1. No category

ESBL-bildande tarmbakterier (ESBL-A och
VÅRDHYGIEN
ESBL-M)
Vårdrutiner vid vård på sjukhus
Utarbetad av: Vårdhygien i Skåne, Smittskydd Skåne,
Infektionsklinikerna i Skåne
Godkänd av: E Melander
Datum: 2015-10-26
Ersätter 2014-01-28
Sida 1 (3)
ESBL-bildande bakterier (extended spektrum betalaktamaser)
Resistens mot betalaktamantibiotika som penicilliner (ex. piperacillin/tazobactam), cefalosporiner (ex. cefotaxim). Ofta
kombinerad resistens mot flera urinvägsantibiotika.
Bakterier Enterobacteriaceae, vanligtvis E.coli, Klebsiella pneumoniae, Proteus mirabilis, även Salmonella och Shigella
Infektioner Vanligast är urinvägsinfektion och sepsis.
Bärarskap Bakterierna ingår den normala tarmfloran och kan också kolonisera sår och katetrar.
Uppföljning Ny provtagning kan göras vid behov, exempelvis vid ny vårdepisod. Någon säker definition för att avskriva ett
bärarskap finns ännu inte.
Smittväg Kontaktsmitta i vården via händer och föremål som kontaminerats. Även fekal-oral smitta samt via vatten och
livsmedel. Troligen ett stort antal friska bärare i befolkningen utan uppenbar smittväg. Klebsiella kan orsaka
sjukhusutbrott.
Smittskyddslag anger anmälningspliktig från laboratorier. Smittskyddsblad med patientinformation och läkarinformation.
Vid nyupptäckt ESBL ansvarar provtagande läkare för att informera patienten.
Journal Behandlande läkare ansvarar för att bärarskapet anges i journalen. Använd diagnoskoderna nedan. Märkning i
Melior under utropstecknet kan övervägas om bärarskapet bedöms utgöra risk för smittspridning i vården.
Åtgärdskoder: MRB-provtagning (AV028), isoleringsvård (DV091), ev vårdats utomlands (UV500)
Diagnoskoder: aktuell infektion (kod), bärarskap (Z22.3W), E.coli (B96.2) K.pneumoniae (B96.1), Proteus (B96.4) samt
betalaktamaser med utvidgat spektrum (U82.2)
Alla patienter har, enligt hälso- och sjukvårdslagen, rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och
omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte förhindras eller fördröjas på grund av ESBL-bildande
bakterier.
Riskfaktorer för smittspridning
Riskfaktorer för smittspridning kan variera för olika patienter och situationer men är störst vid

diarré

urin- och faecesinkontinens

stomier, dränage eller andra konstgjorda kroppsöppningar

KAD/RIK (ren intermittent kateterisering)

sår
Vårdrumsplacering


All vård sker i första hand på egen klinik.
Vårdrumsplaceringen grundas på patientens riskfaktorer samt på bakteriens smittrisk.
Definition av vårdnivå



Isoleringsvård innebär att patienten vistas på rummet med stängd dörr.
Enkelrumsvård med egen toalett och helst egen dusch. Vistelse i gemensamma utrymmen kan övervägas, om
patienten kan tillämpa god handhygien.
Samvård med andra patienter. På grund av rådande brist på enkelrum samt det faktum att en betydande del av
befolkningen är okända bärare av ESBL i tarmen, tillåts patienter med minimal smittspridningsrisk att dela rum
med andra patienter.
Kontakta Vårdhygien dagtid eller infektionskliniken jourtid för hjälp med bedömning.
ESBL-bildande tarmbakterier (ESBL-A och
ESBL-M) – Vårdrutiner vid vård på sjukhus
www.skane.se/vardhygien
Bakterieart
Klebsiella
pneumoniae
E.coli
Proteus
mirabilis
Isoleringsvård
Enkelrumsvård
med egen toalett
Patienter med läckande
riskfaktorer
 diarré
 faecesinkontinens
 svårkontrollerade läckage från
urin, sår, dränage, stomier eller
andra konstgjorda
kroppsöppningar
Patienter utan riskfaktorer
Patienter med riskfaktorer under
kontroll
 väl täckta sår, dränage, stomier
eller andra konstgjorda
kroppsöppningar
 välfungerande inkontinensskydd
vid urininkontinens
 KAD/RIK
 Patienter som inte kan tillämpa
god handhygien (oberoende av
riskfaktorer)
Patienter med läckande
riskfaktorer
 diarré
 faecesinkontinens
 svårkontrollerade läckage från
urin, sår, dränage, stomier eller
andra konstgjorda
kroppsöppningar
Samvård
(ordinarie vård- och städrutiner)
Patienter utan riskfaktorer
Patienter med riskfaktorer under
kontroll
 väl täckta sår, stomier eller
andra konstgjorda
kroppsöppningar
 välfungerande inkontinensskydd
vid urininkontinens
 KAD/RIK
Provtagning
Vid nyupptäckt ESBL under pågående vårdtillfälle tas kompletterande prov enligt nedan. För att få ökad kunskap om
bärarskapets längd rekommenderas ny ESBL-provtagning från faeces i samband med ny vårdepisod. Även om ESBLproducerande bakterier inte kan påvisas i ett prov kan de identifieras på nytt, till exempel efter antibiotikabehandling.
Använd remissen Multiresistenta bakterier/Hygien och fråga efter ESBL. Provtagningsinstruktioner.
Ta prover från

rektum med faeces synligt på pinnen (eSwab rosa kork)

sår, dränage, stomier och andra konstgjorda kroppsöppningar (eSwab rosa kork)

KAD-urin (sterilt plaströr)
Vårdrutiner vid samvård
Tillämpa ordinarie vård- och städrutiner
Vårdrutiner vid isolerings- och enkelrumsvård
Hygienrutiner för personal

Tillämpa basala hygienrutiner.
Hygienrutiner för patient
 Byt patientkläder och renbädda sängen en gång per dygn samt vid behov.
 Patienten bör alltid tillämpa noggrann handdesinfektion.
Besökare

Informera och instruera besökare om vikten av god handdesinfektion.

Besökare till patienter som isoleringsvårdas hänvisas till patientens vårdrum och bör inte vistas i allmänna
patientutrymmen.
Material

Begränsa förrådsmängden på rummet.

Flergångsmaterial desinfekteras i disk-/spoldesinfektor.

Värmekänsligt material avtorkas med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider.
ESBL-bildande tarmbakterier (ESBL-A och
ESBL-M) – Vårdrutiner vid vård på sjukhus
www.skane.se/vardhygien
Måltider

Patienter som isoleringsvårdas serveras måltiderna på rummet. Porslin, bestick och bricka placeras i diskmaskin
och diskas på sedvanligt sätt alternativ placeras i returnerade brickvagn.

Patienter som enkelrumsvårdas kan äta i gemensam matsal, förutsatt att patienten kan tillämpa god handhygien.
Maten serveras av personal.
Tvätt och Avfall

Tvättsäcken försluts på rummet och skickas som vanlig tvätt.

Soppåsen försluts på rummet och skickas som vanligt avfall.
Städning
Daglig städning

Vårdrum, toalett och duschutrymmen städas dagligen med noggrann mekanisk rengöring. Till ytor och utrustning
används alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Var noggrann med tagytor.

Punktdesinfektera med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider om spill av kroppsvätskor förekommit.

Golv städas med fuktig metod. Städutrustning desinfekteras efter varje användning.

Då gemensam dusch används, städas den med desinfektionsmedel (Gigasept Instru AF 2 % eller Virkon 1 %).
Slutlig städning

Vårdrummet smittstädas med desinfektionsmedel.

Oanvänt material för engångsbruk som förvarats inne hos patienten kasseras.

Oanvänd tvätt som förvarats inne hos patienten skickas till tvätt.
Undersökning eller behandling vid mottagning/enhet på sjukhuset
Alla patienter har, enligt hälso- och sjukvårdslagen, rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och
omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte förhindras eller fördröjas på grund av ESBL-bildande
bakterier.
Remitterande enhet

Underrätta mottagande enhet i förväg.

Byt till rena patientkläder.

Täck sår och töm urin-, stomi- och dränagepåse.

Renbädda sängen.

Låt patienten desinfektera händerna.
Mottagande enhet
A. Ordinarie vård- och städrutiner gäller för patienter utan riskfaktorer samt patienter med riskfaktorer under kontroll som
vältäckta sår, stomier, andra konstgjorda kroppsöppningar samt KAD/RIK.
B. Särskilda vård- och städrutiner gäller för patienter med läckande riskfaktorer som diarré, urin-/faecesinkontinens,
läckage från sår, dränage, stomier eller andra konstgjorda öppningar.


Minimera mängden sjukvårdsmaterial som förvaras öppet i rummet.
Låt patienten gå direkt in på undersökningsrummet och inte vistas i väntrummet. Patienten bör tillämpa noggrann
handdesinfektion.

Tillämpa basala hygienrutiner.

Punktdesinfektera med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider om spill av kroppsvätskor förekommit.
Vid stora spill på golvet desinfekteras det med Gigasept Instru AF 2 % eller Virkon 1 %. Desinfektera därefter
städutrustningen.

Tvättsäcken försluts i undersökningsrummet och skickas sedan som vanlig tvätt.

Soppåsen försluts på rummet och skickas som vanligt avfall.

Efter besöket torkas undersökningsrummets horisontella ytor och utrustning av med alkoholbaserat
ytdesinfektionsmedel med tensider. Detta gäller även toaletter, om de använts av patienten.
Kontakta Vårdhygien dagtid eller infektionskliniken jourtid vid frågor.
Utskrivning till annan vårdenhet
Då patient med ESBL-A och -M-bildande bakterier överförs till annan klinik/sjukhus/vårdinrättning ska denna i förväg
underrättas om ESBL-bärarskapet. Vid utskrivning till kommunal vård och omsorg ska omvårdnadsansvarig sjuksköterska
delges information om bärarskapet så snart det upptäcks och i god tid innan patienten skrivs ut. Vårdplaneringen ägnas
speciell uppmärksamhet, se MRB i kommunal vård.
ESBL-bildande tarmbakterier (ESBL-A och
ESBL-M) – Vårdrutiner vid vård på sjukhus
www.skane.se/vardhygien