Misstänkt MRB – Vårdrutiner vid vård på sjukhus VÅRDHYGIEN Utarbetad av: Vårdhygien i Skåne, Smittskydd Skåne, Infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: E Melander Datum: 2015-10-26 Ersätter 2014-01-28 Sida 1 (6) MRB (multiresistenta bakterier) MRB (multiresistenta bakterier) är ett samlingsbegrepp för resistenta bakterier och resistensmekanismer. Aktuella är för närvarande nedanstående. Mer information finns i dokumenten för respektive MRB. MRSA (Meticillinresistenta Staphylococcus aureus) VRE (Vankomycinresistenta Enterokocker) ESBL (Extended spektrum betalaktamaser) ESBLCARBA (Karbapenemas-producerande ESBL) MBL Pseudomonas aeruginosa (Metallobetalaktamas-producerande) Karbapenemresistenta Acinetobacter Åtgärdskoder (KVÅ): vårdats utomlands (UV500), MRB-provtagning (AV028), isoleringsvård (DV091) Alla patienter har, enligt hälso- och sjukvårdslagen, rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte förhindras eller fördröjas på grund av misstänkt eller konstaterad MRB. Smittvägar Smittspridning inom vård och omsorg kan ske genom kontaktsmitta via händer eller via föremål som kontaminerats. För vissa bakterier är smittvägen även fekal-oral. Riskfaktorer för smittspridning Riskfaktorer för smittspridning kan variera för olika patienter och situationer men är störst vid: skada på hud/slemhinnebarriären: sår, eksem, andra hudlesioner kvarliggande katetrar som penetrerar hud/slemhinnor: CVK, KAD, dränage (PVK betraktas inte som en riskfaktor, den avlägsnas eller byts) stomier eller andra konstgjorda kroppsöppningar diarré urin- och faecesinkontinens RIK (ren intermittent katetrisering) Stor risk för MRB föreligger hos patient som överförs direkt från vård utomlands. Om möjligt, byt samtliga kanyler/katetrar/dränage för att minska smittrisken. Vårdrumsplacering Patienten ska isoleringsvårdas tills samtliga MRB-prover är klara. Patienten visats på rummet med stängd dörr. Patienter med riskfaktorer för smittspridning vårdas i första hand på infektionsklinik. För patienter utan riskfaktorer kan vård på egen klinik övervägas. Hänsyn tas till patientens medicinska behov. Om MRB konstateras sker vårdplacering efter respektive MRB, se tabell på sista sidan. För patienter med pågående antibiotika kan MRB vara svåra att utesluta. Bedömning görs av hygienläkare och/eller infektionsläkare. Ta nya prov två veckor efter avslutad antibiotikabehandling. Kontakta Vårdhygien dagtid eller infektionsklinik jourtid för hjälp med bedömning. MRB – Vårdrutiner vid vård på sjukhus www.skane.se/vardhygien Provtagning Provtagning under pågående antibiotikabehandling kan inte utesluta MRB. Ta nya prov två veckor efter avslutad behandling. Patienten ska provtas vid inläggning på sjukhus polikliniska besök om patienten förväntas ha fortsatta vårdkontakter de närmaste 6 månaderna Om patienten A. vårdats på utländsk vårdinrättning (inklusive nordiska länder) de senaste 6 månaderna inneliggande på sjukhus, sjukhem, på barnhem eller annan vårdinrättning genomgått avancerad poliklinisk behandling, ex hemodialys, endoskopier behandlats polikliniskt för sår/hudskada, hudinfektion eller fått urinkateter satt B. vårdats på svensk vårdinrättning de senaste 6 månaderna där det förekommer okontrollerad spridning av antingen MRSA, VRE, ESBL, ESBLCARBA, MBL-producerande Pseudomonas aeruginosa eller karbapenemresistenta Acinetobacter. Aktuell information om områden i Sverige med pågående utbrott av resistenta bakterier, se Riskområden MRB Sverige C. arbetat eller praktiserat de senaste 6 månaderna på utländsk vårdinrättning eller svensk på vårdinrättning med okontrollerad spridning Provtagningsanvisningar Använd remiss: Multiresistenta bakterier/Hygien. Ange vårdland och orsak till provtagning i anamnesrutan. Provtagning enligt tabell nedan. Efter utlandsvård tas prov för samtliga MRB, i övrigt riktas provtagningen efter specifik antibiotikaresistent bakterie. Provtagningsinstruktioner. Tiden från det provet nått laboratoriet till provsvar är för MRSA 1-2 dygn, för VRE och ESBL 2-3 dygn. För MBL-producerande Pseudomonas aeruguinosa och karbapenemresistenta Acinetobakter kan det ta längre tid. Tabell för provtagning ProvtagningsInsidan av material näsvingarna eSwab med rosa kork till alla prov, sterilt plaströr till urin Utlandsvårdad – samtliga MRB Svalg Svensk vårdinrättning - riktad provtagning MRSA VRE ESBL –A/-M ESBLCARBA MBL-producerande Pseudomonas aeruginosa Karbapenemresistenta Acinetobacter MRB – Vårdrutiner vid vård på sjukhus Perineum Rektum faeces synligt på pinnen Övriga riskfaktorer ex. sår, eksem, andra hudlesioner, CVK, katetrar, dränage, stomier www.skane.se/vardhygien KAD-urin Vårdrutiner Hygienrutiner för personal Tillämpa basala hygienrutiner. Använd munskydd vid tillfällen då partiklar kan virvla upp, exempelvis vid bäddning, till dess att MRSA-proverna har svarats ut som negativa. Personal med sår, eksem och andra hudlesioner bör inte delta i vården vid misstänkt MRB till dess att MRSAprover svarats ut som negativa. Hygienrutiner för patient Byt om möjligt samtliga kanyler/katetrar hos patienter som överförts direkt från utländsk sjukvård. Byt patientkläder och renbädda sängen en gång per dygn samt vid behov. Patienten bör alltid tillämpa noggrann handdesinfektion. Besökare Informera och instruera besökare om vikten av god handdesinfektion. Besökare hänvisas till patientens vårdrum och bör inte vistas i allmänna patientutrymmen. Material Begränsa förrådsmängden på rummet. Flergångsmaterial desinfekteras i disk-/spoldesinfektor. Värmekänsligt material avtorkas med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Måltider Måltider serveras på rummet. Porslin, bestick och bricka placeras i diskmaskin och diskas på sedvanligt sätt alternativt placeras i returnerande brickvagn. Tvätt och avfall Tvätt hanteras som ”risktvätt”. Avfall hanteras som smittförande. Städning Daglig städning Vårdrum, toalett och duschutrymmen städas dagligen med noggrann mekanisk rengöring. Till ytor och utrustning används alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Var noggrann med tagytor. Punktdesinfektera med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider om spill förekommit. Till golv används desinfektionsmedel (Gigasept Instru AF 2 % eller Virkon 1 %). Städutrustningen desinfekteras efter varje användning. Då gemensam dusch används, städas den med desinfektionsmedel (Gigasept Instru AF 2 % eller Virkon 1 %). Slutstädning Om MRB-prover blir negativa tillämpas sedvanliga städrutiner. Om MRB påvisas eller provsvar inte är klara när patienten skrivs ut. Vårdrummet smittstädas med desinfektionsmedel. Oanvänt material för engångsbruk som förvarats inne hos patienten kasseras. Oanvänd tvätt som förvarats inne hos patienten skickas till tvätt. Efter vård av patienter med riskfaktorer för smittspridning kontaktas Vårdhygien för eventuell miljöodling av rummet. Kontakta Vårdhygien dagtid eller infektionskliniken jourtid vid frågor. MRB – Vårdrutiner vid vård på sjukhus www.skane.se/vardhygien Undersökning eller behandling vid mottagning/enhet på sjukhus Alla patienter har, enligt hälso- och sjukvårdslagen, rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte förhindras eller fördröjas på grund av misstänkt eller konstaterad MRB. Remitterande enhet Underrätta mottagande enhet i förväg. Byt till rena patientkläder. Täck sår och töm urin-, stomi- och dränagepåse. Renbädda sängen. Låt patienten desinfektera händerna. Mottagande enhet Personal med sår, eksem och andra hudlesioner bör inte delta i vården. Minimera mängden sjukvårdsmaterial som förvaras öppet i rummet. Slutenvårdspatienter som isoleringsvårdas samt öppenvårdspatienter med sår, eksem eller svårkontrollerade läckage från exempelvis urinvägar, tarm, dränage, bör tas in direkt till undersökningsrummet. Övriga patienter kan kortvarigt vistas i väntrummet. Patienten bör tillämpa noggrann handdesinfektion. Tillämpa basala hygienrutiner. Städning Punktdesinfektera med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider om spill av kroppsvätskor förekommit. Vid stora spill på golvet desinfekteras det med Gigasept Instru AF 2 % eller Virkon 1 %. Desinfektera därefter städutrustningen. Tvättsäcken försluts i undersökningsrummet och skickas som vanlig tvätt. Soppåsen försluts på rummet och skickas som vanligt avfall. Efter besöket torkas undersökningsrummets horisontella ytor och utrustning av med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Detta gäller även toaletter, om de använts av patienten. Kontakta Vårdhygien dagtid eller infektionskliniken jourtid vid frågor. MRB – Vårdrutiner vid vård på sjukhus www.skane.se/vardhygien Vårdrumsplacering av patient med avseende på MRB Rekommendationerna grundar sig på patientens riskfaktorer för smittspridning och anger lägsta vårdnivå för vårdrumsplaceringen. Hänsyn kan behöva tas till patientens medicinska tillstånd. * Isoleringsvård innebär att patienten vistas på rummet med stängd dörr. ** Enkelrumsvård innebär vård på eget rum med egen toalett och helst egen dusch. Vistelse i gemensamma utrymmen kan övervägas om god handhygien kan uppfyllas. *** Samvård med andra patienter. Ordinarie hygien- och städrutiner gäller. Alla patienter har, enligt hälso- och sjukvårdslagen, rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte förhindras eller fördröjas på grund av misstänkt/känd MRB. Infektionsklinik Egen klinik Egen klinik Isoleringsvård* Isoleringsvård* Enkelrumsvård** Misstänkt MRB Rekommenderas i första hand för patient med riskfaktor för smittspridning Kan övervägas för patient utan riskfaktor för smittspridning MRSA ESBLCARBA MBL Pseudomonas aeruginosa Karbapenemresistenta Acinetobacter Rekommenderas i första hand Kan övervägas för patient utan riskfaktor för smittspridning VRE ESBL Klebsiella pneumoniae Patient med läckande riskfaktorer diarré faecesinkontinens svårkontrollerade läckage från urin, sår, dränage, stomier, konstgjorda kroppsöppningar ESBL E.coli och Proteus mirabilis Patient med läckande riskfaktorer diarré faecesinkontinens svårkontrollerade läckage från urin, sår, dränage, stomier, andra konstgjorda kroppsöppningar MRB – Vårdrutiner vid vård på sjukhus www.skane.se/vardhygien Patient utan riskfaktor för smittspridning Patient med riskfaktorer som är under kontroll väl täckta sår, dränage, stomier, konstgjorda kroppsöppningar välfungerande inkontinensskydd vid urininkontinens KAD/RIK Patient som inte kan tillämpa god handhygien (oberoende av riskfaktorer) Egen klinik Samvård*** Patient utan riskfaktor för smittspridning Patient med riskfaktorer som är under kontroll väl täckta sår, dränage, stomier, andra konstgjorda kroppsöppningar välfungerande inkontinensskydd vid urininkontinens KAD/RIK Riskfaktorer för smittspridning kan variera för olika patienter i olika situationer Riskfaktorer för samtliga MRB skada på hud/slemhinnebarriären: sår, eksem, andra hudlesioner kvarliggande katetrar som penetrerar hud/slemhinnor: CVK, KAD, dränage (PVK betraktas inte som en riskfaktor, den avlägsnas eller byts) stomier eller andra konstgjorda kroppsöppningar diarré urin- och faecesinkontinens RIK (ren intermittent katetrisering) Riskfaktorer för MRSA skada på hud/slemhinnebarriären: sår, eksem, andra hudlesioner kvarliggande katetrar som penetrerar hud/slemhinnor: CVK, KAD, dränage (PVK betraktas inte som en riskfaktor, den avlägsnas eller byts). stomier eller andra konstgjorda kroppsöppningar RIK (ren intermittent katetrisering) Riskfaktorer för VRE och ESBL-bildande bakterier diarré urin- och faecesinkontinens stomier, dränage eller andra konstgjorda kroppsöppningar RIK (ren intermittent kateterisering) sår Riskfaktorer för karbapenemresistenta Acinetobacter och MBL-producerande Pseudomonas aeruginosa skada på hud/slemhinnebarriären: sår, eksem, andra hudlesioner kvarliggande katetrar som penetrerar hud/slemhinnor: CVK, KAD, dränage (PVK betraktas inte som en riskfaktor, den avlägsnas eller byts). stomier, dränage eller andra konstgjorda kroppsöppningar MRB – Vårdrutiner vid vård på sjukhus www.skane.se/vardhygien
© Copyright 2024