Download Report

3/15/2015
Förra föreläsningen: Egenskaper
Teorier om ting
Följande tycks vara fallet:
(1) De två äpplena har samma färg
(2) De två äpplena har något
gemensamt
(3) De två äpplena liknar varandra
med avseende på deras färg
(och deras egenskaper)
• Substans/substrat-teorin
• Bundle/knippe-teorin
Tre teorier om egenskaper:
 Universale-realism
 Trop-teori
 Nominalism
• Armstrong states of affairs
Dagens föreläsning: Ting
I. Ett ting?
Följande tycks vara fallet:
(1) De två äpplena har samma färg
(2) De två äpplena har något
gemensamt
(3) De två äpplena liknar varandra
med avseende på deras färg
Vad är ett “ting”?
II. Tre teorier om ting (obs! ting är
ej fundamentala):
 Substans/substrat-teorin
 Bundle/knippe-teorin
 Armstrong states of affairs
III. Bradley’s regress
I.
II.a Substans/substrat-teorin
J. Locke
…when we talk or think of any particular sort of corporeal
substances, such as horse, stone, etc., though the idea we have of
either of them be but the complication of those several simple ideas
of sensible qualities, which we used to find united in the thing
called horse or stone; yet, because we cannot conceive how they
should subsist alone, nor one in another, we suppose them existing
in and supported by some common subject; which support we
denote by the name substance, though it be certain we have no clear
idea of that thing we suppose a support.
Had the poor Indian Philosopher (who imagined that the Earth also
wanted something to bear it up) but thought of this word Substance,
he needed not to have been at the trouble to find an Elephant to
support it, and a Tortoise to support the Elephant: The word
Substance would have done it effectually. And he that enquired,
might have taken it for as good an Answer from an Indian
Philosopher. That Substance, without knowing what it is, is that
which supports the Earth, as we take it for a sufficient Answer, and a
good doctrine from our European Philosophers, That Substance
without knowing what it is, is that which supports Accidents. So
that of Substance we have no idea of what it is, but only a
confused obscure one of what it does.
 Kontingens: Ett tings existens är normalt kontingent.
 Partikularitet: Ting har under hela sin existens en bestämd
position i rummet vid varje tidpunkt det existerar. (Jfr.
universale)
 Egenskapsbärare: Ting kan inte exemplifieras, men exemplifierar
egenskaper.
 Monopol: Ting monopoliserar rum. (Obs! Co-location.)
 Tidslighet: Ting existerar över tid
 Föränderligt: Under tiden för sin existens förändras ett ting.
Frågan Vad är ett ting? i Neo-Aristoteliskt
ramverk:
Vad för sorts entitet eller entiteter grundar ett
ting och vad för sorts relationer måste dessa
entiteter stå i för att konstituera ett ting?
Argument för substans/substrat-teorin
…that which unites
Substrat-teorin
Konstituenter:
egenskaper och
substrat
 Existens: Det finns ting.
Relation:
Egenskaper är
instantierade
I substratet.
Substratet
exemplifierar
egenskaperna.
”…we think that ordinary objects (tables, horses, stones, etc.) have properties. Moreover, it
seems to us as if these properties are united in some way. This suggests that there is
something that plays the role of uniting the disparate properties. This is substance.”
…that which supports
”Consider the properties of ordinary objects. We cannot conceive of these properties just
being in the world… if I can imagine these properties at all, then it is only as they are
instantiated by some entity or other.”
…that which individuates
”…suppose the table is in a room full of tables, each of which has the same properties as our
original table…then it is unclear what it is that makes it true that we have many tables…the
table in my office is different from all the other tables because it is a different substance. It is
the uniqueness of substances that plays the requisite role of individuating objects from one
another.”
J. Tallant, 119-120
1
3/15/2015
Substantiella(!) problem I
Substantiella(!) Problem II
Motsägelsefull natur.
Epistemiskt problem.
Har en substans egenskaper eller saknar den egenskaper?
Hur kan vi veta något om substrat?
Möjligt svar: substans/substrat har inte egenskaper i betydelsen att de
bär/ grundar egenskaper men är själva distinkta från egenskaperna.
Substans/substrat har inga essentiella egenskaper
Möjligt svar: vi kan uppleva substrat indirekt genom att uppleva ting som
distinkta (substrat som individuator)
Möjlig invändning på svaret: Har inte substans den essentiella
egenskapen ”att vara egenskapsbärare”?
Men hur vet vi att det är ett substrat eller en substans som individuerar ett
ting? (Se Tallant, s. 123)
Problem I: Kan ej hantera predikation
II.b Bundle-teorin
Konstituenter:
egenskaper
Relation:
Egenskaper står i
compresencerelationer till
varandra.
(1) Greger är röd
(2) Greger är rund
(3) Greger väger 50
kg
(4) Greger är 30 cm i
diameter
?
RÖD
RUND
GREGER
30 cm
50 kg
Vad refererar “Greger” till?
Vad för relation råder mellan “Greger” och de egenskaper
vilka han tillskrivs?
Problem 2: kan ej hantera förändring
GREGER T1
Klot b
Röd
Rund
50 kg
30 cm i diameter
Röd
Rund
50 kg
30 cm i diameter
SVART
RUND
RUND
30 cm
50 kg
Klot a
GREGER(?) T2
RÖD
30 cm
Problem III: Max Blacks värld
Nödvändigtvis, för varje konkret objekt a och b, och för varje
egenskap , om är en egenskap hos a omm är en egenskap hos
b, så är a numeriskt identisk med b.
2
3/15/2015
Sakförhållanden lösningen?
II.c Armstrong states of affairs
Ett ting, och hela universum är sakförhållanden…
”A state of affairs exists if and only if a particular has a property, or a relation holds between
two or more particulars”
Substrat/substans OCH bundle-teorier får problem att förklara skillnad
mellan följande påståenden:
(Armstrong 1993:429)
Sakförhållanden består av en “thin particular” och en egenskap eller relation:
(i) Göteborg ligger öster om Borås
(ii) Borås ligger öster om Göteborg
Let a love b, and b love a. The two states of affairs are
presumably independent. Either could have occurred
without the other. Yet the two different states of affairs
involve exactly the same constituents. How are they to
be differentiated?
“The thin particular is the particular considered in abstraction from all its properties. Although
not bare, it is very thin indeed. (But you can be thin without being bare.) For me, all thin
particulars, although numerically different, are, as it were, indistinguishably different.
Particulars…have no mysterious inner and particularized essence that marks off one from
another and accounts for their numerical difference. The secret of numerical difference is simply
numerical difference… Notice, however, that it is not hidden, as Locke had it hidden. Even in our
most basic, most elementary, perceptions we are aware of particulars, though of course
particulars as having certain properties and relations, that is: particulars in states of affairs.”
Mereologisk vs. icke-mereologisk komposition
III. Bradley’s regress
Mereologisk komposition (BT, ST): a+b = b+a
Icke-mereologisk komposition (Armstrong): Rab ≠ Rba
Sakförhållande
(i) ”Göteborg ligger öster om Borås”
aRb
(ii) ”Borås ligger öster om Göteborg”
bRa
Sanningsgörar-relation
States of affairs are thought to labour under a certain further difficulty, though.
It is a difficulty most usually articulated for the particular case of an ontology of
particulars and universals, but seems to be a general one. It is the difficulty of
predication, the difficulty of the nexus of instantiation (as they say in Iowa), the
difficulty of the non-relational tie (W. E. Johnson and P. F. Strawson), the
difficulty of the formal distinction (as Scotus put it), the difficulty of
participation (as Plato had it). Is not bringing the constituents of a state of
affairs, the particulars, the properties and the relations, together into states of
affairs, a further relation in which all the constituents stand? But then the
new relation is just a further element which requires to be integrated along
with the other constituents.
Armstrong 1993:432
Bradleys regress i ett sanningsgörarteoretiskt perspektiv
Om ett (kontingent) påstående är sant måste det finnas något i världen
som gör det sant (det måste ha en sanningsgörare) OCH något är en
sanningsgörare för ett påstående om existensen av sanningsgöraren
nödvändiggör sanningen hos påståendet.
<a är F> = falskt
a, F
<a är F>= sant
a, F?
Men:
Existensen av bollen och av rödhet nödvändiggör inte sanningen hos
<Bollen är röd>. Mer behövs.
Skillnaden är att det i världen där påståendet är sant existerar en relation som
håller samman a och F – en ”uniter” (U).
Men:
Existensen av a, F och U tycks heller inte nödvändiggöra sanningen hos
påståendet. Vi tycks behöva något som håller samman dessa, a, F, U U1.
Men existensen av a, F, U och U1 tycks heller inte nödvändiggöra sanningen hos
påståendet etc. ad infinitum.
a, F, U
a, F, U, U1
etc. ad infinitum
a, F
Armstrong: Vi behöver sakförhållandet att bollen är röd.
Fråga: vad är skillnaden mellan en värld i vilken sakförhållandet
existerar, och en värld där bara bollen och rödhet existerar?
3
3/15/2015
Karta över lösningsförslag
Maurin (2012:798) Bradley’s regress
4