Förbättringsprogram

Förbättringsprogram
Att leda utveckling av patientprocesser i
hjärtsviktsvården 2014/2015
Februari 2015
Enheten för strategisk kvalitetsutveckling
Inledning
Förbättringsarbete
Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att arbetet skall
vara långsiktigt, patientorienterat och präglat av ett förebyggande syn- och
arbetssätt, ständiga förbättringar och faktabaserade beslut och samverkan. Ny
kunskap tillförs ständigt och verksamheten anstränger sig till det yttersta för att möta
upp mot alla krav och förväntningar, men det finns ofta ett gap mellan dokumenterad
kunskap och hur vi gör. Ständig utveckling är en förutsättning för att kunna tillgodogöra
sig ny kunskap och nya erfarenheter och att använda dessa i det dagliga arbetet.
Offensiv verksamhetsutveckling innebär att allt förbättringsarbete så långt det är
möjligt utgår från medborgarens/vårdtagarens behov och förväntningar. Det innebär
också en utvecklad processorientering samt att oönskade variationer, risker och icke
värdeskapande aktiviteter reduceras i alla processer. Ledningens engagemang, allas
delaktighet och helhetssyn är nödvändiga förutsättningar för att förbättringsarbete skall
lyckas.
Hur förbättrar man?
En förutsättning för att lyckas med förbättringsarbete är att man använder sig av en
problemlösningsmodell – en så kallad lärcykel eller PGSA – hjul (PGSA: PlaneraGöra-Studera-Agera). Lärcykeln har använts ett drygt sekel och kan ses som själva
kärnan i allt förbättringsarbete.
MÅL
Vad vill vi uppnå?
MÄTA
Hur vet vi att en
förändring är en
förbättring?
IDÉER
Vilka förändringar
kan vi göra som
leder till förbättring?
A
P
S
G
Källa: Institute for Health Care Improvement, Boston
Viktiga förutsättningar
Ledningens engagemang är en förutsättning för att lyckas med förbättringsarbetet.
Ledningen måste tydliggöra verksamhetens uppgift och mål, berömma goda insatser
och efterfråga resultat. Ledaren måste vara en förebild, visa öppenhet, delegera och
hela tiden stödja förbättringsarbetet.
En annan princip i förbättringsarbetet är allas delaktighet. Detta innebär att alla skall
ha förutsättningar att var involverad i arbetet, aktivt kunna påverka och få ta del av
resultaten. Det betyder också att var och en har ett ansvar för att helheten skall
fungera.
I ett förbättringsarbete måste deltagarna ha kunskap om sin omgivning och den
verksamhet som kan komma att beröras. Utgångspunkten bör vara att varje del av
processen förbereds så väl som möjligt och att det finns en strävan att arbetet löper
över professions- och verksamhetsgränserna. Det är viktigt att alla berörda känner
delaktighet eftersom kedjan inte blir starkare än dess svagaste punkt.
På vilket sätt arbetar vi?
Med Genombrottsmetoden som grund arbetar vi med processorientering och
systemiskt tänkande. Med process avses en kedja av aktiviteter som är kopplade till
varandra, som upprepas över tid och har till syfte att skapa värde åt kunden. Att arbeta
med processer innebär att se verksamheten i sin helhet och genom att identifiera,
kartlägga och ständigt förbättra, optimeras verksamheten och kvaliteten höjs.
Det systemiska tänkandet bygger på hur individen agerar i systemet och att varje
individ påverkar och påverkas av systemet.
Genombrottsmetodiken bygger på tanken att det inte går att hitta en ”universalförbättring” som löser allt, utan att istället hitta många små förändringar som leder till
att det i förväg uppsatta målet nås. Varje liten förändring testas och utvärderas för att
sedan implementeras om denna utfallit väl. Det inledningsvis fastställda målet för
förändringsarbetet följs regelbundet upp och visualiseras i diagram över tid, där även
slutmålet finns angivet. Det systematiska arbetssättet genomsyrar Genombrottsmetoden, oavsett om programmet är tidsbegränsat eller om det är ständigt pågående,
genom tre frågor som alltid ställs:
-
Vad vill vi uppnå?
Hur vet vi att en förändring är en förbättring?
Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättringar?
När frågorna är besvarade testas förändringarna genom PGSA-metodiken.
Viljan till förändring och förändringstryck hos de som ska utföra förbättringen, det vill
säga de som har problemet i sin vardag, är förbättringsarbetets viktigaste hörnstenar.
Behovet av förändring ökar ju större gapet mellan kunskap och praxis är.
För att skapa förändringstryck måste det finnas en medvetenhet om hur verkligheten
ser ut. Deltagarna måste känna till sina processer och vilja göra något åt de problem
som identifierats.
Arbetsgången i programmet
Programtiden är begränsad och består av ett antal ”Lärandeseminarier” och
mellanliggande arbetsperioder, se bild nedan.
Under ”lärandeseminarierna”, som kan vara fyra eller flera, träffas samtliga team för att
arbeta dels inom teamet dels i tvärgrupp för att skapa kunskapsutbyte. De
mellanliggande arbetsperioderna används för att testa förändringar och sprida de
förändringar som visat sig leda till förbättringar.
När utbildningsprogrammet är över inträder en ny fas som är viktig för att arbetet som
lagts ner inte ska vara förgäves. De uppnådda målen och de (ny)införda rutinerna
måste behållas, samtidigt som man inte heller får glömma bort det systematiska
arbetssättet för spridning av förbättringsarbete i organisationen. När förbättringsarbetet
utvecklas och enheten fokuserar på ett nytt arbetsområde, är det viktigt att kartlägga
kunskapsområdet och hitta goda förebilder som kan dela med sig av sina erfarenheter
och hur de gjort.
Organisationens ledning är av avgörande betydelse för förbättringsarbetets fortlevnad
och spridning. Att driva förbättringsarbete kräver kunskap, energi, tålamod och tid. Det
är viktigt att ledningen ger team som arbetar med förbättringsarbete stöd och
uppmuntran i sitt fortsatta arbete. Ledningen har även ett ansvar för att förvalta den
kunskap som teamet skaffat sig under programmet
Det finns en rad olika förbättringsmetodiker. Om ni vill läsa mer eller hålla er
uppdaterade om vad som händer på området, tveka inte att kontakta Enheten för
strategisk kvalitetsutveckling eller läs mer på vår hemsida
www.skane.se/kvalitetsutveckling
Patientprocess i hjärtsviktsvården 2014/2015
Vårdcentralen Borgmästargården - Malmö
Ann-Kristin Rosquist
[email protected]
Mia Scholten
[email protected]
Vårdcentralen Arlöv
Mossa Janfada Balov
[email protected]
Lena Karlsson
[email protected]
Katarina Gulin
[email protected]
Therese Axelsson
[email protected]
Team KRYH/Östermalm/CSK
Per Werner
[email protected]
Malin Borstam
[email protected]
Per-Anders Wiklund
[email protected]
Marie Ahlman
[email protected]
Karin Haug
[email protected]
Ing-Marie Nilsson Axelsson
[email protected]
Team Hälsostaden - Ängelholm
Gunvor Fredriksson
[email protected]
Inguna Andersone
[email protected]
Ingrid Kant
[email protected]
Camilla Erlandsson
[email protected]
Camilla Johansson
[email protected]
Maria Olsson
[email protected]
Christin Sollerhed
[email protected]
Vårdcentralen Kroksbäck - Malmö
Antonio Duarte Cintra
[email protected]
Annika Gartvik Krantz
[email protected]
Åsa Nyman
[email protected]
Programgrupp
Ann-Christine Andersson
Medicinsk rådgivare
[email protected]
Christina Andersson
Handledare
[email protected]
Ulla-Britt Andersson
Handledare
[email protected]
Irene Axman Andersson
Programansvarig
[email protected]
Marit Bengtson
Handledare
[email protected]
Linda Björklund
RiksSvikt
linda,[email protected]
Jan Linné
Patientrepresentant
[email protected]
Christer Lindbladh
Handledare
[email protected]
Bertil Olsson
RiksSvikt
[email protected]
Elisabeth Titze
Programadministratör
[email protected]
Hjärtsviktsprogram inom
Primärvården/Borgmästargården Malmö
Förbättringsprogram
Att leda patientprocessutveckling inom hjärtsviktsvården 2014/2015
Teammedlemmar/deltagare
Sjuksköterska Ann-Kristin Rosquist ([email protected])
Sekreterare Paul Jönsson (paul.e.jö[email protected])
Sjuksköterska Erika Schalin ([email protected])
Specialistläkare Mia Scholten ([email protected])
Arbetsplats
Vårdcentralen Borgmästargården Malmö
Bakgrund/problem
Befolkningsstrukturen på enhetens listade patienter är ca 8500 och består av högt antal
medborgare som är 75 år eller äldre. Hjärtsviktspatienternas behov av läkarkontakt är i
dagsläget större än verksamheten kan erbjuda. Man saknar ett strukturerat arbetssätt, även om
sjuksköterskor som har specialistkompetens i hjärtsvikt finns, samt läkarresurser för att ge
möjlighet till optimalt omhändertagande/behandling.
Syfte med förbättringsarbetet
Förbättra omhändertagandet av hjärtsviktspatienter genom
- Strukturerat arbetssätt
- Ökad tillgänglighet och kontinuitet för patienterna
- Ge patienterna mer kunskap om sin sjukdom vilket på sikt sannolikt ökar patientens
trygghet och ger ökad livskvalité
Mål
Minska sjukhusinläggningar.
Erbjuda besök på Hjärtsviktsmottagningen till samtliga hjärtsviktspatienter som är listade på
enheten.
Delmål :
• Kalla fem patienter/mån
• Rapportera i RiksSvikt
• Upprätta lokala riktlinjer för hjärtsviktsteamet
• Delegation till sjuksköt för att kunna upptitrera läkemedel enl. riktlinjer
Mätningar
Genomgång av diagnoser för att finna patienter med diagnos hjärtsvikt.
Aktuella patienters journaler har granskats och därefter utifrån prioritering placerats på
kallelselista.
Förändringar som testats/PGSA
Den ursprungligt tänkta strukturen på mottagningen testades i administrativ form. Då nya
direktiv vad gäller struktur på Hjärtsviktsmottagning Malmö kom och EKO därmed inte
längre skulle utföras på vårdcentralen utan på Klin. Fys SUS, Malmö, fick nya rutiner testas
och implementeras.
Nuvarande struktur har godkänts av ledning och medarbetare.
• Ny enhet för hjärtsviktspatienter har skapats
• Team har bildats
• Lokaler har anpassats för verksamheten
• Journalgranskningar har genomförts
• Ändrade direktiv från ledningen har gjort att förändringar har behövts göras under
programmets gång.
Innovationer som har kommit fram under ert förbättringsarbete (provat något helt
nytt)
Man har på enheten, genom att vara delaktiv i processerna fått en ökad förståelse och
engagemang i förändringsarbetet.
Aktiviteter
• Enkät för uppföljning av patientens upplevelse av besök har framtagits
• Sjuksköterskornas schema har anpassats för hjärtsviktsarbetet
• Lokalerna har anpassats för verksamheten
• Hemsidan uppdaterats med information om Hjärtsviktsmottagningen och dess
samverkansparter såsom dietist och sjukgymnast
• All personal har fått information och via APT varit delaktiga i processen
Resultat
Mottagningen har startat januari 2015.
Patienterna tas nu emot på ett mer strukturerat sätt än tidigare då det inte fanns ett team kring
hjärtsviktpatienterna.
Sammanfattning kring måluppfyllelse
Mål att starta Hjärtsviktsmottagning är uppnått. Arbetet kommer kontinuerligt att utvärderas
och vid behov förändras.
Hur har ni skapat kundinflytande?
På enheten har inte funnits någon patient eller patientförening delaktig. Teamet har dock haft
stor nytta av de åsikter/synpunkter som de personer från patientföreningar som deltagit i
programmet bidragit med.
Hur påverkas patientsäkerheten av ert förbättringsarbete?
Genom ett strukturerat arbetssätt ökas patientsäkerheten
- Fler besök/kontroller/per patient
- Mer tid för information och undervisning till patienterna
- Ökad tillgänglighet (direktkontakt med hjärtsviktssjuksköterska)
Hur har ni skapat delaktighet på hemmaplan?
• Via APT har all personal fortlöpande varit delaktiga i processen
• Sekreterare har beställt broschyrer från RiksSvikt
• Egenvårdsbroschyrer från Hjärt-Lungföreningen har beställts
• Internföreläsningar/kardiologi har förekommit och planeras ske kontinuerligt
• All personal som har mottagning har ombetts informera teamet om de ”hittar” en
hjärtsviktspatient
• Besök av repr. från RiksSvikt
Att arbeta med systematiskt förbättringsarbete
- Fördelar: Innovationer i verksamheten
- Nackdelar: Tidsbrist
- Mest givande: Ökad kunskap för alla medarbetare
- Svårast: Att få patienter delaktiga pga. av dålig kunskap och insikt om sin sjukdom
- Lärdomar: Teamarbetets fördelar
Framtiden
• Fortlöpande utvärderingar av Hjärtsviktsmottagningen
• Använda RiksSvikt för utdrag av information
• Inarbetade rutiner och god struktur på hjärtsviktsmottagningen
Hjärtsviktsmottagning på Vårdcentralen Arlöv
Förbättringsprogram
Att leda patientprocessutveckling inom hjärtsviktsvården 2014/2015
Teammedlemmar/deltagare
Therese Axelsson, sjuksköterska
Katarina Gulin, sjuksköterska
Lena Karlsson, sjuksköterska
Mossa Janfada Balov, läkare
Arbetsplats
Vårdcentralen Arlöv
Bakgrund/problem
Det finns ett stort antal patienter med hjärtsviktsdiagnos som söker vård på akutmottagning
och som behöver vård inneliggande.
Syfte med förbättringsarbetet
Öka tillgängligheten för hjärtsviktspatienter på vårdcentralen och på så sätt förbättra vården,
omhändertagandet och livskvaliten
Mål
Starta hjärtsviktsmottagning
Delmål:
• Öka samarbetet mellan vårdcentralen och hemsjukvården
• Registrera i RiksSvikt
• Bygga upp samarbete med kardiolog
Mätningar
Antal patientbesök och antal som registreras i RiksSvikt, antal patienter med diagnos
hjärtsvikt på vårdcentralen och i hemsjukvård.
Inventering visar att ca 170 patienter är aktuella för mottagningen på vårdcentralen.
Förändringar som testats/PGSA
Skapat ett informationsblad till läkarna för att underlätta och informera vilka patienter som
ska skickas till hjärtsviktsmottagningen samt vad sjuksköterskorna kan bidra med på
mottagningen.
Innovationer som har kommit fram under ert förbättringsarbete (provat något helt
nytt)?
Ett nytt provtagningsupplägg med lab på vårdcentralen kring hjärtsviktspatienterna.
Aktiviteter
1) lista med vad som behöver göras inför start av mottagningen, kompletteras och uppdateras
kontinuerligt
2) inventering av patienter med hjärtsviktsdiagnos i hemsjukvård och på särskilda boenden
3) kardiologgenomgång av patienter med hjärtsviktsdiagnos, kontroll att EKO är gjort,
prioritera behov av besök
4) information till berörd personal på vårdcentralen
Resultat
• Hjärtsviktsmottagning är igång i liten skala. Har startat på tid som finns över från
annan verksamhet.
• RiksSvikt startad och ifylld på alla patienter som kommer till mottagningen. År 2015
nio patienter. Registreringen är igång och fungerar väl.
• Patienterna är inventerade tillsammans med kardiolog.
• Sjuksköterska från kommunen har haft information med sina kollegor om vikten av att
identifiera patienterna i hemsjukvården samt hur hjärtsviktssjuksköterska kan nås på
vårdcentralen.
Sammanfattning kring måluppfyllelse
Målet med att komma igång med hjärtsviktsmottagningen är delvis uppnått men då det inte
funnits någon tid avsatt för mottagningen har den inte kommit igång i den skala om önskats.
Hur har ni skapat kundinflytande?
Hur påverkas patientsäkerheten av ert förbättringsarbete?
Hur har ni skapat delaktighet på hemmaplan?
Tyvärr har det inte avsatts tid för varken att starta upp ny mottagning eller att arbeta med detta
förbättringsarbete. Detta har lett till att arbetet till viss del avstannat. Allt arbetet har skett på
tid som blivit ledig från annan verksamhet.
Att arbeta med systematiskt förbättringsarbete
- Fördelar: Bra med tydliga metoder samt arbetsupplägg
- Nackdelar: Svårt att komma fram till hur teorin omsätts i praktiken på det egna arbetet
- Mest givande:
- Svårast: Att få stöd från ledningen och få tid avsatt för arbetet
- Lärdomar:
Framtiden
Mottagningen behöver få avsatt tid så att sjuksköterskorna kan utveckla den och därmed få en
möjlighet till förbättringsarbete av mottagningen.
Optimal hjärtsviktsbehandling i nordöstra Skåne
Förbättringsprogram
Att leda utveckling av patientprocesser i hjärtsviktsvården 2014/2015
Teammedlemmar/deltagare
Per-Anders Wiklund, kardiolog
Marie Ahlman, hjärtsviktssjuksköterska
Karin Haug, hjärtsjukgymnast
Per Werner, kardiolog
Malin Borstam, hjärtsviktssjuksköterska
Ing-Marie Nilsson Axelsson, distriktssjuksköterska
Arbetsplats
Centralsjukhuset Kristianstad
Östermalms vårdcentral
Kristianstad kommun
Bakgrund/problem
Hjärtsviktspatienter är inte optimalt behandlade enligt Nationella riktlinjer för hjärtsviktsvård.
Detta kan bero på brister i utredning, i informationsöverföring, av resurser, i kommunikation
mellan sjukvården och vårdtagare. Kompetensbrist kan också vara en orsak och då inte minst
i den kommunala vården.
Syfte med förbättringsarbetet
Att kartlägga problemets art och omfattning för att kunna förbättra vården av
hjärtsviktspatienten enligt Nationella riktlinjer för hjärtsviktsvård.
Mål
Rätt diagnos och optimal behandling enligt Nationella riktlinjer för hjärtsviktsvård.
Alla patienter får återbesök/uppföljning till sviktsköterska och/eller läkare inom sjukhus eller
primärvård inom sex månader.
Alla hjärtsviktspatienter i kommunal hemsjukvård är identifierade och följs upp med stöd av
primärvårdens hjärtsviktsmottagning.
Mätningar
1) Genomgång av 46 konsekutiva journaler med uppföljning i sex månader.
Vi har kartlagt diagnos, NYHA-klass, läkemedelsbehandling, njurfunktion, deviceförekomst,
återinläggning och återbesök samt uppföljning hos sjukgymnast.
Inom den kommunala vården har vi utvärderat om diagnosen varit känd och vilka insatser
kommunen bistått med.
2) Genomgång av samtliga patienter i hemsjukvården Sommarlust/Lyckans höjd, Näsby,
Hjärtebacken och Allögården avseende diagnos, möjliga symptom talande för hjärtsvikt eller
läkemedel talade för hjärtsviktsdiagnos.
3) Genomgång av Vårdcentalen Östermalms patienter i Rikssvikt.
I samtliga mätningar har Rikssvikt och journalgranskning använts.
Förändringar som testats/PGSA
Har skett i frontalloberna och verkligheten. NYHA-klass, datum för EKO i journalföringen
med EF och etiologi.
Innovationer som har kommit fram under ert förbättringsarbete (provat något helt
nytt)?
Dosdispenering är en framgångsfaktor i följsamheten av behandlingen i Hemsjukvården och
då särskilt vid nedsatt kognitiv förmåga.
Läkemedelsgenomgång är en god hjälp i uppföljningen av hemsjukvårdspatienten.
Kommunal sjuksköterskans direktkontakt med hjärtsviktssjuksköterskan.
Behovet av hjärtsjukgymnastkompetens i primärvården och i den kommunala hälso- och
sjukvården.
Aktiviteter
God samvaro, bra samarbete mellan de tre intressenterna. Ökad kunskap.
Resultat
Sammanfattning kring måluppfyllelse
Vi har kommit fram till att patienter som registretrats i RIKSSVIKT har en god behandling
med undantag för individuell fysiskt träning som är ett underutnyttjat behandlingsalternativ.
Inom kommunal hälso- och sjukvård föreligger behov av kompetensutveckling och
systematiserat arbetsätt där diabetesvården kan vara en förebild.
Hur har ni skapat kundinflytande?
Vi hade som plan att träffa brukare men har ej genomfört detta.
Hur påverkas patientsäkerheten av ert förbättringsarbete?
Per definition höjs detta till exempel genom korrekta diagnoser och uppföljning med
strukturerade sviktmottagningar och läkemedelsgenomgångar.
Hur har ni skapat delaktighet på hemmaplan?
Ett intresse har uppkommit i Kristianstad kommun för kompetenshöjning.
Samarbetet mellan primärvård, hemsjukvård och slutenvård har förbättrats.
Att arbeta med systematiskt förbättringsarbete
- Fördelar: Att man träffas och ser brister och möjligheter samt bygger broar.
- Nackdelar: Mer att jobba med då bristerna blir uppenbara.
- Mest givande: Mötet.
- Svårast: Tiden och att hålla ut med att vi är tre organisationer.
- Lärdomar: Helhetsynen på problemet blir bättre då många aspekter framkommer.
Framtiden
This is not the end, it is even not the beginning of the end but it is perhaps the end of the
beginning.
Hjärtsviktsmottagning i Hälsostaden Ängelholm
Förbättringsprogram
Att leda utveckling av patientprocesser i hjärtsviktsvården 2014/2015
Teammedlemmar/deltagare
Leg Läkare Inguna Andersohn
Sjuksköterska Camilla Johansson
Sjuksköterska Ingrid Kanth
Sjuksköterska Elisabeth Lindhe
Sjuksköterska Camilla Erlandsson
Sjuksköterska Christine Sollerhed
Enhetschef Gunvor Fredriksson (kontaktperson) [email protected]
Verksamhetschef Maria Olsson
Handledare Christer Lindbladh
Arbetsplats
Hälsostaden Ängelholm
Syfte med förbättringsarbetet
Erbjuda patienten den bästa hjärtsviktsvården.
Skapa en gemensam hjärtsviktsmottagning i Hälsostaden genom
• Patientcentrerad, sammanhållen och effektiv hjärtsviktsvård som bygger på effektivt
flöde och sammarbete mellan sjukhus, primärvård och kommun
• Utveckling av patientprocessorienterad vård samt registrering av
uppföljningsparametrar, t ex. RiksSvikt
• Ökad förbättringskunskap och insikt i systematiskt förbättringsarbete hos personer
involverade i projektet
• Skapa nätverk för vidare kunskapsbyggande
Hälsostaden erbjuder hjärtsviktsvård i världsklass
Bakgrund/problem
Oktober 2013 startade projektet Hälsostaden. Ett samarbete mellan Ängelholms kommun,
primärvård och sjukhus.
Målsättningen är att samarbetet ska leda till förbättrade patientflöden mellan sjukhus,
primärvård och kommun, korta vårdtider, höja patientsäkerhet och öka arbetsglädjen hos
medarbetarna. Projekttiden varar mellan 1 oktober 2013 och 30 september 2016.
Primärvården Laxen har ingen hjärtsviktsmottagning, därför går alla patienter med
hjärtsviktsdiagnos som är listade på Laxen till Hjärtmottagningen på sjukhuset.
Kvalitetsuppföljning sker inte via RiksSvikt ÖV. Patienten följs upp med livskvalitetsmått
EQ5D.
Många hjärtsviktspatienter är vårdsökande på flera ställen: Vårdcentral, akuten, hemsjukvård,
sjukhusvård. Genom att tillsammans ta hand om dessa patienter och styra upp vem och var de
ska kontrolleras ges en bättre och tryggare samt en mer kostnadseffektiv vård till patienten.
Mål
• Öka livskvaliten hos patient
• Vård på rätt vårdnivå
• Effektiv hjärtsviktsvård med hög kvalitet enligt nationella riktlinjer
• Minska akutbesök
• Minska återinläggningar
• Sammantaget bedöms detta också ge en mycket kostnadseffektiv vård
Delmål
Öka tillgängligheten
– Sammanhållen vårdprocess, Samarbete primärvård/specialistvård och hemsjukvården
– Gemensam Standard/ vårdprogram för hur man ställer hjärtsviktdiagnos
– Tydliga kriterier på när patient ska gå på specialist mott alt. primärvård
– Förbättra tilliten mellan yrkeskategorier/vårdnivåer
Mått
Börja registrera i RiksSvikt. Från oktober till december 2014 ca. 70 patienter registrerade i
öppenvårds RiksSvikt.
Mäta antalet akutbesök på sjukhus samt i primärvård?
Mäta antalet återinläggningar.
Hur gjordes mätningarna?
Jämförelser med akutbesök i primärvårdens reg./PASIS
Jämförelser med återinlägg inom 30 dagar i PASIS
Förändringar som testats/PGSA
1-2 dagar efter att patient skrivits ut från sjukhuset ringer sjuksköterska från avdelningen upp
patienten
Frågor ställs efter ett visst formulär se bil.
PGSA se bil
Innovationer som har kommit fram under ert förbättringsarbete (provat något helt
nytt)?
Aktiviteter
- Flödesschema på hur patienten ”går” genom sin sjukdomstid. Vi har identifierat vilka
kontakpunkter finns.
- Planerat införande och utbildning av RiksSvikt
- Diskuterat fram en bild över hur sammarbetet mellan sjukhus och primärvård skulle
kunna fungera, innehållande övergripande rollfördelning samt vilka patienter som bör
behandlas var och på vilka kriterier (Landskronakriterierna).
Dessutom många diskussioner om:
• Hur vi ska identifiera patient som är listade på Laxen och går på sjukhuset i och
med att vi är ett nu Hälsostaden.
• Det har inte varit lätt att sätta fingret på vad som är vad och hur det ska registreras.
Vilka är vinster får patienten i detta förfarande?
• Gemensam träff med läkare och sjuksköterskor från Laxen och sviktmott på
sjukhuset för att få en gemensam bild på samarbetet
• Hospitering
Resultat:
Sammanfattning kring måluppfyllelse
Vi kom fram till att vi har två vägar som vi ska gå
- Införa mottagningen på VC Laxen. Det är den praktiska delar som inte är klar VC
Laxens lokalisation, och kunskap om registrering i PMO.
Dialog/kommunikation mellan allmänläkare och specialist är påbörjad
Utveckling av Hälsosstadens befintliga hjärtsviktsmottagning – förbättra patienter med
hjärtsviktsdiagnos under hela sin sjukdomstid- att minska behovet av specialist/vård.
Att lära patienten att leva med sin sjukdom.
- Vi ska fortsätta RiksSvikts-registreringen både i sluten och öppen/primärvård mott.
Utöka vårt påbörjade samarbete med ASIH och Hälsostadens mobila team.
Hur har nu skapat kundinflytande?
Vi tror att införandet av hjärtsviktsskola förbättra kundinflytande där pat. åsikt kommer fram
tydligt. Målet att patientföreningen skall delta.
Hur har ni skapat delaktighet på hemmaplan?
• Visat och samtalat kring flödesschemat på arbetsplatsmöten framför allt på Laxen
• Vi har haft uppe det på mottagningens teammöte och APT
• Inguna Andersone föreläsning av hjärtsviktsvård för personalen som vårdar patient
med hjärtsvikt
Att arbeta med systematiskt förbättringsarbete
- Fördelar: Tydliggör förändrings/förbättringsarbetet. Blir mer medveten om
vårdförloppet.
- Nackdelar:
- Mest givande:
- Svårast: Att skapa möten mellan alla intressenter. Svårt att tänka i nya banor att vi är
en gemensam organisation.
- Lärdomar: Skapa/tydliggöra förutsättningar för att lyckas genomföra
förändringsarbetet.
- Använda oss av ”förbättringsverktygen” mer konstruktivt
Framtiden
Målet är ha en fungerande hjärtsviktsmottagning inom Hälsostadens vårdcentral Laxen
Successivt slussa över de patienter som går på sjukhusets sviktmottagning till vårdcentralen
Laxen.
Införa hjärtsviktskola som inkluderar livsstilsfrågor.
Utveckla vården med moderna IT-lösningar så att patient inte behöver uppsöka vården, t ex.
viktkontroll.
Gemensamma läkarmöten mellan primärvårdsläkare och kardiolog planeras.
Sjuksköterskebaserad hjärtsviktsmottagning på
Vårdcentralen Kroksbäck
Förbättringsprogram
Patientprocessutveckling inom hjärtsviktsvården 2014-2015
Teammedlemmar/deltagare
Distriktsläkare Antonio Cintra [email protected]
ST-läkare Magnus Lindgren [email protected]
Hjärtsviktssjuksköterska Åsa Nyman [email protected]
Hjärtsviktsjuksköterska Annica Gartvik Krantz [email protected]
Fysioterapeut Marie Billing [email protected]
Dietist Elin Westher [email protected]
Arbetsplats
Vårdcentralen Kroksbäck, Malmö
Bakgrund/problem
Hyllie är Malmös 3:e största stadsdel sett till invånarantal. Kroksbäck är ett delområde i
Hyllie med hög andel invånare med utländsk bakgrund, 40 %. Ålderssammansättningen i
Hyllie skiljer sig en del från genomsnittet i Malmö. Äldre utgör en högre andel på bekostnad
av andelen invånare i arbetsför ålder. Andelen barn och ungdomar överensstämmer med
genomsnittet för hela Malmö.
Den största gruppen patienter med diagnos hjärtsvikt på Vårdcentralen Kroksbäck utgjorde
födda mellan 1923-1932.
Start av Hjärtsviktsmottagning på Vårdcentralen Kroksbäck.
Hjärtsvikt är vanligt förekommande hos framför allt äldre. Hjärtsvikt är ett allvarigt tillstånd
med hög sjuklighet och mortalitet och som i stor utsträckning även medför nedsatt
livskvalitet. Prognosen är dålig men kan förbättras genom tidig diagnostik och insättande av
optimal behandling.
Hjärtsvikt medför stora samhällskostnader.
Syfte med förbättringsarbetet
• Höja kvaliteten i omhändertagandet av patienter med hjärtsvikt.
• Förbättra struktur för behandling och omhändertagande av hjärtsviktspatienter.
Mål
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Patienten ska få en ökad kunskap och förståelse av hjärtsvikt och sina symtom.
Ökad egenvårdsförmåga.
Genom kontinuitet och tillgänglighet ge ökad trygghet och delaktighet för patient och
närstående.
Informera och utbilda patienter och anhöriga i hjärtsvikt.
Utarbeta en projektplan för hjärtsviktsmottagning.
Upprätta lokala riktlinjer för arbete med hjärtsviktsmottagning.
Finna arbetssätt för hjärtsviktsteamet.
Delegationsbeslut till hjärtsviktssjuksköterskor för att möjliggöra upptitrering av
läkemedel enligt gällande riktlinjer.
Följa upp insatt behandling samt titrera läkemedel.
Minska antalet inläggningar på sjukhus.
Mätningar
• Räknat antalet patienter på Vårdcentralen Kroksbäck som har hjärtsviktsdiagnos.
• Räkna antalet registrerade i RiksSvikt var 6:e månad.
• Använda egenskattningsformuläret ”Patientskattade symtom” från RiksSvikt.
Förändringar som testats/PGSA
I kallelsen till patienten erbjuds närstående att medfölja vid besöket.
Tillsammans med kallelsen skicka med egenskattningsformuläret Patientskattade symtom
RiksSvikt.
Aktiviteter
Inventering av nuläget genom mätning av antalet patienter med hjärtsvikt.
Genom processbeskrivning få medarbetare i alla personalkategorier informerade och delaktiga
i arbetet med att starta hjärtsviktsmottagning.
Resultat
Har ännu inte gjort någon utvärdering och resultat kan ännu inte redovisas.
Hur har ni skapat kundinflytande?
Representant från Hjärt-Lungsjukas Riksförbund har deltagit i programmet och bidragit med
åsikter och synpunkter på hjärtsviktsvården.
Hur påverkas patientsäkerheten av ert förbättringsarbete?
• Höjd kvalitet i omhändertagandet av hjärtsviktspatienter genom ett strukturerat
omhändertagande enligt riktlinjer. Fler kontroller och besök för patienten.
• Bättre förutsättningar för optimal hjärtsviktsbehandling.
• Information och undervisning till patienter om symtom och tecken på försämring av
hjärtsvikt får patienten att söka vård i tidigt skede.
• Möjlighet till direktkontakt med hjärtsviktssjuksköterska ger tryggare patient och
anhörig samt gör det lättare för patienten att söka vård tidigt vid tecken på försämring.
Hur har ni skapat delaktighet på hemmaplan?
• Sprida riktlinjer för hjärtsviktsmottagningen till alla medarbetare.
• Besök av representant från RiksSvikt.
• Utbildningstillfälle av kardiolog för alla medarbetare.
• Samarbete med sekreterare för att hitta patienter med hjärtsviktsdiagnos.
• Information på APT.
Att arbeta med systematiskt förbättringsarbete
- Fördelar: Tydliggör arbetsuppgifter och utvecklingsområden
Tid för teamet att träffas
- Nackdelar: Tidskrävande
- Mest givande: Träffa kollegor från andra enheter och utbyta erfarenheter. Tid
tillsammans i teamet för att diskutera och komma vidare i planering och arbete.
- Svårast: Svårt att få patienter från distriktsläkarna till hjärtsviktsmottagningen.
- Lärdomar:
Framtiden
Fortlöpande utvärderingar av hjärtsviktsmottagningen.
Använda RiksSvikt för utdrag av information. Genom RiksSvikt följa/utvärdera den
medicinska behandlingen.
Representant från Hjärt- Lungsjukas Riksförbund kommer att bjudas in till APT.