1. No category

Förskoleavdelningen
Lokal Arbetsplan
för
Norrgården
2014 - 2015
Innehållsförteckning:
1.
Förskolans värdegrund
sida
2.
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
Mål och riktlinjer
Normer och värden
Utveckling och lärande
Barns inflytande
Förskola – Hem
Samverkan med förskoleklassen,
skolan och fritidshemmet
Uppföljning, utvärdering och
utveckling
sida 4
sida 4
sida 5
sida 7
sida 8
3
2
3
sida 9
sida 9
1. Förskolans värdegrund
Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet inom svensk
utbildning. ( Lpfö-98, reviderad 2010 )
Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som
arbetar inom förskolan skall arbeta för varje människas egenvärde, rätt till
respekt oavsett kön, hudfärg eller etnisk bakgrund. Vi ska också förankra
respekten för vår gemensamma miljö.
Vi ska aktivt motverka alla former av kränkande beteende.
Alla i förskolan ska känna sig trygga.
Förutsättningar för detta är att vi vuxna som omger barnen är goda
förebilder.
Vi ska använda metoder som stimulerar barnens tilltro till sin egen förmåga
och som stärker deras självkänsla.
Vi ska utforma vår verksamhet så att den är både rolig och lärande. Vi ska
skapa miljöer och situationer som stimulerar varje barns utveckling.
Vi uppmuntrar och stimulerar leken då det är barnets naturliga sätt att lära.
Vår förskola ska vara en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och
lärande bildar en helhet i samarbete med hemmen.
3
2. Mål och riktlinjer
2.1 Normer och värden
Läroplanens mål:
Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar
• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt
vilja att hjälpa andra,
• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska
dilemman och livsfrågor i vardagen,
• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social
bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och
• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
Metoder:
Vi arbetar medvetet hela dagen med hur man är mot varandra.
Vi vuxna är goda förebilder.
Genom portfolio synliggör vi
- barnens familjer med familjeblad.
- barnens sociala utveckling med text och bild.
Vi samtalar och diskuterar med barnen.
Vid konflikt pratar vi om hur man är mot varandra.
Vi läser böcker och pratar om hur man är en bra kamrat.
Vid på och avklädning hjälper vi några barn i taget, för att alla barn ska få
sin tid.
Barnen uppmuntras till att försöka klä av och på sig själva samt att hjälpa
varandra.
Vi låter barnen ta hand om sina kläder i den mån de kan.
Vi vill att måltiden ska vara en positiv stund och vi strävar efter att barnen
ska göra så mycket som möjligt själva.
Genom att ge barnen mera ansvar under året så utvecklas de.
Vi samtalar med barnen om hur man uppför sig vid matbordet.
Vi firar valborgsmässoafton, påsk, midsommar, Lucia och jul.
För att det ska vara en trivsam miljö hjälps vi tillsammans åt att hålla
ordning på alla saker.
Genom att erbjuda fri lek under uppsikt, lär vi barnen lekregler som att ta
hänsyn, turas om och hjälpa varandra.
Vi besöker olika ställen i vår närmiljö vilket ger barnen kunskap om hur
man beter sig i olika miljöer och situationer. Ibland går vi hela gruppen och
4
ibland delar vi upp oss. Vi vill att barnen ska lära sig respekt för allt levande
i vår natur.
I samlingen synliggör vi alla barn och pratar om olika saker utifrån våra
temaarbeten. Barnen lär sig även att lyssna på varandra.
Vi pratar om att vi är olika men lika mycket värda. På avdelningen har vi en
bild på jordklotet där alla barn och all personal synliggörs runt om med
flaggor som visar våra olika ursprung. Vi har även skrivit välkommen på
allas modersmål.
2.2 Utveckling och lärande
Läroplanens mål:
Förskolan ska sträva efter att varje barn
• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för
andrakulturer,
• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter
och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt
förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och
upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna
uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att
leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och
kommunicera med andra,
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras
kommunikativa funktioner,
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att
använda sig av, tolka och samtala om dessa,
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser,
tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång
och musik, dans och drama,
• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande
egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid
och förändring,
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera
över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda
matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,
• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur
människor, natur och samhälle påverkar varandra,
5
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen,
liksom sittkunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och
fysikaliska fenomen,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om
och samtala om naturvetenskap,
• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel
teknik fungerar,
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika
tekniker, material och redskap, och
• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet
och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Metoder:
Genom våra olika teman stärker vi barnens identitet och trygghet.
Ex: Jaget, kroppen, familjen, naturen.
Genom portfolioarbetet så synliggör vi detta.
Genom att erbjuda en varierad och stimulerande miljö väcks barnens lust
och nyfikenhet.
Vi strävar efter att lära barnen att respektera allt och alla, detta synliggör vi
genom t ex jordklotet och olika temaarbeten.
I den dagliga verksamheten ges barnen kunskap om de sociala reglerna
genom samtal och reflektion vid olika situationer.
Barnen får arbeta med sin motorik på ett lekfullt sätt genom olika
rörelselekar, fingerlekar, pyssel, skogsutflykter samt inne och utelek. Genom
Sapere och Grön flagg arbetar vi för att höja barnens välbefinnande och
hälsa.
De barn som inte sover erbjuds att sitta och lyssna på en bok efter lunchen
för att få en lugn stund och varva ner lite.
För att stimulera barnens språk och begreppsutveckling så arbetar vi
dagligen med detta genom att läsa, prata, sjunga, leka och ha temaarbeten.
Ett bra verktyg för att arbeta med detta tycker vi är TRAS.
Vi arbetar med de olika estetiska arbetssätten för att barnen ska få möjlighet
att uttrycka sig på olika sätt. Ex, måla, sjunga, rörelse och lek.
Vi pratar om siffror, symboler och antal, räknar barnen och olika saker i
olika situationer. Vi mäter barnen och talar om deras ålder. Detta gör vi när
vi har temaarbete, när barnen fyller år samt i den dagliga verksamheten för
att utveckla barnens intresse. Vi använder oss även av boken ”Leka och lära
matematik ute”.
Vi låter barnen prova olika material och tekniker för att lösa problem.
6
Ex. vid konstruktionsbygge när något rasar- hur bygger vi för att det ska
hålla?
Vid av och påklädning samtalar vi med barnen om storlek, antal, färg samt i
vilken ordning man börjar ta på sig kläderna. Vi resonerar om hur man klär
sig vid olika väder.
Genom att erbjuda barnen material så uppmuntras de till bygg och
konstruktionslek.
När vi arbetar med olika teman så använder vi böcker, sånger och ramsor
och diskuterar form, färg och antal utifrån det tema vi arbetar med.
Vi går till skogen och på promenad i våran närmiljö.
Arbetet med naturkunskap utgår från barnens nivå. Besök i skogen ingår
och vi samtalar om djur, växter, vad djuren äter och var de bor.
När vi sopsorterar på avdelningen så försöker vi lära barnen varför man inte
ska kasta saker i naturen – vi måste vara rädda om vår natur.
Vi föder intresse och nyfikenhet hos barnen för naturvetenskap och teknik
t ex genom olika flaskor med varierande innehåll samt magnetstavar och
kulor för konstruktion.
2.3 Barns inflytande
Läroplanens mål:
Förskolan ska sträva efter att varje barn
• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få
möjlighet att påverka sin situation,
• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för
förskolans miljö, och
• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer
genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.
Metoder:
Arbetet med att barnen ska bli så trygga att de vågar uttrycka sina tankar
och åsikter är viktigt för oss.
Vi använder oss av intervjuer. Arbetet sker efter ett årshjul och vi arbetar
temainriktat, dokumentation sker av varje barn. Vi tar reda på barnens
intressen för att kunna erbjuda lämpligt material samt lämpliga aktiviteter.
Vi samtalar med barnen för att ge dem ord på saker och ting, så att de själva
kan uttrycka vad de vill.
Barnen erbjuds olika material så att de får prova på olika skapande metoder.
Vi har något vi kallar ”barnens val” där barnen själva får välja mellan 2-3
aktiviteter. Genom att sätta upp sitt närvarokort på en bild av de olika
alternativen kan även de minsta ”tala” om vad de vill.
7
Barnen ska vara delaktiga i att vår miljö är trivsam både ute och inne genom
att vi plockar undan tillsammans. Vi uppmanar till att plocka undan innan
barnen påbörjar en ny aktivitet.
Håll Sverige Rent anordnar en skräpplockardag som vi deltar i. Barnen lär
sig då att ta ansvar för vår närmiljö.
Vi berömmer barnen och uppmuntrar dem att försöka själva.
Under den fria leken kan barnen själva välja vad och med vem de vill leka,
under vuxens uppsikt. Vi som pedagoger ska se till att alla barn är delaktiga
i leken och lär sig att ta hänsyn.
I samlingen synliggörs alla barn genom närvarokort. Alla barn ska få
komma till tals.
2.4 Förskola – Hem
Riktlinjer
Förskollärare ska ansvara för
• att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i
förskolan,
• att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva
inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen,
• utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och
• att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten.
Arbetslaget ska
• visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en
tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer,
• föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel,
utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra
utvecklingssamtal, och
• beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande
av verksamheten.
Metoder:
Inför höstterminen bjuder vi in nya föräldrar till ett föräldramöte, innan
barnen börjar på förskolan. I största möjliga mån så har vi
gruppinskolningar. Inskolningen tar i regel 14 dagar.
Vi möter föräldrar och barn i hallen. Vi pratar om vad som skall ske eller vad
som har skett under dagen.
Vid nyinskolning erbjuder vi uppföljningssamtal 6-8 veckor efter
inskolningen. Vi utgår då från häftet ” En dag på Norrgården ” samt
inskolningsberättelsen. På hösten utgår vi från en barnintervju vid samtalet
och på våren har vi portfoliosamtal. Vi samtalar om barnens positiva
utveckling, lärande och trivsel hos oss på förskolan. Barnen deltar vid alla
dessa samtal.
Vid övriga frågor så kan föräldrar/pedagoger be om ett extra möte utan barn.
På höstens föräldramöte berättar vi om verksamhetsåret.
Föräldrarna får möjlighet att diskutera och ställa frågor, komma med
synpunkter och idéer samt lära känna varandra.
8
På våren har vi en trivselkväll för barn och föräldrar.
Vi skriver upp veckans aktiviteter i en planeringskalender i hallen.
All information till föräldrarna finns samlat i en pärm i hallen.
I hallen finns också en låda för att kunna lämna frågor och synpunkter till
föräldrarådsrepresentanterna. Dessa deltar i föräldrarådsmöten där förskolechef samt andra föräldrarådsrepresentanter ingår.
I vårt projekt med jordklotet och flaggor blir föräldrarnas ursprung
synliggjort genom att deras flaggor är representerade. Vi skriver välkommen
på de olika språken.
En digital fotoram i hallen gör att vi enkelt kan visa vad vi gör på förskolan.
Vi delar ut en enkät till alla föräldrar på våren för att få in synpunkter på vår
verksamhet. Ex. vad är bra/mindre bra/vad kan bli bättre?
2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och
fritidshemmet
Riktlinjer:
Förskollärare ska ansvara för
• att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för
att
stödja barnens övergång till dessa verksamheter.
Arbetslaget ska
• utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och
fritidshem
samt samverka med dem, och
• tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem
uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans.
Metoder:
Vi har en överlämnandeplan som vi följer.
3. Uppföljningar och utvärdering och utveckling:
Riktlinjer:
Förskollärare ska ansvara för
• att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt
dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att
utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i
enlighet med läroplanens mål och intentioner,
• att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur
9
läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet,• att
verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur,
innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och
utvärderas,
• att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och
kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de
förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,
• att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och
påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att
utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och
• att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det
systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och
därmed barns möjligheter till utveckling och lärande.
Arbetslaget ska
• kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje
barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens
möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och
intentioner,
• använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper
om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt
gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden,
• dokumentera, följa upp och analysera
– kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och
inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som
intressant, meningsfull och rolig,
– hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom
målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande
som förskolan bidrar med,
• dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla
– barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar,
vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv,
utforskande, frågor och idéer tas till vara, och
– föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att
påverka samt hur deras perspektiv tas till vara.
Metoder:
Genom att arbeta med portfolio så dokumenterar vi och synliggör hela tiden
barnens utveckling och gör dem uppmärksamma på sin utveckling.
Vi arbetar efter vår arbetsplan som grundar sig på Läroplanen.
När vi utvärderar vårt arbete så kan vi reflektera och utveckla oss.
Vi använder TRAS som ett hjälpmedel för att kunna dokumentera barnens
kunskaper och för att veta vad vi behöver arbeta mera med.
Genom att vi har tre dagar per år när verksamheten är stängd får vi
möjlighet att kunna reflektera över och revidera vår verksamhet utifrån
Läroplanen.
Genom att utgå från Språkdomäner så kan vi få mer kunskap om barnen
och vi kan då stärka barnens identiteter bättre.
Genom fortbildning för oss pedagoger så ges vi möjlighet att vidareutvecklas
i vår yrkesroll.
10
Vi har schemalagd planeringstid för att kunna genomföra dokumentation,
utvärdering, reflektion etc.
11