Befolkningskrisen – finns den? Hur tänker ekonomer
Incitament Befolkningskrisen – finns den? Hur tänker ekonomer Bo Sjö Sjö Befolkningskrisen – finns den? “Det fö föds fö för må många barn, maten och resurserna rä räcker inte. Svä Svälten och fattigdomen kommer att öka” ka”. Mycket gammalt tema, nu är det Afrika som stå står i centrum. Förslag typ: fö födelsekontroll, utdelning av kondomer, pp-piller, sexualupplysning sterilisieringar, straffskatter på på barn eller upplysning om avhå avhållsamhet. Fungerar detta? Nej, felaktig analys leder till fel slutsatser. Incitament och Individers val I Afrika Afrika: kostnaden fö för att ha må många barn är lå låg och inkomsterna av må många barn är stora Jordbruket är huvudsysselsä huvudsysselsättning. Det är inte mekaniserat. Dvs. lite kapital. Det finns inga utvecklade finansiella marknader. Svaga property rights. Barn behö behövs som arbetskraft och till pension. Att fö föda må många barn och lå låta dem vä växa upp är en pensionsinvestering. Kostnaden fö för utbildning är hö hög, jä jämfö mfört med det man må måste ge upp idag. (Det finns lite utbildning att få få). Fö För kvinnor är alternativ kostnaden till barn nä nära noll. Och, kvinnor har ingen alternativ arbetsmarknad. Ekonomer tä tänker i termer av givna begrä begränsade resurser, och mä människors incitament och val. I valsituationer vä väljer mä människor så så att de få får det så bra ekonomiskt som mö möjligt, givet de restriktioner som finns. Ekonomer anvä använder denna metod dä därfö rför att den fungerar! Och gä gäller även barnafö barnafödande. ”Det rä räcker inte med att vilja vä väl man må måste förstå rstå, och vilja fö förstå rstå, konsekvenserna av vad man fö förslå rslår.” r.” Det fö föddes må många barn i Vä Västeuropa fram till slutet av 18001800-talet Runt 1890 bö börjar barnkullarna minska. Orsaker? Kondomer, familjeplanering, kunskaper, kvinnors utsatta situation, avhå avhållsamhet, eller regleringar? Nej! Föräldrar fö föder må många barn fö för att det är relativt lö lönsamt att fö föda må många barn. Man fö föder fö förre barn nä när det blir mera lönsamt att fö föda fä färre barn. Västst-europa historiskt När barnkullarna bö började falla i Europa så så var det en konsekvens av fö förändrade incitament. Alternativ kostnaden fö för må många barn blev hö hög. Det var inte preventivmedel, familjeplannering, eller sexualupplysning. Intä Intäkter frå från må många barn sjö sjönk i relation till kostnaden. Det är feltä feltänkt att tro att det fö föds “för må många” nga” barn i Afrika. Det är bara en reaktion på på de incitament som finns fö för att öka sin inkomst. Vi har sett samma utveckling sak i Asien och i resten av vä världen. Barnkullar miskar nä när ekonomiska tillvä tillväxten ökar och nä när alternativkostnaden fö för få få barn minskar. Skrä Skrämselmaffian Dr. Paul Ehrlich, Stanford University, Biologist 1968 bok: Befolkningsbomben 100 miljoner mä människor skulle svä svälta ihjä ihjäl under 7070-talet, pga av vad han kallade befolkningsexplosionen. 1974 upprepade han på påstå ståendet i en ny bok med tillä tillägget att det skulle inträ inträffa senast under 8080talet. Men nu vara han uppe i att 1 miljard eller fler skulle svä svälta ihjä ihjäl. ”Varfö Varför reagerar och agerar inte politikerna??” politikerna??” Han, och andra, har upprepat dessa profetsior regelbundet sedan dess. Ett sä säljande budskap. Julian Simon Ekonomen som ryckte brallorna av Erlich. (Wikipedia) Trots att Erlich haft fel och fel, har han fått pris på på pris, och ofta intervjuats som miljö miljö- och befolkningsexpert. Simon avslö avslöjade inte bara Erlich utan också också miljö miljörörelsens felaktiga propaganda. Han fick dock aldrig nå något pris fö för detta. Se också också Germund Heslow på på http://video.ldc.lu.se/fc05h2.htm Trots att olika fö förstå rstå-sigsig-påare påstå stått motsatsen, och få fått vetenskapliga priser fö för sina felaktiga prognoser, kvarstå kvarstår faktum: Aldrig i mä mänsklighetens historia har befolkningen ökat snabbare än livsmedelsproduktionen.
© Copyright 2024