1. No category

Foucaultgymnasiet
Foucaultgymnasiets plan mot diskriminering
och kränkande behandling läsåret 2014/15
Datum för upprättande 2015-01-14
Innehållsförteckning
Syfte med en Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Vårt ansvar
Lagstöd
3
3
3
Definitioner enligt diskrimineringslagen
Vem kan diskriminera?
4
4
Definition på kränkande behandling enligt skollagen
Vem kan kränka?
4
4
Skolans vision - långsiktiga mål
Nolltolerans mot kränkande behandling
5
5
Grunduppgifter
5
Utvärdering
5
5
Läsåret 2014/15
Information om och delaktighet i framtagande och förankring av skolans
Likabehandlingsplan
6
Elevernas delaktighet
Normspelet
Vårdnadshavare
Personal
6
6
6
7
Kartläggning av elevernas situation på Foucaultgymnasiet
Husmodellen
Resultat, analys och åtgärder
7
7
7
”Trivsel-enkät”
Resultat
9
10
”Exitsamtal”
Resultat/analys
10
10
Bilagor 1-7
12-21
2
Syfte med en Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Planen mot diskriminering och kränkande behandling, den s k Likabehandlingsplanen, har som
syfte är att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling i skola och förskola.1 Förskolan och skolan ska arbeta för alla människors
lika värde.
Vårt ansvar
Likabehandlingsplanen ska användas för att skapa trygghet och tydlighet för barn, elever, föräldrar
och personal, i skolans löpande arbete utifrån lagarnas (se nedan) intentioner. En aktuell likabehandlingsplan ska finnas i varje enskild förskola och skola. Om inte förskolan/skolan kan visa att
den fullgjort sitt uppdrag att ta fram en likabehandlingsplan, kan den bli skadeståndskyldig. Alla
som arbetar i förskolan/skolan är skyldiga att känna till planens innehåll och agera utifrån den.
Lagstöd
Likabehandlingsplanen utgår från diskrimineringslagen och skollagen:
Av 3 kap. 16 § Diskrimineringslagen (2008:567) framgår att en likabehandlingsplan ska upprättas
varje år. Den ska innehålla en översikt över åtgärder för att främja barn och elevers lika rättigheter
och möjligheter oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, (de sju diskrimineringsgrunderna) samt förebygga och förhindra trakasserier.
De sju diskrimineringsgrunderna:
1. kön - kvinna eller man eller den som ska ändra/har ändrat könstillhörighet,
2. könsöverskridande identitet eller att genom uttryck visa sig tillhöra ett annat kön,
3. etnisk tillhörighet – nationellt/etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande,
4. religion eller trosuppfattning
5. funktionshinder
6. sexuell läggning - homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
7. ålder
Enligt 6 kap. 8 § Skollagen (2010:800) ska huvudmannen varje år upprätta en plan med översikt
över åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.
Definitioner enligt diskrimineringslagen
1. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon
annan i jämförbar situation, (om det finns koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna).
1
Begreppet förskola inbegriper all förskoleverksamhet.
3
2. Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av bestämmelse/
regel/förfaringssätt som kan tyckas neutralt men som missgynnar någon eller några, utifrån
någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
3. Trakasserier (en form av kränkande behandling) innebär ett uppträdande som kränker någons
värdighet och har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
4. Sexuella trakasserier innebär ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
5. Instruktion om att diskriminera, innebär en order eller instruktion om att diskriminera
någon på ett sätt som avses i punkterna 1 – 4, som ges till någon som står i lydnads- eller
beroendeförhållande till den som ger ordern eller instruktionen, eller som lovat fullgöra ett
uppdrag åt denne.
Vem kan diskriminera?
I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn
och elever kan inte diskriminera varandra i denna lagens mening.
Definition på kränkande behandling enligt skollagen
Ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker ett barns
eller en elevs värdighet. Mobbning är ett exempel.
Kränkningar kan vara:
 Fysiska – till exempel slag eller knuffar
 Verbala – till exempel hot eller att bli kallad för könsord
 Psykosociala – till exempel att utsättas för utfrysning eller ryktesspridning
 Text- eller bildburna – till exempel via sms eller via Internet eller genom klotter
Den som upplever sig ha blivit kränkt måste tas på allvar!
Vem kan kränka?
Både förskolepersonal/skolpersonal och barn/elever kan göra sig skyldiga till kränkande
behandling.
4
Skolans vision - långsiktiga mål
Vår vision är ett samhälle där alla är inkluderade och har möjlighet att berika sin omvärld. Vår
vision är ett samhälle och en kultur som ser på varje medborgare som en bärare av resurser och
förmågor, oavsett kön, trosuppfattning, ålder, etnicitet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.
På Foucaultgymnasiet vill vi bygga en verksamhet som baseras på tydlighet mellan oss alla som
befinner oss här; mellan elev och elev, elev och personal och mellan personal och personal.
Vi som arbetar i denna verksamhet ska vara förebilder för våra ungdomar utifrån vår gemensamma värdegrund. Vi ska våga se och agera om något verkar fel, och vårt förhållningssätt ska
bygga på respekt och tydlighet.
Vår verksamhet grundas på synen att varje individ är unik, oberoende av hens förutsättningar och
att mångfalden berikar!
I vår verksamhet ska alla bli sedda, hörda och bekräftade. Det krävs tid, god jordmån och fruktsam
miljö för att var och en ska synas, höras, växa och bli en självständig person.
Nolltolerans mot kränkande behandling
Vårt mål är att ingen i vår skola skall känna sig kränkt på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller på annat sätt.
Lärare och övrig personal skall ständigt vara uppmärksamma på vad som sker mellan elever, och
mellan personal och elever i verksamheten och agera omedelbart vid kränkningar/upplevda
kränkningar. Vårt arbete för elevernas trygghet sker löpande och följs upp vid terminsutvärdering,
genom mentorssamtal och rapporter från våra rastvärdar. Samtlig personal ansvarar för detta.
Grunduppgifter
Ansvarig för likabehandlingsplanens upprättande: rektor Gun Lind.
Ansvarig för utvärdering av likabehandlingsplanen: kurator Solveig Länn.
Likabehandlingsplanen utvärderas årligen av en tillsatt grupp som framöver kommer att ledas av
kurator Solveig Länn. Tidpunkt för utvärdering av aktuell plan: juni 2015.
Utvärdering
En utvärdering görs i flera nivåer; under skolåret inventeras personalens och elevernas kännedom
om Likabehandlingsplanens innehåll, genom vi diskuterar planen i klassråd, elevråd och vid
personalmöten. Vi diskuterar ansvar och hur vi ska agera när något sker i skolan som bryter mot
diskrimineringslagen, eller om någon, direkt eller indirekt, upplever sig kränkt i skolan.
Läsåret 2014/15
Höstterminen inleddes med ett möte med samtlig skolpersonal. Där repeterades mentorers uppgifter (se Bilaga 2) vår värdegrund och vårt ansvar att agera vid misstanke om att en elev utsätts
5
för diskriminering eller kränkande behandling, eller av någon annan anledning tycks fara illa.
Mötet gav en god bild av att samtlig personal känner till och agerar enligt sin skyldighet.
På samma sätt har vi, i samband med kartläggningen inför arbetet med årets Likabehandlingsplan,
diskuterat klassvis med våra elever om vad som är kränkande behandling, hur man är en schysst
kompis och vad man ska göra om man ser att någon annan elev far illa.
I Elevrådet har man diskuterat hur stämningen är på skolan och hur man vill att den ska vara.
Information om och delaktighet i framtagande och förankring av skolans
Likabehandlingsplan
Elevernas delaktighet
Under mentorstid, i klassråd, elevråd och skolkonferenser påverkar eleverna aktivt skolans arbetssätt gällande diskriminering och kränkande behandling. Genom case-metodik med forumspel och
värderingsövningar utmanas normer och värderingar. I uppföljande samtal lyfter vi elevernas
tankar och åsikter i ämnet. Syfte är att göra våra elever uppmärksamma på vår värdegrund och
stärka varje elev att våga berätta om man själv upplever sig diskriminerad eller kränkt, eller ser
någon annan som blir det. Samtalen med våra elever visar att det finns en medvetenhet om hur
man ska uppträda mot andra och vad man bör göra när man ser någon fara illa. Det händer dock
att man inte agerar på ett sätt som man egentligen vet är rätt, vilket signalerar till personalen att vi
behöver träna lite till på hur man kan göra när dylika situationer uppstår. En viktig uppgift för
personalen är att stödja eleverna i att analysera och se konsekvenser av en handling, och här är
upplever vi att den konkreta case-metodiken ofta är en bra grund inför samtal och diskussioner. Ett
exempel på case-metodik är Normspelet:
Normspelet
Normspelet är exempel på en övning som syftar till att påvisa avstånd mellan människor ur olika
s k normklasser. Målet med detta enkla spel är att göra spelaren medveten om att sådant som för
många ses som självklart, för andra är långt ifrån självklart. Genom att tilldela varje deltagare en
roll, från normklass 1 (vit, svenskfödd, heterosexuell medelklass med jobb) till normklass 4 (ej
svenskfödd, funktionsnedsatt, arbetslös HBTQ-person) och låta hen ta ett steg framåt eller bakåt
beroende på hur hen besvarar olika påståenden utifrån den roll man tilldelats, skapas ett fysiskt
avstånd mellan deltagarna. När alla påståenden besvarats blir det synligt att alla inte behandlas
lika i samhället. (En länk till spelet återfinns i Bilaga 4). Normspelet är avsett att väcka tankar och
insikter, och följs upp i samtal efter övningen. Ansvarig för att övningen genomförs är klasslärare.
Vårdnadshavare
Vårdnadshavare till omyndiga elever, och föräldrar till myndiga elever som lämnat sitt tillstånd,
informeras om Likabehandlingsplanen vid utvecklingssamtalen. En sammanfattning (Bilaga 7)
delas ut. Där finns information om vart man vänder sig vid misstanke om diskriminering eller
kränkande behandling på skolan.
6
Personal
Skolkurator leder på uppdrag av rektor arbetet med att ta fram och utvärdera Likabehandlingsplanen. Arbetet säkerställer att personalens åsikter tas tillvara vid framtagandet och att planen blir
ett levande dokument i vår vardag.
Den fastställda planen introduceras i sin helhet och gås igenom under en gemensam KU-dag.
Innehållet i planen ska genomsyra det vardagliga arbetet i skolan. Den ska hållas levande genom
bl a samtal och värderingsövningar i personalens arbetslag, och tillsammans med våra elever.
Kartläggning av elevernas situation på Foucaultgymnasiet
Husmodellen
Vi har också i år använt oss av den s k husmodellen, för att fånga upp våra elevers upplevelser i
olika miljöer. Undersökningen anpassas efter elevens funktionsnivå och behov av hjälpmedel och
personligt stöd. I mitten av september 2014 genomfördes undersökningen i varje klass av
undervisande lärare. Kartläggningen har analyserats av mentorer, undervisande lärare, fd bitr
rektor Elin Plahn och kurator Solveig Länn. (Vårdnadshavare har inte involverats i denna
kartläggning.)
Resultat, analys och åtgärder
Elevernas svar kan indelas i två områden; fysisk respektive psykosocial arbetsmiljö. Gällande
fysisk miljö, är det i synnerhet fyra områden som lyfts fram av eleverna som förbättringsområden:
städning av toaletter och omklädningsrum, hög ljudnivå under lektioner, brist på sittplatser i
korridoren samt att det – trots förbud – finns elever som röker alldeles utanför entrédörrarna till
Täljegymnasiet.
Tilläggas kan att dagens avsaknad av möjlighet att ta sig till idrottssalen med hiss ska åtgärdas och
finns med i budgetförslaget för 2015.
När det gäller den psykosociala arbetsmiljön, beskriver de allra flesta av våra elever en känsla av
trygghet i skolan. Vid diskussioner och arbete i klasserna i samband med denna undersökning, har
dock framkommit att några elever upplevt sig ha blivit kränkta av andra och/eller berättat om
kränkande handlingar man själv begått gentemot någon annan, i skolan eller på annan plats. När
eleven berättat om kränkningar har detta följts upp, enskilt eller i grupp, beroende på handling.
Den psykosociala miljön kan indelas i två underområden: platser och tidpunkter.
7
Platser:
Några elever har påpekat en känsla av otrygghet och behov av fler vuxna i de mer undanskymda
delarna av våra korridorer, i kaféet och i ljusgården, i synnerhet under de gemensamma rasterna,
när många elever vistas samtidigt på dessa platser.
Åtgärd:
I skolan har vi schemalagda rastvakter som rör sig på de platser där elever befinner sig.
Bland elever på nationella program, rapporteras en del obehag över att vistas i Täljegymnasiets
lokaler; dvs korridor och matsal. Elevernas beskriver olika orsaker; några att man inte känner så
många där men andra att man känner alltför många, och att man vill undvika att andra elever ska
förstå att man går på gymnasiesärskola. Några upplever att man blir ut-tittad, vilket känns
obehagligt. Bland elever på individuella program, har ingen tagit upp matsalen som ett negativt
område, vilket är en klar förbättring från föregående års undersökning. (Några elever äter av skäl
kopplade till sin funktionsnedsättning ändå i skolans lokaler.)
Åtgärd:
Foucaults f d bitr rektor ledning har besökt ett personalmöte på Täljegymnasiet för att informera
om eleverna i vår skola, om förekomsten av obehag bland våra elever och diskutera hur det kan
hanteras.
De elever som omöjligen kan förmå sig att gå till matsalen och äta, har fått möjlighet att äta lunch
i vår skolas lokaler, vilket flera har accepterat och uppger känns bra.
I arbetet med att bl a ge elever stöd i sina känslor kring funktionsnedsättning och särskola, har
Foucault nyligen inlett ett samarbete med Habiliteringscenters enhet U.N.G. Samtalsgrupper.
Tidpunkter:
Några elever upplever att de känner sig ensamma under raster.
Åtgärd: Utbudet av skapade möjligheter för våra elever att umgås, ses kontinuerligt över vid
personalmöten o dyl. Vi vill arbeta för att skolans cafeteria ska bli en ännu mer naturlig och
trivsam mötesplats för alla. Vi behöver utöka antalet tillfällen, då NP- och IV-elever medverkar i
gemensamma aktiviteter på ett otvunget vis, såsom t ex vernissager och uppträdanden. Elever med
lägre förmåga att ta initiativ till kontakter, ska alltid kunna få stöd i detta av skolans personal.
Åtgärd: Social träning går som en röd tråd genom vår verksamhet. Vi arbetar med kommunikation
och förstärkning av positivt beteende. Många av våra elever behöver hjälp att tolka de mer subtila
delarna av vår kommunikation, t ex vårt kroppsspråk. Det händer att ’sändare och mottagare’
tolkar och värderar kommunikationen olika. Då kan det uppstå konflikter och andra negativa
situationer, vilket all personal behöver vara lyhörd inför. Vi arbetar aktivt med att öka denna
medvetenhet hos våra elever, dels i en gemensam värderingsövning (värderingsövning 3, april)
men också i fortlöpande lektionssammanhang och med utvalda övningar i Drama- och
kommunikationsundervisning, där läraren arbetar med att förtydliga kroppsspråk, minspel och
tonlägen.
8
Ansvarig för att det sker löpande i undervisningen: Alla lärare
Ansvarig för undervisning i kommunikation och drama, samt värderingsövning: Renée Birnick
Tidplan för uppgifter som inte sker löpande är presenterad i det s k Planeringshjulet (Bilaga 2.)
”Trivsel-enkät”
I december månad genomförde kurator Solveig Länn en enkätundersökning bland eleverna på de
nationella programmen. Syftet var att få del av deras upplevelse av trivsel och tolerans i sin klass,
(även om detta bara är en av flera undervisningskonstellationer som varje elev deltar i). Enkätens
resultat kommer att återföras till klasserna i början av vårterminen av kurator som också ska planera och genomföra övningar och diskussioner, där undersökningen visar att ytterligare fokus på
en eller flera aspekter behövs. Liksom ”exit-samtalet” (ovan), är ”trivsel-enkäten” en del i vårt
arbete för elevernas trivsel och trygghet. Eleverna har fått ange klasstillhörighet på enkäten men
den är för övrigt anonym.
Undersökningen består av 14 påståenden, varje med fyra svarsalternativ som förklaras med både
text och bild, i form av en smiley (se nedan). Varje påstående återfinns i enkäten på en separat sida
tillsammans med de fyra svarsalternativen, som alltså upprepas för varje påstående. Enkäten presenterades, förklarades och övervakades på samma sätt i varje klass av kurator. Varje klass fick
välja att göra enkäten tillsammans med kurator, dvs att kurator läser och förklarar vid behov, eller
självständigt. Varje klass valde att göra den självständigt. Klassen blev då ombedd att vänta i tystnad tills varje elev fått den tid hen behövde för att färdigställa enkäten. I samtliga klasser klarades
uppgiften av på ett mycket bra sätt, både med att ge sig själv den tid man behövde för att reflektera
över varje påstående samt visa de klasskamrater som behövde något mera tid respekt för detta,
genom en lugn och rofylld situation. I några av klasserna fanns också lärare och/eller assistent i
rummet under undersökningstiden, i de flesta inte. Totalt 35 av 44 elever (80 %) deltog i undersökningen, vars sammantagna resultat presenteras i följande tabell (s 9-10):
“Trivsel-enkät” Ht 2014:
Sammanställningnationella program
1
2
3
4
I min klass tar vi hänsyn till varandra.
I min klass har vi arbetsro på lektionerna.
I min klass kan vi göra olika saker, utan att
störa varandra.
I min klass är det ok att inte alla är lika bra
på att göra allt.
JA! Jag
håller
verkligen
med!
22
15
Ja – så är
det, på ett
ungefär.
Nej – det
stämmer inte
så bra.
NEJ! Det
håller jag
absolut inte
med om!
1
0
10
16
2
3
20
12
2
1
26
9
0
0
9
5*
6
7
8
9
10
11
12**
13
14
I min klass tror lärarna på oss.
I min klass hjälper vi varandra.
I min klass finns det regler för hur vi ska
vara mot varandra.
I min klass använder vi ett respektfullt
språk.
I min klass är det okej att säga vad man
tycker.
I min klass gör vi saker tillsammans på
rasterna.
I min klass är vi bra på att se till att alla
kan vara med.
I min klass tror jag att det finns någon som
känner sig ensam och utanför.
I min klass hjälps vi åt så att alla ska ha det
bra i skolan.
I min klass har alla det bra i skolan.
28
21
6
10
0
2
1
1
24
15
8
10
2
4
1
6
28
6
1
0
14
14
2
5
18
13
2
2
5
12
6
12
21
18
10
14
4
2
0
1
Resultat
Det är glädjande att se att de allra flesta av våra elever på de nationella programmen vittnar om en
god stämning i klassen, även om det också finns grund för fortsatt arbete. Två av påståendena
krävde förtydliganden och förklaring, och behöver omformuleras inför nästa undersökning (vilken
planeras till senhösten 2015), nämligen:
*5, där uttrycket tror på kan ha flera betydelser (tror att man talar sanning eller tillit) och
**12, där några elever påpekade att det upplevdes som ologiskt att välja en glad smiley för ett
svarsalternativ som betyder att någon i klassen känner sig ensam och utanför. Kloka och bra
kommentarer av våra elever, som bidrar till att förbättra våra mätverktyg!
”Exitsamtal”
I maj 2014 genomförde f d bitr rektor Elin Plahn s k exitsamtal med samtliga avgångselever
(Bilaga 5). Syftet var att få elevernas bild av sina fyra år hos oss, ta vara på det vi gör bra och
revidera det som är mindre bra - ett led i arbetet att förbättra vårt arbete med elevernas trivsel och
trygghet. Frågorna gällde skolgången som helhet men också specifika frågor om trygghet,
inkludering, eventuell förekomst av mobbning, och om eleven ansåg sig ha fått rätt hjälp och stöd
i skolan. Samtalet anpassades efter den enskilde eleven. Några valde att hålla samtalet i närvaro av
en lärare eller assistent som hen kände sig trygg med, för andra behövdes en god kommunikation
säkerställas genom t ex teckentolkning, och då deltog mentor eller en elevassistent.
Resultat/analys
Sammantaget gav avgångseleverna en positiv bild av sin skoltid, inför sin studentexamen:
• Alla elever har känt sig sedda och anser att de har fått den hjälp de behövt.
• Alla elever lyfter personalen och klasskamraterna som några av de bästa sakerna med skolan.
• Alla elever tar med sig nyttiga lärdomar för livet och är glada att de gjort sina fyra år hos oss.
10
• Ingen elev anser sig ha blivit mobbad eller kränkt, vare sig här eller på det intilliggande
Täljegymnasiet.
• På frågan om eleven själv kunnat göra något bättre, svarar flera elever på nationella program att
de hade kunnat be om mer hjälp.
• De flesta av IV:s elever hade en tydlig plan för vad som ska hända när de gått ut gymnasiet. De
flesta tyckte det kändes nervöst att sluta men var ändå redo för att gå vidare.
• Några av elevkommentarerna berörde intervjuaren extra mycket; En elev uttryckte att ”jag har
lärt mig kurser jag aldrig trodde att jag skulle klara”. En annan påpekade att ”de flesta skäms för
att gå ut genom entrén, det är inget att skämmas för! Innan jag kom till Foucault var jag mobbad,
det finns ingen mobbing på Foucault.”
Samtalen gav en samstämmig, positiv bild. Även elever som då och då under åren uttryckt kritik
gentemot skolan, var glada över att ha gått på Foucault och lyfte att de blivit väl behandlade av
personal och andra elever.
En av punkterna lär oss personal att vara lite mera enträgna att ge hjälp i klassrummet, eftersom
många elever inte ber om hjälp när de behöver den.
Särskilt positivt var att avgångseleverna inte längre talade om den s k Täljekorridoren (mellan
Foucault och matsalen) som en obehaglig plats. (Lyftes i tidigare kartläggning, i början av ht13.)
Att det har blivit ett bättre klimat i korridoren är något som även Foucault-personal har noterat.
11
Bilaga 1 Rutiner för akuta situationer
Foucaultgymnasiets policy
Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
All skoltid förutom 30 minuters lunchrast är pedagogisk verksamhet, schemalagd med personal
och planerad utifrån skolans uppdrag. Vi har schemalagda rastvärdar och säkerställer därmed att
det finns personal bland och med eleverna under skoltid. Schemalagda kvinnliga eller manliga
assistenter följer med eleverna på idrotten, är med i duschsituation och omklädningsrum.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Elever kan vända sig till mentor, kurator, rektor eller någon annan personal hen har förtroende för.
Eleverna får kontaktuppgifter i början av läsåret och dessa finns även på vår hemsida
(http://www.sodertalje.se/foucaultgymnasiet). Uppgifterna finns även i detta dokument, (Bilaga 4).
Rutiner för anmälan
Den person som upptäckt incidenten (eller tar emot anmälan från vårdnadshavare) kontaktar
inblandande elevers mentor/-er, som i sin tur kontaktar Elevhälsoteamet och informerar rektor.
Insamling av fakta och arbetsfördelning sker. Mentor/-er samtalar enskilt samtal med inblandade
elever och kontaktar vårdnadshavare till omyndiga elever. Vid behov tar mentor stöd i arbetet av
Elevhälsoteamet.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av annan elev
Vid misstanke om att en kränkning har skett, ska detta utredas utan tidsfördröjning.
Utredningen ska belysa och ta hänsyn till den som upplever sig utsatt och till den/de som
misstänks ha utövat kränkningen. Den som upplever sig kränkt har alltid tolkningsfördel och varje
anmälan ska tas på största allvar. Information ska ges till vårdnadshavare till iblandade omyndiga
elever, utan tidsfördröjning.
En bedömning ska göras vid varje enskild händelse utifrån följande aspekter:
Hur allvarlig är kränkningen?
Bör den polisanmälas?
Behöver skolan ta in hjälp från annan instans?
Vid allvarlig kränkning bör utredningen resultera i ett individuellt åtgärdsprogram som beskriver
nuläge, målsättning med programmet, vilka åtgärder som ska vidtas och vem som
ansvarar för genomförande, uppföljning och utvärdering.
Ansvarig för utredning och åtgärder är, vid mildare fall av kränkning, elevernas mentor/mentorer.
Vid allvarligare fall är rektor/biträdande rektor ansvarig.
Huvudmannen informeras om incident, utredning och åtgärder.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev blivit kränkt av personal
Vid misstanke om kränkning ska uppgifterna utredas utan tidsfördröjning. Utredningen ska belysa
och ta hänsyn till den utsatte och till den/de som misstänks ha utövat kränkningen. Den som
12
upplever sig kränkt har alltid tolkningsfördel och varje anmälan ska tas på största allvar
Information ska ges till vårdnadshavare till inblandade omyndiga elever utan tidsfördröjning.
En bedömning bör göras vid varje enskild händelse utifrån följande aspekter:
Hur allvarlig är kränkningen?
Bör den polisanmälas?
Behöver enheten ta in hjälp från annan instans?
Vid allvarlig kränkning bör utredningen resultera i ett individuellt åtgärdsprogram som
beskriver nuläge, målsättning med programmet, vilka åtgärder som ska vidtas och vem som
ansvarar för genomförande, uppföljning och utvärdering.
Rektor ansvarar för att utredning görs om elev misstänks ha blivit kränkt av personal.
Huvudmannen informeras om incident, utredning och åtgärder.
Rutiner för uppföljning
Uppföljning bör ske i flera omgångar med samtliga inblandade för att få en helhetsbild av hur
ärendet utvecklas; till en början i täta möten, därefter mer sällan, förutsatt att det sker en
förbättring. Den/de person/-er som gjort utredning och kartläggning, gör också uppföljningen.
Om inte önskad effekt uppnås kallar rektor till ett möte och i de fall situationen kräver det, görs en
polisanmälan. I och med detta informeras även huvudmannen, Södertälje kommun, genom kontakt
med gymnasiechefen.
Rutiner för dokumentation
Alla steg, alltifrån en misstanke av kränkning och anmälan av incident, till avslutande
uppföljningar skall dokumenteras. Den som upptäcker incidenten/tar emot anmälan ansvarar för
dokumentation för upptäckten. Elevhälsoteamet dokumenterar sitt arbete och fortsatt löpande
arbete dokumenteras av mentor.
13
Bilaga 2 Planeringshjulet
Utöver de aktiviteter som beskrivs inuti hjulet, har vi regelbundna elevråd, skolkonferenser och
mentorstider, varvid våra elever kan och uppmuntras att påverka och uppmärksamma sådant som
behöver förbättras i skolan och i skolarbetet.
14
Bilaga 3 Ledord för trivsel
Foucaultgymnasiets ledord är Kunskap Trygghet Delaktighet. Utifrån dessa skall all verksamhet
speglas. Om det vi gör leder till kunskap, trygghet och/eller trygghet,– då gör vi rätt.
Vi har valt bort trivselregler till förmån för dessa ledord, då vi anser att det är lättare att förhålla
sig till alla olika typer av situationer som kan uppkomma, genom att fråga oss:
•
•
•
Ger detta eleverna ökad kunskap?
Leder detta till ökad trygghet?
Bidrar detta till delaktighet?
Regler kommer alltid att ha undantag och för att vara konsekvent uppkommer då allt mer
detaljerade regler och till slut är de så krångliga att ingen längre minns exakt hur de löd. Med
regler är det också lätt hänt att man tänjer på dem olika mycket i olika klassrum. Genom att
motivera handlingar, agerande med våra ledord blir det stringent och rättvist.
15
Bilaga 4 Husmodellen anpassad till Foucault
@
16
Husmodellen - Kartläggning tillsammans med elever
Tidsåtgång:
3 timmar, uppdelat på tre tillfällen
Gruppstorlek:
Max 3 elever per grupp. Dessa bör känna sig trygga med varandra.
Förberedelse:
Skriv ut bilden av Husmodellen, ett ex till varje elev och ett stort, gärna
A3, som ni kan samla alla elevers bilder på. (Ett alternativ är att
projicera modellen på en whiteboardtavla, om tekniken finns).
Genomförande, timme 1:
1. Undvik att från början tala om för eleverna i vilket syfte arbetet görs. Placera eleverna
enskilt med varsin bild och penna. B eleverna notera på vilka platser i ”huset” de mår bra
och var de inte upplever att de mår bra. Låt varje elev välja på vilket sätt man vill föra in
sin kommentar; genom att skriva plus (+) och minus (-), rita glada, ledsna, uttråkade, arga
eller andra smileys, eller att skriva i text. Alla sätt är rätt. Det viktiga är att eleven
reflekterar över frågan och noterar sin upplevelse i ”huset”. Det är viktigt att eleverna inte
diskuterar och jämför med varandra, utan arbetar under tystnad.
2. Efter c:a 20 minuter (tidigare om du ser att alla verkligen hunnit tänka igenom uppgiften)
ber du eleverna sätta sig två och två. Om några vill bilda trio går det bra men inte om det
innebär att någon annan hamnar utan en grupp. Nu får eleverna berätta för varandra hur de
har tänkt och vad det är som gör att de trivs på vissa platser och inte på andra. Du som
handleder uppgiften ska röra dig runt i rummet, lyssna, anteckna vad som sägs och försöka
få med så många reflektioner som möjligt. Också detta bör ta c:a 20 minuter.
3. De sista 20 minuterna av timme 1 samlar du elevernas tankar i storgrupp. Undvik
diskussioner och ifrågasättande av elevers upplevelser. Under den första timmen får vi en
bild av vad våra elever primärt tänker när vi frågar hur de mår på olika platser i skolan.
Den samlade bilden, dina noteringar och elevernas individuella bild ska samlas in och
lämnas till likabehandlingsgruppen för analys.
Genomförande, timme 2:
Under detta pass ger du eleverna en introduktion till de sju diskrimineringsgrunderna och samtalar
med eleverna om vad som kan vara kränkande behandling eller trakasserier. Ta gärna hjälp av
Diskrimineringsombudsmannens (DO) och Barn- och Elevombudets (BEO) respektive
handledning ”Förebygga diskriminering och kränkande behandling i förskolan” och ”Förebygga
diskriminering och kränkande behandling i skolan” när du planerar. Avsikten är att varje elev ska
lämna detta tillfälle medveten om vad som är diskriminering och hur det kan uttrycka sig.
Inled gärna passet med Normspelet från Pedagogiskt centrum. Du hittar det på följande länk:
http://pedagogisktcentrum.se/sites/default/files/spel/toddor_rorandenormer.pdf.
17
Genomförande, timme 3:
Den tredje timmen förbereds och genomförs på samma sätt som timme 1, med skillnaden att
eleverna nu uppmanas att rita in de eventuella platser i skolan, där hen själv känner oro för att
utsättas för någon form av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering.
Även denna gång ska den samlade bilden, dina noteringar och elevernas individuella bild samlas
in och lämnas till likabehandlingsgruppen för analys.
Anpassning för IV-elever: Ovan kartläggning ska genomföras också i IV-klasserna. Beroende på
elevens förmåga kan uppgifterna förenklas utifrån vad man som pedagog anser nödvändigt.
Huvudsaken är att vi får en uppfattning om var varje enskild elev i skolan trivs eller mår mindre
bra, och vilka anledningarna till detta är.
18
Bilaga 5 Exitsamtal med Studenter på Foucault
I syfte att göra en utvärdering av hur väl skolan har fungerat för varje elev och få ett underlag
för att förbättra skolan för de elever som går kvar, och de som följer efter dem.
Elev:
Program:
Datum:

Vad har varit det bästa med dina fyra år hos oss?

Vad skulle vi ha kunnat göra ännu bättre?

Känner du att du har fått det stöd och den hjälp du behövt, från personalen på skolan? (Om
inte –vad hade behövts förbättras?)

Berätta om din bakgrund – hur hamnade du på Foucault?

Hur har din närvaro sett ut? Hade vi kunnat göra något för att förbättra den?

Röker du?/När började du i så fall och hade vi kunnat förhindra det/hjälpa dig att sluta?

Vilket råd vill du ge till elever som börjar hos oss?

Förekommer mobbing på skolan? På vilket sätt och hur hade vi kunnat förhindra det?

Vad är det viktigaste du har lärt dig? Vad tar du med dig?

Utifrån din insats – om du hade kunnat vrida tillbaka klockan och ändra på något. Vad
skulle det i så fall vara?

Känner du att du är förberedd på det liv som börjar nu? Har du med dig det du behöver för
att gå ut i arbetslivet?

Hur ser planerna ut framöver, vad har du för mål för de närmaste åren?
19
Bilaga 6 Kontakter
Kontaktuppgifter till personal som elever/barn/vårdnadshavare kan vända sig till:
Rektor Gun Lind
Kurator Solveig Länn
Skolsköterska Carina Wiktorsson
08-5230 4509
08-5230 6244
08-5230 1596
Kontaktuppgifter till organisationer på nätet
Kränkt.se (En sida om: Har du blivit oschysst behandlad på nätet?)
www.umo.se/vald--krankningar/ (ungdomsmottagning på nätet)
www.origostockholm.se (resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld)
www.raddabarnen.se/mobbing
www.friends.se
www.juventassystrar.se (Tjejjouren i Södertälje)
www.bris.se
www.rfslungdom.se
www.hbtheder.se
www.killfrågor.se
20
Bilaga 7 Sammanfattning av Foucaultgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande
behandling läsåret 2014/15, den s.k. Likabehandlingsplanen
Ledord
Foucaultgymnasiets ledord är Kunskap Trygghet Delaktighet. Utifrån dessa ledord ska all
verksamhet speglas. Om det vi gör leder till kunskap, trygghet och/eller trygghet – då gör vi rätt.
Vår värdegrund bygger på att alla människor är lika värda, har samma rättigheter och ska
behandlas som likar. Utöver att det är lagstadgat att ha en likabehandlingsplan för hur vi ska
förebygga, motverka och i de fall vi inte lyckats med det, agerar mot diskriminering och
kränkande behandling, är det också vår starka vilja att motarbeta alla former av mobbning och
kränkning i skolan.
Likabehandlingsplanen beskriver vad vi gör i syfte att motverka diskriminering och kränkande
behandling. Den förklarar syfte, ansvarsfördelning och en tidsplan för arbete och insatser. Planen i
sin helhet finns att läsa på vår hemsida (http://www.sodertalje.se/foucaultgymnasiet). Detta är
kärnan i likabehandlingsplanen, som vi vill att varje elev och personal i skolan känner till:
Ingen elev skall behöva uppleva sig diskriminerad eller kränkt av någon annan i skolan
Foucaultgymnasiet arbetar förebyggande genom värderingsövningar och fortlöpande påminnelser
om vår värdegrund och hur vi ska behandla varandra. Under skoltid finns alltid närvarande
personal på plats där eleverna befinner sig.
Det är all personals ansvar att reagera om någon far illa eller beter sig på ett sätt som strider mot
diskrimineringslagen eller vår värdegrund. Vi mäter årligen elevernas upplevelse av skolan och
hur väl vi arbetar med frågor om likabehandling. Efter analys beslutas åtgärder inom områden där
vi eventuellt upplevs som svaga.
Vi vill uppmuntra alla elever och vårdnadshavare att kontakta skolan om man känner till eller
misstänker att en elev far illa på vår skola! Kontaktuppgifter finns på vår hemsida:
(http://www.sodertalje.se/foucaultgymnasiet).
Rutiner för att utreda och åtgärda
Vid en upplevd kränkning ska vårdnadshavare till inblandade, omyndiga elever kontaktas utan
dröjsmål. En bedömning av vilka insatser som behövs, görs för varje enskild händelse. Den som
upplever sig kränkt har alltid tolkningsfördel och varje anmälan ska tas på största allvar. Ansvarig
för utredning och åtgärder är, vid mildare fall av kränkning, elevernas mentor/-er. Vid allvarligare
fall av kränkning är rektor ansvarig. Huvudmannen informeras om incident, utredning och
åtgärder.
Anmälansrutin
Den person som upptäcker incidenten/tar emot anmälan kontaktar mentor/-er, som kontaktar
Elevhälsoteamet och informerar rektor. Insamling av fakta och arbetsfördelning sker. Mentorn
samtalar med de inblandade och kontaktar vårdnadshavare till omyndiga elever. Vid behov tar
mentor stöd i detta av Elevhälsoteamet. Om inte önskad effekt uppnås kallar skolan, under rektors
ansvar till möte och i de fall situationen kräver det, görs en polisanmälan.
21