1. No category

Byggnadsstyrelsensrekommendationer
6005
1991-06
Ventilation, kylning och
uppvärmning av kontorsrum
Dokumentnamnoch dokumentbeteckning
Dokumentets utgivare
Byggnadsstyrelsens rekommendationer 6005
Dokumentets datum
JIq BYGGNADSSTYRELSEN
Arendebeteckning
1991-06
Projektnamn (ev förkortat)
Projektledare , upphovsman (män), konsult(er), etc
Uppdragsgivare
StefanSandesten
Byggnadsstyrelsen
Svante Nilsson
Tekniska enheten
Vvs-sektionen
Dokumentets titel
Ventilation , kylning och uppvärmning av kontorsrum
Huvudinnehåll
På grund av skärpta temperaturkrav samt ökade värmebelastningar i kontorsrum fordras "nya" lösningar för ventilation,
värmning och kylning av dessa. l skriften värderas olika möjliga tekniska lösningar såväl tekniskt som ekonomiskt, mot
bakgrund av en stor mängd prover och beräkningar som Byggnadsstyrelsen m fl låtit utföra.
Avslutningsvis redovisas Byggnadsstyrelsens
policy avseende systemval för värmning, kylning och ventilation av
kontorsrum för såväl nya byggnader som ombyggnader.
Nyckelord
Kontorskyla, ventilation, deplacerande,
kylbafflar, fan coil
Försäljningsställen
ISSN
Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet
Omfång
Svensk byggtjänst
Stockholm
08 - 734 50 00
Göteborg
031 - 81 00 85
Malmö
Umeå
040 - 709 55
090- 12 59 10
Red
21 sidor
Omslagsillustration
Ref
Sven Kristiansen
Stefan Sandesten
0 Byggnadsstyrelsen1991
Denna skrift är utgiven av Byggnadsstyrelsen . Verket har regeringens
medgivande att försälja publikationer utan hinder av expeditionskungörelsens (SFS 1976:383) regler om kopior av myndighets expeditioner,
Innehållet i denna skrift får inte återges utan Byggnadsstyrelsens
samtycke. Överträdelser kan beivras i enlighet med upphovsrättslagen (SFS 1960:799).
Postadress
Besöksadress
Godsadress
Telefon
Telex
Telefax
Byggnadsstyrelsen
106 43 STOCKHOLM
Karlavägen 100
Banergatan 30
08-78310 00
104 46 build S
08-7831180
Innehållsförteckning
Sid
3
1
Tekniskpolicy
2
Ändrade förutsättningar för systemval
4
3
Klimatkrav och övriga förutsättningar
6
3.1 Termiskaförutsättningar
6
3.2 Förutsättningar för luftkvalitet
6
3.3 Rumsstorlekar m m
7
3.4 Förutsättningar vad gäller värmebelastning
7
3.5 Övrigt
7
4
Sammanfattande
bedömning
4.1 Klimat
8
8
42 Flexibilitet,systemuppbyggnad
4.3 Styrning av klimat i kontorsrum
12
13
4.4 Rumsutformning -installation
14
4.5 Drift, service och erfarenhet
15
5
Kostnader -drift- och anläggningskostnader
16
6
Jämförelser med andra byggherrar
18
7
Slutsatser
20
Bilagor
21
Bilagefärteckning
21
BYGGNADSSTYRELSENS
REKOMMENDATIONER
• 6005
1
á
Ventilation,kylning
och uppvärmningav kontorshus
1
Teknisk policy
Byggnadsstyrelsen, KBS, publikationer "Kravoch råd" visar vilken standard och vilka förutsättningar som normalt tillämpas vid val av värmeoch ventilationssystem för kontorsrum.
"Krav och råd" har tidigare varit avsedda att ange standardlösningar.
Valet av standardharvarit inriktadpå i huvudsak en tillåten lösning. Publikationerna ändrar nu karaktär från tekniska föreskrifter till tekniska
rekommendationer . I detta ligger att flera tekniska lösningar "r anges
beroende på olika hyresgästkrav och beroende på olika förutsättningar i
projekten.
Begreppet "rekommendation" innebär att valet av de lösningar
som anges ska grundas på kunskap om erfarenhet av de olika
systemens för- och nackdelar. Kunskaper och erfarenheter dokumenteras.
Följande skrift är en summering av de omfattande provningar, beräkningar och praktiska tillämpningar av olika system för värme och ventilation som gjorts inom Byggnadsstyrelsen under senare år. Först behandlas
olika system och förutsättningar för nya byggnader. Därefter diskuteras
systemval utgående från ett antal viktiga parametrarsom klimat, kostnader, drift och underhåll. I en separat bilagedel redovisas sammandrag av
viktigare provningar och beräkningar. Underlagsmaterialet finns lagrat i
ERFAR och skrifterna förvaras hos Tekniska enhetens vvs- och driftsektion.
BYGGNADSSTYRELSENS REKOMI4ENDATIONER • 6005
3
2
Ändrade förutsättningar för systemval
En uppdelning i nya respektive befintliga byggnader är naturlig. Ett skäl
i detta sammanhang är att moderna kontorshus är värmetekniskt olika
äldre objekt.
En modern kontorsbyggnad kan populärt liknas vid en " termosflaska" dvs en högisolerad konstruktion. Mycket god värmeisolering i väggar,
tak och källare samt treglasfönster eventuellt med olika glasbeläggningar. Värmeförlusterna från ett modernt kontorsrum är små jä mfört
med 1960- och 70-takbyggnader.
Det kan tyckas paradoxalt att först isolera byggnaden och därefter ordna
ventilations - och kylsystem för att begränsa rumstemperaturen.Nybyggnadsreglerna, utgivna av Boverket , tillåter formellt att isolerstandaren
sänks om värmeöverskotten är stora och av betydande varaktighet.
Byggnadsstyrelsen har dock valt att följa nybyggnadsreglernas normalfall efter som det år mycket svårt att avgöra hur internlasterna i en kontorsbyggnad utvecklas på sikt. De byggnadsanknutna delarna av ett
projekt - t ex ytterväggar harlång livslängd - säg minst tio gånger längre
än en generation datasystem. Valet av isolerstandard "r därf ör inte
grundas på kortsiktiga överväganden.
Samtidigt som värmehushållningen avsevärt förbättrats har de interna
värmetillskotten i kontor ökat - inte minst genom " kontorsautomation".
Användningen av datorer - främst PC-system med kringutrustning - ökar
dramatiskt i statsförvaltningen . De minskade värmeförlusterna och de
ökadeinternlasternagör attvärmebalanseni en modernkontorsbyggnad
i liten grad styrs av det yttre klimatet och i hög grad styrs av hur
hyresgästerna använder lokalerna. I bild 1 visas värmebalansen för ett
kontorsrum med respektive utan belastning.
Som framgår av bilden år resultatet olika beroende på vilket fall som
behandlas. Det använda kontorsrummet har värmeöverskott - dvs behöver kyla vid utetemperatur ner till cirka -10 °C.
Förutom ändrade förutsättningarna rent värme- och ventilationstekniskt
har även andra förhållanden ändrats. Villkoren för statligt byggande och
statlig fastighetsförvaltning blir alltmer lika "marknaden" i övrigt. Detta
leder till attj" örelser mellan standardför Byggnadsstyrelsens byggande och privat byggande är av intresse.
Till sist "r nämnas det kraftigt ökade intresset för inomhusmiljön under
1980-talet . Detta intresse uttrycks bl a i skärpta krav i normer samt en
ökad insikt i vikten av en professionell fastighetsförvaltning.
Nämnda förhållanden motiverar en översyn av Byggnadsstyrelsens policy.
4
BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER • 6005
VÄRME
SDIAGRAM
KYI E14ov
LASTAT gUM.
®BELASTAT RvM
UTETEP
-1o
o
x-10
J TUR.
+20
vÅgMegE;-cov
Bild i
BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER • 6005
5
3
Klimatkravoch övriga.förutsättningar
3.1 Termiskaförutsättningar
Som valts i "Krav och råd" del A 1991 kan sammanfattas enligt följande:
vintertid -
utgående från en klädsel motsvarande 1 clo 1)och normal kontorsaktivitet eftersträvas ur komfortsynpunkt
en operativ temperatur på 22 °C med en acceptabel
variation av ±2 °C då lufthastigheten år <0,15 m/s.
sommartid -
utgående från en klädsel motsvarande 0,5 clo 1)och
normal kontorsaktivitet eftersträvas ur komfortsynpunkt en operativ temperaturpå 24 °C med en acceptabel variation av ±2 °C då lufthastigheten år
<0,2 m/s.
För normala kontorsrum innebår detta att operativa
temperatureri en punkt 1,5 m över golv 1 m från fasad
inte får överstiga 25 °C mer än 10% av arbetstiden
under en statistisk julimånad. (P25)
För både sommar- och vinterfallet gäller att temperaturgradienten bör
vara mindreån 2 °C inom 0,1-1 m i vertikalled.
Installationssystemen bör medge att hyresgästen själv ska kunna påverka
rumstemperaturen genom inställning av ventiler - termostater kopplade
till värme och/eller kylsystemen i det egna rummet.
Befuktning av tilluften av komfortskäl " r inte ske. Speciellt känsliga
personer kan erhålla lokala befuktare.
3.2
Förutsättningarför luftkvalitet
Tilluftfl " en, utöver kraven enligt nybyggnadsreglerna, bestäms av
kravet attkoldioxidhalten i rumsluften normaltinte bör överstiga 850 ppm
i vistelsezonen . Med rimlig luftutbyteseffektivtet innebår detta ett minimalt uteluftfl " e på cirka 10 l/s och person.
De krav som g äller enligt nybyggnadsreglerna beträffande erforderliga
uteluftfl " en vilar på osä kert underlag. För att möjliggöra kylning av
mindrevärrmebelastade
rumoch för att ge visst utrymmeför ökade krav
ska max 201 / s och person kunna tillföras en viss andel av kontorsrummen.
Uteluften renas frånpartiklarmed filter av filterklassEU7. Rening med
hänsyn till gasformiga föroreningar i utomhusluften görs normalt inte.
1) 1 do motsvarar normal klädsel inomhus - vintertid
0,5 clo motsvararnormalklädsel inomhus- sommartid
6
BYGGNADSSTYRELSENS
REKOMMENDATIONER
• 6005
3.3 Rumsstorlek
mm
Vid bedömningav lämpligtinstallationssystemutgåsfrånrumsstorlekpå
2-3 moduler (2,4 - 3,6 m bredd) ett rumsdjup på ca 4 m. Ett normalt
utförandeför dettarum år:
rumshöjd
2,7 m
yttervägg
-15 cm betong, 20 cm isolering + ytskikt
innervägg
golv och tak
- gipsskiva, 7 cm luft, gipsskiva
- 15 cm betong
fönster
- 1 m2U-värde2 W/m2med solskydd (persienn).
3.4
Förutsättningarvad gäller värmebelastning
I normalfalletr" as med följande:
belysning
- fritt hängande armaturerinklusive platsbelysning
max 180 W motsvarandeca 15 W/m2(60W i platsbelysning)
person
- 80 W
kontorsmaskiner- följandefall förutsättes
OW
200 W motsvarande en PC + enkel skrivare
500 W motsvarandeen PC + laserskrivare
3.5
Övrigt
Utöver ovan angivna grundläggande funktionskrav föreligger ytterligare
krav på föränderbarhet m m samt det generella kravet på godekonomi,
låg årskostnadför fastighetensdrift, underhålloch avskrivning.
BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER • 6005
4.
Sammanfattande bedömning
4.1
Klimat
Med utgångspunkt från de förutsättningar som angivits ovan och baserat
på resultat från beräkningar och prov2 kan följande viktigare för- och
nackdelar för de olika systemen anges.
KBS-tidigare standard , bakkantinblåsning med eller utan kyld tilluft,
se bild 2
GAMLA SYSTEMBY
VA''TEcPUREt
VÄRME
Bild 2
Systemet klarar i stort inga extra kontinuerliga värmelaster utöver personer, belysning och solvärme om det gamla klimatkravet (P27) ska
innehållas. Ett skärpt klimatkrav, dvs P25 medför därför att systemet inte
år aktuellt för nybyggnadsfall.
Deplacerande ventilationssystem med kyld tilluft, se bild 3
Systemet år ursprungligen utvecklat för industrilokaler med stora takhöjder och koncentrerade föroreningskällor t ex ugnar, maskiner, svetsutrustning.
Fördelen med systemet är att den renaste luften finns i vistelsezonen.
Föroreningar blandas inte med övrig rumsluft vilket år fallet vid omblandande ventilation.
2) se bilagor
8
BYGGNADSSTYRELSENS
REKOMMENDATIONER
• 6005
Utförda prov visar att erforderlig luftmängd i kontorsrummet blir högre
än med omblandande ventilation. Detta beror bl a på att tilluftstemperaturen inte får vara för låg och på att en viss minsta luftmängd erfordras för
att systemet ska fungera som avsett. Viktigt är val av dontyp och tillåten
undertemperatur i tilluften. Proven visar på dragrisker i golvnivå (fötter,
anklar).
DPLACERANDE
SYSTEM
VTT NWREt4
VANE
Bild 3
Systemet klarar begränsade värmelaster - upp till cirka 25 W/m2 golv i
kontorsrummet. Högre värmelaster medför att gränsskiktet mellan ren
och "förorenad" luft sänks - dvs att systemet fungerar som ett omblandande system i en del av vistelsezonen. Därtill ökar temperaturgradienten.
Proven visar att deplacerande ventilation ger bättre ventilations- och
luftutbyteseffektivitetån
Fan-coilsystem
övriga system.
till kombination med bakkantinblåsning , se bild 4
Proven visar att fan-coil placerad vid fönster kan ge goda klimatförhållanden även vid kyllaster upp till cirka 50-70 W/m2 golvarea. Fördelen
med systemet är att man själv kan påverka apparatens kyl- och värmekapacitet (vanligen i tre steg). Inställningen sker genom att ändra en fläkts
varvtal. Lokala fläktar kan leda till risk för ljudstörningar.
Fan-coil placerad i taknivå t ex i korridor kan medföra risker för drag
enligt utförda prov.
Ventilations- och luftutbyteseffektivitet är som för övriga omblandande
ventilationssystem. Systemet ger en möjlighet att klara stora intermittenta kyllaster och/eller lokalt tillkommande kylbehov i befintlig byggnad.
BYGGNADSSTYRELSENS
REKOMMENDATIONER • 6005
9
Induktionssystem , se bild 5
Induktionssystem placerade under fönster ger ungefär samma förhållande klimatmässigt som fan-coil lösningen om dimensioneringen av apparaterna är likvärdig. Risken för ljudproblem är mindre än för fan-coil.
FAN COlL
Bild 4
it;iDUKTIONSSYSTE M
VA'tTEW
VURT1
1LA
vÄg.iE
LUFT
Bild 5
1 0
BYGGNADSSTYRELSENS
REKOMMENDATIONER • 6005
Bakkantinblåsning
i kombination med kyltak eller kylbafflar, se bild 6
Prov och beräkningar visar att systemet kan ge goda klimatförhållanden
vid kyllaster upp till ca 50-70 W/m2 golvarea dvs ungefär samma som för
fan-coil. Kyltakets/bafflarnas funktion innebår att om värmelasterna är
utbredda i rummet t ex flera besökare eller många vårmeavgivande
maskiner - så kan luftfördelningen i rummet bli instabil och därmed ge
upphov till drag lokalt.
Ventilationseffektivitet och luftutbyteseffektivitetår som för goda omblandande system. Prov visar att tilluften bör tillföras undertempererad
i annat fall minskar ventilationseffektiviteten.
-
1VLBAFFLAR/ TA1<
VATI'EJ4BUREN
14A
r••
VATrEH8UP.EN
VÄRME
Bild 6
Deplacerande ventilation i kombination med kyltak
Systemet har inte provats av Byggnadsstyrelsen eftersom det är principiellt tveksamt. (Två varandra "motverkande" principer) med deplacerande och omblandande ventilation i vistelsezonen.
Sammanfattning angående klimat
Med givna klimatkrav och aktuella värmebelastningar
är varianter av
kyltak/kylbafflar i kombination med bakkantinblåsning eller golvplacerade fan-coil eller induktionsapparater - aktuella för Byggnadsstyrelsens
normala kontorsrum.
BYGGNADSSTYRELSENS
REKOMMENDATIONER
• 6005
11
4.2
Flexibilitet,systemuppbyggnad
En viktig utgångspunkt vid val av system är att kraven på flexibilitet ökar.
Detta beror på att en stor del av belastningarna - främst kyllaster -år
verksamhetsanknutna. Verksamheter förändras i snabbare taktån tidiga-
re dels beroende på organisationsförändringar
dels beroende på ökad
"kontorsautomation".
Detta leder till att installationen inom ett plan "r kunna anpassas till
ändradverksamhet. Eftersom förutsättningarna för det enskilda arbetsrummet är svåra att förutse bör installationerna i princip medge en
successiv komplettering under förvaltningsskedet. Man "r t ex kunna
ansluta extra kyla till ett rum först när kylbehovet år aktuellt.
Distributionssystemet inom ett plan - eller snarare utrymmet för distributionssystemet - " r utformas generellt. Utrymmet ska medge att betydande förändringar av systemen kan ske. En förläggning i kommunikationsutrymmet - normalt korridortak - medger matning dels till kärnzon dels
till fasadrum.
Schakt och aggregatrum betraktas ofta som byggnadsanknutna delar.
Både utrymme och installationer bör utformas generella , dvs tåla betydande verksamhetsförändringar utan ombyggnad.
De verksamhetsanknutna kyl- och ventilationsbehoven kommer i många
fall inte att samvariera. Detta leder till att separata system för ventilation
och kyla "r eftersträvas.
c
9
K0RRIDOR
Bird 7
12
BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER • 6005
Flexibilitetskraven - leder också till att vätskebuma kylsystem prioriteras
eftersom utrymmesbehov och möjligheter attåndra/komplettera systemen är betydligt större än för luftburna kylsystem.
Diskussionen ovan gäller främst för ventilation och kylinstallation.
Beträf fande värmesystem kan konstateras att värmebehovet år kopplat
till fasad (kallras)och därmednormaltbyggnadsanknutet
. Värmesystemet i plan kan därf ör läggas till fasad och utformas utan större krav på
flexibilitet.
Sammanfattningsvis leder resonemanget till, se bild 7
.
ett fasadförlagt värmesystem utan större krav på flexibilitet
• separata ventilations - och kylsystem med matningsstråk i anslutning
till neutrala zoner - främst kommunikationssutrymmen
• vätskeburna kylsystem väljs före luftburna
• schakt- och aggregatutrymmen bör klara stora ändringar av installationerna - dvs utformas som generella eller byggnadsanknuma utrymmen.
4.3
Styrning av klimat i kontorsrum
En automatisk reglering av värmesystemet kan vara motiverad . Automatiken " r styra på kallrasrisk dagtid och transmissionsbehov övrig tid.
Aven manuell styrning av värmesystemet i rummet " r kunna göras. För
kylsystemet löses den individuella regleringen mest naturligt genom att
hyresgästen själv kan ställa in önskad rumstemperatur(kyleffekt ). Eftersom kallrasskyddet och kylbehovet inte har någon direktkoppling inbör-
des "rde inte reglerassamordnat.Detta innebårattvärme- och kylsystem periodvis kan arbeta samtidigt i ett kontorsrum. Energiekonomiskt är
detta självfallet en nackdel men komfortmässigt en fördel.
Beträffandeventilationssystemetbörnormaltdettainte (underett basvärde) kunna regleras av hyresgästeneftersomventilationsbehovettill en
stor del styrs av avgivning från inredning, utrustning och byggnadsmaterial. Däremot ska vädring via öppningsbara fönster normalt kunna ske
Vvs-systemen måste fungera så att de ger acceptabla förhållanden även
i obelastade
kontorsrum.(Det skavaragodtagbartemperaturoch föroreningshalti rummetdå man kommerin i det).
Systemen ska självfallet även klara temperaturhållning då huset inte
används (nätter och helger). I första hand bör detta ske via radiatorssystemet.
BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER' 6005
13
4.4
Rumsutformning - installationer
Förläggning av installationer i rummet måste ske med hänsyn till rummets funktion och utseende. Det ärren fördel om installationerna i rummet
kan frikopplas från övrig rumsinredning eller förläggas i zoner för
kanalisation som är generella. Detta leder till att placering vid tak eller
fasad förordas. Se bild 8.
Deplacerande ventilationssystem har från dessa utgångspunkter nackdelar och uppfattas ofta inredningsmässigt som en svårare lösning både
estetiskt och möbleringsmässigt j" ört med övriga system. Installationer vid fasad "r utformas så att rummets användning inte försvåras. Ur
hyressynpunkt har platsbehovet för installationen (del av golvytan)
normalt ingen betydelse. Men installationer som bygger mer ån cirka
10 cm in i rummet är funktionsmässigt till nackdel. Installationer som
kräver speciella inklädnader (fördyrande) ärr en nackdel. Detta år ofta
aktuellt för induktionssystem och fan-coillösningar vid fasad.
Utrymmet vid tak i rummet är enligt ovan bra för förläggning av
installationer men förutsätter samordning med belysning m m. Om
undertak erfordras av akustiska eller andra skäl kan samordningsvinster
uppnås i kombination med kyltak eller bafflar. Kostnaden för ett "rent"
undertak kan uppgå till ca 300 kr/m2 - en kostnad som till viss delkan ingå
i en lösning med kyltak eller bafflar.
1I$STALLA11ON 'ZoN
gYLA, 9EL
N1NG
MA'rt
esoN
LU"'F o. KYC,A
ME'NtNGS•
N?ALATioISoN
VÄgME, EL, Ttt„, DATA
Bild 8
14
BYGGNADSSTYRELSENS
REKOMMENDATIONER
• 6005
f
4.5
Drift,service och erfarenhet
En viktig aspekt vid val av system för värmning/kylning av kontorsrum
år systemens behov av service och tillsyn. Generellt gä ller att robusta
system med få rörliga delar är att föredra framför mer komplicerade
system
Fan-coilsystem och i viss mån även induktionsapparater har behov av
mer service och tillsyn ån kyltak /kylbafflar i kombination bakkantsinblåsning.
Med tankepå åtkomlighetoch risk för störningarför hyresgästenår det
fördelaktigt om systemet medger injustering utanför berört kontorsrum.
Fan-coilsystem och induktionsapparaterår ur denna synpunkt sämre
lösningar än övriga
Lösningar med separata system för värme, kyla och ventilation år ganska
stabila med hänsyn till injusteringsfel. Fel påverkar " bara" denna funktion och kan kompenseras av övriga system . Vätskebuma system för
värme och kyla tål relativt storaavvikelser (30-50 %) från dimensionerande flöde utan att värme- respektive kylavgivningen förändras nämnvärt.
Ventilationssystem är ur denna synpunkt betydligt känsligare för avvikelser från dimensionerande förhållanden. Fel av storleksordningen 20%
på flö det kan leda till dragproblem i rummet. Känsligaste systemet år
bakkantinblåsning som vid felaktig inställning lätt ger dragproblem.
Möjligheten att göra rent kring installationer - och framförallt tilluftdon är en viktig aspekt.
Störst risk för svårigheter vid rengöring bör föreligga vid kyltak och
eventuellt bafflar i tak. Teoretiskt bäst år system med deplacerande
ventilation.
Alla köldbärarsystemmedförriskförfuktutf" lning. Av ekonomiska och
praktiska skäl bör köldbårarsystem dimensioneras och drivas så att
yttemperaturen ligger över luftens daggpunkt. Detta innebår att enbart
termiskisolering av rörenerfordas. Vid hög relativfuktighet- beroende
på fuktigt väder eller speciell fuktavgivningi lokalerna - kan likväl
fuktutf" lning ske på kylinstallationen. Ur hygienisk synpunkt är synlig
förläggning då att föredra. Fan-coil och induktionssystem med inbyggda
kylelementärurdennapunktsämrelösningaränövriga studeradesystem
(risk för mögel m m).
Inom vvs-tekniken - liksom inom annan tillämpad teknik - kan inte alla
delfunktioner/egenskaper hos systemen förutses genom prov eller beräk ningar. Detta leder till att erfarenheter från system i praktiskt bruk är en
viktig grund för val av system . Det leder också till att varianter av äldre
beprövadesystemprioriterasföreheltnyalösningar.De viktigaegenskaperna hos ett system bör prövas före installation. Detta innebär att
fullskaleprov , laboratorieförsök, simuleringar och beräkningar genomförs och dokumenteras före val av nya system.
BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER • 6005
15
5.
Kostnader
- driftoch anläggningskostnader
De system som diskuteras ovan medför ökade anläggningskostnader
jämf ört med de system som var aktuella i början av 1980-talet. I tabell 1
visas en jä mf örelse mellan anläggningskostnaderna för olika system
exemplifieras genom att ett "typiskt"kontorshus kalkylerats (hela beräk -
ningenredovisas i bilaga) och kostnadernadärefterslagitsut på kvadratmeter rumsarea.
Kostnad för klimatinstallationen kr/m2rumsarea
4
Alternativ' ) nr
1
2
3
5
6
Luftbehandling
374
374
751
786
755
1099
Rörinstallation
186
183
192
398
377
377.
Totalt/m2
560
557
943
1184
1132
1476
Tekniska data
Luftflöde
illsm2
1
0,7
2,4
0,7
0,7
0,7
Kyleffekt
(W/m2)
0
13
35
32
32
32
1}
Förutsättningar
Nr
Beskrivning
1
Byggnadsstyrelsens gamla standard.
System = CAV utan kyla + radiatorer
Inblåsningsmetod= Bakkant
Luftflöde
= 22 I/s i modulkontor
2
Byggnadsstyrelsens gamla standard
System CAV med kyla + radiatorer
Inblåsningsmetod = Bakkant
Luftflöde
= 14 I/s i modulkontor
3
System = CAV deplacerande med kyla + radiatorer
Inblåsningsmetod = Deplacerande i bakkant
Luftflöde
= Enligt krav
4
System = Fan-coil (värme + kyla)
Inblåsningsmetod = Bakkant
Luftflöde
=15 l/s i modulkontor
5
System = Kyltak(vertikalbaffel) + radiatorer
Inblåsningsmetod= Bakkant
Luftflöde
=15 Ils i modulkontor
Samtliga lösningar har beräknats med roterande värmeåtervinnings-
system
Tabell 1
16
BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER • 6005
Den grundläggande orsaken till fördyringen för nya (system 4,5,6)
jämf ört med äldre (system 1,2,3) är att kraven skärpts. Men de systemlösningar som behandlats medger en anpassning till ändrade förhållan-
den.
Främst för kylinstallationer kan i nybyggnadsskedet förberedelser för
kommande kylbehov göras. Detta betyder att hela den ovan angivna för-
dyringen inte behöver inträffa i ett nybyggnadsskede.4m i exemplet
50% av rummenutrustasmed kyla och 50% utan sjunkerinvesteringskostnadmed cirka200 kr/m2
Rekommendationenär därför att vid nybyggnadstillfä llet utförs hela
kyldistributionssystemet i schakt och i matningszoner i korridorplanen.
Vad gäller kylmaskineroch kylinstallationeri enskildakontorsrumgörs
installationerendasti den utsträckningman vetatt värmelasternamotiverar dessa . Komplettering för tillkommande kylbehov i rum under
driftskedet kan göras enkelt genom att komplettera enskilda rum med nya
kyltak eller kylbafflar.
Vad gäller driftkostnader har inte några detaljerade jämförelser gjorts
mellan nya och äldre systemlösningar. Genom att luftflödeskraven höjts
under senare årblir luftflödet per rum ungefärrlika i nya som i äldre system
trots att ventilationssystemet inte dimensioneras av kylbehovet . Driftkostnaderna för ventilation blir därmed ungefär lika om drifttiderna är
lika. Med hänsyn till ändrade krav finns sk" att utgå från att drifttiderna
ökar. Utvädringstiden har ökat p g a bedömda större risker för gaser m m
från inredning/utrustning. Ökade krav ställs även på att ventilationen kan
köras även vid låg användning t ex kvällstid och helger.
För värmesystemet blir driftenergin ungefär lika som för äldre system.
Tillkommande kylbehov -jämfört med tidigare byggande - leder till ökad
driftkostnadför elenergi för kompressorer,pumparm m. (Den ökade
elenergin p g a datorerm m i rummen belastar hyresgästen). Ökade
värmelaster leder till behov av kylanläggningar som i sin tur kräver
elenergi.De extravärmelasternalederpå så sätttill en "spiraleffekt"för
elenergibehovet. En tillkommandevärmelastpå40 kWh/m2golvareaoch
år leder till ett ökat elenergibehovför drift av storleksordningen1015 kWh/m2/år för att värmelasten skall kunna kylas bort.
BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER •
6005
17
G
Jämförelsemedandrabyggherrar
Eftersom statligt byggande och förvaltning i ökad utsträckning jämf örs
med privatasidanharenjämförandestudiegjortsav Byggnadsstyrelsens
standardför kontorshusmed privatakontor. I dennajämförelse ingick
installationsstandard som en del .3 Förvvs-installationernaharendjupare analys gjorts. Studierna mynnar ut i följande resultat, se tabell 2..
Privata byggherrar har kyla som standardvilket Byggnadsstyrelsen inte
haft i tidigare byggande . De lösningar som redovisats ovan för Byggnadsstyrelsens nya policy är dock likvärdiga ur standardsynpunktmed privata. Hur bra vvs -lösningarna år i praktiken dvs för hyresgäst och förvaltning har inte studerats inom ramen för nämnda jämförelse.
3) Kontorsstandarder - jämförelse mellan 10 objekt i Stockholm , Byggnadsstyrelsen,
Tekniskabyrånsinformation
1990-05
18
BYGGNADSSTYRELSENS
REKOMMENDATIONER
• 6005
Fjärrvärme
Tabell 2 Sammanställning av jämförande studier
83
kylanläggningen
Energicentralmed
elpanna och återvinningsvärme
från
87.89
NISSES AB
Stockholm
Gångaren
Stockholms
Kungsholmen Läns Landsting
Stockholm
AlviksStrand
Alvik
frå n kylanläggningen
Stockholm
Sjövattenkyla,80%
Kylmaskin,20%,
Hirossystem
Radiatorer -
Hirossystem
Radiatorer Centralkylanläggning Centralaggregatmed värme
Kylbafflaritak
och kyla
Fjärrvärmeoch
återvinningsvärme
LUFT
11m2,
s
1,1
3,0
0,8
0,8
Centraldatoriseradövervakning 1,0
Termostatsryrdrumsreglering
Central datoriserad styr- och
övervakning
Termostatstyrd rumsreglering
Central datoriserad styr- och
övervakning
Termostatstyrd zonreglering
av variabla flödesdon
Termostatstyrd rumsreglering
av fancoils
övrigtanalogt system
Central datoriseövervakning
övervakning
Termostatstyrningav
radiatorer
Central datoriserad styr- och
0,35
Centraldatorisestyrningoch
övervakning
Termostatstyrdrumsreglering
REGLER
Centralaggregatmed värme
Analogtsystem
och roterandewx
Manuellregleringav
Tilluftvia don i framkantalt tak radiatorer
2,8
Centralaggregatmed plattvvx Centraldatoriseradstyr1,7
(ejvärme eller kyla)
'och övervakning
Termostatstyrd
rumsreglering
Hirossystem
i övrigt
Tilluftvia don i bakkant
Centralaggregat med värme,
kyla och roterande vvx
Tilluftvia induktionsapparater
87-88
Åke Larsson
ByggareAB
Terminalen
Solna
Central kylanläggning
i energicentral
Induktionsapparater
Induktionsapparater
Energicentral med
elpanna och återvinningsvärme
från kylanläggning
89
Hovets centrum
Stockholm
Arenan
objekt 6
Johanneshov
Centralaggregat med värme
och återluft
Tilluftvia variabla flödesdon
-
Radiatorer
Fjärrvärme
KB Rå sunda
85
Fotbollsstadium
Solna
kylaoch roterandewx
Tillufti tak via fancoils
Fancoils
Central kylanläggning
Centralaggregat med värme,
Fancoils
Atervinningsvärme
från kylanläggningen
och spetsvärme
frå n fjärrvärme
Lagern
Solna
88
Stockholm
Solna
Styckjunkaren SKANSKA
Centralaggregat med värme
och plattwx
Tilluftvia don i bakkant
återvinningsvärme
från kylanläggningen
Central kylanläggning
Kista
Radiatorer
87-88
HIBY
Stockholm
Hornafjord
Fjärrvärme och
Atervinningsvärme
Induktions- Centralkylanläggning Centralaggregatvärme,
från kylanläggningen apparater Induktionsapparater kylaoch roterandevvx
Tilluftvia induktionssamt spetsvärme
apparater
från fjärrvärme
86
VENTILATION
Stockholmsstad
KYLA
Klamparen
Stockholm
VÄRME
ENERGIVÄRME
INFL
AR
BYGGHERRE
OBJEKT
7
Slutsatser
För nya byggnader är Byggnadsstyrelsens policy följande:
• fasadförlagt kallrasskydd normalt i form av ett vattenradiatorsystem
som även svarar för varmhållning av byggnader nattetid och helger.
Styrning av systemet kan ske antingen manuellt eller med hänsyn till
kallrasrisk. Systemet kopplas inte reglertekniskt ihop med kyla
• ventilationssystem för cirka två luftomsättningar per timme antingen
bakkantinblåsning eller inblåsning i fönsterbänk . Systemet klararlåga
kylbehov - upp till ca 25 W/m2, golv
Vid dessa låga kylbehov är även deplacerande ventilationssystem
tänkbara förutsatt att en god anpassning kan ske till inredningen.
Fönstervädring skall normalt var möjlig
• separat kylsystem i form av kyltak eller kylbafflar kombinerat med
bakkantinblåsning. Systemen klararkyllaster upp till cirka 50 W/m2
golvarea (datorer och övrigt utrustning). Vårmelasten bör inte vara
jämnt fördelad i hela rummet. Kylsystemet skall kunna byggas ut efter
behov i förvaltningsskedet . Kylsystemet skall kunna regleras i rummet av hyresgästen
• högre kyllaster än ca 50 W/m2 innebär andra systemval typ - inblåsning via perforerade undertak - golv - s k datahallslösningar. Övre
gräns för dessa system är ca 100 W1m2golvarea. I första hand prövas
hår om direktkylning "vid källan" av de värrmeavgivandeapparaterna
är möjlig . Om så är fallet tillämpas något av ovan angivna alternativ
för övrig klimathållning i rummet.
För befintliga byggnader dvs ombyggnadsfallet tillämpas samma filosofi
som för nybyggnad men med följande tillägg:
Enstaka och/eller lokalt åtskilda tillkommande kylbehov klaras med fancoilapparater om möjligt placerad under fönster vid yttervägg.
20
BYGGNADSSTYRELSENS
REKOMMENDATIONER
• 6005
Bilagor
(Bilagorna förvaras hos Byggnadsstyrelsens tekniska enhet Vvs och
driftsektionen. Bilagorna har dessutom matats in i Byggnadsstyrelsens
datoriserade erfarenhetsåterföringssystem ERFAR).
Bilagefä rteckning
Fullskaleprov, förvaltningsbyggnad Umeå universitet, Statens institut
för byggnadsforskning Mats Sjöberg, rapport till KBS,1983-07-29
Luftutbyteseffektivitet, ventilationseffektivitet, temperatureffektivitet,
Mats Sandberg, SIB Gävle meddelande. M84:24, jan 1986
SIB provning av deplacerande ventilation, odaterat PM
Provning av deplacerande ventilation i kontorsrum, SIB Gävle rapport
till KBS,1986-08-20
System med radiatoruppvärmning, Mats Sandberg, Statens institut för
byggnadsforskning, Meddelande M:8. jan 1987
Kyltak, Göran Kölgren, Byggnadsstyrelsens tekniska enhet, vvs-sektionen, PM 1987-11-25
Uppmätningav hastighetsavtagandefrån låghastighetsdon,SIB Gävle
rapport till Byggnadsstyrelsen , 1987-12-17
Strömningstekniska fullskaleprov för Centralposten Stockholm,
Stifab, PM med rapport 1988-04-07 och 1988-10-21
Fullskaleprov för kontorsrum och samtalsrum Bankhus 90 Rapport
1988-10-31. Rörtekniska byrån, Stockholm
Prov av isolerglasT4-12 gasfyllt med inneglasav typ kappaenergi klar
SIB Gävle , Anders Mellin PM 1988-11-10
SCB- Örebro, BRIS-beräkningar, Wahlings konstr.byrå, Stockholm
PM 1988-11-15
S CB-Örebro, Temperatur och hastighetsfördelning i kontorsrum FAREX.
PM 1988-11-25
Strömningstekniskt fullskaleprov för Boverket, Anders Svensson, Stifab
Tomelilla. PM 1988-12-12
Displacement Ventilation systems in office Rooms, M Sandberg,
c Blomqvist, SIB Gävle, reprint servis no. 45, 1989
Byggnadsstyrelsens rapporter nr 174 Korridorer maj 1989
BYGGNADSSTYRELSENS
REKOMMENDATIONER'
6005
21
Strömningsförhållanden vid förträngningsventilation, tidningen
Lindabdirektnr 21990
Kontorshus jämförelse av klimatstandard Sune Lindgren
PM till Byggnadsstyrelsen1990-03-13
Byggnadsstyrelsens tekniska information
Kontorsstandard -jä mförelse mellan 10 objekt i Stockholm
preliminär utgåva maj -90
Prov av rökrum, SIB Gävle rapporttill KB S 1991-01-30
Effektivitet för olika ventilationssystem . Byggnadsstyrelsens tekniska
enhet, Stefan Sandesten, PM 1991-01 -16 - ett försök att sammanfatta
provningsrapporter
Summering av provningar avseende kyltak och fan-coil. Byggnadsstyrelsens tekniska enhet, Svante Nilsson, Stefan Sandesten. PM mars 1991
Summering av kallrasprov, Byggnadsstyrelsens tekniska enhet, Svante
Nilsson, Stefan Sandesten, PM april 1991
Sammanfattning av simulering av temperaturoch hastighetsfördelning i
kontorsrum (som ovan). Hur effektivt går det att kyla med deplacerande
ventilation ? Roy Holmberg och Kjell Folkesson,
Yvs-energi och miljö nr 51991
Beräkningar med sammanfattning avseende systemlösningar värme och
ventilation . PM april 1991. KBS Tv och SF
Anders Freyschuss , Svante Lundbäck, SF. Undersökning av investeringskostnader för sex olika ventilationslösningar i ett kontorshus.
PM maj 1991.
22
BYGGNADSSTYRELSENS
REKOMMENDATIONER
• 6005
á
r
r
á
Byggnadsstyrelsensrekommendationer
6005
1991-06
ab
W BYGGNADSSTYRELSEN
Ventilation, kylning och uppvärmning av kontorsrum är framtagen
vid Byggnadsstyrelsens tekniska enhet och ingår i skriftserien
"Byggnadsstyrelsens publikationer".
Upplysningar om byggnadsstyrelsens publikationer lämnas
av informationssektionens biblioteks- och dokumentationsservice, tel 08-783 13 71.
Redigering och layout: A-INFO, Byggnadsstyrelsen
Byggnadsstyrelsens publikationer kan beställas från
kontorsservice/publikationsförrådet, tel 08-783 11 53.
Upplaga: 1 000 ex.
Tryckeri: Gamisonstryckeriet
, Stockholm,oktober1991.
Adress:Byggnadsstyrelsen
, 106 43 Stockholm.