapositivaåtgärderförattförbättrakvinnornas
ställning.
Diskrimineringavkvinnoravserenligtkonventionenvarjeåtskillnad,
undantagellerinskränkningpågrundavkönsomhartillföljdellersyfte
attbegränsaelleromintetgöraerkännandet,åtnjutandetellerutövandetav
kvinnorsmänskligarättigheterochgrundläggandefriheterpådetpolitiska,
ekonomiska,sociala,kulturellaellermedborgerligaområdetellernågotannat
område.Iarbetslivetgällerkonventionenblandannaträttentillarbete,rätten
tillsammaanställningsmöjligheterochanvändningavsammaurvalskriterier
vidnyanställning,rätttillanställningstrygghetochtillallaanställningsförmånerochtjänstevillkor.Förattförhindradiskrimineringavkvinnorpågrund
aväktenskapellermoderskapochförattsäkerställaderasrätttillarbete
skallkonventionsstaternavidtalämpligaåtgärderförattmedstödavrättsliga
åtgärderförbjudaavskedandepågrundavgraviditetellermoderskapsledighet
samtfördiskrimineringpågrundavcivilståndvidavskedande.
Enkommittéföravskaffandeavdiskrimineringavkvinnorövervakaratt
konventionenföljs.Konventionsstaternasändervartfjärdeårtillkommittén
enrapportomlagstiftningochandrarättsliga,administrativaellerövriga
åtgärdersomdeharvidtagitförattgenomförakonventionensbestämmelser
ochfördeframstegsomgjorts.Närdennarapportuppgörsblirocksåmedborgarorganisationernahörda.Påbasisavdeinkomnauppgifternakankommitténgeförslagellerallmännarekommendationertillkonventionsstaterna
ochregeringenrapporterartillkommitténhurdeverkställts.
Jämställdhetslagen(609/86)träddeikraft1.1.1987.IFinlandträdde2001
ikraftocksådetår1999uppgjordatilläggsprotokollettillKonventionenom
avskaffandeavallslagsdiskrimineringavkvinnor(FördrS21/2001),somgör
detmöjligtförenskildaindividerattanförabesvärtillkommittén.
Europeiska unionen
DiskrimineringslagstiftningeniFinlandharstarktpåverkatsavEuropeiska
unionenslagstiftning.Igemenskapensgrundfördragförbjudsdiskriminering
ochEU:slagstiftandeorgangesbefogenheterattvidtalagstiftningsåtgärder
förattförbjudadiskriminering.Grundfördragetinnehållerettförbudmot
diskrimineringochföreskriverocksåsäkerställandeavjämställdamöjligheter
ochprincipenomjämställdhandling.Centralagrundbegreppsomutvecklats
iEU-rättenochsomutgörgrundenocksåförjämställdhetslagstiftningenär
bl.a.direktochindirektdiskriminering,befallningellerinstruktionattdiskriminera,förbudmotmotåtgärder,positivsärbehandlingsamtdeladbevisbörda.
Likabehandlingavkvinnorochmänärettavdegrundläggandevärdenai
Europeiskaunionen.Bestämmelsernaomjämställdhetbörjademedförbud
motlönediskriminering;redanigemenskapensgrundfördragingickenartikelomlikalön,somgälldelönförsammaarbete.IAmsterdamfördragetår
59
1997förstärktesbestämmelsernaomjämställdhetmellankönen.Främjande
avjämställdhetmellanmänochkvinnornämndesidendelsombehandlar
fördragetsprincipersomettavunionensmål.Ifördragetkonstateradesockså
attunionenssträvanärattavskaffaojämlikhetmellanmänochkvinnorsamt
attfrämjajämställdhetenmellankönen.Ifördragetmedtogsprincipenatt
mänochkvinnorskallfåsammalöninteenbartförsammaarbeteutanför
likvärdigtarbete.ILissabonfördragetår2009stärktesdegrundläggande
rättigheternasställningdåEU:sstadgaomdegrundlägganderättigheterna
togsmedifördraget.Därkonstaterasattjämställdhetenmellankönenskall
säkerställaspåallaområden,inbegripetnyanställning,arbeteochlön,ochatt
principenomjämställdhetinteutgörnågothinderförattbehållaellervidta
åtgärdersominnebärsärskildaförmånerfördetunderrepresenteradekönet.
Stadganomgrundlägganderättigheterutvidgarpåsåsättprincipenomanvändandetavpositivaåtgärderocksåtillandraområdenänarbetslivet,medan
dentidigareenligtgrundfördragetendastkundetillämpasinomarbetslivet.
NärFinlandanslötsigtillEuropeiskaunionenblevEU:sgrundfördragoch
sexgällandejämställdhetsdirektivliksomocksåEU-domstolensrättspraxis
förpliktigandeförFinland.Rådetsdirektivvar:direktivetomlikalönför
kvinnorochmän(75/117/EEG);direktivetomprincipenomlikabehandling
avkvinnorochmänifrågaomtillgångtillanställning,yrkesutbildningoch
befordransamtarbetsvillkor(76/207/EEG);direktivetomsuccessivtgenomförandeavprincipenomlikabehandlingavkvinnorochmänifrågaomsocial
trygghet(79/7/EEG);direktivetomgenomförandetavprincipenomlikabehandlingavkvinnorochmänifrågaomföretags-ochyrkesbaseradesystem
försocialtrygghet(86/378/EEG);direktivetomtillämpningavprincipenom
likabehandlingavkvinnorochmänmedegenrörelse,blandannatjordbruk,
samtomskyddförkvinnormedegenrörelseunderhavandeskapochförlossning(86/613/EEG)samtdets.k.graviditetsskyddsdirektivet(92/85/EEG).
Avdenämndadirektivenförbjödsiövrigaänlikalöns-ochgraviditetsskyddsdirektivendirektochindirektdiskrimineringpågrundavfamiljeställningochcivilståndsamtkrävdeseffektivarättsskyddsmedelochuppföljningssystemsomskullehaförebyggandeverkan.Dessutomförutsattesatt
personersomhänvisadetillsinarättigheterskulleskyddasmotuppsägning
sommotåtgärdochmedlemsstaternauppmanadesattvidtapositivalagstiftningsåtgärdersamtavskaffasådanabestämmelserilagarochkollektiv-och
arbetsavtalsominnebärdiskriminering.
KortefterattFinlandanslutitsigtillEuropeiskaunionengodkändesdirektivetomramavtaletomföräldraledighet(96/34/EG)samtdets.k.bevisbördedirektivet(97/80/EG),ivilketingickprincipenomdeladbevisbörda.Det
betyderatttillexempelsvarandenvidrättegångskallkunnabevisaatthan
intebrutitmotprincipenomlikabehandlingomkärandenförstharframfört
tillräckligafaktasomstödförsintalanomdiskriminering.Principenhar
sedermeratagitsmedijämställdhetsdirektivensomseparataartiklar.
60
Enviktiggrundförfrämjandetavjämställdhetiarbetslivetladedirektivet
omjämställdhetiarbetslivet(76/207/EEG),somharändratsochutvidgats
genomdirektiv2002/73/EG(dets.k.ändradedirektivetomjämställdheti
arbetslivet).Idirektivetbehandlassärskiltbetydelsenavförebyggandeåtgärder
ocharbetsgivarensrollnärdetgälleratttryggajämställdhetenpåarbetsplatserna.Detvarocksånyttattmännensochfädernasrollerkändessomendel
avgenomförandetavjämställdheten.Detändradedirektivetinverkadepå
mångasättpåjämställdhetslagenochdeändringarsomdettadirektivoch
bevisbörde-ochföräldraledighetsdirektivetförutsatteinfördesijämställdhetslagenisambandmedtotalreformenavlagenår2005.Ettavdecentrala
målenförlagreformenvarjustattändraochkompletteralagensåattden
skullesvaramotdekravsomEU-lagstiftningenställer.Deavgörandenom
jämställdhetenmellankönensomEuropeiskagemenskapensdomstolfattat
beaktadesockså.
MedanledningavEuropeiskakommissionenstillsynsfunktionförfärande
somdirektiv2002/73/EGförutsatteändradesjämställdhetslagen2009så
attilagenmedtogsdefinitioneravtrakasseringpågrundavkönochsexuell
trakassering.Ocksålagensparagrafomgottgörelseändradessåattdetmaximibeloppsomtidigaregälldevidanställningssituationerändradestillattgälla
sådanaarbetstagaresominteskullehavaltsföruppgiftenävenomvalethade
gjortspåicke-diskriminerandegrunder.(Ändringenavjämställdhetslagen
369/2009).
År2006godkändesdirektivetomgenomförandeavprincipenomlika
möjligheterochlikabehandlingavkvinnorochmäniarbetslivet(direktiv
2006/54/EG).Isyfteattgöralagstiftningenklararesammanfördesidetta
direktiv det ändrade innehållet i direktiven 75/117/EEG, 76/207/EEG,
86/378/EEGoch97/80/EG.
EttviktigtstegiEU:sjämställdhetslagstiftningtogs2004,närbestämmelsernaomjämställdhetmellankönenidirektivetomfrittutbyteavvaror
ochtjänster(2004/113/EG)utvidgadesattgällaocksåutanförarbetslivet.
Ocksådirektivetomramavtaletomföräldraledighet(96/34/EG)harnyligen
förnyats.Arbetsmarknadsparternasavtalomföräldraledighetingårsombilaga
tilldirektivet.Därfastställsdeallmännaprincipernaomföräldraledighetoch
medlemsstaternagesrättattbeslutahurbestämmelsernaskallverkställas.Det
nyaavtaletförlängerföräldraledighetenfråntretillfyramånader.Enmånad
kaninteförflyttastilldenandraföräldern.Meddettauppmuntrasföräldrar
attdelaföräldraledighetenjämnare.Omdennamånadsanvändningbestäms
idennationellalagstiftningenoch/ellerkollektivavtalenmedbeaktandeav
dearrangemangförföräldraledighetsomgällerimedlemsstaterna.Inom
EUgårmanocksåinförattförbättrabalansenmellanarbets-ochprivatliv
genomattändradets.k.graviditetsdirektivet(92/85/EEG)ochdirektivet
omjämställdhetförsjälvständigayrkesutövare(86/613/EEG).
61
2.2
JÄMSTÄLLDHETSLAGENS BAKGRUND OCH
INNEHÅLL
Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (jämställdhetslagen,
609/1986)träddeikraftden1.1.1987.Detvarenmångårigprocessmed
fleraolikaskedensomlågbakomlagenstillkomst.Detfannsettsegtmotstånd
motjämställdhetslagen.FinlandvarocksådetsistalandetiNordenochettav
desistaiVästeuropasomstiftadeenjämställdhetslag.CEDAW-konventionen
somgodkändes1980skulleintehakunnatratificerasutanenjämställdhetslag.
EnligtFinlandsgrundlag(731/1999)6§fåringenutangodtagbartskäl
särbehandlasbl.a.pågrundavkön.Isammaparagrafkonstaterasattjämställdhetmellankönenfrämjasisamhälleligverksamhetochiarbetslivet,
särskiltvadgällerlönesättningochandraarbetsvillkorenligtvadsomnärmare
bestämsgenomlag.
Syftetmedjämställdhetslagenärattförhindradiskrimineringpågrund
avkönochfrämjajämställdhetenmellankvinnorochmänsamtförbättra
kvinnansställning,särskiltiarbetslivet.Lagenförbjuderdiskrimineringav
bådekvinnorochmänpågrundavkön.Jämställdhetslagenharettallmänt
tillämpningsområde.Lagenförbjuderkönsdiskrimineringpåsågottsomalla
livsområdenochiallsamhälleligverksamhet.Genomförandetavjämställdhet
inomarbetslivetocharbetsgivarensskyldigheterintarbådaencentralställningilagen.Jämställdhetslagenärentvingandelag;mankanintegenomavtal
avvikafrånlagensbestämmelsertillskadafördenpartsomskyddasgenom
förbudmotdiskriminering.
Jämställdhetslagenbeståravtredelar:förbudmotdiskriminering,förpliktelserattfrämjajämställdhetensamtetttillsyns-ochuppföljningssystem.
LiksomideandranordiskaländernaharfrämjandetavjämställdhetenencentralrollocksåiFinlandsjämställdhetslag.Jämställdhetslagstiftningeninnebär
etterkännandeavprincipenattenlagstiftningsomformelltärlikaförallainte
alltidledertillfaktiskjämställdhet.Avdennaorsaktogspositivsärbehandling
ochjämställdhetsplaneringavarbetsförhållandenmedilagen.Dessutom
ingriperjämställdhetsbestämmelsernaiarbetsgivarensrättattbeslutaom
anställningavpersonalochomhänvisningtillutbildning.Tillsynenöveratt
lagenföljsgavstillnyaspecialmyndigheter.Jämställdhetsombudsmannenoch
jämställdhetsnämndenövervakarattjämställdhetslageniakttas.Ivissafall
kanmankrävagottgörelsefördiskrimineringidomstolen.
Jämställdhetslagenharvaritikraftiöver20år.Lagenharkompletterats
ochreformeratsfleragånger.Demestbetydandeändringarnagjordes1992
(624/92),1995(206/95)och2005(232/2005).EU-rättentogsmedilagen
vidreformen1995samtidigtsomdetinfördesbestämmelseromkvoteroch
jämställdhetsplanerilagen.Lagensgrundprinciperhardockförblivitoförändrade.Deviktigastesyftenamedhelhetsreformenavjämställdhetslagen2005
varattverkställaEU:sjämställdhetsdirektivsamtatteffektiveraplaneringen
avjämställdhetenochförbättralönejämställdhetengenomattinföraenskyldighetattgöraenlönekartläggning.
62
Isambandmedbehandlingenavlagändringen2005införderiksdageni
lagenocksåskyldighetförläroanstalterattgörauppenjämställdhetsplan
förläroanstaltensverksamhet.Blandannatyrkesläroanstalter,gymnasier,
universitet,yrkeshögskolorochläroanstalterinomdetfriabildningsarbetet
ärskyldigaattgörauppensådanplan.Grundskolornaåladesinteskyldighet
attuppgöraenjämställdhetsplanförsinverksamhet.
Myndigheternasskyldighetattfrämjajämställdhetenmellankvinnoroch
mänharingåttijämställdhetslagenändasendenstiftades.Principenomintegreringavkönsperspektivetbefästesireformen2005genomattuttryckliga
bestämmelseromdettainfördesilagen.
Begränsningochövervakningavreklamsomkränkerjämställdhetenhar
diskuteratsunderheladentidjämställdhetslagenvaritikraft.Slutresultatet
haristortsettvaritattnäringslivetsjälvtreglerarattreklamenintestrider
motgodsed.
2.3
DISKRIMINERING
Meddiskrimineringavsesattenpersonellergruppförsättsiolikaställningpå
ettsättsomgrundarsigpåenförbjudendiskrimineringsgrundochsominte
harnågotgodtagbartberättigande.Icke-diskrimineringärenväsentligdelav
likabehandling.Diskrimineringärinteendastenminoritetsfråga.Kvinnor
ochvissagrupper,bl.a.personermedinvandrarbakgrund,ungaochäldre
arbetstagareärmycketutsattafördiskriminering.Enstordelavbestämmelsernaomkönsdiskrimineringgällerarbetslivet.Ocksåsexuellatrakasserier
ochtrakasserierpågrundavkönärkönsdiskriminering.
Lagenomlikabehandling(21/2004)träddeikraftden1.2.2004.Den
gällerandraförbjudnadiskrimineringsgrunderänkön.Justitieministeriet
tillsatte2007enkommittéeförattutredaenreformavlagstiftningenom
likabehandling.Måletvarattutvidgaskyddetmotdiskrimineringtillatt
omfattaalladiskrimineringsgrunderochförenhetligabestämmelsernaom
olikadiskrimineringsgrunder.Kommitténgavsittbetänkande2009(HM
2009:4).Ibetänkandeterkändessärdragennärdetgällerjämställdheten
mellankvinnorochmänochkommissionenföreslogattbestämmelsernaom
könsdiskrimineringocksåiframtidenskallingåijämställdhetslagen.
EU-rättengällandeandraförbjudnadiskrimineringsgrunderänkönhar
blivitstriktare.Detärskälattstiftaallalagarsomgällerförbjudnadiskrimineringsgrunderenligtensåenhetligsystematiksommöjligt.Idettaarbete
bördetkunnandesomingårijämställdhetslagenimånavmöjlighetöverföras
tillbehandlingenavocksåandragrunderfördiskriminering.
IFinlandinsamlasinformationomdiskrimineringnärmastgenomantalet
rättsfallochdiskrimineringsfallsomrapporteratstilldebehörigamyndigheterna.Deförfrågningarsomjämställdhetsombudsmannenfårgällermycket
oftadiskrimineringinomarbetslivet.Oftastfrågasomdiskrimineringisambandmednyanställning,menocksåmisstankaromlönediskrimineringochom
diskrimineringisambandmedgraviditetochfamiljeledigheterärvanliga.De
63
tvistergällandeförbudmotkönsdiskrimineringijämställdhetslagensomtagits
uppirättspraxisharoftagälltnyanställningellerlönesättning.Olikaformer
avofördelaktigbehandlingellerattettanställnings-ellertjänsteförhållande
intefortsattspågrundavgraviditetellerfamiljeledighetärocksåtypiskafall
avkönsdiskriminering.Iendelfallärdetfrågaommultipeldiskriminering
därkönetärenfaktor.
Detkanhändaattfleraolikalagarkantillämpaspådiskrimineringen,
exempelvisgrundlagen,strafflagen,jämställdhetslagenocharbetsavtalslagen
samtskadeståndslagen.Utgångspunktenärattfleraolikalagarsamtidigtkan
tillämpaspådiskriminering.Fördensomdiskriminerasärdetiallmänheten
fördelomjämställdhetslagenkantillämpas,eftersomdennalaginnehåller
bestämmelseromgottgörelseochomdeladbevisbörda,somgördetlättare
attbevisadiskrimineringen.
Diskrimineringsförbudetiarbetsavtalslagengällerintekönsdiskrimineringmendäremotnogdiskrimineringpågrundavfamiljeförhållanden.
Arbetsgivarenskaersättaarbetstagarenfördenskadahanellerhonåsamkas
pågrundavbrottmotarbetsavtalslagenellerförsummelseavskyldighetersom
hänförsigtillanställningsförhållandet,t.ex.förattanställningsförhållandet
sagtsupputangrund.Skadeståndenligtarbetsavtalslagenkanocksåbestämmasförbrottmotjämställdhetslagen.Enligtstrafflagenärdiskrimineringi
närings-elleroffentligverksamhetblandannatpågrundavkönförbjuden.
Strafflageninnehållerocksåbestämmelseromdiskrimineringiarbetslivetoch
ockerliknandediskrimineringiarbetslivet,vilkaocksåomfattarkönsdiskriminering.Trakasseriersomutgöretthotmotarbetstagarenshälsaförbjudsi
arbetarskyddslagen.
Det allmänna förbudet mot könsdiskriminering i
jämställdhetslagen
Diskrimineringsförbudenärdetcentralainnehålletijämställdhetslagen.
Förutomdetallmännaförbudetmotdiskrimineringinnehållerlagensärskilda
definitioneravochförbudmotdiskrimineringiarbetslivet,läroanstalter,
intresseorganisationersamtnärdetgällertillgångtillochtillhandahållande
avvarorochtjänster.Brottmotdiskrimineringsförbudenharolikapåföljder.
Detallmännaförbudetmotdiskrimineringingårijämställdhetslagens7
§.Enligtdennabestämmelseärdirektochindirektdiskrimineringpågrund
avkönförbjuden.Isammaparagrafdefinierasocksåsexuellatrakasserieroch
trakasserierpågrundavkön,vilkaliksombefallningarellerinstruktioner
attdiskriminerapersonerpågrundavkönskallansesvaradiskriminering.
Jämställdhetslagenochdessförbudmotdiskrimineringtillämpasiregelpå
allaområdenisamhällslivet,medundantagförreligiösasamfundsreligionsutövningochpårelationeriprivatlivet.
Somdiskrimineringansesintespecialåtgärderförattfrämjajämställdheten,
skyddpågrundavgraviditetellerförlossning,attobligatoriskvärnpliktgällerendastmänellerföreningarsomäravseddaendastförmänellerkvinnor.
64
Gottgörelsekaninteutdömasendastpågrundavbrottmotdetallmänna
förbudetmotdiskrimineringijämställdhetslagen.Densomblivitutsattför
diskrimineringkanväckatalanendastfördiskrimineringiarbetslivet,istudier,
ienintresseorganisationsverksamhetellerisambandmedtillhandahållande
avtjänster.
Könsdiskriminering i arbetslivet
Ijämställdhetslagenharändasedanlagenstiftadesförutomdetallmänna
förbudetmotdiskrimineringocksåingåttettsärskiltförbudmotkönsdiskrimineringiarbetslivetocharbetsgivaresombrytermotdettaförbudkan
dömasattbetalagottgörelse.Bestämmelsengällerbådedenoffentligaoch
denprivatasektorn.Därförbjudsdiskrimineringvidnyanställning,viduttagningtillenvissuppgiftellerutbildningsamtvidlönesättningochandra
anställningsvillkor.Ocksådiskriminerandearbetsledning,diskrimineringi
arbetsförhållandena,vidavslutandeavanställningsförhållandeochvidomplaceringavarbetstagareärförbjudet.
Närdetgällerdiskrimineringvidnyanställningkantalanväckasförsti
detskededåanställningsbeslutetfattats,intemedanbeslutetännubereds.
Dennadiskrimineringsbestämmelseijämställdhetslagentillämpasdåenmera
meriteradsökandeförbigåsavenmindremeriteradsökandeavmotsattkön.
Iframtidenbordemansetillattgottgörelsesanktionenijämställdhetslagen
kanutvidgastillattgällaocksådiskriminerandeförfarandeunderanställningsprocessensomföregåsattfattaanställningsbeslutet.
Vidundersökningaromarbetsförhållandenaanserenstordelavlöntagarna
attjämställdhetenuppfyllsvälellerganskabrapåarbetsplatsen.Kvinnorna
uppleverdockklartmeradiskrimineringellermenavsittköniarbetetän
männen.Dettakommerframsärskiltifrågaomlön,uppskattningavyrkeskunskapenochavancemangiarbetet.Mestdiskrimineringharupplevtspå
arbetsplatsermedbådekvinnligaochmanligaarbetstagare.Uttryckligen
diskrimineringavungaharblivitvanligare.Närdetgällererfarenheternaav
hurjämställdhetenmellankönenuppfyllsipraktikenhardetinteskettnågon
märkbarförändringunderdesenastetioåren.Männensuppfattningarom
hurjämställdhetenuppfyllsipraktikenharvaritpositivareänkvinnornas.
Påbasisavundersökningarnafårmanintenågonklarhelhetsbildavdiskrimineringeniarbetslivet.Informationenfrånolikaundersökningaroch
utredningargervidhandenattkönsdiskrimineringgällersärskiltnyanställning,lön,graviditetochföräldraskap,tidsbundetochdeltidsarbetesamtålder
ochhälsotillstånd.Särskiltsexuelltrakasseringavungakvinnorärvanligt.
Bestämmelsen om lönediskriminering
Ijämställdhetslagenhareffektenavdiskrimineringsförbudenstärktsgenom
attdendiskrimineradesbevisbördalättats.Antagandeomlönediskrimineringuppstårdåenarbetstagarekanpåvisaattenannanarbetstagaresom
görsammaellerlikvärdigtarbetehossammaarbetsgivarefårhögrelön.Då
65
börarbetsgivarenkunnapåvisaengodtagbarorsaktilllöneskillnaden.Iett
färsktavgörandeavHögstadomstolen(HD2009:78)ansågsdessakriterier
intetillräckligaförattantagandeomlönediskrimineringuppstårocharbetsgivarenansågsinteskyldigattpåvisagodtagbarorsaktilllöneskillnaderna.
Avgörandetinnebärsträngarekriterierförnärantagandeomdiskriminering
skallansesföreliggaifrågaomlönochnärbevisbördanskallansesvändatill
arbetsgivaren.Tolkningarnaavbestämmelsenombevisbördanbörföljasupp
ochvidbehovbörjämställdhetslagenförtydligas.
Enarbetstagarekanintefåkännedomomeventuelllönediskriminering
omhanintehartillgångtillandraänsinaegnalöneuppgifter.Förattdetskall
varamöjligtattutredaomlönesättningenföljerjämställdhetslagen,måsteden
sommisstänkerdiskrimineringochförtroendemannenfåvetalöneuppgifterna
fördensomarbetstagarenjämförsigmed.Gällandeförfarandeenligtvilket
förtroendemannenfårlöneuppgifternamedsamtyckeavarbetstagarenifråga
ellergenomjämställdhetsombudsmannenärmycketbesvärligt.
Diskriminering på grund av graviditet och föräldraskap
Syftetmeddeändringarijämställdhetslagensomgjordespå1990-taletvar
attförtydligaskyddetvidgraviditetisynnerhetvidtidsbundnaanställningsförhållandenochsetillattpåföljdernaförsådandiskrimineringärpåsamma
nivåsomförandraformeravförbjudetförfarandeavarbetsgivaren.FN:s
kommittéförövervakningavCEDAW-konventionenharuttrycktsinoro
överhuranställningsskyddetfungerariFinlandförgravidaocharbetstagare
somtarutfamiljeledighet.
Iderättsfallsomgällertillämpningenavjämställdhetslagenärdiskrimineringsgrundenoftastgraviditet.Närstrafflagensförbudmotdiskriminering
iarbetettillämpasmedkönsdiskrimineringsomgrundärdetoftastfrågaom
diskrimineringpågrundavgraviditet.Enligtenenkätsomutfördes2002ansåg
arbetsmarknadsorganisationernaattdetmesttypisktjämställdhetsproblemet
äratttidsbundnaanställningsavtalinteförlängsidefalldåarbetstagaren
ärgravid.Situationenharinteförändrats.Enligtenutredningsomgjordes
2009avforskningscentralenförarbetslivetvidTammerforsuniversitethade
arbetsmarknadsorganisationernamestbehandlatsådanatvisteromanställningsförhållandensomgälldegraviditetochfamiljeledigheter.
Jämställdhetsombudsmannenlämnade2005ettförslagtillarbetsministerietomattarbetsavtalslagenskallkompletterassåattlagenuttryckligen
förbjuderatttidsbundnaarbetsavtalsomgårutinteförlängsellerattderas
längdbegränsaspågrundavgraviditetellerutnyttjandeavfamiljeledighet.
Närdetgällerlagstiftningenomtidsbundnaarbetstagaresställningkandet
ansesvaraenbristattdetintefinnssådanabestämmelserilagarnaomanställningsförhållanden.Enligtarbetsavtalslagenfårarbetsgivarenintesägauppen
arbetstagarepågrundavgraviditet.Däremotingårendastijämställdhetslagen
ettförbudmotattlåtabliattförnyaetttidsbundetarbetsavtalpågrundav
graviditetellerfamiljeledighetsamtettförbudattbegränsaetttidsbundet
66
anställningsförhållandesåattdeträckerendastundermoderskaps-,faderskaps-ellerföräldraledigheten.
TidsbundnaanställningsförhållandenäriFinlandvanligaiförhållandetill
övrigaEuropaochdeanvändssärskiltnärdetärfrågaomkvinnoribarnafödandeålder.EttfärsktavgörandeavHögstadomstolenHD2010:11anserdet
godtagbartattettföretagsomtillhandahållerdagvårdstjänsteråtenkommun
fortgåendeanvändersigavenkedjaavtidsbundnaarbetsavtal.Förbudet
motenkedjaavtidsbundnaarbetsavtalharvisatsigharingaverkan.Enligt
jämställdhetslagenskalldetansesvaradiskrimineringomarbetsgivarenvid
beslutomenanställningsfortgångmissgynnarenpersonpågrundavgraviditetellerförlossning.Manbordeövervägaskyddetpågrundavköneller
graviditetocksåiandralagaränijämställdhetslagen,särskiltilagstiftningen
omanställningsförhållanden.
Multipel diskriminering
IFinlandhardebattenommultipeldiskrimineringblivitlivligareefterhelhetsreformenavjämställdhetslagen.OcksåCEDAW-kommitténtogupp
invandrar-,roma-ochsamekvinnorssamthandikappadekvinnorsställning
närdenutvärderadeFinlandsregeringstidsbundnarapportersommaren
2008.Regeringenskallisinföljanderapportår2011gedetaljeradinformationomdessagruppersställningiarbetslivet,inomutbildningenochifråga
omhälsotjänster.Finlandskallocksårapporteraomvåldsomkvinnoridessa
minoritetsgrupperblirutsattaför.
Multipeldiskrimineringharattgöramedattenmänniskasamtidigtdefinierasutgåendefrånmångaolikafaktorer,såsomkön,etnisktursprung,hälsotillstånd,ålder,sexuellinriktningellertillhörighettillenkönsminoritet.
Iblandkanolikafaktorertillsammansledatillattenpersonblirutsattför
diskriminering.Könetäriallmänhetenfaktorvidmultipeldiskriminering.
Detärnödvändigtattinföraettförbudmotmultipeldiskrimineringilagen.
Könsdiskriminering vid läroanstalter
Ijämställdhetslagenintogsisambandmedlagreformen2005ensärskild
bestämmelseomdiskrimineringvidläroanstalter(8b§).Förbjudendiskrimineringansesföreliggaomenläroanstaltellerenannansammanslutning
somtilllhandahållerutbildningellerundervisningvidantagningenavstuderande,ordnandetavundervisningen,bedömningenavstudieprestationer
elleriläroanstaltensellersammanslutningensövrigaordinarieverksamhet
försätterenpersonimindrefördelaktigställningärandrapågrundavkön.
Bestämmelsentillämpasbådeinomdenoffentligaochdenprivatasektorn
bådevidyrkesutbildningochallmänbildandeutbildningochoberoendeav
utbildningsanordnareellerutbildningsform.Bestämmelsentillämpasintepå
utbildningsanordnareochskolorsomavsesilagenomgrundläggandeutbildning.Iframtidenärdetskälattutvidgaförpliktelsenattgöraenjämställdhetsplanocksåtillgrundutbildningen.
67
Könsdiskriminering när det gäller tillgång till och tillhandahållande
av varor och tjänster
InomEU:sjämställdhetslagstiftningtogsettnyttstegnärbestämmelsernaom
jämställdhetmellankönenidirektivetomfrittutbyteavvarorochtjänster
(2004/113/EG)utvidgadesattgällaocksåpåområdenutanförarbetslivet.
Direktivetförbjuderdiskrimineringnärdetgällerutbyteavvarorochtjänster
somärtillgängligaförallmänheten,utanförområdetförprivat-ochfamiljeliv
ochtransaktionerisambandmeddessa.Direktivetgällerintemedie-och
reklaminnehållellerutbildning.Direktivetförpliktigarocksåmedlemsstaterna
attinrättaeffektiva,proportionerligaochavskräckandepåföljder.
Meddettadirektivinfördesocksåijämställdhetslagenenbestämmelse
omförbjudendiskriminering(8e§)ochbestämmelsernaomgottgörelseoch
förbudmotmotåtgärderutvidgadesgenomenändringavjämställdhetslagen
(1023/2008)tillattgällaocksådemsomtillhandahållervarorochtjänster.
Diskrimineringpådettaområdevarocksåtidigareförbjudetijämställdhetslagen,mendetfannsingasanktionerförbrottmotförbudet.
Närdirektivetstiftadesdiskuteradesdetmycketomartikelnsomgäller
försäkringstjänster.Enligtkommissionensursprungligaförslagvarskillnader
somgrundadesigpåkönförbjudnavidtillhandahållandeavfrivilligaförsäkringar.Artikelnsinnehållblevdockenkompromissenligtvilkendetiregelär
förbjudetatterbjudasådanaförsäkringstjänsterochdärmedsammanhängande
finansiellatjänsterutgåendefrånpersonenskön,menundantagkangörasifall
könetärdenavgörandefaktorniförsäkringstekniskariskbedömningar.Isåfall
börnoggrannauppgifteromhurkönetbeaktassammanställas,offentliggöras
ochuppdaterasregelbundetochmedlemsstatenskallgranskaettsådantbeslut
nästagångår2012.Finlandgjordeetttillåtetundantagochkönetbeaktas
allmäntsomenfaktorsompåverkaravgifterförfrivilligaolycksfalls-och
pensionsförsäkringarochbeloppetavförsäkringsersättningarna.Detvore
önskvärtattviocksåiFinlandmedtidenskulleavståfrånattanvändakönet
somenförsäkringsmatematiskfaktor.
Direktivetförutsätterattmedlemsstaternasäkerställerattföreningar,
organisationerochandrajuridiskapersonersomharberättigadfördelavatt
säkerställaattdirektivetsbestämmelserföljs,fårpåbörjaenrättsligoch/eller
administrativprocessmeddenklagandepersonenssamtyckeihansellerhennes
vägnarellerförattstödjadenne.Enligtjämställdhetslagenkanettdiskrimineringsärendeförastilljämställdhetsnämndenavjämställdhetsombudsmannen
elleravencentralorganisationpåarbetsmarknaden.Detvoreskälattutvidga
rättenattanhängiggöraärendeninämndentillolikaorganisationer.
Lagändringenharvaritikraftenrelativtkorttidochnågonrättspraxis
hardärförintehunnitutformas,medundantagförvissafrågorsomlämnats
intilljämställdhetsombudsmannen.
68
Diskrimineringsskydd för könsminoriteter
Jämställdhetslagenbyggerpåenindelningikvinnorochmän.Allaärdock
intefysiskt,ellertillsinidentitetentydigtmänellerkvinnor.Medkönsminoriteteravsestranspersonersamtintersexuellamänniskor.Entransperson
ärettsamlandebegreppförtranssexuella,transgenderochtransvestiter.2
Detallmännaförbudetmotdiskrimineringigrundlagengällerocksåkönsminoriteter.Tillskillnadfrånövrigaminoritetsgrupperärdiskrimineringav
könsminoriteterinteuttryckligenförbjudenijämställdhetslagenellerilagen
omlikabehandling.Jämställdhetsombudsmannenharisinaanvisningarutgått
frånattjämställdhetslagenividbemärkelsebörtillämpaspåkönsminoriteter.
Utomförbudmotdiskrimineringingårijämställdhetslagenocksåbestämmelseromfrämjandeavjämställdhetenmellankönen.Dessabestämmelser
kanitillämpligadelaransesgällaocksåfrämjandeavenjämlikställningför
personersomhörtillkönsminoriteter.Personersomhörtillkönsminoriteter
harkontaktatjämställdhetsombudsmannenbl.a.iärendensomgällerändring
avarbets-ochskolbetyg,ändringaväktenskaptillregistreratparförhållandepå
grundavkönsbytesprocesserellerersättningspraxisförhormonbehandlingar.
Debegreppsomanvändsomkönsminoriteteräroklaraochanvändsofta
inkorrektavattitydskäl.Kunskapenbordeökas.Könsminoriteterförväxlas
ocksåoftamedsexuellaminoriteter.Viktigastföravskaffandeavdiskrimineringenäratttydligabestämmelseromskyddmotdiskrimineringavkönsminoritetertasmedijämställdhetslagen.
Reklam som kränker jämställdheten
Detallmännadiskrimineringsförbudetijämställdhetslagenförbjuderreklam
somdirektdiskriminerarnågotderakönet.Däremotomfattarintelagen
reklamellerbildersomkränkerjämställdheten.Somkränkandekananses
reklamsomförringarellerförnedrarnågotderakönetellersomupprätthållerenstereotypiskrolluppfattningomegenskapersomärtypiskaförkönen.
Könsdiskriminerande reklam kan strida mot konsumentskyddslagen.
Konsumentombudsmannenövervakarattgodsedföljs.Dessutomuppföljs
jämställdhetsfrågorinomreklamenavnäringslivetsorganförsjälvreglering,
Reklametiskarådet.Istrafflagenfinnsenbestämmelsesomgällersexochpornografiskaprodukter(SL17:20§).Övervakningssystemetäristorutsträckning
beroendeavmedborgarnasaktivitet.Detärviktigtattingripaireklamnärman
övervägermetoderattkommaåtstereotypakönsroller.Konsumentskyddslagen
ändrades2008.Närerfarenheteromdesspraxisfinnstillgängligt,ärdetskäl
attövervägaomlagstiftningenomreklamsomkränkerjämställdhetenoch
sanktionerförsådanreklambordeförstärkas.
2
Könsbegrepp: Transsexuell: En transsexuell person upplever psykiskt att hennes kön är i konflikt med hennes
fysiska könsegenskaper. Transgender: En person kan uppleva sig som könlös som människa, av obestämt kön
eller som en egen kombination av kroppslighet, stil och personlighetsdrag som anses manliga eller kvinnliga.
Transvestit: En person som har ett behov av att uttrycka också det motsatta könet som ingår i hans person.
Intersexualitet: Intersexualitet är ett medfött tillstånd, där individens fysiska egenskaper som bestämmer
könet inte är entydigt kvinnliga eller manliga. Könsidentitet: Med könsidentitet avses individens inre upplevelse och medvetenhet om sitt kön. Könsuttryck och -tolkning: Hur individen uttrycker sitt kön samt hur
samhället tolkar individens kön och könsuttryck.
69
Hur bestämmelserna om diskriminering i arbetslivet i
jämställdhetslagen och strafflagen tillämpas i rättspraxis
EnligtenutredningavFörbundetförmänskligarättigheterbehandladesåren
2005-2008itingsrätterna101fallsomhadekopplingtilljämställdhetslagen.
Domstolarnasfällandedomargälldebesättandeavtjänster,lönersamtolika
diskrimineringsfallisambandmedgraviditet(bl.a.attanställningsförhållanden
sadesuppunderprövotidenpågrundavgraviditet,graviditetochförlängning
avtidsbundnatjänsteförhållanden).Degottgörelsersomutdömdesattbetalas
tillkärandenvarierademellan3500–12500euro.Viddeförlikningsfallsom
domstolarnafastställdevarieradegottgörelsernamellan5000–11000euro.
Istrafflagens47kap3§stadgasomdiskrimineringiarbete.Enligtdenna
paragrafärdetförbjudetförarbetsgivarenellerdennesrepresentantattvid
annonseringomenarbetsplats,vidvaletavarbetstagareellerunderettanställningsförhållandeutanvägandeochgodtagbartskälförsättaenarbetssökande
ellerarbetstagareiofördelaktigställningbl.a.pågrundavkön.Straffför
diskrimineringiarbetslivetärböterellerhögstsexmånadersfängelse.
EnligtenutredningsomgjortsavFörbundetförmänskligarättigheteravgjordesåren2005–2008vidtingsrätterna18fallavdiskrimineringiarbetslivetpå
grundavkön.Nästanalladomargälldediskrimineringpågrundavarbetstagarensgraviditet.Inågrafallvardetfrågaomallmändiskrimineringiarbetslivet
pågrundavkönellersexuellatrakasserierellertrakasserierpågrundavkön.
Svarandenadömdesihuvudsaktilldagsböterpå15–50euro.Deersättningarsomutdömdesattbetalastillmålsägarnavarierademellan350–3000
euro.Endastiettfallutdömdesgottgörelsepå3000euro.
2.4
SKYLDIGHET ATT FRÄMJA JÄMSTÄLLDHETEN
FrämjandetavjämställdhetenmellankvinnorochmänärinskriveniFinlands
grundlag(731/1999).Ijämställdhetslagenfinnsbestämmelsersomförpliktigarmyndigheter,arbetsgivareochläroanstalterattverkaförattfrämja
jämställdheten.
Myndigheternas skyldighet att främja jämställdheten
Enligtjämställdhetslagens4§skallmyndigheternaiallsinverksamhetfrämja
jämställdhetenmellankvinnorochmänpåettmålinriktatochplanmässigtsätt
samtskapaochbefästasådanaförvaltnings-ochtillvägagångssättsomsäkrar
främjandetavjämställdhetenmellankvinnorochmänvidberedningenav
ärendenochibeslutsfattandet.Framföralltskalldeförhållandenändrassom
hindrarattjämställdhetuppnås.Främjandetavjämställdhetenmellankvinnor
ochmänskallbeaktasocksåifrågaomtillgångenpåochutbudetavtjänster.
Genometttilläggsomgjordesibestämmelsenomintegreringavkönsperspektivetår2005betonadesattjämställdhetenskallbeaktasiallslags
myndighetsverksamhet.Bestämmelsenomfattarexempelvisledning,personalutbildningsåsomledarskapsutbildning,resultatstyrningochresultatavtal,
ekonomiplanering,informationochstrategiskplanering.
70
Arbetsgivarens skyldighet att främja jämställdheten och de
åtgärder som ingår i det
Jämställdhetslagenharalltidinnehållitenallmänskyldighetförarbetsgivaren
attfrämjajämställdhetenplanmässigtochmålinriktat(6§).Dennabestämmelseärförpliktigandeförvarjeprivatochoffentligarbetsgivareoberoende
avarbetsplatsensstorlek.Arbetsgivarenbörblandannatverkaförattlediga
platsersöksavbådekvinnorochmän,främjaenjämnfördelningavdemi
olikauppgifter,främjalönejämställdhetensamtgöradetlättareattförena
arbeteochfamiljeliv.Dessutombörarbetsgivarenverkaförattförebygga
diskrimineringpågrundavkön.Detfinnsingameraexaktakravomformerna
förfrämjandetavjämställdheten.Lagenstadgarintehelleromnågrapåföljder
ifallförpliktelsenattfrämjajämställdheteninteföljs.
Skyldighetenattgörauppenjämställdhetsplan(6a§)infördesursprungligenijämställdhetslagenredan1995.Skyldighetenändradesochskärptes
genomenlagändring2005,dåmangickinförattökaantaletjämställdhetsplanerochangavminimikravförhurplanernaskallgörasuppochvadde
skallinnehålla.
Omantaletanställdaianställningsförhållandehosarbetsgivarenregelbundetärminst30,skallarbetsgivarenenligtjämställdhetslagengenomföra
åtgärdernaförfrämjandetavjämställdhetienlighetmedenjämställdhetsplan
somgörsuppårligenochsomsärskiltgällerlönochandravillkorianställningsförhållandet.Planenkaninkluderasipersonal-ochutbildningsplanen
elleriverksamhetsprogrammetförarbetarskyddet.Jämställdhetsplanen
skallutarbetasisamarbetemedrepresentanterförpersonalenochdenskall
innehålla1)enredogörelseförjämställdhetslägetpåarbetsplatseninklusive
enspecificeringavfördelningavkvinnorochmäniolikauppgiftersamt
enkartläggningavklassificeringen,lönernaochlöneskillnadernaifrågaom
kvinnorsochmänsuppgifter;2)åtgärdersomärnödvändigaförattfrämja
jämställdhetenochuppnålönejämställdhetochsomenligtplanernaskall
inledasellergenomföras;och3)enutvärderingavhurtidigareåtgärdersom
ingåttijämställdhetsplanenhargenomförtsochavderasresultat.
Syftetmedlagändringengällandejämställdhetsplanenvarattplaneringen
skallblivanligareochendelavarbetsplatsenssamarbetsförfarande.Iregeringspropositionenomlagändringenunderströkssärskiltattspecificeringenav
skyldighetattgöraenjämställdhetsplan,såsomlönekartläggningen,harenstor
betydelseförfrämjandetavprincipenomlikalönförkvinnorochmänoch
avskaffandetavlöneskillnaderna.Sanktionervidförsummelseattuppgöraen
jämställdhetsplaninfördesvidreformenår2005.Omarbetsgivarenintegör
uppenjämställdhetsplankanjämställdhetsombudsmannensättaentidsfrist
föruppgörandetavplanen.Jämställdhetsnämndenkanpåframställanav
jämställdhetsombudsmannenförpliktigaarbetsgivaren,vidbehovvidvite,
attuppgöraenjämställdhetsplaninomutsatttid.Tillsvidareharjämställdhetsombudsmannenförvissaarbetsgivaresattutenfristföruppgörandetav
planenochplanenharsomföljdavdettauppgjorts.
71
Efterlagändringenharantaletjämställdhetsplanerökatochsyftetmed
lagändringenharidettaavseendeuppfyllts.Däremotmotsvararplaneringsprocessen,planernaskvalitet,åtgärdernaochuppföljningenavdemintenödvändigtvislagenskravochsyfte.Planernaskvalitetbörförbättras,bådegenom
enlagändringochgenomandrautvecklingsåtgärder.
Samverkanmedpersonalenviduppgörandetavplanenharintealltid
genomförtspådetsättsomlagenförutsätter.Detvoreskälattformulera
lagensbestämmelsemeraexakt,såattdetblirklartvemsomkanverkasom
personalensrepresentantunderplaneringsprocessenochattlagenavseratt
personalenbörmedverkaiallaskedenavplaneringsprocessen.Ilagenborde
ocksåtasmedenbestämmelseomskyldighetenattinformeraarbetstagarna
omjämställdhetsplanen.
Utredningarharvisatattdetgjortsminstjämställdhetsplanerpåsmå
arbetsplatser.Småarbetsplatserbordesärskiltuppmärksammasochinformationochanvisningarsamthjälpmedelförplaneringenbordeutvecklasföratt
hjälpasmåföretag.
Lönekartläggningen
Ijämställdhetslagendefinierasinteidetaljhurdenlönekartläggningsom
ingårijämställdhetsplanenbörgöras.Lagenhardockenklarutgångspunkt
förlönekartläggningen.Påenstordelavarbetsplatsernamotsvararlönekartläggningenintelagensutgångspunktochsyfte.Utgångspunktenförlönekartläggningenärattutredalöneskillnadernaochomdeärgodtagbarasamtatt
rättatillomotiveradelöneskillnader.Detfinnsbristerocksåiutförandetav
lönejämförelserochsamarbetetisambandmeddetsamtipersonalrepresentanternasrättattfåuppgifter.
Detärnödvändigtattförnyajämställdhetslagensbestämmelseomlönekartläggningen.Jämställdhetslagenbörfåmeraexaktabestämmelseromhur
manskallbedömavadsomärlikvärdigtarbete.Förattlönekartläggningen
skallbliettfungeranderedskapförattutredalöneskillnadernabörkartläggningengörassåattdenomfattarhelaarbetsplatsen,lönejämförelsenborde
görasöverkollektivavtalsgränsernaochsåattalladelaravlönenspecificeras.
Förtroendemannenochövrigarepresentanterförpersonalenbordehadistinkt
rättattfålöneuppgifterocksåförandraarbetstagareändemsomdesjälva
representerar.Dessabehovavattändralagenharlyftsframiettutlåtande
somgavsavarbetslivs-ochjämställdhetsutskottetomhurjämställdhetslagen
fungerar.(TyVL6/2010vp.).
Arbetsplatsernas skyldighet att göra jämställdhetsplaner och särskilt
bestämmelsernaomlönekartläggningenbordeutvecklasocksåpålängresikt.
Ettbetydandeproblemärattdetintegörsnågonanalyspåarbetsplatserna
omorsakernatilllöneskillnaderna.Omorsakernatilllöneskillnadernainte
analyseraskommeringakonkretaåtgärderatttasmedijämställdhetsplanen.Olikalagstiftningslösningarkundetasframförattrådabotpådetta.
Enmöjlighetärattdetijämställdhetslageninförsskyldighetattanalysera
72
lönekartläggningsuppgifterna.Dessutomkundemanövervägaattålägga
företagenskyldighetattpubliceraanalysernaavlönekartläggningent.ex.i
verksamhetsberättelsenellerpersonalbokslutet,vilketskullemedföramera
transparens.Denoffentligasektornkundevaraenföregångareidettaavseende.
Funktionell jämställdhetsplanering i läroanstalter
Totalreformenavjämställdhetslagenår2005fördemedsigennyskyldighet
förläroanstalterna.Läroanstalternaharstorbetydelseförattfrämjajämställdhetenochförattuppdelningenenligtkönpåarbetsmarknadenskallkunna
rättastill.Bestämmelsengällerallaläroanstalter,bl.a.yrkesläroanstalter,
universitet,yrkeshögskolorochläroanstalterinomdetfriabildningsarbetet,
medundantagförsådanautbildningsanordnareochskolorsomavsesilagen
omgrundläggandeutbildning.
Enligtlagens6b§skallläroanstalternaårligenutarbetaenjämställdhetsplanisamarbetemedrepresentanterförpersonalenochdestuderande.Enligt
lagenräckerdetintemedattutbildningsanordnarengöruppenplan.Planen
skallinnehållaenkartläggningavjämställdhetslägetvidläroanstaltenoch
avproblemenisambanddärmedsamtdenödvändigaåtgärdersomplaneras
förattfrämjajämställdheten.Särskiltavseendeskallfästasvidattkravenpå
jämställdhettillgodosesnärstuderandeantas,undervisningenordnasoch
studieprestationernabedömssamtvidåtgärdersomavserattförebyggaoch
undanröjasexuellatrakasseriersamttrakasserierpågrundavkön.Planen
kaninförlivasiläroplanenellerinågonannanplanvidläroanstalten.Istället
förenårliggenomgångkanmaninomläroanstaltenkommaöverensomatt
enjämställdhetsplanutarbetasminstvarttredjeår.
Läroanstalternasjämställdhetsplanärenverksamhetsplanochdenbörinte
kombinerasmedarbetsplatsensjämställdhetsplansomläroanstaltenuppgör
iegenskapavarbetsgivare.Däremotärdetmöjligtförläroanstalternaatt
kombinerajämställdhetsplanenmeddenplansomskallgörasenligtlagenom
likabehandling.Bådadessalagarförpliktigarläroanstalternaattutvecklasin
verksamhetmedavseendepåjämställdhetenmellankönenochlikabehandling.
Uppgörandetavjämställdhetsplanerharkommitigångtrögtvidläroanstalterna,medundantagföruniversiteten.Viddeflestaläroanstalterhar
förstnyligendenförstajämställdhetsplanenblivitklar.Iläroanstalternas
jämställdhetsplanerfinnsmångabristerifrågaomkvalitetochdeharinte
gjortsisamarbetemedrepresentanterfördestuderande.
Enutvidgningavskyldighetenattgörauppenjämställdhetsplantillskolorsomgergrundläggandeutbildningskullevaraavbetydelsemedtankepå
främjandetavjämställdhetenmellankönenochminskningavsegregationen.
Särskiltdehögreklassernaigrundskolanärettviktigtskedeistudierna,bl.a.
därförattdeungadåväljerfortsattastudier.Detfinnsingaskälattutesluta
dettaviktigaskedevidtillämpningenavlagen,medtankepåjämställdhetsplaneringenvidläroanstalterna.
73
2.5
SYSTEMET FÖR UPPFÖLJNING AV OCH TILLSYN
ÖVER JÄMSTÄLLDHETSLAGEN
Ijämställdhetslageninrättadesförtillsynöverlagenegnamyndigheter:en
jämställdhetsombudsmanochenjämställdhetsnämnd,omvilkasuppgifter
stadgasijämställdhetslagenochmeradetaljeratilagenomjämställdhetsombudsmannenochjämställdhetsnämnden(610/1986).Enligtjämställdhetslagens16§skalljämställdhetsombudsmannenochjämställdhetsnämndensetill
attjämställdhetslagenföljsiprivatverksamhetochioffentligförvaltningoch
affärsverksamhet.Ijämställdhetslagenstadgasomvissaförvaltningsmetoder
ochrättsligapåföljderifallnågonbrytermotskyldigheternailagen.Dessaärråd
ochanvisningaravjämställdhetsombudsmannen,förbudmotdiskriminerande
förfarande,strafffördiskriminerandeannonseringocholovligtutgivandeav
löneuppgiftersamtfastställandeavgottgörelsetilldensomkränkts.
Jämställdhetsombudsmannen harrättattavmyndighetersamtandrasom
hanhartillsynöverfånödvändigauppgifterförattkunnaövervakaattlagen
följs.Jämställdhetsombudsmannenharrättattpåarbetsplatser,iläroanstalter
elleriintresseorganisationerelleriaffärslokalerfördensomtillhandahåller
varorellertjänsterutförabehövligakontroller,omdetfinnsskälattmisstänka
attdetförfaritsistridmedlagenellerattdejämställdhetsförpliktelsersom
föreskrivitsilageninteannarsföljts.Jämställdhetsombudsmannenharrätt
attförenkontrollåtgärdfåhjälpavandramyndigheter.
Den som misstänker sig ha blivit utsatt för diskriminering kan
begära råd eller anvisningar i ärendet av jämställdhetsombudsmannen.
Jämställdhetsombudsmannenövervakaripraktikenocksåattskyddetmot
diskrimineringavkönsminoriteterföljs.Jämställdhetsombudsmannenkan
bistådensomblivitutsattfördiskrimineringdådetgälleratttryggahanseller
hennesrättighetersamtvidbehovbiståhonomellerhennevidrättegångom
hananserattärendetäravbetydandeviktmedhänsyntilllagtillämpningen.
Jämställdhetsnämndens befogenheteromfattaralladiskrimineringssituationersomstadgasijämställdhetslagen(bl.a.detallmännaförbudetmotdiskriminering,diskrimineringochtrakasserierpåarbetsplatserna,diskriminering
vidläroanstalter)samtdiskriminerandeannonsering.Ettärendesomrördiskriminerandeannonseringkanutomavjämställdhetsombudsmannenanhängiggörasocksåavcentralorganisationernapåarbetsmarknaden.Utomdessafall
kanjämställdhetsombudsmannenocksåöverföratillbehandlingijämställdhetsnämndensådanafalldärskyldighetenattuppgörajämställdhetsplaninte
uppfylltspåarbetsplatserelleriläroanstalter.Jämställdhetsombudsmannen
ellerarbetsmarknadsparternaharinteanhängiggjortärendenijämställdhetsnämnden.Densomdiskrimineratskanintesjälvanhängiggöraärendenvid
jämställdhetsnämnden.Andraorganisationeränarbetsmarknadscentralorganisationernaärinterepresenteradeinämndenochdeharintemöjlighetatt
överföraärendentillbehandlinginämnden.
Jämställdhetsnämndenkanförbjudadensomförfaritistridmotdiskrimineringsförbudetellerförbudetmotmotåtgärderattfortsättaellerupprepa
74
förfarandet,vidbehovvidvite.Jämställdhetsnämndenharintebefogenhet
tillförlikningavdefalldenbehandlar.Ändringibeslutavjämställdhetsnämndensöksgenombesvärtillförvaltningsdomstol.Iärendensomärav
betydelsemedtankepålagensmålsättningarkanendomstolbegärautlåtandeavjämställdhetsnämndenomtillämpningenavlagensstadgandenom
diskrimineringsförbud.Efterlagändringen2005harnämndensjugångergett
utlåtandepåbegäranavdomstol.
Ijämställdhetslagenharalltidingåttenpåföljdiformavekonomiskersättning,d.v.s.gottgörelse.Densomblirutsattfördiskrimineringkanväcka
åtalomdiskrimineringitingsrättenendastomdiskrimineringenskettinom
arbetslivet,inomstudier,iintresseorganisationsverksamhetellerisamband
medtillhandahållandeavtjänsterochoffretkankrävagottgörelseförbrott
motdiskrimineringsförbud.Gottgörelseutdömsförkränkningsomföranlettsavdiskrimineringen,såsomlidandeochkränkningavsjälvkänslaeller
människovärdeochigottgörelseskallbetalasminst3240euro.Ilagenfinns
intenågotmaximibelopp,medundantagfördengottgörelsesomivissafall
skallbetalasfördiskrimineringvidnyanställning,varsmaximibeloppär16
210euro.Syftetärattgottgörelsepåföljdenskallhaenförebyggandeeffekt.
Gottgörelsenärenersättningförimmateriellskadasominteharnågotattgöra
medpersonskada.Omdiskrimineringenförorsakatekonomiskskada,såsom
förlustavförtjänst,kanersättningfördenyrkasmedstödavskadeståndslagen
elleravtalsrättsliglag.Fördeformeravdiskrimineringsomansesallvarligast
kompletteraspåföljdernaavkriminalisering.Straffbestämmelsernaingår
huvudsakligenistrafflagen.
Jämställdhetsombudsmannensochnämndensbefogenheterutnyttjas
intetillfullo.Manbordeförafalltilljämställdhetsnämndenmeraktivt.
Efterlagreformen2005harjämställdhetsnämndenendastbehandlatutlåtandensombegärtsavdomstolarna.Tillstödfördemsomblirdiskrimineradebehövslättareåtgärderänmöjlighetenattväckatalanidomstol.I
EU-ländernasträvarmanefterattökaantaleträttsskyddsformermedlåg
tröskel.Ifortsättningenärdetändamålsenligtattkombinerajämställdhets-
ochdiskrimineringsnämnden.Rättenattanhängiggörajämställdhetsärenden
inämndenbordeutvidgasattgällaförutomjämställdhetsombudsmannenoch
arbetsmarknadscentralorganisationernaocksådetövrigaorganisationsfältet.
Exempelpåsådanaorganisationerärbl.a.studerande-,konsumentskydds-och
arbetsmarknadsorganisationerna.
Resursbristen har lett till att jämställdhetsombudsmannens resurser
användsframföralltförbehandlingavenskildadiskrimineringsfallochdet
bliroskäligtlitetresurserkvarförattövervakamålsättningarnaattfrämjajämställdheten.Tillsynsmyndigheternasövervakningsverksamhetbordeutvecklassåattlagensförpliktelserattfrämjajämställdhetenövervakaseffektivt.
Tillräckligaresurserärenförutsättningförattövervakningenskallkunna
effektiveras.
75
Jämställdhetsombudsmannensbefogenheterbordeförenhetligasmedbefogenhetersomtillsynsmyndigheternaharilagenomlikabehandling,blandannat
genomattijämställdhetslageninföraettsystemförförlikningsförfarande.Vid
förlikningsförfarandeskullemanexempelviskunnabeslutaombetalningav
gottgörelsetilldenkränktaparten.
76
3.
JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETERNAS
STÄLLNING OCH
VERKSAMHETSFÖRUTSÄTTNINGAR
Jämställdhetenmellankönenfickettegetstatligtorgandådelegationen
förjämställdhetsärenden(TANE)inrättadesvidstatsrådetskansli1972.
Jämställdhetsombudsmannensbyråinleddesinverksamhetnärlagenom
jämställdhetmellankvinnorochmänträddeikraft1987.SamtidigtöverfördesTANE:ssekretariatsomsköttuppgifterinomjämställdhetspolitiken
tilljämställdhetsombudsmannensbyrå,somgrundatsvidsocial-ochhälsovårdsministeriet.Jämställdhetsombudsmannensbyråsvaradesåledesbåde
förtillsynenöverlagenochförjämställdhetspolitiken.
Jämställdhetsorganenomorganiseradesigen2001dåövervakningenavlagen
avskildesfrånberedningenochverkställandetavpolitiken.TANEfortsatte
somenpermanentparlamentariskdelegation,somharenrådgivandefunktion
istatsförvaltningen.Jämställdhetsombudsmannensbyråblevensjälvständig
lagövervakningsmyndighetsomskötertillsynenöverjämställdhetslagen.Ett
nyttorgan,jämställdhetsenheten(TASY),börjadesvaraförberedningenav
regeringensjämställdhetspolitikochlagstiftningochförkoordineringenav
jämställdhetspolitiken.TANE:ssekretariatharsedanreformenadministrativt
varitendelavjämställdhetsenheten.Allanationellajämställdhetsorganär
fortfarandeknutnatillsocial-ochhälsovårdsministeriet.Syftetmedorganisationsreformen2001varattgörajämställdhetsorganensuppgifteroch
arbetsfördelningklarare,attkunnasvarafördealltmeromfattandeuppgifternaochalltbredarefältsomingickijämställdhetspolitiken,samtattöka
personalresursernasomvarotillräckliga.
3.1
DEN NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA
GRUNDEN FÖR JÄMSTÄLLDHETSORGANEN
Jämställdhetsorganens ställningochuppgifterbaserarsigbådepådennationellalagstiftningenochpåinternationellaförpliktelser.IFinlandsgrundlag
stadgasallmäntommänniskorsjämlikhet,ochdeninnehållerettförbud
omattdiskrimineramotnågonutangodtagbarorsak,bl.a.pågrundavkön.
Närmarebestämmelseromfrämjandeavjämställdhetenmellankvinnoroch
mänochomförbudmotkönsdiskrimineringingårijämställdhetslagen.
FN:shandlingsprogramfrånPekingsomgodkändes1995ochsärskilt
punktHiprogrammet,Institutionellaarrangemangförattfrämjakvinnans
ställning,utgörutgångspunktenochramenförengranskningavdenationellajämställdhetsorganensverksamhet.Programmetinnehållerstrategiska
målsättningarochåtgärdsförpliktelserföratttryggaochfrämjaattdestatliga
jämställdhetsorganenfungerareffektivt.Dessagällerblandannatjämställd-
77
hetsorganensställningiförvaltningenochderasverksamhetsmöjligheter,
redovisningsskyldighetochinvolveringavmångasektorer.
SommedlemiEuropeiskaunionenärFinlandbundetocksåavEU:sgrundfördragochförpliktelsernaifleraolikajämställdhetsdirektiv.Ijämställdhetsdirektivet(2002/73/EG)somförnyadesår2000,stadgassärskiltommedlemsstaternasskyldighetattutsesjälvständigaochoberoendeorgansomkan
ingripaikönsdiskrimineringochomdessaorgansställningochbefogenheter.
3.2
JÄMSTÄLLDHETSORGANENS UPPGIFTER OCH
BEFOGENHETER
Dethögstapolitiskaansvaretförjämställdhetspolitikenochfrämjandetav
jämställdhetenharden ministeriregeringensom ansvarar för jämställdhetsfrågor.
Istatsrådetharsedanbörjanav1980-taletfrågorsomrörjämställdhetenmellankönenålagtsenministervidsidanavministernsövrigaansvarsområden.
Dennaministerhardockintehaftdenegentligatitelnjämställdhetsminister.
IVanhanensIIregeringochKiviniemisregeringsvararkultur-ochidrottsministerStefanWallinförjämställdhetsfrågor.Förtydlighetensochsynlighetens
skullbordebenämningenjämställdhetsministergörasofficiellochdenborde
ingåititelnfördenministersomsköterjämställdhetsfrågor.
Utomregeringsprogrammenharocksåregeringarnasjämställdhetsprogram
alltsedanslutetav1990-taletutgjortencentralverksamhetsramförjämställdhetsministernsarbete.Ocksådetinternationellajämställdhetssamarbetet,
EU:sjämställdhetsjuridikochEU:sjämställdhetspolitiksamtdenalltmer
omfattandeinhemskalagstiftningenharökatpåjämställdhetsministerns
uppgifter.
Denministersomsvararförjämställdhetsfrågorharenaktivrolligenomförandetavregeringensjämställdhetsprogram.Jämställdhetsministernhar
dockintenågraegentligabefogenheterijämställdhetsfrågorpådeandra
ministrarnasverksamhetsområden.Demedelhanhartillsittförfogande
begränsarsigtillinitiativtagande,samordningochuppföljning.Främjandetav
jämställdhetenpådeandraverksamhetsområdenaåliggerrespektivesektorminister.Därförärstatsministernsaktivarollochstödavcentralbetydelse
fördentväradministrativajämställdhetspolitikenochsamordningenavden.
Enviktigrollharocksådeministrarinomvilkassektorerjämställdhetspolitisktviktigaåtgärderpågår.
Jämställdhetsenhetens uppgift är att bereda och utveckla regeringens
jämställdhetspolitikisamverkanmeddeandraministeriernasamtattsamordnaochutvecklaintegreringenavkönsaspekteninomstatsförvaltningen.
Jämställdhetsenhetensvararocksåförberedningenavjämställdhetsjuridiken
ochföruppgiftersomhänförsigtillEU:sjämställdhetspolitikoch-juridiksamt
internationellajämställdhetsfrågor. Europeiskaunionen,FN,Europarådet
ochNordiskaministerrådetharsinaegnajämställdhetskommittéerförsamarbetetmellanregeringarnaochjämställdhetsenhetendeltariderasarbete.
78
Tilljämställdhetsombudsmannenslagstadgadeuppgifterhörblandannat
attvakaöverattjämställdhetslagenochlagensdiskrimineringsförbudföljs,
attfrämjalagenssyftenmedinitiativ,rådochanvisningar,attgeinformation
omjämställdhetslagenochdesstillämpningochattföljaupphurjämställdhetengenomförspåolikasamhällsområden.Jämställdhetsnämndenövervakar
tillsammansmedjämställdhetsombudsmannenattjämställdhetslagenföljs.
Delegationen för jämställdhetsärenden harframförallttilluppgiftattta
initiativochöppnadebattomaktuellafrågorrörandejämställdhetenmellan
könenochattgeutlåtandenomlagstiftningochandraåtgärdersompåverkar
jämställdheten.Delegationenfrämjarutnyttjandetavforskningsresultatoch
dialogenmellanolikaaktörerochföljerupphurjämställdhetengenomförs
isamhället.
Jämställdhetenmellankvinnorochmänhörenligtstatsrådetsreglemente
tillsocial-ochhälsovårdsministerietsverksamhetsområde.Enligtenstatsrådsförordningärjämställdhetenmellankvinnorochmänenavministeriets
uppgifter.Detärdockendastjämställdhetsenhetensomärendelavdenna
verksamhetiministeriet,somenenhetsomberederochsamordnarregeringensjämställdhetspolitik.Delegationenför jämställdhetsärenden ärtill
sinsammansättningparlamentariskochdessverksamhetäroberoendeav
regeringensjämställdhetspolitik.Jämställdhetsombudsmannenäråteren
självständiglagövervakningsmyndighet.
3.3
FRÄMJANDE AV JÄMSTÄLLDHETEN I
STATSRÅDET OCH KOMMUNERNA
Enligtjämställdhetslagenärallamyndigheterskyldigaattfrämjajämställdhetenmellankönenpåsittegetverksamhetsområde.Vidreformenavjämställdhetslagen2005infördesilagenocksåenskyldighetattbeaktakönsperspektivet.Enligtlagenskallmyndigheternabefästasådanaförvaltnings-och
tillvägagångssättsomsäkrarfrämjandetavjämställdhetenvidberedningen
avärendenochibeslutsfattandet.
Främjande av jämställdheten i ministerierna
Förutsättningarnaförettframgångsriktverkställandeavjämställdhetspolitikenärattdenpolitiskaochadministrativaledningenstöderfrämjandetav
jämställdheten,attjämställdhetsarbetetintegrerasirespektiveorganisations
institutionellastrukturochattdetfinnsresurserförjämställdhetsarbetet.
Ministeriernasjämställdhetsarbeteharförstärktsmendetfinnsfortfarande
bristernärdetgällerattförankrajämställdhetspolitikensåattdenblirendel
avministeriernasorganisation.
Främjande av jämställdheten på kommunnivå
Delagstadgadeskyldigheternaattfrämjajämställdhetengällerkommunerna
iderasegenskapsåvälsommyndigheterocharbetsgivare.Beslutenomden
kommunalajämställdhetspolitikensorganiseringochresurserfattasinom
79
ramenfördetkommunalasjälvstyret.Tillskillnadfrånmångaandraländer
finnsdetingenregionalellerkommunalorganisationförFinlandsnationella
jämställdhetspolitik.Ungefäretttiotalkommunerharförtillfälletkommunala
jämställdhetskommittéer.Deflestaavdessafinnsistörrestadskommuner.
Ibakgrundentillproblemenmedgenomförandetavjämställdhetspolitikenpåkommunnivåfinnssammafrågorsomistatsrådet,särskiltbristernai
organiseringenavjämställdhetsärendenainomkommunerna.Kommunerna
fästerintehellertillräckliguppmärksamhetvidfrämjandetavjämställdheten
ochvidintegreringenavkönsperspektivet.Deanvisasendastliteresurserför
detkommunalajämställdhetsarbetetochjämställdhetenmellankönensyns
inteipersonalensbefattningsbeskrivningarellersomendelavdenstrategiska
planeringen.Denkommunalajämställdhetspolitikenharoftaråkatiskuggan
avdeandralagstadgadeförpliktelserna.
Främjandetavjämställdhetenmellankönenikommunerna,blandannat
idetjänsterkommunernatillhandahåller,kanförbättrasmedhjälpavverksamhetsplanerförjämställdheten.Verksamhetsplaneringenavjämställdheten
kanförasvidaremedhjälpavEuropeiskadeklarationenförjämställdhetpå
lokalochregionalnivå,somuppgjortspåinitiativavCEMR(Europeiska
kommunersochregionersråd).Genomdenförbindersigkommunernaatt
främjajämställdhetenmellankönenisinverksamhet.
Ocksåstyrningenochkoordineringenavdenkommunalajämställdhetspolitikenpåcentralförvaltningsnivåharvaritrelativtobetydlig.Denkommunavdelningsomtidigarefannsvidinrikesministerietöverfördes2008till
finansministeriet,ochinomdenstatligacentralförvaltningenskötskommunala
ärendenimångaministerier.KoordineringenavdetkommunalajämställdhetsarbetetharipraktikensköttsavKommunförbundet,varskoordineringsuppgifterdockhuvudsakligenbegränsatsigtillrådgivningochinformation
omjämställdhetslagstiftningensamtforskningochuppföljning.
3.4
UTVECKLINGEN AV
JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETERNAS STÄLLNING
Genomdenreformavjämställdhetsmyndigheternasomgenomfördes2001
åtskildesövervakningenavjämställdhetslagstiftningenochberedningenav
regeringensjämställdhetspolitikochFinlandficktreolikajämställdhetsorgan.
Reformengjordedeninbördesarbetsfördelningenmellanjämställdhetsorganenklarare.Tidigarehadepersonalenvidombudsmannensbyråsinsemellan
motstridigaroller,sombådeberedareochverkställareavregeringenspolitik
ochövervakareavattjämställdhetslagenföljs.Dentidigaresituationendär
jämställdhetsombudsmannensoberoendeställningkundeifrågasättasrättades
tillgenomreformen.Ocksåpersonalenviddelegationenförjämställdhetsärendenöverfördes2001tillattskötadelegationensegnauppgifter.
Verksamhetsbetingelsernaförjämställdhetsorganenharocksåstöttsaven
reformibörjanav2000-talet,genomvilkenmandatetförriksdagensarbetslivsutskottutökadesmeddeärendensomgällerjämställdhetochutskottets
80
namnändradestillarbetslivs-ochjämställdhetsutskottet.Härigenomfick
riksdagenettutskottsomharettklartansvarförjämställdhetsfrågorna.
Delegationenförjämställdhetsärenden(TANE)haristortsetthaften
oförändradroll,ävenomdelegationenssekretariatsedanår2001organisatorisktvaritendelavjämställdhetsenheten.Organisationsreformenhadedock
indirektstorbetydelsefördelegationensresurser,eftersombådedelegationenspersonalresurserochverksamhetsanslagminskadesbetydligt.Dessa
minskningarförsvagadeväsentligtdelegationensverksamhetsförutsättningar.
Idelegationensuppgifterbetonasviktenavatttauppnyafrågorinom
jämställdhetspolitiken,samarbetetmellanmyndigheternaochmedborgarsamhälletochutnyttjandeavforskningsresultatsomengrundförreformer.
Minskningenavdelegationensresurserharletttillatttyngdpunkteninom
jämställdhetspolitikenförskjutitsbortfråndenovannämndaverksamheten.
Jämställdhetsorganens administrativa ställning och placering
Trotsattjämställdhetsorganensadministrativaställningförtydligatsfinnsdet
ännunågraproblempunkter.Detgällerisynnerhetjämställdhetsombudsmannen,sominteharentillräckligtoberoendeställning,utmaningarnaifråga
omjämställdhetspolitikenstväradministrativakaraktärsamtjämställdhetsenhetensställningpådenlägstahierarkinivåniministeriet.
Detäravytterstaviktattjämställdhetsombudsmannensoberoendeställningförstärksochatthanfårstörremöjligheterattkoncentrerasigpåuppgiften
attvakaöverlagen.Ombudsmannenharipraktikeninteenheltoberoende
ställning.Iförordningenomhälso-ochsocialvårdsministerietstadgasom
jämställdhetsombudsmannenssjälvständigaställning.Enligtdenärombudsmannenoberoendevidskötselnavuppgiftersomärföreskrivnatilljämställdhetsombudsmannen.Jämställdhetsombudsmannensbyråäremellertidendel
avministerietslinjeorganisationochenavministerietsresultatgrupper,vilket
minskarombudsmannenssjälvständighet.
Enfrågasomrörjämställdhetsorganensställningärocksåvardeskall
placerasistatsrådet.Placeringenärsärskiltviktigmedtankepåverkanav
jämställdhetspolitiken,eftersomdessmålsättningarochverksamhetärtväradministrativa.Främjandetavjämställdhetenmellankönenförutsätterockså
ettomfattandesamarbetemellanolikaaktörer.Jämställdhetsärendenavar
på1970-och1980-taletplaceradevidstatsrådetskansli,mendeöverfördes
1986tillsocial-ochhälsovårdsministeriet.
Närmanövervägervilkenplatsjämställdhetsärendenabordehaistatsrådet
bordemanfästauppmärksamhetvidvilkapolitiskafrågormaniframtiden
villtaupppåjämställdhetspolitikensagenda,vilkasynergieffektermanönskaruppnåmeddeinstitutionellalösningarnaochvilkamedelellerresurser
placeringsplatsenerbjuderförattfrämjajämställdhetspolitiken.Förattjämställdhetspolitikenskullehabättreverksamhetsmöjligheter,förutsätterdetatt
jämställdhetsfrågornaharbättresynlighetochorganiserasbättreistatsrådet.
81
Mankanocksådiskuteraomberedningenavjämställdhetspolitikenoch
politikenförlikabehandlingiframtidenbordekoncentrerasiettministerium.
Deärendensomgällerlikabehandlingärnuspriddapåolikaministerier.
Trotsattdetfinnsbetydandeskillnadermellandessatvåpolitikområdenhar
deocksåmångaskärningspunkterochifrågaomdemskulledetbehövasett
närmaresamarbete.Manbörocksåobserverajämställdhetspolitikensställningfördenhändelseattministeriestrukturenändrasiframtiden.
Manbörocksåbedömavarjämställdhetsombudsmannenskallplaceras.
År2010ärenändringavlagenomlikabehandlingaktuell.Vidkommittéberedningenavdenansågsettalternativvaraattjämställdhetsombudsmannen
placerasvidjustitieministeriet.
Bådedennationellalagstiftningenochdeinternationellaförpliktelserna
ställerkravocksåpådefinländskajämställdhetsorganensställning.Utomi
EU-lagstiftningenharocksåiFN:shandlingsprogramfrånPekinggodkänts
målsättningarförhurjämställdhetspolitikenorganiserasinstitutionelltoch
förjämställdhetsorganensverksamhetsförutsättningar.Iprogrammetbetonas
blandannatdetpolitiskaansvaretförjämställdhetspolitikenochattdetnationellajämställdhetsorganetbörplaceraspåhögstamöjligaadministrativanivå.
EUharskapatindikatorerförattföljauppdessamålsättningar.Denförsta
indikatornsomEUgjortuppförjämställdhetsorganengällerderasställningi
förvaltningen.Jämställdhetsorganensställningutvärderasblandannatpåbasis
avomdethögstaansvaretförjämställdhetspolitikenliggerhosenminister
iregeringen,ochhurhögtiministerietshierarkidetförvaltningsorgansom
främjarjämställdhetenmellankönenärplacerat.Uppmärksamhetriktasockså
vidattförvaltningsorganetärbeståendeochviddessbefogenhetersamtvid
regeringensredovisningsskyldighetifrågaomfrämjandetavjämställdheten.
Jämställdhetsenhetensvararförberedningenavregeringensjämställdhetspolitik.OmenhetensställningbedömsutgåendefrånEU-indikatorer
uppfyllerinteFinlandkriterietattjämställdhetsorganetskallhahögstamöjliga
placeringiministeriet.Jämställdhetsenhetenärpådenlägstanivånisocial-
ochhälsovårdsministerietshierarki.
IdesåkalladegamlaEU15-ländernaharjämställdhetsärendenaorganiseratsantingensomsjälvständigaförvaltningsorgan,somettegetjämställdhetsministerium,somenavdelningvidettministeriumellersomenenhet
videnavdelningvidettministerium.Denvanligasteorganisationsnivån
förjämställdhetsärendenäravdelningsnivåochivissaländerfinnsetteget
jämställdhetsministerium.
82
Jämställdheten mellan könen / organisationsnivå och placering i
EU 15 -länderna
Österrike
Statsministernskansli(jämställdhetssektion)
Belgien
Självständigjämställdhetsinstitutionunder
jämställdhetsministern
Storbritannien Självständigjämställdhetsbyråvidregeringen,under
jämställdhetsministern
Grekland
Separatallmäntsekretariatförjämställdhet(Justitie-och
människorättsministeriet)
Spanien
Egetministerium(jämställdhetsärenden)
Sverige
Egetministerium(jämställdhets-ochintegrationsärenden)
Italien
Egetministerium(underbiträdandeministernför
jämställdhetsärenden)
Luxemburg
Egetministerium(jämställdhetsärenden)
Danmark
Avdelningvidministerium(Energi-och
klimatministeriet)
Holland
Avdelningvidministerium(Undervisnings-och
kulturministeriet)
Tyskland
Avdelningvidministerium(Familje-,senior-,jämställdhets-ochungdomsministeriet)
Portugal
Avdelningvidministerium(kulturministerietomfattande
enseparatmedborgarskaps-ochjämställdhetskommission)
Irland
Avdelningvidministerium(Ministerietförkommun-,
jämställdhets-ochspråkligafrågor)
Frankrike
Enhetvidenavdelningpåettministerium
(Arbetsministeriet)
Finland
Enhetvidenavdelningpåettministerium(Social-och
hälsovårdsministeriet)
Jämställdhetsorganens verksamhetsförutsättningar och
styrningsmetoder
Dencentralafråganvidutvärderingenavjämställdhetsorganensverksamhetsförutsättningarärvilkaverktygorganenhartillsittförfogandeföratt
skötasinauppgifter.Ibakgrundsutredningenomjämställdhetsorganenfästs
uppmärksamhetvidjämställdhetsorganensbegränsadebefogenhetersamt
vidattdeadministrativtorganiseratssåattdeärrelativtsvagainstitutionella
aktörer.Framföralltväcksfråganattdestyrmetoderjämställdhetsenhetenhar
83
tillförfogandebordestärkasiförhållandetilldenövrigaförvaltningenoch
verkställandetavjämställdhetspolitiken.
Jämställdhetsenhetensstyrmetoderbaserarsignärmastpåinformationsstyrning,d.v.s.handledningavdeandraaktörernaiattgenomförauppgifter
somgällerjämställdhet.Jämställdhetsenhetensuppgiftärattkoordinera
regeringensjämställdhetspolitiksamthandledaochutbildaaktörernainom
deandrapolitikområdena,särskiltnärdetgällerintegreringenavkönsperspektivet.Jämställdhetsenhetensutbudavmetoderärotillräckligfördenna
tväradministrativakoordineranderoll.
Detärnödvändigtattspecificerajämställdhetsenhetensstyrmetoder,
liksomocksåattbefästamekanismernafördenpolitiskastyrningenföratt
koordineringenochhandledningensomsträckersigöverallaförvaltningsområdenskallvaraeffektiva.DettagällerocksåberedningenavEU:sjämställdhetslagstiftningoch-politikochdetinternationellajämställdhetssamarbetet.
Regeringensjämställdhetsprogramfungerarsomettcentraltredskapföratt
bindaallaministeriernatilljämställdhetsarbetet,ochdessframskridande
behandlasiregeringensaftonskola.Integreringenavkönsperspektivetbehandlasavenministerarbetsgruppförförvaltningenochdenregionalautvecklingen.
Dessutomvoredetnödvändigtattbefästadesättpåvilkajämställdhetsärenden
behandlasiandraministerarbetsgrupperochinomhelastatsrådet.
Jämställdhetsorganens resurser
Enförutsättningförattorganisationsreformen2001skullelyckasansågsvara
attjämställdhetsmyndigheternafårmerapersonalresurser.Personalresurserna
ochverksamhetsanslagenfördelegationenförjämställdhetsärendenminskades
betydligtisambandmedorganisationsreformen.Jämställdhetsombudsmannens
ochjämställdhetsenhetensuppgifterharökatbetydligtblandannatpågrund
avattdeinternationellauppgifternaochdeuppgiftersomgällerintegreringav
könsperspektivetökat,samtgenomattförpliktelsernaijämställdhetslagenökat
ochdärigenomocksåombudsmannensuppgifter.Internationellajämförelser
harvisatattderesursersomdefinländskajämställdhetsorganenanvisatsärpå
medelnivå,jämförtmeddeandranordiskaländernat.o.m.blanddeknappare.
Attstärkaverksamhetsförutsättningarnaochresursernafördemyndigheter
somutförjämställdhetsarbeteärenmålsättningiVanhanensIIregeringsprogramochiregeringensjämställdhetsprogram(2008–2011).Vanhanens
IIregeringanvisadeocksåfinansieringförenfyraårsperiodförattutföra
ettprogramonlikalönpåtrepartsbasissamtskapadeMinna,centretför
jämställdhetsinformation.Därtillanvisademanibudjeten2011etttilläggi
anslagenförjämställdhetsmyndigheterna.
84
Jämställdhetsmyndigheternas samarbete med
medborgarsamhället och forskarna
Främjandetavjämställdhetenmellankönenförutsättersamarbetepåbredbas
mellanmyndigheternaochmedborgarsamhället.Medborgarorganisationerna
ochandraaktörerimedborgarsamhälletharenviktigställningnärdetgäller
attfrämjajämställdhetenochförebyggakönsdiskrimineringen.Somgrund
förjämställdhetspolitikenbehövsocksåforskningsdataomkvinnorsochmäns
ställning.
Avjämställdhetsmyndigheternaharsärskiltdelegationenförjämställdhetsärendennärakontaktermedmedborgarorganisationernaochmedforskningsfältet.Deriksomfattandekvinnoorganisationernaärrepresenterade
idelegationenförjämställdhetsärendensompermanentasakkunnigaoch
mansorganisationernahardeltagitidelegationensverksamhetsedanslutet
av1980-taletgenommanssektionen.Delegationenförjämställdhetsärenden
harocksåtraditionellthaftettnärasamarbetemedgenus-ochjämställdhetsforskare;dettasamarbeteharfrämjatsspecielltavdelegationensforskningssektion.Efterorganisationsreformen2001harsamarbetetmellanaktörerna
inommedborgarsamhälletochforskarnaförsvåratsavresursbrist.
Iberedningenochverkställandetavregeringensjämställdhetspolitikbehövs
medborgarorganisationernassynpunkterochsakkunskap.Jämställdhetsenheten
hörmedborgarorganisationerochandraaktörerinommedborgarsamhället
bl.a.dåjämställdhetsprogramochlagstiftninggällandejämställdhetförbereds.Jämställdhetsombudsmannenförpåsammasättdiskussionerochhåller
kontaktmeddeaktörersomjämställdhetslagenföreskriver.Dessaärbl.a.
myndigheterna,arbetsgivarna,läroanstalternasamtarbetsmarknads-och
studentorganisationerna.
Minna–CentretförjämställdhetsinformationiFinlandinleddesinverksamhet2009.Centretbefrämjarförsindelattexpertisochforskningom
jämställdhetanvändsiförberedandetochbefrämjandetavjämställdhetspolitik.CentretärbelägetidetSamhällsvetenskapligadataarkivet(FSD)vid
Tammerforsuniversitet.TillMinnasuppgifterhörattsamlaochförmedla
informationochforskningomjämställdhetenmellankönensamtomprojektverksamhet.Centrettjänarenomfattandekundkretssåsommyndigheter,
politiskaaktörer,organisationer,studerande,forskare,mediasamtallasom
ärintresseradeavjämställdhetsfrågor.Minnasamarbetarbådemedinhemska
ochutländskaaktörer,isynnerhetmedEU:sjämställdhetsinstitut(EIGE).
85
4.
INTEGRERING AV KÖNSPERSPEKTIVET
4.1
INLEDANDET AV INTEGRERINGEN I FINLAND
Integreringavkönsperspektivetärenstrategigenomvilkenkönsperspektivetochmåletattfrämjajämställdhetinkluderasialltberedningsarbeteoch
beslutsfattandesomutförsavmyndigheter.Integreringavkönsperspektivet
harblivitenviktigdelavdenfinländskajämställdhetspolitikenunderde
senastetioåren.Regeringenharisittprogramföråren2007–2011förbundit
sigattmålmedvetetfrämjajämställdhetenialltbeslutsfattandeochsäkraatt
könsperspektivetintegrerasidecentralaprocessernainomstatsförvaltningen.
IntegreringenavkönsperspektivetiFinlandbaserarsigpåbådenationella
ochinternationellaförpliktelser.Detegentligastartskottetförintegreringen
skeddeiFinlandeftermittenav1990-taletmedFN:shandlingsprogramfrån
PekingochEU-medlemskapet.DåFinlandundertecknatFN:sdeklaration
ochhandlingsprogramfrånPekingförbandviossattanalyserakönsverkningarnaavbeslutochgranskavårhandlingspolitikfrånettkönsperspektiv.
Integreringenblevenviktigdelavregeringensjämställdhetsprogram19971999,somgenomfördemålsättningarnafrånPeking,ochdentogsmedsomen
målsättningocksåiföljandeprogramiLipponensIIregering.Sedermerahar
denetableratssomenavdecentralametodernaförattuppnåjämställdhet.
Grundtanken bakom integreringen, att myndigheterna har gemensamtansvarförattfrämjajämställdheten,hardockfunnitsredanlänge.
DeningårblandannatiCEDAW-konventionen,somFinlandratificerade
1986.Integreringeninkluderadesocksåidennationellajämställdhetslagen
(1986/609).IntegreringsprincipenharsedanAmsterdamfördraget(1997)
ocksåinkluderatsiEU:sgrundfördrag.Integreringenharocksåvaritencentral
delavunionenshandlingsplanerförattfrämjajämställdhetenmellankönen.
DessutomingårintegreringeniförordningarnaomEU:sstrukturfondersom
enprincipsomstyrplaneringochverkställande.
IFinlandingickintegreringensidéredaniregeringensallraförstajämställdhetsprogramibörjanav1980-talet.Åren1991–1992varensärskildförordning
ikraft,enligtvilkenvarjeministeriumskulleuppgöraenhandlingsplanför
jämställdhetenförattgenomförasyftetmedjämställdhetslagen.IFinlandhar
ettsystematisktjämställdhetsarbeteinomministeriernaalltsåinlettsrelativt
tidigt.Enligtbeslutetiregeringensjämställdhetsprogram(1997–1999)inleddesdeförstaintegreringsprojektenisexministerier(utrikes-,undervisnings-,
lant-ochskogsbruks-,arbets-,miljö-ochsocial-ochhälsovårdsministeriet).
Integreringsförpliktelsenenligtjämställdhetslagengälleralltbeslutsfattandebådepåriksnivåochpåregion-ochkommunnivå.Förkommunernasdel
86
finnsingensystematiskinformationomhurintegreringenavkönsperspektivet
harframskridit.Detfinnsdockuppgifteromnågragodaexempel.Exempelvis
VandaochUleåborgharfattatbeslutpåstrategisknivåomgenomförandeav
integreringen.IHelsingforsingårintegreringenavkönsperspektivetiuppgörandetavbudgetenochimångakommunerharkönsperspektivettillämpats
påenskildaverksamhetsområden,såsommotionsverksamheten.Kommunerna
harocksåfrämjatintegreringengenomattgodkännaEuropeiskadeklarationenförjämställdhetpålokalochregionalnivå.Deklarationenharenligten
uppgiftfrån2.9.2009godkäntsitiokommunerochlandskapsamtiFinlands
Kommunförbund3.
Ocksåriksdagenharsombeslutsfattareencentralrollnärdetgällerintegreringavkönsperspektivet.Integreringenbordevaraendelavriksdagens
beredningsarbete,såsomexempelvisutskottsbehandlingenavlagförslagoch
beredningenisambandmedhörandeavsakkunniga.Riksdagenkantillexempelfästauppmärksamhetvidvaletavdemsomhörsochvidhurjämntde
sakkunnigafördelarsigenligtkön.Enligtenfärskundersökningbeaktasinte
dessafrågorförnärvarandetillräckligtväliriksdagen.Detärdockskälatt
beaktaattberedarensuppgiftärattgebeslutsfattarnatillräckliginformation
ompropositionenscentralaverkningar.Därförärdetbästattbedömningen
avkonsekvensernaurettkönsperspektivgörsredanunderdenegentliga
beredningeniministerierna.Dåfårbedömningenocksåstörreinverkanpå
propositionensinnehåll.
4.2
HUR HAR INTEGRERINGEN AV KÖNSPERSPEKTIV
UPPFATTATS I FINLAND
JämställdhetenfrämjasiFinlandgenomendubbelstrategi.Denenadelenav
strateginärdentväradministrativajämställdhetspolitikenmedplaneringoch
genomförandeavspecialåtgärderförattundanröjahinderförjämställdheten.
Denandradelenärintegreringenavkönsperspektivetsomsyftartillsamma
målgenomattändrapåtillvägagångssättochprocesseripolitikochförvaltning.Syftetärattkönsperspektivetochmåletattfrämjajämställdhetentas
mediallmyndighetsverksamhet.Integreringenärenadministrativmetod
föratttamedkönsperspektivetidenpolitiskaprocessen.Dethandlaralltså
inteomt.ex.enskildajämställdhetsprojektinomolikasektoreravpolitiken.
Dennationellaverksamhetsidénmedintegreringavkönsperspektivet
baserarsigpåendefinitionavenexpertgruppvidEuroparådet1998.Med
integreringavkönsperspektivetavsesomorganisering,förbättring,utveckling
ochutvärderingavpolitiskaochadministrativaprocessersåattdesomsätteri
gångochgenomförprocessernasjälvainkluderarkönsperspektivetiallpolitik
ochallaförvaltningsåtgärderpåallanivåerochiallaskeden.Idennadefinition
avintegreringenhardetcentralaansettsvaraattförändraprocesserna,tamed
könsperspektivetiallverksamhetochattallaharansvarförgenomförandet.
Integreringensverksamhetsidébaserarsigocksåpådefaktorersompåverkar
3
Esbo, Helsingfors, St Karins, Kuopio, Lahtis, Uleåborg, Åbo, Vanda, Österbotten och Nyland.
87
jämställdhetenmellankönenhorisontalt:enförutsättningförattjämställdhetenskallavanceraärattkönsperspektivetbeaktaspåallapolitikområden.
Integreringenharuppfattatssomettsättattbrytakönsneutrala(t.o.m.
könsblinda)tillvägagångssätt.Föremåletförintegreringenharvaritdecentrala
processernaistatsförvaltningen:lagstiftningsarbetet,uppgörandetavbudgetförslag,resultatstyrningen,personalpolitiken,statistikföringochviktiga
projektochprograminomstatsförvaltningen.
Underdetsenastedecennietkanintegreringenavkönsperspektivetanses
hautvecklatsfrånatthavaritmeraprincipiellttillattblimerapragmatiskt.
Frånenallmänskyldighetattfrämjajämställdhetenochenskildamålsättningar
förolikaministerierharutvecklingengåttmotennoggrannaredefinitionav
ansvarochåtgärdersomgällerenskildaprocesser.Strävanharvaritattgöra
integreringenmeraförpliktigandegenomattinkluderaenskyldighetattbeakta
könsperspektivetiolikaanvisningarochdirektivinomstatsförvaltningen.
Ocksådetermersomanvändsharförändrats.Förettpardecenniersedan
talademanomprincipenomgenomgåendetema(förfrämjandeavjämställdheten).Termenanvändesisynnerhetinomundervisningen,därmantalade
omattolikaprinciperförfostran(inkl.jämställdheten)skullegenomförasi
undervisningenintegrerat,ellersomgenomgåendetemaiolikaläroämnen.
Integreringsprincipenleddedockiblandtilldetattfråganintetogsuppordentligtnågonstans.Islutetav1990-taletvillemanfåennyfinsköversättning
avdetinternationellagendermainstreaming ochbörjade påfinskaanvända
termen”sukupuolinäkökulmanvaltavirtaistaminen”,påsvenskaintegrering
avkönsperspektivet.
IFinlandharintegreringenfrånbörjanhandlatomattmedvetetbeakta
bådakönensperspektivvidberedningenavärendenochvidbeslut.Manhar
betonatattdetbådeikvinnorsochmänslivkanfinnassärskildalivssituationer,
behovochomständighetersombörbeaktas.Könsperspektivettarframdessa
ochåtgärdernakanberedassåattdeärtillnyttaförbådemänochkvinnor
ochökarjämställdheten.Vidintegreringenmåstemanoftaanvändastatistiskakategorierförkvinnorochmänochdessakandöljabådemångfaldennär
detgällerpersoneravsammakönochandraviktigafaktorerochskillnader
somkarakteriserarmänniskor.Detärdockocksåviktigtatttauppattdet
förutomeventuellaskillnadermellankönenocksåfinnsskillnaderinomgrupper,såsomskillnadersomharattgöramedålder,densocialaställningenoch
livssituationensamthurolikafaktorerpåverkarkorsvis.
Integreringenbidrartillgodförvaltningochtillettbeslutsfattandesom
bättrebetjänarmedborgarna.Måletärattbättreberedaärendenochfatta
sådanabeslut,somgerönskadeverkningarochsomundvikerindirektkönsdiskriminering.Närmanvidberedningenanalyserarärendenafrånkönsperspektivkommerdetoftaocksåframandraviktiganyasynvinklarpåärendet.
Närkönsperspektivetlyftsframiberedningshandlingarnablirförvaltningen
meratransparent.
88
4.3
INTEGRERINGEN AV KÖNSPERSPEKTIVET I
STATSFÖRVALTNINGENS KÄRNPROCESSER
IntegreringenavkönsperspektivethariFinlandkoncentreratpåattförändra
kärnprocessernaiförvaltningensåattkönsperspektivetskullebeaktasidessa
processer.Strävanharvaritattinkluderakönsperspektivetsomendeliförvaltningenstillvägagångssätt.Integreringenavkönsperspektivetharhittills
utvecklatsspecielltinomlagstiftningen,budgeten,projektochprogram,resultatstyrningensamtstatistikföringenochinformationsinsamlingen.Också
inompersonalpolitikenharmangåttinförattmerabeaktakönsperspektivet,
mendettaärändåmeraettkärnområdeförjämställdhetsplaneringänför
integreringavkönsperspektivet.
Närdetgällerprocessernapåstatsrådsnivåharintegreringenframskridit
bästiberedningenavlagstiftningenochuppgörandetavbudgeten,förvilka
direktivpåstatsrådsnivåuppgjorts.Ideandraprocessernahållerdirektiv,
praxisochmetoderpåattutarbetas.Systematiskuppföljningharhittills
utvecklatsochgenomförtsendastförlagstiftningenochbudgeten.
Utvärdering av lagstiftningens könskonsekvenser
Utvärderingavlagstiftningenskönskonsekvenserharingåttijämställdhets-
ochregeringsprogrammensedan2003.Iberedningenavlagstiftningpåstatsrådsnivåharkönsperspektivetingåttsedan2004.Ianvisningarnaföruppgörandeavregeringspropositioner(2004)konstaterasattipropositionernaockså
börredogörasförkonsekvensernafrånkönsperspektiv.Enligtanvisningarna
betyderutvärderingenavkönskonsekvensernailagberedningenattmanpå
förhandförsökerutredalagenskonsekvenserförkvinnorochmänsåattdet
vidtillämpningenavlageninteskalluppståindirektadiskriminerandekönskonsekvenser.Lagberedarnauppmanasskiltfästauppmärksamhetvidkönskonsekvensernanärdetgällerlagförslagsompåverkarhushållochsocialskydd.
Utvärderingenavkönskonsekvenserharinkluderatsocksåidekompletterandeanvisningarnaomutvärderingavlagförslag(2007).Enligtanvisningarna
skallmananalyserahurdenlagstiftningsomärunderberedningpåverkar
kvinnorochmänisamhälletochderasställning.Ienhandboksomsocial-och
hälsovårdsministerietgjortupp(2003)gesklaraochkonkretaanvisningar
förhurenutvärderingavkonsekvensernafrånettkönsperspektivskallgöras
ochomgrundernaförutvärderingen.
Denförstautvärderingenavkönskonsekvensergjordesår2000dåarbetsavtalslagenändrades.Videnutvärderingsomgjordesiefterhandfästesuppmärksamhetblandannatvidattlagenintejustfördemedsignågralösningar
närdetgälldeproblemenmedattkombineraarbets-ochfamiljelivochde
tidsbundnaarbetstagarnasställning.Ettbraexempelpåanalysavlagstiftningenskönskonsekvenserärreformenavarbetarskyddslagen(2002),vidvars
beredningkönsperspektivetbeaktadesfrånförstabörjan.Vidberedningensom
gjordesaventrepartskommittéutvidgadesdentraditionellauppfattningen
omarbetarskyddfråndemansdomineradebranschernassäkerhetsrisker(bl.a.
89
arbetsolycksfallochdödlighet)ocksåtillriskersomärtypiskaförkvinnliga
arbetstagareochkvinnodomineradebranscher(bl.a.trakasserierochutmattning).Enanalyseringavkönskonsekvensernaietttidigtskedeförbättrade
propositionensinnehåll.
Detärtillsvidareintesärskiltvanligtattenanalysavkönskonsekvensernagörsförregeringspropositioner.Åren2007–2009analyseradeskönskonsekvensernaenligtuppföljningarförendastenknapptiondedelavlagförslagen.Cirka85procentavpropositionernasaknarheltettomnämnandeav
könskonsekvenser.Justitieministerietsprogramförbättrelagstiftning,som
fästeruppmärksamhetvidantaletkonsekvensbedömningarilagberedningen
ochvidderaskvalitet,kaniframtidenledatillattutvärderingavkönskonsekvensergörsoftare.
Könsperspektiv i budgeten
Förpliktigandeanvisningaromintegreringavkönsperspektivetibudgeten
harsedan2006ingåttifinansministerietföreskriftomverksamhets-och
ekonomiplaneringsamtomuppgörandeavram-ochbudgetförslag.Iföreskriftenkonstaterasattimotiveringentillhuvudtitelibudgetförslagetbör
presenteras”ensammanfattandegranskningavverksamhetsomhänförsigtill
budgetpropositionenochharbetydandekönskonsekvenser”.Dettaförutsätter
attministeriernagårigenomverksamhetenutgåendefrånettkönsperspektiv.
Medbudgetpropositionenskönsperspektivavsesexempelvisattförvaltningsområdetsstrategi,målsättningar,verkningarochåtgärderisamband
meduppgörandetavbudgetengranskasocksåfrånkönsperspektiv.Arbetet
utförspåinitiativavdetjänstemänvidministerietsomansvararfördeolika
innehållsområdena.Detjänstemänsomansvararförbudgetenförsäkrarsig
omattdecentralaiakttagelsernaskrivsinibudgetförslaget.Denegentliga
analysenavkönskonsekvensernagörsnärdenverksamhetsomingåribudgetsförslagetberedsochsärskiltvidberedningenavdelagarsomangerhur
medlenfördelas(des.k.budgetlagarna).
Någranoggrannareskriftligaanvisningarharhittillsintegettsomhurkönsperspektivetskallbeaktasvidsammanställandetavbudgeten.Ministerierna
hardärförgjortregistreringenpådetsättsomdeansettlämpligt.Introduktion
iämnetharordnatsochkommerocksåiframtidenattordnasfördetjänstemänsomansvararförbudgeten.
Isambandmeduppgörandetavbudgetförslagetförår2009utvärderades
hurkönsperspektivethadebeaktatsiministeriernasförslag.Avbudgetförslagen
för2007–2009framgickattendelavministeriernagjordedenregistrering
avkönskonsekvensersomnämnsiföreskriftenmeraomfattandeänandra.
Situationenharförbättratsfrånårtillår,mentrotsdetnämndeendasthälften
avministeriernakönskonsekvenserna,jämställdhetsmålenochmetodernaför
attuppnådemförsittförvaltningsområdeibudgetförslagetför2009.
IFinlandharintegreringenavkönsperspektivetsnararekoncentreratpå
atttamedkönsperspektivetibudgetensberedningsprocessochintepåatt
90
analyserakönskonsekvensernaavbeslutenomanslagenibudgeten.Hittills
hardenendaanalysenavbudgetenskönskonsekvensergjortsförsocial-och
hälsovårdsministerietshuvudtitelår2005.Vidutredningengranskadesministerietshuvudtitelsdirektakönskonsekvenser,blandannatinkomstöverförelser
ochfinansieringenavdem.Dylikautredningarskulleocksåpåandraförvaltningsområdengevärdefulltilläggsinformationsomstödföruppgörandetav
budgeten.
Könsperspektivet i projekt och program
Atttamedintegreringenistatsförvaltningensprojekt-ochprogramarbete
bleventyngdpunktiintegreringenförförstagångeniVanhanensIIregeringsprogram.Projektochprogrampåverkaroftadirektmedborgarnaslivoch
dekanocksåhabetydandekönskonsekvenser.
Statsrådetövergickunderregeringsperioden2003–2007tillenverksamhetsmodellmedprogramledarskap.Encentraldelavdetärdeomfattandetväradministrativapolitikprogrammensomverkställerregeringens
politiskamålsättningar.Förfrämjandetavintegreringenavkönsperspektivetharpolitikprogrammennärdetgällerprojektarbetetvaritdetviktigaste
delområdet,ochåtgärderharocksåkoncentreratspådetidetvåsenaste
jämställdhetsprogrammen.
IVanhanensIregeringspolitikprogramgenomfördesintegreringenavkönsperspektivetdelvisipolitikprogrammetförMedborgarinflytande.Programmet
lätgöraenutredningförfemavsinaprojektförattutredahurintegreringen
avkönsperspektivetlyckatsochpåbasisavdetsammanställdesenarbetsbokförprojektgenomförare.Måletvaratthjälpaaktörernaattdefinierasina
projektsbetydelseförfrämjandetavjämställdhetenochgeidéerförarbetet.
Könsperspektivetfannsintefrånbörjanklartmedipolitikprogrammen,och
detvisadesigvarasvårtattiefterhandkoppladettillprogrammen.Processen
visadeattintegreringenavkönsperspektivetlyckasbästnärdetbeaktasredan
iplaneringsskedet.
Iregeringenspågåendejämställdhetsprogramharbeslutatsattvarjeministeriumbörintegrerakönsperspektivetipolitikprogrammenochdessutomi
minstettviktigtprojekt.Avsiktenärattministeriernautnyttjardeerfarenheterdefåravdettaarbetetillattgranskapraxisiprojektarbetetutgående
frånettkönsperspektiv.Integreringenavdeprojektsomministeriernavalt
följsuppsomendelavuppföljningenavjämställdhetsprogrammet.
Integreringen av könsperspektivet i resultatstyrningen
ResultatstyrningharidrygttioårtillämpatsiFinlandsstatsförvaltning.Med
hjälpavresultatstyrningenkanintegreringenavkönsperspektivetutvidgasfrån
ministeriettillförvaltningsområdetsverksamhet.Attutvecklaresultatstyrningenfrånkönsperspektivharvaritenavtyngdpunkternaiintegreringeni
detvåsenastejämställdhetsprogrammen.
91
Social-ochhälsovårdsministerietharfungeratsompilotministeriumför
utvecklandetavresultatstyrningspraxis.SHMharkrävtattverkenochinrättningarnapåförvaltningsområdetgöruppplanerförintegreringenavkönsperspektivet.Dettamålharännuinteheltuppfyllts,eftersomflerainrättningar
saknarenplanochdeplanersomgjortsvarierarbådeifrågaomkvalitetoch
omfattning.Arbets-ochnäringslivsministerietharförsindelförpliktigat
sinainstanserattutsepilotprojektdärkönsperspektivetbeaktas.Närdet
gällerresultatstyrningenfördeandraministeriernaharkönsperspektivet
beaktatsnärmastnärdetgällerstatistikföringavpersonalen,vilketocksåär
obligatorisktenligtStatskontoretsanvisningarförverksamhetsberättelsen.
Detärskälattiframtidenförbättraintegreringenavkönsperspektivetinom
resultatstyrningen,blandannatgenomattsammanställaexempelpågod
praxisfrånministeriernaochgenomattordnautbildning.
4.4
KÖNSPERSPEKTIVETS BEAKTANDE I POLITIKENS
INNEHÅLL
Dåintegreringavkönsperspektivetförverkligaspåverkardetocksåpolitikens
innehåll.Strävanärattberedaochgenomföraenkönssensitivpolitikinomalla
förvaltningssektorer.Förattresultatskallnåssnabbareharkönsperspektivet
införtsinteendastiprocesserochstrukturerutanocksådirektipolitikens
innehåll,exempelvisinågraprojektinomstatsförvaltningensomärviktigast
medtankepåjämställdheten.Tilldemhörblandannatdepolitikprogram
somdetvåsenasteregeringarnapåbörjat,kommun-ochstrukturreformenoch
någrautvecklingsprojektinomsocial-ochhälsovårdspolitiken.Dettaarbete
harhittillsgjortspunktvisochreaktivt,mendeerfarenhetervifåttavdet
harhjälpttillattutvecklaprocessernaförintegreringen.
Någraministerierharförsöktfåkönsperspektivetstarkaremedigenomförandetavvissapolitikområden.Tilldemhörblandannatutrikesministeriets
utvecklingspolitik,ivarsolikapraxisocholikanivåerkönsperspektivetredan
längefunnitsmedsomentvärgåendeaspekt.
4.5
INTEGRERINGENS STRUKTURER, AKTÖRER OCH
RESURSER INOM STATSFÖRVALTNINGEN
Åtgärdernaförattintegrerakönsperspektivetiregeringensjämställdhetspolitik
harhittillskoncentreratshuvudsakligenpåstatsrådet,ävenomskyldighetenatt
integrerakönsperspektivetenligtjämställdhetslagengällerallamyndigheter.
Ministeriernaharsamarbetatidearbetsgruppersomberederochföljerupp
regeringensjämställdhetsprogram.Tillämpningenavkönsperspektivethar
inteännublivitnågonbeståendedelavministeriernasverksamhet.Församordningenavintegreringenpåstatsrådsnivå–planering,styrning,utbildning
ochuppföljning–svararjämställdhetsenheten,somärplaceradvidsocial-och
hälsovårdsministeriet.
92
Integreringsarbetet i ministerierna
Jämställdhetslagenförpliktigarvarjemyndighet,ocksåenskildatjänstemän,
attfrämjajämställdhetensystematisktochmålinriktat.Ministeriernaäralla
ansvarigaförattdettamåluppfyllsmedhjälpavintegreringen.Ministerierna
hardockendastknapparesurserochstrukturerförintegreringen.Ibefattningsbeskrivningarnanämnssällanfrämjandeavjämställdheten,förutom
iuppgifternainompersonalförvaltningen.Tjänstemännenharihuvudsak
genomförtintegreringenvidsidanavsittövrigaarbete,t.o.m.pågrundav
personligtintresse.Detharocksåvarittypisktattfrämjandetavjämställdhetensköttssomskildaprojekt,placeratsutanförförvaltningenochdärmed
utanförministerietshuvudsakligaverksamhet.Ijämställdhetsplanernahar
ministeriernakoncentreratsigpådenpersonalpolitiskajämställdheten,och
deharintebehandlatutvecklingavförvaltnings-ochtillvägagångssätt.
Detärviktigtattförvaltningsområdetssakkunnigatjänstemänärmedvetnaomhurettbeslutellerettärendesomärunderberedningpåverkar
jämställdheten.Enenskildtjänstemanellerarbetsgruppärinyckelställning
närkönsperspektivetintegrerastillexempelsåattkonsekvensernaförmän
ochkvinnorutredsinomlagberedningenellersåattkönsperspektivetbeaktas
iettpågåendeprojekt.
Regeringensjämställdhetsprogram2008–2011förutsätterattministerierna
grundaroperativajämställdhetsarbetsgrupper.Arbetsgruppernastärker
genomförandetochuppföljningenavintegreringeniministerierna.Deras
uppgiftärattöverförakoordineringsansvaretförintegreringenavministeriernasverksamheterfrånSHM:sjämställdhetsenhetochenskildatjänstemän
vidministeriettillhelaorganisationen.
Framtillhösten2010hadetioministeriergrundatjämställdhetsarbetsgrupperelleromorganiseratsinredanbefintligajämställdhetsgruppsåattdenfått
iuppgiftattfrämjajämställdheteniverksamhetenienlighetmedregeringens
jämställdhetsprogram.Vidsidanavintegreringenavkönsperspektivetingårdet
imångaministerieriarbetsgruppensuppgiftocksåattfrämjalikabehandling
ochattgörauppelleruppdateraenpersonalpolitiskjämställdhetsplan.Många
arbetsgrupperverkariaktivväxelverkanmedministerietsledning,vilketockså
ärenförutsättningförattdeskalllyckasmedsittarbete.Exempelvissocial-
ochhälsovårdsministerietocharbets-ochnäringslivsministeriethargoda
erfarenheteravsinajämställdhetsgrupper.Organiseringenavintegreringen,
klarläggandetavansvaretiministeriernaochuppbyggandetavettsamarbete
mellanministeriernastärkerjämställdhetskunnandet.
Det tväradministrativa samarbetet
Integreringenberörallaministerierpåsammasätt.Därförhargemensamma
arbetsgrupperförministeriernaenviktigrollsomdiskussionsforumochför
utbyteavkunskapmellanministerierochmellanministeriernaochjämställdhetsenhetensomsamordnarintegreringen.Uppföljningsarbetsgruppen
förregeringensjämställdhetsprogramvarframtillvåren2010detenda
93
tväradministrativasamarbetsorgansomstyrdeochföljdeuppverkställandet
avintegreringen.Dessutomkommerministerarbetsgruppenförförvaltningen
ochdenregionalautvecklingensamtkanslichefernaattregelbundetbehandla
integreringensframskridande.Dettaförbättrarmärkbartdentväradministrativastyrningenavintegreringenochstärkerverkställandet.Nätverketav
jämställdhetsgruppervidministeriernainleddesinverksamhetvåren2010.
Nätverketsamlarihoptjänstemänsomarbetarmedjämställdhetsarbeteinom
ministeriernaförattutbytainformationomerfarenheterochgodpraxis.
Jämställdhetsenheten som samordnare av integreringen
Varjeorganisationbärsjälvansvaretförattkönsperspektivetintegrerasi
verksamheten.Jämställdhetsenhetensomärplaceradvidsocial-ochhälsovårdsministeriet,genomföralltsåinteintegreringiministerierna,kommunerna,forskningsinstitutenelleriandradelaravsamhället.Dessuppgiftär
attplanera,koordineraochstödaandramyndighetersarbetemedattintegrera
könsperspektivet.Enhetenkoncentrerarsigsärskiltpåstatsrådetsverksamhet.
Regeringsprogrammen,regeringensjämställdhetsprogramochjämställdhetslagenangerdetallmännamåletförintegreringen.Jämställdhetsenheten
planerarochutvecklarmetoderförattuppnådessamål.Enhetensträvar
efterattpåverkaprocessernaistatsrådetochministerietochutveckladem
såattkönsperspektivetbeaktas.Integreringensmålärattförbättracentrala
föreskrifterochregler,inteattgenomföraundantagsförfarandenellerenstaka
jämställdhetsprojekt.
Jämställdhetsenhetenproducerarsomstödförintegreringenutbildning,
handböcker,anvisningarochutredningarförministerierna.Syftetärattmed
hjälpavdemökainformationen,förändraattitydernaienpositivriktningoch
ökakunnandet.Enhetengerocksåimånavmöjlighetstödochrådgivningtill
organisationerutanförstatsrådet.
Information och statistik som grund för integreringen
Förfrämjandeavjämställdhetenochintegreringenbehövssomstödbaskunskap
omsamhället,kännedomomförvaltningsprocesserna,kunskapomjämställdhet
ochstatistiksomärspecificeradenligtkönsamtkönssensitivaforskningsdata.
Attavståfrånstatistikenskönsneutralitetärenavförstamålsättningarnaför
integreringen.Utanstatistiskauppgifterochanalysersomärspecificerade
enligtkönärdetomöjligtattgörautvecklingsarbeteochföljamedförändringen.
Behovetavinformationomjämställdhetenmellankönenharökatochden
informationsomfinnstillförfogandeharökatblandannatgenomundersökningarocholikaprojekt.Iregeringensjämställdhetsprogram(1997–1999och
2003–2007)villemanstödjainkluderandetavkönsperspektivetistatistik
ochkunskapsproduktion.
Deninformationsombehövsförattutvecklaochföljauppintegreringen
avkönsperspektivetharinsamlatsfrånolikaförvaltningsområdensochforskningsanstaltersutredningar,statistikochundersökningar.Underdesenaste
94
årenharinformationenblivitbättre,eftersommanfråndenkönsneutrala
statistikföringenalltoftareövergåtttillstatistiksomspecificerarmänoch
kvinnor.Enstordelavdeforskningsanstaltersombetjänarministerierna
producerardockfortfarandeintetillräckligtmedspecificeradinformation.
Ettproblemärocksåattdetfinnsbristerianalysenavstatistikuppgifterna
ochslutledningarna.Därigenomblirocksååtgärdernakönsneutralaochkan
inteallokerastillräckligtväl.
Utbildning och andra anvisningar om integrering av
könsperspektivet
Könsperspektivetärännuettokäntämneförmångatjänstemänochdärför
behövsmerainformationochutbildning.Temanförutbildningharvaritbland
annatintegreringavkönsperspektivetibudgeten,analysavkönskonsekvensernailagberedningen,ochkönetsbetydelseistatistiken.
Anvisningarharutarbetatssomstödförtjänstemännensintegreringsarbete.
ViktigastavdemtordefortfarandevaradenhandboksomSHMsammanställt
somstödföranalysavkönskonsekvenser.Denutarbetadesursprungligenför
lagberedningensbehov,mendenharvisatsigvaraanvändbarsomverktygockså
förberedningenavandraprojektochåtgärder.Särskildaanvisningarharockså
utarbetatsförolikafall,blandannatfördemsomgenomförkommun-ochservicestrukturreformenochförpolitikprogrammen.Endelavministeriernahar
ocksåegnaintegreringsanvisningar.Iinrikesministerietslikabehandlingsplan
ingårexempelvisanvisningaromhurkönskonsekvensernaskallanalyserasi
beredningenavdeanvisningarsomgällerlagstiftningenochförvaltningsområdet.
Projekt som handleder i användning av könsglasögonen
Integreringenpåstatsrådsnivåfick2007–2008enextraresursgenomtvåtidsbundnaprojekt,”Könsglasögonen”,somfinansieradesavEU-kommissionens
program”Progress”.Projektetanordnadeivarjeministeriumutbildning,åt
bådeministerietsledningsgruppochtillhelapersonalen.Dessutomutvecklade
projektetenwebbtjänstochbroschyromintegrering.Projektenstöddeuppstartandetavministeriernasjämställdhetsarbetsgrupperochbefästandetavderas
verksamhetochutveckladeenwebbserviceochenhandbokomintegreringav
könsperspektivet.Underprojektensgånginleddesblandannatarbetetmedatt
planeraenstrategipålängresiktförintegreringenochettuppföljningssystem
utarbetades.Projektetkundeocksåerbjudaministeriernaindividuelltstöd.
Särskiltgrundandetavjämställdhetsgrupperkombraigång,närledningsgruppernaochmedlemmarnaiarbetsgruppernavidutbildningarnaficktillläggsinformationomändamåletmedochgenomförandetavderasverksamhet.
Genomprojektenfickintegreringenmerasynlighetochnåddeenmycket
störregrupptjänstemänäntidigare.Ipraktikengavprojektenstödochredskap
förministeriernasjämställdhetsarbeteochförbandocksåorganisationernas
ledning.Efterattprojektennuavslutatsfinnsettstortbehovavmotsvarande
verksamhet.
95
4.6
INTEGRERINGENS UPPFÖLJNING OCH
UTVÄRDERING AV GENOMFÖRANDET
Underdesenasteårenharspecielluppmärksamhetfästsviduppföljningen
avhurintegreringengenomförts.Särskiltnärdetgällerlagberedningenoch
budgetenharmanförsöktproducerajämförandeinformationomhurintegreringengenomförtsiministerierna.Systematiskamekanismerföruppföljningen
hålleremellertidförstnupåattutarbetas.SHM:sjämställdhetsenhetansvarar
förinsamlingenavallmännauppföljningsuppgifter.Enligtgrundprincipenför
integreringenbordedeinstansersomsvararförnyckelprocessernainomstatsförvaltningendockförsindelocksåsvaraföruppföljningen.Detärnaturligt
attministeriernaåläggsansvaretförendelavuppföljningen.
Jämställdhetsenhetenharunderdesenasteårenföljtmedistoradrag
hurintegreringenavkönsperspektivetgenomförtsilagberedningenochi
uppgörandetavbudgeten.Enhetenharförlagberedningensdelföljtmed
påårsnivåihurstordelavregeringenspropositionerkönskonsekvenserna
skiltspecificerats.Dennaandelharunderdesenasteårenvaritjustunder
tioprocent.Problemetmeduppföljningenärblandannatattdengällerden
slutligapropositionenochintehelaberedningsprocessen.Avdennaorsakär
detintemöjligtattfåuppgifteromhurkönskonsekvensernaanalyseratseller
vadsomhindratattenanalysgjorts.Jämförelseuppgifternafinnsdessutom
perpropositionochinteperministerium,ochdetärdärförbesvärligtattgöra
enjämförelsemellanministerierna.Avsiktenärattuppföljningeniframtiden
skallblimerakvalitativochmanocksåskallutvärderaivilkapropositioner
enanalysavkönskonsekvensernahadebehövts.
Ifrågaomuppgörandetavbudgetenharstatsrådetsbudgetpropositiontill
riksdagenföljts.Enligtfinansministerietsföreskriftskallförvarjehuvudtitel
finnasenanalysisammandragöververksamhetersomharbetydandekönskonsekvenserochsomhängerihopmedverksamhetibudgetpropositionen.
Detharblivitvanligareattministeriernagörsådanasammandragefteratt
föreskriftenträddeikraft(2006).
Jämställdhetsenhetenharpåenallmännivåföljtmedhurkönsperspektivet
beaktatsidetväradministrativapolitikprogrammen.Närdetgällergenomförandetavpolitikprogrammenharkönsperspektivethittillsintebeaktats
tillräckligt.Uppföljningenavövrigintegreringavkönsperspektivetharskett
somendelavuppföljningenavregeringensjämställdhetsprogram,ochuppföljningsuppgifternaharistorutsträckningvaritberoendeavministeriernas
egenutvärdering.Iframtidenärdetnödvändigtattutvecklaenenhetlig
praxisföruppföljningenblandannatföruppföljningavprojektochprogram
samtresultatstyrning.
96
5.
BESLUTSFATTANDE
Attökaandelenkvinnoridetpolitiskabeslutsfattandetharredanlängevarit
enavmålsättningarnaförregeringensjämställdhetspolitik.Ettjämställtoch
demokratisktbeslutsfattandeförutsätterattmänochkvinnorharlikamöjligheterattdeltaibeslutsfattandetinomolikasektorer.Idettakapitelgranskas
regeringensjämställdhetspolitiskamålgällandedetpolitiskaochekonomiska
beslutsfattandetochhurdeharuppfylltsunderdetsenastedecenniet.Fastän
uppmärksamhetenriktashuvudsakligenviddesenastetioårenbeaktasockså
tideneftermittenav1990-talet,dåkvotbestämmelsenijämställdhetslagen
träddeikraft.
Mångaavregeringensmålharkoncentreratpåatthöjaandelenkvinnliga
representanterpåbeslutsfattandetsolikanivåer.Attdebådakönenärjämnt
representeradeibeslutsfattandetärjuenviktigdelavdemokratin.Vidsidan
avdekvantitativajämställdhetsmålenhardockunderdesenasteårenockså
merakvalitativafrågorisambandmedjämställdhetenibeslutsfattandetlyfts
framiregeringenspolitik.Tilldemhörintegreringenavkönsperspektiveti
beslutsfattandetochfrämjandeavdemokratiochmedborgarinflytande.Likaså
ärdetviktigtattfästauppmärksamhetvidkönsperspektivetdåmanfrämjar
minoritetsgruppersmöjlighetertilldeltagande.
5.1
JÄMSTÄLLDHETSPOLITISKA LINJEDRAGNINGAR
OCH LAGSTIFTNING SOM GÄLLER
BESLUTSFATTANDET
Påregeringsprogramnivåtogsjämställdhetenibeslutsfattandetförstagången
uppiJäätteenmäkisregeringsprogram(17.4.2003–24.6.2003),därenökning
avantaletkvinnoridetpolitiskaochekonomiskabeslutsfattandetnämndes.SammaomnämnandeöverfördestillVanhanensIregeringsprogram.
IVanhanensIIregeringsprogram(2007–)somocksåKiviniemisregering
genomför,nämnssommålattkvinnorskarriärutvecklingochkvinnligtledarskapskallfrämjassystematisktbådeidenoffentligaochidenprivatasektorn.
Attökaantaletkvinnorinombeslutsfattandethartagitsmediregeringens
allatrejämställdhetsprogramsomgranskashär.I regeringens jämställdhetsprogram 1997–1999 nämnssommålgällandebeslutsfattandetattkvinnornas
påverkningsmöjligheterskallökasijord-ochskogsbruket,attmöjligheternaatt
göradetstatligastödettillkvinnoorganisationernabeståendeskallutredassamt
attandelenkvinnorideledandeorganenförstatensaffärsverkochstatsbolagen
97
somtillsätts1997–1999skallökastill30procent.Dessutomnämnsfrämjande
avpåverkningsmöjligheterförkvinnorsomhörtillminoritetsgrupper.
I jämställdhetsprogrammet 2004–2007betonadesenökningavandelenkvinnoridetpolitiskabeslutsfattandetsåattolikapolitiskagrupperuppmuntras
attökaandelenkvinnligakandidaterförbådeinhemskaochinternationella
förvaltningsorganochorganpåEU-nivå.Dessutomhadeprogrammetsom
målattökaandelenkvinnoridenhögstaledningenförstatsförvaltningenoch
attökaandelenkvinnoristatsbolagensochstatligaintressebolagsstyrelser
till40procent.
Ijämställdhetsprogrammet2008–2011 koncentrerasdemålsättningarsom
gällerbeslutsfattandetillkvinnorskarriärutvecklingochkvinnligtledarskap.
Måletattökaandelenkvinnoristatsbolagsochstatligaintressebolagsstyrelser
till40procentnämnsfortfarande.Dessutomnämnsendialogmeddenprivatasektornförattfrämjakvinnorskarriärutveckling.Uppmärksamhetfästs
ocksåvidattökaandelenkvinnoristatsförvaltningensledning,liksomvidatt
sammanställamerexaktastatistiskauppgifteromkvinnorskarriärutveckling
ochkvinnligtledarskap.
JämställdhetenibeslutsfattandetochbeslutsberedningeniFinlandhargått
framåt,utomgenommålochåtgärderiregeringsprogrammenochregeringens
jämställdhetsprogram,ocksåtackvarelagstiftningen,särskiltjämställdhetslagen.Tilldeviktigastelagstiftningsreformernapådettaområdehörkvotbestämmelsenijämställdhetslagen,somträddeikraft1995.Dengällerbåde
statligtochkommunaltbeslutsfattande.
5.2
REPRESENTATIVT POLITISKT BESLUTSFATTANDE
Definländskakvinnornaärrelativtvälrepresenteradeidetrepresentativa
politiskabeslutsfattandet.Iinternationellajämförelser4placerarsigFinland
påtopplatsernamättiandelenkvinnligariksdagsmän(40%år2010).Ocksåi
kommunfullmäktigeharkvinnornasandelökattillnästan37procent.Finlands
förstakvinnligapresident,TarjaHalonen,tillträdde2000ochhennespågående
andrapresidentperiodfortsättertill2012.
Dethardockintevaritnågonsjälvklarhetattantaletkvinnoripolitiken
ökat,utandetharkrävtpolitiskviljaochkonkretaåtgärder.Exempelvisdå
AnneliJäätteenmäkisregeringbildades2003fästessärskilduppmärksamhetvidenjämnrepresentationavkvinnorochmän,ochdåutnämndesför
förstagångenlikamångakvinnorochmäniregeringen.Dessutominskrevsi
regeringsprogrammet2003–2007måletattökaantaletkvinnoridetpolitiska
beslutsfattandet.
Detpolitiskabeslutsfattandetharunderdesenastedecenniernakvantitativt
utvecklatsmotmerajämställdhet,dåkvinnornasandelavbådekandidateroch
invaldaharökat.Dettaharskettutannågrakvoterilagstiftningen.Såsom
4
98
Jämförande statistikuppgifter på EU-nivå om könens jämställdhet i det politiska beslutsfattandet finns i EU:s
statistikdatabank om beslutsfattande (Database on women and men in decision-making positions, http://
ec.europa.eu/social/). För den nyaste nordiska utredningen om ämnet, se delen om Finland i projektet Kön och
makt i Norden, Hart, Kovalainen, Holli, 2009.
konstaterasislutrapportenöverjämställdhetsprogrammet2004–2007har
regeringeningadirektamedelförattpåverkat.ex.partiernaskandidatuppställning.Regeringenkandockväckadiskussionochupprätthållajämställdhetstematocksåisambandmedkandidatuppställningenförvalen.Dessutom
kanenjämnrepresentationavkvinnorochmäniregeringenpåverkasdirekt
genompolitiskabeslut.
Regeringen
Iregeringarnaharandelenkvinnorunderdesenastetioårenfortgåendevarit
över40procent.IVanhanensIIregeringstegkvinnornasandeltill60procent,
vilketärmerännågonannanstansivärlden.
Denfördelningavministerportföljernaenligtkönsomvaritrådandeunder
fleradecennierbörjadeluckrasupppå1990-talet.Dåutnämndest.ex.för
förstagångenkvinnortillförsvarsministerochutrikesminister.Ijuni2010
valdesdenandrakvinnligastatsministerniFinland.Förstefinansministerns
uppgifterhardockändåalltidsköttsavenmanligminister.
Numerapåverkasregeringensarbeteocksåavdepolitiskastatssekreterarna,sombistårministrarnameduppgiftersomgällerpolitiskstyrningoch
beredningavärenden.Idennuvaranderegeringenharförutomstatsministern
tioministrarenstatssekreterare.Avsammanlagtelvastatssekreterareärfem
kvinnor.Statssekreterarnaharbetydandepolitiskmakt,ochdärförärdet
viktigtattenjämnrepresentationavmänochkvinnorpåstatssekreterarposternatryggas.
Enjämnkönsfördelningiministerutskottenärocksåviktig.Idennuvarande
regeringensministerutskottharutrikes-ochsäkerhetspolitiskaministerutskottetochEU-utskottetenjämnfördelningavkvinnorochmän.Kvinnornas
andelifinansutskottetär33%och25%idetfinanspolitiskaministerutskottet
(seStatistikbilagan).
Riksdagsvalet
Kvinnornasandelavriksdagsvalkandidater,avantaletavgivnarösterochantalet
platseririksdagenärfortfarandelägreänmännens.IFinlandanvändsingen
kandidatkvot,menmångapartierharändåsinaegnarekommendationeromatt
mänochkvinnorskavarajämntrepresenteradeblandkandidaterna.Partiernas
egnakvinnoorganisationerharredanlängearbetatförenjämnarefördelning
blanddeuppställdakandidaterna.Ivalenunderdensenastetidenharockså
störstadelenavpartiernahaftcirka40procentkvinnorpåsinakandidatlistor.
Kvinnornasandelavbådekandidaterochinvaldastegganskalinjärtända
tillår1991(seStatistikbilagan).Åren1995och1999sjönkdockkvinnornas
andelavkandidaternajämförtmedföregåendeval.År1995syntesdettaockså
ikvinnornasandelavdeinvaldariksdagsmännen,somsjönkfrån39procent
till34procent.Idesenareriksdagsvalenharkvinnornasandeligenökatnågot.
99
Kvinnornasandelavdemsomväljsiniriksdagenåterspeglarantaletkandidater
ochenjämnfördelningblandkandidaternaärdärförviktig.
Kvinnornaharändasedan1987röstataktivareänmänneniriksdagsvalen.
Enligtundersökningarfavoriserarmännenrepresentanterförsittegetköndå
deröstar,medankvinnornasrösterfördelasjämnarepåmänochkvinnor.
Kommunalvalen
TillskillnadfrånmångaandraländerharkvinnornasandelavkommunfullmäktigeiFinlandlängevaritlägreäniriksdagen.Ibörjanav1990-taletöverskreds
dock30procentsgränsenpåkommunnivå,ochunderdesenastetioårenhar
andelenkvinnligafullmäktigemedlemmarstigittillnärmare37procent.Det
finnsdockstoravariationermellanolikakommunerochregionernärdetgällerkvinnornasandel.Påallmännivåärantaletkvinnorifullmäktigestörre
iförmögnastadskommuneränismåkommuner,landsbygdskommuneroch
fattigarekommuner,ävenomdettasambandharminskatmedtiden.Likaså
hardetfunnitstydligaskillnadermellanpartiernanärdetgällerantaletkvinnorifullmäktige,menunderdesenasteårenhardessaskillnaderminskat.
Kvinnornasandelavkandidaternaikommunalvalharfortgåendeökat,men
förstivalet2008utgjordekvinnornaöver40procentavuppställdakandidater.
Europeiska unionen och internationella organisationer
Finland blev medlem i Europeiska Unionen 1995, och efter det har
EU-parlamentsvalordnatsfyragånger.IdetförstavaletsomordnadesiFinland
19965invaldeslikamångakvinnorochmän.Viddeföljandevalenåren1999
och2004minskadedockkvinnornasandeliförhållandetillföregåendeval.
År2009stegkvinnornasandelavdeinvaldatill62procent(8kvinnligaparlamentarikerav13),vilketärdenhögstaandeleniEU.Europaparlamentet
harnu736medlemmar,avvilka35procentärkvinnor.
AvEuropeiskaunionens27kommissionärerärniokvinnor.Europeiska
unionensmedlemsländerharbefogenhetattutnämnasinakommissionärskandidaterochpåsåsättpåverkakommissionenssammansättning.EU:s
medlemsländerhardockhuvudsakligenställtuppmanligakandidater.
VanhanensIregeringsjämställdhetsprogram(2004–2007)harfästuppmärksamhetvidjämställdhetenideinternationellabeslutandeorganen.
Utrikesministerietharförsindelsträvatefterattsomkandidaterföreller
medlemmariinternationellaorganjämnareställauppmänochkvinnor.Det
finnsintesystematisktstatistiskauppgifterattfåomvaletavkandidateroch
medlemmar,varfördetärsvårtattidettaavseendeanalyserahurjämställdhetsprogrammensmåluppfyllts.
5
Riksdagen valde inom sig Finlands första EU-parlamentariker.
100
5.3
JÄMSTÄLLDHETEN MELLAN KÖNEN I
STATSFÖRVALTNINGENS BESLUTSFATTANDE
OCH BEREDNING
Utomidebeslutandeorgansomväljsgenomvalärdetocksåviktigtattjämställdhetenbeaktasvidberedningenavbeslutsfattandet,såsompådeledande
posternainomstatsförvaltningenochistatsförvaltningensberedandeorgan.
Kvinnor på ledande poster inom statsförvaltningen
Såsomtabellenvisarharkvinnornasandelavstatsförvaltningenshögstaledning
stigitmärkbartpå2000-talet.Desenasteregeringarnaharocksåfästspeciell
uppmärksamhetvidkvinnornasandelinomstatsförvaltningensledandepositionerochmanharförtframkonkretaåtgärderföratthöjaandelenkvinnor.
Trotsdettaförblirkvinnornasandelavdenhögstaledningenfortfarandevid
28procentfastännästanhälftenavstatensanställdaärkvinnor.Kvinnornas
högautbildningsnivåochdelaktigheteniuppgifternainomstatsförvaltningen
återspeglasintesomsådanaiantaletkvinnorpåledandeposter.Inteheller
detfaktumattdenmansdomineradeledningenhållerpåattgåipensionhar
hastigtökatantaletkvinnligachefer,trotsattdennatypavbedömningargjorts.
Förattåstadkommaskönjbarapositivaförändringarbehövsdetfortfarande
särskildaåtgärder.
Utvecklingen av kvinnornas andel i statsförvaltningens ledande
positioner6
År
Av högsta ledningen
%
Tillhörande
ledningen
%
Av övriga chefer
%
Av hela personalen
%
13,0
1997
16,5
29,5
45,1
1998
23,8
30,0
45,8
1999
25,9
27,8
46,1
31,7
36,6
46,4
30,7
34,3
47,8
2000
12,0
2001
2002
15,2
32,6
37,8
48,2
2003
21,9
33,1
38,4
48,4
2004
22,6
35,7
39,2
49,0
2005
24,3
32,7
38,3
49,1
2006
25,1
29,1
23,6
49,1
2007
26,2
29,9
23,9
49,8
2008
27,5
31,0
25,3
49,6
2009
27,6
33,8
27,3
49,6
2010
28,2
Källa: Finansministeriet.
6
Till den högsta ledningen har enligt finansministeriets modell räknats ministeriernas högsta ledning (statssekreterare, kanslichefer, understatssekreterare, avdelningschefer och motsvarande) och ämbetsverkens högsta
ledning (generaldirektörer, överdirektörer som är chefer för ämbetsverk, landshövdingar, justitiekansler, biträdande justitiekansler, försvarsmaktens kommendör, riksåklagaren och andra motsvarande med ställning som
ämbetsverkschef). Till ledningen räknas chefer för verk och inrättningar på högre och medelnivå samt chefer
för resultatenheter och motsvarande ansvarsenheter. Till övriga chefer räknas befattningar där över hälften av
arbetstiden reserveras för arbetsledning och förmansuppgifter.
101
År2002kommanöverensomattskapastatistiksombeskriverutvecklingenavandelenkvinnligachefer.Finansministerietspersonalavdelningsamlar
innoggrannareuppgifteromkvinnornasandelpåstatsförvaltningensledande
postergenomuppföljningssystemetYLVA7.
Regeringenssenastetvåjämställdhetsprogramharlagtmärketillkvinnornas
lågaandelinomstatsförvaltningensledning.Iregeringensjämställdhetsprogram2004–2007infördessommålattantaletkvinnorsomsökerchefsposter
somblirledigainomstatsförvaltningenskulleökasåattungefärhälftenavdem
somutnämnsärkvinnor.Avsiktenvarattbättrebeaktakönsperspektivetialla
skedenavrekryteringsprocessen.Iframtidenkommernoggrannareuppgifter
omsökandenaattregistrerasistatskontoretsHeli-rekryteringsregister,och
detblirdåmöjligtattföljauppsökandenaspecificeratenligtkön.
Ijämställdhetsprogrammet2004–2007ingickdessutommåletattstödja
nätverkförstatenskvinnligachefer.Finansministerietharåren2004–2006
stöttnätverket”Kvinnligachefer–framåtikarriären”,somgrundades2002.
Nätverksträffarharordnatsocksåefterattprojektetavslutats.
Ijämställdhetsprogrammet2008–2011ingårfortfarandemåletattöka
antaletkvinnoriledningenförstatsförvaltningen.Ienrapportfrånenarbetsgruppsomtillsattesförattfrämjakvinnligtledarskaphosstaten(2009)
föreslåsåtgärderförattökaandelenkvinnorbådeblanddesökandeochde
somutnämnsförallaförmans-ochchefsuppgifterinomstatsförvaltningen.
Deåtgärdersomgruppenrekommenderarkoncentrerarpåstatsförvaltningens
rekryteringspraxis,ledarskapsutbildningochchefernasrollnärdetgälleratt
stödjakvinnorskarriärutveckling.
Hur kvinnor och män är representerade i statsförvaltningens
kommittéer och arbetsgrupper
Jämställdhetennärdetgällerberedningenavbeslutharredanienlängre
tidbeaktatsutomiregeringsprogrammenochregeringensjämställdhetsprogramocksåilagstiftningeniFinland.Ijämställdhetslageninfördes1995
enkvotbestämmelse,enligtvilken”istatligakommittéer,delegationeroch
andramotsvarandestatligaorgansamtikommunalaorgan,medundantagför
kommunfullmäktige,skallkvinnorochmänvararepresenteradetillminst40
procentvardera,omintesärskildaskältalarförnågotannat”.Vidreformen
avjämställdhetslagen2005tilladesettomnämnandeomhurkandidaterskall
utses.Enligtdennuvarandelagenskallmyndigheterochalladepartersom
ombesattutsekandidatertilldeorgansomnämnsikvotparagrafenimånav
möjlighetföreslåbådeenkvinnaochenmanförvarjepost.Demyndigheter
somberedertillsättandetavförvaltningsorganhartilluppgiftattsetillatt
kvotbestämmelsenföljs.Dessutombörbeaktasattprincipenomenjämn
representationavkvinnorochmänocksågällerlednings-ochförvaltningsorganinomdenoffentligaförvaltningen,blandannatstatensämbetsverkoch
7
Systemet för bedömningen av arbetsuppgifternas kravnivå för statens högsta ledning.
102
inrättningarsamtaffärsverkensledandeorgan(förvaltningsråd,direktioner
ochandralednings-ellerförvaltningsorgansombeståravförtroendevalda).
DeninternationellajämställdhetspolitikenochsärskiltFinlandsratificeringavFN:skonventionomkvinnornasrättigheter(1986)påverkadepåett
avgörandesättgodkännandetavkvoteriFinlandslagstiftning.Närdetgäller
tillämpningsområdetärFinlandskvotlagstiftningdockexceptionellinternationelltsett:tillskillnadfrånmångaandraländerdärkvotertillämpasvid
uppställningenavkandidaterförval,gällerkvotparagrafenijämställdhetslagen
särskiltberedningenavbeslutsfattandet,bådeinomstatsförvaltningenochpå
kommunalnivå.Idetfinländskapolitiskasystemetharberedandekommittéerocharbetsgruppertraditionellthaftbetydandeplaneringsmakt.Idetta
avseendehardenfinländskakvotlagstiftningensinriktningvaritlyckad.
Kvotbestämmelsenharhaftenbetydandeinverkanpårepresentationen
avkvinnorochmänistatsförvaltningenskommittéerocharbetsgrupper,som
berederbeslutsärendenförstatsrådet.Ibörjanav1980-taletutgjordekvinnornaendastcirka10procentavmedlemmarnaideberedandeorganen,och
ännuibörjanav1990-taletvarkvinnornasandelavkommittéerocharbetsgrupperendastentredjedel.Sedanslutetav1990-taletharsammansättningen
avkommittéerocharbetsgrupperisinhelhetföljtkvotbestämmelsen:Enligt
Statistikcentralenvar2003kvinnornasandelavdeordinariemedlemmarna
iallastatsförvaltningensprojekt(kommittéer,kommissioner,arbetsgrupper,
delegationer,utredare,o.s.v.)43procent.Imars2009utgjordekvinnorna45
procentavdeordinariemedlemmarnaiallastatsrådetskanslisochministeriernasprojekt.Mänäroftareordinariemedlemmaränkvinnorna,menför
suppleanternaärkönsfördelningenjämnare.
Detfinnsännuskillnadermellanministeriernanärdetgällerrepresentationenavmänochkvinnorideberedandeorganen.År2009varendasti
undervisningsministerietochsocial-ochhälsovårdsministeriethälftenavde
ordinariemedlemmarnaiprojektenkvinnor;jord-ochskogsbruksministeriet
ocharbets-ochnäringsministerietnåddebådaupptill47procent.Lägstvar
kvinnornasandelavdeordinariemedlemmarnaiprojekteniförsvarsministeriet(23%),kommunikationsministeriet(34%)ochinrikesministeriet(34%).
Kvotbestämmelsentillämpasintepåutredningsmän,ochanlitandetav
sådanaharökatsärskiltpå2000-taletiberedningenavstatsrådetsbeslut.
Närdetpå1990-taletårligenutsågsfärreäntioutredningsmän,harantalet
utredningsmänsedanbörjanav2000-taletvarieratmellan12och28.Ännu
på1990-talethadeingakvinnorutsettstillutredningsmän;på2000-talethar
kvinnornasandelsomlägstvarit17procentochsomhögstöver38procent.
Detärviktigtattregelbundetföljakvinnornasochmännensandelaravdem
somutnämnstillutredningsmänochattsetillattjämställdhetenmellan
könenuppfyllsocksåidettaavseende.
Förattmansystematisktskallkunnaföljamedattkvotbestämmelsenföljs
ärdetmycketviktigtattdetproducerasenårligstatistikomkönsfördelningeni
destatligakommittéernaochidestatligaprojekten.Ocksåjämställdhetslagen
103
(16–17§)förutsätterattiakttagandetavlagenföljsupp.Istatsförvaltningens
projektregister(HARE)finnsstatistiskauppgifteromandelenkvinnoroch
mäniförvaltningsorganenligtministerierochprojekttyper.Likadansamlad
informationbordefinnastillgängligocksåomlednings-ochförvaltningsorganen,påvilkatillämpasjämställdhetslagensprincipomjämnrepresentation,avovannämndastatsorgan,ämbetsverkochinrättningarsamtbolagmed
kommunalellerstatligmajoritet,vilkautövaroffentligmakt.
5.4
DET KOMMUNALA BESLUTSFATTANDET
Kvotbestämmelsen och de kommunala organen
Ovannämndakvotbestämmelseharhaftstorbetydelseförattgaranteraen
jämnfördelningmellankönenocksåvidberedningenavkommunalabeslut.
Kvotbestämmelsenharökatkvinnornasandelsärskiltikommunstyrelserna
ochidekommunalanämndernaunderdesenastetioåren.Kvotbestämmelsen
somtidigaregälltkommunalaorganutvidgadesvidreformenavjämställdhetslagen2005explicittillattgällaorganförkommunalsamverkan.Till
dessahörbl.a.samkommunersfullmäktigeochstyrelsesamtkommuners
gemensammaförvaltningsorgan,såsomnämnder,direktionerochregionala
samarbetsdelegationer.
Ocksåpåkommunnivåharkvotbestämmelseninternationelltsettvarit
exceptionell:dengällerorgansomberederbeslutsfattande,ochkommunfullmäktigestårutanfördennalag.Dettaärbetydelsefulltisynnerhetdärförattpå
kommunnivåharjustdeberedandeochverkställandeorganen,såsomnämndernaochkommunstyrelserna,ökatsittinflytandevidstrukturreformerna
inomkommunsektornpå1990-talet.Tilldennadelharkvotbestämmelsen
påverkatdecentralanivåernaiberedningenavbeslutinomkommunalpolitiken.
Kvotbestämmelsens inverkan på det kommunala beslutsfattandet
Kvotbestämmelsenharhaftstorbetydelseförsammansättningenavdekommunalaorganen.Före1997varkvinnornasandelikommunstyrelserna klart
mindre än deras andel av fullmäktige. De kommunala organ som utnämndes efter
kommunalvalet hösten 1996 följde bestämmelsen om minimikvoten på 40 procent:
det fanns då 45 procent kvinnor i kommunstyrelserna och 47 procent i de kommunala
nämnderna. Därefter har andelen kvinnor stigit till 46 procent i kommunstyrelserna
och 48 procent inämnderna.
Undersökningarharvisatattkvotbestämmelsernaocksåharpåverkatkvalitetennärdetgällerdetkommunalabeslutsfattandet.Iochmedkvoternahar
denhorisontellasegregationenmellankönenminskat,särskiltinämndernas
arbete.Dettaharsärskiltkommitframiattandelenkvinnoråenasidanökat
inämndernainomtekniskasektornochnäringspolitiken,ochåandrasidan
harandelenmänökatinämndernainomsocial-ochhälsovårdenochutbildningssektorn.Manharfåttinmångsidigaresakkunskapinämndernaochden
erfarenhetkvinnorochmänfåttavnyaområdenharminskatuppdelningen
avsakkunskapenligtkön.Dennyabestämmelsenomtillämpningenavkvoter
104
påorganförkommunalsamverkansominfördes2005ärsärskiltviktigdå
samarbetetmellankommunernaökarochkommunsektornocksåannarsgår
igenomenbetydandestrukturförändring.
Manbördockbeaktaattverkställandetavstadgandetomkvoterenligt
undersökningarintejustharletttillattkönsperspektivetbeaktasbättreidet
kommunalabeslutsfattandetellerattjämställdhetsarbetetikommunerna
aktiveras.På1980-taletfannsdetsombästjämställdhetskommittéeri30
kommuner,menpå1990-taletminskadeantalettilldrygttioochantalethar
inteökatunder2000-talet.Problemenmeddetkommunalajämställdhetsarbetetharocksåmärktsidetrelativtobetydligaantaletjämställdhetsplaner
trotsattdetärkommunernaslagstadgadeskyldighetattbådeiegenskapav
myndigheterocharbetsgivareplanmässigtfrämjajämställdheten.
Detärskälattläggamärketillattdekvantitativajämställdhetsproblemeni
detkommunalabeslutsfattandetsynspådehögstaposternaidetkommunala
beslutsfattandet.Kvinnornautgörfortfarandeenminoritetavordföranden
fördekommunalaorganen,ochförkommunstyrelsernasordförandenasdel
verkadedetifjolsomomtrendenmedattandelenkvinnorökarskulleha
brutitsochocksåförkommunfullmäktigesdeligenhastannatav.Avde
fullmäktigesominleddesinmandatperiodibörjanav2009hade27procent
enkvinnligordförande,vilketärendrygprocentenhetmerän2005.Ikommunstyrelsernaärandelenkvinnligaordförandefortfarandeendastdrygt
tjugoprocent.Närdetgällerkommunernashögstaledningharocksådenringa
andelenkvinnligakommundirektörervaritettproblem,ävenomenökning
harskett.Ibörjanav2009var14procentavFinlandsallakommundirektörer
(inklusivebiträdandestatsdirektörer)kvinnor.
Sedan1990-taletharidetkommunalabeslutsfattandetlednings-och
styrgrupper, bestående av främst ledande tjänstemän, blivit vanligare.
Ledningsgruppernaharingenlagstadgadställning,menderasställningreglerasideflestakommuneravettreglemente.Pådessaorganharunderdet
senastedecennietöverförtsenbetydandemaktnärdetgällerberedning,
bl.a.ibudgetfrågor.Liksomordförandenförkommunalaorganstårockså
ledningsgruppernautanförkvotbestämmelsen.Preliminäraresultatfrånde
kommunersomsammanslagitsvisarattdetfinnsmycketstoraskillnadermellankommunernanärdetgällerkönsfördelningenavledningsgrupperna.För
attkönskonsekvensernaavkommunsammanslagningarnaskallkunnabedömas
skulledetbehövassystematiskastatistiskauppgifteromledningsgrupperna.
Strukturförändringen i kommunerna och jämställdheten mellan könen
På 1990–2000-talet har det pågått strukturreformer i stor skala på det
kommunalafältet.Dessareformerkanhaenbetydandeinverkanocksåpå
jämställdhetenmellankönenidetkommunalabeslutsfattandetochividare
bemärkelseikommunernasverksamhet.Idetskededåprojektetförkommun-ochservicestrukturreformen”PARAS”planeradesbetonadesdetatt
deolikaverkningarnaavstrukturförändringarnaförmänochkvinnorskulle
105
granskasfråntreolikasynvinklar:1)hurarbetet,karriärenochdenekonomiska
ställningenpåverkas,d.v.s.personalenssynvinkel,2)inverkanpådemsom
utnyttjarservicesamt3)inverkanmedtankepådensamhälleligadelaktigheten.Ioktober2006färdigställdesisamarbetemellaninrikesministeriet,
social-ochhälsovårdsministerietsamtFinlandsKommunförbundenbroschyr
ochenstörrehandbokomhurjämställdhetenmellankvinnorochmänbör
beaktaspåolikaområdenvidgenomförandetavreformen.
Ensärskiltviktigfrågamedtankepåjämställdhetenibeslutsfattandetär
hurkommunsammanslagningarnaochförändringarnaikommunernasverksamhetssättpåverkarrepresentationenavkvinnorochmänikommunernas
administrativaochpolitiskabeslutsfattande.Forskningsresultatomdetta
producerasavettprojekt8somkoordinerasavKommunförbundet,ochsom
granskarhurkommunsammanslagningarnapåverkarkvinnorsochmänsrepresentationikommunalpolitikenochitjänstemannaledningen.Undersökningen
harutnyttjatsocksåistatsrådetsredogörelseomkommun-ochservicestrukturreformen(2009).
Kvinnornasandelavkommunfullmäktigeöverskred30procentsgränsen
ibörjanav1990-taletochharefterdetvuxitmednågraprocentenheteråt
gången.Vidvalethösten2008vardockökningenendast0,3procentenheter
jämförtmedföregåendeval.Pådeområdendärkommunsammanslagningar
skettinvaldesrelativtsettfärrekvinnorifullmäktigejämförtmedsamma,
tidigaresjälvständigakommuner.Iandraänsammanslagnakommunervar
kvinnornasandelavfullmäktigedäremotnågothögreänföregåendefullmäktigeperiod.Särskiltnärdetgällermindrekommunersomslagitssammanmed
andrakommunerharandelenkvinnligafullmäktigemedlemmarklartminskat.
Kvotbestämmelsengaranterarattkvinnorochmänfårenjämnrepresentationidekommunalaorgansomväljsindirekt.Detärdockocksåviktigtatt
följamedhurförändringarnaikommunstrukturenpåverkarkönensrepresentationpåordförandeposternaideorgansomstårutanförkvotbestämmelsen.
Andelenkvinnligaordförandeharsåsmåningomökat,meneftervalet2008
verkarutvecklingenhastannatupp,isynnerhetisammanslagnakommuner.
Idesammanslagnakommunernasfullmäktigehardekvinnligaordförandenasandelökatmedenprocentenhet,menistyrelsernahardekvinnliga
ordförandenasandelminskatfrån24till22procent.Därtillhariallade
32kommunersomgåttigenomenkommunsammanslagning1.1.2009en
manvaltstillkommundirektör.SåsomdetkonstaterasiKommunförbundets
utredningverkardetsomomutvecklingentillstörrekommunenheterskulle
åtminstoneibörjanavreformenhasaktatnertillväxtenavkvinnornasandel
ikommunernashögstaledning.
Förutomdekvantitativaindikatorernafördetkommunalabeslutsfattandet
bordesambandenmellanjämställdhetenmellankönenochdenkommunalademokratinuppmärksammasocksåividarebemärkelse,såvälgällande
8
Projektet finansieras av Kommunförbundet, SHM:s jämställdhetsenhet och Finansministeriet. Projektet genomförs som ett separat projekt inom ARTTU-forskningsprojektet som bedömer kommun- och servicestrukturförnyelsen.
106
överföringaravbeslutandemaktochnyaformeravbeslutanderätt.Tackvare
kvoternaharenjämnfördelningmellankvinnorochmänblivitvanligarei
kommunstyrelserochnämnder,d.v.s.dekommunalaorgantillvilkadelegeratsmerabefogenheterunderdesenastedecennierna.Åandrasidanhar
kommunalaledningsgrupperoch,genombolagiseringavkommunalservice,
bolagensförvaltningsrådochstyrelserfåttmeramaktochidemärmännen
fortfarandeimajoritet.Dessutombordemanföljaupphurnyatillvägagångssättochnypraxisidetkommunalabeslutsfattandet,t.ex.betoningenav
effektivitetochstrategiarbete,påverkarjämställdhetenmellankönen.Likaså
äröppenhetenibeslutsfattandetochmedborgarorganisationernasverksamhet
påkommunnivåviktigafrågorocksåfrånkönsperspektivet.Könsperspektivet
ochjämställdhetenmellankönenbordefinnasmeddåmangranskardenkommunalademokratinstillståndochförändringarnaidetkommunalabeslutsfattandetochutvecklarindikatorerförattföljauppdem.Dettabetyderattdet
ärviktigtattuppföljningenavförändringarnanärdetgällerjämställdheten
mellankönenutgörenencentraldelavuppföljningenavkommun-ochservicestrukturreformen,ifrågaomsåväldetkommunalabeslutsfattandetsom
denkommunalaservicenochkommunernaspersonal.
Förutomdetkommunalabeslutsfattandetärdetskälattocksåuppmärksammabeslutsfattandetpåregionalnivå,ochsärskiltdeeventuellakönskonsekvensernaavreformenavregionalförvaltningen2010.Dettaförutsätter
bl.a.attmanutvärderarhurorganiseringenavderegionalauppgifternainya
regionförvaltningsverksamtnärings-,trafik-ochmiljöcentralerharpåverkat
representationenavkvinnorochmäniregionförvaltningensbeslutsfattande
ochtjänstemannaledningsamthurjämställdhetenmellankönenfrämjasvid
beredningochbeslutsfattandeiämbetsverken.
5.5
JÄMN REPRESENTATION AV KÖNEN PÅ
FÖRETAGENS LEDANDE POSTER
Attökaandelenkvinnorbådeistatsbolagensochövrigabolagsstyrelserhar
varitettprioriteratområdeiregeringensjämställdhetspolitikunderdesenaste
tioåren.Dettamålharuppmärksammatsändafrånjämställdhetsprogrammet
1997–1999iallajämställdhetsprogramochocksåiregeringsprogrammetår
2003(VanhanenI).Ijämställdhetsprogrammenhardetekonomiskabeslutsfattandetkopplatssammanmedkvinnornasmöjligheterattarbetailedande
positionerbådeistatsbolagochiandraföretag.Huvuduppmärksamheten
harriktatspåstatsbolagenochdestatligaintressebolagen,somregeringen
harfaktiskamöjligheterattpåverka.Regeringenharintesåmångamedelatt
påverkaföretagensledarskapspolitikinomdenprivatasektorn.
KvinnornaharbådeiFinlandochinternationelltvaritiminoritetpåledande
posteriföretagenochiderasbeslutsfattande.Särskiltnärdetgällerdeallra
högstaposternaärskillnadenmellanmännensochkvinnornasandelmycket
stor.Undersökningarhardockvisatattföretagsomledsavkvinnorhari
medeltalstörreframgångänföretagsomledsavmän.Detkanfinnasmånga
107
olikaorsakertillattmännenärimajoritetiföretagensledning,såsomföretags-ochledarskapskultursomgynnarmänochdiskriminerarkvinnoroch
segslitnaattityderochtraditioner.
Könetärocksåendelavdendiskussionommångfald,somalltmerförs
ocksåiföretagsvärlden.Mångfaldblandpersonalen,bådeifrågaomkön,
olikaminoriteterochnationalitetersesalltmersomenresursochenviktig
framgångsfaktorikonkurrensenmellanföretag.Enligtundersökningarharen
aktivmångfaldspolitikenpositivinverkanbl.a.påföretagetsimage,innovativitetocheffektivitet.Defrågorsomgällerjämställdhetmellankönenoch
likabehandlingärsåledesväsentligaocksåmedtankepåföretagsverksamhetenslönsamhet.
Statsbolagen och statens intressebolag
Iregeringensjämställdhetsprogram1997–1999varmåletattökakvinnornas
andeltill30procentavdeledandeorgansomunderdennaperiodtillsattesvid
statensaffärsverkochstatsbolagen.Ijämställdhetsprogrammet2004–2007
intogsmåletattfortsättaattökakvinnornasandelistatsbolagensochdestatliga
intressebolagensstyrelserochmeraexaktakvantitativamålställdesocksåför
enjämnrepresentationavkönenframtill2005.Sammatypavdetaljerade
målingårocksåijämställdhetsprogrammet2008–2011.
Enligtregeringensjämställdhetsprogramskalldetfinnasminst40procent
kvinnorochmänistyrelsernafördeavstatenhelägdabolagen.Likasåhar
mansommålibörsbolagdärstatenharmajoritetattkommanäraenandelpå
40procent.Dessamålsättningarharuppnåtts:år2010varkvinnornasandel
45procentistatsbolagsstyrelsersomheltägsavstatenochibörsbolagmed
statligmajoritetvarkvinnornasandelavstyrelsemedlemmarna39procent.
Kvinnorsandelavstyrelseribolagdärstatenharmajoritet,mensominteär
börsbolag,är27procent.
Ibolagdärstatenharmindreinflytandeharocksåkvinnornasandelav
styrelsernaförblivitmindre.Ibolagdärstatenäriminoritetochsominteär
påbörsen,ärkvinnornasandelår201017procent.Andelenkvinnoristyrelser
förbörsbolagdärstatenharminoritetär29procent.9
Demålsomställtsuppförstatsbolagenochstatensintressebolagharalltså
allmäntsettuppfylltsväl.Problemetärattdekvinnligastyrelsemedlemmarna
huvudsakligenutnämntsavstatenochdeövrigaägarnaharintejustgenom
sinautnämningarstöttjämställdhetenistyrelserna.Omintedeandraägarna
fåsmedförattstödjaenjämställdutnämningspolitikkankvinnornasandel
avföretagensstyrelserökaendastibegränsadomfattning.
9
Staten är antingen en majoritet eller minoritetsägare både i noterade och onoterade bolag. Bland annat delägarsavtal, liten ägoandel eller särdrag som har att göra med bolagets verksamhet begränsar, beroende på bolagsgruppen, statens benämningsmakt angående bolags styrelsemedlemmar.
108
Börsbolagen
PåeuropeisknivåärFinlandtillsammansmeddeandranordiskaländernaidet
högstakastetnärdetgällerandelenkvinnoribörsbolagensstyrelser.Männen
ärdockienmycketklarmajoritetiföretagensstyrelserocksåiFinland.
Iregeringsprogrammet2003togsmedattantaletkvinnorskallökasi
detekonomiskabeslutsfattandet.Ijämställdhetsprogrammennämnsutom
statsbolagenochdestatligaintressebolagenocksådenprivatasektorn,men
målenärintelikakonkretasomförstatsbolagen.
Kvinnornautgjorde12procentavbörsbolagensstyrelsemedlemmar2008
ochår2009varandelen14procentmedenökningtillnärmare17procent
år2010.Kvinnornasandelharökat,menökningenärlångsam.Dessutom
varierarandelenkvinnorochmänistyrelsernaberoendepåbl.a.bolagets
storlek.Kvinnornasandelavstyrelsemedlemmarnaminskarochmännens
andelökardåföretagetsstorlekminskar.Iframtidenvoredetnödvändigtatt
kunnaföljauppförutomstyrelseplatsernaibörsbolagenocksåfördelningenav
direktörerenligtverksamhetsområdeochföretagsstorleksåattsegregationen
enligtkönskallkunnaföljasupp.
Jämställdhetsprogrammet 2008–2011 betonar att dialogen med den
privatasektornbörfortsättasförattstödjakvinnornaskarriärutveckling.
Förutsättningarnaförendialoghardefactoförbättrats.År2007anordnade
VanhanensIregeringettseminariumomkvinnorskarriärerochrollidetekonomiskabeslutsfattandetförbeslutsfattareinompolitikochekonomiochför
mediasrepresentanter.År2008anordnadesocial-ochhälsovårdsministeriet
tillsammansmedNäringslivetsCentralförbund,NäringslivetsDelegationoch
Föreningenförpersonalledning–HENRYrfettriksomfattandeseminarium,
därolikaföretagssättattstödjakvinnorskarriärutvecklingpresenterades.En
utredningöverdettatemaharocksåfärdigställtsochfleraärunderarbete.
DessutomgodkändeVärdepappersmarknadsföreningen2008ennykodför
styrningavbörsnoteradebolag,sompåettmerförpliktigandesättäntidigare
geranvisningartillföretagattsäkerställaattdetfinnsbådemänochkvinnor
iföretagensstyrelser.
NärdetgällerandelenkvinnoribörsbolagsstyrelsetopparNorgevärldsstatistiken.Därharkvinnornasandelavbörsbolagensstyrelseplatseröverskridit40procent.INorgegodkändes2006enkvotlag,enligtvilkendeti
börsbolagensstyrelserskallfinnasminst40procentsrepresentationförbåda
könen.Lagenträddeslutgiltigtikraftibörjanav2008,dåkvotbestämmelsernaskulleföljasiallabörsbolag.OcksåiFinlandharkvotertidvisförordats
ochfrågantogsuppunderregeringsperioden2003–2007,blandannatpå
grundaveffekternaavNorgeskvotlagstiftning.Detärviktigtattföljamed
utvecklingenavkvinnornasandelibolagsstyrelsersamtregelbundetbedöma
olikamedelsomanvänds.
Enskildjämställdhetsfrågasomrördenprivatasektornärkvinnorsoch
mänsrepresentationiföretagensoperativaledning.Dennafrågaharendast
sällanvarituppepåjämställdhetspolitikensagenda.Närdetgällerkvinnornas
109
andelavVD-posternaiföretagliggerFinlandmycketlågtpålistanieneuropeiskjämförelse:Finlandvar2007påplats25ienjämförelsemellan27
EU-länder.SammaårvariFinland17procentavföretagensverkställande
direktörerkvinnor,medanimedeltalvartredjeverkställandedirektöri
EU-ländernavarkvinna.
5.6
KÖN, DEMOKRATI OCH
MEDBORGARINFLYTANDE
Regeringsprogrammensochjämställdhetsprogrammensmålgällandebeslutsfattandetharunderdesenastetioårenkoncentreratspåattfrämjaenjämn
representationavmänochkvinnorochpåattökaandelenkvinnoridetpolitiskabeslutsfattandetochberedningenavbeslutsfattandetsamtpåföretagens
ledandeposter.Olikastrukturerochpraxisgällandebeslutsfattandeborde
dockocksågranskasiettvidareköns-ochmångfaldsperspektiv.Exempelvis
riksdagensutskottsinstitutionharhittillsintefåttmycketuppmärksamhet,
trotsattdenharstorbetydelseilagstiftningsprocessen.Medborgarsamhälletär
enhörnstenidetdemokratiskasamhälletochallamedborgare,bådekvinnor
ochmän,bordehamöjlighetattdeltaiutformandetavinnehålletipolitiken.
Hörande och medborgarorganisationernas ställning
Bådeiriksdagensutskottochiministeriernaslagberedningsarbetehörsolika
organisationerochsakkunniga.EnligtdenrapportavAnneMariaHollioch
MiljaSaarisomutkom2009var2005cirkatvåtredjedelaravdesakkunnigasomutskottenkonsulteratmän.Detfannsenkönsindelningsåattpå
deområdensomtraditionelltansesmanliga,såsomekonomiskpolitikoch
försvarspolitikhördesklartfärrekvinnligaexperter,medanandelenkvinnor
varrelativtsettstörrepådeområdensomanseskvinnliga,såsomsocialaoch
jämställdhetsfrågor.
Likamångamänochkvinnorbordehörassomexperter,förattmångaolika
intressenskallblibeaktadesåvälsommöjligtidetpolitiskabeslutsfattandet.
Enkvantitativjämställdhetmellankvinnligaochmanligasakkunnigaräcker
dockintetillförattgaranteraattfrågorsomärviktigaförkvinnorochför
mänkommerframibeslutsfattandet.Förattbeaktafrågorsomgällerkvinnorochmänärdetviktigtattutskottenkonsulterarsådanainstansersom
harsakkunskapomjämställdhetsfrågor.Tilldemhörsärskiltkvinno-och
mansorganisationer.Nukonsulteraskvinno-ochmansorganisationermycket
sällaniutskotten.Genomatthörakvinno-ochmansorganisationerkanmanfå
framolikasynpunktergällandekönen,ochdärförvoredetnödvändigtatthöra
democksåiandraärendenänsådanasomdirektkallasjämställdhetsfrågor.
Detharinteblivitvanligareattkonsulterakvinnoorganisationer,trots
attdekananseshaenganskavälbefästställningidetfinländskasamhället.Statsbidragentillkvinnoorganisationernablevlagstadgadeibörjanav
2008.LagengällerstatsbidragtillKvinnoorganisationernasCentralförbund
110
ochtillKvinnoorganisationerisamarbete(NYTKIS)r.f..Organisationernas
verksamhetfickenmerbeståendegrunddåfinansieringengjordespermanent.
Vidvaletavvilkasakkunnigaochorganisationersomskallhörasvoredet
viktigtattfästauppmärksamhetocksåvidmångfaldssynvinkeln.Dettabetyder
åenasidanattolikagrupperochexempelvisorganisationersomrepresenterarminoriteterfårlikamöjligheterattblihörda,ochåandrasidanattockså
skillnadernainomgruppernaochkvinnornasställninginomorganisationerna
uppmärksammas.Manmåstesäkerställaattbådakönenbeaktasdåmanhör
invandrargrupperochandramedborgarorganisationersomrepresenterarminoriteter.Dettafrämjarpåenbredarebasattbådekvinnorochmänsomhör
tillinvandrar-ochminoritetsgrupperblirpolitisktdelaktiga.10Mankanöka
deltagandetavinvandrare,specielltinvandrarkvinnor,ochmänochkvinnor
somhörtillminoritetsgrupper,bl.a.genomattproducerainformationom
deltagande,stödaorganisationsverksamhetochskapautrymmendärmedborgarekanträffaspåmångahandasätt.
Jämställdheten mellan könen i arbetsmarknadsorganisationernas
beslutsfattande
IFinlandhararbetsmarknadsorganisationernastraditionellthaftenviktigroll
idetsamhälleligabeslutsfattandet.Arbetsmarknadsorganisationernadeltar
inteendastiförhandlingarnaominkomstpolitiskaavtalochkollektivavtal
utanocksåiberedningenavlagstiftningenochandrasamhällsreformer.Med
tankepåsamhällsdeltagandeochinflytandeärdetdärförviktigtattkvinnor
ochmänärjämntrepresenteradeocksåiarbetsmarknadsorganisationernas
ledandeorgan.
Slutrapportenöverjämställdhetsprogrammet1997–1999fästeruppmärksamhetvidattkvinnornaärunderrepresenteradebådeilöntagarorganisationernasochiarbetsgivarorganisationernasbeslutsfattande.Situationen
harintejustförändratsundertioår.EnligtStatistikcentralensuppgiftervar
2009endast13procentavlöntagarorganisationernasordförandekvinnor
ochendastenfjärdedelavstyrelsemedlemmarnakvinnor,trotsattmerän
hälftenavhelamedlemskårenvarkvinnor.Avfullmäktigemedlemmarnavar
46procentkvinnor.
Påarbetsgivarsidanvarendast14procentavstyrelsemedlemmarnaoch
-suppleanternaiFinlandsNäringsliv(EK)kvinnor2009.Styrelsensordförandeochsamtligaviceordförandevarmän.Ifullmäktige,somärdethögsta
beslutsfattandeorganet,varandelenkvinnorsammaåråttaprocent.
Främjande av demokrati och medborgarinflytande
Medborgarnasrättattdeltaidetpolitiskabeslutsfattandetärenväsentligdel
avettdemokratisktsamhälle.Principenfördemokratiskpolitiskrepresentation
10
Också FN:s kommitté för avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor har år 2008 i sina slutsatser uppmärksammat invandrar- och minoritetskvinnors ställning i politiska och offentliga organ. Finland har även betts
överlämna information år 2011 om kvinnors, inkl. invandrar- och minoritetskvinnor, representation i politisk och
offentlig verksamhet.
111
ochdelaktighetförutsätterattkvinnorochmänärsåjämntrepresenterade
sommöjligtibeslutsfattandetochattdekanpåverkautformandetavbesluten.
VanhanensIregeringspolitikprogramförmedborgarinflytandesyftade
tillattfrämjaaktivtmedborgarskap,detcivilasamhälletsverksamhet,medborgarnasmöjlighetertillsamhällspåverkanochenfungeranderepresentativ
demokrati.Politikprogrammetlätgöraenseparatutredningomintegreringen
avkönsperspektivetiprogrammetochdessverkställande.Utredningenom
integreringenavkönsperspektivetgjordesemellertidförstefterattpolitikprogrammetinlettsochdetvarsvårtattinkluderakönsperspektivetiprogrammetsprojektefterattderedanpåbörjats.
Detarbetesomgjordesinompolitikprogrammetförmedborgarinflytande
harfortsattsistatsrådetgenomdedemokratipolitiskamålsättningarnaoch
åtgärderna.Ifebruari2010godkändesstatsrådetsprincipbeslutomfrämjandet
avdemokratiniFinlandochidettabeslutharsammanställtsförslagtillåtgärderförattstärkamedborgarnaspåverkningsmöjligheter.Idettasammanhang
uppgjordesocksåettdemokratipolitisktdiskussionsdokumentRiktlinjerför
demokratin.Iprincipbeslutetharavtalatsattenutvärderingavdemokratini
Finlandskallgenomföras(2012–2014),ochpåbasisavdensammanställsden
förstademokratipolitiskaredogörelsenimittenav2010-talet.
Detärviktigtattjämställdhetenmellankönenärenfastdelavden
demokratipolitiskaplaneringensamtavgenomförandetochuppföljningen
avdemokratinsochmedborgarsamhälletsutveckling.Integreringenavkönsperspektivetbehandlasidetdemokratipolitiskadiskussionsdokumentetoch
könsperspektivetharvaritendelavutvecklandetavdemokratiindikatorerna.
Detärviktigtattfortsättadettaarbeteochstarktintegrerakönsperspektivet
idemokratipolitiken.
112
6.
UTBILDNING
Jämställdheteninomutbildningärettcentraltområdeinomjämställdhetspolitiken,eftersomutbildningenharbetydandekonsekvenserförkvinnors
ochmänsliv,karriärutveckling,värdegemenskapochsocialisation.Idenjämställdhetspolitiksomgällerutbildningharmanbetonatsambandetmellan
utbildningocharbetsliv,ochdetcentralamåletharvaritattlindratudelningen
enligtköninombådeutbildningocharbetsliv.
UtbildningsnivåniFinlandärhög.Isynnerhetkvinnorärhögutbildade,
ochbådepojkarochflickorklararsiginternationelltsettmycketbraiskolan.
Trotsattbådakönenharjämlikttillträdetillutbildning,ärutbildningsområdenadockstarktuppdeladeenligtkön.Underdesenastetioårenharinga
väsentligaförändringarskettidennatudelning.Detfinnsettsambandmellantraditionellautbildnings-ochyrkesvalenligtkönochkvinnorsochmäns
ojämlikhetifrågaomarbetslivochlöner.Trotsattfinländskakvinnorhar
godaförutsättningarattlyckasinomarbetslivetnärdetgällerutbildningsnivå
ochstudieframgång,synsdesatsningarkvinnornahargjortpåsinutbildning
inteitillräckligutsträckningideraskarriärutvecklingochlöner,ochutbildningenutnyttjashellerintemaximaltiarbetslivet.Männensigenomsnittlägre
utbildningsnivåbetyderinteattdeharlägrelönpåarbetsmarknaden.Enlägre
utbildningsnivåkandäremotvaraförknippadmedsysselsättningsproblem.
Skolanochundervisningenansesoftavarakönsneutrala,vilketdeipraktikendockinteär.Trotsattjämställdhetmellankönengodkännssomprincipielltutgångsläge,förstärksojämlikhetenmellankönenochschablonmässigauppfattningaromskillnadernamellanflickorochpojkarochflickors
ochpojkarsolikabehovomedvetetochobemärktipraktiken.Iregeringens
jämställdhetspolitikharmanvelatpåverkaförverkligandetavjämställdhet
såattfostranochutbildningenstöderelevernasskolframgångoberoendeav
kön.Sålundabordemanundvikastereotypauppfattningarochupprepningav
verksamhetsmodellersomhänförsigtillkönet,såattallaeleverharjämlika
möjligheterattutvecklasinaegnatalangerochbegåvningaroberoendeavkön.
6.1
REGERINGENS ÅTGÄRDER FÖR ATT ÖKA
JÄMSTÄLLDHETEN INOM UTBILDNING
Åtgärdersomgällerjämställdheteninomutbildningharingåttiregeringens
allajämställdhetsprogramunderdenperiodsomgranskasiredogörelsen.
Minskningavsegregationenenligtkönharvaritettcentraltmål.Åtgärder
somäravseddaattminskasegregationenharriktatsmotdenkönsenligaindelningenifrågaomvalenavutbildningsområdenochläroämnen.Manhartill
exempelförsöktökaflickornasandelavdestuderandeinommatematiska
113
ochtekniskaläroämnen.Manharocksåförsöktminskatudelningenmellandestarktkönsbundnatextilarbeteochteknisktarbete.Likasåharman
utvecklatgrundutbildningenochfortbildningenförläraresamtstudie-och
yrkesvägledningensamtgenomattuppmuntraläroanstalternatillpraxissom
främjarjämställdheten.
Ettmåliregeringensjämställdhetsprogramharvaritattfrämjademänskligarättigheternaochjämställdheteniuppföljningenochutvärderingenav
delokalaläroplanerna.Manharsträvatefterattökajämställdheteninom
utbildningenävengenomattutvecklajämställdhets-ochgenusmedveten
undervisningochpedagogiskametodersombeaktareventuellautvecklingsskillnadermellanflickorochpojkar.Dessutomharmanbetonatsmåbarnsfostransochförskoleundervisningensbetydelseifrämjandetavjämställdhet
mellankönen.Däremotharprogrammeninteinkluderatjämställdhetsmål
ivuxenutbildningensdelområden,ipersonalutbildningen,utvecklingeni
arbetslivetochomskolningen.
Iregeringensnyastejämställdhetsprogram(2008–2011)harökningavjämställdhetsmedvetenhetochminskningavsegregationlyftsframsomcentrala
mål.Somåtgärderföreslåsenökningavdengenusmedvetnaundervisningen
inomlärarutbildningenochlärarnasfortbildning.Dessutomharprogrammet
sommålatttillsammansmedförlagensäkerställaattläromedleninteinnehållerstereotypauppfattningaromflickorochpojkar.
6.2.
LAGSTIFTNING OM UNDERVISNING OCH
UTBILDNING SAMT UTBILDNINGSPOLITIK
Lagstiftningenomundervisningmedförförpliktelservidordnandetavundervisningochsätteruppmålförinnehålletidenundervisningochfostransom
gesiskolorna.Grundskolornaochmellanstadiethargenomgåttfleraskolreformersedan1970-talet.Somenföljdavskolreformernaharlagstiftningen
gällandeutbildningförnyatsochseparatautvecklingsplanerharutarbetats
förattutvecklaundervisningen.Ettmålomattfrämjajämställdhetenmellanköneningickilagenomutvecklandeavutbildningenpåmellanstadiet
(474/1978)på1970-talet.Dålagarnaomdengrundläggandeundervisningen
ochgymnasieundervisningenträddeikraftpå1980-taletförblevfrämjande
avjämställdhetenalltjämtettundervisningsmålpålagstiftningsnivå.Ettmål
gällandejämställdhetmellanköneningickävenilagenomyrkesläroanstalter
på1980-talet.Dessutominnehölldeutvecklingsplanerförmellanstadietsom
godkändesförettvisstantalåritagetpå1980-taletkonkretamålsättningar
förattökajämställdhetenmellankönen.
Denuvarandelagarnaomundervisningsväsendetträddeikraftår1999.Då
förnyadesochförenhetligadeslagstiftningenomdengrundläggandeundervisningen,gymnasieutbildningenochyrkesutbildningen.Dengällandelagstiftningeninnehålleringamålsomgällerjämställdhetmellankönen,utanden
behandlarjämställdhetpåettallmäntplanutanhänvisningartillförverkligande
avjämställdhetmellankvinnorochmän.
114
Utvecklingsplanernagällandeutbildningochforskningförnyadesibörjanav
1990-taletochharsedandessomfattathelautbildningssystemetfrånförskoleundervisningentilluniversitetsundervisningenochforskningen.Statsrådets
utvecklingsplaner,somnuförtidengodkännsvartfjärdeår,spelarenbetydanderolliordnandetavutbildningochundervisningochmålsättningarna
fördessa.Undergranskningsperiodenförredogörelsen(1995–2010)harfyra
utvecklingsplanerförutbildningochforskningvaritgällande.Idessautvecklingsplanerharrättfåmålsomanknytertilljämställdhetmellankönenlagts
fram.Bakommålengällandejämställdhetverkariregelfinnasensträvan
efterkönsneutralitet.
Idesenasteårensutbildningspolitiskaplaneringharjämställdhetmellan
könenbehandlatsiganskalitenutsträckning.Jämställdhetsprogrammensmål
harintepåettföljdriktigtsättöverförtstillfastställandetavmålenförundervisningensamtplaneringenochutvecklingenavutbildningen.Ifortsättningen
ärdetnödvändigtattförsäkraattdeavregeringensjämställdhetspolitiskamål
somkräveraktivaåtgärderinkluderasidetutbildningspolitiskabeslutsfattandetochberedningenavdetta.
Jämställdhetslagens förpliktelser för läroanstalter
Lagenomjämställdhetmellankvinnorochmäninnehållerbestämmelserom
förverkligandetavjämställdhetinomutbildningochundervisning.Enligtlagen
skakvinnorochmänhalikamöjlighettillutbildningochutvecklinginom
yrket,ochundervisningen,forskningenochläromedlenskastödjasyftetmed
lagen.Könsdiskrimineringvidläroanstalterärförbjudenvidantagningenav
studerande,ordnandetavundervisning,bedömningenavstudieprestationer
ochdenövrigaverksamheten.
Deförpliktelsersomjämställdhetslagenmedförförutbildningenladestill
år2005.Medundantagavgrundskolanförpliktarlagreformenfrånår2005
läroanstalternaattutarbetaenjämställdhetsplanförverksamheten.Iplanen
skasärskiltavseendefästasvidattjämställdhetförverkligasvidantagningen
avstuderande,ordnandetavundervisningochbedömningenavstudieprestationer.Läroanstalternaskadessutomvidtaåtgärdermedvilkamansträvar
efterattförebyggaochundanröjasexuellatrakasserierochtrakasserierpå
grundavkön.Planenskainkluderaenkartläggningavläroanstalternasjämställdhetssituationsamtdeåtgärdersomärnödvändigaförattfrämjajämställdheten.Enligtlagenkanplaneninförlivasiläroplanenellernågonannan
planvidläroanstaltenochdenskallutarbetasisamarbetemedpersonalen
ochrepresentanterfördestuderande.Somarbetsgivareärläroanstalterna
dessutomskyldigaattutarbetaenjämställdhetsplanförpersonalen,ifallde
haröver30anställda
Enviktigdelavjämställdhetslagenärdens.k.principenomintegrering
avgenusperspektivet.Enligtjämställdhetslagenskamyndigheternaiallsin
verksamhetfrämjajämställdhetmellankönensamtskapanyaförvaltnings-
115
ochtillvägagångssättförattförverkligadetta.Lagenförpliktarframförallt
tillattändrasådanaförhållandensomförhindrarattjämställdhetuppnås.
6.3.
SEGREGATIONEN INOM UTBILDNING
Tudelningenenligtkönivalenavutbildningochyrkeharinärmaretjugoårs
tidansettsvaraettcentraltproblemnärdetgällerjämställdhetenmellankönen
inomutbildning.Målsättningarochåtgärderförattupplösasegregationen
inomutbildningharlagtsframiregeringensallajämställdhetsprogram.Målet
gällandeenupplösningavsegregationennämnsocksåidennuvarandeutvecklingsplanenförutbildningochforskning(2007–2012).Åtgärderharriktats
mottillexempelutvecklingenavelevhandledningenochyrkeshandledningoch
genomattstödjakönsgränsernaöverskridandebranschval.Läroanstalternahar
ävenuppmuntratsattsökaefterrutinersomstödjerfrämjandetavjämställdhet.
Manharocksåsträvatefterattpåverkainnehålletilärarnasgrundläggande
utbildningochfortbildning.
Manharäveninrättattvåarbetsgrupperförattminskasegregationeninom
utbildningocharbetsliv.Arbetsgruppenförenjämställdarbetsmarknad,som
tillsattesavUndervisningsministerietår2004,hadeiuppgiftattbegrunda
lång-ochkortsiktigaåtgärdermedhjälpavvilkamanpåverkarvalenavläroämneochutbildningsområdesamtarbetsplatskulturernaochsamtidigtfrämjarjämställdhetochatypiskaval.Hösten2009tillsattesenarbetsgruppför
minskningavsegregationförattbegrundaenminskningavdenkönsenliga
tudelningeniskolornaocharbetslivetmedhjälpavutbildningochundervisning.Arbetsgruppengavettställningstagandetilldenarbetsgruppsom
berederdeallmännalandsomfattandemålenfördengrundläggandeundervisningenochtimfördelningeninomdenna.Iställningstagandetfästeman
uppmärksamhetvidblandannatkönsbundenhetenideallmännamålenför
dengrundläggandeundervisningensamtvidenförstärkningavarbetslivsfärdigheternaocharbetslivskännedomenförattavlägsnakönsbundnastereotyper
ochbreddaelevernasmöjligheter.
Könensolikavalkommerframisådanaläroämnenivilkamankanvälja
fördjupadeellertillämpadekurser.Ettallmäntfenomenärattpojkarnaavläggerflervalfriastudierimatematikochnaturvetenskaperänflickor.Pojkarnas
andelavdemsomavladevalfriakurserimatematikvarcirka55procentåren
1999–2007.Sammatrendkundesesidevalfriastudiernainaturvetenskaper,
ivilkapojkarnaalltjämtvarimajoritetblanddemsomavladekursernaunder
sammatidsperiod.
Avdegymnasiestuderandeärknappt60procentkvinnor,ochkvinnor
skaffarävenannanallmänbildandeutbildningistörreutsträckningänmän.
Inomgymnasieutbildningensynssammafenomensomiämnesvaleninomden
grundläggandeutbildningen:männenstuderarproportionelltsettmatematik,
fysikochkemiistörreutsträckningänkvinnorna.Kvinnornastuderardäremot
merspråkänmännen.Kvinnornasintresseförmatematikstudierhardock
116
ökat.År2007utgjordekvinnornasandelavdestuderandesomavladelång
kursimatematik46procent,medankvinnornasandelvar42procentår1999.
Manharsträvatefterattfrämjaframföralltkvinnornasstudierimatematikochnaturvetenskapgenomolikautvecklingsprojekt.Resultatenav
LUMA-projektet,somUtbildningsstyrelsengenomfördeåren1997–2004,
visadeattflickornasintresseförstudierimatematikökadesomenföljdav
specialåtgärder.Anmärkningsvärdaresultatåstadkomsideläroanstaltersom
deltogiprojektet.Idessaökadeandelenflickorsomlästelånglärokursfrån
26procenttill39procentavdemsomavladegymnasietunderåren1997till
2004.Förutomintressetförmatematikökadeocksåflickornasintresseför
studierinaturvetenskapiLUMA-gymnasierna.Efterattprojektetavslutades
harbådeflickornasochpojkarnasintresseförmatematikochnaturvetenskaperminskat.ResultatenavLUMA-projektetvisarattmankanåstadkomma
förändringarmedhjälpavutvecklingsprojekt,menattdetkrävsfortsatta
åtgärderförattdessaförändringarfårfotfäste.
Studievaleneftergrundskolanochgymnasietärocksåkönsbundna.Det
störstajämviktslägetharuppnåttsinomhögskolestudierna.Däremotärsegregationenkraftigastinomyrkesutbildningen,ävenomdetnumerafinnsbåde
manligaochkvinnligastuderandeinomallabranscher.Tillexempelinom
social-ochhälsoområdetochgenerelltvårdområdetfinnsdetfortfarande
mycketfåmanligastuderande,medanteknik,trafikochskogsbrukärstarkt
manligabranscher.Ingabetydandeförändringarharskettifrågaomsegregationenunderdesenasteknappatioåren,dåskillnadernagranskasmedhjälp
avengrovklassificeringavutbildningsområdena.Kvinnornasochmännens
andelaravdenyastuderandeinomsocial-,hälso-ochidrottsområdetharförblivitnästandesammasomförut.Inomområdensomvarkvinnodominerade
redanförut,såsomdethumanistiskaochpedagogiskaområdetsamtturism-,
kosthålls-ochekonomibranschen,harkvinnornasprocentuellaandelaravde
nyastuderandenatillochmedvuxitenaningfrånår1999tillår2007.Enligt
rapportenSegregation och löneskillnader mellan könenharsegregationenminskat
påallautbildningsnivåerfrånår1995framtillår2004,menutvecklingen
avstannadepå2000-talet.
Idengemensammaantagningenföryrkesutbildningharmansedanår
1987tillämpatettförfarandeenligtvilketensökandefårtilläggspoängi
dengemensammaantagningenomhanellerhonsökertillenbranschdär
densökandeskönäriminoritet.Dettaförfarandehardockintehaftnågon
betydandeeffekt.
Åtgärdernaförattavskaffasegregationenäroftastriktadetillkvinnor
ochflickor.Härharmandelvislyckats.Tillexempelharkvinnornasandelav
destuderandesomharavlagtlångkursimatematikvuxitunderdesenaste
åren.Manharävenkunnatökaantaletkvinnorinomnaturvetenskaperna.I
yrkesområdenaökadekvinnornasandelinomtillexempelprocess-ochmaterialtekniksamtbrand-ochräddningsbranschenmedcirka20procentpåfem
år(2002–2007).Kvinnornasandelharocksåvuxitinompolisutbildningen,
117
fordons-ochtransportteknikensamtutbildningsområdenaförmaskin-,metall-
ochenergiteknik.Männensandelarharökatliteinomhantverks-ochkonstindustrinochhushålls-ochkonsumenttjänster.Manharintesattuppmål
förpojkarnasochmännensläroämnes-ochbranschvalisammautsträckning
sommanhargjortförflickorochkvinnorsval.
Manharhuvudsakligenförsöktpåverkakönsenligautbildningsvalgenom
olikautvecklingsprojekt.Manhardockintelyckatsåstadkommabestående
resultatgenomdessaåtgärder.Ifortsättningenmåsteeffektenavdeåtgärdersomriktasmotsegregationeneffektiverassåattmålenförminskningav
denkönsenligatudelningenochmetodernainomgenusmedvetenhandledninginkluderasiläroanstalternasfokusområdenförplaneringochutveckling
(utbildningensinnehåll,läroplanerochexamensgrunder).
Detärnödvändigtattobserverafrämjandetavjämställdhetochlindrandet
avkönssegregationenocksåiutvecklingochutbildninginomarbetslivet.År
2007representeradekvinnornanästan70procentavallastuderandesomvar
engageradeivuxenutbildningsominteledertillenexamen.Omskolningoch
attskaffaettnyttyrkeärsituationerdärarbetskraftspolitiskaåtgärderkan
påverkasegregationensåattkvinnorstyrsochstödstillattförflyttasigtill
mansdomineradebranscherochmänpåmotsvarandesättstyrsochstödstill
attförflyttasigtillkvinnodomineradebranscher.Därtillbörmaninkludera
ettjämställdhetsperspektivipersonalutbildningensplaneringochförverkligande.Detärviktigtattocksåvuxenutbildningenifortsättningeninnehåller
jämställdhetsmål.
6.4
FRÄMJANDE AV JÄMSTÄLLDHET INOM
SMÅBARNSFOSTRAN
Småbarnsfostranbefinnersigiennyckelpositionifrågaomfrämjandetav
jämställdhet.Genomfostranochutbildningpåverkarmandeattityder,kunskaperochfärdigheterutifrånvilkamänniskornaagerarisamhället.Föratt
manskakunnaavskaffadekönsbundnavalenmåstemanförsökauppmuntra
tillåtgärderochattitydersomfrämjarjämställdhetmellankönenredanfrån
ochmedförskoleundervisningen.
Främjandeavjämställdhetinomdagvården,småbarnsfostranochförskoleundervisningenfannsmedinavetavjämställdhetsmålinomutbildningi
Vanhanensförstaregeringsjämställdhetsprogram.Måletvarattutveckla
fostranochutbildningensåattdenistörreutsträckningäntidigarebeaktar
skillnadernaiutvecklingmellanflickorochpojkarochdesärskildabehovsom
anknytertilldessa,såattsmåbarnsfostranochförskoleundervisningenstöder
fostrantilljämställdhet.Detförekommerdockingamålsomgälleraktivtfrämjandeavjämställdhetmellankönenitillexempeldelandsomfattandemåloch
dentimfördelningfördengrundläggandeundervisningensomstatsrådethar
fattatbeslutomelleriUtbildningsstyrelsensgrunderförförskoleundervisning
ochgrundläggandeundervisningsamtmorgon-ocheftermiddagsverksamhet.Genomattismåbarnspedagogikentaibrukuppfostring-ochläroplaner
118
sombaserarsigpågenusmedvetenhetminskarmanstereotypiskttänkande
ompojkarochflickorsamtpåverkarsenareutbildnings-ochläroämnesval
uppdeladeenligtkön.Ocksåmedieutbildningsombehandlarreklamoch
könsfrågorimedianbordeutökas.Småbarnsmediefostranharutvecklatstill
exempeliMediamuffins-projektetåren2006–2007somfinansieradesav
Undervisningsministeriet.Förattfrämjajämställdhetinomsmåbarnsfostran
skullemanifortsättningenkunnautnyttjatillexempeldenerfarenhetsom
maniSverigeharavjämställdhetsarbeteochjämställdhetspedagogikinom
småbarnsfostran.
6.5
FRÄMJANDE AV JÄMSTÄLLDHET I
LÄROANSTALTER
Läroplaner och jämställdhet mellan könen
Delandsomfattandeläroplansgrundernaochexamensgrundernainomyrkesutbildningenärviktigaredskapförattstyraskolornasochläroanstalternas
arbete.Läroplansgrundernaärbindandepåsammasättsomennorm.De
förpliktarutbildningsarrangörenattutarbetaenlokalläroplanellerenläroplan
förläroanstalten,ivilkenmankangöraläroanstaltsspecifikaprioriteringar.
Utbildningsstyrelsenföljeruppochutvärderarläroplanerna.Delokalaläroplanernaharhittillsinteutvärderatsutifrånjämställdhetenmellankönen.
Främjandetavjämställdhetmellankönenharbeaktatsbästiläroplansgrundernafördengrundläggandeundervisningen.Iläroplansgrundernaför
gymnasieundervisningensamtigrundernaföryrkesexaminafinnsfåhänvisningartilljämställdhet.
Ideläroämnesspecifikaläroplanernaärettkönsneutraltangreppssättvanligt.Mångaläroämnen,såsomtillexempelsamhällslära,historia,filosofioch
hälsokunskap,skulledockerbjudamöjligheterattbehandlajämställdhetsfrågor
somendelavundervisningen.
Könsbundenhetenharnästanheltavlägsnatsfrånläroämnena,menen
tudelningenligtkönförekommerdockfortfarandeinomdevalfriaämnena.
Dettasynstillexempelivaletavkonstämnen.Flickorväljeroftareänpojkar
bildkonstochmusiksomvalfriaämnen.
Iläroplansgrundernafördengrundläggandeundervisningenuppmuntras
tillbeaktandeavkönensolikabehovsamtskillnadernaielevernastillväxtoch
utvecklingigymnastikundervisningeniårskurserna5–9.Igymnastikundervisningenärgruppindelningenligtkönvanligtförekommande.Ifortsättningen
ärdetnödvändigtattövergåtillmerflexiblagruppindelningaränindelning
enligtkönigymnastikundervisningenochutvecklamöjligheternaattgegymnastikundervisningocksåiblandadegrupper.Ungdomarnasintresseförolika
idrottsformerbordestödjasfördomsfritt,oberoendeavdetraditionellagränser
ochförmodandensomhänförsigtillkönet.
Attinnehålletiochmålenförslöjdundervisningenfördelarsigpåtekniskt
arbeteochtextilarbeteupprätthållerkönssegregationen.Dettaharuppmärksammatsifleraavregeringensjämställdhetsprogram.IVanhanensIIregerings
119
jämställdhetsprogram(2008–2011)harmanlyftframenoroförslöjdundervisningensinverkanpådesenarevalenavutbildningsområdeblandannatför
attdettekniskaarbetetomfattartillexempelellära,somärendelavfysiken.
I2004årsläroplansreformslogsteknisktarbeteochtextilarbetesammantill
ettläroämnemednamnetslöjd.Genomreformeneftersträvadesenkönsneutralslöjdundervisning.Trotsattslöjdutgörettämneiläroplansgrunderna
indelasdetipraktikenoftastfortfarandeitextilarbeteochteknisktarbete.I
läroämnetingårenmöjlighettillvalfrihetpåårskurserna5–9,vilketgöratt
flickornafortfarandeoftastväljertextilarbeteochpojkarnateknisktarbete.
Eftersomslöjdundervisningenordnaspåolikasättberoendepåkommun,
skolaochlärare,stårgenuinavalmöjligheterintealltidtillbudsföreleverna
överallt.Reformenavslöjdundervisningenharsåledesintevarittillräckligför
attminskasegregationen.
Utbildningsstyrelsenharinlettenutvärderingavinlärningsresultaten
islöjd.Utvärderingenkommerattgeinformationomflickorsochpojkars
deltagandeiundervisningeniteknisktarbeteochtextilarbetesamtomde
möjlighetersomstårtillbudsochinlärningsresultatenår2011.Avgöranden
gällandeinnehålletiochmålenförslöjdengörssomendelavreformenavden
grundläggandeundervisningensläroplan.Dettaarbetekommerigång2011.
Läroplansgrundernaförgrundläggandeyrkesutbildningförnyadesåren
1999–2001ochförnyasigenåren2008–2010.Examensgrundernaföryrkesutbildningförpliktarutbildningsarrangörenattutarbetaplanerföråtgärder
somfrämjarjämställdhet,jämlikhetochhållbarutvecklinginomutbildningeniläroplanen,menäriövrigtkönsneutrala.Dessutomförutsätterdeatt
utbildningsarrangörenbeaktarävenandraförfattningarsförpliktelsergällande
utbildning,tillexempelförpliktelsernaijämställdhetslagen,dåutbildningen
arrangeras.
Jämställdheten mellan könen i elevhandledningen och
studiehandledningen
Attutvecklaelevhandledningenochstudiehandledningenhariregeringens
jämställdhetsprogramansettsvaraettviktigtsättattpåverkaflickorsoch
pojkarsvalavutbildnings-ochyrkesområdefrånettsåbrettfältavalternativ
sommöjligtutanattbegränsasavtraditionellakönsuppfattningar.Betydelsen
avgenusmedvetenelev-ochstudiehandledningframhävsvidövergångsskedeninomutbildningen,dådenungasinriktningochsträvandenifrågaom
defortsattastudiernaochyrketsåsmåningomklarnar.Detärviktigtatt
främjandetavjämställdhetmellankönenocksåiakttasidenkunskapom
arbetslivetsomgesåteleverna.Genomdennakunskapskapasenuppfattning
omyrkeochkunnande,personensrättigheteriarbetetsamtkombineringav
arbeteochfamilj.
Elev-ochstudiehandledningenordnasoftasomklass-ochgruppundervisning.Förattmanbättreskakunnastödjaelevernasindividuellavaloch
120
kompetensielev-ochstudiehandledningenärdetviktigtattelevenerbjuds
enmöjlighetocksåtilltillräckligpersonlighandledning.Personlighandledningärviktigtdåelevensökerstödförämnes-ochyrkesvalsomöverskrider
detraditionellakönsgränserna.
Under2000-taletharstoruppmärksamhetfästsvidelev-ochstudiehandledningensställning.Utbildningsstyrelsenhargenomförtsärskildaprojektför
attutvecklakvalitetenpåelev-ochstudiehandledningensamtdengrundläggandeundervisningen.Jämställdhetenmellankönenhardockintegjortstill
föremålförsärskildgranskningochutvärderinginomdessaprojekt.
Positivaresultatharåstadkommitsinomolikautvecklings-ochpilotprojekt,
somhuvudsakligenharfåttstödavEU:sstrukturfonder.Måletmeddessahar
varitattuppmuntraungdomartillattsökasigtillenbranschsomintresserar
demoberoendeavhurväldetegnakönetärrepresenteratinomdetvalda
området.Ifortsättningenbordedegodaresultatochdengodapraxissomman
harfåttfrånpilot-ochutvecklingsprojektenutnyttjasbättreiutvecklingen
avstudiehandledningen.Utvecklingenavstudiehandledningenkundeockså
kopplasnärmaretillskolornasjämställdhetsplanering.
Jämställdhetsplanering i läroanstalterna
Jämställdhetslagenharförpliktatläroanstalternaattutarbetaenjämställdhetsplanförverksamhetensedanår2005.Enligtlagenskaförverkligandet
avjämställdhetvidantagningenavstuderande,ordnandetavundervisning
ochbedömningenavstudieprestationerutgöranavetijämställdhetsplanerna.
Dessutomskaläroanstalternaävenförebyggasexuellatrakasserierochtrakasserierpågrundavkön.Jämställdhetsplanenkaninförlivasiläroplaneneller
någonannanplansomutarbetasvidläroanstalten.
År2008gavUtbildningsstyrelsenuthandbokenYhteiseen ymmärrykseen
tasa-arvosta (Motgemensamsynpåjämställdhet),varssyfteärattstödjaläroanstalternaiutarbetandetavplanerochfrämjagodpraxisiläroanstalternas
jämställdhetsarbete.PåbasisavenundersökningsomUtbildningsstyrelsenlät
göra2009hardenjämställdhetsplaneringsomjämställdhetslagenförpliktar
tillhittillsgenomförtsotillräckligtiläroanstalterna.Blanddeläroanstalter
sombesvaradeenkäten11uppgav37procentavgymnasiernaoch27procent
avyrkesläroanstalternaattdehadeutarbetatenläroanstaltsspecifikjämställdhetsplanförverksamheten.Blandläroanstalternauppgav21procent
avgymnasiernaoch27procentavyrkesläroanstalternaattdeföljerdenjämställdhetsplanförverksamhetensomutbildningsarrangörenharutarbetat.
Enligtenkätenharstuderandesdeltagandeijämställdhetsarbetetvaritringa
iläroanstalterna.
Resultatenavenkätenvisarattdejämställdhetsplanersomharutarbetatsförrespektiveläroanstaltbättrebeaktardefrågorsomärföremålför
särskilduppmärksamhetilagenändeplanersomharutarbetatsavutbildningsarrangören.Avdeläroanstaltersomtillämpardenjämställdhetsplansom
11
Enkäten besvarades av 58 procent av gymnasierna och 42 procent av yrkesläroanstalterna.
121
utbildningsarrangörenharutarbetatuppgavcirkahälftenattplanengäller
ordnandetavundervisning,45procentantagningenavstuderandeoch38
procentbedömningenavstudieprestationer.Sexuellatrakasserierochtrakasserierpågrundavkönbehandladesicirkahälftenavdessaplaner.Ifrågaom
deläroanstaltsspecifikajämställdhetsplanernabehandlardäremottrefjärdedelarantagningenavstuderande,ordnandetavundervisning,bedömningenav
studieprestationersamtsexuellatrakasserierochtrakasserierpågrundavkön.
Ibörjanavår2010gjordeSocial-ochhälsovårdsministerietenutredningåt
riksdagensarbetslivs-ochjämställdhetsutskottomhurlagenomjämställdhet
mellankvinnorochmänfungerar.Enligtutredningenbordeläroanstalternas
allmännakännedomomplaneringsförpliktelsenalltjämtökas.Denjämställdhetsplansomutbildningsarrangörenutarbetarärintetillräckligenligtlagen.I
synnerhetbordeskillnadenmellandenpersonalpolitiskajämställdhetsplanen
ochjämställdhetsplanenförverksamhetengörastydligareiläroanstalterna.
Lagengördetmöjligtattinförlivajämställdhetsplaneniläroplaneneller
någonannanplansomutarbetasvidläroanstalten.Enligtdenenkätsom
Utbildningsstyrelsenlätgenomförahadelitemeränhälftenavläroanstalterna
utarbetatenseparatjämställdhetsplan,hosenfjärdedelvarplanenendelav
denpersonalpolitiskaplanenochenminoritet(13%)uppgavattplanenvar
endelavläroplanen.
Detärviktigtattmanaktivtfrämjarförverkligandetavenjämställdhetsplanförverksamheteniskolorna.Detärävenskälattfortsättautvecklingen
ochuppföljningenavhurväljämställdhetsplaneringenförverkligasdåman
beaktarmångfaldenavkönochsexualiteter.Manmåsteocksåökastuderandesdeltagandeijämställdhetsplaneringen.Dåjämställdhetsplaneringen
utvärderasmåstemanfästasärskilduppmärksamhetvidvilkasomärdebästa
metodernaförattpåverkajämställdhetenmellanköneniläroanstalternas
verksamhetskulturochundervisning.Främjandetavjämställdhetmåsteäven
utvecklasigrundskolorna.Förattmanskakunnainverkapåminskningenav
segregationeniettsåtidigtskedesommöjligtmåsteförpliktelsentilljämställdhetsplaneringavverksamhetenutsträckasäventillgrundutbildningen.
Riksdagensarbetslivs-ochjämställdhetsutskottanserdetävenviktigtisitt
uttalandevåren2010attförpliktelsenattgöraenjämställdhetsplanavverksamhetenocksåutvidgasattgällagrundskolor.
Pilot- och utvecklingsprojekt som stöder främjandet av jämställdhet
Underdesenasteårenharskolorochläroanstalterfrämjatjämställdheten
mellankönenfrämstgenomolikaprojekt.Flerapilot-,utvecklings-ochforskningsprojekthargenomförtsunderdesenasteårtionden.Forskninggällande
skolornasundervisningspraxisvisarattdetrådandekönsneutralaangreppssättetiundervisningenochstudiehandledningenisjälvaverketupprätthåller
detraditionellakönsrollernaochdentraditionellakönsindelningen.Därförär
projektochåtgärdersomsyftartillattökagenusmedvetenhetenviktiganär
mansträvarefterattökajämställdheteninomutbildning.Denerfarenhet,det
122
materialochdenpraxissommanharfåttfrånprojektenbordeutnyttjasmer
systematiskt.Framföralltbordedebeaktasidecentralaprocessernainom
planeringenavutbildningspolitiken,tillexempeliutvecklingenavläroanstalternashandlednings-ochundervisningspraxissamtvidförverkligandetav
fortbildningförläroanstaltsledningenochundervisningspersonalen.
Inlärning och erfarenheter från skolan
Detförekommerskillnadermellanflickorochpojkariinlärningenochderas
upplevelseravskolgången.Pojkarharigenomsnittflerbeteende-ochinlärningssvårigheteränflickorochdeavbrytersinastudieroftareänflickor.
Flickorhardäremotsämresjälvkänslaänpojkartrotssinastudieframgångar
ochsinpositivainställningtillskolan.Enligtundersökningarbedömerflickor
oftareänpojkarattdeärgodaskolelever,medanpojkaroftareansessigvara
likgiltigaskolelever.Könsskillnadernaserutattförblidesammaunderhela
dengrundläggandeundervisningen.Dåorsakernatillflickorsochpojkarsolika
skolbeteendebegrundasförmanoftaframpåståendetattskolanintepassar
deaktivapojkarna,medandetsystematiskaarbetssättetlämparsigbättreför
flickorna.Ibakgrundenfinnsettstereotyptantagandeomflickorochpojkar.
Detärviktigtattobserveraattbådefinländskaflickorochpojkarklararsigmycketbraiinternationellaundersökningargällandeinlärning.En
undersökningomskillnaderikönensinlärningsresultat(Gender Differences
in Educational Outcomes)somEuropeiskakommissionenpubliceradeår2010
visarattskillnadernaiinlärningsresultatmellankönenärfåirelationtill
likheternamellankönen.Socioekonomiskafaktorerharstörrebetydelseför
skolframgångenänkönet.Pojkarfrånvissasocialgrupperklararsigbra,medan
flickorfrånvissagrupperinteklararsigiskolan.
Ifinländskaundersökningaromvardagsrutinernaiskolornaharmanäven
upptäcktattskolvardagenoftastärkerochstöderflickorsochpojkarsstereotypaaktivitetsorienteringarochattityder.Detvoreävenviktigtattutreda
hurflickorsochpojkarspreferenserifrågaomläroämnenautformasochvad
skillnadernaidekänsloupplevelsersomerfarsiskolanberorpå.Detvore
viktigtattbegrundaomskolkulturenuppmuntrarallaeleverochisynnerhet
ocksåpojkarnatillframgångistudiernautanrädslaförhånellerstörande
uppträdande.
Vidutvecklingavundervisningsarbetetmåstemanifortsättningenstärka
deundervisningsmetoderochdenundervisningspraxissombeaktarelevernas
individuellaskillnaderochkönensinternamångfald.Särskilduppmärksamhet
skariktasmotelevbedömningen.Attdömaavdenationellautvärderingarna
avinlärningsresultatenbehandlasflickorochpojkarintejämliktvidelevbedömningen.Pojkarfårvitsordsomärnågotsämreänderaskunskaperimatematik,medanflickornaskunskapsnivåimodersmåligenomsnittärhögreän
detvitsorddefårpåbetyget.Medtankepåutvecklingenavkvalitetenpåden
grundläggandeundervisningenvoredetsåledesviktigtattstödjalärarfortbildningsombyggerpågenusmedvetenforskning.Dessutomborderesultaten
123
avprojektsomanknytertillgenusmedvetenutvecklingavundervisningeni
störreutsträckningtasibrukiläroplanernaochordnandetavundervisning.
Enmålsättningomattutvecklaköns-ochläroämnesspecifikdidaktikhar
ocksålyftsframiregeringensjämställdhetsprogram.
Läromedel
Iregeringensjämställdhetsprogramharmanävenfästuppmärksamhetvid
läromedlensinverkanpåuppkomstenochförstärkningenavkönsstereotyper
ochmodellersomnormerarbeteendeenligtkön.Förfarandetförgodkännande
avläromedel,vidvilketstoruppmärksamhetfästesvidkönensjämställdhet
ochjämlikhet,frångicksunderförstahalvanav1990-talet.Numerasköts
produktionenochdistributionenavläromedelhuvudsakligenavkommersiellaförläggareochbeslutenomvilkaläromedelsomskaanvändasfattasav
respektiveläroanstalt.Underdetsenasteårtiondetharspektrumetavläromedelökatochwebbmaterialetsochmediernasinverkanpåundervisningen
ochinformationsåtervinningenharökatbetydligt.
Det har gjorts en del undersökningar om läromedlens kvalitet, och
dessavisarattläromedleniregeleftersträvarettkönsneutraltangreppssätt.
Läromedlenhardockocksåansettsinnehållabådemedvetnaochomedvetna
modellerochattitydersomanknytertillkönetochsomnormerarochskapar
antagandenombeteendethospojkarochflickor.Ifortsättningenbehövsmer
forskningsomgranskarkvinno-ochmansbildensamtgenusiläromedlen.
Iregeringensjämställdhetsprogram(2008–2011)harläromedlensbetydelse
förutformningenavenkvinno-ochmansbildhosskolelevernalyftsframigen.
Utbildningsstyrelsenlätgöraenundersökningomkönsbildenigrundskolans
läroböckerhösten2010.Enligtundersökningenärdetmanligakönetoftare
frammeialltundersöktmaterialbådeitextenochbilderna.Män,pojkar
ocholikamaskulinafantasifigurerärsystematisktienmajoritetiallaårskursersmaterialijämförelsemedkvinnor,flickorochfemininafantasifigurer.
Utbildningsstyrelsengörenguideombefrämjandetavjämställdhetenmellan
könenåtläroböckernasförfattareochkommerifortsättningenattregelbundet
bedömamaterialenfrånenjämställdhetssynpunkt.Detärviktigtattman
ibedömningenavläromaterialocksåläggermärketillmångfaldenavköns-
ochsexuellaorienteringarochskillnadersomskapastillexempelpåbasisav
etnicitet,handikappellerreligion.
6.6
JÄMSTÄLLDHETEN INOM IDROTTSSEKTORN
Jämställdhetsarbetetinomdenfinländskaidrottenstärktesimittenav1990taletdåenarbetsgruppsomutrettkvinnornasställninginomidrottskulturengavsinaförslagomblandannatkvinnornasställningsombeslutsfattare,
idrottsutövareochvidfördelningenavpengar.FinlandsIdrottSLUharfungerat
somkoordinatorochverkställareavjämställdhetsarbetetinomdennationella
idrottssektorn.Undervisnings-ochkulturministerietharvarithuvudfinansiär,denviktigastesamarbetspartenochdensomdragituppriktlinjerna.
124
Eftermillennieskiftethardetviktigastestegetijämställdhetsarbetetvaritde
åtgärdersomministerietsarbetsgruppTasaPelividtagit.Arbetsgruppentogi
sittPM(2005)påbredbasställningtillfrämjandetavjämställdhetenmellan
könenochutvärderingenavkönskonsekvensernainomidrottssektorn.Tillpilot
förintegreringenavkönsperspektivetutsågsdetriksomfattandeprojektetför
attutvecklaledar-ochtränarutbildningen2008−2010.Måletförprojektet
varattökaantalettränareochledaresomhörtilldetkönsomäriminoritet
inomolikagrenarsamtattutveckladeraskunnandemedbeaktandeavbåda
könensspecialdrag.Åtgärdernainriktadespåstrukturenförochinnehållet
iutbildningarna.
I ministeriets statsbidrag har jämställdheten mellan könen varit ett
resultatkriterium,meningamätareharanväntsförattutvärderaden.Från
ochmed2011förutsättsattdesomfårstatsbidragförårligstatistiköver
könsfördelningenblandsinamedlemmarochbeslutsfattaresomendelav
verksamhetsberättelserna.Hösten2010inledsmedministerietsfinansiering
ettförnyandeavenomfattandestatistikutredningomsituationengällande
jämställdhetenmellanköneninomidrottssektorn.Detvoreskälattunder
denärmasteårenstannauppförattgranskaochutvärderajämställdhetssituationenochskapaennationellstrategimedeventuellaåtgärdsprogramför
attfrämjajämställdhetenmellankvinnorochmäninomidrottssektorn.Det
äråtminstoneklartattgrundenförinformationenomsektornbörstärkas
medhjälpavforskningsresultatochattmanbörfästauppmärksamhetvid
kvinnornaskarriärutvecklinginomidrottsförvaltningen.
125
7.
HÖGSKOLEUTBILDNING OCH
FORSKNING
Främjandeavjämställdhetmellanköneninomhögskoleutbildningochforskningharlängevaritendelavjämställdhetspolitiken.Regeringsprogrammens
målharvaritattstärkakvinnoforskningensställningochfrämjajämställdhet
mellanköneninomlärarutbildningen.Iregeringensjämställdhetsprogramhar
målenochåtgärdernariktatsigmotblandannatavskaffningavsegregationen,
förstärkningavköns-ochjämställdhetsmedvetenheteninomlärarutbildningen,
främjandeavkvinnorsforskarkarriärersamtbefästandeavkvinnoforskningens
ställningochordnandeavinformations-ochdokumentationsverksamheti
anknytningtilljämställdhetsinformation.Integreringavkönsperspektivet
haransettsvaraettcentraltredskapifrämjandetavjämställdhetinombåde
högskoleutbildningochforskning.
Vidhögskolornaochinomforskningharjämställdhetsarbeteredanutförts
underfleraårtionden.Deförstajämställdhetskommittéernaviduniversiteten
inleddesinverksamhetiskiftetmellan1980-och1990-talet.Högskolornas
jämställdhetsarbetefrämjadessamtidigtavdeninformationsomproducerades
avkvinnoforskningen,somhadebefästsviduniversiteten,jämställdhetsaktörernasnätverksbildningochjämställdhetsmyndigheternasstöd.Finlands
Akademiharfrämjatjämställdhetmellankönenochkvinnoforskningisin
verksamhetsedan1980-talet.Delegationenförjämställdhetsärendenoch
undervisningsministerietharlängeuppmärksammatfrågorsomanknyter
tillkvinnorsforskarkarriärer.BådeundervisningsministerietochFinlands
Akademiharproduceratkönsspecifikstatistikomutbildningochforskning.12
Lagstiftningenåläggerarrangörernaavhögskoleutbildningfleraförpliktelsersomanknytertilljämställdhetmellankönenochförbjuderkönsdiskriminering.Enligtlagenskaläroanstalternasetillattkvinnorochmänhar
sammamöjlighetertillutbildningochattundervisningen,forskningenoch
läromedlenstöderjämställdhet.År2005inkluderadesenförpliktelseom
attoperativajämställdhetsplanerskautarbetasiläroanstalternaijämställdhetslagen.Liksomandraarbetsplatserärläroanstalternadessutomskyldiga
attutarbetaenpersonalpolitiskjämställdhetsplan.
VanhanensIIregeringochKiviniemisregeringharförbunditsigattintegrerakönsperspektivetialltsittbeslutsfattande.Iplaneringenochbeslutsfattandetinomhögskole-ochvetenskapspolitikenharmanivissmånfäst
uppmärksamhetvidskillnadernaiutbildningsnivåmellankvinnorochmän
samtvidsegregationenenligtkön.Kvinnorslångsammaavancemanginom
forskarkarriärenharlyftsframsomettproblemområdeianknytningtill
12
Se UKM:s databas KOTA och Finlands Akademis statistik. Komparativa statistiska data från EU-länderna om
kvinnors ställning inom vetenskap och högskoleutbildning finns väl tillgängliga från och med 2000-talet tack vare
Europeiska kommisionens publikationer She Figures.
126
forskarbanan.Dethardockförekommitfåövergripandegranskningarav
högskole-ochvetenskapspolitikenurkönsperspektiv,ochintegreringenav
könsperspektivetharännuinteavancerattillkonkretaåtgärderförattfrämja
jämställdheten.Intehellerilagstiftningsreformernagällandehögskoleutbildningochforskninggjordesnågonutvärderingavkönskonsekvenserna.Det
ärviktigtattmålenochåtgärdernairegeringsprogrammenochregeringens
jämställdhetsprogramintegrerasbättreidethögskole-ochvetenskapspolitiska
beslutsfattandetochberedningenavdetta.
7.1
JÄMSTÄLLDHET MELLAN KÖNEN INOM
HÖGSKOLEUTBILDNING OCH FORSKNING
Detharlängefunnitsnästanlikamångakvinnligaochmanligahögskolestuderande.År1995varkvinnornasandelavdeuniversitetsstuderande52procent
ochår200754procent.År2007avlades63procentavuniversitetsexaminaav
kvinnor.Vidyrkeshögskolornavarkönensandelarmycketlikartade:år2008
var53procentavdeyrkeshögskolestuderandeoch62procentavdepersoner
somavladeexamenkvinnor.
Vidbådeyrkeshögskolornaochuniversitetenfinnsdetalltjämtenstark
segregationenligtkön.Inomtillexempelturism-,kosthålls-ochekonomibranschensamtdethumanistiskaochpedagogiskaområdetvarkvinnornas
andelavdepersonersomavladeuniversitetsexamenöver80procentår2008,
medanmännensandelavdepersonersomavladeenuniversitetsexameninom
teknikochkommunikationvar74procentsammaår.Siffrornaärungefär
desammainomyrkeshögskoleutbildningen.Inomuniversitetsstudiernahar
könsstrukturendockutjämnatsmermedårenäninomyrkesutbildningen.
Samtidigtsomdettotalaantaletdoktorsexaminaharökatfråncirka500
examinatillöver1500underdesenastetjugoårenharkvinnornasandelav
depersonersomharavlagtdessaexaminaökatbetydligt.Medankvinnorna
avlade32procentavdoktorsexaminaår1990varkvinnornasandelavdepersonersomavladedoktorsexamina54procentår2008.Utbildningsområdesvis
finnsdetdockalltjämtstoraskillnaderikönsandelarna:Inomområdetteknik
ochkommunikationavlademännenmerän70procentavdoktorsexamina
år2008;inomsocial-,hälso-ochidrottsområdetvarmännensandelavdoktorsexaminadäremot27procent.
Kvinnornasochmännensandelaravuniversitetslärarnaärnästanlikastora,
medundantagavprofessorernaochöverassistenterna.År2008var53procent
avlektorernaoch57procentavassistenternakvinnor.Kvinnornasandelav
överassistenternavardocklångtmindreänhälften,39procent.Kvinnornas
andelavforskningspersonaleninomhögskolesektornvar48procentår2007.
Kvinnornasökadeandelavdepersonersomharavlagthögskoleexamenoch
avdelägreundervisnings-ochforskningstjänsternaharännuinteavspeglats
iprofessorernaskönsfördelning.År2009varendast25procentavprofessorernakvinnor.Dekvinnligaprofessorernasandelarvarierarmycketmellan
olikavetenskapsområden.År2009fannsdeminstaandelarnainomteknik
127
(8%)ochnaturvetenskaper(12%)ochdestörstainomhälsovetenskap(61
%),veterinärmedicin(52%)ochpedagogik(50%).Manmåstebeaktaatt
detkvantitativtsettfinnsflestprofessurerinomdeteknisk-vetenskapligaoch
naturvetenskapligautbildningsområdena.
Männenärfortfarandeimajoritetblandyrkeshögskole-ochuniversitetsrektorerna:ibådafallenvarmännensandelavrektorernadrygt70procent
år2010.Kvinnornasandelhardockökattydligtunderdesenasteåren,ochi
enEU-jämförelseurskiljersigFinlandpåettpositivtsätt(genomsnittetiEU
är9procent).Avuniversitetensfemkanslererärenkvinna.
Medtankepåkvinnorsforskarkarriärerochjämställdhetärskedetefter
doktorsexamenochkvinnornaslångsammaavancemangtillhögreundervisnings-ochforskningstjänstertrotsdenbredarekryteringsbasendetallramest
problematiska.OcksåFN:sCEDAW-kommitté(2001,haruppmärksammat
(2001och2008)kvinnornasringaandelpådehögstaposternaiuniversitetsvärldeniFinland.Kommitténrekommenderadeattföregripandeåtgärder
skatasibruk,såattkvinnormedhjälpavdessauppmuntrastillattsökafler
högatjänsterochbefattningar.Kommitténuppmuntraräventillattutnyttja
tillfälligaspecialåtgärder.
Ifrågaomprofessurernaharmanlyftframdeeffekterkallelseförfarandet
förprofessorerharpåjämställdhetenmellankönen.Atttillämpaettkallelseförfarandeharvaritmöjligtsedanår1992.Enligtundervisnings-och
kulturministerietklararsigkvinnorbättrevidöppentillsättningavtjänster
ändåettkallelseförfarandeanvänds,ochkallelseförfarandetkaninnefattaen
riskförojämnställdbehandlingavpotentiellasökande.
Idenbakgrundsutredningsomhargjortsförjämställdhetsredogörelsenfästs
uppmärksamhetförutomvidprofessurernaävenvidkvinnornasringaandelav
andrahögreforskningstjänster.Kvinnornasandelavdeansvarigaledarnaför
forskningsprojektenvidFinlandsAkademiharvaritimedeltal20–30procent
underdesenasteårtiondena.Ettproblemifrågaomkvinnorsavancemang
tillhögreforskningstjänsterserutattvarajustbeteckningenansvarigledare,
somanvändsvidansökanomfinansieringavforskningsprojekt.Postensom
ansvarigledareförutsätteripraktikenettlångtanställningsförhållandevid
universitetet,eftersomforskningsfinansieringintekanbeviljasforskningsprojektensansvarigeledaresjälvannatäniundantagsfallochendastförett
år.Dettagörattdetblirsvårareförvisstidsanställdaochprojektarbetande
personerattavanceraikarriären.Manbörbeaktaattkvinnorharfåttmycket
tidsbegränsad,externfinansiering,medandetfortfarandefinnsfåavdem
blanduniversitetenshögstafastatjänster.
Enligtfleraundersökningarförsvåraskvinnorsforskarkarriärerviduniversitetenochinomvetenskapsvärldenavdolddiskrimineringochbristpå
socialtstöd.Dessutomharmanlyftframhurallmäntförekommandesexuellatrakasserierochantastandeärviduniversiteten.Ienutredninggällande
yrkeshögskolornafrånår2005visadesigkönssegregationeninomutbildnings-
128
branschernaochskillnadernaifrågaomavlönadpraktikmellankvinno-och
mansdomineradebranschervaraproblemområden.
Attkombineraarbeteochfamiljäralltjämtettprobleminomforskarkarriären,isynnerhetvidtidsbestämdauppdragochförforskaresomärverksamma
medhjälpavstipendier.Dettagällerspecielltkvinnor,somoftabärhuvudansvaretförfamiljeförpliktelserna.FinlandsAkademiharsträvatefterattfrämja
kombineringavarbeteochfamilj:principenärattföräldraledigheterinte
förkortarforskarensfinansieringsperiod.Finansieringsperiodenkanpåansökan
förlängasmedhögstettårpågrundavvårdledighet.År2009förbättrades
socialskyddetfördeforskaresomarbetarpåstipendium,ochdeinkluderades
blandannatikretsenavinkomstrelateradeföräldradagpenningsförmåner.
Jämställdhetenmellankönenharuppmärksammatsocksåifrågaom
studerandemedfamilj.Avdehögskolestuderandesombesvarade2006års
studentundersökninghadenioprocentfamilj.Omenstuderandemedfamilj
harminderårigabarn,räckerdenstuderandesprimärastödform,dvs.studiestödet,inteensamttillföratttryggautkomsten.Endelavstuderandemed
familjtvingasförlitasigpåutkomststöd.Studerandemedfamiljarbetaroftare
änandraochstuderarmersällanpåheltid.Detärfrågaomjämställdheten
mellankönen,eftersomenmajoritetavdestuderandemedfamiljsomfår
studiestödärkvinnorochmajoritetenavdestuderandesomärensamstående
medbarnocksåärkvinnor.År2006bestodöver60procentavdestuderande
medfamiljersomfickutkomststödavenensamståendemammamedbarn.
Deekonomiskariskersomanknytertillanskaffningenavbarnserutattleda
tillattstuderandeskjuteruppfamiljebildandet.Avdebarnlösa25–34-åringarnasombesvarade2008årsfamiljebarometeransågenfemtedelattoavslutade
studiervarettskälattsenareläggabarnanskaffningen.
Förmännensdelharuppmärksamhetfästsvidvärnpliktensfördröjande
effektpåinledandetavstudierna.Enligtenutredningavförsvarsministeriet
fördröjsstudiernamedmeränlängdenpåmilitärtjänstgöringenhosenfemtedelavdenmanligaårskullenpågrundavbl.a.hemförlovningstidpunkterna.
Dettafördröjerävendestuderandesövergångtillarbetslivet.Inomförsvarsförvaltningenochvidhögskolornaharmanocksåfästuppmärksamhetvid
enminskningavproblemområdenavidsammanjämkningavvärnpliktstjänstgöringochstudier.Konkretaåtgärderochsamarbetemellanolikaaktörer
behövsförattfrämjasammanjämkningenbådeförmänochkvinnorsomgör
vapentjänst.
7.2
FRÄMJANDE AV JÄMSTÄLLDHET MELLAN
KÖNEN INOM HÖGSKOLEUTBILDNING
Högskolornas jämställdhetsarbete
HögskolornasjämställdhetsarbeteinleddesiFinlandvidövergångenmellan
1980-och1990-talen.Jämställdhetslagensikraftträdandesamtettaktivtstöd
avjämställdhetsombudsmannenochdennationellakoordinatornförkvinnoforskningtilldejämställdhetskommittéersominrättadesviduniversitetenförde
129
högskolornasjämställdhetsplaneringochövrigajämställdhetsarbeteframåti
börjanav1990-talet.Endelavuniversitetenharävenutarbetatanvisningarför
ingripandeiosakligtbemötandeochtrakasserier.Dessutomharuniversiteten
finansieratjämställdhetsprojektochutredningarinomolikautbildningsområden.Numeraharuniversitetensjämställdhetskommittéerbildatettlandsomfattandenätverkochsammanträdervarjeår.Jämställdhetskommittéerna
harfåresursertillsittförfogande.EndastHelsingforsuniversitetharsedan
år2000haftenheltidsanställdjämställdhetsansvarig.
Universitetensjämställdhetsplanerblevvanligareisynnerhetunderden
senarehalvanav1990-talet.År2005tilladesijämställdhetslagenenförpliktelseomattenoperativjämställdhetsplanskautarbetasiläroanstalterna.Å
andrasidanärläroanstalternaävenarbetsgivare,somärskyldigaattutarbetaen
jämställdhetsplanförpersonalenochenlönekartläggningsomendelavdenna.
Föruniversitetensdelharutarbetandetavjämställdhetsplanernaframskriditväl:enligtenutredningsomundervisningsministerietgjordeår2009
harallauniversitetengällandejämställdhetsplan.Ungefärhälftenavuniversitetensplanervarkombineradejämställdhets-ochjämlikhetsplaner,ochi
merpartenavplanernabehandlasbådedetstudie-ochdetpersonalpolitiska
perspektivetpåettbalanseratsätt.
Avdetotalt26yrkeshögskolornaskickade15inenjämställdhetsplantill
undervisningsministerietförutredningen.Avdessafemtonyrkeshögskolors
jämställdhetsplanervarknappthälftengemensammaförkommunen,samkommunenellerutbildningskoncernen.Iendelavyrkeshögskolornasplanerbetonadesdetpersonalpolitiskaperspektivetpåbekostnadavstuderandeperspektivet.
Endelavhögskolornahadeintegreratjämställdhetsplanernaiuniversitetetsövrigastyrnings-ochstrategiarbete.Verkställandetavplanernavarierade
ocksåfrånuniversitettilluniversitet.Denredanlängeframhållnamålsättningenomstuderande-ochpersonalstatistikenligtkönharförverkligatsvid
endastendelavuniversiteten.Framföralltfinnsdetbristeristatistiken
enligtutbildningsområdeochvetenskapsgren.Detserutsomomkravenpå
jämställdhetsplaneringavverksamhetenochplaneringsomkartläggerpersonalensställninginteuppfyllsisamtligafall.
Undervisnings-ochkulturministerietrekommenderaratthögskolornas
jämställdhetsplaneringskautvecklassåattplanernaifortsättningenomfattar
allhögskolansverksamhet.Könsperspektivetskabeaktassomendelavsåväl
denhögklassigaundervisnings-ochforskningsverksamhetensompersonalpolitikenochutvecklingenavlärar-ochforskarbanan.Destuderandeoch
olikapersonalgrupperskahamöjlighetattdeltaiutarbetandetavjämställdhetsplanerna.Könsspecifikstatistikskautarbetasenligtutbildningsområde
och/ellervetenskapsgren.
Jämställdhetsombudsmannenövervakarattförpliktelsergällandejämställdhetsplaneringefterföljs.Dessutomärundervisnings-ochkulturministeriets
regelbundnauppföljningochutvärderingavhögskolornasochuniversitetens
jämställdhetsplaneravstörstavikt.Iframtidenbehövsmerinformationom
130
jämställdhetsplanernaskvalitetochinnehållsamtomverkställandetavplanerna.Uppmärksamhetbörfästasvidberöringspunkternamellanplaneringen
gällandejämställdhetmellankönenochjämlikhetsplaneringensamtvidfrågor
somgällerdiskrimineringpåfleragrunder.
Regeringens jämställdhetspolitiska åtgärder inom högskoleutbildning
Iregeringensjämställdhetsprogramharjämställdheteninomhögskoleutbildningfrämjatsgenomattblandannatinkluderajämställdhetmellanköneni
resultat-ochmålstyrningsprocessernamellanundervisningsministerietoch
universiteten.Iuniversitetsavtalenfinnsförnärvarandeenriktlinjeomfrämjandeavenjämställdforskarkarriär,ochideuppföljningsindikatorersom
undervisnings-ochkulturministerietanvändergranskaspersoninformationen
könsvis.DessutomhållermansombästpåattutvecklaUKM:sinformationshantering,såattmöjligheternaattföljaupphögskolornassituationocksåur
jämställdhetsperspektivförbättras.
Attminskasegregationenenligtköninomutbildningharvaritettavde
centralamåleniregeringarnasjämställdhetsprogram.Dettahargälltalla
utbildningsnivåer.Manharsträvatefterattavskaffasegregationenmedhjälp
avbl.a.utvecklingsprojekt,avvilkastörstadelenharvaritinriktadepåatt
styrakvinnortilldemansdomineradetekniskaochnaturvetenskapligautbildningsområdenasamtfrämjakvinnorskarriärutveckling.Iprogrammenhar
manävenfästuppmärksamhetvidstyrningavmännentilldetsocialaområdet
ochundervisningsområdet,mendessaprojektharförverkligatsirättliten
utsträckning.Inomprojektenharmanunderdesenasteårenävenstöttkvinnorskarriärutveckling,utvecklatmångfaldsutbildningenochfrämjatsexuellaminoritetersochkönsminoritetersställningiarbetslivet.Projektenhar
gettrikligtmedexpertisinomfrämjandeavjämställdhetmellankönensamt
konkretaredskapochverksamhetsmodellerföravskaffandeavsegregationen,
vilkadockinteitillräckligutsträckningharutnyttjatsiplaneringenochprogramarbetetgällandehögskoleutbildningelleriutvecklingenavmetoderna
inomjämställdhetsarbetet.
Uppmärksamhetharävenfästsviddenställningsomstuderandemed
familjinnehar.Måletharvaritattförbättrajämställdhetenmellankvinnligaochmanligastuderandeochgedeungabättreekonomiskamöjligheter
attskaffabarnredanunderstudietiden.Iutvecklingsplanenförutbildning
ochforskningföråren2007–2012harmansattuppsommålattutredahur
försörjningenochstudieförutsättningarnaförstuderandemedfamiljkunde
förbättras.ArbetsgruppenStuderandemedfamiljochstudiestödet(2009),
somtillsattesavundervisningsministeriet,föreslogattstudiestödetborde
varatillräckligtföratttryggautkomstenunderdentidmanstuderarpå
heltid.Arbetsgruppenföreslårblandannatattettförsörjartilläggtillstudiepenningenskatasibruk,såattsystemetbättreäninulägetskullegöradet
möjligtattsamtidigtstuderaochskaffabarn.Dessutomfästerarbetsgruppenuppmärksamhetvidordnandeavbarnomsorgstjänstersomlämparsig
131
förstuderande,skapandeavjämställdaförutsättningarianvändningenav
familjeledighetersamtingripandeikarriär-ochlönediskrimineringavmödrar.
Ocksådenarbetsgruppsombehandlarutvecklingenavstudiestödetsstruktur
stöderförslagenifråga.
Reformernaskulleävenfrämjajämställdhetenmellankönen,eftersom
majoritetenavdestuderandemedfamiljsomfårstudiestödärkvinnor.Med
hjälpavreformernaskullemanävenhamöjlighetattutjämnautkomstskillnadernamellankönenochstödjamöjligheternaförframföralltkvinnorsom
harvårdnadenombarnattslutförastudierna.
Dådennyauniversitetslagen(2009)stiftadesgenomfördesendasten
knapputvärderingavkönseffekterna.Universitetslagenochdestrukturella
reformernavidhögskolornamedfördockheltnyautmaningarförfrämjandet
avjämställdhetmellankönen.Detvoreviktigtattföljauppeffekternaavalla
högskole-ochvetenskapspolitiskareformer,inklusivereformenavhögskolornasantagningavstuderande,ochutvärderademurkönsperspektiv.Särskilt
viktigafrågorärblandannatförverkligandetavjämställdhetmellankönen
dåstuderandeantasochpersonalanställs,denvisstidsanställdapersonalens
ochstipendieforskarnasställningsamtförverkligandetavkontinuitetiforskarkarriären.Enförutsättningföruppföljningenärtillgångtillstatistiksomär
indeladenligtkönochvetenskapsgrenförbådedestuderandeochpersonalen.
Likasåvoredetviktigtattfannstillgångtillregelbundetuppdateradstatistisk
informationompersonalrekryteringenföruppföljningavjämställdhetssituationen.Bådedenarbetsgruppförforskarkarriärensomundervisningsministeriettillsatteocharbetsgruppenförenforskarkarriärifyrastegbetonade
betydelsenavtillgångtillstatistiskinformation.Enligtrekommendationerna
frånarbetsgruppenförforskarkarriärenbordemänochkvinnorjämliktväljas
somexpertervidrekryteringavundervisnings-ochforskningspersonal.
7.3
LÄRARUTBILDNING
Underdesenastefemtonårenharregeringensallajämställdhetsprograminnehållitmålsättningarochåtgärdersomgällerlärarnasgrundläggandeutbildning
ochfortbildning.Deutvecklings-ochforskningsprojektsomändasedan1980talethargenomförtsförattintegrerajämställdhetenochkönsperspektiveti
innehålletpådeolikastadiernaavlärarutbildningenharskapatengodgrund
föråtgärderna.Deninformationochexpertissomharackumuleratsgenom
dessaprojektböriframtidenutnyttjasbättreiplaneringenochgenomförandet
avlärarutbildningen.
Enligtundersökningarärundervisningspraxisenochskolornasverksamhetskultur–snarareänlärarnaskön–betydelsefullavidfrämjandetavjämställdhetmellanköneninomutbildning.Inomlärarutbildningenochiskolornasrutinerharmåletvaritkönsneutralitet,mensamtidigtharkönetdock
inverkatpåbemötandetavelevernaochibredarebemärkelsepåskolornas
verksamhet.Lärarnaharintefåtttillräckligtmedstöd,informationeller
konkretaredskapförattbeaktajämställdhetsfrågorisinegenverksamhet
132
underlärarutbildningen.Enorsaktilldettaärbristenpåsådanpedagogisk
forskningsombehövssomstödförlärarutbildningen.Pedagogiskforskningsom
beaktarolikaåldersstadierochsomskulleskapaförutsättningarförutveckling
avjämställdhets-ochkönsmedvetenpedagogiskpraxisfinnsintetillgänglig.
Måletförregeringsprogrammet2007–2011ochregeringensjämställdhetsprogram2008–2011ärattinkluderakönsmedvetenundervisningiall
lärarutbildning.Åren2008–2010harundervisningsministerietfinansierat
forsknings-ochutvecklingsprojektetTasa-arvo-jasukupuolitietoisuusopettajankoulutuksessaTASUKO(Jämställdhets-ochkönsmedvetenhetilärarutbildningen),somsamordnasvidpedagogiskainstitutionenvidHelsingfors
universitet.Syftetmedprojektetäratterbjudakonkretaredskapförfrämjandeavjämställdhets-ochkönsmedvetenheteninomdeolikaområdena
avlärarutbildningenochutvecklaläroplanernaurjämställdhets-ochkönsperspektiv.Detspelarenviktigrollvidskapandetavettexpertnätverkoch
informationsspridningentillallauniversitetsomerbjuderlärarutbildning.
Undervisnings-ochkulturministerietstöderuniversitetenpåolikasättföratt
dengodapraxissomhartagitsframinomTASUKO-projektetskainkluderas
ilärarutbildningen.
Enjämställdhetsfrågasomberörlärarutbildningenärdenvalfriabetoningen
påtextilarbeteochteknisktarbeteislöjdenfrånochmedårskurserna5– 6.
PåbasisavresultatenavUtbildningsstyrelsensovanvämndautvärderingbör
manocksåsträvatillattförnyalärarutbildningenislöjd.
7.4
FRÄMJANDE AV JÄMSTÄLLDHET MELLAN
KÖNEN INOM FORSKNING OCH
VETENSKAPSPOLITIK
Jämställdhetmellanköneninomforskningenochisynnerhetfrämjandeav
kvinnorsforskarkarriärerharutgjortendelavmålsättningarnaochåtgärderna
iregeringensjämställdhetsprogramunderdesenastefemtonåren.Temati
frågaharlyftsframijämställdhetsprogrammenförbådeåren1997–1999
ochåren2004–2007.Detarbetesomdelegationenförjämställdhetsärenden,
undervisningsministerietochFinlandsAkademiutfördeförattlyftafram
dessafrågorpå1980–1990-taletharskapatengrundfördeåtgärdersom
regeringensjämställdhetsprograminnehållerifrågaomfrämjandeavkvinnorsforskarkarriärer.
Främjande av jämställdhet inom forskningen: Finlands Akademi
som exempel
Jämställdhetmellankönenharfrämjatsidetexpertarbetesomgällerforskning
ochvetenskapspolitiksedan1980-talet.IsynnerhetharFinlandsAkademi,
somärFinlandsmestbetydandefinansiäravgrundforskning,varitenföregångareinomplanmässigtfrämjandeavjämställdhetgenomkonkretaåtgärder.
InomAkademinharmanävenförverkligatstatistiksomärspecificeradenligt
kön,medhjälpavvilkenmanharkunnatföljamedjämställdhetssituationen.
133
EttcentraltområdeinomjämställdhetsarbetetvidFinlandsAkademihar
varitattfrämjakvinnorsforskarkarriärer.IAkademinsjämställdhetsplan
(2005–2010)fästermanuppmärksamhetvidsåvältransparensibeslutsfattandetgällandeforskningsfinansieringochforskningstjänstersamtjämlik
bedömningavbäggekönensomjämställdhetmellankönenirekryteringen
gällandeAkademinsförvaltningsverk.Medhjälpavjämställdhetsplanenfrämjarmanintebarajämställdhetmellankönenutanävenannanjämlikhetoch
motarbetardiskrimineringpåalladiskrimineringsgrunder.Målsättningarsom
gällerjämställdhetenmellankönenutgörocksåendelavcentraladokument
somstyrverksamhetenvidFinlandsAkademi.Dessutomärfrämjandeav
jämställdhetmellankönenenmålsättningiresultatavtaletmellanFinlands
Akademiochundervisnings-ochkulturministeriet.
PåFinlandsAkademisvetenskapligakommittéerochstyrelsetillämpas
kvotprincipenijämställdhetslagen.Kvinnorochmänärjämliktrepresenteradeiallavetenskapligakommittéer(45,5–54,5procent;2010).Likasåfinns
detlikamångakvinnorochmänidethögstabeslutandeorganet,styrelsen.
AvdebedömaresomFinlandsAkademianlitarvarigenomsnitt37procent
kvinnorår2008.
VidFinlandsAkademiförbättrasminoritetskönetsställninggenompraktiskaåtgärderienlighetmedjämställdhetsplanen.Måletharvaritattöka
minoritetskönetsandelavforskningstjänsternatill40procent.Dettahar
förverkligatsifrågaomakademiforskarnaochforskardoktorerna,menav
akademiprofessorernaärfortfarandebara22procent(2010)kvinnor.Det
pågårdockenförändringtilldennadel,eftersom45procentavdeelvaakademiprofessorersomutnämndesår2009varkvinnor.
Regeringens åtgärder för att främja kvinnors forskarkarriär
Attavlägsnahindrenförkvinnorsforskarkarriärerharutgjortencentraldelav
främjandetavjämställdhetmellanköneninomforskningenochvetenskapspolitiken.Förutomjämställdhethardetocksåvaritenfrågaomforskningens
mångfaldochkvalitet:manmåstekunnarekryterademestbegåvadeforskarna
tillforskarbananoberoendeavkönet.
IdenrapportomfrämjandetavkvinnorsforskarkarriärersomFinlands
Akademipubliceradeår1997fästemanuppmärksamhetviddehindersom
kvinnorstöterpåefterdoktorsexamen.År2004tillsatteundervisningsministerietenarbetsgruppförforskarkarriärensomhadeiuppgiftattutreda
utvecklingenavdenprofessionellaforskarkarriären.Arbetsgruppenföreslog
konkretaåtgärderförattfrämjakvinnorsforskarkarriärerochjämställdhetmellankönen.Ettallmäntmålärattintegrerakönsperspektivetivetenskaps-och
högskolepolitikensamtattinkluderafrågorsomgällerkvinnorsforskarkarriärer
ochjämställdheteninomforskarbananiallthögskole-ochvetenskapspolitiskt
beslutsfattande.Dessutomföreslogarbetsgruppenåtgärderförattavskaffa
ochförebyggakönsdiskrimineringinomhögskoleutbildningochforskning,
inklusiveuppföljningavtillsättningenavtjänsterurkönsperspektivsamt
134
jämliktvalavkvinnorochmänvidanlitandeavdeexpertersombedömer
ansökningarnatillentjänstochtillforskningsfinansiering.Särskilduppmärksamhetfästesvidåtgärdersomfrämjarmöjligheternaattkombineraarbete
ochfamiljsamtvidjämställdhetsplanering.Förattförbättradekvinnliga
forskarnasställningföreslogspositivaspecialåtgärder,såsommentorprogram
ochledarskapsutbildning.Arbetsgruppenförforskarkarriärenföreslogatt
undervisningsministerietskatauppiresultatstyrningenavuniversiteten
förverkligandetavjämställdhetmellanköneninomforskarbanan.
År2007publiceradeundervisningsministerietettÅtgärdsprogramför
utvecklingavforskarutbildningenochforskarkarriären2007–2011.Iåtgärdsprogrammetföreslogsattuniversitetenskainledamentorprogramochledarskapsutbildningfördekvinnligaforskarna.RapportenNeliportainentutkijanura(Forskarkarriärmedfyranivåer)frånår2008fästeåsinsidasärskild
uppmärksamhetviddeeventuellanegativaeffektersomkallelseförfarandet
förprofessorerharpåkvinnorsställningochframhävdeviktenavkönsindelad
personalstatistik.
IbådeNorgeochSverigeharregeringarnaaktivtfrämjatkvinnorsforskarkarriärerochsamlatininformationomjämställdhetenmellankönenideolika
skedenaavforskarkarriären.Denkommittéförundersökningavkvinnligaforskaresställning(Kvinneriforskning)somdetnorskaundervisningsministeriet
hartillsattsamtHögskoleverketochDelegationenförjämställdhetihögskolan
iSverigeharaktivtstöttuniversitetenochforskningsinstitutenifrämjandet
avjämställdhetmellankönen.Integrationenavkönsperspektivetharäven
förtsframåtinomrespektivevetenskapsgren.Dencentralauppgiftenför
dessaorganharvaritattsammanställaochspridainformationochgodpraxis
samtfinansieraforskningsomstödföraktivtfrämjandeavjämställdhetinom
högskole-ochvetenskapsvärlden.Utvärderingspraxiseninomvetenskapenoch
forskarnaskarriärvägarharföljtsuppochutvärderatsurkönsperspektivpå
långsikt.Förpliktelsersomgällerfrämjandetavjämställdhetmellankönen
harinkluderatsiuniversitetslagarnaibådaländerna.
IFinlandharmångaavdekonkretaåtgärdersompå2000-taletföreslogs
isyfteattfrämjakvinnorsforskarkarriärerännuinteverkställts.Dessasamt
andraredskapsomäravseddaattfrämjajämställdhetochsomharvisatsig
fungeraideövriganordiskaländernabordeutnyttjasännubättre.Samtidigt
bordefrämjandeavenjämställdforskarkarriärochjämställdhetmellankönen
ividarebemärkelsetydligarelyftasframsomendelavresultatstyrningenav
universiteten.Demålsättningarsomanknytertillenjämlikforskarkarriärhar
inkluderatsiresultatavtalenmellanundervisnings-ochkulturministerietoch
universitetenföråren2010–2012,menjämställdhetmellankönenbehandlas
inteseparatiavtalen.Resultatavtalenvoreettfungeranderedskapföratt
främjajämställdhetmellankönen.
Underdesenasteårenharmanävenfästuppmärksamhetvidintegreringav
könsperspektivetiinnovationspolitiken.Ideövriganordiskaländernaharman
utvecklatkonkretaåtgärderinomdettaområde.ISverigehadeVINNOVA,det
135
nationellaämbetsverketsomansvararförutvecklingenavinnovationssystemet,
ettprogramförintegreringavkönsperspektivetiinnovationspolitikenoch
diskussionenochverksamhetengällandekonkurrenskraftenåren2004–2008.
Främjandeavjämställdhetmellanköneninominnovationspolitikenharockså
lyftsframiNordiskaministerrådet.
CentralatemaniFinlandsnationellainnovationsstrategiärfrågorkring
efterfråganochanvändaresamtinnovativaindividerochsamfund.Kvinnor
beslutarommångaavdeanskaffningarsomgörsihushållen,vilketinnebär
attderasinverkanpåefterfråganärbetydande.Kvinnornaskompetensinom
användarcentreradutvecklingavinnovationernabordeutnyttjasocheventuella
hinderfördeltagandebordeundanröjas.Dessutomgynnardeinnovationer
inomdenoffentligasektorn,isynnerhetsocial-ochhälsovårdsbranschen,
someftersträvasmedenbredinnovationspolitikkvinnorsominnovatörer
ochanvändare.Enfruktbarverksamhetsmiljöförinnovationerärenverksamhetsmiljödärindividerochaktörermedolikabakgrunderarbetarmed
sammaproblem.
Vidarbets-ochnäringsministerietärintegreringavkönsperspektivetett
specialtemaideresultatförhandlingarsomstyrverksamhetenochsomförs
medinrättningarnainomANM-koncernen.Enmeromfattandeintegreringav
könsperspektivetiinnovationspolitikenförutsätterävenattforskningenoch
expertisenpådettaområdestärkssamtattkonkretaredskapförfrämjandet
avjämställdhetutvecklas.
7.5
FRÄMJANDE AV KVINNO- OCH
GENUSFORSKNING
Attfrämjakvinnoforskningenharvaritenviktigdelavjämställdhetspolitikeni
nästantrettioårstid.Kvinno-ochgenusforskning13spelarencentralrolliproduktionenavinformationochexpertissomgrundförjämställdhetspolitiken
ochintegrationenavkönsperspektivet.Dennationellakoordinatornförkvinnoforskning,somharverkatvidsocial-ochhälsovårdsministeriet,14forskningssektionenviddelegationenförjämställdhetsärendenochFinlandsAkademihar
stärktverksamhetsförutsättningarnaförkvinnoforskningengenomkonkreta
åtgärder.På1990–2000-taletfrämjadeskvinnoforskningenbl.a.genomfinansieringavprofessurerikvinnoforskningochgenomstödförinformations-
ochdokumentationsverksamhetianknytningtilljämställdhetsinformation.
Framtillår2002finansieradesocial-ochhälsovårdsministerietnationellkoordinationavkvinnoforskningensomendelavarbetsuppgifterna
förjämställdhetsombudsmannensbyrå.Därefteravslutadesdennationella
koordinationen,vilketleddetillattdetharvaritsvårtattfåtäckandeoch
riksomfattandeinformationomkvinnoforskningenochvetenskapsgrenens
13
I stället för begreppet kvinnoforskning eller parallellt med detta används numera allmänt begreppet genusforskning. I båda områdena har i praktiken även mans-, jämställdhets- samt queer-, homo- och lesboforskning ingått.
I detta sammanhang syftar termen genusforskning till alla ovannämnda termer.
14
Tjänsten som koordinator för kvinnoforskning finansierades ursprungligen av Finlands Akademi och senare av
delegationen för jämställdhetsärenden, innan delegationens sekretariat gjordes till en del av jämställdhetsombudsmannens byrå vid SHM.
136
landsomfattandesituationochresurser.Finlandärdetendanordiskalandet
somsaknarenstatligaktörsomkoordinerarkvinnoforskningen.
Kvinnoforskningensställningochverksamhetsmöjligheterstärktespåett
betydelsefulltsättavundervisningsministerietsbeslut1995attfinansieraåtta
tidsbestämdaprofessurerikvinnoforskningvidolikauniversitetunderden
senarehalvanav1990-talet.DessutominrättadeFinlandsAkademiMinna
Canth-akademiprofessurenmedföränderligtområdeår1999.Inrättandetav
professurernagjordeattdengrundläggandeutbildningenochfortbildningen
samtforskningsverksamheteninomkvinnoforskningetableradesochfördes
framåt.Avsiktenvarattuniversitetensjälvaskullefortsättaattfinansiera
tjänsternaochgöradempermanentaefterattprojektfinansieringenavslutats.
Endelavuniversitetendroginprofessurenefterdenfemårlångatidsbestämda
finansieringenochendelharlåtitbliatttillsättaprofessurenellerhartillsatt
denbarapåvisstid.
Ettannatviktigtområdeinomfrämjandetavkvinnoforskningharvaritatt
utvecklainformations-ochdokumentationstjänsternaförkvinnoforskningoch
jämställdhet.År2004inleddeportalenförkvinnoforsknings-ochjämställdhetsinformationMinnasinverksamhetianslutningtillKristina-institutetvid
Helsingforsuniversitetmedfinansieringfrånsocial-ochhälsovårdsministeriet.
Måletvardockattskapaenpermanentinformationstjänstianknytningtill
jämställdhetmedbättreresurserochmeromfattandeservice.Islutetavår
2009startadesCentretförjämställdhetsinformationMinna(www.minna.
fi)vidTammerforsuniversitetsSamhällsvetenskapligadataarkiv.Centret
sammanställerochförmedlarinformationomjämställdhetmellankönen
ochanknytandeforskning.
Kvinno-ochgenusforskningkannumerastuderasvidHelsingfors,östra
Finlands,Jyväskyläs,Lapplands,Uleåborgs,TammerforsochÅbouniversitet
samtÅboAkademi.Förutombiämneshelheternaharävenmagisterprogrami
kvinno-ochgenusforskninginrättats.Dessutomharkvinno-ochgenusforskningettegetlandsomfattandetvärvetenskapligtdoktorsutbildningsprogram.
Omstyrkanidenlandsomfattandenätverksbildningeninomkvinnoforskning
berättarävenHilma–Universitetsnätverketförkvinnoforskning(frånochmed
år2010Hilma–nätverketförgenusforskning).År2010ingickkvinnoforskningsenhetenellerläroämnetvidsjufinländskauniversitetinätverket,ochdet
harblandannatutvecklatocharrangeratnätundervisningikvinnoforskning
ochansvaratfördenuniversitetspedagogiskaundervisningeniämnetsamt
informeratomseminarierochpublikationerpåområdet.
IdeninternationellautvärderingavkvinnoforskningensomFinlands
Akademilätutföraår2002bedömdeskvinnoforskningenvaraenhögklassigvetenskapsgrenmedsamhälleligtinflytandesamtutmärktanätverkbåde
nationelltochinternationellt.Iutvärderingsrapportenbetonadesfastställandeochinstitutionaliseringavkvinnoforskningensställninggenomatt
bl.a.göradeprofessurersomursprungligenfinansieradesavUVMpermanentaochinrättaundervisningstjänsterikvinnoforskningpådoktorsnivå.
137
Förutomattkvinnoforskningbordegörastillenvetenskapsgrensombeviljar
examinabetonadeutvärderingspanelenenintegreringavkvinnoforskningen
iämnesinstitutionernagenombl.a.inrättandeavundervisningstjänstersom
ärinriktadepåkvinnoforskning.FinlandsAkademiuppmanadesattutveckla
uppföljningssystemetförforskningsområdena,såattkvinnoforskningoch
genusforskningblirsynligare.Dennarekommendationförverkligasår2010,
dåkvinnoforskningochgenusforskningblirendelavAkademinsklassificering
avforskningsområdena.
Denenkätsomgjordessomendelavbakgrundsutredningengällande
högskoleutbildningochforskningförstatsrådetsjämställdhetsredogörelse
visadeattkvinnoforskningensställningvarierarbetydligtfrånettuniversitet
tillettannat.Isynnerhetbehovetavundervisningstjänsterframkomiflera
svar.Manhadevarjeårtvingatsansökaomannanfinansieringförattordna
undervisningen,ochmantvingadesskötaundervisningenmedmycketsmå
resurser.Endelavuniversitetenochfakulteternahadesatsatpåkvinnoforskning,såattkvinnoforskningenocksåhadebörjatintegrerasideövriga
ämnesinstitutionernaochvetenskapsgrenarna.Kvinnoforskningenbedömdes
harikligtmedpositivaföljderbådeinominstitutionernaochpåfakultetsnivå.
Kvinnoforskningenhadeävenförtuniversitetetsjämställdhetsarbeteframåt.
Deutvärderingarochutredningarsomgjordespå2000-taletvisaratt
kvinno-ochgenusforskningensställningännuinteharetableratsviduniversiteten.Specielltsvårärsituationenviddeuniversitetochinomdeläroämnen
därdeprofessurersomundervisningsministerietfinansieradeinteharbehållits
ellerdärmanverkarmedpersonalresurserpåvisstid.Tilldefaktorersom
ärväsentligamedtankepåverksamhetsförutsättningarnaförkvinno-och
genusforskningenhörisynnerhetattundervisningsresursernaharbefästsoch
attuniversitetetsochfakulteternasledningstöderutvecklingenavläroämnet.
Dessutomärdetviktigtattgenusforskningens,inklusivekvinno-ochmansforskningens,ställningvidämnesinstitutionernaochinomolikaläroämnen
stärks.Detärävenfrågaomattintegrerakönsperspektivetiuniversitetens
examensfordringarochsamtidigtfrämjaexpertisengällandejämställdhet
inomuniversitetsutbildningen.Inomblandannatlärarutbildningensamtde
juridiskaochsamhällsvetenskapligautbildningarnaärdetavfrämstaviktatt
utbildningengerförmågaattförståkönetsbetydelseipraxisenisamhället
ochinomyrkesbranschenochdensakkunskapsombehövsförattfrämja
jämställdhetmellankönen.Detärävenskälattinkluderakönsperspektivet
ochsakkunskapeninomjämställdhetiuniversitetslärarnaspedagogiskautbildning.Samtidigtärderviktigtattfästauppmärksamhetvididentifieringoch
erkännandeavexpertisgällandegenusforskningocksåvidvaletavpersonal
tillandraområdenänkvinnoforskning.Finlandhariochmedratificeringen
avFN:skvinnokonventionförbunditsigattmedhjälpavutbildningavlägsna
ojämställdhetmellankönenochkönsstereotyper.
Underdekommandeårenbörsärskilduppmärksamhetfästasvidattgenusforskningengaranterasresurserochintegrerasiandraläroämnen,eftersom
138
universitetsreformenochdeövrigastrukturellaförändringarnainverkarpå
ordnandetavundervisningochforskningsamtdestrategiskavalengällande
vetenskapsområdenaviduniversiteten.Mångakvinno-ochgenusforskningsenhetersställningharförändratsfrånenhettillläroämne,ochläroämnethar
blivitendelavenstörreinstitution.Detbehövsmeringåendelandsomfattandeuppföljningsinformationomgenusforskningenssituationochverksamhetsförutsättningarmittunderdessaförändringar.
Förutomviduniversitetenärdetviktigtattintegreringenavjämställdhetsfrågornaochkönsperspektivetävenstärksinomsektorforskningen.Integrering
avkönsperspektivetidenforskningsomutförsvidsektorforskningsinstituten
betonadesäveniFinlandsAkademisinternationellautvärderingavkvinnoforskningen.Enligtenutredningsomdelegationenförjämställdhetsärenden
lätgöraår1998ärjämställdhetsperspektivetalltjämtovanligtvidsektorforskningsinstitutenochendastcirkafemprocentavforskningsinstitutensresurser
riktastillforskningsuppläggsomfrämjarjämställdhetochkvinnoforskning.
139
8.
ARBETSLIVET
8.1
REGERINGARNAS MÅL FÖR JÄMSTÄLLDHETEN I
ARBETSLIVET
Arbetslivsfrågornaharlängevaritcentralamålförjämställdhetspolitikeni
regeringsprogrammen.Attkvinnornaärekonomisktsjälvständigaochhar
möjlighetattförvärvsarbetaharredanidecennieransettsvaraförutsättningar
förattkvinnornaskallfåenjämställdställning.Ivårtlandharfattatsmånga
samhällspolitiskabeslutsomfrämjarkvinnornasmöjligheterattarbeta.Till
demhörtillexempelsärbeskattningavmakar,ettfungerandedagvårdssystem
ochfamiljeledigheter.
Iallaregeringsprogramunderdenperiodsomgranskashärharinkluderats
målomfrämjandeavjämställdhetenmellanköneniarbetslivet.Oftasthar
iregeringsprogrammeningåttminskningavlöneskillnadernamellankönen
ochfrämjandeavlikalön,enjämnarefördelningavfamiljeledighetermellan
mammorochpapporsamtfrämjandeavkvinnligtföretagande.Nästanlika
oftaharmåletvaritattfördelakostnadernaförfamiljeledigheternajämnare
mellanarbetsgivareinomolikabranscherochattminskaantaletatypiska
anställningsförhållanden,specielltvisstidsarbetsavtalellerdeolägenheter
dessaförmedsig.
Attminskasegregationeniarbetslivetharinskrivitssomettmålpåregeringsprogramsnivåunder2000-talet.Dettatemahardockredantidigarevarit
påagendanijämställdhetspolitiken.Andramålsomgällerjämställdheti
arbetslivetsomingåttiregeringsprogrammenharblandannatvaritattfrämja
kvinnorskarriärutvecklingochattökaantaletkvinnligachefer.VanhanensI
regeringbeslötattisamarbetemedarbetsmarknadsorganisationernagöra
uppettlångsiktigtprogramförattfrämjalikalön.Strävanharocksåvaritatt
förbättraarbetsplatsernasjämställdhetsplanering.Måletattreformerajämställdhetslagenställdesupp2003.Genomreformenvilleregeringenfrämja
blandannatutvärderingavkraveniarbetetöveravtalsgränsernaochlikalön.
EttnyttelementvarVanhanensIIregeringslöfteattgenomförhöjdastatsanslag
stödalöneförhöjningarnainomkommunsektornskvinnodomineradebranscher.Regeringensmålförjämställdhetinomarbetslivetharunderdesenaste
10–15årenförblivitistortsettdesammaävenomdetfunnitsskillnadernär
detgällerprioriteringenavmålen.Regeringsprogrammensjämställdhetsmål
harkonkretiseratsijämställdhetsprogrammen.
140
8.2
INTERNATIONELLA OCH EU-FÖRPLIKTELSER
OCH DERAS PÅVERKAN PÅ SKAPANDET AV
MÅLEN FÖR JÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET
FN:sCEDAW-kommittéharsenast2001och2008granskatFinlandsregelbundnarapporter.Bådagångernauttrycktekommitténsinoroöverattkvinnor
diskriminerasiarbetslivet,blandannatpågrundavgraviditetochförlossning,
samtöverlöneskillnadernamellanmänochkvinnor,visstidsanställningsförhållanden,segregationenavarbetsmarknadenenligtkönochinvandrar-och
minoritetskvinnorsställningiarbetslivet.UtomavCEDAW-konventionen
harinnehålletijämställdhetspolitikenvadgällerarbetslivetpåverkatsockså
avhandlingsprogrammetfrånFN:sglobalakvinnokonferensiPekingsom
godkändes1995.
EU:ssysselsättningsstrategi(dens.k.Lissabonstrategin)godkändes2000.
Strateginscentralamålvarattökasysselsättningen.Förutomettallmäntsysselsättningsmål(70%)uppställdesettsysselsättningsmålförkvinnor(60%).
IsambandmedverkställandetavsysselsättningsstrategingavEUmedlemsstaternarekommendationeromgenomförandetavsysselsättningspolitiken.
Finlandfickislutetav1990-taletochibörjanav2000-taletförutomde
övrigarekommendationernaocksårekommendationerattminskasegregationenpåarbetsmarknadenochminskalöneskillnadernamellankönen.Senare,
närsysselsättningsstrateginbleventillväxt-ochsysselsättningsstrategihar
jämställdhetenmellanköneninteståttlikamycketicentrum.IdennyaEU
2020-strateginharställtssommålen75procentssysselsättningsgradför
kvinnorochmän(mellan20–64år).IEU:sjämställdhetsprogramharjämställdhetsfrågornaiarbetslivethaftencentralplats,blandannatminskningen
avlöneskillnadernaochkvinnornaskarriärutveckling.
Samarbetsprogrammetförjämställdhet,därprioriteringarväljsfören
femårsperiod,utgörriktlinjernafördetnordiskajämställdhetssamarbetet.
Arbetslivsfrågornaharunder2000-taletfokuseratpåfrämjandetavlikalön,
kombineringavarbeteochfamiljurmännensperspektivochekonomiskt
beslutsfattande.
8.3
MINSKANDE AV LÖNESKILLNADERNA MELLAN
KÖNEN
Icke-diskriminerandeanställningsvillkor,avvilkalönenärviktigast,harlänge
varitettjämställdhetsmål.Principenomlikalön,d.v.s.sammalönförsamma
ellerlikvärdigtarbete,hargodkäntsbådeinternationelltochnationellt.Den
harocksåinkluderatsiinternationellaavtalomjämställdhetmellankönen
(bl.a.CEDAW)ochiEU-ochdennationellalagstiftningen.Löneskillnaden
mellankönenhariFinlandunderdesenastetjugoårenhållitsigkring80
procent,mättimedelinkomstpermånadförregelbundenarbetstid.
141
Löntagarnas medelinkomst för regelbunden arbetstid (kvinnornas
inkomster i % av männens inkomster) 1999–2009 och skillnaden mellan
medelinkomsterna (€)
%
€
1999
82
xxx
2000
82
437
2001
82
467
2002
80
486
507
2003
80
2004
80
518
2005
81
535
2006
81
546
2007
81
559
2008
81
584
2009
82
591
Källa: Förtjänstnivåindex, Statistikcentralen.
Underdesenastetioårenhardetinteskettstoraförändringarilöneskillnadernamellankönen.Undersenareårharutvecklingengåttirättriktning
ochlöneskillnadenharminskatinågonmån.
Löneskillnadernaharlängeföljtsuppmedmedelinkomstenpermånadför
regelbundenarbetstid15sommätare.Dettasättattmätalöneskillnadenkan
motiverasmedattdådetbeskriverhelaarbetsmarknadenslöneskillnadhjälper
detattselöneskillnaderintebaraförsammautanocksåförlikvärdigtarbete.
Denväsentligafråganärvarförlönernaimångakvinnodomineradebranscher
ärlägreänimansdomineradebranscher.Varförbetalasdettillexempelmer
förteknisktochtransportarbeteänförarbeteinomvårdochfostran?När
manjämförkvinnorslönermedmänslönerinomettyrkeärlöneskillnaden
mellankönenklartmindreändåmanmäterskillnadenförhelaarbetsmarknaden.Omlöneskillnaderskullegranskasendastinomyrkesgrupperskullede
löneskillnadersomåterspeglarvärderingenavkvinno-ochmansdominerade
branscherinteblibeaktade.Kvinnorsochmänsekonomiskaställningkan
beskrivasocksågenomengranskningavdentotalaårsinkomsten.Dåblir
skillnadenmellankönencirka30procent.
Invandrarkvinnornaslönerärklartmindreänkvinnornaslönerimedeltal.
Deärocksåmindreäninvandrarmännenslöner.Exaktauppgifterfinnsinte
attfåfördemsomhörtillminoritetsgruppereftersomdetärförbjudetattföra
statistikenligtt.ex.etnisktursprung.Invandrarnassituationkandockbedömas
istoradragexempelvisgenomattstuderastatistikomutländskamedborgare
ellerpersonersomharnågotannatmodersmålänfinskaellersvenska.
Jämställdhetsplaneringärenbrametodattförbättrajämställdhetoch
jämliklönesättningpåarbetsplatsnivå.Enligtjämställdhetslagenskallen
15
Medelinkomsten per månad beskriver inkomsten för en heltidsanställd med full lön för regelbunden arbetstid.
Denna mätare beaktar grundlön, regelbundna tillägg, resultat- och prestationsbundna lönedelar samt resultatarvoden för personer med heltidsarbete. Däremot beaktas inte övertidsersättningar eller deltidsanställda. Om
man tar med deltidsanställda och övertidsersättningar ökar löneskillnaderna mellan könen.
142
arbetsplatsmedminst30arbetstagaregörauppenjämställdhetsplan.För
attförbättrajämställdhetsplaneringenharlagenpreciseratsblandannatnär
detgällerlönekartläggning.Antaletplanerharutvecklatspositivtochklart
ökatefter2005.Planerhargjortsför62procentavarbetsplatserna,mest
inomoffentligasektorn.Enlönekartläggninghargjortsav60procentav
arbetsplatserna.Somenmetodförattinföralikalönharjämställdhetsplaneringenlyckatsendastibegränsadutsträckning.Problemetärblandannatatt
orsakernatilllöneskillnadernamellanköneninteutredstillräckligtochatt
manintekommeröverensomnågrafortsattaåtgärder.Detärocksåganska
sällsyntattjämföralöneröverkollektivavtalsgränser,faständetvoreviktigt
förattlikalönsprincipenskallkunnagenomföraspåarbetsplatserna.
Regeringenhardebästamöjligheternaattpåverkalöneskillnadeninom
denstatligasektorn.Regeringenkanocksåpåverkadenkommunalasektornslönergenomstatsandelarnatillkommunerna.Däremothöranställningsvillkoreninomdenprivatasektorntillarbetsmarknadsorganisationernas
områdeochdemkanregeringenpåverkanärmastgenomlagstiftningenoch
lagövervakningensamtgenomattökamedvetenhetenomlikalönsprincipen.
LikalönsprogrammetsrötteräriVanhanensIregeringsprogram,somhade
sommålattisamarbetemedarbetsmarknadsorganisationernauppgöraett
handlingsprogramförattfrämjajämställdheteniarbetslivetochlikalön.Det
harintevaritlättattfåtillståndettprogram.Förstutreddeenutredningsman
förutsättningarnaförattgörauppettprogramochdärefteravtaladeentreparts
beredningsarbetsgruppominnehålletiprogrammet.Likalönsprogrammet
inleddesvåren2006.Iprogrammetsuppföljningsgruppharingåttblandannat
direktörernaförarbetsmarknadenscentralorganisationersamtrepresentanterförministerierna.Gruppenleddes2006–2009avriksdagensdåvarande
talmanPaavoLipponenochfrånochmed2009ärprofessorPenttiArajärvi
ordförande.
Huvudmålsättningenförlikalönsprogrammetärattminskalöneskillnaden
mellankönenfråncirka20procenttillhögst15procentenheterframtill2015.
Dessutomharprogrammetsommålblandannatattanvändningenavrättvisa
ochmotiverandelönesystemochutvärderingenavkraveniarbetetskallbli
vanligare,attsegregationenavarbetsmarknadenenligtkönminskar,attandelen
kvinnoriledandetjänsterökar,attnåavtalslösningarsomstärkerjämställdheten,attminskaantaletvisstidsanställningar,attförbättrakvalitetenpåoch
mängdenavarbetsplatsernasjämställdhetsplanerochlönekartläggningaroch
attfördelafamiljeledigheternajämnaremellanföräldrarna.
VanhanensIIregeringochKiviniemisregeringharfortsattprogrammetoch
ökatprogrammetsresurserbetydligt.Somennymetodattförbättralikalön
skrevmaniniregeringsprogrammet2007löftetomattgenomenförhöjd
statsandelstödjaenlöneuppgörelseinomdenkommunalasektornsomfrämjar
lönernaskonkurrenskraftinomkvinnodomineradebranscher.Denförhöjda
statsandelensstorlekvarberoendeavhurvälmanlyckadesfördeladenpå
branschermedutbildadkvinnligpersonal,därlönenintemotsvarararbetets
143
krav.Deavtalsomingicksinomdenkommunalasektornhösten2007innehöllocksåens.k.likalönspott,därlöneförhöjningarnaförkvinnodominerade
yrkesgruppervarnågotstörreänförandra.Regeringensatsadeunderfyraårs
tid150miljonereuroperårförattförbättralönernaidekvinnodominerade
branschernainomkommunsektorn.
Vidundersökningaromlönesystemharkonstateratsattdetärviktigt
attallaharsammamöjlighetattkommamedides.k.nyalönesystemen.
Småbarnsmammorverkardockavnågonorsakhamindresannolikhetän
andraattkommamedidessalönesysteminomdenprivatasektorn.Enligt
undersökningarhardenyalönesystemeninomdenstatligasektornminskat
löneskillnadernamellankönenikrävandesakkunniguppgifterochiledande
uppgifter,somförutsätterhögutbildning.Sammaeffektharintemärktsi
mindrekrävandeuppgifter.Igenomsnitthardekvinnorsomäranställda
inomdenstatligasektornhaftnyttaavattdenyalönesystementagitsibruk.
Likalönsprogrammetfickvåren2008avdeninkomstpolitiskautredningskommissionenenutredningomföregåendeavtalsrundasinverkanpåmännensochkvinnornaslöner.Idettaskedevardetinteännumöjligtatbedöma
hurlöneutvecklingenutfallitutanendastdeavtaladenominellalönerna.
Enligtenförsiktigbedömningvarkvinnornasnominellalöneförhöjningar
imedeltalnågothögreänmännens.Dennaavtalsrundavarexceptionell
inteendastpågrundavTEHYsarbetstviståtgärderutanocksåförattden
offentligasektorn,särskiltkommunerna,hadedestörstalöneförhöjningarna.
Detavtalsomingicksförkommunsektornifebruari2010fortsätterliksom
underföregåendeavtalsrundamedattallokeranågothögrelöneförhöjningar
förkvinnodominerade,relativtlågtavlönadeyrkesgrupper.Förstädarnaär
utvecklingenocksåpositiv,derasavtalinnehöllenkännbarlöneförhöjning.
Underlikalönsprogrammetsgångharlöneskillnadenmellankönenminskat
något.Manharalltsåkommitnärmaremåletattminskalöneskillnadentill
högst15procentävenomdensvagaekonomiskasituationenharbromsat
upptakten.
8.4
SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSLÖSHET
Enhögsysselsättningharredanlängevaritettavregeringarnasviktigastemål.
Sysselsättningenförmännenutveckladesefterlågkonjunkturenpå1990-talet
längepositivt.Kvinnornassysselsättningsgrad16börjadedäremotstigaklart
förstislutetavdecennietochnärmadesigmännenssysselsättningsgradförst
2002.Sysselsättningensjönknågotibörjanav2000-taletförbådakönen,men
därefterfortsattedenstigandetrendenändatill2009,dådetförsvagadeekonomiskalägetminskadesysselsättningenförbådemänochkvinnor.Männens
sysselsättningsgradvardå69procentochkvinnornassysselsättningsgradvar
68procent.DethartillskillnadfrånmångaandraEU-ländervarittypiskt
förFinlandattkvinnornasochmännenssysselsättningsgradintemärkbart
16
Sysselsättningsgraden anger den procentuella andelen sysselsatta av 15–64 -åringar jämfört med befolkningen i
samma ålder.
144
avvikitfrånvarandra.Definländskamännenssysselsättningharvaritlägre
änEU-medeltaletochkvinnornasåterhögre.
Ävenomdetinteigenomsnittfinnsnågonbetydandeskillnadmellan
männensochkvinnornassysselsättningsgradivårtlandärskillnadendock
tydligivissaåldersgrupper.Exempelvis2008varskillnadeniåldersgruppen
25–29år10procentochigruppen30–34årvarden15procent.Skillnaden
berorpåattmammornabetydligtoftareänpappornastannarhemmaföratt
skötasmåbarnocksåefterfamiljeledigheterna,medhjälpavhemvårdsstödet.Detärnästanenbartmammornasomanvändersigavdennamöjlighet.
Attstannahemmaefterföräldraledighetenärvanligareidefalldåmodern
inteharnågonarbetsplatsattåtervändatill.Ävenomdetärganskavanligt
attskötademinstabarnenhemmaärdefinländskakvinnornasdeltagandei
arbetslivetaktivt,setturinternationellsynvinkel.Rättentillfamiljeledighet,
dagvårdssystemetochkvinnornashögautbildningsnivåskapartillsammans
förutsättningarförattkvinnornaskallåtervändatillarbetsmarknaden.Enstor
delavbarnenvårdashemmatillsdeär1,5årochvårdenihemmetslutari
allmänhetsenastnärdetyngstabarnetfyllertreår.Ocksåensamförsörjarna
äraktivtmedpåarbetsmarknadenochderassysselsättningsgradärungefär
likahögsomandramammorssysselsättningsgrad.
Iregeringsprogrammenharsysselsättningsmåleniallmänhetpresenterats
könsneutraltochingaseparatamålharställtsuppförmänochkvinnor.Hos
ossharfamiljemodellenmedtvåförsörjarestöttsredanlänge,t.ex.genom
särbeskattningen,dagvårdssystemetochdeavgiftsfriaskolmåltiderna.Dessaär
allasådanalösningarsomgördetmöjligtförbådaföräldrarnaattförvärvsarbeta
ocksådåbarnenärsmå.Kvinnornasaktivadeltagandepåarbetsmarknaden
ochdenrelativthöganativitetenvisarattmöjligheternaattkombineraarbete
ochfamiljfungerar.
Arbetslöshetenökadekraftigtunderdepressionenpå1990-talet.Förmännenstegdennärmare20procent.Kvinnornasochmännensarbetslöshetsgrad17
hariallmänhetvaritganskanäravarandra.Långtidsarbetslöshetharvarit
vanligareförmänänförkvinnor.År2009fannsdet23200mänoch17400
kvinnorsomvaritarbetslösaiöverettår.Idetsvåraekonomiskaläget2009
ökademännensarbetslöshetsnabbareänkvinnornas.Detärskälattnoggrant
utvärderadenekonomiskalågkonjunkturensföljderförkvinnorochmänsamt
attbedömastimulansåtgärdernafrånkönsperspektiv.
Ensamförsörjandemödrarsarbetslöshetärklarthögreänandramödrars
ochderasutbildningsnivåärlägre.Arbetslöshetenärklarthögreängenomsnittetocksåideyngstaåldersgrupperna.Påbasisavuppgifternaför2008är
könsskillnadenocksåklar:de15–24-årigamännensarbetslöshetsgradärhögre
änförkvinnorisammaålder.Manbörocksåifortsättningenfästauppmärksamhetviddeungamännensriskattbliutslagna.Iallaåldersgruppermellan
25åroch54åräråterkvinnornasarbetslöshetsgradhögreänmännens.För
deäldre,somäröver55år,ärmänoftarearbetslösaänkvinnor.
17
Arbetslöshetsgraden är de arbetslösas procentuella andel av arbetskraften.
145
Pådenstarktsegregeradearbetsmarknadenpåverkardenallmännautvecklingenavsysselsättningeninomsektorernakvinnorsochmänssysselsättning
olikt.Avkvinnornaarbetarcirka40procentinomdenoffentligasektorn,av
männenendast14procent.Eftersomdenoffentligasektornsysselsätteren
såstordelavkvinnornahardessutvecklingenstorbetydelseförkvinnorna.
Entredjedelavallakvinnorarbetarinomkommunsektorn.Arbetskraftens
storlekochanställningsvillkorikommunernapåverkarmärkbartjämställdhetenmellankönenpåarbetsmarknaden.Kommunernasrollbegränsarsig
frånkvinnornassynvinkelinteendasttillsysselsättningsmöjligheterutan
viktigaärocksådevårdtjänstersomkommunernatillhandahåller,somgör
detmöjligtförbådaföräldrarnatillsmåbarnattförvärvsarbeta.Förmännens
sysselsättninghardenprivatasektornenavgörandebetydelse,eftersom86
procentavmännenarbetariprivataföretag.
Enaktivarbetskraftspolitikharijämställdhetsprogrammenlyftsfram
somenmetodattförbättrasysselsättningenochminskaarbetslösheten.
Arbetskraftspolitiskametoderärblandannatarbetskraftsutbildning,arbetslivsträningoch-praktik.Kvinnornaharimedeltaldeltagitaktivareänmännen
inästanallaarbetskraftspolitiskaåtgärder.Ijämställdhetsprogrammenhar
inteingåttåtgärdersomkopplartilldenekonomiskapolitiken.Mankanockså
frågasigomlinjedragningarnaidenekonomiskapolitikenochjämställdhetspolitikenalltidharharmoniseratmedvarandra.
8.5
FRÄMJANDE AV KVINNORS FÖRETAGANDE
Attökaantaletkvinnligaföretagareharvaritettmålbådeiregeringsprogrammenochijämställdhetsprogrammen.Kvinnornasandelavföretagarnahari
vårtlandlängevaritcirkaentredjedel,vilketärenstorandeljämförtmedde
andraEU-länderna.År2008fannsdetungefär80000kvinnligaföretagare.
Kvinnornasföretagfinnsoftainomservicebranscherna,såsompersonligatjänster(t.ex.frisörsalonger),tjänsterföraffärslivetochminuthandeln.Kvinnor
verkaralltsåoftasomföretagareinomsammabranschersomdeärlöntagare,
ochiallmänhetärföretagensmå.Andelenkvinnormedinvandrarbakgrund
somgrundarföretagärenmycketlitendelavallakvinnorsomgrundarföretag.
Ävenomkvinnornasföretagundersenareårökatiantalsnabbareän
männensföretagärkvinnornasandelavföretagarnafortfarandeklartmindre
änkvinnornasandelavlöntagarna.Attökaantaletkvinnligaföretagarehar
längrevaritettegetsjälvständigtmålpåagendanförjämställdhetspolitiken
iFinlandochEU.IEU:stillväxt-ochsysselsättningsstrategiharmåletvarit
attökaföretagandetochidettasammanhanghardekvinnligaföretagarna
nämntsskilt.Somspecialfrågorsomberörsärskiltkvinnligaföretagarehar
nämntsbl.a.problemisambandmedfamiljeledigheter.Ismåföretag,som
kvinnorsföretagoftaär,kandetvarasvårtatthittaenvikareförfamiljeledigheterellerförattskötasjukabarn.Dekvinnligaföretagarnahartagitupp
ocksådekostnadersomfamiljeledigheternaförorsakararbetsgivarna.Under
senareårhardetblivitvanligareattkvinnormedakademiskslutexamenblir
146
företagare,dekvinnligaföretagarnaärocksåimedeltalhögreutbildadeände
manligaföretagarna.Möjligheternaattkombineraarbeteochfamiljpåverkar
villighetenattbliföretagare.Ensamförsörjarna,somoftastärkvinnor,ärmera
sällanänandrakvinnorföretagare.
Kvinnorharuppmuntratsblandannatgenomlånförkvinnligaföretagare
ochgenomstödtillverksamhetenavCentrumetförkvinnligtföretagande
(Naisyrittäjyyskeskus).Förkvinnorsomämnarbliföretagareharocksåordnats
utbildningochbildandeavnätverkharstötts.Villkorenförstartpengen,somär
endelavarbetskraftspolitiken,ändradesibörjanav2008såattt.ex.kvinnor
somåtervändertillarbetsmarknadenfrånfamiljeledighetkanfåstartpeng.
Ävenomstödetförkvinnligaföretagareutgörenmycketlitendelavalltstöd
tillföretagarehardetansettsnödvändigt,eftersomendelavdekvinnorsom
ämnarbliellerärföretagarehellrehardeltagitiverksamhetsomuttryckligen
ärriktadtillkvinnor.Arbets-ochnäringsministerietfortsättermedåtgärderna
förattfrämjakvinnorsföretagande.
8.6
VISSTIDSARBETE OCH DELTIDSARBETE
Devisstidsanställningsförhållandenaökadetillföljdavdepressionenunder
1990-talet. Högst var andelen visstidsanställningsförhållanden 1997.
Regeringensmålharsedanslutetav1990-taletvaritattminskaatypisktarbete
ochförbättraställningenpådemsomharsådantarbete.Uppmärksamhethar
framföralltriktatspådetvisstidsarbetet,intejustpådeltidsarbete,fastän
kvinnornasandelibådaärklartstörreänmännensandel.
Andelen personer mellan 15–64 år med visstidsarbete och
deltidsarbete av alla löntagare, enligt kön 2000–2009
I visstidsarbete %
I deltidsarbete %
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
2000
19,9
13,0
16,7
6,9
2002
19,6
12,6
17,1
7,5
2004
19,6
12,6
18,2
7,7
2006
20,0
12,6
18,5
8.0
2008
18,8
11,2
17,3
7,3
2009
18,4
10,6
18,4
7,9
Källa: Arbetskraftsundersökning, Statistikcentralen
Under2000-taletharnärmare20procentavkvinnornaoch11–13procentavmännenvisstidsarbete.Förbådaharandelensjunkitdesenasteåren,
förmännensnabbareänförkvinnorna.Pågrundavdetförsämradesysselsättningslägetvarantaletavvisstidsarbetare2009lägreänenendagång
tidigareefter1997.Sammanlagtfannsdet310000visstidslöntagare2009.
Visstidsarbetskraftfinnsrelativtsettmestinomdenoffentligasektorn,bland
annatinomundervisning,social-ochhälsovårdsarbete.Tillantaletfinnsdet
dockflestvisstidsarbetstagareinomdenprivatasektorn.
147
Visstidsanställningarärvanligastibörjanavarbetskarriären,t.ex.vid
sidanavstudierna.Framföralltkvinnornaharocksåmångavisstidsanställningarännuunderdentiddådebildarfamilj.År2009hadeentredjedel
avde25–29-årigakvinnornavisstidsarbeteochendrygfemtedelocksåav
30–34-åringarna.Avmännenisammaålderhadeklartfärrevisstidsarbete.
Detverkarsomomkvinnoribarnafödandeålderharsvårtattfåfastarbete.
Situationenvarenannanexempelvispå1980-talet,dåklartfärreavkvinnornaisammaåldersgruppervarvisstidsarbetare.FN:sCEDAW-kommitté
harvaritoroligförattgraviditetivissafallivårtlanddefactoverkarvara
orsaktillattvisstidsarbetsavtalinteförlängs.
Visstidsarbeteharansettsmedföraproblemförutkomstenochkarriären
samtosäkerhetöverframtiden.Osäkerhetenkanledatillattmanbildarfamilj
förstsenare,vilkettypisktskernågotföre30årsålder,d.v.s.isammaskede
dådetärvanligtattkvinnorharvisstidsarbete.Allasomharvisstidsarbete
ärintemissnöjdamedsituationen,eftersomvisstidsarbetepassarbraivissa
livskeden.Detkanocksåinnebäraenpositivmöjlighetattfåmerakrävande
arbetesomvikarieelleriprojektochpåsåsättinnebäraettstegvidarei
arbetskarriären.År200769procentavkvinnornaoch58procentavmännen
varivisstidsarbetemotsinvilja.
Hyrtarbeteärennyareformavarbeteändeltidsarbeteochvisstidsarbete.
Antalethyrdaarbetstagareharsjunkitundersenareår.Hyrtarbeteutfördes2009avcirka23000personer,d.v.s.ungefärenprocentavlöntagarna.
Orsakentillattmangörhyrtarbeteärvanligenattdetintefinnsnågraandra
möjligheter.Ocksåmöjlighetenattväljasinarbetsplatsochfåarbetserfarenhetfrånmångatyperavarbeteärenorsaktillattmantaranställninghos
enhyrfirma.Hyrtarbeteärvanligareförkvinnoränförmän.Avallahyrda
arbetstagareärtvåtredjedelarkvinnor,oftastunga.
Deltidsarbete
DeltidsarbeteäriförhållandetillmångaandraEU-länderintesåvanligthos
oss.Detharökatsåsmåningomunder2000-taletbådeförmänochkvinnor.Detärbetydligtvanligareblandkvinnoränblandmän.Avkvinnorna
hade18procentochavmännen8procentdeltidsarbete2009.Vanligastär
deltidsarbeteblandunga.Sermanpådeolikasektorernasåärdeltidsarbete
vanligastinomdenprivatasektorn,särskiltinomprivatservice.Inomhotell-
ochrestaurangbranschensamtibutikeranvändsrikligtmeddeltidsanställd
arbetskraft.Enorsakärattantaletkunderkanvarierakraftigtunderolika
veckodagarochtidersamtöppethållningstidernaärförlängda.Problemmed
deltidsarbetekanvarablandannatutkomstproblemochbesvärligaarbetstider.
Deltidsarbetepassarbraförvissalivssituationer.Denklartvanligasteorsaken
tilldeltidsarbeteärstudier.Andelenpersonersomarbetardeltidmotsinvilja
harminskatmedårenochdetbliralltvanligareattmanarbetardeltidföratt
mansjälvvilldet.Alltflervillislutetavsinarbetskarriäriställetförheltidsarbeteväljadeltidsarbete.Fördettaändamålhardeltidspensioninrättats.
148
ImångaEU-länderhardeltidsarbetefungeratsomeninkörsporttillarbetsmarknadenförkvinnornaochocksåfåttdemattstannakvarpåarbetsmarknadenefterattdefåttbarn.IFinlandharfalletintevaritsåutankvinnorna
harlängearbetatheltid.År2008uppgavendastentiondedelavdedeltidsarbetandekvinnornavårdavbarnensomenorsaktilldeltidsarbetet,avmännen
endastenprocent.Detharinteblivitvanligareattkombineradeltidsarbetemed
barnskötsel,faständetinförtsenpartiellvårdledighetförsmåbarnsföräldrar.
Olägenhetersomhängersammanmedatypisktarbeteharfrånslutetav
1990-taletiflerarepriseravskaffatsgenomändringaravlagstiftningen.Sedan
2001krävsalltidenmotiveringtillattvisstidsarbetsavtalingås.Ocksåbestämmelsernaomfleravisstidsavtaleftervarandra,is.k.kedjor,harpreciserats.
Avarbetsgivarnaförutsättsattdebemöterarbetstagarnapålikavillkoroberoendeavomdeharvisstidsarbete,fastellerdeltidsarbete.Ocksåförsäkring
avarbetspensionerivisstids-ochfastaanställningarharförenhetligats,de
deltidsanställdassemesterrättigheterharförbättratsochdesomharflera
visstidsavtaleftervarandraharfåttbättremöjligheterattpåverkanärdetarut
sinsemester.Mankanantaattjämställdhetspolitikenmedverkattillattman
börjatfästauppmärksamhetvidvilkenställningdesomutföratypisktarbete
harochfåttfleraförbättringartillståndgenomändringarilagstiftningen.
8.7
KVINNORNAS KARRIÄRUTVECKLING
Attfåmedkvinnoribeslutandeställningharlängevaritettmålförjämställdhetspolitiken.Dettamålharbaseratsutompårättvisaocksåpåatt
mångfaldblandbeslutsfattarnagernyasynvinklarochhöjerkvalitetenpå
beslutsfattandet.Detförmedsigfleraperspektivochmångsidigsakkunskap.Attbäggekönendeltaribeslutsfattandetkanocksåmotiverasmedatt
mänskligaresurserutnyttjasbättre:detärintekloktattlåtabliattutnyttja
detenakönetsmänskligaresurserochkunnande.Enligtforskningsresultat
frånNäringslivetsdelegationEVAharföretagsomledsavkvinnorimedeltal
bättreframgång.Ävenomdetkanfinnasmångaolikaorsakertilldettaresultatärdetklartattdetintefinnsnågraekonomiskaorsakersomtalarmotatt
kvinnorskarriärutvecklingfrämjas.
Avdemsomarbetariledandeuppgifterinomarbetslivetärcirkaentredjedelkvinnor.Juhögreuppihierarkinmankommerdestomerasällanstöter
manpåkvinnor.Eftersomkvinnornautgörhälftenavallalöntagareochnästan
hälftenavdehögretjänstemännenkanmanantaattdetfortfarandefinns
faktorersombromsaruppkvinnornaskarriärutveckling.Bristpåutbildning
äråtminstoneintenågothindereftersomkvinnornaiarbetsförålderigenomsnittharbättreutbildningänmännen.Detkanfinnasmångaolikaorsaker
tillattkvinnorochmänharolikaarbetskarriärer,t.ex.attmänfavoriseras,
attansvaretförfamiljenfördelasojämnt,konservativaattitydero.s.v..Enligt
färskaforskningsresultatrörandeteknologiindustrinärdetklartsvårareför
kvinnornaänförmännenattavanceraikarriärentillmerakrävandeuppgifter.
Kvinnornaochmäntycksvaralikaintresseradeavattavanceraikarriären.
149
Enligtenundersökningomarbetsförhållandenanserendastfåmänochkvinnorattdetärmycketviktigtattavanceraikarriären;såtänkerendastnio
procentavmännenoch10procentavkvinnorna.
Kvinnornasandelavallasomharförmansuppgifterharvuxitstadigtfrån
ochmed1980-talet.Avlöntagarnahade40procent2008enkvinnligförman.Kvinnorärförmänframföralltinomkvinnodomineradebranscher.Av
kvinnornahade63procentochavmännenendast13procentenkvinnasom
chef.Alltflermänbörjardockocksåhakvinnligachefer,särskiltgällerdetta
akademiskamän.
Närdetgällerchefersomharunderlydandehardetintejustskettnågon
förändringifrågaomantaletkvinnor.Avkvinnornahade2008enfemtedelochavmännenenknapptredjedelunderordnade.Siffrornaharvarit
oförändradeiövertioår.Ävenommanberoendepåmätningssättfårlitet
olikauppgifteromhurvanligakvinnligaförmänär,såärdettydligtattett
betydandeantalkvinnorfungerarsomnärmasteförman.Detärintressantatt
kvinnligacheferfårbättreomdömenänmänomsinförmågaattinspirera,
stödjaochuppmuntra.
Inomjämställdhetspolitikenharsärskilduppmärksamhetägnatskvinnornas
karriärerinomstatsförvaltningen.Regeringenharbetydligtbättremöjligheter
attagera”påsinegentomt”äninomdenprivatasektorn.Kvinnornasandelav
chefernainomstatsförvaltningenharklartökatunder2000-talet.Speciellt
snabbharutvecklingenvaritefter2005.
Underdesenastetioårenharregeringarnapåmångasättförsöktskynda
påkvinnornaskarriärutvecklingiarbetslivet,blandannatgenomattpåverka
attityderna.Manharordnatinformationskampanjer,låtitgörautredningarom
hinderförkvinnorskarriärutvecklingochutmanatnäringslivetatttainitiativ
ifrågan.Enarbetsgruppinomdenstatligasektornhargettkonkretaförslag
tillhurkvinnorskarriärutvecklingkanfrämjas.Iframtidenbordemanockså
uppmärksammadetskededåkvinnornakommerinpåarbetsmarknaden,
eftersomundersökningarharvisatattdettaskedeäravstorbetydelseförden
fortsattakarriär-ochlöneutvecklingen.
8.8
UPPDELNINGEN AV ARBETSMARKNADEN
ENLIGT KÖN
Enuppdelningimänsarbeteochkvinnorsarbeteärfortfarandevardagivårt
land.Attminskasegregationen,d.v.s.uppdelningenavarbetsmarknadenenligt
kön,harlängevaritaktuelltinomjämställdhetspolitiken.Segregationensyns
blandannatiattmänochkvinnoristorutsträckningarbetarinomolikasektorerochiolikayrken.Enklartstörredelavmännen(86%)änavkvinnorna
(61%)arbetarinomdenprivatasektorn.Avkvinnornaarbetarentredjedel
inomkommunerna,menavmännenendaståttaprocent.Inomdenstatliga
sektornärkönsfördelningenjämnare:sexprocentavmännenochkvinnorna
äranställdahosstaten.
150
Ävenomhelhetsbildenavuppdelningenavarbetsmarknadenenligtkön,
d.v.s.segregationeninteharförändratsväsentligtunderdesenastetioåren,
hardetskettenförändringiochmedattkvinnornautbildatsigförmånga
krävandeexpertuppgiftersomkräverhögutbildningochsomtidigarevarit
mansdominerade,såsomläkare,juristero.s.v..Åandrasidanharantaletmän
inteökatinomflerastorayrkesgrupperinomsocial-ochhälsovårdssektorn
ochundervisningen.Trotsattutvecklingendelvisgåttmotattsegregationen
lindratsäruppdelningenavarbetsmarknadenimänsochkvinnorsområden
ocharbetenfortfarandeskarpivårtland,t.o.m.striktareäniEU-länderna
igenomsnitt.
EU:sstatistikverkEurostatharmedhjälpavsegregationsindexjämfört
denyrkesmässigasegregationeniEU-länderna.Påbasisavdennaanalyshari
Finlandandelenpersonersomarbetariyrkendärkönsfördelningenärrelativt
jämnminskatfrån1997till2007,d.v.s.segregationenharökat.Ideandra
nordiskaländernaharutvecklingengåttimotsattriktning.Enligtuppgifter
frånEurostatärandelenyrkensomärstarktkvinnodomineradestörrehos
ossänideandranordiskaländerna.Hosossärdetsvårtattfåmänattsöka
sigtilltraditionellakvinnoyrken.
VarförharvidåiFinlandensåstarktuppdeladarbetsmarknad?Dettycks
intefinnasenspecifikorsaktillattsegregationenärsåhög.Detharbl.a.
föreslagitsattsegregationenskullehasambandmedkvinnornashögasysselsättningsgrad.Detfinnsdockocksåsådanaländerdärkvinnornaharhög
sysselsättningmendärsegregationenärklartmindre.Detharocksåsagtsatt
detfaktumattvårdavbarnochåldringarskötssomlönearbeteochintesom
arbeteihemmetskullevaraenförklaringtillsegregationen.Detförefaller
ocksåsomomdettavarendelförklaring.
Attminskaarbetsfördelningenenligtkönharfunnitspåagendanförjämställdhetspolitikenåtminstonesedan1980-talet.Detharansettsattsegregationenförsvagarkvinnornasställningpåarbetsmarknaden.Ettbevispådetta
haransettsvaraattlönernainomdekvinnodomineradebranschernaärlägre
änigenomsnittochattdetocksåutförsmeravisstidsarbeteochdeltidsarbete
inomdekvinnodomineradebranscherna.Enminskningavsegregationenhar
ansettsökaindividernasfaktiskavalfrihet,närutbildnings-ochyrkesvalinte
längrelikamycketsomnuskullebaserasigpåkönsstereotyper.Dettaskulle
varatillfördelbådeförindividenochförsamhället.Enlindringavsegregationenharocksåtillgripitssomenmetodattavhjälpaarbetskraftsbristeninom
vissa,särskiltmansdomineradesektorer.Kvinnorharuppmuntratsattsökasig
tillmansdomineradeyrken,såsommetall-ochtransportbranschen.Däremot
ärprojektdärmänuppmanassökasigtillkvinnodomineradebranschermed
arbetskraftsbrist,såsomvård-ochstädbranschen,sällsynta.
Detharocksåifrågasattsomlindringavsegregationenbordevaraettjämställdhetsmål.Enligtkritikenärintesegregationenisigettproblemfrånjämställdhetssynvinkel,utandessföljder.Attmänochkvinnorarbetarinomolika
yrkenansesalltsåinteiochförsigvaraettsåstortproblem,utanproblemet
151
ärvissabranscherslågalönerochsämreanställningsvillkor.Detharockså
kritiseratsattframhävandetavattdetärviktigtattavvecklasegregationeni
mångafallletttillattkvinnorsvalifrågasätts.Männenstraditionellavalhar
däremotintejustifrågasatts.Manharocksåtvivlatpåomenlindringavsegregationenistörreskalaskullekunnalyckas.Vemskulleiframtidenarbeta
medvårdavbarnochåldringaromintekvinnornaskullesökasigtilldessa
branscher?Dåansesdetosannoliktattmännenistoraskarorskullesökasig
tilldessabranscher.Männensiverattsökasigtillkvinnoyrkenminskasav
attdeinteharnågraekonomiskaincitament,omintedekvinnodominerade
branschernaslönekonkurrenskraftklartförbättras.
Vadkanmangöraförattminskasegregationen?Desomkommerutpå
arbetsmarknadenharoftastredanutbildatsigförenvissbranschellerettvisst
yrke.Deharalltsåbakomsigfleravalsomgjortsunderskol-ochstudietiden.
Redanpådelägreklassernaigrundskolangörsvalsomläggergrundenför
denkommandekönsuppdelningenavyrkena.Exempelvisuppdelningenav
läroämnetslöjditextilarbeteochteknisktarbeteskiljeroftaståtflickoroch
pojkariolikaläroämnenredanietttidigtskede(sekapitel6).
Hursegregationenutvecklaspåverkasavflerafaktorersamtidigt,såsom
detraditionellauppfattningarnaomvilkaarbetenochyrkensompassarför
mänochkvinnor,devalavläroämnenochavfortsattastudiersomgjortsi
skolornasamtavolikabranschersdragningskraft.Ocksåarbetsplatskulturernaochpraxispåolikaarbetsplatserpåverkarhurarbetsförhållandenaoch
avancemangsmöjligheternainombranschenbedöms.Arbetsförhållandena
ocharbetsplatskulturenbordeutvecklassåattocksårepresentanterfördet
könsomäriminoritetharlikastoramöjligheterpåarbetsplatsen.Detta
betydertillexempelattmanfästeruppmärksamhetvidattolikheterrespekteras,harnolltoleransmotmobbning,sexuellatrakasserierochofredande.
Endelkvinnorsomutbildatsigförtraditionellamanligayrkensökersiginom
kortbortfråndemansdomineradearbetsplatserna,eftersomdeuppleversin
situationpåarbetsplatsensombesvärandeochsinaavancemangsmöjligheter
somsämreändeandras.Mänsomarbetarinomkvinnodomineradeyrken
harigenoftagodaavancemangsmöjligheter.Åandravetmanattmänpåen
delarbetsplatserförväntastahandoms.k.manligasysslor,såsomt.ex.byta
lamporpådaghemmet.Närmanvillhatillståndenändringisegregationen
måstemanförändraintebarainnehålletiutbildningenutanocksåvardaglig
praxisiläroanstalterochpåarbetsplatser.
152
9.
KOMBINERING AV ARBETS- OCH
FAMILJELIV
9.1
REGERINGARNAS MÅL FÖR KOMBINERING AV
ARBETE OCH FAMILJELIV
Iregeringsprogrammenharsedan1990-taletingåttmålsomgällerkombineringavarbeteochfamilj.Målenharmotiveratsblandannatmedökning
avsysselsättningenochfrämjandeavjämställdhetenmellankönen.Redan
långtinnanbegreppetkombineringavarbeteochfamiljtogsibrukharman
ivårtlandgenommångasamhällspolitiskabeslutstöttsmåbarnsföräldrars
möjligheterattförvärvsarbeta.Sådanabeslutsomsärbeskattningochdagvård
hargjortdetmöjligtförbådaföräldrarnaattförvärvsarbeta.Utomdagvården
harivårtlandutvecklatsblandannatmoderskaps-ochfamiljeledigheter.
Inomjämställdhetspolitikenharmålenattkombineraarbeteochfamilj
framföralltkopplatstillfamiljeledigheter.Underdesenaste10årenharregeringensmålvaritattfamiljeledigheternafördelasjämnaremellanföräldrarna.
Ipraktikenhardettabetyttattpappornauppmuntratsatttautmerafamiljeledighet.Nästanlikalängeharmåletvaritattkostnadernaförfamiljeledigheternaskallfördelasjämnaremellanarbetsgivarna.Eftermiddagsvårdenför
småskolbarnkomuppsomettnytttemaislutetav1990-talet.Möjligheten
tillenegenenmånadlångföräldraledighetsperiodförfädernautreddesför
förstagångenredanpåinitiativavLipponensIIregeringmedbörjan1999.
Möjlighetenatttautfamiljeledigheterpådeltidsbasisharutökatsiflerarepriser.Underfleraregeringsperioderharfamiljeledighetssystemetutvecklats,
dagpenningarnasbelopphöjtsochförändringargjortsigrundernaförfastställandetavdagpenningarna.VanhanensIIregeringinleddeutredningenav
enstörrereformavfamiljeledighetssystemet2009ocharbetetfortsättertill
slutetav2010ienarbetsgruppsomtillsattsavSHM.
Attutvecklaarbetslivetsåattdetbättrebeaktarfamiljernasbehovharinte
diskuteratslikamycket.Iregeringsprogrammenharåtgärdernaförattkombineraarbeteochfamiljihuvudsakbegränsatsigtillsmåbarnsskedet,ävenom
ocksåvårdavåldrandeföräldrarnämnts.Alltsomallthardepolitiskamålen
somgällerkombineringavarbeteochfamiljhuvudsakligeninriktatspåfamiljeledigheterochfärremålhargällttillexempelarbetslivetocharbetstiderna.
9.2
EN JÄMNARE FÖRDELNING AV
FAMILJELEDIGHETEN MELLAN FÖRÄLDRARNA
FamiljeledighetssystemetiFinlandharutvecklatsunderenlångtidsperiod
ochlagstiftningenharändratsfleragångerocksåunder2000-talet.Idet
nuvarandeledighetssystemetingårmoderskapsledighet,faderskapsledighet,
153
föräldraledighetochpartiellföräldraledighetsamttillfälligvårdledighetföratt
ordnavårdenavsjuktbarn.Genomattanvändatvåveckoravföräldraledigheten
ärpappanberättigadtillens.k.pappamånad.Dessutomkanmananvändaen
möjlighetsomärmindrekänd,oavlönadfrånvaroavtvingandefamiljeskäl.Mål
somgällerfamiljeledigheterharingåttiregeringsprogrammenochöverenskommelseromdemharingåttsocksåsomendelavdeinkomstpolitiskaavtalen.
Förslagomfamiljeledigheterharutformatsbådeiarbetsgrupperpåtrepartsbasis
ochavenutredningsmansomtillsattsavregeringen.Detharocksåordnats
informationskampanjerochseminarierisyfteattfåenjämnarefördelning
avfamiljeledigheternaochuppmuntrapappornaatttautfamiljeledigheter.
Medtankepåjämställdhetenmellankönenärdetproblematisktattutnyttjandetavfamiljeledigheternakoncentreraspåkvinnorna.År2009använde
pappornaendast6,7procentavallaföräldrapenningsdagar(moderskapsledighet,faderskapsledighet,föräldraledighet).Långafamiljeledigheterhar
konstateratshaennegativinverkanpålöneutvecklingen.Antagandetattunga
kvinnorkommeratttafamiljeledigheterharocksåförsämratderasmöjligheterattfåfastanställning.Enjämnarefördelningavfamiljeledigheterna
harijämställdhetspolitikendockinteeftersträvatsendastförattförbättra
kvinnornasställningpåarbetsmarknaden.Detharocksåansettsviktigtatt
stärkaförhållandetmellanpapporochbarnändåfrånsmåbarnsperioden.När
pappornataransvarförbarnetredanietttidigtskedeskapasenstarkgrund
fördetsenareförhållandetmellanfarochbarn.Attpappornatarmeraansvar
förfamiljenunderlättarocksåvardagenundersmåbarnsstadiet.Dettahar
enpositivinverkanpåparförhållandetochkanocksåförebyggaskilsmässor.
Detharfunnitsmångautgångspunkterförutvecklandetavfamiljeledighetssystemet,blandannatbarnensochfamiljernasbehov,arbetsgivarnasoch
arbetstagarnasbehovsamtjämställdhetsmålen.Ocksåekonomiskarandvillkor
påverkarlösningarna.Attfördelaledigheternajämnaremellanföräldrarnahar
redanlängevaritdetviktigastejämställdhetsmåletvidutvecklandetavfamiljeledigheterna.Attförbättrasysselsättningengenomattgöradetmöjligtförbåda
föräldrarnaattförvärvsarbetaharvaritenviktiggrundförattutvecklafamiljeledigheterna,vilketidenoffentligadebattenkommitibakgrunden.Manharockså
velatskapavalmöjligheterförfamiljernanärdetgällerattordnabarnavården
ochgeföräldrarnameratidattvaratillsammansmedsinabarn.Detärinte
lättattkombineramångaolikamålsomocksådelvisärmotstridigasinsemellan.Vissapolitiskamålharmanvarittvungenattprutapå,närförhandlingarna
omlösningarnaharförtspåtrepartsbasis.Dettatordevaraenorsaktillatt
familjeledighetssystemeteftermångaförändringarblivitenhelhetsomärganska
svårgripbar.Attdetärsåsvårtattfåenuppfattningomhursystemetfungerar
kant.o.m.göradetsvårareförfäderochmödrarattutnyttjasinarättigheter.
Underdesenastetioårenharenjämnarefördelningavfamiljeledigheterna
mellanföräldrarnauppmuntratsblandannatgenomattfaderskapsledigheten
förlängtsochdetgjortssmidigareatttautden,genomattens.k.pappamånad
införtsförfäderna,genomatttidenföruttagandetavpappamånadengjorts
154
flexiblareochgenomattbådefarsochmorsföräldradagpenningförde30
förstadagarnahöjtstill75procentavarbetsinkomsten.Enpositivutveckling
harsketteftersomutnyttjandetavpappaledighetenharökatbetydligtunder
2000-talet.År2009utnyttjadesdenav74procentavpapporna.
Hurfamiljeledigheternafördelasmellanföräldrarnaärinteenbartenföljd
avdemöjlighetersomskapatsförpappornaochderasval,utanocksåihög
gradavmammornasval.Undersökningarvisarattmödrarnasanvändning
avfamiljeledigheterharettklartsambandmedderasställningpåarbetsmarknaden.Demammorsomharenfastanställningåtervändersnabbast
tillarbetslivet.Längstbortafrånarbetslivetstannarsådanamammorsom
harhaftvisstidsarbeteellersomavnågonannanorsakinteharenarbetsplats
attgåtillbakatill.Sysselsättningslägetåterspeglasimammornasvalsåattde
återvändersnabbaretillbakatillarbetslivetdådetfinnsmångaarbetsplatser.
Detkanocksåfinnasdragifamiljeledighetssystemetsomgördetbesvärligt
förpappornaatttautledighet.Ettsådantärbegränsningenförvidvilken
tidpunktpappamånadenkantasut.Ifamiljerdärmammanefterfamiljeledighetenämnartavårdledigtblirdetettproblemvadmammanskallgöra
underdentiddåpappantarutsinpappamånad.Attmammangårtillbaka
tillarbetetförenkorttidärsällanmeningsfulltellermöjligt.Ommamman
harenfastanställningkanhonkansketautsemesterunderpappamånaden,
menlångtifrånallamödrarhardennamöjlighet.Problemetharerkäntsochi
denreformsomgenomfördes2007förlängdestidendåpappamånadenkantas
uttillsbarnetärungefärettochetthalvtår.Ocksåefterdettaärsituationen
problematiskidefamiljerdärmammanvillhållavårdledigtenlängretid.Det
finnsocksåteckenpåattmanintepåallaarbetsplatserförhållersigpositivt
tillattpappornatarutlängrefamiljeledigheter.Särskiltnärdetgälleratttaut
föräldra-ochvårdledighetharpappornaerfaritproblem.Däremotupplevsdet
sombetydligtlättareatttautpappaledighet.EnligtJämställdhetsbarometern
harinställningentillpappornasutnyttjandeavfamiljeledighetupplevtssom
positivareinomdenoffentligasektornäninomdenprivatasektorn.
Beaktande av familjernas mångfald
Familjeledighetssystemetharihöggraduppbyggtsmedtankepåenmanochen
kvinnasombildarenkärnfamiljochharfastanställning.Familjemönstrenhar
dockblivitmeramångfaldigaocholikafamiljerharolikabehov.Lagstiftningen
omfamiljeledigheterharocksåändratsiflerarepriserförattbättrebeakta
olikafamiljersbehov,tillexempeladoptionsfamiljerochparavsammakön.
Detfinnsdockännuattutvecklaidettaavseende,förattintebarnetsrättatt
fåvårdasavsinaföräldrarskallvaraberoendeavivilketslagsfamiljdetföds.
Ocksåinvandrarfamiljerssituationkanavvikafrånmajoritetsbefolkningens
situation.Detärskälattocksåifortsättningenbeaktademsomharatypiska
anställningsförhållanden,studerande,familjermedenförsörjaresamtköns-,
sexuellaochetniskaminoriteterochfrånvarandeföräldrarochderasbehov
närlagstiftningenomfamiljeledigheterändras.
155
9.3
JÄMNARE FÖRDELNING AV KOSTNADERNA
FÖR FAMILJELEDIGHETERNA MELLAN
ARBETSGIVARNA
Kostnadernaförfamiljeledigheternafinansierasivårtlandhuvudsakligen
genomsjukförsäkringen.Ifinansieringenavdendeltarallaarbetsgivarna,
arbetstagarnaochstaten.Statenfinansierarisinhelhetminimidagpengarna.
Attutjämnaarbetsgivarnaskostnaderförfamiljeledigheternaharvaritregeringarnasmålunderdesenastetioåren.Manharvelatersättadekostnader
somarbetsgivarnainomkvinnodomineradebranscherförorsakasochpåså
sättförbättrakvinnornasställningiarbetslivet.
Merpartenavkostnadernasomorsakasarbetsgivareavfamiljeledigheterna
ersättsredannuförtidenmenarbetsgivarnakanändåfortfarandehadirekta
kostnaderförmoderskapsledigheten.Enligtlagenbetalasmoderskapspenning
förtidenförmoderskapsledigheten.Dessutomharinommångabranscheri
kollektivavtalenavtalatsomattlönbetalasförendelavmoderskapsledigheten.
Fråganomattersättaarbetsgivarnaförkostnadernaförfamiljeledigheterna
gällerhuvudsakligenjustkostnadernaförlönundermoderskapsledighet.När
familjeledighetssystemetutvecklasharöverenskommitsattarbetsgivarna
skallersättasförstörstadelenavdelönersombetalasförmoderskapsledighetergenomsjukförsäkringen.Inomnågrabranscherharikollektivavtalen
avtalatsomattlönbetalasocksåförfaderskapsledighet,iallmänhetfören
vecka.Utomlönförmoderskapsledighetochdenlönförfaderskapsledighet
somavtalatsivissabranscheruppstårdirektakostnaderförfamiljeledigheter
förarbetsgivareidebranscherdärdetenligtkollektivavtaletbetalaslönför
tillfälligvårdledighetsomgesförordnandeavvårdavsjuktbarn.
ArbetsgivaresomenligtkollektivavtaletbetalarlönförmoderskapsledighetfårkompensationviaFPA.AvdenlönsombetalasförmoderskapsledighetersätterFPA90procentfördeförsta56dagarnaochimedeltal
70procentförrestenavdeavlönadedagarnaundermoderskapsledigheten.
Moderskapsledighetenstotalalängdär105vardagar,menimångakollektivavtalharavtalatsomenkortareavlönadtidsperiod.Arbetsgivarnafårsåledes
ståförkostnadernaförskillnadenmellanlönenförmoderskapsledighetenoch
denersättningsomFPAbetalar,vilkengrovtuppskattatkanberäknasuppgå
tillknappa20procentavlönenförmoderskapsledigheten.Dennakostnadhar
särskiltföretagarnainomkvinnodomineradebranscherönskatfåutjämnade.
Förföräldraledigheten(158vardagar)betalasintelön,utanFPAbetalarföräldrapenning.Arbetsgivarnaåsamkassåledesintekostnader.Förvårdledighet
åsamkasintehellerarbetsgivarenkostnadereftersomhemvårdsstödetbetalas
avFPAochdessutombetalarendelavkommunernakommuntillägg.
Kostnadernaförfamiljeledigheternafinansierasgenomsjukförsäkringsavgiftersomuppbärsavarbetsgivarna,arbetstagarnaochstaten.Allaarbetsgivarebetalarsjukförsäkringsavgifteroberoendeavomdeärinomenkvinno-
ellermansdomineradbransch.Avgiftensstorlekpåverkasintehelleravom
någonavarbetsgivarensarbetstagaretarutfamiljeledighetellerommaninom
156
branschenavtalatomlönebetalningförmoderskapsledighet.Isambandmed
denreformavfamiljeledigheternasomgenomfördes2007avtaladesattarbetsgivarnafinansierar73procent,arbetstagarna27procentochstaten0,1procent
avkostnadernaförarbetsinkomstförsäkringensomanvändsförfamiljeledigheter.Förarbetsgivarenuppstodtidigareocksåkostnaderförattarbetstagare
somharmoderskaps-,faderskaps-ellerföräldraledighetfårsemesterdagarför
dennaledighet.Numeraersättsarbetsgivarnaheltförsemesterkostnaderna.
Störstadelenavarbetsgivarkostnadernaförfamiljeledigheternaharutjämnatsunderdesenastetioåren.Problemethardockinteännuheltlöstsutan
enlitendelavkostnadernaförbetalningavlönförmoderskapsledighetfinns
fortfarandekvar.Debelastarsärskiltsmåföretagikvinnodomineradebranscherävenomdetillbeloppenstörstakostnadernauppstårinomdenoffentliga
sektorndärkvinnornaärimajoritet.Enarbetsgrupppåtrepartsbasissom
SHMtillsatte2009utredermöjlighetentillenstörrereformavfamiljeledigheternaochisambandmeddettautredsocksåfinansieringen.
9.4
MÖJLIGHETER TILL DELTIDSARBETE FÖR
SMÅBARNSFÖRÄLDRAR
Regeringenharredanlängevelatförbättraföräldrarnasmöjligheterattkombineradeltidsarbeteochvårdenavbarnengenomenpartiellvårdledighet.På
såsättkundebarnensvårddagförkortas.Lagstiftningenharutvecklatssåatt
föräldrarnakanskötasittbarnpådeltidändatillsbarnetavslutarsittandra
skolår.Möjlighetengällerföräldrarsomharheltidsanställningochföräldrar
somärföretagare.
Förförstagångeningickmöjlighetenatttautmoderskaps-ochföräldraledighetpådeltidiregeringsprogrammet1999.Måletvarattfarochmorskulle
kunnatautföräldraledighetundersammaperiodpådeltid,tillexempelsåatt
denenaskullearbetaförmiddagarochdenandraeftermiddagarellerdenena
börjanavveckanochdenandraslutetavveckan.Bådaföräldrarnaskullearbeta
40–60procentavarbetstidenochlönenskullesjunkaimotsvarandegrad.
Föräldrarnaskulleharätttillpartiellföräldrapenning.Föräldraledighetenpå
deltidantogsökapappornasintresseföratttautföräldraledighet.Möjligheten
tillpartiellföräldrapenningträddeikraft2003.
Atttautvårdledighetpådeltidharvaritmöjligtredanenmycketlängretid.
Frånslutetav1980-taletharenförälderisänderefterfamiljeledighetenkunnat
hållavårdledigtpådeltid.Bådaföräldrarnaharkunnatvaraideltidsarbeteoch
påpartiellvårdledighetundersammatidsperiod,förutsattdeintesamtidigt
ärhemmaochsköterbarnet.Frågantogsmedidetinkomstpolitiskaavtalet
för2003–2004ochskrevsiniVanhanensIregeringsprogram.Måletvaratt
göradetlättareattkombineraarbeteochfamiljochatterbjudaföräldrarna
flexiblaalternativ.Manharocksåvelatlättapåsmåskolbarnsmorgnaroch
eftermiddagar.Regeringenställde2003uppsommålattgöradetmöjligtför
föräldrartillbarnunder10årattgörakortarearbetstidgenomattförlänga
dentidsperiodundervilkendekantapartiellvårdledighet.Frånochmed
157
2004utvidgadesrättentillpartiellvårdledighetochpartiellvårdpenningtill
attgällaföräldrarvilkasbarnärpåklass1–2.Dennamöjlighethardockinte
hellersenareutvidgatstillattgällaallaföräldrartillskolbarnunder10år.
Avdemsomutnyttjarpartiellvårdledighetärcirka70procentföräldrartill
barnpådelägstaklasserna.
Ävenomdetredanlängevaritmöjligtattkombineravårdavbarnpådeltidmeddeltidsarbetehardennamodellinteblivitsärskiltvanligivårtland.
Endastfåföräldraranvändersigavpartiellvårdledighet.Cirka3000familjer
medbarnundertreårtogpartiellvårdledighet2007ochcirka7000familjer
medskolbarn. Ännumerasällsyntärdetatttaföräldraledighetpådeltid.
Enligtundersökningarärhindrenekonomiskaorsaker,d.v.s.attdenpartiella
vårdpenningenärsåliten,attmanärräddattarbetsmängdeninteminskari
sammamånsomarbetstidenochuppfattningenattdetegnaarbetetintekan
skötassomdeltidsarbete.Ocksåmodellenmedheltidsarbetesomlängevarit
rådandeiFinlandkaninverka,manärkanskevanattansedeltidsarbetesom
ettvalsommangörnärmastibörjanavkarriären,ochnumeraocksåislutet
avkarriären(sekapitel8).
Ersättningenförförkortningenavarbetstidenharvaritrelativtliten.Den
betalasendastförbarnundertreårochförbarnsombörjatpåförstaoch
andraklasseniskolan.Tillbörjanav2010vardenpartiellavårdpenningen70
euroimånadenochdenhöjdesfrånbörjanav2010till90europermånad.
Framföralltförensamförsörjaresomkundehabehovavattförkortaarbetstidenförattundvikalångadagaridagvårdkanersättningensbeloppvaraett
hinder.Iländerdärdetärvanligtattkombineradeltidsarbeteochvårdav
barnfungerardetiallmänhetsomenmetodattfåkvinnornaattstannakvar
påarbetsmarknadenocksåefterattbarnenharfötts.IFinlandärsituationen
enannanochkvinnornastraditionattheltidsarbetalång.Hosossåtergår
kvinnornaiallmänhettillarbetsmarknadenefterfamiljeledigheterna.Finland
avvikerfrånmångaavsinanordiskagrannarnärdetgällerhurvanligtdeltidsarbeteär.Arbetenaärknappastiochförsigsåmycketannorlundasomi
grannländerna.Däremotkandetfinnasskillnaderbådeiarbetsgivarnasoch
iarbetstagarnasattityderochiarbetskulturerna.
Detärlikavälmöjligtförmänsomförkvinnorattkombineraarbetepå
deltidmedskötselnavbarn.Pappornahardockutnyttjatdennamöjlighet
betydligtmerasällanänmammorna.År2008uppgavendastenprocentav
demänsomarbetadedeltidattorsakenvarvårdavbarn,avkvinnornavar
motsvarandeandel11procent.Avdemsomärpåpartiellvårdledighetför
attskötabarnundertreårär94procentkvinnor.
158
9.5
DAGVÅRD OCH MORGON- OCH
EFTERMIDDAGSVÅRD SOM EN DEL AV
KOMBINERINGEN AV ARBETE OCH FAMILJ
Barndagvårdenärenviktigdelavkombineringenavarbeteochfamiljeftersomettfungerandedagvårdssystemgördetmöjligtförbådaföräldrarnaatt
förvärvsarbeta.Dagvårdenharutvecklatsunderdecenniernaslopp,särskilt
snabbharutvecklingenvaritfrån1970-taletiochmedurbaniseringenochatt
kvinnorsförvärvsarbeteblivitvanligt.Organiseringenavdagvårdenharockså
settssomenfrågaomjämställdhetenmellankönen,eftersomdetitidenvar
enfrågauttryckligenomkvinnornasrättbådetillfamiljochförvärvsarbete.
Närdagvårdssystemetutveckladesochutvidgadesblevdetendelavsocial-
ochfamiljepolitiken,ochmansågdetintelängrelikaklartsomtidigaresom
enjämställdhetsfråga.
Densubjektivarättentilldagvårdträddeikraft1996.Frånochmeddåhar
allabarniåldernetttillsjuårrätttillkommunaldagvård.Endastenlitendel
avdemsomäridagvårdärsmåbarn:endastcirkaenprocentavdebarnsom
ärunderettåräridagvård.Avbarneniåldern1−3årärendrygfjärdedel
idagvård,litetoftareidaghemänifamiljedagvård.Treavfyrabarnunder
treårärinteiorganiseraddagvård.Mångaavdemskötshemmamedhjälp
avhemvårdsstödet.Oftastvårdasdeavmodernmendetfinnsocksåandra
arrangemang.Förbarnövertreårärdagvårdredanklartvanligare,nästantre
avfyraäridagvård.Småbarnsföräldrarunderstöderistorutsträckningden
subjektivarättentilldagvårdoberoendeavomderasegnabarnäridagvård.
Morgon-ocheftermiddagsvårdenavsmåskoleleverharblivitföremålför
samhällsdebattochdetpolitisktbeslutsfattandemycketsenareändagvården,
förstislutetav1990-talet.Regeringenframförde2003attmorgon-ocheftermiddagsvårdbordeerbjudaseleverpåförstaochandraklassenimedeltaltretimmar
perdag.Reformenförpliktigadeintekommunernaattordnaverksamhetenmen
kommunenbörsetillattsådanverksamhetordnasikommunen.Lagändringen
omgrundläggandeundervisningsomgällerdennafrågaträddeikraft2004.
9.6
UTVÄRDERINGEN AV REGERINGARNAS MÅL
OCH HUR DESSA UPPFYLLTS
Åtgärderna gällande kombinering av arbete och familj begränsar
sig till småbarnsstadiet
Kombineringavarbeteochfamiljharijämställdhetspolitikenbetytthuvudsakligenenjämnarefördelningavfamiljeledigheterna,enökningavpappornas
ansvarförfamiljenochutjämningavdekostnadersomfamiljeledigheterna
förorsakararbetsgivarna.Detharnämntsattkombineringenavarbeteoch
familjsträckersigutöversmåbarnsskedetochgällerhelalivscykelnmenkonkretamålharuppställtsendastförsmåbarnsskedet.Närbefolkningenåldras
kommerenbetydandedelavdemsomäriarbetsförålderatthavårdansvar
försinaegnaellermakensföräldrarochdettaantalkommerantagligenatt
ökadåandelenåldringarökar.
159
Pappornas utnyttjande av familjeledigheter har ökat särskilt när
det gäller faderskapsledighet
Somjämställdhetspolitisktmålharenjämnarefördelningavfamiljeledigheternavidkombineringenavarbeteochfamiljheltklartvarviktigastunderde
senastetioåren.Ibakgrundenharfunnitsenjämnarefördelningavansvaret
förfamiljenmellanfarochmor,stärkandeavpappansställning,förbättringav
kvinnornasställningpåarbetsmarknadenochbarnensrätttillsinabådaföräldrar.
Måletattfördelafamiljeledigheternajämnareharipraktikenbetyttatt
pappornauppmuntratsatttautmerafamiljeledigheter.Dettamålharman
försöktnåbådegenomändringaravlagstiftningenochgenomattpåverka
attityderna,blandannatmedhjälpavinformation.Pappornasanvändning
avfamiljeledighetharökatunderdesenastetioåren.Tydligastharökningen
varitnärdetgällerfaderskapsledighet.År2000tog63procentavpapporna
faderskapsledighetoch2009redan74procent.Imedeltalhölldefaderskapsledighetcirka15vardagar.Papporharsomhinderföratttautfaderskapsledighetuppgettattdeharbråttompåarbetet,attpappaninteäriarbetslivet
ellerekonomiskaorsaker.Ungefärenfjärdedelavpappornatarinteallsut
någonfamiljeledighet.
Ocksåpappornasanvändningavföräldraledighetharökatnågotunder
2000-talet.Dettaharpåverkatsavdens.k.pappamånadensomträddeikraft
2003ochsom2009utnyttjadesav18procentavfäderna.Genomreformen
fickdefädersomanvändertvåveckoravföräldraledighetentvåextraveckor
ledigt,och2010stegantaletextraveckortillfyra.År2009utnyttjadesföräldraledighetenredanavcirka20procentavfäderna,avvilkastörstadelen
användepappamånaden.Samtidigtsompappornasutnyttjandeavföräldraledighetökattackvarepappamånadenhardenanvändaledighetenslängd
förkortats.Denföräldraledighetsompappornaanvändevarförereformen
64vardagarmenförkortadesomedelbartefterreformentill37vardagaroch
sedantillendast22vardagar2009.Detverkarsomompappamånadenhar
tolkatssomennormsomintefåröverskridas.Ändåkanfädernaocksåefter
reformenanvändat.o.m.helaföräldraledighetenomföräldrarnakommer
överensomdetsinsemellan.
Fastänpappornaanvänderbådefaderskapsledighetochföräldraledighet
alltmeranvändermammornafortfarande93procentavallafamiljeledigheter.
Andelenföräldrapenningsdagarsompappornautnyttjadevarfyraprocent
2000ochsjuprocent2009.Detgrundläggandemönstret,därmammantar
utmoderskaps-ochföräldraledighetochoftastannarhemmanågontidpå
vårdledighet,harinteväsentligtförändrats.Positivtärattanvändningenav
faderskapsledighetökattydligt.Ocksåpappornasanvändningavföräldraledighetharökatiochmedpappamånaden,ävenomdetfortfarandeärbara
enlitenandelavallapapporsomutnyttjarden.Användningenavfamiljeledigheterunder2000-taletharutvecklatsisammariktningsomideandra
nordiskaländerna:pappornaanvändernästanendastsådanafamiljeledigheter
160
somäröronmärktafördemochsomfamiljengårmisteomifallintepappan
utnyttjardem.
Olikafamiljersbehovharbeaktatsännubättrevidutvecklandetavfamiljeledigheterna.Trotsattfamiljeledigheternaiflerarepriserutvecklatssåatt
familjernasmångfaldbeaktasfinnsdetännusakerattutveckla,blandannat
närdetgällerensamförsörjarfamiljer,studerande-ochadoptionsfamiljer,
familjermedtvillingarochtrillingarochfamiljermedföräldraravsammakön.
Arbetsgivarnas kostnader för familjeledigheterna utjämnas allt
mera
Enutjämningavkostnadernaförfamiljeledigheternamellanarbetsgivarna
harvaritettmålunderhela2000-talet.Utjämningenharavanceratgenom
attändringargjortsilagstiftningeniflerarepriser.Arbetsgivarnasdirekta
kostnaderförfamiljeledigheterharocksåklartminskat.Framföralltden
reformsomträddeikraftibörjanav2007,därsjukförsäkringsersättningen
förde56förstadagarnaundermoderskapsledighetenhöjdestill90procent,
ärviktigmedtankepåarbetsgivarnaskostnader.Dessutomharersättningarna
tillarbetsgivarnaförsemesterkostnadernaförbättrats.Somhelhetkanman
sägaattersättningarnaförkostnadernaförfamiljeledigheterförbättratsklart.
Familjeledighet på deltid utnyttjas fortfarande litet
Genomändringarilagstiftningenharföräldrarnaändasedanslutetav1980taletberettsmöjlighetattförkortasinarbetstidförattunderlättavårdenav
barnen.Dennamöjlighetfickförstdesomtogutvårdledighetochsenareockså
desomtogmoderskaps-ochföräldraledighet.Enligtlagenfinnsmöjlighettill
förkortadarbetstidfråndetbarnetfödstillsbarnetavslutarsittandraskolår.
Inkomstbortfallersättstillföräldrarmedbarnundertreårochföräldrar
tillsmåskolbarn.Trotsattdetärmöjligtattgöradeltidsarbeteharintejust
föräldrarnautnyttjatdettaalternativ.Partiellvårdledighetanvändstotaltav
cirka10000personer,avvilkastörstadelenärföräldrartillsmåskolbarn.
161
10. MÄN OCH JÄMSTÄLLDHET
Trotsattjämställdhetspolitikenochdennarapportisinhelhetgranskarbåde
männensochkvinnornasställning,harettseparatavsnittommänochjämställdhetansettsvaramotiveratirapporten.Ocksåinomandraområdenav
samhällspolitiken,tillexempelinomsocial-ochhälsopolitiken,sätterman
uppmålsomisynnerhetgällermän.
Ettavmåleninomjämställdhetspolitikenharspecielltsedan2000-talet
varitenstarkareintegrationavmännenijämställdhetspolitiken,bådesom
objektförpolitikenochsomaktörer.Tematmänochjämställdhetkananses
hasattsupppåjämställdhetspolitikensärendelistaavtreorsaker:fördetförsta
måstemanfästauppmärksamhetvidmännensombådeaktörerochåtgärdsobjektdåmanfrämjarjämställdhetenmellankönen;fördetandraförutsätterintegreringavgenusperspektivetattävenmännenuppmärksammas;och
fördettredjekräverocksådeproblemsommänerfarjämställdhetspolitisk
uppmärksamhet.
Dencentralastrateginförattmötautmaningarsomanknytertillmänoch
jämställdhetärattbeaktagenusperspektivetinomdepolitiskaområdendär
männensställningtillnågondelärklartsämreänkvinnornas.Somsådana
områdenharmanidentifieratblandannathälsovårds-ochsocialpolitiken.En
integreringavgenusperspektivetlyfterocksåframandratemanochåtgärder
somärviktigamedtankepåmännenslivssituationerochverksamhet.Detär
ettviktigtarbetsredskapförattidentifieraochlösaproblemsominteendast
kvinnorutanocksåmänupplever.
Förutomintegreringavgenusperspektivetbehövsinomvissaområden
ocksåjämställdhetspolitiskaåtgärderochprojektsomriktarsigmotisynnerhetmän.Männensaktivaredeltagandekanberikajämställdhetsdiskussionen
medperspektivdärävenmännensinbördesskillnaderochmångfaldenideras
livssituationerbeaktas.Samtidigtkanmanslåsönderstereotypierommän
ochfästaavseendevidmännensinbördesmaktförhållanden.
Denfinländskajämställdhetspolitikenharsedan1970-taletbehandlatockså
män.Ettbetydandeframsteggjordesår1988,dådelegationenförjämställdhetsärendeninrättadesinförstamanssektion.Sedandesshardelegationen
alltidhaftenmanssektion,somhartagituppfrågorsomanknytertillmän
ochjämställdhet.Sektionensnyckeltemanharblandannatbeståttavfrågor
ianknytningtillfaderskap,våld,vårdnad,ochparrelationer.Sektionenhar
genomsittarbetevisatattmänintekanbehandlassomenenhetliggrupp.
Endelavmännenuppleverocksåproblemsomärvanligareblandkvinnor
ochhankarsigtillexempelframivisstidsanställningarilåglönebranscher.
162
Idenoffentligadiskussionenuppfattasrelationenmellanmänochjämställdhetmellankönenoftasnävtochantasavseendastförbättringavmännens
ställningochdeproblemsommänupplever.Iregeringensjämställdhetspolitik
ärperspektivetbredareändetta:männensrelationtilljämställdhetmellan
könen.Detbredareperspektivetomfattarförutomförbättringavmännens
ställningävenmännensrollifrämjandetavjämställdhetmellankönenochi
förbättrandetavkvinnornasställning.Detperspektivsomingåendebetonar
relationenmellanmänochjämställdhetmellankönenanvändsocksåmer
allmäntinomdetinternationellajämställdhetssamarbetet.
Inomdeninternationellajämställdhetspolitiskadiskussionenharrelationen
mellanmänochjämställdhetbehandlatsibetydligtstörreutsträckningän
tidigarepå2000-talet.Dennadiskussionochverksamhetharocksåmycketatt
erbjudadenfinländskajämställdhetspolitiken.Tematmänochjämställdhet
harvaritföremålförspecielluppmärksamhetblandannatundermötetför
kommissionenförkvinnorsställning,sombehandlarFN:sjämställdhetspolitik,
iNordiskaministerrådetochiEuroparådet.
InomEU:sjämställdhetspolitikharenökadanvändningavfamiljeledigheterblandmänutgjortnavetidetmansperspektivet.PåinitiativavFinland
antogEUrådetsslutsatserommänochjämställdhetår2006.Syftetmed
slutsatsernavarattskapaettstrategisktperspektivpårelationenmellanmän
ochjämställdhetiEU:sjämställdhetspolitik.
10.1 REGERINGARNAS MÅLSÄTTNINGAR
OCH ÅTGÄRDER I FRÅGA OM MÄN OCH
JÄMSTÄLLDHET
Härnästgranskasochutvärderasregerinsprogrammensochjämställdhetsprogrammensmålsättningarochåtgärdersomanknytersigtillmänochjämställdhet.Huvudviktenliggerpåregeringsperioderna2003–2007och2007–2011,
dåämnetharlyftsframistörreomfattninginomjämställdhetspolitiken.
Huvudviktenigranskningenriktarsigpådemålsättningarochåtgärderi
frågaomvilkamantydligtharangettattdeisynnerhetgällermän.Till
granskningsobjektenhördessutomävensådanamålsättningarochåtgärder
somharformuleratssåattdegällerbådemänochkvinnor(tillexempel:
”minskningavindelningenavarbetsmarknadenikvinno-ochmansyrken”).
Manharsträvatefterattbetonaettmanscentreratperspektiviutvärderingen
ocksådååtgärdernagällerbådakönen.
Underdesenaste15årenharfåjämställdhetspolitiskaåtgärdergenomförts
somframföralltriktarsigtillmän.Underdennaperiodhardetfunnitsett
centraltochbetydandejämställdhetspolitisktmålsomfokuseradepåmännen,
nämligenattökamännensanvändningavfamiljeledigheterna.Andramålsom
isynnerhetgälldemänharlyftsframmersporadiskt,tillexempeliformav
enskildautvecklingsprojekt.
Undergranskningsperiodenhardetfunnitstvåmålsättningariregeringsprogrammensomenbartfokuseratpåmän.Iregeringsprogrammetår
163
2003beslutademanattutvärderadejämställdhetspolitiskafrågornaurett
mansperspektiv.Enökningavpappornasanvändningavfamiljeledigheterna
harförsindellyftsframivarjeregeringsprogramsedanår1999.Dessatvå
målsättningarkanansesvarademestcentralaavdejämställdhetspolitiska
målsomanknytertillmänochjämställdhet.
Iregeringensjämställdhetsprogramfinnsdetmålsättningarochåtgärder
somanknytertillmäninomfleraolikatemaområden.Dessamålsättningar
ochåtgärderärendelavrespektiveämne,tillexempelvåldsomriktasmot
kvinnor.Jämställdhetsprogrammeninnehålleråtgärderpåtvånivåer:lagstiftningsändringarsomisynnerhetriktarsigmotmänochenskildaåtgärder
somgällermän,såsomutvecklingsprojektochutredningar.Isambandmed
vissatemanharmandessutomföreslåttattintegreragenusperspektivet,dvs.
omattbeaktamännenssituationinomnågotannatpolitisktområdesåsom
hälsopolitiken.
10.2 STRATEGISK ÖPPNING: UTVÄRDERING AV DE
JÄMSTÄLLDHETSPOLITISKA FRÅGORNA UR ETT
MANSPERSPEKTIV
Iregeringsprogrammetförår2003konstaterasatt”jämställdhetspolitiska
frågorskautvärderasocksåurettmansperspektiv”.Förattförverkligamålsättningenutarbetadesår2006enutredning,ivilkenrelationenmellanmännen
ochjämställdhetspolitikengestaltaspåettstrategisktsätt.
Somcentraltmålpådenstrategiskanivånsatteutredningenuppatthelheten”mänochjämställdhet”skainkluderasikärnanavjämställdhetspolitiken.Dettainnebärtvåsaker:Fördetförstabordemännenintegrerasi
jämställdhetspolitikenistörreutsträckningbådesomobjektförpolitikenoch
somaktörer.Fördetandrabordedettagörasbådesomendelavåtgärderna
inomdensedvanligajämställdhetspolitikenochmedhjälpavåtgärdersom
fokuserarpåmän.
Iutredningennämndesfemstrategiskamålsättningar:
1) attstärkaintegreringenavgenusperspektivet
2) attökaantaletjämställdhetspolitiskaåtgärderochprojektsomriktar
sigmotmän
3) attstärkamännensdeltagandeidenjämställdhetspolitiskadiskussionen
4) attfördjupadenexpertissomgranskarmänurgenusperspektiv
5) attbeaktamänijämställdhetsdiskussionen.
Utredningenommänochjämställdhetspolitikvarennyöppning.Ingen
motsvarandehelhetspresentationavdettahadetidigareutarbetatsiFinland.
Mankankonstateraattintegreringenavgenusperspektivetharstärktssom
endelavdenallmännastrategininomjämställdhetspolitikenochattmännens
deltagandeidenjämställdhetspolitiskadiskussionenharökat.Beaktandetav
ocksåmännensomendelavdenövrigajämställdhetspolitikenharökativiss
164
mån,mendetärsvårtattbedömamängdenåtgärdersomisynnerhetriktar
sigmotmän.Efterattutredningenutarbetadesharnågraorganisationerbörjat
arrangerakurserimansspecifikkompetens,menuppbyggnadenavenmerhelhetsbetonadochinstitutionaliseradkompetensharinteframskriditnämnvärt.
Påjämställdhetsprogramnivåhararbetetfortsattnärmastgenomintegrering
avgenusperspektivet.Jämställdhetsprogrammetför2004betonadeockså
attintegreringenavgenusperspektivetärcentraltinommansperspektivet.
10.3 PAPPORNAS ANVÄNDNING AV
FAMILJELEDIGHETER
Denklartmestcentralajämställdhetspolitiskamålsättningenianknytning
tillmänharvaritattökapappornasanvändningavfamiljeledigheter.Ämnet
hartagitsuppiallajämställdhetsprogramochunderallaregeringsperioder.I
jämställdhetsprogrammetföråren1997–1999fästemanävenuppmärksamhet
vidpappansställningsomförälderihändelseavenskilsmässa.
Sedanår1995harfleraförbättringargjortsifrågaompappornasrättighetertillfamiljeledighet,vilketharökatlängdenpådenfamiljeledighet
somäravseddförpappor,höjtersättningsnivånochgjortanvändningstidpunktenmerflexibel.År2003skapadesenmöjlighetsomäravseddendast
förpapporna,ensåkalladpappamånad.Medhjälpavkampanjerharman
uppmuntratpappornaattanvändafamiljeledigheternaochsträvatefteratt
göraarbetsplatsernamerpositivtinställdatillpappornasfamiljeledigheter.
Enligtjämställdhetsbarometern(2008)hararbetsplatsernasinställningtill
attpapportarutfamiljeledigheterblivitenaningmerpositivsedanår2001.
Attanvändafaderskapsledighetenharocksåblivitbetydligtvanligareunder
2000-talet.Däremotharendastenlitenökningskettipappornasanvändning
avföräldra-ochvårdledigheterna.Arbetetförattökapappornasanvändning
avföräldraledigheternamåstealltsåalltjämtfortsätta.Genominhemskaoch
utländskaerfarenhetervetmanattpapporspecifiktanvänderledighetersom
ärseparatöronmärktafördemochsomfamiljenförloraromintepappan
använderdem.
Frånvarandeföräldrar,varavenstorandelärmän,harfåtträttighettilltemporärvårdledighetförattskötaettsjuktbarn.Detfinnsfortfarandeutrymme
förförbättringnärdetgällerfrånvarandeföräldrarochandrafamiljeledigheter.
Manbörfästaavseendevidfrånskildapapporsställningbådepålagstiftningsnivåochinommyndighets-ochservicepraxisen.Detfinnstillexempelbehov
avfortbildningförsocialarbetareochyrkesmänniskorsomarbetarmedbarn.
Enskilsmässahariolikasammanhangkonstateratshaennegativareinverkan
påmänänpåkvinnor.Enligtundersökningarfinnsdetettsambandmellan
delningavföräldraledigheten,delatansvarförfamiljensvardagochenlägre
riskförskilsmässa.Iframtidenvoredetviktigtattocksåfästauppmärksamhet
vidfaktorersomförebyggerskilsmässoriarbetetmedattstärkapappansroll.
165
10.4 INTEGRERING AV GENUSPERSPEKTIVET
I FRÄMJANDET AV HÄLSA OCH
FÖREBYGGANDET AV UTSLAGNING
Inomjämställdhetspolitikenharmansträvatefterattpåverkajämställdhetsfrågornainomhälsaochutslagningisynnerhetgenomintegreringavgenusperspektivet.Genusperspektivetpåhälsaochsocialtjänsterharpåregeringsprogramnivålyftsframiregeringsprogrammetår2007,ivilketdetkonstateras
attman”inomsocial-ochhälsovårdstjänsternaocharbetetförattminska
hälsoskillnadernaskafästauppmärksamhetocksåvidgenusperspektivet”.
Måletförjämställdhetsprogrammetföråren2008–2011harkonkretiseratstill
integreringavgenusperspektivetipolitikprogrammetförhälsofrämjandesamt
itotalreformenavsocialskyddet.Beaktandetavgenusperspektivetinomdessa
områdengällersärskiltmän,vilketävenharkonstateratsijämställdhetsprogrammetföråren1997–1999.Programmetkonstaterarattutslagningsrisken
ärstorinomvissamansgrupperochattöverdödlighetenblandmänärden
störstahälsopolitiskautmaningenianknytningtilljämställdhetenmellan
könen.Genusperspektivetinomhälsaharijämställdhetsprogrammetför
åren2004–2007fastställtsanknytatillmänocksånärdetgällerattförebygga
olyckor.Iprogrammetingickkampanjerriktadetillmäninomförebyggande
avolyckorochettpreventionsprogramförarbetsolyckor.
Skillnadernamellankönennärdetgällerhälsaochutslagningharnästan
inteallsminskatpåfemtonår.Avdepersonersomdöriarbetsförålderärtill
exempelfortfarandesjuavtiomän.Detverkarsomomsättetattbehandla
frågorgällandemänshälsaochutslagninggenomintegreringavgenusperspektivetförstäriinledningsfasen.Förattfrämjamänshälsaochhälsobeteende
bordemanförverkligaflerspecialåtgärdermedettstarktgenusperspektivän
inulägetinomolikaförvaltningsområden.Somunderlagfördessaåtgärder
behövsävenforskningsinformationochettanalytisktperspektivpåfrågor
somgällerutslagningochdiskriminering.
10.5 FRÄMJANDE AV JÄMSTÄLLDHETEN MELLAN
KÖNEN OCH POJKARNAS STÄLLNING INOM
UTBILDNING
Inomundervisnings-ochkulturministerietsförvaltningsområdehartemat
mänochjämställdhettagitsuppijämställdhetsprogrammenisambandmed
utvecklingenavpojkarochflickor,inlärningsskillnadernamellanflickoroch
pojkarsamtsegregationenpåarbetsmarknaden.Åtgärdersomanknytertillmän
ochpojkarharskrivitsinijämställdhetsprogrammenföråren2004–2007och
2008–2011.Deåtgärdersomanknytertillskolanharbeståttavutvecklingav
depedagogiskametodernapåbasisavinlärningsskillnaderochutvecklingav
biblioteksverksamhetenförattstödjapojkarnasläsintresse.Enligtettprojekt
somharutrettskillnadernaifrågaominlärningsresultatvoredencentrala
metodenförattminskaskillnadernalärarensmöjligheterattgeelevernamer
166
individuelltstöd.Arbetetförattstödjaolikaeleverharfortsattefterprojektet,
meningautvecklingsåtgärderharinlettsförattstödjadepojkarsombehöver
särskiltstöd.Pojkarnasläsintresseharförsindelstöttsgenomfinansiering
avlokalaprojekt.
Deenskildaprojektenseffekterpåskillnadernamellankönenifrågaom
inlärningochutbildningsamtpåläsintressetförblirsmå.Skillnadernamellan
könenärisigvälkändainomutbildningspolitiken.Iställetföromfattande
specialåtgärdersomisynnerhetriktarsigmotpojkarbordemanstärkagenusperspektivetöverhelalinjeninomutbildningspolitiken.
10.6 AVSKAFFNING AV SEGREGATIONEN
Ijämställdhetsprogrammenföråren2003–2007och2008–2011fästsuppmärksamhetvidavskaffningavsegregationenbådeinomutbildningenoch
påarbetsmarknaden.Pååtgärdsnivåharuppmärksamhetfästsvidavskaffningavsegregationenförattisynnerhetuppmuntraflickorattsökasigtill
mansdominerade,tillexempeltekniska,branscher.Kvinnornasandelavde
studerandeinommansdomineradebranscherharvuxitpå2000-talet,medan
ingenmotsvarandeökningavdemanligastuderandesandelinomdemest
kvinnodomineradebranschernakanskönjas.
Iundersökningarsomgällerminskningavdenyrkesmässigasegregationen
harkonstateratsatteffektenavdeåtgärdersomarbetsförvaltningenvidtarär
litenochattarbetskraftsutbildningenseffektpåsegregationenhuvudsakligen
ägerrumgenomattkvinnorutbildasinommanligabranscher.Detharupplevts
varasvårtattinspireramäntillvårdbranschenmedhjälpavarbetskraftsutbildning.Jämställdhetsprogrammetföråren2008–2011innehållerenuppmaning
omattstödjaisynnerhetlågutbildademänattsökasigtillvuxenutbildning
medhjälpavhandlednings-ochrådtjänster.Förattavskaffasegregationenhar
mangenomförtfleraESF-projekt,avvilkaenklarmajoritetharfokuseratpå
attökaantaletkvinnorinommansdomineradebranscher.Iåtgärdersomsyftar
tillattavskaffasegregationenbordemanävenifortsättningenfästasärskild
uppmärksamhetvidattocksåpojkarochmänuppmuntrasattsökasigtill
kvinnodomineradebranscherochdeutbildningsprogramsomledertilldessa.
10.7 VÅLD SOM RIKTAR SIG MOT KVINNOR OCH
FÖREBYGGANDE AV PROSTITUTION
Ijämställdhetsprogrammetföråren2004–2007uppmärksammadesmänneni
sambandmedförebyggandeavvåldsomriktarsigmotkvinnor.Iprogrammet
hänvisarmantillmålsättningenattförbättravårdprogrammenförpersoner
somhargjortsigskyldigatillvåld. Ingastoraframstegharskettifrågaom
tjänsternasomenföljdavprogrammen,ochintehellerdeenskildaåtgärderna
harmedförtnågonförändringidegrundläggandeutmaningarnaförtjänsterna.
Liksomdeövrigatjänsternasomanknytertillvåldsomriktasmotkvinnor
tillhandahållsocksådetjänstersomäravseddaförgärningsmännenfortfarande
avenskildaorganisationer.Derasregionalatäckningärojämn,finansieringen
167
osäkerochkvalitets-ochverksamhetsstandardersaknas.Värnpliktigahar
undertjänstgöringenfåttutbildningmotvåldiparrelationer.Utbildningen
genomfördessomettforsknings-ochutvecklingsprojektvidpilotgarnisoner.
Effekternaavdetenskildaprojektettordeblismå,såvidaarbetetintefortsätter.
Förebyggandetavprostitutionhänförsigframförallttillmän,eftersom
männenutgörenklarmajoritetblandsexköparna.Ienlighetmedregeringens
jämställdhetsprogramgenomfördesettprojektförförebyggandeavprostitutionåren1998–2002.Iochmedprojektetutveckladesdettväradministrativa
samarbetetförattförebyggaprostitutionochmänniskohandelpånationelloch
internationellnivå,ochinformationskampanjerarrangeradesförpotentiella
köpare.Kännedomenomdeproblemsomförknippasmedprostitutionhar
ökatsedanår1995.Sedanår2006harenstadganistrafflagenvaritikraftsom
förbjuderattutnyttjaenpersonsomärföremålförsexköp.Förelagenkomi
kraftfördesdetendiskussionomattkriminaliserasexköpiallasituationer,så
somSverige,NorgeochIslandhargjort.Vidberedningenavdenpolitiksom
hänförsigtillprostitutionochmänniskohandelbordegenusperspektivetoch
framföralltmännensrollifenomenetbeaktasistörreutsträckningäntidigare.
168
11. VÅLD MOT KVINNOR, VÅLD
I NÄRA RELATIONER OCH
MÄNNISKOHANDEL
Våldmotkvinnorärettallvarligtmänniskorättsproblemochetthinderföratt
förverkligajämställdhetenmellankönen.Iinternationellaavtalochrekommendationerdefinierasvåldmotkvinnorframföralltsomettstrukturellt
problemsombaserarsigpåmaktrelationernamellankönen,somenmänniskorättsfrågasomgällerkvinnorochsomdiskriminering.
Medvåldmotkvinnoravsesvarjekönsrelateradvåldshandlingsomresulterariellerkanresulteraifysisk,sexuellellerpsykiskskadaellerlidande.Enligt
FN:sochEuroparådetsdefinitionerutgörtillexempelvåldinomfamiljen,
sexuelltvåld,våldsombaserarsigpåskadligatraditionerochtvingandetill
prostitutionolikaformeravvåldmotkvinnor.
DetcentralaiFN:sinternationellterkändadefinitionavvåldmotkvinnorärattkvinnorenligtdenkanbliutsattaförvåldsåvälinomdenprivata
sfären,inomparrelationenochfamiljen,sompåoffentligaområden,utanför
hemmet,påarbetsplatser,iläroanstalterochandrasamhälleligasammanhang.
Våldinomfamiljenelleriennärarelationärenvanligformavvåldmot
kvinnor.Ocksåmänkanemellertidbliutsattaförvåldinomfamiljenelleri
närarelationer.
11.1 STATENS SKYLDIGHET ATT FÖRHINDRA VÅLD
MOT KVINNOR
Finlandsregeringhargenomflerainternationellaavtalommänskligarättigheterförbunditsigattskydda,respekteraochfrämjamänskligarättigheter
ochgrundlägganderättighetersamtförebyggadiskriminering.Detviktigaste
internationellaavtaletmedtankepåkvinnorsmänskligarättigheterärFN:s
CEDAW-konvention.EnligtCEDAW-kommitténansesvåldmotkvinnoringå
ikonventionensdefinitionavdiskrimineringpågrundavkön.Idethandlingsprogramsomgodkändes1995vidkvinnokonferenseniPekinglyftesvåldmot
kvinnorframsomettavde12strategiskateman,somländernaförbunditsig
vidförattförbättrakvinnansställning.
Finskastatenharsompartimänniskorättsavtalenskyldighetattsetillatt
statenintegenomsinaegnahandlingarellergenomunderlåtandeattvidta
åtgärdergörsigskyldigtillkränkningaravmänskligarättigheter.Statenbör
dessutomgaranteraattprivatpersonerintegörsigskyldigatillkränkningar
avdessarättigheter.Dennasåkalladeskyddsplikt(duediligence-principen)
innefattarskyldighetenattförhindraattprivatpersonerkränkerrättigheterna,
attutredakränkningarna,bestraffademsomärskyldigaochatterbjudadem
somblivitutsattaförkränkningarvederbörligersättning.
169
Duediligence-principenförutsätterattstatenhelhetsmässigtförbinder
sigattförebyggavåld,skyddaoffrenochförhindraupprepadevåldshandlingar
medallatillgängligamedel.Ipraktikenförutsätterdetattolikaåtgärderpå
olikaområdengenomförssamtidigt(lagstiftning,serviceföroffren,attitydförändring,utbildningavyrkesgrupper,insamlingavinformationochstatistikföring)ochföljsuppsåattåtgärdernaochutvärderingenavdemfokuseras
påattskyddaoffren.
DeorgansomövervakardeinternationellamänniskorättsavtalenharupprepadegångerfästuppmärksamhetvidattFinlandsåtgärderförattförhindra
våldmotkvinnorärotillräckliga.Finlandharocksåkritiseratsförattvisaknar
enspeciallagstiftningomfamiljevåld.Finlandrapporterarpåkommitténs
begäransommaren2010separatomhurrekommendationernaomförebyggandeavvåldmotkvinnorverkställts.
IEuroparådetpågårsombästförhandlingaromenkonventionmotvåld
motkvinnorochfamiljevåld.Konventionenskulledådenträderikrafthastor
betydelseförförebyggandetavvåldochskyddetavoffren,eftersomkonventionenblandannatsyftartillattstärkalagstiftningensmedelpådettaområde.
Finlandstöderiförhandlingarnasträvandenaattfåtillståndettsystemsom
ärsåheltäckandesommöjligtochfungerarsåeffektivtsommöjligt.
11.2 VÅLD MOT KVINNOR I REGERINGSOCH JÄMSTÄLLDHETSPROGRAMMENS
MÅLSÄTTNINGAR
Åtgärdersomsyftartillattförhindravåldmotkvinnorharingåttiallajämställdhetsprogramsomingårijämställdhetsredogörelsen.Avdessaprogram
varLipponensIregeringsjämställdhetsprogramdetförstadäråtgärderna
förattförhindravåldmotkvinnorgavsencentralställning.Iprogrammet
uppmärksammadesutomvåldinomfamiljenocksåkommersialiseringenav
sexualitet,prostitutionochhustruhandel.Grundenförattvåldmotkvinnor
skulletasupppådenjämställdhetspolitiskaagendanhadelagtsavdelegationenförjämställdhetsärendenochsärskiltibörjanav1990-taletgenomden
separatavåldssektionensarbeteförattväckadebatt.LipponensIIregerings
regeringsprogramhadesommålattsärskiltuppmärksammabekämpandet
avfamiljevåld.
VanhanensIregeringtogsommålattpåetthelhetsmässigtsätteffektivare
ingripamotvåldet.Våldettogsuppiregeringsprogrammetsomettfenomen
somförsvagardennationellasäkerhetenochsomenfrågaomjämställdhet
mellankönen.Underhelaregeringsperiodenförbandsigregeringenvidatt
förebyggavåldiparrelationerochvåldmotkvinnor,prostitutionochkvinnohandel.Tilljämställdhetsprogrammetsmålhördebl.a.attökautbildningen
omvåldmotkvinnorochomfamiljevåld,attkartläggaochförebyggaprostitutioniLapplandsamtattminskapsykisktochfysisktvåldpåarbetsplatser
ikvinnodomineradebranscher.
170
MåletförVanhanensIIregeringsjämställdhetsprogramvarattfortsätta
förebyggandetavvåldmotkvinnorsomendelavförebyggandetavvåldi
närarelationerochfamiljevåld.Programmetsdetaljerademålsättningarvar
följande:kontinuitetenisakkunskapenomförebyggandeavvåldmotkvinnor
tryggasiministerierna,(JM,IM,SHM,UM);koordineringenavochresursernaförförebyggandeavvåldinärarelationerochinomfamiljenstärksoch
etttväradministrativtprogramförattminskavåldetmotkvinnorgörsupp.
Målsomgällerförebyggandeavvåldmotkvinnorharunder2000-talet
tagitsmedocksåiandranationellaprogram.Somendelavprogrammetför
inresäkerhetbereddeRådetförbrottsförebyggandeettnationelltprogramför
attminskavåldet.Dettaprogramomfattadeallacentraladelområdenavvåld,
inklusiveenseparatdelsomgälldevåldmotkvinnor.Idetandraprogrammet
förinresäkerhet(2008–2011)harmedtagitsfleraåtgärdersomsyftartillatt
förebyggavåldmotkvinnorochvåldinärarelationer.
Målensomgällervåldmotkvinnoriregeringsprogrammenochregeringarnasjämställdhetsprogramharhuvudsakligengälltvåldinärarelationer
ochinomfamiljen.Ocksåarbetsplatsvåldsärskiltinomkvinnodominerade
branscherharunderdesenasteårenuppmärksammatsrättsåstarkt.Settfrån
ettinternationelltmänniskorättsperspektivsaknasiregeringensprogrammålsättningarochåtgärderenhelhetsanalysavvåldmotkvinnor,somskulle
beaktaallaformeravvåldmotkvinnor.Iprogrammenhartillexempelinte
ingåttallaformeravvåldsombaserarsigpåskadligatraditioner(tvångsäktenskap,misshandelochdråpsomärhedersrelaterade,samtstympningav
könsorganen)ellerförebyggandeavsexuelltvåldochvåldtäkter.Förhindrande
avvåldmotkvinnorikrigs-ochkonfliktsituationerhariFinlandbeaktatsiett
separatåtgärdsprogram(FN:ssäkerhetsrådsresolution1325”Kvinnor,fred
ochsäkerhet”,Finlandsnationellahandlingsprogram2008–2011).
11.3 CENTRALA ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA VÅLD
MOT KVINNOR OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER
Syftetattförebyggavåldmotkvinnorochvåldinärarelationerharhuvudsakligengenomförtsiformavolikavåldsförebyggandeprojekt.Social-och
hälsovårdsministerietgenomfördeettfemårigtprojektförattförebyggavåld
motkvinnoråren1998–2002.Syftetvarattökamedvetenhetenomvåld
motkvinnor,utvecklayrkesutbildningsamttjänsterförpersonersomblivit
utsattaförvåldochattfrämjaförebyggandetavvåldgenomforskning,statistikföringochlagstiftning.Underprogrammetsgångutveckladesregionala
servicemodellerföratthjälpavåldsofferochsamarbetebedrevsmedpolisen
ochsocial-ochhälsovårdspersonalen.Detarbetesomstartadesuppunder
dettaprojektfortsattesdelvisisocial-ochhälsovårdsministerietsprogram
förförebyggandeavvåldinärarelationerochvåldifamiljen,somgenomfördes2004–2007isamarbetemedlänsstyrelserna.Programmetssyftevaratt
förbättrasärskiltsocial-ochhälsovårdenstjänster.
171
Mellanovannämndahandlingsprogramuppstodipraktikenenpauspå
fleraår.Dåsocial-ochhälsovårdsministerietsfemårigaprojektavslutatsblev
utvecklandetavderegionalaverksamhetsstrukturernaoch-modellernanästan
heltberoendeavenskildaaktörerochpersoner.Somenföljdavavbrottet
mellanprojektenmåstemaniprogrammetförförebyggandeavvåldinära
relationerochinomfamiljen,somhadebetydligtmindreresurserochpågick
enkortaretidändetföregåendeprojektet,delvisbörjaomfrånbörjanmed
attbyggauppstrukturerochverksamhetsmodeller.
Bådeförebyggandeavvåldinärarelationerochinomfamiljenochförebyggandeavvåldmotkvinnorharundersenareårplaceratsiniolikaprogram,
ochdärförhardeninbördeskoordineringenavuppföljningenochutvecklandet
avåtgärderintekunnatordnaspåbästamöjligasätt.Iframtidenbordeman
närdetgällerattutvecklaförebyggandetavvåldgåinförattförebyggavåld
motkvinnorpåetthelhetsmässigtsättsåattdeolikamålenochåtgärderna
bildarenhelhet.Samordningenochutvecklandetavverksamhetenföratt
förebyggavåldskullebästbetjänasavenbeståendeorganisationsstrukturpå
riksnivå.Idennastrukturbordebeaktasattåtgärdernaförattförebyggavåld
täckerettmycketbrettfältochkrävermångprofessionellkunskap(exempelvis
utvecklandetavlagstiftningsmedelochmyndighetssamarbete,social-och
hälsovårdenstjänster,förebyggandeavvåldiläroanstalter,påarbetsplatseroch
imedborgarsamhället,informationsinsamlingochstatistikföring).Dessutom
böriorganiseringenavdetförebyggandearbetetpåriksnivåbeaktasutvecklingsarbeteochforskningsomrörvåldsförebyggande,behovetavutbildning
ochexperthjälpsamtupprätthållandetavinternationellarelationer.
Kvinnoriminoritetsgrupperharensärskiltsårbarställningnärdeblir
utsattaförvåld.Iprogrammenförförebyggandeavvåldhardetvåldsom
kvinnormedinvandrarbakgrundblirutsattaförochspecialåtgärdernaisambandmeddetlyftsfram.Iframtidenbordeiåtgärdernaförattförebyggavåld
merabeaktasmångfaldennärdetgällerkvinnorochdesocialaochkulturella
faktorersompåverkarminoritetskvinnorsriskattbliutsattaförmultipel
diskrimineringochförvåld.
Enligtennoteringiregeringensjämställdhetsprogram(2008–2011)har
etttväradministrativtprogramförminskandeavvåldmotkvinnorberetts
2009–2010.Programmetgodkändesiministerarbetsgruppenförinresäkerhetijuni2010.Dettväradministrativaprogrammetnärmarsigvåldmot
kvinnorpåetthelhetsmässigtsättochdetinnehålleromfattandeåtgärder
förattförebyggavåld,skyddaoffretsamtsetillattförbrytarenstårtillsvars
försitthandlande.
Tyngdpunkteniprogrammetliggerpåattskyddakvinnorsomärien
sårbarställning(etniskaochkulturellaminoriteter,handikappade,sexuella
ochkönsminoriteter),attförebyggaupprepatvåldiparförhållandensamtatt
minskasexuelltvåld.Viduppgörandetavprogrammethardessutomockså
internationellaförpliktelserochrekommendationeromatteffektiviseraföre-
172
byggandetavvåldmotkvinnornoterats.Åtgärdernaidettväradministrativa
programmetharplaneratsattförverkligasetappvis2010–2015.
11.4 TJÄNSTER FÖR VÅLDSOFFER OCH ANDRA
PARTER
Servicestrukturen och utvecklandet av olika former av service för
våldsoffer
Attutvecklaservicenochservicestrukturenpåriksnivåharvaritettavde
centralamålenfördehandlingsprogramförattförhindravåldmotkvinnoroch
familjevåldsomregeringengenomfört.Grundtankenharvaritattallasomär
delaktigaivåldetfårtjänsterochstödsomorganiserasavdenoffentligasektorn.
Dethuvudsakligamåletfördessahandlingsprogramharvaritattförbindakommunerochregionervidarbeteförattförebyggavåldmotkvinnorochfamiljevåld
ochinrättafungerandestrukturerfördetförebyggandearbetet.Denoffentliga
sektornsserviceutbudärdockfortfarandeslumpmässigtochdetfinnsregionala
skillnaderitillgångenpåtjänster.Särskiltismåkommunerfinnsendastlitet
service,omdetöverhuvudtagetfinns.Åandrasidanärdetstorefterfråganpå
serviceidestorastädernaochdesombehöverhjälpkandärförblitvungnaatt
väntamycketlängepåmottagningstiderellerpåattfåvård.
Förattpåskyndautvecklandetavtjänsterförvåldsofferharsocial-och
hälsovårdsministerietochKommunförbundetgjortupprekommendationer
(2008)fördenkommunalasocial-ochhälsovården.Dessarekommendationerangerriktlinjernaförförebyggandetavvåldinomsocial-ochhälsovården
ochfungerarsomanvisningarförhurtjänsternabordeorganiserasochvilka
tjänstersombordeerbjudasdeolikaparternaienvåldssituation.Under2011
utvärderashurrekommendationernauppfyllts.Ísambandmedutvärderingen
böravgörasomrekommendationernaärtillräckligaförattuppfyllastatens
ansvarfördettadelområdeelleromdettillexempelbehövslagstiftningför
attgaranteradessatjänster.
Detkrävslångsiktigasatsningarochenbeståendestyr-ochstödstruktur
förattförankraarbetetmedattförebyggavåldiservicesystemet.Genom
tidsbundnaprojektsomärkoppladetillregeringsperioderharmanintelyckatsfåtillståndbeståendeförändringariservicesystemet.Kommunernasoch
regionernassjälvständighet,strukturreformenikommunernaochdetvarierandeekonomiskalägetmedförutmaningarnärdetgällerattgaranteraservice
ihelalandet.Enriksomfattandeuppföljningbörutvecklasförattgarantera
tjänsternaskvalitetochomfattning.Finansieringenfördeorganisationer
somanordnartjänsterförattförebyggavåldäristorutsträckningberoende
avprojektfinansiering.Fleraorganisationersomarbetarmotvåldharfått
tidsbundenfinansieringavPenningautomatföreningen(RAY).Iframtidenbör
finansieringensäkerställasfördetjänstersomtillhandahållsfördemsomär
delaktigaivåld.Dettaförutsätterattarbetsfördelningenmellanstaten,kommunernaochorganisationernautredspåriksnivåförattsäkerställatjänsterna.
173
Tjänster som skall tillhandahållas för parter i våldsituationer
Enligtinternationellarekommendationeringåritjänsternaförförebyggande
avvåldmotkvinnorochskyddavvåldsofferblandannatskyddshemfördem
somblirutsattaförvåld,telefonrådgivning,kristjänsterfördemsomblir
utsattaförvåldtäktellersexuelltvåld,terapiochstödgruppersamttjänsterför
våldsförövarna.Ocksåbarnsomupplevtellerbevittnatvåldbehövertjänster.
Skyddshemförofferförvåldinärarelationerochvåldinomfamiljenären
centralinstanssomerbjuderhjälp.EnligtEuroparådetsrekommendationborde
detiförhållandetillFinlandsfolkmängdfinnasenfamiljeplatspåskyddshem
per10000invånare.Enligtengrovuppskattningskulledettamotsvaracirka
500skyddshemsplatser.AntaletskyddshemsplatsersomfinnsiFinlandoch
derasriksomfattandefördelningmotsvararinteefterfråganochinternationellarekommendationer.Social-ochhälsovårdsministerietlätår2010göra
enutredningomskyddshemstjänsteriFinland.Enligtutredningenfinnsdet
iFinland21skyddshemmedsammanlagt123familjeplatserförofferförvåld
inärarelationerochinomfamiljen.
Iprogrammetförinresäkerhetingårmåletattgöraskyddshemsverksamhetenriksomfattandeframtillår2015.Enannancentralutmaningiatt
utvecklaskyddshemmeniFinlandäratttryggaderasfinansiering,eftersom
merpartenavskyddshemmensfinansieringbaserarsigkundspecifikabetalningsförbindelserfrånkommunernaochpåköpserviceavtal.Detärviktigtatt
garanteraattocksåkvinnorutanfamilj,ungdomar,äldre,köns-ochsexuella
minoritetersamthandikappadefårtillgångtillskyddshem.
Enavdeviktigastetjänsternasomstatenharansvarförnärdetgäller
tjänsterförofferavvåldäravgiftsfritelefonrådgivningdygnetruntförvåldsoffer.IFinlandfinnsännuintenågonsådanservice.Kristelefonserviceordnas
avfleraorganisationerochavkommunernasomendelavdenkommunala
socialservicen.IFinlandfinnstillsvidareintetillräckligtmedterapi-och
diskussionsgrupper,våldtäktskriscentralerellertjänsterförbarnochunga,
ochutbudetavdessatjänsterharintekunnatutökasmärkbartgenomstatliga
åtgärder.Ocksåtjänsternafördemsomblivitutsattaförsexuelltvåldborde
ökasbetydligtförattEuroparådetsrekommendationomenkriscentralför
våldtäktsofferper200000invånareskalluppfyllas.
Genomprogramförattbrytavåldkanoffrenskyddasochupprepatvåld
förebyggas.Införandetavprogramförattstoppavåldhareffektiveratsbland
annatsomendelavdetförstaprogrammetförinresäkerhet(2004–2007),
somsärskiltuppmärksammadeförebyggandeavvåldochsexualbrottifängelserochsamhällspåföljder.Detbördockobserverasattendastenbråkdel
avvåldsfallenidagenslägeledertilldom.Därförkanendastenlitendel
avvåldsförövarnahänvisastillprogramförattstoppavåldsspiralengenom
straffpåföljdssystemet.Möjligheternaattanvisavåldsutövaretillprogramför
attstoppavåldetbordealltmerutvecklasinomkommunernasförebyggande
arbetemotvåld.Programmenbordeiframtidenutvecklassåattdekanbetjäna
ocksåmedborgarefrånandraländer.Europarådetrekommenderarattprogram
174
förattstoppavåldetframföralltinrättasparallelltmedstraffprocesseroch
intesomettalternativtilldem.
Riksdagenförutsattedålagenomkriminaliseringavsexköpstiftadesattdet
ordnastillräckligtmedsådanastödtjänsterförprostitueradesomförbättrarderas
möjligheterattlämnaprostitutionenochgåmediarbetslivet.Denbasservice
somsocial-ochhälsovårdennutillhandahålleromfattarintedennatypavtjänster.Aktörernainomtredjesektornharenviktigrollnärdetgälleratterbjuda
sådanatjänster,meniframtidenbordestatengaranteratillgångenpåtjänsterna.
Beaktandet av sårbara grupper och män i utbudet av tjänster
Isystemenföratthjälpavåldsofferochiregeringensåtgärderföratthjälpa
våldsofferharganskalitetuppmärksamhetfästsvidatthjälpaspecialgrupper.
Ivissmånharvåldmotinvandrareochderasspecialsituationuppmärksammatsgenomstatsförvaltningensåtgärder,mendetfinnsfortfarandemycket
litetservicesomärriktadtilldem.
Invandrarkvinnorkänneroftaintetillsinarättigheterellermöjligheteratt
fåhjälpochärdärföriensärskiltutsattställningnärdeblirofferförvåld.
Bristandespråkkunskapergördetoftaocksåsvårareattsökahjälp.Föratt
främjaintegreringenavinvandrareochutvecklatjänsterförinvandrarkvinnor
somharblivitutsattaförvåldharsocial-ochhälsovårdsministerietgettut
enhandbokominvandrarkvinnorochvåldförsocial-ochhälsovårdssektorn.
Iprogrammetförinresäkerhet(2008–2011)presenterasocksååtgärderför
attförbättradetjänstersomäravseddaförinvandrarkvinnorsåattdebättre
beaktarocksåfrågorsomgällervåldochhotomvåld.Detärviktigtattförebyggandeavvåldochskyddavvåldsofferbeaktassåtidigtsommöjligt,till
exempeligrundinformationsmaterialetförinvandrare.
Osäkerhetengällandeuppehållstillståndförinvandrarkvinnor,somblir
utsattaförellerhotademedvåld,försvårarytterligarederassituation.Omde
inteharettegetpersonligtuppehållstillståndärdebundnavidvåldsförövaren
förattfåfortsattellerpermanentuppehållstillstånd.Därförkandeockså
varaiännustörrefaraförattbliofferförvåld.Iutlänningslagentillfogadesi
sambandmedtotalreformen2004enparagrafsomgördetmöjligtattbevilja
ettnyttuppehållstillståndefterattfamiljebandetbrutitspådengrundatt
personenharfastabandtillFinland(t.ex.arbete,studier).Därförborderädsla
förattförlorauppehållstillståndetellerbliutvisadintelängrekunnahindra
attmaningriperivåld.Migrationsverket(Migri)hargettinternadirektiv
omattmyndigheternaisituationerdåfamiljelivetavslutasskallbeaktade
omständighetersomliggerbakom,exempelvisvåldinomfamiljen.
Irekommendationernatillsocial-ochhälsovårdenomvåldinärarelationer
ellerinomfamiljenuppmanaskommunernaattsärskiltbeaktadetjänstersom
åldringar,handikappade,utvecklingsstörda,barn,ungdomarochförövarebehöver.Detbordefinnastjänsterocksåförköns-ochsexuellaminoritetersomblir
utsattaförvåld.Iprogrammetförminskandeavvåldmotkvinnor2010har
manfästspecielluppmärksamhetviddetjänstersomsårbaragrupperbehöver.
175
Vidförebyggandetavvåldinärarelationerharhittillsintevåldmotmän
inärarelationerochåtgärderisambandmeddettabeaktatssomenseparat
fråga.Detbehövsmeraforskningochinformationomvåldmotmäninära
relationer,ocksådåmanserpåsakenfrånsynvinkelnattutbudetavtjänster
skallutvecklas.
11.5 MÅNGPROFESSIONELLT SAMARBETE VID
FÖREBYGGANDE AV VÅLD OCH SKYDD AV
OFFREN
Iinternationellarekommendationeransesgrundpelarenföretthelhetsmässigtförebyggandeavvåldmotkvinnorvaraattutvecklamångprofessionellt
samarbeteochmångprofessionellaverksamhetsmodeller.Ifleraeuropeiska
länderharmantagitibruksamarbetsmodellersommyndigheternaochserviceproducenternatillsammansutvecklat,isyfteattbedömariskenföratt
våldetupprepasochgaranteraoffretssäkerhetochmöjligheterattgenastfå
stödochrådgivning.
IFinlandharsamarbetetmellanpolisenochsocialväsendetutvecklats
föratteffektiveraingripandetifamiljevåld.Antaletsocialarbetareharökats
påhäradenspolisinrättningarochförfarandensombådepolisenochsocialväsendetanservaragodpraxisharsprittspåriksnivå.Iprogrammetför
inresäkerhetfinnsocksåmångapunkterdärdetbehövssamarbetemellan
polisenochsocialväsendetbådepåriksnivåochpålokalnivå.Isocial-och
hälsovårdsministerietsnationellahandlingsprogramförförebyggandeavvåld
inärarelationerochinomfamiljen(2004–2007)utveckladesocksålokala
ochregionalamångprofessionellaverksamhetsmodellerförvåldssituationer
förmyndigheterochserviceproducenter.
Vidförebyggandeavgrovtvåldärmångprofessionelltsamarbeteännu
viktigare.Exempelvisdåparförhållandenupplösesochbesöksförbudutdöms
pågrundavvåldökarriskenförgrovtvåld.Bedömningenavriskernaförvåld
utgåendefrånmodellerförmångprofessionelltsamarbeteochpraxisborde
iFinlandutvecklaspåriksnivåochstrukturerbordebyggasuppocksåför
regionaltochlokaltsamarbete.Påhösten2010påbörjaspåtreorterettpilotprogramommångprofessionellariskberäkningsgrupper(MARAK).Piloten
fortsätteriettårochidenkartläggermanmedhjälpavstruktureradeformulär
ochyrkespersonalsbedömningarriskenförattvåldetförnyarsig.Efterdetta
kommermanidenmångprofessionellasamarbetsgruppenöverensomåtgärder
sombehövsförattskyddaoffret.Eneffektiveringavpolisensverksamhet
bordeocksåövervägas,t.ex.genomattenheterellertjänsterförsakkunniga
somärspecialiseradepåvåldsfrågorgrundasvidpolisinrättningarna.
Pågrundavsakensmångprofessionellakaraktärärförebyggandetavvåld
motkvinnorenutmaningocksåförgränsöverskridandesamarbeteinomförvaltningen.Tväradministrativtdiskuterasspecialfrågorsomgällervåldinära
relationerochfamiljevåldiministeriernasgemensammatjänstemannaarbetsgruppsomsocial-ochhälsovårdsministeriettillsatte2008.Församordnandet
176
avförebyggandetavvåldinärarelationerochfamiljevåldsvararInstitutetför
hälsaochvälfärd,somocksåfåttiuppgiftattberedadetnationellaprogrammetmotvåldmotkvinnor.Effektivtförebyggandeavvåldochkoordinering
ochuppföljningavåtgärdernaförutsätterattministeriernaengagerarsigför
attförebyggavåldmotkvinnor.
11.6 OM UTVECKLINGEN AV LAGSTIFTNINGEN I
FINLAND
Kriminalisering av våld mot kvinnor
Närdetgällerkriminaliseringenavvåldmotkvinnorhardetsedanbörjan
av1990-taletskettenpositivutveckling.Förbättringarnagällersärskiltkriminaliseringenavvåldinärarelationerochavsexualbrott.Våldtäktinom
äktenskapkriminaliserades1994,dåhänvisningentillattvåldtäktenskett
utomäktenskapetströksilagen.Misshandelpåprivatplatsblev1995enligt
regeringenspropositionettbrottsomfallerunderallmäntåtal.
Straffbestämmelsernaomsexualbrottändrades1999.Genomlagreformenfallersexualbrottistörreutsträckningäntidigareunderofficielltåtal
ochexempelvisvåldtäktblevettbrottförvilketofficielltåtalkanväckas.I
lindrigarefalläråtaldockfortfarandeberoendeavoffretsvilja.
Genomreformenavjämställdhetslagen(2005)definieradesocksåsexuella
trakasserierochtrakasserierpågrundavkönsomdiskriminering.Trakasserier
ochannatosakligtbemötandeförbjödsocksåiarbetarskyddslagen2002.
Isambandmedlagreformensomgälldemisshandel1995fogadestilllagen
ensärskildparagrafomåtgärdseftergift,d.v.s.ommålsägarenavegenfast
viljaönskarattinteåtalskallväckaskanåklagarenlåtabliattväckaåtal.
”Paragrafenomfastvilja”leddetillattenstordelavmisshandelsoffrendrog
tillbakaåtalet,eftersomdetenligtlagenvarmöjligt.Oftalågpåtryckningar
motoffretbakombeslutenattinteväckaåtal.Pågrundavdennakritikupphävdesparagrafenom”fastvilja”2004.
Undersenareårharvåldiparrelationerellerinärarelationerocharbetsplatsvåldfåttmycketuppmärksamhetidenationellasträvandenaattminska
våldetivårtsamhälle.Idetnationellaprogramförminskandeavvåldetsom
avslutades2006rekommenderadesflerapreciseringaravlagenförattminska
våldetmotkvinnoriparrelationerochnärarelationer.Särskiltuppmärksamhet
harägnatsåtdedragsomärtypiskaförvåldmotkvinnor,såsomattkvinnor
blirunderkastadeochattvåldetupprepas,ochpåattdessadragskallbeaktas
ibrottsrekvisiten.Fleraåtgärderharocksåvidtagitsmotarbetsplatsvåldetsom
ökatidekvinnodomineradebranscherna.
Justitieministeriettillsatteioktober2008enarbetsgruppförattutredahur
specialdragennärdetgällervåldinärarelationerochpåarbetsplatserbättre
kundebeaktasistrafflagensbestämmelser.Arbetsgruppen,somavslutade
sittarbetesommaren2009,föreslogattvissafallavlindrigmisshandelinära
relationerskallbedömasenligtensträngarebrottsrubricering,sommisshandel,
genomattmanbegränsartillämpningenavparagrafenomlindrigmisshandel.
177
Reformenhargenomförtssåattmisshandelinärarelationer,utannågratillläggskriteriersomkanvaraöppnaförtolkning,fallerunderofficielltåtal.I
propositionenföreslåsocksåattlindrigmisshandelsomenpersonblirutsatt
förpågrundavsinaarbetsuppgifterskallfallaunderofficielltåtal.Regeringens
proposition(78/2010rd)överlämnadestillriksdagenijuni2010.
Rättspolitiskaforskningsinstitutetgörunder2010enutredningomrättspraxisgällandevåldtäktsbrott,tvingandetillsexuellhandlingochsexuellt
utnyttjande.Efterattutredningenblivitklarbedömsbehovetavattändra
lagstiftningenochnödvändigaändringargörsilagen.Påuppdragavjustitieministerietharuppgjortsettförslagomattstrafflagens20kapitel5§ändras
såattsamlagmedenförsvarslöspersonalltidansesvaravåldtäktsbrott.Det
ärmeningenattregeringenspropositiongesunderhösten2010.
Besöksförbud och skydd av våldsoffer
Lagenombesöksförbud,somvarenmålsättningförregeringensjämställdhetsprogram,träddeikraft1999.Besöksförbudärettlagstiftningsmedel,
genomvilketmanpåförhandförsökerförebyggavåldochbrytavåldsspiraler.
År2005ändradesbesöksförbudetsåattförbudkanutdömasocksådåden
somskyddasavförbudetochdensomfårbesöksförbudborisammabostad
(s.k.besöksförbudavseendegemensambostad).
Medtankepåförebyggandeavvåldochskyddavofferochvittnenärdet
viktigtattbesöksförbudetintegesenalltförstorrollsomgarantiföroffretsellervittnetssäkerhet.Enligtundersökningarbrytsdetganskaoftamot
besöksförbud.Genombesöksförbudenharmandockkunnatförhindraatt
densomantastaroffrettillgriperallvarligareformeravvåld,såsomvåldsbrott
meddödligutgång.Polisstyrelsengavsommaren2010preciseradeanvisningar
ombesöksförbudetsövervakning.Idennyaanvisningenfästermanviktvid
blandannatattbrottsanmälanregistrerasombesöksförbudetbrytsmotoch
attmanbedömernödvändighetenavenförundersökning.Anvisningenbetonarocksåviktenaveffektivinformationsväxlingochsamarbetemellanolika
myndigheterochandraintressentgrupper.
Internationelltansesbesöksförbudvaraenviktigmetodförattförhindra
upprepatvåld,omenpersonligsäkerhetsplangörsuppföroffretochparterna
ivåldssituationenerbjudsmöjlighetattsökavård.IFinlandbliriakttagandet
avbesöksförbudetalltföroftaberoendeavoffretochoffretkanoftainte
erbjudastillräckligastödtjänster.Våldsoffretssäkerhetbordevidbehovkunna
förbättrasmedhjälpavsärskildasäkerhetsarrangemang.
Lagen om medling i brott och våld i nära relationer
EnlagommedlingibrottträddeikraftiFinlandibörjanav2006.Enligt
dennalagavsesmedmedlingibrottenavgiftsfritjänstdärdetordnasmöjlighet
fördenmisstänkteochbrottsoffretattgenomenopartiskmedlaresförmedling
mötasiförtrolighetförattbehandladefysiskaochmateriellaskadorsomett
brottorsakatoffretochattpåegenhandförsökakommaöverensomåtgärder
178
förattgottgöradessaskador.Lagenavgränsarintetypenavbrottsomkan
behandlasvidmedling.Ettundantagärbrottmotminderåriga,omoffretpå
grundavbrottetsartellersinålderärisärskiltbehovavskydd.
Medlingifamiljevåldsfallharblivitvanligaresedanlagenommedling
träddeikraft.Inledandeavenbrottsprocessutesluterenligtlagenintemedling.Deltagandeimedlingochöverenskommelseärdockgrunderenligtvilka
åklagarenkanlåtabliattväckaåtalförmisshandel.
Medlingvidvåldinärarelationerharavmångaorsakervisatsigvaraproblematisk.Vidmedlingenärdetsvårtattgaranteraattintemisshandlarenhotar
ellerutövarpåtryckningmotoffret.Detharocksåansettsattstraffrättsligt
ochmoralisktansvarintekanpåläggasifullutsträckningomvåldetbehandlas
somettproblemmellantvåpersonerochinteendastsomengärningsom
gärningsmannenensamäransvarigför.Vidmedlingbehandlasvåldshandlingen
somenkonfliktmellanförövarenochoffret,ochdåblirförövarensansvarför
sinbrottsligagärningfördunklat.Vidvåldinomfamiljenellernärarelationer
äroffretoftaienunderordnadställningiförhållandetillförövaren.
FinlandharblandannatkritiseratsavCEDAW-kommitténförattmedlingspraxistillämpasivåldsfall,vilketenligtkommitténkanledatillattoffretpå
nyttblirtraumatiserat.Manbordenoggrantövervägaomvåldiparrelationer
lämparsigförmedlingochpraxisbordekontinuerligtutvärderas.
11.7 UTBILDNING AV YRKESGRUPPER
Syftetharvaritattökasakkunskapenomvåldmotkvinnorochvåldinära
relationerochinomfamiljeniprojektförförebyggandeavvåld.Exempelvis
länsstyrelsernaochkommunernaharregionaltochlokaltordnatutbildning
föryrkespersonalochallmännakurseromfamiljevåld.Dessutomhardet
regionalautbildningsutbudetutvecklats.
Detärviktigtattgaranteraattyrkesmänniskornafårkontinuerligutbildningförattutvecklasinberedskapochattgaranterakontinuitetenideras
sakkunskapeftersomdessayrkesgrupperregelbundetmötervåldsofferisitt
arbeteocharbetarförattförebyggavåldet.Utbildningeniförebyggandeav
våldinomfamiljenochinärarelationerärfortfarandesplittradochbristfällig
iFinland,vilketledertillattnivånpåyrkeskunskapenvarierar.
Föratteffektiviserapolisensvåldsförebyggandearbeteharmansammanställtsärskildarekommendationersomhuvudsakligenärinriktadepå
attförbättrakvalitetenpåpolisensgrundläggandeverksamhet.Ipolisens
grundutbildningingårocksåutbildningomvåldmotkvinnorochfamiljevåld.
Utbildningomförebyggandeavvåldförpolisenochandramyndigheteroch
utvecklandeavderaskunnandeärocksåettmåliprogrammetförinresäkerhet.Enpositivutvecklingharocksåskettvidreformenavdengrundläggande
yrkesexameninomsocial-ochhälsovård(ikraft1.8.2010),somförutsätter
attförebyggandeavvåldinomfamiljenochinärarelationertasmedikraven
påyrkeskunskapiexaminaochibedömningskriterierna.
179
Förandrayrkesgrupper(t.ex.social-ochhälsovårdspersonal,domare,
åklagare)harutbildningenomförebyggandeavvåldvaritavengångsnatur
ellersaknatshelt.Detvoremotiveratattiframtidenövervägaattinkludera
enhelhetomförebyggandeavvåldocksåt.ex.ijuridiskaexamina.Dessutom
bordelärarnasberedskapattmötaochförebyggakönsrelateratochsexuellt
våldstärkasgenomattinkluderautbildningidessafrågorochimänskliga
rättigheterilärarutbildningen.
11.8. ATTITYDFOSTRAN OCH FÖREBYGGANDE AV
VÅLD I LÄROANSTALTER, PÅ ARBETSPLATSER
OCH I MEDBORGARSAMHÄLLET
Trotsattvåldmotkvinnorintejustminskatunderknappttioårharmycketfå
åtgärderinriktatspåtidigtförebyggandeochallmänattitydfostran.Underden
periodsomgranskasijämställdhetsredogörelsenharmyndigheternaordnat
endastettparkampanjersomriktarsigtilldenstoraallmänheten.
Ijämställdhetsprogrammenharinteingåttseparatamålsomgällervåld
motkvinnorellerförebyggandeavsexuelltvåldifostranochundervisning.
Jämställdhetslagenförpliktigarläroanstalternaattförebyggaocheliminera
sexuellatrakasserierochkönsdiskriminering.Könsrelateratvåldochtrakasserierbordelyftasframmeraocksåiundervisningen.Iläroplansgrundernaför
grundskolanochgymnasietingårintejustförebyggandeavvåldävenomdet
somtemaiundervisningeningårbeaktandeavandra,toleransochmänskliga
rättigheter.Iläroplanernabehandlasintejustallssexuelltvåldellerflickors
ochpojkarssexuellasjälvbestämmanderätt.
Iframtidenkundeförebyggandeavsexuelltvåldbeaktasexempelvisi
skolornasundervisningihälsolära,somsäkerhetsfostranisambandmedsjälvbestämmanderättochsjälvförsvar.Förebyggandeavkönsrelateratvåldborde
tasmediprogrammenförförebyggandeavvåldiskolan,t.ex.iKiVa-projektet
förförebyggandeavmobbning.
Enstordelavarbetsplatsvåldetskerpåkommunsektornochspeciellt
påarbetsplatserinomhälsovårdenochsocialväsendet,varmajoritetenav
arbetstagarnaärkvinnorpågrundavarbetsmarknadenssegregeringenligt
kön.Ungefärhälftenavantastningarnaellermobbningarnaorsakasavkundernaochhälftenavarbetsplatsen.Ingripandetiarbetsplatsvåldharunder
senareåreffektiveratsisamarbetemedarbetarskyddsdistrikten.Ienlighet
medVanhanensIregeringsjämställdhetsprogramavtalades2004–2007med
arbetarskyddsdistriktenommålförövervakningavkundvåldochs.k.dåligt
bemötande.Trakasseringochannatosakligtbemötandeförbjödsocksåvid
reformenavarbetarskyddslagen2002.Lagenförpliktigararbetsgivarenatt
vidtaåtgärderefteratthafåttkännedomomtrakasseringellerosakligtbemötandesomförorsakarmenellerriskförhälsan.
Statsförvaltningensåtgärderinomdenförebyggandeattitydfostranbör
effektiverasbetydligt.Förattattitydernatillvåldskallkunnaändrasbör
ocksåattitydfostranordnasskiltförflickorochpojkarochförkvinnoroch
180
män.Ifrågaomattitydfostranbörbeaktasattocksåmänkanbliutsattaför
våldisinanärarelationer,avsinpartnerellernågonannanfamiljemedlem.
11.9 INSAMLING AV INFORMATION, FORSKNING
OCH UPPFÖLJNING AV ÅTGÄRDER
Insamlingavinformation,forskningochuppföljningavdeåtgärdersomvidtagitsharenviktigrollnärdetgällerattskaffainformationomhurvanligt
våldmotkvinnorärochvilkaföljderdetharochförattplaneraåtgärderoch
vidareutveckladem.Vidinformationsinsamlingbrukarmanskiljamellan
fyraolikaformeravinformationsinsamling;enkätersomutrederhurvanligt
våldär(undersökningarsomriktarsigtillvåldsoffer),statistiskadatasom
samlasinavdenationellastatistikcentralerna(StatistikcentraleniFinland),
myndigheternasdatasystemochkvalitativforskning.Olikamyndigheter,
organisationerochandrainstansersamlarinuppgifteromvåldmotkvinnor
ochvåldinärarelationerochinomfamiljen.IFinlandhardockintegjorts
någonhelhetsutredningomvilkadessainstanserärochgenomvilkametoder
desamlarininformation.
Europarådetrekommenderarattnationellaansvarsenheterellerforskningsinstitutgrundasförattsamlainochanalyseradeninformationsomolika
aktörerproduceraromfamiljevåld.Dennarekommendationföljasblandannat
avSpaniensregering,somienlighetmeddennationellalagstiftningenhar
grundatettuppföljningsorgan(observatorium)somsamlarinochanalyserar
informationomkönsrelateratvåld.
Undersökningar om våldsoffer och annan forskning
StatsförvaltningeniFinlandhargenomförttvånationellaundersökningarom
kvinnligavåldsoffer.Denförstaundersökningen,”Tro,hoppochslag”gjordes1997ochuppföljningsundersökningen”Våldmotkvinnor2005”åttaår
senare.Enkäternainnehöllfrågoromsexuelltrakassering,rädslaförvåld,våld
utanförparrelationerochvåldinomparrelationer.Avsiktenvaratttafram
heltäckandeuppgifteromhurvanligtvåldmotkvinnorär,omspecialdragen
idettavåldochomföljderna.
Följdernaavvåldmotkvinnorharocksåutrettsutgåendefråndeekonomiskaförlusterna.Prisetförvåld,KostnadernaförvåldmotkvinnoriFinland
(Jämställdhetspublikationer2000:6)varendelavsocial-ochhälsovårdsministerietsprojektförförebyggandeavvåld(1998–2002)ochdengenomfördes
isamarbetemeddelegationenförjämställdhetsärendenochStatistikcentralen.
Iundersökningenutreddesvilkakostnadersomvåldetförorsakarsocial-och
hälsovårdenochrättssektorn.Kostnadernaförvåldetutreddesmeradetaljeratgenomenfallstudie,somutreddevadvåldetkostarförTavastehusstads
hälsovård,socialasektorochrättsligasektor.
IFinlandsaknasfortfarandegrundläggandeinformationomihurhög
gradkönsminoriteterblirutsattaförvåldochvilkaformeravvåldsomär
vanligast.Detfinnsintehellernågontäckandeutredningomvåldmotmän
181
inärarelationer.Däremotharvåldmothandikappadekvinnorundersöktsi
någonmån.Iframtidenbehövsbådekvalitativochstatistiskforskningom
hurvanligtvåldetär,omdesssocialaföljderochombehovetavhjälpoch
service,bådeifrågaomvåldmotmänochvåldmotolikaminoritetsgrupper.
Statsförvaltningenkanintegenomsinaåtgärderdirektpåverkauniversiteten,FinlandsAkademiochandrainstansersåattdesatsarmeraoffentlig
forskningsfinansieringpåforskningomvåld.FinlandsAkademihardock
undersenareårunderstöttforskningomkönsrelateratvåld.Föransökningar
medinriktningpå”Makt,våldochkön”beviljades1,65miljonereuroförnio
forskningsprojektunder2000–2004.
Myndigheternas datasystem
Syftetmedundersökningaromvåldsofferärattfåenallmänbildavhurvanligt
våldär,omdessspecielladragochföljder.Genommyndigheternasdatasystemfåsinformationomvilkatjänsterdesomblivitofferförvåldanvänder.
Dessutomgermyndigheternasdatasystemuppgifteromhurdessatjänster
motsvararvåldsoffrenshjälpbehovochhurfamiljevåldetsynsipolisensoch
rättssystemetsverksamhet.IFinlandharutvecklandetavsystemenförinformationomvåldmotkvinnorintevaritsamordnatochdeharintejustblivit
föremålförnågraseparataåtgärder.Idetnationellaprogrammetförminskandetavvåldetsomavslutades2008presenteradesvissarekommendationer
omutvecklandeavettuppföljnings-ochstatistiksystem,somocksåbetjänar
framtagandeavinformationomvåldinärarelationerochinomfamiljen.Man
harskapatenkartläggningsblankettavvåldsfallisocialväsendetkundinformationssystemmedvarshjälpsocialväsendetsarbetstagarekanfrågasinakunder
omvålddeupplevtellerorsakatsamtregistrerafalleniinformationssystemet.
Dentekniskakompetensenförattinkluderainformationenavkartläggningen
iinformationssystemenblirfärdigtillslutetavår2011.
IFinlandsamlasinformationinavmyndigheter,organisationerochinstansersomärikontaktmedvåldsofferoch/ellervåldsförövare.Oftastärproblemet
emellertidattmyndigheternasochserviceproducenternasfrämstauppgift
inteärattsamlaininformationochdärförinsamlasintesystematisktsådan
informationsomskullebehövasenkomförattfåframinformationomvåld
motkvinnorochvåldiparrelationerochinomfamiljen.Ettannatcentralt
problemmedinformationsinsamlingärattolikainstanseranvändersinaegna
klassificeringarisinaregistrerings-ochinformationsinsamlingssystemoch
uppgifternadärförinteärjämförbara.Insamlingenavinformationkandock
förenhetligasgenomattvissagemensammaklassificeringarinförs.
IenutredningomEuroparådetsstatistikföringomfamiljevåldrekommenderasattföljandevariablerbordetasmediallamyndighetsdatasystem:
våldsoffretsochvåldsförövarenskön,våldsoffretsochförövarensålder,våldsformensamtrelationenmellanoffretochförövaren.Offretsochförövarens
ålderochkönäruppgiftersomrelativtlättkanregistrerasimyndigheternasdatabaser.Meraproblematiskaärdefinitionernaavvåldsformsamtav
182
relationenmellanoffretochförövaren.Polisenochhälsovårdspersonalen
harexempelvismycketolikainfallsvinklarpåvåldssituationer.Polisenserpå
våldetutgåendefrånbrottsrekvisitensomdefinierasilagenochhälsovårdsmyndigheternaanvänderoftaindelningarsomharattgörameddefinitioner
avsjukdom.Pågrundavskillnadernaidefinitionssättkaninformationsom
samlatsinomvåldsfallintejämförasmellanmyndigheterna.
Utgåendefrånpolisensuppgifterkanmannugöraslutledningaromhur
vanligtvåldiparrelationerochinomfamiljenär,menvåldsfallenkaninte
följasuppdåundersökningengårvidaretillåtalsbehandlingochdom.Iframtidenvoredetviktigtattutvecklainformationsinsamlingensystematisktså
attuppgifternaärjämförbaraochkanutnyttjasavallamyndigheterochalla
instansersomarbetarmedvåld.
11.10 SEXUELLT UTNYTTJANDE AV KVINNOR I
MÄNNISKOHANDEL
Regeringens åtgärder för att förhindra utnyttjande av kvinnor i
kommersialiserad sex och människohandel
Idetjämställdhetsprogramsomregeringenpublicerade1997varkommersialiseringenavsexualiteten,prostitutionochkvinnohandelcentralaområdeni
förebyggandetavvåldmotkvinnor.Social-ochhälsovårdsministerietinledde
ettriksomfattandeprojektförförebyggandeavvåldmotkvinnor,ochidetta
ingickettseparatprojektförförebyggandeavsexköpochprostitution.Syftet
medprojektetförförebyggandeavprostitution,somgenomfördes1998–2002,
varattföljauppprostitutioneniFinlandochinternationellt,attsamlain
ochproducerainformationomfenomeninomkommersialiseradsexsamt
attuppgöraettnationellthandlingsprogramförattförebyggaprostitution.
Projektetstartadeblandannatisamarbetemedinrikesministerietsprojekt
STOP,somhadesommålattutvecklapolis-ochmyndighetssamarbeteoch
informationsutbytemednärområdenaförattförhindrakvinnohandeloch
prostitutionochdärmedsammanhängandeillegalinvandring.
Lagstiftningenomsexualbrottändradesislutetav1990-talet.År1999
träddenylagstiftningomkoppleriikraft.Ocksåstadgandenaompornografi
ändrades,blandannatförbjödsinnehav,tillverkningochspridningavbarnpornografi.Ocksåköpavsexuellatjänsteravpersonerunder18årförbjöds
vidlagändringen.
Åtgärdernamotmänniskohandelstärktesibörjanav2000-talet.Finland
undertecknadeår2000FN:sinternationellaavtalmotorganiseradbrottslighet(Palermoavtalet)ochavtaletstilläggsprotokollommänniskohandel,vilket
förutsatteändringarocksåidennationellalagstiftningen.Finlanddeltog2002
idenordiskaochbaltiskaländernasgemensammakampanjmotkvinnohandel,
varsmålvarattökamedvetenhetenomsambandenmellanprostitutionen,
denglobalakvinnohandelnochdeninternationellaorganiseradebrottsligheten
somlågbakomden.FinlandharocksåförbunditsigpåEU-nivåattmotverka
183
människohandel.År2002godkänderådetettrambeslutangåendebekämpning
avmänniskohandelochettdirektivomofferochbetänketidkomikraft2004.
Åtgärdersomsyftartillattförhindraprostitutionochskyddaoffrenför
kvinnohandeltogsmediVanhanensIregeringsprogram.Dessutomtogman
uppenutvärderingavkriminaliseringenavsexköp.Åtgärdernajusteradesi
jämställdhetsprogrammet2004–2007.Iprogrammetuppställdessommål
attgörauppochgenomföraettnationelltprogrammotmänniskohandelmed
beaktandeavFinlandsinternationellaförpliktelser,särskiltFN-avtalenoch
OSSE:shandlingsprogrammotmänniskohandelsomgodkändesidecember
2003ochdeförpliktelserdetställerpåregeringen.
IenlighetmedförpliktelsernaitilläggsprotokollettillFN:skonvention
motorganiseradbrottslighetintogsistrafflagensärskildastadgandenom
människohandelochgrovmänniskohandel.Deträddeikraftiaugusti2004.
Dessutomblevmarknadsföringavsextjänsterstraffbart.Köpavsextjänster
frånpersonersomärofferförsexhandelkriminaliseradesgenomenlagändring
somträddeikraftioktober2006.
Statsrådetgodkände2005denförstanationellahandlingsplanenmot
människohandel.Samtidigttillsattesenstyrgrupp,somficktilluppgiftatt
följaupphuråtgärdernaiprogrammetlyckasochattgörauppettreviderat
handlingsprogram.Styrgruppeninlämnadeislutetav2007sittförslagtill
revideringavhandlingsprogrammetmotmänniskohandel,ochstatsrådetfattadeettprincipbeslutomdenrevideradehandlingsplanenijuni2008.Den
revideradehandlingsplanenbaserarsigliksomdentidigareplanenpåmänniskorättsprincipenochpåettangreppssättsomutgårfrånoffretssynvinkel.
Avsiktenärattbättrebeaktaocksåbarnensperspektivochkönsperspektivet
vidgenomförandetavåtgärderna.Idenrevideradehandlingsplanenfästs
särskilduppmärksamhetvidattidentifieraoffren.Måletärattidentifieringströskelnskallvaralågsåattallaofferförmänniskohandelsbrottskallkunnafå
hjälp.Statsrådetsprincipbeslutomprogrammetförinresäkerhetinnehåller
tväradministrativamålochåtgärderförattförhindramänniskohandeloch
därmedjämförbarbrottslighet.
SombästberedsFinlandsanslutningtillEuroparådetskonventionmot
människohandel.Utrikesministeriethartillsattenarbetsgruppförattutreda
förutsättningarnaförenratificering.Europarådetskonventionharsomutgångspunktattmänniskohandeldefinierassomenkränkningavmänskligarättigheter.Åtgärdernaförattskyddaochfrämjaoffrensrättigheterharencentral
ställningikonventionen.Konventionengaranterarblandannatoffrensrätt
attfåhjälpifallmyndigheternahargrundadeskälattmisstänkaattpersonen
blivitofferförmänniskohandel.DetärviktigtattEuroparådetskonvention
motmänniskohandelträderikraftnationelltsåfortsommöjligt.
Minoritetsombudsmannenharsedan2009verkatsomnationellrapportör
ommänniskohandel.Sommänniskohandelsrapportörföljerminoritetsombudsmannenmedolikafenomenianslutningtillmänniskohandeln,övervakaratt
deinternationellaförpliktelsernauppfyllsochattdennationellalagstiftningen
184
fungerar.Minoritetsombudsmannenöverlätsinförstamänniskorättsrapport
tillriksdagenijuni2010.Rapporteninnehåller30åtgärdsrekommendationer,
somgällerutvecklandeavbådelagstiftningochmyndighetspraxis.
Detärviktigtattmanvidgranskningenavmänniskohandelochagerandet
motmänniskohandelfästeralltmeruppmärksamhetvidmänniskorättsperspektivetochskyddetavoffrenochvidjämställdhetenmellankönen.När
Europarådetskonventionträderikraftförpliktigardenallttydligareattvid
hänvisningtillhjälpsystemochbedömningenavdembeaktakönsperspektivet
ochsetillattdetinteskernågondiskriminering.CEDAW-konventionenförutsätterocksåattmedlemsstaternapåbörjarallanödvändigaåtgärderföratt
förhindrakvinnohandelochprofiteringavprostitution.Vidmänniskohandel
somskeriprostitutionssyfteochandrabrottavsammatyp,somkoppleri,
finnssammadragsomivåldmotkvinnor.
CEDAW-kommitténhar2008isinaslutledningargällandeFinlandockså
framförtsinoroöverattdetfinnssålitetinformationomutnyttjandeavkvinnorisambandmedprostitution.KommitténuppmanarFinlandattfortsätta
strategiernaochåtgärdernaförattförebyggaattkvinnorblirprostituerade
samtinrättarehabiliterings-ochstödprogramfördekvinnorochflickorsom
önskarslutamedprostitution.
Människohandels- och koppleribrott
Mycketfåmänniskohandelsbrottharkommittillmyndigheternaskännedom
efterattstraffbestämmelsernaommänniskohandelträddeikraft.Domstolarna
harbehandlatendastettfåtalmänniskohandelsbrott.Denförstadomenför
människohandelsbrottgavs2006.Däremotharantaletbrottsomansluter
sigtillmänniskohandel(grovtanordnandeavinresa,grovtkoppleriochockerliknandediskrimineringiarbetslivet)varitnågotstörre.IFinlandansluter
sigmänniskohandelsfenomenetsärskilttillutnyttjandeavarbetskraftoch
sexuelltutnyttjande.
IFinlandharbehandlatstremänniskohandelsbrottsomgällersexuellt
utnyttjande.Attsåfåfalltagitsuppviddomstolberorihuvudsakpåsvårigheternaattfinnaochidentifieramänniskohandelsfall.Däremotharmera
koppleribrottbehandlatsviddomstolarna.Under2004–2009hartingsrätterna
gettsammanlagt32avgörandensomgällerkoppleri.Detharsagtsattdetringa
antaletmänniskohandelsfallsombehandlasidomstolarnaskulleberopåden
gränsdragningmellanmänniskohandels-ochkoppleribrottsomuppkommit
inomrättspraxis.Enligtdennationellarapportörenommänniskohandelhar
tröskelnförattrubriceraettbrottsommänniskohandelsattsförhögt.Från
förundersökningsmyndigheternassynvinkelkandetdockansesmeraändamålsenligtattförsökatillämpastraffbestämmelsernaomkoppleri,vilkabättre
lämparsigförbekämpandeavbrottochdömandeavbrottslingar,eftersom
straffskalanförkoppleriochmänniskohandelipraktikensammanfaller.
185
Hänvisning till hjälpsystem
Offerförmänniskohandelhänvisastillhjälpsystemetförmänniskohandelsoffer,omvilketstadgasilagenomfrämjandeavinvandraresintegrationsamt
mottagandeavasylsökande(1269/2006),somträddeikraft2007.Ändringen
avutlänningslagen(301/2004)ombeviljandeavbetänketidåtofferförmänniskohandelochomoffretsuppehållstillståndträddeikraftredan2006.
Hjälpsystemetkoordinerasavstatensflyktingförläggningar,avvilkaJoutsenos
förläggningsvararförvuxnaochUleåborgsförläggningförminderårigaoffer
förmänniskohandel.Beslutomatttaoffretmedihjälpsystemetfattasav
förläggningensföreståndarepåframställningavenmyndighet,människohandelsoffretsjälvtellerenprivatelleroffentligtjänsteproducent.Somstöd
förbeslutsfattandetharförläggningensföreståndareenyrkesövergripande
bedömningsgrupp,ivilkeningårminstensakkunniginomsocialvårdochen
sakkunniginomhälso-ochsjukvårdsamtenföreträdareförpolisenochför
gränskontrollmyndigheten.
Demänniskohandelsoffersomärberättigadetillhjälpsystemetfårtjänster
såsomstadgasilagenomdetjänstersomingårihjälpsystemet.Tjänsterna
gällerocksådemänniskohandelsoffersomharsinhemkommuniFinland.
Förläggningarnakanordnatjänsternasjälvaellerskaffademsomköpservice
exempelvisfrånaktörerinomtredjesektornellerprivataserviceproducenter.
Attidentifieraofferbådeitransitfallochinomlandetharvisatsigvaraenav
desvårasteutmaningarnaimänniskohandeln.Därförharantaletpersoner
somhänvisatstillhjälpsystemetföroffervaritganskalitet.Avdevuxnaoffer
förmänniskohandelsomgodkändesihjälpsystemet2006–2009hadeutnyttjandetför28personersdelattgöramedarbeteochförelvapersonerhade
utnyttjandetvaritsexuellt.Totalthar48personervaritmedihjälpsystemet,
avdemvar9minderåriga.
Enbartmisstankeomattpersonerblivitofferförnågotsomtyderpå
människohandelbordevaraentillräckliggrundförattpersonernahänvisas
tillhjälpsystemet.Måletmedatthaenlågtröskelhardockipraktikeninte
uppfylltsihjälpsystemetsverksamhet,därstrafflagensdefinitionavmänniskohandelsoffergettsrelativtstortyngdvidbeslutenomvemsomtasmed
ihjälpsystemet.
Människohandel i prostitutionssyfte och identifiering av offren
Detäroftasärskiltproblematisktattidentifieraofferförmänniskohandelvid
utredningavsådanamänniskohandelsbrottdärsyftetärprostitution.Ofta
granskashotomvåld,begränsningaravrörelsefrihetellerutpressningsom
riktasmotpersonersomärmediprostitutionirättsprocesserihuvudsak
snararesombevispåkoppleriänsomkränkningaravenskildapersoners
rättigheter.Myndigheternaanvänderisinverksamhettermen”brottmed
dragavmänniskohandel”.Termenrefererartillbrottsligverksamhetsomhar
dragavmänniskohandel,mensomändåinteistraffrättsligbemärkelseanses
uppfyllarekvisitenförmänniskohandel.Enligtdennationellarapportören
186
ommänniskohandelfästsvidförundersökningarochdomstolspraxisstor
uppmärksamhetvidsamtyckesomgettsidetskedepersonenrekryterats
förkoppleri.Detbördockbeaktasattocksåenutländskkvinnasomsjälv
samtyckttillprostitutionkanvaraofferförmänniskohandelnärmansertill
omständigheternaikoppleriverksamheten,hotomvåldochutnyttjandesom
kvinnanutsättsförochdefaktiskamöjligheternaattfrigörasigfrånprostitutionen.Attenkvinnagettsittsamtycketillattarbetasomprostitueradborde
inteuppfattassåattdetgerrätttillsexuelltellerannatvåldiprostitutionen
ochtillandrakränkningaravrättigheter,t.ex.inskränkningavrörelsefrihet
ochutpressning.
Settfråndenutnyttjadepersonensperspektivärdetavbetydelseomrättssystemetanserattpersonenärföremålförkoppleriellerofferförmänniskohandel.Attidentifieraofferförmänniskohandelärviktigtocksådärförattden
somblirofferförmänniskohandelvidbehovharmöjlighetattfåbetänketid
enligtutlänningslagenoch/elleruppehållstillståndpågrundavatthonfallit
offerförmänniskohandel.Offerförmänniskohandelskallocksåenligtlagen
hänvisastilldethjälpsystemsomäravsettförmänniskohandelsoffer.Enligt
dennuvarandelagstiftningenomkoppleribrotthariallmänhetdensomär
föremålförkoppleriställningsomvittne,ochharsåledesintesärskildarättighetersommålsägande.Möjlighetenattsökasigtillhjälpsystemetförmänniskohandelsofferblirdåosäker.Skillnadenärbetydandeijämförelsemed
demsomiarbetetblivitutnyttjadesomofferförockerliknandediskriminering
iarbete,somalltidärmålsägandeibrottsprocessen.
Inomramenförhandlingsprogrammetmotmänniskohandelharmyndigheternaerbjuditsbåderiksomfattandeochriktadutbildningomidentifieringav
offerförmänniskohandel.Detfinnsdockbehovavriktadtilläggsutbildning,
t.ex.fördemyndigheterikommunensomutföruppsökandearbete.Dessutom
bordeförundersökningsmyndigheternaochjustitieförvaltningensmyndigheter
(polisen,åklagarna,deoffentligarättsbiträdena,domarna)erbjudasseparat
utbildningomsexuelltutnyttjandeochandrarättskränkningarikoppleri,så
attmyndigheternabättreskallkunnaidentifieraofferförmänniskohandel
somskermedsexuelltutnyttjandesomsyfte.
Detärspecielltviktigtattidentifieraettofferförmänniskohandeltill
exempeldåenpersonmisstänkssäljasexuellatjänsterochskallbliutvisad
påbasisavutlänningslagen.Detärnödvändigtattbedömaomidentifieringen
avofferförmänniskohandelkundeeffektiverastillexempelgenomatttai
brukenhetligtpraxisochanvisningarförmyndigheterna.
Lagen om utnyttjande av person som är föremål för sexhandel
Utnyttjandeavpersonsomärföremålförsexhandelblevstraffbart2006.På
grundavattsåfåmänniskohandels-ochkoppleribrottangettsharbestämmelsenomstraffförutnyttjandeavpersonsomärföremålförsexhandeltillämpats
baraiettparfall.Redanidetskededåparagrafenstadgadesansågmanattdet
kanbliproblemmedattbevisaattutnyttjandebrottetäravsiktligt.Detbör
187
beaktasattmaninteenbartpåbasisavhuroftaenstraffbestämmelsetillämpas
kanbedömaomenstraffbestämmelsefungerarellerinte.Justitieministeriet
gjordehösten2009enutredningomtillämpningenavstraffbestämmelsen.I
deutlåtandensombegärdesfördennautredningframfördestillexempelatt
lagenifrågaomsinalångsiktigaföljderkanvarapositivdådensyftartillatt
stärkaattitydernamotsexhandelochpåettförebyggandesättpåverkademsom
övervägerattköpasex.Utredningenbehandlasavriksdagenslagutskott2010.
Detförefallerfinnasettsambandmellanefterfråganpåsextjänsteroch
sexuelltutnyttjandeianslutningtillmänniskohandel,ävenomförekomsten
avmänniskohandelocksåpåverkasavekonomiskaochpolitiskainstabilitetsfaktorer.Detvoreviktigtattanalyseraprostitution,efterfråganpåsextjänster
ochmänniskohandelocksåuretthelhetsperspektivtrotsatttillexempel
lagstiftningenupprätthållerendistinktionmellanfrivilligochpåtvingadprostitutionsamtmellankoppleriochmänniskohandel.
188
12. FINLANDS AGERANDE I
DEN INTERNATIONELLA
JÄMSTÄLLDHETSPOLITIKEN
Främjandetavjämställdhetenglobaltstårinförstorautmaningarienföränderligvärld.Överhälftenavvärldenskvinnorleveriländerdärmaninteunderde
senasteårenharlyckatsfrämjajämställdhetenmellankönenochuppfyllandet
avkvinnornasmänskligarättigheter.Internationellakriserochglobalaproblem
haråterspeglatsnegativtijämställdhets-ochmänniskovärdediskussionen.
Krisernadrabbarframföralltdemestutsattagrupperna,såsomkvinnoroch
barnsomleverifattigdom,ochförsvåraruppnåendetavFN:smillenniemål.
FN:ssträvanattfästauppmärksamhetvidformeravdiskrimineringochvåld
somärbundnatillskadligatraditioner,såsombarnäktenskap,stympningav
kvinnorskönsorganochs.k.hedersmord,harväcktmotstånd.Oftauppfylls
intesådanagrundlägganderättighetersomgällerkvinnorshälsa.Sexuellt
ochannatvåldsomriktasmotkvinnoranvändsistorutsträckningförattnå
politiskaochmilitäramål.Grundrättighetersomanknytersigtillkvinnors
hälsabliroftaofullbordade.
VerksamhetsmiljönförEU:sjämställdhetspolitikharocksåblivitmera
krävandeunder2000-taletiochmedattunionenutvidgatsochdetfinns
skillnadermellanmedlemsländernasutvecklingifrågaomjämställdheten.
Främjandetavjämställdhetenochintegreringenavkönsperspektivetharförsvåratsavattjämställdhetsorganenharensåsvagställningochbegränsade
verksamhetsmöjligheteriEU:sbeslutsfattande.Encentralfrågaiframtidenär
koordineringenochsamarbetetavjämställdhets-ochlikabehandlingspolitiken
iunionensbeslutsfattandeochberedningsarbete.
DeinternationellaavtalenochjämställdhetsarbetetsamtEUharpåett
väsentligtsättpåverkatutvecklingenavFinlandsjämställdhetslagstiftning
och-politik.ÅandrasidanharFinlandvaritaktivpåinternationellaarenor
förjämställdhetssamarbeteochEU:sjämställdhetspolitikochpåverkathur
lagstiftningenochandraåtgärderutvecklatsideinternationellaorganisationernaochEU.
12.1 FINLANDS ARBETE FÖR ATT FRÄMJA
JÄMSTÄLLDHETEN MELLAN KÖNEN INOM
EUROPEISKA UNIONEN
Finland har på många sätt påverkat främjandet av jämställdheten mellanköneninomEU.EU:sregeringskonferensficksittarbeteavslutatdå
Amsterdamfördragetgodkändes1997.Finlandsregeringhadesommålattfå
medettförbudmotkönsdiskrimineringifördragetsamtenbestämmelseom
främjandeavjämställdhetenmellankönen.Dessamåluppnåddes.
189
Europeiskaunionensstadgaomdegrundlägganderättigheternagodkändes2000,ursprungligensomendeklaration.GenomLissabonfördragetfick
stadgansammajuridiskastatusochbindandeverkansomEU:sgrundfördrag.
Finlandverkadeförattstarkabestämmelseromjämställdhetenmellankönen
ochförbudmotdiskrimineringskulletasmedistadganomdegrundläggande
rättigheterna.
NärdetgällerFinlandsEU-politikharmåletförregeringensjämställdhetsprogram(1997–99,2004–2007)varitattfästauppmärksamhetvidattunionensjämställdhetspolitikutvecklasochvidattkönsperspektivetinkluderaspå
ettheltäckandesättiallFinlandsverksamhetpåEU:solikapolitikområden.
Dettaharsärskiltkommitframiattfrågormedanknytningtilljämställdhet
tagitsmediprogrammenförFinlandsordförandeperioder(1999och2006).
Vidjämställdhetsministrarnaskonferens1999granskadestillexempelsambandenmellansysselsättningspolitikenochskatte-ochsocialskyddssystemet
ochderaskönskonsekvenser.Vidarbets-,social-ochhälsovårdsministrarnas
inofficiellamöte2006uppgjordeFinlandagendanförmötetutgåendefrån
jämställdhetenmellankvinnorochmän.DessutomharmåletvaritattintegrerakönsperspektivetidetnationellaEU-beslutsfattandetochberedningen.
VårtlandärvidsidanavSverigeettavdefåländersombefrämjatintegreringenavkönsperspektivettillLissabonstrategin.Finlandharunderstött
attkonkretaredskaptasibrukförintegreringenbl.a.iEU:ssysselsättningspolitikochpåområdenförsocialskyddochsocialdelaktighet.Attanvända
integreringavkönsperspektivetsomenmetodförattfrämjajämställdheten
hardockimångaavmedlemsländernaännuintekommitsärskiltlångtochhar
integåttframåtinomEUpådetsättsomvoreönskvärt.Vidverkställandetav
dennationellaLissabonstrateginhararbets-ochnäringslivsministerietsamt
social-ochhälsovårdsministerietarbetatförattintegrerakönsperspektiveti
defrågorsomgällersysselsättnings-ochsocialpolitik.
IdetjämställdhetsavtalsomEuroparådetgodkände2006betonadesallt
starkareattjämställdhetspolitikenärendelavLissabonstrateginochjämställdhetspolitikensviktigarollmedtankepåekonomisktillväxt,konkurrenskraft,sysselsättningochvälståndlyftesfram.Finlandärettavdesexförsta
ländernasomundertecknatjämställdhetsavtaletochharstarktförbunditsig
vidattverkställadet.
Vårtlandharpåverkatframtagandetavindikatorerföruppföljningenav
handlingsprogrammetfrånPeking.År1999varFinlandmedbådeiskapandet
avettuppföljningssystemsombaseradesigpåindikatorernaochibefästningenavtillvägagångssättförattuppgöraochanvändauppföljningsindikatorer.DessutomskapadeFinlanddeförstaindikatorernasomanvändesför
uppföljningavhandlingsprogrammetomkvinnansställningimaktutövning
ochbeslutsfattande.18Arbetetmedindikatorernafortsatteunderordförandeperioden2006inomdenationellajämställdhetsorganenenligtmålsättningen
18
Indikatorerna granskar bl.a. kvinnors andel i medlemsländernas parlament, i kommunvalfullmäktige, i regeringar
och inom regeringarnas olika arbetsområden, åtgärder för att förstärka ett jämlikt deltagande i val och kvinnors
ställning inom den statliga förvaltningens högsta positioner och inom rättsförvaltningen.
190
ihandlingsprogrammetfrånPeking.19Finlandskapadeanvändbaraindikatorersommöjliggjordejämförelser,ochsomkananvändassomenmetodvid
beredningochuppföljningavbeslutsfattande.
FinlandhardeltagitiEU:sprogramarbeteianslutningtilljämställdheten
ochverkatförenkontinuitetförjämställdhetsprogrammet.IrådetsslutledningarimellanrapportenöverEU:sfjärdejämställdhetsprogram1999
understöddesattettnytt,separatjämställdhetsprogramskalluppgörasockså
iframtiden.DessutomharFinlandverkatförattförbättrakommissionens
jämställdhetsenhetsochunionensjämställdhetsorgansställningochverksamhetsförutsättningarvidbeslutsfattandetinomEU.Underordförandeperioden
2006nåddesavtalbådeomattgrundaetteuropeisktjämställdhetsinstitut
ochomattdetskallplacerasiVilniusiLitauen.Institutetharbörjatsitt
arbete2009.
Finlandharlyftframfrågorsomgällermänochjämställdhetpåagendan
förEU:sjämställdhetspolitik.SlutledningarövertematMänochjämställdhetsammanställdesförförstagångenunderFinlandsordförandeskap2006.
GenomattordnaenkonferensmedtematmänochjämställdhetvilleFinland
framhävamännensviktigarollnärdetgällerattfrämjajämställdhetenmellan
könenochförbättrandetavkvinnansställningsamtsärskiltbehandlajämställdhetsfrågorsomgällermän.Vårtlandkommerocksåifortsättningenatt
aktivtverkaförattfrågorsomgällermänochjämställdhettasupppåagendan
förEU:sjämställdhetspolitik.
Främjandetavkvinnorsrättighetertogsuppsomettprioriteratområde
iallayttreförbindelserunderordförandeskapet2006.Finlandharockså
medverkattillattEUläggerviktvidkvinnorsochflickorsrättighetersamt
vidjämställdhetsfrågorisinautvecklingspolitiskabeslut.Finlandarbetade
aktivtförattskapaetthandlingsprogramomjämställdhetochutvecklingför
EU.Detgodkändesijuni2010.Dessutomharmanhaftsommålattlyfta
framkönsperspektivetiEU:ssäkerhetspolitik.Manharsärskiltbetonatatt
jämställdhetenmellankönenbeaktasvidrekryteringenavfredsbevarare,
experterinomcivilkrishanteringochvalobservatörer.
På2000-taletharFinlanddeltagitaktivtiuppdragandetavriktlinjerför
demänskligarättigheternainomEUnärdetgällerattbekämpavåldmotoch
diskrimineringavkvinnoriEU:spolitikföryttreförbindelser.Riktlinjerna
godkändes2008.Förattdemålsomingåririktlinjernaskalluppfyllasså
effektivtsommöjligtgårFinlandinförettnärmaresamarbetemedmedborgarorganisationernavidverkställandetavriktlinjerna.
FinlandharbådeinomEUochpånationellnivåarbetatförattsexuellarättigheterochrättighetersomanknytersigtilldenreproduktivahälsanerkänns
somendelavdemänskligarättigheterna.DettaarbeteharEUocksåutfört
påFN:sarenor.EU:sarbetesomenaktivförkämpeförsexuellarättigheter
19
Indikatorerna är ställningen av främjandet mellan könens jämställdhet i förvaltningen, förvaltningsorganens personalresurser för främjandet av jämställdhet mellan könen , personalresurserna för organet eller organen som
benämnts att främja en jämställd behandling av män och kvinnor samt att integrera främjandet av jämställdhet
mellan könen.
191
ochreproduktivhälsahardockförsvåratsunderdesenasteårennärenliten
minoritetblandmedlemsländernaförnekatattdeståndpunktersomredan
avtalatsärbindande.Måletärattsamarbetetmellanstatsförvaltningenoch
medborgarorganisationernaintensifierasidessafrågor.Finlandsökerockså
aktivttillsammansmedandralikasinnademedlemsländerenbeståendelösning
förattåterställaEU:sfunktionsförmåga.Isituationerdärnationellverksamhetärmotiveradochnödvändig,exempelvispågrundavinternakonflikter
inomEU,gårFinlandinförattsamarbetameddeländersomförhållersig
positivttilldessarättigheter.
12.2 FINLANDS AGERANDE FÖR ATT FRÄMJA
JÄMSTÄLLDHET OCH KVINNORS RÄTTIGHETER
INOM INTERNATIONELLA ORGANISATIONER
Främjande av jämställdhet inom Förenta Nationerna
IFN:sgrundfördragfrån1945ingårprincipenomjämställdhetmellankönen.
Syftetärattfrämjajämställdhetsomenmänskligrättighet.Främjandetav
jämställdhetharencentralrolliFinlandsarbeteiFN:sgeneralförsamling
ochideolikaFN-organen,sområdetförmänskligarättigheterochiFN:s
kvinnokommission(CommissionontheStatusofWomen,CSW)somlyder
underdetsocialaochekonomiskarådetECOSOC.
Attminskadiskrimineringavochvåldmotkvinnorochflickorochstärka
jämställdhetenmellankönenärencentraldelavvårverksamhetocksåiFN:s
specialorganisationer.Finlandharårligengettstödbl.a.tilldeninternationellakvinnofondenUNIFEMochdessspecialfond,somstöderåtgärderför
attminskavåldetmotkvinnor.FinlandsstödtillFN:sutvecklingsorganisationUNDP,befolkningsorganisationenUNFPAochbarnfondenUNICEF
medverkarocksåtillattförbättrakvinnornasochflickornasställning.Detär
viktigtattföljamedattdeinvesteringarsomgjortsocksåledertillönskade
slutresultat.
FinlandharaktivttagitdelidiskussioneninomFNomettförnyandeav
jämställdhetsarkitekturenochstöttförändringenmedsinaställningstaganden.
Sommaren2010togFN:sgeneralförsamlingettbeslutomattskapaenny
organisationshelhetundernamnetUNWomen.UNWomenkombinerarfyra
redanexisterandeFN-organsomarbetarmedkvinno-ochjämställdhetsfrågor.
DessskapandeärendelavdenpågåendeFN-reformen.FN:sgeneralsekreterare
nämndeiseptember2010ChilesförrepresidentMichelleBachelettillundergeneralsekreterareförFN:snyajämställdhetshelhet.Finlandsmålsättningär
attdennyajämställdhetshelhetenfårmöjlighetattpåverkaiFN-systemet
samttillräckligaresurserochsjälvständighetförattfrämjaverkställandetav
jämställdhetpåallanivåer.
Encentraldelavfrämjandetavjämställdhetenmellankönenärattde
sexuellarättigheternaochrättentillreproduktivhälsaerkännssomendelav
demänskligarättigheterna.DetinternationellasamfundetharvidFN:sbefolknings-ochutvecklingskonferensiKairo1994ochdenfjärdekvinnokonferensen
192
iPeking1995bekräftatdensexuellahälsansochdenreproduktivahälsans
betydelseförkvinnorsochbarnshälsa,förderasmöjlighetertilldelaktighet
ochförhelasamhälletsstabilitetochutveckling.Dennafrågaärocksåstarkt
koppladtilluppnåendetavmillenniemålen.Trotsdettamöterfrämjandetav
dessarättigheterfortfarandeettstarktmotståndpådeinternationellaforumen.
Finlandsmålärattocksåifortsättningenfrämjakvinnorsochflickorssexuellaochreproduktivahälsaochrättigheter,uppfyllandetavmillenniemålen
ochgenomförandetavdehandlingsprogramsomgodkändesiKairoochPeking.
FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av
kvinnor (CEDAW)
CEDAW-konventionenärenhörnstenifrämjandetavkvinnorsmänskliga
rättigheterochjämställdhetglobalt(sekapitel2).Finlandratificeradekonventionen1986ochtilläggsprotokollettillkonventionen1999,vilketmöjliggör
individuellaklagomål.FinlandstöderkraftigtverkställandetavCEDAWkonventionenochdesstilläggsprotokollsamtmotsättersigreservationertill
konventionen.Konventionengälleripraktikenalladesituationerdärdiskrimineringavkvinnorhindrarkvinnorfrånattjämställtåtnjutaavmänskliga
rättigheterochgrundläggandefriheterpåettbrettfältavlevnadsområden.
Konventionenharratificeratsav185stater,somärförpliktigadeattutveckla
sinlagstiftningförattavskaffaallslagsdiskrimineringavkvinnorochinkluderajämställdhetsprincipenisinlagstiftning.
FinlandrapporterarregelbundettillCEDAW-kommitténomverkställandet
avkonventionen.KommitténgavFinlandsinsenasterapportmedrekommendationer2008.IFinlandharmanfästsärskilduppmärksamhetvidett
höramedborgarorganisationernaunderrapporteringsprocessensgång.Detta
harpåverkatocksåövrigrapporteringomavtalommänskligarättigheter.
Kvinnoorganisationernaochandramedborgarorganisationerharregelbundet
gjortuppenskuggrapportisambandmedregeringensrapportering.
Idenkommittésomövervakarkonventioneningårocksåenfinländsk
medlem,professorNiklasBruun,vars4-årigamandatperiodgårutislutet
av2012.FinlandhadeenligtdennordiskarotationenansvaretförCEDAWresolutionen2009.Innehålletiresolutionenfickettbrettunderstödoch
FN:sgeneralförsamlinggodkändedenenhälligt.
FN:s fjärde globala kvinnokonferens i Peking 1995 och FN:s
kommission för kvinnors rättigheter, CSW
VidFN:sfjärdeglobalakvinnokonferensiPekingantogsdenomfattande
Pekingdeklarationenochetthandlingsprogram,förvarsgenomförandeländernasregeringarbärhuvudansvaret.Föruppföljningenavgenomförandet
svararFN:sgeneralförsamling.Finlanddeltogaktivtiförhandlingarnaoch
understöddedetprogramsomsammanställdes.FinlandharförsvaratprogrammetocksåeftermötetiPeking.
193
Handlingsprogrammetrekommenderaråtgärderpåtolvverksamhetsområden:
1. Kvinnorochfattigdom
2. Kvinnorsfostranochutbildning
3. Kvinnorochhälsa
4. Våldmotkvinnor
5. Kvinnorochväpnadekonflikter
6. Kvinnorochekonomi
7. Kvinnorimaktutövandeochbeslutsfattande
8. Institutionellamekanismerförattförbättrakvinnansställning
9. Kvinnorsmänskligarättigheter
10.Kvinnorochmedier
11.Kvinnorochmiljö
12.F lickor
FinlandhardeltagitaktivtochmedhögprofilidemötensomFN:skommittéförkvinnorsställninghållit.OrdförandeförFinlandsdelegationhari
allmänhetvaritdenministersomsvararförjämställdhetsfrågor.Vidkommitténsmötenharkritiskaområdenihandlingsprogrammetbehandlats.Efter
attPekingdeklarationenochhandlingsprogrammetgodkäntsharattityderna
blivithårdareochdetharimångaländerblivitsvårareattfrämjakvinnans
ställning.Detharvaritsvårtattfåvidarenyakravochmanhartvingatskoncentreraresurserpåattinteavvikelsergörsfråndeavtalsomredangodkänts.
FinlandharaktivtförsvarattexternaihandlingsprogrammetfrånPeking
vidförhandlingarnaunderkommitténsmöten.FinlandharförsvaratmedborgarorganisationernasrättattdeltaiCSW:sverksamhetochfinansierat
regionaluppföljningavPekingdeklarationeniFN:sekonomiskakommission
förEuropa(UNECE).
FN-resolution 1325: Kvinnor, fred och säkerhet
FinlandvarmedochmedverkadetillattFN:ssäkerhetsrådsresolution1325
(2000)komtillochharkraftigtverkatförattresolutionenverkställsinternationellt.FN:ssäkerhetsrådsresolution1820(2008)omförebyggandeav
våldmotcivilavidkonflikterstödermålsättningarnairesolution1325.Det
hardessutominrättatsentjänstförenspecialmedarbetaretillgeneralsekreteraren,somskallledaarbetetmotsexuelltvåldinomFN.
SyftetmedFinlandsnationellatreåriga1325-handlingsprogram(9/2008)
ärattstyraocheffektiveraFinlandsarbeteförresolutionen.Måletärett
praktisktinriktatprogram,somgerbådedemsomärmedikrishanteringen
ochdemsomdeltariutvecklingssamarbetestödochanvisningarförarbetet.
Verkställandetföljsuppochkoordinerasavenuppföljningsgruppsomleds
avUtrikesministeriet.Denharensammansättningpåbredbasmedrepresentanterförbådemyndigheterochmedborgarorganisationer.
InomEUharFinlandfästuppmärksamhetbl.a.vidattmanviddekrishanteringsoperationersomlyderunderEU:sgemensammasäkerhets-och
194
försvarspolitik(ETPP)följerdenchecklistasomgodkändes2006ochuppdaterades2008,överåtgärdergenomvilkajämställdhetsfrågorbeaktaspåett
helhetsmässigtsättochkönsperspektivetintegrerasikrishanteringen.
SomendelavverkställandetavresolutionenharFinlandökatantalet
kvinnoricivilakrishanteringsuppgifterochfrämjatkvinnornasställninginom
krishanteringengenomattsäkerställaattmåleniresolution1325uppfyllsav
deorganisationersomgenomförkrishantering(FN,EU,OSSE,Nato).Vid
rekryteringtillinternationellvalobservationharFinlandsatsatpåattöka
antaletkvinnorochfåenjämlikfördelningavkvinnligaochmanligaobservatörer.Finlandharocksåsattigångett1325-twinning-projekttillsammans
medKenya.MåletärattstödaKenyaiattgörauppettnationellthandlingsprogramienlighetmedresolution1325.
Europarådet
Europarådetäreninternationellorganisationsomgrundades1946föratt
värnaochstärkademänskligarättigheternaochsäkerheteniEuropa,genom
attfrämjamänskligarättigheter,demokratiochrättstatensprinciperiEuropa.
EfterattFinlandanslutitsigtillEuroparådet1989harmåletvaritattpåallt
sättstödagenomförandetavER:sgrunduppgifterochprofilerassomenstark
aktörförmänskligarättigheter.År2000upprättadesdet12tilläggsprotokollettillEuropeiskamänniskorättskonventionen,vilketFinlandstöddekraftigt.
Protokolletförbjuderblandannatkönsdiskriminering.Dettaprotokollgördet
ocksåmöjligtattinlämnaklagomålompåstådddiskrimineringhosEuropeiska
människorättsdomstolen.
FinlandsmålsättningiEuroparådetharredanlängevaritatträttigheterna
fördegruppersomhardensvagasteställningenskalluppfyllas,vilketinkluderarkvinnorsrättigheter.Tryggandetavminoritetersrättighetervarett
prioriteratområdeunderFinlandsperiodsomordförandeförEuroparådet
1996-1997,ochFinlandstödergodkännandetavrekommendationenomsexuellaochkönsminoriteter,somförhandlasfram2009–2010.Finlandföreslog
undersinordförandeperiodocksåattettsärskiltombudförmänskligarättigheterskulletillsättasvidEuroparådet.Finlandpåverkarplaneringenoch
genomförandetavrådetsverksamhetförkvinnorsrättigheterochjämställdhet
mellankönengenomattdeltaiarbetetiregeringskommitténförkvinnors
ochmänsrättigheter(CDEG).
EuroparådetstoppmöteiWarszawa2005befästeattorganisationenskärnuppgifterärfrämjandeavmänskligarättigheter,demokratiochrättstatens
princip.PåFinlandsinitiativmedtogsitoppmöteshandlingarnafrånWarszawa
ettbeslutomattåtgärdernamotvåldmotkvinnor,särskiltfamiljevåld,skall
effektiveras,inklusivegenomförandetaveneuropeiskkampanj.Finlandbåde
finansieradekampanjenochsekonderadeenpersonförattgenomförakampanjen.DessutomordnadeFinlandennationellkampanjmotvåldmotkvinnor,
vilketEuroparådetuppmanatsinamedlemsländertill.
195
Finlandundertecknade2006Europarådetskonventionomåtgärdermot
människohandelochenarbetsgrupphartillsattsförattutredavilkaåtgärder
somkrävsförratificeringenavkonventionen.Människohandelskonventionen
förutsätterattjämställdhetenmellankönensäkerställsvidförebyggandeoch
bekämpningavmänniskohandel.Minoritetsombudsmannenärvårtlands
rapportörommänniskohandel.
Europarådetberederenkonventionmotvåldmotkvinnorochfamiljevåld.
Måletikonventionsförhandlingarnaärdenförstaeuropeiskamänniskorättskonventionensomuttryckligenharsomsyfteattbekämpavåldmotkvinnor.Finlandssträvanärensåhelhetsmässigochheltäckandekonventionsom
möjligt,somocksågårinpåorsakernatillvåld.Könsindelningennärdet
gällervåldböridentifieras.Konventionenbordeinnehållaförebyggandetav
våld,skyddandetavdemsomblivitutsattaförvåldochtillsvarsställandetav
demsombegåttbrott.Ensärskildmonitormekanismbordeinrättasföratt
säkerställaattkonventionensförpliktelseruppfyllsipraktiken.Europarådets
konventionsomuppfyllerFinlandsmålsättningarskulleocksåstödaåtgärder
inomEUförattförebyggavåldmotkvinnor.
Det nordiska jämställdhetsarbetet
NordisktsamarbetebedrivsmellanparlamenteniNordiskarådet(NR)och
mellanregeringarnaiNordiskaministerrådet(NMR).Finlandsföljandeordförandeperiodär2011.Nusammankommerjämställdhetsministrarnasråd
MR-JÄMengångomåret.Samarbetetbedrivspåtjänstemannanivåiämbetsmannakommitténförjämställdhetsfrågor(ÄK-JÄM).Enviktigsamarbetsarenamedtankepådetnordiskajämställdhetssamfundetärocksådetnordiska
centretförjämställdhetskunskap(NordisktInstitutförKunskapomKön,
NIKK).MeddebaltiskaländernaharFinlandhaftjämställdhetssamarbetei
övertioår.Omhuvudlinjernaförjämställdhetssamarbetetöverenskomside
samarbetsprogramsomministrarnagodkännerförfemårisänder.Finland
ansvararsomordförandelandförinledandetavdetnyasamarbetsprogrammet
2011.Samarbetsprogrammenförframprioriteradeområdeninomsamarbetet
ochgerdärigenomkontinuitetiverksamheten.
IFinlandsmålförjämställdhetsarbetetunderordförandeskapet2001gjordesgodaframsteg.Underordförandeperiodeninleddesenprocesspåbred
basförattintegrerajämställdhetenihelaNMR:sverksamhet.Särskiltinom
deekonomiskaochjuridiskasektorernakomarbetetväligång.Finans-och
jämställdhetsministerrådenbeslötattinkluderajämställdhetsperspektivet
idennordiskaekonomi-ochbudgetpolitiken.Underordförandeperioden
godkändesocksåettnyttprogramförjämställdhetssektornförnärområdena.
Denordiskaochbaltiskaländernaordnadesamtidigtenkampanjmotkvinnohandeliallaländer2002.Isamarbetetmeddenjuridiskasektorntillsattes
enarbetsgruppförattutredajuridikengällandekvinnohandel,kvinnohandelns
omfattningochdefinitionenavkvinnohandel.
196
UnderFinlandsordförandeperiod2007varkönochmaktsamtkönoch
ungatemaninomjämställdhetspolitiken.Finlandtogettinitiativochgjorde
uppenforskningsplanförenomfattandejämförandeundersökningomkön
inompolitikensochnäringslivetsbeslutsfattande.Undersökningen”Könoch
makt”genomfördes2008-09.DensamordnadesavNIKK.Finlandarrangeradeettseminariummedtemat”Ungaochkön”,därblandannatdeni
Finlandutveckladekönssensitivaverksamhetsmodellenförungdomsarbete
presenteradesochintegrerades.Inärområdessamarbetetlågtyngdpunkten
vidarbetetinordvästraRysslandpåBarentsområdetochpåfrågorsomgäller
prostitutionochkvinnohandel.
DetnordiskasamarbetethargettFinlandredskapblandannatföratt
behandlasådanajämställdhetspolitiskatemansomjämställdhetfråndeetniska
minoriteternassynvinkel,multipeldiskrimineringsamtmänochjämställdhet.
INordenharocksådiskuteratsenreformavlagstiftningenomjämställdheten
mellankönenochlikabehandlingochomorganiseringenavmotsvarande
myndigheter.Ävenomdetfinnsskillnadermellandenordiskaländernasammanfallerdockoftaländernasmålsättningarochintressen,vilketskapargoda
förutsättningarförettinbördessamarbetemellandenordiskaländernainom
EUochFN.Detnordiskajämställdhetssamarbetetärfortfarandeviktigtoch
påinternationellaforumförväntasdenordiskaländernafungerasomvägvisare
förutvecklandetavjämställdhetenmellankvinnorochmän.
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE
OrganisationenförsäkerhetochsamarbeteiEuropaOSSEfästeruppmärksamhetvidattjämställdhetengenomförs,eftersomdetinteärmöjligtattuppnå
demokrati,säkerhetochvälståndutanenstörrejämställdhetmellanmänoch
kvinnor.IdenhandlingsplanförjämställdhetsomOSSEgodkände2004konstaterasattjämställdhetfrämjarsäkerheten,särskiltimilitärpolitiskafrågor,
iekonomi-ochmiljöfrågorochiområdensomgällermänskligutveckling.
OSSEfrämjargenomsinjämställdhetsplanjämställdhetenisinaegnaprojekt
ochblandsinpersonalochsträvarefterattintegreradeniallsinverksamhet.
DessutomharOSSE:sbyråfördemokratiochmänskligarättigheterODIHR
iuppgiftatthjälpamedlemsländernaattuppnåbättrejämställdhet.Finland
stöderOSSE:ssträvandenattnåjämställdhetochfinansierarspecifikaåtgärderförattförbättrakvinnansställning.Ettexempelpådettaärettprojekt
somerbjudertrygghetochrådgivningförkvinnoriTadzjikistansomblivit
utsattaförfamiljevåld.
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD
EnviktigdelavOECD:sarbeteärattbeaktaochintegrerajämställdhet
ochkvinnansställningiutvecklingspolitikenoch-samarbetet.Dettasker
framföralltgenomenundergruppinomutvecklingshjälpkommitténDAC,
GENDERNET.GENDERNETproducerarverktygochbakgrundsmaterial,
somfrämjarmedlemsländernasåtgärderförattbeaktajämställdhetenoch
197
kvinnansställningiutvecklingssamarbetet.År2010arbetarmaninomgruppenförattutvecklaalltnoggrannareindikatorer.Finlandvaldestillmedlem
iGENDERNET:sstyrelse2009.Genomstyrelsearbetetochverksamheten
inomGENDERNETkanFinlandalltbättreverkaförattutvecklingsarbetet
främjarjämställdhetenochbeaktarkvinnansställningochattdennastandard
ärgemensamföralla.
VidOECDverkarocksåenUtvecklingscentral,somutförjämförandeforskningochfrämjareninofficiellpolitikdialogomutvecklingsfrågoravgemensamt
intressemellanOECD-ländernaochutvecklingsländerna.Tillsammansmed
deandranordiskaländernaharFinlandbörjarstödautvecklingscentralens
nyainitiativ.OECD:sutvecklingscentralharskapatdatabaserförattfrämja
jämställdhetenmellankönenochutvecklatverktygsomutnyttjardatateknik.
Användningavdessabidrartillatthöjakvalitetenpåpolitikdiskussionenom
jämställdhetenmellankönenocheffektiveraintegreringenavkönsperspektivet.
12.3 FINLANDS AGERANDE FÖR ATT FRÄMJA
JÄMSTÄLLDHETEN MELLAN KÖNEN I
UTVECKLINGSPOLITIKEN
HuvudmålsättningenfördetutvecklingspolitiskaprogramsomFinlandgodkände2007ärattutrotafattigdomenochfrämjaenhållbarutveckling.Detär
omöjligtattnåmålenförutvecklingspolitikenutanattbeaktajämställdhetsfrågornaochkvinnornasochflickornasställning.Attfrämjajämställdhetenär
utomettmålisigocksåettmedelförattnådeövrigautvecklingspolitiskamålen.
Åtgärder för att beakta jämställdheten i utvecklingspolitiken
Kvinnorsochflickorsrättigheterochenförbättringavderasställningsamt
stärkandeavjämställdhetenmellankönenochjämställdhetenisamhället
harvaritgenomgåendetemaiFinlandsutvecklingspolitiskaprogramsom
publicerats2003och2007.Åren2003–2007följdeutrikesministerietsin
jämställdhetsstrategiochdenverksamhetsplansomvarkoppladtillden.
Enligtstatensrevisionsverksrapport(2008)ochenutvärderingsomutrikesministerietbeställt(2009)börmaniutvecklingssamarbetetsatsabetydligtmerpåattgenomgåendetemanochmålsättningar,såsomstärkandet
avkvinnornasochflickornasrättigheterochjämställdhetenmellankönen,
förverkligasipraktiken.Enligtutvärderingenbörutrikesministerietfästa
merauppmärksamhetvidattdessatemangenomförssystematiskt.
I juni 2009 publicerades utrikesministeriets interna anvisningar om
genomförandeavdegenomgåendetemasomendelavutvecklingspolitiken.
Integreringenavjämställdhetsfrågornagenomförsbådegenomspecifikaprojekt
ochgenomattintegreringenbättreäntidigarekopplastilldeprocessergenom
vilkabådebilateraltochmultilateraltbiståndsarbetegenomförs.Vidden
reformavprojektadministrationensomärpågångiutrikesministeriet2010och
idokumenthanteringsprocessernakommerjämställdhetenattbeaktassomen
198
delavgrundkravenförprojekten.Idenprojektmanualsomnusammanställs
kommerocksåattingåanvisningarombeaktandetavjämställdheten.
Finlandstöderförverkligandetavjämställdhetenmedhjälpavbiståndsfinansiering.År2009pågickcirka1900utvecklingsbiståndsprojekt,därjämställdhetennämnssomettdelområdeiprojektet.Idettaantalingårännu
intedetmultilateralabiståndet.
Principer och mål för jämställdhetsåtgärder
År2000godkändeFNmillenniemålen(MilleniumDevelopmentGoals,
MDGs),medvilkashjälpfattigdomenskallminskasochvillkorenförmänniskornaochmiljönförbättras.Ettavmillenniemålen,MDG3,ärjämställdhetmellankönen.Finlandharförbunditsigattgenomföramillenniemålen.
Manbordeocksågranskaomviivårutvecklingspolitikgjortalltvikanför
attfrämjajämställdhetenochexempelvisminskadödlighetenvidgraviditet
ochförlossningar.
Finlandsutvecklingspolitiklyfteklartframbehovetattförebyggaklimatförändringochverkaförenhållbarutveckling.Samtidigtharbeaktandetav
kvinnansställningochrolllyftsframsomettcentraltområdeiklimatarbetet.
Dettagenomförsblandannatisamarbetemedinternationellaorganisationer.
Finlandsmåläratt1)iklimatavtaletfåmedennoteringomkvinnornasoch
jämställdhetensbetydelseiarbetetmotklimatförändring,2)fåtillstånden
jämställdhetsstrategiochettarbetsprogramförklimatavtaletoch3)säkerställaattocksåkvinnornakännertillochkananvändasigavdefinansieringsarrangemangsomanslutersigtillklimatförändringen.Finlandstöder
ocksåkvinnligadelegatersdeltagandeiklimatförhandlingar.Vårtlandfick
synlighetocherkännandeförsittarbeteunderklimatmötetiKöpenhamn
inomtemat"Kvinnornaochklimatförändringen".Finlandfickdetförstainternationella"GenderChampion"-prisetsombeviljadesavmedborgarorganisationerna.RepublikensPresidentTarjaHalonenfickåsinsidataemotdet
jämställdhetsprissomDanmarkbeviljat,MDG3-facklan.Förverkligandet
avjämställdhetenharutomiklimatfrågornaocksåstöttsisambandmed
verkställandetavbiodiversitetsavtaletochsomendelavbasverksamheteni
FN:smiljöprogramUNEP.
FinlandfickocksåsärskilduppmärksamhetochframgångnärdetgällerförbättrandetavkvinnansställninggenomattisamarbetemedLiberia
arrangeraenkongressomkvinnligtledarskap2009.Somettresultatavkonferensengodkändesdeklarationermedtemat”Kvinnor,fredochsäkerhet"och
"Kvinnornaochklimatförändringen".Finlandbörföljamedförverkligandet
avresolutionerna,stödjademiinternationellaforumochocksåiframtiden
satsapåsamarbetemedinternationellanätverkförkvinnligaledare,föratt
degemensammamålenskallgenomföras.
Finlandharstöttenförbättringavjämställdhetenimångautvecklingsbiståndsprojekt.Jämställdhetsfrågornaharsystematiskttagitsmediblandannat
fleraskogsprojektochplaneradebiståndsprojektsomfrämjardatasamhället.
199
DessutomdeltarFinlandaktivtideorganisationersverksamhetsombedriver
ellerlederbiståndsarbete,särskiltinomEU,FN,OECDochOSSE.Genom
biståndsarbetetsmetoderstödsbeaktandetavkvinnornasochflickornas
ställningikonflikterochisamhällensomgenomgåttkonflikter.Finlandbör
ocksåifortsättningendeltafinansielltochmedpersonresurserifrämjandet
avdessamål.
Finlandstöderocksåmångamedborgarorganisationersverksamhetmed
anslagförutvecklingsbistånd.Samarbetetmedmedborgarorganisationerna
ärenviktigdelavjämställdhetsarbetet.Samarbetetmellanolikaaktörerbör
stärkasochdefinländskamedborgarorganisationernaskunnandeochintresse
förinternationellajämställdhetsfrågorbörtryggas.DessutomstöderFinlands
representationeriutvecklingsländernadelokalaaktörernasprojektgenom
såkalladelokalasamarbetsanslag.Enstordelavdeprojektsomstödslokalt
harsomhuvud-ellerdelmålsättningattstödaochförbättrakvinnornasoch
flickornasställning.
200
BILAGA 1
BESLUTSFATTANDE
1. Kvinnornas andel av kandidaterna, de givna rösterna och de invalda i
kommunal-, riksdags- och EU-parlamentsvalen 1987−2009, %
Kommunalval
Av kandidaterna
Av de avgivna
rösterna
Av de invalda
1988
32,4
34,4
27,2
1992
33,5
36,2
30,0
1996
36,3
36,8
31,5
2000
38,2
39,4
34,4
2004
39,9
41,8
36,4
2008
40,4
42,0
36,7
1987
36,0
35,3
31,5
1991
41,2
39,2
38,5
1995
39,1
36,6
33,5
1999
37,0
38,3
37,0
2003
39,8
42,6
37,5
2007
39,9
42,1
42,0
1996
38,2
43,6
50
1999
39,3
46,6
43,8
2004
38,3
44,9
35,7
2009
42,3
46,5
61,5
Riksdagsval
Europarlamentsval
Källa: Statistikcentralen - Valstatistik
201
2. Kvinnornas och männens andel av statsrådets medlemmar 1987−2007,
%
100 %
90 %
80 %
77,8 %
70 %
61,1 %
58,8 %
60 %
60,0 %
55,6 %
55,6 %
50,0 % 50,0 %
50 %
44,4 %
41,2 %
40 %
44,4 %
40,0 %
38,9 %
30 %
22,2 %
20 %
10 %
0%
30.4.1987
26.4.1991
13.4.1995
15.4.1999
Kvinnor
17.4.2003
24.6.2003
19.4.2007
Män
Källa: Statsrådets kansli - Ministerkartoteket
3. Kvinnornas andel av ministerutskottens medlemmar 1995−2010, %
Regeringsperiod
Utrikes- och
säkerhetspolitiska
EU
Finans
Ekonomisktpolitiska
Lipponen I 1995−1999
25
25
29
20
Lipponen II 1999−2003
11
20
33
33
Jäätteenmäki 2003
22
33
40
66
Vanhanen I 2003−2007
11
22
20
44
Vanhanen II 2007−2010
38
40
33
25
Kiviniemi 2010−
50
50
33
25
Källa: Statsrådets kansli
202
4. Medlemmarna enligt könsfördelning i de pågående projekt20 som
statsrådets kansli och ministerierna tillsatt, i mars 2009, %
Ministeriet
Ordinarie medlemmar
Suppleanter
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Handels- och industriministeriet
42
58
57
43
Trafik- och kommunikationsministeriet
34
66
32
68
Jord- och skogsbruksministeriet
47
53
50
50
Justitieministeriet
45
55
53
47
Undervisningsministeriet
50
50
50
50
Försvarsministeriet
23
77
32
68
Inrikesministeriet
34
66
49
51
Social- och hälsovårdsministeriet
50
50
53
47
Arbets- ocn näringsministeriet
47
53
53
47
Utrikesministeriet
42
58
53
47
Statsrådets kansli
44
56
44
56
Finansministeriet
44
56
51
49
Miljöministeriet
42
58
44
56
Sammanlagt
45
55
50
50
Källa: Statistikcentralen – Makt och jämställdhet (2009); Statsrådets projektregister
5. Kvinnornas andel av medlemmarna och ordförandena i
kommunstyrelser, kommunfullmäktige och kommunala nämnder
1993−2008, %
Kommunstyrelser
Kommunfullmäktige
Nämnder
Medlemmar
Ordförande
Medlemmar
Ordförande
Medlemmar
Ordförande
1993
24
11
30
16
35
22
1997
45
15
32
20
47
24
2001
45
16
34
24
47
24
2005
46
22
36
26
48
27
2008
46
21
37
27
48
27
Källa: Finlands Kommunförbund - förtroendevalda
20
Ledande organ, representantskap, kommittéer, kommissioner, delegationer, nämnder, arbetsgrupper mm..
203
ARBETSLIVET
6. 15−64 åriga kvinnors och mäns andel av arbetskraften21,
sysselsättningsgrad22, och arbetslöshetsgrad 1995−2009, %
Andel av arbetskraften
1995
Sysselsättningsgrad
Arbetslöshetsgrad
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
69,6
75,0
59,1
63,1
15,1
15,8
2000
72,0
76,4
64,3
69,4
10,6
9,1
2005
72,8
75,7
66,5
69,5
8,7
8,3
2009
73,5
75,6
67,9
68,8
7,6
9,0
Källa: Statistikcentralen -Arbetskraftsundersökning
7. Utländska medborgares23 sysselsättnings- och arbetslöshetsgrad i
Finland enligt kön 2005−2009, %
Sysselsättningsgrad
Arbetslöshetsgrad
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
2005
43,7
63,0
22,9
18,3
2006
46,9
66,3
23,3
14,4
2007
49,7
68,2
18,5
15,2
2008
52,3
68,8
17,8
14,4
2009
52,5
64,6
17,7
18,3
Källa: Statistikcentralen - Arbetskraftsundersökning
21
Arbetskraftsandelen gäller vilja att höra till arbetskraften. I siffran medräknas inte studerande och föräldrar
utan anställningsförhållande som sköter sina barn i hemmet. Andelen som hör till arbetskraften ökar ofta då
sysselsättningsläget förbättras och sjunker då sysselsättningsläget försämras. I allmänhet utvecklas den i samma
riktning som sysselsättningsgraden.
22 Sysselsättningsgraden beskriver den procentuella andelen av 15-64 åriga sysselsatta av befolkningen i samma
ålder.
23
Annat medborgarskap än finskt.
204
8. 15−74 -åriga kvinnors och mäns andel av arbetskraften enligt
åldersgrupp 2009, %
100 %
90 %
80 %
70 %
60 %
50 %
40 %
30 %
20 %
10 %
0%
15-19
20-24
25-29
30-34
35-39
40-44
Kvinnor
45-49
50-54
55-59
60-64
65-69
70-74
Män
Källa: Statistikcentralen - Arbetskraftsundersökning
9. Småbarnsföräldrars sysselsättningsgrad 1989−2008, %
Föräldrar till barn under 3 år
Föräldrar till barn under 7 år
Mödrar
Fäder
Mödrar
Fäder
1989
-
-
77
95
1995
36
83
53
83
2002
-
-
67
91
2005
49
91
62
91
2008
54
92
67
91
Källa: Statistikcentralen - Arbetskraftsundersökning24
10. Ensamförsörjande och gifta och samboende mödrars
sysselsättningsgrad 1990−2008, %
Ensamförsörjande
Gifta och sambor
1990
87
83
2000
67
77
2005
72
75
2008
77
79
Källa: Statistikcentralen – Arbetskraftsundersökning
24
På grund av en ändring i datainsamlingen 2003 är uppgifterna före och efter 2003 inte helt jämförbara sinsemellan.
205
11. Sysselsatta kvinnor och män enligt arbetsgivarsektor 2009, %
Kvinnor
Män
Staten
6%
Kommun
33%
Kommun
9%
Privata
60%
Privata
85%
Staten
7%
Källa: Statistikcentralen - Arbetskraftsundersökning
12. Kvinnors och mäns andel av sysselsatta inom olika branscher25 2009, %
Byggverksamhet
8%
92 %
23 %
Transport och magasinering
Industri: el-, värme-, vattenoch avfallshantering m.fl.
78 %
26 %
Jordbruk, skogsbruk,
fiskerihushållning, gruvdrift
74 %
29 %
71 %
37 %
Information och kommunikation
62 %
44 %
Bransch okänd
56 %
Tjänster för affärslivet
49 %
51 %
Branscherna totalt
49 %
51 %
Parti- och minuthandel: reparation av
motorfordon och motorcyklar
50 %
50 %
Offentlig förvaltning och försvar;
obligatorisk socialförsäkring
57 %
44 %
59 %
Finansierings- och försäkringsverksamhet;
fastighetsbranschen
41 %
62 %
Annan serviceverksamhet
38 %
68 %
Utbildning
33 %
73 %
Inkvarterings- och restaurangverksamhet
27 %
89 %
Hälsovårds- och sociala tjänster
0%
10 %
20 %
30 %
40 %
11 %
50 %
60 %
Kvinnor
Källa: Statistikcentralen - Arbetskraftsundersökning
25 Enligt Statistikcentralens branschklassificering 2008
206
Män
70 %
80 %
90 %
100 %
13. Företagare enligt bransch
26
och kön 2007, %
Kvinnor
Män
(A-B) Jord- och skogsbruk
31,8
68,2
(C) Gruvverksamhet och sprängning
11,2
88,8
(D) Industri
26,7
73,3
(E) El-, gas- och vattenförsörjning
10,0
90,0
(F) Byggverksamhet
5,5
94,5
(G-H) Handel, inkvarterings- och restaurangverksamhet
37,0
63,0
(I) Transport, lagring och datatrafik
10,9
89,1
(J-K) Finans-, försäkrings-, m.fl. verksamhet
35,5
64,5
(L-Q) Samhälleliga och personliga tjänster
74,2
25,8
Bransch okänd
45,8
54,2
Sammanlagt
34,4
65,6
Källa: Statistikcentralen – Sysselsättningsstatistik
14. Andelen löntagare med tidsbundna avtal enligt kön 1997−2009, %
Kvinnor
Män
1997
21,0
15,6
2000
19,9
13,0
2005
20,0
12,9
2009
18,4
10,6
Källa: Statistikcentralen - Arbetskraftsundersökning
26
Enligt Statistikcentralens branschklassificering 2002
207
15. Andelen visstidsarbetande av löntagarna enligt sektor och kön 1997-2009,
%
30 %
27,1 %
25 %
25,7 %
25,6 %
24,5 %
24,3 %
24,2 %
23,5 %
23,7 %
22,7 %
21,4 %
20 %
23,2 %
23,2 %
22,8 %
21,3 %
19,2 %
17,9 %
16,7 %
16,4 %
16,4 %
14,6 %
15 %
13,2 %
11,0 %
10,7 %
10 %
8,5 %
5%
0%
1997
2000
Kvinnor Staten
Män Kommun
2005
Män Staten
Kvinnor Privata
2009
Kvinnor Kommun
Män Privata
Källa: Statistikcentralen – Arbetskraftsundersökning
16. Andelen visstidsarbetande av löntagarna enligt åldersgrupp och kön 2009,
%
40 %
32,7 %
30 %
22,0 %
20 %
16,4 %
18,0 %
10 %
5,9 %
8,6 %
0%
25-29
30-34
Kvinnor
Källa: Statistikcentralen – Arbetskraftsundersökning
208
Män
35-39
17. Andelen deltidsarbetande kvinnor och män av löntagarna 1997−2009,
%
Kvinnor
Män
1997
15,0
5,9
2000
16,9
7,2
2005
18,1
8,0
2009
18,4
7,9
Källa: Statistikcentralen - Arbetskraftsundersökning
18. Kvinnornas inkomster27 i relation till männens inkomster enligt
arbetsgivarsektor 1995−2009, %28
Privat
Stat
Kommun
Alla löntagare31
1995
81,9
80,8
85,3
82,4
2000
80,7
79,9
84,6
80,6
2005
82,2
81,9
83,5
80,7
2009*
84,3
83,7
84,1
81,8
Källa: Statistikcentralen -Förtjänstnivåindex
19. Löneskillnaden30 mellan kvinnors och mäns månadslöner31 sektorvis
1995−2009, €
Privat
Stat
Kommun
Alla löntagare
1995
433
486
350
422
2000
504
558
378
504
2005
542
576
469
581
2009*
513
574
480
591
Källa: Statistikcentralen – Förtjänstnivåindex
27
Medelinkomst för regelbunden arbetstid/mån
28
Uppgifterna är inte helt jämförbara sinsemellan eftersom Förtjänstnivåindex ändrats 1995, 2000 och 2005
(1995=100, 2000=100 ja 2005=100).
29
Siffran för alla löntagare uträknas inte direkt utgående från siffrorna för olika sektorer, eftersom totallöneskillnaden (som beaktar samtliga löntagare) påverkas av antalet kvinnliga och manliga löntagare inom olika sektorer.
Med andra ord: ett stort antal lågavlönade kvinnor ökar också den genomsnittliga löneskillnaden.
30 Löneskillnad i 2009 pengar, enligt Levnadskostnadsindex 1995=100
31
Medelinkomst/mån för regelbunden arbetstid.
209
20. Kvinnornas månadslöner i relation till mäns månadslöner enligt
utbildning 1990−2008, %32
Grundnivå
Mellannivå
Högre nivå
Alla löntagare
1990
78,9
76,0
70,1
75,4
1997
79,1
79,3
76,6
79,5
2003
81,2
77,4
73,5
79,7
2008
78,7
77,5
73,9
79,5
Källa: Statistikcentralen – Undersökningen om arbetsförhållanden
21. Direktörerna och de högsta tjänstemännen enligt kön 2007, %
Kvinnor
Direktörerna och de högsta tjänstemännen
De högsta tjänstemännen ja organisationernas direktörer
60,6
De högsta tjänstemännen
35,7
64,3
49,3
50,7
Generaldirektörer ja VD:n
32,0
68,0
18,3
81,7
Produktions- och linjechefer
36,7
63,3
Sakkunnigchefer
32,6
67,4
25,5
74,5
Småföretags direktörer
Källa: Statistikcentralen - Sysselsättningsstatistik
Grunden är alla löntagares medelinkomst. Innehåller inte deltidsanställda.
210
69,1
39,4
Organisationernas direktörer
Företags och andra verksamhetsenheters chefer
32
Män
30,9
KOMBINERING AV ARBETS- OCH FAMILJELIV
22. Fördelning av föräldrapenningdagar mellan mammor och pappor
1995−2008, %
100 %
3,5 %
4,2 %
5,5 %
6,7 %
96,5 %
95,8 %
94,5 %
93,3 %
1995
2000
2005
2009
90 %
80 %
70 %
60 %
50 %
40 %
30 %
20 %
10 %
0%
Fäder
Mödrar
Källa: Fpa
23. Andelen pappor som utnyttjat faderskaps- eller föräldrapenning
1995−2008, %
100 %
90 %
80 %
69,8 %
70 %
72,8 %
63,1 %
60 %
53,9 %
50 %
40 %
30 %
20 %
10 %
0%
1995
2000
2005
2008
Källa: Fpa
211
UTBILDNING OCH FORSKNING
24. Befolkningen över 15 år enligt utbildningsnivå och kön 2008
Befolkning sammanlagt
Kvinnor
Män
antal
%
antal
%
antal
%
Sammanlagt
4 435 152
100,0
2 278 674
100,0
2 156 478
100,0
Ingen examen efter grundnivå
1 531 994
34,5
779 010
34,2
752 984
34,9
Personer som avlagt examen
2 903 158
65,5
1 499 664
65,8
1 403 494
65,1
Mellannivå34
1 709 962
38,6
825 526
36,2
884 436
41,0
Högre nivå
1 193196
26,9
674 138
29,6
519 058
24,1
Lägsta utbildning på högre nivå
482 084
10,9
294 277
12,9
187 807
8,7
Lägre högskolnivå
356 420
8,0
194 242
8,5
162 178
7,5
Högre högskolnivå
321 172
7,2
172 471
7,6
148 701
6,9
33 520
0,8
13 148
0,6
20 372
0,9
Licentiatexamen
9 590
0,2
3 865
0,2
5 725
0,2
Doktorsexamen
23 930
0,6
9 283
0,4
14 647
0,7
Forskarutbildningsnivå
Källa: Statistikcentralen - Utbildningsstatstik
25. Kvinnornas andel av dem som avlagt yrkesinriktad grundexamen,
yrkeshögskolexamen och högskolexamen enligt utbildningsområde
2008, %
Yrkesutbildning35
%
Yrkeshögskol
utbildning36 %
Högskol
utbildning37 %
Sammanlagt%
Social-, hälso och idrottsområdet
92
91
76
89
Humanistiska och pedagogiska området
78
83
82
82
Turism-, kosthålls- och ekonomibranschen
76
86
88
79
Kulturområdet
67
70
73
70
Samhällsvetenskaper, företagsekonomiska och
administrativa området
67
71
62
65
Naturbruk och miljöområdet
52
57
55
54
Det naturvetenskapliga området
16
31
50
39
Teknik och kommunikationsbranschen
16
18
26
18
Sammanlagt
48
62
62
56
Källa: Statistikcentralen – Utbildningsstatistik; Undervisningsministeriet - AMKOTA- och KOTA-databaserna
33
I examina på mellannivå ingår studentexamen, yrkesinriktade grundexamina och specialyrkesexamina
34
Yrkesutbildning på läroplansgrund under undervisningsförvaltningen.
35
Yrkeshögskolexamina, ungdomsutbildning.
36
Högre högskolexamina
212
26. Avbrytande av studier enligt kön läsåret 2006−2007, %37
Kvinnor
Män
Gymnasier
Utbildningssektor
3,8
4,6
Sammanlagt
4,2
Yrkesutbildning
10,0
10,3
10,2
Yrkeshögskolor
7,2
11,2
9,0
Universitet
4,7
6,6
5,6
Källa: Statistikcentralen – Utbildningsstatistik; Undervisningsministeriet
27. Antalet sökande och antagna till vetenskaps- och konsthögskolor
enligt område och kön 2008
Utbildningsområde
Sökande
Deltagit i urvalsprov
Totalt
Totalt
antal
antal
Kvinnor %
Män %
Godkända
Totalt
Kvinnor %
Män %
antal
Andel av de
sökande %
Teologiska
1 117
651
54
46
374
33
59
41
Humanistiska
19 800
11 160
73
27
3 966
20
77
23
Konsthantverk
3 011
2 804
69
31
451
15
64
36
888
781
60
40
178
20
61
39
Teater och dans
1 643
1 626
72
28
79
5
54
46
Pedagogiska
26 783
19 502
82
18
3 076
11
84
16
Idrottsvetenskapliga
1 545
525
49
51
193
12
54
46
Samhällsvetenskapliga
15 598
6 988
65
35
3 208
21
69
31
Psykologi
3 203
2 061
83
17
263
8
82
18
Hälsovetenskaper
2 633
1 134
93
7
490
19
84
16
Juridiska
3 219
2 418
61
39
612
19
64
36
Handelshögskolor
23 907
15 498
43
57
3 543
15
48
52
Naturvetenskapliga
21 857
9 245
57
43
6 756
31
51
49
Agroforstvetenskapliga
2 608
1 633
67
33
703
27
63
37
Teknisktvetenskapliga
23 503
13 228
26
74
5 222
22
27
73
Medicinska
4 437
3 423
62
38
616
14
50
50
Odontologiska
662
502
68
32
146
22
67
33
Veterinärmedicinska
635
382
91
9
72
11
89
11
Farmaci
1 820
1 313
77
23
485
27
80
20
Bildkonst
628
66
59
41
51
8
55
45
Musik
Källa: Undervisningsministeriet – KOTA-databasen
37
För hela utbildningssystemet andelen som avbrutit sina studier inom respektive sektor, d.v.s. av alla studerande
den andel som lämnat utbildningssystemet utan att ha avlagt examen.
213
28.Andelen kvinnor och män av de nya studerandena vid universiteten,
av dem som avlagt högre högskolexamen och av universitetens
undervisningspersonal 2008, %
100 %
80 %
75 %
62 %
60 %
61 %
57 %
56 %
54 %
53 %
47 %
46 %
44 %
43 %
38 %
40 %
39 %
25 %
20 %
0%
Nya
studerande
Högre
högskolexamina
Doktorsexamina
Assistenter
Kvinnor
Lektorer
Överassistenter
Professorer och
biträdande
professorer
Män
Källa: Undervisningsministeriet – KOTA-databasen
29. Fördelningen av Finlands akademis forskartjänster och
forskningsanslag mellan kvinnor och män 1.1.2009, %38
Forskningsdoktorsprojekt
53,5 %
Allmänna forskningsanslag
46,5 %
72,6 %
27,4 %
Akademitjänster
41,1 %
Akademiprofessors tjänster
58,9 %
12,5 %
0%
87,5 %
20 %
40 %
Kvinnor
Källa: Finlands Akademi
38
Uppgifter om allmänna forskningsanslag 1.1.2008
214
60 %
Män
80 %
100 %
VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER
30. Brott mot liv och hälsa enligt relationen mellan parterna och offrets
kön 2002−2008, %39
Män som dödats av bekanta
44,0 %
Kvinnor som dödats av
partner i parförhållande
19,0 %
Män som dödats av okända
11,0 %
Barn som dödats av förälder
6,0 %
Kvinnor som dödats av vänner/ bekanta
5,0 %
Män som dödats av
partner i parförhållande
4,0 %
Män som dödats av släkting
4,0 %
Kvinnor som dödats av släkting
3,0 %
Kvinnor som dödats av okända
1,0 %
Män som dödats av
partner av samma kön
0,5 %
Uppgift saknas
1,0 %
Oklart fall
1,6 %
0%
10 %
20 %
30 %
40 %
50 %
Källa: Optula – Uppföljnigssystem för brott mot liv och hälsa40.
39
Innehåller de brott som polisen utrett under rekvisiten mord, dråp, dråp under förmildrande omständigheter,
barnadråp, dödsförvållande eller misshandelsbrott. Varje offer har registrerats som ett eget brott. Uppgifterna
har registrerats då förundersökningen avslutats eller det gått 12 mån sedan brottet uppdagats och brottet fortfarande utreds som brott mot liv.
40 Uppgifterna om de brott mot liv 2008 som tillsvidare var oregistrerade har samlats in från brottanmälningssystemet.
215
31. Kvinnor och män som dött till följd av våld i parrelationer
2003−200841, antal
30
26
25
25
22
21
20
20
25
15
10
7
6
5
7
5
4
4
0
2003
2004
2005
Offret en kvinna
2006
2007
2008
Offret en man
Källa: Optula – Uppföljningssystemet för brott mot liv och hälsa, 9.12.2009
32. Andelen 18-74-åriga kvinnor som minst en gång efter att de fyllt
15 år blivit utsatta för olika typer av våld eller hot av män, enligt olika
förövargrupper, 1997 och 2005, %
Offer för minst en form av våld eller hot om våld
1997
2005
40,0
43,5
Våld utanför parförhållande
Sammanlagt
24,4
29,1
Hot
11,1
14,4
Fysiskt våld
10,4
10,6
Sexuellt våld och hotfullt beteende
16,7
21,2
19,6
Våld i nuvarande parförhållande
Sammanlagt
22,2
Hot
9,0
7,6
Fysiskt våld
20,0
17,6
Sexuellt våld och hotfullt beteende
5,9
4,3
Våld i tidigare parförhållande
Sammanlagt
49,9
49,0
Hot
33,8
31,5
Fysiskt våld
46,1
44,7
Sexuellt våld och hotfullt beteende
18,7
17,3
Källa: Heiskanen, Piispa (1998); Piispa, Heiskanen, Kääriäinen, Sirén (2006)
41
Uppgifterna för 2008 är förhandsuppgifter. I statistiken är offret förövarens make, sambo, en person som sällskapar med offret, ex-make/partner eller partner av samma kön
216
33a. Våldsbrott mot invandrarkvinnor 2005
Brottsrekvisit
Antal
%
Misshandel
532
59,3
Lindrig misshandel
294
34,0
Grov misshandel
Dråpförsök
23
2,7
4
0,5
Mord
3
0,3
Försök till misshandel
2
0,2
Dråp
2
0,2
Grovt misshandelsförsök
2
0,2
Mordförsök
1
0,1
Frihetsberövande
1
0,1
864
100,0
Sammanlagt
Källa: Polisyrkeshögskolan – Invandrarkvinnor som offer för våld (2007)
33b. Relationen mellan invandrarkvinnan som blev offer för våld och
den misstänkte 2005
Antal
%
Make
Relation
261
30,2
Oklar
187
21,6
Bekant
138
16,0
Okänd
108
12,5
Ex-make
68
7,9
Annan
40
4,6
Far
19
2,2
Granne
18
2,1
Kund
14
1,6
Mor
8
0,8
Uppgift saknas
3
0,3
864
100,0
Sammanlagt
Källa: : Polisyrkeshögskolan – Invandrarkvinnor som offer för våld (2007)
217
34. Personer som blivit utsatta för sexuell trakassering av personer av
motsatt kön under de två senaste åren, enligt kön, 2008, %
5%
Tvetydiga vitsar
25 %
7%
Osakliga anmärkningar
21 %
6%
Fysiskt närmande
15 %
6%
Förslag om sex
11 %
0%
5%
10 %
15 %
Män
20 %
Kvinnor
Källa: Social- och hälsovårdsministeriet -Jämställdhetsbarometern 2008
218
25 %
30 %
VÄLMÅENDE OCH LEVNADSFÖRHÅLLANDEN
35. Förväntad livslängd för kvinnor och män 1997−2008
90
85
80
75
70
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
Kvinnor
2004
2005
2006
2007
2008
Män
Källa: Statistikcentralen - Befolkningsstatistik
36. De vanligaste dödsorsakerna för kvinnor och män i arbetsför ålder
(15−64) 2008, antal
Kvinnor
Män
Alkohol orsak
Alkohol orsak
387
Bröstcancer
304
Olycksfall
Koronarkärlsjukdom
228
Koronarkärlsjukdom
213
Självmord
190
Lungcancer
186
1388
1194
Olycksfall
901
Självmord
Cerebrovaskulär sjukdom
Lungcancer
200
396
Cerebrovaskulär sjukdom
142
0
677
400
600
322
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
Källa: Statistikcentralen – Statistik över dödsorsaker
219
BILAGA 2
ARBETSGRUPPEN SOM BERETT
JÄMSTÄLLDHETSREDOGÖRELSEN
OrdförandeHelenaRanta,professor,Helsingforsuniversitet
Medlemmar:
TanjaAuvinen,generalsekreterare,NaisjärjestötYhteistyössä-
KvinnoorganisationeriSamarbeteNYTKISry
NiklasBruun,professor,Helsingforsuniversitet
HelenaEwalds,utvecklingschef,Institutetförhälsaochvälfärd
RitvaJakku-Sihvonen,direktör,Utbildningsstyrelsen
ArtoJokinen,forskare,Tammerforsuniversitet
KevätNousiainen,professor,Helsingforsuniversitet
JukkaLehtonen,forskare,Helsingforsuniversitet
Anna-MaijaLehto,utvecklingschef,Statistikcentralen
TimoMakkonen,överinspektör,inrikesministeriet
AnttiNärhinen,överinspektör,arbets-ochnäringsministeriet
RiittaSäntti,konsultativtjänsteman,social-ochhälsovårdsministeriet
SakkunnigCarlHaglund,statssekreterare,undervisningsministeriet
SakkunnigMartinaHarms-Aalto,specialmedarbetare,
undervisningsministeriet
SakkunnigLeilaMélart,filosofiemagister
SakkunnigPirkkoMäkinen,jämställdhetsombudsman,social-och
hälsovårdsministeriet
SakkunnigHanneleVarsa,generalsekreterare,Delegationenför
jämställdhetsärenden
SakkunnigTarjaHeinilä-Hannikainen,direktör,social-och
hälsovårdsministeriet
SakkunnigRiittaMartikainen,jämställdhetsråd,social-och
hälsovårdsministeriet
EfterattöverinspektörTimoMakkonenbegärtavskedfrånmedlemsskapetiarbetsgruppenutnämndesihansställe23.10.2009överinspektör
PanuArtemjefffråninrikesministeriet.EfterattstatssekreterareCarl
Haglundövergåtttillandrauppgifterutnämndesihansställesomsakkunnig6.8.2009statssekreterareMarcusRantalafrånundervisnings-och
kulturministeriet.EfterattspecialmedarbetareMartinaHarms-Aalto
220
övergåtttillandrauppgifterutnämndesihennesställesomsakkunnig
7.12.2009specialmedarbetareSusannaKorpivaarafrånundervisnings-och
kulturministeriet.
221
BILAGA 3
BAKGRUNDSUTREDNINGAR AV
JÄMSTÄLLDHETSREDOGÖRELSEN
KristiinaBrunila:Sukupuoltentasa-arvokorkeakoulutuksessajatutkimuksessa(Sosiaali-jaterveysministeriönselvityksiä2009:51)(Jämställdhet
inomhögskoleutbildningenochforskningen)
AnneMariaHollijaMarjoRantala:Tasa-arvoviranomaisteninstitutionaalinenasema(Sosiaali-jaterveysministeriönselvityksiä2009:54)(Jämställdhetsmyndigheternasinstitutionellaställning)
RaijaJulkunen:Työelämäntasa-arvopolitiikka(Sosiaali-jaterveysministeriönselvityksiä2009:53)(Arbetslivetsjämställdhetspolitik)
HeliKuusi,RitvaJakku-SihvonenjaMarikaKoramo:Koulutusjasukupuolten tasa-arvo (Sosiaali- ja terveysministeriön selvityksiä 2009:52) (Utbildningochjämställdhetmellankönen)
Johanna Lammi-Taskula, Minna Salmi ja Sanna Parrukoski: Työ, perhe ja
tasa-arvo (Sosiaali- ja terveysministeriön selvityksiä 2009:55) (Arbete,
familjochjämställdhet)
TainaRiski:Naisiinkohdistuvaväkivaltajatasa-arvopolitiikka(Sosiaali-ja
terveysministeriönselvityksiä2009:50)(Våldetmotkvinnorochjämställdhetspolitiken)
222