Ladda ner gratis PDF
ÅRSREDOVISNING 2014 Årsredovisning 2014 Boverket februari 2015 Titel: Årsredovisning 2014 Upplaga: 300 ex Tryck: ISBN 978-91-7563-213-1 PDF: ISBN 978-91-7563-214-8 Dnr: 4351/2014 Foto omslag: Peter Kroon Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 Fax: 0455-819 27 E-post: [email protected] Webbplats: www.boverket.se Publikationen finns att ladda ner som pdf på www.boverket.se Publikationen kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy, inläst på kassett med mera. Boverket 2015 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 3 Innehåll GD.Gd har ordet Förord ......................................................................................................... 5 1.0 Resultatredovisning Introduktion och läsanvisningar................................................................... 7 1.1 Hållbara städer.............................................................................................. 9 1.2 Fungerande bostadsmarknad.................................................................. 27 1.3 Hållbar energianvändning......................................................................... 49 1.4 Effektiv statsförvaltning........................................................................... 57 1.5 Organisationsstyrning............................................................................... 67 2.0 Finansiell redovisning 2.1 Resultaträkning.......................................................................................... 76 2.2 Balansräkning...............................................................................................77 2.3 Anslagsredovisning.................................................................................... 78 2.4 Tilläggsupplysningar och noter................................................................ 81 2.5 Sammanställning över väsentliga uppgifter.......................................... 89 Boverket arbetar för ett hållbart samhälle där alla känner sig välkomna och delaktiga. Arbetet innebär bland annat frågor om hur en god livsmiljö skapas. Det handlar om hur människor bor, lever och rör sig i den offentliga miljön. En bild som är föränderlig under olika skeden i livet. 3.0 Uppdrag och publikationer 3.1 Bilaga 1. Regeringsuppdrag ......................................................................91 3.2 Bilaga 1. Tidigare regeringsuppdrag ...................................................... 92 3.3 Bilaga 2. Utgivna publikationer 2014 .................................................... 95 4.0 Intern styrning och kontroll Intern styrning och kontroll ..................................................................... 98 5.0 Generaldirektörens ställningstagande Generaldirektörens ställningstagande ................................................. 100 4 GD HAR ORDET ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET GD har ordet. Foto: Johnér ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET GD. GD HAR ORDET Gemensam plattform för samarbete Som Sveriges nationella myndighet för samhällsplanering, byggande och boende har Boverket ett uppdrag med stor bredd. Det ställer krav på vårt sätt att arbeta såväl inom myndigheten som i vårt samarbete utåt. År 2014 startade regeringsuppdraget att bygga och förvalta en plattform för hållbar stadsutveckling, där Boverket har samordningsansvaret. Tillsammans med Naturvårdsverket, Statens energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket utvecklar vi kunskapssamarbeten och stärker kopplingarna mellan politik och praktisk handling, inom och mellan sektorer, mellan nationell, regional och lokal nivå. Hållbara samhällen kräver insikt i hur våra fysiska och sociala förutsättningar hänger ihop. Att arbeta för en fungerande bostadsmarknad innebär frågor om hur en god livsmiljö skapas, att sätta bostaden i sitt sammanhang och studera hur människor lever och rör sig i den offentliga miljön. Infrastruktur, funktioner och mötesplatser måste knytas samman när städer och regioner utvecklas. Energieffektivisering och klimatanpassning gäller såväl byggande, boende som förvaltning av befintlig bebyggelse, och vi måste se byggnader utifrån ett livscykelperspektiv. Människors olika skeden i livet ställer olika krav och bilden förändras med demografin. Ett stabilt samhälle förutsätter att alla känner sig välkomna och delaktiga i vår livsmiljö, oavsett exempelvis ålder, kön, ursprung eller funktionsnedsättning. Till arbetet 2014 hörde bland annat fördelningen av stöd för utveckling av jämställda offentliga miljöer. Plan- och bygglagens bestämmelser om hinder mot tillgänglighet preciseras i Boverkets föreskrifter och vi arbetar med guider för inventering av tillgänglighet. Andra stöd och kunskapsaktiviteter har riktats till utveckling av boendeformer med fokus på äldres behov. Enligt Boverkets indikatorer ökade bostadsbyggandet under 2014. Det är en trend som måste fortsätta och utnyttjandet av det befintliga beståndet måste öka. Bristen på överkomliga bostäder är särskilt allvarlig i storstadsregionerna. Bland annat har behovet av bostäder för unga medfört ändringar i våra byggregler, som trädde i kraft under 2014. Boverket fördelar ett bidrag för innovativt byggande av bostäder för unga och studenter, vilket genererar en kunskapsbas av goda exempel och idéer. Vårt löpande PBL-arbete liksom marknadskontrollen av byggprodukter är andra exempel på hur vi verkar för effektivitet och hållbarhet i planering och byggande. Behov av kunskap och samverkan möter vi också upp genom PBL kompetens och PBL kunskapsbanken. Här gäller dialog och servicetänkande som i allt vårt arbete. Vi fortsätter utveckla våra verktyg för e-förvaltning, liksom Boverkets svarstjänst och vår närvaro i sociala medier. Boverkets utveckling som myndighet i medborgarnas tjänst präglar även vårt värdegrundsarbete som fortsätter under 2015. Janna Valik generaldirektör 5 6 1 RESULTATREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET Nationell överblick. Foto: Scandinav ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.0 1 RESULTATREDOVISNING 7 Resultatredovisning Introduktion och läsanvisningar Boverkets årsredovisning avslutar uppföljningen av årets verksamhet och utgör grunden för en samlad uppföljning och analys av året som gått. Årsredovisningen är i huvudsak ett instrument för myndighetens återrapportering till regeringen. Inom varje målområde har myndigheten beslutat om ett antal strategiska mål som anger vilka effekter i samhället vi vill att Boverkets verksamhet uppnår på tre års sikt. De strategiska målen redovisas under respektive målområde i resultatredovisningen tillsammans med en redovisning av måluppföljningen. Myndigheten ska, enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Boverket är, enligt förordning (2012:546) med instruktion för Boverket, förvaltningsmyndighet för frågor om Boverkets målområde tangerar varandra i vissa delar, vilket gör att en del av Boverkets aktiviteter kan påverka flera målområden. Med anledning av detta har Boverket under 2014 flyttat tre aktiviteter1 och dess historiska värden. Två av dessa aktiviteter är flyttade från målområde Effektiv statsförvaltning och en från Hållbara städer. Mottagande målområde är Fungerande bostadsmarknad och Hållbara städer. En stor del av Boverkets prestationer är av typen rapporter, föreskrifter, vägledning och kunskapsspridning. De olika prestationernas omfattning varierar betydligt, och det är därför sällan meningsfullt att redovisa kostnaden för varje enskild prestation. I resultatredovisningen redovisas därför vanligtvis resursanvändningen per prestationstyp medan prestationstypernas volymer redovisas i beskrivande text för ett urval av de viktigaste prestationerna. Boverkets prestationstyper är Kunskapsunderlag, Handbok/vägledning, Föreskrifter och allmänna råd, Tillsyn, Bidragshantering, Garantihantering, Svar på remiss och Svar på förfrågning. • byggd miljö • hushållning med mark- och vattenområden • fysisk planering • byggande och förvaltning av bebyggelse • boende • bostadsfinansiering. Boverket ansvarar också för den centrala administrationen av statliga stöd och bidrag inom sitt verksamhetsområde. BOVERKETS MÅLSTRUKTUR Under 2013 införde Boverket en ny målstruktur för att bättre kunna omsätta de mål som regeringen angett för verksamheten. Boverkets fyra målområden är Hållbara städer, Fungerande bostadsmarknad, Hållbar energianvändning och Effektiv statsförvaltning. Resultatredovisningens indelning följer dessa målområden med ett til�lägg, avsnittet Organisationsstyrning. 1 Återrapporteringskrav enligt Boverkets regleringsbrev för 2014 och övriga prestationer redovisas fördelade på respektive målområde. Vidare redovisas den totala resursanvändningen för varje målområde. Prestationstyperna Svar på förfrågning och Svar på remiss förekommer under flera målområden men redovisas samlat under målområdet Effektiv statsförvaltning. I avsnittet Organisationsstyrning finns en redovisning av vissa återrapporteringskrav och av resursanvändning för prestationstyper totalt för Boverket (se avsnitt 1.6.3). Allmänna byggfrågor, Tillsynsvägledning PBL samt Övergripande nordiskt och internationellt arbete. 8 1.1 HÅLLBARA STÄDER ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET Du är din stad. Foto: Johnér ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.1 1.1 HÅLLBARA STÄDER MÅLOMRÅDE Hållbara städer Under området Hållbara städer redovisas Boverkets arbete med att nå de mål som gäller för målområdet. Verksamheterna inom området handlar huvudsakligen om uppföljning och utveckling, vägledning, stöd och bidrag samt medborgar- och myndighetsservice. Prestationstyper som redovisas är därför Kunskapsunderlag, Handbok/ vägledning och Bidragshantering. Prestationstyperna Svar på förfrågning och Svar på remiss redovisas samlat för alla målområden under målområdet Effektiv statsförvaltning. Prestationstypstabellerna kommenteras utifrån årets verksamhet. Under varje prestationstyp redovisas de viktigaste prestationerna under 2014 och deras resultat i beskrivande text. Avsnittet inleds med en redovisning och analys av resursanvändningen under 2014 inom hela målområdet och en måluppföljning. 9 10 1.1 HÅLLBARA STÄDER ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.1.1 Resursanvändning Tabell 1 Resursanvändning inom målområde Hållbara städer 2014 åak Intäkter av anslag Mnkr 2013 åak mnkr 2012 åak mnkr 63,9 53,5 66,5 1,5 2,5 0,8 Kostnader -65,4 -56,0 -67,3 -Förvaltningskostnader -62,8 -53,8 -65,0 Övriga intäkter -Transfereringar Årsarbetskrafter -2,5 53,0 -2,2 49,0 -2,3 63,5 Boverket flyttade under 2014 tre aktiviteter och dess historiska värden. Flytten påverkar prestationstyperna Kunskapsunderlag och Tillsyn. En av aktiviteter är flyttade från målområde Hållbara städer och två från Effektiv statsförvaltning. Mottagande målområde är Hållbara städer och Fungerande bostadsmarknad. Källa: Agresso. Resursanvändningen i andel årsarbetskrafter för målområdet Hållbara städer utgjorde 24 procent av Boverkets totala resursanvändning under 2014, se figur 7 under avsnitt 1.5.3. Av tabellen framgår att den ökade med en procentenhet jämfört med 2013, vilket motsvarar fyra årsarbetskrafter. I avsnitt 1.5.2 och 1.5.3 finns en samlad redovisning av resursanvändningen för delområden och prestationstyper totalt för Boverket. Boverket har, som nämndes i introduktionen, under 2014 gjort bedömningen att några aktiviteter har större effekt på ett annat målområde än vad de initialt bedömdes ha och vi har därför flyttat tre aktiviteter inklusive deras historiska värden. Målområde Hållbara städer har fått en aktivitet tillförd under prestationstypen Kunskapsunderlag och en aktivitet som tidigare redovisats inom målområdet inom prestationstyp Tillsyn redovisas nu under Fungerande bostadsmarknad. Resursanvändningen inom målområdet har minskat för prestationstypen Handbok/vägledning och ökat för Bidragshantering och Kunskapsunderlag. Prestationstyperna Handbok/vägledning och Kunskapsunderlag samspelar med varandra. Under perioder kännetecknas arbetet av att nya kunskapsunderlag produceras som sedan leder till att handböcker och vägledningar framställs eller uppdateras. Likaså kan arbetet med vägledningar öka behovet av nya kunskapsunderlag. Prestationstypen Bidragshantering har ökat under 2014 framför allt beroende på det nya stödet utvecklingsprojekt till jämställdhet i offentliga miljöer. 2012 0,8 2013 2014 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Bidragshantering Handbok/vägledning Kunskapsunderlag Figur 1 Prestationstypernas andel årsarbetskrafter per år inom målområde Hållbara städer. ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.1 HÅLLBARA STÄDER 11 1.1.2 Måluppföljning De strategiska målen för målområdet Hållbara städer är • ökad samordning och ett nationellt helhetsperspektiv i samhällsbyggandet • ökad attraktivitet i miljonprogramsområden – för kvinnor och män, flickor och pojkar på lika villkor. 1.1.2.1 ÖKAD SAMORDNING OCH ETT NATIONELLT PERSPEKTIV I SAMHÄLLSBYGGANDET Boverkets främsta möjlighet att bidra till måluppfyllelse är att analysera förutsättningar för hållbart samhällsbyggande och att sprida kunskap inom området till berörda aktörer. Boverket har under 2014 samordnat arbetet med en nationell plattform för frågor om hållbar stadsutveckling. Målet för arbetet är att öka den tvärsektoriella samverkan för att möta städernas, tätorternas och stadsregionernas olika förutsättningar och behov i syfte att driva på deras hållbara utveckling. Plattformen syftar till att samordna frågor, sprida erfarenheter, till exempel från Delegationen för hållbara städer, och erbjuda mötesplatser för olika intressenter. Plattformen är basen i det långsiktiga arbetet kring frågor om hållbar stadsutveckling. Åtgärderna som redovisas under målområdet Hållbara städer rör bland annat tillämpningen av plan- och bygglagen (2010:900), tillsynsvägledning och till exempel riksintressen enligt miljöbalken, miljö- och funktionshinderfrågor och regional tillväxt. Åtgärderna rör såväl processer för hållbar stadsutveckling, till exempel genom ökat medborgardeltagande som frågor om tillgänglighet. Bland frågor som rör tillgänglighet kan arbetet med barn och ungas utemiljö särskilt nämnas samt utvecklingsprojekt som bidrar till jämställda offentliga miljöer. Som ett led i miljöarbetet har Boverket lämnat förslag till en strategi för att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Boverket inledde under 2014 arbetet med den särskilda satsningen PBL kompetens – stöd till nationella utvecklingsprojekt. Inom satsningen har aktiviteter genomförts och stöd fördelats till nationella utvecklingsprojekt om tillämpning av plan- och bygglagen. Ett fortsatt viktigt samarbete inom Norden och Europa för kunskapsutbyte rörande en hållbar stadsutveckling sker genom tidigare etablerade forum och projekt kring planeringsfrågor, bostadsförsörjning och miljö. Samarbete med berörda myndigheter kring gestaltningsfrågor har fortsatt för att stärka helhetssynen i planeringen av offentliga miljöer med ett antal gemensamma aktiviteter under 2014. 1.1.2.2 ÖKAD ATTRAKTIVITET I MILJONPROGRAMSOMRÅDENA Även när det gäller måluppfyllelsen om ökad attraktivitet i miljonprogramsområdena arbetar Boverket med att analysera förutsättningar och att sprida kunskap till berörda aktörer. Bland åtgärder som rör miljonprogramsområdena kan nämnas arbetet med urbant utvecklingsarbete för minskat utanförskap2 där bidrag fördelats till särskilt utpekade stadsdelar i ett antal kommuner, följeforskning och aktiviteter för erfarenhetsåterföring om städernas arbete med stadsbyggnad i relation till urban segregation. 2 Regeringens satsning för kunskapsbaserade och tvärsektoriellt samordnade insatser för bättre utveckling i stadsdelar med ett utbrett utanförskap. http://www.regeringen.se/sb/d/10666/a/105656. Hämtad 150204. 1.1 HÅLLBARA STÄDER Prestationstyp Kunskapsunderlag 2013 2012 Kostnader i mnkr -48,4 -33,6 -36,4 Årsarbetskrafter 39,2 29,2 35,5 Boverket flyttade under 2014 tre aktiviteter och dess historiska värden. Flytten påverkar prestationstyperna Kunskapsunderlag och Tillsyn. En av aktiviteter är flyttade från målområde Hållbara städer och två från Effektiv statsförvaltning. Mottagande målområde är Hållbara städer och Fungerande bostadsmarknad. Källa: Agresso områden m.m. liksom vilka sektorer de ansvarar för. Boverkets uppdrag är att samordna riksintressemyndigheternas arbete med underlag för tillämpning av riksintressen. Boverket har också ansvar för uppsikten över hushållningen av de mark- och vattenområden som omfattas av bestämmelserna i 4 kap. miljöbalken. Sa Samordning Boverket m I följande avsnitt redovisas ett urval av de viktigaste prestationerna inom prestationstypen för målområdet. 1.1.3.1 PLAN- OCH BYGGLAGEN OCH MILJÖBALKEN 1.1.3.1.1 Riksintresse enligt miljöbalken Riksintressen är ett sätt för staten att påverka och bevaka intressen av särskild nationell betydelse inom samhällsplaneringen. Det finns 12 centrala myndigheter som ansvarar för riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken, se figur 2. Myndigheterna finns angivna i Förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vatten3 ing a Tr rsmak ten Miljöbalken 3 kapitlet Riksa Na tu rv år ds ve rk hällsför sam SB) heten Myndig beredskap (M ch o skydd en els tyr les e hT oc stPo Riksintresseanspråk et rk ve fik et igheten smynd kerhet Strålsä Havso vatte ch nmyn dighe St ten at en se ne rg im yn dig he t et rk ve xt lvä logiska es geo GU) Sverig kning (S undersö I avsnitt 1.5.2 och 1.5.3 finns en samlad redovisning av resursanvändning för Boverket. Försv a et Til Av den totala resursanvändningen av årsarbetskrafter inom målområde Hållbara städer svarar prestationstypen Kunskapsunderlag för 74 procent, se figur 1. Det är en ökning i förhållande till 2013 med nästan 15 procentenheter. I reella tal innebär det en ökning med 10 årsarbetskrafter. Samtidigt har resursanvändningen för samma prestationstyp inom målområde Fungerande bostadsmarknad minskat med 13 procentenheter. För Boverket totalt har resursåtgången i andel årsarbetskrafter för prestationstypen Kunskapsunderlag minskat med två procentenheter, från 52 till 50 procent. Prestationstyperna Kunskapsunderlag och Handbok/vägledning samspelar med varandra. Under 2014 har resursåtgången inom prestationstypen Kunskapsunderlag ökat medan Handbok/vägledning minskat inom målområde Hållbara städer. De nya uppdrag som Boverket har fått inför och under 2014 har till stora delar handlat om prestationstypen Kunskapsunderlag, exempel på det är uppdraget att ta fram ett förslag till en strategi för att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. et 2014 betet Tabell 2 Prestationstyp Kunskapsunderlag arieäm 1.1.3 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET ntikv 12 Figur 2 Myndigheter med ansvar för riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken Tillsättandet av Riksintresseutredningen3 präglade Boverkets arbete under 2014. Utredningen ska utvärdera och se över hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken. Boverket har gett underlag och inspel till utredningen och i övrigt försökt stödja dess arbete bland annat genom att anpassa utformningen av de två nationella arbetsmötena med riksintressemyndigheterna som hållits under 2014. Samtidigt har samordningen av de nationella myndigheterna fortsatt. Samspelet med länsstyrelserna har utvecklats så att länsstyrelsens nationella beredningsgrupp för riksintressen har bjudits in till de nationella mötena. Under 2014 arbetade Boverket särskilt med riksintressebestämmelser som rör vattenförsörjning, friluftsliv, ämnen och mineral, kulturmiljön och rennäringsfrågor. Detta i form av dialoger och remisser med ansvariga myndigheter. Boverket har även följt förberedelserna för och beslut om en nationell havsplanering. Hushållningsbestämmelserna måste kunna passa in i både plan- och bygglagens bestämmelser och de kommande havsplanerna. Hushållning med mark och vatten - områden av riksintresse dir. 2013:126. ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.1.3.1.2 Bullerfrågor Sedan några år bedrivs en nationell samordning av omgivningsbuller. Boverket deltar i samverkan med Naturvårdsverket, Trafikverket, Transportstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och länsstyrelserna. Syftet med samverkan är att utveckla samsyn och en gemensam kunskapsbas i bullerfrågor, att utbyta erfarenheter och identifiera behov av ökade kunskaper samt att kommunicera resultaten av samordningen. Arbetet bedrivs i flera arbetsgrupper inom olika områden och avrapporteras löpande till en styrgrupp med representanter för ovan nämnda myndigheter. Industri- och verksamhetsbuller har varit en av flera omdiskuterade frågor på grund av de många oklarheter som funnits kring tillämpningen. För industribuller i planeringen har vägledande underlag helt saknats. Boverket och Naturvårdsverket har under 2014 haft parallella uppdrag att utarbeta vägledningar inom sina respektive områden. I uppdragen har ingått att samordna vägledningarna med varandra. I april lämnades utkast till två vägledningar om industri- och annat verksamhetsbuller (dnr 542/2013). Syftet med vägledningarna är att underlätta en enhetlig och rättssäker tillämpning vid planering av nya bostäder enligt plan- och bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken. Boverket och Naturvårdsverket redovisade uppdragen gemensamt till regeringen i ett samlat dokument. Redovisningen innehåller utöver en gemensam del, dels Boverkets del för lokaliseringsprövning enligt plan- och bygglagen, dels Naturvårdsverkets del avseende tillsyn och prövning enligt miljöbalken. 1.1.3.2 HÅLLBAR STADSUTVECKLING 1.1.3.2.1 Plattform för hållbar stadsutveckling Regeringen gav i februari 2014 uppdrag åt Boverket, Naturvårdsverket, Statens energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket att upprätta och förvalta en plattform för hållbar stadsutveckling (dnr 939/2014). Uppdraget genomförs på lika villkor med Boverket som samordnare. Syftet är att bidra till tvärsektoriell samverkan, samordning, kunskapsutveckling, kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte. Plattformen ska även stödja de regionala strukturfondsprogrammens arbete med hållbar stadsutveckling. Plattformen ska verka tillsvidare. Myndigheterna har 2014 gemensamt arbetat fram former för organisation och rapportering. Följande aktiviteter har genomförts: målgruppsanalys, extern kommunikation, arbete med en webbplats samt med processtöd för regionala strukturfondsprogram. Fyra fokusområden som beskriver 4 ISBN 978-91-87351-39-6 1.1 HÅLLBARA STÄDER 13 hinder för en mer hållbar stadsutveckling har tagits fram: Människan i centrum, Kunskapsutveckling, Samverkan och Ekonomiska förutsättningar. I december genomfördes ett konvent inriktat på dialog kring dessa fyra fokusområden. 160 personer deltog på konventet som var öppet för alla även om uppdragets samrådsmyndigheter fick en särskild inbjudan. Slutsatser och medskick från konventet är ett viktigt underlag för arbetet under 2015. I december ingick Boverket ett avtal med Statens centrum för arkitektur och design om en gemensam webblösning för plattformen och den befintliga webbplatsen Hållbar Stad. Uppdragsmyndigheterna och Statens centrum för arkitektur och design har lika stort ansvar för samarbetets utformning och utveckling. Myndigheterna har tagit fram en arbetshypotes där projektet Plattform för hållbar stadsutveckling utvecklas till en mötesplattform med stöd av webbplatsen Hållbar stad. 1.1.3.2.2 Främjande av hållbar stadsutveckling Boverket samarbetar sedan 2009 med Riksantikvarieämbetet, Formas och Arkitektur- och designcentrum kring hållbar stadsutveckling. Syftet är att medverka till en ökad samverkan inom politikområden med ansvar för stadsplanering, boendefrågor, arkitektur och kulturmiljö. Sociala och kulturella perspektiv har särskilt lyfts fram. Inriktningen på samverkan baseras på ställningstagande i rapporten Främjande av hållbar stadsutveckling (Rapport 2013:10). Aktiviteter inom områdena urban utveckling och social inkludering, fysisk planering och stadsbyggnad, arkitektur, internationellt arbete och forskning prioriteras. Under 2014 har Statens konstråd knutits till samverkansprojektet. Myndigheterna ser ett mervärde av fortsatt samverkan, gärna tillsammans med andra aktörer. Samverkan är ett steg i att minska sektoriseringen samtidigt som olika perspektiv ges möjlighet att samspela och nya och större kontaktytor etableras. Sedan samverkan påbörjades har stadsutvecklingens kulturella och sociala perspektiv uppmärksammats i allt högre grad, en samhällsutveckling som myndigheterna anser att samverkan bidragit till. Tre forskningsinriktade insatser har genomförts 2014 via samarbetet. I antologin Det förflutna i framtidens stad4 belyser en grupp forskare relationen mellan kulturarv, 14 1.1 HÅLLBARA STÄDER konsumtion och hållbar stadsutveckling. Seminariet Samordnad stadsutveckling ‒ en förutsättning för hållbarhet5 syftade dels till att presentera de sex projekt som blev resultatet av en Formasutlysning med samma namn, dels till att få en fördjupad diskussion och dra lärdomar av projekterfarenheterna. Ytterligare en seminariedag illustrerade med positiva exempel från forskning och praktisk hållbar utveckling i avfolkningsbygd. 1.1.3.2.3 Uppföljning av projekt under Delegationen för hållbara städer Delegationen för hållbara städer beslutade om ekonomiskt stöd till utveckling av hållbara städer under åren 2008–2012. Boverket har övertagit delegationens roll att följa, dokumentera och stödja projekten i genomförandet, erbjuda projekten möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte och sprida erfarenheter från dem samt att utvärdera stödet. Under 2014 har Boverket ordnat två möten med de nio investeringsprojekten om uppföljning, erfarenhetsspridning och andra gemensamma frågor inför projektens slutrapportering i december 2014. I mars ordnades en projektträff för samtliga stödprojekt om samarbeten i hållbarhetsprojekt. I maj anordnades framtidskonferensen Framåt! Uppåt! Hitåt! – Hur går vi vidare med hållbara städer? som lockade cirka 200 deltagare. Erfarenheter från projekten har även spridits vid andra seminarier och konferenser under 2014, främst Stockholms stads och Sweden Green Building Councils konferens Building Sustainability SGBC14 i november. Boverket var medarrangör och flera av stödprojekten medverkade för att dela med sig av erfarenheter och resultat, både i seminarieform och i monterutställningar. Samtidigt lanserades en ny projektdatabas på Boverkets webbplats6, där alla de 98 beviljade stödprojekten presenteras på ett sökbart sätt, samt skriften Urbana guldkorn7 som redovisar resultat och erfarenheter från de nio stora investeringsprojekten. Under 2014 har Boverket även låtit genomföra en extern utvärdering av stödet, enligt uppdrag i Boverkets regleringsbrev för 2013. Uppdraget avrapporterades 30 juni i Utvärdering av stödet till hållbara städer (Rapport 2014:26). 1.1.3.2.4 Urbant utvecklingsarbete Boverket har 2014 samordnat det urbana utvecklingsarbetet genom att koppla forskning närmare de nio ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET kommuner och 15 stadsdelar som ingår i regeringens urbana utvecklingsarbete. I februari och november arrangerade Boverket, tillsammans med berörda myndigheter som ingår i det urbana utvecklingsarbetet nationella möten. På mötena presenterades myndigheternas erfarenheter, goda exempel och aktuell forskning. Uppdraget att koppla forskning närmare berörda kommuner ledde till att två forskarinsatser startade under 2014. Dels kring frågan om de urbana utvecklingsområdenas rykte och stigmatiseringsprocesser, hur de fungerar och hur man kan arbeta strategiskt för att minska trycket på platserna, med fokus på delaktighet och social hållbarhet. Dels för att fördjupa och sprida kunskap om hur urban segregation och social hållbarhet relaterar till den byggda miljön och till stadsbyggnad. Båda insatserna kommer att rapporteras under 2015. 1.1.3.2.5 Flyttmönster i samband med renoveringar Boverket fick 2013 i uppdrag att undersöka flyttmönster i samband med omfattande renoveringar. Uppdraget syftar till att beskriva i vilken omfattning människor flyttar i samband med omfattande renoveringar i hyresfastigheter med särskilt fokus på ekonomiskt utsatta och barn. Resultatet redovisades till regeringen i december 2014 genom rapporten Flyttmönster till följd av omfattande renoveringar (Rapport 2014:34). Resultaten i rapporten visar att det finns en ökad flyttning i samband med omfattande renoveringar. Sannolikheten att flytta i samband med omfattande renoveringar har ett negativt samband med inkomst, det vill säga de med lägre inkomst har högre sannolikhet att flytta. Detta innebär att ekonomiskt utsatta individer har en högre sannolikhet att flytta. Sannolikheten att flytta är lägre i storstäderna, vilket kan bero på situationen på bostadsmarknaden, där ett lägre utbud kan dämpa flyttningarna. Sannolikheten att flytta är även lägre för boende i allmännyttan jämfört med i privatägda fastigheter. De som flyttar från en renoverad fastighet visar även en högre sannolikhet att flytta igen. Ett tydligt mönster är att renoveringarna leder till höjda bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd för dem som bor kvar. Men även de som flyttar från renoverade fastigheter får högre bostadsbidrag. Flyttningarna från renoverade fastigheter tenderar gå mot områden med lägre genomsnittsinkomster och lägre skolresultat, vilket skulle kunna http://www.formas.se/Forskning/Kommunikation1/Formas-seminarium/Samordnad-stadsutveckling/, Hämtad 150128. http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/delegationen-for-hallbara-stader/hitta-projekt/ Hämtad 150128 7 ISBN tryck: 978-91-7563-167-7 5 6 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET indikera att flyttningarna bidrar till en ökande segregation. 1.1.3.2.6 Internationellt arbete Europeiska unionens strategi för Östersjöregionen Inom EU finns ett antal övergripande strategier för ett hållbart samhälle varav Östersjöstrategin8 är en. Strategin innehåller ett antal mål och åtgärdsförslag för att förbättra förhållanden i området runt Östersjön. De fyra målområdena är: • en miljömässigt hållbar region • en ekonomiskt blomstrande region • en tillgänglig och attraktiv region • en trygg och säker region. Boverkets samarbete med Östersjöländernas råds miljösekretariat, CBSS-Baltic21, blir allt viktigare. Boverket deltar redan i projektet Energy and Resource Efficiency in the Baltic Sea Region, EFFECT9, som leds av CBSSBaltic21 och som syftar till ökad energi- och resurseffektivitet i makroregionens städer. Under 2014 deltog Boverket i projektmöte i Jurmala, Lettland och Köpenhamn, Danmark. Boverket utvecklade under 2014 kontakterna med Kaliningrad, Ryssland, som står i begrepp att besluta om strategisk stadsutveckling. Som förberedelse har en internationell arkitekttävling kring utveckling av den centrala staden genomförts. Boverket har deltagit i juryarbetet och därigenom fått inblick i hur den ryska enklaven ser på framtiden. World Urban Forum Boverket hade 2014 regeringens uppdrag att förbereda och genomföra Sveriges samlade deltagande i World Urban Forum 7 i Medellín, Colombia, 5–11 april 2014. Medellín hade valts som konferensort av FN:s boendeprogram eftersom staden gjort sig känd för sina innovativa lösningar på stadens sociala och miljömässiga utmaningar. Regeringsuppdraget utvecklades till en samverkansprocess som resulterade i en svensk monter och mötesplats under forumveckan samt konferensmedverkan av ett fyrtiotal personer från Sverige. I tillägg till den internationellt inriktade konferensen genomförde deltagarna även aktiviteter inom ramen för det bilaterala samarbetet mellan Colombia och Sverige. Som huvudtema för den svenska montern valdes Innovation Systems for Growing Cities. Temat Innovation 8 9 http://www.regeringen.se/sb/d/12827/a/205810. Hämtad 150128. http://cbss.idynamic.lv/Environment/effect. Hämtad 150128. 1.1 HÅLLBARA STÄDER 15 Systems for Growing Cities rymmer både tekniska och sociala innovationer. I montern visades betydelsen av människors livsmiljö i städernas utveckling och sambandet med landsbygden, där ansvarsfullt skogsbruk ger trä som förnyelsebart byggmaterial till moderna flerbostadshus. Den svenska montern blev en av de mest välbesökta i hela utställningen med uppskattningsvis tre tusen besökare. Utställningen fick positiva reaktioner på både utformning och innehåll från många håll: UN-Habitat, andra utställare, professionella besökare, studenter och allmänhet. 1.1.3.2.7 Tillväxtskapande samhällsplanering Boverket har regeringens uppdrag att tillsammans med Tillväxtverket 2013–2015 genomföra ett program för att stärka förutsättningarna till samspel mellan det lokala fysiska planeringsarbetet och det lokala arbetet för näringslivsutveckling och hållbar tillväxt. Åtta kommunala och mellankommunala pilotprojekt fortsatte under 2014 sitt arbete med att utveckla nya metoder och verktyg kring temat tillväxt och planering. Därutöver har sex regionala pilotprojekt tillsatts. Pilotledarträffar och öppna seminarier har arrangerats och under hösten har en regional seminarieserie påbörjats. Seminarierna syftar till att skapa en mötesplats för aktörer på kommunal och regional nivå med olika ingångar och intressen av samhällsbyggnadsfrågor. Seminarierna fortsätter under våren 2015 och lärdomar och erfarenheter kommer därefter att spridas. I mars 2014 redovisade Boverket regeringsuppdraget Sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och kommunernas översiktsplanering (Rapport 2014:15) där myndigheten i samråd med Tillväxtverket och Tillväxtanalys ställt samman, analyserat och lämnat förslag till insatser för att stärka samordningen mellan det kommunala översiktsplanearbetet, infrastruktur- och transportplaneringen samt det regionala tillväxtarbetet. Rapporten visar på svårigheten att få det svenska systemet för fysisk planläggning och regionalt tillväxtarbete att fullt ut fungera tillsammans. Som en del i Boverkets regeringsuppdrag Vision för Sverige 2025 (dnr 2640/2011), som redovisades i december 2012, sammanställde myndigheten nationella mål, planer och program av betydelse för fysisk samhällsplanering. Sammanställningen resulterade i ett hundratal mål, varav länsstyrelserna under 2013 fick i uppdrag att regionalisera den delmängd som ligger under rubriken bebyggelse. Mot bakgrund av detta gav regeringen Boverket i uppdrag att sammanställa och analysera de uppgifter som myndig- 16 1.1 HÅLLBARA STÄDER heten erhållit från länsstyrelserna. I rapporten Regionalisering av nationella mål, planer och program (Rapport 2014:10) belyser Boverket svårigheterna med de nationella målens användbarhet för den fysiska planeringen och lyfter behovet av färre och tydligare mål och en bra uppföljning. Olika aktörers ansvar och roller tas också upp. Två verktyg lyfts särskilt fram: dels tematiska fördjupningar, dels behovet av en tydlig regional arena för samhällsplanering. Boverket har under 2014 engagerat sig i planeringen och genomförandet av Reglabs10 , seminarieserie kring regional fysisk planering. Boverket deltar också i Trafikverkets projekt Den attraktiva regionen (dnr 3006/2013) som syftar till att utveckla samspelet kring ett transportsystem som bidrar till regional utveckling, miljöeffektiv rörlighet och social hållbarhet. Boverket medverkade under 2014 även i Arbetsgruppen för grön tillväxt och fysisk planering under Nordiska ministerrådet samt i Arbetsgruppen för framtagandet av det nya ESPONprogrammet. 1.1.3.3MILJÖ Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, tjugofyra etappmål och sexton miljökvalitetsmål. Boverket har genom sin instruktion ett uttalat ansvar att inom sitt verksamhetsområde samordna uppföljning, utvärdering och rapportering av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Boverket ska även verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen, som riksdagen har fastställt, nås. Boverket ska även bygga upp och sprida kunskap om sektorns miljöpåverkan och utveckling. Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet: ”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.” 1.1.3.3.1 Uppföljning Boverket har lämnat underlag om God bebyggd miljö till den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålen som presenteras i rapporten Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 201411 (Naturvårdsverket 2014 ). Rapporten visar som tidigare att fler ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET åtgärder behövs om målet ska kunna nås till 2020. Samtidigt pekar den på en positiv utveckling inom bland annat energieffektivisering av bostäder. Boverket deltar i Naturvårdsverkets uppdrag om fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen 2015 (dnr 921/2014). Under 2014 har Boverket arbetat med att ta fram underlag för målet God bebyggd miljö. Beslutat underlag ska redovisas till Naturvårdsverket i mars 2015. Förutom att lämna underlag till den årliga, respektive den fördjupade, uppföljningen deltar Boverket i Naturvårdsverket miljöarbetsgrupp, samverkansgrupp och styrgrupp. Boverket deltar även i en arbetsgrupp kopplad till fokusområdet Hållbara städer12. I arbetsgruppen bidrar Boverket med underlag och kommentarer till en målövergripande analys av styrmedel relevanta för den fysiska samhällsplaneringen. Den fysiska samhällsplaneringen har tidigare identifierats som en viktig aspekt i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. För uppföljning av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö används den årliga miljömålsenkäten till kommunerna samt manualen för uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålet. Miljömålsenkäten görs i samverkan mellan Boverket och länsstyrelsernas gemensamma miljömålsorgan, RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet). Boverket har under ett antal år utvecklat miljöindikatorer för bygg- och fastighetssektorn för uppföljning av God bebyggd miljö samt andra relevanta miljökvalitetsmål. Under 2014 publicerade Boverket rapporten Miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn 2014 (Rapport 2014:23) med nya data samt justeringar av metoden. 1.1.3.3.2 Strategi för God bebyggd miljö Boverket fick i januari 2014 i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till en strategi för att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Uppdraget genomfördes i samråd med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Statens energimyndighet och Trafikverket. Uppdraget slutrapporterades till Regeringskansliet och Miljödepartementet i december 2014 genom rapporten Förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (Rapport 2014:32). Den genomgående tanken med strategin är att utgå från Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling. http://www.reglab.se/. Hämtad 150128. ISBN 978-91-620-6608-6. 12 Fokusområdet Hållbara städer är ett av de tre fokusområden som Naturvårdsverket har beslutat om för att avgränsa den övergripande analysen av alla miljökvalitetsmål och generationsmålet i fördjupade utvärderingen 2015. I arbetsgruppen deltar även andra miljömålsmyndigheter och aktörer bland annat från näringslivet. 10 11 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET människans behov av miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. I uppdraget har fyra särskilt viktiga insatsområden identifierats och lyfts fram och inom dessa har sedan etappmål och åtgärder föreslagits. Strategin innehåller förslag till fyra nya etappmål med tillhörande åtgärder som ska bidra till en bättre måluppfyllelse för miljökvalitetsmålet. Rapporten behandlar miljökvalitetsmålets samtliga tio preciseringar. De i strategin föreslagna åtgärderna förväntas leda till en bättre måluppfyllelse av såväl miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö som generationsmålet. Figur 3: Insatsområde för strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. 1.1.3.3.3 Målmanual för God bebyggd miljö Som stöd för myndigheternas arbete med nationell och regional årlig uppföljning samt fördjupade utvärderingar av miljökvalitetsmål finns så kallade målmanualer. Dessa definierar vad som ska följas upp för respektive miljökvalitetsmål genom att fastställa mått för miljötillstånd och för miljöarbetet. Målmanualerna beskriver till exempel hur data från miljöövervakningen ska användas, och vilka centrala styrmedel och åtgärder som löpande följs upp och hur. Boverket har under våren 2014 tagit fram en Målmanual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (dnr 1266/2014). Målmanualen anger inriktning för uppföljning av miljökvalitetsmålet samt innehåller ett urval av befintliga relevanta data för detta syfte. Syftet med manualen är att få till stånd en konsekvent, transparent och robust miljömålsuppföljning. Miljömålsenkäten är en viktig datakälla till målmanualen tillsammans med underlag från bland annat Statistiska centralbyrån, Statens energimyndighet och Trafikanalys. 1.1.3.3.4 Miljömålsenkäten Miljömålsenkäten skickas ut årligen till Sveriges alla kommuner sedan 2006. Den har tagits fram i samarbete 1.1 HÅLLBARA STÄDER mellan Boverket och länsstyrelsernas gemensamma miljömålsorgan (RUS). Den används till uppföljning av flera miljökvalitetsmål, dock främst God bebyggd miljö, och från och med 2015 även friluftslivsmålen. Resultaten från enkäten redovisas på Boverkets webbplats som öppna data samt i form av kartor13. Resultaten används även för uppdatering av indikatorer på Naturvårdsverkets miljömålsportal. 76 procent av kommunerna svarade på miljömålsenkäten 2014, vilket är en minskning jämfört med året innan. Sämre svarsfrekvens kan delvis bero på att ett nytt verktyg användes för enkäten. Med anledning av detta vidareutvecklas enkäten under vintern 2014/2015 inför nästa utskick. Boverket tog under 2014 fram en studie av miljömålsenkäten från 2006 till 2013, God bebyggd miljö i kommunerna – en studie av miljömålsenkäten 2006–2013 (Rapport 2014:25). Studien visar att energi och transporter har blivit mer aktuella frågor för kommunerna. Detta kan bland annat bero på ökat fokus på klimatförändringar och på att kommuner och landsting har haft möjlighet att söka statligt stöd för energieffektivisering. 1.1.3.3.5 Indikatorer för God bebyggd miljö På Miljömålsportalen presenteras 23 indikatorer14 för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö som ska visa om miljöarbetet går i rätt riktning och i rätt takt. Data från miljömålsenkäten används vid uppdatering av flera av dessa indikatorer. Boverket uppdaterade under 2014 indikatorerna Antikvarisk kompetens, Planering energi, Planering grönstruktur och vattenområden, Planering kulturmiljö, Planering transporter och Rivningsförbud liksom indikator q-märkt. 1.1.3.3.6 Boverkets arbete för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen Utöver uppföljningen och det särskilda uppdraget om ett förslag till strategi för God bebyggd miljö bidrar många av Boverkets verksamheter till att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Vägledning för fysisk planering enligt plan- och bygglagen, samt samverkan med andra myndigheter är viktiga aspekter i arbetet mot att nå flera av miljökvalitetsmålen. Några exempel är arbetet med bullerfrågor, bland annat inom ett uppdrag om industri- och verksamhetsbuller, http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna-data/miljomalsenkaten/. Hämtad 150128. http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/15-God-bebyggd-miljo/. Hämtad 150128. 13 14 17 18 1.1 HÅLLBARA STÄDER ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET främjande av hållbar stadsutveckling, gestaltning av offentliga miljöer samt barns och ungas utemiljö15,16. Ett stort uppdrag för att höja kompetensen inom plan- och bygglagen hos kommunerna har påbörjats under 2014 och ska fortlöpa under 2015. Kommunernas tillgång till kompetens är en av förutsättningarna för uppfyllelse av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och har under flera år pekats ut som ett område i behov av insatser. 1.1.3.4.1 Delmålen för funktionshinderspolitiken Inriktningen på arbetet med sektorsansvaret var även under 2014 arbetet med delmålen för funktionshinderpolitiken 2011–2016. I mars lämnade Boverket den tredje uppföljningen och redovisade arbetet med delmålen samt samrådet med funktionshinderförbunden under 2013 (Strategin för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011–2016, rapport 2014:12). Under 2014 genomförde även Boverket ett antal aktiviteter inom verksamhetens målområde Hållbar energianvändning som informationsinsatser, arbete med implementering av EU-direktivet om energieffektivisering, energideklarationer och översyn av energihushållningskraven i Boverkets byggregler. Boverket arbetar inom ett brett område med frågor om planering, byggande och boende och bredden återspeglas i de fem delmålen. Boverkets arbete med att förbättra den fysiska tillgängligheten och arbetet med delmålen integreras i den ordinarie verksamheten. Här redovisas de insatser som genomförts med anledning av det särskilda sektorsansvaret under respektive delmål. Även ekonomiskt stöd är av betydelse då det bidrar till att konkreta åtgärder i miljön genomförs. Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder är ett sådant exempel. Andra relevanta stöd är PBL kompetens – stöd till nationella utvecklingsprojekt och stimulansbidrag till kommuner som deltar i urbant utvecklingsarbete. 1.1.3.4FUNKTIONSHINDERSFRÅGOR Funktionshinderspolitiken handlar bland annat om att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. Enligt Förordningen (2012:546) med instruktion till Boverket har myndigheten ett samlat ansvar, sektorsansvar, för funktionshindersfrågor med anknytning till sitt verksamhetsområde. Boverket ska enligt instruktionen vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till andra parter i arbetet med fysisk tillgänglighet. Arbetet med funktionshinderfrågor spänner över hela myndigheten. Särskilt syns det i arbetet med lagar och regler samt i Boverkets samråd med funktionshinderförbunden. En viktig del i arbetet under 2014 har varit att ta fram en intern utbildning i funktionshindersperspektivet som riktas till nyanställda. Syftet är att stärka en bred förankring av funktionshindersfrågorna inom Boverket. Utbildningarna ingår i introduktionsutbildningen för nyanställda på Boverket. Boverket startade i januari 2014 temat Tillgänglighet17 på Boverksbloggen. Temat ska ge omvärlden en bild av vårt arbete med funktionshinderfrågor. 15 16 17 18 19 1.1.3.4.2 Delmål 1 En bättre kommunal tillsyn över hur bestämmelserna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder följs Under 2014 har Boverket i första hand prioriterat att komplettera PBL kunskapsbanken med vägledande texter om tillsyn och tillsynsvägledning. Syftet är att möjliggöra en långsiktig kompetensuppbyggnad och ett genomslag på bredden för den kommunala tillsynen. I det arbetet har en referensgrupp bildats med deltagare från Boverket och Sveriges kommuner och landsting samt från ett representativt urval av kommuner. Vägledningen publicerades i december 201418. Boverket har fortsatt det löpande samarbetet med länsstyrelserna i syfte att utveckla statens tillsynsvägledning till kommunerna. Boverket och länsstyrelsernas uppföljning av byggnadsnämndernas tillsynsarbete visar att den är otillräcklig och behöver förbättras. 1.1.3.4.3 Delmål 2 En förbättrad tillämpning av bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder Under 2014 uppdaterade Boverket webbplatsen med nya vägledande texter om enkelt avhjälpta hinder19. Webbtexterna innehåller bland annat exempel på hinder som anses vara enkelt avhjälpta samt information om hur regelverket fungerar och om vem som är ansvarig för att hindren avhjälps. Boverket har även inlett ett samarbete med bland annat Riksantikvarieämbetet, Statens Fastighetsverk och Fortifi- http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/kalender/en-foranderlig-pbl--kulturvarden-buller-och-enklareplanprocesser/. Hämtad 150128. http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/kalender/webbseminarium-inriktning-byggande/. Hämtad 150128. http://blogg.boverket.se/amnen/tillganglighet/. Hämtad 150128. http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/nyheter/tillsynsvagledning-pa-pbl-kunskapsbanken/. Hämtad 150228. http://www.boverket.se/sv/byggande/tillganglighet--bostadsutformning/tillganglighet/enkelt-avhjalpta-hinder/. Hämtad 150128. ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET kationsverket för att genomföra tillgänglighetsutbildningar riktade till kommuner och länsstyrelser. Utbildningarna ska genomföras under 2015 och kommer huvudsakligen att handla om enkelt avhjälpta hinder. 1.1.3.4.4 Delmål 3 Fler kommuner ska ha inventerat sitt flerbostadshusbestånd ur tillgänglighetssynpunkt Kommunernas inventeringsarbete stärker samhällets möjligheter att möta den demografiska utvecklingen bland äldre samt utmaningarna i samband med renoveringar av flerbostadshus i miljonprogramsområdena. Det är ungefär en av tio kommuner som har inventerat tillgängligheten i sitt flerbostadshusbestånd. Antalet har i stort sett inte förändrats sedan första mätningen 2010 (Rapport 2014:12). Boverket inriktade därför sitt arbete under 2014 på informationsinsatser. Boverket publicerade under 2014 Inventera tillgängligheten i flerbostadshus – en handbok20 om hur kommunen kan skapa ett kunskapsunderlag som möjliggör eller stärker arbete i form av planering, förmedling av bostäder samt kostnadseffektiva tillgänglighetsåtgärder i flerbostadshus. Baserat på handboken har Boverket även tagit fram broschyren Dags att inventera tillgängligheten i flerbostadshus!21 liksom en webbversion av handboken22 samt en nedladdningsbar bildpresentation23 om inventeringens möjligheter och det ekonomiska stödet som kommuner kan söka för att genomföra en inventering. Information om det ekonomiska stödet publicerades även som broschyr. I samband med vårens lansering av handboken och stödet genomförde Boverket informationsträffar i Hässleholm, Nässjö, Östersund och Västerås. Under 2014 har Boverket lämnat ekonomiskt stöd till kommuner för inventering av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. För mer information om stödet se kapitel 1.2.8.5. 1.1.3.4.5 Delmål 4 Funktionshinderperspektivet ska tydligt avspegla sig i den fysiska planeringen vid utgången av 2016 Boverket ser att översiktsplaneringen är ett viktigt verktyg för kommunerna när de värnar funktionshindersperspek- 1.1 HÅLLBARA STÄDER tivet, eftersom översiktsplanen ska innehålla kommunens strategiska prioriteringar och riktlinjer beskrivna i tydliga ställningstagande till den långsiktiga utvecklingen. Boverket gör uppföljningsbesök i kommuner för att diskutera översiktsplanering och tillämpningen av plan- och bygglagen. En frågeställning är hur kommunerna hanterar funktionshinderperspektivet i översiktsplaneringen och det visade sig att samtliga kommuner som besöktes har behandlat frågan i nyligen antagen översiktsplan eller i pågående översiktsplaneprocess. Boverket ser en positiv trend i att kommuner engagerar funktionshinderförbund i medborgardialogen inför framtagandet av såväl översiktsplaner som detaljplaner. Medborgardialogen är ett viktigt verktyg för kommunerna och vikten av funktionshinderperspektivet lyfts även i Boverkets webbaserade vägledning om medborgardialog24. 1.1.3.4.6 Delmål 5 Senast 2016 ska kommunerna ha en väl fungerande hantering av bostadsanpassningsbidraget med en hög grad av rättssäkerhet 2013 fick Boverket i uppdrag att analysera och bedöma om Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m., behöver ändras och vid behov lämna förslag på förbättringar. Översynen resulterade i ett förslag till ny lag med författningskommentarer. Boverket har under 2014 ändrat i föreskrifterna till lagen om bostadsanpassningsbidrag, (BFS 1992:46, BAB)25. Boverket har även fortsatt att innehållsmässigt utveckla den årliga rapporten om kommunernas kostnader för bostadsanpassningsbidraget (Bostadsanpassningsbidragen 2013, rapport 2014:21) med en del om den formella hanteringen av bidraget. Webbhandboken26 för bostadsanpassningsbidraget har vidareutvecklats innehållsmässigt och fått en följsam design27. 1.1.3.4.7 Samverkan Sedan 2005 har Boverket ett permanent samråd med funktionshindersrörelsen. I samrådet ingår även representanter från Sveriges kommuner och landsting och länsstyrelserna. Samrådet har träffats tre gånger under 2014. Återkommande frågor har varit Boverkets arbete med delmålen: tillsynsvägledning till byggnadsnämnderna, översiktsplaneringens betydelse samt presentation och uppföljning av regeringsuppdrag. Samrådet har även diskuterat funktionshinderförbundens arbete och omvärldsanalys. ISBN 978-91-7563-107-3 ISBN 978-91-7563-109-7 22 http://www.boverket.se/sv/om-boverket/guider/guide-for-inventering-av-tillgangligheten-i-flerbostadshus/. Hämtad 150128. 23 http://www.boverket.se/sv/byggande/tillganglighet--bostadsutformning/inventering-av-bostadsbestandet/. Hämtad 150128. 24 http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/kommunal-planering/medborgardialog1/. Hämtad 150128. 25 http://www.boverket.se/sv/bab-handboken/aktuellt1/nyhet-beslut-nya-foreskrifter/. Hämtad 150128. 26 http://www.boverket.se/sv/bab-handboken/. Hämtad 150128. 27 Design som automatiskt anpassar sig till dator, surfplatta och mobil. 20 21 19 20 1.1 HÅLLBARA STÄDER 1.1.3.5 ALLMÄNNYTTIGA KOMMUNALA BOSTADSAKTIEBOLAG Enligt 4 § Förordning (2011:1159) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ska Boverket årligen sammanställa uppgifter om gjorda värdeöverföringar från de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen. Vidare ska myndigheten följa bolagens utveckling och roll på bostadsmarknaden inklusive de förändrade förutsättningarna för bostadsaktiebolagen när det gäller konkurrens, valfrihet, segregation samt modernisering och underhåll av beståndet. I rapporten Värdeöverföringar från allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag för räkenskapsåret 2012 (Rapport 2014:1) konstaterar Boverket att otillåtna värdeöverföringar har halverats i förhållande till räkenskapsåret 2011. Samtidigt har de totala värdeöverföringarna ökat genom reglerna om undantag i 2011 års lag. De totala värdeöverföringarna från bostadsbolagen till ägarna/ systerbolag uppgår för 2012 till drygt 3,6 miljarder kr. Av detta belopp utgör undantagen enligt lagstiftningen28 drygt 3,5 miljarder kr. De tre allmännyttiga bostadsbolagen i Stockholms stad svarar för huvuddelen av undantagen, runt 96 procent. 1.1.3.6 GESTALTNING AV OFFENTLIGA MILJÖER I regleringsbrev för 2010 fick Boverket i uppdrag att vidareutveckla och stärka en helhetssyn i planeringen och gestalt- 28 Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET ningen av offentliga miljöer där arkitekturens, formens och konstens roll i gestaltningen av offentliga miljöer tydliggörs. Uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer genomfördes 2010–2014 som ett samarbete mellan Boverket, Statens konstråd, Riksantikvarieämbetet och Arkitektur- och designcentrum. Förutom att stödja enskilda projekt har även exempelvis möten och seminarier för erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring arrangerats. I februari redovisade Statens konstråd, tillsammans med övriga myndigheter, uppdraget i rapporten Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer 2010–2014 (dnr 2766/2010). Samverkan fortsätter efter avslutat uppdrag. Slutrapporteringen lyfter de slutsatser som dragits, till exempel betydelsen av att gestaltningsfrågorna tas upp i tidiga planeringsskeden, att se konst som användbart dialogredskap samt vikten av att utgå från platsens kvalitet och historia. Hur medborgardialoger organiseras och genomförs är ett viktigt utvecklingsområde för att öka delaktigheten i utformningen av gemensamma miljöer. Även plan- och bygglagens begränsningar har uppmärksammats, bland annat svårigheten att säkerställa immateriella värden samt rumsliga och kulturhistoriska samband. Att regelverket erbjuder fler instrument för gestaltning av enskilda objekt än för miljöer i sin helhet är en utmaning, liksom att på lång sikt garantera den valda gestaltningens fortlevnad. ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.1 HÅLLBARA STÄDER 21 1.1.4 Prestationstyp: Handbok/vägledning Tabell 3 Prestationstyp Handbok/vägledning 2014 2013 2012 Kostnader i mnkr -4,6 -11,3 -16,8 Årsarbetskrafter 3,9 10,7 16,2 Källa: Agresso Resursåtgången var 3,9 årsarbetskrafter för prestationstypen Handbok/ Vägledning under 2014. Prestationstypens andel årsarbetskrafter inom målområde Hållbara städer motsvarar sju procent. Det är en minskning med 15 procentenheter i förhållande till 2013 inom målområdet. För Boverket totalt har prestationstypen, ökat med tre procentenheter till 12 procent, se figur 7. 1.1.4.2 VÄGLEDNING I BOENDEINFLYTANDE FÖR FASTIGHETSÄGARE29 I vägledningen om boendeinflytande vid ombyggnad får fastighetsägare råd om hur de kan utveckla och dra nytta av ett boendeinflytande som går utöver de minimikrav som följer av hyreslagen (12 kapitlet Jordabalken, 1970:994). I vägledningen har vi också försökt tydliggöra de lagkrav som ställs vid boendeinflytande. I arbetet med vägledningen har Boverket sökt och fått input från de dominerande centralorganisationerna; Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och SABO samt ett antal bostadsföretag. Prestationstyperna Handbok/vägledning och Kunskapsunderlag relaterar till varandra. Under perioder kännetecknas arbetet av att nya kunskapsunderlag produceras som sedan leder till att handböcker och vägledningar framställs eller uppdateras. Likaså kan arbetet med vägledningar eskalera behov av nya kunskapsunderlag. Prestationstyperna Kunskapsunderlag och Handbok/vägledning har tillsammans under perioden 2012–2014 stått för cirka 80 procent av resursutnyttjandet inom målområde Hållbara städer. 1.1.4.3 VÄGLEDNING OM MEDBORGARDIALOG VID FYSISK PLANERING30 I avsnitt 1.6.2 och 1.6.3 finns en samlad redovisning av resursanvändning för Boverket. 1.1.4.4 BARNS OCH UNGAS UTEMILJÖER I följande avsnitt redovisas ett urval av de viktigaste prestationerna inom prestationstypen för målområdet. 1.1.4.1 VÄGLEDNING BOENDEINFLYTANDE Regeringen gav i augusti 2013 Boverket i uppdrag att sammanställa erfarenheter och ta fram två vägledningar med goda exempel för medborgardialog vid planering av bostäder och bostadsområden samt boendeinflytande vid ombyggnad och utveckling av bostadsområden. Vägledningen i medborgardialog skulle riktas till kommunerna, medan den i boendeinflytande skulle riktas till fastighetsägare. Boverket har valt att tillhandahålla dessa två vägledningar digitalt via Boverkets webbplats. Intresset är stort för vägledningarna. Boverkets nya webbplats ger möjlighet att skapa ett pdf-material, vilket har varit relativt populär bland dem som besökt sidan. Respektive vägledning har haft cirka 2 500 besökare. 29 30 Den primära målgruppen för denna vägledning är kommunala tjänstemän och politiker med ansvar för fysisk planering eller bostadsförsörjningsplanering. Vi riktar oss delvis även till medborgare som vill vara med och påverka planeringen. Vägledningen består bland annat av en genomgång av de juridiska förutsättningarna, en processbild för dialogen och ett flertal exempel på dialogmetoder från översiktsplane- och detaljplaneprocesser. Trenden i stadsbyggandet är att friytorna för barn och unga minskar och deras rörelsefrihet begränsas. Samtidigt ökar ohälsotalen bland barn och unga medan den fysiska aktiviteten minskar. Boverket har under 2014 haft regeringens uppdrag att tillsammans med Movium ta fram en vägledning för barns och ungas utemiljö med särskilt fokus på skolgårdar och förskolegårdar. Boverket samverkar också med Folkhälsomyndigheten, Skolverket och Sveriges kommuner och landsting. Under våren 2014 tog Boverket tillsammans med Movium fram en förstudie och anordnade två hearingar för att samla in kunskap och erfarenheter från forskning och praktik. I arbetet framkom behovet av ett förtydligat regelverk kring kravet i plan och bygglagen (PBL) på friyta vid skola och förskola. Boverket beslöt därför att ta fram förslag till allmänna råd gällande friyta vid fritidshem, skola, förskola och liknande verksamhet kopplade till 8 kap. 9 § andra stycket PBL. Förslaget till allmänna råd, konsekvensutredning och vägledning remitterades under senhösten 2014. http://www.boverket.se/sv/boende/for-dig-som-bor-i-hyresratt-eller-kooperativ-hyresratt/boendeinflytande1/. Hämtad 150128. http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/kommunal-planering/medborgardialog1/. Hämtad 150128. 22 1.1 HÅLLBARA STÄDER ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.1.5 Prestationstyp: Bidragshantering Tabell 4 Prestationstyp: Bidragshantering 2014 2013 2012 Kostnader i mnkr -7,7 -5,5 -7,9 Årsarbetskrafter 7,8 5,9 7,4 Källa: Agresso Andelen resurser i form av årsarbetskrafter för prestationstypen Bidragshantering inom målområde Hållbara städer har ökat till 15 procent av den totala resursanvändningen inom målområdet jämfört med 12 procent 2013, se figur 1. Ökningen beror bland annat på tillkomsten av det nya stödet till jämställdhet i offentliga miljöer. För Boverket totalt har prestationstypens resursutnyttjande varit stabilt sex procent under perioden 2012–2014. I avsnitt 1.5.2 och 1.5.3 finns en samlad redovisning av resursanvändning för Boverket. rapporter in, varav nio kom från investeringsprojekt. Alla lägesrapporter innehöll tillräcklig information för Boverkets tillsyn. 18 slutrapporter från planeringsprojekt godkändes under 2014. 14 ansökningar om ändringar hanterades, varav åtta handlade om att ändra tid för färdigställande, sex handlade om innehållsmässiga ändringar i projekten. Tre projektägare har meddelat Boverket att deras projekt inte kommer att genomföras. Boverket har fattat beslut om att återkalla besluten om stöd till dessa tre projekt. Därtill har flera projekt inte genomfört alla åtgärder i projekten, vilket innebär att Boverket har omprövat besluten och minskat beviljat stödbelopp. 1.1.5.2 BIDRAG TILL ÅTGÄRDER MOT RADON I BOSTÄDER I följande avsnitt redovisas de stöd och bidrag som Boverket administrerar inom målområdet. Tabell 6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 1.1.5.1 STÖD TILL HÅLLBARA STÄDER Antal utbetalningar Tabell 5 Stöd till hållbara städer Utbetalt belopp mnkr 2014 2013 2012 Antal utbetalningar 17 24 31 Utbetalt belopp mnkr 3,2 10,6 12,3 Källa: Bidragssystemet Bofinc samt för utbetalt belopp Agresso. Delegationen för hållbara städer beslutade om ekonomiskt stöd till projekt för utveckling av hållbara städer under åren 2008–2012. Från och med 1 januari 2013 har Boverket tagit över ansvaret för stödet, vilket innebär att Boverket betalar ut förskott, godkänner slutrapporter för projekten och betalar ut resterande bidrag. Boverket ska även följa upp, dokumentera och stödja projekten som fått statligt stöd och erbjuda dem möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt sprida erfarenheter. Anslaget är inte längre öppet för nya ansökningar. Totalt beviljade delegationen under programperioden 357 miljoner kr i stöd till sammanlagt 102 projekt, varav nio är stora och flerdimensionella investeringsprojekt. Övriga 93 är planeringsprojekt som innefattar förstudier, processutveckling och informationsinsatser. Boverket bedömer att en del av beviljade åtgärder inte kommer att genomföras under programperioden och att beviljat stöd i motsvarande grad kommer att återkallas. Våren 2014 lämnades 31 läges- 2014 2013 2012 1 913 1 920 2 595 22,9 22,4 30,1 Källa: Bidragssystemet Bofinc samt för utbetalt belopp Agresso Boverket administrerar statens bidrag till radonsanering i egnahem tillsammans med landets länsstyrelser. Under de senaste åren har antalet ansökningar av radonbidraget minskat kraftigt. Regeringen angav i beslut 19 december 2013 (S2013/8937/SAM) att Boverket får använda 500 000 kr av anslaget för att genomföra en utvärdering av bidraget. Under 2014 inkom 2 243 ansökningar motsvarande 28,8 miljoner kr. Antalet ansökningar minskade jämfört med föregående år och av det disponibla anslaget återstod 9,2 miljoner kr. Boverkets arbete med radonbidraget bidrar till att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Från och med 2015 kommer radonbidraget att avvecklas. 1.1.5.2.1 Utvärdering av radonbidrag I december 2014 lämnade Boverket rapporten Utvärdering av radonbidraget (Rapport 2014:37). Utvärderingen visade att drygt 21 000 egnahem radonsanerats med hjälp av radonbidraget. Trots att ett stort antal småhus fortfarande återstår att sanera har antalet ansökningar om bidrag minskat kraftigt de senare åren. Anledningen till det minskade antalet ansökningar har flera orsaker, bland ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.1 HÅLLBARA STÄDER 23 annat bristen på information om riskerna med radon, bristen på information om att radonbidraget finns att söka samt införandet av ROT-avdraget. Stöd lämnas enligt Förordning (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler. Stödet kan ges dels som investeringsbidrag, dels som utvecklingsbidrag. 1.1.5.3 STÖD TILL ICKE-STATLIGA KULTURLOKALER 1.1.5.4.1 Investeringsbidrag Tabell 7 Stöd till icke-statliga kulturlokaler Antal utbetalningar Utbetalt belopp mnkr 2014 2013 2012 9 9 7 9,4 9,9 9,0 Källa: Bidragssystemet Bofinc samt för utbetalt belopp Agresso Stöd till icke-statliga kulturlokaler infördes 199031. Under den tid som stödet funnits har ansökningarnas antal samt projektens sammanlagda sökta belopp varierat. År 2014 inkom färre ansökningar än väntat. Inför 2015 års bidragsfördelning ser vi en kraftig ökning av såväl ansökningar som sammanlagt sökt bidragsbelopp. Detta kan delvis förklaras med den riktade informationsinsats som samlingslokaldelegationen genomförde under 2014 gentemot länsmuseerna, som enligt förordningen är en prioriterad mottagare av detta stöd. Det tilldelade anslaget för 2014 uppgick till 9,9 miljoner kr. Totalt behandlades ansökningar från 16 projekt, som sammanlagt sökte ett bidragsbelopp på 25,5 miljoner kr. Bidragsbeslut för årets anslag fattades av Boverkets samlingslokaldelegation under februari månad. Då fördelades 7,3 miljoner kr till nio kulturlokaler som enligt samlingslokaldelegationens bedömning uppfyllde förordningens krav. Bidrag gavs till ett länsmuseum, tre övriga museer och fem övriga kulturlokaler. Stöd har framför allt beviljats till standardhöjande och tillgänglighetsskapande åtgärder. Vid årsskiftet fanns 6,8 miljoner kr utestående medel som är beviljade men inte utbetalade. 1.1.5.4 STÖD TILL ALLMÄNNA SAMLINGSLOKALER Tabell 8 Stöd till allmänna samlingslokaler Antal utbetalningar 2014 2013 2012 94 82 129 Utbetalt belopp mnkr 31,8 31,4 33,5 - varav investeringsbidrag 23,1 22,6 24,7 - varav bidrag för verksamhetsutveckling 8,8* 8,8* 8,8* Till årets beslutsomgång om stöd till investeringsbidrag kom det in ansökningar från totalt 249 projekt, motsvarande drygt 100 miljoner kr. Årets tillgängliga beslutsutrymme på 23,4 miljoner kr fördelades till 88 projekt, vilket innebär att cirka 36 procent av ansökningarna beviljades. Alla län fick bidrag till minst ett projekt. Stödet gick i första hand till miljövänliga åtgärder, bland annat energibesparingsåtgärder, åtgärder för att förbättra tillgängligheten samt till upprustningar för att höja lokalernas standard. Under 2014 utbetalades 23,1 miljoner kr. Den vanligaste åtgärden som projekt beviljas bidrag för, 58 procent av projekten, är tillgänglighetsskapande åtgärder för personer med funktionsnedsättning. 1.1.5.4.2 Bidrag för verksamhetsutveckling Bidrag för verksamhetsutveckling används dels för organisationernas allmänna informations-, rådgivnings- och utvecklingsarbete, dels för respektive organisations arbete i anslutning till ansökningar om statligt stöd. Av årets anslag på totalt 8,8 miljoner kr har knappt 4 miljoner kr fördelats till riksorganisationer för föreningar med samlingslokal: 1,6 miljoner kr till riksorganisationerna Folkets hus och parker, 1,5 miljoner kr till Bygdegårdarnas riksförbund och 0,9 miljoner kr till Våra gårdar. Under 2014 har 4,8 miljoner kr fördelats till ungdomsverksamhet. Totalt kom det in ansökningar från 34 projekt med ett sammanlagt belopp på drygt 16,2 miljoner kr. Det tillgängliga anslaget fördelades till totalt 12 projekt, vilket innebär att cirka 35 procent av ansökningarna beviljades bidrag. Under 2014 påbörjades ett regeringsuppdrag med att utvärdera utvecklingsbidraget. I regeringsuppdraget ingår också en redovisning ur ett genusperspektiv. Källa: Bidragssystemet Bofinc samt för utbetalt belopp Agresso *3,98 miljoner kr avser beviljat stöd till riksorganisationerna Folkets hus och parker, Bygdegårdarnas riksförbund och Våra gårdar 31 Genom Förordning (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler 24 1.1 HÅLLBARA STÄDER ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.1.5.5 JÄMSTÄLLDHET I OFFENTLIGA MILJÖER Tabell 9 Utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer 2014 Antal utbetalningar Utbetalt belopp mnkr 2013* 2012* 6 - - 5,0 - - Källa: Bidragssystemet Bofinc samt för utbetalt belopp Agresso *Bidraget infördes 2014 Regeringen har avsatt 33 miljoner kr för ett nytt stöd till utvecklingsprojekt som bidrar till jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter. Stödet, som regleras i Förordning (2013:1102) om stöd till utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter, trädde i kraft 1 februari 2014 och är sökbart till och med 31 mars 2016. Till stödet har föreskrifter32 och ett informationsblad tagits fram. Stödet lämnas till utvecklingsprojekt som innebär fysiska, strategiska eller metodutvecklande åtgärder. Stödet kan sökas av en bred krets, exempelvis kommuner, landsting, huvudmän för kollektivtrafik, privatpersoner och företag. 32 Till 2014 års beslutomgång kom 64 ansökningar in med ett sammanlagt bidragsbelopp på cirka 78 miljoner kr. De fem miljoner kr som fördelades 2014 gick till sex utvecklingsprojekt. Boverket har vid bedömningen lagt vikt vid åtgärdernas effekt, att åtgärderna är varaktiga, att det finns ett tydligt jämställdhetsperspektiv, att flickor och pojkar särskilt uppmärksammas samt sökandes förmåga att sprida information och erfarenhet om projekten. Boverket har också vid olika sammanhang spridit information om stödet, bland annat genom seminarier och konferenser. Ett exempel på detta var vid den tvärnordiska konferensen i Köpenhamn 24 oktober i Nordiska Ministerrådets regi. Under Nordiskt Forum i Malmö 12–15 juni hade Boverket en monter, där information om stödet och det tidigare uppdraget att stärka tryggheten i stadsoch tätortsmiljöer presenterades. Den senare var också en aktivitet i handlingsplanen för jämställdhetsintegrering på Boverket. Montern var välbesökt och Boverket nådde genom att medverka i mässan flera nya målgrupper. Boverkets föreskrifter (2014:1) om stöd till utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter. ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.1 HÅLLBARA STÄDER 25 26 1.2 FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET Bostad sökes. Foto: Scandinav ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.2 1.2 FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD MÅLOMRÅDE Fungerande bostadsmarknad Under området Fungerande bostadsmarknad redovisas Boverkets arbete med att nå de mål som gäller för målområdet. Verksamheterna inom området handlar huvudsakligen om uppföljning och utveckling, vägledning, arbete med byggregler och övriga författningar, tillsyn, stöd och bidrag, bostadsfinansiering samt medborgar- och myndighetsservice. Prestationstyper som redovisas är därför Kunskapsunderlag, Handbok/vägledning, Föreskrifter och allmänna råd, Tillsyn, Bidragshantering och Garantihantering. Prestationstyperna Svar på förfrågning och Svar på remiss redovisas samlat för alla målområden under målområdet Effektiv statsförvaltning. Under varje prestationstypstabell redovisas de viktigaste prestationerna under 2014 och deras resultat i beskrivande text. Avsnittet inleds med en redovisning av resursanvändningen under 2014 inom hela målområdet och en måluppföljning. 27 28 1.2 FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.2.1 Resursanvändning sig i den ökande resursanvändningen för prestationstypen Handbok/vägledning. Tabell 10 Resursanvändning inom målområde Fungerande bostadsmarknad 2014 åak Intäkter av anslag 2013 mnkr åak 90,9 mnkr 2012 åak mnkr 95,4 60,2 Övriga intäkter 28,9 43,5 12,7 Årets kapitalförändring -27,1 -108,6 -6,5 Kostnader -92,7 -30,3 -66,5 -Förvaltningskostnader -92,7 -29,4 -65,8 -Transfereringar Åak 0 92,3 -0,9 94,1 -0,7 61,3 Källa: Agresso Boverket flyttade under 2014 tre aktiviteter och dess historiska värden. Flytten påverkar prestationstyperna Kunskapsunderlag och Tillsyn. En av aktiviteter är flyttade från målområde Hållbara städer och två från Effektiv statsförvaltning. Mottagande målområde är Hållbara städer och Fungerande bostadsmarknad. Resursanvändningen av årsarbetskrafter för målområdet Fungerande bostadsmarknad utgjorde 42 procent av Boverkets totala resursanvändning under 2014, se figur 7, avsnitt 1.5.3. Minskning motsvarar 1,8 årsarbetskrafter. Figur 4 Prestationstypernas andel årsarbetskrafter per år inom målområde Fungerande bostadsmarknad 60% 2012 2013 2014 50% 40% 30% 20% 10% 0% I avsnitt 1.5.2 och 1.5.3 finns en samlad redovisning av resursanvändningen för delområden och prestationstyper totalt för Boverket. Resursanvändningen har ökat för prestationstyperna Handbok/vägledning samt Tillsyn, minskat för Kunskapsunderlag medan prestationerna Föreskrifter/allmänna råd, Bidragshantering och Garantihanteringen ligger på i stort samma andel årsarbetskrafter som 2013, se figur 4. Under 2014 satsade Boverket mycket på vägledningar inom planering, byggande och boende, vilket också visar Boverket har, som nämndes i introduktionen, under 2014 gjort bedömningen att några aktiviteter har större effekt på ett annat målområde, än vad de initialt bedömdes ha, och vi har därför flyttat tre aktiviteter inklusive deras historiska värden. Målområde Fungerande bostadsmarknad har fått två aktiviteter tillförda. En inom prestationstyp Kunskapsunderlag och en inom Tillsyn. ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.2 FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD 29 1.2.2 Måluppföljning De strategiska målen för målområdet Fungerande bostadsmarknad är • ökad rörlighet på bostadsmarknaden och bättre nytt jande av beståndet – för kvinnor och män, flickor och pojkar på lika villkor • ett ökat bostadsbyggande. Som har både kvinnor och mäns, flickor och pojkars situation i åtanke. Boverkets kanske främsta möjlighet att förbättra marknadens funktionssätt är genom att i olika typer av analyser påvisa vilka hinder som finns för en väl fungerande marknad och därigenom underlätta för beslutsfattare, och andra marknadsaktörer, att undanröja sådana hinder. Exempel på sådana analyser är • de återkommande analyser som handlar om hyres marknadens funktion • de allmännyttiga bostadsföretagens förutsättningar sedan regelförändringarna 2011 • de återkommande temperaturmätningarna av bostads marknaderna i landets 290 kommuner som redovisas i Boverkets bostadsmarknadsenkät • de marknadsanalyser som fortlöpande redovisas i Boverkets indikatorer och Boverkets marknadsrapporter Dessa analyser har bidragit som inspiration till, och debattunderlag i, den allmänna bostadspolitiska debatten under 2014. Boverket genomför också breda informationsinsatser, främst riktade till kommuner och länsstyrelser, om hur man på bästa sätt kan använda regelverket i plan- och bygglagen. Här har det under 2014 funnits en särskilt viktig uppgift att informera om de nya bygglovsbefriade åtgärderna, till exempel de så kallade attefallshusen och andra möjligheter som finns att inrätta ytterligare en bostadsenhet i småhus. Boverket har i ett regeringsuppdrag lämnat förslag på hur man kan förbättra hyresgarantisystemet för att underlätta etablering på bostadsmarknaden för vissa grupper. Vi har också lämnat förslag på ny lag om bostadsanpassningsbidrag. Boverkets byggregler (2011:6) har ändrats under 2014. Boverket utövar tillsyn över kommunernas bidragsverksamhet enligt Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m. m. och över intygsgivare enligt Bostadsrättsförordningen (1991:630). Boverket genomför, delvis i form av internationellt samarbete, marknadskontroll av byggprodukter och material på byggmarknaden. • analyser av den bostadssociala situationen på olika delmarknader och för vissa grupper. 1.2.3 Återrapportering enligt regleringsbrevet ”Boverket ska i årsredovisningen redovisa genomförda informationsinsatser om så kallade mellanboendeformer för äldre, till exempel trygghetsbostäder. Informationen skall rikta sig mot kommuner, byggherrar och andra relevanta aktörer. Boverket ska redovisa antalet marknadskontrollärenden och den systematiska marknadskontroll som gjorts under året, resultatet av marknadskontrollen samt vilka eventuella åtgärder som har vidtagits med anledning av felaktigheterna.” 1.2.3.1 INFORMATIONSINSATSER OM MELLANBOENDEFORMER FÖR ÄLDRE Boverket har under 2014 haft ett uppdrag från regeringen att informera kommuner, byggherrar och andra relevanta aktörer om så kallade mellanboendeformer för äldre, till exempel trygghetsbostäder. Enligt uppdraget kan informationsinsatserna delvis inriktas på investeringsstödet till äldrebostäder enligt Förordning (2007:159) om investeringsstöd till äldrebostäder m.m.. En redovisning av genom- 30 1.2 FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD förda insatser ska ske i samband med årsredovisningen. Under våren och sommaren 2014 har informationsinsatserna inriktats mot investeringsstödet. Boverket genomförde under maj månad en kampanj om investeringsstödet på Boverkets webbplats. Därutöver har Boverket informerat om stödet genom annonskampanj och vid konferenser. Informationsinsatserna om investeringsstödet har koncentrerats till första halvåret 2014 eftersom stödet, enligt gällande regelverk, enbart lämnas för projekt som påbörjas senast 31 december 2014. Boverket genomförde i december en konferens i Stockholm under namnet Bra bostäder för äldre. Konferensen, som var avgiftsfri, vände sig till planerare i kommunerna, politiker, kommunala bostadsbolag, byggherrar, privata bostadsföretag och organisationer som verkar inom området. Konferensen, som samlade drygt 110 deltagare, handlade om hur framtidens bostäder för äldre kan planeras och utformas och om hur samhället ska kunna få fram bra senior- och trygghetsbostäder. Under konferensen varvades goda exempel från kommuner, förvaltare och byggherrar med kunskapsunderlag, inspiration och erfarenhetsutbyte vid runda bord. Boverket har också deltagit i ett seminarium om äldres boende Flytta eller bo kvar, som Länsstyrelsen i Skåne län anordnade 13 januari 2015. Boverket redovisade då resultatet från enkäten om seniorbostäder och trygghetsbostäder med tonvikt på kommunerna i Skåne. Under sommaren och hösten 2014 genomförde Boverket en kartläggning av utbudet av seniorbostäder och trygghetsbostäder i landet. Kartläggning gjordes genom en enkät till samtliga kommuner i landet med frågor om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Närmare 200 kommuner besvarade enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på nästan 70 procent. Resultatet av enkäten redovisades på konferensen Bra bostäder för äldre. En redovisning finns också på Boverkets webbplats33. Av kartläggningen framgår att det finns 27 800 seniorbostäder fördelade på 134 kommuner och 6 600 trygghetsbostäder fördelade på 100 kommuner. De allmännyttiga bostadsföretagen dominerar som ägare av trygghetsbostäder (57 procent) och äger även närmare hälften av seniorbostäderna. Det finns ett underskott både av senior- och trygghetsbostäder och några kommuner bedömer att underskottet 33 34 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET kommer att bestå även om fem år. När det gäller hinder i arbetet med bostadsförsörjningen för äldre lyfter många kommuner fram att det är svårt att få fram bostäder med rimlig hyra, att privata aktörer inte är intresserade av att bygga, att processen tar för lång tid, att handlingsfriheten för allmännyttan begränsas av avkastningskrav i lagstiftning och från ägare, begränsad insikt hos politiker samt finansieringshinder. 1.2.3.2MARKNADSKONTROLL Tabell 11 Marknadskontroll, kostnader och antal avslutade ärenden Kostnader i mnkr Antal avslutade proaktiva ärenden Antal avslutade reaktiva ärenden 2014 2013 2012 -8,9 -9,3 -6,5 1 10 1 21 40 18 Källa: Agresso och Boverkets diarium. Boverket har ansvar för marknadskontroll av byggprodukter på den svenska marknaden. Planerade kontroller genomförs för en produktgrupp i taget. Boverket systematiserar arbetet med marknadskontroller genom att upprätta en årlig marknadskontrollplan för inom vilka produktgrupper kontroller ska genomföras. Därutöver utreds också anmälningar av produkter. Sedan EU:s byggproduktförordning34 trädde i kraft fullt ut har vi sett en ökning i antalet reaktiva ärenden, det vill säga anmälningar av produkter eller ekonomiska aktörer som inte följer regelverket. Under 2014 startade proaktiv marknadskontroll för ballast och kaminer. Arbetet med tidigare påbörjade projekt för asfalt, cement och brandvarnare har fortsatt. Provningar har genomförts inom alla områden utom cement. Enskilda provningsresultat och eventuella formella brister, exempelvis felaktig dokumentation, kommuniceras direkt med varje enskilt företag. Resultat av marknadskontrollen för varje produktgrupp presenteras först när hela projektet är klart. Sex stycken projekt inom marknadskontrollen startades inom ramen för äldre lagstiftning, innan 1 juli 2013. Ett avslutades under 2014, övriga är fortfarande under utredning. Exempel på sådant som fördröjer processen är en produkt där vi avvaktar ett långtidstest som tar 600 dagar att genomföra. Boverket har även marknadskontroll inom områdena http://www.boverket.se/sv/boende/bostadsmarknaden/sa-bor-olika-grupper/aldre/. Hämtat 150202) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG. ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.2 FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD hissar, rulltrappor, motordrivna portar och linbaneanläggningar med mera. Under 2014 öppnades ett reaktivt ärende. Under 2014 har Boverket, i samarbete med marknadskontrollmyndigheterna i Norge och Danmark, testat 23 olika typer av brandvarnare. Det visade sig att inte alla höll måttet. Det fanns till exempel brandvarnare som inte signalerade när det brann eller hade så svag signal att det fanns risk att en sovande person inte kunde höra den. Resultaten innebar att tre produkter återkallades från marknaden. Projektet fortsätter 2015 med dokumentationskontroll av ytterligare ett åttiotal brandvarnare som finns på marknaden. Sedan 1 juli 2013 måste många byggprodukter vara CE- 31 märkta för att få säljas. Många olika produkter ska in i samma system och det kan vara svårt för tillverkarna att översätta kraven till just sina egna produkter. Den proaktiva marknadskontrollen används som möjlighet att nå ut med produktgruppsanpassad information till berörda aktörer. 1.2.3.2.1 Samarbete på Europanivå Boverket deltar i samarbetsgrupper, AdCo-CPR (Administrative Cooperation Group for the Construction Products Regulation), inom våra respektive marknadskontrollområden. Det ger möjligheter att diskutera gemensamma frågeställningar och i viss mån genomförs gemensamma projekt. Ett exempel på ett sådant projekt är marknadskontrollen av brandvarnare. 1.2.4 Prestationstyp: Kunskapsunderlag Tabell 12 Prestationstyp Kunskapsunderlag 2014 2013 2012 Kostnader i mnkr -39,4 -55,6 -28,2 Årsarbetskrafter 37,8 51,2 29,0 Boverket flyttade under 2014 tre aktiviteter och dess historiska värden. Flytten påverkar prestationstyperna Kunskapsunderlag och Tillsyn. En av aktiviteter är flyttade från målområde Hållbara städer och två från Effektiv statsförvaltning. Mottagande målområde är Hållbara städer och Fungerande bostadsmarknad. Källa: Agresso Prestationstypen Kunskapsunderlag utgjorde 41 procent av resursanvändningen i andel årsarbetskrafter inom målområde Fungerande bostadsmarknad 2014, motsvarande 37,8 årsarbetskrafter. Det är en minskning i förhållande till 2013 med cirka 10 procentenheter. Resursåtgången i andel årsarbetskrafter för prestationstypen Kunskapsunderlag utgör för Boverket som helhet 50 procent. Samtidigt som Kunskapsunderlag har minskat har prestationstypen Handbok/vägledning ökat med 12 procentenheter, se figur 4. Gemensamt inom målområde Fungerande bostadsmarknad står de båda prestationstyperna för cirka 60 procent av resursanvändningen. I avsnitt 1.6.2 och 1.6.3 finns en samlad redovisning av resursanvändningen för delområden och prestationstyper totalt för Boverket. 35 36 37 I följande avsnitt presenteras ett urval av de viktigaste prestationerna inom prestationstypen för målområdet. 1.2.4.1REGELSYSTEMET 1.2.4.1.1 Attefallshus och andra undantag från bygglov Den 2 juli 2014 infördes flera nya bygglovsbefriade åtgärder i plan- och bygglagen. Lagändringarna bygger till viss del på Boverkets rapport som redovisades i december 2013 Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov – Friggebodar m.m. (Rapport 2013:35). Genom lagändringen infördes möjlighet att utan bygglov kunna bygga två takkupor, inreda ytterligare en bostad, tillbyggnader på högst 15 kvadratmeter samt så kallade attefallshus, vilket är en 25 kvadratmeter stor komplementbyggnad som kan användas som permanent bostad. De nya åtgärderna fick stor uppmärksamhet i media. Inför lagens ikraftträdande tog Boverket fram en vägledning riktad till både privatpersoner och till kommunernas byggnadsnämnder. Vägledningen har spridits framför allt genom PBL kunskapsbanken, ett webbseminarium som genomfördes i juni 201435 och en broschyr Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan36 för privatpersoner. Broschyren Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva?37 har också uppdaterats. http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/webbseminarier/aldre-webbsandningar/nyheter-i-plan--och-bygglagen/. Hämtad 150128. ISBN: 978-91-7563-148-6. ISBN 978-91-7563-152-3. 32 1.2 FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.2.4.1.2 Utredning frågor i plan- och byggförordningen I regleringsbrevet för 2013 fick Boverket i uppdrag att utreda vissa frågor i Plan- och byggförordningen (2011:338). I januari 2014 redovisade Boverket det tudelade uppdraget om dels undantag från bygglovsplikt för skyltar och ljusanordningar, dels en översyn av definitioner av termerna byggnadshöjd, vind, källare, suterrängvåning och nockhöjd/totalhöjd. Initiativet har tydligt identifierat behoven av standardisering och myndighetssamverkan för att effektivisera hanteringen av dessa processer. Programmet har gett en god kunskap om de utmaningar, möjligheter och begränsningar som finns vid genomförandet av en omfattande digitalisering av plan och byggprocessen. Med programmets resultat är det nu möjligt att gå vidare med ett nytt mer praktiskt inriktat projekt för digitaliserad plan- och bygglovsprocess, dPBL. När det gäller skyltar och ljusanordningar är den gällande lagstiftningen otydlig och tillämpas olika över landet. Boverket föreslog i rapporten Uppdrag att utreda undantag från bygglovsplikt för skyltar och ljusanordningar (Rapport 2014:5) ett antal undantag från lovplikt för skyltar och ett generellt slopande av lovplikt för ljusanordningar. Programmet har också skapat en bra grund för att genomföra de nya uppgifter som Lantmäteriet fått i och med att ändringarna i plan- och bygglagen trädde i kraft i januari 2015. Det har i lagstiftning, vägledning och rättspraxis genom åren funnits en lång rad olika sätt att tillämpa planbestämmelser om höjdreglering. Med varje nytt sätt att beräkna har det uppstått diskussioner om kryphål, rimlighet och konsekvenser för arkitekturen, stadsbilden och den enskilde. Boverket konstaterar att det finns behov av definitioner i författningen, men att det även krävs vägledning, exempel och illustrationer. I rapporten Uppdrag att utreda definitioner på byggnadshöjd, nockhöjd, totalhöjd, vind, suterrängvåning och källare (Rapport 2014:4) föreslår Boverket allmänt hållna definitioner i plan- och byggförordningen och föreskriftsrätt för Boverket om höjder och våningar. För båda delar har Boverket lämnat författningsförslag med konsekvensutredning. 1.2.4.1.3 Sammanhållen detaljplane- och fastighetsbildningsprocess Sedan januari 2010 har Boverket och Lantmäteriet bedrivit ett gemensamt samarbete under programmet Sammanhållen detaljplane- och fastighetsbildningsprocess (SPF). Sveriges kommuner och landsting (SKL), tillkom som samarbetspartner i styrgruppen juni 2013. Styrgruppen för SPF fattade beslut 16 april 2014 om att programmet ska avslutas och vid styrgruppsmöte 26 maj 2014 avslutades programmet SPF. SPF fokuserade på detaljplanering och fastighetsbildning. Sammanfattningsvis kan konstateras att SPF har ökat förståelsen, både internt inom de egna organisationerna och inom programmets nätverk, för behovet av digital samverkan och kunskapen om automatiserad samverkan som byggs på tjänstebaserat informationsutbyte. En digitaliserad plan- och bygglovsprocess förutsätter att informationen som behövs finns tillgänglig digitalt i ett sådant format och skick att den kan ligga till grund för planering, fastighetsbildning, bygglovshantering med mera. För att detta ska vara möjligt måste berörda myndigheter och organisationer samverka. I samband med att programmet avslutades bedömde styrgruppen för SPF att det behövdes ta ett samlat grepp för att täcka hela informationsflödet från översiktsplan till bygglov. Boverket och SKL har därför startat ett gemensamt projekt för att utveckla förutsättningarna för en digital hantering av plan- och bygglovsprocessen i hela landet, en digitaliserad plan- och bygglovsprocess, dPBL. Boverket och SKL avser att driva projektet i samverkan med kommuner, länsstyrelserna, Lantmäteriet, programvaruleverantörer och andra intresserade parter. 1.2.4.1.4 Hyreslagstiftningen Enligt regleringsbreven för 2013 och 2014 har Boverket haft i uppdrag att följa och analysera effekter av förändringar i hyreslagstiftningen med mera. Uppdraget preciserades i en första del så att Boverket skulle följa upp tillämpningen av lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag samt de förändringar i hyreslagen respektive hyresförhandlingslagen ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET som trädde i kraft 1 januari 2011 med sikte på en framtida utvärdering. Uppdraget var inte begränsat till de genomförda förändringarna utan behandlade också hur hyressättningssystemet i sin helhet fungerar. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet i mars 2014 genom rapporten Det svenska hyressättningssystemet (Rapport 2014:13). I rapporten beskrivs det unika med Sveriges system för hyressättning som utgörs av ett komplext samspel mellan det kollektiva förhandlingssystemet och bruksvärdessystemet. Det faktum att hyresförhandlingarna sker lokalt gör att utfallet blir olika i kommunerna och innebär att systemet fungerar olika väl i olika regioner. I en andra del av regeringsuppdraget gavs Boverket i uppdrag att följa och redovisa i vilken utsträckning och i vilka former som de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen erbjuder hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. Denna del redovisades i rapporten Allmännyttans erbjudande till hyresgäster om boendeinflytande och inflytande i bolaget (Rapport 2014:28). Svaren från de allmännyttiga bostadsbolagen visar att man i stor utsträckning (87 procent) arbetar med boendeinflytande i den löpande förvaltningen. Det är också vanligt förekommande att hyresgäster har möjlighet att påverka sina boendekostnader. Hyresgästernas möjlighet till inflytande i bolaget genom nominering av viss andel av ledamöterna till bolagets styrelse, som föreslogs i förarbeten till Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, förekommer dock sällan. 1.2.4.1.5 PBL kompetens – stöd till nationella utvecklingsprojekt, PBL-utbildning, PBL-nätverk Boverket fick i mars 2014 regeringsuppdraget Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan-och bygglagen (2010:900). Kompetensinsatsen ska pågå 2014–2016 och genomföras i samverkan med länsstyrelserna, Lantmäteriet och Sveriges kommuner och landsting. Satsningen är en fortsättning av det arbete som bedrivits av utredningen Ny PBL - på rätt sätt (SOU 2012:87). Målet med kompetenssatsningen är att främja en mer enhetlig och effektiv tillämpning av plan- och bygglagen. 1.2 FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD 33 Uppdraget består av tre delar: • Stöd till nationella utvecklingsprojekt (stödet beskrivs under avsnitt 1.2.8.1). • Utbildning i plan- och bygglagen • PBL-nätverk. Utbildning i plan- och bygglagen Hösten 2013 fick Boverket ett regeringsuppdrag att utreda behovet av kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (PBL). Uppdraget redovisades i rapporten Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan-och bygglagen (Rapport 2014:3). Rapportens slutsatser från workshoppar, enkäter, djupintervjuer och referensgruppsmöten ligger till grund för PBLutbildningens innehåll och utformning. Behovet av PBLkompetens i kommunerna styrs vanligtvis av hur tillväxttakten på byggandet ser ut i regionen, vilket innebär att vissa kommuner har behov av ”lite om allt”, medan andra har behov av kompetens inom specifika ärendeområden. Under 2014 har Boverket, tillsammans med Sveriges kommuner och landsting, inlett planeringen av och förberedelser för introduktions- och fördjupningsutbildningar. Utbildningarna riktas till personal inom kommuner och länsstyrelser med ansvar för handläggning inom PBLområdet samt förtroendevalda. PBL-nätverk I regeringsuppdraget ingår att vidareutveckla det PBLnätverk som bildades av Kommittén för Ny PBL på rätt sätt (SOU 2012:87) samt att skapa en årlig nationell nätverksträff. Stora delar av nätverket har visat sig vara inaktuella på grund av att många personer antingen bytt arbete eller gått i pension. Under hösten har Boverket därför arbetat med att definiera behovet av att skapa ett nytt PBL-nätverk. Det har även inkommit önskemål från länsstyrelserna, Lantmäteriet och Sveriges kommuner och landsting att utnyttja befintliga nätverk som finns inom dessa myndigheter/organisationer. 34 1.2 FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD 1.2.4.1.6 Uppföljning plan- och bygglagen Enligt 8 kap. plan- och byggförordningen och Boverkets regleringsbrev ska Boverket följa upp och analysera samt regelbundet sammanställa erfarenheterna från tillämpningen av plan- och bygglagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, och lämna sammanställningen till regeringen. I april 2014 redovisade Boverket 2013 års uppföljning till Socialdepartementet. Från och med 2014 finns all redovisning av uppföljningen under den nya kategorin Uppföljning på PBL kunskapsbanken38. Detta gör informationen mer tillgänglig och gör det möjligt att redovisa statistik och sammanställningar genom kartor och diagram39. Underlaget i rapporteringen är bland annat hämtat från svaren på Boverkets årliga plan- och byggenkät som besvarats av länsstyrelserna samt från länsstyrelsernas återrapporteringar inom plan- och bygglagsområdet. Rapporteringen visar bland annat att antalet upphävda beslut om förhandsbesked och lov ökar stort och att få kommuner arbetar aktivt med tillsyn. Förberedelser inför nästa års rapportering har pågått under hela året. Bland annat har en ny enkät med frågor till kommunerna om planering och byggande tagits fram och skickats ut. Enkäten har tillsammans med länsstyrelsens enkät om tillsyn slagits samman med Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät. Detta för att minska administrationen för länsstyrelser och kommuner och för att minska risken för att kommunerna ska behöva dubbelrapportera. 1.2.4.2 BOSTADSMARKNADSENKÄTEN Boverket gör årligen en uppföljning av läget på bostadsmarknaden genom bland annat Bostadsmarknadsenkäten som besvarades av samtliga 290 kommuner år 2014. Den innehåller kommunens bedömningar av det aktuella läget på bostadsmarknaden, omfattning och inriktning på bostadsbyggandet under de kommande åren, arbetet med boendeplanering och de bostadspolitiska verktyg som kommunen förfogar över, samt situationen för olika grupper på bostadsmarknaden. Resultaten från 2014 års bostadsmarknadsenkät redovisas på Boverkets webbplats40. Det går även att hämta öppna data för enkätsvaren via webbplatsen41. Materialet presenterades även via en webbsändning 3 juni 201442, i samband med publiceringen på webbplatsen. ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET År 2014 bedömde kommunerna att läget på bostadsmarknaden är i balans i 98 av 290 kommuner. 156 kommuner ansåg att det är obalans på marknaden på grund av ett underskott på bostäder medan 35 av landets kommuner har en bostadsmarknad i obalans på grund av överskott på bostäder. Samtidigt som flera kommuner uppger att det är svårt att få fram bostäder till särskilda grupper som exempelvis ungdomar och äldre, förväntas byggandet av särskilda boendeformer för äldre och studentbostäder att öka under 2015. Fler kommuner än tidigare år anger att de har riktlinjer för bostadsförsörjningen som är antagna under innevarande mandatperiod (31 procent). Flera av de kommuner som uppger att riktlinjer saknas anger att det beror på resursbrist. 1.2.4.3 BOVERKETS INDIKATORER Boverkets indikatorer är en skrift som följer utvecklingen på bostadsmarknaden och av bostadsbyggandet, regionalt och lokalt. I varje utgåva redovisas en prognos om bostadsbyggandet de närmaste två åren. Under 2014 publicerades tre utgåvor, i april, juni och november. Under 2014 har ett utvecklingsarbete bedrivits som får ett genomslag i utgåvorna år 2015. Bostadspriserna har ökat snabbt sedan början av 2013, drivna av mycket låga räntor, en fortsatt god inkomstökning bland hushållen och ett begränsat utbud. Prisökningen är oroväckande. Samtidigt finns det stora skillnader mellan upplåtelseformer och mellan orter, vilket kan försvåra möjligheterna att stabilisera skuldökningen utan att riskera prisfall på någon delmarknad. Även bostadsbyggandet har ökat snabbt under samma period, efter minskningen under eurokrisen 2011–2012. Under 2014 har byggandet ökat på bred front, men i synnerhet bland större kommuner utanför storstadsregionerna och i Storstockholm. Det är främst flerbostadshus som ökat. Det byggs totalt sett något fler hyresrätter än bostadsrätter, men fördelningen skiljer betydligt mellan olika orter. Förutsättningarna inför 2015 är goda, med prognoser om fortsatt mycket låga räntor och en god tillväxt i samhällsekonomin. Boverket bedömer att byggandet fortsätter att öka 2015, men i lägre takt. Småhusbyggandet förväntas öka betydligt, även om nivån är betydligt lägre än toppen 2006–2007. http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/uppfoljning1/. Hämtad 150128. http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/uppfoljning1/Statistik/Statistik-Detaljplaner/Antagna-detaljplaner/. Hämtad 150128. 40 http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/bostadsmarknaden/bostadsmarknadsenkaten-2014/. Hämtad 150128. 41 http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna-data/bostadsmarknadsenkaten-2014/. Hämtad 150128. 42 http://www.media-server.com/m/p/iwwt2xk4. Hämtad 150128. 38 39 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.2.4.4 REGIONALT PERSPEKTIV PÅ BOSTADSMARKNADEN Enligt Förordning (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska Boverket stödja länsstyrelserna i deras arbete med att ge kommunerna råd, stöd och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen. Boverket ska också sammanfatta och analysera länsstyrelsernas bostadsmarknadsanalyser i en skriftlig rapport. Boverket arbetar på olika sätt för att ge stöd till länsstyrelser och kommuner. Länsstyrelserna och Boverket genomför tillsammans handläggarträffar för de personer ute på länsstyrelserna som arbetar med bostadsförsörjningsfrågor. Arbete sker med uppföljning och fortsatt utveckling av Bostadsmarknadsenkäten, diskussioner vid länsstyrelsernas Plan- och bostadsdagar samt diverse rapporter som berör bostadsmarknaden. Under 2014 har arbetet inletts med att ta fram en webbaserad vägledning om riktlinjer för bostadsförsörjning. De slutsatser som dras i 2014 års redovisning Regionala bostadsmarknadsanalyser 2014 (Rapport 2014:35) är att bristen på hyresrätter är fortsatt aktuell i samtliga län och överlag finns det ett litet antal lediga lägenheter i allmännyttan. Det är ett stort fokus på nyanlända personers svårigheter att hitta bostäder. De flesta länsstyrelser uppmärksammar den demografiska utvecklingen och det ökade behovet av bostäder riktade till äldre. Urbaniseringens påverkan på bostadsförsörjningen beskrivs. I många län är det främst länets största kommun som står för majoriteten av befolkningstillväxten, medan de omgivande kommunerna har en minskande befolkning. Detta ställer stora krav på infrastruktursatsningar och väl fungerande kollektivtrafik. Bostadssituationen är av stor betydelse även när det gäller den regionala utvecklingen men fortfarande är det få kommuner i landet som har antagna riktlinjer för sin bostadsförsörjning. I länen saknas i dag ett konkret samarbete såväl mellankommunalt som regionalt kring bostadsförsörjningsplaneringen. Under 2014 har ett testseminarium genomförts för att se om seminarium kan vara ett alternativ eller kompletterande arbetsform till den sammanställning av analyserna som Boverket gör i dag. Genom att årligen arrangera seminarium med några länsstyrelser i taget är förhoppningen att 43 44 ISBN 978-91-7563-138-7. ISBN 978-91-7563-162-2. 1.2 FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD 35 det ges tillfälle till diskussioner och erfarenhetsutbyte mellan länsstyrelserna. Samtidigt är det en möjlighet för länsstyrelserna att redovisa sin analys för Boverket och departementet. För Boverket är seminarierna ett tillfälle att stödja länsstyrelserna i deras arbete att lämna råd, information och underlag till kommunerna. 1.2.4.5 BOVERKETS MARKNADSRAPPORTER Under 2014 har Boverket gett ut två marknadsrapporter. I majrapporten – Låst läge på bostadsmarknaden43 – ger vi en övergripande bild av de generella låsningar som råder på bostadsmarknaden. I den fördjupade analysen fokuserar vi på inlåsningseffekter i den ägda delen av bostadsbeståndet. Vi bedömer hushållens latenta skatteskuld för realisationsvinster på ägda bostäder, reavinstskatt och total ”flyttkostnad” per bostad. Den kraftiga värdestegringen på bostäder under senare år, reavinstbeskattningen och den borttagna möjligheten till räntefria uppskov leder tillsammans till mycket höga transaktionskostnader. Detta gör att det för många är olönsamt att genomföra ett byte av bostad till vad som bättre skulle passa hushållets bostadsbehov. I septemberrapporten – Välkommen till storstan! Boendeutgifter för bostadsrätter i de fyra största städerna44 – görs en detaljerad analys av bostadsrättsmarknaderna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. Resultaten redovisas på detaljerade kartor, vilket ger en påtaglig bild av hur ”heta” olika lokala delmarknader är. Trots höga prisnivåer är det ändå slående hur förhållandevis tillgänglig bostadsrättsmarknaden är – ekonomiskt – för den som har en normal inkomst, åtminstone i städernas utkanter. För Storstockholm ges också en redovisning av hyresnivåer på andrahandshyresmarknaden och där det konstateras att hyrorna där generellt ligger ungefär i nivå med boendeutgifterna för likvärdiga bostadsrätter. 1.2.4.6 AVSKRIVNINGSREGLER OCH EKONOMISKA PLANER FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR Bokföringsnämnden förtydligade under 2014 de regler som gäller för avskrivning av byggnadskapital i bostadsrättsföreningar. Förtydligandet innebär att så kallade progressiva avskrivningar inte är tillåtna. Dessa regler har visserligen inte direkt bäring på hur avskrivningar bör hanteras i de ekonomiska planer som ska upprättas innan en bostadsrättsförening får upplåta bostadsrätt. Boverket 36 1.2 FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET har ändå dragit slutsatsen att det är rimligt att man vid upprättande av sådana ekonomiska planer hanterar avskrivningar enligt Bokföringsnämndens redovisningsregler och under 2014 har vi därför gett ut nya underlag till de allmänna råden som klargör detta. Dessa allmänna råd vänder sig i första hand till de intygsgivare som ska godkänna nya ekonomiska planer för bostadsrättsföreningar (dnr 2538/2014). av den totala bostadsproduktionen stadigt minskat. Det finns en rad marknadsförutsättningar som gör att det är högst naturligt att småhusbyggandet inte är större. Dit hör bland annat de sedan 1990-talet förändrade ekonomiska förutsättningarna i form av skatte- och subventionsregler, kommunernas premiering av mer storskaligt byggande vid framtagande av nya detaljplaner, och byggherrarnas preferenser för att bygga flerbostadshus avsedda för bostadsrätt. 1.2.4.7 ETABLERINGSHINDER PÅ BOSTADSMARKNADEN 1.2.4.9 ROMSK INKLUDERING Boverket har under 2014 slutredovisat ett regeringsuppdrag som syftat till att förbättra förutsättningarna för nyoch återetablering på bostadsmarknaden. I rapporten Etableringshinder på bostadsmarknaden (Rapport 2014:33) analyseras vilka etableringsproblem som förekommer på marknaden för individer med svaga ekonomiska förutsättningar. En genomgång görs av vilka möjliga vägar som kan finnas för att förbättra förutsättningarna för dem. Rapporten tar även upp vilka bostadspolitiska vägval man gjort i ett urval av andra länder för att underlätta etablering på bostadsmarknaden för hushåll med svaga förutsättningar. Huvudförslaget som lämnas till regeringen är att ersätta det nuvarande systemet med en frivillig kommunal hyresgaranti med en mer omfattande och enhetlig statlig hyresgaranti. Den föreslagna typen av hyresgaranti har bland annat fördelen för den bostadssökande att den kommer att gälla i alla de kommuner som vanligtvis ingår i en lokal bostadsmarknad. Samtidigt föreslås att den statliga förvärvsgarantin ska avskaffas, huvudsakligen på grund av att den inte har fyllt något behov på bostadsmarknaden. 1.2.4.8 ÖKAT BYGGANDE AV SMÅHUS Boverket har ett regeringsuppdrag som syftar till att utreda behovet av och förutsättningarna för ett ökat småhusbyggande i storstadsregionerna. Uppdraget pågår in i 2015. Under 2014 har vi lämnat delrapporten Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna (Rapport 2014:24). Slutsatsen är att bostadsbyggandet i de tre storstadsregionerna samt Uppsala, sedan mitten av 1990-talet varit genomgående lägre än vad som motiveras av befolkningsökningen. Under perioden har småhusbyggandets andel Boverket har inom ramen för regeringens strategi för romsk inkludering 2012–2032 bistått länsstyrelsen i Stockholms län med en nulägesbeskrivning av den romska minoritetens situation på hyresmarknaden. Målsättningen har varit att beskriva romernas situation utifrån ett rättighetsperspektiv. Uppdraget inleddes 2012 med skapandet av en arbetsgrupp bestående av olika berörda myndigheter och romska sakkunniga under ledning av länsstyrelsen i Stockholms län. Behovet av och formerna för nulägesbeskrivningen arbetades fram inom arbetsgruppen under 2013 och har på Boverket utmynnat i två dokument, en egeninitierad förstudie och rapporten Boverkets nulägesbeskrivning – en del av romsk inkludering 2012–2032 (Rapport 2014:27). Boverket noterar i nulägesbeskrivningen att bostadsföretag och socialtjänst har en positiv inställning till att förebygga antiziganism, men att okunskapen i frågan är stor och att den därför behöver drivas för att regeringens målsättning ska kunna uppnås till 2032. Nulägesbeskrivningen föreslår ett samrådsförfarande med de relevanta parterna, bostadsföretag och romer, på nationell nivå där lägesinformation kan framföras och utvecklingen kan drivas framåt. 1.2.4.10 ÖVERSYN AV LAGEN OM BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG Boverket fick under mars 2013 regeringens uppdrag att analysera och bedöma om Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. behöver ändras och vid behov lämna förslag på förbättringar. Uppdraget har utförts i samråd med Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting och redovisades i december 2014 i rapporten Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. (Rapport 2014:38). För uppdraget tillsatte Boverket en referensgrupp med representanter för kommunala handläggare av bidraget, fastighetsägare och brukare. Referensgruppen, som nu har ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.2 FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD avvecklats, träffades tre gånger under 2014. Boverket arrangerade under hösten 2014 ett särskilt rådslag i Stockholm dit representanter för kommunala handläggare av bostadsanpassningsbidraget, funktionshinderorganisationer, fastighetsägarorganisationer med flera intressenter var inbjudna. Boverket presenterade vid rådslaget ett antal olika tänkbara regeländringar samt informerade om tankarna bakom förslagen med syfte att få en bred belysning av dessa ur olika intressenters perspektiv. Rapporten innehåller ett förslag till en ny lag om bostadsanpassningsbidrag med författningskommentarer samt ett avsnitt med könsuppdelad statistik. 1.2.4.11BOVERKETS ARBETE I KOMMITTÉER INOM EU Arbetet med genomförandet av EU:s byggproduktförordning fortsätter. Allt fler produktgrupper omfattas av kravet på prestandadeklaration och CE-märkning. Boverket har fortsatt att informera branschen om regelverket, genom exempelvis webbplatsen och artiklar i fackpress samt deltagande i seminarier. Särskilt många frågor har kommit inom området bärande stål- och aluminiumkonstruktioner, där CE-märkningen blev obligatorisk först 1 juli 2014. För dessa bärande konstruktioner och för vissa små/enskilda avlopp finns särskild information på boverket.se45. Medarbetare från Boverket representerar Sverige i EU- 37 kommissionens ständiga byggkommitté, hisskommitté och kommittén för linbaneanläggningar. På regeringens uppdrag har vi fört fram svenska synpunkter i EU-kommissionens arbete med att ta fram kompletterande rättsakter till byggproduktförordningen. Detta har inneburit möjligheter för tillverkare att tillhandahålla sina prestandadeklarationer på webben, en förbättrad version av mallen för prestandadeklaration samt vissa tydliggöranden av uppgifter för anmälda organ. Vi har även rapporterat till EU-kommissionen om genomförandet av byggproduktförordningen. Inom kommittén för linbaneanläggningar har det under 2014 pågått förhandlingar om en ny EU-förordning om linbaneanläggningar. Boverket har bistått regeringen inför och under förhandlingarna. Utöver arbetet inom EU:s kommittéer representerar även Boverkets medarbetare, på uppdrag av Näringsdepartementet, i tre av EU-kommissionens arbetsgrupper. En av gruppernas diskussioner har resulterat i kommissionens kommunikation om möjligheter till resurseffektivitet i byggsektorn. 1.2.4.12 KONTAKTPUNKT FÖR BYGGPRODUKTER Boverket är Sveriges kontaktpunkt för byggprodukter. Det innebär att ekonomiska aktörer som vill sälja produkter på den svenska marknaden kan ställa frågor om vilka krav som gäller. Frågorna kommer främst från våra grannländer. 1.2.5 Prestationstyp: Handbok/vägledning Tabell 12 Prestationstyp Handbok/vägledning 2014 2013 2012 Kostnader i mnkr -20,3 -9,0 -6,5 Årsarbetskrafter 19,2 8,2 5,4 Källa: Agresso Prestationstypen Handbok/vägledning utgjorde 21 procent av resursanvändningen av årsarbetskrafter inom målområde Fungerande bostadsmarknad 2014. Det är en ökning i förhållande till 2013 med 12 procentenheter, i reella tal en ökning med 11 årsarbetskrafter. Prestationstypen Kunskapsunderlag har inom målområdet samtidigt minskat med 13 procentenheter. Resursåtgången i andel årsarbetskrafter för prestationstypen Handbok/vägledning för Boverket som helhet är 12 procent. Gemensamt inom målområde Fungerande bostadsmarknad står de båda 45 46 prestationstyperna för cirka 60 procent av resursanvändningen. Ökningen inom prestationstypen Handbok/vägledning under 2014 är till stor del avhängig den satsning som gjorts på uppdateringar och förnyelse av vägledningar till plan- och bygglagen och av PBL kunskapsbanken. I avsnitt 1.5.2 och 1.5.3 finns en samlad redovisning av resursanvändningen för delområden och prestationstyper totalt för Boverket. I följande avsnitt presenteras ett urval av de viktigaste prestationerna inom prestationstypen för målområdet. 1.2.5.1 PBL KUNSKAPSBANKEN PBL kunskapsbanken46 är Boverkets primära webbase- http://www.boverket.se/sv/byggande/byggprodukter/ce-markning/specifika-omraden/. Hämtad 150204 http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/. Hämtad 150128 38 1.2 FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET rade kommunikationskanal för att främja en god tillämpning av plan- och bygglagstiftningen och ska bidra till att stärka kompetensen inom området. Den vänder sig till användare i kommuner, länsstyrelser, regionala organ samt till branschen. PBL kunskapsbanken har i år utökats med: • temat kulturvärden • lagändringar i plan- och bygglagen avseende bygglovs befriade åtgärder – attefallshus med mera • lagändringar i plan- och bygglagen avseende byggfelsförsäkring • läsanvisningar till Boverkets byggregler (BBR) • en kortare introduktion med tillhörande bildspel inför lagändringen 1 januari 2015 om ny detaljplaneprocess • texter om tillsyn enligt plan- och bygglagen. Boverkets uppdrag att följa upp hur tillämpningen av plan- och bygglagen utvecklas publiceras numera på PBL kunskapsbanken47. PBL kunskapsbanken Tabell 13 PBL kunskapsbanken Besök på PBL kunskapsbank PBL Kunskapsbanken 2014 2013 2012 310 609 231 339 145 991 Källa: Från Sitecatalyst. Av tabellen framgår att antalet besök har ökat stadigt under de år PBL kunskapsbanken varit i drift. Antalet besök har ökat med nästan 35 procent mellan 2013 och 2014. 1.2.5.2 TILLSYNSVÄGLEDNING PLAN- OCH BYGGLAGEN Enligt 8 kap. plan- och byggförordningen och Boverkets regleringsbrev ska Boverket och länsstyrelsen ge tillsynsvägledning genom råd och stöd till kommunerna när det gäller tillsynen enligt plan- och bygglagen och tillhörande författningar. Boverket och länsstyrelserna ska aktivt verka för samordning och samverkan i tillsynsvägledningen, och myndigheterna ska ha en plan för sin tillsynsvägledning. Boverket ska regelbundet sammanställa erfarenheterna från kommunens tillsynsarbete och länsstyrelsens och myndighetens tillsynsvägledning. Som en följd av kommunernas stora behov av tillsynsväg47 48 ledning och regeringens uppdrag om vägledning för tillsyn med mera har Boverket under 2014 i första hand inriktat arbetet på att komplettera PBL kunskapsbanken med vägledande texter om tillsyn och tillsynsvägledning. För det arbetet har en referensgrupp bildats med deltagare från Boverket, Sveriges kommuner och landsting samt ett representativt urval av kommuner. Vägledningen publicerades under december 2014. Boverket redovisade uppdraget till regeringen 15 december 2014 (Uppdrag om vägledning för tillsyn m.m enligt plan- och bygglagen, dnr 4998/2013). Utöver detta har Boverket fortsatt det löpande samarbetet med länsstyrelserna i syfte att utveckla statens tillsynsvägledning till kommunerna. Samverkan och samordning mellan Boverket och länsstyrelserna sker genom regelbundna videomöten med länsstyrelsernas arbetsgrupp för tillsynsvägledning. Vi har deltagit i ett länsstyrelseseminarium där arbetet med tillsynsvägledning och utvecklingsfrågor diskuterats. Tillsynsvägledningsfrågor diskuterades också med länsstyrelserna på deras årliga Plan- och bostadsdagar. Boverket har även deltagit i två kommunkonferenser om tillsyn som länsstyrelserna i Jönköpings län respektive Blekinge län anordnade. En viktig del i arbetet med tillsynsvägledning framöver är att fortsätta att komplettera PBL kunskapsbanken med vägledningsmaterial, i linje med regeringens uppdrag om vägledning för tillsyn med mera. I mars 2014 redovisades Boverkets tillsynsrapport för 2013 på PBL kunskapsbanken48. Underlaget i rapporteringen är bland annat hämtat från länsstyrelsernas svar på Boverkets årliga plan- och byggenkät som besvarats av länsstyrelserna samt från länsstyrelsernas återrapporteringar inom plan- och bygglagsområdet. Rapporteringen visar bland annat att det fortfarande är få kommuner som arbetar aktivt med tillsyn men att kommunerna lägger fler arbetstimmar på tillsyn jämfört med föregående år, vilket är en positiv utveckling. 1.2.5.3OMBOENDE.SE Webbplatsen OmBoende förvaltas och utvecklas gemensamt av Boverket och Konsumentverket. Ytterligare samverkan sker med Fastighetsmäklarinspektionen. Tillsammans kan myndigheterna erbjuda konsumenterna en webbplats med bred information om boendefrågor. Utöver information om allt från skriftliga avtal, budgetkalkyler, http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/uppfoljning1/. Hämtad 150128. http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/uppfoljning1/Tillsyn/Sammanfattning-av-lansstyrelsens-rapportering/. Hämtad 150128. ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.2 FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD renovering till nybyggen uppdateras webbplatsen varje vecka med aktuella nyheter som rör boende, till exempel om hushållens sparande och bostadspriser. Webbplatsen har fortsatt goda besökssiffror och har strax över 25 000 unika besökare per månad. Under 2014 genomfördes en enkät av vilka som besöker OmBoende. Den visar att hela 77 procent är konsument/ privatpersoner. De flesta besöker webbplatsen för att få mer information om sina rättigheter när det till exempel gäller att köpa hus eller bostadsrätt. 81 procent anger att de hittade den information de sökte. 94 procent av de tillfrågade anser att texterna på OmBoende är lätta eller mycket lätta att förstå. Tabell 14 Omboende.se, kostnader och antal besökare 1.2.5.4 VISS ÖVRIG VÄGLEDNING Boverket har under 2014 fortsatt använda webbseminarier/webbsändningar som en kommunikationskanal med våra intressenter. Under 2014 har fyra webbseminarier genomförts på olika teman inom Boverkets verksamhetsområde. Våra webbseminarier genomförs med kvalitetssäkrade inslag från praktisk tillämpning av berörd lagstiftning varvat med praktiska exempel utifrån intressenternas perspektiv. Boverket når med detta arbetssätt ut till stora grupper. Målgruppen är i de flesta fall de som arbetar inom ramen för plan- och bygglagen. Materialet är tillgängligt även efter sändningarna. De två nedersta seminarierna sändes i samarbete med Riksantikvarieämbetet. Tabell 15 Boverkets webbseminarium/webbsändningar Tema webbseminarium/webbsändning 2014** 2013** Kostnader i mnkr -0,5 -1,6 -1,3 Totalt antal besök 370 055 297 762 284 118 Unika besökare** 300 555 244 619 234 601 Antal tittare live Antal tittare totalt Läget på bostadsmarknaden 140 300 2012 *Unika besökare beräknas genom att ta fram unika besökare per dag. ** Siffrorna för 2014 och 2013 är framtagna med ett nytt statistikverktyg som bygger på cookies och ger säkrare siffror. Tidigare årsredovisningar har sifferunderlag med äldre statistikverktyg som bygger på loggfiler från webbservern. Källa: Adobe Analytics (tidigare SiteCatalyst) samt Agresso för kostnader. 39 Ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) 695 2839 En föränderlig PBL – kulturvärden, buller och enklare planprocesser 753 2945 Ändrade byggregler, kulturvärden, och ombyggnad – ett webbseminarium för byggnaden 411 1307 Källa: SiteCatalyst. Mätdatum för Antal tittare totalt 2015-01-21 40 1.2 FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.2.6 Prestationstyp: Föreskrifter och allmänna råd Tabell 16 Föreskrifter och allmänna råd 2014 2013 2012 Kostnader i mnkr -7,8 -7,1 -8,3 Årsarbetskrafter 7,4 7,1 8,8 Källa: Agresso Resursanvändningen av årsarbetskrafter för prestationstypen Föreskrifter och allmänna råd utgör åtta procent av den totala resursanvändningen inom målområdet Fungerande bostadsmarknad. Det motsvarar 7,4 årsarbetskrafter. Resursanvändningen utgör drygt 50 procent av Boverkets totala resursanvändning i andel årsarbetskrafter inom prestationstypen. Av figur 4 framgår att prestationstypens andel 2014 är i nivå med 2013. I avsnitt 1.5.2 och 1.5.3 finns en samlad redovisning av resursanvändningen för delområden och prestationstyper totalt för Boverket. Boverkets byggregler (2011:6), BBR, ändringsförfattning BFS 2014:3. Bland annat genomfördes betydande lättnader i bostadsutformningskraven. Det gjordes lättnader i regelverket för bostäder som är högst 35 kvadratmeter och för studentbostäder, vilket möjliggör byggande av bostäder som är mindre än vad som tidigare var tillåtet. Därutöver ändrades BBR i flera andra avseenden: • avsnittet om brandskydd ändrades bland annat genom att en ny verksamhetsklass för vissa gemensamhets boenden infördes samt ett system med brandklasser för kablar • nya föreskrifter och allmänna råd infördes om hur fasadbeklädnader anordnas • reglerna om fuktsäkerhetsprojektering gjordes tydligare • ett allmänt råd med riktvärden för bly i vissa blandare för tappvatten infördes • I följande avsnitt presenteras ett urval av de viktigaste prestationerna inom prestationstypen för målområdet. möjligheter till avsteg från gränsvärden för buller i hygienutrymmen infördes 1.2.6.1 BOVERKETS FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD reglerna förtydligades om när olika taksäkerhets anordningar krävs Under 2014 har Boverket meddelat flera nya författningar. De nya föreskrifter som har meddelats är energihushållningskraven förenklades för byggnader som är mindre än 50 kvadratmeter. • Boverkets föreskrifter (2014:1) om stöd till utveck- • • lingsprojekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter, JOM Utöver BBR har även två andra författningar ändrats under 2014. • Boverkets föreskrifter (2014:2) om stöd till kom- Boverkets föreskrifter (2007:4) om energideklaration för byggnader, BED, har ändrats för att klargöra om energideklaration i vissa fall ska upprättas eller inte (ändringsförfattning BFS 2014:6). muner för inventering av den fysiska tillgänglig heten i flerbostadshusbeståndet, IFT • Boverkets föreskrifter (2014:4) om stöd till natio nella projekt för utveckling av tillämpning av plan och bygglagen (2010:900), NAU. Till detta kommer Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan, DPB, som innehåller generella rekommendationer om hur kommunernas reglering i detaljplaner bör utformas. Vid halvårsskiftet 2014 skedde omfattande ändringar i • • Boverkets föreskrifter (1992:46) till lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag, BAB, har ändrats i fråga om vilka handlingar som ska bifogas en ansökan om bidrag (ändringsförfattning BFS 2014:8). Boverket har dessutom meddelat föreskrifter om upphävande av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2003:1) om bidrag till åtgärder mot radon i egnahem, RN (BFS 2014:7). ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.2 FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD 41 1.2.7 Prestationstyp: Tillsyn Tabell 17 Prestationstyp Tillsyn 2014 2013 2012 Kostnader i mnkr -16,1 -14,0 -10,5 Årsarbetskrafter 13,8 12,1 9,8 Antal utfärdade behörigheter intygsgivare 20 25 28 Antal tillsynsärenden intygsgivare 14 11 6 3 10 7 Antal tillsynsärende BAB Boverket flyttade under 2014 tre aktiviteter och dess historiska värden. Flytten påverkar prestationstyperna Kunskapsunderlag och Tillsyn. En av aktiviteter är flyttade från målområde Hållbara städer och två från Effektiv statsförvaltning. Mottagande målområde är Hållbara städer och Fungerande bostadsmarknad. Källa: Boverkets diarium samt Agresso för kostnader och årsarbetskrafter Resursanvändningen av årsarbetskrafter för prestationstypen Tillsyn utgör 15 procent av den totala resursanvändningen inom målområdet Fungerande bostadsmarknad. Resursanvändningen utgör knappt 70 procent av Boverkets totala resursanvändning i andel årsarbetskrafter inom prestationstypen. Prestationstypens andel har ökat något i förhållande till 2013 både inom målområde Fungerande bostadsmarknad och totalt för Boverket. I avsnitt 1.6.2 och 1.6.3 finns en samlad redovisning av resursanvändningen för delområden och prestationstyper totalt för Boverket. I följande avsnitt presenteras ett urval av de viktigaste prestationerna inom prestationstypen för målområdet. 1.2.7.1 EKONOMISKA PLANER OCH INTYGSGIVARE Varje bostadsrättsförening och vissa kooperativa hyresgästföreningar ska ta fram en ekonomisk plan som ska vara försedd med intyg av två intygsgivare som har kontrollerat att projektet är ekonomiskt hållbart. Boverket meddelar behörighet för intygsgivare och Boverket ska se till att det finns ett lämpligt antal intygsgivare samt utöva tillsyn över deras verksamhet enligt Bostadsrättsförordning (1991:630). Tillsynen kan resultera i varning eller återkallelse av behörigheten för intygsgivare. Boverket ska också lämna allmänna råd om utformning av ekonomiska planer och kostnadskalkyler. Under 2014 har Boverket prövat frågor om behörighet för intygsgivare i 26 ärenden. Av dessa har fem avslagits. Två avslag avsåg ansökningar om ny behörighet och tre avsåg ansökningar om förlängning av tidigare behörighet. Boverkets bedömning är att marknadens behov av intygsgivare för närvarande är tillfredsställt (70 stycken varav fem är kvinnor) men att ett generationsskifte är att vänta inom de närmsta åren. Boverket har under 2014 avgjort 14 anmälningar om tillsyn, varav nio ärenden har lämnats utan åtgärd. Förvaltningsrätten i Växjö har avslagit tre av de överklagade tillsynsbesluten från 2013. Boverkets beslut står därmed fast. Förvaltningsrätten har också upphävt ett av Boverkets tillsynsbeslut att meddela varning. Av årets tillsynsbeslut har ett överklagats till förvaltningsrätten. Under våren 2014 tog Boverket fram en Vägledning och underlag till allmänna råd enligt 7-9 §§ bostadsrättsförordningen (1991:630); nu fråga om avskrivningar (dnr 2538/2014). Boverket har även lyft frågan om behovet av en översyn av bostadsrättslagstiftningen till Justitiedepartementet (dnr 2550/2014). Översynen av Boverkets allmänna råd om ekonomiska planer för bostadsrättsföreningar (1995:6 ändrad genom 2007:2) har påbörjats under hösten 2014 och fortsätter under hela 2015. 1.2.7.2 TILLSYN ENLIGT LAG (1992:1574) OM BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG M.M. Boverket har enligt Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. tillsyn över kommunernas bidragsverksamhet. Boverkets tillsyn omfattar utbildnings- och informationsinsatser, bevakning av praxis och tillhandahållande av handbok för bostadsanpassningsbidraget samt faktisk tillsyn. Boverket besvarar också förfrågningar om bostadsanpassningsbidraget från allmänheten och berörda myndigheter samt avger yttranden till förvaltningsdomstolarna i mål om bostadsanpassningsbidrag. Den faktiska tillsynen består av hantering av anmälningar från enskilda, uppföljning och tillsyn där Boverket på eget initiativ kan starta ärendet. 42 1.2 FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET Boverket har under 2014 avgjort tre tillsynsärenden. Tillsynsärendena har resulterat i att Boverket har riktat kritik och uttalat uppmaningar beträffande den formella hanteringen av bidraget. I rapporten Bostadsanpassningsbidragen 2013 (Rapport 2014:21) redovisar Boverket en sammanställning av kommunernas kostnader för bostadsanpassningsbidraget under 2013. Uppgifterna har inhämtats genom Boverkets bostadsmarknadsenkät under år 2014. Sammanställningen visar att antal beviljade bidrag har ökat från 71 800 under 2012 till 73 400 under 2013. Kostnaden för kommunerna uppgick till 1 060 miljoner kr, vilket är den hittills högst noterade kostnaden. Boverket har under 2014 fortsatt förvalta webbhandboken49 för bostadsanpassningsbidraget och fortlöpande tillfört kompletterande information om bidraget till handboken. Besöksstatistik visar på ett fortsatt stort intresse för handboken såväl hos kommunala handläggare som hos privatpersoner som söker information om bidraget. Under 2014 var antalet besök i webbhandboken cirka 29 000. 1.2.8 Prestationstyp: Bidragshantering Tabell 18 Prestationstyp Bidragshantering 2014 2013 2012 Kostnader i mnkr -2,8 -3,4 -0,5 Årsarbetskrafter 2,7 3,5 0,6 Källa: Agresso Resursanvändningen av årsarbetskrafter för prestationstypen Bidragshantering utgör tre procent av den totala resursanvändningen inom målområdet Fungerande bostadsmarknad och cirka 20 procent av Boverkets totala resursanvändning i andel årsarbetskrafter inom prestationstypen. Prestationstypen har minskat något i förhållande till 2013 inom målområde Fungerande bostadsmarknad men för Boverket som helhet är prestationstypens andel årsarbetskrafter likvärdigt med 2013. I avsnitt 1.6.2 och 1.6.3 finns en samlad redovisning av resursanvändningen för delområden och prestationstyper totalt för Boverket. I följande avsnitt redovisas de stöd och bidrag som Boverket administrerar inom målområdet. Utvecklingsprojekten ska ske i samverkan mellan kommuner. Länsstyrelser och andra aktörer bör bjudas in till medverkan. Resultat och erfarenheter ska sedan spridas till kommuner och länsstyrelser. Stöd får, i mån av tillgång på medel, lämnas till kommuner för att skapa nationella utvecklingsprojekt som syftar till att dela erfarenheter av praktisk tillämpning av plan- och bygglagen från olika delar av landet. Stöd kan sökas för hela den beräknade kostnaden för genomförandet av projektet, dock maximalt med 500 000 kr per medverkande kommun. Den totala stödsumman för 2014–2016 är 12 miljoner kr. Stödmottagarna får 75 procent av stödet utbetalt i samband med projektstart efter anmälan av mottagaren. En första sökomgång har genomförts. Stödet trädde i kraft 1 september och sista ansökningsdag 2014 var 10 september. Den korta ansökningstiden var en anpassning till att utbetalning av beviljat stöd skulle ske senast i december 2014. 1.2.8.1 PBL KOMPETENS – STÖD TILL NATIONELLA UTVECKLINGSPROJEKT Tabell 19 Stöd till nationella utvecklingsprojekt 2014 2013* 2012* Antal utbetalningar 13 - - Utbetalt belopp mnkr 6,0 - - *Stödet infördes2014 Källa: Bidragssystemet Bofinc samt för utbetalt belopp Agresso 49 Kommuner kan söka stöd som lämnas enligt Förordning (2014:835) om stöd till nationella utvecklingsprojekt om tillämpningen av plan- och bygglagen (2010:900). http://www.boverket.se/sv/bab-handboken/. Hämtad 150128 Trots den korta tid som fanns för ansökningsomgång 2014 inkom 29 ansökningar om totalt 25 miljoner kr. Totalt beviljade Boverket stöd till 13 projekt till en omfattning av 8 miljoner kr. Totalt 44 kommuner och länsstyrelser samverkar i projekten. ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.2 FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD 1.2.8.2 INVESTERINGSSTÖD TILL ÄLDREBOSTÄDER Tabell 20 Investeringsstöd till äldrebostäder 2014 Antal utbetalningar Utbetalt belopp mnkr 2013 2012 58 60 60 249,9 266,5 181,5 Källa: Bidragssystemet Bofinc samt för utbetalt belopp Agresso De som bygger särskilda boendeformer för äldre och/eller trygghetsbostäder för personer som fyllt 70 år kan få investeringsstöd. Stöd lämnas enligt Förordning (2007:159) om investeringsstöd till äldrebostäder m.m. som trädde i kraft 2007. Stödet lämnades då enbart för särskilda boendeformer som avses i 5 kap. socialtjänstlagen (2001:453). 1 januari 2010 utökades stödet till att även omfatta så kallade trygghetsbostäder. För att stöd ska kunna lämnas krävs att ny- eller ombyggnaden påbörjas under perioden 1 januari 2007 – 31 december 2014 och färdigställs inom två år från dagen för påbörjandet. 1.2.8.3 STÖD TILL UTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN 2014. 131 kommuner svarade på enkäten. Under första kvartalet 2014 gjordes en sammanställning av enkätsvaren. Av svaren framgår att flertalet av kommunerna kände till stödet och att flertalet av kommunerna arbetar med att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden. Det framgick även att cirka 25 kommuner kommer att söka stödet, vilket innebär att de flesta kommuner avstår. Tillströmningen av ärenden under 2014 var mindre än beräknat, endast 16 kommuner har beviljats stöd mot beräknat cirka 25 kommuner. Det innebär att cirka 14,8 miljoner kr av det tillgängliga anslaget inte har utnyttjats. Boverket har gjort bedömningen att ärendetillströmningen inte kommer att öka under 2015. 1.2.8.4 STÖD TILL INNOVATIVT BYGGANDE Tabell 22 Stöd till innovativt byggande Antal utbetalningar Utbetalt belopp mnkr Tabell 21 Stöd till utveckling i strandnära lägen 2014 2013 2012 Antal utbetalningar 24 12 0 Utbetalt belopp mnkr 3,6 3,7 0 Källa: Bidragssystemet Bofinc samt för utbetalt belopp Agresso Kommuner, länsstyrelser, kommunala samverkansorgan och regionala självstyrelseorgan kan ansöka om stöd till planeringsåtgärder för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Stöd lämnas enligt Förordning (2012:545) om stöd till planeringsinsatser för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, som trädde i kraft 1 oktober 2012. Lagen tillämpas retroaktivt på planeringsinsatser som slutförts efter 31 december 2011. Stödets syfte är att ge statligt stöd till planeringsinsatser för att klarlägga om det finns lämpliga områden för utveckling av landsbygden inom strandnära lägen i kommunen. Under 2012–2014 kom det in 42 ansökningar om stöd, vilka omfattade 50 sökande och medsökande organisationer. Sökt belopp uppgår till cirka 13 miljoner kr. Boverket har beslutat i 39 ärenden och 36 ärenden har beviljats stöd. För att följa upp intresset för stödet genomförde Boverket en enkät hos berörda kommuner under oktober/november 43 2014 2013 2012* 39 16 - 18,4 6,5 - Källa: Bidragssystemet Bofinc samt för utbetalt belopp Agresso * Stödet infördes 2013 Företag, kommuner med flera kan söka stöd till åtgärder som främjar ett innovativt byggande för att öka utbudet av bostäder för unga. Stöd lämnas enligt Förordning (2013:145) om stöd för innovativt byggande av bostäder för unga. Stöd får ges för en åtgärd som innebär utveckling eller användning av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process. Under 2014 inkom sammanlagt 73 ansökningar om stöd, varav Boverket beviljade 31 ansökningar, motsvarande 23,1 miljoner kr. 75 procent av beslutat stöd betalas ut i samband med att beslut om stöd har fattats av Boverket. Boverket beslutade om stöd vid fyra tillfällen under 2014. 1.2.8.5 STATLIGT STÖD FÖR INVENTERING AV BOSTADSBESTÅND UR TILLGÄNGLIGHETSSYNPUNKT Tabell 23 Statligt stöd för inventering av bostadsbestånd ur tillgänglighetssynpunkt 2014 2013 Antal utbetalningar 17 - Utbetalt belopp mnkr 3,8 - Källa: Bidragssystemet Bofinc samt för utbetalt belopp Agresso 44 1.2 FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD Kommuner kan få stöd för inventeringar av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet i kommunen. Stöd lämnas enligt Förordning (2013:922) om stöd till kommuner för inventering av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. Boverket beslutade om stöd 30 juni 2014. Till 2014 års beslutsomgång kom det in 49 ansökningar om drygt 17 miljoner kr, varav 16 beviljades stöd med cirka 4,9 miljoner kr. 75 procent av beviljat stöd betalas ut i samband med att beslut om stöd har fattats av Boverket. Merparten av inventeringsprojekten ska vara färdigställda först 2015. 1.2.8.6 TILLÄGGSLÅN OCH FÖRBÄTTRINGSLÅN Ränte- och amorteringsfria tilläggs- och förbättringslån lämnades fram till 1992 respektive 1988. Tilläggslån, enligt Förordning (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m.m., lämnades om kostnaderna för åtgärderna översteg husets ekonomiska bärkraft. Lånet lämnades ursprungligen bland annat för ombyggnad av bostadshus som var/kunde förklaras som byggnadsminne. Förbättringslån, enligt Förbättringslåneförordning (1980:261), lämnades för ombyggnad eller annan förbättring av en- eller tvåfamiljshus som bebos av en person som uppbär folkpension, som har fyllt 60 år eller person som har en funktionsnedsättning. Lånen ägs i dag av Marginalen Bank men Boverket har till uppgift att ompröva lånens ränte- och amorteringsfrihet samt villkoren för förbättringslånen. Stocken av lån har minskat kraftigt och det finns nu 14 tilläggslån och 17 förbättringslån. Under 2014 har Boverket gått igenom ärendestocken och omprövning av ränte- och amorteringsfriheten för nio til�läggslån kommer ske under 2015. Det har inte varit aktuellt ompröva villkoren i något ärende om förbättringslån. 1.2.8.7 STÖD ORDNA BOSTAD Boverket administrerar det statliga bidraget till kommuner för hyresgarantier som kommunerna utfärdar med stöd av Förordning (2007:623) om statligt bidrag för kommunala hyresgarantier. Bidraget ska stimulera kommunerna att ge stöd till hushåll som har ekonomisk förmåga att klara kostnaderna för ett eget boende, men som ändå har 50 51 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden. Under 2014 har 1250 kommuner ansökt om så kallad preliminär tilldelning. Det finns inget krav på att en kommun ska ha ansökt om preliminär tilldelning för att Boverket ska kunna bevilja bidrag till kommunen. Tilldelningen innebär att Boverket reserverar en del av anslaget för kommunens räkning. Utbetalning av bidraget sker först när kommunen har redovisat utställda hyresgarantier och ansökt om bidrag. Kommunerna redovisar utfärdade hyresgarantier och ansöker om bidrag fyra gånger per år. Under 2014 beviljade Boverket bidrag för 179 garantier till 16 kommuner. Detta medförde utbetalningar på cirka 0,9 miljoner kr. Under 2014 tog Boverket fram en informationsfilm om hyresgarantier och det statliga bidraget för hyresgarantier51. 1.2.8.8 STÖD TILL OMSTRUKTURERING AV KOMMUNALA BOSTADSFÖRETAG Stödet till omstrukturering av de kommunala bostadsföretagen, enligt Förordning (2002:664) om statligt stöd för vissa kommunala åtaganden för boendet, är avsett att ge dessa långsiktigt hållbara ekonomiska förutsättningar för en kostnadseffektiv bostadsförvaltning som är anpassad till den förväntade befolkningsutvecklingen. Boverket kan också medverka till att kommunala borgensåtaganden för lån till bostadsrättsföreningar kan avvecklas. Något stöd i form av garantier för avlyft av kommunala borgensåtaganden har inte lämnats under senare år. Stöd i form av bidrag får lämnas om de ekonomiska åtagandena i samband med dessa åtgärder medför en alltför tung börda för kommunen och i den mån annat stöd inte är tillräckligt. För att säkra att verksamheten svarar mot dessa krav arbetar Boverket, tillsammans med den sökande kommunen, fram ett omstruktureringsprogram mot bakgrund av kommunens bedömning av det framtida behovet av bostäder. Syftet är att säkra att skäliga krav ställs på kommunens förmåga att anpassa sig till de ekonomiska och demografiska förutsättningar som kan förutses den närmaste framtiden och därmed uppnå ekonomisk balans under avtalsperioden. Boverket ska också följa upp de avtal som har träffats med olika kommuner. Ett nytt garantiavtal har tecknats under 2014, ett tilläggsavtal med Sorsele kommun om fortsatt rekonstruktion av Inkluderar ansökan inkommen till Boverket 29 december 2014. http://www.boverket.se/sv/bidrag--garantier/kommuner/bidrag-for-hyresgarantier/. Hämtad 150128 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.2 FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD kommunens bostadsföretag SorseleBo AB. I samband med att avtalet tecknades utbetalades 10,1 miljoner kr. Enligt detta avtal, liksom i de avtal som slutits med Ånge och Hagfors kommuner, har staten åtagit sig att lämna bidrag till avvecklingskostnader i takt med att kostnaderna uppstår. Totalt utbetalades cirka 4,2 miljoner kr som avsåg sådana ersättningar under 2014. Avtalet med Hallsberg löpte ut 31 december 2013. Boverket har tillsammans med kommunen gjort en slutuppföljning av avtalet och bedömt att villkoren i avtalet är uppfyllda. Vid årsskiftet 2014–2015 återstår således tre avtal, tilläggsavtalen med Ånge, Hagfors och Sorsele. Statens totala utestående åtaganden enligt dessa avtal uppgår till cirka 16,8 miljoner kr. 45 Bidrag lämnas till kommuner som har stadsdelar som omfattas av det urbana utvecklingsarbetet enligt regeringsbeslut 12 januari 2012 (A2012/174/IU) och 5 december 2013 (A2013/4640/IU). Under december 2014 fördelade Boverket 99 miljoner kr till de av regeringen särskilt utpekade stadsdelar med låg förvärvsfrekvens, hög andel försörjningsstöd och låg behörighet till gymnasieskolan. De utpekade stadsdelarna är Hässleholmen (Borås), Bergsjön, Gårdsten, Hjällbo och Norra Biskopsgården (Göteborg), Gamlegården (Kristianstad), Centrum Öster (Landskrona), Herrgården och Södra Sofielund (Malmö), Rinkeby och Tensta (Stockholm), Hovsjö och Ronna (Södertälje), Kronogården (Trollhättan) samt Araby (Växjö). 1.2.8.9 STIMULANSBIDRAG TILL KOMMUNER SOM DELTAR I URBANA UTVECKLINGSARBETET Tabell 24 Urbant prestationsbidrag 2014 Antal utbetalningar Utbetalt belopp mnkr 2013 9 9 99 99 2012* Källa: Bidragssystemet Bofinc samt för utbetalt belopp Agresso *Bidraget infördes 2013 1.2.9 Prestationstyp: Garantihantering totalt för Boverket. Tabell 25 Prestationstyp Garantihantering 2014 2013 2012* Kostnader i mnkr -7,5 -7,0 -1,8 Årsarbetskrafter 5,2 6,1 1,5 Källa: Agresso *Verksamheten infördes på Boverket 1 oktober 2012 Resursanvändningen av årsarbetskrafter för prestationstypen Garantihantering utgör sex procent av den totala resursanvändningen inom målområdet Fungerande bostadsmarknad,vilket motsvarar 5,2 årsarbetskrafter i reella tal. Det motsvarar i princip Boverkets totala resursanvändning inom prestationstypen. Prestationstypens andel resursanvändningen av årsarbetskrafter inom målområde Fungerande bostadsmarknad är samma som 2013. I avsnitt 1.6.2 och 1.6.3 finns en samlad redovisning av resursanvändningen för delområden och prestationstyper I följande avsnitt redovisas de garantier som Boverket administrerar inom målområdet. 1.2.9.1 KREDITGARANTIER FÖR LÅN TILL BOSTADSBYGGANDE Kreditgarantier lämnas för lån till ny- och ombyggnad av bostäder med stöd av Förordning (2004:105) om statlig kreditgaranti för lån för bostadsbyggande m.m. Garanti lämnas till kreditinstitut som har ramavtal med Boverket. Verksamheten redovisas och finansieras utanför statsbudgeten på konto i Riksgälden med obegränsad kredit. Verksamheten finansieras med avgifter vars storlek bestäms av Boverket och som ska motsvara statens förväntade förlust i varje enskilt ärende. För kreditgarantier till färdigställda lägenheter tecknades 46 1.2 FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET under perioden sex avtal om nya garantier för 53,5 miljoner kr, som gällde för 329 lägenheter. Garantiavtal för lån under byggtiden tecknades för 956 lägenheter och 10 egnahem, med ett totalt maximalt garanterat belopp om 1 083,1 miljoner kr. Garantiavtal för lån under byggtiden innebär att garantibeloppet ökar i takt med att bostäderna färdigställs och lånen lyfts. Vid årsskiftet fanns garantiavtal för lån under byggtid med ett maximalt garanterat belopp om 1 514,4 miljoner kr, varav 841 miljoner kr tagits i anspråk. Under perioden har 20 projekt med kreditgarantier färdigställts. nader för drift och underhåll, kapitalskuld med mera. Värderingen redovisas i tabellen nedan. Beviljanderamen för kreditgarantier var 10 000 miljoner kr under perioden. Det totala garantiåtagandet uppgick till 2 765,6 miljoner kr inklusive avtalat belopp under byggtiden. Det ianspråktagna garantibeloppet uppgick till 2 092,7 miljoner kr. Antalet nya skadeärenden har fortsatt varit få under 2014. Under 2014 lämnade Boverket ersättning i endast ett fall med ett ersättningsbelopp, efter återvinning från kommunalt ansvarstagande, på 20 000 kr. Antalet kreditgarantiavtal ligger under 2014 på ungefär samma nivå som 2013. Det råder en fortsatt hög aktivitet på bostadsmarknaden som möjliggör att fler bostadprojekt startas i kombination med en önskan hos långivarna att försäkra sig mot risker i bostadsfinansieringen. Källa: Kreditgarantisystemet Vråken *Vid värderingen till bokslut 2013 ändrades redovisningen och numera dras förväntad intäkt brutto bort från den förväntade förlusten. Ändringen motsvarar cirka 16 miljoner kr för 2014 1.2.9.1.1 Värdering av förväntad förlust Som ett underlag för den finansiella redovisningen värderas årligen den förväntade förlusten i garantistocken. Värderingen utgår från modellen för riskbedömning och resulterar i en beräkning av förväntad förlust och förväntade intäkter för garantistocken. Värderingen av stocken görs på grundval av detaljerade uppgifter från långivarna för fastigheter med ett garanterat belopp på 1 miljon kr eller mer. Uppgifterna gäller hyresintäkter/avgifter, kost- Tabell 26 Årets värdering av den förväntade förlusten i garantistocken. Belopp i tusen kr 2014 Antal garantier 2013 2012* 810 871 969 Garanterat belopp 2 092 653 1 734 785 1 699 865 Förväntad förlust 89 780 111 599 177 104 4,3 % 6,4 % 10,4 % 86 678 100 626* 185 616 Andel av garanterat belopp Avsättning Den förväntade förlusten uppgår således till 90 miljoner kr. Minskningen beror i huvudsak på fortsatt sjunkande avkastningskrav och ökade marknadshyror, vilket innebär högre marknadsvärden och således även lägre förväntad förlust. Avsättningen består av förväntad förlust, förväntade återvinningar samt kostnader för indrivning. Avsättningen 2014 blev 86,7 miljoner kr. 1.2.9.2FÖRVÄRVSGARANTIER Förvärvsgarantier tecknas enligt Förordning (2008:20) om statliga kreditgarantier för förvärv av bostad. Garantin omfattar räntebetalningar för förstagångsköpares bostadslån vid förvärv av bostad. Syftet med garantin är att hjälpa hushåll som vill köpa bostad och som har svårt att få bostadslån trots att de har betalningsförmåga. Inga garantier har utfärdats under perioden och endast en garanti har utfärdats sedan förordningen trädde i kraft. Den är inkluderad i årets omvärdering som redovisas ovan. ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.2 FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD 1.2.9.3RÅDGIVNINGSFUNKTION Tabell 27 Avgiftsfinansierad verksamhet inom Boverket. Belopp i tusen kr 2014 2013 20123) -2 244 -2 238 -2 156 1 1 1 Förvärvsgarantier Tidigare års över-/ underskott Intäkter Kostnader 101 6 83 Årets kapitalförändring -100 -5 -82 -2 343 -2 244 -2 238 Ackumulerat över-/ underskott Kreditgarantier för ny- och ombyggnad samt avlösen av kommunal borgen Tidigare års över-/ underskott Intäkter1) 2 124 319 2 015 713 1 942 628 25 386 40 860 49 670 Kostnader ) -1 769 -67 746 -23 415 Årets kapitalförändring 27 155 108 606 73 086 2 151 474 2 124 319 2 015 713 2 Ackumulerat över-/ underskott Summering avgiftsfinansierad verksamhet Årets kapitalförändring avgiftsfinansierad verksamhet Totalt ackumulerat över-/underskott 47 27 055 108 600 73 004 2 149 131 2 122 076 2 013 475 1) Intäkterna har minskat under året till största del beroende på lägre ränteintäkter men också beroende på periodisering av avgifter som tidigare ej gjorts. 2) De negativa värdena för kreditgarantiernas kostnader beror på att avsättning för garantier har minskat för varje år. Detta är i sin tur är framförallt en följd av att den förväntade förlusten successivt minskat. 3) Beloppen för 2012 är en sammanslagning från Statens bostadskreditnämnd (BKN), jan-sept och Boverket okt-dec. Enligt 6 § i Boverkets instruktion har Boverket till uppgift att erbjuda marknadskompletterande rådgivning kring finansiering av bostäder till mindre och medelstora byggherrar. I maj 2013 gjordes en intern bedömning av olika alternativa möjligheter att uppfylla denna rådgivningsfunktion liksom en juridisk bedömning. Bedömningen gjordes att vi bör begränsa vår rådgivande roll för att inte, enligt EU:s grundläggande princip om fri konkurrens, konkurrera med marknadens finansiella rådgivare och konsulter. Boverket valde därmed det alternativ som innebär att fokus läggs på att skapa en formell plattform på Boverkets webbplats med information och kalkyler som riktar sig till byggherrar. I dagsläget fortgår detta arbete genom ett projekt med syfte att utforma ett ansökningsformulär för förhandsbesked via webbplatsen. I ansökningsformuläret ska ett antal parametrar fyllas i som genererar kalkyler och värderingar som i sig fungerar som rådgivning. Även förklaringar till de olika parametrarna kommer att finnas. Det är därefter valbart att antingen nöja sig med de kalkyler som genererats eller skicka ansökan till Boverket. När plattformen för rådgivningsfunktionen är klar planeras både informationsträffar med byggherrar samt utskick av informationsmaterial så att fler kan ta del av informationen och råd. 48 1.3 HÅLLBAR ENERGIANVÄNDNING ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET Medvetenhet. Foto: Johnér ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.3 1.3 HÅLLBAR ENERGIANVÄNDNING MÅLOMRÅDE Hållbar energianvändning Under området Hållbar energianvändning redovisas Boverkets arbete med att nå de mål som gäller för målområdet. Verksamheterna inom området handlar huvudsakligen om uppföljning och utveckling, arbete med byggregler och energideklarationer, tillsyn samt medborgar- och myndighetsservice. Prestationstyper som redovisas är därför Kunskapsunderlag, Föreskrifter och allmänna råd, och Tillsyn. Prestationstyperna Svar på förfrågning och Svar på remiss redovisas samlat för alla målområden under målområdet Effektiv statsförvaltning. Under varje prestationstypstabell redovisas de viktigaste prestationerna under 2014 och deras resultat i beskrivande text. Avsnittet inleds med en redovisning av resursanvändningen under 2014 inom hela målområdet och en måluppföljning. 49 50 1.3 HÅLLBAR ENERGIANVÄNDNING ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.3.1 Resursanvändning Tabell 28 Resursanvändning inom målområde Hållbar energianvändning 2014 åak Intäkter av anslag 2013 mnkr åak 2012 mnkr åak mnkr 31,1 28,7 17,9 4,0 0,3 0,3 Kostnader -35,1 -29,0 -18,2 -Förvaltningskostnader -35,1 -29,0 -18,2 Övriga intäkter -Transfereringar Åak 0 26,3 0 23,5 skapsunderlag kan främst förklaras av de regeringsuppdrag som Boverket fått inom området energieffektivisering. När det gäller prestationstypen Föreskrifter och allmänna råd förklaras skillnaden mellan 2013 och 2014 av arbetet med energideklarationer. 2012 60% 2013 2014 50% 0 15,6 Källa: Agresso Resursanvändningen av årsarbetskrafter för målområdet Hållbar energianvändning utgjorde 12 procent av Boverkets totala resursanvändning under 2014, en ökning med en procentenhet jämfört med 2013, se figur 7, avsnitt 1.5.3. Ökningen motsvarar 2,8 årsarbetskrafter. I avsnitt 1.5.2 och 1.5.3 finns en samlad redovisning av resursanvändningen för delområden och prestationstyper totalt för Boverket. 40% 30% 20% 10% 0% Resursanvändningen ökade för prestationstyperna Tillsyn och Kunskapsunderlag och minskade för Föreskrifter och allmänna råd. Ökningen av prestationstypen Kun- Föreskrift och allmänt råd Tillsyn Kunskapsunderlag Figur 5 Prestationstypernas andel årsarbetskrafter per år inom målområde Hållbar energianvändning ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.3 HÅLLBAR ENERGIANVÄNDNING 51 1.3.2 Måluppföljning Det strategiska målet för målområdet Hållbar energianvändning är • minskad energianvändning i befintliga byggnader – som har både kvinnors och mäns, flickor och pojkars situation i åtanke. Boverkets främsta möjlighet att arbeta för minskad energianvändning är genom de regelverk för byggande som Boverket ansvarar för. Utöver det är kunskapsspridning och informationsinsatser för att öka medvetandegraden om energikonsumtion och dess konsekvenser för samhället och miljön ett viktigt verktyg för måluppfyllelse. Under 2014 har energideklarationssystemet förändrats och utvecklats för att öka tydligheten och för att öka effekten av konsumentpåverkan. Det nya systemet med en märkning lika med övrig energimärkning är ett viktigt bidrag för att nå målet. Vi genomförde under 2014 en annonskampanj med möjlighet för läsaren att klicka sig vidare in på våra webbsidor om energideklarationer. Kampanjen ledde till ökat antal besökare till webbsidorna. Syftet med informationen på webbsidorna är att öka medvetandegraden hos konsumenter om energiförbrukningen. Tillsyn har genomförts mot drygt 1 000 byggnader, vilket ökar fokus mot att genomföra deklarationerna som är en förutsättning för att märkningen ska finnas. Under 2014 har vi även tillsammans med Statens energimyndighet tagit fram en strategi för energieffektivisering i befintligt bestånd som ger regeringen en god överblick i vilka åtgärder som behöver vidtas för att ytterligare öka energieffektiviseringen. Detta leder också långsiktigt mot minskad energianvändning. Under 2014 har även förslag på ändrade energikrav i Boverkets byggregler vid nyuppförande av byggnader som innebär en skärpning på ungefär 10 procent. Skärpningen påverkar kraven vid ändring i Boverkets byggregler, vilket innebär att även det befintliga beståndet kommer att påverkas då kraven införs. 1.3.3 Prestationstyp: Kunskapsunderlag prestationerna inom prestationstypen för målområdet. Tabell 29 Prestationstyp Kunskapsunderlag 2014 2013 2012 Kostnader i mnkr -19,8 -15,0 -6,6 Årsarbetskrafter 13,4 11,5 5,2 Källa: Agresso Resursanvändningen av årsarbetskrafter för prestationstypen Kunskapsunderlag utgör cirka 50 procent av den totala resursanvändningen inom målområde Hållbar energianvändning och 12 procent av Boverkets totala resursanvändning inom prestationstypen. I reella tal utgör resursanvändningen för prestationstypen inom Hållbar energianvändning 13,4 årsarbetskrafter. Prestationstypen har stabiliserat sig på en nivå om cirka 50 procent efter den rätt omfattande ökningen mellan 2012 och 2013. I avsnitt 1.5.2 och 1.5.3 finns en samlad redovisning av resursanvändningen för delområden och prestationstyper totalt för Boverket. I följande avsnitt presenteras ett urval av de viktigaste 1.3.3.1 INFORMATIONSINSATSER INOM ENERGIOMRÅDET 1 januari 2014 trädde ändringen av Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader (BFS 2007:4), genom ändringsföreskrift 2013:16, i kraft. Ändringen innebar bland annat att energiklassning av byggnader, på en skala från A till G, infördes i energideklarationerna. Syftet var att göra informationen om byggnaders energiprestanda tydligare och mer lättförståelig. Målsättningen var att stärka deklarationens roll som konsumentupplysning. För att göra energiklassningen välkänd genomförde Boverket en informationsinsats under 2014. Fokus var på försäljning av byggnader där deklarationens roll som konsumentupplysning är särskilt viktig. De primära målgrupperna var köpare, säljare och mäklare som har viktiga roller i samband med försäljning. Informationsinsatsen genomfördes i form av en annonskampanj på webbsidor för bostadsförsäljning. Kampanjen kombinerades med 52 1.3 HÅLLBAR ENERGIANVÄNDNING ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET utveckling av Boverkets egen information på webbplatsen52, där särskilt de webbtjänster som finns att tillgå lyftes fram och i vissa fall förbättrades. En ny tjänst lanserades också innan kampanjen inleddes. Tjänsten gör det möjligt för en byggnadsägare som har en äldre deklaration utan energi-klass att få sin byggnad energiklassad. Annonsperioden startade i slutet av augusti och pågick till och med november 2014. Annonserna var klickbara, vilket innebär att användaren genom att klicka på annonsen hamnade på startsidan för energideklarationerna på Boverkets webbplats. Antalet vidareklickningar var under perioden cirka 23 000. Antalet besök totalt på Boverkets energideklarationssidor var under 2014 cirka 230 000. 1.3.3.2 EU-SAMARBETE OM BYGGNADERS ENERGIPRESTANDA Boverket deltar på regeringens uppdrag i EU-gemensamma åtgärder inom Concerted Action53. Detta handlar om erfarenhetsutbyte mellan medlemsländerna angående genomförande av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda54. Boverket deltog under 2014 i ett möte med Concerted Action. 1.3.3.3 EU-DIREKTIV OM ENERGIEFFEKTIVISERING I EU-direktivet om energieffektivisering (2012/27/EU) ställs det krav på medlemstaterna att införa mätning på lägenhetsnivå för användningen av bland annat värme, kyla och tappvarmvatten. Direktivets delar som handlar om sådan individuell mätning har genomförts i Sverige genom Lag (2014:267) om energimätning i byggnader. Lagen innebär bland annat att byggherrar och byggnadsägare ska installera individuella mätare när det är kostnadseffektivt och tekniskt genomförbart. Boverket fick i början av 2014 i uppdrag av regeringen att utreda när det är kostnadseffektivt och tekniskt genomförbart att mäta värme, kyla och tappvarmvatten individuellt, och utifrån resultatet föreslå i vilka fall det ska krävas individuell mätning. Den första delrapporten, Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad (Rapport 2014:29), överlämnades till regeringen i november 2014. I utredningen menas med kostnadseffektivitet lönsamhet i meningen att intäkterna av den energi som sparas genom individuell mätning är större än kostnaderna för att installera ett system för det. Med utgångspunkt i kostnadseffektivitetsberäkningarna görs bedömningen att det inte är lönsamt med individuell mätning av värme eller kyla. För tappvarmvatten görs bedömningen att individuell mätning under vissa förutsättningar är lönsamt men att sannolikheten för lönsamhet totalt sett är allt för låg för att formuleras som krav. Utredningens slutsats är att det skulle innebära olönsamma investeringar för många byggherrar och fastighetsägare att införa ett krav på individuell mätning. Boverket föreslår därför i rapporten att det inte i något fall ska krävas individuell mätning av värme, tappvarmvatten och kyla vid uppförande och ombyggnad. 1.3.4 Prestationstyp: Föreskrifter och allmänna råd Tabell 30 Prestationstyp Föreskrifter och allmänna råd 2014 2013 2012 Kostnader i mnkr -6,3 -7,6 -2,7 Årsarbetskrafter 4,5 6,2 2,5 Källa: Agresso Resursanvändningen av årsarbetskrafter för prestationstypen Föreskrifter och allmänna råd utgör 17 procent av den totala resursanvändningen inom målområdet Hållbar energianvändning och 33 procent av Boverkets totala resursanvändning inom prestationstypen. I reella tal utgör resursanvändningen för prestationstypen inom Hållbar 52 53 54 energianvändning 4,5 årsarbetskrafter. I förhållande till 2013 är det inom målområdet en minskning med nio procentenheter. Under 2013 förbereddes den ändring av föreskrifterna (BFS 2007:4) om energideklarationer för byggnader som trädde i kraft 1 januari 2014. I avsnitt 1.5.2 och 1.5.3 finns en samlad redovisning av resursanvändningen för delområden och prestationstyper totalt för Boverket. I följande avsnitt presenteras ett urval av de viktigaste prestationerna inom prestationstypen för målområdet. http://www.boverket.se/sv/byggande/energideklaration/. Hämtad 150128. http://www.epbd-ca.eu/. Hämtad 150128. Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (omarbetning). ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.3 HÅLLBAR ENERGIANVÄNDNING 53 1.3.4.1 ENERGIDEKLARATIONER 1.3.4.2 BOVERKETS BYGGREGLER ENERGI Boverket har från och med 1 januari 2014 infört en energiklassning i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader (BFS 2007:4) som visas på energideklarationen. Energiklassningens syfte är att göra det enklare för konsumenten att jämföra byggnader med varandra och få en uppfattning om deras energianvändning. Boverket fick i september 2013 i uppdrag av regeringen att se över och skärpa nivåerna för energihushållning i Boverkets föreskrifter. Uppdraget redovisades i rapporten Skärpta energihushållningskrav – redovisning av regeringens uppdrag att se över och skärpa energireglerna i Boverkets byggregler (Rapport 2014:19). I rapporten redovisas förslag på möjliga ändrade kravnivåer i BBR. Förslaget innebär att en uppdelning görs av bostäder i kategorierna småhus och flerbostadshus. Boverket har för avsikt att skärpa energihushållningskraven med cirka 10 procent för flerbostadshus och lokaler, medan kraven på småhus förblir oförändrade. I den nya utformningen får byggnaden en energiklass på en skala från A till G, där klass A står för låg energianvändning och klass G för hög energianvändning. Energiklassningen av byggnader har samma typ av utformning som energimärkningen av vissa produkter, exempelvis vitvaror. Deklarationer gjorda före 1 januari 2014 saknar denna energiklassning. Boverket har därför gjort det möjligt för fastighetsägare som energideklarerat före 1 januari 2014 att hämta en uppdaterad sammanfattning av energideklarationen, via Boverkets webbplats, som innehåller energiklassen55. Boverket utvecklar och förvaltar registret för energideklarationer som vid årsskiftet 2014/2015 innehåller cirka 537 000 deklarerade byggnader, vilket är 52 000 fler än vid samma tidpunkt föregående år. Boverket föreslår att det nuvarande systemet med tre klimatzoner får en kompletterande fjärde zon som omfattar kustlänen i södra Sverige inklusive Göteborg med närmast intilliggande kommuner. Effekten av den nya klimatzonen blir att kraven skärps med ytterligare 10 procent för alla byggnader, inklusive småhus, i den nya zonen. Boverket har med anledning av rapporten tagit fram ett nytt förslag till föreskrifter för avsnitt 9 Energihushållning i Boverkets byggregler. Förslaget är under bearbetning och planeras börja gälla under första kvartalet 2015. 1.3.5 Prestationstyp: Tillsyn totalt för Boverket. Tabell 31 Prestationstyp Tillsyn 2014 2013 2012 Kostnader i mnkr -6,5 -5,3 -2,8 Årsarbetskrafter 5,9 4,8 2,3 Källa: Agresso Resursanvändningen av årsarbetskrafter för prestationstypen Tillsyn utgör 22 procent av den totala resursanvändningen inom målområdet Hållbar energianvändning och cirka 30 procent av Boverkets totala resursanvändning inom prestationstypen. Prestationstypen Tillsyn inom målområde Hållbar energianvändning omfattar tillsyn över energideklarationerna och i förhållande till 2013 har prestationstypen ökat något inom målområdet. I avsnitt 1.5.2 och 1.5.3 finns en samlad redovisning av resursanvändningen för delområden och prestationstyper 55 I följande avsnitt presenteras ett urval av de viktigaste prestationerna inom prestationstypen för målområdet. 1.3.5.1ENERGIDEKLARATIONER Tabell 32 Energideklarationer - antal inregistrerade Antal per år Ackumulerat antal 2014 2013 2012 52 724 58 206 57 887 538 281 485 557 427 351 Källa: Energideklarationssystemet Gripen Boverket har tillsyn över energideklarationer. Detta innebär i korthet tillsyn över att energideklarationer upprättas, visas, överlämnas och annonseras. Arbetet med tillsynen sker dels proaktivt, dels reaktivt. Den proaktiva till- http://www.boverket.se/sv/byggande/energideklaration/bestall-ny-sammanfattning/energideklaration---generera-om/. Hämtad150127. 54 1.3 HÅLLBAR ENERGIANVÄNDNING synen görs genom kontroller i energideklarationsregistret för att identifiera de byggnader som saknar energideklaration. Boverket skickar ut förelägganden till byggnadsägaren om att dessa byggnader ska energideklareras. Under 2014 har Boverket genomfört tillsyn av hur uppgifter om byggnaders energiprestanda visas i annonser hos mäklare på internet. Under 2014 har Boverket skickat ut föreläggande om att upprätta energideklarationer för 1 125 byggnader. Informationsbrev har skickats ut till landets större fastighetsägare. Den reaktiva tillsynen bedrivs genom att Boverket tar emot anmälningar från enskilda om att energideklarationer inte har upprättats eller visats i enlighet med lagen. Under 2014 har åtta stycken anmälningar kommit in till Boverket, vilket är fem färre än föregående år. ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.3.5.2 TILLSYN AV CERTIFIERADE ENERGIEXPERTER Vid upprättandet av en energideklaration är det energiexperten som samlar in uppgifter för den aktuella byggnaden. Tidigare krav på ackreditering av de företag som upprättar energideklarationer har avskaffats och ersatts med krav på personcertifiering och oberoende. Energiexperterna ska sedan 1 januari 2014 vara personcertifierade enligt Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader och Förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader. Personcertifierade energiexperter kan ansöka digitalt om behörighet till Boverkets energideklarationsregister. Boverket har sedan 1 januari 2014 tillsynsansvar över energiexperternas oberoende. Inriktningen och omfattningen av tillsynen bestäms i en årlig tillsynsplan som är gemensam för tillsynen av energideklarationerna. Tillsynen av energiexperterna sker i första hand genom att Boverket tar emot anmälningar från enskilda som har klagomål på energiexpertens oberoende. Boverket kan även på eget initiativ inleda en granskning av en energiexpert. ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.3 HÅLLBAR ENERGIANVÄNDNING 55 56 1.4 EFFEKTIV STATSFÖRVALTNING ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET Medborgaren i fokus. Foto: Johnér ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.4 1.4 EFFEKTIV STATSFÖRVALTNING MÅLOMRÅDE Effektiv statsförvaltning Under området Effektiv statsförvaltning redovisas Boverkets arbete med att nå de mål som gäller för målområdet. Verksamheterna inom området handlar huvudsakligen om uppföljning och utveckling, tillsyn, stöd och bidrag, arbete med remisser samt medborgar- och myndighetsservice. Prestationstyper som redovisas är därför Kunskapsunderlag, Handbok/vägledning, Bidragshantering och Tillsyn. Under varje prestationstypstabell redovisas de viktigaste prestationerna under 2014 och deras resultat i beskrivande text. Avsnittet inleds med en redovisning av resursanvändningen under 2014 inom hela målområdet och en måluppföljning. Under målområde Effektiv statsförvaltning redovisas prestationstyperna Svar på förfrågning och Svar på remiss samlat för alla målområden. 57 58 1.4 EFFEKTIV STATSFÖRVALTNING ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.4.1 Resursanvändning Tabell 33 Resursanvändning inom målområde Effektiv statsförvaltning 2014 åak Intäkter av anslag Övriga intäkter Kostnader -Förvaltningskostnader 2013 åak mnkr 2013 2014 2012 Åak mnkr 523,0 503,6 352,9 78,8 80,1 91,1 -601,9 -583,7 -443,9 -52,9 -47,0 -48,2 -549,0 -536,6 -395,7 40% 35% 30% 25% -Transfereringar Årsarbetskrafter mnkr 2012 45% 49,4 45,4 41,6 Källa: Agresso Boverket flyttade under 2014 tre aktiviteter och dess historiska värden. Flytten påverkar prestationstyperna Kunskapsunderlag och Tillsyn. En av aktiviteter är flyttade från målområde Hållbara städer och två från Effektiv statsförvaltning. Mottagande målområde är Hållbara städer och Fungerande bostadsmarknad. Resursanvändningen av årsarbetskrafter för målområdet Effektiv statsförvaltning utgjorde drygt 20 procent av Boverkets totala resursanvändning under 2014, en mindre ökning i förhållande till 2013, se figur 7 under avsnitt 1.6.3. Boverket har under 2014 gjort en omföring av tre aktiviteter och dess historiska värden. Två av dessa aktiviteter är flyttade från målområde Effektiv statsförvaltning. I avsnitt 1.5.2 och 1.5.3 finns en samlad redovisning av resursanvändningen för delområden och prestationstyper totalt för Boverket. Här analyseras resursanvändningen för prestationstyperna Bidragshantering, Kunskapsunderlag, Tillsyn och Handbok/vägledning för målområde Effektiv statsförvaltning. Prestationstyperna Svar på förfrågning och Svar på remiss analyseras för hela myndigheten. 20% 15% 10% 5% 0% Figur 6 Andelen av respektive prestationstyp per år inom målområde Effektiv statsförvaltning Inom målområdet har prestationstyperna Kunskapsunderlag och Handledning/vägledning ökat medan Bidragshantering och Tillsyn minskat. Ökningen av prestationstyp Handbok/vägledning beror på arbetet med boverket. se. Ökningen av resursåtgång inom prestationstypen Kunskapsunderlag kommer sig främst av Boverkets arbete med jämställdhetsintegrering. Bidragshantering inom målområde Effektiv statsförvaltning minskar med anledning av det minskade antalet överklagade ärenden. ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.4 EFFEKTIV STATSFÖRVALTNING 59 1.4.2 Måluppföljning De strategiska målen för målområdet Effektiv statsförvaltning är • förenkla medborgarnas och företagens vardag – som har både kvinnors och mäns, flickor och pojkars situa tion i åtanke • rätt kvalitet till rätt kostnad och en attraktiv arbetsplats – en kvalitet som beaktar både kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov, efterfrågan och erfarenheter – en attraktiv arbetsplats för både kvinnor och män. 1.4.2.1 BOVERKETS ARBETE MED ATT FÖRENKLA FÖR MEDBORGARE OCH FÖRETAG Boverket har under 2014 fortsatt att arbeta med åtgärder som förenklar företagens och medborgarens vardag, bland annat genom att arbeta med digital informationsförsörjning. Både genom att arbeta med den egna informationen men även genom att utveckla förutsättningar för andra aktörer inblandade i plan- och bygglovsprocessen. Vad gäller vårt eget material arbetar vi allt mer med helt webbaserade kunskapsunderlag och vägledningar. Under 2014 har vi även gjort information tillgänglig för vidareutnyttjande genom öppen data56. Vi utvecklar även e-tjänster57 som kan vara till stöd för kommunala handläggare, företag och privatpersoner. Svarstjänsten hanterar allt fler av de frågor som kommer till Boverket, vilket avlastar sakverksamheten och höjer servicegraden. I oktober lanserades Boverkets nya webbplats, boverket.se. Den nya webbplatsen ska på ett enkelt sätt ge den information som besökaren önskar och behöver. 1.4.2.2 RÄTT KVALITET TILL RÄTT KOSTNAD OCH EN ATTRAKTIV ARBETSPLATS Boverket arbetar kontinuerligt med att effektivisera verksamheten. Arbetet med Boverkets verksamhetsledningssystem som omfattar kvalitet, arbetsmiljö, informationssäkerhet och miljö, har fortsatt under 2014. Utbildningar har genomförts för nyanställd personal. Verksamhetsrevisioner har genomförts enligt plan. Under 2014 påbörjade Boverket arbetet med att införa ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem inklusive systemstöd till verksamhetsprocesserna. Myndigheten har övergått till att medarbetarna egenrapporterar löner och reseräkningar i Palasso-systemet. En helt mobil telefonlösning har implementerats. Boverket har under 2014 genomfört en rad aktiviteter i linje med målet att vara en attraktiv arbetsplats. Bland de viktigaste aktiviteterna kan nämnas förbättringar i arbetsmiljöarbetet, införandet av ett nytt arbetstidsavtal och reseavtal. Under 2014 har personalenheten i samarbete med verksamheten och skyddsombuden fortsatt med att utveckla och förstärka det systematiska arbetsmiljöarbetet. Motiverad medarbetarindex (MMI) mäts regelbundet varje kvartal och en medarbetarundersökning har genomförts. Arbetsmiljömål med handlingsplan har tagits fram (dnr 301/2014), såväl på enhetsnivå som övergripande för Boverket, utifrån medarbetarenkätens resultat. Utbildning av chefer och medarbetare har genomförts. All personal har erbjudits att genomgå en hälsoprofilbedömning och fysiska skyddsronder har genomförts. Boverket har även under 2014 initierat ett internt arbete runt värdegrundsfrågorna. Arbetet kommer att fortsätta under 2015 med målet att skapa en gemensam, stabil organisationskultur som är trygg i både den interna och den statliga värdegrunden. 1.4.3 Återrapportering enligt regleringsbrevet Boverket ska redovisa arbetet med och resultatet av det nordiska samarbetet kring undanröjandet av gränshinder inom byggområdet. Boverket ska i årsredovisningen redogöra för hur myndigheten arbetar 56 57 för att nå målen i regeringens strategi för en digitalt samverkande förvaltning. Med medborgaren i centrum – Regeringens strategi för en digitalt samverkande förvaltning. http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna-data/. Hämtad 150128 http://www.boverket.se/sv/om-boverket/tjanster/. Hämtad 150128. 60 1.4 EFFEKTIV STATSFÖRVALTNING 1.4.3.1 NORDISKT SAMARBETE KRING UNDANRÖJANDET AV GRÄNSHINDER INOM BYGGOMRÅDET Som ett led i strävan att undanröja gränshinder inom byggområdet för Boverket en kontinuerlig diskussion vid möten med byggmyndigheterna i de övriga nordiska länderna om innehållet i regelverken för byggande. I oktober 2014 var Boverket värd för det årligen återkommande nordiska byggmyndighetsmötet, där byggmyndigheterna i Danmark, Norge, Finland och Island deltog. På mötet behandlades tillgänglighet, universell utformning samt standarder och eurokoder. I anslutning till mötet var Boverket dessutom värd för ett möte med Socialdepartementets arbetsgrupp mot gränshinder, där flera nordiska länders byggmyndigheter medverkade. I samband med mötet sammanställdes rekommendationer om frågor med koppling till gränshinder som borde behandlas inom ramen för Nordiska ministerrådets arbete mot gränshinder. Även i andra sammanhang har Boverket fört diskussioner i gränshinderfrågor med bland annat företrädare för den norska byggmyndigheten, Direktoratet for byggkvalitet. 1.4.3.2 BOVERKETS ARBETE FÖR EN DIGITALT SAMVERKANDE FÖRVALTNING Boverket har under ett antal år arbetat med att utveckla sin e-förvaltning alltifrån e-tjänster riktade mot allmänhet och andra brukare av myndighetens tjänster till olika lösningar för effektivisering av det interna myndighetsarbetet. Under senaste åren har e-förvaltningsarbetet på myndigheten mognat och utformningen av till exempel myndighetens externa tjänster står i allt högre grad i samklang med målen i regeringens strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning. I sammanhanget kan också vara värt att nämna att senaste versionen av Boverkets webbplats58 är utvecklad med hjälp av ”service design” – kunddriven tjänsteutveckling där brukarens behov är fokus i tjänsteutvecklingen. Boverkets kommunikationsstrategi slår fast att vi ska skapa sammanhang och nytta för medborgare, branscher 58 59 60 61 62 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET och myndigheter. Det gör vi genom att föra dialog och delta där våra frågor kommuniceras. Vi använder i första hand digital kommunikation. En ökad satsning på webbplatsen, webbseminarier och våra digitala vägledningar är exempel på hur strategin får genomslag. Under 2014 har vi också stärkt närvaron i sociala medier. Boverksbloggen har utökats med områdena e-förvaltning59 och utveckling av digitala informationstjänster samt tillgänglighet med fokus på funktionshinderfrågor60. Boverkets twitterkonto hade vid 2014 års slut drygt 3 000 följare, en ökning med nästan 1 000 jämfört med årets början. I regeringens digitala agenda framgår att det är viktigt att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av offentlig information från myndigheter för både kommersiella och ideella ändamål. Boverkets webbplats har utökat möjligheterna till öppna data61. På webbplatsen kan besökarna ta fram öppna data från bostadsmarknadsenkäten, planoch byggenkäten samt miljömålsenkäten. Boverket har sedan 2010 tillsammans med Lantmäteriet och Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedrivit ett gemensamt arbete under programmet Sammanhållen detaljplane- och fastighetsbildning. Programmet har gett god kunskap om de förutsättningar som finns vid en omfattande digitalisering av plan- och byggprocessen. Boverket och SKL har beslutat att starta ett gemensamt projekt i samverkan med länsstyrelserna och Lantmäteriet för att utveckla förutsättningarna för en digital hantering av plan- och bygglovsprocessen, dPBL. Inom energiområdet har Boverket utvecklat en e-tjänst genom vilken landets energiexperter kan göra energideklarationer som digitalt skickas till Boverket. Inom området har Boverket också utvecklat en uppskattad e-tjänst riktad till fastighetsmäklare, fastighetsägare och förvaltare där dessa kan beställa en genomförd deklaration62. För att höja den interna effektiviteten implementerar Boverket för närvarande ett dokument- och ärendehanteringssystem. Detta system ska på sikt digitalt knyta ihop de brukarinitierade tjänsterna med de interna processerna via diarieföring till arkivering. http://www.boverket.se/sv/. Hämtad 150128. http://blogg.boverket.se/amnen/e-forvaltning/. Hämtad 150128. http://blogg.boverket.se/amnen/tillganglighet/. Hämtad 150128. http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna-data/. Hämtad 150128. http://www.boverket.se/sv/byggande/energideklaration/sok-energideklaration/sok-och-bestall-energideklaration/ Hämtad 150128. ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.4 EFFEKTIV STATSFÖRVALTNING 61 1.4.4 Prestationstyp: Kunskapsunderlag Tabell 34 Prestationstyp Kunskapsunderlag 2014 2013 2012 Kostnader i mnkr -22,9 -18,3 -16,7 Årsarbetskrafter 20,5 17,5 14,4 Källa: Agresso Boverket flyttade under 2014 tre aktiviteter och dess historiska värden. Flytten påverkar prestationstyperna Kunskapsunderlag och Tillsyn. En av aktiviteter är flyttade från målområde Hållbara städer och två från Effektiv statsförvaltning. Mottagande målområde är Hållbara städer och Fungerande bostadsmarknad. Resursanvändningen av årsarbetskrafter för prestationstypen Kunskapsunderlag utgör cirka 40 procent av den totala resursanvändningen inom målområdet Effektiv statsförvaltning, och knappt 20 procent av Boverkets totala resursanvändning inom prestationstypen. I reella tal utgör resursanvändningen för prestationstypen inom Effektiv statsförvaltning 20,5 årsarbetskrafter. I förhållande till 2013 har andelen årsarbetskrafter för prestationstypen ökat med tre procentenheter. Ökningen beror till stor del på Boverkets arbete med jämställdhetsintegrering. I avsnitt 1.5.2 och 1.5.3 finns en samlad redovisning av resursanvändningen för delområden och prestationstyper totalt för Boverket. I följande avsnitt presenteras ett urval av de viktigaste prestationerna inom prestationstypen för målområdet. 1.4.4.1 JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING Boverket genomför ett utvecklingsarbete enligt Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket 2014 (dnr 2487/2013). 18 statliga myndigheter har regeringens uppdrag att bedriva ett sådant utvecklingsarbete i sina kärnverksamheter. Myndigheterna har fått särskilda medel till detta. Boverket förstärkte sin kompetens genom att tillfälligt anställa två genusvetare. Vårt arbete har fokus på fem olika delar: Det första gäller att utveckla verktyg för ledning och styrning av kärnverksamheten. De strategiska målen har kompletterats med en jämställdhetsinriktning. Ytterligare utveckling av målen pågår och kommer att integreras i processen när nya strategiska mål formuleras och tas i bruk. Aktiviteterna berör verksamhetsledningssystemet, 63 64 rutiner för remisser, Boverkets enkäter samt könsuppdelad statistik. För det andra analyseras olika delar ur Boverkets kärnverksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv, till exempel lagen om bostadsanpassningsbidrag. Iakttagelserna blir underlag för fortsatt utvecklingsarbete. Det har även skett språkanalyser av några delar i PBL kunskapsbanken63 samt av Boverkets byggregler64. Exempel på hur jämställdhet kan behandlas inom byggandet har tagits fram. Det har genomförts en studie i hur bygg- och fastighetsbranschen arbetar med Hållbara byggnader/byggande och jämställdhet. Syftet var att fördjupa den sociala aspekten av Hållbart byggande för att på sikt kunna ta fram en definition av innebörden av Hållbart byggande. För det tredje har aktiviteter genomförts för att Boverket i sin externa kommunikation ska präglas av en hög kompetens och medvetenhet om jämställdhet och genus. Boverkets webbplats har omarbetats under 2014 och bilderna har analyserats ur ett genusperspektiv, vilket har påverkat bildvalet. För det fjärde har vi tagit fram utbildningar i jämställdhet och genus som kommer att genomföras för chefer och medarbetare. För det femte har Boverket deltagit i de aktiviteter som arrangerats med stöd av Nationella sekretariatet för genusforskning. Boverket medverkade i Nordiskt Forum – New action on Women´s Rights, Malmö 12–15 juni 2014, dels tillsammans med övriga myndigheter, dels med en monter med utställning och information bland annat om stödet till jämställda offentliga miljöer (Förordning 2013:1102 om stöd till utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter). Insatsen bidrog till att många ansökningar med stor bredd inkom. Boverket medverkade under Almedalsveckan i ”Jämställdhetskalaset – vad ska vi fira?”, ett mycket välbesökt och uppskattat heldagsseminarium om jämställdhet. De myndigheter, som arbetar med jämställdhetsintegrering, JIM, hade ett eget pass med rubriken ”I allMÄNhetens tjänst – när normer styr myndighetsarbete”. http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/ Hämtad 150128 http://www.boverket.se/sv/byggande/regler-for-byggande/om-boverkets--byggregler-bbr Hämtad 150128 62 1.4 EFFEKTIV STATSFÖRVALTNING ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.4.4.2 EU OCH BOSTADSPOLITIKEN 1.4.4.3 EXPERTFUNKTION FÖR BYGGSKADOR Boverket ska enligt instruktionen löpande följa och redovisa hur bostadsfrågor och förutsättningarna för den nationella bostadspolitiken utvecklas inom EU. Syftet med bevakningen är att ge Socialdepartementet ett kunskapsunderlag som behandlar rättsfall, beslut, meddelanden och andra ställningstaganden på EU-nivå som kan påverka bostadspolitiken på nationell nivå. Boverkets avrapportering i form av årliga rapporter efterfrågas även av andra aktörer. Boverket fick i januari 2014 i uppdrag av regeringen att utreda om en särskild expertfunktion för byggskador bör inrättas. Uppdraget genomfördes efter samråd med Statens geotekniska institut, Statskontoret, Statens haverikommission och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Uppdraget rapporterades genom rapporten Expertfunktion för byggskador som lämnades i juni 2014 (Rapport 2014:22). Rapporten EU och bostadspolitiken 2013 – Rättsutveckling och samarbete inom EU av betydelse för svensk bostadspolitik (Rapport 2014:7) beskriver utvecklingen under 2013. Under 2014 har Boverket även lämnat en underhandsrapport – Boverkets bevakning av bostadspolitiskt relevanta frågor inom EU – underhandsrapport (dnr 460/2014) till Socialdepartementet. I rapporterna redogörs bland annat för de råd som ministerrådet riktar till Sverige inom ramen för den europeiska planeringsterminen och som har en tydlig koppling till bostadsmarknaden. I rapporten redovisade Boverket sin slutsats att en expertfunktion för byggskador är berättigad, bland annat mot bakgrund av att det inte finns någon central funktion för att samla information om byggskador och vidta åtgärder för att minska framtida skador. Boverket föreslog att expertfunktionen skulle tillföras myndighetens ordinarie verksamhet men att det, som stöd för arbetet, skulle bildas en rådgivande expertgrupp med representanter från bland annat byggbranschen och byggforskningen. Något annat som behandlas är kommissionens förslag till en EU-agenda för städer, unionens nya långsiktiga klimatoch energimål, den pågående moderniseringen av statsstödsreglerna och de initiativ som tas av olika EU-organisationer för att lyfta behovet av en politik för subventionerade bostäder inom EU. Inom socialpolitikens område ligger även frågan om hemlöshet och romsk inkludering högt på dagordningen. 2014 års rapport (dnr 3935/2014) lämnas till regeringen i början av 2015. 1.4.4.4 POTENTIELLT MILJÖFARLIGA SUBVENTIONER Boverket har under 2014 haft i uppdrag att kartlägga icke skatterelaterade eventuellt miljöskadliga subventioner inom sitt verksamhetsområde. Uppdraget redovisades i en promemoria (dnr 298/2014). Genomgången visar att det finns ett antal subventioner som bedöms kunna vara potentiellt miljöskadliga. I de allra flesta av dessa utgår subventioner till ny- eller ombyggnad. Det gäller exempelvis investeringsstöd till äldrebostäder, stöden till icke-statliga kulturlokaler och allmänna samlingslokaler, liksom stödet till innovativt byggande och stödet till hållbara städer. 1.4.5 Prestationstyp: Tillsyn Tabell 35 Prestationstyp Tillsyn 2014 2013 2012 Kostnader i mnkr -0,2 -0,6 -0,3 Årsarbetskrafter 0,2 0,7 0,4 Källa: Agresso Boverket flyttade under 2014 tre aktiviteter och dess historiska värden. Flytten påverkar prestationstyperna Kunskapsunderlag och Tillsyn. En av aktiviteter är flyttade från målområde Hållbara städer och två från Effektiv statsförvaltning. Mottagande målområde är Hållbara städer och Fungerande bostadsmarknad. Resursanvändningen av årsarbetskrafter för prestationstypen Tillsyn utgör knappt en procent av den totala resursanvändningen inom målområdet Effektiv statsförvaltning, liksom knappt en procent av Boverkets totala resursanvändning inom prestationstypen. Tillsynen inom målområde Effektiv statsförvaltning avser tillsyn över länsstyrelsernas stöd- och bidragsverksamhet. I avsnitt 1.5.2 och 1.5.3 finns en samlad redovisning av resursanvändning för delområden och prestationstyper totalt för Boverket. ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.4 EFFEKTIV STATSFÖRVALTNING I följande avsnitt redovisas en prestation inom prestationstypen för målområdet. 1.4.5.1 TILLSYN ÖVER LÄNSSTYRELSERNAS STÖD- OCH BIDRAGSVERKSAMHET Tabell 36 Tillsyn över länsstyrelsernas stöd- och bidragsverksamhet 2014 2013 2012 Kostnader i mnkr -0,2 -0,6 -0,3 Årsarbetskrafter 0,2 0,7 0,4 Antal tillsynsbesök hos länsstyrelserna 0 1 0 Antal skrivbordstillsyn 1 1 0 Källa: Boverkets diarium samt Agresso för kostnader och årsarbetskrafter. Av tabellen framgår att verksamheten minskade mellan 2013 och 2014. Under 2014 beslutades en tillsynsplan för verksamhetsåret 2014 (dnr 3517/2014). De planerade insatser för 2014 fastställdes till att omfatta tre regionala träffar med länsstyrelsernas handläggare av stöd och bi- 63 drag samt att slutföra 2013 års tillsyn av länsstyrelsernas handläggningsrutiner vid utbetalning av stöd och bidrag. Dessutom avsattes resurser för hantering av klagomål från enskilda. Skrivbordstillsynen inriktad på samtliga länsstyrelsers utbetalningsrutiner genomfördes under hösten 2013. Den resulterade i en granskningsrapport med rekommendationer vid utbetalning av stöd och bidrag (dnr 2870/2013). Under 2014 har denna tillsyn slutförts genom fortsatt genomgång av länsstyrelsernas svar på vilka åtgärder som ska genomföras med anledning av granskningsrapporten 2013. De tre planerade regionala träffar med länsstyrelsernas handläggare genomfördes i Härnösand, Växjö och Stockholm. Vid träffarna diskuterades bland annat bidragssystemet Bofinc och hur länsstyrelsernas handläggningsrutiner kan ändras för att minska risken för felaktiga utbetalningar. Det har inte inkommit några enskilda klagomål över länsstyrelserna handläggning under 2014. 1.4.6 Prestationstyp: Bidragshantering Tabell 37 Prestationstyp: Bidragshantering – Stöd och bidrag 2014 2013 2012 Kostnader i mnkr -6,6 -6,7 -8,0 Årsarbetskrafter 2,4 3,4 3,7 Källa: Agresso Resursanvändningen av årsarbetskrafter för prestationstypen Bidragshantering utgör fem procent av den totala resursanvändningen inom målområdet Effektiv statsförvaltning och knappt 19 procent av Boverkets totala resursanvändning inom prestationstypen. Prestationstypen har minskat för andra året i rad med anledning av att antalet stöd som länsstyrelserna hanterar minskar. Därmed minskar också antalet överklagade ärenden. I avsnitt 1.5.2 och 1.5.3 finns en samlad redovisning av resursanvändning för delområden och prestationstyper totalt för Boverket. I följande avsnitt redovisas de stöd och bidrag som Boverket administrerar inom målområdet. 1.4.6.1 HANTERING AV ÖVERKLAGANDEN Tabell 38 Avslutade överklagade bidragsärenden 2014 2013 2012 Kostnader i mnkr -1,4 -1,5 -0,7 Årsarbetskrafter 1,4 1,7 0,9 Antal avslutade överklagade bidragsärenden 36 58 175 Genomsnittlig handläggningstid i mån 1,6 6,9 6,7 Källa: Boverkets diarium samt Agresso för kostnader och årsarbetskrafter Antalet ärenden har fortsatt att minska på grund av att antalet stöd som hanteras av länsstyrelserna har minskat. Numera finns det endast två stöd som hanteras av länsstyrelserna, bidrag till åtgärder mot radon i bostäder och investeringsstöd till äldrebostäder. Då radonbidraget kommer att avvecklas från och med 2015 kommer antalet att minska ytterligare. Enligt tabellen framgår att den genomsnittliga handläggningstiden minskat mellan åren 2013 och 2014. Genomsnittlig handläggningstid uppgår nu till 1,6 månader. 64 1.4 EFFEKTIV STATSFÖRVALTNING ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET Tabell 39 Ärendebalans för överklagade bidragsärenden Ingående balans Inkommande Expedierade Utgående balans 2014 6 54 36 24 2013 10 * 54 58 6 2012 115 73 175 13 * Som framgår av tabellen har ärendebalansen för överklagade bidragsärenden ökat. Under 2012 avsatte Boverket särskilda resurser för att arbeta ner sin ärendebalans. Boverket har mot denna bakgrund kunnat bibehålla en godtagbar ärendebalans. Källa: Boverkets diarium *För verksamhetsåren 2012 har makulerade ärenden i diariet felaktigt räknats som aktiva. Felet har åtgärdats för 2013, vilket medför att utgående balans 2012 och ingående balans 2013 inte korresponderar med varandra. 1.4.7 Medborgar- och myndighetsservice Andelen årsarbetskrafter inom prestationstyperna Svar på förfrågning och Svar på remiss för Boverket som helhet 1.4.7.1 SVAR PÅ REMISS Tabell 40 Svar på remiss 2012 2013 2014 16% 14% 12% 10% 2014 2013 Inkomna remisser 437 452 491 -varav SIS -remisser65 240 202 267 Kostnader i mnkr -5,0 -5,5 -4,7 Årsarbetskrafter 5,8 6,4 5,5 Summa besvarade remisser 406 466 488 -varav remisser överklagade beslut 12 6 23 -varav departementsremisser (inkl. SOU) 54 70 44 -varav ad acta 47 105 107 8% 2012 6% Källa: Boverkets diarium 4% Boverket har under 2014 fått och besvarat färre remisser än 2013. 2% 1.4.7.2 SVAR PÅ FÖRFRÅGNING 0% Svar på förfrågning Svar på remiss Resursåtgången i andel årsarbetskrafter för prestationstypen Svar på remiss var för hela Boverket marginellt lägre 2014 i förhållande till 2013. Resursåtgången i andel årsarbetskrafter för prestationstypen Svar på förfrågningar var för hela Boverkets verksamhet något lägre 2014 än 2013. Tabell 41 Svar på förfrågning Kostnader i mnkr Årsarbetskrafter 2014 2013 2012 -22,7 -22,8 -23,3 25,5 25,2 25,6 21 900 20 500 uppgift saknas - varav per e-post 8 400 8 000 uppgift saknas -varav per telefon 13 500 12 500 uppgift saknas Antal förfrågningar Källa: Boverkets diarium samt Agresso för kostnader och årsarbetskrafter. Prestationstypen förekommer under alla målområden men redovisas samlat här under Effektiv statsförvaltning. 65 Swedish Standards Institute, http://www.sis.se/. Hämtad 150130 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET Resursåtgången i andel årsarbetskrafter för prestationstypen Svar på förfrågning minskat något i förhållande till 2013. I reella tal har årsarbetskrafterna ökat med 0,3. Antalet besvarade förfrågningar har också ökat. Förklaringen ser vi i effektiviseringen av hur Boverket hanterar förfrågningar i och med införandet av Svarstjänst. 1.4.7.2.1 Frågor och svar Bygg Boverket får en stor mängd skriftliga frågor och telefonfrågor inom byggområdet från kommuner, andra myndigheter, företag och allmänheten. De frågor som inte hanteras av myndighetens svarstjänstfunktion besvaras av experterna inom respektive sakområde. Vissa frågor är av sådant slag att Boverket inte bör besvara dem. Det kan gälla frågor av konsultkaraktär och frågor om hur Boverkets regler och andra regelverk ska tillämpas i enskilda fall. 1.4.7.2.2 Svarstjänst Funktionen Svarstjänst syftar till att ge en god och 1.4 EFFEKTIV STATSFÖRVALTNING 65 effektiv service till medborgarna. Funktionen har även till syfte att effektivisera Boverkets prestationstyp Svar på förfrågning. Frågor som inkommer till Svarstjänst är bland annat frågor om energideklarationer, Boverkets byggregler, plan- och bygglagen, bygglov/anmälan, detaljplaner, kontrollansvarig, energi och CE-märkning av byggprodukter. Ett av Boverkets interna processmål avser handläggningstiden för Svarstjänst. Målet är att samtliga ska få ett svar inom 14 dagar. 80 procent av frågorna ska besvaras inom denna tid. Där det inte är möjligt ska frågeställaren kontaktas inom 14 dagar för att få information om att svaret tar längre tid. Måluppfyllelsen var 2014 98 procent. Svarstjänst servicemål för telefonfrågor är att 80 procent av samtalen ska besvaras inom tre minuter. Måluppfyllnad var 2014 79 procent. För växelsamtal är motsvarande mål att 90 procent av samtalen ska besvaras inom 1 minut. Måluppfyllnad var 2014 90 procent. 66 1.5 ORGANISATIONSSTYRNING ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET Dialog. Foto: Johnér ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.5 1.5 ORGANISATIONSSTYRNING Organisations styrning Under området Organisationsstyrning redovisas vissa återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet för 2014, prestationstyper totalt för Boverket, arbete med kompetensförsörjning samt intern styrning och kontroll. 67 68 1.5 ORGANISATIONSSTYRNING ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.5.1 Återrapportering enligt regleringsbrevet ”Boverket ska i årsredovisningen för 2014 ge en lägesrapport för pågående större interna uppdrag, utvecklingsarbeten och dylikt inom myndigheten. Rapporteringen ska innefatta både uppdrag och egeninitierade projekt. Av rapporten ska framgå beräknad kostnad och utfall, tidsmässigt utförande samt i vilken omfattning projekten utförs och genomförs med stöd av egen personal eller konsulter. processen med den nya webbplatsen har användarna kommit med synpunkter genom olika tester. Många medarbetare på Boverket har fått utbildningar i att skriva för webben. Guider som visar olika processer, som till exempel att söka bygglov, och en ”vem gör vad-funktion”, som beskriver Boverkets och övriga aktörers roller i en fråga, är redan uppskattade av besökarna. 2014 års kostnad för boverket.se uppgår till cirka 1,9 miljoner kr. Boverket ska i årsredovisningen för 2014 redovisa de totala kostnaderna och det totala antalet årsarbetskrafter för delområden i sin verksamhet. Uppgifterna ska redovisas för 2014 och av redovisningen ska för varje delområde framgå vilken verksamhet som innefattas, verksamhetens kostnader och resursåtgång i personal samt övriga resurser.” Den nya webbplatsen är gjord i följsam design som automatiskt anpassar sig till dator, surfplatta och mobil. Mobilanvändandet förväntas öka med den nya tillgängliga navigeringen. Antalet besök till boverket.se fortsätter att öka. Tabell 42 Antal besök på boverket.se 1.5.1.1 LÄGESRAPPORT FÖR PÅGÅENDE STÖRRE INTERNA ARBETEN 1.5.1.1.1 Dokument och ärendehanteringssystemet Under 2013 genomförde Boverket ett projekt för anskaffning av ett dokument- och ärendehanteringssystem. Resultatet av anskaffningen överprövades till förvaltningsrätten som i februari 2014 avslog anbudsgivarens begäran om överprövning. Boverket har därmed, något försenat, kunnat påbörja införandet av dokument- och ärendehanteringssystemet Platina och har under 2014 genomfört två större aktiviteter. Systemet har grundinstallerats på Boverket och diarieprocessen har införts i systemet. Data från befintligt diariesystem har migrerats till Platina. Införandeprojektet har därefter påbörjat arbetet med att ge systemstöd till verksamhetsprocessen ”Följa, utvärdera och redovisa” (uppdragsprocessen). Den totala kostnaden under 2014 var cirka 3,3 miljoner kr varav cirka 2,3 miljoner kr till konsultinsatser. 1.5.1.1.2 Boverkets webbplats Boverkets nya webbplats publicerades 1 oktober 2014. Den nya webbplatsen utgår från besökarnas önskemål om vad de vill att webbplatsen ska ge svar på. Under hela 2014 2013 2012 Besökare boverket.se 2 032 792 1 693 000 1 286 000 - varav 1 januari – 29 september 1 588 799 - varav 1 oktober – 31 december 436 510 Källa: Från Sitecatalyst Uppgifter om besökare på boverket.se från 30 september 2014 är inte med i statistiken ovan. Orsaken är att både den gamla och nya webbplatsen var öppna. Uppgifter om besökare blir då osäker. 1.5.1.1.3 Boverkets arbete med värdegrunden Boverket har under 2014 initierat ett internt arbete runt värdegrundsfrågorna. Erfarenheten har varit att Boverkets interna värdegrund är mer känd än den gemensamma statliga värdegrunden. För att stärka detta har ett utvecklingsarbete påbörjats. Arbetet relaterar till Värdegrundsdelegationens arbete. Arbetet drivs av ledningsgruppen tillsammans med utsedda medarbetare och omfattar alla medarbetare. Arbetet kommer att fortsätta i dialogform under 2015 med målet att skapa en gemensam, stabil organisationskultur som är trygg i både den interna och den statliga värdegrunden. Arbetet syftar också till att skapa en ökad stolthet och arbetsglädje för alla anställda och till att tydliggöra kopplingarna mellan den egna arbetsprestationen och de övergripande målen. Processens delmoment kommer att inne- ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.5 ORGANISATIONSSTYRNING fatta stegen informera, inspirera, involvera, integrera och implementera. Arbetet ska resultera i en skrift om Boverkets värdegrund som kan användas både i interna 1.5.2 och externa sammanhang. Beräknad tidpunkt för slutprodukten är i maj 2015. Redovisning av resursanvändning för delområden Redovisning av totala kostnader och årsarbetskrafter för varje delområde Redovisning av prestationstyper totalt för Boverket Målområde 2014 (åak.) 2013 (kostn.) (åak.) 2012 (kostn.) (åak.) (kostn.) Hållbara städer Intäkter av anslag 63,9 Övriga intäkter 53,5 66,5 1,5 2,5 0,8 Kostnader -65,4 -56,0 -67,3 - Förvaltningskostnader -62,8 -53,8 -65,0 - Transfereringar Årsarbetskrafter -2,5 53,0 -2,2 49,0 -2,3 63,5 Fungerande bostadsmarknad Intäkter av anslag 90,9 95,4 60,2 Övriga intäkter 28,9 43,5 12,7 Årets kapitalförändring -27,1 -108,6 -6,5 Kostnader -92,7 -30,3 -66,5 - Förvaltningskostnader -92,7 -29,4 -65,8 - Transfereringar Årsarbetskrafter -0,9 92,3 94,1 -0,7 61,3 Hållbar energianvändning Intäkter av anslag Övriga intäkter Kostnader - Förvaltningskostnader Årsarbetskrafter 31,1 28,7 4,0 0,3 0,3 -35,1 -29,0 -18,2 -35,1 26,3 17,9 -29,0 23,5 -18,2 15,6 Effektiv statsförvaltning Intäkter av anslag Övriga intäkter Kostnader - Förvaltningskostnader - Transfereringar Årsarbetskrafter 523,0 503,6 78,8 80,1 91,1 -601,9 -583,7 -443,9 352,9 -52,9 -47,0 -48,2 -549,0 -536,6 -395,7 49,4 45,4 41,6 TOTALT Intäkter av anslag 708,8 681,2 497,5 Övriga intäkter Årets kapitalförändring 113,2 126,3 105,0 -27,1 -108,6 -6,5 -795,1 -698,9 -596,0 - Förvaltningskostnader -243,5 -159,2 -197,3 - Transfereringar -551,6 -539,7 Kostnader Årsarbetskrafter 221,0 69 212,0 -398,6 182,0 Källa: Agresso. *Varav 6,7 mnkr 2014, 72,0 mnkr 2013 och -4,6 mnkr 2012 utgör infriade garantier och förluster i garantiverksamheten. Garantiverksamheten infördes på Boverket 1 oktober 2012. **Siffrorna är inte helt jämförbara mellan åren. I 2012 års utfall ingår i kostnader och nedlagd tid för webbplats och tidningen Planera, bygga, bo motsvarande 4,2 mnkr och 3,4 åa. Dessa insatser redovisas 2013 som gemensam overhead. 70 1.5 ORGANISATIONSSTYRNING ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.5.3 Redovisning och analys av prestationstyper i tidsserie totalt för Boverket Tabell 43 Redovisning av analys av prestationstyper i tidsserie totalt för Boverket Prestationstyp 2014 2013 2012 åak mnkr åak mnkr åak mnkr Föreskrift och allmänt råd 13,6 -15,8 15,6 -17,3 12,3 -11,9 Svar på förfrågning 25,5 -22,7 25,2 -22,8 25,6 -23,3 5,8 -5,0 6,4 -5,5 5,5 -4,7 12,8 -17,2 12,9 -15,8 11,6 -16,5 5,3 -7,6 6,1 -7,0 1,5 -1,8 Tillsyn 20,0 -22,8 17,7 -19,9 13,2 -14,2 Handbok/ vägledning 27,2 -28,5 18,8 -20,3 28,3 -32,5 Uppföljning/ Utvärdering/ 110,9 -130,5 109,3 -122,6 84,1 -87,9 SUMMA 221,0 -243,5 212,0 -159,2 182,0 -197,3 Svar på remiss Bidragshantering Garantihantering Kunskapsunderlag Källa: Agresso * Kostnader för löner, resor, konsulttjänster och övriga kostnader Boverkets sammanlagda resursanvändning i antal årsarbetskrafter ökade från 212 årsarbetskrafter 2013 till 221 årsarbetskrafter 2014. Resursanvändningen för målområde Hållbara städer har ökat med fyra årsarbetskrafter jämfört med 2013. Ökningen motsvarar en procentenhet i andel årsarbetskrafter per år. Samtidigt har resursanvändningen för målområdet Fungerande bostadsmarknad minskat med knappt två årsarbetskrafter, vilket motsvarar två procentenheter förhållande till 2013 i andel årsarbetskrafter. Verksamheterna inom de båda målområdena tangerar varandra och deras sammanlagda resursanvändning ökade med cirka 2 årsarbetskrafter. Resursanvändningen för Hållbar energianvändning har ökat succesivt sedan 2012. Andel årsarbetskrafter inom Effektiv statsförvaltning har ökat med en procentenhet jämfört med 2013. Se figur 7. Boverkets verksamhet präglas av vårt uppdrag att öka, utveckla och förmedla kunskap hos kommuner, statliga myndigheter och andra berörda inom våra ansvarsområden. Verksamheten innefattar till stor del att förse reger- ingen med underlag, utredningar och analyser, liksom att på uppdrag av regeringen företräda Sverige i olika internationella sammanhang, vilket speglar förhållandet mellan prestationstyperna. Prestationstypen Kunskapsunderlag, som täcker den delen av verksamheten, svarar för cirka 50 procent av Boverkets totala resursanvändning per år. Prestationstyperna Kunskapsunderlag och Handbok/ vägledning har samband genom att vägledningen ofta bygger på det kunskapsunderlag som tas fram. I arbetet med handböcker och vägledning kan också behov av ytterligare kunskapsunderlag identifieras och initieras. Den sammanlagda resursanvändningen för de två prestationstyperna har årligen utgjort cirka 60 procent av Boverkets totala resursanvändning. Boverket hade under 2014 flera omfattande regeringsuppdrag inom prestationstypen Kunskapsunderlag. Ett exempel är uppdraget att ta fram en vägledning för byggnadsnämndernas tillämpning av bestämmelserna om tillsyn, ingripanden och påföljder enligt 11 kap. plan- och bygglagen (avsnitt 1.2.5.2). Andra omfattande uppdrag var förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (avsnitt 1.1.3.3.2), uppdraget om industrioch verksamhetsbuller (avsnitt 1.1.3.1.2) samt uppdraget om etableringshinder på bostadsmarknaden (avsnitt 1.2.4.7). Prestationstypen Kunskapsunderlag innehåller även flera av Boverkets återkommande prestationer som marknadsrapporterna (avsnitt 1.2.4.5), arbetet med bostadsmarknadsenkäten (avsnitt 1.2.4.2) och Boverkets indikatorer (avsnitt 1.2.4.3). Prestationstyperna Svar på remiss och Garantihantering utgör cirka fem procent av Boverkets totala resursanvändning. I förhållande till 2013 så utgjorde Garantihantering en något lägre andel 2014 än 2013. Minskningen inom prestationstypen Garantihantering är att hänföra till en mindre omprioritering av resurser 2014. Svar på remiss har andelsmässigt en lägre omfattning 2014 jämfört med 2013. Boverket har under 2014 fått och svarat på ett lägre antal remisser i förhållande till 2013. Resursanvändningen för prestationstypen Föreskrifter och allmänna råd har andelsmässigt legat på mellan sex ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.5 ORGANISATIONSSTYRNING och sju procent åren 2012–2014. 2014 har andelen minskat från sju till sex procentenheter. Hanteringen av Boverkets byggregler (avsnitt 1.3.4.2) är en av de mer omfattande aktiviteterna inom prestationstypen liksom den fortsatta utvecklingen av energideklarationssystemet (avsnitt 1.3.4.1). Prestationstypen Tillsyn har andelsmässigt ökat successivt under perioden 2012–2014, från sju procent till nio procent. Inom prestationstypen redovisas bland annat arbetet med tillsynen över intygsgivare för bostadsrätts2012 2013 föreningar (avsnitt 1.2.7.1) samt tillsynen över att energideklarationer upprättas (avsnitt 1.3.4.1). Dessa prestationer är de som bidragit till prestationstypens ökning. Resursanvändningen för prestationstypen Bidragshantering har andelsmässigt legat på samma nivå sedan 2012. Antalet stöd och bidrag som handläggs av länsstyrelserna och administreras av Boverket har minskat. Ärendevolymerna minskar och det medför att antalet överklagade bidragsärenden minskar. Se figur 8. 2014 50% 71 2012 2013 2014 60% 45% 40% 50% 35% 30% 25% 40% 30% 20% 15% 20% 10% 5% 10% 0% 0% Figur 7 visar fördelningen av resurser i form av andel årsarbetskrafter inom målområdena. Figur 8 Andelen årsarbetskraft per prestationstyp och år 1.5.4 Integrerat ledningssystem för kvalitet, arbetsmiljö, informationssäkerhet och miljö Boverket har sedan 2012 ett verksamhetsledningssystem som inkluderar kvalitet, arbetsmiljö, informationssäkerhet och miljö. Vi använder ett processorienterat arbetssätt för att öka effektiviteten och för att bättre möta våra intressenters behov. Processerna beskriver hur vi genomför vår verksamhet så effektivt som möjligt. De prestationstyper som beskrivs i avsnitt 1.5.3 har definierats utifrån Boverkets huvud- och delprocesser. Under 2014 har arbetet med verksamhetsledningssystemet fortsatt. Processkartorna är försedda med information om lagar, förordningar och föreskrifter. Styrande dokument, 72 1.5 ORGANISATIONSSTYRNING stödjande dokument, mallar och checklistor utvecklas kontinuerligt. Dessutom finns information om handlingsslag och handlingstyper, som beskriver vilka handlingar som uppkommer inom processerna. Arbetet med information till medarbetarna pågår kontinuerligt. Under 2014 genomfördes två utbildningsinsatser för nyanställda. Tre verksamhetsrevisioner genomfördes, vars resultat har och kommer att följas upp inom respek- ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET tive process. Vid sidan av dessa revisioner har avvikelser och förbättringsförslag hanterats kontinuerligt. Utvecklingsarbete pågår för att förbättra denna verksamhet under 2015. För att säkerställa att ledningssystemet stödjer verksamheten följer Boverkets ledning regelbundet upp ledningssystemet. Under 2014 har ledningen gjort två uppföljningar. Samtidigt följs även Boverkets process- och miljömål upp. Dessutom rapporteras och diskuteras bland annat förbättringsarbeten och revisioner. 1.5.5 Systematiskt arbetsmiljöarbete och analys av sjukfrånvaro Det systematiska arbetsmiljöarbetet har utvecklats genom att riktlinjer och rutiner har förtydligats. Chefer och skyddsombud utbildas kontinuerligt i systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljö är en stående punkt på arbetsplatsmöten. Antal möten med arbetsmiljökommittén har utökats och arbetsmiljöarbetet har även stärkts genom gemensamma möten mellan kommittén och ledningsgruppen. Utifrån den årliga medarbetarenkätens resultat har handlingsplaner med åtgärder arbetats fram i verksamheten, dels på enhetsnivå, dels på Boverksnivå. Handlingsplanerna följs upp och utvärderas kontinuerligt. Främjande och förebyggande åtgärder har ökat, bland annat i samarbete med företagshälsovården. Boverket har erbjudit alla anställda att delta i en individuell hälsoundersökning med möjlighet att sätta mål för den egna hälsoutvecklingen i en hälsoplan. Totalt genomförde 150 medarbetare (67 procent av samtliga anställda) en inledande webbenkät. Hälsoundersökningen genomfördes av 205 medarbetare (91 procent av samtliga anställda). Sjukfrånvaron har under vissa delar av året varit den lägsta sedan tre år tillbaka. Den totala sjukfrånvaron ligger på 3,16 procent varav sjukfrånvaron överstigande två månader har varit 1,58 procent i förhållande till tillgänglig arbetstid. 1.5.6 Återrapporteringskrav – Boverkets arbete med kompetensförsörjning I detta avsnitt redovisas områden som myndigheten bedömer är viktiga för att säkerställa att vi har den kompetens som behövs för att fullgöra vårt uppdrag. I redovisningen ingår också en samlad bedömning av hur vi lyckats fullgöra dessa uppgifter. avgångar. Boverket har påbörjat ett större arbete med en långsiktig plan för kompetensförsörjning. Den strategiska analysen av Boverkets kompetensbehov sker i ledningsgruppen. Arbetet kommer att fortgå under 2015. 1.5.6.2REKRYTERING 1.5.6.1KOMPETENSPLANERING Boverkets kompetensbehov på lång och kort sikt utgår från vårt uppdrag och den strategiska kompetensanalys som görs varje år i samband med verksamhetsplaneringen. Viktiga utgångspunkter i analysen är vår omvärldsanalys, inventering av befintlig kompetens och framtida pensions- Fokus på Boverkets olika verksamhetsområden har varit fortsatt stort. Under 2014 har Boverket anställt 40 nya medarbetare, varav 30 kvinnor och 10 män. 55 procent av dessa har anställts tillsvidare. Detta är en minskning från 2013, där antalet nyrekryteringar dock var större än tidigare år. 2013 anställdes också ett antal medarbetare för ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.5 ORGANISATIONSSTYRNING 73 viss tid beroende på att Boverket fått en stor andel kortare uppdrag. Flera av dessa medarbetare har också Boverket kunnat förlänga över 2014. systemet Platina. I samband med arbetet med att lansera en ny webb deltog många medarbetare också i utbildningar om att skriva för webben. 1.5.6.3 ATTRAKTIV ARBETSPLATS 1.5.6.4 BOVERKETS PERSONAL Boverket har under 2014 genomfört en rad aktiviteter i linje med målet att vara en attraktiv arbetsplats. Bland de viktigaste aktiviteterna kan nämnas förbättringar i arbetsmiljöarbetet och RALS66-processen, införandet av ett nytt arbetstidsavtal och reseavtal samt genomförande av medarbetarenkät. Boverket hade i medeltal 239 anställda under 2014, 140 kvinnor och 99 män. Det motsvarade 221 årsarbetskrafter. Motsvarande siffror för 2013 var i medeltal 225 anställda, 129 kvinnor och 96 män, motsvarande 212 årsarbetskrafter. Under 2014 gick åtta medarbetare i pension. Genom att nya medarbetare deltar i myndighetens introduktionsprogram skapas ett enhetligt och kvalitativt mottagande samt goda förutsättningar för nya medarbetare att snabbt komma in i arbetet och gemenskapen. Introduktionsprogrammet består av myndighetsutbildning, enhetens introduktion samt samtal med personalhandläggare. Myndighetsutbildningen i sin tur består av olika pass som behandlar statstjänstemannarollen, regler för statliga myndigheter, verksamhetsledningssystem, kommunikation och biblioteksinformation. Under 2014 har jämställdhetsperspektivet och funktionshinderperspektivet integrerats i myndighetsutbildningen. Av Boverkets 17 chefer är 10 kvinnor och sju män. Siffrorna för 2013 var de samma. Boverkets ledningsgrupp består av åtta personer, fem kvinnor och tre män. Medelåldern för Boverkets personal år 2014 var 47 år, jämfört med 44 år i staten som helhet. År 2013 var medelåldern på Boverket 48 år jämfört med 45 år i staten som helhet. Under 2014 var 13 personer föräldralediga på heltid och 25 personer på deltid. Motsvarande siffror för 2013 var 6 personer på heltid och 17 personer på deltid. 1.5.6.5BEDÖMNING Boverkets chefer träffas regelbundet i syfte att stärka arbetsgivarrollen och för att skapa samsyn i strategiska frågeställningar. Gemensamma kompetensutvecklingsinsatser under 2014 har genomförts i samband med införande av egenrapportering i Palasso samt dokument- och ärendehanterings- 66 Vi kan konstatera att det inom några av Boverkets kompetensområden varit svårare att nå ut till presumtiva kandidater. Genom att använda flera olika rekryteringskanaler har vi nått önskat resultat i våra rekryteringar. Boverkets helhetsbedömning sammantaget är att vi lyckats rekrytera den kompetens som vi behöver för att fullgöra våra uppdrag. Ramavtal om löner med mera för arbetstagare inom det statliga området 74 2 FINANSIELL REDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET Ansvar. Bild: Boverket. ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 2.0 2 FINANSIELL REDOVISNING Finansiell redovisning detaljplan marknadskontroll 75 76 2 FINANSIELL REDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 2.1 Resultaträkning Tabell 44 Resultaträkning, belopp i tusen kr (tkr) Resultaträkning (tkr) not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter i garantiverksamhet Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Kostnader i garantiverksamhet Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa Verksamhetens kostnader Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo Transfereringar Årets kapitalförändring 2013 1 2 3 4 5 233 569 14 818 1 081 10 302 10 765 270 535 219 836 18 602 2 173 4 512 22 691 267 813 6 -166 627 -13 713 6 710 -67 277 -68 -2 506 -243 479 -156 417 -12 066 71 977 -59 405 -104 -3 197 -159 213 27 055 108 600 0 0 0 3 178 -3 178 0 10 11 475 270 76 303 -551 573 0 461 391 75 164 -536 555 0 12 27 055 108 600 7 8 Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet Saldo Uppbördsverksamhet 2014 9 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 2 FINANSIELL REDOVISNING 2.2 Balansräkning Tabell 45 Balansräkning, belopp i tusen kr (tkr) Balansräkning (tkr) not 2014-12-31 2013-12-31 TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Summa Immateriella anläggningstillgångar 13 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m. Summa Materiella anläggningstillgångar 14 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga fordringar Summa Finansiella anläggningstillgångar 15 2 355 827 3 182 361 1 291 1 653 1 371 1 707 3 078 1 825 1 378 3 203 15 256 15 256 22 473 22 473 587 3 897 1 4 485 1 411 3 475 1 4 887 2 301 0 2 301 3 049 519 3 567 128 868 128 868 242 865 242 865 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret Summa Kassa och bank 78 839 2 189 328 2 268 168 86 664 2 162 094 2 248 758 SUMMA TILLGÅNGAR 2 425 337 2 527 407 2 122 076 27 055 2 149 131 2 013 475 108 600 2 122 076 88 549 88 549 102 164 102 164 5 774 112 5 087 9 195 2 831 22 998 4 683 112 4 913 9 077 106 045 124 830 14 624 145 585 4 450 164 659 19 367 158 970 0 178 337 2 425 337 2 527 407 inga inga Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga kortfristiga fordringar Summa Fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Summa Periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa Avräkning med statsverket 16 17 KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Myndighetskapital 18 Avsättningar Övriga avsättningar Summa Avsättningar 19 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa Skulder m.m. Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa Periodavgränsningsposter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER Ansvarsförbindelser 20 21 22 23 24 25 77 78 2 FINANSIELL REDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 2.3 Anslagsredovisning Anslagsredovisning (tkr) Tabell 46 Anslagsredovisning, belopp i tusen kr (tkr) Redovisning mot anslag, se not 26 Anslag (ramanslag) Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enl. regl.brev Omdisponerat anslagsbelopp Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter 1/1 - 31/12 2014 Utgående överföringsbelopp Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 09 04:05 ap 10 Invest.stöd, äldrepolitiken 440 255 000 13 01:01 ap 3 Urbant utvecklingsarbete 31 13 01:01 ap 6 Urbant prestationsbidrag Summa utgiftsområde 13 600 -440 255 600 -255 305 295 2 500 -31 2 500 -2 483 17 1 000 100 000 -1 000 100 000 -99 772 228 1 031 102 500 -1 031 102 500 -102 255 245 9 884 -9 364 520 23 382 -23 099 283 8 782 -8 782 42 048 -41 245 803 3 950 -3 614 336 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 17 01:05 ap 1 Icke-statliga kulturlokaler 17 13:02 ap 4 Allmänna samlingslokaler, invest.bidrag 9 884 809 17 13:02 ap 5 Bidrag till verksamhetsutveckling Summa utgiftsområde 17 23 382 -809 8 782 809 42 048 -809 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 18 01:01 ap 3 Bostadspolitisk utveckling 3 950 18 01:02 ap 1 Omstrukturering kommunala bostadsföretag 99 792 99 500 -99 792 99 500 -14 320 85 180 18 01:03 ap 1 Stöd ordna bostad 41 155 43 000 -41 155 43 000 -895 42 105 3 529 20 000 -3 529 20 000 -19 082 918 198 245 -189 193 9 052 18 01:04 ap 1 Innovativt byggande 18 01:04 ap 1 (2012) Räntebidrag m.m. 18 01:05 ap 1 Boverket, förvaltningskostnader 18 01:05 ap 5 Eurokoder och standarder 18 01:05 ap 7 Marknadskontroll 18 01:05 ap 9 Byggproduktförordningen 500 10 337 -500 192 442 -4 534 4 378 7 000 -4 078 7 300 -6 204 1 096 985 7 000 -775 7 210 -7 004 206 3 957 2 000 -3 657 2 300 -2 232 68 18 01:05 ap 10 PBL kompetensinsatser 8 000 8 000 -6 605 1 395 18 01:05 ap 12 Inventering av bostadsbeståndet ur tillgänglighetssynpunkt 6 500 6 500 -4 650 1 850 18 01:06 ap 1 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 10 222 32 802 -10 222 32 802 -23 618 9 184 18 01:10 ap 1 Stöd gällande utveckling i strandnära lägen 14 310 15 000 -10 310 19 000 -4 199 14 801 6 000 -5 682 318 453 807 -287 299 166 508 18 01:11 ap 1 Utvecklingsprojekt jämställda offentliga miljöer Summa utgiftsområde 18 6 000 189 165 443 194 -178 552 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 2 FINANSIELL REDOVISNING 2.3 Anslagsredovisning (fortsättning) Tabell 47 Anslagsredovisning, belopp i tusen kr (tkr) Anslagsredovisning (forts.) Anslag (ramanslag) Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enl. regl.brev Omdisponerat anslagsbelopp Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter 1/1 - 31/12 2014 Utgående överföringsbelopp Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 20 01:15 ap 1 Hållbara städer 22 491 3 300 21 01:03 ap 4 Byggnaders energiprestanda 1 821 21 000 21 01:07 ap 2 Planeringsstöd för vindkraft 4 738 25 791 -5 514 20 277 21 000 -18 012 2 988 -21 027 21 000 -18 012 2 988 -201 859 900 747 -709 630 191 117 Utgiftsområde 21 Energi -4 738 21 01:08 ap 1 (2011) Solvärme i kommersiella lokaler 14 468 Summa utgiftsområde 21 21 027 21 000 234 963 867 042 Summa Anslag -1 821 -14 468 600 Redovisning mot inkomsttitlar, se not 9 Inkomsttitel Inkomster Övriga inkomster, 2811 113 Summa inkomsttitlar Redovisning mot bemyndiganden, se not 27 Anslag 09 04:05 ap 10 Invstöd. äldrepolitiken 17 01:05 ap 1 Icke-statliga kulturlokaler Tilldelade bemyndiganden Utestående åtagandens fördelning per år Ingående Utestående åtaganden åtaganden 2015 2016 2017 200 000 34 302 600 000 479 402 580 646 346 344 9 000 9 000 6 776 6 776 17 13:02 ap 4 Allmänna samlingslokaler, invest.bidrag 32 000 26 560 26 283 19 498 6 785 18 01:02 ap 1 Omstrukturering kommunala bostadsföretag 67 000 18 140 16 820 7 020 3 000 3 000 18 01:04 ap 1 Innovativt byggande 10 000 2 957 7 665 4 500 2 500 665 18 01:06 ap 1 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 15 000 10 815 10 812 10 312 500 18 01:10 ap 1 Stöd gällande utveckling i strandnära lägen 12 000 4 254 5 092 3 472 1 620 18 01:11 ap 1 Utvecklingsprojekt jämställda offentliga miljöer 10 000 1 663 1 663 655 757 399 585 Totalt 755 000 551 129 214 405 37 967 2018- 3 800 3 800 79 80 2 FINANSIELL REDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 2.3 Anslagsredovisning (fortsättning) Anslagsredovisning (forts.) Tabell 48 Anslagsredovisning, belopp i tusen kr (tkr) Finansiella villkor Anslag Finansiella villkor Villkor Utfall 500 600 4 400 500 511 4 400 500 500 1 000 772 09 04:05 ap 10 Invstöd. äldrepolitiken Högst 500 tkr får användas för Boverkets kostnader för administration av investeringsstöden 600 tkr disponeras för översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag. Högst 4 400 tkr får användas för länsstyrelsernas kostnader. 13 01:01 ap 3 Urbant utvecklingsarbete Högst 500 tkr får användas för Boverkets adm.kostnader. 13 01:01 ap 6 Urbant prestationsbidrag Högst 1 000 tkr får användas för uppföljning av bidraget. 17 01:05 ap 1 Icke-statliga kulturlokaler Disponibel anslagskredit. 17 13:02 ap 4 Allmänna samlingslokaler, invest.bidrag Disponibel anslagskredit. 297 2 895 17 13:02 ap 5 Bidrag till verksamhetsutveckling 3 980 tkr får lämnas som bidrag till Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets hus och parker samt Riksföreningen Våra Gårdar. 18 01:01 ap 3 Bostadspolitisk utveckling 800 tkr får användas för uppdraget att ta fram förslag som underlättar etablering på bostadsmarknaden. 600 tkr får användas för uppdraget om medborgardialog och boendeinflytande. 300 tkr får användas för uppdraget att se över och skärpa nivåerna för energihushållning. 1 000 tkr får användas för uppdraget att undersöka flyttmönster i samband med omfattande renoveringar. 1 000 tkr får användas för uppdraget om vägledning för tillsyn m.m. enligt plan- och bygglagen. 250 tkr får användas för uppdraget att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov. 3 980 3 980 800 600 300 1 000 1 000 250 799 600 235 907 1 000 73 1 000 709 5 773 6 000 18 000 1 250 1 500 2 000 1 000 1 000 5 774 1 264 759 1 646 550 1 000 18 01:04 ap 1 Innovativt byggande 1 000 tkr får användas för merkostnader för att administrera anslaget. 18 01:05 ap 01 Boverket, förvaltningskostnader Disponibel anslagskredit. Disponibel räntekontokredit. Disponibel låneram. 1 250 tkr är avsett för deltagande i standardiseringsarbete. 1 500 tkr får användas för informationsinsatser om mellanboendeformer för äldre. 2 000 tkr ska användas för att ta fram vägledning för barns och ungas utemiljö. 1 000 tkr får användas för att uppdatera och vidareutveckla vägledningen Handeln i planeringen. 1 000 tkr får användas för att förbereda och genomföra Sveriges deltagande i World Urban Forum 2014. 18 01:05 ap 05 Eurokoder och standarder Disponibel anslagskredit. 210 18 01:05 ap 07 Marknadskontroll Disponibel anslagskredit. 210 18 01:05 ap 09 Byggproduktförordningen Disponibel anslagskredit. 18 01:05 ap 10 PBL kompetensinsatser Disponibel anslagskredit. 18 01:05 ap 12 Inventering av bostadsbeståndet ur tillgänglighetssynpunkt Disponibel anslagskredit. 1 000 tkr får användas för Boverkets merkostnader för att administrera anslaget. 500 tkr får användas för att informera kommunerna om stödet och om metoder för att inventera bostadsbeståndet. 18 01:06 ap 1 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder Disponibel anslagskredit. Högst 200 tkr får användas för informationsinsatser om radon i egnahem. 500 tkr får användas för att genomföra en utvärdering av radonbidraget. 60 240 195 1 000 390 500 450 984 200 500 193 478 18 01:10 ap 1 Stöd gällande utveckling i strandnära lägen 1 000 tkr får användas för Boverkets merkostnader för att administrera anslaget. 1 000 619 18 01:11 ap 1 Utvecklingsprojekt jämställda offentliga miljöer 1 000 tkr får användas för Boverkets merkostnader för att administrera anslaget. 1 000 693 20 01:15 ap 1 Hållbara städer Högst 2 500 tkr får användas för administration, dokumentation samt utvärdering av stödet. 2 500 2 329 21 01:03 ap 4 Byggnaders energiprestanda Disponibel anslagskredit. 900 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 2 FINANSIELL REDOVISNING 2.4 Tilläggsupplysningar och noter Tilläggsupplysningar och noter, belopp i tusen kr(tkr) (tkr) Tilläggsupplysningar och noter Upplysningar för jämförelseändamål Beloppet för när förbättringsutgifter på annans fastighet bokförs som anläggning har höjts från 50 tkr till 250 tkr. Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag förutom vad gäller resultaträkningens uppställningsform. Intäkter och kostnader i garantiverksamhet har fått egna poster och dess belopp har dragits bort från posterna Intäkter av avgifter och andra ersättningar respektive Övriga driftkostnader . Beloppen är inte justerade efter tusenkronorsavrundning. Avgiftsintäkter Enligt regeringsbeslut N95/2193 den 30 november 1995 bemyndigar regeringen Boverket att ta ut avgifter för sådana varor och tjänster som avses i 4 § första stycket avgiftsförordningan utan hinder av andra stycket samma paragraf. Garantiverksamheten regleras av Förordning om utlåning och garantier (2011:211). Intäkterna disponeras av Boverket. Likvida medel/betalningar Boverket har två betalningsflöden, räntebärande och icke räntebärande. Anslagsposterna inom anslagen 1:5 Boverket samt 1:1 Statens bostadskreditnämnd för utgiftsområde 18 är räntebärande. Övriga anslag är icke räntebärande. Värdering av fordringar och skulder Värdering av fordringar och skulder görs till bokfört belopp. Fordringarna har upptagits till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Periodavgränsningsposter Som periodavgränsningspost bokförs belopp på minst 50 tkr. Värdering av anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst 25 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre definieras som anläggningstillgångar. Objekt som har ett naturligt samband och vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till minst 25 tkr klassificeras även de som en anläggningstillgång. Egenutvecklade IT-system bokförs som immateriella anläggningstillgångar om anskaffningsvärdet uppgår till minst 500 tkr. Förbättringsutgifter på annans fastighet bokförs som anläggningstillgång om utgiften uppgår till minst 250 tkr. Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Följande avskrivningstider tillämpas: Programvara GIS (enl. EU:s avskrivningsregler) 5 år Egenutvecklade programvaror (IT-system) 5 år Övriga programvaror 3 år Förbättringsutgifter annans fastighet 5 år Datorer 3 år Maskiner och Bilar 5 år Möbler 5 år Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro (%) 2014 2013 Totalt 3,2 4,2 - 29 år 30 - 49 år 50 år - 1,7 3,4 3,1 1,3 3,5 5,1 Kvinnor Män 3,8 2,3 4,1 4,3 50,0 55,8 Långtidssjukfrånvaro i förhållande till total sjukfrånvaro (60 dagar eller mer) 81 82 2 FINANSIELL REDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 2.4 Tilläggsupplysningar och noter (fortsättning) Uppgifter om rådsledamöter enligt 7 kapitlet 2 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag Utbetald ersättning till rådsledamöter och ledande befattningshavare samt uppgift om uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter eller svenska eller i utländska aktiebolag. (tkr) 1 235 Janna Valik, GD Roger Andersson -Styrelseledamot i Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet Anti Avsan -Styrelseledamot i Huge Fastigheter AB -Rådsedamot i Brottsförebyggande Rådets insynsråd 3 Barbro Engman -Styrelseledamot i Hem & Hyra AB Anna Kadefors 2 Reinhold Lennebo 3 Ola Månsson -Styrelseordförande i GalaxenBygg AB -Styrelseordförande i AB Novitas 2 Carina Ohlsson 2 Laila Strunke -Styrelseordförande i Arkitekt Laila Strunke AB 3 Otto von Arnold -Rådsedamot i Datainspektionens insynsråd -Styrelseledamot i AB Jordeberga gård -Styrelseledamot i Sannarp AB -Styrelseledamot i Arnold Towers 3 AB -Styrelseledamot i Arnold Towers 2 AB -Styrelseledamot i Arnold Towers Holding AB -Styrelseledamot i SBI Jordeberga biogas AB -Styrelseledamot i Skånska Biobränslebolaget AB Not 1 Intäkter av anslag Redovisat mot anslag under året enligt anslagsutfall Anslagsavräknad semesterlöneskuld intjänad t o m 2008 Summa anslag 2014 2013 234 360 220 459 -790 -623 233 569 219 836 Anslagsavräkning av semesterlöneskuld intjänad till och med 2008 är gjord enligt övergångsbestämmelsen till 12 § anslagsförordningen. Not 2 Intäkter i garantiverksamhet 2014 2013 Garantiavgifter/premier 5 631 9 951 Återvunna förluster 9 187 8 650 14 818 18 602 Summa intäkter i garantiverksamhet De lägre intäkterna avseende garantiavgifter/premier beror på en periodisering med 4 450 tkr. Ingen periodisering gjordes 2013. ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 2 FINANSIELL REDOVISNING 2.4 Tilläggsupplysningar och noter (fortsättning) Not 3 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2014 Enligt 4 § avgiftsförordningen Uthyrning av lokaler 2013 10 24 Försäljning av publikationer 476 1 554 Kurs- och konferensavgifter 128 614 164 1 742 467 431 1 081 2 173 2014 2013 Statliga myndigheter Övriga 10 203 98 4 571 -59 Summa intäkter av bidrag 10 302 4 512 Övriga intäkter Övrigt Summa intäkter av avgifter och andra ersättningar Not 4 Intäkter av bidrag Intäkter av bidrag har ökat med 5 790 tkr, vilket främst beror på Nära noll energi-uppdraget, kompetensinsatser kring PBL samt uppdraget om jämställdhetsintegrering. Not 5 Finansiella intäkter 2014 2013 Ränteintäkter avseende räntekonto i Riksgäldskontoret Ränteintäkter avseende tillgodohavanden i Riksgäldskontoret Övriga finansiella intäkter 349 10 276 140 839 21 641 212 Summa finansiella intäkter 10 765 22 691 Garantiverksamhetens ränteintäkter avseende räntekonto i Riksgäldskontoret svarade för 172 tkr under 2014 jämfört med 408 tkr under 2013. Not 6 Kostnader för personal 2014 2013 Boverkets lönekostnader Övriga personalkostnader samt avgifter enligt lag och avtal -108 581 -58 046 -101 946 -54 471 Summa kostnader för personal -166 627 -156 417 Medelantalet anställda har ökat från 225 stycken 2013 till 239 stycken 2014. Not 7 Kostnader i garantiverksamhet 2014 2013 Infrianden/skadeersättningar Förändring avsättningar Förändring skade- och regressfordringar Konstaterade förluster Befarade förluster -20 13 948 -8 038 -10 819 11 640 -1 110 84 991 -12 469 -5 439 6 004 Summa kostnader i garantiverksamhet 6 710 71 977 2014 2013 -1 -20 -24 -24 -68 -1 -50 -11 -41 -104 Förändringen av avsättningar beror på minskad garantistock och en lägre förväntad förlust. Not 8 Finansiella kostnader Räntekostnader avseende räntekonto i Riksgäldskontoret Räntekostnader avseende lån i Riksgäldskontoret Övriga räntekostnader Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader 83 84 2 FINANSIELL REDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 2.4 Tilläggsupplysningar och noter (fortsättning) Not 9 Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras 2014 2013 Återkrav av bidrag där anslaget är avslutat Återkrav av bidrag som krediterats bidragsmottagarens skattekonto 1 429 1 748 Summa intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras 3 178 Not 10 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Statens energimyndighets solcellsstöd utbetalades med 75 575 tkr 2014 jämfört med 73 219 tkr 2013. Not 11 Lämnade bidrag 2014 2013 Statliga myndigheter Kommuner, landsting och regioner Ideella organisationer och stiftelser Privata företag Enskilda personer Allmännyttan -6 640 -142 681 -52 420 -41 753 -53 548 -254 531 -9 668 -116 563 -52 830 -33 942 -53 355 -270 198 Summa lämnade bidrag -551 573 -536 555 2014 2013 Avgiftsfinansierad verksamhet Förvärvsgarantier Kreditgarantier för ny- och ombyggnad, inkl Avlösen av kommunal borgen -100 27 155 -5 108 606 Summa årets kapitalförändring 27 055 108 600 2014-12-31 2013-12-31 Balanserade utgifter för utveckling Ingående anskaffningsvärde Tillkommande tillgångar Ackumulerat anskaffningsvärde 10 071 2 422 12 493 10 071 10 071 Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar -9 709 -429 -10 138 -8 566 -1 143 -9 709 2 355 361 12 181 234 12 414 11 126 1 054 12 181 -10 889 -698 -11 588 -9 968 -922 -10 889 827 1 291 Not 12 Årets kapitalförändring Not 13 Immateriella anläggningstillgångar Bokfört värde Rättigheter och andra immateriellla tillgångar Ingående anskaffningsvärde Tillkommande tillgångar Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 2 FINANSIELL REDOVISNING 2.4 Tilläggsupplysningar och noter (fortsättning) Not 14 Materiella anläggningstillgångar 2014-12-31 2013-12-31 Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Tillkommande tillgångar Utrangering och försäljning 6 865 6 415 356 451 -600 Ackumulerat anskaffningsvärde 6 621 6 865 Ingående avskrivningar -5 041 -4 553 Årets avskrivningar -547 Årets nedskrivningar -262 Utrangering och försäljning Ackumulerade avskrivningar 600 -5 250 -5 041 1 371 1 825 Ingående anskaffningsvärde 14 787 14 135 Tillkommande tillgångar Utrangering och försäljning Ackumulerat anskaffningsvärde 898 -1 781 13 905 945 -293 14 787 Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utrangering och försäljning Ackumulerade avskrivningar -13 409 -569 1 781 -12 197 -13 057 -645 293 -13 409 1 707 1 378 Bokfört värde Maskiner, inventarier, installationer m.m. Bokfört värde Not 15 Finansiella anläggningstillgångar Regress Kreditgarantier, ack värde Regress Kreditgarantier, utbetalningar Regress Kreditgarantier, återbetalningar Regress Kreditgarantier, avskrivning Regress Kreditgarantier, värdereglering Bokfört värde 2014-12-31 207 188 20 -9 186 -10 819 -171 947 2013-12-31 220 168 1 019 -8 560 -5 439 -184 715 15 256 22 473 2014-12-31 1 235 85 980 2013-12-31 1 182 85 1 781 2 301 3 049 Not 16 Periodavgränsningsposter Förutbetalda hyror Förutbetalda leasingavgifter Övriga förutbetalda kostnader Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Bokfört värde 0 519 2 301 3 567 85 86 2 FINANSIELL REDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 2.4 Tilläggsupplysningar och noter (fortsättning) Not 17 Avräkning med statsverket 2014-12-31 2013-12-31 Uppbörd Redovisat mot inkomsttitel Uppbördsmedel som betalats i icke räntebärande flöde -3 178 3 178 Fordringar avseende uppbörd Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Transfereringar m.m. som betalats i icke räntebärande flöde Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde 1 305 493 741 -493 782 842 476 724 -476 261 1 264 1 305 Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Återbetalning av anslagsmedel Skulder avseende anslag i räntebärande flöde -19 657 -8 828 215 889 -222 942 13 044 205 126 -220 442 4 487 -13 666 -19 657 3 885 4 508 -790 -623 3 095 3 885 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöne-skuld som inte har redovisats mot anslag Övriga fordringar på statens centralkonto Ingående balans 257 333 77 499 Inbetalningar i icke räntebärande flöde Utbetalningar i icke räntebärande flöde Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar 62 407 -675 346 493 782 170 400 -463 650 473 084 Övriga fordringar på statens centralkonto 138 176 257 333 Summa Avräkning med statsverket 128 868 242 865 Skulden till Statens energimyndighet avseende erhållna bidrag för transferering av solcellsstöd var 138 058 tkr den 31/12 2014 och 156 133 tkr den 31/12 2013. Not 18 Myndighetskapital Förändring av myndighetskapitalet Balanserad Kapitalförändring kapitalförändring, enligt avgiftsbelagd resultaträkningen verksamhet Utgående balans 2013 Ingående balans 2014 Föregående års kapitalförändring Årets kapitalförändring Summa årets förändring 2 013 475 2 013 475 108 600 Utgående balans 2014 Summa 2 122 076 2 122 076 108 600 108 600 108 600 -108 600 27 055 -81 545 2 122 076 27 055 2 149 131 27 055 27 055 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 2 FINANSIELL REDOVISNING 2.4 Tilläggsupplysningar och noter (fortsättning) Not 19 Avsättningar 2014-12-31 2013-12-31 Övriga avsättningar Ingående avsättning kompetensåtgärder Årets avsättning kompetensåtgärder 1 539 332 1 234 304 Utgående avsättning 1 871 1 539 100 626 -13 948 185 616 -84 991 Utgående avsättning 86 678 100 626 Övriga avsättningar 88 549 102 164 Ingående avsättning kreditgarantier Årets avsättning kreditgarantier Garantistocken bestod av 810 ärenden med ett garanterat belopp på 2 092 653 tkr den 31/12 2014 jämfört med 871 ärenden och ett garanterat belopp på 1 734 785 tkr den 31/12 2013. Not 20 Lån i Riksgäldskontoret 2014-12-31 2013-12-31 18 000 15 000 Ingående balans 4 683 5 603 Årets nya lån 3 596 2 277 Årets amorteringar -2 506 -3 197 Utnyttjad låneram 5 774 4 683 Beviljad låneram Avser lån för finansiering av anläggningstillgångar. Under året har det nya egenutvecklade dokument- och ärendehanteringssystemet tagits i drift med avseende på diariet. Not 21 Övriga krediter i Riksgäldskontoret Boverket har två stycken räntekonto SPECIAL med obegränsad kredit för förvärvsgarantier respektive kreditgarantier. Krediten för förvärvsgarantier är utnyttjad. Not 22 Övriga kortfristiga skulder 2014-12-31 2013-12-31 Personalens källskatt Övriga skulder 2 823 8 2 942 103 103 Summa Övriga kortfristiga skulder 2 831 106 045 102 945 tkr av posten Övriga skulder avser en utbetalning den 20/12 2013, som blev stoppad på grund av en betalningslimit på 100 000 tkr. Betalningen utfördes den 14/1 2014. Not 23 Upplupna kostnader 2014-12-31 2013-12-31 Upplupna löner och semesterlöneskuld samt avgifter enligt lag och avtal Övriga upplupna kostnader 14 098 526 17 738 1 629 Summa Upplupna kostnader 14 624 19 367 2014-12-31 2013-12-31 Bidrag från andra myndigheter - varav beräknas tas i anspråk inom tre månader inom ett år inom ett till tre år - varav ska återbetalas Bidrag från icke statliga organisationer 145 266 158 537 55 868 59 704 29 158 536 319 56 577 66 732 35 133 95 433 Summa Oförbrukade bidrag 145 585 158 970 Not 24 Oförbrukade bidrag Bidrag från Statens energimyndighet för utbetalning av solcellsstöd uppgår till 138 058 tkr för 2014 jämfört med 156 133 tkr för 2013. 87 88 2 FINANSIELL REDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 2.4 Tilläggsupplysningar och noter (fortsättning) Not 25 Övriga förutbetalda intäkter Intäkterna avseende garantiavgifter/premier har periodiserats med 4 450 tkr. Ingen periodisering gjordes 2013. Not 26 Redovisning mot anslag Inga ändrade beteckningar på anslag och anslagsposter 2014 jämfört med 2013. 18 01:02 ap 1 Omstrukturering kommunala bostadsföretag En låg tillströmning av ärenden under 2014 har inneburit att anslaget inte behövts utnyttjas fullt ut. 18 01:03 ap 1 Stöd ordna bostad En låg tillströmning av ärenden under 2014 har inneburit att anslaget inte behövts utnyttjas fullt ut. 18 01:05 ap 1 Boverket, förvaltningskostnader En starkt bidragande orsak till att det utgående överföringsbeloppet överstiger 3 procent, är en försening av en omfattande konsultupphandling avseende verksamhetskonsulter. Upphandlingen överprövades i september och fick inget rättsligt avgörande under året. 18 01:05 ap 5 Eurokoder och standarder Av anslagsposten ska 6 000 tkr användas för att göra eurokoderna tillgängliga. Det utgående överföringsbeloppet på drygt 1 000 tkr beror på en försening av en omfattande konsultupphandling avseende verksamhetskonsulter. Upphandlingen överprövades i september och fick inget rättsligt avgörande under året. 18 01:05 ap 10 PBL kompetensinsatser Boverket fick under 2014, med stöd av 17 § anslagsförordningen (2011:223), ingå ekonomiska åtagande som medför utgifter under 2015 och 2016 med högst 2 000 tkr. Intecknade åtaganden uppgick till 2 000 tkr den 31/12 2014. 18 01:05 ap 12 Inventering av bostadsbeståndet ur tillgänglighetssynpunkt Boverket fick under 2014, med stöd av 17 § anslagsförordningen (2011:223), ingå ekonomiska åtagande som medför utgifter under 2015 och 2016 med högst 1 250 tkr. Intecknade åtaganden uppgick till 1 103 tkr den 31/12 2014. 18 01:06 ap 1 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder En låg tillströmning av ärenden under 2014 har inneburit att anslaget inte behövts utnyttjas fullt ut. 18 01:10 ap 1 Stöd gällande utveckling i strandnära lägen En låg tillströmning av ärenden under 2014 har inneburit att anslaget inte behövts utnyttjas fullt ut. 20 01:15 ap 1 Hållbara städer Intecknade åtaganden med stöd av bemyndigande, där det ekonomiska åtagandet har ingåtts 2013 eller tidigare, uppgick till 85 200 tkr den 31/12 2014. 21 01:03 ap 4 Byggnaders energiprestanda Del två av arbetet med genomförande av energieffektiviseringsdirektivet har skjutits fram till 2015. Detta innebär även att kostnaderna är framskjutna, vilket medfört att anslaget inte utnyttjats fullt ut 2014. Not 27 Redovisning mot bemyndiganden 18 01:02 ap 1 Omstrukt kommunala bostadsföretag En låg tillströmning av ärenden under 2014 har inneburit att bemyndiganderamen inte behövts utnyttjas fullt ut. 18 01:06 ap 1 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder En låg tillströmning av ärenden under 2014 har inneburit att bemyndiganderamen inte behövts utnyttjas fullt ut. 18 01:10 ap 1 Stöd gällande utv i strandnära lägen En låg tillströmning av ärenden samt att bidraget betalas ut med 50 procent i förskott har inneburit ett lågt utnyttjande av bemyndiganderamen. 18 01:11 ap 1 Utvecklingsprojekt jämställda offentliga miljöer Bidraget betalas ut med 75 procent i förskott, vilket har inneburit ett lågt utnyttjande av bemyndiganderamen. ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 2 FINANSIELL REDOVISNING 2.5 Sammanställning över väsentliga uppgifter Tabell 49 Sammanställning över väsentliga uppgifter, belopp i tusen kr (tkr) Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr) Låneram i Riksgäldskontoret Beviljad Utnyttjad Räntekontokredit i Riksgäldskontoret Beviljad Utnyttjad Räntekontokredit SPECIAL i Riksgäldskontoret Förvärvsgarantier Beviljad Utnyttjad Kreditgarantier för ny- och ombyggnad samt Avlösen av kommunal borgen Beviljad Utnyttjad Räntekonto Ränteintäkter Räntekostnader 2014 2013 2012 2011 2010 18 000 5 774 15 000 4 683 15 000 5 603 15 000 7 663 15 000 8 951 6 000 0 6 000 0 6 000 0 6 000 0 6 000 0 obegränsad 112 obegränsad 112 obegränsad 2 236 obegränsad 0 obegränsad 0 obegränsad 0 663 0 215 0 5 335 4 241 1) 349 0 839 0 489 0 0 1 0 1 0 6 10 276 0 21 641 1 6 661 0 614 1 742 2 780 Garantiverksamhet 2) Enligt regleringsbrev Faktiskt utfall 53 851 25 387 39 501 40 861 47 001 49 671 Anslagskredit Beviljad Utnyttjad 11 764 0 9 373 0 9 334 0 25 246 0 20 800 709 Anslagssparande Icke räntebärande anslag Räntebärande anslag Summa anslagssparande 177 450 13 666 191 117 215 306 19 657 234 963 551 957 7 280 559 237 933 081 7 903 940 984 1 295 113 6 564 1 301 677 Beställningsbemyndigande Totalt gjorda åtaganden Bemyndiganderam 655 757 755 000 688 813 936 000 709 514 855 000 417 650 456 000 431 282 645 000 221 239 1 120 212 225 1 075 182 198 1 036 174 190 1 008 185 198 1 140 27 055 2 122 076 108 600 2 013 475 6 477 2 006 998 0 0 987 -987 Räntekonto SPECIAL 1) Förvärvsgarantier Ränteintäkter Räntekostnader Kreditgarantier för ny- och ombyggnad samt Avlösen av kommunal borgen Ränteintäkter Räntekostnader Avgiftsintäkter Enligt 4 § avgiftsförordningen Enligt regleringsbrev Faktiskt utfall Personal Antalet årsarbetskrafter Medelantalet anställda Driftkostnad per årsarbetskraft 3) Kapitalförändring Årets kapitalförändring 3) Balanserad kapitalförändring 3) , 4) 1) Boverket övertog två stycken räntekonto SPECIAL från Statens bostadskreditnämnd, BKN, den 1 oktober 2012. Räntekontokredit, intäkter och kostnader redovisas för perioden okt - dec 2012. Saldot för administration lyftes över till Boverkets räntekonto den 21 december 2012, varför utnyttjad kredit för förvärvsgarantier är mycket mindre 2013. 2) Boverket övertog BKN:s garantiverksamhet den 1 oktober 2012. Det faktiska utfallet för 2012 avser BKN för perioden jan - sep och Boverket för perioden okt - dec. 3) I beloppet för driftskostnad ingår inte kostnader för garantiverksamhet. 4) Boverket övertog BKN:s myndighetskapital, 2 006 998 tkr, per den 1 oktober 2012. 89 90 3 UPPDRAG OCH PUBLIKATIONER 3.0 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET Uppdrag och publikationer ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 3 UPPDRAG OCH PUBLIKATIONER 91 3.1 Avslutade och pågående uppdrag enligt 2014 års regleringsbrev. Boverket hade under 2014 totalt 52 regeringsuppdrag. Av dessa har 26 avrapporterats och 26 pågår. 3.1.1 AVSLUTADE UPPDRAG FRÅN REGLERINGSBREV 2014 (S2013/8937/SAM (DELVIS) Nr Uppdrag Rapporterat till Datum Rapport (dnr) 2 Tillägg till uppdraget att kartlägga och analysera flyttmönster Socialdepartementet 27 november 2014 Flyttmönster till följd av omfattande renoveringar (Rapport 2014:34, dnr 4359/2013) 3 Informationsinsatser om mellanboendeformer för äldre En redovisning av genomförda insatser finns enligt uppdrag i denna årsredovisning. Se avsnitt 1.3.2.1 6 Följa och analysera effekter av förändringar i hyreslagstiftningen m.m. Socialdepartementet 31 mars 2014/ 30 oktober 2014 Det svenska hyressättningssystemet (Rapport 2014:13, dnr 297/2014). Allmännyttans erbjudande till hyresgäster om boendeinflytande och inflytande i bolaget (Rapport 2014:28, dnr 297/2014). 9 Uppdrag till myndigheter med ansvar inom miljömålsområdet att kartlägga potentiellt miljöskadliga subventioner Socialdepartementet 25 mars 2014 dnr 298/2014 10 Anpassning av verksamhet till kraven i lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen Socialdepartementet 29 juli 2014 dnr 397/2014 11 Bistå Regeringskansliet i förberedelser inför kommande programperiod för EU:s sammanhållningspolitik 3.1.2 dnr 404/2014 PÅGÅENDE UPPDRAG FRÅN REGLERINGSBREV FÖR 2014 (S2013/8937/SAM (DELVIS)) Nr Uppdrag Rapport till Redovisas senast 1 Regionalisering av nationella mål, planer och program Socialdepartementet 27 februari 2015 4 Vägledning för barns och ungas utemiljö Socialdepartementet 27 februari 2015 5 Uppdatering och vidareutveckling av vägledningen Handeln i planeringen Socialdepartementet med kopia till Näringsdepartementet 30 november 2015 7 Utvecklingsarbete för jämställdhetsintegrering Socialdepartementet med kopia till Utbildningsdepartementet 31 mars 2015 8 Urbant utvecklingsarbete Arbetsmarknadsdepartementet 24 februari 2015 12 Uppföljning av bidrag till allmänna samlingslokaler Utbildningsdepartementet 27 mars 2015 92 3 UPPDRAG OCH PUBLIKATIONER ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 3.2 Uppdrag enligt tidigare regleringsbrev (Rb) eller särskilt regeringsbeslut (R) 3.2.1 AVSLUTADE UPPDRAG R/Rb Uppdrag Rapporterat till Datum Rapport (dnr) Rb Utredning av vissa frågor i planoch byggförordningen Socialdepartementet 21 januari 2014 Uppdrag att utreda definitioner på termerna byggnadshöjd, nockhöjd, totalhöjd, vind, suterrängvåning och källare (Rapport 2014:4, dnr 714/2013) Uppdrag att utreda undantag från bygglovsplikt för skyltar och ljusanordningar (Rapport 2014:5, dnr 714/2013) Rb Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer Uppdraget redovisades av Statens konstråd till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) 21 februari 2014 Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer 2010-2014 (Statens konstråds dnr 3.4/2010:99) Rb Regionalisering av nationella mål, planer och program Socialdepartementet 25 februari 2014 Regionalisering av nationella mål, planer och program (Rapport 2014:10) Rb Sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och kommunernas översiktsplanering Socialdepartementet 18 mars 2014 Sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och kommunernas översiktsplanering (Rapport 2014:15, dnr 483/2013) Rb Uppföljning PBL, plan- och bygglagen 2013, redovisningar enligt uppdragen 40, 41 och 43 i regleringsbrev 2013 för länsstyrelserna Socialdepartementet 11 april 2014 dnr 5001/2013 Rb Uppdrag till BKN (Statens bostadskreditnämnd) Avslutat under 2014 7 december 2014 R Genomförandet av Europaparlamentets och rådet direktiv om energieffektivisering Näringsdepartementet 30 april 2014 R Nulägesbeskrivning i kommuner med Pilotverksamhet för romsk inkludering Uppdraget redovisades till Arbetsmarknadsdepartementet av Länsstyrelsen Stockholm Boverket november 2014 R Uppdrag att utarbeta vägledande underlag vid planering för och byggande av bostäder inom områden som är utsatta för buller från hamnar, industrier och annan liknande verksamhet. Socialdepartementet gemensamt med Naturvårdsverket som rapporterar till Miljödepartementet 28 april 2014 Redovisning av regeringsuppdrag om industrioch annat verksamhetsbuller (dnr 542/2013) R Uppdrag att göra en översyn av lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m m. Socialdepartementet 17 Översynen av lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m (Rapport 2014:38, dnr 1346/2013) R Uppdrag att ta fram förslag som underlättar etablering på bostadsmarknaden Socialdepartementet R Uppdrag om utveckling av medborgardialog och boendeinflytande Socialdepartementet 23 maj 2014 Boverkets digitala vägledningar i boendeinflytande vid ombyggnad respektive Medborgardialog (dnr 3485/2013) R Uppdrag att se över och skärpa nivåerna för energihushållning Socialdepartementet 2 juni 2014 Skärpta energihushållningskrav – redovisning av regeringens uppdrag att se över och skärpa energireglerna i Boverkets byggregler (Rapport 2014:19, dnr 4196/2013) december 2014 1 december 2014 dnr 600/2014 (Boverket) dnr 17-212/2009 (BKN) dnr 2577/2012 Länsstyrelsens rapport: Nulägesbeskrivning av hinder och möjligheter för romers rätt – utbildning, arbete, bostad, hälsa, social omsorg och trygghet (Rapport 2014:22, utgiven av Länsstyrelsen i Stockholms län). Boverket redovisade i november 2014 sin del av uppdraget i Boverkets nulägesbeskrivning – en del av romsk inkludering 2012-2032 (Rapport 2014:27, dnr 4387/2012) Etableringshinder på bostadsmarknaden (Rapport 2014:33, dnr 3426/2013) ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 3.2.1 3 UPPDRAG OCH PUBLIKATIONER AVSLUTADE UPPDRAG, FORTSÄTTNING R/Rb Uppdrag Rapporterat till Datum Rapport (dnr) R Uppdrag att utreda en expertfunktion för byggskador Socialdepartementet 27 juni 2014 Expertfunktion för byggskador (Rapport 2014:22, 192/2014) R(Rb) Undersöka flyttmönster i samband med omfattande renoveringar. Inklusive tillägg från regleringsbrev 2014 Socialdepartementet R Uppdrag att förbereda och genomföra Sveriges deltagande i World Urban Forum, WUF 7 Socialdepartementet R Uppdrag att ta fram förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Miljödepartementet R Uppdrag om vägledning för tillsyn m.m enligt plan- och bygglagen Socialdepartementet R Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Socialdepartementet Uppdrag att utreda behovet av författningsändringar gällande tillgänglighet och användbarhet för studentbostäder med tidsbegränsat bygglov Socialdepartementet R 3.2.2 93 27 november 2014 15 oktober 2014 27 november 2014 10 december Flyttmönster till följd av omfattande renoveringar (Rapport 2014:34, dnr 4359/2013) dnr 4497/2013 Förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (Rapport 2014:32, dnr 364/2014) dnr 4998/2013 2014 13 december 2013/ 18 juni 2014 25 november 2014 Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov – Friggebodar m.m. (Rapport 2013:35, dnr 5159/2013)/ Uppdrag att överväga ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov – överväga ytterligare åtgärder – författningsändringar med anledning av dom i mål P 3537-12 (Rapport 2014:20, dnr 5159/2013) Tekniska egenskapskrav på tillgänglighet för studentbostäder med tidsbegränsat bygglov (Rapport 2014:30, dnr 3216/2014) PÅGÅENDE UPPDRAG R/Rb Uppdrag Rapportera till Redovisas senast Rapport (dnr) R Delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011–2016 Socialdepartementet Årligen senast 15 mars 2012-2016 Strategin för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-–2016 (Rapport 2014:12, dnr 701/2014). R Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöstrategin och dess handlingsplan Socialdepartementet med kopia till Tillväxtverket Årligen senast 31 januari 2012-2015 Delrapport i uppdraget att medverka i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan (dnr 4560/2011) R Åtgärder beträffande direktivet om byggnaders energiprestanda (Concerted Action) Löpande återkoppling till Regeringskansliet R Uppdrag att gemensamt med Tillväxtverket genomföra ett program för stärkt lokalt och regionalt samspel mellan fysisk planering och näringslivsutveckling 2013–2015 Näringsdepartementet och Socialdepartementet Årligen senast 31 mars 2014-2016. Slutrapport 31 mars 2016 Delrapportering av uppdrag att genomföra ett program för stärkt lokalt och regionalt samspel mellan fysisk planering och näringslivsutveckling 2013-2015 (dnr 1610/2013) R Stimulansbidrag Arbetsmarknadsdepartementet Delrapporter 1 april 2014 respektive 1 april 2015. Slutrapport ska lämnas 15 oktober 2015 Uppföljning av de prestationsbaserade stimulansmedlen– delrapport 1 (Rapport 2014:17, dnr 1668/2013) R Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter Tillväxtverket senast 1 april åren 2014–2021 31 mars 2014 (dnr 5534/2013) dnr 5024/2009 94 3.2.2 3 UPPDRAG OCH PUBLIKATIONER ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET PÅGÅENDE UPPDRAG, FORTSÄTTNING R/Rb Uppdrag Rapportera till Redovisas senast Rapport (dnr) R Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) Socialdepartementet 30 april 2014, 31 maj 2014, 31 januari 2015 respektive 2016. Slutredovisning 14 december 2016 dnr 1242/2014 R Uppdrag att utreda i vilka typer av byggnader det bör installeras mätsystem för värme, kyla och tappvarmvatten Näringsdepartementet Deluppdrag 1 ska redovisas 1 oktober 2014 (förlängt till 3 november), deluppdrag 2 ska redovisas 1 oktober 2015 Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad (Rapport 2014:29, dnr 1300/2014) R Uppdrag att ta fram en vägledning till plan- och bygglagens hållbarhetsbestämmelser Socialdepartementet Delredovisning 28 november 2014, slutredovisning 30 juni 2015 Kunskapssammanställning och exempelsamling till hållbarhetsbestämmelserna i plan- och bygglagen (Rapport 2014:31, dnr 193/2014) R Uppdrag att utreda behovet av och förutsättningarna för ökat byggande av småhus Socialdepartementet Delredovisning 5 september 2014, slutredovisning 29 maj 2015 Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna – delrapport 1 (Rapport 2014:24, dnr 2498/2014) R Uppdrag att utarbeta underlag till kontrollstation avseende nära-nollenergibyggnader Näringsdepartementet 9 juni 2015 dnr 213/2014 R Uppdrag att föreslå definition och kvantitativ riktlinje avseende energihushållningskrav för nära-nollenergibyggnader Näringsdepartementet 15 juni 2015 dnr 214/2014 R Uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling Socialdepartementet och Näringsdepartementet Årligen senast 31 januari med start 2015 Gemensamt uppdrag till Boverket, Naturvårdsverket, Statens energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket (dnr 939/2014) R Uppdrag angående byggnaders klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv Socialdepartementet 30 september 2015 dnr 3262/2014 R Uppdrag att utreda och föreslå åtgärder avseende ovårdade tomter och förfallna byggnader Socialdepartementet 30 september 2015 dnr 3188/2014 R Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från krav på bygglov Socialdepartementet 31 juli 2015 dnr 3189/2014 R Uppdrag angående tillämpningen av miljöbalkens bestämmelser om riksintressen Socialdepartementet Senast 15 april 2016 samt 15 april 2017 dnr 3190/2014 R Uppdrag att ta fram långsiktiga strategier för myndigheternas medverkan i det regionala tillväxtarbetet under perioden 2014-2020 Näringsdepartementet 31 mars 2015 dnr 2446/2014 R Uppdrag att lämna förslag till författningsändringar för anpassning till Europaparlamentet s och rådets direktiv 2014/33/EU om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om hissar och säkerhetskomponenter till hissar (hissdirektivet) Socialdepartementet 30 januari 2015 dnr 3897/2014 R Uppdrag att delta i gemensamma åtgärder beträffande direktivet om byggnaders energiprestanda Näringsdepartementet Efter varje möte dnr 4083/2014 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 3 UPPDRAG OCH PUBLIKATIONER 95 3.3 Utgivna publikationer 2014 3.3.1 REGELSAMLINGAR, HANDBÖCKER OCH RAPPORTER • Inventera tillgängligheten i flerbostadshus – en handbok. ISBN 978-91-7563-107-3 • Rapport 2014:5. Uppdrag att utreda undantag från bygglovsplikt för skyltar och ljusanordningar. ISBN 978-91-7563-103-5, dnr 714/2013 • Rapport 2014:6. Urbana guldkorn – Resultat från Delegationen för hållbara städers stödprojekt. ISBN 978-91-7563-167-7 • De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling och roll på bostadsmarknaden 2012–2013. ISBN 978-91-7563-111-0, dnr 4298/2013 • Rapport 2014:7. EU och Bostadspolitiken 2013. Rättsutveckling och samarbete inom EU av betydelse för svensk bostadspolitik. ISBN 978-91-7563-113-4, dnr 1772/2012 Låst läge på bostadsmarknaden. ISBN 978-91-7563-138-7 (marknadsrapport) • Välkommen till storstan! – Boendeutgifter för bostadsrätter i de fyra största städerna. ISBN 978-91-7563-162-2 (marknadsrapport) • Boverkets indikatorer april 2014: Byggandet fortsätter öka efter den kraftiga uppgången 2013. ISBN 978-91-7563-047-2 • Boverkets indikatorer juni 2014: Drygt 40 000 bostäder påbörjas nästa år. ISBN 978-91-7563-150-9 • Boverkets indikatorer november 2014: Bostadsbyggandet fortsätter att öka. ISBN 978-91-7563-171-4 • Rapport 2014:1. Värdeöverföringar från allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag för räkenskapsåret 2012. ISBN 978-91-7563-093-9, dnr 2730/2013 • Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn. ISBN 978-91-7563-095-3, dnr 5443/2013 • Rapport 2014:3. Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen. ISBN 978-91-7563-097-7, dnr 5258/2013 • Rapport 2014:4. Uppdrag att utreda definitioner på termerna byggnadshöjd, nockhöjd, totalhöjd, vind, suterrängvåning och källare. ISBN 978-91-7563-101-1, dnr 714/2013 • • Rapport 2014:8. Attraktiva miljonprogramsområden i små kommuner – fyra fallstudier. ISBN 978-91-7563-115-8, dnr 230/2014 • Rapport 2014:9. Urbant utvecklingsarbete – delrapportering nr. två av regeringsuppdrag. ISBN 978-91-7563-117-2, dnr 567/2014 • Rapport 2014:10. Regionalisering av nationella mål, planer och program. ISBN 978-91-7563-119-6, dnr 5225/2013 • Rapport 2014:11. Förstudie kontrollplan. ISBN 978-91-7563-123-3, dnr 989/2014 • Rapport 2014:12. Strategin för genomförandet av funktionshinders politiken 2011–2016 – redovisning 2013. ISBN 978-91-7563-125-7, dnr 701/2014 • Rapport 2014:13. Det svenska hyressättningssystemet. ISBN 978-91-7563-133-2, dnr 297/2014 • Rapport 2014:14. Svenska byggkostnader i en internationell jämförelse. ISBN 978-91-7563-074-8, dnr 2292/2013 96 3 UPPDRAG OCH PUBLIKATIONER 3.3.1 REGELSAMLINGAR, HANDBÖCKER OCH RAPPORTER, FORTSÄTTNING • Rapport 2014:15. Sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och kommunernas översiktsplanering. ISBN 978-91-7563-127-1, dnr 483/2013 • Rapport 2014:16. Bostadsmarknaderna i Norden 1980–2012. ISBN 978-91-7563-129-5, dnr 1031/2014 • Rapport 2014:17. Uppföljning av de prestationsbaserade stimulans medlen – delrapport 1. ISBN 978-91-7563-131-8, dnr 1668/2013 • Rapport 2014:18. ÖP-resan – utvecklar dialogen om miljömålen. ISBN 978-91-7563-137-0, dnr 4246/2012 • Rapport 2014:19. Skärpta energihushållningskrav – redovisning av regeringens uppdrag att se över och skärpa energireglerna i Boverkets byggregler. ISBN 978-91-7563-140-0, dnr 4196/2013 • Rapport 2014:20. Uppdrag att överväga ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov – överväga ytterligare åtgärder – författningsändringar med anledning av dom i mål P 3537-12. ISBN 978-91-7563-142-4, dnr 5159/2013 • Rapport 2014:21. Bostadsanpassningsbidragen 2013. ISBN 978-91-7563-146-2, dnr 2184/2014 • Rapport 2014:22. Expertfunktion för byggskador. ISBN 978-91-7563-144-8, dnr 192/2014 • Rapport 2014:23. Miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn 2014. ISBN 978-91-7563-154-7, dnr 651/2013 • Rapport 2014:24. Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstads regionerna – delrapport 1. ISBN 978-91-7563-156-1, dnr 2498/2014 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET • Rapport 2014:25. God bebyggd miljö i kommunerna – en studie av miljömålsenkäten 2006–2013. ISBN 978-91-7563-158-5, dnr 505/2014 • Rapport 2014:26: Utvärdering av stödet till hållbara städer. ISBN 978-91-7563-160-8, dnr 2397/2014 • Rapport 2014:27. Boverkets nulägesbeskrivning – en del av romsk inkludering 2012–2032. ISBN 978-91-7563-166-0, dnr 4387/2012 • Rapport 2014:28. Allmännyttans erbjudande till hyresgäster om boende inflytande och inflytande i bolaget. ISBN 978-91-7563-170-7, dnr 297/2014 • Rapport 2014:29. Individuell mätning och debitering vid ny och ombyggnad. ISBN 978-91-7563-173-8, dnr 1300/2014 • Rapport 2014:30. Tekniska egenskapskrav på tillgänglighet för student bostäder med tidsbegränsat bygglov. ISBN 978-91-7563-175-2, dnr 3216/2014 • Rapport 2014:31. Kunskapssammanställning och exempelsamling till hållbarhetsbestämmelserna i plan- och bygglagen. ISBN 978-91-7563-177-6, dnr 193/2014 • Rapport 2014:32. Förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. ISBN 978-91-7563-179-0, dnr 364/2014 • Rapport 2014:33. Etableringshinder på bostadsmarknaden. ISBN 978-91-7563-181-3, dnr 3426/2013 • Rapport 2014:34. Flyttmönster till följd av omfattande renoveringar. ISBN 978-91-7563-183-7, dnr 4359/2013 • Rapport 2014:35. Regionala bostadsmarknadsanalyser 2014. ISBN 978-91-7563-185-1, dnr 2356/2014 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET • Rapport 2014:36. Uppföljning av den sekundära bostadsmarknaden 2013. De sociala hyreskontraktens kvantitativa utveckling åren 2008–2013. ISBN 978-91-7563-187-5, dnr 594/2014 • Rapport 2014:37. Utvärdering av radonbidraget. ISBN 978-91-7563-191-2, dnr 3619/2014 • Rapport 2014:38. Översyn av lagen om bostads anpassningsbidrag m.m. ISBN: 978-91-7563-197-4, dnr 1346/2013 • Årsredovisning 2013. ISBN 978-91-7563-121-9, dnr 220/2014 3.3.2 INFORMATIONSMATERIAL PÅ ENGELSKA • Vision for Sweden 2025. ISBN 978-91-7563-135-6 3.3.3 BROSCHYRER • Dags att inventera tillgängligheten i flerbostadshus! ISBN 978-91-7563-109-7 • Information om stöd till inventering av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. Blankett nr: 1176 3 UPPDRAG OCH PUBLIKATIONER 97 • Information om stöd till utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter. Blankett nr: 1177 • Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Blankett nr: 1164 • Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan. ISBN 978-91-7563-148-6 • Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva? ISBN 978-91-7563-152-3 • Information om stöd till utvecklingsprojekt för tillämpning av plan- och bygglagen. Blankett nr: 1303 • Förvärvsgaranti – möjlighet att köpa en första bostad. ISBN 978-91-7563-164-6 • Information om radonbidrag till egnahem. Boverket, december 2014 • Radonguiden. ISBN 978-91-87131-57-8 • Åtgärder mot radon i bostäder. ISBN 978-91-7563-005-2 98 4 INTERN STYRNING OCH KONTROLL 4.0 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET Intern styrning och kontroll Boverket ska tillämpa Förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll. Processen för intern styrning och kontroll syftar till att verksamheten genomförs enligt instruktion och regleringsbrev och att den utförs i enlighet med verksamhetskraven i 3 § Myndighetsförordning (2007:515) • effektivt • enligt gällande rätt och andra förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen • med tillförlitlig och rättvisande redovisning • med god hushållning med statens medel. 4.1.1 INTERN MILJÖ Att skapa en tillfredsställande intern miljö, som kan utgöra grund för utvecklingen av processen för intern styrning och kontroll, är ett ständigt pågående arbete. Boverkets verksamhetsledningssystem utgör ett stort stöd i arbetet med den interna styrningen och kontrollen. I systemet är kvalitet, arbetsmiljö, informationssäkerhet och miljö integrerat. Ledningen går igenom ledningssystemet två gånger per år i syfte att säkerställa att systemet stödjer verksamheten på rätt sätt och för att stämma av mot övriga mål i verksamheten. Boverkets vision, kultur och arbetsklimat utgör förutsättningar för en god arbetsmiljö och goda resultat. I syfte att skapa en gemensam, stabil organisationskultur har ett värdegrundsarbete inletts som omfattar alla medarbetare. Boverket har strukturerat upp verksamheten efter fyra målområden. Till varje målområde är strategiska mål kopplade som anger vilka effekter i samhället Boverket vill uppnå. De strategiska målen konkretiseras sedan i verksamheten genom etappmål och aktiviteter. De strat- egiska målen har kompletterats med en jämställdhetsinriktning 2014. 4.1.2 RISKHANTERING I samband med verksamhetsplanering 2014 genomfördes riskanalyser enligt beslutade Riktlinjer för arbete med intern styrning och kontroll. Riskanalyserna för 2014 resulterade i ett antal risker att hantera. De obligatoriska momenten i processen för intern styrning och kontroll (riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation) dokumenterades i planerings- och uppföljningsverktyget Stratsys. 4.1.3 KONTROLLÅTGÄRDER Boverkets kontrollåtgärder som genomförts och följts upp under 2014 har varit • kunskapsspridning och utvecklat informationsmaterial • interna utbildningar och processgenomgångar • upphandling av konsultstöd • månadsvis avstämningar mot bemyndiganderamarna • kontroll av utbetalade bidrag. Kontrollåtgärderna har hanterat risker inom verksamheten som till exempel att regler vid ändring av beståndet inte tillämpas eller att Boverkets vägledningar inte uppfyller aktörens behov. 4.1.4 UPPFÖLJNING Uppföljning av verksamhetsplanering, riskanalysen och dess kontrollåtgärder sker på regelbundna månads- och kvartalsuppföljningar. Andra viktiga verktyg är den ekonomiska uppföljningen och prognoser samt löpande föredragningar avseende verksamheten. ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 4 INTERN STYRNING OCH KONTROLL 99 Verksamhetsledningssystemet medför att verksamhetens processer sker enligt alltmer dokumenterade rutiner. Boverkets krisberedskap. Beslut om åtgärdsplan efter avslutad revision fattades i januari 2015. 4.1.5 INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Boverket arbetar även med verksamhetsrevision som omfattar alla processer i verksamhetsledningssystemet. Under 2014 har verksamhetsrevisorerna granskat fem delar inom verksamhetsledningssystemet. Åtgärder utifrån verksamhetsrevisorernas iakttagelser bidrar till det ständiga förbättringsarbetet. Boverket har i introduktionsprogrammet för nyanställda utbildningar i att jobba i staten och regler för statliga myndigheter, offentlighetsprincipen och diarieföring. I introduktionsutbildningen ingår även utbildning i Boverkets kommunikationspolicy. Under 2014 kompletterades utbildningen med jämställdhets- och genusfrågor. Syftet med introduktionsprogrammet är att ge medarbetarna goda förutsättningar att fatta välgrundade och korrekta beslut. Som intern kommunikationskanal, och ett verktyg för ledning och styrning, används intranätet Bolinken. Via intranätet kommuniceras information från ledningen snabbt till samtliga medarbetare. Här finns också Boverkets olika styrdokument tillgängliga, som verksamhetsplan, arbetsordning, policyer, riktlinjer och handböcker. Även planeringsverktyget Stratsys, där riskhanteringsarbetet dokumenteras, nås av alla medarbetare via intranätet. 4.1.6 GRANSKNINGAR - IAKTTAGELSER Internrevisorns granskningar och externa granskningar bidrar till utvecklingen av intern styrning och kontroll vid myndigheten. Internrevisionen har under 2014 granskat 4.1.7 CHEFERNAS BEDÖMNING Inom organisationen har intern styrning och kontroll bedrivits av chefer på olika nivåer i enlighet med arbetsordningen. Enhetschefer och avdelningschefer har för sitt ansvarsområde lämnat ett intygande om att den interna styrningen och kontrollen är betryggande i enlighet med sitt ansvar enligt arbetsordningen. 4.1.8 SAMMANTAGEN BEDÖMNING Den interna styr- och kontrollmiljön har utvecklats under 2014 men det finns områden som bör förbättras. Här är verksamhetsledningssystemet, med verksamhetsrevisioner och ett löpande förbättringsarbete värdefullt som verktyg för fortsatt utveckling av processen för intern styrning och kontroll. 100 5 GENERALDIREKTÖRENS STÄLLNINGSTAGANDE 5.0 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET Generaldirektörens ställningstagande Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Karlskrona den 19 februari 2015 Janna Valik generaldirektör Box 534, 371 23 Karlskrona Besök: Drottninggatan 18, Karlskrona, www.boverket.se Följ oss i sociala medier
© Copyright 2024