LÄSA
Nya språket lyfter! Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk, årskurs 1-6 Innehåll • Forskningsbakgrund läsning • Genomgång av observationsmaterialet • Konkretisering av observationspunkterna i ”Uppdrag Språklyft 1” ©Elisabeth Berg Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet Språkutveckling • • • • TALA/SAMTALA LYSSNA LÄSA SKRIVA Vad säger forskningen? Forskningsbakgrund LÄSA Hur står det till med svenska elevers läsförmåga? Nationella prov i sv/sva, årskurs 3 2009-2012 • Majoriteten av eleverna har grundläggande färdigheter i läsning. • Flickor har överlag bättre resultat än pojkar. • Elever som följer kurslanen i svenska har bättre resultat än elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk. • Eleverna har svårast att klara kravnivåerna för de delprov som prövar stavning och interpunktion samt läsförståelse – speciellt läsning av sakprosa. • Elever med högutbildade föräldrar har lyckats bättre ... (Skolverket: Ämnesproven i grundskolans årskurs 3 – en redovisning av genomförandet 2012) Läsförståelse PIRLS 2001-2006-2011 Fyra olika förståelseprocesser: • Uppmärksamma och återge explicit uttryckt information • Dra enkla slutsatser • Tolka och integrera idéer och information • Granska och värdera innehåll, språk och textelement Resultat PIRLS 2001 - 2011 • Svenska elever i årskurs 4 lyckas väl med sin läsning i ett internationellt perspektiv – väl över genomsnittet. • En tydlig tillbakagång i läsprovsresultaten har skett mellan 2001-2011. • Tillbakagången gäller främst sakprosetexter (2011). • Tillbakagången slår inte generellt, utan det är de starka och mycket starka läsarna som blivit färre samtidigt som de svaga läsarna blivit fler. • Skillnaden mellan elever som lyckas väl och elever som inte lyckas lika väl är relativt små. • Flickor läser bättre än pojkar, men flickorna försämrar i högre grad sina resultat. forts. resultat Sverige • Vad eleverna har med sig hemifrån spelar fortsatt stor roll. Hemresurser spelar större roll än språkbakgrund. • Undervisning i helklass är vanligast. Även mycket ”eget arbete” efter individuella mål, vilket inte gynnar alla elever. • Mer arbete med skönlitteratur än sakprosa. • Mindre arbete med lässtrategier än i många andra länder. Dock ökning från 2006. Motsägelsefullt! Allt fler barn kommer till skolan i årskurs 1 med erfarenheter av läs- och skrivaktiviteter och kan läsa och skriva ord och enkla meningar. ”High literacy”-undervisning Judith Langer (1999, 2004) visar i en stor studie av skolor i USA att undervisningen i klasser i vilka eleverna klarar uppsatta mål på ett bättre sätt än förväntat karaktäriseras av ”high literacy”-undervisning. I de skolor där eleverna klarar uppsatta mål sämre än förväntat, är undervisningsprogrammen oftast antingen - endast FUNKTIONALISERAD eller - endast FORMALISERAD Språksyn - undervisningssyn Formalisering Funktionalisering • Traditionell språksyn • Språksynen i Lpo 94 och Lgr 11 • Språket form skiljs från dess innehåll och övas separat d.v.s. olika delfärdigheter kan tränas isolerat från innehåll och äkta kommunikation. • Språkanvändning i för eleven meningsfulla situationer där kommunikationssituationen och mottagare betonas • Egen produktion av texter • Olika språkliga färdigheter utvecklas i tillämpade ”autentiska” situationer då eleverna undersöker verklighet och omvärld; kopplingar till elevernas föreställningsvärld och vardag • Sammanhang i undervisningen; från helhet till delar • Processen och innehållet i fokus • Reproduktion av kunskaper • Eleverna tränas i en bestämd ordningsföljd där olika färdigheter antas bygga på varandra – en kunskapsbit i taget; från delar till helhet • Synen att formmedvetande underlättar språkanvändningen på sikt • Produkten – det färdiga resultatet i fokus ”High literacy”-undervisning • Färdigheter som ska läras är integrerade i en helhet, men studeras också separat i väl strukturerade undervisningssammanhang • Förberedelse av prov och test är integrerade i den reguljära undervisningen • Tydliga kopplingar görs mellan ämnen i skolan och ämnen utanför skolan och till elevernas egna erfarenheter och deras erfarenheter från andra lektioner och tidigare erövrade kunskaper • Metakognitiva strategier för hur man tänker, hur man planerar och organiserar sitt arbete osv. lärs ut på ett tydligt sätt • När eleverna uppnått ett mål och lärt sig det som ska läras, för läraren dem vidare in i en ännu djupare förståelse och genererande av ytterligare nya tankar och idéer Judith Langer (1999, 2004) Vygotskijs kreativitetsbegrepp reproduktion kreativitet (kunskapsproduktion, kombinatorisk förmåga) 12 Formalisering – funktionalisering Den oändligt vackra Prinsessan Badru´l-Budur Legenden om S:t Göran och draken Att bygga upp ordförråd… Från form till funktion Från reproduktion till kunskapsproduktion Lärares kompetensutveckling • Undervisning i och om läsförståelsestrategier • Avkodningsstrategier och automatisering av läskoden • Kunskaper om ”high literacy”-undervisning (formalisering och funktionalisering i balans) • Uppföljning av elevernas läsutveckling • Större kunskaper om flerspråkighet, andraspråksinlärning och modersmålets betydelse • Specialpedagogik (Pirls, 2006) LÄSNING Hur gör man när man läser? POSTKEYNESIANISM Helordsmetod (ortografisk läsning) Ljudning (enkel och avancerad) Förförståelse Bilden Steg i läsutvecklingen • Lekläsning/pseudoläsning - Imitation av läsbeteende - Återberättande med hjälp av minnet och bilder • Logografisk helordsläsning • Enkel och avancerad ljudning • Ortografisk helordsläsning (automatiserad/flytande läsning) Resultatet av en undersökning Det räcker inte med avkodningsstrategier! • Många barn läser flytande utan engagemang • Många barn läser flytande utan att kunna återge det de har läst • Många barn vet inte när de förstår eller inte förstår en text • Många barn vet inte vad de förväntas begripa när de läser • Många barn vet inte att en text förväntas ha en mening - Hur kan vi hjälpa våra elever med detta? Det räcker inte med avkodningsstrategier! METAKOGNITIVA LÄSFÖRSTÅELSESTRATEGIER Knyta texten till tidigare erfarenheter och kunskaper: - Text till själv - Text till text - Text till författare Text till världen • Att skapa inre bilder • Att återberätta • Att göra inferenser • Att syntetisera • Att ställa frågor på olika nivåer • Att använda olika hållpunktsstrategier när problem uppstår MELLAN RADERNA. Strategier för en tolkande läsundervisning. Britta Stensson Stensson utgår från ”Tankens mosaik”, men ger exempel utifrån svensk litteratur. www.enläsandeklass.se • Cowboyen sammanfattar det viktigaste i texten. Denna strategi används både under och efter läsningen och är extra viktig vid läsning för att lära. • Reportern ställer frågor på tre nivåer om texten. Dessa nivåer är på raden, mellan raderna och bortom raderna. Frågor på raden kan besvaras med information som står direkt uttalad i texten. Frågor mellan raderna är sådana som kräver att läsaren kan hitta svaren på olika ställen i texten och dra egna slutsatser. Detta brukar kallas för att göra inferenser, att läsa mellan raderna. För att svara på frågor bortom raderna krävs att läsaren använder sina tidigare kunskaper och erfarenheter, att de gör text-kopplingar. HÅLLPUNKTSSTRATEGIER Detektiven reder ut oklarheter, nya ord och uttryck. Strategin används under läsningen och innebär att läsaren: - Läser om ordet. - Läser om meningen. - Läser om stycket för att få ordet i ett sammanhang. - Funderar på om ordet liknar ett ord på svenska eller ett annat språk som läsaren redan kan. - Funderar på om ordet är sammansatt av flera ord. - Funderar på vad det är för sorts ord (substantiv, adjektiv, verb) - Användersina förkunskaper i ämnet. Slår upp ordet eller frågar någon vad det kan betyda. • Spågumman förutspår och ställer hypoteser om texten genom att titta närmare på rubriker, bilder, bildtexter och textgenre. Denna strategi används innan, under och efter läsningen.Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen. Vid läsning av faktatexter handlar förutsägelserna om att utifrån sin egen kunskap om ämnet förutsäga vad texten kommer att säga. • Konstnären skapar inre bilder av det lästa. Med hjälp av sinnena lever läsaren sig in i texten och kan se, höra och känna det texten berättar om. Konstnären används under läsningen. TEXTSAMTAL Varför dokumentation av elevers kunskaper? Eleven: För att se sin egen utveckling Läraren: För att kunna planera sin undervisning på ”rätt nivå” och ge eleverna utmaningar Föräldrar: För att kunna stödja sina barn i språkutvecklingen Summativ eller formativ bedömning? Summativ bedömning • • • • • Kunskapsbedömning här-och-nu (främst kontroll) Produkten i fokus Läraren bedömer på egen hand Lärande och bedömning skiljs åt Ex. ”veckans ord” Formativ bedömning • • • • • Fokus på utveckling framåt Främja och diagnostisera lärande Processen i fokus Lärare och elever bedömer tillsammans Ex. portfolio, Nya Språket Lyfter! Uppsala universitet Projektledning Caroline Liberg Projektgrupp Elisabeth Berg Barbro Hagberg-Persson Kerstin Lagrell Majken Sköld Holm Jenny Wiksten Folkeryd Centralt innehåll och kunskapskrav i progression Materialets syfte Materialets syfte är att stödja lärarens bedömning av: • Elevens kunskapsutveckling i förhållande till de båda ämnenas syften och kunskapskrav • Elevens förkunskaper och vad som behöver utvecklas inom det aktuella kunskapsområdet • Materialets syfte är dessutom att utifrån kursplanernas centrala innehåll, lyfta fram undervisningens betydelsefulla roll. Materialet består av fyra delar • Lärarhandledning med observationspunkter och avstämningar • Lärarmatriser • Observationsschema för ”Min språkutveckling” årskurs 1-6 • Till materialet finns även en studiehandledning med diskussionsfrågor www.skolverket.se>Prov & Bedömning>Grundskoleutbildning>årskurs 1-3 eller årskurs 4-6>svenska och svenska som andraspråk Nivåer Innehåll A Att ta de första stegen Att känna igen sig i text Att koppla ljud till tecken Observationspunkter A Avstämning A B Att gå vidare när läs- och skrivkoden är knäckt Att läsa och förstå och att skriva så andra förstår Att utveckla olika strategier för läsning och skrivning Observationspunkter B Avstämning B C Att läsa och skriva för att uppleva och lära Observationspunkter C Avstämning C D Att ta nya och stora steg i läs- och skrivutvecklingen Observationspunkter D Avstämning D E Att vidareutveckla den språkliga medvetenheten Observationspunkter E Avstämning E F Att distansera sig till egna och andras texter och utveckla en kritisk blick Observationspunkter F Avstämning F En röd tråd OLIKA TEXTTYPER/GENRER Berättande Beskrivande Förklarande Instruerande Argumenterande Litteratur Gibbons, Pauline (2006) ”Stärk språket, stärk lärandet – språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet” Hallgren & Fallgren © Elisabeth Berg Observationsschema Min språkutveckling Observationspunkter Läsa- skriva A:1 – A:4 mot avstämning A Tala-samtala-lyssna ligger i ”jordmånen” A Läsa a:1 Jag tycker om att lyssna på högläsning Observationspunkter B:1 – B:4, C:1 – C:4, D:1 – D:3 mot avstämning B, C och D D C B Observationspunkter E:1 – E:3, F:1 – F:3 mot avstämning E Navigeringssida D C B Varje observationspunkt har följande rubriker: Observationspunkt: Uppmärksamma och notera om eleven: (Preciserar observationspunkten) Undervisningen ger exempelvis utrymme för: ... Talet är grunden! Tal, samtal och lyssnande som rör berättande i olika sammanhang och med varierande innehåll. Tal, samtal och lyssnande som rör beskrivande, förklarande, instruerande, argumenterande och redogörande situationer. Översikt Exempel: samtala och redogöra Observationspunkt: Eleven anpassar sitt sätt att samtal till olika syften, situationer och mottagare Jag kan använda språket på olika sätt beroende på vilka situationer det är och vilka som lyssnar Uppmärksamma och notera om eleven: • varierar sitt sätt att använda språket med anpassning till syfte och sammanhang • är med i samtalet, lyssnar och försöker sätta sig in i en annan persons sätt att resonera och tänka • framför egna tankar och motiverar varför man gjort som man gjort • håller sig till ämnet i samtalet • Upprätthåller till viss del samtalet /upprätthåller samtalet relativt väl / upprätthåller samtalet väl genom att lyssna, ställa frågor och turas om • använder ord och begrepp som passar in i samtalet • Förstår och gör sig förstådd på svenska (ämnet svenska som andraspråk) Undervisningen ger exempelvis utrymme för att: • samtala om frågor och ämnen hämtade från egna och andras erfarenheter, texter och bilder • låta eleverna öva på att ställa frågor som för samtalet vidare • associera fritt och individuellt kring ord utifrån ett givet ämne och sedan samtala om ifall orden håller sig inom ämnet • arrangera rollspel där eleverna tar olika personers perspektiv • arrangera en påhittad situation där eleverna ska återge en och samma händelse till olika mottagare t.ex. till en kompis, till läraren, eller tittare på ett nyhetsprogram på TV • träna svenska språkets uttal, satsmelodi och sambandet mellan betoning och betydelse (ämnet svenska som andraspråk) Exempel: Observationspunkt A:2 läsa • Eleven ”läser” både på och mellan raderna vid lärarens högläsning. • Jag förstår vad boken handlar om när någon läser för mig. Uppmärksamma och notera om eleven: • tar hjälp av bilder, förkunskaper och tidigare erfarenheter för att förstå och tolka en text • drar slutsatser utifrån det som är uttryckt i texten • drar slutsatser eller gör goda gissningar om det som inte är uttalat i texten Undervisningen ger exempelvis utrymme för att: • ha gemensam läsning med samtal om textens innehåll • bygga förförståelse genom att t.ex. samtala om textens rubriker och bilder före och under högläsning • återberätta delar av handlingen och/eller försöka förutsäga vad som kommer att hända längre fram i texten • uttrycka sina inre föreställningar av det lästa genom olika medier, t.ex. musik, rörelse eller bild • komma med olika förslag på det som inte direkt uttrycks i text eller bild under gemensam läsning av berättelser med bilder • resonera om och hitta på alternativa slut på en berättelse eller saga, t.ex. utifrån en bild Avstämning A • Observationspunkter läsa/skriva A:1 – A:4 leder till Avstämning A: Eleven har knäckt läskoden och visar förståelse för innehållet Jag kan läsa ihop bokstäver till ord och förstår det jag läser Avstämning B Observationspunkter läsa/skriva B:1 – B:4 leder till Avstämning B: Eleven läser med hjälp av både ljudning och ortografisk helordsläsning samt visar förståelse vid egen läsning. Jag kan alla bokstäver, förstår det jag läser och märker när jag läser fel Observationspunkt c:4, skriva Eleven visar förmåga att planera, organisera och bearbeta innehåll och form i en text Jag planerar mitt skrivande och ändrar i texten för att göra den bättre Uppmärksamma och notera om eleven: • • • • • planerar och organiserar texten, vid behov med hjälp av t. ex. tankekarta skapar en tydlig textstruktur med inledning, huvudinnehåll och avslutning använder stor bokstav, punkt , frågetecken i egna texter ändrar texten efter egen genomläsning bearbetar och ändrar texten efter andras råd Undervisningen ger exempelvis utrymme för att : • • • • • • • • • samtala om hur man kan planera och organisera sitt skrivande samtala om vad det innebär att skriva ”med egna ord” ge respons och bearbeta text, enskilt eller tillsammans med andra laborera med synonymer för att berika språket i texter visa på användningen av olika skiljetecken och andra språkliga normer Visa på användningen av olika skiljetecken och andra språkliga normer läsa texten högt för sig själv eller för andra för att kunna göra förbättringar skriva och redigera text med hjälp av datorn läsa upp och ge respons på egna och andras texter för att se om sammanhang och budskap når fram Avstämning C (möter kunskapskraven i åk.3) Observationspunkter läsa/skriva C:1 – C:4 leder till Avstämning C: Eleven läser flytande med förståelse både kortare och längre texter där ortografisk helordsläsning dominerar Jag kan läsa flytande och känner lätt igen hela ord och förstår det jag läser Avstämning D • Observationspunkter läsa/skriva D:1 – D:4 leder till Avstämning D: Eleven läser obehindrat med förståelse Det innebär att eleven: • läser med flyt, dvs.har en klart och tydligt automatiserad avkodning vid läsning • börjar anpassa läsningen till olika slags texter och deras syften • börjar använda olika förståelsestrategier för att förstå innehållet • sammanfattar och ställer frågor till texter för att få förståelse av det lästa • visar förståelse för texters underliggande budskap • anknyter till det lästa i samtal och skrivande såväl i samband med läsningen som vid andra tillfällen, samt vid läsning av andra texter • känner till skillnaden mellan olika slags texter t.ex. sagor, berättelser, faktatexter, dikter, recept • har fungerande strategier för att lösa problem med avkodning och förståelse och rättar sig själv vid läsning E-F Observarionspunkter E:1 Läsa E:1 Skriva E:2 Läsa E:2 Skriva E:3 Läsa E:3 Skriva Observarionspunkter F:1 Läsa F:1 Skriva F:2 Läsa F:2 Skriva F:3 Läsa F:3 Skriva Avstämning E Kravnivåer årskurs 6 Avstämning F E:1 Läsa: Eleven börjar använda kunskap om ords betydelser och texters innehåll för att berika sitt samtal om texter E:2 Läsa: Eleven använder kunskap om texters uppbyggnad, layout och komposition för att fördjupa förståelsen E:3 Läsa: Eleven läser längre texter med flyt och är på god väg att anpassa användningen av förståelsestrategier beroende på såväl syfte som typ av text E:1 Skriva: Eleven följer de vanligaste reglerna för såväl stavning som meningsbyggnad och interpunktion samt tar stöd av olika hjälpmedel vid skrivande E:2 Skriva: Eleven använder oftast olika texttypiska drag vid skrivande och bearbetar sina texter med stöd av andras råd E:3 Skriva: Eleven försöker anpassa sin text för olika syften och mottgare Avstämning E Eleven läser längre texter med flyt och är på god väg att anpassa användningen av förståelsestrategier beroende på såväl syfte som typ av text F:1 Läsa: Eleven använder kunskap om ords betydelser och texters innehåll för att samtala om dem på ett kritiskt sätt F:2 Läsa: Eleven läser längre och mer komplexa texter och anpassar samt varierar användningen av förståelsestrategier för att inta ett kritiskt förhållningssätt vid läsning F:3 Läsa: Elever använder kunskaper om texters uppbyggnad och layout för att inta ett kritiskt förhållningssätt till texter F:1 Skriva: Eleven använder olika tekniker för att anpassa sin text till syfte och mottagare F:2 Skriva: Eleven behärskar användning av de vanligaste reglerna för stavning, meningsbyggnad och interpunktion samt tar hjälp av olika hjälpmedel vid skrivande F:3 Skriva: Eleven behärskar användning av texttypiska drag vid skrivande, ger omdömen och bearbetar sina texter med stöd av andras råd Avstämning F Eleven läser längre texter inom olika ämnen med flyt och anpassar användningen av förståelsestrategier samt har ett kritiskt förhållningssätt till texters syfte, innehåll och form Det innebär att eleven: Kravnivåer årskurs 6 TALA Finns inskrivet i observationspunkter Samtala och Redogöra under rubriken ”Uppmärksamma och notera om eleven” SKRIVA Finns inskrivet i observationspunkter F under rubriken ”Uppmärksamma och notera om eleven” LÄSA Finns inskrivet i avstämning F under rubriken ”Det innebär att eleven” Exempel på kravnivåer OBSERVATIONSPUNKT F:2 SKRIVA Uppmärksamma och notera om eleven: - skriver berättande texter med enkla/utvecklade/välutvecklade gestaltande beskrivningar och enkel/utvecklad/välutvecklad handling - skriver faktatexter med stöd i flera olika källor och texterna innehåller då enkla/utvecklade/välutvecklade beskrivningar, egna formuleringar och viss/relativt god/god användning av ämnesspecifika ord - bearbetar texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak/relativt väl/väl fungerande sätt med stöd av andras råd - ger enkla/utvecklade/väl utvecklade omdömen om texters innehåll och form - använder språkliga strategier för att kunna uttrycka sig på sin kognitiva utvecklingsnivå (ämnet svenska som andraspråk) Lärarmatriser: översikter Lärarmatris Lärarmatris Hur kan Nya språket lyfter! användas? • Bedömningsstöd för områdena tala/samtala/lyssna, läsa och skriva • Underlag för att skriva IUP • Underlag för att formulera skriftliga omdömen • Hjälp att planera undervisning (Pedagogisk planering) • Underlag för betygsättning höstterminen årskurs 6 (innan nationella proven) Innehåll och struktur TVÅ TEMAN • Leksaksfabriken (förskoleklass och årskurs 1-2) • Detektivbyrån (årskurs 2-3) VARJE TEMA INNEHÅLLER • Högläsning med textsamtal • Elev- och läraruppdrag Högläsningens funktion • Kunskaps- och inspirationskälla till elevuppdragen • Modeller för läsförståelse Läsförståelsestrategier: Knyta texten till sina egna erfarenheter Skapa inre bilder Göra förutsägelser Se orsakssamband Dra slutsatser Identifiera huvudbudskapet Sammanfatta innehållet Observationspunkter a och b förskoleklass, årskurs 1-2 DEL I: Högläsning med textsamtal DEL II: Elev- och läraruppdrag Översikt högläsning Nya språket lyfter! Översikt Leksaksfabriken del II Lärarens högläsning Lärarinstruktioner - högläsning Elevuppdrag 1: Anställningsintervju Läraruppdrag 1 Centralt innehåll Lgr 11 • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. • Lässtrategier för att förstå och tolka texter… • Sambandet mellan ljud och bokstav Anställningskontrakt Elevuppdrag: Leksaksfabrikens namn Elevuppdrag: Hemlig leksak Elevuppdrag: Logga Elevuppdrag: Miljövänliga leksaker Elevuppdrag: Flick- och pojkleksaker Elevuppdrag: Tryckfel Observationspunkter b och c – årskurs 2-3 DEL I: Högläsning med textsamtal DEL II: Elev- och läraruppdrag Översikt: Lärarens högläsning I nyaste upplagan utbyggd mot observationspunkter C Högläsning Läraruppdrag: Högläsning Översikt över Detektivbyråns elevuppdrag Elevuppdrag 1: Konstigt meddelande Elevuppdrag: Mystiska saker Elevuppdrag: Efterlysning Elevuppdrag: Fingeravtryck Elevuppdrag: Skriva en deckare Läraruppdrag Centralt innehåll Lgr 11 • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden • Handstil och att skriva på dator • Språkets struktur med stor och liten bokstav och punkt • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning Elevuppdrag: Mysteriet med undulaten Elevuppdrag: Kodat meddelande Elevuppdrag:Rubrikproblem Elevuppdrag: Snatteri forts. Snatteri • Leksaksfabriken • Detektivbyrån • Tidningsredaktionen ”Om barn är oförmögna att lära sig bör vi anta att vi ännu inte hittat det rätta sättet att undervisa dem på” • Devis hängande i klassrummen på Nya Zeeland
© Copyright 2024