Misstänkt MRB – Vårdrutiner vid vård på sjukhus VÅRDHYGIEN

Misstänkt MRB – Vårdrutiner vid vård på
sjukhus
VÅRDHYGIEN
Utarbetad av: Vårdhygien i Skåne, Smittskydd Skåne,
Infektionsklinikerna i Skåne
Godkänd av: E Melander
Datum: 2015-10-26
Ersätter 2014-01-28
Sida 1 (6)
MRB (multiresistenta bakterier)
MRB (multiresistenta bakterier) är ett samlingsbegrepp för resistenta bakterier och resistensmekanismer. Aktuella är för
närvarande nedanstående. Mer information finns i dokumenten för respektive MRB.
MRSA (Meticillinresistenta Staphylococcus aureus)
VRE (Vankomycinresistenta Enterokocker)
ESBL (Extended spektrum betalaktamaser)
ESBLCARBA (Karbapenemas-producerande ESBL)
MBL Pseudomonas aeruginosa (Metallobetalaktamas-producerande)
Karbapenemresistenta Acinetobacter
Åtgärdskoder (KVÅ): vårdats utomlands (UV500), MRB-provtagning (AV028), isoleringsvård (DV091)
Alla patienter har, enligt hälso- och sjukvårdslagen, rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och
omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte förhindras eller fördröjas på grund av misstänkt eller
konstaterad MRB.
Smittvägar
Smittspridning inom vård och omsorg kan ske genom kontaktsmitta via händer eller via föremål som kontaminerats. För
vissa bakterier är smittvägen även fekal-oral.
Riskfaktorer för smittspridning
Riskfaktorer för smittspridning kan variera för olika patienter och situationer men är störst vid:

skada på hud/slemhinnebarriären: sår, eksem, andra hudlesioner

kvarliggande katetrar som penetrerar hud/slemhinnor: CVK, KAD, dränage (PVK betraktas inte som en riskfaktor,
den avlägsnas eller byts)

stomier eller andra konstgjorda kroppsöppningar

diarré

urin- och faecesinkontinens

RIK (ren intermittent katetrisering)
Stor risk för MRB föreligger hos patient som överförs direkt från vård utomlands. Om möjligt, byt samtliga
kanyler/katetrar/dränage för att minska smittrisken.
Vårdrumsplacering




Patienten ska isoleringsvårdas tills samtliga MRB-prover är klara. Patienten visats på rummet med stängd dörr.
Patienter med riskfaktorer för smittspridning vårdas i första hand på infektionsklinik. För patienter utan
riskfaktorer kan vård på egen klinik övervägas. Hänsyn tas till patientens medicinska behov.
Om MRB konstateras sker vårdplacering efter respektive MRB, se tabell på sista sidan.
För patienter med pågående antibiotika kan MRB vara svåra att utesluta. Bedömning görs av hygienläkare
och/eller infektionsläkare. Ta nya prov två veckor efter avslutad antibiotikabehandling.
Kontakta Vårdhygien dagtid eller infektionsklinik jourtid för hjälp med bedömning.
MRB – Vårdrutiner vid vård på sjukhus
www.skane.se/vardhygien
Provtagning
Provtagning under pågående antibiotikabehandling kan inte utesluta MRB. Ta nya prov två veckor efter avslutad
behandling.
Patienten ska provtas vid

inläggning på sjukhus

polikliniska besök om patienten förväntas ha fortsatta vårdkontakter de närmaste 6 månaderna
Om patienten
A. vårdats på utländsk vårdinrättning (inklusive nordiska länder) de senaste 6 månaderna

inneliggande på sjukhus, sjukhem, på barnhem eller annan vårdinrättning

genomgått avancerad poliklinisk behandling, ex hemodialys, endoskopier

behandlats polikliniskt för sår/hudskada, hudinfektion eller fått urinkateter satt

B. vårdats på svensk vårdinrättning de senaste 6 månaderna där det förekommer okontrollerad spridning av antingen
MRSA, VRE, ESBL, ESBLCARBA, MBL-producerande Pseudomonas aeruginosa eller karbapenemresistenta
Acinetobacter. Aktuell information om områden i Sverige med pågående utbrott av resistenta bakterier, se
Riskområden MRB Sverige
C. arbetat eller praktiserat de senaste 6 månaderna på utländsk vårdinrättning eller svensk på vårdinrättning med
okontrollerad spridning
Provtagningsanvisningar

Använd remiss: Multiresistenta bakterier/Hygien. Ange vårdland och orsak till provtagning i anamnesrutan.

Provtagning enligt tabell nedan. Efter utlandsvård tas prov för samtliga MRB, i övrigt riktas provtagningen efter
specifik antibiotikaresistent bakterie. Provtagningsinstruktioner.

Tiden från det provet nått laboratoriet till provsvar är för MRSA 1-2 dygn, för VRE och ESBL 2-3 dygn. För
MBL-producerande Pseudomonas aeruguinosa och karbapenemresistenta Acinetobakter kan det ta längre tid.
Tabell för provtagning
ProvtagningsInsidan av
material
näsvingarna
eSwab med rosa kork
till alla prov,
sterilt plaströr till urin
Utlandsvårdad – samtliga MRB

Svalg

Svensk vårdinrättning - riktad provtagning


MRSA
VRE
ESBL –A/-M
ESBLCARBA
MBL-producerande
Pseudomonas
aeruginosa
Karbapenemresistenta
Acinetobacter
MRB – Vårdrutiner vid vård på sjukhus
Perineum
Rektum
faeces
synligt på
pinnen

Övriga riskfaktorer
ex. sår, eksem, andra
hudlesioner, CVK,
katetrar, dränage, stomier



















www.skane.se/vardhygien
KAD-urin
Vårdrutiner
Hygienrutiner för personal

Tillämpa basala hygienrutiner.

Använd munskydd vid tillfällen då partiklar kan virvla upp, exempelvis vid bäddning, till dess att MRSA-proverna
har svarats ut som negativa.

Personal med sår, eksem och andra hudlesioner bör inte delta i vården vid misstänkt MRB till dess att MRSAprover svarats ut som negativa.
Hygienrutiner för patient

Byt om möjligt samtliga kanyler/katetrar hos patienter som överförts direkt från utländsk sjukvård.

Byt patientkläder och renbädda sängen en gång per dygn samt vid behov.

Patienten bör alltid tillämpa noggrann handdesinfektion.
Besökare

Informera och instruera besökare om vikten av god handdesinfektion.

Besökare hänvisas till patientens vårdrum och bör inte vistas i allmänna patientutrymmen.
Material

Begränsa förrådsmängden på rummet.

Flergångsmaterial desinfekteras i disk-/spoldesinfektor.

Värmekänsligt material avtorkas med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider.
Måltider

Måltider serveras på rummet.

Porslin, bestick och bricka placeras i diskmaskin och diskas på sedvanligt sätt alternativt placeras i returnerande
brickvagn.
Tvätt och avfall

Tvätt hanteras som ”risktvätt”.

Avfall hanteras som smittförande.
Städning
Daglig städning

Vårdrum, toalett och duschutrymmen städas dagligen med noggrann mekanisk rengöring. Till ytor och utrustning
används alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Var noggrann med tagytor.

Punktdesinfektera med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider om spill förekommit.

Till golv används desinfektionsmedel (Gigasept Instru AF 2 % eller Virkon 1 %). Städutrustningen desinfekteras
efter varje användning.

Då gemensam dusch används, städas den med desinfektionsmedel (Gigasept Instru AF 2 % eller Virkon 1 %).
Slutstädning
Om MRB-prover blir negativa tillämpas sedvanliga städrutiner.
Om MRB påvisas eller provsvar inte är klara när patienten skrivs ut.

Vårdrummet smittstädas med desinfektionsmedel.

Oanvänt material för engångsbruk som förvarats inne hos patienten kasseras.

Oanvänd tvätt som förvarats inne hos patienten skickas till tvätt.

Efter vård av patienter med riskfaktorer för smittspridning kontaktas Vårdhygien för eventuell miljöodling av
rummet.
Kontakta Vårdhygien dagtid eller infektionskliniken jourtid vid frågor.
MRB – Vårdrutiner vid vård på sjukhus
www.skane.se/vardhygien
Undersökning eller behandling vid mottagning/enhet på sjukhus
Alla patienter har, enligt hälso- och sjukvårdslagen, rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och
omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte förhindras eller fördröjas på grund av misstänkt eller
konstaterad MRB.
Remitterande enhet

Underrätta mottagande enhet i förväg.

Byt till rena patientkläder.

Täck sår och töm urin-, stomi- och dränagepåse.

Renbädda sängen.

Låt patienten desinfektera händerna.
Mottagande enhet

Personal med sår, eksem och andra hudlesioner bör inte delta i vården.

Minimera mängden sjukvårdsmaterial som förvaras öppet i rummet.

Slutenvårdspatienter som isoleringsvårdas samt öppenvårdspatienter med sår, eksem eller svårkontrollerade
läckage från exempelvis urinvägar, tarm, dränage, bör tas in direkt till undersökningsrummet. Övriga patienter kan
kortvarigt vistas i väntrummet. Patienten bör tillämpa noggrann handdesinfektion.

Tillämpa basala hygienrutiner.
Städning

Punktdesinfektera med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider om spill av kroppsvätskor förekommit.
Vid stora spill på golvet desinfekteras det med Gigasept Instru AF 2 % eller Virkon 1 %. Desinfektera därefter
städutrustningen.

Tvättsäcken försluts i undersökningsrummet och skickas som vanlig tvätt.

Soppåsen försluts på rummet och skickas som vanligt avfall.

Efter besöket torkas undersökningsrummets horisontella ytor och utrustning av med alkoholbaserat
ytdesinfektionsmedel med tensider. Detta gäller även toaletter, om de använts av patienten.
Kontakta Vårdhygien dagtid eller infektionskliniken jourtid vid frågor.
MRB – Vårdrutiner vid vård på sjukhus
www.skane.se/vardhygien
Vårdrumsplacering av patient med avseende på MRB
Rekommendationerna grundar sig på patientens riskfaktorer för smittspridning och anger lägsta vårdnivå för vårdrumsplaceringen. Hänsyn kan behöva tas till patientens medicinska tillstånd.
* Isoleringsvård innebär att patienten vistas på rummet med stängd dörr.
** Enkelrumsvård innebär vård på eget rum med egen toalett och helst egen dusch. Vistelse i gemensamma utrymmen kan övervägas om god handhygien kan uppfyllas.
*** Samvård med andra patienter. Ordinarie hygien- och städrutiner gäller.
Alla patienter har, enligt hälso- och sjukvårdslagen, rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och omvårdnad.
Medicinsk utredning och behandling får inte förhindras eller fördröjas på grund av misstänkt/känd MRB.
Infektionsklinik
Egen klinik
Egen klinik
Isoleringsvård*
Isoleringsvård*
Enkelrumsvård**
Misstänkt MRB
Rekommenderas i första hand
för patient med riskfaktor för
smittspridning
Kan övervägas för patient utan
riskfaktor för smittspridning
MRSA
ESBLCARBA
MBL Pseudomonas aeruginosa
Karbapenemresistenta
Acinetobacter
Rekommenderas i första hand
Kan övervägas för patient utan
riskfaktor för smittspridning
VRE
ESBL
Klebsiella pneumoniae
Patient med läckande riskfaktorer
 diarré
 faecesinkontinens
 svårkontrollerade läckage från
urin, sår, dränage, stomier,
konstgjorda kroppsöppningar
ESBL
E.coli och Proteus mirabilis
Patient med läckande riskfaktorer
 diarré
 faecesinkontinens
 svårkontrollerade läckage från
urin, sår, dränage, stomier,
andra konstgjorda
kroppsöppningar
MRB – Vårdrutiner vid vård på sjukhus
www.skane.se/vardhygien
Patient utan riskfaktor för
smittspridning
Patient med riskfaktorer som är under
kontroll
 väl täckta sår, dränage, stomier,
konstgjorda kroppsöppningar
 välfungerande inkontinensskydd vid
urininkontinens
 KAD/RIK
Patient som inte kan tillämpa god
handhygien
(oberoende av riskfaktorer)
Egen klinik
Samvård***
Patient utan riskfaktor för
smittspridning
Patient med riskfaktorer som är under
kontroll
 väl täckta sår, dränage, stomier,
andra konstgjorda kroppsöppningar
 välfungerande inkontinensskydd vid
urininkontinens
 KAD/RIK
Riskfaktorer för smittspridning kan variera för olika patienter i olika situationer
Riskfaktorer för samtliga MRB
 skada på hud/slemhinnebarriären: sår, eksem, andra hudlesioner
 kvarliggande katetrar som penetrerar hud/slemhinnor: CVK, KAD, dränage (PVK betraktas inte som en riskfaktor, den avlägsnas eller byts)
 stomier eller andra konstgjorda kroppsöppningar
 diarré
 urin- och faecesinkontinens
 RIK (ren intermittent katetrisering)
Riskfaktorer för MRSA




skada på hud/slemhinnebarriären: sår, eksem, andra hudlesioner
kvarliggande katetrar som penetrerar hud/slemhinnor: CVK, KAD, dränage (PVK betraktas inte som en riskfaktor, den avlägsnas eller byts).
stomier eller andra konstgjorda kroppsöppningar
RIK (ren intermittent katetrisering)
Riskfaktorer för VRE och ESBL-bildande bakterier





diarré
urin- och faecesinkontinens
stomier, dränage eller andra konstgjorda kroppsöppningar
RIK (ren intermittent kateterisering)
sår
Riskfaktorer för karbapenemresistenta Acinetobacter och MBL-producerande Pseudomonas aeruginosa



skada på hud/slemhinnebarriären: sår, eksem, andra hudlesioner
kvarliggande katetrar som penetrerar hud/slemhinnor: CVK, KAD, dränage (PVK betraktas inte som en riskfaktor, den avlägsnas eller byts).
stomier, dränage eller andra konstgjorda kroppsöppningar
MRB – Vårdrutiner vid vård på sjukhus
www.skane.se/vardhygien