LÄSA

Nya språket lyfter!
Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk, årskurs 1-6
Innehåll
• Forskningsbakgrund läsning
• Genomgång av
observationsmaterialet
• Konkretisering av observationspunkterna i ”Uppdrag Språklyft
1”
©Elisabeth Berg
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier,
Uppsala universitet
Språkutveckling
•
•
•
•
TALA/SAMTALA
LYSSNA
LÄSA
SKRIVA
Vad säger forskningen?
Forskningsbakgrund LÄSA
Hur står det till med
svenska elevers
läsförmåga?
Nationella prov i sv/sva, årskurs 3
2009-2012
• Majoriteten av eleverna har grundläggande färdigheter i
läsning.
• Flickor har överlag bättre resultat än pojkar.
• Elever som följer kurslanen i svenska har bättre resultat än
elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk.
• Eleverna har svårast att klara kravnivåerna för de delprov
som prövar stavning och interpunktion samt läsförståelse –
speciellt läsning av sakprosa.
• Elever med högutbildade föräldrar har lyckats bättre ...
(Skolverket: Ämnesproven i grundskolans årskurs 3 – en redovisning av genomförandet 2012)
Läsförståelse PIRLS 2001-2006-2011
Fyra olika förståelseprocesser:
• Uppmärksamma och återge explicit uttryckt
information
• Dra enkla slutsatser
• Tolka och integrera idéer och information
• Granska och värdera innehåll, språk och
textelement
Resultat PIRLS 2001 - 2011
• Svenska elever i årskurs 4 lyckas väl med sin läsning i ett internationellt
perspektiv – väl över genomsnittet.
• En tydlig tillbakagång i läsprovsresultaten har skett mellan 2001-2011.
• Tillbakagången gäller främst sakprosetexter (2011).
• Tillbakagången slår inte generellt, utan det är de starka och mycket starka
läsarna som blivit färre samtidigt som de svaga läsarna blivit fler.
• Skillnaden mellan elever som lyckas väl och elever som inte lyckas lika väl
är relativt små.
• Flickor läser bättre än pojkar, men flickorna försämrar i högre grad sina
resultat.
forts. resultat Sverige
• Vad eleverna har med sig hemifrån spelar fortsatt stor roll. Hemresurser
spelar större roll än språkbakgrund.
• Undervisning i helklass är vanligast. Även mycket ”eget arbete” efter
individuella mål, vilket inte gynnar alla elever.
• Mer arbete med skönlitteratur än sakprosa.
• Mindre arbete med lässtrategier än i många andra länder. Dock ökning
från 2006.
Motsägelsefullt!
Allt fler barn kommer till skolan i årskurs 1 med erfarenheter
av läs- och skrivaktiviteter och kan läsa och skriva ord och
enkla meningar.
”High literacy”-undervisning
Judith Langer (1999, 2004) visar i en stor studie av skolor i USA
att undervisningen i klasser i vilka eleverna klarar uppsatta
mål på ett bättre sätt än förväntat karaktäriseras av ”high
literacy”-undervisning.
I de skolor där eleverna klarar uppsatta mål sämre än
förväntat, är undervisningsprogrammen oftast antingen
- endast FUNKTIONALISERAD eller
- endast FORMALISERAD
Språksyn - undervisningssyn
Formalisering
Funktionalisering
•
Traditionell språksyn
•
Språksynen i Lpo 94 och Lgr 11
•
Språket form skiljs från dess innehåll och
övas separat d.v.s. olika delfärdigheter kan
tränas isolerat från innehåll och äkta
kommunikation.
•
Språkanvändning i för eleven meningsfulla
situationer där
kommunikationssituationen och
mottagare betonas
•
Egen produktion av texter
•
Olika språkliga färdigheter utvecklas i
tillämpade ”autentiska” situationer då
eleverna undersöker verklighet och
omvärld; kopplingar till elevernas
föreställningsvärld och vardag
•
Sammanhang i undervisningen; från
helhet till delar
•
Processen och innehållet i fokus
•
Reproduktion av kunskaper
•
Eleverna tränas i en bestämd ordningsföljd
där olika färdigheter antas bygga på
varandra – en kunskapsbit i taget; från
delar till helhet
•
Synen att formmedvetande underlättar
språkanvändningen på sikt
•
Produkten – det färdiga resultatet i fokus
”High literacy”-undervisning
•
Färdigheter som ska läras är integrerade i en helhet, men studeras också separat i
väl strukturerade undervisningssammanhang
•
Förberedelse av prov och test är integrerade i den reguljära undervisningen
•
Tydliga kopplingar görs mellan ämnen i skolan och ämnen utanför skolan och till
elevernas egna erfarenheter och deras erfarenheter från andra lektioner och
tidigare erövrade kunskaper
•
Metakognitiva strategier för hur man tänker, hur man planerar och organiserar sitt
arbete osv. lärs ut på ett tydligt sätt
•
När eleverna uppnått ett mål och lärt sig det som ska läras, för läraren dem vidare
in i en ännu djupare förståelse och genererande av ytterligare nya tankar och idéer
Judith Langer (1999, 2004)
Vygotskijs kreativitetsbegrepp
reproduktion
kreativitet
(kunskapsproduktion,
kombinatorisk förmåga)
12
Formalisering – funktionalisering
Den oändligt vackra
Prinsessan Badru´l-Budur
Legenden om S:t Göran och draken
Att bygga upp ordförråd…
Från form till funktion
Från reproduktion till kunskapsproduktion
Lärares kompetensutveckling
• Undervisning i och om läsförståelsestrategier
• Avkodningsstrategier och automatisering av läskoden
• Kunskaper om ”high literacy”-undervisning (formalisering och
funktionalisering i balans)
• Uppföljning av elevernas läsutveckling
• Större kunskaper om flerspråkighet, andraspråksinlärning och
modersmålets betydelse
• Specialpedagogik
(Pirls, 2006)
LÄSNING
Hur gör man när man läser?
POSTKEYNESIANISM
Helordsmetod (ortografisk läsning)
Ljudning (enkel och avancerad)
Förförståelse
Bilden
Steg i läsutvecklingen
• Lekläsning/pseudoläsning
- Imitation av läsbeteende
- Återberättande med hjälp av
minnet och bilder
• Logografisk helordsläsning
• Enkel och avancerad ljudning
• Ortografisk helordsläsning
(automatiserad/flytande läsning)
Resultatet av en undersökning
Det räcker inte med avkodningsstrategier!
• Många barn läser flytande utan engagemang
• Många barn läser flytande utan att kunna återge det
de har läst
• Många barn vet inte när de förstår eller inte förstår
en text
• Många barn vet inte vad de förväntas begripa när de
läser
• Många barn vet inte att en text förväntas ha en
mening
- Hur kan vi hjälpa våra elever med
detta?
Det räcker inte med avkodningsstrategier!
METAKOGNITIVA
LÄSFÖRSTÅELSESTRATEGIER
Knyta texten till tidigare
erfarenheter och kunskaper:
- Text till själv
- Text till text
- Text till författare
Text till världen
• Att skapa inre bilder
• Att återberätta
• Att göra inferenser
• Att syntetisera
• Att ställa frågor på olika nivåer
• Att använda olika hållpunktsstrategier när problem uppstår
MELLAN RADERNA. Strategier för en tolkande
läsundervisning. Britta Stensson
Stensson utgår från ”Tankens
mosaik”, men ger exempel
utifrån svensk litteratur.
www.enläsandeklass.se
• Cowboyen
sammanfattar det
viktigaste i texten.
Denna strategi används
både under och efter
läsningen och är extra
viktig vid läsning för att
lära.
• Reportern ställer frågor på tre
nivåer om texten. Dessa nivåer
är på raden, mellan raderna
och bortom raderna. Frågor
på raden kan besvaras med
information som står direkt
uttalad i texten. Frågor mellan
raderna är sådana som kräver
att läsaren kan hitta svaren på
olika ställen i texten och dra
egna slutsatser. Detta brukar
kallas för att göra inferenser,
att läsa mellan raderna. För att
svara på frågor bortom
raderna krävs att läsaren
använder sina tidigare
kunskaper och erfarenheter,
att de gör text-kopplingar.
HÅLLPUNKTSSTRATEGIER
Detektiven reder ut oklarheter, nya ord
och uttryck. Strategin används under
läsningen och innebär att läsaren:
- Läser om ordet.
- Läser om meningen.
- Läser om stycket för att få ordet i ett
sammanhang.
- Funderar på om ordet liknar ett ord på
svenska eller ett annat språk som läsaren
redan kan.
- Funderar på om ordet är sammansatt
av flera ord.
- Funderar på vad det är för sorts ord
(substantiv, adjektiv, verb)
- Användersina förkunskaper i ämnet.
Slår upp ordet eller frågar någon vad det
kan betyda.
• Spågumman förutspår och
ställer hypoteser om texten
genom att titta närmare på
rubriker, bilder, bildtexter och
textgenre. Denna strategi
används innan, under och
efter läsningen.Vid läsning av
berättande texter handlar
förutsägelserna om vad som
kommer att hända senare i
berättelsen. Vid läsning av
faktatexter handlar
förutsägelserna om att utifrån
sin egen kunskap om ämnet
förutsäga vad texten kommer
att säga.
• Konstnären skapar inre
bilder av det lästa. Med
hjälp av sinnena lever
läsaren sig in i texten
och kan se, höra och
känna det texten
berättar om.
Konstnären används
under läsningen.
TEXTSAMTAL
Varför dokumentation av elevers
kunskaper?
Eleven: För att se sin egen utveckling
Läraren: För att kunna planera sin undervisning på ”rätt nivå” och
ge eleverna utmaningar
Föräldrar: För att kunna stödja sina barn i språkutvecklingen
Summativ eller formativ bedömning?
Summativ bedömning
•
•
•
•
•
Kunskapsbedömning här-och-nu
(främst kontroll)
Produkten i fokus
Läraren bedömer på egen hand
Lärande och bedömning skiljs åt
Ex. ”veckans ord”
Formativ bedömning
•
•
•
•
•
Fokus på utveckling framåt
Främja och diagnostisera lärande
Processen i fokus
Lärare och elever bedömer
tillsammans
Ex. portfolio, Nya Språket Lyfter!
Uppsala universitet
Projektledning
Caroline Liberg
Projektgrupp
Elisabeth Berg
Barbro Hagberg-Persson
Kerstin Lagrell
Majken Sköld Holm
Jenny Wiksten Folkeryd
Centralt innehåll och kunskapskrav i progression
Materialets syfte
Materialets syfte är att stödja lärarens bedömning av:
• Elevens kunskapsutveckling i förhållande till de båda
ämnenas syften och kunskapskrav
• Elevens förkunskaper och vad som behöver utvecklas
inom det aktuella kunskapsområdet
• Materialets syfte är dessutom att utifrån kursplanernas
centrala innehåll, lyfta fram undervisningens
betydelsefulla roll.
Materialet består av fyra delar
• Lärarhandledning med observationspunkter
och avstämningar
• Lärarmatriser
• Observationsschema för ”Min
språkutveckling” årskurs 1-6
• Till materialet finns även en
studiehandledning med diskussionsfrågor
www.skolverket.se>Prov & Bedömning>Grundskoleutbildning>årskurs 1-3
eller årskurs 4-6>svenska och svenska som andraspråk
Nivåer
Innehåll
A
Att ta de första stegen
Att känna igen sig i text
Att koppla ljud till tecken
Observationspunkter A
Avstämning A
B
Att gå vidare när läs- och skrivkoden är knäckt
Att läsa och förstå och att skriva så andra förstår
Att utveckla olika strategier för läsning och skrivning
Observationspunkter B
Avstämning B
C
Att läsa och skriva för att uppleva och lära
Observationspunkter C
Avstämning C
D
Att ta nya och stora steg i läs- och skrivutvecklingen
Observationspunkter D
Avstämning D
E
Att vidareutveckla den språkliga medvetenheten
Observationspunkter E
Avstämning E
F
Att distansera sig till egna och andras texter
och utveckla en kritisk blick
Observationspunkter F
Avstämning F
En röd tråd
OLIKA TEXTTYPER/GENRER
Berättande
Beskrivande
Förklarande
Instruerande
Argumenterande
Litteratur
Gibbons, Pauline (2006)
”Stärk språket, stärk
lärandet – språk- och
kunskapsutvecklande
arbetssätt för och med
andraspråkselever i
klassrummet”
Hallgren & Fallgren
© Elisabeth Berg
Observationsschema
Min språkutveckling
Observationspunkter
Läsa- skriva A:1 – A:4
mot avstämning A
Tala-samtala-lyssna ligger
i ”jordmånen”
A
Läsa a:1
Jag tycker om
att lyssna på
högläsning
Observationspunkter
B:1 – B:4, C:1 – C:4, D:1 – D:3
mot avstämning B, C och D
D
C
B
Observationspunkter
E:1 – E:3, F:1 – F:3
mot avstämning E
Navigeringssida
D
C
B
Varje observationspunkt har
följande rubriker:
Observationspunkt:
Uppmärksamma och notera
om eleven:
(Preciserar observationspunkten)
Undervisningen ger exempelvis
utrymme för: ...
Talet är grunden!
Tal, samtal och lyssnande som rör berättande i
olika sammanhang och med varierande
innehåll.
Tal, samtal och lyssnande som rör
beskrivande, förklarande, instruerande,
argumenterande och redogörande situationer.
Översikt
Exempel: samtala och redogöra
Observationspunkt:
Eleven anpassar sitt sätt att samtal till olika syften, situationer och
mottagare
Jag kan använda språket på olika sätt beroende på vilka situationer
det är och vilka som lyssnar
Uppmärksamma och notera om eleven:
• varierar sitt sätt att använda språket med anpassning till syfte och sammanhang
• är med i samtalet, lyssnar och försöker sätta sig in i en annan persons sätt att
resonera och tänka
• framför egna tankar och motiverar varför man gjort som man gjort
• håller sig till ämnet i samtalet
• Upprätthåller till viss del samtalet /upprätthåller samtalet relativt väl /
upprätthåller samtalet väl genom att lyssna, ställa frågor och turas om
• använder ord och begrepp som passar in i samtalet
• Förstår och gör sig förstådd på svenska (ämnet svenska som andraspråk)
Undervisningen ger exempelvis utrymme för att:
• samtala om frågor och ämnen hämtade från egna och andras
erfarenheter, texter och bilder
• låta eleverna öva på att ställa frågor som för samtalet vidare
• associera fritt och individuellt kring ord utifrån ett givet ämne
och sedan samtala om ifall orden håller sig inom ämnet
• arrangera rollspel där eleverna tar olika personers perspektiv
• arrangera en påhittad situation där eleverna ska återge en och
samma händelse till olika mottagare t.ex. till en kompis, till
läraren, eller tittare på ett nyhetsprogram på TV
• träna svenska språkets uttal, satsmelodi och sambandet mellan
betoning och betydelse (ämnet svenska som andraspråk)
Exempel: Observationspunkt A:2 läsa
• Eleven ”läser” både på och mellan raderna vid
lärarens högläsning.
• Jag förstår vad boken handlar om när någon
läser för mig.
Uppmärksamma och notera om eleven:
• tar hjälp av bilder, förkunskaper och tidigare erfarenheter för
att förstå och tolka en text
• drar slutsatser utifrån det som är uttryckt i texten
• drar slutsatser eller gör goda gissningar om det som inte är
uttalat i texten
Undervisningen ger exempelvis utrymme för att:
• ha gemensam läsning med samtal om textens innehåll
• bygga förförståelse genom att t.ex. samtala om textens
rubriker och bilder före och under högläsning
• återberätta delar av handlingen och/eller försöka förutsäga
vad som kommer att hända längre fram i texten
• uttrycka sina inre föreställningar av det lästa genom olika
medier, t.ex. musik, rörelse eller bild
•
komma med olika förslag på det som inte direkt uttrycks i text
eller bild under gemensam läsning av berättelser med bilder
• resonera om och hitta på alternativa slut på en berättelse eller
saga, t.ex. utifrån en bild
Avstämning A
• Observationspunkter läsa/skriva A:1 –
A:4 leder till Avstämning A:
Eleven har knäckt läskoden och visar
förståelse för innehållet
Jag kan läsa ihop bokstäver till ord och
förstår det jag läser
Avstämning B
Observationspunkter läsa/skriva B:1 – B:4
leder till Avstämning B:
Eleven läser med hjälp av både ljudning och
ortografisk helordsläsning samt visar
förståelse vid egen läsning.
Jag kan alla bokstäver, förstår det jag läser
och märker när jag läser fel
Observationspunkt c:4, skriva
Eleven visar förmåga att planera, organisera och bearbeta innehåll
och form i en text
Jag planerar mitt skrivande och ändrar i texten för att göra den
bättre
Uppmärksamma och notera om eleven:
•
•
•
•
•
planerar och organiserar texten, vid behov med hjälp av t. ex. tankekarta
skapar en tydlig textstruktur med inledning, huvudinnehåll och avslutning
använder stor bokstav, punkt , frågetecken i egna texter
ändrar texten efter egen genomläsning
bearbetar och ändrar texten efter andras råd
Undervisningen ger exempelvis utrymme för att :
•
•
•
•
•
•
•
•
•
samtala om hur man kan planera och organisera sitt skrivande
samtala om vad det innebär att skriva ”med egna ord”
ge respons och bearbeta text, enskilt eller tillsammans med andra
laborera med synonymer för att berika språket i texter
visa på användningen av olika skiljetecken och andra språkliga
normer
Visa på användningen av olika skiljetecken och andra språkliga
normer
läsa texten högt för sig själv eller för andra för att kunna göra
förbättringar
skriva och redigera text med hjälp av datorn
läsa upp och ge respons på egna och andras texter för att se om
sammanhang och budskap når fram
Avstämning C
(möter kunskapskraven i åk.3)
Observationspunkter läsa/skriva C:1 – C:4
leder till Avstämning C:
Eleven läser flytande med förståelse både
kortare och längre texter där ortografisk
helordsläsning dominerar
Jag kan läsa flytande och känner lätt igen
hela ord och förstår det jag läser
Avstämning D
• Observationspunkter läsa/skriva D:1 –
D:4 leder till Avstämning D:
Eleven läser obehindrat med förståelse
Det innebär att eleven:
• läser med flyt, dvs.har en klart och tydligt automatiserad avkodning
vid läsning
• börjar anpassa läsningen till olika slags texter och deras syften
• börjar använda olika förståelsestrategier för att förstå innehållet
• sammanfattar och ställer frågor till texter för att få förståelse av det
lästa
• visar förståelse för texters underliggande budskap
• anknyter till det lästa i samtal och skrivande såväl i samband med
läsningen som vid andra tillfällen, samt vid läsning av andra texter
• känner till skillnaden mellan olika slags texter t.ex. sagor,
berättelser, faktatexter, dikter, recept
• har fungerande strategier för att lösa problem med avkodning och
förståelse och rättar sig själv vid läsning
E-F
Observarionspunkter
E:1 Läsa E:1 Skriva
E:2 Läsa E:2 Skriva
E:3 Läsa E:3 Skriva
Observarionspunkter
F:1 Läsa F:1 Skriva
F:2 Läsa F:2 Skriva
F:3 Läsa F:3 Skriva
Avstämning E
Kravnivåer årskurs 6
Avstämning F
E:1 Läsa: Eleven börjar använda kunskap om ords betydelser och
texters innehåll för att berika sitt samtal om texter
E:2 Läsa: Eleven använder kunskap om texters uppbyggnad,
layout och komposition för att fördjupa förståelsen
E:3 Läsa: Eleven läser längre texter med flyt och är på god väg
att anpassa användningen av förståelsestrategier beroende på
såväl syfte som typ av text
E:1 Skriva: Eleven följer de vanligaste reglerna för såväl stavning
som meningsbyggnad och interpunktion samt tar stöd av olika
hjälpmedel vid skrivande
E:2 Skriva: Eleven använder oftast olika texttypiska drag vid
skrivande och bearbetar sina texter med stöd av andras råd
E:3 Skriva: Eleven försöker anpassa sin text för olika syften och
mottgare
Avstämning E
Eleven läser längre texter med flyt och är på god
väg att anpassa användningen av förståelsestrategier beroende på såväl syfte som typ av
text
F:1 Läsa: Eleven använder kunskap om ords betydelser och
texters innehåll för att samtala om dem på ett kritiskt sätt
F:2 Läsa: Eleven läser längre och mer komplexa texter och
anpassar samt varierar användningen av förståelsestrategier för
att inta ett kritiskt förhållningssätt vid läsning
F:3 Läsa: Elever använder kunskaper om texters uppbyggnad och
layout för att inta ett kritiskt förhållningssätt till texter
F:1 Skriva: Eleven använder olika tekniker för att anpassa sin text
till syfte och mottagare
F:2 Skriva: Eleven behärskar användning av de vanligaste
reglerna för stavning, meningsbyggnad och interpunktion samt
tar hjälp av olika hjälpmedel vid skrivande
F:3 Skriva: Eleven behärskar användning av texttypiska drag vid
skrivande, ger omdömen och bearbetar sina texter med stöd av
andras råd
Avstämning F
Eleven läser längre texter inom olika ämnen
med flyt och anpassar användningen av
förståelsestrategier samt har ett kritiskt
förhållningssätt till texters syfte, innehåll och
form
Det innebär att eleven:
Kravnivåer årskurs 6
TALA
Finns inskrivet i observationspunkter Samtala och
Redogöra under rubriken ”Uppmärksamma och
notera om eleven”
SKRIVA
Finns inskrivet i observationspunkter F under
rubriken ”Uppmärksamma och notera om eleven”
LÄSA
Finns inskrivet i avstämning F under rubriken ”Det
innebär att eleven”
Exempel på kravnivåer
OBSERVATIONSPUNKT F:2 SKRIVA
Uppmärksamma och notera om eleven:
- skriver berättande texter med enkla/utvecklade/välutvecklade
gestaltande beskrivningar och enkel/utvecklad/välutvecklad
handling
- skriver faktatexter med stöd i flera olika källor och texterna
innehåller då enkla/utvecklade/välutvecklade beskrivningar,
egna formuleringar och viss/relativt god/god användning av
ämnesspecifika ord
- bearbetar texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i
huvudsak/relativt väl/väl fungerande sätt med stöd av andras
råd
- ger enkla/utvecklade/väl utvecklade omdömen om texters
innehåll och form
- använder språkliga strategier för att kunna uttrycka sig på sin
kognitiva utvecklingsnivå (ämnet svenska som andraspråk)
Lärarmatriser:
översikter
Lärarmatris
Lärarmatris
Hur kan Nya språket lyfter! användas?
• Bedömningsstöd för områdena
tala/samtala/lyssna, läsa och
skriva
• Underlag för att skriva IUP
• Underlag för att formulera
skriftliga omdömen
• Hjälp att planera undervisning
(Pedagogisk planering)
• Underlag för betygsättning
höstterminen årskurs 6 (innan
nationella proven)
Innehåll och struktur
TVÅ TEMAN
• Leksaksfabriken (förskoleklass och årskurs 1-2)
• Detektivbyrån (årskurs 2-3)
VARJE TEMA INNEHÅLLER
• Högläsning med textsamtal
• Elev- och läraruppdrag
Högläsningens funktion
• Kunskaps- och inspirationskälla till
elevuppdragen
• Modeller för läsförståelse
Läsförståelsestrategier:
Knyta texten till sina egna erfarenheter
Skapa inre bilder
Göra förutsägelser
Se orsakssamband
Dra slutsatser
Identifiera huvudbudskapet
Sammanfatta innehållet
Observationspunkter a och b
förskoleklass, årskurs 1-2
DEL I:
Högläsning med
textsamtal
DEL II:
Elev- och läraruppdrag
Översikt högläsning
Nya språket lyfter!
Översikt Leksaksfabriken del II
Lärarens högläsning
Lärarinstruktioner - högläsning
Elevuppdrag 1: Anställningsintervju
Läraruppdrag 1
Centralt innehåll Lgr 11
•
Muntliga presentationer och
muntligt berättande om
vardagsnära ämnen för olika
mottagare.
•
Lässtrategier för att förstå och
tolka texter…
•
Sambandet mellan ljud och
bokstav
Anställningskontrakt
Elevuppdrag: Leksaksfabrikens namn
Elevuppdrag: Hemlig leksak
Elevuppdrag: Logga
Elevuppdrag: Miljövänliga leksaker
Elevuppdrag: Flick- och pojkleksaker
Elevuppdrag: Tryckfel
Observationspunkter b och c – årskurs 2-3
DEL I:
Högläsning med
textsamtal
DEL II:
Elev- och läraruppdrag
Översikt: Lärarens högläsning
I nyaste upplagan
utbyggd mot
observationspunkter C
Högläsning
Läraruppdrag: Högläsning
Översikt över Detektivbyråns elevuppdrag
Elevuppdrag 1: Konstigt meddelande
Elevuppdrag: Mystiska saker
Elevuppdrag: Efterlysning
Elevuppdrag: Fingeravtryck
Elevuppdrag: Skriva en deckare
Läraruppdrag
Centralt innehåll Lgr 11
•
Lässtrategier för att förstå och tolka
texter samt för att anpassa läsningen
efter textens form och innehåll
•
Strategier för att skriva olika typer av
texter med anpassning till deras
typiska uppbyggnad och språkliga
drag
•
Enkla former för textbearbetning, till
exempel att i efterhand gå igenom
sin text och göra förtydliganden
•
Handstil och att skriva på dator
•
Språkets struktur med stor och liten
bokstav och punkt
•
Berättande texters budskap,
uppbyggnad och innehåll. Hur en
berättande text kan organiseras med
inledning, händelseförlopp och
avslutning
Elevuppdrag: Mysteriet med undulaten
Elevuppdrag: Kodat meddelande
Elevuppdrag:Rubrikproblem
Elevuppdrag: Snatteri
forts. Snatteri
• Leksaksfabriken
• Detektivbyrån
• Tidningsredaktionen
”Om barn är oförmögna att lära sig
bör vi anta att vi ännu inte hittat det
rätta sättet att undervisa dem på”
•
Devis hängande i klassrummen på Nya Zeeland