1. No category

141
Byggnadsstyrelsens
rapporter
1979-06
Systemhandlingar del0
Kommentarer
Del 0. Kommentarer
_NMWMM
X
t-
Del 1. Allmän redovisning
su>
Wt
Del 2. Teknisk redovisning
BESKRIVNING
wz
I
-I-
a
-1
Del 3. Kalkylredovisning
lJ/I
Del 4. Inredningsredovisning
c
Byggnadsstyrelsens
1:2
9
19
25:2
32
34
40
40 E
51
54
60
64
64 E
65
73
80
80 E
83
84
86
87
88
91
94
96
101
104
106
108
109
111
112
115
116
117
118
126
127
128
129
130
131
132
136
137
138
139:2
140
143
rapporter
KBS-normaldragskåp
Provning av dragskåpsventilation
BZ-metodens användning för beräkning av allmänbelysn
Utbyggnadsplaner
Nyttjare och fondförvaltarefunktionerna
inom byggproc
Lokaler för försöksdjur
Belysning i kontor
Office lighting
Laboratorieinredning
1 och 2
Utredning om elektromagnetisk
skärmning
Lokaler för tingsrätter
Flexibelt byggande
Sammandrag på engelska
Universitetsbibliotek
Miljöstudier av bostadsrum i slutna fångvårdsanstalter
Metodredovisning Linköpings högskola
Sammandrag på engelska
Projektredovisning
Linköpings högskola
Produktredovisning
Linköpings högskola
Y-skruven
Totalentreprenad 4. Redovisning Lövsta Bålsta
Inventering av tomtens/fastighetens
förutsättningar
Vägvisning
Inredning av lokaler för tingsrätter
Laboratorieblocket
Karolinska Institutet, projektrapport
Utredning och programmering inom byggnadsstyrelsen
Produktredovisning
Uppsala universitets biomedicinska
centrum (BMC)
Sittmöbel med skrivskiva
Filmning och fotografering av projektmodeller
Ramper för rörelsehindrade
Solavskärmning
Lokalisering, studier av stadsplanekonsekvenser
Norrköpingsupphandlingen
Arskostnader byggprodukter
Gastvättfilter
Hänvisningsskyltning
del 1 och 2
Planering av säkerhetsskydd i förvaltningsbyggnader
Parallella uppdrag
Tillkommande
programareor
Gårdar
Arbetsmiljönormer
Cykelparkering, dimensionering och utformning
Laboratorier, jämförelser av installationssystem
Städsynpunkter på byggnaders utformning
Markvärme
Redovisning av inredning
Projektkatalog
Lärosalar
Träskydd
Publikationerns
försäljs av LiberFörlag
samt Byggtjänstföretagen
Byggnadsstyrelsens
rapporter
ste
Kommentarer
BESKRIVNO
an lin ar
141
1979- 06
el
Byggnadsstyrelsens rapporter
1:2
9
19
25:2
32
34
40
40 E
51
54
60
64
64 E
65
73
80
80 E
83
84
86
87
88
91
94
96
101
104
106
108
109
111
112
115
116
117
118
126
127
128
129
130
131
132
136
137
138
139:2
140
143
KBS-normaldragskåp
Provning av dragskåpsvenUlation
BZ-metodens
användning för beräkning av allmänbelysning
Utbyggnadsplaner
Nyttjare och fondförvaltarefunktionerna
inom byggprocessen
Lokaler för försöksdjur
Belysning i kontor
Office lighting
Laboratorieinredning
l och 2
Utredning om elektromagnetisk
skärmning
Lokaler för tingsrätter
Flexibelt byggande
Sammandrag på engelska
Universitetsbibliotek
Miljöstudier av bostadsrum i slutna fångvårdsanstalter
Metodredovisning Linköpings högskola
Sammandrag på engelska
Projektredovisning
Linköpings högskola
Produktredovisning
Linköpings högskola
Y-skruven
Totalentreprenad
4. Redovisning Lövsta Bålsta
Inventering av tomtens/fastighetens
förutsättningar
Vägvisning
Inredning av lokaler för tingsrätter
Laboratorieblocket
Karolinska Institutet, projektrapport
Utredning och programmering inom byggnadsstyrelsen
Produktredovisning
Uppsala universitets biomedicinska
centrum (BMC)
Sittmöbel med skrivskiva
Filmning och fotografering av projektmodeller
Ramper för rörelsehindrade
Solavskärmning
Lokalisering, studier av stadsplanekonsekvenser
Norrköpingsupphandlingen
Årskostnader byggprodukter
Gastvättfilter
Hänvisningsskyltning
del 1 och 2
Planering av säkerhetsskydd i förvaltningsbyggnader
Parallella uppdrag
Tillkommande
programareor
Gårdar
Arbetsmiljönormer
Cykelparkering, dimensionering och utformning
Laboratorier, jämförelser av installationssystem
Städsynpunkter på byggnaders utformning
Markvärme
Redovisning av inredning
Projektkatalog
Lärosalar
Träskydd
Publikationerns
försäljs av LiberFörlag
samt Byggtjänstföretagen
juni
apr
dec
mars
dec
mars
febr
febr
maj
mars
febr
dec
dec
febr
maj
mars
mars
juni
febr
apr
mars
mars
nov
juni
nov
okt
68
67
67
78
68
69
71
71
73
72
71
70
70
74
73
72
73
71
72
72
73
72
72
72
72
74
sept
okt
dec
nov
mars
nov
apr
okt
apr
mars
nov
jan
febr
apr
dec
aug
mars
okt
nov
dec
nov
apr
a'pr
74
73
73
73
74
73
74
74
75
75
76
76
76
79
76
76
76
76
76
76
78
78
79
SYSTEMHANDLINGAR
BYGGNADSSTYRELSENS RAPPORTER 141
Rapporten har utarbetats av Tekniska byrån
med Björn Tegner som projektledare
Konsult har varit C Tärnvall/Thalen
& Hällerstam
1979-06
á
KBS
rapport
Del 0
Februari
141
1979
Rapporten
består
av fem delar
SYSTEMHANDLINGAR
Del
0
K o m m e n t a r e r
Innehåll
Sida
INLEDNING
1
0
GEMENSAMMA
KOMMENTARER
2
2
3
3
5
6
Tillämpning
Projekteringskostnader
Redigering
Sortering
Utförande
1
KOMMENTARER
TILL
ALLMÄN
2
KOMMENTARER
TILL
TEKNISK
REDOVISNING
REDOVISNING
11
12
15
16
17
Husunderb
1 Mark
9 Övrigt
19
20
20
18
nad
21
22
26
29
32
nad
3 Hus
5 VVS,
6 E1
VA
7 Transport
8 Styrning,
KOMMENTARER
TILL
Allmänt
Byggkalkyl
VVS-kalkyl
E1-kalkyl
Kalkyl
för
4
11
Markb
nad
1 Mark
5 VVS, VA
6 El
8 Styrning,
övervakning
9 Övrigt
(Rivning)
Husb
3
7
KOMMENTARER
TILL
övervakning
KALKYLREDOVISNING
styrning,
övervakning
INREDNINGSREDOVISNINGEN
33
35
35
37
41
43
47
49
á
3
INLEDNING
KBS anvisning
7:2 "Projekteringsanvisningar
1975"
har tillämpats
för projekt
som började
projekteras
efter
1 juli
1975.
Ett
av de nya avsnitten
i denna
anvisning
omfattar
föreskrifter
för redovisning
av
systemhandlingar,
SH. Det har visat sig önskvärt
att få ett projekt,
som redovisats
enligt dessa föreskrifter.
Denna rapport
utgörs av ett exempel
på en redovisving, utförd enligt KBS anvisning
72
med kommentarer. Den kommenterade
texten och exemplet
är uppdelat i
- Allmän
redovisning
Teknisk
redovisning
Kalkylredovisning
Inredningsredovisning
Rapporten
är avsedd att utgöra underlag
för en enhetlig redovisning
av systemhandlingar,
SH. Den ger
exempel på godtagbar
redovisning
för brukares
och
myndigheters
granskning,
för projektledningens
granskning,
och däri ingående teknisk grandkning
och kalkylgranskning.
Vissa
av kommentarerna
betas i anvisning
är avsedda
att
senare
inar-
7:2.
utgör en bearbetning
av en systemhandling,
avseende ett aktuellt projekt inom ett universitetsområde. L projektet ingår lokaler för kontor, laboExemplet
ratorier
speciella
Exemplet
och undervisning
samt verkstadslokaler
och
lokaler
som klimatrum
och skärmade
rum.
icke
ar ett komplicerat
projekt
med delvis
normerbara lokaler med tekniska anläggningar som
fordrat
en omfattande
redovisning
för att projektet
skall bli kalkylerbart.
Rapport
141 har utarbetats
av tekniska byråns facksektioner,
byggnadsbyråns
kalkylsektion
samt inredningssektionen
. Frågor och synpunkter
på rapporten
kan framföras
dessa
sektioner.
till
Ut ivnin
KBS rapport
141 utges i fem delar enligt följande:
Del
0
Kommentarer
"
1
Exempel.
Allmän
2
Exempel.
Teknisk
3
Exempel.
Kalkylredovisning
4
Exempel.
Inredningsredovisning
"
Ritningarna
i del
skäl förminskade.
till
2 och
del
1-4
redovisning
redovisning
4 är av utgivningsteknis.ka
2
0
GENIENS
Tilläm
KOMMENTARER
fin
De övergripande
kraven på redovisning
lingar finns angivna
i KBS anvisning
av systemhand7:2
"Systeannhandlingar,
SH, skall redovisa projektets
uppbyggnad och ekonomi i dess väsentliga drag.
Redovisningen skall översiktligt beskriva:
- dimensionerande förutsättningar
- arkitektonisk gestaltning
- uppbyggnad av de tekniska huvudsystemet med sina
gränser
och samband
- anv"
' gs- och föråndringsmöjligheter nid motiveringar och konsekvenser av valda utföranden och
material
- avvikelser från normal utformning och standard,
speciella förfaranden vid tillverkning och montage."
Byggnadsstyrelsens
produktion
omfattar
projekt
av varierande
svårighetsgrad
och storlek.
För att kunna ge
exempel
på redovisning
av olika tekniska
anläggningar
och system har ett projekt valts som innehåller
lokaler av flera olika typer och med speciella
krav på
försörjning.
Hade ett projekt
valts som endast omfattat en typ av lokaler
och med lokaler
utan speciella
krav på teknisk
försörjning,
t ex en kontorsbyggnad,
hade redovisningsexemplet
fått en annan och enklare
utformning.
Det valda projektet
har inneburit,
att redovisningen
av vissa komplicerade
tekniska
delar fått
ske med stor noggrannhet.
Tillämpningen
av denna rapport
får således
avgöras
från fall till fall och är beroende
av om projekteringen avser "lätta" , ofta förekommande
lokaler,
d v s
normerbara
lokaler med befintlig
kostnadsstatistik,
eller "svåra ", ovanliga
lokaler . Det redovisade.pro-
jektet som ingår i rapporten
ett
exempel
på godtagbart
får betraktas
utförande
endast som
av systemhandlin-
gar.
Anvisning
7:2 och denna rapport
avser projekt
> 2 milj
kronor.
För projekt
< 2 milj kr upprättas
normalt
inga
särskilda
systemhandlingar
utan planer,
fasader och
sektioner
får tillsammans
med en allmän orientering
utgöra underlag
för anmälan
till byggnadsnämnd
och för
formellt
samråd med lokalbrukare.
Exemplet
redovisar
ett nybyggnadsprojekt
. Vid ett ombyggnadsprojekt
tillkommer
bl a redovisning
av befintliga konstruktioners
standard
och kondition
samt förslag till åtgärder
vid oförändrad
eller ny funktion.
Exemplet
redovisar
vidare
ett
projekt
för
vilket
bygg-
3
nadsstyrelsen
Redovisningen
svarar för .inredningsprojekteringen.
av inredning
sker i del 4. I del 1,
har dock
1.7 "Rummen och inredningen",
avsnittet
viss inredningsredovisning
skett tillsammans
med
redovisning
av ytskikt
och installationer
för att
ge brukarna
en fullständig,
rumsvis, redovisning.
I projekt,
där styrelsen
inte svarar
för inredningen, bör inredningsprojekteringen
i huvudsak
redo-
visas på motsvarande
sätt.
Exemplet utgår från ett verkligt projekt och
visar en godf'agbar omfattning och letal erin sniva för s y stemhandlin gar till detta proj ekt.
I exemplet redovisade material, dimensioner,
utföranden och tekniska lösningar får inte
betraktas som ..byggnadsstyrelsens standard.
Projekteringskostnader
Kostnader
för projektering
av systemhandlingar
bör
beräknas
till 20-25 % av total projekteringskostnad. Den högre procentangivelsen
avser komplicerade projekt.
Redigerin
En
systemhandling
Del 1
Del
Del
Del
2
3
4
Normalt
uppdelas
Allmän
i
fyradelar:
redovisning
Teknisk
redovisning
Kalkylredovisning
Inredningsredovisning
bör
delarna
niska redovisningen
bindas
enligt
figur
1. Den
skall alltid distribueras
tek-
till-
sammans med den allmänna
redovisningen
och dessa
två delar kan då vara sammanbundna.
Den allmänna
redovisningen,
utgiven
som separat
häfte,
är i första hand avsedd
för brukarens
granskning.
Varje separat utgiven
del skall inledas
med
- Försättsbl a d
- Innehållsförteckning
del 1-4 (sida 01, 02, iexemplet)
- Ritningsförteckning
04,
i exempdel
1-4
(sida
03,
let)
- Projektorganisation
(sida 05 i exemplet)
Dessa första sidor skall vara gemensamma
för samtliga delar.
Beskrivningar
får
framställas
med
dubbelsidigt
tryck.
GRANSKNING
SYSTEMHANDLINGENSDELAR
Byggnadsprojekt . Inredn.projekt
DEL 1. ALLMÄN REDOVISNING
- pro jektl elni ng
- projektledning
brukare m.fl.
- brukare m.fl.
i
DEL 1. ALLMÄN REDOVISNING
DEL 2. TEKNISK REDOVISNING
beskrivning
ritningar
pro j ektl edn i ng
teknisk gransk-
- pro j ektl edn i ng
(för kännedom)
ning
kalkylgranskn.
R
.,.. ,...
..,
•
'T%7.kw111(
Y,,1
v+«M.ir,';t.
T.
VINRtM.
(för kännedom)
„'N
i
{lli
I i il
Nus +</
N ccyrs,ola4
tua, t"e
AFL
f
I
I
DEL 3. KALKYLREDOVISNING
- pro j ektl edn i ng
- kalkylgranskn.
- teknisk
gransk
ni ng (för kän-
nedom)
DEL 4. INREDNINGSREDOVISNING
projektledning
- projektledning
brukare
- brukare
- teknisk granskning
- kalkylering
Fi ur
1
Indelning
av SH för
granskning
5
Ritningar,
tillhörande
den tekniska
redovisningen,
skall redovisas
i. skala lika original . Den allmänna
redovisningens ritningar skall alltid vara förmins-
kade till A4-höjd.
Sorterin
Sorteringen
av innehållet
sker
enligt
följande
hu-
enligt
BSAB-
vuduppdelning:
- MARKBYGGNAD
HUSUNDERBYGGNAD
- HUSBYGGNAD
- INREDNING
- UTRUSTNING
Inom huvudgrupperna
sker en uppdelning
systemets
produkttabell
2:'
- MARKBYGGNAD
1
Mark
5
6
VVS,
El
VA
8
Styrning,
övervakning
9
övrigt
(Rivning
av befintlig
- HUSUNDERBYGGNAD
1
Mark
- HUSBYGGNAD
3 Hus
5
VVS, VA
6 El
7
8
9
Transport
Styrning,
övrigt
byggnad)
övervakning
INREDNING
UTRUSTNING
har lagts som
för styrning,
övervakning
Anläggningar
tidigare
grupp 8. Under denna grupp, har styrelsen
placerat
inredning.
Inredning
har förts till grupp
4.
Rum/utrymmen
i den allmänna
redovisningen
och i den
tekniska
redovisningens
rumsbeskrivning
har sorterats
huvudgrupper
enligt nedan:
- kommunikationsutrymmen
- arbetsutrymmen
- personalutrymmen
-
driftutrymmen
För
att
särskilja
de olika
papperskulörer
användas
- 0 Allmän redovisning
fackgrupperna
enligt följande:
vitt papper
- 1 Mark
grönt
"
- 3 Hus
- 4 Inredning
blått
vitt
"
"
- 5 VVS,
gult
"
rött
grått
"
"
VA
- 6 El, 7 Transport
- 8 Styrning, övervakning
kan
olika
6
För
3 Hus
är i redovisningen
en uppdelning
gjord
i:
- Basbyggnad
- Rum/Lokaler
För installationer
gjorts.
har
motsvarande
uppdelning
inte
Utförande
Redovisning
av systemhandlingar
innebär
en "kontrollstation"/ett
granskningstillfälle
under projekteringsprocessen.
Systemhandlingar
är i. mindre
grad
avsedda
att redigeras
och utföras
i form av en sammanhållen,
"elegant"
överarbetad
presentation
som
markerar
ett avgränsat
redovisningssteg
i projekteringsprocessen.
Handlingarna
förutsätts
till större
del kunna tas från den löpande projekteringen
och
bör, efter det att beslut
fattats om fortsatt
projektering,
utgöra underlag
för eller kunna vidarebearbetas
som bygghandlingar.
Det förutsätts
dock att
resp fack är samordnade
och att redovisningen
innehållsmässigt
ligger på samma nivå.
Kopior av tydliga
blyertsritningar
godtas.
Text på
ritningar
behöver
inte vara utförda
med mall eller
maskin.
Utförandet
av handlingarna
skall vara avpassat till de olika kategorier
av läsare som granskar
eller informeras
av systemhandlingarna,
jmf figur 1.
Den allmänna
redovisningen
skall kunna
tekniskt
inte sakkunniga
personer.
Planritningar
ningen
tillhörande
förutsätts
den
vara utförda
läsas
tekniska
redovis----------------
på underlag
transparenta
ritningar.
Ritningar
bör vara
direkt av konstruktör
och får vara utförda
skissmässigt
av
utförda
på ett
maner.
I kalkylredovisninn
ning
av
godtas handskriven
på kalkylblanketter,
redovis-
sammanställningsblad
skall dock vara maskinskrivna.
- Inredninsredovisningen
niskt
icke
sakkunniga
skall kunna
personer.
läsas av tek-
I kalkylredovis-
ningen upptagna produkter skall redovisa
nadsnivåer och ej slutligt produktval.
kost-
7
1
KOMMENTARER TILL
ALLMÄN REDOVISNING
Allmänt
Redovisningens
omfattning
och utförande
skall anpassas till projektets
storlek och svårighetsgrad.
Omfattningen
skall innan projekteringen
påbörjas
diskuteras
och godkännas
av projektledaren.
Exemplet utsår från ett verkligt p rojekt
ro'ekto och
visar en godtagbar omfattning och
förs ystemhandlingar till detta projekt. °
1 exemplet redovisade material , dimensioner,
utföranden och tekniska lösningar får inte.
betraktas som ..byggnadsstyrelsens standard.
Den allmänna
redovisningen
skrivning
av projektet
och
att den kan förstås
utgör
skall
en översiktlig
vara utformad
av en inte tekniskt
beså
sakkunnig
person.
Redovisningen
vänder
sig till
- brukarna
för deras granskning
och information;
redovisningen
utgör en sammanfattad
dokumentation
av de beslut och de val som successivt
har fattats
i samråd med brukarna
under systemhandlingsprojekteringen
- tekniskt
granskande
personal
inom byggherreorganisationen
och inom kommunala
och statliga
myndigheter, vilka använder
den allmänna
redovisningen
för att snabbt få en överblick
av projektets
omfattning
och utformning
- övriga berörda
för deras information
Anmälan
till byggnadsnämnd
enligt BS 66 § sker normalt i början
av bygghandlingsprojekteringen
på underlag av den allmänna
redovisningens
ritningar,
kompletterade
med bl a VA redovisning.
Beskrivning
Den allmänna
tureras
enligt
.1
PROJEKTETS
redovisningens
följande:
beskrivning
kan
struk-
BAKGRUND
Data beträffande
tidigare
beslut
och byggnadsprogram
med uppgifter
huvudinriktning,
antål anställda,
om lokalprogram
om verksamhetens
studerande
etc,
data om regeringens
lig tidpian.
.2
BRUKARENS
projekteringsuppdrag,
översikt-
VERKSAMHET
översiktlig beskrivning av brukarens verksamhet och
organisation.
Översiktlig
beskrivning
av fastighetstjänstens
drift-
organisation.
.3
OMGIVNINGEN
Beskrivning
nadernas
av omgivningen
kring
sättningar,
trafikförsörjning,
service,
rekreationsmöjligheter
.4
bebyggelsen,
läge, fastighetsförhållanden,
bygg-
miljöförut-
tillgänglig
etc.
kommunal
MARKBYGGNADEN
översiktlig
beskrivning
av:
- Mark- och grundförhållanden
- Planförhållanden
och utbyggnadsmöjligheter
- Natur-,
kultur-,
fornminnen;
störningar,
hinder
- Markdisposition
gång- och körvägar,
angöring,
lastplatser,
parkering
entreer, gårdar
vegetation,
grönytor
rekreation,
motion
handikappanpassning
- Teknisk
försörjning
vatten,
spillvatten,
värme,
kraft
etc
regnvatten
gas
ytterbelysning
teletekniska
.5
anläggningar
etc
HUSBYGGNADEN
översiktlig beskrivning av:
- Bebyggelsens utformning, anpassning
ningen
- Entreer,
-
kommunikationer,
hissar,
till omgiv-
transportanord-
ningar
Zonindelning, modulnät
Grundläggning,
stomme, stomkomplettering
Fasader, yttertak
Fönster, undertak, speciella anordningar
Teknisk
försörjning
- Rumsklimat
- Belysning
- Mediaförsörjning
- Teletekniska
anläggningar
9
.6
BESKRIVNING
AV VISSA
FUNKTIONER
Redovisning
av hur byggnaden
har anpassats
vissa av brukarens
och fastighetstjänstens
heter,
t ex:
- Transporter,
tillgänglighet,
samband
- Hänvisning,
skyltning
till
verksam-
- Besökande
- Omklädnad
för personal,
vilrum,
pausrum,
hälsovård
- Mathållning
- Vaktmästeri
- Säkerhetsskydd,
bevakning,
låsning
Brandskydd,
nödbelysning,
larm
- Avfallshantering
- Drift och underhåll,
markbyggnad
markanläggningens
"slutliga"
utseende
samt skötsel
och underhåll
på lång sikt,
årligen
återkommande
skötselinsatser
vad gäller
markanläggningen
totalt,
kringbyggda
gårdar etc,
snöröjning
och halkbekämpning,
skötsel
av yttre VA-anläggningar,
skötsel
av andra speciella anordningar på tomtmark,
för markskötsel,
förvaring
av lös inredutrymmen
ning och utrustning
etc
Drift och underhåll,
husbyggnad
städning,
fönstertvätt
fasadunderhåll,
ytskikt
skötsel
av VVS-anläggningar
skötsel
av El-anläggningar
utrymmen
för
fastighetstjänsten
.7
RUMMEN OCH INREDNINGEN
Beskrivning
av typrum och vissa för verksamheten
speciella
rum med redovisning
av:
- Allmänt
- Rumsavgränsningar
l j udkrav
öppningar
ytskikt
- Klimat
luftbehandling
belysning
- Media
vatten,
avlopp
gas,
tryckluft
eluttag
tele
- Inredning
- Utrustning
.8
REDOVISNING
AV AREOR
OCH
VOLYM
- Markbyggnad;
inkl redovisning
av bil-parkeringsplatser
i garage eller på mark samt cykelparkeringsplatser
i eller utanför
byggnader
med eller
utan tak
- Husbyggnad;
inkl redovisning
av utnyttjande
tal
10
. 9
REDOVISNING
AV
PRQGPAM iNDRINGAR,
SAMRÅD,
DIS-
PENSER
.10 PROJEKTTIDPLAN
Redovisas
på KBS
blankett
332
"Projekttidplan"
Ritningar
I den allmänna
arkitektritningar
redovisningen
ingår
(LA, A, IA) :
bl
a följande
Situationsplan
Våningsplaner
Fasader,
sektioner
Perspektiv
Inredningsexempel
Ritningar
skall vara utförda
så att
efter förminskning
till A4-höjd.
de är
läsbara
Uppgift
om att speciella
krav tillgodosetts
kan
anges på våningsplanerna,
t ex redovisning
av
brandceller,
utrymningsvägar,
ljudisolering.
Exteriöroch interiörperspektiv
kan redovisas
antingen på separata
ritningar
eller i beskrivningen.
Övrig
Fotografisk
redovisning
redovisnin
redovisning,
utförs efter
modeller,
särskilda
speciell
direktiv.
brukar-
11
2
KOMMENTARER
TILL
TEKNISK
REDOVISNING
Allmänt
MARKBYGGNAD
Redovisningens
omfattning
och utförande
skall anpassas
till projektets
storlek
och svårighetsgrad.
Omfattningen
skall innan projekteringen
påbörjas
diskuteras
och godkännas
av projektledaren.
Exemplet utgår från ett verkligt p rojekt. och
visar en godtagbar omfattning och letal eringstilf detta projekt.
niva för ssystemhandlingar
Y
I exemplet redovisade material , dimensioner,
utföranden och tekniska lösningar far inte
betraktas som .byggnadsstyrelsens standard.
Under
markbyggnad
redovisas
alla åtgärder
i och på mark utanför
byggnad
anläggningar
såsom takträdgårdar,
över- och underbyggda
gårdar på byggnadskonstruktionen
ytskikt
i arkader
och portgångar
avverkning,
röjning,
avtagning
av vegetationstäcke och/eller
matjord
för hela tomten/området
speciella
åtgärder
under produktionstiden
t ex åtgärder
för trafikomläggningar,
provisorisk
panncentral
Schakt och återfyllning
under husunderbyggnad.
för
husbyggnad
redovisas
Gårdar med många detaljer,
ytor med speciella
mönsterbeläggningar,
komplexa
ledningskorsningar
och
liknande
redovisas
med delplaner
i större skala.
12
1 MARK
Be'skrivn'
Den tekniska
beskrivningen
har sorterats
enl BSABsystemet,
produkttabell
2.
T omedelbar
anslutning
till beskrivningen
redovisas
en sammanställning
av schakt och fyllning
för såväl
mark- som husunderbyggnad.
Aterställningsarbeten
redovisas på samma sätt som
i varje avsnitt.
nyproduktion
För
att
få överensstämmelse
rivningen
ha i huvudsak
1
MARK
10/0/
KOMPLEX
Sammanfattning
med
kalkylen
följande
av rådande
mark-
bör
besk-
sortering:
grundförhållande
och
Dessutom
redovisas
hjälparbeten,
flyttning,
rivning
av markanläggningar,
avverkning,
röjning
avtagande
av vegetationstäcke
m m, d v s det som i huvudsak
redovisas
i Mark-AMA
under B1 till B4.
Avverkning,
röjning,
avtagning
av vegetationstäcke
m m för hela tomten/området,
d v s inkl bebyggd
mark,
redovisas
11/0/
under markbyggnad.
UNDERBYGGNAD
Schakt,
KOMPLEX
fyllning,
Schakt
för
gång
dränering
och
körbana
m m för markanläggningar.
kulvertar
Schakt,
fyllning,
dränering,
grundförstärkning
för husbyggnad
redovisas
under Husunderbyggnad.
1`1/2/
UNDERBYGGNAD.
Underbyggnad
Schakt,
för
LEDNINGSMARK
5 VVS-VA
för
fyllning,
vatten-,
m m
ledningsbädd,
spillvatten-,
förstärkning
regnvattenledningar
etc
samt
värmekulvertar.
Underbyggnad
för
6 E1
Schakt,
fyllning,
skyddsanvisningar
transformatorer
etc
Underbyggnad
för
8 Styrning,
Schakt,fyllning
för
Kan
förekommer
då arbetena
visas under
6 EL.
kablar
för .ledningsnät,
övervakning
etc.
i ringa
omfattning
redo-
13
14/4./
BYGGD:
Trappor,
DELAR.
ramper,
KOMPLEX
murar,
Grundkonstruktion
husbyggnad
bassänger.
(av betong),
redovisas
spontning
etc
för
under Husunderbyggnad.
Redovisning av armeringsmängder
ingående i 14`
Byggda delar redovisas under 3 Hus i särskild sammanställning över samtliga armeringsmängder.
16/3/
ÖVERBYGGNADER.
Vägar,
planer,
Takträdgårdar
HARDGJORD
etc.
parkeringsytor
och
andra
MARK
gårdar
på byggnadskonstruk-
tion
16/4/
ÖVERBYGGNADER
. GRÖNGJORD
Gräs- och planteringsytor,
hållande
lager etc.
växtmaterialet
redovisas
delområdena
såsom gård,
MARK
matjord,
vegetation,
fukt-
i huvuddrag
för de olika
parkering,
entre.
Användes
speciella
växter,
rhododendron,
barrväxter,
liksom växter vars härdighet
kan ifrågasättas
eller
växter vars kvali e är över normal plantskolekvalite, skall detta anges och föreslagna
kvaliteer
specifiseras.
16/5/
ÖVERBYGGNADER.
NATURMARK
16/9/
ÖVERBYGGNADER.
ÖVRIGT
Kompletteringar
som funktionellt
hör
naden såsom kantstöd,
stopp-plankor,
fikmarkeringar.
18/0/
KOMPLETTERINGAR
Skyltar,
kar
etc.
cykelställ,
till överbyggavvisare,
tra-
. KOMPLEX
hägnader,
grindar.,
fasta
bän-
14
R i t n i n
ar
Markbyggnadsarbeten
skall normalt
skilda situationsplaner
för MARK,
Situationsplan
MARK
- tomten/områdets
skall
redovisas
med
VVS-VA och EL.
redovisa:
disposition
och
funktion
i huvud-
drag.
- det planerade
områdets
anpassning
till kommunens
mark, grannfastighet;
vid tillbyggnad
den resterande delen av tomten vad gäller disposition,
ytskikt och vegetation.
- fastighetseller tomtgräns
samt gräns för åtgärder, återställningsarbeten
etc.
- brandvägar.
Redovisningen
skall
kan förminskas
till
redovisningen,
dels
brukarinformation.
utföras
så att ritningen
dels
A4-höjd
och ingå i den allmänna
färgläggas
och användas
för
Blir situationsplanen
redovisande
markbyggnadsarbeten svårtolkad
av t ex alltför
omfattande
yt
skiktsarbeten,
utföres
en kompletteringsritning
redovisande
ytskikt,
höjdsättning,
kantstöd,
regnvattenbrunnar
etc.
Vid mer omfattande
projekt
med
omfattande
försörjningsåtgärder
redovisningen
av SH-handlingar
med
stor komplexitet
och
kan den normala
behöva kompletteras
- schaktritning
- beläggningsritning
- trafikplan
- planteringsritning
- kulvertplan redovisande
vertar etc.
gång- och transportkul-
15
5
vvs,
VA
.r
Den
l
v
tekniska
beskrivningen
met, produkttabell
5 VVs,
sorteras
enl
BSAB-syste-
2.
VA
50 KOMPLEX
Befintliga
delser
ledningssystem
och anläggningar,
förbin-
etc.
52 VATTEN,
Vatten,
AVLOPP
spillvatten,
regnvatten,
bevattningsanlägg-
ningar.
54 GAS, TRYCKLUFT
56
VÄRME
Värmekulvertar
ev markvärme
59 ÖVRIGT
Speciella
VVS-,
R i t n i n
VA
anläggningar
ar
Situationsplan
VA skall redovisa
befintliga
och nya
ledningssystem
och anläggningar,
höjder på förbindelsepunkter
och vattengångar,
strömningsriktningar
med angivande
av fall i o/oo.
Om läsbarheten
ej försämras
kan redovisningen
av
värmekulvert
läggas in på VA planen och ritningen.
benämnes
då situationsplan
VVS, VA.
I
speciella
fall
kan
den
normala
redovisningen
be-
höva kompletteras
med profilritningar
VA, detaljritningar
på ledningskorsningar,
separata
situationsplaner
VVS, redovisande
värmeförsörjning
etc.
16
6 EL
Beskx•iwfl
i•n
Den tekniska
beskrivningen
temet, produkttabell
2.
sorteras
enl
BSAB-sys-
6 EL
60 KOMPLEX
Kanalisation
samt för 62-64 gemensamma
62 STÄLLVERK,
I exemplet
åtgärder.
TRANSFORMATORER
har
ställverk
och
transformatorstation,
som ligger i en angränsande byggnad, redovisats
under markbyggnad.
Normalt
skall sådana anläggningar
redovisas
63 BELYSNING,
under
VÄRME,
Ytterbelysning,
64
Husbyggnad
6 EL.
MOTORDRIFT
bilvärmeuttag
etc.
TELE
Tele
- signalkablar
och
Åtgärder
i begränsad
vakningsanläggningar,
anläggningar.
omfattning
för
t ex gemensamt
styr- och överledningsnät.
Ritningar
Situationsplan
E1
skall
- Ev befintliga
ledningar
- Servisledning
- Inkommande
ledning
för
- Högspänningsledningar
sträckning
och
redovisas
och
ev
erf
åtgärder.
televerket
med spänning,
dimension,
förläggning.
- Lågspänningsledningar
med dimension, sträckning
och förläggning.
- Teleledningar med dimension, sträckning och förläggning
- Kabelgravar och skyddsrör. Dimension, sträckning.
Vem som utför.
- Ytterbelysning.
ning). Placering
framgå
av
Placering
och
typer
av belysningsstolpar
(i beskriv-
skall även
situationslan_mark.
För bedömning
av den utvändiga
belysningsmiljön
skall vidare
framgå angränsande
gatu- och parkbelysningar,
utvändiga
belysningar
för byggnad
etc.
- Bilvärmareuttag.
Placering
och typer
(i beskrivning)
.
- Ev markvärme.
- Signaler
från handikapparkeringsplatser.
Placering
och typer.
- Ev annan utrustning.
17
8 STYRNING,
ÖVERVAKNING
Beskrivnin
80
KOMPLEX
Beskrivning
av befintliga
anläggningar.
R i t n i n
Kan
nya
ledningar
och
ar
ej redovisning
separat
och
redovisning.
ske
på E1-ritning
utförs
en
18
9 ÖVRIGT
Rivning
av
Uppgift
om volym, material
Om
befintliga
så erfordras
Rivning
utföres
byggnader
nybyggnad.
och utförande.
särskild
av markanläggningar
Mark Komplex.
vid
rivningsplan.
redovisas
under
10/0/
19
HUS UNDE RBYGGNAD
Under Husunderbyggnad
redovisas
mark- och grundläggningsarbeten
som utförs
för husbyggnad.
Gräns mellan markbyggnad
och husunderbyggnad,
se
figur nedan.
Konstruktioner
och tekniska
lösningar,
som ej är
att betrakta
som normala
och ofta förekommande,
skall redovisas
särskilt
och så att utförandet
klart framgår.
Väsentligt
är att visa att föreslagna lösningar
är praktiskt
genomförbara.
Avverkning,
röjning
och avtagning
täcke och matjord
redovisas
under
Grundkonstruktioner
vertar
etc redovisas
för byggda delar på mark,
under Markbyggnad.
Sammanställning
av schakt och
markbyggnad
som husunderbyggnad
markbeskrivningen.
Sammanställning
tillsammans
med
av vegetationsMarkbyggnad.
av armering
redovisning
kul-
fyllning
för såväl
redovisas
sist i
och pålar redovisas
av armering
för hus.
Exemplet utgår från ett verkligt p rojekt och
visar en gy
odTagbar omfattning och letal eringsniva för systemhandlingar tji>'detta projekt.
1 exemplet redovisade material, dimensioner,
utföranden och tekniska lösningar far inte
betraktas som byggnadsstyrelsens
standard.
Markbyggnad -
/II
Husbyggnad
Markbyggnad
Ytskikt tillhör
markbY99nad
///I
r
i
Husunderbyggnad
Figur
Gräns mellan Markbyggnad,
Husunderbyggnad
Vegetations och
mat jordsavtagning
tillhör markbyggnad
Husbyggnad,
20
Beskrivfl
in
Beskrivningen skall omfatta mark- och grundläggningsarbeten för Hus och sorteras enligt BSABsystemets
produkttabell
överensstämmelse
2
Innehållet
med kalkylen
ordnas
så att
erhålls.
1 MARK
10/1/
KOMPLEX, - BEBYGGD
MARK
- markförhållanden,
stabilitet,
- grundläggningsprinciper
sättningar
- yt- och grundvatten
- markisolering
11/1/
UNDERBYGGNAD
, BEBYGGD
- schakt
- fyllning
- packning
dränering,
spolbrunnar,
- länshållning
MARK
självfall,
pumpning
- markförstärkning
- injektering
14/1/
BYGGDA
DELAR,
BEBYGGD
MARK
- byggnadsarbeten
under dräneringslager
nad som t ex grundplattor,
plintar,
murar,
grundbalkar
- sponter,
permanenta
till
pålar,
bygggrund-
- arbete under grundvattenytan
- grundförstärkningar
av bef bebyggelse
ar
Ritnin
Schematisk
vande
redovisning
av utförande,
terial,
av grundläggning
dimensioner,
grundpåkänning
- särskild
- sektioner
ma-
och dränering.
Normalt
kan redovisningen
Vid komplicerade
projekt
ningar erfordras
med angi-
schaktnivåer,
samlas på en ritning.
kan kompletterande
rit-
t ex:
schaktritning
för beräkning
av mängder
21
HUSEYGGNAD
3 HUS
Redovisningen
är uppdelad
i följande
delar:
- beskrivning basbyggnad
- rumsbeskrivning
- KBS
blankett
661,
Konstruktionsredovisning
(7 sidor)
- redovisning
av vissa
- överslagsberäkningar
- ritningar
mängder
(armering,
pålar)
(ej redovisade
i exemplet)
För att undvika
dubbelredovisningar,
för att minska
redovisningens
omfång och för att underlätta
revideringar
(och minska
felmöjligheterna)
bör hänvisningar ske mellan
de olika redovisningsdelarna.
Konstruktioner
och tekniska
lösningar,
som ej är
att betrakta
som normala
och ofta förekommande,
skall redovisas
särskilt
och så att utförandet
klart framgår.
Väsentligt
är att visa att föreslaggenomförbara.
na lösningar
är praktiskt
Exemplet utgår från ett verkligt projekt
pprojekt, och
visar en godtagbar omfattning och
förs systemhandlingar
tilt detta projekt.
Y
I exemplet redovisade material, dimensioner,
utföranden och tekniska lösningar får inte
standard.
betraktas som byggnadsstyrelsens
krivnin,
basb
nad
Redovisningen
skall innehålla
uppgifter
om material, utförande
och kvalitet
med huvudvikten lagd
på det som är väsentligt
för att ange standard
och
kostnad.
Byggnadsdelarna
redovisas
uppdelade
i
typer, t ex ytterväggstyper,
bjälklagstyper
etc.
Öppningar
redovisas
separat under varje byggnadsdel t ex ytterväggar,
öppningar.
Redovisningen
dukttabell
sorteras
2 och
skall
enligt BSAB-systemets
innehålla:
pro-
22
3 HUS
30/0/
KOMPLEX
Föreskrifter
som gäller
för
flera
materialoch varuföreskrifter
utförande
föreskrif
ter
kvalitetsfordringar
på färdiga
brandskydd
strålskydd
toleranser
dilatationer,
fogtätningar
rivning,
flyttning
färgsättning
Hänvisningar
byggnadsdelar.
konstruktioner
till
- konstruktionsredovisning
- rumsbeskrivning
30/3/
VÄGGAR
Redovisningen
skall
ske
uppdelad
under
rubriker:
Ytterväar
- väggtyper
över och under mark
- fasadpelare,
även indragna
InnerYL
_bärande
- väggtyper
- övrigt
invändigt
1YLJ
- väggtyper
- partier
- skärmväggar
- vikväggar
vertikalt
:cke_bärande
bärverk
följande
23
Under varje rubrik skall
liga delar omfatta:
redovisningen
i tillämp-
31 Stomme
32 Stomkompletteringar
33 Öppningar
- fönster,
fönsterdörrar,
partier,
ytterdörrar,
portar,
luckor etc
- garneringar,
kompletteringar,
solavskärmningar
34 Ytor utomhus
(36 Väggytor
30/5/
inomhus
redovisas
i Rumsbeskrivning)
BJÄLKLAG
Redovisningen
rubriker:
skall
ske
uppdelad
under
följande
Bälkla,_latsuten_beton
Bälkla,_förtillverkade_betonelement
Bälkla,_lättbeton
Bälkla,_stål
Bälkla,_trä
Under
delar
varje
omfatta:
rubrik
skall
redovisningen
31 Stomme
32 Stomkompletteringar
33 Öppningar:
lanterniner
etc
- luckor,
- garneringar,
kompletteringar
(34 Ytor utomhus,
35 Golvytor
inom
ytor inomhus
30/6/
i Rumsbeskrivning)
skall
uppdelad
ske
under
Trapporl_platsquten_betonq
,_förtillverkade
Trapor_stål
Trad
och
redovisas
37 Tak-
TRAPPOR
Redovisningen
rubriker
Traor
hus
i tillämpliga
or,_trä
_betonelement
följande
24
Under
delar
varje
omfatta:
rubrik
skall
redovisningen
i tillämpliga
31 Stomme
32 Stomkompletteringar
38 Rumskompletteringar
(34 Ytor utomhus,
och 35 Golvytor
inomhus
redovisas
i Rumsbeskrivning)
34/7/
YTTERTAK
Redovisningen
skall ske uppdelad
gångspunkt
från takets uppbyggnad
Yttertak
Under
delar
ty_1L_Yttertak_typ_2
varje rubrik
omfatta:
skall
i taktyper
med
och tätskikt
ut-
etc
redovisningen
i tillämpliga
31 Stomme
32 Stomkompletteringar
33 .Öppningar:
- luckor etc
- garneringar,
kompletteringar
34 Ytor utomhus
30/8/
HUSKOMPLETTERINGAR
Här redovisas
skärmtak,
räcken,
skärmar
etc som
Redovisningen
skall
lastkajer,
ramper,
balkonger,
ej redovisats
på annat ställe.
omfatta:
31 Stomme
32 Stomkompletteringar
34 Ytor utomhus
30/9/
ÖVRIGT
Målning
Invändig
målning
Utvändig
målning
redovisas
i Rumsbeskrivning
Bynadsarbeten_för_nstallationer
- schakt
och
fyllning
- rensgropar
- inspektionsluckor
- fundament
- ingjutningsgods
för
installationer
25
Rumsbeskrivning
Rumsbeskrivning
utförs för lokalzoner,
typrum och
speciella
rum. I tabellform
redovisas
sådana uppgifter om ytskikt,
socklar,
lister, rumskomplettering, målning
och skyltning
som är väsentliga
för
att ange standard
och kostnad.
Normalt
behöver
målningsbehandling
inte anges.
Följande
beteckningar
Golv
Socklar
Väggar
G
S
V
Tak
Övrigt
T
ö
används:
Konstruktionsredovisning
Utförs
på blankett
KHS
Redovisning
der
661.
av
Armering
redovisas
byggnadsdelar.
fördelad
Pålar redovisas
med antal
Hänvisning
skall ske till
Översla
t
mäng-
på kvaliteter
och
och total längd.
konstruktionsredovisning.
sberäkningar
överslagsberäkningar
till byggnadstekniska
R i
vissa
n
i
redovisas
efter
sektionen.
direkt
n g a r
Redovisningen
skall omfatta
plan- och sektionsritningar
Ritningarna
stomsystem,
anmodan
enkla och överskådliga
över bärande
stomme.
väsentliga
uppgifter
skall innehålla
material,
dimensioner,
huvudmått
och
om
utförande.
Byggnadsdelsinnehåll
redovisas
endast
för att förtydliga
teknisk
lösning i komplicerade
eller dimensionerande
snitt eller som underlag
för kostnadsberäkning.
På ritningarna
hänvisas
struktionsredovisning.
till
beskrivning
och
kon-
26
5
vvS, VA
Be.sk_rivning
Beskrivningen
uppdelas
i huvudgrupperna
52
54
55
55
56
VATTEN,
AVLOPP
GAS, TRYCKLUFT
KYLA R - Rörentreprenad
KYLA K - Kylentreprenad
VÄRME
57
LUFTBEHANDLING
Uppdelningen
av 55 KYLA i 55 Kyla R - Rörentreprenad och i 55 Kyla K - Kylentreprenad
är gjord mot
bakgrund
av normal entreprenadupphandling.
Exemplet
visar
niva
utgår från ett verkligt
en
godtagbar
omfattnlna
förs s ystemhandlingar
Y
projekt,
och
tilf detta
detal
och
erinas-
projekt.
1 exemplet redovisade material, dimensioner,
utförande
och tekniska lösningar får inte
betraktas som .,byggnadsstyrelsens standard.
Beskrivningen
redigeras
så att den
till den allmänna
upplysningsdelen
tive grupp i bygghandlingen.
kan överföras
under respek-
För att i största möjliga
utsträckning
erhålla
överensstämmelse
med kostnadskalkylens
uppställning skall beskrivningen
under respektive
grupp
uppställas
enligt nedan.
1 Teknisk
beskrivning
- Funktion
- Anslutningar
- Yttre försörjning
- Uppställningsplats
för apparater
- Vilka delar och/eller
utrustningar
sörjs
- Huvudsaklig
kanalisation
- Sakvaror
etc som ingår i annan del
2 Tekniska
data
- Dimensionerade
uteluftstillstånd
- Temperaturer
för värme och kyla
- Tryck i system /anslutningar
som
för-
(entreprenad)
27
3 Sakvaror
för,
px'o.duktion/behandling
etc
av
försör
-
j ande ned ez .
Värmeväxlare.
Pannor
- Kompressorer
- Luftbehandlingsaggregat
4 Sakvaror
för
- Värmare
konsumtion/nyttjande
av mediet
- Kylare
- Luftbehandlingsdon
5 Sakvaror
för distribution/omvandling
av 'mediet
- Pumpar
6 Lednings-/kanalmaterial
7 Lednings-/kanalisolering
För sakvaror
växlare,
kan
resp växlare
niska data.
för produktion/behandling,
t ex värmedet vara praktiskt
lämpligt
att under
beskriva
funktion,
utförande
samt tek-
För luftbehandlingsaggregat
görs en funktionsbeskrivning
under respektive
"TA - FF grupp"
samt
underordnade
fläktar med tekniska
data, luftmängder
etc.
Ritningar
För varje installationssystem
upprättas
separata
flödesscheman
med hela flödesbilden.
Större
sakvaror
som värmeväxlare,
pumpar,
luftbehandlingsaggregat
och fläktar
skall vara märkta.
Flödesschemana
göres
så våningsoch lokalorienterade
som överskådlig-
heten medger.
skall
"leva"
Flödesschemana
vidare
genom
är den handling
hela
byggprocessen
som
för
att till slut ingå i driftinstruktionen.
Normalt
redovisas
luf tbehandlingssystem,
rörsystemen och kylsystemen
på separata
ritningar.
Vid
större,
installationstätare
anläggningar
bör även
rörsystemet,
vatten-avlopp,
värme, tryckluft
etc
redovisas
separat
för att tydligheten
ej skall gå
förlorad.
Samtliga
apparatoch aggregatrum
skall redovisas
med alla större sakvaror
inplacerade
med yttermått.
Med större sakvaror
avses bl a luftbehandlingsaggregat,
fläktar,
värmeväxlare,
pumpar,
kärl och
cisterner,
apparatskåp,
shuntgrupper
etc. Lämplig
skala är 1:50.
28
All kanalisation
på planritningar.
digt kan ersättas
skall i, läge och storlek
1 fall där
au typrum,
planredovisning
typplan
eller
redovisas
entytypdel,
kan sådant redovisningssätt användas.
Rörledningar och kanaler skall vara preliminärt
dimensionerade.
som erfordras
Sektioner
utförs i den omfattning
för att klargöra
kanalisationens
läge.
Förläggning
i korridorer
och schakt redovisas
i
skala 1:20 i plan- och sektionsutsnitt.
Ledningar
och kanaler
ritas med färdiga yttermått,
d v s
inklusive
isolering.
Måttsättning
bör även göras.
Kostnadspåverkande
ningar
och
policybetingade
i typrum redovisas
återupprep-
i större skala, t ex
radiators
till- och
placering,
fönsterbröstning,
frånluftsdon,
kanalisation.
Redovisninten
göres i
plan och sektion.
29
6 EL
•Besk
r'iVni'n'
Beskrivning
beskrivning"
som "Anläggningsskrivs och redigeras
enligt BSAB-systemet,
produkttabell
2.
Redovisning av energiförbrukning
blankett och omfattar
- Beräkning
av effektbehov
och
upprättas
på KBS
energiförbrukning
- Taxeutredningar
Exemplet ut går från ett verkligt pprojekt, och
visar en godtagbar omfattning och letal erin sniva för s y stemhandlingar till detta p roj ekt.
sy
a
I exemplet redovisade material, dimensioner,
utföranden och tekniska lösningar far inte
betraktas som byggnadsstyrelsens standard.
Ritningar
60 KOMPLEX
Samltiga
utrymmen
(transformatorstations,
elrum,
telecentralrum,
elschakt
o s v) skall i läge
framgå av såväl arkitektsom eloch storlek
ritningar.
- All kanalisation
(ledningsstegar,
ledningsrännor,
fasadkanalisation,
rör m m) skall i läge och
storlek redovisas på planritningar med typer och
dimensioner. I fall där typrum, typplan eller
typdel kan entydigt ersätta en total planredovisning kan sådant redovisningssätt användas. Separata stickrör som kompletterar det generella
kanalisationssystemet
i beskrivning
kan
redovisas
genom
mängd
och kalkyl.
62 STÄLLVERKOCH TRANSFORMATORANLÄGGNINGAR.
RESERVKRAFTANLÄGGNINGAR
Stationsschema
(enlinjeschema)
Uppställningsritning
sionering
Uppgifter
transformatortyp,
utrustning,
och/eller
(underlag
för
utrymmesdimen-
och byggnadstekniska åtgärder).
på spänningar, antal fack, effekter,
batteriutrustning,
övrig utrustning
i beskrivning.
reservkraft-
kan anges på ritning
30
63
BELYSNING,
WiRME. OCH MOTQRDREFT
(EXKL INSTALLATION
FpR VVS)
Huvudledningar
- Redovisas
av
med huvudledningsschema
ledningstyper,
dimensioner
centralbeteckningar.
med angivande
samt
preliminära
Huvudledningar
redovisas
ej
på planritningar.
Centraler
- Placering
teckningar
- Centraler
redovisas
på planritningar.
Centralbeenl huvudledningsschema
anges.
(typcentraler)
specificeras
genom en-
linjeschema
ningstext
eller apparatlistor
eller
eller i beskriv-
i kalkylspecifikation.
Installation_av_lusarmaturi_normala_strömställare
och--n-o-r-m-a-l-a
--v-ä-gguttag
---- Ljusarmaturer
och väggapparater
i samtliga
utrymmen skall redovisas
på planritningar.
Uppgift
om
antal och typ anges i varje utrymme.
I de fall
att placering
har stor kostnadspåverkan
anges
armaturplacering
på planritning.
- Littrering
av ljusarmaturer
i varje utrymme
utföres på planritning.
I beskrivning
specificeras
littrering
genom angivelse
av armaturs
bestyckning, utförande,
typexempel
samt montagesätt.
- För lika utrymmen
som förekommer
(som ex vis kontorsrum,
redovisas
installation
i stort antal
laboratorier,
korridorer)
(ljusarmatur-väggappara-
ter-ledningsförläggning)
i form av typrum.
- För utrymmen
med stor lika utbredning
i plan redovisas
installation
med typdelar.
- Ledningsförläggning
i utrymmen
som ej redovisas
genom typrum eller typdelar
redovisas
genom angivande
av ledningstyp
och installationssätt
på
planritningar
och/eller
i beskrivning
(Ledningar
ritas ej).
- Speciella
belysningsinstallationer
och väggapparatinstallationer
redovisas
med erforderlig
noggrannhet
för kostnadsberäkning
och::teknisk. bedömning.
Installation_av__utrustnin_och_speciella_anslut
ningsobekt
- All platsutrustning
planritningar.
anges
med
läge
och
effekt
på
31
- De fyra sista
styckena
i text ovan under "Installation av ljusarr;atur och väggapparater"
gäller
av utrustningar och speciäven för "installation
ella apparater".
I vissa fall kan specifikation
av ledningsförläggning
lämpligen
utföras med ledningslistor.
Gäller när typrum/typdelar
ritas och.där
ej för
utrymmet
generell
angivelse
om ledningstyp
och
förläggningssätt
kan göras. Ex vis kök, verkstäder o dyl.
- Underlag
för placering
av anslutning
skall framarbetas
av inredningsarkitekt.
64 TELETEKNISKA
ANLÄGGNINGAR
Matarledningar
----------- -- Redovisas
typer
och
med nätschema
med angivelse
av lednings-
dimensioner.
Ställ__och_sridninslintar
- Placering
redovisas
på planritningar
ma med angivande
av beteckningar.
och
nätsche-
- Placering
redovisas
på planritningar
och
ma. Typer och utförande
anges på ritning
beskrivning.
nätscheeller i
Centralutrustnin
ar
Platsutrustningar
--------------- Placering
redovisas
med typrum när stor
och utförande
på planritningar.
Kan
upprepning
förekommer.
anges
Typer
anges på ritning eller i beskriv-
ning.
Sridninsledninar
- Spridningsledningar
redovisas ej på ritningar.
Ev bör ledningar i typrum anges. Typ på spridningsledningar
för olika anläggningssorter
med text på ritning
eller i beskrivning.
Sektionsgränser
------------- Sektionsgränser
inbrott)
för
larmanläggningar,
brand,
anges på planritningar.
66 ÅSKSKYDD
- Principiell
uppbyggnad
redovisas
på
ritning.
anges
32
7 TRANSPORT
B. e
s'
r
i
v n i
T beskrivning
n
skall
för varje
hiss
anges:
Hisstyp
Märklast
Märkhastighet
Ly f thö j d
Antal stannplan
Antal schaktdörrar,
Manöversystem
Hisskorgsinredning
Schaktmått
i plan
-
typ
och
dimension
(material)
Korgmått
Gropdjup
Topphöjd
Maskinrumsmått
Utförande nödsignal
När andra typer av transportanläggningar
än hissar
förekommer
(ex vis rulltrappor,
transportörer
och
rörpost)
skall i beskrivning
anges erforderliga
tekniska
uppgifter
som underlag
för kalkyl
resp
teknisk
granskning
av beställare
och brukare.
Ritnin
ar
Separata
ritningar
för transportanläggningar
redovisas ej. Av arkitektritningar
skall framgå hissschakt,
transportärlägen,
maskinrum
samt tillfart
till maskinrum.
Exemplet ut år från ett verkligt projekt
pprojekt, och
visar en godtagbar omfattning och
förs s ystemhandlingar
till detta projekt. a
Y
1 exemplet redovisade material, dimensioner,
utföranden och tekniska lösningar far inte
betraktas som byggnadsstyrelsens standard.
33
8 STYRNING,
.ÖVE. VAKNING
rivnin
Be
som "Anläggningsskrivs och redigeras
" enl ESAB -systemets
produkttabell
2
Beskrivning
beskrivning
(RA
78)
.
R i t n i n
ar
Exemplet utgår från ett verkligt projekt och
visar en godtagbar omfattning och letal eringsniva för sy stemhandlin gar till" detta p roj ekt.
1 exemplet redovisade material, dimensioner,
utföranden och tekniska lösningar far inte
betraktas som ..byggnadsstyrelsens standard.
Detalflödesschema__funktionsbeskrivnin
Redovisas
regatenhet
-
som bilaga
redovisas:
Datasammanställning
Detaljflödesschema
Funktionsbeskrivning
Funktionsbeskrivning
- Specifikation
beskrivning.
För
varje
för
för
och
larm
reglering
styrning
agg-
för styr- och övervakningsdon.
Upprättade
scheman,
beskrivningar
och
tioner skall uppställas
för att kunna
specifikaanvändas
i
bygghandlingar.
Kanalisation
-----------Redovisas på ritning eller genom mängduppgifter
i beskrivning alt i kalkyl.
Start-, manöver-,
fel och nädsignalapparater
Placering
av apparatskåp,
felsignalcentraler,
övervakningstavlor,
separat monterade
start- och manöverapparater
anges på planritningar.
Specificering
av utförande
och ingående
komponenter
anges i besk-
rivningstext
eller som bilaga i beskrivning
av datasammanställning
eller
enlinjeschema.
i form
34
5trr-ich.
.yeyakn.nqsdon
wiw.•-rrr•re^rrwa
•w.•,a4oi.wwr
Redovisas
ej på planritningar
flödesscheman
utan
endast
på detalj-
enligt ovan.
Motorer
w
w
w
w
w
w
w
Placering
redovisas
på planritningar.
Ledningar
w
w
w
w
w
w
Ledningar
till styr- och övervakningsdon
resp separat monterade
manöverplatser
redovisas
ej. Ledningstyp anges med text på ritning
eller i beskrivning.
Ledningar
till
Ev matarledningar
med nätschema.
motorer
anges
för manöver
med
och
ledningslista.
signal
redovisas
35
3
KONMENTA
R TILL
KALKYLREDOVISNING
ALLMÄNT
Kostnadsberäkningen
skall omfatta
separata
kalkyler
för bygg-, vvs
och el-arbeten
samt för styr
och
övervakningsanläggning.
Kostnaderna
skall delas upp
enligt
följande
kalkylschema.
Kalklschema_för_kalkylru_75__försörnin,_byq
nad, installationer
Y
Y
-
Y
Y
`
Y
Y
Y
Y-
Y
Y
Y
Y
ANSLUTNINGSAVGIFTE
Y
-
Y
-
R
MARKBYGGNAD
1
5
6
8
9
Mark
VVS
E1
Styrning,
Rivning
övervakning
HUSUNDERBYGGNAD
1 Mark
HUSBYGGNAD
3 Hus
5 VVS
6 El
(bygg)
7 Transport
8 Styrning,
9 Speciell
övervakning
rumskomplettering
Anm. Speciell
rumskomplettering
avser
matrum,
skärmade
rum och liknande.
Beräkningen skall göras i prisläge
respektive år.
Kalkylen
i exemplet
är redovisad
storkök,
första
kli-
april
i prisläge
1976-04-01.
Kostnader för inredning och utrustning skall inte
ingå i kalkylen. Gränsdragning mellan kostnader inom
kalkylgrupp
75 och kostnader
för inredning.,, och utrustning
görs enligt KBS anvisning
nr 3:4 1976.
Gränsdragningen
inom kalkylgrupp
75 framgår
nedan.
Ospecificerade
poster med budgeterade
kostnader
får
inte ingå i kalkylen.
Om kalkylunderlaget
inte innehåller preciserade
uppgifter
måste antaganden
om
mängd och kvalitet
göras. Dessa antaganden
måste
redovisas
i kalkylen.
36
Om flera
byggnader
eller` grupper
av byggnader
går i projektet
görs separata
beräkningar
för
enligt
varje byggnad
eller grupp av byggnader
projektledarens
anvisningar.
Markkostnader
redovisas
som
in-
en post.
Kalkylens
utförande
och redovisning
i övrigt
framgår av kalkylexemplet
och följande
kommentarer
till kostnadsberäkning
av bygg-, vvs- och el-arbeten samt styr- och övervakningsanläggning.
Exemplet utgår från ett verkligt projekt och
visar en godtagbar omfattning och letal erinasniva förs ystemhandlingar till detta projekt.
I exemplet redovisade material, dimensioner,
utföranden och tekniska lösningar får iite
betraktas som ..byggnadsstyrelsens standard.
Observera
att kalkylexemplet
endast
utdrag ur en fullständig
kalkyl.
innehåller
37
BYGGKALKYL
Byggkalkylen
skall. delas
upp
i. följande
huvuddelar.
MARKBYGGNAD
1 Mark
9 Rivning
HUS UNDERBYGGNAD
1 Mark
Normala
grundläggningsarbeten
Extraordinära
grundläggningsarbeten
HUSBYGGNAD
3 Hus
(bygg)
9 Speciell
rumskomplettering
93
Bygg
Kostnaderna
beräknas
för arbete, material,
underentreprenader
och allmänna
omkostnader.
Kalkylen
ställs upp enligt Innehållsförteckning
för byggkalkyl. Uppdelningen
överensstämmer
med BSAB:s produkt-
tabell
höver
2, BSAB-systemet.
Undergruppernas
koder be-
ej anges.
För mändberäkninq
gäller Mätregler
Hus (MR72) och
Ersättningsregler
Markarbeten
MR 75 nr 3. Detaljeringsgraden
framgår
av kalkylexemplet.
Vid speciella
hänvisningar
arbetsutföranden
bör kalkylen
ange
till ritningar
och beskrivningar.
Kostnader
för material
skall innefatta
transport
till arbetsplatsen
och materialspill.
Normala
ra-
batter
("byggmästarerabatter")
Kostnader_för_arbete
åtgång
medhjälp
dras av.
baseras på beräkning
av kapacitetsdata
av tids-
(se bl a Byggför-
bundets publikationer Arbetsdata och ombyggnadsdata).
Timkostnaden bestäms med utgångspunkt från löneläget på den aktuella orten och normal byggmarknad.
Kostnader för traktamenten p g a överhettad byggmarknad skall inte ingå, om kraven på projektets.
genomförande bedöms medföra speciella arbetskostnader
såsom
skiftstillägg
redovisas dessa kostnader
kostnader.
och
övertidsersättning
separat inom allmänna
om-
Kostnaderna_för_underentrerenader
får beräknas med
å-priser. Som underentreprenad räknas bl a markarbeten, målning, plåtslageriarbete, mattläggning,
smide, skyltar samt utvändiga puts- och murarställningar
och
omfattande
invändiga
ställningar
38
(ställningar
för
installations.underentreprenader
omkostnader)
. Lätta
mellanskall
ingå
i. allxu..nna
väggar räknas som eget arbete,
om prissättningen
baseras
på uppgifter
från entreprenadföretag
skall
detta anges.
Innehållsförtecknin
för
b
kalk
1
MARKBYGGNAD
1 Mark
10 Förberedande
arbeten
11 Underbyggnad
11/1/ Bebyggd mark
11/2/ Ledningsmark
(för 5 VVS,VA,
11/3/ Hårdgjord
mark
11/4/ Gröngjord
mark
6 EL)
14 Byggda delar
14/0/ Byggda delar exkl kulvertar
14/0/ Byggda delar, kulvertar
16 överbyggnader
16/3/ Hårdgjord
16/4/ Gröngjord
16/5/ Naturmark
16/9/ övrigt
mark
mark
18 Kompletteringar
9 Rivning
HUSUNDERBYGGNAD
1 Mark
Normala
grundläggningsarbeten
Extraordinära
grundläggningsarbeten
HUSBYGGNAD
3 Bygg
Basbynad
30/3/
30/3/
30/5/
30/6/
Ytterväggar
Innerväggar
Bjälklag
Trappor
30/7/ Yttertak
30/8/
30/9/
30/9/
Huskomplettering
Byggnadsarbeten
i samband
Utvändig
målning
med
installarioner
39
Lokaler
30/9./
38/9/
38/9/
39/9/
Ytskikt,
socklar
Rumskomplettering
Rumskomplettering,
Målning
9 Speciell
, lister
exkl
skyltning
skyltning
rumskomplettering
93 Bygg
Anmärknin_beträf
fande_MRKBYGGNAD
Under "förberedande
arbeten" redovisas
hjälparbeten
såsom tillfälliga
vägar o d, flyttning,
rivning
av
markanläggningar,
avverkning,
röjning
och avtagning
av vegetationstäcke
för hela tomten/området
inklusive bebyggd
mark.
Förstärknings-,
tätnings-,
isoleringsoch dräneringslager
redovisas
under underbyggnad
resp överbyggnad
beroende
på var de hör hemma i konstruktio-
nen.
Under överbyggnader
av ytskikt
m m.
Rivning
övrigt
av befintliga
redovisas
byggnader
återställande
redovisas
under
9
övrigt.
Anmärkning_beträffande_HUSUNDERBYGGNAD
Normala
grundläggningsarbeten
nader för schaktnings - och
skall innefatta
återfyllningsarbeten,
kost-
utfyllning under golv , dränering, utförande av arbeten för grundsulor , kanthalkar , grundmurar ned
till
rostfritt
djup
eller
motsvarande
konstruktio-
ner.
Övriga
grundläggningsarbeten
såsom
markförstärkande
åtgärder, pålning inkl fundament, injekteringsarbeten, gjutning av vattentäta konstruktioner,
spontningsarbeten och liknande hänförs till extraordinära grundläggningsarbeten.
Kostnader_för_sammansatta_bqdelar
t ex bjälklag
kan beräknas per färdig enhet. I en särskild kalkylspecifikation redovisas då en detaljberäkning
av
kostnaden respektive tidsåtgången för den sammansatta delen. Specifikationen kan redovisas i nettokalkylen
på "rätt" plats eller i särskild
till kalkylen.
Se kalkylexemplet.
Allmänna
_
omkostnader
beräknas
enligt
bilaga
bilaga
i kal-
kylexemplet.
(SBEFws blankett 2/53 och 3/53), observera att kostnader för generalentreprenörarvode
inklusive
samordning
av byggmästeriarbeten
med
el-
40
och
vvs-arbetena
skall
normalt
bexäknas
med
vvs-installationerna.
ingå.
Dessa
kostnader
kan
för el- och
5 å av kostnaden
För kalkylredovisningen
fördelas
allmänna
omkostnader på husunderbyggnad,
hus och speciell
rumskomplettering.
Fördelningen
kan ske schablonmässigt
med hjälp
av följande
koefficienter
för
kostnaderna
för material,
arbete och underentreprena-
der.
1,24
2,4
1,18
x kostnaderna
x kostnaderna
x kostnaderna
Redovisade
1976-04-01
Med
hjälp
delar
för material
för arbete
för underentreprenader
procentsatser
av gällande
gäller
för prisläget
koefficienter
av allmänna omkostnader
och speciell
rumskomplettering.
allmänna
omkostnader
läggs på
beräknas
an-
för husunderbyggnad
Resterande
hus
del
av
41
KALKYL
vv$
för
'VVS-arbeten
Kostnader
jande anläggningsdelar:
skall
delas
upp
i
föl-
MARKBYGGNAD
5 VVS
52
Vatten,
54
Gas,
56
Värme
avlopp
tryckluft
HUSBYGGNAD
5 VVS
52
54
Vatten,
avlopp
Gas, tryckluft
55
Kyla R - Rörentreprenad
55
56.
57
Kyla K - Kylentreprenad
Värme
Luftbehandling
9 Speciell
95
rumskomplettering
VVS
Kostnader
för VVS-arbetena
skall i princip
ras enligt produkttabell
2, BSAB-system.
Beräkning
av män
gruppe-
der
Rörledningar
mäts i löpmeter
och redovisas
per dimension.
Ingående
rördelar
mäts in i den totala
längden.
Rördelar,
spill, tätningsmedel,
hylsor,
upphängningsdetaljer,
stamkopplingar
och svets mäts
inte utan beräknas
i form av procentpålägg
för ma-
terialkostnad
och arbetskostnad.
Sanitära
apparater
skall redovisas
som kompletta
enheter
inklusive
alla
tillbehör,
kopplingsledningar
och avsättningar.
Kylanläggning uppdelas på kylentreprenad och rörentreprenad enligt gängse entreprenadgräns.
Prissättnin
Material
och arbete prissätts
Materialkostnaden
beräknas
sistföreningens
prislistor,
separat
enligt
R:s
prisgrupp
i kalkylen.
och
rörgros-
5, eller en-
ligt riktprislistor
för material
i ventilationsoch kylanläggningar.
Arbetskostnaden
beräknas
enligt
kollektivavtal.
Arbetskostnaden
för rörarbete
redo-
visas i partimmar. Arbetskostnaden för kyla (kylentreprenad) och luftbehandling skall innefatta pålägg för sociala
kostnader,
centraladministration
och vinst. Kostnader
för resor och traktamenten
samt
42
separat.
Kostnader
för trantamenten
bodar beräknas
p g a överhettad
byggmarknad
skall inte ingå.
Sammanställnin
- vvs
Kostnaderna
redovisas
per anläggningsdel
i en totalsammanställning
för VVS-kostnader
enligt kalkylexemplet
på KBS blankett.
För rörarbeten
beräknas
multiplikatorer
för arbets- och materialkostnad
enligt R:s kalkylsammandrag
för blandackord.
För kyla,
kylentreprenad
och luftbehandling
görs separat
delsammanställning
enligt kalkylexemplet
på KBS blankett.
43
ELKALKYL
skall
Kostnaderna
öx elarbeten
anläggningsdelar:
delas
upp
i följande
MARKBYGGNAD
6 E1
62 Ställverk,
63 Belysning,
64 Tele
transformatorer,
reservkraft
värme, motordrift.
HUSBYGGNAD
6 El
60
62
63
63
63
64
Kanalisation
Ställverk,
transformatorer,
Belysning,
motordrift
Värme
Ljusarmaturer
Tele
reservkraft
7 Transport
9 Speciell
rumskomplettering
96 El
Beräkning
av mängder
Beräkningen
av mängder
färdigställd
skall
entreprenad
endast
omfatta
inbyggt material
efter
och in-
byggt arbetsresultat.
Spill samt fästdetaljer
eller
s k småmateriel
i form av spik, skruv, klammer,
plugg, najtråd,
tätningshylsor
m m specificeras
inte i kalkylen
utan beräknas
i form av ett procent-
pålägg. Mängder
redovisas
som längd eller stycketal.
Mängderna skall redovisas så att separat prissättning för netto material- och netto arbetskostnad
kan ske enl gällande material- och ackordsprislista.
Texten till posterna i kalkylen kan vara E-nr eller
kortfattad med entydlig materialbeskrivning.
Arbetsutförande anges i första hand som arbetskod enligt
gällande
ackordsprislista
eller
kortfattad
arbets-
beskrivning.
Mängderna
ställs
för elkalkyl
och
(blankett
upp enligt Innehållsförteckning
redovisas
enligt kalkylexemplet
KBS 154).
44
Pd.ssattni.n
Materialkostnader
beräknas
netto enligt elgrossis
ternas s k "grundnettopri.slistor"
med hänsyn tagen
till rabattgrupp
för det aktuella
projektet.
Arbetskostnader
beräknas
ackordsprislistor.
netto
enligt
gällande
Kostnader
för sammansatta
delar t ex typrum,
typkan redocentraler,
TA-aggregat
och kraftgrupper
visas per enhet. I en särskild
kalkylspecifikation
redovisas
en detaljberäkning
netto av material
resp
arbetskostnader
för den sammansatta
delen. Specifikationen
kan redovisas
i nettokalkylen
på "rätt"
plats eller i särskild bilaga.
Ställverk,
transformatorer,
hissar
teletekniska
anläggningar
beräknas
och
med
speciella
.-priser.
Sammanställning
av materialoch arbetskostnader
unför respektive
anläggningsdel
med tillhörande
derindelning
görs enligt kalkylexemplet
(blankett
KBS 155). För små projekt behöver
ingen underindelning göras.
Pålägg på materialligt följande:
och
arbetskostnad
bestäms
en-
Pålägg på materialkostnader
för småmaterial,
spill
och transporter
är beroende
av projektets
utformning och elanläggningens
omfattning
och innehåll.
För
används
ortsmultiplikator
arbetskostnader
kator
och
fördelningsmultipliavtal.
enligt gällande
Pålägget
för timtid är beroende
av projektets
utformning,
förekomsten
av komplexa installationer,
Pålägget
för restid är beroom- eller nybyggnad.
ende av projektets
geografiska
läge. Sociala
kostnader beräknas
enligt gällande
lagar och avtal.
Allmänna
omkostnader
Allmänna
med hänsyn till proomkostnader
beräknas
jektets
utformning.
Eventuella
kostnader
på grund
av överhettad
byggmarknad
skall inte ingå.
Om kraven på projektets
genomförande
bedöms medföra
speciella
arbetskostnader
såsom övertidstillägg
separat
skall dessa redovisas
under allmänna
om-
kostnader.
Kostnader
för teknisk dokumentation
(relationshandlingar m m) beräknas med ett procentpålägg
som bestäms mot bakgrund
av anläggningens
art och svårig-
hetsgrad.
45
El
saanställnn
elkalkylen
Den färdiga
exemplet
(blankett
KBs
T'rinehål-lsförtecknin
sammanställs
760).
.för
elk:alk
enligt
kalkyl-
1
MARKBYGGNAD
6 El
hög- och lågspänningskablar,
transformatorstationer
friliggande
eller placerade
i närbelägen byggnad,
ytterbelysning
och telekablar
HUSBYGGNAD
6 E1
60 Kanalisation
stegar och rännor
vägg- och golvkanaler
uttagslådor
och tomrör
för
tele
62 Ställverk,
transformatorer,.reservkraft
högspänningsställverk
transformator
lågspänningsverk
reservkraft
63 Belysning,
huvudledningar
gruppcentraler gruppledningar,
väggapparater,
belysning
gruppledningar,
apparater
kraft
motordrift
63 Värme
rumsvärme
63 Ljusarmaturer
(endast armaturleverans )
ljusrörsarmaturer
glödlampsarmaturer
övriga ljusarmaturer
64 Tele
gemensamt
ledningsnät
brandlarm
intrångslarm
TV-bevakning
(ytterligare underindelning
vid
inkl
brandlarm
snösmältning
behov; varje typ av anläggning redovisas separat)
69 Spec anläggningar
46
7 TRANSPORT
9 SPECIELL
RING
96
El
hissar personoch
varuhissar
övriga
transportanläggningar
RUMSKOMPLETTE-
elapparater
i storkök
(endast apparatleverans ) skärmade
rum inkl
filter
47
KALKYL
FÖR
ÖVERVAKNING
STYRNING,
Kostnaderna
skall delas
för
upp
styr- och övervakningsanläggningen
i följande
anläggningsdelar.
MARKBYGGNAD
8 Styrning,
övervakning
HUSBYGGNAD
8 Styrning,
Beräknin
övervakning
av män
der
Antalet
styr- och övervakningsdon
av olika typer
anges. Mängder
beträffande
kanalisation,
ledningar,
apparatskåp,
beräknas
som motsvarande
inom elkalkylen.
Mängder
nedan.
ställs
upp
enligt
innehållsförteckningen
Pri5sättnin
För prissättning
av material
används
tillämpliga
nettoprislistor.
Arbetskostnaden
beräknas
enligt
gällande
kollektivavtal.
Kostnader
för teknisk dokumentation
och injustering
beräknas
med ett procentpålägg
som bestäms
mot bakgrund av anläggningens
svårighetsgrad.
Sammanställning___styrninq_övervakning
Den färdiga
kalkylen
sammanställs
exemplet
på KBS blankett.
Innehållsförtecknin
för st r- och
enligt
kalkyl-
övervaknin
skalk
MARKBYGGNAD
8 Styrning,
övervakning
signal
och
styrkablar
HUSBYGGNAD
8 Styrning,
övervakning
- Kanalisation
- Styrdon
och
stegar, rör
övervaknings-
profiler
regleringscentraler,
givare,
styrdon,
motorventiler
m m
1
49
4 KOMMENTAR TILL
INREDNINGSREDOVISNING
I denna rapport redovisas ett exempel på SH, där byggnadsstyrelsen
har inredningsansvar. Exeiplet, san bygger på SH för ett verkligt
projekt, visar en godtagbar omfattning och detaljeringsnivå på redovisning av inredning och hur de krav brukaren ställt på lokaler för
sin verksamhet har uppfyllts. Inredningsredovisningen vänder sig i
första hand till brukaren, varför den lämpligen bör sammanföras med
del 1, Allmän redovisning.
Del
4 omfattar
4.0
huvudrubriker:
Innehållsförteckning del 4
0.1
0.2
0.3
Allen
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
följande
Innehållsförteckning del 1-4
Ritningsförteckning del 1-4. Prel'
" a inrednings laner
Elevationer och perspe tiv
Projektorganisation.
redovisnin
Brukarens verksamhet
Grånsdragning fastighet, inredning, utrustning
Projekttidplan inredning
Förutsättningar för produktval
Programändringar och samråd
och inredningen (ingår i del 1)
Teknisk redovisnin
4.7
4.8
4.9
4.10
Di rrensionerande
uppgifter
Inredningsbehov
Rumsgrupper
1:50
Arbetsplatsmodeller
- typrum i skala
4.11 Funktionsstudier speciella lokaler
4.12 Förånderbarhetsnivåer - Drift och underhåll
4.13 Byggnadspåverkariaeinredning
Kal
lredovisning
4.14
4.15
4.16
Befintlig inredning
Inredd area
Preliminär mängdförteckning
4.17
Ritningar
Exerrl
: utgår
från ett verkligt
projekt
och visar
en godtagbar
omfattning och detaljeringsnivå för systemhandlingar till detta projekt.
I exemplet
redovisade
material,
di.rrrensioner,
utförande
och tekniska
lösningar får inte betraktas sam b ggnadsst relsens standard.
50
INDELNING
4.0
KOMMENTARER
REDOVISNINGEN
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
0.1
0.2
0.3
4.1
AV
DEL
del
del
Innehållsförtecking
Ritningsfärteckning
Projektorganisation
ALLMÄN
4
1-4
1-4
(Preliminära
Elevationer
inredningsplaner.
och perspektiv)
REDOVISNING
Brukarens
Beskrivning
av brukarens
arbetsfunktioner.
verksamhet
4.2
Gränsdragning
inredning
och
4.3
Tidplanering
Tidplan
för projektering,
samråd, upphandling
och leverans
av inredning.
4.4
Produktval
Förutsättningar
val.
FMV-avtal,
lab
4.5
Programändringar
4.6
RUMMEN
OCH
fastighet,
utrustning
och
samråd
Gällande
KBS-anvisning
samt
för
gränsdragning
principer
och kostnadsramar.
för
produkt-
standard
m m
Revideringar
av programarea
och nya verksamhetskrav
under
systemhandlingsskedet.
Samråd med brukare
och myndigheter under systemhandlingsskedet.
INREDNINGEN
Lokalbeskrivning
Ingår
inredningsredovisningen
pärm med allmän
redovisning
hänvisas
till
1.7
"Rum men och inredningen"
inredVid
separat
del
för
ning redovisas
innehållet
i.
1.7
"Rummen
och inredningen"
i. del
4.
i gemensam
"Rummen och inredningen"
redovisar ytskikt,
belysning
ljudkrav, ventilation
och inredning i varje lokalgrupp,
vilken
är programmerad
för
brukarens
verksamhet.
Inredningsplaner
ritas i skala 1:10
och förminskas
till A4-höjd.
Planritningar
för A och IA kan
utföras
på samma ritning
och
då
för
illustrationskallas
planer.
Rumsperspektiv
läggs
med fördel
in i texten
för
respektive
lokalgrupp.
51
TEKNISK
4.7
REDOVISNING
DIMENSIONERANDE
UPPGIFTER
Dimensionerande
uppgifter
gällande:
ergonomi
hanteringshjälpmedel
tjänster
(antal och
typ/kategori)
inredningspåverkande
utrustning
processer
i verksamheten
krav på inre miljö
avvikelser
från praxis
och svensk standard
Redovisning
av viktigare
mått-, mängdeller sambandsuppgifter
i förhållandet
verksamhet - inredning
- rum,
vilka äro styrande
för utformning av inredning
och rum.
4.8
INREDNINGSBEHOV
Kortfattad
preliminär
beskrivning av inredningen
i varje
lokalgrupp
med uppgift
om antal på t ex
sittplatser
i restaurang,
cafe, uppehållsrum
o d
arbetsplatser
i kontorslandskap
läsplatser
i bibliotek
dragskåp
i laboratorier
hyllmeter
i tätpackningsarkiv,
förråd, bibliotek mm.
4.9
Indelning
Indelning
i huvudgrupper
enl
nedan. Undergruppering
utförs
i samråd med byggnadsstyrelsen.
1.0 Kontorslokaler
, sammanträdesrum
2.0 Laboratorier
och arbetslokaler,
"komplicerade"
3.0 Laboratorier
och arbetslokaler
"enkla"
4.0 Undervisningslokaler
och
grupprum
5,0 Restaurang
och uppehållsrum
6.0 Förråd
7.0 Bibliotek
8.0 Museum
och utställningar
9,0 Idrottshallar
och motionshallar
10.0 Växthusutrymmen
11.0 Djurlokaler
lokaler
90.0 övriga
4.10
i rumsgrupper
Arbetsplatsmodeller
-typrum
Förteckning
över rum, vilka
baseras
på generella
program,
erfarenhet,
praxis.
Förteckningen
över tilläggsinredning , säkerhetsskåp,
ritbord m m
Typrum
i skala 1:50 med inrening redovisas
i A4-format
52
4.11
Funktionsstudier-speciella
lokaler
4.12
Föränderbarhetsnivåer
Drift och underhåll
4.13
Byggnadspåverkande
Förteckning
över rum, vilka
baseras
på funktionsstudier
av verksamheten.
Hänvisning
till lay-outer.
-
Beskrivning
av inredningens
föränderbarhet
och anpassning
till kommande
behov av verksamheten.
Redovisning
av inredningen
ur
drift och underhållssynpunkt.
Brandkrav
för. inredning.
inredning
Beskrivning
av: inredning,
vilken
är installationsbonden
eller på annant sätt byggnads'
påverkande.
KALKYLREDOVISNING
4.14
Befintlig
4.15
Inredd
inredning
Beskrivning
och omfattning
av
beftintlig
inredning
som skal:
flyttas med eller på annat
sätt påverkar
behovet
av ny
inredning.
Inredd programarea.
Area per lokalgrupp
skall
redovisa
projektet
uppdelat
i
lokalgrupper
enl senaste
plan'
ritning.
areå
Inredd sekundärarea.
Redovisning
av sekundärarea,
vilken
föreslås
att bli inreds
4.16
4.17
Preliminär
Ritningar
mängdförteckning
Preliminär
mängdförteckning,
vilken
skall vara underlag
för kostnadskalkyl.
Produkter
skall endast redovisa
kostnad:
o
nivåer.
Preliminära
Elevationer
inredningsplaner.
och perspektiv.
á
á
141
1979-06
á
141
1979-06