Incitament
Befolkningskrisen
– finns den?
Hur tänker ekonomer
Bo Sjö
Sjö
Befolkningskrisen – finns den?
“Det fö
föds fö
för må
många barn, maten och
resurserna rä
räcker inte.
Svä
Svälten och fattigdomen kommer att öka”
ka”.
Mycket gammalt tema, nu är det Afrika
som stå
står i centrum.
Förslag typ: fö
födelsekontroll, utdelning av
kondomer, pp-piller, sexualupplysning
sterilisieringar, straffskatter på
på barn eller
upplysning om avhå
avhållsamhet.
Fungerar detta?
Nej, felaktig analys leder till fel slutsatser.
Incitament och Individers val
I Afrika
Afrika: kostnaden fö
för att ha må
många barn är lå
låg
och inkomsterna av må
många barn är stora
Jordbruket är huvudsysselsä
huvudsysselsättning. Det är inte
mekaniserat. Dvs. lite kapital.
Det finns inga utvecklade finansiella marknader.
Svaga property rights. Barn behö
behövs som
arbetskraft och till pension.
Att fö
föda må
många barn och lå
låta dem vä
växa upp är
en pensionsinvestering.
Kostnaden fö
för utbildning är hö
hög, jä
jämfö
mfört med det
man må
måste ge upp idag. (Det finns lite utbildning
att få
få). Fö
För kvinnor är alternativ kostnaden till
barn nä
nära noll.
Och, kvinnor har ingen alternativ arbetsmarknad.
Ekonomer tä
tänker i termer av givna begrä
begränsade
resurser, och mä
människors incitament och val.
I valsituationer vä
väljer mä
människor så
så att de få
får det
så bra ekonomiskt som mö
möjligt, givet de
restriktioner som finns.
Ekonomer anvä
använder denna metod dä
därfö
rför att den
fungerar!
Och gä
gäller även barnafö
barnafödande.
”Det rä
räcker inte med att vilja vä
väl man må
måste
förstå
rstå, och vilja fö
förstå
rstå, konsekvenserna av vad
man fö
förslå
rslår.”
r.”
Det fö
föddes må
många barn i Vä
Västeuropa fram
till slutet av 18001800-talet
Runt 1890 bö
börjar barnkullarna minska.
Orsaker? Kondomer, familjeplanering,
kunskaper, kvinnors utsatta situation,
avhå
avhållsamhet, eller regleringar?
Nej!
Föräldrar fö
föder må
många barn fö
för att det är
relativt lö
lönsamt att fö
föda må
många barn.
Man fö
föder fö
förre barn nä
när det blir mera
lönsamt att fö
föda fä
färre barn.
Västst-europa historiskt
När barnkullarna bö
började falla i Europa så
så var det
en konsekvens av fö
förändrade incitament.
Alternativ kostnaden fö
för må
många barn blev hö
hög.
Det var inte preventivmedel, familjeplannering,
eller sexualupplysning.
Intä
Intäkter frå
från må
många barn sjö
sjönk i relation till
kostnaden.
Det är feltä
feltänkt att tro att det fö
föds “för må
många”
nga”
barn i Afrika. Det är bara en reaktion på
på de
incitament som finns fö
för att öka sin inkomst.
Vi har sett samma utveckling sak i Asien och i
resten av vä
världen.
Barnkullar miskar nä
när ekonomiska tillvä
tillväxten ökar
och nä
när alternativkostnaden fö
för få
få barn minskar.
Skrä
Skrämselmaffian
Dr. Paul Ehrlich, Stanford University, Biologist
1968 bok: Befolkningsbomben
100 miljoner mä
människor skulle svä
svälta ihjä
ihjäl under
7070-talet, pga av vad han kallade
befolkningsexplosionen.
1974 upprepade han på
påstå
ståendet i en ny bok med
tillä
tillägget att det skulle inträ
inträffa senast under 8080talet. Men nu vara han uppe i att 1 miljard eller
fler skulle svä
svälta ihjä
ihjäl.
”Varfö
Varför reagerar och agerar inte politikerna??”
politikerna??”
Han, och andra, har upprepat dessa profetsior
regelbundet sedan dess. Ett sä
säljande budskap.
Julian Simon
Ekonomen som ryckte brallorna av Erlich.
(Wikipedia)
Trots att Erlich haft fel och fel, har han
fått pris på
på pris, och ofta intervjuats som
miljö
miljö- och befolkningsexpert.
Simon avslö
avslöjade inte bara Erlich utan
också
också miljö
miljörörelsens felaktiga propaganda.
Han fick dock aldrig nå
något pris fö
för detta.
Se också
också Germund Heslow på
på
http://video.ldc.lu.se/fc05h2.htm
Trots att olika fö
förstå
rstå-sigsig-påare
påstå
stått motsatsen, och få
fått
vetenskapliga priser fö
för sina felaktiga
prognoser, kvarstå
kvarstår faktum:
Aldrig i mä
mänsklighetens historia har
befolkningen ökat snabbare än
livsmedelsproduktionen.