Hämta - Kungsbacka kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2015-08-17 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträde 2015-08-18 klockan 10:00 Kungsbackarummet Ärende Beteckning 1. Val av justerare 2. Remissvar - Plan för kommunla insatser för EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfälligt i Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna Göteborgsregionen Mariana Westholm kl 10.30-11 KS/2015:249 3. En kommunallag för framtiden - partiremiss KS/2015:192 4. Avstämning - Regler för anläggningsstöd till KS/2013:265 samlingslokaler, hembygdsgårdar och likande Gunilla Josefsson 11-11.10 5. Avstämning - lokaler Förslag Ulrika Granfors 10-10.30 6. Avstämning - Kungsbacka Innerstad Elinor Philipsson, Thure Sandén 11.10 7. Information från ledamöter Hans Forsberg Kristin Löfgren Ordförande Sekreterare Kristin Löfgren Kommunstyrelsens förvaltning Direkt:0300-834233 [email protected] Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon: 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen 2015-05-08 Utdrag ur protokoll (§ 41) från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen 8 maj 2015 på Kulturrum, Ale torg, Ale kommun § 41 Dnr: 14-125.60 EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer, förslag till plan Förbundsstyrelsens presidium behandlade 2014-04-22 frågan om stöd och samarbete i situationen med fattiga EU-migranter i Göteborgsregionen och beslutade att överlämna frågan till den sociala styrgruppen för skyndsam beredning. Ett förslag till plan daterad 2015-03-17 har tagits fram tillsammans med Göteborgs Stad. Planen har skickats ut till förbundsstyrelsen och sociala styrgruppen för kännedom 2015-03-18. Social resursnämnd i Göteborgs Stad behandlade ärendet 2015-03-25 och beslutade att skicka ut på remiss i Göteborgs Stad. Sista dag för svar var 2015-04-30. Sociala styrgruppen beslutade 2015-04-20 att ställa sig bakom förslaget med förslag till ändringar som rörde skolan. Ett uppdaterat förslag på plan har tagits fram utifrån de synpunkter som inkommit i Göteborgs Stads remissomgång till och med 2015-05-05, se bilaga. Social resursnämnd avgör ärendet 2015-05-21 med förslaget att gå vidare till kommunstyrelsen i Göteborgs Stad med förslag att anta planen. Planeringen är att kommunstyrelsen tar upp förslaget före sommaren 2015. Planeringen för GRs övriga medlemskommuner är att synpunkter lämnas inför förbundsstyrelsens sammanträde 2015-09-18. Beslut Medlemskommunernas (förutom Göteborgs Stads) synpunkter efterhörs så snart social resursnämnd i Göteborgs Stad beslutat att anta planen. Vid protokollet Gunnel Rydberg Just: Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen 2015-05-08 Justeras: Jonas Ransgård Paula Örn Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla i maj 2015. Rätt utdraget intygar: Just: FÖRSLAG TILL Plan fö r kommunala insatser som rö r EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfä lligt i Gö teborg eller i nå gon av de ö vriga kommunerna i Gö teborgsregionen 2015-05-15 Innehåll Inledning ............................................................................................................................................. - 4 Syfte .................................................................................................................................................... - 6 Arbetsformer....................................................................................................................................... - 6 Begrepp ............................................................................................................................................... - 6 EU-medborgare ............................................................................................................................... - 6 Vad innebär det att vara unionsmedborgare? ............................................................................... - 7 Länder inom EU/EES ....................................................................................................................... - 7 Tredjelandsmedborgare.................................................................................................................. - 7 ”Papperslös” ................................................................................................................................... - 8 EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer ........................................................ - 8 Situation .......................................................................................................................................... - 8 Regelverk........................................................................................................................................... - 10 Den fria rörligheten och uppehållsrätten ................................................................................. - 10 Kommunallagen 1991:900 ............................................................................................................ - 10 Lag om vissa kommunala befogenheter 2009:47 ......................................................................... - 11 Socialförsäkringssystem ................................................................................................................ - 11 Socialtjänstlagen 2001:453 ....................................................................................................... - 11 Rätten till sjukvård .................................................................................................................... - 12 Nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster .............................................. - 13 Lokala ordningsföreskrifter och tiggeri ......................................................................................... - 13 Miljölagstiftning ............................................................................................................................ - 13 Särskild handräckning ................................................................................................................... - 14 Rätten till skola ............................................................................................................................. - 14 Utlänningslagen 2005:716 ............................................................................................................ - 15 Konventioner och grundläggande rättigheter inom EU.................................................................... - 15 Konventioner om mänskliga rättigheter ....................................................................................... - 15 Konventionen om barnets rättigheter .......................................................................................... - 15 De grundläggande rättigheterna inom EU .................................................................................... - 16 Aktörer .............................................................................................................................................. - 16 Kommunala aktörer ...................................................................................................................... - 16 Övriga offentliga aktörer............................................................................................................... - 16 -2- Övriga aktörer ............................................................................................................................... - 16 Handlingsplan för prioriterade frågor ............................................................................................... - 18 Hur kan kommunerna få mer kunskap i frågor som rör EU-medborgare som befinner sig i socialt och ekonomiskt utsatta situationer? ............................................................................................ - 18 Hur bör kommunerna gå tillväga när en bosättning inte kan finnas kvar? .................................. - 19 Hur bör kommunerna bedöma ansökningar som rör försörjning och boende? .......................... - 20 Hur bör kommunerna bedöma barns situation? .......................................................................... - 21 Hur bör kommunerna se på barns rätt till skola? ......................................................................... - 22 Hur kan kommunerna agera i förhållande till behov av hälso- och sjukvård, tandvård och medicin?22 Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt............................................................................ - 23 Kan det finnas risk för människohandel, utnyttjande, våld med mera och vad bör kommunerna göra för att motverka det? ........................................................................................................... - 23 Bör kommunerna stödja civilsamhällets engagemang? ............................................................... - 24 Referenser ......................................................................................................................................... - 25 Trycksaker ................................................................................................................................. - 25 Internet ..................................................................................................................................... - 25 Bilagor ............................................................................................................................................... - 26 - -3- Inledning Planen är framtagen på uppdrag av kommunstyrelsen i Göteborgs Stad och förbundsstyrelsen i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Bakgrunden är att kommunerna upplever en osäkerhet i hur de ska agera i vissa frågor som rör insatser till EU-medborgare som vistas tillfälligt i kommunerna för att få möjlighet till försörjning. De berörda personerna befinner sig i en social och ekonomisk utsatthet med fattigdom, hemlöshet och ofta med erfarenheter av diskriminering i sina hemländer. Planen ska ge vägledning och stöd till kommunerna. Den utgår från frågor som kommunerna bedömer vara prioriterade. Handlingsplanen uttrycker förslag på förhållningssätt och handlingsvägar så att Göteborgs Stad och Göteborgsregionens övriga kommuner kan agera på ett likartat sätt. Arbetet med planen är komplext. Frågorna rör vid regelverk som Sverige tillämpar, men det finns vissa gråzoner. De frågor som planen behandlar befinner sig mitt i en samhällelig rörelse. Det sker en levande dialog på alla nivåer om hur Sverige ska förhålla sig till situationen och där regelverken i vissa delar ifrågasätts. En nationell samordnare har tillsatts. Frågan handlar inte heller bara om regelverk utan också om konventioner. Den värdegrund som planen utgår från är att all verksamhet som bedrivs i Göteborgs Stad och de övriga GRkommunerna ska utgå från alla människors lika värde och rättigheter. Grundläggande är de konventioner Sverige anslutit sig till som FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen, FN:s konventioner för kvinnors rättigheter och om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 1 I planen har vissa rättigheter för gruppen ”papperslösa” tagits i beaktande. Lagstiftaren har särskilt uttalat sig för denna grupp och erkänt rätten till sjukvård och skolgång. EUmedborgare inbegrips inte i begreppet ”papperslösa” och omfattas därmed inte av den aktuella lagstiftningen. Planen rör insatser i 13 kommuner och möjligheter till samverkan kommunerna emellan har tagits tillvara. Planen är uppdelad i två delar. Del 1 är avsedd att ge en bakgrund och en viss kunskapsgrund och del 2 ger förslag på handlingsvägar och förhållningssätt i prioriterade frågor. Planen bör följas upp ett år efter verkställighet. 1 Förslag till budget 2015 och flerårsplaner 2016–2017 för Göteborgs Stad -4- DEL 1: BAKGRUND -5- Planen är framtagen på uppdrag av kommunstyrelsen i Göteborgs Stad samt förbundsstyrelsen vid Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Planen riktar sig till Göteborgs Stad och till de övriga GR-kommunerna som är Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Mölndal, Lerum, Lilla Edet, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. När arbetet med planen påbörjades var planeringen att Göteborgs Stads och GR:s arbete skulle följa Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) arbete med en nationell handlingsplan. Efter hand stod det klart att SKL framför allt kommer att göra en genomgång av det juridiska läget och inte lämna några rekommendationer. Uppdraget för den nationella samordnare som tillsattes i februari 2015 är framför allt att bidra till förbättrad samverkan mellan aktörer som möter socialt utsatta EU-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige. Syfte Planen har det övergripande syftet att identifiera förhållningssätt och handlingsvägar i sådana frågor där Göteborgs Stad och de övriga GR-kommunerna upplever ett behov av vägledning. I ett individperspektiv har planen som syfte att stärka likabehandlingen och att motverka risken för utsatthet när man som EU-medborgare befinner sig i Göteborg eller någon av de övriga GR-kommunerna. På en strukturell nivå är avsikten att planen ska ha en betydelse för samarbetet kommunerna emellan och i samspelet med nationella aktörer. Arbetsformer Arbetet med planen har pågått under perioden oktober 2014 till mars 2015. Vissa justeringar har skett efter inkomna remissyttrande. Efter presentation i Social resursnämnd samt förbundsstyrelsen i GR i mars skickas planen ut på remiss till berörda nämnder, kommuner, styrelser och organisationer. Begrepp I avsnittet förklaras ett antal begrepp som används i planen samt även begrepp som ger en förståelse för området . EU-medborgare Som medborgare i ett EU-land är man samtidigt unionsmedborgare, även kallat EUmedborgare. Unionsmedborgarskapet ersätter inte det nationella medborgarskapet utan handlar istället om att medborgaren får vissa rättigheter kopplade till EU. 2 Det kan ses som att unionsmedborgarskapet kompletterar det nationella medborgarskapet. 3 Det bör uppmärksammas att svenska medborgare även är EU-medborgare. 2 3 http://www.eu-upplysningen.se/Du-i-EU/Dina-rattigheter-i-EU/EU-medborgarskap/ Europeiska kommissionen, 2010, sid 4 -6- Vad innebär det att vara unionsmedborgare? Som unionsmedborgare har man ett antal rättigheter, exempelvis • • • • Rätten att röra sig fritt inom unionen och att bosätta sig var som helst inom dess territorium Rätten att rösta och att kandidera i val till Europaparlamentet och i kommunala val i det EU-land där man är bosatt, även om man inte är medborgare i det landet Rätten att skyddas av varje EU-lands diplomatiska eller konsulära myndigheter på ett tredjelands territorium (ett land utanför EU) där det egna EU-landet inte är representerat Rätten att göra framställningar till Europaparlamentet, vända sig till ombudsmannen och skriva till alla EU:s institutioner och organ 4 Länder inom EU/EES EU har i dag 28 medlemsländer. Ett av medlemsländerna är Sverige, som gick med 1995. De nyaste medlemsländerna är Kroatien som gick med 2013, samt Bulgarien och Rumänien som gick med 2007. Grunden till dagens EU bildades 1952, då med bara sex medlemsländer. Följande länder är medlemmar i EU: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. 5 När det gäller den fria rörligheten kan EU-medborgare utöva rätten att röra sig och uppehålla sig i vilket EU-land som helst. Här ingår Azorerna, Madeira, Åland, Kanarieöarna, Ceuta och Melila och de franska utomeuropeiska departementen samt Gibraltar. Däremot omfattas inte Kanalöarna, Isle of Man, Färöarna och de utomeuropeiska länderna och territorierna. Rätten kan också utövas på Island, i Liechtenstein och i Norge, eftersom de länderna deltar i Europeiska kommissionens samarbetsområde (EES). Medborgare i dessa länder har på samma sätt rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i EU. Direktivet gäller inte i förhållande till Schweiz, dock finns rättigheter enligt avtal mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer, men de är mer begränsade än de rättigheter som direktivet ger. 6 Ytterligare information om den fria rörligheten behandlas i avsnittet om regelverk. Som begrepp används ofta CEE-länderna, som är benämningen på de länder som tidigare ingick i östblocket, de länder som tidigare tillhörde Jugoslavien samt de tre baltiska länderna, Estland, Lettland och Litauen. Många av de EU-medborgare som är mobila i syfte att söka försörjning kommer från dessa länder. Tredjelandsmedborgare I gruppen som nyttjar den fria rörligheten inom EU ingår även så kallade tredjelandsmedborgare, det vill säga personer som är medborgare i ett land utanför EU/EES och som ses som varaktigt bosatta i ett EU-land. Personer som har bott i minst fem år i ett EU-land med uppehållstillstånd kan ansöka om att få status som varaktigt bosatt i det landet. 4 Europeiska kommissionen, 2010, sid 4 http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Medlemskap-och-historik/EU-har-28-medlemslander/ 6 Europeiska kommissionen, 2010, sid 9 5 -7- Den som får status som varaktigt bosatt får ett särskilt EG-uppehållstillstånd som innebär att personen har vissa rättigheter som liknar de som en EU-medborgare har. 7 Tredjelandsmedborgare har inte automatiskt rätt att bosätta sig och arbeta i något av EU:s medlemsländer. Generellt måste tredjelandsmedborgare med uppehållstillstånd i ett medlemsland ansöka om nytt uppehållstillstånd och eventuellt arbetstillstånd enligt nationella regler om han eller hon flyttar till ett annat medlemsland. 8 ”Papperslös” I Sverige lever människor, som inte är EU-medborgare, utan tillstånd. De benämns ”papperslösa” eller ”irreguljära migranter”. Begreppet har betydelse exempelvis för tillämpningen av hälso- och sjukvårdslagen och skollagen. Det finns olika skäl till att människor lever ”papperslöst” i Sverige och det finns olika vägar som leder till situationen. En del har fått avslag på sin asylansökan, andra har haft ett giltigt visum men där giltighetstiden gått ut. Ytterligare andra kan ha smugglats in över Sveriges gränser. Det kan också vara barn som fötts i Sverige, av ”papperslösa” föräldrar. 9 EU-medborgare inbegrips inte i begreppet ”papperslösa” och omfattas därmed inte av den aktuella lagstiftningen. EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer Handlingsplanen avser personer som är EU-medborgare eller tredjelandsmedborgare utan försörjning, arbete eller bostad i Sverige och som är socialt och ekonomiskt utsatta samt vistas i Göteborg eller i någon av de övriga GR-kommunerna utan att inneha uppehållsrätt och uppehållstillstånd. Det är sällan okomplicerat att avgöra om en EU-medborgare har uppehållsrätt eller inte. Varje myndighet eller kommunal förvaltning har att självständigt avgöra den frågan. Det är avgörande när kommunen står inför frågor där kommunens insatser kan komma ifråga för att kunna avhjälpa en social eller ekonomisk bristsituation för en EU-medborgare. Det behövs ingen registrering av uppehållsrätten hos Migrationsverket eller någon annan myndighet. Situation Göteborgs Stad har sedan år 2006 uppmärksammat att antalet socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare ökat, framför allt i gatumiljön. Stadens fältarbetare gjorde den första kartläggningen år 2006. Då uppmärksammade de ett tiotal personer som försörjde sig i gatumiljö. En uppföljning gjordes året efter, vilken visade att antalet hade stigit något. Under åren har antalet personer i gatumiljön ökat, och under år 2012 genomfördes intervjuer med ett hundratal personer som försörjde sig i gatumiljö. Antalet EU-medborgare utan uppehållsrätt och som befinner sig i Göteborg eller i någon av de andra GR-kommunerna vid ett givet tillfälle är svårt att definiera. Vi vet att gruppen är rörlig och att antalet som har kontakt med de insatser kommunen har inte ger en totalbild. Eftersom ingen registrering sker, vet vi inte heller om samma person gör besök i flera verksamheter eller tar del av flera av insatserna. 7 http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/EU-medborgare-och-varaktigt-bosatta/Varaktigtbosatt.html 8 http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Vad-EU-gor/Schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ 9 http://www.redcross.se/papperslosa -8- Sedan år 2013 har Göteborgs Stad aktivt arbetat tillsammans med organisationer inom den idéburna sektorn för att, på humanitär grund, erbjuda insatser till EU-medborgare som befinner sig i en socialt och ekonomiskt utsatt situation och som vistas i Göteborg. Som en redovisning kan nämnas att under ett år 10 har nästan 600 unika personer sovit inne på det nattboende som Göteborgs Stad finansierar och staden har samtidigt haft ett 60-tal illegala bosättningar, d.v.s. platser där man campat illegalt. På platserna har det vistats mellan 3-120 personer. Kranskommunerna bedömer att det inte sällan är så att personerna bor i Göteborg men vistas i andra kommuner dagtid för att söka sin försörjning. En kartläggning i GR-kommunerna genomfördes inför vintern 2014 med frågeställningar som exempelvis ”Bedömer ni att det kan finnas behov av särskild inkvartering under vintern?” och ”Går det att uppskatta det ungefärliga antalet personer som kan ha ett sådant behov?”. Kartläggningen visar bland annat att det i kranskommunerna handlar om ett uppskattat behov av boendeplatser för högst ett tiotal personer per kommun. Kommunerna bedömer att det finns möjligheter att kunna lösa akuta behov av boende, ofta i samarbete med frivilligorganisationer och främst i avvaktan på hemresa. Många, men inte alla, av de EU-medborgare som kommunerna ser försörja sig i gatumiljö är romer. Romer är EU:s största etniska minoritet. År 2013 förnyade större institutioner inom EU sin politiska vilja och lanserade initiativ för att bekämpa den utestängning och diskriminering som sker gentemot romer. 11 De flesta länder inom EU har en nationell strategi för integration och en nationell handlingsplan, dock skiftar det hur länderna går framåt med implementeringen av strategierna. 12 Sverige har en strategi som sträcker sig under åren 20122032. Den tjugoåriga strategin görs inom ramen för den minoritetspolitiska strategin och ska ses som en förstärkning av minoritetspolitiken och ska säkerställa romers mänskliga rättigheter i Sverige. Målgruppen för den svenska strategin är framför allt de romer som är bofasta i Sverige. Även många av dem befinner sig ofta i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för diskriminering. 13 Inom strategin utsågs fem pilotkommuner av regeringen, varav Göteborgs Stad är en. Pilotverksamheten pågår under åren 2012-2015 och tanken är att ta fram goda exempel på hållbara strukturella förändringar som ska spridas över landet. 14 Det bör nämnas att strategin och pilotverksamheter riktar sig mot de romer som är bofasta i Sverige och har uppehållsrätt. I den nationella hemlöshetsplanen nämns EU-medborgare som en ny utmaning för de sociala myndigheterna. 15 I rapporten konstateras att det är svårt att få en uppfattning om hur många hemlösa EU/EES medborgare som befinner sig i Sverige. Hemlöshetssamordnaren anser att både omfattningen av och situationen för dessa människor, samt förslag till förbättringar för gruppen, är något som behöver utredas vidare. 16 10 Perioden nov 2013-nov 2014 FRA, European Agency for fundamental rights, 2014, sid 169 12 FRA, European Agency for fundamental rights, 2014, sid 170 13 Regeringens skrivelse 2011/12:56, En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering 2012–2032 14 Arbetsmarknadsdepartementet, Pressmeddelande 20 april 2012 11 15 16 Regeringskansliet, 2014, sid 24 Regeringskansliet, 2014, sid 25 -9- Regelverk Här görs några sammanfattande beskrivningar från aktuella regelverk som en grund för de områden som tas upp i handlingsplanen. Den fria rörligheten och uppehållsrätten Alla EU-länder omfattas av reglerna om fri rörlighet. Den fria rörligheten är en grundprincip inom EU. EU-medborgare har rätt att röra sig, bo, studera, arbeta och etablera sig samt tillhandahålla tjänster i medlemsstaterna. För vistelse i högst tre månader ställs inga andra krav än att personen kan identifiera sig med giltigt pass eller annan id-handling. För att få uppehållsrätt under längre tid än tre månader ska personen antingen vara anställd, egenföretagare, arbetssökande med verklig möjlighet att få anställning, studerande med heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sig själv och sina familjemedlemmars försörjning eller enbart vistas i den mottagande medlemsstaten men ha en heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sig och sina familjemedlemmars försörjning. 17 Direktivet om fri rörlighet för EU-medborgare omfattar inte bara EUmedborgare utan även deras familjemedlemmar, som inte behöver vara medborgare i ett EUland. 18 Den lagstiftning som rör EU-medborgare som vistas i Sverige gör skillnad i rättigheter mellan den som har uppehållsrätt och den som inte uppfyller kraven för uppehållsrätt. En person med anställning och lön har uppehållsrätt oavsett om det går att försörja sig på lönen eller inte. Det avgörande är om det arbete som utförs kan anses vara sådant som normalt hör hemma på arbetsmarknaden. 19 Tanken med den fria rörligheten är att det ska vara enkelt för EU-medborgare att arbeta i alla länder inom EU. En kartläggning visar att det finns hinder för den fria rörligheten för EUmedborgare i Sverige. Konsekvenserna av att inte ha ett personnummer konstateras vara det i särklass största problemet. Många funktioner och tjänster är kopplade till personnummer, det är svårt för personer utan personnummer att etablera sig i Sverige. 20 Kommunallagen 1991:900 I kommunallagen regleras kommunernas och landstingens befogenheter, vad kommunerna och landstingen kan göra. Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där. 21 I 2 kap. 1 § kommunallagen anges att kommuner och landsting själva får ta hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte enbart ska handhas av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. 22 Utifrån insatser till EU-medborgare har detta prövats i Förvaltningsrätten. 23 En kommuns beslut om att bevilja medel till stöd för EU-migranter överklagades. Förvaltningsrätten avslog överklagandet, med hänvisning till ovanstående 17 Regeringskansliets rättsdatabaser, Utlänningslagen 2005:716 Europeiska kommissionen, 2010, sid 7 19 Socialstyrelsen, 2014, sid 11 20 Kommerskollegium, 2013:8 21 http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910900.htm 22 Regeringskansliets rättsdatabaser, Kommunallagen, senast ändrad 2014-11-28. 23 Förvaltningsrätten i Linköping, dom 140609, mål nr 611-14 18 - 10 - paragraf och utifrån bedömningen att de EU-migranter som befinner sig inom berörd kommuns kommungränser är en angelägenhet för kommunen. Förvaltningsrätten anser också att socialtjänstlagens 2 kap. 1 § förstärker detta utifrån att det där framgår att den kommun där den enskilda vistas i huvudsak ansvarar för stöd och hjälp till den enskilda. En förvaltningsrätts dom är inte prejudicerande. Domen kan ändå utgöra ett underlag för kommuner som planerar insatser för målgruppen. Lag om vissa kommunala befogenheter 2009:47 Befogenhetslagen reglerar vilka befogenheter en kommun har utöver kommunallagen. I befogenhetslagen anges bland annat kommuners befogenheter till bistånd i andra länder. Kommuner och landsting får enbart lämna bistånd i form av utrustning, rådgivning, utbildning eller på annat sätt till ett land som får svenskt statligt bistånd. Till länder som inte får svenskt statligt bistånd kan kommunerna lämna utrustning som kommuner och landsting inte längre behöver inklusive medel för att transportera och ställa i ordning utrustningen. Det är också möjligt att besöka hemländerna för att skaffa sig kunskap om medborgarnas situation och lämna information om den egna kommunen, vilket ses som ett led i utvecklingen av den egna kommunens arbete och därmed ligger inom den kommunala kompetensen. Många kommuner väljer att ha vänorter i andra länder. 24 Socialförsäkringssystem Många av de frågor som uppkommer kring mottagande av EU-medborgare handlar om socialförsäkringssystemet, vilket även omfattar hälso- och sjukvård. Det finns EU-regler som fastställer vilket lands socialförsäkringssystem som skall ansvara för en unionsmedborgare som flyttar mellan medlemsstaterna. Det vill säga vilket lands lag som är tillämplig för att bedöma om en person har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård eller inte. Kortfattat kan man säga att personer som arbetar omfattas normalt sett av socialförsäkringssystem i landet där de arbetar. Personer som inte arbetar omfattas av lagstiftning i det medlemsland där de är bosatta. I EU:s samordningsregler för socialförsäkring finns en EU-rättslig definition för vem som ska anses vara bosatt. 25 Socialtjänstlagen 2001:453 Socialtjänstlagen har inte genomgått några förändringar med anledning av Sveriges EUmedlemskap. EU-rättens princip om likabehandling innebär att en EU/EES-medborgare som bedöms ha uppehållsrätt i Sverige har rätt till socialt bistånd och andra sociala förmåner på samma villkor som svenska medborgare. 26 Socialtjänsten har också ett särskilt ansvar för barn, därför måste i en bedömning av en ansökan alltid beaktas om det finns barn i familjen. Detta utifrån bedömningen av ”barnets bästa”. Ansvaret innefattar bland annat att genom den uppsökande verksamheten försäkra sig om att barn inte far illa. Om det finns en oro för att barn riskerar att fara illa är socialtjänsten skyldig att agera. 27 24 http://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20090047.pdf Kommerskollegium, 2013, sid 9 26 Socialstyrelsen, 2014, sid 7 27 SKL, 2014, sid 4 25 - 11 - Kommunens yttersta ansvar innebär att de som vistas där får den akuta hjälp och det stöd de behöver. I motiven betonas skyldigheten att hjälpa den enskilde när han har svårt att finna vägarna till den hjälp och service som samhället kan ge. Det gäller, framhålls det, grupper av hjälpbehövande som på grund av sin utsatta situation ibland saknar tillräcklig initiativkraft för att nå rätt i det komplicerade samhället. 28 Kommunens yttersta ansvar gäller alla som vistas i kommunen. Det finns således inga krav på att personen ska vara bosatt där. Bistånd till personer som inte har sitt bo och hemvist i kommunen kan begränsas till de akuta behoven, så kallat nödbistånd. Det nödbistånd som kan bli aktuellt innefattar exempelvis mat och logi. Särskilt om det finns barn i hushållet ökar socialtjänstens ansvar att undanröja nöd. Ofta uppkommer frågan under hur lång tid sådant nödbistånd kan utges. Socialtjänstlagen innehåller inte några tidsmässiga begränsningar för vad som avses med akut. Å andra sidan står det i Utlänningslagen att en person avvisas från landet ” under de tre första månaderna efter inresan om han eller hon visar sig utgöra en orimlig belastning för biståndssystemet enligt socialtjänstlagen”. 29 Vad som är orimlig belastning är inte utrett. En fråga som behöver utredas är huruvida personen har uppehållsrätt i landet. I och med att det inte längre krävs någon registrering av sådan uppehållsrätt måste socialtjänsten göra ett självständigt ställningstagande i frågan. Om utredningen visar att personen i fråga har uppehållsrätt är det likabehandlig som gäller. Rätten till sjukvård Rätten till nödvändig vård i andra EU/EES- länder regleras i förordning (EEG) 883/2004 30. Personer som är försäkrade enligt dessa regler ska kunna intyga sin rätt till vård i Sverige till vanliga patientavgifter genom att visa upp det Europeiska sjukförsäkringskortet (EU-kortet, även kallat blåkortet), provisoriskt intyg om innehav av EU-kort eller annat intyg som ger rätt till vård i Sverige. Rätten innebär att de försäkrade ska kunna vistas här den tid de har planerat och ska inte behöva återvända till sitt hemland på grund av medicinska skäl. Med nödvändig vård menas även vård som orsakas av kronisk sjukdom, provtagningar, medicinska kontroller, förebyggande mödra- och barnvård samt förlossning. Om vården kan vänta tills patienten kommer tillbaka till sitt hemland betraktas den inte som nödvändig. Behandlande läkare avgör i det enskilda fallet vad som anses vara nödvändig vård. 31 Patient som är berättigad till nödvändig vård, betalar till landstinget samma vårdavgifter som personer som är bosatta i Sverige. 32 Om det uppstår en osäkerhet i om den vårdsökande är berättigad till nödvändig vård till vanlig patientavgift, om till exempel EU-kortet eller det provisoriska intyget saknas eller är ogiltigt, kan landstinget begära att personen kontant eller mot faktura betalar hela beloppet för vården. I den situationen bör också den vårdsökande underrättas om möjligheten att få ersättning för sina utlägg i hemlandet. 33 Sammanfattningsvis kan sägas att när det gäller sjukvård har EU-medborgare rätt att få nödvändig sjukvård på samma villkor som landets egna medborgare under förutsättning att de 28 Sveriges Riksdag, prop 1979/80: 1 Del A, sid 144 Utlänningslagen, 2005:716, 8 kap, 9§ 30 Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april om samordningen av de sociala trygghetssystemen. 31 SKL, 2013, sid 5-6 32 SKL, 2013, sid 7 33 SKL, 2013, sid 8 29 - 12 - har ett europeiskt sjukförsäkringskort. I verkligheten är det så att många personer i målgruppen för den här planen saknar ett sådant sjukförsäkringskort från hemlandet och har då ingen tillgång till subventionerad vård i Sverige. Parallellt har Sveriges riksdag lagstiftat om rätt till sjukvård för ”papperslösa” 34. Vuxna papperslösa har laglig rätt till subventionerad hälso- och sjukvård på samma villkor som asylsökande i Sverige. Papperslösa barn har rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor som andra barn i Sverige. 35 Socialstyrelsen skriver att alla barn under 18 år, undantaget barn vars vistelse i Sverige är avsedd att vara tillfällig, ska erbjudas hälso- och sjukvård och tandvård i samma omfattning och på samma villkor som folkbokförda barn som är bosatta i Sverige. 36 I propositionen om sjukvård för ”papperslösa” klargörs dock att det inte är ”uteslutet att föreslagen lagstiftning om hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd i enstaka fall kan komma att bli tillämplig även på unionsmedborgare”. 37 Socialstyrelsen lyfter fram propositionens text och att lagen även i enstaka fall gäller unionsmedborgare som vistats i landet mer än tre månader. 38 Nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster För nordiska EU/EES-medborgare gäller den nordiska konventionen. Konventionen kompletterar EU-förordningarna och ger i vissa fall ytterligare rättigheter till sociala förmåner för personer som flyttar mellan de nordiska länderna. 39 Lokala ordningsföreskrifter och tiggeri Tiggeri är inget nytt fenomen i Sverige, men debatten har blivit aktuell sedan flera personer från EU-länder börjat använda sig av det här sättet att försörja sig. Det är inte straffbart eller otillåtet enligt svensk lag att be om ekonomiskt understöd utan motprestation (så kallat tiggeri). Dock kan det vara straffbart om det sker under hot eller handgripligheter eller under vilseledande former. I de lokala ordningsföreskrifterna anges att ordningsföreskrifterna finns för att upprätthålla ordning och säkerhet på offentliga platser. Sala kommun beslutade om en ändring av de lokala ordningsföreskrifterna genom att förbjuda tiggeri. Länsstyrelsen i Västmanland fann dock att ett sådant förbud inte är förenligt med ordningslagen. 40 Miljölagstiftning Frågor som rör miljölagstiftning är oftast kopplade till om det finns boplatser/bosättningar. I 15 kap. 20 § miljöbalken regleras att ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. På naturmark där allmänheten fritt får färdas är det i 34 Svensk författningssamling, Lag om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (SFS 2013:407) 35 http://www.redcross.se/teman/ratt-till-vard/ 36 http://www.socialstyrelsen.se/vardochomsorgforasylsokandemedflera/halsoochsjukvardochtandvard/vilkenvardskaerbjudas 37 Regeringen, prop 2012/13:109, sid 41 http://www.socialstyrelsen.se/vardochomsorgforasylsokandemedflera/halsoochsjukvardochtandvard/vilkenvardskaerbjudas 39 https:www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2013134-om-nordiskkonv_sfs-2013-134/?bet=2013:134 40 Länsstyrelsen Västmanland, Beslut 2011-04-26. 38 - 13 - första hand den som skräpat ner som har ansvaret för att städa upp. Om denna är okänd kan miljö- och hälsoskyddsnämnden i vissa fall ställa krav på fastighetsägaren att denna accepterat verksamheten/åtgärden som orsaka nedskräpningen. Om ett sådant krav bedöms orimligt blir det kommunen som får ansvara för uppstädningen enligt 4 § i lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. Platsen ska då återställas i sådant skick som med hänsyn till ortsförhållandena, platsens belägenhet och omständigheterna i övrigt tillgodoser skäliga anspråk. Det är vanligt förekommande när det gäller städning efter att en boplats har lämnats. När det gäller tomtmark kan byggnadsnämnden ställa krav enligt plan- och bygglagen på att fastighetsägaren håller sin tomt i vårdat skick. Fastighetsägaren ska även ta hänsyn till säkerhet och trafiksäkerhet, dvs. se till att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte förekommer. 41 Särskild handräckning Om en person illegalt vistas på en markägares mark, kan Kronofogdemyndigheten genom verkställighet av särskild handräckning begära att personen ska avlägsna sig. För att Kronofogdemyndigheten ska kunna genomföra handräckningen krävs att en identitetskontroll av de som vistas på platsen är gjord samt att en begäran om handräckning inkommit från markägaren. Rätten till skola Förutsättningen för skolgång i Sverige är att man är bosatt i Sverige. Det gäller förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare. Personer med uppehållsrätt och deras familjemedlemmar anses vara bosatta och har rätt till skolgång. Barn har rätt till utbildning om de bor i Sverige. Det gäller även de barn som vistas i landet utan tillstånd, så kallade ”papperslösa” barn. Det kan vara: • • • Barn som aldrig har gett sig till känna för myndigheterna Barn som har haft rätt att vistas här under det att deras ansökan om uppehållstillstånd prövas men där den rätten har upphört Barn som med stöd av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd vistats här men vars tillstånd har upphört. 42 Dessa barn har rätt till skola, men har ingen skolplikt. Den grupp EU-medborgare som är aktuell för planen finns inte omnämnd i de förarbeten som reglerar skolgång. Enligt en promemoria från SKL konstateras att det inte synes vara den grupp som lagstiftaren haft sikte på vid beskrivningen av gruppen som har rätt till skolgång. Utifrån att man grundar sin vistelse i landet på EU:s rörlighetsdirektiv, anses man inte vara bosatt här utan får anses vara här tillfälligt. 43 Dock ger 4 kap. 2 § skolförordningen en möjlighet att även i andra fall ta emot ett barn som inte anses bosatt i Sverige som elev i sin grundskola. 44 Denna möjlighet gäller barn som påbörjar utbildning innan de fyller 18 år. 41 Regeringens rättsdatabaser, Miljöbalken http://www.skolverket.se/regelverk/mer-om-skolans-ansvar/papperslosa-barn-1.205221 43 SKL, 2014, sid 7 44 Svensk författningssamling, skolförordning 2011:185 42 - 14 - Utlänningslagen 2005:716 I utlänningslagens första kapitel beskrivs dess innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser. Lagen innehåller föreskrifter om exempelvis villkor för att en utlänning ska få resa in i samt vistas i Sverige, uppehållsrätt, uppehållstillstånd, EU-kort, avvisning och utvisning. 45 I lagen anges att den ska tillämpas så att en utlännings frihet inte begränsas mer än vad som är nödvändigt i varje enskilt fall. 46 En EU-medborgare eller dennes familjemedlem kan utvisas från en annan medlemsstat av skäl som rör allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa. Under inga omständigheter får ett sådant beslut fattas på ekonomiska grunder. Beslut om åtgärder som rör den fria rörligheten måste ta hänsyn till proportionalitetsprincipen och får endast grunda sig på den berörda personens eget uppförande. Tidigare domar för brott får inte i sig utgöra anledning att vidta sådana åtgärder. Personens uppförande ska utgöra ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse. Förekomsten av fällande domar kommer inte automatiskt att kunna ligga till grund för utvisning. Att den identitetshandling som har möjliggjort inresan i den mottagande medlemsstaten har löpt ut får inte ligga till grund för ett sådant beslut. 47 Konventioner och grundläggande rättigheter inom EU Några konventioner har särskild betydelse i förhållande till kommunernas agerande. Det är konventionen om mänskliga rättigheter och konventionen om barnets rättigheter. I EU:s grundläggande rättigheter anges även sociala och ekonomiska rättigheter för unionsmedborgare. Konventioner om mänskliga rättigheter Sverige har anslutit sig till de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter allteftersom de har tillkommit. 48 FN:s konventioner om mänskliga rättigheter utgör ett universellt ramverk för arbetet med de mänskliga rättigheterna. I de allmänna förklaringarna anges bland annat att erkännandet av det inneboende värdet hos alla, och människans lika och obestridliga rättigheter. De allmänna förklaringarnas första artikel statuerar att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. 49 Konventionen om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) erkänner FN:s mänskliga rättigheter och att alla barn som vistas i ett land har rätt att få dem tillgodosedda. Barnkonventionen säger bland annat att barnets bästa alltid ska komma i första rummet och att konventionsstaterna ska sträva efter att till det yttersta av sina tillgängliga resurser söka Regeringskansliets rättsdatabaser, 2005:716 45 46 Regeringskansliets rättsdatabaser, 2005:716 http://europa.eu/legislation_summaries/internal_market/living_and_working_in_the_internal_market/l331 52_sv.htm 48 Regeringskansliet, 2011, sid 1 49 Regeringskansliet, 2011, sid 3 47 - 15 - förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. I en artikel i konventionen erkänner konventionsstaterna barnets rätt till utbildning. 50 De grundläggande rättigheterna inom EU De gällande grundläggande rättigheterna i EU är sammanfattade i en stadga för att göra dem synligare, stadgan om de grundläggande rättigheterna. Stadgan inkluderar de allmänna principerna i de mänskliga rättigheterna i Europarådets konvention och principerna i EUländernas gemensamma författningstraditioner. Dessutom omfattar stadgan EU-medborgarnas grundläggande rättigheter som gäller för EUmedborgare samt de ekonomiska och sociala rättigheterna i Europarådets sociala stadga och Gemenskapens stadga om de grundläggande sociala rättigheterna. Stadgan ska även spegla de principer som följer av rättspraxis från EG-domstolen och Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. Som en del av de grundläggande rättigheterna, anges ickediskriminering och att all diskriminering på grund av nationalitet ska vara förbjuden. 51 Aktörer Det finns flera andra aktörer utöver kommunerna som möter målgruppen för handlingsplanen och som det finns anledning för kommunerna att samarbeta med. Det är viktigt att betona att olika aktörer har olika ansvar och uppdrag, men det är viktigt med samverkan för att man i samarbete ska kunna förhålla sig gemensamt till det arbete som sker. Kommunala aktörer Frågor som rör EU-medborgare som vistas i Göteborg och GR-kommunerna berör även flera aktörer inom den kommunala sektorn. Några exempel är markförvaltare, socialtjänst, grundskola och enheter som arbetar med säkerhetsfrågor, miljö- och hälsa. Det är därför viktigt att ha ett angreppssätt i handlingsplanen som speglar och motsvarar det här breda perspektivet. Övriga offentliga aktörer Det finns flera offentliga aktörer som kan möta målgruppen, några exempel: Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen, Migrationsverket, Försäkringskassan, Polismyndigheten samt Skatteverket. Övriga aktörer Den idéburna sektorn kan ofta spela en angelägen roll för utsatta EU-medborgare. Det gäller till exempel kyrkor, frivilligorganisationer och intresseföreningar. Inte minst kan det finnas ett engagemang bland medborgare i civilsamhället. 50 51 Regeringskansliet, 2014, sid 38 Europeiska Unionen, Konsoliderande fördrag, stadgan om de grundläggande rättigheterna, sid 56 - 16 - DEL 2: HANDLINGSPLAN - 17 - Handlingsplan för prioriterade frågor Handlingsplanen utgår från vardagsfrågor som i dialogen med förvaltningar inom Göteborgs Stad och de övriga GR-kommunerna har lyfts upp som angelägna att belysa. De prioriterade frågorna bedöms vara följande: • • • • • • • • Hur kan kommunerna få mer kunskap i frågor som rör EU-medborgare som befinner sig i socialt och ekonomiskt utsatta situationer? Hur bör kommunerna gå tillväga när en bosättning inte kan finnas kvar? Hur bör kommunerna bedöma ansökningar som rör försörjning och boende? Hur bör kommunerna bedöma barns situation? Hur bör kommunerna se på barns rätt till skola? Hur bör kommunerna agera i förhållande till behov av hälso- och sjukvård och medicin? Kan det finnas en risk för människohandel, utnyttjande, våld med mera och vad bör kommunerna göra för att motverka det? Bör kommunerna stödja civilsamhällets engagemang? Handlingsplanen innefattar en beskrivning av vissa dilemman för kommunerna utifrån frågorna. Ett resonemang kring regelverk, konventioner och förhållandet jämfört med gruppen ”papperslösa” förs också. Utifrån varje fråga ges även förslag till handlingsvägar och förhållningssätt. Samtidigt måste naturligtvis varje situation beaktas utifrån sina unika förutsättning och en bedömning göras i varje enskilt fall. Hur kan kommunerna få mer kunskap i frågor som rör EU-medborgare som befinner sig i socialt och ekonomiskt utsatta situationer? Kommunerna i Sverige har under senare år skaffat sig kunskap och erfarenheter kring målgruppen och vilka insatser som är möjliga. Många kommuner upplever att situationen är komplex och att den lagstiftning vi har idag inte ger tillräcklig vägledning. Behovet av erfarenhetsutbyte är stort och det förekommer idag kontakt mellan kommuner både sporadiskt och mer regelbundet. I GR-kommunerna har det bildats ett nätverk tillsammans med några kommuner i Halland för att diskutera de frågor man ställts inför. Vissa kommuner har även kommunövergripande samordnare för att bevaka området och för att ta del av och sprida aktuell kunskap i kommunen. Aktörer inom den idéburna sektorn som möter socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare får erfarenheter som är viktiga för kommunerna att ta del av. Även från forskningshåll har situationen väckt intresse. Bland annat pågår ett samarbete mellan Göteborgs Stad, Göteborgs universitet samt andra storstäder och universitet i Europa där vissa frågor studeras, exempelvis om hur mottagandet ser ut idag och vilka utvecklingsområden som finns. 52 Däremot är det många frågor som ännu inte studerats och som arbetet med den här handlingsplanen har aktualiserat. Exempelvis har vi inte en forskningsgrund att stå på när det gäller kunskap om vad berörda människor säger sig behöva, vad olika insatser betyder för människorna eller vad de professionellas och idéburna sektorns erfarenheter kan säga oss. 52 Proposals JUST/2013/FRC/AG, Application no. 4000006205 “Local Welcome Policies EU-migrants” - 18 - Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt • • • • • Kommunerna ska ha ett aktivt förhållningssätt till att hålla sig uppdaterade om det aktuella kunskapsläget som rör EU-medborgare. Nya initiativ bör tas för att med grund i forskning och utifrån kommunernas behov få mer kunskap. Kommunerna ska samarbeta sinsemellan och med andra aktörer, såsom idéburen sektor och myndigheter, ifråga om lokal, regional, nationell och internationell omvärldsbevakning och kunskapsspridning från erfarenheter och forskning. Kontakt med europeiska länder bör uppmuntras, särskilt de länder varifrån den berörda målgruppen kommer. Kommunerna bör använda möjligheten att söka europeiska fondmedel. Fondmedel kan användas för kommunerna att prova nya metoder, exempelvis för att genom kontakt med hemländerna arbeta för ett bra återvändande. Hur bör kommunerna gå tillväga när en bosättning inte kan finnas kvar? Begreppen bosättning eller boplats används här för att benämna den plats där personer lever utan tillstånd från markägaren. När en bosättning etableras inom en kommun är det flera lagrum som har betydelse. Allemansrätten utifrån var och när man får tälta och när man ska kontakta markägare. Exempelvis om man tältar i stora grupper med många tält måste man be markägaren om lov eftersom risken för markskador, nedskräpning och olägenheter för människors hälsa är större. Ställer man upp en husvagn ska man också kontakta markägaren. Ofta påverkas miljön kring platsen på grund av att det saknas både renhållnings- och sanitära möjligheter. Det kan uppstå ett dilemma när processen för avhysning tar tid samtidigt som kommunerna får synpunkter från allmänhet och samtidigt som det sker en miljöpåverkan på platsen. Det gör att olika intressen inte alltid blir samspelta. Det finns också exempel på att bosättningar påverkar kommunens medborgare, exempelvis på idrottsplatser. Allmänhet har kontaktat kommuner på grund av att de bland annat upplevt att platsen skräpats ner och att det förekommit sanitära problem på idrottsplanen. I de lokala ordningsföreskrifterna i Göteborgs Stad anges att förbud mot nedskräpning gäller utifrån vad som stadgas i miljöbalken. 53 Ett lagrum som också är aktuellt vid etableringar av boplatser är socialtjänstlagen. Varje kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. I socialtjänstlagen anges också att socialtjänst ska bedriva uppsökande arbete för att förhindra att barn och unga far illa. 54 Att kommunen måste bedriva uppsökande arbete för att förhindra att enskilda far illa betonas i en skrivelse från SKL. De framhåller att det särskilt gäller barn och unga. 55 Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt • Permanenta etableringar av bosättningar ska undvikas. Ingen kan eller får bosätta sig var man vill. Bosättningar som strider mot gällande lag är således illegala och kommunerna bör därför agera utifrån gällande lagstiftning. 53 http://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk:20130416162050&dominoURL=http://www5.goteborg.se/prod/Stadsledningskontoret/LIS/Verksamhetshandbok/Forfat tn.nsf/0/BD32B23C92DFDB4CC1257B100045469B?OpenDocument 54 http://www.notisum.se/Rnp/sls/lag/20010453.htm 55 SKL, 2015, sid 1 - 19 - • • • • • • • Förfarandet kring särskild handräckning/avhysning skiljer sig inte om boplatsen bebos av kommunens medlemmar eller av andra personer. Det omfattande regelverk som är aktuellt innebär att det är av vikt att flera sektorer inom kommunerna samverkar så att det kommunala agerandet sker i ett samspel och där de olika sektorerna har kännedom om varandras processer. Det är samtidigt viktigt att kommunernas agerande sker utifrån ett socialt perspektiv. Vistelsebegreppet gäller och det är därför som den stadsdel/kommun där boplatsen är belägen har yttersta ansvaret för eventuella insatser. Kända platser ska besökas av socialtjänsten i respektive stadsdel/kommun. Vid besöken ska särskild uppmärksamhet fästas vid om det finns barn, unga eller andra personer som kan riskera att fara illa. I dessa fall agerar kommunen alltid. Vid handläggning bör ett riskperspektiv beaktas. Vid bosättningar där det saknas fasta elinstallationer innebär det exempelvis att uppvärmning och matlagning sker med brandfarliga produkter viket utgör brandfara. Boende i tält och husvagnar kan även innebära en förhöjd risk för korta skyddsavstånd mellan enheterna. Det kan även förekomma risk för avsiktliga destruktiva handlingar riktat mot boplatserna, exempelvis anlagd brand. Riskbedömningar kan utformas med hjälp av räddningstjänst. Ingen avhysning ska ske utan information om andra möjligheter. Information om insatserna ska i möjligaste mån finnas översatt på de språk som berörda personer förstår. Eftersom en del av de EU-medborgare som vistas i kommunerna är analfabeter kan informationsspridningen underlättas genom att ha beskrivning av insatserna i en enkel folder med symboler som komplement till text . Göteborgs Stad har i samarbete med den idéburna sektorn beslutat att inrätta nattplatser för målgruppen. I kommunens uppgift ingår att informera och erbjuda dessa platser, men även att informera om andra insatser som kommunen har och om legala alternativ. Övriga GR-kommuner ska ha en beredskap för att kunna anordna eller hänvisa till övernattningsmöjligheter och kan inrätta nattplatser. En särskild rutin kring hanteringen av illegal bosättning finns upprättad för Göteborgs Stad. 56 För att stärka ett likartat förhållningssätt i Göteborgsregionens kommuner föreslås övriga kommuner att anta huvuddragen i rutinen, med anpassningar till förhållanden i respektive kommun Ett dilemma är att samma personer flyttar från plats till plats inom och mellan kommunerna. Det är svårt att förhindra, men kommunernas inriktning bör vara att fortsätta informera om vad som gäller samt att informera om andra möjligheter som kan finnas och om de insatser som kommunen har. Det finns också ett ansvar för varje individ, som har möjlighet, att sörja för sin boendesituation själv. Beträffande familjer med barn, se avsnittet om hur kommunerna bör bedöma barns situation. Hur bör kommunerna bedöma ansökningar som rör försörjning och boende? Ett fåtal personer har vänt sig till GR-kommunerna med ansökningar om bistånd, främst till uppehälle, boende och hemresa. Alla personer som vistas i en kommun har rätt att ansöka om ekonomiskt bistånd och få sin sak utredd med ett formellt beslut. Varje ansökan måste bedömas individuellt. 56 Bilaga 1 - 20 - EU-rättens princip om likabehandling innebär att en EU/EES-medborgare som har uppehållsrätt i Sverige, har rätt till socialt bistånd på samma villkor som svenska medborgare. Personer som inte bedöms ha sin hemvist i Sverige, det vill säga de har inte uppehållsrätt, har samma rätt som andra som vistas i kommunen till bistånd för att avhjälpa en akut nödsituation som inte går att avhjälpa på annat sätt. Det finns i socialtjänstlagen inga tidsbegränsningar angivna för en akut nödsituation. Vid en enkätundersökning genomförd av Social resursförvaltning 2014 riktad till stadsdelsförvaltningarna i Göteborg visade det sig att flera stadsdelar beviljat bistånd, de flesta utifrån att de först utrett uppehållsrätten. Uppehållsrätten har varit vägledande för stadsdelarna för vilket bistånd som är möjligt att bevilja. Göteborgs Stad har beviljat stöd till idéburen sektor, för att kunna erbjuda att under en begränsad period få övernattningsmöjlighet (nattplatser), utan biståndsbedömning. Dessa övernattningsmöjligheter är inte öppna för familjer med barn. Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt • • • • Kommunerna ska lämna upplysningar, råd och vägledning i frågor som rör kommunens verksamhetsområde. Ansökningar om bistånd ska tas emot. Varje ansökan ska bedömas individuellt och leda till ett formellt beslut som kan överklagas. Uppehållsrätt ska utredas vid ansökan om bistånd. Övriga GR-kommuner kan, som Göteborgs Stad, erbjuda övernattningsmöjligheter (nattplatser) utan biståndsbedömning. Biståndsbehov till hushåll där barn ingår ska bedömas utifrån barnets bästa och innebära ett skäligt boende för barnet. Hur bör kommunerna bedöma barns situation? Vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och barnets utveckling. 57 Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barn och unga enligt reglerna i socialtjänstlagen Kommunernas yttersta ansvar för stöd och hjälp enligt 2 kap. 1 § socialtjänstlagen gäller oavsett om personerna har uppehållsrätt eller inte. Vid insatser som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Enligt barnkonventionen har alla barn utan åtskillnad rätt till god hälsa och social trygghet. Det finns ingen skillnad när det gäller barn till socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare och när det gäller exempelvis barn som är svenska medborgare bosatta i Sverige. Socialnämnden är skyldig att utan dröjsmål inleda en utredning om det kommer in en anmälan, eller information lämnas på annat sätt, och som kan innebära någon åtgärd från socialnämndens sida. 58 Kommunerna har ett ansvar om barn far illa eller riskerar att fara illa. Bedömning av barns behov kan bli svårare när det gäller barn som tillfälligt vistas i kommunen. Det kan ibland finnas barn som vistas i en annan kommun än den där vårdnadshavare söker sin försörjning. En situation när det finns medföljande barn kan vara att barn vistas i miljöer som kan 57 58 Regeringskansliet, 2014, sid 32 http://www.barnperspektivet.se/barnets-rattigheter/samhallets-ansvar - 21 - upplevas olämpliga och ovärdiga. En försvårande omständighet kan vara att det kan finnas en ömsesidig rädsla och osäkerhet i kontakt mellan berörda och myndigheter. Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt • Kommunerna ska bedriva ett uppsökande arbete, även efter kontorstid, för att särskilt • • • • uppmärksamma om det finns barn. Vid behov ska tolk användas. Dialogen med vårdnadshavare om barnets situation är grundläggande. Vårdnadshavare ska få möjlighet att samtala om hur de kan sörja för att barnets boende och övriga behov tillgodoses. Vid bedömningar av familjens behov i akuta situationer ska barnets bästa alltid stå i första rummet. Akut hjälp är inte tidsbegränsad, en utredning ska ske vid varje tillfälle. Att sörja för barnets bästa innefattar även ett skäligt boende. En skriftlig information ska kunna lämnas om vilken hjälp som finns att få på det språk som vårdnadshavare förstår. Information om att barn vistas i miljöer som kan vara olämpliga ska handläggas som orosanmälningar på sedvanligt sätt. Socialtjänsten ska genast göra en bedömning av om barnet är i behov av omedelbart skydd (11 kap. 1a § socialtjänstlagen). Handläggningen ska ske på det sätt som stadgas i socialtjänstlagen. Barnet ska ges inflytande och delaktighet på samma sätt som andra barn. Hur bör kommunerna se på barns rätt till skola? Även om barn som vistas tillfälligt i Sverige varken har skolplikt eller rätt enligt lag till skola, ger skolförordningen kommunen möjlighet att erbjuda skolgång. Barnkonventionen stadgar att alla barn utan åtskillnad har rätt att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Utbildning är en sådan mänsklig rättighet. Forskning visar att skolan kan innebära en skyddsfaktor för barn i utsatta situationer. 59 Några kommuner i Göteborgsregionen har uttalat att alla barn ska ha rätt till utbildning. Dessa kommuner utgår från Barnkonventionen och gör därmed en bedömning av att barn som är unionsmedborgare jämställs med barn som hör till gruppen ”papperslösa”. Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt • • Barn till EU-medborgare som befinner sig i social och ekonomisk utsatthet ska ha möjlighet till utbildning i Göteborgs Stad och de övriga GR-kommunerna. Varje kommun måste ha en beredskap för att hantera information om eleverna i dokumentationssystemen. En följd av att barnen inte har personnummer eller inte kan uppge någon adress kan vara att ansökningar till en skola inte kommer att vara fullständiga. Det innebär att kommuner och skolor kan behöva göra vissa avsteg från sedvanliga rutiner vid bedömningen av sådana ansökningar. Hur kan kommunerna agera i förhållande till behov av hälso- och sjukvård, tandvård och medicin? Enligt överenskommelse om beställd primärvård i Västra Götalandsregionen ser Socialstyrelsen över regelverket för sjukvård avseende EU-medborgare som saknar sjukförsäkringskortet. Flertalet landsting ger sjukvård till dessa patientgrupper enligt samma regelverk som gäller sjukvård för personer som vistas i Sverige utan tillstånd (”papperslösa”). Vårdgivaren Vårdcentralen för hemlösa har möjlighet att erbjuda subventionerad medicinsk nödvändig vård enligt samma förutsättningar som till personer som vistas i Sverige utan 59 http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/Teman/Barnspsykiskaohalsa/Sidor/Skydds-och-riskfaktorer.aspx - 22 - tillstånd, till dess att annat beslut fattas. 60 Socialtjänsten kan få ansökningar om bistånd för patientavgifter och förskrivna mediciner. Det är rimligt att anta att den tidigare nämnda översynen även kommer att beakta den kommunala hälso- och sjukvården i förhållande till EU-medborgare. Frågan om hälso- och sjukvård till EU-medborgare som saknar socialförsäkringskort bör finna sin lösning på nationell och regional nivå. Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt • Bedömningar av en ansökan om bistånd för exempelvis patientavgift och kostnader för mediciner bör grundas i hälso- och sjukvårdens ställningstagande till om vården är nödvändig. Kan det finnas risk för människohandel, utnyttjande, våld med mera och vad bör kommunerna göra för att motverka det? Man bör alltid vara uppmärksam på risker för utnyttjande. Att leva i en utsatt situation innebär en förhöjd risk för att utsättas för utnyttjande. I en rapport från 2013 har Socialstyrelsen beaktat en eventuell koppling mellan människohandel och de hemlösa utrikesfödda personerna som vistas i Sverige. De konstaterar att bland de verksamheter som möter dessa människor råder det delade meningar om ifall det finns en sådan koppling eller inte. Vissa tycker sig se en stark koppling, medan andra menar att det är för lite pengar som personerna får in genom att till exempel tigga i den offentliga miljön, och att det därför inte är tillräckligt inkomstbringande för mer organiserad människohandel. Däremot, anges i rapporten, finns mer pengar att tjäna på att utnyttja människor som arbetskraft till låg lön och under bristande förhållanden eller i kriminell verksamhet. 61 Mika-mottagningen, Kris och relationsenheten i Göteborgs stad, har träffat personer som är utsatta för människohandel. De har under 2015 påbörjat ett arbete för att få till ett samverkansavtal, gällande människohandel, mellan Göteborgs stad och Polismyndigheten. Socialjourens utredningsenhet i Göteborgs Stad har under de första månaderna under 2015 fem ärenden bland EU-medborgare där det rört sig om människohandel. Sverige har antagit FN-protokollet mot människohandel, det så kallade Palermokontraktet. Protokollet behandlar exempelvis staternas skyldighet till bistånd och skydd av offer för människohandel. 62 Sverige har också i och med sitt EU-medlemskap, antagit även EU:s rambeslut gällande bekämpande av människohandel. 63 Att vistas och att behöva försörja sig i gatumiljö samt att leva i hemlöshet, innebär att man lever i en svår situation. Vi kan anta att kvinnor som vistas här lever i en än mer utsatt situation. Utsattheten drabbar också medföljande barn, som behöver leva och vistas i osäkra miljöer. 60 Västra Götalandsregionen, 2014, sid 37 Socialstyrelsen, 2013, sid 42 62 Regeringen, 2004, sid 17 63 Regeringen, 2004, sid 21 61 - 23 - Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt • • • Kommunerna ska vara uppmärksamma på om människor som vistas i GRkommunerna är utsatta för exempelvis människohandel, utnyttjande eller våld i alla dess former. Socialtjänsten har en viktig roll i mötet med människor i utsatta situationer. Socialtjänstens huvudsakliga ansvar är att ge stöd utifrån en individuell bedömning. Det kan vara svårt för den utsatta personen att göra en polisanmälan. Socialtjänsten behöver ge möjlighet att låta var och en reflektera över om man vill/kan/törs polisanmäla. Kommunerna ska samverka med polisen för att få gemensamma bilder av om risk för människohandel, utnyttjande eller våld förekommer. Bör kommunerna stödja civilsamhällets engagemang? Det finns en lång tradition av samarbete mellan kommuner och idéburen sektor och övrigt civilsamhälle, som är en styrka för samhällsutvecklingen. Att värna om människor som vistas i våra kommuner, är inte enbart kommunens ansvar utan ett humanitärt ansvar. Föreningar och idéburen sektor kan, utöver kommunens ansvar, erbjuda stöd och insatser till grupper och individer. Allt offentligt stöd till det civila samhället innehåller de motstridiga målen att å ena sidan bidra till självständighet för organisationerna och å andra sidan påverka och ge uppdrag. 64 I arbetet med insatser till EU-medborgare kan olika synsätt prägla kommunens arbete kontra den idéburna sektorns arbete. Det blir en balansgång för varje kommun med att bidra med stöd till praktiskt arbete där den idéburna sektorn på ett vis blir kommunens förlängda arm. Det har blivit tydligt i arbete med EU-medborgare i utsatta situationer i Göteborg, där stöd ges för ett område där kommunen själv inte utför insatser. Stöd till idéburen sektor kan utformas på olika vis, genom föreningsbidrag, upphandling eller genom partnerskap (Idéburet offentligt partnerskap). Göteborgs Stad ser positivt på och avser även fortsättningsvis stödja det arbete idéburen sektor gör för utsatta EU-medborgare. Staden har därför medverkat till och bidragit till finansieringen av insatser för målgruppen. I enkäten för beredskap inför vintern 2014 uppger flertalet GR-kommuner att man har ett uppbyggt samarbete med idéburen sektor för att lösa boendebehovet hos målgruppen. Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt • • 64 Insatser till EU-medborgare som vistas i kommunen kan betraktas som kommunens angelägenhet som en del av den kommunala kompetensen. Samverkan med idéburen sektor och civilsamhället är värdefull och ska ses som en av kommunens uppgifter. Kommunerna ska främja en god dialog och samverkan kan formaliseras i exempelvis partnerskap. SKL, 2009, sid 9 - 24 - Referenser Trycksaker Arbetsmarknadsdepartementet, Pressmeddelande 20 april 2012, 2012 Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för rättsliga frågor, Friheten att röra sig och bo i EU. En vägledning till dina rättigheter som unionsmedborgare, 2010 Europeiska Unionen, Konsoliderande fördrag, stadgan om de grundläggande rättigheterna, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2010 FRA, European agency for fundamental rights, Fundamental rights: challenges and achievements in 2013. Annual report 2013, Vienna, 2014 Förslag till budget 2015 och flerårsplaner 2016–2017 för Göteborgs Stad (Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ) Förvaltningsrätten i Linköping, dom 2014-06-09, mål nr 611-14 Kommerskollegium, Att flytta till Sverige- hinder för den fria rörligheten för EU-medborgare, Stockholm, 2013 Länsstyrelsen Västmanland, Beslut 2011-04-26, Anmälan enligt 3 kap, 13 paragrafen, ordningslagen av lokala ordningsföreskrifter, Dnr 213-1208-11 Proposals JUST/2013/FRC/AG, Application no. 4000006205 “Local Welcome Policies EU-migrants” Regeringen, Regeringens proposition 2012/13:109 Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, 2013 Regeringens skrivelse 2011/12:56, En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering 2012–2032, Skr. 2011/12:56 Regeringen, Regeringens proposition 2003/2001:11, Ett utvidgat straffansvar för människohandel, 2004 Regeringskansliet, FN:s konventioner om Mänskliga rättigheter, 2011 Regeringskansliet, S2014.019, Bostad sökes: Slutrapport från den nationella hemlöshetssamordnaren, 2014 Regeringskansliet, Konventionen om barnets rättigheter. En strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, 2014 SKL, Civilsamhället som utvecklingskraft, Stockholm, 2009 SKL, Några juridiska frågor gällande utsatta EU-medborgare, 2014 SKL, Utsatta EU-medborgare. Inför tillsättande av en nationell samordnare, Dnr 146850, 2015 Socialstyrelsen, Hemlöshet bland utrikesfödda personer utan permanent uppehållstillstånd i Sverige, Socialstyrelsen, 2013 Socialstyrelsen, Rätten till socialt bistånd för medborgare inom EU/EES-området En vägledning, 2014 Socialstyrelsen, Vård för papperslösa, 2014 Västra Götalandsregionen, Överenskommelse om beställd primärvård 2015. Närhälsan Västra Götaland, 2014 Internet http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Medlemskap-och-historik/EU-har-28-medlemslander/ (141204) http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/EU-medborgare-och-varaktigt-bosatta/Varaktigt-bosatt.html (141204) http://www.notisum.se/Rnp/sls/lag/20010453.htm (150127) http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Vad-EU-gor/Schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ - 25 - http://www.skolverket.se/regelverk/mer-om-skolans-ansvar/papperslosa-barn-1.205221 (150205) http://europa.eu/legislation_summaries/internal_market/living_and_working_in_the_internal_market/l33152_sv.htm (150205) http://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk:2013-04-16–162050 & dominoURL=http://www5.goteborg.se/prod/Stadsledningskontoret/LIS/Verksamhetshandbok/Forfattn.nsf/0/BD32B23C92D FDB4CC1257B100045469B? OpenDocument (150302) http://www.redcross.se/papperslosa (150211) Regeringskansliets rättsdatabaser, Kommunallagen, (150211) Regeringskansliets rättsdatabaser, Utlänningslagen (150211) Regeringskansliet rättsdatabaser, Miljöbalken (150211) http://www.barnperspektivet.se/barnets-rattigheter/samhallets-ansvar (150223) http://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20090047.pdf (150227) http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910900.htm (150304) http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20050716.htm#R74 (150504) https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2013134-om-nordisk-konv_sfs-2013134/?bet=2013:134 (150227) https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453/ (150227) http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2013407-om-halso--och-s_sfs-2013407/ (150303) http://www.redcross.se/teman/ratt-till-vard/ (150211) http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skolforordning-2011185_sfs-2011-185/ (150303) http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/Teman/Barnspsykiskaohalsa/Sidor/Skydds-och-riskfaktorer.aspx (150303) http://www.socialstyrelsen.se/vardochomsorgforasylsokandemedflera/halso-ochsjukvardochtandvard/vilkenvardskaerbjudas (150504) Bilagor Bilaga 1: Rutin vid illegal bosättning - 26 - 2014-11-11 Rutin för hantering av illegala bosättningar i Göteborg Under de senaste åren har ett nytt fenomen uppstått i Göteborg: fattiga EU-medborgare kommer från främst Bulgarien och Rumänien för att söka jobb i staden. Under tiden de är i Göteborg slår de sig ner med husvagnar och tält på olika platser utan att fråga markägaren. Det har hänt att fler än hundra personer bosatt sig illegalt på parkeringsplatser, i grönområden eller parker. Allemansrätten gör det möjligt för människor att tälta någon enstaka natt på undanskymt ställe utan att fråga markägaren. Har man husvagn ska man dock alltid fråga om lov och är man flera måste man också prata med markägaren eftersom boplatsen sliter på naturen. Illegala bosättare gör sig rent juridiskt skyldiga till egenmäktigt förfarande. Vid bosättningarna uppstår också ofta problem med nedskräpning och olägenheter för människors hälsa. Om bosättarna därför inte frivilligt flyttar på sig återstår avhysning. På nästa sida hittar du en rutin för hur Göteborgs Stad hanterar illegala bosättningar. På efterföljande sidor hittar du även dokument eller länkar som du kan ha nytta av i handläggningen. Grundinformationen på olika språk nedan kan behöva varieras utifrån situation. BILAGOR Sid 2. Rutin för handläggning när en illegal bosättning upptäcks Sid 3. Frågor och svar rörande illegala bosättningar i Göteborg - 27 - Frågor och svar rörande illegala boplatser i Göteborg Varför finns det illegala boplatser i Göteborg? Det har alltid funnits illegala boplatser i staden i större eller mindre utsträckning. Under tidigt 2000tal har det rört sig om ett fåtal boplatser där personer, ofta med missbruks- och/eller psykisk problematik, slagit sig ner. Det som är nytt är att vi de senaste åren ser stora grupper av arbetssökande EU-medborgare komma till Göteborg. Det har att göra med att Sverige gick med i EU 1995 men främst ser vi en skillnad efter att fattigare länder som Rumänien och Bulgarien anslöt sig 2007. Som EU-medborgare har man rätt att söka arbete i andra EU-länder. Fattiga EU-medborgare slår sig ner på ängar, parkeringsplatser och ibland mitt i staden utan att fråga markägaren. Det kan ibland röra sig om över 100 personer som sätter upp tält, bygger hyddor eller bor i husvagnar och bilar. Vilka är det som bor på illegala boplatser? De illegala boplatser vi ser i dag i Göteborg bebos av fattiga EU-medborgare. De kommer ofta från Rumänien eller Bulgarien och de är här för att söka jobb. Även om de lever under svåra förhållanden här i Sverige säger många att de har det bättre här än hemma. Vilka lagar gäller för illegala bosättningar? Allemansrätten tillåter att man får tälta något enstaka dygn i naturen om man inte stör markägaren eller skadar naturen. Vid längre tids tältning ska man dock alltid kontakta markägaren. Tältplatsen får inte ligga nära boningshus. - 28 - Om man tältar i stora grupper med många tält måste man be markägaren om lov eftersom risken för markskador, nedskräpning och olägenheter för människors hälsa är större. Ställer man upp en husvagn ska man kontakta markägaren. De som bryter mot reglerna ovan gör sig skyldiga till egenmäktigt förfarande. Egenmäktigt förfarande är inom svensk rätt ett tillgreppsbrott enligt 8 kap 8 § brottsbalken. Påföljden är böter eller fängelse i högst två år. Vilket ansvar har Göteborgs Stad i frågan om illegala bosättningar med fattiga EU-medborgare? EU-medborgare har rätt att vistas i Sverige i tre månader men vistelserätten är formulerad så att personerna inte ska vara en belastning för biståndssystemet. Var och en har ansvar för att planera sitt boende, arbetssituation eller hemresa. Enligt socialtjänstlagen har staden det yttersta ansvaret för alla som vistas i kommunen, oavsett om man är svensk medborgare eller inte. Det handlar då om att i akuta situationer säkra att människor inte far illa. Den hjälp staden kan bistå med i dessa situationer är akuta boendelösningar, akut mathjälp eller i vissa fall hemresa. Om det finns barn med i bilden eller svåra problem med missbruk och/eller psykisk sjukdom kan det påverka socialtjänstens bedömning och göra situationen mer akut. Hur jobbar Göteborgs Stad med illegala bosättningar? Staden har ett samarbete med polisen, Kronofogdemyndighet och markägare för att kunna agera snabbt efter att en anmälan om en illegal bosättning kommit in. Våra fältassistenter besöker också platsen och informerar de boende om vilka regler som gäller och vilket stöd man kan få som EUmedborgare (se frågan om vilka insatser Göteborgs Stad kan erbjuda). Staden har ett väl utvecklat samarbete med olika frivilligorganisationer såsom Stadsmissionen, Räddningsmissonen, Frälsningsarmén och Bräcke diakoni. Om det finns barn på platsen kopplas socialtjänsten in för att göra en bedömning av barnens situation utifrån socialtjänstlagen. Är situationen med illegala bosättningar unik för Göteborg? Nej, den finns i många svenska städer och över hela Europa. Är det inte inhumant att avhysa fattiga människor från en boplats? Staden hjälper till med akuta insatser, övernattning, mat, stöd i att söka arbete i Sverige och hemresa. Göteborgs Stad kan inte lösa en global fattigdomsproblematik, det finns flera miljoner mycket fattiga människor i Europa. Om vi låter vissa bosätta sig och inte andra, kommer det i förlängningen att hota förtroendet för rättsamhället. Vilka insatser kan Göteborgs Stad erbjuda de fattiga EU-medborgarna? EU-medborgare som kommer till staden har rätt till en prövning av det akuta behovet om det inte kan tillgodoses på annat sätt. Det handlar om mat för dagen, möjlig övernattning och resa tillbaka till hemlandet. Göteborgs Stad kan i samarbete med frivilligorganisationer erbjuda ett flertal insatser för målgruppen; dagcentral, öppen förskola, nattplatser samt råd- och stöd i arbetssökande. Varför öppnar inte staden fler nattplatser eller en camping? - 29 - • • • • • • • Situationen är relativt ny och det är mycket svårt att beräkna efterfrågan. Vi vet inte när stora grupper av EU-medborgare kommer och när de åker tillbaka till hemlandet. Människorna reser dit de tror att det finns arbete. EU-medborgare som kommer hit har enligt regelverket rätt till prövning av det akuta behovet men de ska inte belasta det svenska biståndssystemet. Göteborgs Stad kan inte ta ansvar för alla fattiga EU-medborgare. Det rör sig om många miljoner människor. De nattplatser som staden i dag erbjuder har inte varit fullbelagda. De människor som bosätter sig illegalt vill i första hand ha arbete. De är inte här för att hitta en plats att bo på. På de illegala boplatserna bor ibland släkter och stora familjer ihop. Det är svårt att tillmötesgå detta boendebehov. De legala boendealternativ som står till buds i Göteborg för alla EU-medborgare är hotell, vandrarhem, campingar, att bo inneboende hos någon eller att nyttja boendet Stjärnklart. Hur många är romer? Göteborgs Stad för bara statistik om nationalitet och medborgarskap, inte vilken etnisk grupp människor tillhör. Är de fattiga EU-medborgarna hemlösa? De flesta har någon form av bostad i sina hemländer. Varför tar det så lång tid med en avhysning? Själva processen att avhysa människor som bosatt sig illegalt är juridiskt reglerad. Steg ett är att fastställa att det faktiskt rör sig om en bosättning, därefter ska markägaren kopplas in och sedan ska de boende identifieras innan kronofogden kan avhysa dem. Kommer staden nu se till att avhysning sker på alla illegala boplatser? Formellt finns det inga rättigheter att bosätta sig var man vill. På ett humanitärt plan utgör illegala boplatser en oacceptabel boendemiljö med hygieniska problem, miljöproblem, brandsäkerhetsproblem, hälsoproblem med mera. Alla människor måste anpassa sig till de lagar och regler som gäller. Att det uppstår illegala boplatser i Göteborg är inte långsiktigt hållbart. Boplatserna skapar också både oro och ilska hos grannar och andra som kommer i kontakt med dem. Göteborgs Stad kommer även fortsättningsvis att avhysa de som bosatt sig på en plats utan markägarens tillåtelse. Vi kommer då hänvisa till andra möjligheter i form av akuta insatser eller hemresa. Vad kan man som göteborgare göra för utsatta EU-medborgare? Man kan engagera sig genom att ge bidrag till frivilligorganisationer, bli volontär eller kanske ta emot en familj i sitt hem. Man kan också arbeta på strukturell eller politisk nivå med fattigdomsfrågor i Europa. Var kan man vända sig om man ser en bosättning eller har andra frågor? Man kan kontakta Kontaktcenter i Göteborgs Stad som förmedlar frågan vidare. Telefon: 031-365 00 00. E-post: [email protected] - 30 - 2014-12-09 1 (12) Ann Sofi Agnevik, Avd. för juridik Emilia Danielsson, Avd. för juridik Några juridiska frågor gällande utsatta EU-medborgare Sammanfattning På senare år har allt fler utsatta EU-medborgare sökt sig till Sverige, flera försörjer sig genom tiggeri. Nya frågor och nya uppgifter för kommuner, regioner och landsting har uppkommit och frågor om vilka skyldigheter det offentliga har gentemot dessa EUmedborgare har aktualiserats. Nedan redogörs helt kort för aktuella regelverk såsom kompetensreglerna enligt kommunallagen, uppehållsrätten, lokala ordningsstadgor, regler om avhysning samt kommunernas och landstingens skyldigheter enligt hälso- och sjukvårdslagen, skollagen och socialtjänstlagen för utsatta EU-medborgare i Sverige. Fri rörlighet inom EU EU har idag 28 medlemsländer. Bland de nyaste medlemsländerna är Bulgarien och Rumänien som gick med för bara några år sedan. Medlemmar idag är Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. De s.k. ESS-länderna Norge, Island och Liechtenstein omfattas även genom särskilt avtal av delar av regelverket inom EU. Den fria rörligheten för personer är en grundprincip som garanteras av EU. Varje unionsmedborgare och deras familjemedlemmar har rätt att röra sig, bo, studera, arbeta, etablera sig eller tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat utan att diskrimineras på grund av sin nationalitet. EU:s politik, bland annat avseende de sociala trygghetssystemen, syftar till att göra det lätt och smidigt att röra sig och vara verksam inom EU:s område. Det är emellertid inte meningen att man ska utnyttja denna rätt till rörlighet helt utan begränsningar. Av det s.k. rörlighetsdirektivet (2004/38/EG) framgår under vilka förutsättningar en unionsmedborgare har rätt att uppehålla sig i en annan medlemsstat. Rörlighetsdirektivet har implementerats i den svenska utlänningslagen, där begreppet uppehållsrätt reserverats för rätten att vistas i Sverige längre än tre månader utan uppehållstillstånd. För vistelse i högst tre månader ställs inga andra krav än att personen kan identifiera sig med giltigt pass eller annan id-handling. En EU-medborgare kan dock enligt 8 kap. 9 § utlänningslagen (2005:716) avvisas från Sverige under de tre första månaderna efter inresa om han eller hon visar sig utgöra en orimlig belastning för biståndssystemet enligt socialtjänstlagen. Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, [email protected], www.skl.se 2014-12-09 För att få uppehållsrätt inom en annan medlemsstats territorium under längre tid än tre månader ska personen antingen vara anställd, egenföretagare, arbetssökande med verklig möjlighet att få en anställning, studerande med heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning eller enbart vistas i den mottagande medlemsstaten men ha en heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning. EU-rätten kan inte åberopas i samband med missbruk eller bedrägeri, ett s.k. svart arbete kan därför inte ligga till grund för uppehållsrätt. Rätten till fri rörlighet har på senare år använts av de nyaste medlemmarnas, Bulgarien och Rumänien, medborgare. De som har kommit hit tycks inte ha haft som huvudsyfte att söka arbete alternativt ha en verklig möjlighet att få ett arbete, utan försörjer sig genom att tigga. Det innebär att deras rätt att uppehålla sig i Sverige sträcker sig till högst tre månader. Beslut om avvisning fattas av Migrationsverket eller Polismyndigheten. Beslut om utvisning fattas av Migrationsverket. Kommunallagen Enligt 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900) får en kommun och ett landsting själva ta hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte ska handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. Kompetensreglerna innebär att kommuner och landsting inte kan göra mer än vad som är stadgat i svensk lagstiftning, hur vällovligt syftet än kan tyckas. Det är t.ex. förbjudet för en kommun att ge stöd till enskild, såvida det inte finns lagstiftning som gör det möjligt att ge stöd. Socialtjänstlagen medger t.ex. stöd till enskild i form av bistånd efter behovsprövning. Individuellt stöd till näringsidkare godtas enligt en särskild bestämmelse i kommunallagen bara om det finns synnerliga skäl. I praxis finns exempel på kommunalt stöd som godtagits då det givits för att förhindra bortfall av service i glesbygd, t.ex. bensinmack, livsmedelsbutik eller hotell. Frågan om möjligheterna att ge individuellt stöd enligt socialtjänstlagen kommenteras nedan i ett särskilt avsnitt. I vilken utsträckning en kommun har möjlighet att vidta allmänna åtgärder t.ex. i form av föreningsbidrag för att underlätta situationen för utsatta EU-medborgare i kommunen är inte helt klarlagt. Förvaltningsrätten i Linköping har dock nyligen avgjort ett mål där en kommun ingått en överenskommelse med Stadsmissionen om stöd till utsatta EU-medborgare avseende bl.a. natthärbärgen för perioden januari till juni 2014 (mål 611-14). Förvaltningsrätten kommer i målet fram till att utsatta EU-medborgare som befinner sig inom kommunens gränser är en angelägenhet för kommunen. Förvaltningsrätten anförde i domskälen bl.a. att kommunen enligt 2 a kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) har det yttersta ansvaret för att de som vistats inom kommunen får det stöd och den hjälp de behöver och att kommunen har ett ansvar för 2 (12) 2014-12-09 akuta insatser. Kommunen hade bedömt att det fanns en överhängande risk för att dessa personer skulle frysa ihjäl under den kalla årstiden något som förvaltningsrätten ansåg vara en rimlig bedömning. Mot denna bakgrund fann förvaltningsrätten att det inte hade visats att beslutet stred mot lag eller annan författning. Kammarrätten i Jönköping beviljade inte prövningstillstånd i målet och tog därmed inte ställning i sak (mål 2079-14). En förvaltningsrättsdom är inte prejudicerande utan är en prövning av det enskilda ärendet. Domen innebär inte någon skyldighet för andra kommunerna att agera på liknande sätt. Det yttersta ansvaret enligt socialtjänstlagen kan tillgodoses även på andra sätt, t.ex. genom biståndsbeslut. Det förekommer att kommuner och landsting besöker t.ex. Bulgarien och Rumänien för att skaffa sig kunskap om medborgarnas situation och för att lämna information om förutsättningarna för t.ex. arbete och bostad i den egna kommunen. Detta för att få bättre förutsättningar för arbetet i kommunen och för att de enskilda ska ges möjlighet att fatta välgrundade beslut innan avresa. Då detta görs som ett led i utvecklingen av arbetet i den egna kommunen är vår bedömning att detta ligger inom den kommunala kompetensen. Internationellt bistånd är ett statligt ansvar. Under vissa specifika förutsättningar i 4-9 §§ lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter kan dock även kommuner och landsting lämna visst bistånd. Kommuner och landsting får lämna bistånd i form av utrustning, rådgivning, utbildning eller på annat sätt till ett land som får svenskt statligt bistånd. Bistånd i form av ekonomisk ersättning får endast lämnas för att genomföra utbildning och rådgivning. Bistånd till ett land som får svenskt statligt bistånd ska anmälas till Sida. Bistånd till ett land som inte får statligt bistånd får lämnas i form av utrustning som kommunen eller landstinget inte längre behöver i sin verksamhet. Därutöver måste regeringen ge sitt tillstånd. Möjligheten för kommuner och landsting att genomföra insatser i ett annat EU-land är alltså mycket begränsad. Socialtjänstlagen Den som uppfyller kraven för uppehållsrätt och därmed har rätt att vistas i Sverige längre än tre månader har även rätt till likabehandling. Det innebär att de har samma rättigheter och skyldigheter som övriga svenska medborgare och att socialtjänstlagen ska tillämpas fullt ut. För personer som är ekonomiskt aktiva, dvs. arbetstagare, egenföretagare och arbetssökande, ställer upphållrätten inte krav på att de ska vara självförsörjande. Vid behov av eventuellt bistånd är det i första hand bosättningskommunen som har ansvaret. När en person inte är bosatt i Sverige har vistelsekommunen biståndsansvaret. För utländska medborgare som inte är bosatta i Sverige men som vistas här för besök följer av Regeringsrättens praxis (RÅ 1995 ref. 70) att vistelsekommunen endast ansvarar för akuta insatser, s.k. nöd. Personer som inte har för avsikt att söka arbete 3 (12) 2014-12-09 har inte rätt till långvarigt försörjningsstöd, men har rätt till akuta insatser om behov uppstår och personen vänder sig till socialtjänsten i vistelsekommunen. Kommunen är skyldig att lämna bistånd om en person ansöker om bistånd och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. För att kontrollera om behovet kan tillgodoses på annat sätt i här aktuella fall, kan en första åtgärd vara att efterhöra med aktuell ambassad om ambassaden har möjlighet att bistå sin medborgare med medel till hemresa. Om ambassaden ger besked om att de kan hjälpa sin medborgare, kan vistelsekommunen bistå med medel för resa till ambassaden i Stockholm, i annat fall kan bistånd lämnas till biljett från vistelsekommunen direkt till hemlandet. Annat bistånd som kan bli aktuellt är pengar till mat eller härbärge. Alla beslut enligt socialtjänstlagen ska ske efter ansökan och efter en individuell bedömning av sökandes behov. Socialtjänsten har även ett särskilt ansvar för barn. Vid en bedömning av om bistånd till akuta insatser behövs, och i så fall till vad, måste därför särskilt beaktas om det finns barn i familjen. Även om en familj inte själv söker sig till socialtjänsten har socialtjänsten genom bl.a. den uppsökande verksamheten ett ansvar att försäkra sig om att det inte finns barn i kommunen som far illa. Påträffar socialtjänsten eller på annat sätt får kännedom om att ett barn far illa är socialtjänsten skyldig att ingripa och inleda utredning enligt 11 kap. 1 och 2 §§ socialtjänstlagen oavsett barnets nationalitet och hemvist. Enligt 17 kap. 1 § utlänningslagen ska socialnämnden lämna ut uppgifter om en utlännings personliga förhållanden, om Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen begär det och uppgifterna behövs för att avgöra ett ärende om uppehållstillstånd eller ett ärende om ställning som varaktigt bosatt i Sverige eller för att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning. Detsamma gäller när fråga har uppkommit om utlänningen har uppehållsrätt. Vad ambassaden kan göra Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för de personer som vistas i en kommun. Den uppkomna situationen med utsatta EU-medborgare som söker sig till Sverige har påverkat berörda socialtjänster. Det har aktualiserat frågan om vilket ansvar ambassaden har. Enligt ambassadens konsulära regelverk hjälper dock ambassaden endast till med medel för att bekosta en hemresa om släktingar eller vänner deponerar den erforderliga summan på statens utrikesdepartement eller det ekonomiska direktoratet. I de fall vi nu talar om torde det inte finnas så många bulgariska eller rumänska medborgare som har vänner eller familj som kan deponera resekostnaden hos landets utrikesdepartement. Hjälp från ambassaden kan man alltså troligen få i ytterst få fall. 4 (12) 2014-12-09 Hälso- och sjukvårdslagen Av 4 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) framgår att om någon som vistas inom landstinget utan att vara bosatt där behöver omedelbar hälso- och sjukvård, ska landstinget erbjuda sådan vård. Denna skyldighet gäller för alla som vistas inom landstinget, oavsett medborgarskap. Därutöver har EU-medborgare (gäller även personer från EES-länderna och Schweiz) rätt till nödvändig vård i ett annat medlemsland, t.ex. Sverige, genom förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Med nödvändig vård avses att den försäkrade under trygga medicinska förhållanden ska kunna vistas här den tid som planerats. De personer som är försäkrade enligt dessa regler ska kunna intyga sin rätt till vård i Sverige till vanliga patientavgifter genom att visa upp det Europeiska sjukförsäkringskortet (EU-kortet), provisoriskt intyg om innehav av EUkort eller annat intyg som ger rätt till vård i Sverige. Om patienten saknar EU-kortet eller annat intyg som styrker rätten till vård, kan landstinget begära att personen kontant eller mot faktura betalar hela kostnaden för vården. Den försäkrade personen har sedan möjlighet att få ersättning för sina utlägg från sin socialförsäkringsinstitution i hemlandet. En person som är försäkrad enligt förordning (EG) nr 883/2004 har också möjlighet att ansöka om förhandstillstånd hos sin socialförsäkringsinstitution för att finansiera planerad vård (dvs. då syftet med resan är att specifikt söka vård) i en annan EU/EES-stat. Det s.k. patientrörlighetsdirektivet (2011/24/EU) innebär att en person från ett annat EU/EES-land kan vända sig direkt till en vårdgivare i Sverige för vård (nödvändig eller planerad) och sedan ansöka om ersättning i efterhand enligt bestämmelserna i den nationella lag som berört medlemsland tillämpar som en följd av patientrörlighetsdirektivet. I dessa fall betalar patienten själv hela vårdkostnaden direkt till berörd vårdgivare. De personer som kommer från andra EU/EES-länder och som arbetar här i Sverige, under högst 12 månader är som regel registrerade hos Försäkringskassan. Försäkringskassan betalar ersättning till landstingen för både nödvändig och planerad vård för denna kategori av patienter som inte är bosatt i Sverige. Om anställningstiden överskrider 12 månader ska personen i fråga folkbokföra sig i Sverige. Därmed är personen bosatt här och har tillgång till hälso- och sjukvården på samma förutsättningar som övriga bosatta i landstinget. Den 1 juli 2013 trädde lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd i kraft. Lagen omfattar dels personer som håller sig undan verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning, och dels personer som befinner sig i Sverige utan att ha ansökt om nödvändiga tillstånd för att vistas i landet. Lagen innebär att personer under 18 år ska erbjudas hälso- och sjukvård samt tandvård i samma omfattning som barn och ungdomar som är bosatta i landstinget samt en hälsoundersökning. Personer som har fyllt 18 år ska erbjudas vård 5 (12) 2014-12-09 och tandvård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning samt en hälsoundersökning. Vården är subventionerad enligt bestämmelser i förordning (2013:412) om vårdavgifter m.m. för utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. 2013 års lag omfattar således endast utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd. Eftersom de utsatta EU-medborgare som här är aktuella har rätt att vistas i ett annat medlemsland i tre månader utan särskilt tillstånd är därför utgångspunkten att de inte omfattas av denna lag. Det förekommer även att dessa personer saknar sjukförsäkring i sina hemländer och därmed omfattas de inte heller av förordning (EG) nr 883/04. Konsekvensen av detta är att dessa EU-medborgare måste betala hela kostnaden för den vård som de får här i Sverige. Av förarbetena till lagen (prop. 2012/13:109 s. 41) framgår att regeringen anser att för unionsmedborgare ska så långt som möjligt de EU-rättsliga författningarna tillämpas. Emellertid säger regeringen också att det ”inte är uteslutet att föreslagen lagstiftning om hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd i enstaka fall kan komma att bli tillämplig även på unionsmedborgare”. Sammanfattningsvis innebär detta att frågan huruvida 2013 års lag kan bli tillämplig måste avgöras efter omständigheterna i varje enskilt fall. Skollagen Ansvarig för all undervisning är hemkommunen. Med hemkommun avses i 29 kap. 6 § skollagen (2010:800) den kommun som personen är folkbokförd i. Om man är bosatt i landet utan att vara folkbokförd avses med hemkommun den kommun som han eller hon stadigvarande visats i eller, om han eller hon saknar stadigvarande vistelseort, den kommun som han eller hon för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller den som är kvarskriven i en kommun. Enligt 7 kap. 2 § skollagen har barn som är bosatta i Sverige skolplikt, dvs. bosatta barn ska gå i grundskola eller grundsärskola. Enligt 8 kap. 3 § skollagen ska barn som är bosatta i Sverige och som inte har börjat förskoleklassen eller i någon utbildning för fullgörande av skolplikten erbjudas förskola från och med ett års ålder. Enligt 9 kap. 5 § skollagen ska barn som är bosatta i Sverige erbjudas förskoleklass från och med höstterminen det år de fyller sex år. Även för andra skolformer som gymnasieoch gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare gäller att rätten till utbildning förutsätter att eleven är bosatt i landet. Som bosatt i landet anses enligt 29 kap. 2 § skollagen även den som inte är folkbokförd här men som 1. är asylsökande, 2. har tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § utlänningslagen, 3. har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EUrätten, avtalet om Europeiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan 6 (12) 2014-12-09 Europeiska unionen och dess medlemstater, å ena sidan, och Schweiz, å andra sidan, om fri rörlighet för personer. 4. är familjemedlem till en person som tillhör en främmande makts beskickning, eller 5. vistas här utan stöd av myndighetsbeslut eller författning (s.k. papperslösa). Den sistnämnda gruppen har enligt 7 kap. 2 § inte skolplikt men har samma rätt till utbildning som skolpliktiga barn. Har ett beslut om avvisning eller utvisning meddelats mot en asylsökande ska denne fortfarande anses vara bosatt i Sverige på den grunden till dess att han eller hon lämnar landet. Om den som avvisats eller utvisats håller sig undan så att beslutet inte kan verkställas ska personen dock anses som fortsatt bosatt i Sverige enligt femte punkten. Personer som åsyftas i denna sista punkt är de som haft rätt enligt författning att vistas här, men för vilka denna rätt upphört. Som exempel kan nämnas personer som enligt 5 kap. 18 § utlänningslagen har haft rätt att vistas här under den tid som deras ansökan om uppehållstillstånd har prövats, men vilkas ansökan har avslagits och som därefter håller sig undan verkställighet. Bestämmelsen avser även andra personer som tidigare har haft ett av myndighet beslutat tillstånd att vistas här men vars tillstånd har upphört, till exempel personer vars tidsbegränsade uppehållstillstånd har upphört men som ändå väljer att stanna kvar i landet. Det kan också vara fråga om personer som vistas här, men som aldrig har givit sig till känna för någon myndighet (prop. 2012/13:58 s.39). Enligt förarbeten omfattar bestämmelsen inte barn med tidsbegränsade uppehållstillstånd som vistas i landet kortare tid än ett år. För dessa saknas alltså rätt till utbildning. Dessa barn vistas lagligen i landet, men är här under så kort tid att de inte ska folkbokföras. Eftersom dessa barn inte heller omfattas av 29 kap. 2 § andra stycket skollagen har de ingen rätt till utbildning (prop. 2012/13:58 s. 16). Den grupp utsatta EU-medborgare som är aktuell i denna promemoria finns inte omnämnd i förarbetena till bestämmelsen i femte punkten. Det synes inte heller vara den grupp som lagstiftaren tagit sikte på vid beskrivning av målgruppen. Gruppen utsatta EU-medborgare grundar sin vistelse i landet på EU:s rörlighetsdirektiv/utlänningslagen. Såsom redogjorts för ovan har EU-medborgare rätt att vistas i ett annat medlemsland i tre månader utan särskilt tillstånd. Man anses inte vara bosatt här, utan får anses vara här tillfälligt dvs. som ”turist”. För uppehållsrätt och vistelse längre än tre månader måste den enskilde vara; - anställd eller egenföretagare i värdlandet, arbetssökande med verklig möjlighet att få en anställning, eller studerande eller annan med tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring. Familjemedlemmar till de som uppfyller ovanstående krav har också uppehållsrätt. De personer som omfattas av denna grupp har enligt rörlighetsdirektivet/utlänningslagen 7 (12) 2014-12-09 rätt till likabehandling och därmed värdlandets sociala trygghetssystem. Enligt 29 kap. 2 § tredje punkten skollagen ska dessa anses bosatta i landet och har rätt till skolgång. Den EU-medborgare som inte uppfyller kraven i rörlighetsdirektivet/utlänningslagen på uppehållsrätt har bara rätt att vistas här tillfälligt och omfattas inte av värdlandets sociala trygghetssystem. De personer som då ligger det sociala biståndssystemet enligt socialtjänstlagen till last, kan enligt 8 kap. 9 § utlänningslagen avvisas. Beslut om avvisning fattas av Migrationsverket eller Polismyndigheten. Utsatta EU-medborgare kan alltså inte enligt vår bedömning anses omfattas av uppräkningen i 29 kap. 2 § skollagen och har därmed ingen i skollagen grundad rätt till skolgång. I 4 kap. 2 § skolförordningen (2011:185) regleras emellertid skyldigheterna att ordna skolgång för elever från utlandet i grundskolan och grundsärskolan, dvs. i de skolformer då skolplikt gäller. Barn som anses bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare har samma rätt till utbildning i grundskolan eller grundsärskolan, om vårdnadshavarna eller en av dem är svensk medborgare. Den kommun där barnet stadigvarande vistas ska anses som barnets hemkommun vid tillämpningen av skollagen. Frågan om mottagande av ett sådant barn prövas på begäran av barnet vårdnadshavare. Vidare anges i bestämmelsens sista mening att en huvudman även i andra fall får ta emot ett barn som inte anses bosatt i Sverige som elev i sin grundskola. Detta innebär att det får anses vara tillåtet enligt kompetensreglerna i 2 kap. 1 § kommunallagen, att i sin grundskola ta emot ett barn även om man inte har någon skyldighet att göra det. Internationella konventioner De internationella konventioner, t.ex. barnkonventionen, som Sverige ratificerat är Sverige skyldigt att se till att de följs. Det är regeringen som är ytterst ansvarig för att dessa rättigheter tillgodoses och att nationell lagstiftning överensstämmer med Sveriges åtaganden. Kommuner och landsting har att tillämpa den nationella lagstiftningen. Lokala ordningsföreskrifter Tiggeri, dvs. att utan erbjudande av någon motprestation utbe sig om ekonomiskt understöd, är inte straffbart eller ens otillåtet enligt svensk lag. Det gäller även då sådan verksamhet bedrivs i former som kan beskrivas som organiserade, om man med detta menar att enskilda som tigger samordnar sin aktivitet samt bor, reser och lever tillsammans. Det är en annan sak att vissa organisatörer i sådana sammanhang kan tänkas ägna sig åt verksamhet som är straffbar såsom människohandel enligt 4 kap. 1 a § brottsbalken. I förening med andra omständigheter kan tiggeri dock vara straffbart. Det kan till exempel vara fallet när den som tigger tar till hot eller handgripligheter som utgör ofredanden enligt 4 kap. 7 § brottsbalken. Ett annat exempel är om tiggeriet innefattar vilseledande av dem tiggaren vänder sig till med exempelvis med förespegling av påhittade handikapp m.m., vilket under vissa ytterligare 8 (12) 2014-12-09 förutsättningar skulle innefatta bedrägeribrott enligt 9 kap. brottsbalken (JO 2011/12 s. 171). Kommunens rätt att meddela lokala ordningsföreskrifter måste enligt regeringsformen anges i lag. Enligt 3 kap. 8 § ordningslagen (1993:1617) bemyndigas därför regeringen eller, efter regeringens bemyndiganden, en kommun att meddela lokala ordningsföreskrifter. Bemyndigande för en kommun att meddela lokala ordningsföreskrifter återfinns i 1 § förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen. Ordningsföreskrifter får enligt bemyndigandet meddelas om de behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på en offentlig plats. Av 3 kap. 1 § ordningslagen framgår att en offentlig plats inom ett detaljplanelagt område enligt huvudregeln inte utan Polismyndighetens tillstånd får användas på ett sätt som inte stämmer överens med det ändamål som platsen har upplåtits för eller som inte är allmänt vedertaget. Ordningslagens krav på tillstånd motiveras av att ett obegränsat användande av marken för något annat ändamål än det för vilket den i första hand är avsedd kan orsaka påtagliga störningar i trafiken eller av den allmänna ordningen eller säkerheten. Föreskrifterna får inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. Tillsynen av att ordningen på allmän plats upprätthålls ansvarar Polismyndigheten för. Ingripanden som kan komma att genomföras för att upprätthålla ordningen sker därför genom Polismyndighetens försorg. I förarbetena till ordningslagen anförs att det kan finnas behov av lokala bestämmelser som reglerar penningsinsamling på offentligt plats. Undantag från tillståndskrav för sådan verksamhet bör emellertid regelmässigt göras i de fall då penninginsamlingen är ett led i en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning som i sig är tillståndskrävande. Skälet till detta tycks vara att någon prövning från ordningssynpunkt utöver den som görs i tillståndsärendet rörande sammankomsten eller tillställningen inte anses behövlig. Enligt dåvarande Kommunförbundets cirkulär 1995:41 är penninginsamling i samband med framförande av gatumusik inte tillståndspliktig, dels med hänvisning till att den enskildes frihet att framföra ett musikaliskt eller annat konstnärligt verk i sådant fall begränsas, dels med hänvisning till att en musikants insamling i en instrumentlåda eller på ett klädesplagg är en passiv handling. Det förhåller sig annorlunda om musikanten går runt bland publiken och samlar in pengar. Ett sådant tillvägagångssätt betraktas som en penninginsamling som kan omfattas av tillståndskrav genom en lokal ordningsföreskrift (prop. 1992/93:210 s. 141 f). Undantag från tillståndskravet kan göras för till exempel skolklasser som samlar in pengar till hjälporganisationer. Länsstyrelsen i Västmanlands län beslutade den 26 april 2011 (Dnr 213-1208-11) att Sala kommuns ordningsföreskrifter, där ett generellt förbud mot tiggeri på offentlig 9 (12) 2014-12-09 och därmed jämställd plats införts, skulle upphävas. Länsstyrelsen ansåg bland annat att föreskriften om förbud mot tiggeri inte var motiverad med hänsyn till ordningen och säkerheten på offentlig plats. Att lägga fram ett klädesplagg för att samla in pengar ansågs påverka ordningen på den offentliga platsen i mindre omfattning och insamlingen ansågs vara passiv. Förbudet var för vidsträckt och enligt länsstyrelsens uppfattning innebar föreskriften vidare ett onödigt tvång mot allmänheten och en alltför långtgående inskränkning i den enskildes frihet. Rörande gatuförsäljare har man i förarbetena (prop. 1992/93:210 s. 274 f) till ordningslagen resonerat så att ju mer omfattande och till sin karaktär trafik- eller ordningsstörande ett ianspråktagande är, desto snävare blir utrymmet för ett tillståndsfritt ianspråktagande av platsen. Ett nyttjande av platsen som sträcker sig längre än någon timme kan som regel inte anses vara ett tillfälligt ianspråktagande. Inte heller blir ianspråktagandet att anse som tillfälligt, om platsen används endast under någon timme men nyttjaren efter ett kortare uppehåll återkommer till platsen och återupptar sin verksamhet där. Sålunda krävs tillstånd om en gatuförsäljare nyttjar en plats på till exempel en gågata under någon timme, varefter han avbryter sin verksamhet för att kort därefter återkomma till platsen och återuppta sin försäljningsverksamhet. I än högre grad gäller detta om ett avbrott beror på att polisen uppträder på platsen. För att ett ianspråktagande av en offentlig plats inte ska kräva tillstånd uppställs som ett ytterligare krav att ianspråktagandet är endast obetydligt. Av avgörande betydelse i sammanhanget blir då storleken på ytan av den offentliga platsen. Är det fråga om en begränsad yta kan således ett mycket blygsamt ianspråktagande komma att omfattas av krav på tillstånd, om en större del av den offentliga platsen därigenom tas i anspråk. Av betydelse för bedömningen av omfattningen av ianspråktagandet blir också om flera personer nyttjar den offentliga platsen samtidigt, t.ex. om ett stort antal gatuförsäljare samtidigt belamrar en gågata med stånd och filtar. Det får i så fall göras en samlad bedömning av ianspråktagandena. Inte heller blir sådana gatuförsäljares verksamhet fri från kravet på tillstånd enbart av den anledningen att de under verksamhetens gång byter platser med varandra. Även om en enskild nyttjare skulle anses ta en offentlig plats i anspråk endast i obetydlig omfattning kan hans verksamhet således anses falla under kravet på tillstånd, om flera andra personer tar platsen i anspråk på samma eller något liknande sätt. Samma resonemang som här ovan förs rörande gatuförsäljare skulle kunna tillämpas på tiggare. Sammanfattningsvis kan konstateras att utrymmet för att i lokala ordningsföreskrifter förbjuda tiggeri är begränsat, men att en sådan möjlighet troligen finns. Framförallt torde det finnas en möjlighet att förbjuda tiggeri på livligt trafikerade platser, såsom exempelvis vid gallerior där ett stort antal personer passerar eller vid omstigningsplatser för kollektivtrafik. Ett krav är dock att förbudet är erforderligt för att upprätthålla den allmänna ordningen. Detsamma gäller för en föreskrift i lokala ordningsföreskrifter om krav på tillstånd för tiggeri. 10 (12) 2014-12-09 I sammanhanget kan nämnas att JO i beslut den 24 september 2014 (Dnr 457-2014) kritiserade Polismyndigheten efter en händelse då polisen hade gripit tre personer för tiggeri, med hänvisning till kommunens lokala ordningsföreskrifter som säger att det krävs Polismyndighetens tillstånd för insamling av pengar. Gripandet varade i tre timmar. Grunden för att gripa personerna uppgavs vara att de saknade hemvist i Sverige och att det fanns risk för att de genom att bege sig från riket skulle undandra sig lagföring eller straff. JO fann att det stred mot proportionalitetsprincipen att gripa personerna för misstanke om en förseelse som endast kan medföra penningböter. Åtal väcktes sedermera mot de tre personerna, men tingsrätten ogillade åtalet. Tingsrätten motiverade detta med att de gärningar som personerna hade åtalats för inte var att betrakta som aktiv penningsinsamling. Ordningsföreskriften om krav på tillstånd var därmed inte tillämplig på deras agerande (Södertälje tingsrätt den 21 februari 2014, B 266-14). Nedskräpning vid läger Enligt de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. 3 § miljöbalken gäller att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått ska vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Av 15 kap. 30 § miljöbalken följer vidare att ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Den som med uppsåt eller av oaktsamhet skräpar ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till döms för nedskräpning till böter eller fängelse i högst ett år. Med nedskräpning enligt miljöbalken avses bl.a. plåt, däribland bilvrak, glas, plast, papper, avfall eller annat liknande. Enligt lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning finns en regel i 4 § som ger kommunen en skyldighet att återställa en plats som skräpats ned. Dessa bestämmelser ska inte tillämpas, om skyldigheten ska fullgöras av någon annan enligt lag eller annan författning eller särskilda föreskrifter. Enligt plan- och bygglagen (2010:900) är det fastighetsägaren som ska hålla en tomt i vårdat skick. Fastighetsägaren ska även ta hänsyn till säkerhet och trafiksäkerhet, dvs. se till att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte förekommer. Om krav framställs på kommunen att kommunen ska städa upp får kommunen hänvisa till fastighetsägaren. Det är dock skillnad om det är fråga om nedskräpning inom ett populärt friluftsområde jämfört med ett trist kalhygge där ingen går. Detta innebär att i 11 (12) 2014-12-09 ett allmansrättsligt tillgängligt skogsområde på privat mark där nedskräpning skett och man inte vet vem som är skyldig, så kan kommunen ha ett visst ansvar. Det är dock svårt att säga hur långt detta ansvar går. Ytterst får frågan prövas av länsstyrelse och förvaltningsdomstol. Även i fall då nedskräpning skett kan polisanmälan bli aktuell. Avhysning För att avhysning ska kunna ske av personer så som exempelvis personer som slagit läger på ödetomter, måste kronofogden ha personuppgifter på var och en som ska avhysas. Varje person måste nämligen ha ett individuellt beslut om avhysning. Detta kan innebära ett tidskrävande förarbete innan avhysning av flera personer i ett läger kan ske. 12 (12) TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-06-25 Diarienummer KS/2015:192 "En kommunallag för framtiden" - partiremiss Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott skickar betänkandet En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24, på remiss till de partier som är representerade i kommunfullmäktige. Sammanfattning Regeringens särskilde utredare Johan Höök fick 2013 uppdraget att föreslå en modernisering av kommunallagen. Utredningen har nu överlämnat sitt slutbetänkande En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24. Finansdepartementet har sänt betänkandet på remiss till 384 remissinstanser, inklusive samtliga kommuner och landsting/regioner. Remissvaren ska ha kommit in senast den 30 oktober. Tiden för att ta fram ett remissvar och behandla det i kommunstyrelsen är begränsad. Partiernas svar bör lämnas senast den 18 september för att kunna sammanställas och bearbetas av kommunsstyrelsens förvaltning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-06-25 http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2015/03/sou-201524/ Sveriges Kommuner och Landsting, sammanfattning av förslagen, 2015-02-24 Utredningens uppdrag och arbete, sid 135-140 Särskilt yttrande av experterna Helena Linde, Anna Lindström, Barbro Naroskyin och Anna Sandborgh, sid 883-884 Beslutet skickas till Partier som är representerade i kommunfullmäktige Anna Rehnberg Kommunjurist Kommunstyrelsens förvaltning Anna Rehnberg 0300-834223 [email protected] 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se 2015-02-24 1 (9) Juridiska avdelningen Helena Linde Anna Lindström En kommunallag för framtiden Utredningen ”En kommunallag för framtiden” har överlämnat sitt slutbetänkande (SOU 2015:24) den 23 mars 20151. Betänkandet har remitterats till samtliga kommuner, landsting och regioner. Remisstiden utgår den 30 oktober. Utredaren har haft två fasta referensgrupper; den ena parlamentariskt sammansatt den andra bestående av företrädare för civilsamhälle och näringslivsorganisationer. Till utredningen har också knutits en expertgrupp om 22 personer (däribland SKL). Utredaren har också under arbetets gång besökt arbetsutskottet vid tre tillfällen. SKL har bjudit in till tre remisskonferenser; dels en den 24 juni i Stockholm (som också kommer att webbsändas) samt ytterligare två efter sommaren, den 21 augusti i Malmö respektive en den 1 september i Stockholm. Betänkandet – som består av två delar – omfattar drygt 1100 sidor utgör en genomlysning av hela kommunallagen. Utredningsförslaget innebär sammanfattningsvis följande: Organisationsfrågor 1. Styrelsens ställning stärks Fullmäktige föreslås få besluta att styrelsen ska kunna fatta beslut om vissa frågor som rör andra nämnders verksamhet. Det ska dock inte kunna gälla nämndernas myndighetsutövning eller ärenden som i övrigt rör enskilda. 2. Möjlighet till underställd nämnd tas bort Fullmäktige föreslås inte längre kunna besluta att en nämnd ska vara underställd en annan nämnd. Fullmäktige ska inte längre kunna föreskriva att en lokal nämnd eller en nämnd som är underställd en annan nämnd inte får väcka ärenden i fullmäktige. 3. Utrymmet för beställar-utförarnämnder förtydligas Förtydligande som innebär att fullmäktige föreslås få besluta att en nämnd ska tillhandahålla tjänster åt en annan nämnd. Fullmäktige föreslås också få möjlighet att besluta att en nämnd inte ska anvisas några medel, d.v.s. hänvisas till nettoanslag. Arbetet omfattar också ett delbetänkande; ”Privata utförare – kontroll och insyn” (SOU 2013:53). Förslagen i delbetänkandet har lagts till grund för lagstiftning genom propositionen ”Privata utförare av kommunal verksamhet” (prop. 2013/14:118). Dessa ändringar har trätt i kraft per den 1 januari 2015, lag (2014:573). 1 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, [email protected], www.skl.se 2015-02-24 4. Försöksverksamhet med majoritetsstyre En lag om försöksverksamhet med majoritetsstyre i kommuner och landsting föreslås. Möjligheten föreslås gälla för mandatperioden 2018–2022. Enligt förslaget ska fullmäktige garantera insyn för de partier som finns representerade i fullmäktige, men som inte har ledamöter i styrelsen genom ett reglemente. I detta ska klargöras ska att alla partier ska ges en god tillgång till information om styrelsens arbete, pågående ärenden och administrativt stöd i övrigt. 5. Program om mål och riktlinjer En skyldighet för fullmäktige att för varje mandatperiod anta ett program för mål och riktlinjer för uppföljning av verksamhet som bedrivs av privata utförare har införts och trätt i kraft. I slutbetänkandet föreslås programskyldigheten utvidgas till all sådan verksamhet som kommunen eller landstingen själv bedriver – men som också kan bedrivas av privata utförare. Enligt förslaget ska det i programmet också anges hur sådana mål och riktlinjer samt föreskrifter i lag eller annan författning ska följas upp. 6. Instruktion för direktören Styrelsen ska utse en direktör. Direktören ska ha den ledande ställningen bland personalen och vara chef för den förvaltning som finns under styrelsen. Styrelsen får besluta att direktören ska ha en annan benämning. Direktören ska ansvara för att det finns ett underlag till beslut i samtliga ärenden som styrelsen ska behandla och svarar för att styrelsens beslut verkställs. Styrelsen ska i en instruktion fastställa hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen. Instruktionen ska också fastställa direktörens övriga uppgifter. 7. Delegation Nämnden ska besluta om i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av delegation ska anmälas till den. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas genom laglighetsprövning. I kommunallagen ska införas en möjlighet för nämnderna att delegera beslutanderätt till sina presidier. 8. Bisysslor I kommunallagen ska det finnas en hänvisning till bestämmelsen i regeringsformen om skyldigheten för den som utför offentliga förvaltningsuppgifter att iaktta saklighet och opartiskhet. Det ska också i lagen finnas en hänvisning till bestämmelserna om bisysslor i lagen om offentlig anställning. 9. Bemanning i bolagsstyrelser Fullmäktige ska kunna besluta att minoriteten av ledamöterna i en styrelse i ett kommunalt aktiebolag ska kunna utses på annan än partipolitisk grund. Hur ledamöter ska utses ska regleras i särskilda riktlinjer. 2 (9) 2015-02-24 EU-rätt, konkurrens och marknader 1. Förhållandet till EU-rätten förtydligas Det ska förtydligas att kommunernas och landstingens möjligheter att utöva sina befogenheter kan begränsas av EU-rätten. De gäller om inte annat följer av reglerna om statsstöd. 2. Tjänster av allmänt intresse – i förhållande till kompetensen Det ska i kommunallagen anges att kommuner och landsting inom sina befogenheter får tillhandahålla tjänster av allmänt intresse enligt unionens fördrag. 3. Betydelsen av att verka konkurrensneutralt I kommunallagen ska föras in ett målsättningsstadgande. Enligt det ska kommuner och landsting, när de agerar på en marknad, verka för att uppträda konkurrensneutralt. Detta ska gälla om inte annat följer av lag eller annan författning. 4. Vägledningsfunktion hos upphandlingsstödet förslås Upphandlingsstödet ska ges uppgiften att vägleda kommuner och landsting som avser att ge ett stöd. Utredningen föreslår att fem miljoner kronor avsätts till den verksamheten fr.o.m. budgetåret 2016. Utvidgat medlemskap 1. Ett företag med fast driftställe föreslås bli kommunmedlem Juridiska personer som bedriver näringsverksamhet från ett fast driftställe i en kommun eller i ett landsting ska vara medlem i den kommunen eller landstinget. 2. En ideell förening med verksamhet föreslås bli kommunmedlem Ideell förening ska vara medlem i kommun och i landsting, om föreningens styrelse har säte i kommunen eller i landstinget eller om föreningen bedriver verksamhet där. 3. Vissa unionsmedborgare (som inte får folkbokföras) föreslås få medlemskap… En unionsmedborgare som är bosatt i kommunen eller landstinget men enligt folkbokföringslagen inte ska folkbokförs där, ska också vara medlem i kommunen eller landstinget. Fullmäktige får besluta att en sådan unionsmedborgare också ska kunna lämna medborgarförslag. … och rösta i kommunala folkomröstningar Lagen om kommunala folkomröstningar ska ändras så att en unionsmedborgare som är bosatt i kommunen eller landstinget men inte ska folkbokföras där, också ska kunna delta i kommunala folkomröstningar. 3 (9) 2015-02-24 Laglighetsprövning 1. Större möjlighet till laglighetsprövning av budgetbeslut Enligt dagens regler går det inte – med hänvisning till att ett beslut innebär ett befogenhetsöverskridande eller strider mot lag – att laglighetspröva beslut med hänvisning till krav på god ekonomisk hushållning, balanskravet eller reglerna för resultatutjämningsreserver. Den begränsning i vilka prövningsgrunder som kan tillämpas vid laglighetsprövning för vissa budgetbeslut ska tas bort. Nuvarande prövningsgrunder ska behållas men förtydligas och redigeras språkligt. 2. Snävare utrymme att verkställa överklagade beslut Reglerna om verkställighet och rättelse av beslut i kommunallagen ska skärpas. Att ett beslut inte kan rättas ska vara ett skäl för att beslutet inte ska få verkställas förrän det fått laga kraft. Anslagstavlan digitaliseras 1. Det ska på en anslagstavla på respektive kommuns, landstings eller kommunalförbunds webbplats tillkännages att protokollet över ett beslut justerats. Där ska också fullmäktiges sammanträden tillkännages. Den fysiska anslagstavlan ska utgå. 2. Tillkännagivanden av delegationsbeslut som inte ska anmälas till nämnd, ska anslås på kommunens, landstingets eller kommunalförbundets anslagstavla. 3. Föredragningslistor inkl. kallelsen till fullmäktige och nämnder får anslås på anslagstavlan. Den digitala anslagstavlan får användas också för annan information som skull meddelats på en fysisk anslagstavla. 4. Kommuner, landsting och kommunalförbund ska på anslagstavlan i den utsträckning de bestämmer publicera justerade protokoll som förts vid ett sammanträde med fullmäktige eller en nämnd, om det inte finns hinder i lag eller annan författning, dvs. främst regler om sekretess och skydd för personuppgifter. Det ska på anslagstavlan upplysas om hur man överklagar beslut enligt kommunallagen. 5. Anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på kommunens, landstingets eller kommunalförbundets webbplats. 6. Kommuner, landsting och kommunalförbund ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på anslagstavlan. 7. Nuvarande skyldighet att lämna en kungörelse till varje ledamot och ersättare ska benämnas som en skyldighet att kalla var och en av dessa till sammanträde. 8. Skyldigheterna att i ortstidning kungöra fullmäktiges sammanträden och tillkännage justering av landstingens beslutsprotokoll ska upphöra. 4 (9) 2015-02-24 9. Regeln om att bevis om anslagsdagen ska tecknas på protokollet eller utfärdas särskilt ska tas bort. 10. I kommunalförbund med förbundsdirektion ska det sammanträde vid vilket budgeten fastställs tillkännages på kommunalförbundets anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen. 11. Lagen om vissa anslag på kommuns anslagstavla ska upphävas. 12. Lagen om kommunala indelningsdelegerade ska ändras till följd av utredningens förslag om bl.a. anslagstavlan. Tillkännagivanden om sammanträden ska ske på de kommunala anslagstavlorna och inte i ortstidning. Ledamöterna ska på valfritt sätt kallas till sammanträdena. 13. Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ska ändras med anledning av utredningens förslag om webbaserad anslagstavla. Tillkännagivanden om samordningsförbundens sammanträden och justerade protokoll ska ske på en för samordningsförbundet egen webbaserad anslagstavla. I förbundsordningen ska regleras på vilken webbplats som samordningsförbundets anslagstavlaska finnas, dvs. på en egen eller på någon av de samverkande kommunernas eller landstingens. 14. Bestämmelserna i PBL om tillkännagivande av beslut om att anta, ändra eller upphäva en regionplan ska ändras så att det ska ske på förbundets anslagstavla enligt bestämmelserna i kommunallagen. Revision 1. Beredningsansvaret för revisorernas budget Fullmäktiges presidium föreslås uttryckligen ges ansvaret för att bereda förslaget till budget för revisorer. 2. Obligatorisk yttranderätt för revisorernas sakkunniga De sakkunniga ska alltid beredas tillfälle att yttra sig när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen. De ska också ha rätt till upplysningar från nämnder och fullmäktigeberedningar. 3. Ordföranden i revisionen alltid väljas ur minoriteten Om en revisor utses till ordförande bland revisorerna ska denna utses från den politiska minoriteten. 4. ”Spegling” av valbarhetshindret för revisorer Idag är fullmäktiges ledamöter och ersättare inte valbara som revisorer. Nu föreslås motsvarade valbarhetshinder också gälla omvänt. Revisorer föreslås därmed inte heller vara valbara som ersättare eller ledamot i fullmäktige. 5. Handläggning i fullmäktige av årsredovisning och ansvarsfrihet i omvänd ordning Godkännande av årsredovisningen föreslås ske innan fullmäktige tar ställning till frågan om ansvarsfrihet. 5 (9) 2015-02-24 6. Möjlighet att fyllnadsvälja revisor utvidgas Avgår en revisor som valts proportionellt idag kan fyllnadsval inte ske. Den inskränkningen föreslås nu tas bort. 7. Begreppsjustering Begreppet årsbokslut ska ersättas med årsredovisning. Lagteknisk översyn 1. En genomgripande teknisk bearbetning av kommunallag föreslås. Det innebär fyra nya kapitel; ett för de anställda, ett för medborgarna. Ett om kommunal samverkan och ett om överlämnande av kommunala angelägenheter. 2. Effekten av att valbarhet upphört förslås fördröjas Enligt dagens regler upphör ett förtroendeuppdrag direkt när en förtroendevald inte längre är valbar. Det händer exempelvis om personen folkbokförs i en annan kommun. Nu föreslås en uppmjukning som innebär att uppdraget ska upphöra automatiskt först efter det fullmäktigesammanträde som inträffar efter det att valbarheten upphört. Det ger fullmäktige lite längre tid att utnyttja möjligheten att besluta att den förtroendevalde får ha kvar sitt uppdrag för återstoden av mandattiden. 3. Tidigare tillträde efter omval och extraval Fullmäktige föreslås få besluta att de förtroendevalda som väljs efter det att ett omval, ett extra val eller en förnyad sammanräkning har hållits, kan tillträda vid en tidigare tidpunkt än två månader efter att omvalet, extra valet eller sammanräkningen avslutats. De förtroendevalda vars uppdrag upphör i och med att omvalet, extra valet eller sammanräkningen har avslutats, upphör vid den tidpunkt de nyvalda förtroendevalda tillträder sina uppdrag. 4. Ersättarna i en styrelse föreslås vara minst fem. Förslaget innebär en skärpning av dagens regel som säger att styrelsen bör bestå av minst fem ledamöter och lika många ersättare. 5. Klargörande av att nämndberedningar kan bestå av andra än förtroendevalda Det ska uttryckligen framgå att nämnden till en nämndberedning får välja även andra än förtroendevalda. 6. Mindre justeringar i reglerna om kommunalförbunds förbundsordningar föreslås Kraven på vad kommunalförbundens förbundsordningar ska innehålla bör ändras i vissa begränsade avseenden. 7. Krav på att budgethandlingar och årsredovisning ska finnas på webbplatsen Krav på att årsredovisningen och förslaget till budget ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunernas och landstingens webbplatser föreslås införas. 8. Alla föreslås kunna använda titeln borgarråd, men måste vara valbara i kommunen En förtroendevald som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid får benämnas borgarråd. En sådan förtroendevald ska uppfylla de villkor för valbarhet som gäller för andra förtroendevalda i kommunallagen. Utöver borgarråd får 6 (9) 2015-02-24 kommunalråd, landstingsråd m.fl. tidigast väljas av fullmäktige vid första sammanträdet efter det att val av fullmäktige har hållits i hela landet. 9. Enhetlig reglering för borgarråd och kommunal resp. landstingsråd Utöver borgarråd ska kommunalråd, landstingsråd m.fl. som inte är ledamot i fullmäktige närvara vid fullmäktiges sammanträde. De får delta i överläggningarna och framställa förslag men inte delta i besluten. 10. Istället för att ange att Stockholms kommun ska ha 101 ledamöter i fullmäktige knyts kravet till antalet röstberättigade samtidigt som gränsen höjs så att endast Stockholms kommun träffas I kommuner med över 600 000 röstberättigade ska antalet fullmäktigeledamöter bestämmas till minst 101. 11. Terminologin i kommunallagen justeras. a. Begreppen anslå och behörighet förslås utgå. b. Vissa begrepp föreslås moderniseras; c. funktionshinder föreslås ersättas med funktionsnedsättning, d. förrätta och äga rum föreslås ersättas med hålla, e. han föreslås ersättas med mer könsneutrala begrepp; dock inte hen (!) f. vunnit laga kraft föreslås ersättas med fått laga kraft, och g. vård föreslås ersättas med skötsel. h. Begreppen föreskrifter, lag eller annan författning och kungöra bör användas mer stringent. i. Även begrepp som uttrycker lagens personkretsar bör användas mer stringent, bl.a. föreslås nyttjarna ersättas med brukarna. Om kapitelindelningen och förändringar inom respektive kapitel Första kapitlet anger grunderna för den kommunala verksamheten och tar upp de mest grundläggande principerna om kommunal självstyrelse och demokrati. En ny bestämmelse om att beslutanderätten utövas av valda församlingar tillförs kapitlet. En hänvisning till regeringsformens regler om saklighet och opartiskhet förs in. Andra kapitlet om kommunala angelägenheter samlar bestämmelserna, eller hänvisningar till bestämmelserna om den kommunala kompetensen och kommunala principer. Bestämmelser som kopplar kommunallagen till EU-rätten förs in i kapitlet. Tredje kapitlet handlar om organisation och verksamhetsformer för kommuner och landsting tillsammans en översikt av kommunala organ och verksamhetsformer. Fjärde kapitlet samlar liksom tidigare bestämmelserna om de förtroendevalda. Partistödsreglerna flyttas till detta kapitel. Femte kapitlet samlar liksom tidigare bestämmelserna om fullmäktige. Även bestämmelserna om fullmäktiges uppgifter ska finnas i detta kapitel. Sjätte kapitlet samlar bestämmelser om styrelsen och övriga nämnder så samma sätt som tidigare. 7 (9) 2015-02-24 Sjunde kapitlet är nytt och behandlar de anställda. Där finns de nya bestämmelserna om direktören. Tidigare bestämmelser om anställdas valbarhetshinder flyttas, jäv för de anställda och bestämmelserna om delegation till anställda flyttas till detta kapitel. Det ska också finnas en hänvisning till de (oförändrade) materiella bestämmelserna om skyldighet för anställda att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden och till revisorer samt om bisysslor för anställda. Bestämmelserna om partssammansatta organ och närvarorätt för personalföreträdare blir kvar i kapitel sju. I det nya kapitlet om medborgarna ska samlas bestämmelserna om medborgarnas möjligheter att påverka, dvs. regler om medlemskap, medlemmarnas rättigheter, rösträtt, medborgarförslag, folkinitiativ, brukarinflytande, självförvaltningsorgan, mötesoffentlighet, handlingsoffentlighet, anslagstavlan, tillkännagivande av protokoll, kommunala föreskrifter, insyn och information. Kapitlet föreslås innehålla de materiella bestämmelserna eller hänvisningar till de materiella bestämmelserna som reglerar dessa frågor. I det nya kapitlet om kommunal samverkan ska samlas bestämmelserna om kommunalförbund och gemensam nämnd. I det nya kapitlet om överlämnande av kommunala angelägenheter ska samlas bestämmelserna om överlämnande till kommunala bolag, stiftelser och föreningar samt till privata utförare, som i huvudsak trädde i kraft den 1 januari 2015. I ekonomikapitlet ska anges i en tydligare tidsordning än i nuvarande kommunallag, genom att bestämmelserna om budget kommer först, därefter regler om bl.a. hantering av över- och underskott och slutligen hanteringen av räkenskaperna. I revisionskapitlet samlas bestämmelserna om den kommunala revisionen. Bestämmelserna om revisionens uppgifter placeras före bestämmelserna som reglerar hur revisorerna väljs. Jävsbestämmelserna ska anpassas till vad som gäller för övriga förtroendevalda. I kapitlet om laglighetsprövning inarbetas bl.a. de förändringar som hänger samman med det utvidgade medlemskapet. Hänvisningar till nuvarande kommunallag eller bestämmelser i den ska ersättas med hänvisningar till den föreslagna kommunallagen eller bestämmelser i den. Hänvisningen i bibliotekslagen till nuvarande 2 kap. 1 § KL om den allmänna kommunala kompetensen ska ändras till att hänvisa till 2 kap. 1 och 2 §§ i den föreslagna kommunallagen. Hänvisningarna till kommunallagens delegationsbestämmelser i 26 kap. 7 § miljöbalken, 12 § lagen om skydd mot olyckor, 14 § livsmedelslagen, 15 § lagen om foder och animaliska biprodukter, 8 § lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, 26 § lagen om brandfarliga och explosiva varor, 6 § lagen om kontroll av ekologisk produktion och 9 § lagen om sprängämnesprekursorer ska göras enhetligare när de ändras och hänvisningar görs till den nya kommunallagen. Hänvisningen i 6 kap. 5 § lagen om vissa kommunala befogenheter till nuvarande 6 kap. 33 § KL ska avse 6 kap. 37 § och 7 kap. 5 § i den föreslagna kommunallagen. Hänvisningar till juridiska personer enligt nuvarande 3 kap. 16–18 b §§ KL ska ändras till 10 kap. 2–5 och 7 §§ i den föreslagna kommunallagen. 8 (9) 2015-02-24 Övergångsbestämmelser Den nya kommunallagen ska träda i kraft den 1 januari 2018. Genom lagen upphävs kommunallagen (1991:900) och lagen (1970:462) om vissa anslag på kommuns anslagstavla. Bestämmelserna om att fullmäktige får välja förtroendevalda som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid vid första sammanträdet efter det att val av fullmäktige har hållits i hela landet, ska dock tillämpas första gången i andra kommuner än Stockholms kommun och i landstingen efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet. Bestämmelserna om att förtroendevalda som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid ska uppfylla valbarhetsvillkoren för att bli valda, ska dock tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet. Bestämmelserna om att en revisor inte kan bli valbar som ledamot i fullmäktige, ska dock tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet. Bestämmelserna om när fullmäktige får besluta att de nyvalda förtroendevalda ska tillträda sina förtroendeuppdrag efter ett omval, extra val eller förnyad sammanräkning, ska dock tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet. Bestämmelserna om att förtroendevalda som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid ska närvara vid fullmäktiges sammanträden och möjligheten för dem att framställa förslag men inte delta i besluten, ska dock tillämpas första gången i andra kommuner än Stockholms kommun och i landstingen efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet. Bestämmelserna om antalet ersättare i styrelsen, ska dock tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet. Bestämmelserna om ordförande i revisionen, ska dock tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet. Äldre bestämmelser gäller fram till dess nästa ordinarie val har hållits i landet för underställda nämnder som fullmäktige beslutat om före ikraftträdandet. Äldre bestämmelser gäller fram till dess nästa ordinarie val har hållits i landet om att fullmäktige får föreskriva att en lokal nämnd inte får väcka ärenden i fullmäktige. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överklagande av beslut som har tillkännagetts före ikraftträdandet. Lagen om försöksverksamhet med majoritetsstyre ska träda i kraft den 1 juli 2017 och gälla till den 31 december 2022. Ändringarna i lagen om folkomröstningar, lagen om kommunala indelningsdelegerade och lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser och övriga följdändringar i andra författningar ska träda i kraft den 1 januari 2018. 9 (9) Förslag till kommunallag (2017:000) Härigenom föreskrivs följande. 1 kap. Grunderna för den kommunala verksamheten Kommuner och landsting 1 § Sverige är indelat i kommuner och landsting. Varje landsting omfattar ett län, om inte något annat är särskilt beslutat. 2 § Kommuner och landsting sköter på demokratins och den kommunala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i denna lag eller annan författning. Röstberättigade medlemmar utser valda församlingar 3 § Beslutanderätten i kommuner och landsting utövas av valda församlingar som utses av röstberättigade medlemmar i allmänna val. Beslut kan också fattas av andra kommunala organ i enlighet med vad som anges i denna lag eller annan författning. Bestämmelser i regeringsformen 4 § Bestämmelser om kommunernas och landstingens rätt att ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter och att meddela föreskrifter finns i regeringsformen. I regeringsformen finns också bestämmelser om skyldigheten för den som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter att iaktta saklighet och opartiskhet. Lagens innehåll 5 § Denna lag innehåller bestämmelser om den kommunala kompetensen samt de kommunala organisations- och verksamhetsformerna. Lagen är indelad i följande kapitel: – grunderna för den kommunala verksamheten (1 kap.), – kommunala angelägenheter (2 kap.), – kommunernas och landstingens organisation och verksamhetsformer (3 kap.), – förtroendevalda (4 kap.), – fullmäktige (5 kap.), – styrelsen och övriga nämnder (6 kap.), – anställda (7 kap.), – medborgarna (8 kap.), – kommunal samverkan (9 kap.), – överlämnande av kommunala angelägenheter (10 kap.), – ekonomisk förvaltning (11 kap.), – revision (12 kap.), och – laglighetsprövning (13 kap.). Hänvisning till annan lagstiftning 6 § Bestämmelser om indelningsändringar finns i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting. 2 kap. Kommunala angelägenheter Allmänna befogenheter och lokaliseringsprincipen 1 § Kommuner och landsting får själva ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar. Uppgifter som andra har hand om 2 § Kommuner och landsting får inte ha hand om sådana angelägenheter som enbart staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan ska ha hand om. Europeiska unionen 3 § Kommuner och landsting får inom sina befogenheter tillhandahålla sådana tjänster av allmänt intresse som anges i Europeiska unionens fördrag. Likställighetsprincipen 4 § Kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Förbud mot retroaktiva beslut 5 § Kommuner och landsting får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft till nackdel för medlemmarna. Sådana beslut får dock fattas om det finns synnerliga skäl för det. Rätt att ta ut avgifter 6 § Kommuner och landsting får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. För tjänster eller nyttigheter som de är skyldiga att tillhandahålla, får avgifter bara tas ut om det följer av lag eller annan författning. Självkostnadsprincipen 7 § Kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller. Kommunal näringsverksamhet 8 § Kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna. Stöd till andra näringsverksamheter 9 § Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget. Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det. Konkurrensneutralitet 10 § När kommuner och landsting agerar på en marknad, ska de verka för att uppträda konkurrensneutralt. Detta gäller om inte annat följer av lag eller annan författning. Statsstöd 11 § Kommunernas och landstingens möjligheter att utöva sina befogenheter kan begränsas av bestämmelser om statsstöd. Hänvisningar till annan lagstiftning 12 § Bestämmelser om kommunernas och landstingens angelägenheter finns även i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter och i annan lag eller författning. 13 § Bestämmelser om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet finns i konkurrenslagen (2008:579). 3 kap. Kommunernas och landstingens organisation och verksamhetsformer Fullmäktige 1 § I varje kommun och i varje landsting finns det en beslutande församling, ett fullmäktige. Fullmäktigeberedningar 2 § Fullmäktige får inrätta fullmäktigeberedningar för beredning av ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden som ska avgöras av fullmäktige. Nämnder 3 § Fullmäktige ska tillsätta en styrelse. 4 § Fullmäktige ska tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens eller landstingets uppgifter. Utskott och nämndberedningar 5 § Fullmäktige får bestämma att en nämnd ska ha ett eller flera utskott. Om fullmäktige inte har bestämt något om utskott, får nämnden själv bestämma att utskott ska finnas. En nämnd får i övrigt tillsätta de nämndberedningar som behövs. Partssammansatta organ och självförvaltningsorgan 6 § Kommuner och landsting får inrätta partssammansatta organ som inom en nämnds verksamhetsområde ska svara för beredning, förvaltning och verkställighet. 7 § Kommuner och landsting får besluta att en nämnd får uppdra åt ett självförvaltningsorgan under nämnden att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution. Gemensam nämnd 8 § Kommuner och landsting får besluta att en nämnd ska vara gemensam med en annan kommun eller ett annat landsting. Revisorer 9 § Kommuner och landsting ska utse revisorer för granskning av den kommunala verksamheten. Kommunalförbund 10 § Kommuner och landsting får bilda kommunalförbund och lämna över skötseln av kommunala angelägenheter till sådana förbund. Kommunala bolag, stiftelser och föreningar 11 § Kommuner och landsting får överlämna skötseln av kommunala angelägenheter till kommunala bolag, stiftelser och föreningar. Privata utförare 12 § Kommuner och landsting får överlämna skötseln av kommunala angelägenheter till privata utförare. Hänvisningar till annan lagstiftning 13 § Bestämmelser om den kommunala organisationen under krig eller krigsfara finns i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. Bestämmelser om kommuners och landstings organisation och kompetens vid extraordinära händelser i fredstid finns i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 14 § Bestämmelser om att vissa landsting samt Gotlands kommun får beteckna fullmäktige och styrelsen som regionfullmäktige och regionstyrelsen finns i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. 4 kap. Förtroendevalda Definition av förtroendevalda 1 § Med förtroendevalda avses i denna lag ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer. Med förtroendevalda avses också ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen, förbundsstyrelsen eller annan nämnd, de beslutande församlingarnas beredningar samt revisorer i ett kommunalförbund. Kommunal- och landstingsråd 2 § En förtroendevald som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid ska ha benämningen kommunalråd, borgarråd, landstingsråd, oppositionsråd eller en annan benämning som fullmäktige bestämmer. En sådan förtroendevald får tidigast väljas av fullmäktige vid första sammanträdet efter det att val av fullmäktige har hållits i hela landet. Valbarhet 3 § Ledamöter och ersättare i fullmäktige väljs bland dem som har rösträtt enligt 8 kap. 4 och 5 §§. Vid valen av ledamöter och ersättare i nämnderna är, oberoende av vad som framgår av röstlängden, den valbar som vid tidpunkten för sådant val uppfyller de villkor som uppställs i 8 kap. 4 och 5 §§. Detsamma gäller vid valen av fullmäktigeberedningar och förtroendevalda som anges i 2 § första stycket samt vid val av revisorer. 4 § Bestämmelser om valbarhetshinder för direktören och förvaltningscheferna finns i 7 kap. 3 §. 5 § Den som är vald till ledamot eller ersättare i fullmäktige är inte valbar som revisor inom den kommunen eller det landstinget. Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller landstinget är inte valbar som revisor för granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyldigheten. Detsamma gäller make, sambo, föräldrar, barn, syskon eller andra närstående till den redovisningsskyldige. 6 § Den som är vald till revisor är inom den kommunen eller det landstinget inte valbar som 1. ledamot eller ersättare i fullmäktige, i en nämnd eller en fullmäktigeberedning, eller 2. ledamot eller ersättare i en sådan juridisk person som avses i 10 kap. 2–5 och 7 §§. Uppdragets upphörande 7 § Fullmäktige ska befria en förtroendevald från uppdraget när den förtroendevalde önskar avgå, om det inte finns särskilda skäl mot det. 8 § Om en förtroendevald upphör att vara valbar, upphör uppdraget genast. För en förtroendevald som valts av fullmäktige upphör uppdraget vid nästa fullmäktigesammanträde, om inte fullmäktige beslutar att den förtroendevalde får ha kvar sitt uppdrag under återstoden av mandattiden. 9 § Uppdragen för de förtroendevalda som har valts av fullmäktige upphör om 1. valet till fullmäktige har upphävts och omval har hållits, 2. rättelse har skett genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna har ändrats, eller 3. extra val till fullmäktige har hållits. När omvalet, sammanräkningen eller extra valet har avslutats, ska fullmäktige hålla nytt val av förtroendevalda för återstoden av mandattiden. Uppdragen ska upphöra två månader efter det att omvalet, sammanräkningen eller extra valet har avslutats. Fullmäktige får dock besluta att de förtroendevalda som valts enligt andra stycket ska tillträda vid en tidigare tidpunkt, vid vilken uppdragen enligt första stycket då också upphör. 10 § Fullmäktige får återkalla uppdraget för en förtroendevald som valts av fullmäktige, om den förtroendevalde 1. har vägrats ansvarsfrihet, eller 2. har dömts för ett brott på vilket fängelse i lägst två år kan följa och domen fått laga kraft. 11 § Fullmäktige får återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i en nämnd 1. när den politiska majoriteten i nämnden inte längre är densamma som i fullmäktige, eller 2. vid förändringar i nämndorganisationen. Förtroendeuppdragen upphör att gälla när val av nya ledamöter och ersättare har hållits eller när en ny nämndorganisation träder i kraft. Ledighet från anställning 12 § Förtroendevalda har rätt till den ledighet från sina anställningar som behövs för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag. Ledigheten ska omfatta tid för 1. möten i kommunala organ, 2. andra möten som är nödvändiga för uppdragen, 3. resor till och från mötena, och 4. behövlig dygnsvila omedelbart före eller efter mötena. Rätt till ledighet enligt första stycket ska gälla även av fullmäktige utsedda styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och lekmannarevisorer eller motsvarande andra revisorer och deras suppleanter i sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2–5 och 7 §§. Ekonomiska förmåner 13 § Förtroendevalda har rätt till skälig ersättning för de arbetsinkomster och ekonomiska förmåner som de förlorar på grund av uppdraget. 14 § Förtroendevalda med funktionsnedsättning har rätt till skälig ersättning för resekostnader som uppkommer när de fullgör sina uppdrag. 15 § Förtroendevalda med barn som har behov av tillsyn har rätt till skälig ersättning för kostnader för barntillsyn som uppkommer när de fullgör sina uppdrag. 16 § Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för ersättning enligt 13– 15 §§. 17 § Fullmäktige får besluta att förtroendevalda i skälig omfattning ska få 1. ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget utöver vad som följer av 14 och 15 §§, 2. arvode för det arbete som är förenat med uppdraget, 3. pension, och 4. andra ekonomiska förmåner. Om fullmäktige beslutar att arvode ska betalas, ska arvodet bestämmas till lika belopp för lika uppdrag. 18 § Bestämmelserna i 13–15 §§ och 17 § andra stycket gäller inte förtroendevalda som fullgör uppdragen på heltid eller en betydande del av heltid. 19 § Fullmäktige i Stockholms kommun får besluta att en sådan förtroendevald som avses i 2 § första stycket för sina uppdrag ska få ekonomiska och andra förmåner som svarar mot de löne- och anställningsvillkor som gäller för dem som är anställda hos kommunen. Initiativrätt 20 § Varje ledamot i fullmäktige får väcka motioner. Ledamoten får också ställa interpellationer och frågor enligt 5 kap. 62–67 §§. 21 § Varje ledamot i nämnderna får väcka ärenden i nämnderna. 22 § Varje revisor får väcka ärenden i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning om ärendet rör granskningen av verksamheten i nämnden eller beredningen. Ersättare 23 § När en ersättare tjänstgör har denne samma rättigheter som en ledamot. Förtroendevalda med funktionsnedsättning 24 § Kommuner och landsting ska verka för att förtroendevalda med funktionsnedsättning kan delta i handläggningen av ärenden på samma villkor som andra förtroendevalda. Omröstning och beslut 25 § Varje ledamot i fullmäktige eller i en nämnd har en röst. 26 § En ledamot i fullmäktige eller i en nämnd har rätt att avstå från att delta i en omröstning eller i ett beslut. Ordföranden är dock alltid skyldig att rösta, när det behövs för att ärendet ska kunna avgöras. 27 § En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett ärende ska delta i avgörandet av ärendet, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Ingen är dock skyldig att rösta för fler än ett förslag. Reservation 28 § En förtroendevald som har deltagit i avgörandet av ett ärende får reservera sig mot beslutet. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutas. Närvarorätt 29 § Fullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i en viss nämnd ska få närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Beslutet får även innefatta att den förtroendevalde ska ha rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Partistöd 30 § Kommuner och landsting får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd). Partistöd får ges till de politiska partier som är representerade i fullmäktige och som är juridiska personer. Ett parti är representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837). Partistöd får ges också till ett parti som har upphört att vara representerat i fullmäktige, dock endast under ett år efter det att representationen upphörde. 31 § Fullmäktige ska besluta om partistödets omfattning och formerna för det. Stödet får inte utformas så, att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti. Fullmäktige får besluta att endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837) ska beaktas vid fördelningen av partistödet. 32 § Beslut om att betala ut partistöd ska fattas av fullmäktige minst en gång per år. 33 § Beslut om partistöd ska innehålla ett krav på att mottagaren av partistödet årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 30 § första stycket. Redovisningen ska avse perioden den 1 januari–31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redovisningen. Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till ett parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport enligt första och andra styckena. Politiska sekreterare 34 § Kommuner och landsting får anställa politiska sekreterare för att biträda de förtroendevalda i det politiska arbetet. Politiska sekreterare får inte anställas för längre tid än till utgången av det år då val av fullmäktige ska hållas nästa gång i hela landet. Bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd ska inte tillämpas för politiska sekreterare. 35 § En politisk sekreterare har rätt till den ledighet från sin anställning som behövs för tjänstgöringen. 5 kap. Fullmäktige Fullmäktiges uppgifter 1 § Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget, främst 1. mål och riktlinjer för verksamheten, 2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, 3. nämndernas organisation och verksamhetsformer, 4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar, 5. val av revisorer, 6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda, 7. årsredovisning och ansvarsfrihet, 8. folkomröstning i kommunen eller landstinget, och 9. extra val till fullmäktige. Fullmäktige beslutar också i andra ärenden som anges i denna lag eller i andra författningar. 2 § Fullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för skötseln av sådan verksamhet som bedrivs av kommunen, landstinget eller privata utförare. I programmet ska också anges 1. hur sådana mål och riktlinjer samt föreskrifter i lag eller annan författning ska följas upp, och 2. hur allmänhetens insyn i de privata utförarnas verksamhet ska tillgodoses. Vad gäller kommunens eller landstingets egen verksamhet ska programmet omfatta endast sådan verksamhet som enligt 10 kap. 1 § får utföras av privata utförare. 3 § Fullmäktige får uppdra åt en nämnd att i fullmäktiges ställe besluta i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Ärenden som anges i 1 och 2 §§ får dock inte delegeras till nämnderna. 4 § I samband med att budgeten fastställs eller anslag annars beviljas får fullmäktige uppdra åt en nämnd att genomföra en viss verksamhet inom ramen för de riktlinjer om verksamheten som fullmäktige har fastställt, om inte något annat följer av lag eller annan författning. Antalet ledamöter och ersättare 5 § Fullmäktige bestämmer hur många ledamöter som fullmäktige ska ha. Antalet ska bestämmas till ett udda tal och till minst 21 i kommuner med 8 000 röstberättigade eller därunder, 31 i kommuner med över 8 000 till och med 16 000 röstberättigade och i landsting med 140 000 röstberättigade eller därunder, 41 i kommuner med över 16 000 till och med 24 000 röstberättigade, 51 i kommuner med över 24 000 till och med 36 000 röstberättigade och i landsting med över 140 000 till och med 200 000 röstberättigade, 61 i kommuner med över 36 000 röstberättigade, 71 i landsting med över 200 000 röstberättigade, och 101 i kommuner med över 600 000 röstberättigade och i landsting med över 300 000 röstberättigade. 6 § Vid tillämpningen av 5 § ska antalet röstberättigade beräknas på grundval av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet den 1 mars året före valåret. 7 § Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter i fullmäktige ska ändras, ska beslutet tillämpas först när val av fullmäktige hålls nästa gång i hela landet. Beslutet ska fattas före utgången av februari månad valåret. Länsstyrelsen ska genast underrättas om beslutet. 8 § För ledamöter i fullmäktige ska det finnas ersättare. Fullmäktige bestämmer hur många ersättarna ska vara. Antalet ska utgöra en viss andel, dock högst hälften av det antal platser som varje parti får i fullmäktige. Beslutet ska fattas före utgången av februari månad valåret. Länsstyrelsen ska genast underrättas om beslutet. Bestämmelser om att utse ersättare finns i vallagen (2005:837). Ordinarie val 9 § Ledamöterna och ersättarna i fullmäktige ska väljas för fyra år räknat från och med den 15 oktober valåret. Om Valprövningsnämnden har beslutat om omval enligt 14 kap. 27 § vallagen (2005:837), ska dock mandattiden förlängas till dess omvalet har avslutats. Extra val 10 § Fullmäktige får besluta om extra val till fullmäktige mellan ordinarie val. Extra val ska hållas om minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar för det. Ett beslut om extra val får dock inte fattas förrän sex månader har förflutit från det nyvalda fullmäktiges första sammanträde. Ordförande och vice ordförande 11 § Fullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och en eller flera vice ordförande, som tillsammans utgör fullmäktiges presidium. Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen. Tidpunkt för sammanträdena 12 § Fullmäktige bestämmer när ordinarie sammanträden ska hållas. Sammanträde ska hållas också om styrelsen eller minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. Hur sammanträdena tillkännages 13 § Ordföranden ska tillkännage tid och plats för varje sammanträde med fullmäktige och uppgifter om de ärenden som ska behandlas. 14 § Fullmäktiges sammanträden ska tillkännages på kommunens eller landstingets anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen. 15 § Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner tillkännages enligt 13 och 14 §§, ska uppgift om ärendet tillkännages på anslagstavlan senast vardagen närmast före sammanträdesdagen. Kallelse till sammanträde 16 § Varje ledamot och ersättare ska på lämpligt sätt kallas till sammanträde minst en vecka före sammanträdesdagen. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet och om de ärenden som ska behandlas. Information om sådana ärenden som tillkännagetts enligt 15 § ska på lämpligt sätt lämnas till varje ledamot och ersättare så att den kan antas nå dem senast vardagen närmast före sammanträdesdagen. Deltagande på distans 17 § Ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans, om fullmäktige har beslutat det. Deltagandet ska i sådant fall ske genom ljud- och bildöverföring i realtid samt på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor. En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid fullmäktiges sammanträde. Ersättarnas tjänstgöring 18 § Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att fortsätta delta i ett sammanträde, ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. 19 § Ersättarna ska tjänstgöra enligt den mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företrädeoberoende av turordningen. En ersättare som avbryter tjänstgöringen på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. 20 § En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde eller till ett fortsatt sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. 21 § En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet. 22 § I kommunfullmäktige har ersättare från samma valkrets som ledamoten företräde till tjänstgöring. Om samtliga ersättare för en ledamot i kommunfullmäktige är förhindrade att inställa sig eller att fortsätta delta i ett sammanträde, ska i ledamotens ställe den ersättare inträda som enligt den bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den första platsen för partiet i valkretsen. Om en sådan ersättare inte kan tjänstgöra, ska den ersättare inträda som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen för partiet i valkretsen och så vidare efter samma grund. Om partiets samtliga ersättare i valkretsen är förhindrade att inställa sig eller att fortsätta delta i ett sammanträde, ska den ersättare inträda som har utsetts för partiet i någon annan valkrets efter den grund som nyss har sagts. Den ersättare som har utsetts i den valkrets där partiets röstetal är högst har då företräde. Ärenden i fullmäktige 23 § Ärenden i fullmäktige får väckas av 1. en nämnd, 2. en ledamot genom motion, 3. en revisor, om ärendet gäller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget eller om ärendet gäller granskningen, 4. en fullmäktigeberedning, om fullmäktige har beslutat det, eller 5. styrelsen i en sådan juridisk person som avses i 10 kap. 2–5 och 7 §§, om fullmäktige har beslutat det för särskilda fall. Ärenden i fullmäktige får även väckas genom medborgarförslag och folkinitiativ enligt 8 kap. 7 och 8 §§. 24 § Fullmäktige ska besluta i ärenden som avses i 23 §. Fullmäktige får dock överlåta till styrelsen eller en annan nämnd att besluta i ett ärende som har väckts genom medborgarförslag, utom i de fall som anges i 1 §. Anmärkning och ansvarsfrihet 25 § Fullmäktige ska vid ett sammanträde före utgången av juni månad året efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. Beslutet ska motiveras om det inte är uppenbart obehövligt. Om revisorerna enligt 12 kap. 12 § riktat anmärkning mot en nämnd eller en fullmäktigeberedning eller mot enskilda förtroendevalda i sådana organ, ska fullmäktige besluta om anmärkningen även ska framställas från fullmäktiges sida. Fullmäktige får rikta anmärkning även om revisorerna inte gjort det. Besluten om anmärkning ska motiveras. 26 § Om ansvarsfrihet vägras, får fullmäktige återkalla uppdraget enligt 4 kap. 10 § eller besluta att skadeståndstalan ska väckas. Talan som inte grundas på brott ska väckas inom ett år från det att beslutet om vägrad ansvarsfrihet fattades. Annars är rätten till sådan talan förlorad. Hur ärendena bereds 27 § Innan ett ärende avgörs av fullmäktige, ska det ha beretts antingen av en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör eller av en fullmäktigeberedning. 28 § Om ett ärende har beretts bara av en fullmäktigeberedning, ska en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör alltid ges tillfälle att yttra sig. 29 § Styrelsen ska alltid ges tillfälle att yttra sig i ett ärende som har beretts av en annan nämnd eller av en fullmäktigeberedning. Styrelsen ska lägga fram förslag till beslut i ett ärende, om inte någon annan nämnd eller en fullmäktigeberedning har gjort det. 30 § Fullmäktige får hålla val utan föregående beredning. Ett ärende som avser avsägelse från ett uppdrag som förtroendevald behöver inte heller beredas. 31 § De år då val av fullmäktige har hållits i hela landet får nyvalda fullmäktige besluta om att ändra mandattiden för en nämnd eller att ändra antalet ledamöter eller ersättare i en nämnd utan föregående beredning. 32 § Fullmäktige får besluta om extra val till fullmäktige utan föregående beredning. 33 § Fullmäktige får behandla revisionsberättelsen utan föregående beredning. Fullmäktige ska dock hämta in förklaring över 1. anmärkning som framställts i revisionsberättelsen, och 2. revisorernas uttalande att ansvarsfrihet inte tillstyrks. Revisorerna och deras sakkunniga ska alltid ges tillfälle att yttra sig vid fullmäktiges behandling av revisionsberättelsen. Om en förtroendevald har vägrats ansvarsfrihet, får fullmäktige också utan ytterligare beredning besluta att den förtroendevaldes uppdrag ska återkallas enligt 4 kap. 10 §. 34 § Ett brådskande ärende får avgöras trots att ärendet inte har beretts, om samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet. 35 § Fullmäktiges beslut att enligt 24 § andra stycket överlåta till styrelsen eller en annan nämnd att besluta i ett ärende som har väckts genom medborgarförslag får fattas utan föregående beredning. 36 § En motion eller ett medborgarförslag ska om möjligt beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta och vad som har kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen eller medborgarförslaget från vidare handläggning. 37 § Fullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett ärende som fullmäktige ska handlägga ska hämtas in synpunkter från medlemmarna. Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller något liknande förfarande. Vid opinionsundersökning eller liknande förfarande får valnämnden i kommunen anlitas, om nämndens verksamhet i övrigt inte hindras av det. Ska synpunkter hämtas in genom en folkomröstning får fullmäktige besluta att det, med tillämpning av 5 kap. vallagen (2005:837), ska framställas röstlängd och röstkort för omröstningen. 38 § Har ett folkinitiativ väckts enligt 8 kap. 8 § ska fullmäktige besluta att folkomröstning ska hållas, om 1. den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den, och 2. inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget. Vid sådan folkomröstning ska bestämmelsen i 37 § tredje stycket tillämpas. 39 § Kommunen har rätt att få ersättning för de kostnader som föranleds av att ett landsting anlitar valnämnden. 40 § Bestämmelser om förfarandet vid folkomröstning finns i lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar. Rätt och skyldighet för andra än ledamöterna att medverka 41 § En förtroendevald som anges i 4 kap. 2 § första stycket, och som inte är ledamot i fullmäktige, ska närvara vid fullmäktiges sammanträden. Han eller hon får delta i överläggningarna och framställa förslag men inte delta i besluten. 42 § Fullmäktige får bestämma att också andra än ledamöter och de som anges i 41 § ska ha rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. 43 § Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd, revisorerna samt de anställda i kommunen eller landstinget är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om fullmäktige begär det och om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess. Offentlighet och ordning vid sammanträdena 44 § Fullmäktiges sammanträden är offentliga. Fullmäktige får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende ska hållas inom stängda dörrar. Ersättarna får närvara vid en sådan överläggning, även när de inte tjänstgör. 45 § Ordföranden leder fullmäktiges sammanträden och ansvarar för ordningen vid sammanträdena. Ordföranden får visa ut den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse. Offentlighet vid fullmäktigeberednings sammanträden 46 § En fullmäktigeberednings sammanträden ska hållas inom stängda dörrar. En sådan beredning får dock besluta att dess sammanträden ska vara offentliga, om fullmäktige har medgett det. Beslutförhet 47 § Fullmäktige får handlägga ett ärende bara om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Fullmäktige får dock bestämma att interpellationer och frågor får besvaras även om färre ledamöter är närvarande. 48 § Om en ledamot enligt 49 eller 50 § är jävig i ett ärende, får fullmäktige handlägga ärendet, även om antalet deltagande på grund av jävet inte uppgår till det antal som föreskrivs i 47 §. Jäv 49 § En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående. Bestämmelserna i 6 kap. 30 § andra och tredje styckena och 32 § om verkan av jäv ska tillämpas också på fullmäktige. Vad som där sägs om nämnd ska i stället gälla fullmäktige. 50 § Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller landstinget får inte delta i 1. val av revisor för granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyldigheten, eller 2. handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verksamheten. Detsamma gäller make, sambo, föräldrar, barn, syskon eller annan närstående till den redovisningsskyldige. 51 § Trots 50 § får enskilda förtroendevalda mot vilka anmärkning kan riktas enligt 12 kap. 12 § andra stycket delta i fullmäktiges överläggningar, när revisionsberättelsen över den verksamhet som de har ansvaret för behandlas. Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd får också delta i fullmäktiges överläggning när verksamhet inom den egna nämnden behandlas. Vad som nu har sagts gäller även om de förtroendevalda inte är ledamöter i fullmäktige. Bordläggning och återremiss 52 § Ett ärende ska bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Enkel majoritet krävs dock om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats på begäran av en minoritet. För bordläggning eller återremiss i fråga om val krävs enkel majoritet. Ett ärende om extra val ska dock alltid bordläggas första gången det tas upp till behandling. Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering. Vid flera motiveringar får ordföranden pröva vilken motivering som biträds av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. 53 § Ett bordlagt ärende ska behandlas på fullmäktiges nästa sammanträde, om fullmäktige inte beslutar något annat. Hur ärendena avgörs 54 § Ordföranden ska se till att bara sådana ärenden avgörs som har tillkännagetts enligt 13– 15 §§. Ett brådskande ärende får dock avgöras om samtliga närvarande ledamöter beslutar det. 55 § När överläggningen har avslutats, lägger ordföranden fram förslag till beslut. Förslagen ska utformas så, att de kan besvaras med ja eller nej. Ordföranden redovisar därefter sin uppfattning om vad som har beslutats och bekräftar beslutet med ett klubbslag, om inte omröstning begärs. 56 § Om omröstning begärs, ska den ske öppet utom i ärenden som avser val eller anställning av personal. 57 § Utgången bestäms genom enkel majoritet, om inte något annat anges i denna lag eller annan författning. 58 § Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. I ärenden som avser val eller anställning av personal fattas beslutet dock genom lottning. 59 § Ordföranden ska vägra att lägga fram ett förslag till beslut, om ordföranden anser att förslaget innebär att ett nytt ärende väcks. Ordföranden får vägra att lägga fram ett förslag till beslut, om ordföranden anser att förslaget skulle leda till ett beslut som strider mot lag eller annan författning. Fullmäktige får dock besluta att förslaget ändå ska läggas fram. Proportionella val 60 § Om det begärs av det antal väljande som anges i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt ska följande val vara proportionella: 1. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar, 2. val av revisorer som avses i 12 kap. 4 och 5 §§, 3. val av mer än hälften av ledamöter och samtliga suppleanter i styrelsen för aktiebolag, 4. val av ledamöter och suppleanter i styrelsen för ekonomiska föreningar eller stiftelser, och 5. val av revisorer och revisorssuppleanter samt lekmannarevisorer som ska granska styrelsens förvaltning i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser. Första stycket 1 ska inte gälla vid val till en nämnd som avses i 6 kap. 1 § 2, om två tredjedelar av de närvarande ledamöterna i fullmäktige vid inrättandet av nämnden har röstat för att ledamöter i nämnden ska väljas på någon annan grund än partipolitisk. 61 § Om fullmäktiges val av ledamöter och ersättare i vissa statliga styrelser och andra organ finns det bestämmelser i lag eller annan författning. Interpellationer 62 § Interpellationer får ställas av ledamöterna och riktas till ordföranden i en nämnd eller en fullmäktigeberedning samt till de förtroendevalda i övrigt som fullmäktige bestämmer. Fullmäktige i Stockholms kommun får besluta att interpellationer får ställas bara till förtroendevald som anges i 4 kap. 2 § första stycket. 63 § Interpellationerna ska ha ett bestämt innehåll och vara försedda med motivering. 64 § Interpellationer ska avse ämnen som hör till fullmäktiges, en nämnds eller en fullmäktigeberednings handläggning. De får dock inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. De bör ställas endast i angelägenheter av större intresse för kommunen eller landstinget. 65 § Fullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en interpellation får ställas. 66 § Fullmäktige får besluta att ordföranden i en nämnd får överlåta besvarandet av en interpellation till en av fullmäktige utsedd ledamot i styrelsen för en sådan juridisk person som avses i 10 kap. 2–5 och 7 §§ eller till ordföranden i styrelsen eller annan nämnd i ett kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i. Frågor 67 § För att hämta in upplysningar får ledamöterna ställa frågor. Bestämmelserna i 62 och 64– 66 §§ ska då tillämpas. En fråga ska ha ett bestämt innehåll. Den får vara försedd med en kort inledande förklaring. När en fråga besvaras, får bara den som ställer frågan och den som svarar delta i överläggningen. Protokollet 68 § Vid sammanträdena ska protokoll föras på ordförandens ansvar. 69 § Protokollet ska redovisa vilka ledamöter och ersättare som har tjänstgjort och vilka ärenden som fullmäktige har handlagt. 70 § Protokollet ska för varje ärende redovisa 1. vilka förslag och yrkanden som har lagts fram och inte tagits tillbaka, 2. i vilken ordning ordföranden har lagt fram förslag till beslut, 3. genomförda omröstningar och resultaten av dem, 4. vilka beslut som har fattats, 5. vilka ledamöter som har deltagit i besluten och hur de har röstat vid öppna omröstningar, och 6. vilka reservationer som har anmälts mot besluten. 71 § I protokollet ska anges vilka interpellationer och frågor som har ställts och vilka interpellationer och frågor som har besvarats. 72 § Ett protokoll ska justeras senast fjorton dagar efter sammanträdet på det sätt som fullmäktige har bestämt. 73 § Bestämmelser om att justering av protokollet ska tillkännages på anslagstavlan finns i 8 kap. 21 §. Arbetsordningen 74 § Fullmäktige ska anta en arbetsordning av vilken det ska framgå vad som i övrigt ska gälla för fullmäktiges sammanträden och handläggningen av ärendena. 75 § Arbetsordningen ska reglera 1. antalet ledamöter i fullmäktige, 2. när sammanträden ska hållas, 3. anmälan av hinder att delta i sammanträden, 4. inkallande av ersättare och deras tjänstgöring, 5. vem som ska föra ordet, tills ordförande utsetts, 6. rätten att delta i fullmäktiges överläggningar, 7. förfarandet vid omröstningar, 8. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor, 9. formerna för justeringen av protokollet, och 10. fullmäktigepresidiets arbetsuppgifter. Om fullmäktige med stöd av 8 kap. 7 § har beslutat att medborgarförslag får väckas, ska arbetsordningen reglera hur sådana förslag ska handläggas. Om fullmäktige har beslutat att ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans, ska arbetsordningen reglera i vilken utsträckning sådant deltagande får ske. 6 kap. Styrelsen och övriga nämnder Nämndernas uppgifter 1 § Fullmäktige ska, om inte något annat anges i lag eller annan författning, bestämma nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden. Fullmäktige får besluta 1. att en nämnd ska ha hand om en eller flera verksamheter i hela kommunen eller landstinget, 2. att en nämnd ska ha hand om en eller flera verksamheter för en del av kommunen eller landstinget, 3. att en nämnd ska ha hand om verksamheten vid en eller flera anläggningar, och 4. att en nämnd ska tillhandahålla tjänster åt en annan nämnd. 2 § Nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning ska ha hand om. Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige har delegerat till dem. 3 § Nämnderna bereder fullmäktiges ärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs. 4 § Nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort sådana uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem med stöd av 5 kap. 3 och 4 §§. Fullmäktige ska besluta om omfattningen av redovisningen och formerna för den. 5 § Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när skötseln av en kommunal angelägenhet med stöd av 10 kap. 1 § har lämnats över till någon annan. 6 § En nämnd får inte bestämma om rättigheter eller skyldigheter för kommunen eller landstinget i ärenden där nämnden företräder kommunen eller landstinget som part. En nämnd får inte heller utöva i lag eller annan författning föreskriven tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver. Särskilt om styrelsens uppgifter 7 § Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2–5 och 7 §§ och sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i. 8 § Fullmäktige får besluta att styrelsen ska kunna fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet. Styrelsen får dock inte ges rätt att fatta beslut som rör andra nämnders myndighetsutövning eller ärenden som i övrigt rör enskilda. 9 § Styrelsen ska i årliga beslut för varje sådant aktiebolag som avses i 10 kap. 2 § pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder. 10 § Styrelsen ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 10 kap. 3–5 §§ är uppfyllda i fråga om sådana aktiebolag som avses i dessa bestämmelser. 11 § Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens eller landstingets utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen ska också hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs. 12 § Styrelsen får från övriga nämnder, beredningar och anställda i kommunen eller landstinget begära in de yttranden och upplysningar som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter. 13 § Styrelsen ska särskilt 1. bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige med de begränsningar som framgår av 5 kap. 30–34 §§, 2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen, 3. verkställa fullmäktiges beslut, och 4. i övrigt fullgöra de uppdrag som fullmäktige har lämnat över till styrelsen. 14 § Fullmäktige får besluta att en annan nämnd än styrelsen helt eller delvis ska ha hand om förvaltningen och verkställigheten i fråga om egendom samt verkställigheten av fullmäktiges beslut. Fullmäktige får också besluta att en annan nämnd helt eller delvis ska ha hand om sin egen medelsförvaltning. 15 § Styrelsen får själv eller genom ombud företräda kommunen eller landstinget i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige. Detta gäller också mål där någon har begärt laglighetsprövning av fullmäktiges beslut, om inte fullmäktige beslutar att själv företräda kommunen eller landstinget i målet. Ledamöter och ersättare 16 § Ledamöter och ersättare i en nämnd väljs av fullmäktige till det antal som fullmäktige bestämmer. I styrelsen ska antalet ledamöter och antalet ersättare vara minst fem. Om ersättarna inte väljs proportionellt, ska fullmäktige bestämma i vilken ordning som de ska tjänstgöra. 17 § Fullmäktige ska besluta om ersättarnas tjänstgöring i nämnderna. De ersättare som inte tjänstgör får närvara vid nämndernas sammanträden och ska underrättas om tid och plats för sammanträdena. Fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ersättarna ska ha rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad i protokollet. Mandattider 18 § Ledamöterna och ersättarna i styrelsen väljs för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har hållits i hela landet. Fullmäktige får dock bestämma att styrelsens mandattid ska räknas från och med det sammanträde då valet hålls intill det sammanträde då val av styrelse hålls nästa gång. I ett sådant fall ska nyvalda fullmäktige välja styrelsen vid fullmäktiges första sammanträde. 19 § Fullmäktige bestämmer mandattiderna för andra nämnder än styrelsen. 20 § Om en ledamot avgår under mandattiden, ska fyllnadsval hållas. Om ledamoten har utsetts vid ett proportionellt val, inträder i stället en ersättare i enlighet med den ordning som har bestämts för ersättarnas tjänstgöring. Om fullmäktige har återkallat uppdragen för de förtroendevalda enligt 4 kap. 11 § första stycket 1, ska val av nya ledamöter och ersättare hållas. Ordförande och vice ordförande 21 § Fullmäktige ska bland nämndens ledamöter välja en ordförande och en eller två vice ordförande. Dessa utgör tillsammans nämndens presidium. Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen. Om den politiska majoriteten i fullmäktige har förändrats på ett sådant sätt att det parti som nämndens ordförande företräder inte längre ingår i den politiska majoriteten, får fullmäktige välja ett nytt presidium. 22 § Fullmäktige bestämmer vem som ska fullgöra ordförandens uppgifter när varken ordföranden eller en vice ordförande kan tjänstgöra. Tidpunkt för sammanträdena 23 § Nämnderna bestämmer tid och plats för sina sammanträden. Sammanträden ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller ordföranden anser att det behövs. Deltagande på distans 24 § Fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ledamöter får delta i en nämnds sammanträden på distans. Deltagande på distans ska ske på det sätt som anges i 5 kap. 17 §. En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid nämndens sammanträde. Offentlighet och närvarorätt vid nämndsammanträden 25 § En nämnds sammanträden ska hållas inom stängda dörrar. Nämnden får dock besluta att dess sammanträden ska vara offentliga, om fullmäktige har medgett det. Om fullmäktige har medgett det, får nämnden besluta att den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden behandlar ärendet och delta i överläggningarna men inte i besluten. En nämnds sammanträden ska dock alltid hållas inom stängda dörrar i ärenden 1. som avser myndighetsutövning, eller 2. i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess. 26 § En nämnd får kalla en ledamot eller en ersättare i fullmäktige, en annan nämnd eller beredning, en revisor, en anställd hos kommunen eller landstinget eller en särskild sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Den som har kallats till ett sammanträde får, om nämnden beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten. Beslutförhet 27 § En nämnd får handlägga ärenden bara när fler än hälften av ledamöterna är närvarande. Jäv 28 § En förtroendevald är jävig, om 1. saken angår honom eller henne själv eller hans eller hennes make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för den förtroendevalde själv eller någon närstående, 2. han eller hon eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, 3. ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han eller hon själv är knuten till, 4. han eller hon har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans eller hennes opartiskhet i ärendet. 29 § Från jäv ska bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. 30 § En förtroendevald som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet. Denne får dock vidta åtgärder som någon annan inte kan vidta utan olägligt uppskov. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot denne ska självmant uppge det. Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan inte trätt i dennes ställe, ska nämnden snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om nämnden annars inte är beslutför och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov. 31 § Om ett ärende hos en nämnd berör ett aktiebolag där kommunen eller landstinget äger minst hälften av aktierna eller en stiftelse där kommunen eller landstinget utser minst hälften av styrelseledamöterna, ska jäv enligt 28 § 2 eller 5 inte anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ärendet är ställföreträdare för bolaget eller stiftelsen eller på något annat sätt är knuten dit. Vad som nu har sagts gäller inte när en nämnd handlägger ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda. Jäv enligt 28 § 5 ska inte heller anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ett ärende hos en nämnd tidigare har deltagit i handläggningen av ärendet hos en annan nämnd. 32 § Ett beslut om jäv får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut genom vilket nämnden avgör ärendet. Hur ärendena avgörs 33 § I fråga om förfarandet när en nämnd fattar beslut ska 5 kap. 55–58 §§ tillämpas. För bordläggning av ett ärende i en nämnd krävs det enkel majoritet. 34 § Ett ärende som väckts genom medborgarförslag ska om möjligt handläggas så att ärendet kan avgöras inom ett år från det att det väcktes i fullmäktige. En nämnd som handlägger sådana ärenden ska minst en gång om året informera fullmäktige om de beslut som fattats i ärendena. Nämnden ska även informera om de ärenden som inte har avgjorts inom den tid som anges i första stycket. Protokollet 35 § Vid ett sammanträde ska protokoll föras. I fråga om hur protokollet ska föras, protokollets innehåll, justering av protokollet och hur justeringen ska tillkännages ska 5 kap. 68–70 och 72 §§ och 8 kap. 21 § tillämpas. Delgivning 36 § Delgivning med en nämnd sker med ordföranden eller med den som enligt ett reglemente eller ett särskilt beslut är behörig att ta emot delgivningar. Delegering av ärenden 37 § En nämnd får uppdra åt presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 38 §. 38 § I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden, och 5. vissa ärenden som anges i lag eller annan författning. 39 § En nämnd får uppdra åt ordföranden eller en annan ledamot som nämnden har utsett att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Anmälan av beslut till nämnd 40 § Nämnden ska besluta om i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 37 § och 7 kap. 5 och 6 §§ ska anmälas till den. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap. Sådana beslut som avses i 39 § ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Utskott 41 § En nämnds beslutanderätt får enligt 37 § delegeras till ett utskott. Ett utskott kan också ha till uppgift att bereda nämndens ärenden. 42 § En nämnd ska välja utskott bland ledamöterna och ersättarna i nämnden. Bestämmelserna i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt ska då tillämpas. Nämndberedningar 43 § Nämndberedningar bereder nämndens ärenden. Nämnden får till nämndberedning välja även andra än förtroendevalda. Reglementen 44 § Fullmäktige ska anta reglementen om nämndernas verksamhet och arbetsformer. 7 kap. Anställda Direktören 1 § Styrelsen ska utse en direktör. Direktören ska ha den ledande ställningen bland personalen och vara chef för den förvaltning som finns under styrelsen. Styrelsen får besluta att direktören ska ha en annan benämning. 2 § Direktören ansvarar för att det finns ett underlag till beslut i samtliga ärenden som styrelsen ska behandla och svarar för att styrelsens beslut verkställs. Styrelsen ska i en instruktion fastställa hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen. Instruktionen ska också fastställa direktörens övriga uppgifter. Valbarhetshinder för anställda 3 § Direktören är inte valbar till ett förtroendeuppdrag i kommunen, landstinget eller kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i. Den som är chef för en förvaltning som hör till en nämnds verksamhetsområde får inte väljas till ledamot eller ersättare i nämnden. Jäv 4 § Bestämmelserna om jäv i 6 kap. 28–32 §§ ska tillämpas för de anställda. Delegering av ärenden 5 § En nämnd får uppdra åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 38 §. 6 § Om en nämnd med stöd av 5 § uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller landstinget att besluta i stället. 7 § Om en nämnd med stöd av 5 § uppdrar åt en anställd att besluta på nämndens vägnar, får nämnden ställa upp villkor som innebär att brukarna av nämndens tjänster ska ges tillfälle att lägga fram förslag eller att yttra sig, innan beslutet fattas. Nämnden får också bestämma att en anställd får fatta beslut endast om företrädare för brukarna har tillstyrkt beslutet. 8 § Bestämmelser om anmälan av beslut till nämnd finns i 6 kap. 40 §. Skyldighet att lämna upplysningar 9 § Bestämmelser om de anställdas skyldighet att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden och till revisorerna finns i 5 kap. 43 § och 12 kap. 8 § första stycket. Närvarorätt för personalföreträdare 10 § Företrädare för de anställda (personalföreträdare) får, i den omfattning som anges i 11– 15 §§, närvara vid sammanträden med andra nämnder än styrelsen. Närvarorätt saknas dock vid revisorernas sammanträden, i patientnämnder, valnämnder och överförmyndarnämnder. 11 § Personalföreträdarna har rätt att närvara vid en nämnds behandling av ärenden som rör förhållandet mellan kommunen eller landstinget som arbetsgivare och dess anställda. Nämnden får i enskilda fall besluta att personalföreträdarna får närvara även vid behandlingen av andra ärenden. 12 § Personalföreträdarna har inte rätt att närvara när ärenden av följande slag handläggs: 1. ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild, såvida inte ärendet rör en obestämd krets av enskilda, 2. förhandlingar med en arbetstagarorganisation, 3. uppsägningar av kollektivavtal, 4. arbetskonflikter, 5. rättstvister mellan kommunen eller landstinget och en arbetstagarorganisation, och 6. ärenden som avser beställning eller upphandling av varor och tjänster. 13 § Personalföreträdarna har rätt att delta i nämndens överläggningar men inte i besluten. 14 § Med iakttagande av bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) är en nämnd skyldig att lämna personalföreträdarna de upplysningar som behövs för deras verksamhet. 15 § Personalföreträdarna utses särskilt för varje nämnd bland de anställda, i första hand bland dem som är anställda inom nämndens verksamhetsområde. Högst tre personalföreträdare och en ersättare för var och en av dem får finnas för varje nämnd. 16 § Personalföreträdarna utses av den eller de lokala arbetstagarorganisationer som kommunen eller landstinget har kollektivavtal med. 17 § Vad som gäller om jäv för den som ska handlägga ett ärende hos en nämnd ska gälla också för personalföreträdare i nämnden. Jäv enligt 6 kap. 28 § 5 ska dock inte anses föreligga enbart på grund av att personalföreträdaren 1. är förtroendeman eller funktionär hos en arbetstagarorganisation som har intressen att bevaka i ärendet, eller 2. har företrätt organisationen som förtroendeman eller funktionär i en sådan förhandling i ärendet som har ägt rum enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. 18 § Personalföreträdarna ska kallas till sammanträden på samma sätt som gäller för ledamöterna i nämnden. Ersättarna kallas bara när de ska tjänstgöra som personalföreträdare. 19 § Beslut som fattas vid ett sammanträde dit personalföreträdarna har tillträde blir inte ogiltiga på grund av att personalföreträdarna eller någon av dem inte har kallats till sammanträdet. Partssammansatta organ 20 § Fullmäktige får inrätta partssammansatta organ för sådana ärenden som rör förhållandet mellan kommunen eller landstinget som arbetsgivare och dess anställda, samt beträffande en gemensam nämnd, förhållandet mellan de samverkande kommunerna eller landstingen som arbetsgivare och deras anställda. Detta gäller dock inte om något annat följer av lag eller annan författning. De partssammansatta organen ska inom en nämnds verksamhetsområde svara för beredning, förvaltning och verkställighet. 21 § Fullmäktige ska fastställa ett partssammansatt organs uppgifter, sammansättning, mandattid och verksamhetsformer i ett reglemente. 22 § Partssammansatta organ får inte avgöra frågor som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. De får inte heller avgöra ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild. 23 § Ett partssammansatt organ ska bestå av företrädare för dels kommunen eller landstinget, dels de anställda. Kommunens eller landstingets företrädare väljs av fullmäktige eller, om fullmäktige bestämmer det, av en nämnd. De anställdas företrädare utses av den eller de lokala arbetstagarorganisationer som kommunen eller landstinget har slutit kollektivavtal med om partssammansatta organ. 24 § För partssammansatta organ ska följande bestämmelser tillämpas 1. 4 kap. 28 § om reservation, 2. 6 kap. 28–32 §§ om jäv, och 3. 6 kap. 35 § i fråga om hur protokoll ska föras, protokollets innehåll, justering av protokollet och hur justeringen ska tillkännages. 25 § En nämnd inom vars verksamhetsområde ett partssammansatt organ har tillsatts får återkalla uppdrag som har lämnats över till organet, om det finns synnerliga skäl för det. Hänvisning till annan lagstiftning 26 § Bestämmelser om bisysslor för anställda finns i lagen (1994:260) om offentlig anställning. 8 kap. Medborgarna Medlemskap i kommun 1 § Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där. Medlem av en kommun är även en juridisk person som bedriver näringsverksamhet från fast driftställe i kommunen eller en ideell förening vars styrelse har säte i kommunen eller som bedriver verksamhet i kommunen. Medlem av en kommun är också en medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare) som är bosatt i kommunen men som, enligt 5 § andra stycket folkbokföringslagen (1991:481), inte ska folkbokföras där. Medlemskap i landsting 2 § Medlem av ett landsting är den som är medlem av en kommun inom landstinget. Medlemmarnas rättigheter 3 § Enligt 2 kap. 4 § ska medlemmarna behandlas lika. I 2 kap. 5 § finns ett förbud mot retroaktiva beslut till nackdel för medlemmarna. Medlemmar har i enlighet med 13 kap. rätt att överklaga kommunala beslut. Medlemmar kan enligt 7 § ges rätt att lämna medborgarförslag. Rösträtt 4 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige har den som är folkbokförd i kommunen, senast på valdagen fyller 18 år och 1. är svensk medborgare eller annan unionsmedborgare, 2. är medborgare i Island eller Norge, eller 3. varit folkbokförd i Sverige tre år i följd före valdagen. Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige har också en sådan unionsmedborgare som avses 1 § tredje stycket. 5 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i landstingsfullmäktige har den som är röstberättigad vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige i en kommun inom landstinget. 6 § Frågor om rösträtt enligt 4 och 5 §§ avgörs på grundval av en röstlängd som upprättas före valet. Medborgarförslag 7 § Den som är folkbokförd i kommunen eller i en kommun inom landstinget får, om fullmäktige har beslutat det, väcka ärenden i fullmäktige (medborgarförslag). Då får även unionsmedborgare som avses i 1 § tredje stycket lämna medborgarförslag. Folkinitiativ 8 § Ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga får i fullmäktige väckas av minst tio procent av de röstberättigade kommun eller landstingsmedlemmarna enligt lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar (folkinitiativ). Initiativet ska vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, uppgifter om när namnteckningarna gjorts, namnförtydliganden, personnummer och uppgift om deras adresser. Vid beräkningen av antalet initiativtagare ska endast de räknas med som har skrivit under initiativet under den sexmånadersperiod som föregått inlämnandet. Brukarinflytande 9 § Nämnderna ska verka för att samråd sker med dem som brukar deras tjänster. 10 § Bestämmelser om att brukarna i vissa fall ska ges tillfälle att lägga fram förslag eller att yttra sig innan beslut fattas av en anställd finns i 7 kap. 7 §. Självförvaltningsorgan 11 § Fullmäktige får besluta att en nämnd får uppdra åt ett självförvaltningsorgan under nämnden att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution, om inte något annat följer av lag eller annan författning. Fullmäktige får i ett sådant fall även besluta att nämnden får uppdra åt självförvaltningsorganet att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda eller som i övrigt avses i 6 kap. 38 § får dock inte delegeras till ett självförvaltningsorgan. 12 § Nämnden ska i en arbetsordning fastställa självförvaltningsorganets uppgifter, sammansättning, arbetsformer och mandattid. De beslut som självförvaltningsorganet fattar med stöd av uppdrag enligt 11 § ska anmälas till nämnden, som bestämmer i vilken ordning det ska ske. 13 § Ett självförvaltningsorgan ska bestå av företrädare för dem som brukar anläggningen eller institutionen och de anställda där. Företrädarna för sådana brukare ska vara fler än dem som företräder de anställda. Nämnden väljer på förslag av brukarna de ledamöter och ersättare som ska företräda brukarna och på förslag av de anställda dem som ska företräda de anställda. 14 § De ledamöter och ersättare som företräder brukarna har rätt till den ledighet från sina anställningar som behövs för uppdraget och de ekonomiska förmåner som fullmäktige bestämt för de förtroendevalda. 15 § En nämnd får helt eller delvis återkalla ett uppdrag som har getts till ett självförvaltningsorgan, om det finns särskilda skäl för det. Detsamma gäller uppdraget för enskild ledamot. Mötesoffentlighet 16 § Bestämmelser om allmänhetens rätt att närvara vid sammanträden finns i 1. 5 kap. 44 § i fråga om fullmäktige, 2. 5 kap. 46 § i fråga om fullmäktigeberedningar, 3. 6 kap. 25 § i fråga om styrelser och övriga nämnder, och 4. 9 kap. 11 § i fråga om kommunalförbund med förbundsdirektion. Handlingsoffentlighet 17 § Bestämmelser om allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar och uppgifter ur allmänna handlingar finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Bestämmelser om allmänhetens rätt att ta del av handlingar hos vissa juridiska personer enligt 10 kap. 2–5 och 7 §§ finns i 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Bestämmelser om allmänhetens rätt att ta del av handlingar i delägda kommunala bolag som inte omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen finns i 10 kap. 4 § andra stycket. Anslagstavlan 18 § Varje kommun och landsting ska på sin webbplats ha en anslagstavla. Anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Kommuner och landsting ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på anslagstavlan. 19 § Anslagstavlan ska innehålla 1. tillkännagivanden om fullmäktiges sammanträden, 2. tillkännagivanden av justerade protokoll, 3. tillkännagivanden av delegationsbeslut som inte ska anmälas till en nämnd, 4. justerade protokoll i den utsträckning kommunen eller landstinget bestämmer och det inte strider mot lag eller annan författning, och 5. upplysningar om hur beslut kan överklagas enligt 13 kap. Anslagstavlan ska även innehålla kungörelser, tillkännagivanden eller annan information som med stöd av lag eller annan författning ska meddelas på anslagstavlan. 20 § Anslagstavlan får utöver det som anges i 19 § endast innehålla tillkännagivanden om styrelsens och övriga nämnders sammanträden samt beslutsunderlag inför fullmäktiges, styrelsens och övriga nämnders sammanträden. Tillkännagivande av protokoll 21 § Senast andra dagen efter det att protokollet har justerats ska justeringen tillkännages på anslagstavlan. Av tillkännagivandet ska framgå var protokollet finns tillgängligt samt vilken dag det har tillkännagetts. Tillkännagivandet får inte tas bort från anslagstavlan före överklagandetidens utgång enligt 13 kap. 5 § första stycket. Kommunala föreskrifter 22 § Kommunala föreskrifter ska kungöras genom att det på kommunens eller landstingets anslagstavla tillkännages att protokollet för de beslutade föreskrifterna har justerats. Gällande kommunala föreskrifter ska finnas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller landstingets webbplats. De ska där vara samlade i kommunens eller landstingets författningssamling eller på något annat sätt. Innehållet i samlingen ska framgå av ett register eller någon annan förteckning på webbplatsen. Första och andra styckena gäller inte om 1. det i lag eller annan författning anges att föreskrifterna ska kungöras eller göras tillgängliga på något annat sätt, eller 2. föreskrifterna på grund av sekretess inte får lämnas ut till var och en. Insyn i budgeten 23 § Styrelsens förslag till budget ska hållas tillgängligt för allmänheten på kommunens eller landstingets webbplats från och med tillkännagivandet av det sammanträde med fullmäktige då budgeten ska fastställas. Insyn i årsredovisningen 24 § Årsredovisningen ska hållas tillgänglig för allmänheten på kommunens eller landstingets webbplats från och med tillkännagivandet av det sammanträde med fullmäktige då årsredovisningen ska godkännas. 25 § Fullmäktige får bestämma att allmänheten får ställa frågor om årsredovisningen vid ett sammanträde med fullmäktige. Insyn i privata utförares verksamhet 26 § Bestämmelser om allmänhetens insyn i verksamhet som genom avtal lämnas över från en kommun, ett landsting eller ett helägt kommunalt bolag till en privat utförare finns i 10 kap. 3 och 10 §§. Information till enskilda 27 § När enskilda kan välja mellan olika utförare av en nämnds tjänster ska nämnden lämna information om samtliga utförare, om inte annat framgår av lag eller annan författning. Sådan information ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. 9 kap. Kommunal samverkan Kommunalförbund Bildande av kommunalförbund 1 § Ett kommunalförbund bildas genom att förbundsmedlemmarna antar en förbundsordning. Förbundsmedlemmarna kan också i förbundsordningen ange en senare tidpunkt vid vilken kommunalförbundet ska bildas. Bestämmelser som ska tillämpas för kommunalförbund 2 § Om inget annat anges eller följer av bestämmelserna om kommuner och landsting i denna lag, tillämpas dessa även för kommunalförbund. När ett kommunalförbund har hand om en angelägenhet som det finns bestämmelser om i en särskild författning, ska den författningens bestämmelser om kommuner eller landsting tillämpas för förbundet. Om det i någon annan författning finns särskilda bestämmelser om kommunalförbund för ett visst ändamål, ska de tillämpas i stället för bestämmelserna i denna lag. Beslutande församling, förbundsstyrelse och övriga organ 3 § I ett kommunalförbund ska det som beslutande församling finnas ett förbundsfullmäktige eller en förbundsdirektion. Ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen väljs av förbundsmedlemmarnas fullmäktige enligt vad som anges i förbundsordningen. Varje förbundsmedlem ska vara representerad i den beslutande församlingen med minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare ska vara lika många som antalet ledamöter. 4 § Den beslutande församlingen väljs för fyra år, om inte en kortare mandattid anges i förbundsordningen. Mandattiden räknas från och med den 1 januari året efter det då val av fullmäktige har hållits i hela landet, om inte annat anges i förbundsordningen. 5 § Den beslutande församlingen ska tillsätta en förbundsstyrelse. Om ett förbund är organiserat med förbundsdirektion, ska direktionen också vara förbundsstyrelse. Den beslutande församlingen ska tillsätta de organ som utöver förbundsstyrelsen behövs för att fullgöra kommunalförbundets uppgifter. Förbundsordningen 6 § För ett kommunalförbund ska det finnas en förbundsordning som ska antas av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. 7 § Förbundsordningen ska ange 1. kommunalförbundets namn och den ort där förbundet ska ha sitt säte, förbundets medlemmar och ändamål, 2. förbundets organisation, organens uppgifter och inbördes förhållanden samt om interimsorgan får inrättas och om förbundsstyrelsen ska få vara ställföreträdare för förbundsfullmäktige, 3. antalet ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen och hur förbundsmedlemmarna ska vara representerade samt mandattiden i de fall som anges i 4 §, 4. antalet revisorer och deras mandattid, 5. i fråga om förbund med förbundsdirektion, på vilket sätt som revisorer ska utses, 6. om en förbundsmedlem ska ha rätt att väcka ärenden i den beslutande församlingen, 7. om det för beslut ska krävas kvalificerad majoritet i den beslutande församlingen och för vilka ärenden detta ska gälla, 8. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot i den beslutande församlingen ska ha sådan yttranderätt som anges i 5 kap. 42 §, 9. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen eller någon annan nämnd ska ha sådan närvarorätt som anges i 4 kap. 29 §, 10. på vilken webbplats förbundets anslagstavla ska finnas, 11. förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder och fördelningen av förbundets kostnader mellan medlemmarna, 12. förbundsmedlemmarnas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet, 13. riktlinjer om förbundets budgetprocess, 14. om allmänheten ska ha rätt att ställa frågor om årsredovisningen vid ett sammanträde och i så fall, förutsättningarna för detta, 15. förfarandet vid en förbundsmedlems utträde ur förbundet, 16. förutsättningarna för och förfarandet vid förbundets likvidation och upplösning samt grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar när förbundet upplöses, 17. ordningen för att lösa tvister mellan förbundet och dess medlemmar, och 18. ordningen för att bestämma ekonomiska förmåner till ledamöterna och ersättarna i den beslutande församlingen samt i fråga om förbund med förbundsdirektion till revisorerna. Ledamöter och ersättare 8 § En förbundsmedlem får till ledamot eller ersättare i den beslutande församlingen välja endast den som är ledamot eller ersättare i förbundsmedlemmens fullmäktige. Ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen och andra nämnder samt revisorer väljs bland dem som har rösträtt vid val till någon av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Proportionella val 9 § Om det begärs av det antal väljande som anges i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt ska val av ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen samt revisorer vara proportionella. Om inte något annat följer av förbundsordningen, ska det som sägs i första stycket tillämpas, när den beslutande församlingen väljer ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen, andra nämnder, de beslutande organens beredningar samt revisorer. Budgetprocessen 10 § Det som sägs om budgetprocessen i 11 kap. 8 och 10 §§ gäller inte kommunalförbund. 11 § I kommunalförbund med förbundsdirektion ska det sammanträde vid vilket budgeten fastställs vara offentligt. Sammanträdet ska tillkännages på kommunalförbundets anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen. Förbundsmedlemmarnas ekonomiska ansvar 12 § Om ett kommunalförbund saknar tillgångar för att betala en skuld, är förbundsmedlemmarna skyldiga att fylla bristen. Varje medlem ska skjuta till så stor del av bristen som svarar mot medlemmens andel i skulden efter de grunder som anges i förbundsordningen. Revision 13 § Det som sägs om val av revisorer i 12 kap. 4 och 5 §§ gäller inte för kommunalförbund. I kommunalförbund med förbundsfullmäktige väljs revisorer av förbundsfullmäktige. I kommunalförbund med förbundsdirektion väljs revisorer enligt vad som anges i förbundsordningen. 14 § I kommunalförbund med förbundsdirektion ska revisorerna avge en revisionsberättelse till var och en av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Det som sägs om fullmäktige i 5 kap. 25, 26, 33 och 51 §§ ska för sådana förbund gälla förbundsmedlemmarnas fullmäktige. 15 § Om en förbundsdirektion tillsatt en eller flera nämnder, ska revisorerna avge en särskild revisionsberättelse som avser nämndernas verksamhet till förbundsdirektionen. Direktionen prövar frågan om ansvarsfrihet ska beviljas eller inte för de nämnder som den tillsätter. 16 § Revisorer i ett kommunalförbund är skyldiga att på begäran lämna upplysningar till de förtroendevalda revisorerna i varje kommun eller landsting som är medlem i kommunalförbundet. Skyldigheten gäller upplysningar om 1. kommunalförbundets angelägenheter, och 2. sådana juridiska personer som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och till vilka kommunalförbundet enligt 10 kap. 2–5 och 7 §§ lämnat över skötseln av en kommunal angelägenhet. Folkomröstning 17 § Kommunalförbund får inte anordna folkomröstning eller anlita valnämnden i en kommun som är förbundsmedlem. Anslagstavlan 18 § Det som anges om fullmäktige och styrelsen i bestämmelserna om anslagstavlan i 8 kap. 18–20 §§ ska i stället avse förbundsfullmäktige, förbundsdirektion och förbundsstyrelsen. Utträde 19 § En förbundsmedlem har rätt att utträda ur ett kommunalförbund. Uppsägningstiden ska vid utträde vara tre år, om inte en kortare tid anges i förbundsordningen. Gemensam nämnd Tillsättande av gemensam nämnd 20 § Fullmäktige får besluta att en nämnd ska vara gemensam med en annan kommun eller ett annat landsting. 21 § En gemensam nämnd tillsätts i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen och ingår i denna kommuns eller detta landstings organisation. Uppgifter 22 § Kommuner och landsting får genom en gemensam nämnd fullgöra uppgifter enligt 3 kap. 4 §. En gemensam nämnd får fullgöra uppgifter för vilka det enligt lag eller annan författning ska finnas en eller flera nämnder i varje kommun eller landsting. Sådana uppgifter som kommun- eller landstingsstyrelsen har vid höjd beredskap enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap får dock inte fullgöras av en gemensam nämnd. 23 § En gemensam nämnds uppgifter ska närmare preciseras i en överenskommelse mellan de berörda kommunerna och landstingen. Bestämmelser som ska tillämpas för gemensam nämnd 24 § Det som gäller för en nämnd enligt denna lag ska, om inget annat sägs, även tillämpas för en gemensam nämnd. Ledamöter och ersättare 25 § Ledamöter och ersättare väljs av fullmäktige i de samverkande kommunerna och landstingen. Var och en av de samverkande kommunerna och landstingen ska vara representerade i den gemensamma nämnden med minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare ska vara lika många som antalet ledamöter. Ekonomiska förmåner 26 § Förtroendevalda i en gemensam nämnd har rätt till ersättning av den kommun eller det landsting som har valt dem. Budget 27 § Budgeten upprättas av den kommun eller det landsting som har tillsatt nämnden. Budgeten ska upprättas efter samråd med de övriga samverkande kommunerna och landstingen. Rätt och skyldighet för andra än ledamöterna att medverka 28 § Fullmäktige i en kommun eller ett landsting som bildat en gemensam nämnd har rätt att begära upplysningar från nämnden. Ordföranden och vice ordföranden i nämnden samt de anställda i de samverkande kommunerna och landstingen är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess. Närvarorätt för personalföreträdare 29 § Företrädare för anställda i kommuner eller landsting som samverkar i en gemensam nämnd får i den omfattning som anges i 7 kap. 10–15 §§ närvara vid sammanträden med den gemensamma nämnden. Interpellationer och frågor 30 § Ledamöter i fullmäktige i kommuner eller landsting som bildat en gemensam nämnd får ställa interpellationer om nämndens handläggning. För att hämta in upplysningar får ledamöterna ställa frågor. Interpellationer och frågor ska riktas till nämndens ordförande. Delegering av ärenden 31 § En gemensam nämnd får, utöver vad som anges i 7 kap. 5 §, även under samma förutsättningar uppdra åt en anställd i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att besluta på nämndens vägnar. 32 § Om en gemensam nämnd med stöd av 7 kap. 5 § uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller landstinget eller i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att besluta i stället. Tillkännagivande av protokoll 33 § Justeringen av en gemensam nämnds protokoll ska tillkännages på var och en av de samverkande kommunernas och landstingens anslagstavlor. Reglemente 34 § Reglementet för en gemensam nämnd ska antas av fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna eller landstingen. Revision 35 § En gemensam nämnd ska granskas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna eller landstingen. Anmärkning och ansvarsfrihet 36 § Fråga om ansvarsfrihet och om anmärkning för en gemensam nämnd ska prövas av fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna eller landstingen. Hänvisningar till annan lagstiftning 37 § Särskilda bestämmelser om gemensam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet. 38 § Bestämmelser om kommunal samverkan finns i lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen, lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser och i annan lag eller författning. 10 kap. Överlämnade av kommunala angelägenheter Överlämnande 1 § Kommuner och landsting får efter beslut av fullmäktige lämna över skötseln av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ. Om det i lag eller annan författning anges att angelägenheten ska bedrivas av en kommunal nämnd eller om den innefattar myndighetsutövning, får den dock inte lämnas över med stöd av denna bestämmelse. Kommunala bolag 2 § Med ett helägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag där kommunen eller landstinget direkt eller indirekt innehar samtliga aktier. Med ett delägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag eller handelsbolag där kommunen eller landstinget bestämmer tillsammans med någon annan. 3 § Om en kommun eller ett landsting med stöd av 1 § lämnar över skötseln av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige 1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten, 2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen, 3. utse samtliga styrelseledamöter, 4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas, 5. utse minst en lekmannarevisor, och 6. se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare. 4 § Innan skötseln av en kommunal angelägenhet lämnas över till ett delägt kommunalt bolag, ska fullmäktige se till att bolaget blir bundet av de villkor som avses i 3 § i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt. I delägda kommunala bolag som inte omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), ska fullmäktige verka för att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. 5 § Till lekmannarevisor i hel- eller delägda kommunala bolag ska fullmäktige utse någon av de revisorer som valts enligt 12 kap. 4 § första stycket. 6 § Om fullmäktige beslutar att utse en minoritet av styrelseledamöterna i ett aktiebolag utan att tillämpa lagen (1992:339) om proportionellt valsätt enligt 5 kap. 60 § första stycket 3, ska fullmäktige anta riktlinjer för hur dessa ledamöter ska utses. Kommunala stiftelser och föreningar 7 § Det som anges i 3 § 1–4 och 6 gäller också när kommunen ensam eller landstinget ensamt bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet. Fullmäktige ska även utse minst en revisor i en sådan stiftelse. Till revisor i stiftelsen ska fullmäktige utse någon av de revisorer som valts enligt 12 kap. 4 § första stycket. Det som anges i 4 § gäller också en förening där kommunen eller landstinget bestämmer tillsammans med någon annan och om kommunen eller landstinget tillsammans med någon annan bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet. Det som anges i 3 § om bolagsordningen ska vid tillämpningen av första och andra styckena i stället avse stadgarna i en förening och stiftelseförordnandet eller stiftelseurkunden i en stiftelse. Privata utförare 8 § Med en privat utförare avses en juridisk person eller en enskild individ som har hand om skötseln av en kommunal angelägenhet enligt 1 §. Med en privat utförare avses inte ett heleller delägt kommunalt bolag och inte heller en sådan stiftelse eller förening som avses i 7 §. 9 § När skötseln av en kommunal angelägenhet genom avtal har lämnats över till en privat utförare ska kommunen respektive landstinget kontrollera och följa upp verksamheten. 10 § Om en kommun eller ett landsting sluter avtal med en privat utförare, ska kommunen eller landstinget genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. 11 kap. Ekonomisk förvaltning Mål för den ekonomiska förvaltningen 1 § Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2–5 och 7 §§. Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget. Om kommunen eller landstinget har en sådan resultatutjämningsreserv som avses i 14 §, ska riktlinjerna även omfatta hanteringen av den. Medelsförvaltningen 2 § Kommunerna och landstingen ska förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. 3 § Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för medelsförvaltningen. 4 § Fullmäktige ska utöver vad som följer av 3 § besluta om riktlinjer för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser. I riktlinjerna ska det anges hur medlen ska förvaltas. Tillåten risk vid placering av medlen ska då fastställas. Det ska också anges hur uppföljning och kontroll av förvaltningen ska ske. Budgetens innehåll 5 § Kommuner och landsting ska varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår). Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag från andra stycket får göras 1. i den utsträckning som medel från en resultatutjämningsreserv tas i anspråk enligt 14 §, eller 2. om det finns synnerliga skäl. 6 § I budgeten ska skattesatsen och anslagen anges. Av budgeten ska det vidare framgå hur verksamheten ska finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. De finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska anges. Budgeten ska även innehålla en plan för verksamheten under budgetåret. I planen ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret ska då alltid vara periodens första år. Planen ska innehålla sådana finansiella mål som anges i första stycket. 7 § Fullmäktige får besluta att en nämnd inte ska anvisas några medel. Budgetprocessen 8 § Förslag till budget ska upprättas av styrelsen före oktober månads utgång. Förslag till budget för revisorernas verksamhet ska upprättas av fullmäktiges presidium senast vid samma tidpunkt. Om det finns särskilda skäl till det, får budgetförslaget upprättas i november månad. I så fall ska styrelsen före oktober månads utgång föreslå skattesatsen för den kommunalskatt eller landstingsskatt som ingår i den preliminära inkomstskatten under det följande året. 9 § Styrelsen bestämmer när övriga nämnder senast ska lämna in sina särskilda budgetförslag till styrelsen. 10 § Budgeten fastställs av fullmäktige före november månads utgång. De år då val av fullmäktige har hållits i hela landet ska budgeten fastställas av nyvalda fullmäktige. 11 § Om budgeten på grund av särskilda skäl inte kan fastställas före november månads utgång, ska fullmäktige ändå fastställa skattesatsen och, i förekommande fall, avgiftssatsen för begravningsavgiften enligt 9 kap. begravningslagen (1990:1144) inom denna tid. Budgeten ska därefter fastställas före december månads utgång. Fullmäktige får då fastställa en annan skatte- eller avgiftssats än den som har bestämts tidigare. Reglering av balanskravsresultat 12 § Om balanskravsresultatet enligt 4 kap. 3 a § lagen (1997:614)om kommunal redovisning för ett visst räkenskapsår är negativt, ska det regleras under de närmast följande tre åren. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Beslut om reglering ska fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa balanskravsresultatet uppkom. 13 § Fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt balanskravsresultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl. Resultatutjämningsreserver 14 § Kommuner och landsting får till en resultatutjämningsreserv reservera medel som får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar enligt 4 kap. 3 a § lagen (1997:614) om kommunal redovisning, som överstiger 1. en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, eller 2. två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, om kommunen eller landstinget har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser. Utgiftsbeslut under budgetåret 15 § Om fullmäktige beslutar om en utgift under löpande budgetår, ska beslutet också innefatta en anvisning om hur utgiften ska finansieras. Delårsrapport 16 § Minst en delårsrapport som ska upprättas enligt 9 kap. 1 § lagen (1997:614) om kommunal redovisning ska behandlas av fullmäktige. Räkenskaper 17 § Styrelsen och övriga nämnder ska fortlöpande föra räkenskaper över de medel som de förvaltar. 18 § Styrelsen bestämmer när övriga nämnder senast till styrelsen ska redovisa sin medelsförvaltning under föregående budgetår. Årsredovisning 19 § När styrelsen har fått övriga nämnders redovisningar, ska den upprätta en årsredovisning. 20 § Årsredovisningen ska lämnas över till fullmäktige och revisorerna snarast möjligt och senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser. 21 § Årsredovisningen ska godkännas av fullmäktige. Det ska ske innan fullmäktige enligt 5 kap. 25 § beslutat om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. Förbud mot pantsättning 22 § Kommuner och landsting får inte upplåta panträtt i sin egendom till säkerhet för en fordran. Vid förvärv av egendom får de dock överta betalningsansvaret för lån som tidigare har tagits upp mot säkerhet av panträtt i egendomen. Hänvisningar till annan lagstiftning 23 § Bestämmelser om skyldighet för styrelsen att underrätta vissa myndigheter om skattesatsen och om avgiftssatsen för begravningsavgiften finns i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. 24 § Bestämmelser om bokföring och årsredovisning finns i lagen(1997:614) om kommunal redovisning. 12 kap. Revision Revisorernas uppgifter 1 § Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas eller fullmäktigeberedningarnas verksamhetsområden. De granskar på samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i juridiska personer enligt 10 kap. 2–5 och 7 §§, även verksamheten i de juridiska personerna. Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Om revisorerna i sin granskning finner att det föreligger misstanke om att brott av förmögenhetsrättslig karaktär förövats eller om att allmän förvaltningsdomstols avgörande åsidosatts, ska de anmäla förhållandet till berörd nämnd. Om nämnden efter en sådan anmälan inte vidtar åtgärder utan oskäligt dröjsmål, är revisorerna skyldiga att rapportera det till fullmäktige. Revisorerna får dock avstå från att anmäla misstanke om brott till fullmäktige om nämnden funnit att det inte föreligger en sådan misstanke. 2 § Revisorerna ska bedöma om resultaten i delårsrapporten som enligt 11 kap. 16 § ska behandlas av fullmäktige och årsredovisningen är förenliga med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska lämnas till fullmäktige inför behandlingen av delårsrapporten och årsredovisningen. § Revisorernas granskning omfattar inte ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild i andra fall än 1. när handläggningen av sådana ärenden har vållat kommunen eller landstinget ekonomisk förlust, 2. när granskningen gäller hur nämnderna verkställer egna gynnande beslut enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen (2001:453), 3. när granskningen gäller hur nämnderna verkställer avgöranden av allmänna förvaltningsdomstolar, eller 4. när granskningen sker från allmänna synpunkter. Val av revisorer 4 § Under de år då val av fullmäktige har hållits i hela landet ska nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Om ordförande utses för revisionen, ska till denna väljas en revisor från den politiska minoriteten. 5 § Vid en samlad revision av hela verksamheten ska minst fem revisorer väljas. Vid en särskild revision för granskning av en viss eller vissa nämnders verksamhet ska minst fem revisorer väljas för varje nämnd eller grupp av nämnder. Revisorernas ställning 6 § Varje revisor fullgör sitt uppdrag självständigt. Sakkunnigt biträde 7 § Revisorerna ska i sin granskning biträdas av sakkunniga som de själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed. Lekmannarevisorer som utses med stöd av 10 kap. 3 och 4 §§ ska i sin granskning biträdas av sakkunniga som de själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs för att fullgöra uppdraget enligt god sed vid detta slag av granskning. De sakkunniga ska ha den insikt och erfarenhet av kommunal verksamhet som fordras för att kunna fullgöra uppdraget. Revisorernas rätt till information 8 § Nämnderna, fullmäktigeberedningarna, de enskilda ledamöterna och ersättarna i dessa, samt de anställda är skyldiga att lämna revisorerna och de sakkunniga de upplysningar som behövs för revisionsarbetet. De ska också ge revisorerna tillfälle att när som helst inventera de tillgångar som nämnderna eller fullmäktigeberedningarna har hand om och ta del av de räkenskaper och andra handlingar som berör deras verksamhet. Revisorernas förvaltning 9 § Revisorerna svarar själva för den förvaltning som har samband med revisionsuppdraget, om inte fullmäktige bestämmer något annat. 10 § De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning och om jäv ska tas upp i protokoll. Bestämmelserna i 6 kap. 35 § om justering av protokoll och tillkännagivande om justeringen ska tillämpas också på revisorernas protokoll. Revisionsberättelse 11 § Revisorerna ska varje år till fullmäktige avge en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det föregående budgetåret. De sakkunnigas rapporter ska bifogas revisionsberättelsen. Granskningsrapport enligt 10 kap. 5 § aktiebolagslagen (2005:551) som har lämnats för ett aktiebolag som avses i 10 kap. 2 § ska också bifogas revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen för sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget ingår i ska också bifogas revisorernas berättelse utom i det fall som avses i 9 kap. 14 §. Vidare ska revisionsberättelsen för aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening och stiftelse till vilken kommunen eller landstinget lämnat över skötseln av en kommunal angelägenhet enligt 10 kap. 2–5 och 7 §§ bifogas revisionsberättelsen. 12 § Om anmärkning framställs, ska anledningen till denna anges i revisionsberättelsen. Anmärkningar får riktas mot 1. nämnder och fullmäktigeberedningar, och 2. de enskilda förtroendevalda i sådana organ. Revisionsberättelsen ska också innehålla ett särskilt uttalande i fråga om ansvarsfrihet tillstyrks eller inte. Jäv 13 § I fråga om jäv för en revisor ska bestämmelserna i 6 kap. 28 § om jäv tillämpas. 14 § Från jäv ska bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. 15 § En revisor som är jävig i ett ärende får inte delta eller närvara vid behandlingen av ärendet. Denne får dock vidta åtgärder som någon annan inte kan vidta utan olägligt uppskov. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot denne ska självmant uppge det. Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon av revisorerna ska de gemensamt och snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om revisorerna annars inte är beslutföra och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov. 16 § Ett beslut om jäv får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut genom vilket ärendet avgörs. Revisionsreglemente 17 § Fullmäktige får anta ett särskilt reglemente om revisionen. 13 kap. Laglighetsprövning Vem som får överklaga 1 § Varje medlem av en kommun eller ett landsting har rätt att få lagligheten av kommunens eller landstingets beslut prövad genom att överklaga dem hos förvaltningsrätten. Lagligheten av en gemensam nämnds beslut får överklagas på samma sätt av varje medlem av de samverkande kommunerna och landstingen. Lagligheten av ett kommunalförbunds beslut får överklagas på samma sätt av varje medlem av de kommuner eller landsting som ingår i kommunalförbundet samt av förbundsmedlemmarna. Vilka beslut som får överklagas 2 § Följande beslut får överklagas: 1. beslut av fullmäktige eller den beslutande församlingen i ett kommunalförbund, 2. beslut av en nämnd eller ett partssammansatt organ, om beslutet inte är av rent förberedande eller rent verkställande art, 3. beslut av förbundsstyrelsen eller en annan nämnd eller ett partssammansatt organ i ett kommunalförbund, om beslutet inte är av rent förberedande eller rent verkställande art, och 4. sådana beslut av revisorerna som avses i 12 kap. 10 §. 3 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om det i lag eller annan författning finns särskilda bestämmelser om överklagande. Hur besluten överklagas 4 § Ett beslut överklagas skriftligt. I överklagandet ska klaganden ange vilket beslut som överklagas och de omständigheter som överklagandet grundas på. Överklagandet ska ges in till förvaltningsrätten. Tiden för överklagande 5 § Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på kommunens, landstingets eller kommunalförbundets anslagstavla att protokollet över beslutet justerats. Tiden för överklagande av en gemensam nämnds beslut räknas från det att tillkännagivandet skett på anslagstavlorna i samtliga samverkande kommuner och landsting. Tillkännagivandet av protokollsjusteringen måste finnas på anslagstavlan under hela överklagandetiden för att tiden ska löpa ut. 6 § Om överklagandet före överklagandetidens utgång har kommit in till kommunen, landstinget eller kommunalförbundet i stället för till förvaltningsrätten, ska överklagandet ändå prövas. Detsamma gäller när överklagandet av en gemensam nämnds beslut kommit in till någon av de samverkande kommunerna eller landstingen. Grunder för upphävande av besluten 7 § Vid prövningen av överklagandet får domstolen inte ta hänsyn till andra omständigheter än sådana som klaganden har hänvisat till före överklagandetidens utgång. 8 § Ett överklagat beslut ska upphävas, om 1. det inte har kommit till på rätt sätt, 2. beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen eller landstinget, 3. det organ som har fattat beslutet inte har haft rätt att göra det, eller 4. beslutet annars strider mot lag eller annan författning. Domstolen får inte ersätta det överklagade beslutet med något annat beslut. 9 § Om ett fel har saknat betydelse för ärendets utgång, behöver beslutet inte upphävas. Detsamma gäller om beslutet har förlorat sin betydelse till följd av senare inträffade förhållanden. Handläggningen i domstol 10 § Vid tillämpningen av förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska kommunen, landstinget, den gemensamma nämnden eller kommunalförbundet anses som part. 11 § Ett föreläggande enligt 5 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får inte gälla sådana brister i överklagandet som består i att det inte anger den eller de omständigheter som överklagandet grundas på. Bestämmelsen i 29 § förvaltningsprocesslagen om rätt att utan yrkande besluta till det bättre för enskild ska inte tillämpas. 12 § Bestämmelser om hur förvaltningsrättens beslut överklagas finns i förvaltningsprocesslagen (1971:291). Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. 13 § Om förvaltningsrättens eller kammarrättens beslut har gått klaganden emot, får bara klaganden själv överklaga beslutet. Om förvaltningsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit att det verkställs, får domstolens beslut överklagas av kommunen eller landstinget och av deras medlemmar samt, i fråga om beslut av en gemensam nämnd, av nämnden och medlemmarna i de samverkande kommunerna och landstingen. Om förvaltningsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut av ett kommunalförbund eller förbjudit att det verkställs, får domstolens beslut överklagas av förbundet, av varje kommun och landsting som är medlem i förbundet och av deras medlemmar. När beslut får verkställas 14 § Ett beslut som kan överklagas enligt detta kapitel får verkställas innan det fått laga kraft om inte särskilda skäl talar mot det. Vid en sådan prövning ska särskild hänsyn tas till om verkställigheten av beslutet kommer att kunna rättas. Rättelse av verkställda beslut 15 § Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som har fått laga kraft och om beslutet redan har verkställts, ska det organ som har fattat beslutet se till att verkställigheten rättas i den utsträckning som det är möjligt. Ett beslut om rättelse ska meddelas utan oskäligt dröjsmål. ___________________________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. 2. Genom lagen upphävs a) kommunallagen (1991:900), och b) lagen (1970:462) om vissa anslag på kommuns anslagstavla. 3. Bestämmelserna om att revisor inte är valbar till ledamot eller ersättare i fullmäktige i 4 kap. 6 § 1 och om antalet ersättare i styrelsen i 6 kap. 16 § första stycket tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet. Detsamma gäller bestämmelserna om när en ordförande utses för revisionen i 12 kap. 4 § andra stycket. 4. Äldre bestämmelser om sådana underställda nämnder som fullmäktige beslutat om före ikraftträdandet gäller fram till dess nästa ordinarie val har hållits i landet. 5. Äldre bestämmelser om att fullmäktige får föreskriva att en lokal nämnd inte får väcka ärenden i fullmäktige gäller fram till dess nästa ordinarie val har hållits i landet. 6. Äldre bestämmelser gäller för överklagande av beslut som har tillkännagetts före ikraftträdandet. Förslag till lag (2017:000) om försöksverksamhet med majoritetsstyre Härigenom föreskrivs följande. Införande av majoritetsstyre 1 § En kommun eller ett landsting får besluta att 5 kap. 60 § kommunallagen (2017:000) inte ska tillämpas vid tillsättning av styrelsen (majoritetsstyre). Ett sådant beslut ska fattas av fullmäktige senast den 31 december året före år för ordinarie val och kräver att minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar för det. 2 § Införande av majoritetsstyre ska ske vid det nyvalda fullmäktiges tillsättande av styrelse enligt 6 kap. 18 § kommunallagen (2017:000). Tillsättande av styrelse 3 § När styrelsen ska tillsättas, inbjuder den som varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten) gruppledarna för varje parti inom fullmäktige till samråd om den nya styrelsens sammansättning. Ålderspresidenten lämnar därefter i uppdrag till en av gruppledarna att föreslå en ny styrelse. 4 § Förslag till ny styrelse ska läggas fram till det nyvalda fullmäktiges första sammanträde, då fullmäktige, utan beredning, ska utse styrelsen. Om mer än hälften av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget, är det förkastat. I annat fall är det godkänt. 5 § Har fullmäktige förkastat gruppledarens förslag, ska fullmäktige utse en styrelse med tillämpning av 5 kap. 60 § kommunallagen (2017:000). Förutsättningar för oppositionens arbete 6 § Fullmäktige ska i ett reglemente ange hur de partier som finns representerade i fullmäktige, men som inte har ledamöter eller ersättare i styrelsen, ska ges en god tillgång till information om styrelsens arbete och om pågående ärenden samt administrativt stöd i övrigt. Misstroendeförklaring 7 § Om minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det ska fullmäktige, utan föregående beredning, rösta om en misstroendeförklaring mot styrelsen. Om fullmäktige med enkel majoritet finner att styrelsen inte har förtroende ska fullmäktige återkalla uppdragen för samtliga ledamöter och ersättare i styrelsen. När fullmäktige ska välja nya ledamöter och ersättare till styrelsen tillämpas inte 5 kap. 60 § kommunallagen (2017:000). Upphävande av majoritetsstyre 8 § Fullmäktige får besluta att upphäva ett beslut om att införa majoritetsstyre. Har fullmäktige beslutat att upphäva majoritetsstyre ska fullmäktige utse en ny styrelse med tillämpning av 5 kap. 60 § kommunallagen (2017:000). ____________________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017 i fråga om 1 § och i övrigt den 1 januari 2018. 2. Lagen upphör att gälla vid utgången av 2022. Särskilt yttrande Särskilt yttrande av experterna Helena Linde, Anna Lindström, Barbro Naroskyin och Anna Sandborgh Den särskilde utredaren har tillsammans med sekretariatet gjort ett gediget arbete och det har varit en lärorik upplevelse för oss alla. Den viktiga frågan om kommunal kompetens i förhållande till utrymmet för generell avtalssamverkan lämnas dock orörd och det beklagar vi. Det omfattande utredningsarbetet innehåller en lång rad förslag till små och stora förändringar. Allt kommenteras inte här – och vi förutsätter en bred – och framförallt lång remiss där kommuner, landsting och regioner bereds en reell möjlighet till en noggrann granskning. Inför det kommande remissarbetet vill vi lyfta fram något av det vi ser positivt på och en del vi ser som mindre ändmålsenligt. Särskilt positivt ser vi på den genomgång av EU-rätten som betänkandet redovisar. Den är viktig för förståelsen av samspelet mellan den nationella rätten och den europarättsliga regleringen i fråga om konkurrens och förutsättningar att ta ansvar för det som är av allmänintresse. Betänkandet ger en förtjänstfull start på den kunskapsresa som ligger framför svensk förvaltning när det gäller offentlig finansiering av lokala tjänster med starka inslag av marknadsmekanismer. En hänvisning i kommunallagen förändrar i sig inte rättsläget men stärker incitamenteten att beakta de möjligheter och begränsningar europarätten ger när det gäller det som är av allmänt ekonomiskt intresse. En annan bra modernisering rör utredarens överväganden och förslag när det gäller den elektroniska anslagstavlan. Förslagen ligger väl i tiden och framstår som angelägna och naturliga. Inom ramen för direktivets uppdrag att göra en lagteknisk översyn har utredaren gått mycket långt – och det är vanskligt. Genom- 883 Särskilt yttrande SOU 2015:24 gången av kommunallagens begrepp är bra, men de föreslagna strukturförändringarna grundas inte på någon djupare behovsanalys och motiveras inte heller av de materiella förslag som läggs fram. När strukturen i 1991 års kommunallag nu föreslås brytas upp med fler kapitel leder det också till att det behövs korsreferenser alternativt dubblering av regler. Det gäller t.ex. reglerna om jäv som måste återkomma på flera ställen. I förslaget synliggörs de anställda och förvaltningens betydelse. Det är värdefullt, men inget hindrar att ett sådant behov tillgodoses genom att de regler om förvaltningen som behövs placeras i organisationskapitlet. En ny struktur som innebär att bestämmelser flyttas och får mindre språkliga justeringar har inte stor effekt i sak i alla fall inte vid första påseende. Däremot har lagstiftningstekniken den olyckliga konsekvensen att kommunallagens många mottagare inte får samma tillgång till bakgrunden till att reglerna ser ut som de gör. I förslaget till ny struktur finns ett nytt kapitel om samverkan – men det innehåller inte mycket nytt. Frågan om bättre förutsättningar för samverkan grundad på avtal förbigås – och det är olyckligt. Kommuner, landsting och regioner behöver rättsligt stabila förutsättningar för avtalssamverkan. För att klara personalförsörjningen på specialistfunktioner och för de många enkla tjänster som bäst hanteras inom den lokala offentliga förvaltningen behövs flexibla och enkla samarbetslösningar. En kommunallag som gör anspråk på att vara ”för framtiden” ska erbjuda de verktyg som behövs idag – och imorgon. Kommunallagen behöver därför erbjuda ett väl avvägt rättsligt utrymme för enklare avtalssamverkan som också ansluter till de nya upphandlingsdirektiven. Avslutningsvis vill vi uttrycka vår djupa tveksamhet till utredarens förslag om att utvidga medlemskapet till företag med fast driftställe och till ideella föreningar med verksamhet lokalt. Genom förslaget utvidgas rätten att begära laglighetsprövning till dessa organ. Laglighetsprövning är till sin natur ett slags ”medborgartalan”. Prövningen kan bara leda till att beslut som innehåller formella felaktigheter kan undanröjas. Att låta prövningsmöjligheten utvecklas till ett verktyg för tydliga partsintressen leder i en helt annan riktning. Dessutom riskerar förslaget att bromsa lokala beslutsprocesser och öka antalet laglighetsprövningar. 884 2 Utredningens uppdrag och arbete 2.1 Direktiven Regeringen beslutade den 11 oktober 2012 (dir. 2012:105), bilaga 1, att tillkalla en särskild utredare för att föreslå en modernisering av kommunallagen (1991:900), KL. Utgångspunkter för uppdraget ska bl.a. vara att kommunallagen även fortsättningsvis ska vara en ramlag och att utredaren ska utgå från ett medborgarperspektiv. Utredningen ska genomföras som en bred översyn med målsättning att åstadkomma en ändamålsenligt utformad lagstiftning. I uppdraget ingår vidare att göra en översyn av lagteknisk karaktär av kommunallagen. De delar av uppdraget som rör kommunalt ansvar i förhållande till privat utförd verksamhet och allmänhetens behov av insyn och information samt utvärdering av den fria nämndorganisationen har redovisats i ett delbetänkande den 28 juni 2013, Privata utförare – Kontroll och insyn, SOU 2013:53. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 31 mars 2015. I slutbetänkandet ska utredaren överväga om det finns behov av att i kommunallagen reglera de anställdas roll och särskilt överväga behovet av en reglering av de anställdas beslutanderätt. Utredaren ska vidare se över regelverket gällande laglighetsprövning av kommunala beslut och utreda om nuvarande bestämmelser är ändamålsenligt utformade eller om det finns behov av en modernisering av reglerna. Utredaren ska också analysera hur bestämmelserna i kommunallagen förhåller sig till unionsrätten och särskilt överväga hur den unionsrättsliga regleringen av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse förhåller sig till regleringen av kommunal verksamhet. Utredaren ska vid behov lämna författningsförslag. 135 Utredningens uppdrag och arbete SOU 2015:24 Regeringen beslutade den 14 november 2013 om tilläggsdirektiv (dir. 2013:100), bilaga 2, till utredaren. Regeringen gav utredaren i uppdrag att, utöver vad som följer av de ursprungliga direktiven, överväga om förutsättningarna för den fria kommunala nämndorganisationen behöver förtydligas och om de nuvarande rättsliga befogenheterna för kommun- och landstingsstyrelsen att styra och samordna verksamheten är tillräckliga. Utredaren ska vidare överväga om kommunallagen kan göras mer konkurrensneutral mellan olika utförare av kommunal verksamhet. Utredaren ska också överväga om den kommunala revisionen behöver förstärkas ytterligare. Utredaren ska slutligen överväga behovet av att, genom försökslagstiftning, införa en möjlighet till majoritetsstyre i kommun- och landstingsstyrelsen samt överväga behovet av att bredda utnämningen av styrelseledamöter i kommunala företag. Utredaren ska lämna de lagförslag som de ovan nämnda övervägandena föranleder. Vid den lagtekniska översynen är utredaren oförhindrad att ta upp andra frågor än de som nämns i direktiven, om det behövs för att utredaren ska kunna fullgöra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt. 2.2 Utgångspunkter och begränsning av uppdraget Av utredningens direktiv framgår att utgångspunkterna för uppdraget ska vara att kommunallagen även fortsättningsvis ska vara en ramlag, att utredaren särskilt ska beakta vikten av tydlighet och enhetlighet för kommuner och landsting, att utredaren ska utgå från ett medborgarperspektiv, och att utredaren ska göra en internationell utblick, som i första hand ska omfatta de övriga nordiska länderna. Det ingår inte i uppdraget att överväga eller föreslå ändringar i grundlag. Utredaren ska också väga förslagen mot de konsekvenser som de får avseende ökad administrativ belastning för kommuner, landsting och domstolar. Utredaren ska vidare i enlighet med 14 kap. 3 § regeringsformen, RF, beakta proportionalitetsprincipen beträffande eventuella inskränkningar av den kommunala självstyrelsen i sina redogörelser, analyser och förslag. Utredaren ska också vid anläggandet av ett medborgarperspektiv bl.a. genomgående analysera möjliga konsekvenser för kvinnor och 136 SOU 2015:24 Utredningens uppdrag och arbete män samt flickor och pojkar. För de förslag som utredningen lämnar ska konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män redovisas. Utredaren ska slutligen i enlighet med kommittéförordningen (1998:1474) bl.a. redovisa de ekonomiska konsekvenserna av sina förslag och vid behov föreslå hur dessa ska finansieras. 2.3 Utredningsarbetet Utredningen har antagit namnet Utredningen om en kommunallag för framtiden. Utredningens uppdrag ska bedrivas utåtriktat och utredningen ska på lämpligt sätt kommunicera med berörda statliga myndigheter, kommuner, landsting, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), övriga centrala parter på arbetsmarknaden, näringslivet samt övriga intressenter. Utöver utredningens sekretariat har en expertgrupp och två referensgrupper deltagit i utredningsarbetet. I december 2012 tillsattes en expertgrupp med representanter från berörda departement, myndigheter och organisationer. Till gruppen förordnades experter från Finansdepartementet, Justitiedepartementet, Miljödepartementet, Näringsdepartementet, Socialdepartementet och Utbildningsdepartementet. Därutöver förordnades experter från SKL, Socialstyrelsen, Statens skolinspektion, Konkurrensverket, Kammarrätten i Stockholm, Karlstads kommun, Östergötlands läns landsting, Uppsala universitet och Göteborgs universitet. Efter att delbetänkandet överlämnats har representanterna från Utbildningsdepartementet, Miljödepartementet, Statens skolinspektion och Socialstyrelsen entledigats som experter. En f.d. kammarrättslagman från Kammarrätten i Sundsvall har under sommaren 2013 förordnats som expert. Två referensgrupper har varit knutna till utredningen. I den parlamentariska referensgruppen har ingått representanter från alla riksdagspartier. I referensgruppen för organisationer och näringsliv har ingått representanter från Svenskt Näringsliv, Företagarna, Vårdföretagarna, Almega, Famna, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademiska centralorganisation (SACO), Fackförbundet Vision, Vårdförbundet, Sveriges läkarförbund, Avfall Sverige, Återvinningsindustrierna, 137 Utredningens uppdrag och arbete SOU 2015:24 Sveriges byggindustrier, Pensionärernas riksorganisation (PRO), Sveriges pensionärsförbund och Handikappförbunden. Utredningen har efter överlämnandet av delbetänkandet träffat expertgruppen vid tolv tillfällen. Utredningen har under samma period träffat den parlamentariska referensgruppen vid åtta tillfällen och referensgruppen för organisationer och näringsliv vid fyra tillfällen. Enskilda ledamöter har också haft bilaterala kontakter med utredningens sekretariat. Utredningen har vid två tillfällen presenterat sina förslag för arbetsutskottet i SKL:s styrelse. I februari 2014 arrangerade utredningen ett seminarium under rubriken ”Seminarium om den kommunala revisionen”. Inbjudna föredragshållare var professorn i förvaltningsrätt Olle Lundin, Uppsala universitet, den förtroendevalde revisorn i Västerbottens läns landsting Karl Gustav Abramsson, ordföranden Bo Basun, Sveriges kommunala yrkesrevisorer (SKYREV) samt Inga-Britt Ahlenius, tidigare chef för Riksrevisionsverket. Utredningen har träffat SKL, Kommundirektörernas förening, Landstingsdirektörernas förening, Socialchefernas förening, Fackförbundet Vision, Bemanningsföretagen och Jusek i särskild ordning för att diskutera de anställdas roll i kommunallagen. När det gäller den kommunala revisionen har utredningen träffat Starev, SKYREV, SKL:s revisionsdelegation, FAR, revisionsföretagen PwC, EY och Deloitte samt medverkat vid ett stort antal revisionskonferenser och träffar med revisionsnätverk. Utredningen har också träffat ett antal domare, föredragande och särskilda ledamöter från både förvaltningsrätt och kammarrätt för att diskutera laglighetsprövningsinstitutets ändamålsenlighet. Utredningen har också träffat representanter för den juridiska avdelningen vid Stockholms och Göteborgs kommuner samt Stockholms läns landsting för att bl.a. diskutera laglighetsprövning. Utredningen har under sitt arbete med förslaget om elektronisk anslagstavla träffat Bolagsverket. När det gäller utredningens arbete med att utforma en ny kommunallag har utredningen haft för avsikt att i största mån föreslå en ramlag och har prövat nödvändigheten av nuvarande särreglering. I det arbetet har utredningen träffat företrädare för Stockholms läns landsting och Stockholms kommun. Även Svenskt Avfall, Åter- 138 SOU 2015:24 Utredningens uppdrag och arbete vinningsindustrierna, Den Nya Välfärden och SmåKom (De små kommunernas samverkan) har utredningen träffat i särskild ordning. Utredningen ska enligt direktiven föra en dialog med de utredningar som berör de frågeställningar som angivits i uppdraget. Utredningen har därför haft kontakt med Ägarprövningsutredningen (Fi 2012:11), Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin (N 2012:06), Utredningen om EU & kommunernas bostadspolitik (N S 2013:11), 2014 års Demokratiutredning (Ku Ju 2014:19), KomRed-utredningen (Fi 2014:13), Utredningen för ett stärkt civilsamhälle (U 2014:04) och Utredningen Service i glesbygd (N 2014:01). Utredningen har också träffat Statskontoret som haft i uppdrag av regeringen att kartlägga befintlig information om kommuner och deras verksamheter. Utredningen har också deltagit i flera konferenser och seminarier, t.ex. Sveriges Kommunaljuridiska Förenings årsmöte och föreningens öppna forum om en kommunallag för framtiden, SmåKoms höstmöte, SKL:s demokratidagar, Kvalitetsmässan, Kommek och ett stort antal olika konferenser för kommunala revisorer. Utredningen har vidare avgivit ett remissvar över betänkandet Effektiv och rättssäker PBL-överprövning (SOU 2014:14). Utredningen har gjort två studiebesök i våra grannländer. I Finland träffade utredningen Finansministeriet och Arbets- och näringsministeriet samt finska Kommunförbundet. Utredningen har också besökt Norge och träffat Utredningen om en ny kommunelov. Utredningen träffade under sitt besök i Norge även Näringsoch fiskedepartementet och Kommunesektorns organisasjon. Utredningen har fått i uppdrag att överväga behovet av en reglering av de anställdas beslutanderätt. I arbetet med det uppdraget har utredningen genomfört en studie om delegationsordningar för att få en uppfattning om vilka beslut som i praktiken delegeras till de anställda, se bilaga 3. Utredningen har i studien också i begränsad utsträckning granskat vad som delegeras till de förtroendevalda, framför allt styrelsernas ordförande. Utredningen har anlitat universitetslektorn Ola Mattisson, Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet för en forskningsöversikt om förändringar och utvecklingstendenser inom den lokala samhällsnivån, se bilaga 4. I arbetet med utredningens uppdrag har utredningen anlitat Markör Marknad & Kommunikation AB för att ställa ett antal frågor 139 Utredningens uppdrag och arbete SOU 2015:24 till dels ordförande i kommunstyrelsen respektive landstingsstyrelsen, dels kommundirektör, landstingsdirektör eller motsvarande befattning. Enkäten genomfördes under perioden den 21 januari– 25 februari 2014 och frågorna ställdes till ordförande och högste tjänstemannen i alla kommuner och landsting i landet. I vissa fall har Markör Marknad & Kommunikation AB inte lyckats nå ordförande i kommunstyrelsen eller landstingsstyrelsen. I sådana fall har frågorna i stället ställts till vice ordförande i styrelsen. Det gäller även när frågor ställdes till den högste tjänstemannen. I vissa fall har frågorna i stället ställts till ekonomichef, administrativ chef, jurist m.fl. Svarsfrekvensen var mycket hög. När det gäller politikerenkäten svarade 97 procent av de tillfrågade och när det gäller tjänstemannaenkäten svarade alla tillfrågade, dvs. svarsfrekvensen var 100 procent. Utredningen kommer i de olika avsnitten i betänkandet att närmare redogöra för resultaten av undersökningen. 2.4 Andra pågående utredningar Vid tiden för överlämnandet av detta betänkande har flera av de utredningar som utredningen har haft dialog med inte lämnat sina betänkanden. Några av de ovan nämnda utredningarna kan komma att lämna förslag till ändringar i kommunallagen. Utredningen är medveten om att detta kan påverka även utredningens lagförslag. Utredningen har i sitt arbete försökt att beakta tänkbara kommande ändringar. 140 Bilaga 6 Jämförelsetabell mellan förslaget till kommunallag och kommunallagen (1991:900) Förslaget till kommunallag Kommunallagen (2017:000) (1991:900) 1 ka . andra st cket 2 ka . 5 1 ka . 3 första st cket 1033 sou 2015:24 Bilaga 6 12 13 14 15 16 17 17 18 § 19 20 21 22 § 23 första st cket 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 andra och tredje st ckena 35 1035 sou 2015:24 44 & 45 & 46 § 47 § 48 § 49 § 50 & 51 § 52 § 53 § 54 § 55 § 56 & 57 § 58 § 59 § 60 § första stycket 60 ~ andra stycket 61 § 62 § 63 § 64 § 65 & 66 § 67 § 68 § 69 § 70 § 71 § 72 § 73 § 74 § 75 § Bilaga 6 5 kap. 38 & 5 kap. 39 & 3 kap. 7 § andra stycket 5 kap. 18 & 5 kap. 19 § 5 kap. 20 § första och tredje styckena 5 kap. 20 a & 5 kap. 20 b § 5 kap. 36 § 5 kap. 37 § 5 kap. 40 § första och andra styckena 5 kap. 41 § 5 kap. 42 § 5 kap. 43 § 5 kap. 44 & 5 kap. 45 § 5 kap. 46 § första stycket 1-3 5 kap. 46 § tredje stycket 5 kap. 48 § 5 kap. 52 § första och andra styckena 5 kap. 50 § första meningen 5 kap. 49 § och 50 § andra meningen 5 kap. 51 § 5 kap. 53 § 5 kap. 54-56 &§ 5 kap. 57 § 5 kap. 58 § 5 kap. 59 & 5 kap. 60 § 5 kap. 61 & 5 kap. 63 § 5 kap. 64 & 1037 sou 2015:24 Bilaga 6 33 34 35 36 37 38 39 40 40 41 42 43 44 7kap. 1§ 2§ 3§ 4& 5§ 6& 7§ 8§ 9§ 10 § första stycket 10 &andra stycket 11 & 12 § 13 & 14 § 15 § 16 & 17 § 18 § 19 § 20 § 21 & andra menin en första st cket första st cket 4 kap. 6 § 6 kap. 33 § 6 kap. 37 & 6 kap. 38 § 7 kap. 8 § första stycket första meningen 7 kap. 8 § andra stycket 7 kap. 9 § 7kap.10§ 7 kap. 11 & 7 kap. 12 § 7kap.13§ 7kap.14§ 7 kap. 15 § 7 kap. 16 § 7kap.17§ 7 kap. 1 och 3 && 7 kap. 4 § 1039 sou 2015:24 Bilaga 6 I~kap. 8 a § (fr.o.m. 1 juli 2015) 9k ap. 1§ 2 § första stycket 2 § andra och tredje styckena 3§ 4& 5§ 6§ 7§ 8§ 9 § första stycket 9 § andra stycket 10 § 11 § första meningen 11 § andra meningen 12 § 13 § 14 & 15 § 16 § 17 § 18 § 19 § 20 § 21 § 22 § 23 § 24 § 25 § 26 § 27 § 3 kap. 20 § andra stycket 3 kap. 21 § 3 kap. 22 § 3 kap. 23 § 3 kap. 24 § 3 kap. 25 § 3 kap. 27 § 3 kap. 28 §och 8 kap. 21 § andra stycket 4 kap. 23 a § 5 kap. 46 § första stycket 4 5 kap. 46 § andra stycket 8 kap. 21 § första stycket 8 kap. 22 § första meningen 8 kap. 23 § 9 kap. 19 § 9 kap. 20 § 9 kap. 21 § 9 kap. 22 § 5 kap. 34 § femte stycket - 3 kap. 26 § 3 kap. 4 § 5 3 kap. 3 a § tredje stycket 3 kap. 3 a § första stycket och andra stycket första och andra meningarna 3 kap. 3 c § 3 kap. 3 b § 6 kap. 9 § tredje stycket 4 kap. 15 a § 8 kap. 4 § andra stycket 1041 sou 2015:24 8 § första stycket första menm en 8 § första stycket andra Bilaga 6 8 kap. 6 § första stycket andra st cket första st cket första st cket 8 kap. 14 § andra stycket och 16 andra st cket 5§ 9 kap. 2 § första och andra st ckena 1043 Statens offentliga utredningar 2015 Kronologisk förteckning I. Deltagande med väpnad st yrka i utbildning utomlands. En utökad beslutsbefogenhet för regeringen. Fö. 2. Värdcpappersmarknaden MiFID Il och MiFIR. + Bilagor. Fi. 3. Med fokus på kärnuppgifterna. En angelägen anpassning av Polismyndighetens uppgifter på djuromddet. Ju. 4. Ett svenskt tonnageskanesystem. Fi. 5. En ny svensk rullagstifming. Fi. 6. Mer gemen samma tobaksregler. En genomförande av tobaksproduktdirektivec. S. 7. Krav p~ privata aktörer i välfärden. Fi. 8. En översyn av årsredovisningslagarna. Ju. 9. En modern reglering av järnvägstransponer. Ju. 10. Gränser i havet. UD. 11. Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2015. Kontroll, dokumentation och finansiering för ökad säkerhet. M. 12. Överprövning av upphand lingsmål m.m .Fi. 13. Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet - Del I. A. 14. Sedd, hörd och respekterad. Ett ändamålsenligt klagomå lssyscem i hälso- och sj ukvården. S. 15. Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgård snäring. N L. 16. Ökat värdeskapande ur immateriella tillgfogar. N. 17. För kvalitet - Med gemensamt ansvar. s. 18. Lösöreköp och registerpant. Ju. 19. En ny ordning för redovisningstillsyn. Fi. 20. Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. S. 21. Mer trygghet och bättre fö rsäkring. Del 1 + 2. S. 22. Rektorn och styrkedjan. U. 23. Informations- och cybersäkerhet i Sverige. Strategi och åtgärder för säker information i staten. Ju Fö. 24. En kommunallag för framtiden . DelA + B. Fi. Bilaga 5 Jämförelsetabell mellan kommunallagen (1991:900) och förslaget till kommunallag Kommunallagen Förslaget till kommunallag (1991 :900) (2017:000) första menin en andra menin en 102 1 sou 2015:24 Bilaga 5 3kap. 1§ 2 &första stycket 2 &andra stycket 3§ 3 a § första stycket 3 a § andra stycket första och andra meningen 3 a § andra stycket tredje meningen 3 a &tredje stycket 3b& 3c§ 4 &1-3 4&4 4§5 5& 6& 7 &första stycket 7 &andra stycket 8 &första stycket 8 &andra stycket 9& 10 &första stycket 10 &andra stycket 11 & 12 & 13 & 14 & 15 & 16 § första och andra styckena 16 §tredje stycket 16 a & 17 § 18 & 18 a & 18 b § 18 c & 1022 3 kap. 1 & 3 kap. 3 & utgår 3 kap. 4 & 9 kap. 22 &första stycket 9 kap. 22 § andra stycket 9 kap. 37 § 9 kap. 21 & 9 kap. 24 & 9 kap. 23 & 6 kap. 1 &1-3 utgår (se avsnitt 5.6) 9 kap. 20 & 6 kap. 6 & utgår 3 kap. 2 & 5 kap. 46 & 3 kap. 9 & utgår 5 kap. 1 & 5 kap. 3 & utgår 2 kap. 12 & 5 kap. 4 & 6 kap. 2 & 6 kap. 3 & 6 kap. 4 & lOkap.1 & 8 kap. 17 &andra stycket 10 kap. 2 & 10 kap. 3 & 10 kap. 4 & 10 kap. 5 & 10 kap. 7 & 10 kap. 8 § sou 2015:24 Bilaga 5 23 24 25 26 27 28 29 30 4 ka 1 ek ena första st cket 2 3 4 5 6 första och andra st ckena tredje st cket 1023 sou Bilaga 5 andra st cket 13 14 15 15 18 19 20 21 22 23 24 24 24 25 26 27 28 29 30 31 31 32 33 1024 2015:24 sou 2015:24 5§ Sa§ 6§ 7§ 8§ 9 § första stycket 9 § andra stycket 10 § 11 § första stycket 11 §andra stycket 12 § 13 § 14 § 15 § 16 § 17 & 18 § 19 § 20 § första och tredje styckena 20 § andra stycket 20 a § 20 b § 21 § 22 § första stycket 22 &andra stycket 23 §första stycket 1- 4 och 6 23 § första stycket 5 23 §andra och tredje styckena 24 § 25 § 25 a § första-tredje styckena 25 a § fjärde stycket 25 b § 26 § 27 § 28 § 29 § 30 § Bilaga 5 5 kap. 9 § 5 kap. 10 § 5 kap. 11 § 5 kap. 12 § 5 kap. 13 § 5 kap. 14 § 5 kap. 16 § första stycket utgår (se avsnitt 16.11.2) 5 kap. 15 § 5 kap. 16 § andra stycket 5 kap. 18 § 5 kap. 19 § 5 kap. 20 § 5 kap. 21 § 5 kap. 22 § utgår (se avsnitt 18.8.5) 5 kap. 47 § 5 kap. 48 § 5 kap. 49 § utgår 5 kap. 50 § 5 kap. 51 § 5 kap. 42 § 5 kap. 43 § 9 kap. 28 § 5 kap. 23 § 8 kap. 7 & 8 kap. 8 § utgår (se avsnitt 5.6) 5 kap. 24 § 5 kap. 25 § 9 kap. 36 § 5 kap. 26 § 5 kap. 27 § 5 kap. 28 § 5 kap. 29 § 5 kap. 30 § 5 kap. 31 § 1025 sou 2015:24 Bilaga 5 30 a & 31 § 32 § 32 a & 33 § 34 § första-tredje styckena 34 &fjärde stycket 34 § femte stycket 34 a § 35 & 36 § 37 § 38 & 38 a § 39 § 40 &första och andra styckena 40 §tredje stycket 41 § 42 & 43 & 44 § 45 § 46 &första stycket 1-3 46 § första stycket 4 46 § andra stycket 46 &tredje stycket 47--§ 48 § 49 & 50 § första meningen 50 § andra meningen 51 & 52 § första och andra styckena 52 §tredje stycket 53 & 54 § 55 & 1026 5 kap. 32 && 5 kap. 33 & 5 kap. 34 § 5 kap. 35 & 5 kap. 36 § 5 kap. 37 § 5 kap. 40 & 9 kap. 17 § 5 kap. 38 § 5 kap. 39 & 5 kap. 52 & 5 kap. 53 § 5 kap. 44 § 5 kap. 17 § 5 kap. 45 § 5 kap. 54 & utgår 5 kap. 55 § 5 kap. 56 & 5 kap. 57 & 5 kap. 58 & 5 kap. 59 § 5 kap. 60 &första stycket 1- 3 9 kap. 9 &första stycket 9 kap. 9 § andra stycket 5 kap. 60 § andra stycket 5 kap. 61 § 5 kap. 64 & 5 kap. 63 § 5 kap. 64 § tredje meningen 5 kap. 65 & 5 kap. 62 § 9 kap. 30 § 5 kap. 66 & 5 kap. 67 § första stycket och 9 kap. 30 § 5 kap. 67 § andra stycket sou 2015:24 56 57 58 59 60 61 62 Bilaga 5 tredje st cket utgår (se avsnitten 16.11.2 och 16. 11.3) 5 ka . 74 5 ka . 75 63 64 2 3 4 5 6 7 8 (fr.o.m . 1 juli 2015 10 11 § 1027 sou 2015:24 Bilaga 5 20 § 21 21 22 23 24 24 25 26 27 cket ckena 28 29 30 § andra stycket första memn en 30 § andra stycket andra memn en 30 § tredje stycket första memn en 30 § tredje stycket andra menm en ckena 1028 utgår (se avsnitt 16.11.2) 9 kap. 33 § utgår (se avsnitt 16.11.2) sou 2015:24 3 4 5 6 7 8 8 8 9 Bilaga 5 första st cket andra st cket 1029 sou 2015:24 Bi laga 5 första st ck et 2 2 3 4 ckena 12 kap. 15 § första och andra st ckena 5 5 1030 sou 2015:24 Bilaga 5 1031 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-06-17 Diarienummer KS/2013:265 Regler för anläggningsstöd till samlingslokaler, hembygdsgårdar och liknande byggnader. Förslag till beslut kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Fullmäktige beslutar som övergripande inriktning att kommunen skall lämna bidrag till samlingslokaler, hembygdsgårdar och liknande byggnader. Den totala nivån på bidraget fastställs varje år i kommunbudgeten. Kommunfullmäktige antar de reviderade reglerna för Anläggningsstöd till samlingslokaler, hembygdsgårdar och liknande byggnader. Kommunfullmäktige delegerar rätten att fatta beslut om ändringar i regelverket som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt till nämnden för Service. Ändringar ska redovisas till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslutar att flytta över budgeterade medel för anläggningsstöd från Kommunstyrelsen till nämnden för Service från och med 2015. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har fått i uppdrag att revidera dokumentet Regler för stöd till samlingslokaler där syftet varit att inarbeta ekonomiska stödformer för hembygdsgårdar m fl. samt att förtydliga och förenkla regelsystemet. Formalia De tidigare reglerna för anläggningsstöd till kommunens samlingslokaler är framtagna och beslutade av Kommunfullmäktige 2008 (KF § 151/08). Nu föreslår vi att fullmäktige reviderar de gamla reglerna och fastställer den övergripande inriktningen att kommunen ska ge stöd till samlingslokaler, hembygdsgårdar och liknande byggnader. Fullmäktige föreslås även besluta att ge uppdraget att hantera och besluta om stödet till nämnden för Service. Stödets konstruktion Kommunstyrelsens förvaltning Gunilla Josefsson 0300-83 42 27 [email protected] 1 (3) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Stödet består av dels ett generellt årligt bidrag till löpande driftkostnader, och dels riktat anläggningsstöd, som bedöms efter behov, för bl.a. underhållsarbeten. Service, Fastigheter samlar in, bedömer och prioriterar stödet till samlingslokalerna. Uppdelningen med en generell bidragsdel och med ett riktat och behovsprövat bidrag, enligt reglerna för stöd till samlingslokalerna, kan även vara lämpligt för stöd till hembygdsgårdar/stugor och liknande. Nordhallands Hembygdsförening, som är en moderorganisation för hembygdsgillena, får då rollen att samordna behoven, ansöka om bidrag och att lämna underlag för kommunens bedömningar. Bidragens storlek är beroende av den summa som fullmäktige beslutar om i Kommunbudgeten. Undertecknad föreslår att ansvaret och verkställigheten övergår till nämnden för Service då det ligger inom deras kompetensområde. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-06-17 Regler Anläggningsstöd till samlingslokaler, hembygdsgårdar och liknande byggnader Beslutet skickas till SE-Fastighet, SE-ekonomi Beskrivning av ärendet Förvaltningen för Kultur och Turism har de senaste åren beviljat stöd till Nordhallands Hembygdsförening, för att täcka hyreskostnaden för hembygdsmuseet på Västergatan, samt även beviljat stöd till hembygdsföreningens programverksamheter. Dock lämnar Kultur och Turism inget stöd till hembygdsgårdar, stugor och liknande lokaler. En inventering visar hembygdsföreningen och hembygdsgillena sammanlagt äger och förvaltar 3 st. hembygdsgårdar, 6 st. stugor och 5 st. kvarnar/magasin och liknande. Regler för anläggningsstöd till kommunens samlingslokaler är framtagna och beslutades av Kommunfullmäktige 2008-09-23. Stödet består av dels ett generellt årligt bidrag till löpande driftkostnader, och dels riktat anläggningsstöd, som bedöms efter behov, för bl.a. underhållsarbeten. Service, Fastigheter samlar in, bedömer och prioriterar stödet till samlingslokalerna. Uppdelningen med en generell bidragsdel och med ett riktat och behovsprövat bidrag, enligt reglerna för stöd till samlingslokalerna, kan även vara lämpligt för stöd till hembygdsgårdar/stugor och liknande. Nordhallands Hembygdsförening, som är en moderorganisation för hembygdsgillena, får då rollen att samordna behoven, ansöka om bidrag och att lämna underlag för kommunens bedömningar. KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Ett årligt gemensamt bidrag, för driftkostnader, såsom elförbrukning och andra löpande kostnader, betalas ut av kommunen efter redovisning från Nordhallands Hembygdsförening. Driftbidraget skall motsvara 50 procent av godkända kostnader. Bidragsbeloppet är högst 50 tusen kronor per år och avser då alla hembygdsgårdar/stugor och liknande tillsammans. Totalt rör det sig om c:a 900 kvm uppvärmd yta. Därutöver skall det vara möjligt för Nordhallands Hembygdsförening att ansöka om ett riktat stöd för reparations- och underhållsarbeten. En bedömning av redovisade underhållsbehov, görs då av Service, Fastigheter. Stöd till underhållsarbeten kommer då att bygga på att det även fortsättningsvis är viktigt och angeläget med ideella arbetsinsatser. Det innebär att kommunens bidrag avser att enbart täcka materialkostnaderna. Det kan dock finnas undantag för arbeten som kräver särskild byggnadsteknisk kompetens, för vilka kommunen även kan täcka arbetskostnaden. Totalt kan bidraget för underhåll för samtliga hembygdsgårdar/stugor och liknande uppgå till 200 tusen kronor per år. Förutsättningen för bidrag är att Service, Fastigheter bedömer åtgärderna som nödvändiga eller lämpliga ur byggnadsteknisk synvinkel, samt att åtgärderna syftar till att byggnaderna bevaras. Utbetalning sker i efterhand efter godkänd prestation. Kungsbacka kommun avsätter årligen en budgetram på 2,5 miljoner kronor till underhållsbidrag för såväl kommun- som föreningsägda samlingslokaler, investeringsbidrag tillsammans med Boverket, engångsbidrag. Här ingår även administrativa kostnader för handläggning inom Service, Fastigheter samt för teknisk personal för kommunägda samlingslokaler. Stora underhålls- och ombyggnadsarbeten är, under senare år, genomförda för samlingslokalerna. Service, Fastigheter bedömer, efter översiktlig besiktning på plats, att det inom en5-års period inte är aktuellt med några stora och kostsamma underhållsarbeten för samlingslokalerna. Det innebär att det budgeterade anläggningsstödet för samlingslokalerna, d.v.s. 2,5 miljoner kronor per år även skall räcka till beskrivna kostnader för hembygdsgårdar/stugor och liknande. Bedömningen gäller en period på 5 år fram i tiden d.v.s. till år 2020. Därefter görs ny besiktning och bidragsmodellen utvärderas och omprövas, efter de förutsättningar som då finns. Möjligheter finns också, som tidigare, att söka bidrag hos Länsstyrelsen för att bevara hembygdsföreningens/hembygdsgillenas byggnader. Driftbidragen till samlingslokalerna ingår inte i ovanstående ram. Särskilda budgetmedel för driftbidragen är på 435 tusen kronor. Dessutom finns möjligheter för Service Fastigheter att äska investeringspengar till åtgärder i kommunägda samlingslokaler, om särskilda behov föreligger. Gunilla Josefsson Ekonomichef Regler Sida 1/11 Anläggningsstöd till samlingslokaler, hembygdsgårdar och liknande byggnader 1 Stöd till samlingslokaler 1.1 Begreppet samlingslokal Följande typer av samlingslokaler kan urskiljas i Kungsbacka kommun: • Samlingslokaler • Föreningslokaler/klubblokaler Samlingslokalerna skall kunna nyttjas av alla invånare i kommunen som föreningslokal, för möten, födelsedagar, högtider mm. En ideell förening ansvarar för att driva verksamheten i samlingslokalen och har också till uppgift att hyra ut lokalen. Hyresintäkterna tillsammans med eventuellt driftbidrag utgör den ekonomiska stommen för föreningen. Andra föreningar använder huvudsakligen sin lokal för egen verksamhet. En förenings-/klubblokal är för det mesta endast öppen för medlemmarna och den är oftast belägen inom en verksamhetsfastighet. Boverket beskriver en allmän samlingslokal på följande sätt: "En samlingslokal måste uppfylla vissa krav för att anses som allmän. Med allmän samlingslokal menas en lokal som på en ort ägs eller disponeras av ideella organisationer och är öppen och tillgänglig för föreningslivets möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, förströelse, fritidssysselsättning eller någon annan liknande verksamhet. Aktiebolag, stiftelser eller föreningar som arbetar utan vinstsyfte kan få bidrag. Den sökande skall vara fristående från kommunen eller från kommunala företag. Den Regler Sida 2/11 sökande skall dessutom äga sin lokal eller ha ett långsiktigt nyttjanderättsavtal. För att lokalen skall kunna få bidrag måste det finnas ett varaktigt behov av den på orten. Den ska vara öppen för organisationer och grupper i rimlig omfattning och på skäliga villkor. Lokalen skall vara av god standard och ha, eller förväntas få, en allsidig användning. Det skall även finnas goda ekonomiska förutsättningar att driva och förvalta lokalen." Boverket kan lämna bidrag till nybyggnad, ombyggnad, standardhöjande reparationer, utrustning eller handikappanpassning. Bidraget är ett investeringsstöd och ges i mån av tillgång på medel. Boverkets beskrivning av en allmän samlingslokal utgör grunden för hur Kungsbacka kommun definierar en samlingslokal. 2 2.1 Regler för anläggningsstöd till samlingslokal Definition En samlingslokal skall uppfylla följande krav för att anses som allmän och därmed vara berättigad till anläggningsstöd: Lokalen skall: • Vara lokaliserad i Kungsbacka kommun • Ägas eller disponeras, genom ett långsiktigt hyresavtal, av ideell organisation, stiftelse eller förening. • Vara öppen för organisationer eller grupper i rimlig omfattning och på skäliga villkor. • Vara öppen och tillgänglig för kommuninvånare, föreningslivets möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, förströelse, fritidssysselsättning, födelsedagar, högtider eller liknande. • Fylla ett varaktigt behov på orten. Vara av god standard och ha, eller förväntas få, en allsidig användning. Regler Sida 3/11 • Vara fristående, d.v.s. varken inbyggd i, eller en del av en förenings- eller klubblokal. • Ha minst 50 sittplatser. Vidare skall det finnas goda ekonomiska förutsättningar att driva och förvalta lokalen. Organisation som söker bidrag ska arbeta utan vinstsyfte samt vara fristående från kommunen eller från kommunala företag. Enligt ovanstående definition finns det inom kommunen för närvarande 14 lokaler som kan sägas vara allmänna samlingslokaler och därför vara berättigade till anläggningsstöd. Se förteckning under punkt 4. Förenings- och klubblokaler som oftast enbart kan disponeras av medlemmar och som är lokaliserade inom eller är en del av en verksamhetsfastighet uppfyller inte ovanstående villkor och omfattas således inte av anläggningsstödet. 2.2 Allmänna regler Syftet med anläggningsstödet är att skapa och stödja lokala mötesplatser för kommuninvånarna. Anläggningsstöd kan ges för samlingslokal som uppfyller villkoren ovan under punkt 2.1. Ansökningar om anläggningsstöd skall beredas och beslutas av Service, Fastigheter. De kommunala bidragen avser att täcka en del av den totala kostnaden för lokalen. Övriga kostnader skall finansieras av organisationerna genom egen finansiering och med hyresintäkter. Bidraget skall beviljas till inom kommunen verksam lokal organisation, inte till sektion eller distriktsorganisation. Ansökan skall undertecknas av ordförande, vice ordförande eller kassör och revisor. Bidraget utbetalas till av organisationen registrerat plus- eller bankgiro. Regler Sida 4/11 Bidragsmottagande organisation skall årligen utan påminnelse skicka in följande handlingar till Service, Fastigheter för granskning: • Verksamhetsberättelse • Ekonomisk redovisning • Revisionsberättelse • Uppgifter till föreningsregistret • Protokoll från senaste årsmöte • Protokoll med beslut om vem som är firmatecknare • Redovisning av antal medlemmar, uthyrningsfrekvens m.m. Eventuellt annan övrig redovisning som kan styrka att organisationen uppfyller uppsatta kriterier om detta inte framgår av handlingarna ovan. Ovanstående skall vara Service, Fastigheter tillhanda senast 2 månader efter årsmötet, dock senast 30 oktober året före det år ansökan avser. Anvisade blanketter skall användas, vilka kan hämtas via kommunens hemsida eller rekvireras från Service, Fastigheter. Uteblivna handlingar medför att ansökan inte kan behandlas. Om oriktiga uppgifter lämnas, medför det att föreningen avstängs från bidrag. Vid bedömning av ansökningar om anläggningsstöd skall Service, Fastigheter särskilt prioritera åtgärder som syftar till: • att bevara ett långsiktigt värde på fastigheten/samlingslokalen • att sänka energiförbrukningen • att förbättra tillgänglighet • att genomföra åtgärder som ökar uthyrningsbarheten av samlingslokalen 2.3 Olika former av anläggningsstöd Anläggningsstöd kan ges i följande former: Regler Sida 5/11 • Bidrag till drift av samlingslokal, baserat på lokalens yta. • Bidrag till underhållsåtgärd • Investeringsbidrag tillsammans med Boverket • Engångsbidrag 2.3.1 Bidrag till drift av samlingslokal Särskild överenskommelse skall upprättas mellan Kungsbacka kommun och respektive förening för erhållande av driftbidrag. Stor tillgänglighet för allmänheten kan ge högre bidrag, liten tillgänglighet kan ge lägre. Ansökan bereds av Service, Fastigheter i enlighet med fastställda regler enligt följande: För föreningsägd, eller av föreningen skött, samlingslokal kan det kommunala bidraget till drift och skötsel för år 2015 utgå med maximalt 132 kr/kvm. Bidraget uppräknas årligen på samma sätt som för kommunens övriga kostnader. Lokalerna skall uppfylla kommunens definition avseende anläggningsstöd till samlingslokaler. Bidrag kan erhållas för täckande av underskott i driften av lokalen. Bidraget grundar sig på resultat för närmast föregående års verksamhet. Normalt lämnas inte större bidrag än vad föreningen själv fått in som inkomster, det kommunala bidraget ej medräknat. Undantag kan förekomma. Till driftkostnader räknas följande: • Bränsle, elström, vatten och telefon • Sophämtning, sotning och snöröjning • Löpande underhåll av fastigheten upp till 20 000 kronor • Underhåll och inköp av inventarier upp till 10 000 kronor Regler Sida 6/11 • Ränte- och försäkringskostnader • Amortering av lån avseende fastigheten • Åtgärder vidtagna med anledning av myndighetskrav Till driftintäkter räknas följande: • Hyresintäkter • Ränteintäkter • Kommunala driftbidrag och andra bidrag till fastigheten Bedriver föreningen verksamhet som inte hör till lokaldriften måste utgifter och inkomster delas upp i bokföringen på respektive verksamhet. Service, Fastigheter skall för varje ansökan bedöma ansöknings- och redovisningshandlingar utifrån skälighetssynpunkt. 2.3.2 Bidrag till underhållsåtgärd för kommunägda samlingslokaler Långsiktiga hyresavtal har upprättats för de kommunägda fastigheterna som innehåller allmänna samlingslokaler. Avtalen är tecknade mellan Kungsbacka kommun (Fastigheter) och respektive förening som driver verksamheten i samlingslokalen. I hyresavtalen regleras ansvaret för drift och underhåll av samlingslokalen/fastigheten. Hyresvärden d.v.s. Fastigheter svarar för planerat underhåll. Det innebär att inga underhållsbidrag utgår till föreningarna med dessa hyresavtal. Underhållsarbeten utförs enligt framtagen underhållsplan, och finansieras inom ramen för ”bidrag till underhållsåtgärd” av Fastigheter. Hyresgästen, enligt hyresavtalet, svarar för alla driftkostnader, inre och yttre fastighetsskötsel samt för akut underhåll och även för underhåll av inre ytskikt. Regler Sida 7/11 Kommunen som hyresvärd svarar för gällande myndighetskrav och håller med teknisk personal för tillsyn av anläggningar för värme, ventilation, VA och el. 2.3.3 Bidrag till underhållsåtgärd för föreningsägda samlingslokaler Bidrag till underhållsåtgärd kan lämnas med 50 procent av kostnaden upp till maximalt 200 000 kronor per år. Alternativt kan bidraget uppgå till 100 procent av totala kostnaden upp till 400 000 kronor per år, om det årliga driftbidraget kan reduceras med minst 50 procent. Reduceringen av driftbidraget sker då det närmast följande året. Förutsättningen för bidrag är att Service, Fastigheter bedömer åtgärderna som nödvändiga eller lämpliga ur byggnadsteknisk synvinkel. Utbetalningen sker i efterhand efter godkänd prestation. 2.3.4 Investeringsbidrag tillsammans med Boverket Staten ger genom Boverket bidrag för ny-, om- och tillbyggnation, standardhöjande åtgärder samt handikappanpassning. Staten står för 50 procent av totala kostnaden, kommunen för 30 procent och föreningen för de återstående 20 procenten. Kommunen kan alltså bidra med maximalt 30 procent under förutsättning att bidrag erhålls av Boverket och att Service, Fastigheter bedömer åtgärderna som nödvändiga eller lämpliga ur byggnadsteknisk synvinkel. 2.3.5 Engångsbidrag Föreningen kan erhålla ett engångsbidrag, om maximalt årligen 500 000 kronor för föreningarna tillsammans. Föreningen skall själv finansiera minst 20 procent av kostnaden. Bidraget kan ges för ny-, om- och tillbyggnad, standardhöjande åtgärder samt handikappanpassning. Förutsättningen för bidrag är att Service, Fastigheter Regler Sida 8/11 bedömer åtgärderna som nödvändiga eller lämpliga ur byggnadsteknisk synvinkel. Utbetalning sker i efterhand efter godkänd prestation. 3 Finansiering Kungsbacka kommun avsätter årligen i budgeten en ram på 2,5 milj.kr till: • Underhållsbidrag för såväl kommun- som föreningsägda samlingslokaler • Investeringsbidrag tillsammans med Boverket • Engångsbidrag • Administrativa kostnader inom Service, Fastigheter • Kostnader för teknisk personal för kommunägda samlingslokaler Driftbidragen till samlingslokalerna ingår inte i ovanstående ram. Dessutom finns möjligheter för Fastigheter att äska investeringspengar till åtgärder i kommunägda samlingslokaler, om särskilda behov föreligger. Regler Sida 9/11 4 Sammanställning av allmänna samlingslokaler, föreningar och ytor: Kommunägda samlingslokaler (kvm) Bidragsberättigade ytor Stiftelsen Hanhalsgården Föreningen Särögården Stiftelsen Samlingslokalen i Allarängen Stiftelsen Samlingslokalen i Hällevik Stiftelsen Lerbäcks samlingslokal 462 322 130 296 275 Föreningsägda samlingslokaler Tölö Bygdegårdsförening Älvsåkers Bygdegårdsförening Fjärås Bygdegårdsförening Löftadalens Bygdegårdsförening Föreningen Landa Hembygdsgård Buera Byastugeförening Vallda Bygdegårdsförening Stiftelsen Håforsgården Fjärås Hembygdsgille (Gödestadsgården) 5 450 340 560 477 208 103 191 195 162 Stöd till hembygdsgårdar och liknande byggnader Förvaltningen för Kultur och Turism har de senaste åren beviljat stöd till Nordhallands Hembygdsförening, för att täcka hyreskostnaden för hembygdsmuseet på Västergatan, samt även beviljat stöd till hembygdsföreningens programverksamheter. Dock lämnar Kultur och Turism inget stöd till hembygdsgårdar, stugor och liknande lokaler. Regler Sida 10/11 En inventering visar hembygdsföreningen och hembygdsgillena sammanlagt äger och förvaltar 3 hembygdsgårdar, 6 stugor och 5 kvarnar/magasin och liknande. Regler för anläggningsstöd till kommunens samlingslokaler består dels av ett generellt årligt bidrag till löpande driftkostnader, och dels riktat anläggningsstöd, som bedöms efter behov, för bl.a. underhållsarbeten. Denna uppdelning kan även vara lämpligt för stöd till hembygdsgårdar/stugor och liknande. Nordhallands Hembygdsförening, som är en moderorganisation för hembygdsgillena, får då rollen att samordna behoven, ansöka om bidrag och att lämna underlag för kommunens bedömningar. Ett årligt gemensamt bidrag, för driftkostnader, såsom elförbrukning och andra löpande kostnader, betalas ut av kommunen efter redovisning från Nordhallands Hembygdsförening. Driftbidraget skall motsvara 50 procent av godkända kostnader. Bidragsbeloppet är högst 50 000 kronor per år och avser då alla hembygdsgårdar/stugor och liknande tillsammans. Totalt rör det sig om cirka 900 kvm uppvärmd yta. Därutöver skall det vara möjligt för Nordhallands Hembygdsförening att ansöka om ett riktat stöd för reparations- och underhållsarbeten. En bedömning av redovisade underhållsbehov, görs då av Service, Fastigheter. Stöd till underhållsarbeten kommer att bygga på att det även fortsättningsvis är viktigt och angeläget med ideella arbetsinsatser. Det innebär att kommunens bidrag avser att enbart täcka materialkostnaderna. Det kan dock finnas undantag för arbeten som kräver särskild byggnadsteknisk kompetens, för vilka kommunen även kan täcka arbetskostnaden. Totalt kan bidraget för underhåll för samtliga hembygdsgårdar/stugor och liknande uppgå till 200 000 kronor per år. Förutsättningen för bidrag är att Service, Fastigheter bedömer åtgärderna som nödvändiga eller lämpliga ur byggnadsteknisk synvinkel, samt att åtgärderna syftar till att byggnaderna bevaras. Utbetalning sker i efterhand efter godkänd prestation. Årligt driftbidrag och bidrag till reparations- och underhållsarbeten söks av Nordhallands Hembygdsförening senast 30 oktober året före det år ansökan avser. Ansökan skickas till Service, Fastigheter. Regler Sida 11/11 En årlig budget finns framtagen till kommunens samlingslokaler. Stora underhålls- och ombyggnadsarbeten är, under senare år, genomförda för samlingslokalerna. Service, Fastigheter bedömer, efter översiktlig besiktning på plats, att det inom en 5-års period inte är aktuellt med några stora och kostsamma underhållsarbeten för samlingslokalerna. Det innebär att det budgeterade anläggningsstödet för samlingslokalerna även skall räcka till ovan beskrivna kostnader för hembygdsgårdar/stugor. Bedömningen gäller en period på 5 år fram i tiden d.v.s. till år 2020. Därefter görs ny besiktning och bidragsmodellen utvärderas och omprövas, efter de förutsättningar som då finns. Möjligheter finns också, som tidigare, att söka bidrag hos Länsstyrelsen för att bevara hembygdsföreningens/hembygdsgillenas byggnader. Beslutad av: Kommunstyrelsen §??? Ansvarig förvaltning: Service Kontakt: Ulrika Granfors KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6 (7) Datum 2014-02-18 § 51 KS13-00265/04 Utredningsuppdrag - ekonomiskt stöd till hembygdsgårdar, museum och liknande lokaler Beslut Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att revidera dokumentet Regler för stöd till samlingslokaler i syfte att dels inarbeta ekonomiska stödformer för hembygdsgårdar m.fl. samt att förtydliga och förenkla regelsystemet. Sammanfattning Ekonomiska stödformer för hembygdsgårdar, museum och liknande lokaler har tidigare diskuterats i kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige beslutade 2008-09-23, § 15, om anläggningsstöd till allmännyttiga samlingslokaler utifrån vissa kriterier. I utredningen som gjordes inför beslutstagandet ingick inte hembygdsgårdar, museum och liknande lokaler. Förvaltningen för Service har nu tagit fram ett förslag på hur stödformer till hembygdsgårdar m.fl. skulle kunna hanteras. Förslaget innebär att bidrag för driftskostnader kan sökas till ett maxbelopp på 50 000 kronor för alla hembygdsgårdar och liknande lokaler tillsammans. Utöver det ska det vara möjligt att söka riktat stöd till underhållsarbeten. Det vore lämpligt att inarbeta ovanstående förslag i befintliga regler för Anläggningsstöd till samlingslokaler i Kungsbacka kommun och att reglerna efter beslut i fullmäktige hanteras av nämnden för Service som också erhåller budgetmedel för att verkställa bidragen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens förvaltning, skrivelse 2014-02-06 KSF;GJ Juste rare Expedierat/bestyrkt KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 (11) Sammanträdesdatum 2013-08-27 § 254 Utredningsuppdrag gällande ekonomiskt stöd till hembygdsgårdar, museum och liknande lokaler Beslut Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att utreda ekonomiska stödformer för hembygdsgårdar, museum och liknande lokaler. Sammanfattning Vid dagens sammanträde togs frågan upp om ekonomiska stödformer för hembygdsgårdar, museum och liknande lokaler i enlighet med förda diskussioner på kommunstyrelsens sammanträde 2013-08-20. Kommunfullmäktige har 2008-09-23 § 15 beslutat om anläggningsstöd till allmännyttiga samlingslokaler utifrån vissa kriterier. I utredningen som gjordes inför det beslutet ingick inte typ hembygdsgårdar, museum och liknande lokaler. Justerare Expedierat/bestyrkt Bilaga Å KF § 151/08 Sid 1(20) Kungsbacka ' Regler för anläggningsstöd till samlingslokaler i Kungsbacka kommun KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Kommunfullmäktige 17 (28) Sammanträdesdatum 2008-09-23 KS 00-00204/04 § 151 Nya regler för anläggningsstöd till samlingslokaler i Kungsbacka kommun Beslut De nya reglerna skall tillämpas fr o m 2009, bilaga A till denna paragraf. De nya driftbidragen kopplas till samlingslokalens yta. För 2009 skall bidraget vara max 122 kr per kvm. De nya reglerna införs successivt under 3 år enligt utredningens förslag. Nuvarande 254 800 kronor som finns avsatta till drift av lokalerna hos nämnden för Kultur & och Turism överförs till kommunstyrelsen. Bidraget utökas med 180 000 la som avsätts i kommande budget för 2009 (rampåverkande). Driftbidraget uppräknas årligen på samma sätt som k01rununens övriga kostnader. Nya ränte- och amorteringsfria lån beviljas inte. I övrigt tillämpas regler enligt utredningens förslag. Nämnden för Service får, inom ramen för beställar-/utförarorganisationen, i uppdrag att administrera anläggningsstödet till samlingslokaler. Erforderliga investeringsmedel, 3 000 000 kr, inarbetas i kommunstyrelsens budget för 2009. Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott har gett kommundirektören i uppdrag att ge förslag på tydligare regler för anläggningsstöd till samlingslokaler. Utredningen presenterades för kommunstyrelsens arbetsutskott den 12 februari 2008, varvid man beslöt att remittera förslaget till de politiska partierna. Remissvaren presenterades för · arbetsutskottet den 10 juni 2008 och förslaget har därefter reviderats. Besluts underlag Kommunstyrelsens förvaltning, skrivelse 2008-02-12 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2008-08-12, § 236 Kommunstyrelsen 2008"09-23, § 140 Anföranden Anföranden hålls av Ola Johansson (c) och Alf Olofsson (s). Proposition Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och finner det bifallet. Bes Iutsexped iering KT, KSF; RK, SE;IBB Justerare I Expedle<aVbestyrkl 21 Regler för anläggningsstöd till samlingslokaler i Kungsbacka kommun Kungsbacka kommun Innehåll 1 2 Sammanfattning 5 Uppdraget 8 2.1 2.2 2.3 3 Kartläggning 3.1 3.2 3.3 4 10 Samlingslokal - vad är det? ........................................................................................... 1O Nuvarande ägandeform, lån och bidrag ......................................................................... 11 Lokalisering .................................................................................................................... 11 Förslag till nya regler för anläggningsstöd till samlingslokal 4.1 4.2 4.3 5 Bakgrund .......................................................................................................................... 8 Genomförande ................................................................................................................. 8 Avgränsningar .................................................................................................................. 8 Bilagor 5.1 5.2 5.3 5.4 12 Definition ........................................................................................................................ 12 Allmänna regler .............................................................................................................. 12 Olika former av anläggningsstöd .........................................................., ......................... 13 4.3.1 Bidrag till drift av anläggning ............................................................................ 14 4.3.2 Bidrag till underhållsåtgärd ...........................................:.................................. 14 4.3.3 Lån för nh om- och tillbyggnad ....................................................................... 14 4.3.4 lnvesteringsbidrag tillsammans med Boverket... .............................................. 15 4.3.5 Engångsbidrag ................................................................................................. 15 16 Bilaga1 .......................................................................................................................... 16 Bilaga 2 .......................................................................................................................... 17 Bilaga 3 .......................................................................................................................... 19 Bilaga 4 .......................................................................................................................... 20 3 21 Regler för anläggningsstöd till samlingslokaler i Kungsbacka kommun 1 Kungsbacka kommun San1manfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott har givit kommundirektören i uppdrag att ge förslag på tydligare regler för anläggningsstöd till samlingslokaler. I kommunen finns det flera typer av samlingslokaler för allmänt ändamål och föreningsverksamhet. Dessa skiljer sig åt beroende på lokalens användningsområde och ändamål. Följande typer har identifierats: samlingslokaler, föreningslokaler och ldubblokaler. Vi har finmit att det i kommunen inte finns någon definition på vad som avses med en samlingslokal. Kommunen ger stöd till samtliga kategorier. Syftet med stödet till samlingslokalerna är att dessa skall tillgodose kommuninvånamas behov av lokaler för möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, förströelse mm. Vi förslår att en samlingslokal skall uppfylla följande hav för att anses vara allmän och dän11ed vara berättigad till anläggningsstöd: Lokalen skall • vara lokaliserad i Kungsbacka kommun • ägas eller disponeras, genom långsiktigt nyttjanderättsavtal av ideell organisation, stiftelse eller förening • vara öppen för organisationer eller grupper i rimlig omfattning och på skäliga villkor • vara öppen och tillgänglig för kommuninvånare för föreningslivets möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, förströelse, fritidssysselsättning, födelsedagar, högtider eller liknande. • fylla ett varaktigt behov på orten • vara av god standard och ha, eller förväntas få, en allsidig användning • vara fristående, dvs. inte inbyggd i eller en del av en förenings/klubblokal • ha minst 50 sittplatser Organisation som söker bidrag skall arbeta utan vinstsyfte och vara fristående från kommunen eller kommunala företag och ha goda ekonomiska förutsättningar att driva och förvalta lokalen. En genomgång har visat att det finns 14 lokaler i kommunen som uppfyller definitionen och därigenom kan vara berättigade till anläggningsstöd. 5 21 Regler för anläggningsstöd till samlingslokaler i Kungsbacka kommun Kungsbacka kommun Vi föreslår att anläggningsstöd till allmänna samlingslokaler ges i följande fotmer: • Bidrag till d1ift av baserat på lokalens yta • Bidrag till underhållsåtgärd • Kommunalt lån till ny-, om- och tillbyggnad • lnvesteringsbidrag tillsammans med Boverket • Engångsbidrag För närvarande beviljas bidragen av nämnderna för Kultur & och Turism, F1itid och i vissa fall av Kommunstyrelsen. Vi föreslår att förvaltningen för Service, inom ramen för beställar- utförarorganisationen, får ansvar för beredning av beslut avseende anläggningsstödet. Beslut fattas av Kommunstyrelsen. För 2008 finns 254 800 honor avsatta till drift av Jokalema. Vi föreslår att detta räknas upp med 180 000 lcronor för att det nya systemet skall få en "rättvis" start. De nya bidragen förutsätt inrymmas inom denna ram på sammanlagt 434 800 kr. Vi föreslår att bidragen därefter uppräknas årligen på samma sätt som kommunens övriga kostnader. Dessutom tillkommer 300 000 lcr i subventionerad hyra för en kommunalt ägd samlingslokal. Detta får anses som ett specialfall och ingår inte i bidragsdelen. Vi föreslår De nya driftbidragen kopplas till samlingslokalens yta. För 2009 föreslås bidraget vara 122 kr per kvm. För att inte de nya reglerna skall ge negativa konsekvenser för enskilda föreningar föreslår vi att reglerna införs successivt under 3 år. • Då bidraget inte rälmats upp under flera år och för att underlätta övergången räknas bidragen till diift upp med 180 000 1cr Kommunfullmäktige avsätter en ram på 3 000 000 kr årligen till engångsbidrag, lån för ny-, om- och tillbyggnad samt investeringsbidrag tillsammans med Boverket. Nuvarande ränte- och amorteringsfria lån avskaffas Förvaltningen för Service, får inom ramen för beställar- utförarorganisationen, i uppdrag att administrera anläggningsstödet till samlingslokaler. Förslaget har reviderats efter partiremiss. 6 21 Regler för anläggningsstöd till samlingslokaler i Kungsbacka kommun 7 Kungsbacka kommun 21 Regler för anläggningsstöd till samlingslokaler i Kungsbacka kommun 2 2.1 Kungsbacka kommun Uppdraget Bakgrund Kommunen får löpande under året ansölmingar från föreningar/organisationer om bidrag till drift och reparationsarbeten för kommunägda bygdegårdar/lokaler och bygdegårdar som ägs och drivs i amrnn form. Då det råder otydlighet i ansvarsfördelning och regelsystem för dessa bidrag har Kommunstyrelsens arbetsutskott gett kommundirektören i uppdrag att redovisa förslag till organisation och regelverk gällande hanteling av bidrag mm till kommunägda bygdegårdar och bygdegårdar med annan ägandeform. Följande utrndningsdirektiv gavs (KSAU § 223, 2001-05-15) Utredningen skall ge förslag på en tydligare struktur på ägarform och huvudmannaskap och innefatta samtliga förenings- och samlingslokaler i kommunen Möjligheterna undersöks om att samla all fastighetsförvaltning hos nämnden för Service En översyn av alla avtal görs så att fastighetsägande/förva1tning särskiljs från föreningsstöd Undersöka möjligheten att samla allt lokalstöd till föreningslivet till en förvaltning. Uppdraget gick till PM-konsulterna som presenterade sin rappmi för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2001-09-25. En ny intern utTedning tillsattes. Kommunstyrelsens arbetsutskott § 441, 2003-10-21, avgränsade uppdraget till att enbart omfatta regler för anläggningsstöd till samlingslokaler. 2.2 Genomförande Utredningen har genomförts i tre steg: kartläggning av befintliga lokaler, analys av stöd och bidrag och förslag till nytt regelsystem. En arbetsgrupp bestående av representanter från förvaltningarna för Fritid, Kultur & Turism, Service samt KSförvaltning under ledning av Rolf K.Iintestam har tagit fram nedan redovisade förslag. De bidragssökande organisationerna har inte hörts. 2.3 Avgränsningar Utredningen har fokuserat på anläggningar vars huvudsakliga funktion är att vara samlingslokaler. Dessa kan vara kommun- eller föreningsägda. Enligt gällande regelverk kan föreningarna erhålla någon fo1m av bidrag från endera nämnden för Fri- 8 21 Regler för anläggningsstöd till samlingslokaler i Kungsbacka kommun Kungsbacka kommun tid, Kultur & Tmism eller ha beviljats kommunala lån. I vissa fall har bidrag även lämnats av Kommunstyrelsen. Bidragen till lokalema har granskats med avseende på storlek, lånebild, avtal, ansvarsfördelning 111111. 9 21 Regler för anläggningsstöd till samlingslokaler i Kungsbacka kommun 3 l<artläggning 3.1 Samlingslokal - vad är det? Kungsbacka kommun Vad är en samlingslokal och vilka luav ställer vi på den? Det finns i kommunen ingen fastställd definition på vad som avses med en samlingsJokal och vilken verksamhet som kan bedrivas där. Följande lokaltyper har kunnat urskiljas: Samlingslokaler Föreningslokaler Klubblokaler Det är skillnad mellan en föreningsverksamhet som bed1ivs i samlingslokaler och lokaler för övrig förenings/klubbverksamhet. Samlingslokalerna skall kunna nyttjas av alla invånare i kommunen som förenings1okal, för möten, födelsedagar, högtider mm. En ideell förening ansvarar för att driva verksamheten i samlingslokalen och har också till uppgift att hyra ut lokalen till andra. Hyresintäkterna tillsammans med eventuellt driftbidrag utgör den ekonomiska stommen för filreningen. Andra föreningar använder huvudsakligen sin lokal för egen verksamhet. En klubb/idrottslokal är för det mesta endast öppen för medlemmarna och den är oftast belägen inom en verksamhetsfastighet. Boverket beskriver en allmän samlingslokal på följande sätt: "En samlingslokal måste uppfylla vissa lcrav för att anses som allmän. Med allmän samlingslokal menas en lokal som på en ort ägs eller disponeras av ideella organisationer och är öppen och tillgänglig för föreningslivets möten, studieverksamhet, kulturell verksan1het, förströelse, fritidssysselsättning eller någon annan liknande verksamhet. Aktiebolag, stiftelser eller föreningar som arbetar utan vinstsyfte kan få bidrag. Den sökande skall vara fristående från kommunen eller från kommunala företag. Den sökande skall dessutom äga sin lokal eller ha ett långsiktigt nyttjanderättsavtal. För att lokalen skall kunna få bidrag måste det finnas ett varaktigt behov av den på orten. Den ska vara öppen för organisationer och grupper i rimlig omfattning och på skäliga villkor. Lokalen skall vara av god standard och ha, eller förväntas få, en allsidig användning. Det skall även finnas god ekonomiska förutsättningar att driva och förvalta lokalen." Boverket kan lämna bidrag till nybyggnad, ombyggnad, standardhöjande reparationer, köp eller handikappanpassning. Bidraget är ett investeringsstöd och ges i mån av tillgång på medel. Det kan därför vara lämpligt att koppla kommunens definition till Boverkets. 10 21 Regler för anläggningsstöd till samlingslokaler i Kungsbacka kommun 3.2 Kungsbacka kommun Nuvarande ägandeform, lån och bidrag Kartläggningen visar att det föms 58 förenings-, klubb- och samlingslokaler i kommunen. Av dessa är 16 kommunägda och 42 förenings- eller privatägda. Av de icke kommunägda står 16 på mark där kommunen är lagfaren ägare. 20 föreningar har erhållit kommunala anläggningslån på totalt 4 731 498 kr. Av dessa är 6 lokaler förenings- eller privatägda. 14 föreningar har dessutom kommunal borgen på 8 578 683 kronor. 17 föreningar erhåller driftbidrag, 13 från nämnden för Kultur&Turism och 4 från nämnden för Fritid. Av dessa 17 lokaler är 5 kommunägda och 12 förenings- eller privatägda (3 av dessa står på kommunal mark). Företeckning över lokaler, lån, bidrag redovisas i bilaga 3.3 Lokalisering De kartlagda lokalerna är spridda över kommunen enligt kaiian riedan. Anläggningar markerade med svru.i och numrerade 1-14 avser samlingslokaler. 11 21 Regler för anläggningsstöd till samlingslokaler i Kungsbacka kommun Kungsbacka kommun 4 Förslag till nya regler för anläggningsstöd till samlingslokal 4.1 Definition En samlingslokal skall uppfylla följande hav för att anses som allmän och dänned vara berättigad till anläggningsstöd: Lokalen skall Vara lokaliserad i Kungsbacka kommun Ägas eller disponeras, genom ett långsiktigt nyttjanderättsavtal, av ideell organisation, stiftelse eller förening. Vara öppen för organisationer eller grupper i rimlig om fattnil'lg och på skäliga villkor. Vara öppen och tillgänglig för kommuninvånare, föreningslivets möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, förströelse, fritidssysselsättning, födelsedagar, högtider eller liknande. Fylla ett varaktigt behov på orten Vara av god standard och ha, eller förväntas få, en allsidig användning Vara fristående, dvs. inte inbyggd i eller vara en del av en förenings- eller klubblokal. Ha minst 50 sittplatser. Vidare skall det finnas goda ekonomiska förutsättningar att driva och förvalta lokalen. Organisation som söker bidrag ska arbeta utan vinstsyfte samt vara fristående från kommunen eller från kommunala företag. Enligt ovanstående definition finns det för närvarande 14 lokaler som kan sägas vara allmänna samlingslokaler och därför vara berättigade till det nya anläggningsstödet. Lokalerna finns markerade med svart på kartan på sidan 11 och är numrerade från 114. Förenings- och klubblokaler som oftast enbart kan disponeras av medlemmar och som är lokaliserade inom eller är en del av en verksamhetsfastighet uppfyller inte ovanstående villkor och omfattas således inte av det föreslagna stödet. 4.2 Allmänna regler Syftet med anläggningsstödet är att skapa och stödja lokala mötesplatser för kommuninvånama. Anläggningsstöd kan ges till samlingslokal som uppfyller villkoren ovan under punkt 4.1. 12 21 Regler för anläggningsstöd till samlingslokaler i Kungsbacka kommun Kungsbacka kommun Kommunstyrelsen föreslås få ett samlat ansvar för beviljande av anläggningsstöd. Ansökningarna skall beredas av förvaltningen för Service. De kommunala bidragen avse att täcka en del av den totala kostnaden. Övliga kostnader skall finansieras av organisationerna genom egen finansiering och hyresintäkter. Bidraget skall beviljas till inom kommunen verksam lokal organisation, inte ti11 sektion eller distriktsorganisation. Ansökan skall vara undertecknad av ordförande, vice ordförande eller kassör och revisor. Bidraget utbetalas till av organisationen registrerat plus- eller bankgiro. Bidragsmottagande organisation skall årligen utan påminnelse skicka in följande handlingar till förvaltningen för Service för granslming: Verksamhetsberättelse Ekonomisk redovisning Revisionsberättelse Uppgifter till föreningsregistret Protokoll från senaste årsmöte Protokoll med beslut om vem som är finnateclmare Redovisning av antal medlemmar, uthymingsfrekvens mm Ovanstående skall vara förvaltningen för Service tillhanda senast 2 månader efter årsmötet, dock senast 30 oktober året före det år ansökan avser. Anvisade blanketter skall användas, vilka kan hämtas via kommunens hemsida eller rekvireras från förvaltningen för Service. Uteblivna handlingar medför att ansökan ej kan behandlas. Lämnandet av oriktiga uppgifter medför att föreningen avstängs från bidrag. Undantag från reglerna kan i särskilda fall beslutas av Kommunstyrelsen. 4.3 Olika former av anläggningsstöd Anläggningsstöd kan ges i följande former: Bidrag till diift av anläggning eller samlingslokal Bidrag till underhållsåtgärd Lån för ny-, om- och tillbyggnad Investeringsbidrag tillsammans med Boverket Engångsbidrag 13 21 Regler för anläggningsstöd till samlingslokaler i Kungsbacka kommun 4.3.1 Kungsbacka kommun Bidrag till drift av anläggning Bidrag till drift och skötsel av samlingslokal föreslås from 2009 utgå med maximalt 122 la per kvm. Anpassning till de nya reglerna föreslås ske under en övergångsperiod på tre år; år 1 med 50 % av förändringen, år 2 med 80 % och år 3 med 100 % . Särskild överenskommelse skall upprättas mellan Kungsbacka kommun och respektive förening för erhållande av ovanstående bidrag. Stor tillgänglighet för allmänheten kan ge högre bidrag liten tillgänglighet kan ge lägre. Ansökan bereds av förvaltningen för Service och i enlighet med fastställda regler. Bidrag i form av subventionerad hyra utgår inte. I undantagsfall kan Kommunstyrelsen fatta beslut om avsteg från reglerna. 4.3.2 Bidrag till underhållsåtgärd Bidrag till underhållsåtgärd kan lämnas med 50 % av kostnaden upp till maximalt 200 000 kr. Alternativt kan bidraget uppgå till 100 % av kostnaden om det årliga bidraget kan reduceras med minst 50 %. Förutsättningen för bidrag är att förvaltningen för Service bedömer åtgärderna som nödvändiga eller lämpliga ur fastighetsteknisk synvinkel. Utbetalningen sker i efterhand efter godkänd prestation. 4.3.3 Lån för ny-, om- och tillbyggnad Föreningen kan beviljas lån av kommunen för ny-, om- och tillbyggnad, standardhöjande åtgärder samt handikappanpassning av samlingslokal. Föreningen äger inte rätt att utan godkännande av kommunen uppta andra lån till förbättringar av samlingslokalen. ror Fömtsättningen för lånet är att förvaltningen Service bedömer åtgärderna som nödvändiga eller lämpliga ur fastighetstek.nisk synvinkel. Föreningen skall lämna in ansökan i god tid (minst 3 månader) före planerad projektstart. Ansökan bereds av förvaltningen för Service i enlighet med fastställda låneregler. Lånet kan vara ränte- och amorteringsfritt för föreningen under maximalt de fem första åren, därefter skall ränta och amortering utgå. Ändamålet med lånet avgör avskrivningstiden. För varje lån skall upprättas en lånerevers och en återbetalningsförbindelse. Ränta för lånet skall motsvara kommunens intemränta. Kommunfullmäktige avsätter, i samband med budgetarbetet, en total låneram per år för anläggningsstöd. För 2009 föreslås ett belopp på 3 000 000 kr. 14 21 Regler för anläggningsstöd till samlingslokaler i Kungsbacka kommun Kungsbacka kommun 4.3.4 lnvesteringsbidrag tillsammans med Boverket Staten ger genom Boverket bidrag för ny-, om- och tillbyggnation, standardhöjande åtgärder samt handikappanpassning. Staten står för 50 % av kostnaden, kommunen för 30 % och föreningen för de återstående 20 %. Kommunen kan alltså bidra med maximalt 30 % under förutsättning att bidrag erhålls av Boverket och att förvaltningen för Service bedömer åtgärderna som nödvändiga eller lämpliga ur fastighetsteknisk synvinkel. 4.3.5 Engångsbidrag Vi föreslår att nuvarande ej tidsbegränsade ränte- och amorteringsfria lån avskaffas. Istället kan förening erhålla ett engångsbidrag, om maximalt 500 000 kr per år och föreningarna totalt. Föreningen skall själv finansiera minst 20 % av kostnaden. Bidraget kan ges för ny-, om- och tiilbyggnad, standardhöjande ~tgärder samt handikappanpassning. Förutsättningen för bidraget är att rorvaltningen för Service bedömer åtgärderna som nödvändiga eller lämpliga ur fastighetsteknisk synvinkel. Utbetalning sker i efterhand efter godkänd prestation. 15 21 Regler för anläggningsstöd till samlingslokaler i Kungsbacka kommun 5 Bilagor 5.1 Bilaga 1 Kungsbacka kommun Regler för beräkning av bidrag till drift av samlingslokal. I föreningsägda anläggningar eller av föreningen skötta anläggningar kan det kommunala bidraget till drift och skötsel 2009 utgå med maximalt 122 h per kvm. Lokalerna skall uppfylla kommunens definition avseende anläggningsstöd till samlingslokal. Bidrag kan erhållas för täckande av underskott i driften av lokalen. Bidraget grundar sig på resultat för nännast föregående års verksamhet. Nonnalt lämnas inte stÖITe bidrag än vad föreningen själv fått in som inkomster, det kommunala bidraget ej medrälmat. Undantag kan rorekomma. Till driftkostnader räknas följande: Bränsle, elström, vatten och telefon Sophämtning, sotning och snöröjning Löpande underhåll av fastigheten upp ti11 20 000 h Underhåll och inköp av inventarier upp till I 0 000 kr Ränte- och försäkringskostnader Amo1ieiing av lån avseende fastigheten Åtgärder vidtagna med anledning av myndighetsluav Till driftsintäkter rälmas följande: H yresintäkter Ränteintäkter Kommunala driftsbidrag och andra bidrag till fastigheten Bedriver föreningen verksamhet som inte hör till lokaldriften måste utgifter och inkomster i bokföringen delas upp på respektive verksamhet. Förvaltningen för Service skall för vatje ansökan bedöma ansöknings- och ningshandlingar utifrån skälighetssynpunkt. 16 redovis~ 21 Regler för anläggningsstöd till samlingslokaler i Kungsbacka kommun 5.2 Kungsbacka kommun Bilaga 2 Regler för lån till ny-, om- och tillbyggnad av samlingslokal Lånet avser ny-, om eller tillbyggnad, standardhöjande åtgärder samt handikappanpassning av samlingslokal. 2 Ansökan skall vara fönraltningen för Service tillhanda senast 3 månader före beräknad projektstart. 3 Till ansökan skall följande handlingar finnas: - ritningar över anläggningen som skall byggas eller renoveras. - kostnadskalkyl. - finansieringsplan - tid- och arbetsplan 4 Förvaltningen för Service bedömer åtgärderna ur investerings- och driftssynpunkt. 5 Låneansökan bereds av förvaltningen för Service och beslutas av Kommunstyrelsen. Den totala summan som finns att disponera fastställs årligen i samband med kommunens budgetarbete. Kommunens finansförvaltning biträder vid upprättande av lånehandlingar samt administration av dessa. 6 Ändamålet med lånet avgör avskrivningstiden. Det avskrivs efter följande principer: 10 år: underhåll, reparationer, inventaiier mm 20 år: vatten-, värme- och sanitetsinstallationer mm 3 0 år: nybyggnation 7 För vruje lån upprättas en lånerevers och en återbetalningsförbindelse. 8 Kommunstyrelsen beslutar om hur utbetalningen av lånet skall ske. 9 Tid- och arbetsplaner skall redovisas till förvaltningen för Service under projektets genomförande 10 När projektet är genomfö1i skall ekonomisk redovisning lämnas in till förvalt- ningen för Service. Redovisas en lägre kostnad vid slutredovisningen eller om projektet inte har genomfö1is enligt inlämnade planer kan föreningen bli återbetalningsskyldig för viss del av lånet. Hur stor del som skall återbetalas fastställs i förhandling mellan Kungsbacka kommun och föreningen. · 11 Anläggningen som berörs av lånet skall ha fullgott försälcringsskydd. 17 21 Regler för anläggningsstöd till samlingslokaler i Kungsbacka kommun Kungsbacka kommun 12 Om föreningen läggs ner eller om anläggningen säljs eller förstörs och inte återuppförs skall en skälig del av lånebeloppet återbetalas. Vad som är skälig del fastställs i förhandling mellan Kungsbacka kommun och föreningen 13 Vid ombildande av föreningen skall nya lånereverser och återbetalningsförbindelser upprättas. Den ursprungliga avskrivningstiden skall bibehållas. 14 Föreningen svarar för kostnader för förändringsåtgärder som åläggs av inspekterande myndigheter. 15 Kommunen är inte ansvarig för personskada eller skadegörelse som kan uppkomma i samband med föreningens aktiviteter. 16 Förtydligande eller tollmingar av anvisningar för lån till samlingslokal görs av förvaltningen för Service i samråd med kommunens finansförvaltning. 18 21 Regler för anläggningsstöd till samlingslokaler i Kungsbacka kommun 5.3 Kungsbacka kommun Bilaga 3 Nuvarande anläggningsstöd Kommunala samlingslokaler BRA-ytor (m2) Kommunägda samlingslokaler 522 1 058 130 193 150 100 2 153. Stiftelsen Hanhalsgården Särö gården Samlingslokalen i Allarängen Samlingslokalen i Hellevik Samlingslokalen i Lerbäck Håforsgården Föreningsägda samlingslokaler med driftsstöd och/eller kommunala lån BRA-ytor (m2) 260 375 400 560 208 130 150 2 083 Älvsåkers sockenförening Tölö bygdegårdsförening Löftadalens bygdegårdsförening Fjärås bygdegårdsförening Landa Hembygdsgård Vallda bygdegårdsförening Gödestadsgården 19 Driftsbidrag Bokfört vär2007 (h) de 2006-1231 (la-) 22 800 390 226 22 800 850 050 15 800 15 800 442 409 15 800 22 800 115 800 1 682 685 D1iftsbidrag Kommunala 2007 (kr) lån 2006-1231 (la) 22 800 1 326 800 22 800 707 000 22 800 415 000 22 800 2 195 942 330 050 15 800 15 800 15 800 138 600 4 974 792 21 Regler för anläggningsstöd till samlingslokaler i Kungsbacka kommun 5.4 Kungsbacka kommun Bilaga 4 Förslag till ny fördelning av bidrag Förslag 1 till ny fördelning av bidrag med nuvarande bidragsnivå Lokal Agare Hanhalsgården Särögården Håforsgården Allaräm:Jen Hällevik Lerbäck Älvsåkersgården Löftadalens bygdeQård Tölögården Fiärås BygdeQårdf landa hembbygdför Valida bygdegårdsf Gödestadsgården Buera Byastur:ia Summa Kurn:isbacka Kommun Kungsbacka Kommun Kungsbacka Kommun Kungsbacka Kommun Kum:isbacka Kommun KunQsbacka Kommun ÄLV sockenfö upa Björkman Tölö bygdegårdför Fiärås bvi:id upa FöreninQen Landa Svenskalandsbvqden Rune lnovarJohansson Bura Byastuqeföreninq Nuvarande bidrag kr 22 800 22 800 22 800 15 800 15 800 15 800 22 800 22 800 22800 22800 15 800 15 800 15 800 - 254400 Bidrag Yta Yta kvm Möjligt bidrag Skillnad kr kr vid kvm-förd 37240 13 555 13 911 9274 13 769 522 190 195 130 193 150 260 400 375 560 208 130 150 103 3 566 10 701 18 549 28 536 26753 . 39 951 14839 9274 10 701 7 348 254400 14 440 9 245 - 8 889 6 526 - 2 031 - 5 099 4 251 - - - 5 736 3 953 17151 - 961 - 6 526 5 099 7 348 0 - - 254 400 3 566 Bidrag/m2 71 ANM: Särögården har dessutom en subventionerad hyra på 300 tkr för de 898 kvm som ej ingår i samlingslokaldelen Förslag 2 till ny fördelning av bidrag Agare Hanhalsgården Särögården Håforsqården Allaräni:ien Hällevik Lerbäck Alvsål<ersgården Löftadalens bygdegård Tölöaården Fiärås Bygdegårdf landa hembbygdför Valida bygdegärdsf Gödestadsgården Buera Byastuga Summa Kungsbacka Kommun Kunasbacka Kommun Kungsbacka Kommun Kungsbacka Kommun Kungsbacka Kommun Kuni:isbacka Kommun ALV sockenfö upa Björkman Tölö bygdegårdför Fjärås bygd upa Föreningen Landa SvenskalandsbyQden Rune Ingvar Johansson Bura Byastugeförenlng Bidrag Yta Alternativ med bidrag förstärkt med 180 tkr Nuvarande bidrag kr Lokal 22 800 22800 22800 15 800 15 800 15 800 22800 22800 22800 22800 15 800 15 800 15 800 ~ 254400 Yta kvm 522 190 195 130 193 150 260 400 375 560 208 130 150 103 3 566 Möjligt bidrag Sldllnad kr kr vid kvm-förd 63589 23145 23 754 15 836 23 511 18273 31 672 48 727 45681 68218 25338 15 836 18 273 12 547 434400 434 400 3 566 Bidrag/ m2 122 ANM: Särögården har dessutom en subventionerad hyra på 300 tkr för de 898 kvm som ej ingår i samlingslokaldelen 20 40 789 345 954 36 7 711 2473 8 872 25 927 22 881 45 418 9538 36 2473 12 547 180 000
© Copyright 2024