Upphovsrättslig Praxis 2014 SFIR:s Praxisdag 15 januari 2015 Johan Axhamn Karin Cederlund Daniel Westman Disposition • • • • • • • Länkning Fri rörlighet m.m. Inskränkningar Parodier Tullförordningen Jurisdiktion Sanktioner och tekniska skyddsåtgärder Länkning C-466/12 - Svensson m.fl. • Retriever tillhandahöll länkar till ”fritt tillgängliga” tidningsartiklar på Göteborgs-Postens webbplats • Utgör sådan länkning ”överföring till allmänheten” som kräver upphovsmännens tillstånd? C-466/12 - Svensson m.fl. • Rätten till överföring till allmänheten, artikel 3 i direktiv 2001/29 1. Medlemsstaterna skall ge upphovsmän en ensamrätt att tillåta eller förbjuda varje överföring till allmänheten av deras verk, på trådbunden eller trådlös väg, inbegripet att verken görs tillgängliga för allmänheten på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till dessa verk från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer. ... 3. De rättigheter som avses i punkterna 1 och 2 skall inte anses vara konsumerade genom någon form av överföring till allmänheten eller genom att alster görs tillgängliga för allmänheten enligt denna artikel. C-466/12 - Svensson m.fl. 1. Utgör klickbar länk en överföring till allmänheten enligt artikel 3.1 i InfoSoc-direktivet? 2. Påverkas bedömningen av om länken leder till en webbsida med begränsad åtkomst? 3. Skillnad då länken leder till annan webbsida eller om den ger intryck av att vara på samma webbsida som länken (”inbäddad”)? 4. Möjligt för MS att föreskriva mer omfattande skydd, dvs. att låta ensamrätten omfatta fler förfoganden än Infosocdirektivet? C-466/12 - Svensson m.fl. • Kumulativa kriterier: ”överföring” av ett verk till ”allmänheten” • Tillhandahållande av klickbara länkar utgör en ”överföring” till en ”allmänhet” • … men tillhandahållandet av länkarna utgör inte en överföring till en ”ny allmänhet” C-466/12 - Svensson m.fl. 24 En överföring – såsom den som är i fråga i det nationella målet, vilken avser samma verk som den ursprungliga överföringen och som i likhet med den ursprungliga överföringen har genomförts med samma teknik, nämligen via internet – ska för att omfattas av begreppet ”överföring till allmänheten”, i den mening som avses i artikel 3.1 i direktiv 2001/29, enligt fast rättspraxis vara riktad till en ny publik, det vill säga en publik som verkens upphovsmän inte beaktade när de lämnade sitt tillstånd till den ursprungliga överföringen till allmänheten … 25 I förevarande fall konstaterar domstolen att tillgängliggörandet av verken i fråga genom en klickbar länk, såsom det tillgängliggörande som är aktuellt i det nationella målet, inte innebär att verken överförs till en ny publik. 26 Den publik som den ursprungliga överföringen riktade sig till utgjordes nämligen av den berörda webbplatsens samtliga potentiella besökare. Eftersom tillgången till verken på den webbplatsen inte var föremål för någon begränsning, kunde samtliga internetanvändare få fri tillgång till dem. C-466/12 - Svensson m.fl. Artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, ska tolkas så, att tillhandahållandet på en webbplats av klickbara länkar till verk, som är fritt tillgängliga på en annan webbplats, inte utgör överföring till allmänheten på sådant sätt som avses i denna bestämmelse. Artikel 3.1 i direktiv 2001/29 ska tolkas så, att den utgör hinder för att en medlemsstat föreskriver ett mer omfattande skydd för upphovsmännen genom att låta begreppet överföring till allmänheten omfatta fler förfoganden än dem som avses i denna bestämmelse. • C-306/05, SGAE • C-403/08 och C-429/08, Football Association Premier League m.fl. • C-135/10, SCF • C-162/10, Phonographic Performance • C-607/11, ITV Broadcasting m.fl. • C-431/09Airfield C-348/13 - BestWater International • Inbäddad länk till konkurrents reklamfilm • Inbäddningen och intrycket av att reklamfilmen utgjorde en integrerad del av konkurrenternas hemsida gör ingen skillnad enligt domstolen • Upphovsrättsligt/Känneteckensrättsligt, illojal konkurrens? • Diskussion utbrutit i vissa kretsar om betydelsen av att det som länkas till har lagts ut olovligen? Fri rörlighet m.m. C-351/12 – OSA 1. Ska artikel 3.1 i direktiv 2001/29 tolkas så, att den utgör hinder för en nationell lagstiftning som innebär att upphovsmännen inte har rätt att tillåta eller förbjuda att en kuranläggning som bedriver verksamhet i egenskap av ett affärsdrivande företag överför deras verk genom att avsiktligt vidarebefordra en signal till radio- eller tv-apparater i patienternas rum på anläggningen? 3. Ska artikel 56 FEUF och följande artiklar samt artikel 102 FEUF – eller i förekommande fall artikel 16 i direktiv 2006/123 – tolkas så, att de utgör hinder för tillämpning av nationell lagstiftning som endast ger tillstånd att bedriva kollektiv förvaltning av upphovsrätt i medlemsstaten till en enda (monopolistisk) upphovsrättsorganisation och därmed inte ger mottagarna av tjänsterna frihet att välja en upphovsrättsorganisation i en annan medlemsstat? C-351/12 – OSA • Rätten till överföring till allmänheten (artikel 3.1 i direktiv 2001/29) omfattar situationen att en kuranläggning överför verk genom att avsiktligt vidarebefordra en signal till radio- eller tv-apparater i patienternas rum på anläggningen. C-351/12 – OSA • Upphovsrättsorganisationernas verksamhet omfattas av bestämmelserna i artikel 56 FEUF och följande artiklar om frihet att tillhandahålla tjänster. • Eftersom en sådan tjänst är gränsöverskridande omfattas den av artikel 56 FEUF. • En nationell lagstiftning som endast ger tillstånd att bedriva kollektiv förvaltning av upphovsrätt i medlemsstaten till en enda (monopolistisk) upphovsrättsorganisation hindrar tillhandahållandet av en sådan tjänst och utgör därmed en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster. • En inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster kan vara tillåten om den motiveras av tvingande skäl av allmänintresse, förutsatt att den är ägnad att säkerställa att det eftersträvade målet uppnås och inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. • Skyddet av immateriella rättigheter utgör ett sådant tvingande skäl av allmänintresse. C-351/12 – OSA • En sådan nationell lagstiftning som den här aktuella anses ägnad att skydda de immateriella rättigheterna då den möjliggör en effektiv förvaltning av rättigheterna och en effektiv kontroll av att de iakttas inom medlemsstaten. • En sådan nationell lagstiftning – som baseras på territoriellt skydd av upphovsrätt – går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet att skydda immateriella rättigheter. C-351/12 – OSA • På unionsrättens nuvarande stadium är det inte möjligt att uppnå samma skyddsnivå för upphovsrätt genom någon annan metod än den som grundar sig på ett territoriellt skydd och därmed på territoriell kontroll av dessa rättigheter, vilken är den metod som används i den nationella lagstiftningen. • På unionsrättens nuvarande stadium skulle uppkomma stora problem vad gäller kontrollen av hur verken används och av att upphovsrättsavgifterna betalas om en användare av skyddade verk, i en sådan situation som den som är aktuell i det nationella målet, fritt kunde vända sig till vilken upphovsrättsorganisation som helst inom unionen för att få tillstånd att använda de skyddade verken och betala upphovsrättsavgifterna härför. • En nationell lagstiftning som hindrar en användare av skyddade verk från att åtnjuta tjänster som tillhandahålls av en upphovsrättsorganisation i en annan medlemsstat, går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet att skydda upphovsrätten. C-351/12 – OSA • Artikel 102 FEUF ska dock tolkas på så sätt att det utgör indicier för att det är fråga om ett missbruk av dominerande ställning om upphovsrättsorganisationen tillämpar avgiftsnivåer för sina tjänster som är märkbart högre än de som tillämpas i andra medlemsstater, förutsatt att jämförelsen av avgiftsnivåerna har gjorts på en enhetlig grund, eller tillämpar ett alltför högt pris, vilket inte står i något rimligt förhållande till det ekonomiska värdet på den tjänst som tillhandahålls. C-351/12 – OSA • Överföring offentligt framförande • Fri rörlighet för tjänster Nationella ordningar för kollektiv förvaltning – Jfr nyligen antagna direktivet 2014/26/EU • Beräkning av avgiftsnivåer och pris vid kollektiv licensiering Inskränkningar i ensamrätten Tillfälliga kopior (C-360/13, Public Relations Consultants Association) (1) Enligt artikel 5.1 i direktiv 2001/29 ska mångfaldigande undantas från den rätt till mångfaldigande som avses i artikel 2 i detta direktiv förutsatt att fem villkor är uppfyllda, nämligen då • det är fråga om en tillfällig form av mångfaldigande, • mångfaldigandet är flyktigt eller utgör ett inkluderande av underordnad betydelse, • mångfaldigandet utgör en integrerad och väsentlig del i en teknisk process, • det enda syftet med denna process är att möjliggöra en överföring i ett nät mellan tredje parter via en mellanhand eller en laglig användning av ett verk eller annat alster, och • mångfaldigandet inte har någon självständig ekonomisk betydelse. Tillfälliga kopior (C-360/13, Public Relations Consultants Association) (2) • Kopior på bildskärmen till användarens dator och i ”cachen” på denna dators hårddisk, vilka genereras av en slutanvändare vid besök på en webbplats, uppfyller dels villkoren att sådana kopior ska vara tillfälliga, att de ska vara flyktiga eller utgöra ett inkluderande av underordnad betydelse och att de ska utgöra en integrerad och väsentlig del i en teknisk process, dels villkoren i artikel 5.5 i direktivet och således får skapas utan tillstånd från upphovsrättsinnehavarna. • Argumentation: Tekniskt/praktiskt + trestegsregeln Kopiering för privat bruk (C-435/12, ACI Adam) (1) • Inte tillåtet med nationella regler som tillåter kopiering för privat bruk från olovlig källa • Inte tillåtet med privatkopieringsersättningssystem som inte skiljer på kopiering från lovlig respektive olovlig källa • (Sanktionsdirektivet inte tillämpligt på talan om ”rimlig kompensation”.) Kopiering för privat bruk (C-435/12, ACI Adam) (2) • Argumentation – Ingen begränsning till lovlig källa enligt ordalydelsen – Restriktiv tolkning av undantag – Trestegsregelns användning och betydelse i det aktuella fallet – ”Konsekvent tillämpning” – dvs. EU-gemensam tolkning Tillgängliggörande (+digitalisering) hos bibliotek (C-117/13, Eugen Ulmer) (1) Artikel 5.3 i direktiv 2001/29/EU: Medlemsstaterna får föreskriva undantag eller inskränkningar i de rättigheter som avses i artiklarna 2 och 3 i följande fall: ... n) Användning genom överföring eller genom tillgängliggörande för enskilda i forskningssyfte eller för privata studier genom därför avsedda terminaler i lokalerna hos sådana inrättningar som avses i punkt 2 c av verk och andra alster som finns i deras samlingar och som inte omfattas av köpe- eller licensvillkor. Tillgängliggörande (+digitalisering) hos bibliotek (C-117/13, Eugen Ulmer) (2) • Begreppet ”köpe- eller licensvillkor” avser avtal om de berörda verken som faktiskt har ingåtts. (Språklig tolkning, ändamålsenliga verkan, trestegsregeln – bestämmelsen innehåller andra begränsningar) • Accessorisk rätt att digitalisera (5.2 c) för tillgängliggörande enligt 5.3 n, inte hela samlingar (”särskilda fall av mångfaldigande”). (Ändamålstolkning. Trestegsregeln – tysk rätt innehöll begränsningar.) Tillgängliggörande (+digitalisering) hos bibliotek (C-117/13, Eugen Ulmer) (3) • Artikel 5.3 n omfattar inte låntagarnas utskrifter på papper eller digitala kopiering. Sådan kopiering kan dock vara tillåten enligt bestämmelser om kopiering för privat bruk (5.2 a eller b) (Täcks inte av ordalydelsen. Ingen accessorisk rätt.) (C-201/13, Deckmyn) (1) • Begreppet parodi i artikel 5.3 k direktiv 2001/29/EG utgör ett självständigt unionsrättsligt begrepp • Artikel 5.3 k ska tolkas så, att en parodis väsentliga kännetecken är dels att den erinrar om ett existerande verk, samtidigt som den märkbart skiljer sig från det verket, dels att den har ett humoristiskt eller förlöjligande syfte • ”Skälig avvägning” mot yttrandefriheten måste göras (av nationell domstol) (C-201/13, Deckmyn) (2) • Argumentation – Begreppet parodi inte definierat – EU-gemensam innebörd – Bestämmelsens fakultativa karaktär ändrar inte detta. Skulle leda till bristande harmonisering. – Allmänspråklig tolkning av begreppet parodi – Syftet med inskränkningar är att balansera olika rättigheter och intressen Slutsatser om argumentation Restriktiv tolkning av undantag Undantagets ändamålsenliga funktion Nationell frihet att anpassa Harmonisering Trestegsregeln begränsar Trestegsregeln begränsar inte Parodier Deckmyns betydelse i svensk rätt Det svenska “parodiundantaget” SOU 1956:25 s 124 “att ett verk göres föremål för travesti eller parodi. Sådana förfaranden har av gammal hävd ansetts tillåtna” SOU 1956:25 sid 136 f “ansetts, att travestier… äro självständiga verk, icke bearbetningar. Avgörande härför är… att travestin har ett helt annat syfte än bearbetningen, icke vill som denna begagna förebilden för att nå en effekt av liknande slag utan fullföljer ett för förebilden helt främmande syfte” SOU 1956:25 sid 136 f “… ja, även om travestin är mycket närgången, kanske följer förebilden i långa stycken ord för ord, har det överallt städse ansetts, att travestier och liknande äro självständiga verk, icke bearbetningar.” NJA 2005 s 905 “Alfons Åberg” – Principen måste i vart fall vara tillämplig när någon genom att förvränga ett känt verk till form eller innehåll åstadkommer en produkt, vilken framstår som avsedd att skapa en komisk effekt som är helt främmande för originalverket. – Självständigt verk – Skiljaktig mening Deckmyns betydelse i svensk rätt? • Parodiundantaget i Infosoc är inte implementerat • Det svenska “parodiundantaget” grundar sig på principen att parodier är självständiga verk, eftersom parodin har ett helt annat syfte än ursprungsverket; och det även om parodin är mycket närgången, 4 § 2 st URL • Är det möjligt att framgent tillämpa det svenska “parodiundataget”? • Ett parodiundantag enl Infosoc ställer krav på humoristiskt syfte, att parodin märkbart skiljer sig från ursprungsverket (jfr förarbetsuttalanden) samt en intresseavvägning. Tullförordningen – Tillämpning vid försäljning från tredje land C-98/13 Martin Blomqvist ./. Rolex Tullförordningen art 2.1 a och b Enligt Tullförordningen krävs dels ett intrång i en upphovsrätt eller varumärkesrätt som åtnjuter skydd i Danmark, dels att överträdelsen skett i Danmark. Frågeställningen Höjesteret undrade om något intrång hade begåtts i Danmark. Ostridigt att Martin Blomqvist inte gjort intrång i Danmark (hade köpt den för privat bruk). Hade den kinesiske säljaren gjort intrång i Danmark? Hade det skett spridning (upphovsrättsligt) eller användning i näringsverksamhet (varumärkesrättsligt) i Danmark? Ett avtal om köp och leverans hade ingåtts med en konsument i Danmark, men inte klart att den kinesiska webbsidan riktade sig till konsumenter i Danmark. Jfr C-5/11 Titus Donner • Spridningen till allmänheten kännetecknas av en rad händelser som åtminstone börjar med att ett köpeavtal sluts och utmynnar i fullgörelse av detta avtal genom leverans till en person ur allmänheten. • En näringsidkare är ansvarig för alla transaktioner som näringsidkaren själv genomför eller som genomförs för hans eller hennes räkning och som leder till en ”spridning till allmänheten” i en medlemsstat där de spridda varorna är upphovsrättsligt skyddade. Jfr C-324/09 L’Oréal • Ett varumärkesintrång kan föreligga om ett försäljningserbjudandet avseende en märkesvara som befinner sig i tredjeland riktas till konsumenter på det territorium för vilket varumärket registrerats • Enbart det förhållandet att en webbplats är tillgänglig på det territorium där varumärket registrerats är inte tillräckligt för att försäljningserbjudanden på webbplatsen ska anses riktade till konsumenter i det territoriet. Jfr C-495/09 Philips • Intrång i rättigheterna kan ske när varor från tredjeland, redan innan de anlänt till det territorium där skyddet gäller, är föremål för ett kommersiellt agerande som riktar sig till konsumenter inom det territoriet. Svaret • Tullförordningen ska tolkas så, att innehavaren av en immateriell rättighet avseende en vara som sålts till en person bosatt i en medlemsstat via en internetbutik i ett tredjeland vid den tidpunkt då varan anländer till den medlemsstaten åtnjuter det skydd som tillförsäkras innehavaren enligt denna förordning, enbart på grundval av köpet av varan. Varan behöver härutöver inte innan den såldes ha ingått i ett försäljningsutbud eller i reklam riktad till konsumenterna i den aktuella medlemsstaten. Jurisdiktion C-387/12 - Hi Hotel HCF • En fotograf (Owe Spoering) hade framställt 25 fotografier på uppdrag av Hi Hotel, avseende hotellets interiörer. • Avtalet (?) mellan fotografen och hotellet avsåg endast fotografierna som sådana och rätt/licens för hotellet att använda bilderna, t.ex. i marknadsföring. • 9 av bilderna dök senare upp i en bok om inredningsarkitektur, som försåldes i Tyskland. • Fotografen sökte genom sin talan i tysk domstol utverka förbud och erhålla skadestånd från förlaget. • Det är möjligt att Hi Hotel överlämnat fotografierna till bokförlaget i Paris. • ”Har den tyska domstolen jurisdiktion när handlingen (medverkanshandlingen) har skett i Frankrike?” • … och vad omfattas i så fall av den tyska domstolens behörighet? C-387/12 - Hi Hotel HCF Artikel 2.1 i förordning nr 44/2001 – Om inte annat föreskrivs i denna förordning, skall talan mot den som har hemvist i en medlemsstat väckas vid domstol i den staten, oberoende av i vilken stat han har medborgarskap. Artikel 5 – Talan mot den som har hemvist i en medlemsstat kan väckas i en annan medlemsstat … – om talan avser skadestånd utanför avtalsförhållanden, vid domstolen i den ort där skadan inträffade eller kan inträffa. C-387/12 - Hi Hotel HCF • ”… domstolen i den ort där skadan inträffade eller kan inträffa.” – Avser både den ort där skadan uppkom (”place where the damage occured”) och den där den skadegörande händelsen inträffade (”the place of the casual event giving rise to the the damage”), vilket innebär att talan kan väckas mot svaranden vid domstolen på den av dessa två orter som käranden väljer. C-387/12 - Hi Hotel HCF • ”Ska artikel 5 led 3 i förordning … nr 44/2001 tolkas så, att skadan har inträffat i en medlemsstat (medlemsstat A) om den otillåtna handling som talan i målet avser eller som ligger till grund för skadeståndyrkanden har utförts i en annan medlemsstat (medlemsstat B) och består i medverkan i den otillåtna handling (huvudgärningen) som har utförts i den förstnämnda medlemsstaten (medlemsstat A)?” C-387/12 - Hi Hotel HCF Artikel 5 led 3 i förordning nr 44/2001 ska tolkas så, att den i ett fall där flera personer påstås ha vållat skada genom intrång i den ekonomiska delen av den upphovsrätt som är skyddad i den medlemsstat i vilken domstolen där talan har väckts är belägen utgör hinder för att orten där den skadegörande händelsen inträffade läggs till grund för behörighet för en domstol inom vars domkrets den av de påstådda skadevållarna mot vilken talan har väckts inte har handlat. Artikel 5 led 3 i förordningen medger däremot att orten där den skadegörande händelsen inträffade läggs till grund för nämnda domstols behörighet, förutsatt att skadan kan inträffa inom den domstolens domkrets. I en sådan situation är domstolen endast behörig att pröva den skada som vållats inom den medlemsstat där domstolen är belägen. C-387/12 - Hi Hotel HCF • En part kan stämmas för (medverkan till) upphovsrättsintrång även i domstol i jurisdiktioner i vilka parten varken har hemvist eller har handlat, om dess handlingar kan orsaka skada i den medlemsstat där talan har väckts. Ny Bryssel I-förordning • Förordning 1215/2012 • 10 januari 2015 • Artikel 2.1 i 44/2001 artikel 4.1 i 1215/2012 • Artikel 5 i 44/2001 artikel 7.2 i 1215/2012 Tekniska skyddsåtgärder samt förelägganden om blockering Tekniska åtgärder enligt artikel 6 infosocdirektivet (C-355/12, Nintendo) Även konsoler och annan utrustning som försetts med skydd mot uppspelning av icke-auktoriserat innehåll kan utgöra tekniska åtgärder som omfattas av skyddet i artikel 6, men … Tekniska åtgärder enligt artikel 6 infosocdirektivet (C-355/12, Nintendo) ”Det ankommer på den nationella domstolen att pröva huruvida andra åtgärder eller åtgärder som inte vidtagits på konsolerna skulle kunna ge upphov till mindre störningar av eller mindre inskränkningar i aktiviteter från tredje mans sida, samtidigt som de skyddar rättsinnehavarnas rättigheter på ett likvärdigt sätt. Det är därvid relevant att ta hänsyn bland annat till kostnaderna för olika slags tekniska åtgärder, de tekniska och praktiska aspekterna av att genomföra dessa samt till en jämförelse av effektiviteten hos dessa olika slags tekniska åtgärder vad gäller skyddet för rättsinnehavarens rättigheter, en effektivitet som dock inte behöver vara absolut.” Tekniska åtgärder enligt artikel 6 infosocdirektivet (C-355/12, Nintendo) ”Det ankommer även på den nationella domstolen att bedöma syftet med anordningar, produkter och komponenter som kan kringgå de tekniska åtgärderna. Bevisning om hur tredje man faktiskt använder dem är därvid särskilt relevant, sett utifrån omständigheterna i målet. Den nationella domstolen kan bland annat pröva hur ofta dessa anordningar, produkter eller komponenter faktiskt används i strid med upphovsrätten och hur ofta de används för ändamål som inte gör intrång i denna rätt.” Förelägganden om blockering av webb-platser (C-314/12, UPC Telekabel Wien) • Artikel 8.3 infosoc-direktivet tillämpligt på accessleverantörer på ”mottagarsidan” • Blockeringsförelägganden utan specificerade åtgärder är förenliga med grundläggande rättigheter (operatörens näringsfrihet och användares informationsfrihet), men bara under vissa förutsättningar. Förelägganden om blockering av webb-platser (C-314/12, UPC Telekabel Wien) • Krav för att godta ospecificerade förelägganden – Operatören kan välja rimliga och balanserade åtgärder – Operatören kan vi verkställigheten undgå ansvar genom att visa att den vidtagit alla rimliga åtgärder – Åtgärderna måste beakta tredje mans informationsfrihet (måste vara ”välriktade”) – Måste kunna prövas av domstol. Användarna måste ha talerätt • Konsekvenser för svensk rätt? Sanktioner Högsta domstolens dom B 2489/13 Straffvärde fildelning • Laddat ner 60 filmer vid 51 tillfällen mellan den 23/2 och 5/12 2010 • Laddat upp 57 av filmerna momentant eller kort tid efter nerladdningen • Överfört 3 filmverk till allmänheten under längre tid • 51 brott mot URL förelåg • Hovrätten 160 dagsböter Högsta domstolens dom B 2489/13 53 § URL Böter eller fängelse högst 2 år BrB 30:3 Gemensam påföljd (51 brott) BrB 25:5, 6 Om böter - högsta antalet dagsböter 200 BrB 29:2 Lägst 30 dagsböter och högst fängelse i 3 år Högsta domstolens dom B 2489/13 • Uppladdning särskilt allvarligt; dock kortvarigt • Eget bruk, inget kommersiellt syfte • Upprepade gånger, likartat sätt; men kan endast begås på sätt som skett • Straffvärdet för vart och ett av de brott som innefattar nerladdning och kortare uppladdning = 50 dagsböter • Ej förebyggt eller begränsat skadeverkningar • Tämligen omfattande, lång tid • Kraftigt bötesstraff - 180 dagsböter Göta Hovrätt B 838-14 - Bevisning och bevisbörda vid fildelning Överföring • Åklagaren kunde visa att brottet begåtts från den tilltalades IP-adress med en dator som tillhör den tilltalade och med användande av ett användarnamn jämte e-postadress som är unikt för den tilltalade - Då normalt utrett att den tilltalade har använt datorn vid det tillfälle som åtalet avser. • Den tilltalade måste för att bli frikänd då föra fram sådana omständigheter som medför att bevisvärderingen framstår som osäker. • • Invändningen att det inte var den tilltalade som använt datorn vid aktuellt tillfälle, utan t.ex. hans sambo är dock en invändning som undandrar sig kontroll. Den tilltalade hade dessutom lämnat andra uppgifter under förundersökningen . • Sammantaget styrkt gärningsbeskrivningen avseende överföring. Exemplarframställning • Visserligen styrkt att den tilltalade kopierat flera av ljudfilerna från skivor som han haft tillgång till, men den tilltalades invändning att han gjort det för att tillsammans med sambo och vänner kunna lyssna på musiken i bostaden via datorn kunde inte lämnas utan avseende. • Inte tillfredsställande styrkt att framställningen av digitala exemplar var olovlig. Svea Hovrätt T 2028-08: DDF ./. Swepiq (f.d. Infopaq) – Tillfälliga kopior som omfattas av undantaget i 11 a § URL – Söksträngar om 11 ord kan göra intrång (delvist mångfaldigande) men ej visat genom att presentera konkreta exempel på artiklar/tidningsartiklar Tack! Johan Axhamn Doktorand i civilrätt Stockholms universitet [email protected], tel: 0707-684 433 Karin Cederlund Advokat, Partner, Sandart&Partners Advokatbyrå [email protected], tel: 0702-706 780 Daniel Westman Doktorand i rättsinformatik Stockholms universitet [email protected], tel: 0701-852 699
© Copyright 2024