kommunal kommunal - agnetaborgstrom.se
kommunal Medlemstidning för Kommunalekonomernas förening # 4 2015 KOMPETENS Hård konkurrens om ekonomerna LANDSTING Region Gotland vill leva året om KRÖNIKAN Nytänk om kompetensen xxxxxxx En bok för alla Årets Kommunalekonom Anna Cederqvist belönas för sina läroböcker om kommunen "Sedan vi började använda RunYourMeeting har vi fått mycket mer strukturerade möten.” Ingela Lundgren, systemansvarig Landskrona stad Tydligare beslut och enklare uppföljning för Landskrona stad Förberedda mötesdeltagare, tydligare arbetsfördelning och mer effektiva möten. Detta är några av de positiva effekter som Landskrona Stad märkt sedan de börjat hantera sina möten i RunYourMeeting. Med hjälp av mötesmodulen har personalen i Landskrona stad nu ett verktyg som stödjer dem i arbetet med att förbereda och hålla möten, för att sedan enkelt följa upp det som beslutas. Ingela Lundgren är systemansvarig i Landskrona stad och har jobbat med RunYourMeeting i ett och ett halvt år. - Sedan vi började använda RunYourMeeting har vi fått mycket mer strukturerade möten. Berättar hon, alla har en gemensam dagordning med minnesanteckningar och man kan bifoga filer i agendan. I Landskrona stad är det flera funktioner på olika nivåer som använder verktyget. Förutom att flertalet chefer håller arbetsplatsträffar och avdelningsmöten kör även projektledarna sina projektmöten genom RunYourMeeting. - Det blir lättare och tydligare att gå till beslut i ett möte, fortsätter Ingela, och man kan enkelt hitta vad det var man bestämde. Prova gratis på www.runyourmeeting.com RunYourMeeting Powered by xxxxx Marshmallows och bokslut T Innehåll KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 illbaka från en härlig sommarsemester. Fakturor måste godkännas och bokslut ska färdigställas för sommarmånaderna. Det känns lite motigt att gå till konto ret precis nu när värmen och solen äntligen kom till västkusten. Vi kommunal ekonomer är lite Luther och kanske inte så lite heller. Vi har vår årskalender och vi vet vad som måste göras och vilken dag som leverans förväntas. Det kräver viljestyrka att låta årskalendern vara viktigare än några dagar till i solen ... 4. Aktuellt. Sextimmarsdag på försök. 6. Agenda. Kalendarium för ekonomer. 8. Redovisning. Leasingavtal saknas i DET FINNS EN amerikansk studie där psykologen 10–15 tema: Kompetens ”Vi kommunal ekonomer är lite Luther och kanske inte så lite heller. Vi har vår årskalender och vi vet vad som måste göras och vilken dag som leverans förväntas” Walter Mischel studerade människors förmåga till disciplin. I ett känt experiment utmanade han fyra åringar att motstå frestelsen av en marshmallow. Han lämnade en marshmallow på bordet och sa till barnen att de kunde äta den om de ville, men om de väntade i några minuter så fick de istället två. De flesta barn önskade sig två, men det var få som kunde motstå sitt omedelbara begär och väntade ut belöningen. De som lyckades bäst var de barn som lyckades distrahera sina tankar med något annat, som att leka med en leksak eller hålla handen för ögonen. Det gjordes en uppföljning 15 år senare på fyra åringarna och hur det hade gått för dem i livet. Det visade sig att det fanns ett tydligt samband mellan barnens självdisciplin och deras utveckling senare i livet. De barn som hade bra disciplin hade mer framgång i skolan och i det sociala livet. De flesta läsare av Kommunal Ekonomi är äldre än 4 år, men många av oss skulle säkert varit bland de fyraåringar som klarade utmaningen – med samma viljestyrka och disciplin kastar vi oss ju över sommarboksluten. boksluten. 10.Rekrytering. Avgångar skapar rekryteringsbehov. 12.Teknik. Automa tisering utmanar ekonomjobben. 14.Integration. Invandrade ekonomer får inte jobb i Sverige. DETTA BLIR MIN sista krönika som ordförande i föreningen och jag vill passa på att tacka för förtroendet att få ha varit ordförande sedan årsmötet i maj 2013. Samtidigt önskar jag föreningen lycka till i sin fortsatta utveckling. Självklart kommer jag att bidra till det genom att vara en aktiv och engagerad medlem – precis som Du har varit. Tack! Varsågod, tidningen är din. 16 Porträtt: Anna Cederqvist blev Årets Kommunal ekonom 2015 20.Landsting. Region Gotland vill växa. 22.Utblick. San Francisco lättar på svångremmen. PETER TELLBERG ORDFÖRANDE KOMMUNALEKONOMERNAS FÖRENING 25.Forskare. Nya styrmodeller seglar in. 29.KEF. Roland Svensson ny på KEF. 30.Krönika. Anders Nygårds vill rädda kompetensen. Nästa nummer utkommer 20 oktober 2015 kommunal Utges av Kommunalekonomernas förening www.kommunalekonomi.se ANSVARIG UTGIVARE: Peter Tellberg Regionkansliet, Västra Götalandsregionen 405 44 Göteborg [email protected] REDAKTÖR: Thomas Pettersson, Acta Skrivkultur, Björcksgatan 32 B, 416 52 Göteborg, tel 031-13 02 56, [email protected] REDAKTIONSRÅD: Peter Tellberg, Kristina Bertov, Annika Wallenskog, Niklas Anemo, Nils-Hugo Johansson och Pierre Donatella GRAFISK FORM OCH LAYOUT: Long Tall Sally ANNONSER: Karl-Erik Norlander, KEF Tel. 070-233 54 80, [email protected] FRÅGOR OM DIN PRENUMERATION: 026-12 81 85 E-POST: [email protected] OMSLAGSBILD: Terése Andersson ISSN 0282-0099 Tryck och repro: Litorapid Media, Göteborg 2015. Miljömärkt Trycksak 341 834 Xxxxxx Noterat Årets Superkommun 2015 Lomma blev Årets Superkommun 2015 som bäst lämpad att möta framtidens utmaningar. 348 miljoner kronor … beräknas ökningen av fastighetsavgiften ge kommunerna 2016. KÄLLA: DAGENS SAMHÄLLE Bästa maten! Västmanlands sjukhus i Västerås har landets bästa sjukhusmat. Matsvinnet har minskat med 20 procent. KÄLLA: EY BILD: PETTER TRENS Sex timmars arbetsdag på försök Det blev en världsnyhet när den rödgröna majoriteten i Göteborgs Stad beslöt att genomföra ett försök med sex timmars arbetsdag på Svartedalens äldreboende. n TEXT: THOMAS PETTERSSON F örsöket berör runt 70 anställda och 14 personer har nyan ställts. Försöket har väckt debatt, både för och emot. Den främsta invändningen från den borgerliga oppositionen i Göteborg är att sextimmarsdagen med bibehållen lön blir för dyr. – Det är beviljat 5,5 miljoner kronor för utökning av personal för 11 månaders drift i år. Därutöver en administratör för 450 000 kro nor, en följeforskare för 600 000 kronor och diverse övrigt cirka 100 000 kronor, förklarar Anders Glansén, ekonom i stadsdelen Västra Hisingen. DE VINSTER SOM uppnås känns igen från liknande projekt: perso nalen mår bättre och upplever en bättre livskvalitet. De boende uppger att personalen är lugnare och har mera tid. – Det har inte varit helt enkelt att få fullt bemannat. Vi har krav på att de anställda ska vara utbildade undersköterskor med erfarenhet. Trots hög arbetslöshet är det svårt att få tag i utbildad personal, säger Anders Glansén. Kommunfullmäktige beslutade nyligen att förlänga projektet till slutet av 2016 för att ge bättre underlag för kommande politiska beslut. ● PÅ FÖRSÖK. Luisa Notaro med kollegor är piggare, men dyrare, på jobbet. Sex timmars arbetsdag ✔ Sextimmarsdagen på Svartedalens äldreboende har uppmärksammats av exempelvis Washington Post, BBC, Al-Jazeera och kinesiska medier. ✔ På Mölndals sjukhus har en operationsavdelning infört den kortare arbetstiden. Västerbottens läns landsting har beslutat att två avdelningar på Norrlands universitetssjukhus ska delta i ett försök. Några nya lagar från 1 juli Subventionerade välfärdsjobb Tillgång till offentliga handlingar ✔ Det införs extratjänster inom vissa delar av välfärdssektorn. Extratjänsterna är en form av subventionerad anställning för deltagare i fas 3 och motsvarar 75 procent av heltid. ✔ Det ska bli lättare för enskilda att använda handlingar från myndigheter. Myndigheter ska, om det är möjligt och lämpligt, göra sina handlingar tillgängliga i ett öppet och maskinläsbart format. BILD: REGION GOTLAND Full fart på Almedalsveckan HÖRVÄRD. Annie Lööf (C) talar i Almedalen. 4 KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 n ALMEDALSVECKAN 2015 höll ställningarna som landets viktigaste politiska mötesplats. Antal besökare och evenemang var ungefär lika stort som valåret 2014. Uppskattningsvis 35 000 unika besökare deltog och antalet arrangörer uppgick till 1 645. Mestadels nöjda summeringar, men inte av alla. Skattebetalarnas förenings vd Joacim Olsson skrev på SVT Opinion att myndigheterna bränner för mycket pengar: – Det är inte ett kostnadseffektivt sätt att få ny kunskap eller nya nätverk. Och då är det en tveksam användning av skattepengar. Väldigt många vill ju inte redovisa detta ens, man känner på sig att det är i gråzonen för vad väljare accepterar. ”Social tjänsten ska bli extra vaksam så att ekonomiska bidrag inte används i terroristsyften.” Solna stad har antagit en strategi för att motverka extremism och radikalisering. Gratis seminarium: STOPPA SVINNET I KOMMUNEN! Få bort onödiga kostnader i måltidshantering och interndebitering. • Göteborg 23 september • Uppsala 20 oktober • Örebro 17 november Föredragshållare: Jan Antonsson Anmälan på www.kef.se eller www.atronic.se Välkommen! Arrangör: Huvudsponsor: Även ekonomer kan ha lönefrågor. Vad borde jag tjäna? Är arbetsmiljön okej? Hur kan jag utvecklas i min roll på jobbet? När du vill får du snabbt tillgång till personliga råd om din karriär eller jobbsituation via Vision Direkt. Ring eller mejla så svarar vi – även efter din arbetstid. 0:- för 3 må nader Sms:a vi sio till 72 67 n 2 Vision Direkt Professionell rådgivning 8–20 0771 44 00 00 [email protected] vision.se andling. h p p u d a k c ly n e r hur man gö m o t ll a ra a b te in Vi vet lära dig det. n a k u d r u h å s k c Vi vet o Läs mer om våra utbildningar som lär dig genomföra affärsmässigt bra upphandlingar på www.sklkommentus.se Ekonomens agenda 4 UTREDNING OM KOMMUNAL REDOVISNING n En särskild utredare ska se över lagen om kommunal redovisning. Syftet är att åstadkomma en ändamålsenlig redovisningslagstiftning för kommuner och landsting. Utgångspunkten ska bland annat vara att särskilt beakta de redovis ningsprinciper som är av vikt för kommunsek torn. Redovisas senast 30 mars 2016. Finans departementet. Dir. 2014:125. NY LÄN- OCH LANDSTINGSINDELNING n En kommitté ska föreslå en ny läns- och lands tingsindelning som innebär att Sverige delas in i väsentligt färre län och landsting. Kommittén ska utgå från vilka behov medborgare och näringsliv har i olika frågor, bland annat transporter, arbets marknad, hälso- och sjukvård, utbildning, kultur och en god miljö. Redovisas: senast 31 aug 2017. Finansdepartementet. Dir.2015:77. FINANSIELLA SPARANDET SES ÖVER n En parlamentariskt sammansatt kommitté har fått uppdraget att göra en översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Redovisas: senast 31 oktober 2016. Finans departementet. Dir. 2015:63. HVB FÖR ENSAMKOMMANDE BARN – AVDRAGSFÖRBUDET I MERVÄRDESSKATTELAGEN GÄLLER n Skatterättsnämnden (sorterar under Finans departementet) har meddelat ett förhandsbesked om att HVB för ensamkommande barn omfattas av avdragsförbudet i mervärdesskattelagen. Förhandsbeskedet har överklagats av sökanden och kommer att prövas av Högsta förvaltnings domstolen. SKL n 21 AUGUSTI: SKL publicerar cirkulären EkonomiNytt och MakroNytt 1/2015 om den nya skatteunderlagsprognosen. n 10 SEPTEMBER: Skatteverket presenterar preliminärt taxeringsutfall. n SEPTEMBER: RIPS-kommittésammanträde, ett årligt övervakningsmöte angående diskonte ringsräntan i pensionsskulden. n 21 SEPTEMBER: Regeringen presenterar budgetpropositionen. n 22 SEPTEMBER: Seminarium om utjämnings systemet och modellverktyget Skatter och bidrag (kommuner) Stockholm. n 8 OKTOBER: SKL publicerar ”Ekonomirappor ten. Oktober 2015” samt ny skatteunderlags- och makroprognos. n Skatteverket presenterar preliminärt taxerings utfall. n OKTOBER: SKL publicerar ny prognos för fastighetsavgiften 2016. Möte för kommunernas finansnätverk. RIKSBANKEN n 3 SEPTEMBER: Nytt beslut om reporän tan. Penningpolitisk rapport september 2015:1 publiceras. n 1 OKTOBER: Nya sedlar introduceras. n 10 SEPTEMBER: Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting, preliminära uppgifter. n 24 SEPTEMBER: Finansiärer och utförare inom vården, skolan och omsorgen. n 1 OKTOBER: Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSS-kostnader. KONFERENSER n 14–15 OKTOBER: Ekonomidagarna i Örebro. Nyckeltal för Sverige • Arbetslöshet (säsongsrensat och utjämnat): 7,6 % juni 2015 • Inflationstakt: - 0,4 % (juni 2015 jämfört juni 2014) • Konsumentprisindex: KPI 313,33 (Index 1980=100, juni 2015) • Omsättning i detaljhandeln: 113,5 (Index 2010=100, juni 2015) • Nationalräkenskaper: BNP 1,0 % (kvartal 2 2015 jämfört föregående kvartal) • Folkmängd: 9 784 445 (31 maj 2015) KÄLLA: SCB KONJUNKTURINSTITUTET n 26 AUGUSTI: Konjunkturläget och Konjunk turbarometern. n 24 SEPTEMBER: Konjunkturbarometern. SCB n 3 SEPTEMBER Kommunernas och landstingen finansiella tillgångar och skulder. Vårdcentralers ekonomi inte offentlig Landstingen behöver inte lämna ut ekonomiska resultat för enskilda vårdcentraler, enligt en dom vid Kammarrätten i Sundsvall. Domen kan komma att överklagas. n STÄNGD. Resultaten från vårdcentralerna behöver inte redovisas, enligt en färsk dom. D et är OK för landsting att inte lämna ut de egna vårdcentralernas resultat. Det framgår av en dom vid Kammarrätten i Sundsvall. Det var jour nalister inom Mittmedia-koncernen som överklagat Landstinget Västernorrlands beslut att inte lämna ut handlingar om ekonomiska resultat för de egna vårdcen tralerna. – Därmed är det faktiskt så att ekono miska fakta i regel går att få ut för privat drivna vårdcentraler men inte för lands tingets. Det är en märklig konsekvens av domen och mycket tyder på att vi kommer att söka prövning i högre instans, säger Klas Leffler vid Tidningen Ångermanland till Läkartidningen. I DOMEN HÄNVISAR kammarrätten till att landstinget har rätt att använda en be stämmelse i offentlighets- och sekretess lagen om konkurrensneutralitet. Lands tinget Västernorrland har argumenterat för att privata aktörer kan gynnas genom bättre beslutsunderlag vid exempelvis nyetablering eller utökning av verksamhet om ekonomiska fakta på vårdcentralsnivå blir kända. ● Hej då alt + tab! Att slippa växla mellan olika program för att hantera rapportering, förmåner eller flex är bara en av fördelarna med nya Aditro Window. Här har vi samlat alla våra smarta applikationer så att du med en enda inloggning kan hantera allt du behöver. Tjänsten är dessutom behörighetsstyrd, vilket innebär att du alltid når de applikationer som är väsentliga för just dig. Det kallar vi en enklare jobbvardag! 👆 Vill du också komma igång och samla allt på ett och samma ställe? Hör av dig så berättar vi mer om hur Aditro Window kan förändra ditt sätt att arbeta. Tel. 010 451 10 00 aditro.se [email protected] aditro BILD: ISTOCK Redovisning ”Tyvärr tycks de kommunala revisorerna endast i undantags fall tycka att avvikelserna är värda att kommentera.” OSYNLIG LOKAL. Redovisa hyres- och leasingavtal enligt regelverket, annars är det svårt att bedöma en organisations finansiella läge. Hyres- och leasingavtal – dags att redovisa rätt! Kommunsektorns åtaganden för framtida hyres- och leasing utgifter är omfattande. Exakt hur stora dessa åtaganden är går dock inte att svara på eftersom ett stort antal kommuner och landsting inte följer det regelverk för redovisning som infördes 2003. Därmed undanhålls väsentlig information för den som vill göra en finansiell analys av en enskild kommun eller av sektorn. n A tt ingå ett längre hyresavtal innebär ofta att man förutom att man blir bunden att betala hyra under avtalsperioden också blir mer begränsad i sina handlingsalternativ än om man hade köpt objektet. Om endast årets hyreskost nader redovisas i årsredovisningen blir det omöjligt att för en utomstående bedömare att förstå vilka finansiella åtaganden som finns. Det är skälet till att Rådet för kommu nal redovisning (RKR) under 2003 beslutade om rekommendation nr 13 redovisning av hyra/leasing. Rekommendationen skiljer på operatio nell leasing, ej uppsägningsbar operationell leasing samt finansiell leasing. För ej uppsäg ningsbar operationell leasing finns krav på att lämna upplysningar i årsredovisningen om storleken på framtida avgifter för avtal som är längre än tre år. För finansiell leasing (hyra under ägarliknande förhållan den) finns både regler om redovisning och krav på tilläggsupplysningar. Reglerna gäller för: • avtal som är längre än tre år. • avtal på högst tre år där nyttjande 8 KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 perioden och hyrestiden i praktiken väsentligt överstiger den ursprungliga avtalsperioden. •a vtal på högst tre år där det samman tagna beloppet för flera avtal inom sam ma tillgångskategori är väsentligt. (RKR har dock inte lämnat någon vägledning vad man menar med väsentligt belopp.) UNDANTAG FÖR KRAV på redovisning som finansiell leasing finns för avtal av obetyd ligt värde, det vill säga samma gräns som för korttidsinventarier. Klassificering av hyresavtal ska ske när avtalet ingås och omprövas varje gång avtalet förändras, exempelvis vid utnyttjandet av en förläng ningsklausul. Ett problem är att, trots att rekommenda tionen funnits i 12 år, så tillämpas rekom mendationen av alltför få kommuner och landsting. Resultatet av praxisundersök ningen 2013 var nedslående. I de fall upplys ningar lämnas om hyresåtaganden är dessa många gånger ofullständiga och/eller otyd liga. En finansiell analys som saknar detta underlag blir naturligtvis ofullständig. Många gånger saknas motivering till att uppgifterna utelämnas. Ibland motiveras det med att omfattningen av hyresavtal är så liten – men om omfattningen är liten borde det vara enkelt att sammanställa uppgifterna! Tyvärr tycks de kommunala revisorerna endast i undantagsfall tycka att avvikelserna är värda att kommentera. ETT PROBLEM SOM finns vid upprättande av den sammanställda redovisningen är att regelverken skiljer sig något åt. Koncern redovisningar upprättade enligt K3 har ett likartat regelverk vilket gör att behovet av justeringar är begränsat. Större justeringar kan vara aktuellt för bolag som tillämpar K3 som väljer möjligheten att hantera finan siell leasing som operationell samt för bolag som redovisar enligt K2 som ska redovisa all leasing som operationell. Det är dags nu att informationsinnehållet om leasingåtaganden i våra årsredovisning ar utvecklas åtminstone till den nivå som rekommendation 13.2 kräver. Nu har man haft 12 år på sig att samla in informationen och anpassa sin redovisning! Jag efterlyser också mer vägledning från RKR vad man anser vara väsentliga belopp. Önskvärt för att underlätta den finansiella analysen är också att kommunen särredo visar koncerninterna hyresåtaganden från övriga hyresåtaganden. ● OLA ERIKSSON kanslichef på Kommunalekonomernas förening Aktuellt Fortsatt missnöje med bankerna TEXT: THOMAS PETTERSSON B ankernas kontanthantering fortsät ter att engagera. I början av augusti kunde tidningen Bohuslänningen berätta om hur bristen på kontanthantering i Uddevalla påverkade de äldre. Dels hade de svårt med de vanliga bankgöromålen, men även föreningslivet fick bekymmer. – Bristen på kontanthantering i staden är helt enkelt för bedrövlig! Som förening lever vi på att våra medlemmar köper lotter och fika. Sedan står vi där med massor av mynt som ingen bank i staden vill eller kan ta emot, sade Ulla Johansson, PRO till tidningen. upp problemet på finansdepartementet. På samma departement kom finansmarknads minister Per Bolund tidigare i år med besked om att det kan bli lag på att bankerna måste hantera kontanter. Bakgrunden är ett EU- direktiv, som kräver att alla EU-medborgare ska ha tillgång till vissa banktjänster: – Det här direktivet ska nu omsättas i nationell lag i alla medlemsländer och det arbetet håller vi på med nu i regeringskans liet, sade ministern till SVT. Centralt i EU-direktivet (genomfört före 18 september 2016) är att banker och kredit institut ska ha tungt vägande skäl för att vägra grundläggande betaltjänster. ÄVEN SKL HAR i ett remissvar till utredningen Svensk kontanthantering understrukit vik ten av en fungerande kontanthantering: ”Generellt så innebar bristen på kontanter och enkel kontanthantering att samhället blir mer sårbart.--- . Sveriges kommuner och landsting anser att tillgången till kontanter måste vara god i hela landet.” ● BILD: ISTOCK Bankernas kontanthantering är snart historia – om de får som de vill. Missnöjet är stort ute i landet, och ett EU-direktiv kan i ett slag tvinga bankerna tillbaka till kontanterna. n LÖSA PENGAR. Kontanter – en styggelse för bankerna, men en nödvändighet i många situationer. RIKSDAGSMAN Catharina Bråkenhielm (S) från närbelägna Henån sitter i Riks banksfullmäktiges styrelse och har tagit Så här ser vi på beslutsstöd som det borde vara. Vill du veta mer? #1 Resultatinriktat #7 Framtidssäkrat #9 Effektivt Leder till att beslut kan realiseras, följas upp och ge konkreta resultat. Säkrar att tillväxt och utveckling kan ske i kundens egen takt. Gör att tid och resurser kan användas där de gör mest nytta. Hypergene är ett sammanhållet beslutsstöd för verksamhetsstyrning som används av 40 kommuner, samtliga länsstyrelser och Stockholms läns landsting. Vill du veta mer? Välkommen till oss på hypergene.se. KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 9 Xxxxxx Kompetens Kommunsektorn behöver rekrytera fler ekonomer. Bemanningsföretagen kan vara lösningen på akuta problem, medan invandrade ekonomer borde kunna ges en plats. Samtidigt går ut vecklingen mot automatisering och uppdelning av arbetets innehåll. n Ren huggsexa om ekonomerna Fler ekonomer behöver rekryteras till kommunsektorn. Men, det är svårt att locka nybakade civilekonomer och väl på plats behöver de en dos kommunkunskap. Glädjande är dock att Förvaltningshögskolan utbildar allt fler ekonomistudenter. n D Fanny Hemmingsson. Pierre Donatella. TEXT: THOMAS PETTERSSON en här sommaren har vi nåtts av upprepade rapporter om personalbrist inom kommun sektorn. Det saknas kvalificerad vårdpersonal, lärare och socialsekretare, för att nu nämna några yrkeskategorier. Hur ser det då ut för ekonomernas del? Ja, redan 2012 visade fackförbundet Vision i en enkätstudie genomförd bland landet ekonomichefer att det kunde bli problem med rekryte ringen. Fler än hälften av de tillfrågade ekonomicheferna ansåg att det kunde bli svårt att rekrytera ekonomer med rätt kompetens under de kommande tre åren. Och visst, enbart åldersstrukturen på ekonomkåren skvallrar om ett stort rekryteringsbehov. Enligt SKL:s sta tistik har kommunerna 230 chefer (37,7 procent av samtliga) som är 55+ medan 1 075 av ekonomerna (26,8 procent av samtliga) är 55 och äldre. Motsvarande siffror för landstingen är 84 chefer som 55 + (34,1 procent av samtliga) och 450 eko nomer (29,5 av samtliga) som är 55 år och äldre. Sammantaget får vi då 314 chefer och 1 525 ekonomer som är 55 år och äldre inom kommunsektorn, av sammanlagt 856 chefer och 5 540 ekonomer. Dessutom spår SKL att antalet anställda inom området Ad ministration ökar med 10-12 procent mellan åren 2013-2022, så vi kan nog utgå från en minst lika stor ökning för ekonomerna. Lite grovt räknat skulle alltså kommunsektorn under de kommande tio åren behöva rekrytera ett 40-tal ekonomer i chefsfunktioner och drygt 200 ekonomer varje år enbart för 10 KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 att balansera pensionsavgångar och nya tjänster. Som tur är utbildas det varje år en rejäl skara ekonomer från universitet och högskolor. Antalet utbildade ekonomer ökar varje år och runt 7 000 studenter tog någon form av ekonomiexamen 2014. Problemet är att alltför få civilekonomer hittar vägen till kommunsektorn. – Det har skett en ökning av antalet civilekonomer som hamnar inom kommunsektorn inom tre år efter examen. Vid vår enkät 2011 var det 5 procent medan det i årets studie var 7,5 procent. I absoluta tal rör det sig om cirka 500 fler ci vilekonomer inom kommunsektorn, berättar utredaren Fanny Hemmingsson på fackförbundet Civilekonomerna som årligen följer upp landets ekonomistudenter tre år efter examen. AV CIVILEKONOMERNAS MEDLEMMAR är det cirka 10 procent som jobbar inom kommuner och landsting. Fler civileko nomer hittar alltså till kommunsektorn när de fått några yrkesår på nacken. – Det är också högre medelålder på våra medlemmar som jobbar i kommunsektorn: 44 år mot 41 år inom näringslivet. En förklaring kan vara att ekonomerna som gjort sina första yrkesverksamma år på studieorten flyttar hem så småning om och då är offentliga jobb attraktiva. Civilekonomer som grupp är karriärinriktade, sugna på snabb löneutveckling och tar gärna ett chefsjobb. Runt 15 procent har ett chefsjobb redan efter tre år, en hög siffra även om den dalat de senaste åren. – Vi träffar många studenter, men det är ingen som ut trycker en önskan att jobba inom kommunsektorn. Sämre karriärmöjligheter och mera byråkratiskt är studenternas uppfattning om jobben där. Det finns dock en motsägelse i sakernas tillstånd. De mest efterfrågade färdigheterna bland privata arbetsgivare är redovisning och revision – något som är vanliga arbetsupp gifter även för kommunekonomer. Kompetens Öka attraktions kraften 3 tips ✔ Skapa karriärmöjligheter. ✔ Garantera god löne utveckling. ✔ Erbjud chefstjänster tidigt. ”Inom sex månader efter examen har nio av tio ekono mer fått jobb.” ILLU – Kanske måste kommunerna marknadsföra sig bättre. De stora revisionsbolagen är med på alla stora evenemang inom studentsektorn, exempelvis. Man slåss om de bästa studen terna redan under studietiden. Finns det någon trend, att ekonomer söker sig till kom munsektorn i sämre tider? – Nej, ekonomer får jobb snabbt inom alla sektorer, oavsett konjunktur. Inom sex månader efter examen har nio av tio ekonomer fått jobb, säger Fanny Hemmingsson. ÄVEN PÅ FÖRVALTNINGSHÖGSKOLAN märker man av de goda tiderna för ekonomistudier. Sedan några år läser allt fler studenter ekonomiämnet på kandidat- och masternivåerna. Förvaltningshögskolan har fått förstärka på undervisnings sidan för att klara av det ökade söktrycket. Studenterna kan under sitt tredje år välja inriktning mot antingen policy analys, ledning och styrning eller ekonomi. – Studenterna väljer inriktningen mot ekonomi för att det uppfattas som en säkrare väg till jobb. Ekonomiämnet ger en TION STRA : LAS SE W IDLU ND BORTVALD. Kommunsektorn är inte ekonomistudenternas första val. tydlig riktning på utbildningen, säger Pierre Donatel la som undervisar i ekonomi och redovisning. Generellt kan man säga att Förvaltningshögskolans ekonomistudenter är väl förberedda för sitt första jobb, även om varken de eller nybakade civilekonomer behärskar en kommunekonoms arbetsuppgifter från dag ett. – Civilekonomerna behöver mer baskunskap om offentlig sektor, medan våra studenter behöver mera redovisnings kunskaper. Vår utbildning är akademisk, det är ingen yrkes utbildning för kommunekonomer. PÅ KEF har kanslichef Ola Eriksson noterat utvecklingen under åren. – Det är stor skillnad mot förr. Idag kommer en majoritet av de nya ekonomerna från utbildningar där man inte läst något om de offentliga rättsreglerna, säger han och fortsätter: – I bästa fall har de nya ekonomerna goda kunskaper om privat redovisning. Steget till den kommunala redovisning en är inte så stort, men det ska ju ändå tas. KEF ger grundkurser för nybakade kommunekonomer. Men kortkurser kan inte ersätta djupare studier i offentlig förvaltning. – Det blir svårt för en ekonom att exempelvis argumentera för de mål som gäller ekonomisk hushållning om man inte vet vad lagstiftaren tänkt sig. Och likadant är det med kunskaperna om redovisning: – Om ekonomen inte förstår den kommunala redovis ningen kärna och lagstiftarens syften blir det svårt hävda en korrekt redovisning om någon kommer med förslag på ”kreativa” lösningar. ● Ola Eriksson. KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 11 Se upp – roboten tar över jobbet! Dagens ekonomirobotar kan ta över enklare jobb som lönehantering. Men redan om några år blir de mer analytiska och kan hissa varningsflagg åt ekonomer och revisorer – i realtid. n E TEXT: LARS GUNNAR WOLMESJÖ n trend under senare år är att rutinartade ekonomijobb auto matiseras. Det handlar om att redovisa löner, att hantera kundoch leverantörsreskontror. Än är robotiseringen inte riktigt fram me. Om robotar ska ta över bokföringen räcker det inte med inskannade fakturor, det fordras e-fakturor där information läggs in i avsedda fält. – Jag tycker det är konstigt att kvitton och fakturor inte redan kan levereras digitalt. När det blir standard kan bokföringen auto matiseras, säger Per Mosseby, chef för SKL:s avdelning för digitalisering. Det behöver inte leda till övertalighet, tror han. Visst, färre kan göra mer, men yrkes roller utvecklas genom att nya uppgifter tillkommer. Människor behövs för det som inte är rutinartat. – Det svåra att automatisera är bedöm nings- och värderingsfrågor. Men även här förändras yrkesrollerna. Om några år kan en revisor ställa frågor till bokföringen och få hjälp att hitta mönster, spår Per Mosseby. – Även på analyssidan har automatiseringen en stor roll. Men där behövs människor som tolkar och ser vad som blir effekterna. Per Mosseby. Ulla Hemmi. I FRAMTIDEN KAN systemen också slå larm om något exceptionellt händer ute i kommunen. Vad som krävs är att koppla samman skolans, äldreomsorgens och andra verksamheters uppgifter om exempelvis kostnader och antal anställda med en cen tral funktion och att tillfoga en automatisering. 12 KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 Fortlöpande granskning och påverkan blir den största förändringen, tror Per Mosseby: – Att gå från årsvis hantering till realtid. En tjänsteleverantör som kommit långt i automatisering är Opus Capita, som sköter eko nomihantering åt 11 400 kunder i 54 länder. Företaget ägs av Posten i Finland. Bruket av ekonomirobotar, eller robotiserad processautomation (RPA), började med lönehanteringen hos en stor kund i Finland. – Det var fem personer som utförde ett monotont arbete. Vi ersatte dem med robotar och kunde flytta över fem hjärnor till annat arbete, berättar Ulla Hemmi, vd i svenska Opus Capita AB. Allt som är regelmässigt och ofta före kommande kan robotiseras. – Många ekonomer utför idag alldeles för lågkvalificerade uppgifter. Som att lägga in eller jämföra siffror i Excel-ark. Om fyra–fem år räknar Ulla Hemmi med att robotarna har så kallad Artificiell Intelligens och exempelvis kan jämföra en e-faktura med inköpsavtal. – Det innebär att de kan hitta mönster och dra slutsatser. Då kan man ha riktig nytta av mjukvaran. FÖR ATT DET ska löna sig att robotisera arbetsuppgifter krävs en viss volym och därför lämpar sig kommunsektorn väl för robotisering. – I kommuner är transaktionsmängderna mycket stora. En fördel är att kommunen inte behöver 5 fördelar med ekonomiroboten ✔ Snabbare. ✔ Effektivare – i drift 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. ✔ Minskad risk för felläsning och andra misstag. ✔ Tar bort monotona arbetsuppgifter. ✔ Klarar gamla mjukvaror, som inte behöver bytas ut. KÄLLA: ULLA HEMMI, VD OPUS CAPITA AB. slänga ut äldre system och lägga pengar på nya mjukvaror. – Roboten är snäll. Den bryr sig inte om gränssnitt eller om systemet är gammalt. Roboten gör det den är programmerad för. Att kommuner själva investerar i ekono mirobotar, tror hon blir svårt. – Leverantörerna vill inte sälja. Det blir en för liten kund för mjukvarusupporten. De le tar mer efter tjänsteleverantörer. Men det kan ändra sig över tid när tekniken utvecklas. Samma sak med kommunernas egen för måga, där hon tvivlar på att någon idag har kompetens för robotinstallation. ● Kompetens Växande marknad för bemanningsföretag Inhyrda ekonomer fyller luckor och hjälper kommuner och landsting att klara tillfälliga toppar. Både bemannings företag och kunder ser en växande marknad, men efterlyser ramavtal där kvaliteten på tjänsterna väger tyngre. Manpower, Proffice, StudentConsulting och Uniflex. Conny Callin konstaterar att utformning en av ramavtalet inte är optimalt och att det nu ses över för att bättre passa kundernas behov. – Kommunerna vill inte att bemannings avtalen ska vara lönedrivande. Därför tittar vi på en modell där det bara är förmedling en och administrationen av bemanningsin satsen som konkurrensutsätts. TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT CONNY CALLIN SER många tecken på att bemanningen av ekonomer i offentlig sektor ökar. Efterfrågan är stor på redovisnings ekonomer, löneadministrations- och ekono miassistenter. Däremot inte på ekonomiche fer och andra mer strategiska tjänster. Vad händer om man inte är nöjd med den tjänst man upphandlar? – Då ska man genast ta upp det med leve rantören. Problemet kan vara att beman ningsföretaget inte har rätt kompetens och inte kan uppfylla det man utlovat. Proffice är en av de största aktörerna på den offentliga marknaden. Bemannings företaget levererar ekonomer till både kommuner och landsting, men har svårt att n S KL Kommentus erbjuder ramav tal som ett 40-tal kommuner, landsting, regioner och kommu nala bolag tillämpar eller är på väg att tillämpa. – Ingen är skyldig att använda avtalet. Man bedömer om tjänsterna och villkoren är rätt för de egna behoven. Är de inte det upphandlar man på egen hand, säger Conny Callin, marknadschef på SKL Kommentus. Ekonomi är en av fyra huvudkategorier i ramavtalet, som tecknades 2012 och omfattar de fem företagen Bemannia, konkurrera med rådande konstruktion av ramavtalet med Kommentus. – Betalningen är såpass låg att vi inte kan hitta den kompetens man efterfrågar med så orimliga marginaler, säger Anki Elken, ansvarig för offentligmarknad i Proffice AB. Hon framhåller att det är nödvändigt för företaget att hålla uppe priset, både för att kunna erbjuda tjänster med hög kvalitet och för att kunna betala marknadsmässiga löner. – Vi har tagit ett strategiskt beslut om att inte tumma på kvaliteten och leverera håll bara och affärsmässiga tjänster. Vi lägger anbud och fortsätter att hålla uppe pris nivån för att visa att det finns en koppling mellan pris och kvalitet. Anki Elken tror att efterfrågan på flexibla lösningar kommer att öka i kommunerna, samtidigt som fler anlitar bemannings företag för att pröva om en person har rätt kompetens och fungerar i arbetsgruppen. – Om kunden tar över vår konsult är det ett gott betyg för oss. På det sättet kan vi vara inkörsport för de ekonomer som inte tidigare sneglat åt offentliga sektorn, säger hon. GUNVOR LINDBERG I Täby kommun är en av de ekonomichefer som inte har några ”Om kunden tar över vår konsult är det ett gott betyg för oss.” Bemanningens fördelar! ✔ A rbetstoppar, sjukdom och barnledighet är tillfällen då kommuner och landsting väljer att hyra in en ekonom. ✔ D en som anlitar ett bemanningsföretag slipper den administrativa hanteringen kring ett vikariat. BILDER: ISTOCK ✔ Inhyrda medarbetare kan tillföra nya tankar och kunskaper som arbetsplatsen kan ha nytta av på längre sikt. KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 13 Kompetens Invandrade ekonomer utan jobb direkta rekryteringsproblem och är tveksam till nyttan av att hyra in ekonomer. – Vi kan tänka oss att göra det inom redovis ningsområdet där det är lättare att sätta sig in i uppgiften. Budget- och uppföljningsarbete kräver mer kunskap, där kan man inte bara kasta in nå gon utifrån. Dessutom kostar det en hel del att ta in konsulter från bemanningsföretag, säger hon. ● Serkon växer utanför Skåne Konsultföretaget Serkon i skånska Vellinge är speciali serat främst på kommunsektorn och ekonomi. Företaget växer, nu tar man steget över landskapsgränsen. n De stora flyktingströmmarna till Sverige har tillfört landet många välutbildade ekonomer. Vi är dock fort farande dåliga på att ta tillvara den nya kompetensen. Och kommunerna är sämre än det privata näringslivet. n I S delar av landet har arbetsgivare svårt att hitta kompetenta medar betare. Samtidigt finns det, framför allt i storstadsområdena, många utbildade läkare, ingenjörer och ekonomer med arbetsuppgifter som inte kräver högskoleutbildning. Det sägs ibland att Sverige har världens mest välutbildade taxichaufförer. Rappor ten ”Ekonomjobb, bara för Svensson?” som Civilekonomerna gjorde i fjol bekräftar den bilden, trots att arbets lösheten bland civilekono mer generellt är låg. – Ja, undersökningen visar att det är väldigt många utrikes födda aka demiker som har okvalifi cerade jobb. Det skapar två Fanny Hemmingsson. problem. På samhällsnivå I SIFFROR VISAR rapporten att 45 procent av de utrikes födda civilekonomerna (totalt närmare 18 000 personer) inte hade ekonomjobb. Siffrorna är från 2012, men förändringar på området tar lång tid. Rapporten visar också att det är svårt för invandrade ekonomer att bli chefer (un dantaget är personer från annat nordiskt land) och specialister. Kanske lite överraskande är offentlig sektor klart sämre än privat på att ge de utrikes födda ekonomerna chefsjobb. Siffran för kommunerna är 4 procent (18 procent bland inrikes födda) och i privat Ghaleb Muhssen arbetar som ekonom på Göteborgs Stad. För honom var språket det största hindret när han sökte jobb. Han tycker att kraven ibland är överdrivna. Jobb är ju ett sätt att snabbt lära sig språket. n PÅ PLATS. Ghaleb Muhssen I Göteborgs Stad tycker att anställningskraven kan vara väl höga. 14 KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 är det ett stort slöseri. Och för individen känns det förstås inte bra att ha investerat tid och pengar i en utbildning som man inte får användning för, säger Fanny Hem mingsson, utredare på Civilekonomerna. Språket det BILD: GHALEB MUHSSEN erkon bildades för drygt 20 år se dan genom en utbrytning av stora delar av Vellinges administration och har kommunen som sin största kund. Idag finns så gott som alla skånska kommuner bland kunderna och förra året öppnade Serkon även ett kontor i Helsingborg. – Nu är det dags att växa. Vi börjar med södra delen av Halland och Småland, säger företagets vd Blagoj Kociski. Två dagar i veckan finns Leif Persson, Serkons affärsområdeschef för ekonomi, i Örkelljunga. – Jag är inhyrd av ekonomichefen och arbetar mot utbildningsförvaltningen med budgetuppföljning, delårsbokslut och prognoser. Dessutom ger jag stöd till förvaltningen generellt i ekonomifrågor, säger han. Som anställd i Serkon har Leif Persson fast månadslön. Arbetsuppgifterna utför han på ungefär samma sätt som om han vore anställd i kommunen. Själv gillar han att ställas inför nya utmaningar, både arbetsmässigt och socialt. – Trots att jag själv arbetat i många år tycker jag att jag lär mig något nytt på alla arbetsplatser. Men om man känner behov av stor trygghet i form av fasta arbetsuppgifter, rutiner och närhet till kollegor är nog inte bemanningsuppdrag att rekommendera. Längden på uppdragen varierar från tre månader upp till ett år och ibland längre. – En tendens är att uppdragen är längre idag än för 5–10 år sedan. Det har säkert att göra med att många kommuner har problem med att rekrytera kvalificerade ekonomer, säger Leif Persson. ● TEXTER: THOMAS ÖSTBERG G haleb Muhssen kom till Sverige och Gävle i början av 1990-talet. Några år senare hamnade han i BILD: CHRISTINA BLOM Kompetens De stora flyktingströmmarna till Sverige har tillfört landet många välutbildade ekonomer. Vi är dock fortfarande dåliga på att ta tillvara den nya kompetensen. Och kommunerna är sämre än det privata näringslivet. n TEXT: THOMAS ÖSTBERG TAXIJOBB. Förvånansvärt många invandrade ekonomer får inte anställning. I stället jobbar de exempelvis som taxichaufförer. sektor 10 procent (21). Kvinnor låg ytterligare ett par procentenheter lägre. – Offentlig sektor borde föregå med gott exempel genom att våga anställa chefer som inte alltid liknar sin föregångare. Att det är så få invandrade kvinnorna är ett utslag av dub bel diskriminering. De väljs bort dels för att de är kvinnor och dels för att de inte är födda här, säger Fanny Hemmingsson. Under fjolårets politiska valkampanj var blocken överens om att den rådande situatio nen innebär ett stort resursslöseri och ville sat sa mer på de valideringar av utbildningar som utförs Universitets- och högskolerådet (UHR). MELLAN 2012 och 2014 ökade antalet inkomna ärenden till UHR som gällde examina med inriktning mot företagsekonomi från 485 till 950 och beräknas i år landa på cirka 1 200. Antalet ärenden med inriktning national ekonomi har under samma period ökat från 45 stycken 2012 till cirka 80 i år. – Ökningen har varit dramatisk i sex års tid. Vi påverkas direkt av händelser i världen, säger Cecilia Ulfsdotter, chef för akademiska enheten på UHR. Ett dramatiskt exempel är utvecklingen i Syrien. Från att under många år ha legat på 30–40 inkommande ärenden per år väntas det totala antalet syriska akademiska utbildning ar i år landa på närmare 3 000. I dagsläget tar det fyra till sex månader att få en utbildning bedömd. UHR fick i år ett tillskott på åtta miljoner kronor för att anställa personal och korta väntetiden. Men effekten dröjer. – Ja, det tar ganska lång tid att lära sig job bet. Bedömningarna kräver dels språkkun skaper, till exempel arabiska. Dels krävs det ämneskunskaper, framförallt inom teknik och ekonomi, säger Cecilia Ulfsdotter. ● Så får invandrade ekonomer jobb snabbare: ✔ Snabbare bedömning av utländska utbildningar. ✔ Snabbare väg till kompletterande utbildningar. ✔ En arbetsförmedling som matchar och prioriterar högutbildade utan nätverk i Sverige. ✔ Arbetsgivare som vågar anställa personer med annorlunda bakgrund. ✔ Arbetsgivare som ställer realistiska krav på kunskaper i svenska (många förbättrar sina kunskaper snabbt när de börjar jobba). ✔ Intensivutbildningar i svenska. KÄLLOR: ARBETSMARKNADSMINISTER YLVA JOHANSSON OCH INTERVJUPERSONERNA största hindret i jakten på arbete Göteborg och började direkt leta jobb. Med en ekonomexamen från hemlandet Irak och en avhandling i politisk ekonomi från Bulgarien på meritförteckningen komplet terade han med kursen Ekonomi för vuxna. Mest för att lära sig ekonomiska facktermer på svenska. – Jag fick jobb ganska snabbt. För att min ansökan inte bara skulle bli ett kuvert i högen bokade jag själv in studiebesök hos arbetsgivare. Jag besökte minst 25 arbets platser och lärde mig en hel del om svenskt arbetsliv, säger Ghaleb Muhssen. Nu har han arbetat på olika positioner i stadsdelsförvaltningen Lundby i 20 år, det senaste året som inköpssamordnare. De första fem åren fortsatte han att söka jobb för att försöka ta sig vidare i karriären. Men så blev det inte. – Om man trivs på jobbet stannar man. Jag har fått bra relationer till kollegor och kän ner en trygghet här. Ibland får man sänka sina karriärambitioner och prioritera annat, säger Ghaleb Muhssen. DET STÖRSTA HINDRET i jakten på ett jobb är för många bristande kunskaper i det nya språket. – Man måste kunna så bra svenska att arbetsgivaren känner sig trygg i att jag klarar av jobbet. Men kraven överdrivs ibland. Arbetet i sig gör att språket förbättras snabbt. Jag har själv haft praktikanter som klarar svenskan mycket bättre efter bara några veckor. När det även ställs krav på erfarenheter från den svenska arbetsmarknaden ger många upp. – Då blir det nästan omöjligt. Många ger upp och tar enklare jobb i stället. Där borde offentlig sektor gå före och sänka ribban lite. Ghaleb Muhssen tycker också att kommu ner som har svårt att hitta utbildad personal borde synas mer och tala om var jobben finns. – Jag tror att de flesta är beredda att flytta om de får ett jobb som de utbildade för. Även om de blir tvungna att lämna storstads områdena. ● KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 15 Årets Kommunalekonom 2015 Årets Kommunalekonom 2015 heter Anna Cederqvist, ekonomichef i Lidköpings kommun. Hon är en allsidig eko nom och samhällsvetare som får priset främst för sina två läroböcker om kommunal ekonomi och organisation. n TEXT: THOMAS PETTERSSON BILD: TERÉSE ANDERSSON Mångsidig ekonom tätar kunskapsluckor V ad får man om man korsar en civilekonom, en samhällskunskapslärare, en författare och en maratonlöpare? Den som gissar på Anna Cederqvist, Årets Kommunalekonom 2015, gissar alldeles rätt! Årets pristagare är en synnerligen mångsidig ekonom som oförskräckt tar sig an uppgifter andra lätt backar inför. Som att skriva böcker om kommunal ekonomi och organisation, exempelvis. VI TRÄFFAS I familjens villa i stadsdelen Stenhammar strax norr om Lidköping för en pratstund. Jordgubbar, nybakat bröd och katten Mips ramar in sommaridyllen på altanen. Årets pristagare har starka band till trakten visar det sig, inte minst genom föräldrahemmet ett stenkast bort och syskonen med familjer som bor i grannhusen. – Första sommarlovet kom pappa med en liten grön rodd båt som han förtöjde vid vår båtplats inne i Kinneviken. ”Det här är sommaren när du ska lära dig att ro”, sa han. Varje dag var Anna med kompisar ute med båten. När vinden blåste inåt land och iförda flytvästar, förstås. – Vi gjorde ALLT, både fel och rätt, med roddbåten den där sommaren. Just det här, pappas tilltro till att ”det här fixar du” har format mig mycket. Pappa var rektor och mamma speciallärare så akade miska studier var inte helt oväntat. Det blev en civileko nomexamen från Handels i Göteborg, med inriktning mot småföretag. Men det var framförallt nationalekonomin som tjusade Anna som alltid gillat matematik. – Hur samhälle och politik kan göra avtryck i siffrorna och hur man kan tolka världen – det intresserade mig. Och, framförallt, hur man kan påverka världen. Efter civilekonomexamen 1993 blev det ekonomijobb på Ericsson i Mölndal, varvat med studier i samhälls Anna Cederqvist Ålder: 44 Bor: Stenhammar, Lidköping Familj: Man och tre söner, 18, 16 och 12 år. 16 KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 kunskap, historia och pedagogik. Och så en flytt hem till Lidköping och en avstyckad tomt på föräldrahemmets fastighet tillsammans med livskamraten Daniel. Möte m ed Anna Cederqvist SÅ FÖLJDE NÅGRA intensiva år med barn, Årets Ko lärarjobb i Skara och så, det första kommu mm ekonom unalnala ekonomjobbet på halvtid i Lidköpings 2015 kommun 2001. Sedan gick det fort. Redan 2007 fick hon huvudansvaret för kommunens ekonomi. En gynnad sits, tycker nog många. Sedan Lidköping i slutet av 1990-talet sålde aktier i Gullspångs Kraft AB för miljardbelopp har kommunen ett starkt ekonomiskt utgångsläge. De finansiella frågorna är en stor del av Annas vardag. Kommunen har anlitat två olika rådgivare på skuld- respektive förvaltningssidan, vilka förser Anna med finansiell kompetens och omvärldsanalyser. – Finansfrågorna ser till att jag får lyfta blicken. Mina arbetskamrater är lika mycket kommunens finansiella rådgivare som våra egna ekonomer. Det för en mindre kommun smått unika inflödet av finansiell kompetens och omvärldsanalys har exempelvis bidragit till att Lidköping startat en internbank, när en del andra kommuner gör tvärtom. – Kunniga externa bollplank är en tillgång fler eko nomer borde använda sig av. Då är det enkelt att hålla kursen när man simmar mot strömmen. Att ta hjälp av andra och ställa frågor är hon inte rädd för. Inte heller för att ta ett tag om hon ser något som behö ver göras. Det är den enkla förklaringen bakom de två färs ka böckerna om kommunens ekonomi och organisation. – Det kommer nya tjänstemän som frågar om vad som är skillnad mellan reglemente och delegation. Det behövs Utbildning: Civilekonom examen, gymnasielärare i ekonomiska ämnen och samhällskunskap. Yrkesliv: Ericsson Telecom i Mölndal, Skara kommun och fem olika tjänster inom Lidköpings kommun. Fritidsintressen: Frilutsliv, främst skidåkning och båtliv. Löpning. Läser mycket och lyssnar på klassisk musik. Motivering Årets Kommunalekonom 2015 ”Anna Cederqvist har som författare och föreläsare bidragit till att sprida kunskaper om kommunal förvaltning och ekonomi på ett lättfattligt sätt. Anna är en god pedagog med spetskunskaper kring finansfrågor. Anna har en förmåga att visa att det går att göra mycket med de resurser som finns – genom att tänka nytt, annorlunda och göra verkstad av planerna.” I VIKEN. Anna Cederqvist på barndomens stenpir i Kinne viken. KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 17 Årets Kommunalekonom 2015 ett enkelt sätt att hitta kunskaper och i det läget är jag nog en ”doer”. Idag är omsättningen på politiker hög, i vissa kommuner är mer än hälften nyvalda. I ekonomernas yrkesroll ingår numera att utbilda sina politiker, anser hon: – Det finns få saker som retar mig så mycket som när man får höra: ” Äsch, det där tar vi inte upp med våra politiker, det begriper de ändå inte.” – Nähä, tänker jag då. Då får vi förklara det hela en gång till. Det är ju bara vi som kan göra det. Ytterst handlar det om att ha tillräcklig kompetens för att säkra den kommunala självstyrelsen. Anna har bara fått positiva reaktioner på böckerna: – Ekonomiboken är antagen som kurslit teratur på Förvaltningshögskolan i Göte borg. Det är jag väldigt glad för, det sätter en fin kvalitetsstämpel på boken. VI BLÄDDRAR I ekonomiboken och inser snabbt att skatteutjämningssystem, pen sionskostnader och resultatutjämningsre server kräver en god pedagog i ena ändan och intresserade politiker i den andra. Har ekonomin blivit för svår för politikerna? – Jag vill vända på frågan: Vilka frågor bör vi ekonomer driva inom sektorn och gentemot våra politiker? Regelverk, som exempelvis resultatutjämningsreserven, reglerar resultat i närtid, men hjälper oss inte med de stora framtidsfrågorna: Hur fördelar vi resurserna på bästa sätt? Och hur möter vi de enorma demografiska utmaningarna vi står inför? ”Det är en viktig uppgift för oss ekonomer: att kunna visa för politiken att det här händer i verksamheten om vi tar bort en krona.” Slaget om resurserna är redan här. Kom munerna måste bli bra på att tydliggöra resurseffektivitet, konstaterar hon: – Om vi tar bort en krona ur verksamheten måste vi veta var den gör minst skada. Eller, tvärtom, ifall vi kan lägga till en krona, var gör den mest nytta? säger hon och fortsätter: – Det är en viktig uppgift för oss ekono mer: att kunna visa för politiken att det här händer om vi tar bort en krona. Och att vara transparenta och tydliga med det. Det handlar om att ha koll på verksam heterna. Hur ser det ut med personaltäthet, kvalitet och resultat? Går eleverna ut skolan med godkända resultat? – Utan kvalitet och resultat får inte våra siff ror något värde. Det måste vi jobba mer med. Jag är lyckligt lottad som sitter vägg i vägg med kommunens kvalitetsstrateg. Vi har krokat arm och jobbar bra ihop med de här frågorna. Att hantera knappa resurser handlar om yrkesroll och etik. Ibland måste ekonomerna ta makten över vilka frågor som kommer upp på fullmäktiges bord. – Tänk dig en förskola när det är dags för budget: En journalist gör ett nedslag och hittar många barn på liten yta. Föräldrarna rasar i olika media och kräver mer personal. Och politikerna hänger på, säger hon och fortsätter: – Men, egentligen är det kanske sämre personaltäthet inom äldreomsorgen. I så Anna Cederqvist om … … att ha skrivit en lärobok i ekonomi: ”Vänta nu! Jag är ingen ekonomiguru. Men, visst händer det att folk ringer och frågar saker. Det är bara roligt.” … sitt scoutintresse: ”Scoutandet har betytt att jag alltid vistats mycket ute i skog och mark. Det präglar vår familj, vi är ofta ute i naturen och med båten.” … att vara ekonomichef: ”Jag är en ledarpersonlighet i grunden. Jag är fascinerad av hur mycket man kan åstadkomma när en grupp arbetar tillsammans mot uppsatta mål. ” … löpningens betydelse: ”Att få sticka ut på en tidig löptur innan jobbet. Att få vara ensam en stund och ladda batterierna, det är nog dagens bästa stund.” … engagemanget i Missions kyrkan, nuvarande Equme niakyrkan: ”Jag är tacksam för vad det gav mig i min uppväxt. Åkte mycket på läger och fick på det sättet ett stort kontaktnät som jag fortfarande har glädje av. Engagemanget är för mig ett aktivt val och en inre kompass.” … att få utmärkelsen Årets Kommunalekonom: ”Jag är såklart glad över priset, det är en fin uppmuntran. Men allra mest är jag stolt över att vara en av drygt 4 000 kommunalekonomer som jobbar varje dag för att vår kommunala självstyrelse faktiskt ska fungera. Det är stort!” 18 KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 dana lägen önskar jag att vi ekonomer orkar träda fram och säga att personaltätheten är tillräcklig i förskolan - vi har faktiskt större brister i äldreomsorgen. Den matchen tror jag blir den viktigaste att gå: att visa fram rätt underlag och att ta klivet ut i debatten. SLAGET OM RESURSERNA kommer att kräva trygghet i ekonomernas yrkesroll och en säker etisk kompass. – Vi ekonomer måste ligga steget före i utvecklingen. Vi måste ställa oss fråga: vem jobbar jag för? Ytterst är det fullmäktige vi ansvarar inför, inte förvaltningschefen eller nämnden. Till frågan om resurseffektivitet hör att göra det bästa med det man redan har. Och att ta till sig ny forskning och göra verkstad av kunskaperna: – I debatten hör vi ofta att det är svårt att göra socioekonomiska insatser, det saknas resurser. Ändå vet vi att insatser som inte görs idag kommer att kosta väldigt mycket pengar och mänskligt lidande i framtiden, säger hon och fortsätter: – Lågräntemiljön är här för ett stanna, åtminstone inom överskådlig tid, och de finansiella kostnaderna sjunker. Tänk, om alla kommuner skulle ta denna kostnads minskning och använda till förebyggande insatser för barn- och unga – då sparar vi in kostnaderna flera gånger om, i många år! ● När hjälp ska fram snabbt Kontantkrångel, rekvisitioner och fakturor med posten. Känns det modernt? Med ICA Kontantkort kan ni snabbt betala ut pengar till dem som behöver hjälp. I tio år har kortet fungerat som en smart ersättning för kontanter, och många svenska myndigheter och kommuner har insett vad de kan spara på effektivare utbetalningar. För när arbetet är viktigt känns det bra att lägga tid på rätt saker. Eller hur? Läs mer om ICA Kontantkort på icabanken.se/foretagstjanster Landstingsresan Gotland vill leva Gotland lider av samma symptom som de flesta andra landsting. Sjukvården kostar alldeles för mycket, vilket lett till sparbeting, stopp för resor och utbildningar. En del politiker tror på storregion medan andra förkastar idén. Istället kan det bli ännu en Gotlandsmodell. n D TEXT: AGNETA BORGSTRÖM BILD: REGION GOTLAND et är mitt i ruschen i Almedalsveckan när tid ningen Kommunal Ekonomi försöker nå några lokalpolitiker mitt i paneldebatter och utfråg ningar. Sommaren står för dörren, men Got land har en mörk höst framför sig. I juni fick hälso- och sjukvårdsnämnden ännu en kalldusch. Det svåra ekonomiska läget hade då förvärrats än mer och prognosen pekade mot ett ännu större minus på totalt cirka 70 miljoner kronor för enbart vården för innevarande år. Anledningen stavas ökade kostnader för läkemedel och dyrare utomläns vård när gotlänningar gör operationer i andra landsting. – Ja det är ett allvarligt läge. En del av våra tidigare intäkter har försvunnit och sedan har utgifterna för vården ökat med dyrare läkemedel, hyrpersonal och mer utomlänsvård när gotlänningar fått regionvård från till exempel Stock holm, säger Åsa Högberg, ekonomidirektör. Åsa Högberg. Björn Jansson. Eva Nypelius. DETTA ÄR INTE unikt i landet. Många landsting brottas med ett bekymmersamt ekonomiskt läge. På Gotland står alla partier bakom ett tredelat åtgärdspaket som innebär ett totalstopp för resor och utbildningar under 2015. I nästa års budget ligger ett sparbeting på en procent för alla nämnder och även sjukvården som samtidigt får 48 miljoner kronor i utökat anslag. I åtgärdspaketet ligger också analyshjälp kring sparförslag från SKL under kommande år. Tunga beslut att ta för en region som också på längre sikt ser att ytterligare kronor riskerar att gå förlorade när kostnaderna för sjukvården skenar. Hur ska egentligen denna avlägsna, och i viss mån isolerade, ”ö i Östersjön” klara sig i det långa loppet? En sommarö som också får en anstormning av turis ter under juni och juli. – Det är svårt. Vi hade ett möte på morgonen för att disku tera hur vi ska klara ekonomin och samtidigt kunna ge en god vård till alla. Vi pratade också om att ta bort vissa verk samheter, men vi kan aldrig ta bort vård som neonatal- eller förlossningsvård. Samarbetet som vi har med Stockholm skulle ändå kunna utökas än mer, säger Åsa Högberg och fortsätter: – Hela Sverige behöver ha en diskussion om detta. NATIONELLT PÅGÅR EN diskussion huruvida större regioner bör skapas för att kunna lösa sjukvårdens problem med ekonomi, effektivitet, organisation och personalförsörjning. Bland de gotländska politikerna har frågan stötts och blötts, där en av många tankar varit att Gotland skulle kunna beva ra självständigheten som region men ha ett tajtare samarbe te med Stockholm kring sjukvården. På ön styr en majoritet av S, V och MP sedan flera år tillbaka, där regionsstyrelsens ordförande är Björn Jansson (S). 20 KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 – Jag anser att grundhållningen är att Region Gotland skall vara kvar som egen region även om det blir större regioner i övriga landet. Däremot så är det viktigt för oss att finnas i ett större sammanhang när det gäller sjuk vård och utbildning. Vi behöver utveckla samarbete med övriga regioner och Stockholm är den mest naturliga partnern. Skulle vi tvingas in i en större region så är det viktigt att Gotlands kommun får behålla det regionala utvecklingsansvaret. Gotland måste ta en egen väg genom att vidareutveckla sjukvårdssamarbete med Huddinge och Karolinska uni versitetssjukhuset i Stockholm, men även kring utbild ning via Uppsala universitet genom Campus Gotland. – Vi brukar hitta Gotlandslösningar på det mesta. Våra små möjligheter till samarbete med andra kommuner och landsting gör att vi brukar hitta egna lösningar på problemen, vilket vi brukar kalla Gotlandsmodellen. Men oppositionsrådet Eva Nypelius (C) är djupt oroad över den ”kostnadskris” hon ser. Från oppositionens sida har de enligt henne under flera år påtalat att regionen måste ta tag i de svåra besluten för att få en långsiktigt stabil ekonomi. Hon tror inte att regionfrågan så enkelt löser ”krisen” inom sjukvården. – Hela Sverige har rekryteringsproblem och höga kost nader för hyrpersonal, så här behövs samarbete mellan landstingen för att hitta lösningar. Den stora utmaningen är enligt henne att öka befolk ningen och nå fram till visionen 2025 som innebär 65 000 invånare. Det är 8 000 fler än dagens antal. – Därför driver vi nu ett tillväxtprojekt eftersom jag är övertygad om att vi måste satsa på boende, möjligheter för företag att utvecklas och växa för fler jobb och tydlig göra Gotland som en attraktiv plats att bo och leva på året runt för att klara av krisåren, säger hon. ÄVEN BJÖRN JANSSON ser att fler ”Våra små möjligheter till samarbete med andra kommuner och landsting gör att vi bru kar hitta egna lösningar på problemen.” måste flytta till ön. Turismsats ningar i form av ny kryssnings kaj kommer att behöva byggas framöver. Därtill ska Gotland ta emot asylsökande och en stor ökande börda av utgifter för placerade barn och unga ligger på socialnämnden. Han efterlyser mer generella insatser från statens sida. För många år sedan flyttade staten ut myndigheter som Försäk ringskassan och Riksantikvarie ämbetet till ön för att kompen sera nedläggningen av militära förläggningar, vilket medförde hundratals nya jobb. En ny sådan satsning hade varit önskvärd, menar han. ”Inte pekpinnar”, som han uttrycker det och syftar på de riktade bidrag som ges för att stimulera i olika riktningar. – Kömiljarden var en sådan åtgärd som nu är borta. Vi var duktiga på att korta köer och tog därför hem pengar. Vi springer ju ofta dit pengarna finns. ● Region Gotland Invånare: 57 255 BILD: REGION GOTLAND året runt Landstingsresan Utdebitering/skattesats: 33, 60 kronor Omslutning: ca 4 500 miljoner kronor. Soliditet 2014 (inklusive ansvarsförbindelsen): 46,8 (-19,3). Antal sjukhus: Ett sjukhus med akutmottagning. Antal vårdcentraler: 7 vårdcentraler, varav 2 privata. Resultat 2014: 12 miljoner kronor. Ekonomisk styrmodell: Blandmodell, anslags finansiering och resultat enheter. Hälso- och sjukvården är anslags finansierad. Använder ersättningsmodell gentemot primärvården, men inte i övrigt. Läkarbesök per invånare: 2,89 Besök annan personal kategori per invånare: 3,86 Vårddagar per invånare: 0,88 POLITISKT MÖTE. Gotland ska leva året runt. Därför satsar regionen på tillväxt, företagsamhet och året runt-boende. KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 21 San Francisco har pengar på fickan För första gången på ett par decennier har kommunal ekonomerna i Kalifornien pengar att spendera. – Diskussionen om hur vi ska fördela överskottet blir väldigt intressant, säger Pauline Marx, finanschef i San Francisco. n U SA är dragloket när världs ekonomin nu börjar få upp farten igen. Kommunal Ekonomi har besökt Kali fornien – en av världens tio största ekonomier. Trots sin framskjutna position inom en rad tillväxtbranscher och forskning i världsklass har delstaten sedan mitten av 1990-talet brottats med stora ekonomiska problem. Men när The California Society of Mu nicipal Finance Officers (CSMFO) tidigare i år samlades till sin årliga konferens – den här gången i kuststaden Monterey – var en av de heta frågorna att kommunerna har pengar igen. – Vi står inför det delikata problemet hur 22 KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT BILD: MAGNUS HARTMAN vi ska spendera pengarna, säger Pauline Marx. FÖR NÅGOT ÅR sedan var hon ordförande i CSMFO, nu sitter hon i organisationens nationella styrelse. Till vardags är Pauline Marx treasurer i San Francisco. Staden är både city och county – det vill säga både kommun och landsting. En dubbelroll man är ensam om i Kalifornien, och som har få motsvarigheter i övriga USA. Hennes avdelnings främsta uppgift är att samla in skatter – allt från den regiona la fastighetsskatten till kommunala skat ter på affärsverksamhet som till exempel hotell och registrering av företag. Parke ringsskatten ger också en hel del intäkter. Däremot betalar inte invånarna någon inkomstskatt på lokal eller regional nivå. – Beläggningen på hotellen ökar och gör att rumspriserna är på väg upp igen. Under krisåren såg de flesta kommuner hur värdet på fastigheterna minskade, men nu har det svängt, konstaterar Pauline Marx. City Hall ligger vid Van Ness Avenue, ett av de mest trafikerade stråken i det kuperade rutnät som bildar San Franciscos inre kärna. Några kvarter västerut börjar gatorna klättra upp och ner på stadens karaktäristiska kullar. Bostadshusen, många med fantastisk utsikt över hustaken och havet, ligger tätt, men inte vägg i vägg. Den förödande jord bävningen 1906 och den efterföljande brand som ödelade stora delar av staden, ledde till skärpt säkerhet. Fastighetsmarknaden i San Francisco kla rade sig bättre genom den senaste krisen än sektorn i sin helhet i Kalifornien. Tack vare en stabilare marknad gick inte huspriserna ner så mycket – och därmed sjönk inte intäk terna från fastighetsskatten lika påtagligt som i övriga delstaten. – Jag hoppas att människor ser var ris Utblick CSMFO (California Society of Municipal Finance Officers) San Francisco San Francisco leds av en borgmästare och Board of Supervisors, som kan liknas vid en kommunstyrelse. Ledamöterna är personvalda och företräder inte några partier. Borgmästaren är både ledande politiker och högste chef för förvaltningen. Invånare: 837 000 (2013) Medianinkomst: 76 000 USD Andel invånare under fattig domsgränsen: 13,5 procent. Andel med gymnasie examen eller högre: 86 procent. kerna finns och beslutar sig för att ha en buffert att ta till nästa gång det blir kris i ekonomin. Vi vet ju att det kommer en ny, säger Pauline Marx. HON VISAR OSS runt i Stadshuset, vars kupol är en av de mäktigaste i världen. Ljuset faller över en stentrappa som aldrig tycks ta slut. Sorlet från förbiskyndande ämbets män blandas med fraset från vita kreatio ner i det tunnaste av tyg. – Jag viger brudpar också, säger Pauline Marx och hälsar glatt på ett av flera par som låter sig fotograferas i den högtidliga miljön. Däremot blev det för länge sedan skils mässa mellan finansavdelningen och den interna revisionen. Pauline Marx under stryker att rollfördelningen är mycket strikt. På revisorernas lott ligger bland annat att granska de kortsiktiga investe ringarna på cirka sex miljarder dollar per år. Nyligen enades om ett investeringspro gram med satsningar på bland annat vägar. Pauline Marx tillträdde sin tjänst i San Francisco för tio år sedan. Tidigare var TJUSIGT. Finanschef Pauline Marx utanför City Hall i San Francisco. Det händer att hon viger brudpar i den vackra byggnaden. hon under nio år ansvarig för finanserna i Emeryville, en liten kommun med drygt 10 000 invånare på den östra sidan av San Francisco Bay. Hon har en masterexamen i business and public policy. Revisorerna har i regel en CPA-examen (Certified Public Accountant), en certifiering som används i hela USA. Någon form av förvaltningsutbildning är också en vanlig bakgrund. Några kommer från den privata sektorn, men det är ganska sällsynt. Offentliga arbetsgivare har ofta svårt att konkurrera lönemässigt. San Francisco har rykte om sig att vara en liberal stad, med stor öppenhet för mino riteter av olika slag. När ekonomin tar fart igen fylls stadens kassa på, men samtidigt riskerar den då att stänga många ute. Ju högre priserna på fastigheter stiger, desto svårare blir det att hitta boende för en över komlig kostnad. – Vi vill vara en familjevänlig stad, men många familjer tvingas flytta härifrån för att det är så dyrt att bo här, säger Pauline Marx. ● ✔ O rganisationen styrs av en Board of Directors bestående av nuvarande ordförande, kommande ordförande och föregående ordförande (Pauline Marx 2014) tillsammans med sex styrelsemedlemmar, uppdelade på norra och södra Kalifornien. ✔ Organisationens ryggrad är 20 lokala organisationer, mer eller mindre aktiva. Föreningens övergripande arbete bedrivs i sju olika kommittéer. ✔ Medlemsantalet är 1 877 (2014). Förra årets nettointäkter var 126 747 dollar och föreningens nettotillgångar 703 495 dollar. ”Jag hoppas att människor ser var riskerna finns och beslutar sig för att ha en buffert att ta till nästa gång det blir kris i ekonomin.” KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 23 KEF BILD: ISTOCK Aktuellt NÄRA ÖGAT. Kansliet kom undan med rökskador. Forskarhörnan PIERRE DONATELLA Forskarredaktör och biträdande föreståndare vid Kommunforskning i Västsverige. Brand i kanslihuset n KNAPPT HADE föreningens kansli flyttat in i de nya lokalerna på Norra Slottsgatan 7 i Gävle innan man fick packa flyttkartongerna igen. Anledningen var en brand några trappor upp i huset, det så kallade Winnhuset efter Clarion Hotell Winn. Branden utbröt på kvällen den 31 maj. Men si, efter bara några dagar var kansliet igång igen i en konferenslokal i samma kvarter. Trist och krångligt, men med lite god vilja gick det att hålla verksamheten igång. Efter röksanering kunde kansliet flytta tillbaka till de ursprungliga lokalerna innan semestern. – Vi hade kanske tur ändå. Kontoren en trappa upp kommer förmodligen inte att kunna flytta tillbaka förrän i november, säger kanslichef Ola Eriksson. Kika på kurskatalogen n MISSA INTE att ta en titt kurs katalogen för hösten 2015. Här hittar du ett 60-tal kurser, konferenser och seminarier, arrangerade på olika platser i landet. Glöm inte att många kurser kan arrangeras ”On Demand”. Kurserna skräddarsys efter era lokala önskemål och anordnas på plats i kommunen eller landstinget. Skattedagar i höst n EN KURS som säkert väcker intresse är höstens skattedagar som anordnas på sex orter, från Sundsvall i norr till Malmö i söder. Tillsammans med Skatteverket i Jönköping har föreningen skapat endagskursen med syfte att ge kunskap om hur kommuner, landsting, kommunaloch samordningsförbund ska hantera moms- och arbetsgivarfrågor. Tips på Kontentan! Klart! Bli superstrukturerad på 31 dagar Författare. David Stiernholm Vad sägs om ett projekt som David Stiernholm. går ut på att förenkla ditt arbete och minska stressen? I Klart! presenteras handfasta råd och dagliga övningar som snabbt ger dig en lugnare vardag. 24 KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 Styrningen – alltid lika aktuell S tyrning och organisering av den offentliga sektorns verk samheter har debatterats flitigt under senare tid. Mycket kritik har riktats mot New Public Management, vilket som bekant är samlingsnamnet för de styr- och organisationsformer som tillämpats under de tre senaste decennierna. Debatten har uppmärksammats i Kommunal Ekonomi och olika typer av in spel har vid upprepade tillfällen publicerats på forskarsidorna. DEN FÖRSTA ARTIKELN på det här ”Vad händer efter New Public Management?” numrets forskarsidor tar avstamp i debatten om New Public Mana gement. Det är Roland Almqvist från Institutet för kommunal ekonomi (IKE) som skriver om att mycket redan är sagt i frågan, och att det nu är dags att börja blicka framåt. Vad händer efter New public Management? Almqvist lyfter New Public Governance vilket är ett begrepp som lanserats i den internationella forskningslitteraturen. Det handlar om en styrdoktrin som förespråkar andra sätt att styra verksamheterna på än tidigare. Skillnaderna följer bland annat av att New Public Governance-doktrinen inte utgår från en lika snäv och pessimistisk syn på aktörer som inom de teorier som ligger till grund för styrmodellerna som är förknippade med New Public Management. Vissa av dessa delar kan sägas vara precis vad civilministern Ardalan Shekarabi efterlyst i samband med de kunskapsseminarier som under våren har genomförts på universitet och högskolor runt om i landet. DEN ANDRA ARTIKELN på det här numrets forskarsidor handlar också om styrning. Det är Gustaf Kastberg, verksam på Förvaltningshögskolan och Kommunforskning i Västsverige(KFi), som skriver om styrningen vid etableringen av ett shared service center i Göteborgs Stad som levererar IT och administrativa tjänster. Kastberg anlägger en processmässig syn på styrning. En sådan utgångspunkt innebär att rollerna vid styrning inte betraktas vara givna och statiska över tid, utan att de måste etableras och kommer att förändras. Båda artiklarna är intressanta och har budskap som tål att fun deras över vid utformningen av styrningen på hemmaplan. ● Forskare skriver New Public Governance – framtidens modell? Styrningen i offentlig sektor har diskuterats flitigt under de senaste åren. De flesta argument – för eller emot New Public Management – tycks nu vara framlagda. Inte minst därför är det nu dags att börjar blicka framåt, skriver Roland Almqvist. n N ew Public Management (NPM) som styrdoktrin har debatterats flitigt i media under de senaste två åren. I början av sommaren blossade återi gen debatten om NPM upp, bl.a. på DN debatt. Detta är välkommet men förvisso inte så förvånande för NPM behöver självklart debatteras och diskuteras ytterligare. Vi vet fortfarande inte med total säkerhet vilka långsiktiga effekter av NPM vi kan ”redovisa i NPM-bokslutet”, men vi har nu åtminstone tre decenniers erfarenhet av tillämp ningar av denna styrdoktrin i offentligt sektor och kan dra vissa slutsatser. INOM INSTITUTET FÖR kommunal ekonomi (IKE) har vi i vår forskning kunnat konstatera att det tycks finnas såväl teori- som tillämpningsfel av olika NPM-komponenter. Att aktörer inom vård och omsorg – beställare respektive utförare – ska ha förmåga att i kvantitativa termer mäta de prestationer och resultat som skapar värde inom denna sektor tycks vara mycket svårt. Dessutom tycks inte medarbetare – vårdbiträden, undersköterskor etc. – som arbetar inom denna sektor tänka på kvalitet i första hand i termer av resultat utan i termer av processer. ”Det är inte effekten av mötet med brukaren som är det viktigaste, utan själva mötet!”, som en enhetschef inom äldreomsor gen sa under en intervju när vi genomförde en studie om effekter av kontraktsstyrning. Här kan vi kanske rentav tala i termer av ett teorifel. Helt enkelt, NPM kanske inte alltid kan erbjuda det konceptet sägs kunna erbjuda: Hur ska vi genom kvantitativa mått kunna mäta att en männ iska får en dräglig tillvaro i livets slutskede? Men inom IKE anser vi också att det är fel att ge resul tatstyrningen hela skulden för alla de knepigheter som uppmärksammats, bland annat av journalisten Maciej Zaremba i DN. Det tycks också vara så att NPM i många fall inte tillämpas på ett sätt som det är tänkt: De exem pel vi sett är bland annat att vissa patienter inom vården prioriteras framför andra för att de anses lönsammare och att privata friskolor gör orimligt höga vinster. Det är inget som förespråkas av NPM i teorin, utan är snarare en kombination av att NPM kanske inte kan erbjuda det den sägs kunna erbjuda (teorifel) och att NPM inte tillämpas på ett rimligt sätt (tillämpningsfel). Månadens forskare ROLAND ALMQVIST are för Docent och förestånd nal ekoInstitutet för kommu versitet. nomi, Stockholms uni funnits plats för ett fokus på vad som kan tänkas hända i framtiden: Hur ska styrningen i offentlig sektor utvecklas i framtiden för att på ett så bra sätt som möjligt skapa värde för medborgare och samhälle? Vad händer efter NPM? I DEN INTERNATIONELLA forskningen börjar man nu prata om nästa paradigmskifte inom offentlig sektor (det förra paradigmskiftet var från Old Public Administration till New Public Management). Detta nya framväxande paradigm har fått lite olika benämningar, men en benämning som blivit framträdande är New Public Governance (NPG). I vår forskning inom IKE har vi också sett vissa tendenser som ligger väl i linje med det den mer teoretiska forskningen diskuterar. Vad handlar då NPG om? I tabellen nedan illustreras ett antal viktiga dimensioner eller förutsättningar för styr ningen inom offentlig sektor. Dessa förutsättningar har sett olika ut över tiden beroende på vilket styrparadigm som har dominerat synen på styrningen. Old Public Administration New Public Management New Public Governance Monopol Marknad Nätverk? Hierarkisk styrning Kontraktsstyrning Samarbete (relational contracting)? Fokus på resurser Fokus på prestationer Fokus på effekter och processer? Regler (hur!) Mål- och resultatstyrning (vad!) Analys och utvärdering (hur och vad!)? Förtroende för professionen Förtroendet lagt på styrnings- och redovisningssystem Förtroende för nätverk av olika kompetenser? Liten mätbarhet Stor mätbarhet Stor mätbarhet men också narratives? Centralisering Decentralisering Både centralisering och decentralisering? SÅ HÄR STÅR vi idag. Debatten om NPM är och har varit bra och nyttig. Men de flesta argument – för eller emot – tycks nu vara framlagda! Därför är det nu dags att debatten om NPM börjar blicka framåt. Vissa initiativ till detta har tagits. Regeringen har, genom civilminister Ardalan Shekarabi, initierat en serie kunskapsseminarier i vilka erfarenheter av NPM har diskuterats. Men det har även DET FINNS INTE utrymme i denna artikel för att redogöra för alla dessa förutsättningar, men några är väl värda att kommentera. NPM som styrdoktrin vilar på många olika teorier, varav en är Principal/Agent-teorin. Den går ut på att princi pal och agent (exempelvis beställaren och utföraren i KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 25 Forskare skriver beställar/utförar-modell) har vitt skilda egenintressen och därför måste deras relation regleras mycket detaljerat genom ett kon trakt. Inom NPM har detta kontrakt förhandlats fram genom exempelvis anbuds upphandling i konkurrens på en marknad (exempelvis äldreomsorgsmarknaden). Synen inom NPG är inte lika ”fyrkantig” vad gäller relationen mellan olika aktörer. Diskursen inom NPG har istället talat om att relationer mellan olika aktörer ska präglas av långsiktiga samarbeten och en samsyn om vilka målen ska vara med verksamheten som ska utföras (relational con tracting). Den strikta marknadsidén inom NPM där olika aktörer ”tävlar” om att vinna har också fått ge plats åt ett nätverksperspektiv. Det är nätverk av olika kom petenser som i samarbete ska skapa värde i offent lig sektor. Under en intervju med en kommun chef i de norra delarna av Sverige förklarade denne för oss forskare att – ni måste förstå att vi som kommun kan inte klara det kommunala samhällsuppdraget själva! Vi måste samarbeta med andra aktörer utanför kommunen för att klara detta på ett bra sätt, grannkommunerna, statliga myndigheter på orten samt även näringslivet. Vilket man också gjorde. Det vill säga försökte skapa värde och god kvalitet genom ett nätverk av olika kompetenser. EN ANNAN DIMENSION som är värd att kommentera är hur offentliga verksamheter ska utvärderas. Inom NPM har ju resultatstyrningen dominerat och den ska utföras genom mätningar, kvantitativa mått och nyckeltal. Synen inom NPG öppnar upp för även kvalitativa bedömningar av värdeskapandet. Nyckeltalen ska inte försvinna, men kompletteras med mer långsiktig analys och utvärdering av kvalitativ karaktär. ”Ord” och inte bara ”siffror” måste få ut rymme inom styrmodellerna (narratives). Därmed får även ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND processer och långsiktiga effekter fokus i styrningen istället för bara kortsiktiga prestationer (det som setts som resultat inom NPM). JA, DET GÅR att diskutera tabellen utifrån många olika aspekter men det får som sagt inte plats inom ramen för denna artikel. Styrning av shared service Göteborgs Stad har skapat ett shared service center som levererar IT och administrativa tjänster. En av lärdomarna från projektet är att styrning som introduceras för att stabilisera relationer mycket väl kan komma att destabili sera relationerna, skriver Månadens Gustaf Kastforskare berg. STBERG n GUSTAF KA ningshögskoLektor på Förvalt universitet s rg bo te Gö lan vid r Komfö e ar nd stå re och fö verige. sts Vä i g nin munforsk P å styrningsfronten i kommuner och landsting förefaller misstron mot möjligheterna att skapa en välfunge rande hierarkisk styrning inom organisationer vara intakt. Detta tar sig olika uttryck. Det mest dramatiska är att helt enkelt sluta göra sakerna själv, och istället köpa in det som behövs. Ett annat uttryck är att internt i organisationen försöka skapa relationer som påminner om marknadens. Ett vanligt förekommande konstaterande är exempelvis: ”Vi skall ha samma förhållningsätt gentemot egenregin som gentemot externa leverantörer”. Om det nu är lättare att styra mer auto noma parter än interna underordnade är en intressant fråga som uppkommer i sammanhanget. Under flera år följde jag ett projekt, finansierat av Göteborgs Stad, om utvecklingen kring skapandet av det som kom att bli kommunens Intraservice, ett shared service center som levererar IT och administrativa tjänster. I en artikel i Critical Perspectives on Accounting (2014) använder jag de empiriska be skrivningarna för att visa och problematisera styrningens roll. Forskare skriver ”Ord och inte bara siffror måste få utrymme inom styr modellerna.” GIRA STYRBORD. Ser vi framväxten av en ny styrmodell inom offentlig sektor? Kanske är det i vissa delar framtidens styrning inom offentlig sektor vi ser i den högra kolumnen i tabellen, men märk väl att vi har valt att sätta ett frågetecken efter varje dimension. Det är detta som diskuteras i forskningen just nu och vi har obser verat vissa tendenser i praktiken. Men om det verkligen blir så får framtiden utvisa! ● HerbertNathan & Co ERP Strategies center Syftet är att skapa en förståelse för relationen mellan upplevda problem och de styrningsinitiativ som tas. STUDIEN VISAR ATT det som vi ofta tar för givet som utgångs punkter för styrningen inte alls gick att ta för givet. I den mer traditionella litteraturen antas parterna i styrningsrelationer ha stabila identiteter. Vad som framgår av den genomförda studien är istället att mycket energi fick läggas på att definiera roller och relationer, som sedan kunde fungera som utgångs punkt för styrningen. Ambitionen att styra skapade således i viss mån de objekt som skulle både styra och styras. Vad som vidare kunde observeras var att rollerna fortsatte att utvecklas och förändras under tiden som studien fortlöpte. Ett annat problem som kvarstod under hela studien var att det fanns en svårighet att skapa en tydlig definition av vad som var själva varan/tjänsten som utbytesrelationen kretsade kring. En första lärdom som kan dras är därmed att det är viktigt att ha en förståelse för att styrning inte är något som utövas KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 27 HerbertNathan_annons_91x130mm_KEF_150731.indd 1 2015-08-05 10:39 Forskare skriver BILD: ISTOCK mellan tydliga väldefinierade parter, utan att dessa föränd ras efter hand. En andra lärdom handlar om att styrningen som introdu ceras för att stabilisera relationer och bidra till att parterna intar stabilare identiteter i relation till varandra mycket väl kan komma att destabilisera relationerna. Ett sådant exempel i studien är introduktionen av en ny kostnadsredo visnings- och ansvarsmodell. MODELLEN INFÖRDES FÖR att skapa en tydlig incitamentsstruktur för Intraservice som utförande organisation. Modellen ökade transparensen och gjorde att parterna fick en tydligare bild av var och när kostnader uppstår och hur de fördelas. Samtidigt genererade modellen ny kunskap om totalkostnaden, vilket man inte haft tidigare. Det gick också att konstatera att totalkostnaden ökade. Detta upplevdes som problematiskt av vissa parter, medan andra ansåg att ökade kostnader för exempelvis IT inte alls behövde vara ett problem. Om ökade IT-kostnader ledde till besparingar som var större än kostnaderna i orga nisationen var ökade kostnader positivt. Ute i de användande organisationerna, som skulle väga IT-kostnader mot andra kostnader i kärnverksamheten, upplevdes totalkostnaden som mer problematisk. Den förändrade modellen för intern redovisning skapade därmed både stabilitet, genom ökad transparens med mera, men samtidigt en destabilisering av relationerna eftersom en kon flikt kring totalkostnader uppstod. I DE AVSLUTANDE resonemangen BILD: ISTOCK SVÅRSTYRT. FoU-nytt LÄGGER GRUNDEN. Ekonomiboken har antagits som kurslitteratur på Förvaltningshögskolan i Göteborg. 28 KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 BILD: PRIVAT Att inrätta ett internt service center kan skapa oväntade konflikter. i artikeln konstaterar jag att styrningen av relationer har en tendens att både stabilisera relationen, men också bidra till en destabilisering. Det senare som en effekt av att styr ningen skapar kopplingar till vidare problem som de interage rande parterna måste konfronte ra. I fallet med kostnadsredovis ningsmodellen handlade det om att interaktionen mellan parterna länkades samman med de budget avvägningar som de verksamma i stadsdelarna hade att hantera i sin ordinarie kärnverksamhet. ● Litteratur: Kastberg, Gustaf (2014). Fra ming shared services: Accounting, con trol and overflows. Critical perspectives on accounting, 25 (8): 743-756. Nyttig bok om kommunens ekonomi n LITTERATUREN OM kommunal ekonomi och redovisning är begränsad. Framför allt gäller det litteratur som angriper ämnet på ett grundläggande och pedagogiskt sätt, som ekonomer kan rekommendera nyblivna politiker och tjänstemän att läsa eller de som helt enkelt vill uppdatera sina kunskaper på området. Den nyutgivna boken Kommunens ekonomi: så funkar det! (Komlitt 2015, 97 sidor) är mot bakgrund av det ett välkommet bidrag. Boken är författad av Anna Ceder qvist, ekonomichef i Lidköpings kommun. Roland Svensson ny medarbetare på KEF TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT T rots att kommunalekonomer i regel är välutbildade räcker det inte alltid för att lyckas i jobbet. Även politiker och chefer måste förstå att riskanalys, intern kontroll och andra verktyg är viktiga, konstaterar KEF:s nya medarbetare Roland Svensson. – Vi har en uppgift i att se till att kom munledningarna tar ett större ansvar för de här frågorna. Ekonomerna behöver bättre stöd, inte minst i den interna kontrollen där de ibland gör för mycket för att andra inte bryr sig, säger han. Roland Svensson tillträdde sitt nya jobb i början av augusti. Han arbetar från sin hemstad Malmö och bidrar därmed till yt terligare geografisk spridning av förening ens kanslipersonal. Roland Svensson kommer närmast från revisionsbolaget Deloitte, där han under fyra år var ansvarig för utbildning inom of fentlig sektor. Han har själv besökt och lett utbildningar i ett hundratal kommuner och landsting, ibland i samverkan med KEF. – Föreningen har ett väldigt bra och gedi get utbildningsprogram. Jag tilltalades av möjligheten att nu få arbeta ännu mer med utbildningsfrågor, säger han. mötte han skolbarn i fattiga förorter till New Delhi. – De har usla förutsättningar för att kunna lära sig något, men frågar man dem svarar de att de ska bli ingenjörer och läkare. Med den inställningen kan de rubba berg. Sådant är intressant att relatera till, säger Roland Svensson. ● KEF:S NYA MEDARBETARE har nästan tjugo års erfarenhet av att hålla utbildningar och föreläsningar för personal och ledare inom offentlig sektor. Han har även skrivit böcker om intern kontroll, riskanalys samt ekono mi- och verksamhetsstyrning i kommunaloch landstingskommunal verksamhet. När han undervisar tar han gärna upp erfarenheter från sina många resor. Nyligen BILD: PRIVAT Roland Svensson är ett välbekant namn som utbildare och fackboksförfattare inom kommunal ekonomi. Nu börjar han jobba på föreningen. n KEF NY OMBORD. Roland Svensson förstärker KEF:s kansli från augusti. Tänk efter – före kursstart! Visst vill ekonomer utvecklas på jobbet, men det brister i inventering av kompetens behoven och planering av utbildningar. Men det finns undantag – och verktyget Ta Steget. BILD: ISTOCK n TRAPPSTEG. Att utvecklas kräver kunskap och planering. – KOMPETENSPLANERING ÄR inte prioriterat nomi kommunsektorn. Det är lättare att köra igång med enstaka kurser som svarar mot akuta behov, det blir ofta lite ad hoc, säger Nils-Hugo Johansson på KEF. Dock icke i Kungsbacka kommun. Där har eko nomichef Maria Bylund och 40-talet ekonomer gjort en egen omfattan de omvärldsanalys och kritiskt ställt frågan: vilka kompetenser behöver vi utveckla för att vara fortsatt professionella? – Vi har satt ihop olika paket för våra ekonomer, beroende på vad de jobbar med. Vi har gjort lokala anpassningar av KEF:s kursutbud, det svarade bäst mot våra behov, säger Maria Bylund. Redovisningsekonomerna bättrar på kunskaperna inom redovisning och kommunikationen med icke-ekonomer. Ekonomer och controllers går kurserna Ekonom i ledningsgrupp och Ekonomen som analytiker och bättrar även de på sina kommunikativa förmågor. – Vi är så pass många ekonomer att vi kan anordna kurserna på hemmaplan. En del kurser har vi redan genomfört och inom cirka ett och ett halvt år ska vi vara klara. Vi vill vara professionella och hålla uppe kvaliteten i det vi gör, förklarar Maria Bylund. FÖR DE KOMMUNER som vill ha hjälp med inventering av kompetensbehoven finns verktyget Ta Steget. Sedan starten har 32 kommuner och två landsting genomfört Ta Steget och ett 20-tal har anmält sitt intresse. – Vi har utvecklat Ta Steget sedan star ten. Det är ett utmärkt verktyg för en or ganisation som vill inventera sina behov och planera sin kompetensutveckling, säger Nils-Hugo Johansson. ● KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 29 Månadens krönikör ANDERS NYGÅRDS Krönikan Kommunchef i Jokkmokks kommun och tidigare även ekonomichef i samma kommun. Nytänk om kompetens I slutet av 1990-talet när jag jobbade som ekonomichef i Jokkmokks kommun tog jag ett beslut om att vi skulle höja utbildningskravet på våra medarbetare. Varje gång vi sökte nya medarbetare skulle vi anställa civilekonomer. Jag tänkte väl inte då att jag jobbade med kompetens försörjningsfrågor. Men, det var just det jag gjorde. Arbetsgivarens kompetensbehov bland våra medarbetare förändras kontinuerligt. Varje gång en medarbetare slutar ska vi tänka till och fundera rejält på vilken kompetens vi egentligen behöver för att möta framtidens behov. jobbar vi bland annat med att utveckla det vi ibland kallar e-hemtjänst. Det handlar till exempel om att vi via IT-över vakning kan se om våra hemtjänstbrukare sover gott om nätterna utan att vi behöver besöka dem fysiskt och på så sätt slipper vi störa brukarnas nattsömn. Om till exempel tio undersköterskor går i pension är det kanske inte tio nya undersköterskor vi behöver anställa. Ett förändrat arbetssätt leder kanske till att det är fem nya undersköterskor och tre datatekniker vi ska nyanställa. Vi ökar på så sätt kvaliteten för brukarna samtidigt som vi sänker kostnaderna för skattebetalarna. DET ÄR ALLTID svårt att sia in i framtiden. Om vi anstränger oss och försöker tänka till och om vi analyserar situationen i förväg har vi bättre förutsättningar att lyckas. Jag tror att vi då har bättre förutsättningar att lyckas rekrytera rätt kompetens jämfört med att hela tiden anställa medarbetare med exakt samma kompetens som tidigare. Allt handlar om att på bästa möjliga sätt använda de knappa ekonomiska resurser vi har inom den offentliga sektorn. Det är våra skattebetalares pengar vi varje dag jobbar med och de ska användas på ett så optimalt och effektivt sätt som möjligt. ETT ANNAT SÄTT att använda de knappa resurserna på bästa DEN DATATEKNISKA UTVECKLINGEN är snabb och det är inte lätt att hänga med i svängarna inom det området. Idag ”Varje gång en medarbetare slutar ska vi tänka till och fundera rejält på vilken kompetens vi egentligen behöver för att möta framtidens behov.” 30 KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 möjliga sätt är att nyttja kompetensen som finns hos våra nyanlända på ett mycket bättre sätt. Det finns en enormt stor kompetens hos många av våra nyanlända medborgare som inte tas tillvara på i Sverige. Vi som jobbar i framtidsbranschen – alltså inom den offentliga sektorn – där vi ser ökande behov av till exempel sjukvårdstjänster och tjänster inom den sociala omsorgs sektorn och där det är svårare och svårare att rekrytera medarbetare, där skulle vi önska att utbudet av arbetskraft skulle öka. Det kan ske på flera sätt. Ett förhållandevis enkelt sätt är att vi låter välutbildade läkare, sjuksköterskor och omsorgspersonal från fram förallt Syrien, men även från andra länder, jobba på våra arbetsplatser inom sina respektive kompetensområden. Det är för mig att jobba med kompetensförsörjning. Idag tar det cirka sju år för en syriansk läkare att få jobba som läkare i Sverige jämfört med i till exempel Tyskland där den syrianska läkaren är i arbete efter knappt ett år. Låt oss vara modiga och skapa förutsättningar för att ta tillvara på den kompetens som finns mitt bland oss. ● Nu kan alla kommuner låna grönt Kommunsektorn investerar varje år mångmiljardbelopp i projekt med fokus på hållbarhet och miljönytta. Kommunerna är faktiskt några av de största hjältarna i arbetet för att nå de 16 svenska miljömålen! Nu ser vi till att alla kommuner och landsting/regioner med bolag kan finansiera sina miljöinvesteringar med gröna lån. Enklare och mer kostnadseffektivt än med andra gröna finansieringsformer. www.kommuninvest.se/gronalan Tillsammans får vi bättre lånevillkor än var och en för sig. Med denna enkla idé deltar 280 kommuner och landsting/regioner i ett effektivt och stabilt finanssamarbete. Kommuninvest är kommunsektorns största kreditgivare och hanterar 45 procent av den kommunala låneskulden. Posttidning B Kommunal Ekonomi Box 204 801 03 Gävle Framtidens affärssystem – finns redan här Lämna det gamla och häng med i förändringarna. Upplev kraften i affärssystem byggda för serviceinriktade branscher och utformade för hur ditt kontor fungerar. Med rätt fokus, rätt verktyg och en förståelse för våra kunders utmaningar, är vi redo att revolutionera affärssystemmarknaden. Vi bjuder in er att göra den resan tillsammans med oss. Unit4. In business for people. www.unit4.se
© Copyright 2024