språkröret
O KTO B E R NR 3/2015
MEDLEMSBLAD FÖR SFSS
SÖDRA FINLANDS SVENSKA SPRÅKLÄRARE R.F
ORDFÖRANDENS SPALT
ann-lois edström
I en av gymnasiets kurser i engelska brukar jag läsa engelskspråkiga tidningar med
mina elever. Då har jag ibland lyft fram
artiklar från New York Times som behandlat Finland på något sätt. En av dem har
rubriken ”Finland Makes Its Swedes Feel at
Home” och handlar om hur vi finlandssvenskar är den mest bortskämda minoriteten i
världen. Det brukar uppstå en livlig diskussion i klassen. Senaste vecka lyftes Finland
igen fram i New York Times, denna gång
med rubriken ”Nationalists in Finland Hurl
Rocks at Iraqis Seeking Asylum”. Jag tvekar
om jag ska använda den artikeln i klassen.
Det jag däremot inte tvekar om är att vår
roll som lärare blir ännu viktigare när det
gäller att skapa ett klimat i vårt land där respekt och människovärde är centrala. I en
Bild: Yannis Kolesidis / EPA (från Svenska Yle)
demokrati får vi ha olika åsikter, men dessa
åsikter ska uttryckas på ett sätt som inbjuder till en dialog som bibehåller respekten
för den som inte delar min åsikt.
Inom ramen för seminariet Campus Helsinki (lite mer om det inne i tidningen) fick
jag lyssna till Fadumo Dayib, vars mål är
att bli Somalias första kvinnliga president.
Hennes berättelse berörde oss alla där. Hon
kom till Finland som flykting 1990, ingen
kan påstå det var lätt, men här gick hon i
skola och var fast besluten att lära sig. Med
hennes egna ord ”the key to life is education”. Som 14-åring lärde hon sig läsa och
fortsatte sen utbilda sig. Lärarna spelade
en viktig roll i detta. Som hon själv sade,
”lärarna har nyckeln, vilket är ett stort ansvar”. Vi vet inte vilka framtida presidenter
och ledare vi har sittande i våra klassrum.
Då blir det ännu viktigare att inte ge upp
med någon elev. Hennes ögon riktigt lyste
när hon berättade hur hennes mor som
varit analfabet hela sitt liv fick lära sig läsa
och skriva innan hon dog. Hennes lärare
gav inte heller upp.
Vad kan vi då göra? Vi kan fortsätta
att jobba med kommunikation, på olika
språk, mellan olika individer. Vi kan
fortsätta att ta upp och diskutera svåra
ämnen, medan vi visar respekt för varandra. Vi kan förbereda oss för att ta
emot elever med en annan språklig och
kulturell bakgrund i våra klassrum. Jag
kommer att tänka på Ansvarsveckan
och deras material för årets tema: ”Över
gränser!” Ansvarsveckan är en riksomfattande ekumenisk människorättskampanj som sedan 1970-talet har lyft fram
aktuella globala problem. I år hålls den
18-25.10. På deras hemsida (ansvarsveckan.fi) finns mer information och en hel
del material även på svenska. När årets
tema planerades förstod nog ingen hur
aktuellt det skulle bli. Idag upplever en
del människor att landets gränser är hotade, medan andra välkomnar flyktingar.
Vad än våra åsikter må vara så är det ett
faktum att människor nu kommer hit, till
vårt lilla land, oberoende om vi är redo
att ta emot dem eller inte. De ungdomar
som sitter i våra klassrum ska leva sida vid
sida med dessa nya finländare och vi behöver förbereda dem och oss på bästa vis.
Ann-Lois Edström, ordförande
2
S P R Å K R Ö R E T 3/2015
Ryssland på Helsingfors Bokmässa
Nyss hemkommen från Göteborgs bokmässa väntar jag redan på följande här
i Helsingfors! Det är så inspirerande att
lyssna på samtal om böcker, samhället och
författare förstås, och i år när Ryssland är
temaland, ser jag fram emot att få lyssna
på både stora namn inom den ryska litteraturen, men också helt nya bekantskaper för mig.
I Göteborg frågade man den rysk-amerikanska journalisten och författaren Masha
Gessen om hon tyckte Ryssland kunde vara
temaland på Göteborgs bokmässa i framtiden, och då svarade hon absolut inte, för att
ge utrymme åt landet på vilket sätt som helst
är att ge utrymme och stöd för regimen. Där
måste jag vara av annan åsikt. Jag är glad att
vi i Finland kan skilja på regimen och författarna. Jag hoppas att vi kan göra det. Dessutom är det ju så många författare som är öppet samhällskritiska. Och visst kan det ofta
vara författarna som driver förändring.
Bland de många ryska författarna är det
två namn som genast väcker mitt intresse.
Boris Akunin, född i Georgien men bosatt
i Moskva, är säkert en av de populäraste
deckarförfattarna i Ryssland idag. I sin
blogg har Akunin sagt att när han skriver
så kastar han karaktärerna i vattnet för att
se om de simmar i land eller drunknar. Om
de simmar i land undrar han vilken strand
de väljer. I början vet han aldrig hur allt
kommer att sluta. Det är intressant, t.o.m.
skrämmande för honom själv, och det tror
han även läsarna känner.
Förutom sina egna verk så kommer
Akunin att tala om författarens och litteraturens ställning i Ryssland idag.
Ljudmila Ulitskaja är prisbelönt novelloch romanförfattare som även nominerats
för det internationella Man Booker priset.
Hon lär bo både i Moskva och i Israel. Ulitskaja skriver om bl.a. både religion och
politik och hon har uttalat sig emot kriget
i Ukraina. För att citera Masha Gessen så
är Ulitskaja ”a voice of moral authority
for differently minded Russians”. Ulitskaja
kommer bl.a. att tala om yttrandefriheten
i Ryssland.
Intressant är att både Ulitskaja och
Akunin offentligt brevväxlade med
oljemiljardären Mihail Hodorkovskij medan han satt i fängelse. Tack vare brevväxlingen fick Hodorkovskij säkert ett bättre
rykte bland folket.
Bland de yngre författarna vill jag lyssna
på Ildar Abuzjarov. Han är populär bland
yngre läsare och har redan hunnit vinna
pris. Hans senaste roman heter Finskoje
Solntse, Den finska solen, om en fiktiv finsk
stad vid Volga. Det måste man ju vara nyfiken på!
Men det finns så många fler intressanta
namn på bokmässans program och mitt
dilemma är ju hur jag ska hinna med allt.
Men litet är bättre än inget, och oberoende av vilken rysk författare man än
väljer att bekanta sig med, så får man säkert en djupare insikt i det ryska samhället
och kulturen.
För några år sedan var jag på universitetet i Tver i Ryssland och lyssnade på en
föreläsning om rysk litteratur. Där räknades
det upp fem namn på författare som varje
utbildade, belästa ryska familj måste ha
i bokhyllan: Bulgakov, Pusjkin, Tjechov,
Nabokov och Tolstoj. Jag antar att den
listan idag skulle inkludera många av de
författarna som nu kommer till Helsingfors.
Vi ses på bokmässan!
Sonja Biese lärare i ryska,
Gymnasiet Lärkan
Två veckorskurs till Salerno i Kampanien
Precis som en stor del av er hade jag aldrig
tänkt bli lärare. Under min studietid visste
jag att jag inte skulle bli språklärare. Därför studerade jag ämnen som jag tyckte
om. Och därför valde jag italienska som
första biämne. Men jag blev till slut lärare
och som ni vet är det en ganska svår kombination för en svenskspråkig lärare att ha
franska som huvudämne och italienska
som biämne. Det finns få jobb. Jag har haft
en enorm tur och kan faktiskt i dag undervisa både franska och italienska, franska som heltidsjobb på gymnasiet (bara
det!) och så har jag valt att aktivera min
italienska och undervisa vuxna på arbis
en kväll i veckan. I höst får jag dessutom
undervisa en grundkurs (It 3 1) för huvudstadens gymnasieelever, också den i arbis
regi. Jag känner mig trots allt långt ifrån
flytande på italienska och det kräver hela
tiden ett stort engagemang att hålla mig
à jour med språket och det som händer i
Italien. Just därför åkte jag i somras på en
två veckorskurs till Salerno i Kampanien.
När jag åkte iväg hade jag stora förhoppningar. Jag ville fördjupa mig i grammatiken, jag ville praktisera min muntliga italienska, jag ville besöka kända sevärdheter jag
inte sett tidigare, jag ville smaka på Kampaniens specialiteter och jag ville framför
allt känna att dessa två veckor skulle ge
mig färdkost för de undervisningstimmar
jag skulle komma att hålla detta läsår. Det
känns som en underdrift att säga att kursen och undervisningen motsvarade mina
förväntningar. De översteg mina förhoppningar och det med hästlängder.
Språkskolan, Accademia italiana, hade
kompetenta lärare som kunde undervisa
konjunktivens alla tempusformer, få oss
att diskutera film och litteratur och samtidigt få oss att jämföra sophanteringen,
grönområden och sevärdheter i våra egna
länder. Det känns som att jag fick precis allt
det jag hade önskat mig på förhand.
När man anmälde sig valde man ett
sorts program med X antal undervisningstimmar per vecka. Jag valde det genomsnittliga, dvs fyra lektioner à 45 minuter per
dag. På eftermiddagen erbjöd språkskolan
föreläsningar om exempelvis det italienska köket eller italienska gester eller också
kunde man välja olika exkursioner, som att
besöka en mozzarellaproducent, en utflykt
till Amalfikusten eller en lördagsutfärd till
det mycket sevärda Pompei.
Dessutom hade jag valt att bo hos en
familj där jag åt middag på kvällarna. Det
bästa var att de verkligen gav av sin tid och
varje kväll efter middagen satt vi några timmar och diskuterade allt mellan himmel och
jord. Samtalsämnen varierade från kväll till
kväll. Det kunde vara krigets inverkan på
våra respektive länder, den napolitanska dialektens särdrag, eller vilka gator och kvarter
man ska undvika i Neapel. Och förstås italiensk politik. Det var en ypperlig möjlighet
att få tala och diskutera på italienska.
När jag inte diskuterade med Ivana och
Danilo eller satt på lektioner umgicks jag
med andra kursdeltagare eller också italienare som det var lätt att komma i kontakt
med. Vi talade alla italienska med varandra
trots att vi med vänner från Holland och
Schweiz konstaterade att vi alla hade diskuterat lättare på franska. Men det var trots
allt italienskan vi var där för.
Therese Almén
Om ni känner till svenskspråkiga skolor där
man erbjuder kurser eller har undervisning
i italienska, vill jag gärna att ni hör av er till
mig: [email protected]
3
S P R Å K R Ö R E T 3/2015
Campus Helsinki
Den 17e september satt jag i en sal med ca.
700 andra lärare från hela landet och fick
lyssna till förträffliga talare ur olika sektorer av
samhället. De talade bl.a. om hur samhället
förändras, hur vi kan påverka, hur investerare
ser på start-up företag, hur Finland tänker fira
sitt 100-års jubileum, hur USAs nya ambassadör låter när han talar finska, allt detta inom
ramarna för Campus Helsinki (www.campusseminar.com). Detta årliga seminarium riktar
sig främst till lärare, är kostnadsfritt och har
tyngdpunkten på att öka vår förståelse för
vad som sker utanför skolan. Som en lärare
sade efteråt, ”det är skönt att få lyssna till
något som inte handlar om vilken färgs från-
varo det ska vara på Wilma”. Jag kan varmt rekommendera er att ta del av deras hemsida
och anmäla er till nästa års seminarium. Videon från årets talare finns nu även tillgängliga
på Youtube: https://www.youtube.com/play
list?list=PLvJv98itTrhKspbOHqGPXBsnS5Kzo
RaBw
Bland årets talare fanns Fadumo Dayib,
som jag redan nämnde tidigare. Hon höll sitt
anförande på engelska och utan illustrerande
Powerpoint lyssnade vi andlöst till hennes
berättelse. Petteri Koponen talade om startup företag, investerare, Supercell, Lifeline
Ventures (www.lifelineventures.com), SLUSH
(www.slush.org) och mycket annat som jag
endast hört nämnas, men inte riktigt förstått
vad det var. Peter Lund från Aalto universitet
talade om energi och Finlands energipolitik
(www.energiapolitiikka.fi). Pekka Timonen
berättade om förberedelserna inför jubileumsåret för Finland 100 år. Temat är ”Yhdessä” och som svenskspråkig vill jag förstås
få all information på svenska, men medan jag
väntar på det så kan jag bekanta mig med
deras hemsida på www.suomi100finland.fi.
En annan finskspråkig hemsida att bekanta
sig med är YLEs satsning på tre toppnyheter
per dag som man kan ta upp inom undervisningen. Hemsidan: https://uutisluokka.
triplet.io/ Åtminstone finsklärarna kan säkert
ha användning av det materialet.
Som sista talare kom Arman Alizad, känd
bl.a. från TV. Han talade om mod och rädsla, något som han också upplevt i sitt liv.
Arman verkar ha en iver och idoghet som
räcker långt. När han kom som nyinflyttad
till Finland utan att kunna språket gjorde
han en ”friend request” före Facebook blivit
populärt. Han skrev lappar där det stod: My
name is Arman and I have no friends. Dessa
delade han ut i sitt hus och en dag knackade en jämnårig pojke på dörren och de
blev vänner. Det var också spännande att
höra hur han ”förföljde” skräddaren Jouni
Korhonen för att övertyga honom om att
han nog ville acceptera Arman som lärling
och hur det sen lyckades. När han senare
började jobba med TV var det flera som hävdade att hans programidéer aldrig kommer
att visas på finsk TV. Några år senare har TVserien ”Kill Arman” sålts till över 100 länder.
Hur han då lyckats med allt detta? ”Vissa
saker är viktigare än rädslan” sade han. Han
uppmanade oss även att uppmuntra våra
elever, ”man kan aldrig uppmuntra någon
för mycket.” Den utmaning han gav vidare
till oss var två frågor, 1) Hur kan vi vara modiga i vårt jobb? och 2) hur kan vi göra våra
elever modiga? Värt att tänka på!
Ann-Lois Edström
Bild ovan: Fadumo Daybib Bild: Helsingin Sanomat. Bild nedan: Campus Helsinki hölls i Savoy teatern
4
S P R Å K R Ö R E T 3/2015
Fredag 23 oktober 2015 kl. 16.30 i Kabelfabriken
håller SFSS höstens fortbildningstillfälle:
Zodiaks kinestetiska workshop för språklärare
I workshopen som leds av Zodiak, centret för ny dans, får vi bekanta oss med praktiska
övningar för att lära sig språk med kroppsrörelser. Grammatik närmar vi oss med hjälp av alla
sinnen, spel och lek då stämningen är avslappnad, rolig och ideal för språkinlärning. Idéen med
workshopen är att vi lär oss bäst när vi kastar oss in i aktiviteter helt och fullt. Med danskonsten
kan vi väcka deltagarnas känslo- och rörelseminne när språkinlärningen effektiveras
(kinestetisk inlärningsmetod).
Man kan använda sig av dessa övningar när man vill lära ut ny grammatik eller repetera det
man redan kan. De passar dessutom också till att öva uttal, hörövningar men också till att
aktivera, motivera och väcka intresset för ett främmande språk och kultur.
Dansläraren Annina Tuhkunen leder workshopen på finska, där modellspråket är spanska.
För alla som deltar rekommenderar vi sköna kläder som det är lätt att
röra sig i!
Anmälningar senast måndag 19.10.2015 till [email protected]
Kom ihåg att meddela om eventuella allergier/dieter!
5
S P R Å K R Ö R E T 3/2015
Intervju med Susann Airisvaara
1. Vilka ämnen och på vilket stadium
undervisar du?
Finska och engelska vid Ekenäs gymnasium. Finska är för många ett mycket mer
främmande språk än engelska. Jag svarar
på frågorna här med finskan i åtanke.
2. Vad fick dig att välja
språklärarbanan?
Jag tror att min finskspråkiga fars
språkintresse påverkat mig väldigt tidigt
till att bli ganska språkmedveten. Han
lade (och lägger ännu) märke till speciella ord, frågade om jag visste vad ett
visst ord betydde och roade sig över
vissa uttryck. Flera av mina kamrater
kämpade med skolfinskan i svenskspråkiga Ekenäs, och det bidrog till att
jag i gymnasiet mer aktivt började tänka
på språk- och lärarbanan. Eftersom alla
språk klart var mina favoritämnen i
skolan, bestämde jag mig för att börja
studera finska och tyska, som jag sedan
bytte till engelska.
3. Vad är det bästa med ditt jobb?
Friheten att kunna påverka arbetssätten
och att få jobba med många glada ungdomar. Att se hur en studerande plötsligt
börjar förstå eller vågar börja prata,
vilket ofta sker parallellt med att de bör-
jat göra något mer för finskan utanför
skolan såsom följa med nåt på nätet, TV
eller läsa tidningar.
4. Vad är det svåraste?
Att få studerande över tröskeln till att
våga börja prata finska. Många vill inte
prata för att de gör fel. Det är häftigt att
kunna finska, men det är inte alltid lätt
att få fram det budskapet i Ekenäs.
5. Hur var du själv som elev i skolan?
Intresserad av de flesta ämnena och ganska flitig. Jag tyckte om att göra uppgifter
omsorgsfullt och klarade mig bra. Ibland
tror jag att jag bättre skulle förstå en
studerande som inte orkar ligga i, om jag
själv hade en liknande erfarenhet.
6. Har du haft någon lärare som
påverkat dig positivt/negativt?
Flera, men bäst minns jag min modersmålslärare Märtha Uggla som alltid
var uppmuntrande och rättvis, samt
min fransklärare Marika Nöjd som var
så inspirerande och “fransk” till sitt sätt
också i klassen att franskkurserna var de
jag njöt av mest.
7. Vad har du lärt dig av dina elever?
Att mitt uppdrag inte är lätt eller fär-
digutvecklat, eftersom en studerande
fortfarande kan gå ut gymnasiet med
känslan att hon inte vågar säga något
på finska. I en svenskspråkig miljö blir
skolans finsktimmar den enda kontakten
till språket för många. Då kan mängden
muntlig övning aldrig bli för stor, och de
studerande önskar mycket muntligt har
jag fått lära mig.
8.Hur ser du på läroböcker/vs
eget material?
Jag uppskattar läromedel och använder gärna ett, men det får inte
vara för gammalt. Världen ändrar så
snabbt att ett tryckt läromedel i språk
känns föråldrat redan efter några år.
Marknaden är liten inom finska, så
jag förstår att läromedel hänger kvar
länge, men de fick hellre vara digitala
så de kunde uppdateras tätare. I vår
skola erbjuds finska på tre nivåer, men
både i modersmålsinriktad finska och
B-finska saknas lämpliga läromedel. I
mofi skapar jag därför materialet själv
så att det lämpar sig för gruppen.
9. Hur kopplar du av?
Genom att vara med familjen, röra mig
i naturen, motionera en del och om
somrarna vistas på stugan i skärgården.
6
S P R Å K R Ö R E T 3/2015
HÄLSNINGAR FRÅN SUKOL
En hösthälsning från er representant i
Sukols styrelse. Arbetet på de nya läroplanerna har börjat i grundskolan och
kör snart igång i gymnasiet. En del av
språkföreningarnas skolningar inriktar
sig säkert på dessa förutom förstås på
digitaliseringen som en längre tid varit
aktuell. Bekanta er med Sukols skolningar och anmäl er via www.sukol.fi/koulutus
Sukols höstskolning i Tavastehus 2.
-3.10 och Mindfulnesskolning 28.11.2015
(anmälan senast 5.10) i Helsingfors.
Cultura-säätiö, en ny organisation
för att stöda studier och undervisning i
ryska språket och litteraturen, lediganslår stipendier. Ansökan för hösten går
ut den 14.10.2015. Ansök från http://culturas.fi/juhlarahasto/hakuilmoitus
Språkföreningarnas egna material
finns tillgängliga. Franska och ryska fås
genom Sukol på www.sukol.fi/oppimateriaalipaketit och engelska och tyska
direkt av språkföreningarna.
Anmäl en kollega till Sukol och få en
biljett till Finnkino på www.sukol.fi/kollega eller be den själv fylla i medlemsansökan på www.sukol.fi/jasenhakulomake. På hösten kan man bli medlem till
halva priset.
Uppdatera din egen information på
www.sukol.fi/omat_tiedot på Muuta
och kom ihåg att spara.
Kieliä? – Kyllä! -produkter till salu. Nya
kom ihåg-lappar som fastnar på olika
ytor med statisk elektricitet.
Som Sukol-medlem har du rätt att gå
på AOLs (Aineopettajaliitto) skolningar
gratis. Följande är i Paasitorni i Helsingfors den 7.11.2015. Googla hemsidan
och anmäl dig. Programmet brukar vara
intressant, men förstås ett sådant som
passar alla ämnen.
Resultat från Sukols gymnasieförfrågan
i februari gällande A- och B-språk. (328
svar)
- kursantal över 15 (174), 10-15 (75),
under 10 (66)
- 38 % hade haft kurser där studerande
får hel kurs och läraren halv (7% en kurs,
10% två kurser)
- Antal studerande för att få bilda B2
eller B3 grupp 2-20, oftast 10
- B2/B3 slås oftast ihop i kurs 3 (159
lärare svarade så)
- Oroväckande är det ökade antalet
lärare som tvingas till mindre lön genom
att de får bara en halv kurs eller ännu
mindre om antalet studeranden blir för
litet. Ibland erbjuds kursen bara digitalt eller som självstudier. T.o.m. A- och
B-språk slås ihop och lön ges enligt Bspråk. Lärarna vågar inte annat än att gå
med på detta eftersom det annars kan
leda till att språket helt försvinner från
skolan. Självstudier i språk är ofta svårt
för studerandena och leder också till att
de avbryter hela språket. Ojämnlikheten
mellan olika skolor är stor. Sukol kommer att försöka påverka genom facket,
men det är problematiskt eftersom alla
bara ska spara. Detta tänkande att lärare
inte får hela kurser har också smugit sig
in i andra ämnen och Sukol har bett AOL
att uppmana andra ämnen att göra en
liknande undersökning för att kartlägga
situationen. Inte ens grundskolan går
säker, eftersom t.ex. den fenomenbaserade undervisningen uppmuntrar rektorer till att slå ihop ämnen och betala
mindre. Detta sker redan i Helsingfors.
Flexveckan, en vecka då studeranden får
en hel kurs, men läraren kanske bara en
halv eller ännu mindre beroende på hur
många lärare som ska samarbeta i kursen, är också på kommande. Våren 2016
har alla gymnasier i Esbo samtidigt en
flexvecka. Alla måste välja något. Om du
som lärare inte får tillräckligt studerande
till den kurs du erbjuder, måste du bli
hjälplärare åt någon annan och båda får
mindre betalt förstås.
Den 23.-24.10 är jag på Poe-seminariet,
som är en fortbildning ordnad av OAJ
för alla pedagogiska lärarföreningar. Jag
är där som representant för Finsklärarföreningen. Den 4.11.2015 träffar AOLs
styrelse, där jag också är med som Sukols representant, Luukkainen från OAJ
och den 7.11 är jag på AOLs höstseminarium. Jag ska försöka rapportera från
dessa det viktigaste. Den 21.11.2015 är
det Sukols höstmöte och någon av oss
rapporterar också därifrån.
Hälsn. Carina Eklund
7
S P R Å K R Ö R E T 3/2015
Har du en kollega som ännu inte är medlem i
SUKOL (t.ex. via SFSS)?
Här är länken till SUKOL:s hemsida för att bli medlem:
http://www.sukol.fi/jasenyys/jasenhakulomake
Blanketten är på finska, men broschyren har nu översatts till svenska och kan läsas
på: http://www.sukol.fi/jasensivusto/edut/jasenedut
STYRELSEN FÖR 2015. VÅRA KONTAKTUPPGIFTER:
Ordförande
Ann-Lois Edström
[email protected]
Viceordförande
Therese Almén
[email protected]
Sekreterare
Katja Wide
[email protected]
Kassör
Benita Lindström
[email protected]
Värdinna
Lotta Särkkä
[email protected]
Språkrörsansvariga:
Isabelle Silin [email protected]
Maj-Len Vigård-Stocks
[email protected]
Layout
Kasper Gustavsson
[email protected]
www.kaspergustavsson.com