Slutrapport
H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 HÅLLBAR KUNSK APSSTAD LUND NE Slutrapport 2014 ESS 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Universitetsplatsen Eden Attraktiva gång- och cykelstråk LUX Annexet och sjön Sjön Maskinteknik med motorlabb Energilager Ideon Gateway Innovativ belysning av hållplats Hållbart kompaktboende Stadsodling Klimatplantering Vindarnas park 12 MAX IV BRUNNSHÖG 10 IDEON 9 NORRA UNIVERSITETSOMRÅDET 11 8 Ideontorget 7 SJUKHUSOMRÅDET Universitetssjukhuset Universitetsplatån 4 5 3 6 Lund C MEDICON VILLAGE Planerade spårvägshållplatser Planerad spårväg Kunskapsstråket Spårvägsnoder med möjlig bebyggelse 2 1 1 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 BYGGANDE ENERGI MOBILITET GRÖNSK A Projektnamn: Hållbar kunskapsstad Lund NE, i ansökan kallad Hållbara Kunskapsstaden Lund NE/Brunnshög. Projektägare: Samarbetsprojekt mellan Statens Fastighetsverk, Akademiska Hus, Ikano (tidigare Ikano Fastigheter), AF Bostäder och Lunds kommun. Lunds kommun samordnar projektet och är stödmottagare gentemot Boverket. Kontaktperson: Projektledare Dagmar Gormsen (t o m 2014-12-31) Planeringschef Britt Steiner (2015-01-01 och framåt) Kontaktuppgifter: Dagmar Gormsen, 046-359 44 58, [email protected] Britt Steiner, 046-35 63 98, [email protected] Diarienummer:1394-1063/2010 Projektledare: Dagmar Gormsen Sammanställt av: Frida Sundh och Dagmar Gormsen Grafisk form: Grafolin December 2014 2 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 INNEHÅLL 1. SAMMANFAT TNING. . ...................................... 4 2 . PROJEK TPRESENTATION.. ............................. 4 3. ÅTGÄRDER.................................................... 6 1. FÖRNYELSE AV LUNDS UNIVERSITET – HISTORISK A MILJÖER................................. 6 1.1 Lundagård med omgivning, Statens fastighetsverk.............. 6 1.2 Kvarteret Paradis, Akademiska hus..................................... 9 2. KUNSK APSSTR ÅKET – STADSINTEGRER AD SPÅRVÄG, GÅNG OCH CYKEL........................ 11 2.1 Attraktiva gång- och cykelstråk, Lunds kommun.................11 2.2 Belysning av inbyggd hållplats, Lunds kommun................. 15 3. FÖRTÄTNING OCH BL ANDSTAD I CAMPUSMILJÖ . . .......................................... 18 3.1 Ideon Gateway, Ikano (tidigare Ikano Fastigheter)............. 18 3.2 Campusområde LTH samt Ideon, Akademiska Hus........... 21 LUX (tidigare HT-centrum).................................................. 23 Annexet (tidigare Matteannexet)......................................... 25 Parkområdet – Trädplanteringar och sjön Sjön.................. 27 Kårhuset............................................................................. 28 Kemicentrum 2 hörsalsombyggnad ................................... 29 Norra delen av campus .................................................... 30 V-huset, Väg och vatten .................................................... 30 M-huset, Maskinteknik ...................................................... 31 KC 4.................................................................................... 33 BMC hus I, Studentcentrum .............................................. 33 Matematik huvudbyggnad ................................................. 35 Alternativ energiförsörjning................................................ 37 KC4, energilager i mark och solpaneler ............................ 37 LUX (tidigare HT-Centrum), energilager i mark ................. 38 Solceller på M-huset.......................................................... 39 Ekonomihögskolan ............................................................ 40 3.3 Hållbart kompaktboende.................................................... 40 5. STADSNÄR A GRÖNOMR ÅDE . . ................ 4 4 5.1 Greenfront, Lunds kommun...................................... 44 Klimatplantering – Vindarnas park........................... 44 Gröna väggar .......................................................... 46 Stadsodling .............................................................. 47 7. HÅLLBARHETSHUS I HÅLLPL ATSMILJÖER .......................... 51 7.1 Hållbarhetshus, Lunds kommun, byggherrar och större fastighetsägare........................................ 51 7.2 Prototyping the City, Lunds Universitet, Region Skåne och Lunds kommun........................... 52 8. PROJEK TLEDNING OCH MARKNADSFÖRING........................... 5 4 8.1 Programsamordning, administration, information och utvärdering, Lunds kommun.............................. 54 4. RESULTAT............................................ 57 5. AV VIKELSER........................................ 60 1. Förnyelse av Lunds universitet – historiska miljöer.. 60 2. Kunskapsstråket – stadsintegrerad spårväg, gång och cykel......................................................... 60 3. Förtätning och blandstad i campusmiljö................... 60 5. Stadsnära grönområde 7. Hållbarhetshus i hållplatsmiljöer............................... 62 6. REFLEK TIONER OCH SLUTSATSER................................ 63 7. ERFARENHETSSPRIDNING . . .................. 64 8.EKONOMI ............................................ 64 9. BIL AGOR . . ............................................ 67 3 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 1. SAMMANFATTNING Projektet Hållbar kunskapsstad Lund NE är ett investeringsprojekt med stöd från Delegationen för hållbara städer som har genomförts 2010 till 2014. Lunds kommun har varit projektledare för ett samarbete med Akademiska Hus, Statens fastighetsverk, AF Bostäder och Ikano. Aktörerna har arbetat med utvecklingen av Kunskapsstråket och Brunnshög i Lund. Hållbara satsningar har genomförts inom områdena byggande, energi, mobilitet och grönska. Statens fastighetsverk har arbetat med kulturskyddade byggnader runt universitetsplatsen, och introducerat ett nytt arbetssätt som har förverkligats vid ombyggnationen av Historiska museet. Akademiska Hus har arbetat med om- och tillbyggnad av flera hus i kvarteret Paradis, på norra universitetsområdet. Energibesparingarna har legat på 10 till 50 %. Akademiska Hus har också utökat två geotermianläggningar för produktion av värme och kyla och satt upp norra Europas största solcellsanläggning med nya högeffektiva solceller. I byggnaderna har man satsat på smart belysning för bättre lärmiljöer, med Annexet som främsta exempel. Ikano har med byggnationen av Ideon Gateway etablerat ett nytt landmärke för Lund med höga miljöambitioner. Inom projektet har man arbetat med en fasadintegrerad solcellsanläggning och led-belysning i allmänna utrymmen. AF Bostäder har byggt Sveriges mest kompakta studentbostäder med 10 m 2 yta per person, som samtidigt uppfyller passivhusstandard. Utformningen togs fram i nära samarbete med studenterna. De boendes upplevelser av de 22 lägenheterna kommer att utvärderas så att lärdomar kan tas med till framtida projekt. Lunds kommun har förbättrat mobiliteten i området genom cykelåtgärder och innovativ belysning av en busshållplats. Kommunen har även satsat på grönåtgärder, i ett stadsodlingsprojekt på Brunnshög med över 100 odlare och en park på Science Village Scandinavia som ser till att grönskan finns på plats innan människorna flyttar in. Lunds kommun har också stått för samordning och kommunikation av projektet. Sammanlagd har miljöinvesteringar på 100 miljoner kronor genomförts, av denna summa har Delegationen för hållbara städer bidragit med 30 miljoner kronor. 2. PROJEKTPRESENTATION BAKGRUND År 2010 ansökte Lunds kommun om stöd från Delegationen för hållbara städer för ett investeringsprojekt i Kunskapsstråket och Brunnshög. Lunds kommun höll redan på med ett gemensamt utvecklingsarbete för Kunskapsstråket och Brunnshög tillsammans med fastighetsägare, byggherrar och andra intressenter i området och ansåg att denna utlysning var ett bra tillfälle att förverkliga de gemensamma ambitionerna för en hållbar stadsutveckling i området. Ansökan fick namnet Hållbara Kunskapsstaden Lund NE/Brunnshög. Projektets syfte var enligt ansökan att genom samarbete med aktörer i flera investeringsprojekt inom Lund NE visa på en hur en arbetsintensiv blandad stadsdel kan utvecklas på hållbart sätt. Kännetecken för projekten var att: • projekten ska visa på en varierad portfölj av lösningar i byggnader, offentliga rummet och mobilitet. • projekten representerar boende, arbetsplatser, kommunikationslösningar, allmän platsmark samt konsumtionsbeteende. • idéerna ska fokusera på innovation och nytänkande, snarare än stora helhets lösningar med etablerad teknik. • kopplingen till Lunds universitet stärks och utvecklas genom relevant forskning som kopplas till projekten. • projekten ska inte bara visa på tekniska lösningar och system, utan även visa hur individers beteende och livsstil bidrar till hållbar utveckling. 4 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 Projektet blev beviljat stöd för projektperioden 1 december 2010 till och med 31 december 2014. Stödet uppgick till högst 48 088 800 kronor. Konsortiet ansökte om åtta åtgärder, två av dessa (åtgärd 4 och 6) fick dock inget stöd. Dessa var knutna till nybyggnation på Brunnshög, och det fanns tvivel om att investeringarna skulle hinna genomföras under projekttiden. Projektet var ett samarbete mellan Lunds kommun, Akademiska Hus, Statens fastighetsverk, AF Bostäder och Ikano. Från Lunds kommun deltog flera förvaltningar. Kommunkontoret fick ansvar för den övergripande projektsamordningen. De andra förvaltningarna som deltog med konkreta åtgärder var Tekniska förvaltningen och Stadsbyggnadskontoret. Tabell 1: Översikt över beviljade åtgärder och ansvarig aktör ÅTGÄRD DEL ÅTGÄRD ANSVARIG 1. Förnyelse av Lunds universitet – historiska miljöer 1.1 Lundagård med omgivning Statens fastighetsverk 1.2 Kvarteret Paradiset Akademiska Hus 2.1 Attraktiva gång- och cykelstråk Lunds kommun, Tekniska förvaltningen, Trafikkontoret 2.2 Belysning av inbyggd hållplats Lunds kommun, Tekniska förvaltningen, Trafikkontoret 3.1 Ideon Gateway Ikano 3.2 Campusområde LTH samt Ideon Akademiska Hus 3.3 Hållbart kompaktboende AF Bostäder 5.1 Greenfront Lunds kommun, Tekniska förvaltningen, Park- och naturkontoret 7.1 Hållbarhetshus Lunds kommun, Stadsbyggnadskontoret och Kommunkontoret 7.2 Prototyping the City Lunds universitet, Region Skåne och Lunds kommun 8.1 Programsamordning, administration, information och utvärdering Lunds kommun, Kommunkontoret 2. Kunskapsstråket – stadsintegrerad spårväg, gång och cykel 3. Förtätning och blandstad i campusmiljö 5. Stadsnära grönområde 7. Hållbarhetshus i hållplatsmiljöer 8. Projektledning och marknadsföring 5 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 3. ÅTGÄRDER Åtgärderna som beskrivs nedan följer numreringen från ansökan. 1. FÖRNYELSE AV LUNDS UNIVERSITET – HISTORISK A MILJÖER 1.1 LUNDAGÅRD MED OMGIVNING, STATENS FASTIGHETSVERK Beskrivning Lundagård och universitetsplatsen utgör universitetets och stadens kärna. Här har studenter, forskare, makthavare och medborgare träffats i sekler för att diskutera vetenskapliga, kulturella, politiska och samhälleliga frågor. Byggnaderna är statlig byggnadsminne och därför ytterst känsliga. Ett stort kulturhistoriskt värde kräver en stor omsorg för att anpassas till samtidens klimat- och energikrav. Byggnaderna förvaltas av Statens fastighetsverk och har Lunds universitet som hyresgäst. Sedan några år tillbaka pågår en process där man ser över användningen av byggnaderna. I samband med detta har det blivit aktuellt att även se över möjligheten att skapa moderna lokaler med bättre arbetsmiljö, och inomhusklimat som möter dagens krav på energieffektivitet. I delprojektet ingår fastigheterna Universitetshuset, Kungshuset, Palaestra et Odeum, Arkeologen samt Historiska museet. Målsättningen var att hitta hållbara energiåtgärder i husen utan att de kulturhistoriska värdena påverkas på ett negativt sätt. Nya belysningsmetoder, effektivare ventilation, bättre möjlighet att styra fastigheterna, nyttjandegrad och användningsområden var också frågeställningar som skulle beaktas. Total budget:..............................................8,31 Mkr Beviljat bidrag:...........................................2,49 Mkr Kostnader 2011-2014:................................2,6 Mkr Upparbetat bidrag:.....................................780 000 kr Genomförande och måluppfyllelse Universitetshuset En fullständig energiutredning har tagits fram för huset. Byggnadens förutsättningar har analyserats och ställts mot vad som är möjligt att genomföra utan att bryta mot gällande Skyddsföreskrifter. Skyddsföreskrifterna har beslutats av regeringen och är fastställda krav över hur byggnaden skall underhållas samt reglerar om eventuella förändringar får göras. Hyresgästens önskemål på hur lokalerna skall disponeras har beaktats. Frågeställningar om hur huset egentligen kan användas har lyfts och diskuterats ur ett energiperspektiv där även arbetsmiljöfrågan beaktats och haft stor betydelse. Ett antal energiåtgärder har identifierats och projekterats så som ändrade entréförhållanden, utbyte av belysning samt utbyte av takvärme. Flertalet av dessa åtgärder har ännu inte kunnat genomföras då hyresgästen stått inför många förändringar och inte haft möjlighet att fatta de beslut som krävs för att komma igång med de olika åtgärderna rent fysiskt. När hyresgästen är beslutsmässig i de olika åtgärderna kommer arbetet med åtgärderna att påbörjas och på sikt kommer Universitetshuset att vara en mer hållbar fastighet ur ett energiperspektiv. Eftersom huset används i representationssammanhang kommer förändringarna att kunna upplevas även av många besökare och inte bara universitetets anställda. 6 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 Kungshuset i Lundagård. Foto: Kennet Ruona. Kungshuset En komplett energiutredning har tagits fram för det numera tomställda huset. Husets fysiska förutsättningar har satts i fokus och ligger till grund för de kommande projekteringsförutsättningarna för att inrymma en ny verksamhet i huset. Solavskärmning och ljusinsläpp, solceller, omhändertagande av dagvatten, närvarostyrning och behovsanpassning är några av de spännande frågor som hanterats som förslag på åtgärder. Tanken är att husets aktuella förutsättningar skall beaktas och driftoptimering skall ske mot detta. Behovet av ventilation och belysning skall styras mot den faktiska situationen i huset. På så sätt kan solljus utnyttjas effektivt och onödiga drifttider på ventilationen elimineras. Energiutredningen har diskuterats med Riksantikvarieämbetet och nya klimatsmarta lösningar har ställts mot Skyddsföreskrifterna för att analysera vad som är möjligt att genomföra. Tillsammans med hyresgästen har en gemensam ambition satts för huset; må hända att det är ett av de äldre husen i Statens fastighetsverks bestånd i Lund, men framöver ska det bli ett av de energieffektivaste. Beteendefrågor hos de kommande hyresgästerna kommer att vara en viktig framgångsfaktor för att uppnå de miljömål som kommer fastställas för huset. Hyresgästen skall känna till byggnaden och dess förutsättningar och bidra till ett energieffektivt beteende. Ett helhetstänk kring frågan är en förutsättning för att nå högt uppsatta energimål. Projekteringen har inte kunna påbörjas på grund av att hyresgästen inte kunnat ta beslut om vilken verksamhet som skall inrymmas i huset. Under sen höst 2014 kommer bilden att klarna för hur Kungshuset kommer att användas och därefter kommer beslut att fattas. När projekteringen påbörjas i januari 2015 kommer projekteringsgruppen att arbeta med många spännande frågor där husets egenskaper och förutsättningar kommer ligga till grund för att Kungshuset skall bli ett så energieffektivt och miljöanpassat hus som möjligt. 7 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 Palaestra et Odeum och Arkeologen En omfattande energiutredning har tagits fram för husen. Den framtida användningen av de båda huset har diskuterats och ett förslag har tagits fram där de båda huskropparna kopplas samman för att på så sätt kunna nyttja de båda husen mer effektivt. Ventilationslösningar med synergieffekter för de båda byggnaderna har utretts. Under hösten 2014 har hyresgästen fattat beslut om att byggnaderna inte skall kopplas samman utan leva separata liv. Därför har en ny utredning påbörjats kring hur husen skall hanteras bäst ur en energiaspekt. Den stora hörsalen har stor potential att nyttjas mer effektivt ur ett energiperspektiv. Dessa åtgärder kommer genomföras tidigast under 2015. Historiska museet På Historiska Museet har en energiutredning tagits fram för att säkerställa byggnadens fysiska förutsättningar för att genomföra energiprojektet. Därefter har Statens fastighetsverk tillsammans med Lunds universitet genomfört en ombyggnad av 4:e våningen till en ny utställningslokal. I projektet ingick att utföra energibesparande åtgärder såsom förbereda för ny ventilation, koppla ihop befintliga ventilationssystem, tilläggsisolera vinden samt att använda energismart museibelysning. Utställningen är nu invigd och 4:e våningen är en ny, viktig del av Historiska museets verksamhet. För närvarande pågår utvärderingar av de genomförda energiåtgärderna för att fastställa att de projekterade besparingarna uppnås. Detta arbete sker under hösten 2014 men de slutliga värdena kan först fastställas efter ett år då samtliga driftförhållanden har utvärderats. Reflektioner Även om flertalet av de planerade åtgärderna ännu inte kunnat genomföras fullt ut på grund av beslut som Statens fastighetsverk inte haft rådighet över, kommer projektet att ha stor betydelse för arbetsmetoder i kommande projekt. I samband med de energiutredningar som tagits fram har det synliggjorts att en förändrad syn på Historiska museet. 8 Foto: Kennet Ruona. H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 energifrågorna är nödvändig. Då flertalet av de fastigheter som Statens fastighetsverk förvaltar har Skyddsföreskrifter är det nödvändigt att byggnadernas fysiska förutsättningar är väl kända innan lokalanpassningar påbörjas. Statens fastighetsverk som fastighetsägare måste bli tydligare mot brukare och hyresgäster om vad som är möjligt att genomföra vid en ombyggnation och vad som inte kan göras med tanke på energiperspektivet. Byggnadens fysiska och antikvariska förutsättningar måste tillsammans få styra de kommande projektens förutsättningar även om det i bland kan innebära att hyresgästens önskemål kring en förändring inte kan tillgodoses. Tidigare har de antikvariska förutsättningarna varit styrande vid förändringar. När båda dessa aspekter blir tongivande kommer slutprodukten bli betydligt bättre, både för brukare och för byggnader. Statens fastighetsverks uppdrag är att förvalta de kulturhistoriska byggnader som staten äger.Utmaningen blir större då hållbarhetsperspektivet förs in och tydliggörs. 1. 2 K VARTERET PAR ADIS, AK ADEMISK A HUS Beskrivning Kvarteret Paradis ligger mycket centralt i Lunds stadskärna och består av en attraktiv och kulturhistoriskt intressant sjukhusbebyggelse från sent 1800-tal. Sedan 1970-talet har bebyggelsen kompletterats och anpassats till lokaler för Lunds universitets verksamhet. I ansökan för kvarteret Paradis ingick ett förändringsarbete i form av nybyggnad, ombyggnad samt gröna tak och väggar. Förändringsarbetet inom kvarteret Paradis har inletts med en ombyggnad av byggnaden Eden, inklusive en ny entré i form av en inglasad uppehållsyta. Byggnad Eden från 1983, är en institutionsbyggnad som är mycket effektivt byggd med relativt små fönster och låga takhöjder – allt enligt principerna som uppkom efter oljekrisen i början av 70-talet. Idag ställs helt andra krav på undervisningslokaler med ljusinsläpp, grupprum, uppehållsytor m.m. Utmaningen var att i denna effektiva byggnad skapa ljusare, öppnare och mer funktionella lokaler enligt dagens krav och samtidigt behålla en låg energiförbrukning. Total budget: ..................................12 Mkr Beviljat bidrag: ..............................3,6 Mkr Kostnader 2011-14:....................... 5,9 Mkr Upparbetat bidrag:.......................1,65 Mkr Genomförande och måluppfyllelse Lågenergihusteknik och energilösningar Ombyggnaden färdigställdes 2014. Målet var att sänka energianvändningen med 25 % i ombyggnaden. Energiberäkningarna visar på att den sammanlagda energianvändningen kommer att minska med nästan 30 %. Målet var även att byta eller komplettera fönster till ett U-värde på 1,1 W/m 2K. Tack vare stödet har ambitionen ökat så att U-värde på fönster är 0,9 W/m 2K för hela konstruktionen. Belysning I ansökan planerades för god ljusmiljö och energieffektiv belysning genom att bland annat använda ny LED-teknik kombinerat med effektiva lysrör samt att utveckla närvaro- och dagsljusstyrning för att minska elförbrukningen. Maximal installerad effekt för belysning i kontor är satt till 9 W/m 2 och i korridorer till 5 W/m 2. Belysningsinstallationen består av effektiva lysrörsarmaturer med longlife T5 lysrör samt lågenergilampor. 9 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 Energieffektiv ventilation I ansökan planerades för ett bra inomhusklimat samt ventilation med låg el-, värme- och kylanvändning, ventilationsaggregat typ Econet och värmeåtervinning med en verkningsgrad på 80 % samt frekvensomriktare och behovsstyrda VAV-don för tilluften och för optimal reglering. För effektiv drift planerades nya styr- och övervakningssystem. Tre av ventilationsaggregaten har byggts om för att motsvara Econet-standard. Två av aggregaten har försetts med roterande växlare som är ännu effektivare. Med hjälp av stödet har samtliga aggregat försetts med lågenergimotorer. Systemen ger dels minskad elförbrukning då fläktarnas gång anpassas efter behovet, och dels mindre värmeförbrukning under en stor del av året då tilluftstemperaturen endast är 15o C även vintertid. Behovsanpassningen gör att vid maximal närvaro är det stora luftmängder men vid låg närvaro lägre luftflöden. Sett över året minskar luftflödena med 20-30 %. Viss kyla behövs men under största delen av året är det mycket små mängder. Befintlig värmepump har kopplats om så att överskottsvärmen kan användas till radiatorerna. Målen för effektiv ventilation uppnås. Reflektioner Samma arbetssätt, med energi- och miljöbyggsamordnare, har använts i flera av Akademiska Hus delprojekt och så även vid projekteringen av Eden. Arbetssättet beskrivs mer under punkt 3.2 . Eden ligger längs gång- och cykelstråket genom kvarteret Paradis. Den nya entrén och ljusinsläppen, som öppnat upp byggnaden, bjuder även in förbipasserande vilket har skapat en ny mötesplats. Eden är certifierat enligt Miljöbyggnad Silver. I ansökan var ambitionen att använda fasadmaterial som skulle reflektera och sprida värmevågor som ger kapillärkrafter för minskad fuktbelastning. Denna produkt visade sig vara lämpad för putsade fasader och inte de tegelfasader som finns i de genomförda delprojekten. Produkten har dock provats på en annan byggnad i kvarteret Paradis men utvärderingen är ännu inte klar. Byggnad Eden i kvarteret Paradis före ombyggnad. Byggnad Eden i kvarteret Paradis efter ombyggnad. Foto: Kennet Ruona. 10 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 Cykelväg vid Valvet. Foto: Kennet Ruona. 2. KUNSK APSSTR ÅKET – STADS INTEGRER AD SPÅRVÄG, GÅNG OCH CYKEL 2 .1 AT TR AK TIVA GÅNG - OCH CYKELSTR ÅK , LUNDS KOMMUN Beskrivning Målet med åtgärden var att utveckla ett demostråk för gående och cyklister från Lund C, Sveriges fjärde största station, genom universitets- och sjukhusområdet via Ideon till Brunnshög, Skånes arbetsplatsintensivaste verksamhetsområde. Ett högkvalitativt gång- och cykelstråk mellan två viktiga punkter förbättrar tillgängligheten för stadens pendlare och skapar bättre förutsättningar för hållbara transporter. Planerade åtgärder för att uppnå det önskade resultatet var: • Trädplantering i trafikerade stråk som en lokal klimatåtgärd • Cykelräknare som ett visualiseringsprojekt • Utveckling av belysning längs gång- och cykelstråk för att främja tryggheten för cyklande • Uppgradering av beläggning längs gång- och cykelstråk • Högkvalitativt vägvisningssystem • Informationstavlor med cykelkartor • Trygghetsfrämjande åtgärder Total budget:..................................4,5 Mkr Beviljat bidrag:.............................1,35 Mkr Kostnader 2011-2014:................. 4,55 Mkr Upparbetat bidrag:.......................1,35 Mkr 11 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 Genomförande och måluppfyllelse Nor Var Det har pågått och pågår en intensiv kommunal planering i flera områden och på många platser i Kunskapsstråket, som sträcker sig igenom Södra universitetsområdet, Sjukhusområdet, Norra Universitetsområdet, Ideon och upp till Medicon Village. Stråket binder samman Lunds historiska centrum med Brunnshög och forskningsanläggningarna ESS och MAX IV. Den kommande spårvägens hållplatser blir viktiga noder i Kunskapsstråket och dess sträckning starkt strukturbildande. Gång- och cykeltrafiken har ett väl utbyggt nät och det är stora mängder gående och cyklande som färdas i Kunskapsstråket. Gång- och cykelnätet etablerades med början på 1970-talet och har sedan utvecklats efter hand. Val av lösningar för gång- och cykeltrafiken har präglats av den tidens anda, och stödjer inte alltid de intentioner som finns idag om att skapa stråk och noder i Kunskapsstråket. En analys för att finna en lämplig sträcka att utveckla ett attraktivt demostråk för gång och cykel har gjorts. Sträckan mellan Valvet vid Allhelgonavägen och korsningen Sölvegatan och Tornavägen har valts, se figur 1 nedan. Ett av motiven var att sträckan innehåller ett av stadens övergripande cykelstråk, det blå stråket, och detta behövde ges en ny sträckning. Akademiska Hus utveckling av fastigheten Eskil 21, LUX, gjorde det omöjligt för blå stråket att vara kvar på fastigheten. Detta var också bakgrunden till det samarbete som inleddes mellan Akademiska Hus, Statens fastighetsverk och Lunds universitet, för att gemensamt arbeta fram en gestaltning av demostråket samt att förverkliga intentionerna med noder och stråk. Det vill säga skapa mötesplatser och stråk med god stadsmiljö och rikt folkliv. ra p ro m en e ad n Bar Ent Aku rég ata n tga tan Norra promenad en nga tan nk ol o g v ä en g Re nde n O tan m iss ga ta n ata n ikga v Torna Strå lgrä Klin Ky rk og lv e Sö an gat rd a ga ta n Ge rs Energilagret vid SOL Helg onav ägen at a gen na so tan nt- Ge ga de gata n rn To la ap tse n ga Sjö tan sk op Do Bi sg Paradisgatan kt A n nega tan Tom e gaps gata n at an På ö lsj g vä en n ata ntg ce San dga ta n Fin n rd a - Stu Påls jövä lg o of es n lhe gat a an Pr en ba c Al at äg lgo na Va llg Lux nav He rra Bredgatan No lgo ken Lasaret tsga ta n He ga tan ägen Kio skg Kioskgatan Tunavägen sg ata n S an on tisträckning. Figur 1: Sträckning av det blå cykelstråket från Allhelgonavägen till Sölvegatan. Rak linje: Demostråkets sträckning. Prickad linje: Blå stråkets gamla Na 12 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 Process Ett samarbete mellan Akademiska Hus och Statens fastighetsverk som är markägare, Lunds universitet i egenskap av hyresgäst och Lunds kommun som ansvarar för infrastrukturen inleddes senhösten 2012. Konsulten Ateljé Landskap anlitades för att ta fram ett gestaltningsprogram och ett utformningsförslag för demostråket, och arborister för att analysera statusen på körsbärsträden längs Sölvegatan. Parterna kom överens om följande: • Utformning och gestaltning utgår från fotgängares och cyklisters krav och behov, och att de är prioriterade trafikslag. • Utformningen är trafiksäker, trygg, tillgänglig och vacker. • Att cykeltrafiken lyfts ut från fastigheten Eskil 21 som LUX är belägen på. • Att korsningen Sölvegatan och Helgonavägen, Professorsplatsen, utvecklas till en nod och mötesplats där trafikslagen delar på ytan och färdas på lika villkor samt att det finns utrymme för vistelse. • Att gränserna mellan fastighetsmark och allmän mark suddas ut och att gestaltningen väver samman ytorna och stimulerar till ett flöde av gående mellan målpunkterna runt om Professorsplatsen. Utöver detta har Akademiska Hus intentioner att göra förbättringar på sina fastigheter runt Professorsplatsen för att ytterligare stärka ovanstående. Under tiden för arbetet med gestaltningsprogrammet träffades parterna i olika konstellationer vid cirka tio tillfällen, och i september 2013 fanns ett förslag som parterna kunde enas om. Förslaget togs sedan upp i tekniska nämnden som beslutade om ombyggnaderna. Ett avtal om genomförande tecknades mellan Akademiska Hus och Lunds kommun om att parterna ska följa gestaltningsprogrammet. Ombyggnaderna projekterades, upphandlades och genomfördes 2014. Vad Enkelriktade gång- och cykelbanor har byggts längs Sölvegatan mellan Helgonavägen och Tornavägen. Dessa ersätter den gamla sträckan av det övergripande blå cykelstråket. Fotgängare respektive cyklister har getts olika ytmaterial, betongplattor för gående och asfalt för cyklister, vilket ökar tryggheten mellan trafikanterna. Längs denna sträcka fanns 24 gamla körsbärsträd, som var i mycket dålig kondition och som har ersatts med 31 stycken nya körsbärsträd, vilka också bidrar till ett bättre klimat i staden. Mot fastigheterna på den västra sidan har staket och buskage tagits ner, något som ökar tryggheten. Detta har skett dels för att man lättare kan se människor man möter och dels för ökad trafiksäkerhet. Belysningen längs sträckan kommer också att förnyas. På denna sträcka, cirka 100 meter norr om Helgonavägen, har en cykelräknare installerats. Den räknar de cyklister som färdas på Sölvegatans båda cykelbanor. En cykelräknare synliggöra hur många som färdas förbi varje dygn. Korsningen Helgonavägen och Sölvegatan, Professorsplatsen, har fått en elliptisk form som har sin utgångspunkt i den befintliga muren i platsens sydvästra del. Platsen har höjts upp till samma nivå som omgivande gångbanor, gång- och cykelbanor och Helgonavägens anslutning från väster. Detta bidrar till en god trafiksäkerhet då biltrafiken på Sölvegatan behöver sakta ner farten för att köra upp på Professorsplatsen. Den mur som tidigare fanns i platsens nordvästra hörn har plockats ner och flyttats till fastigheten Eskil 21. Sikten har på det sättet radikalt förbättrats, vilket är positivt för trafiksäkerheten. Pollare och markeringar i marken har anlagts i syfte att upplysa gående och cyklister om att de färdas ut på en yta där det förekommer biltrafik. Markbeläggningen som valts består av tio rader smågatsten satt i raka rader och mellan raderna är smågatsten satt i bågmönster. Ellipsens ytterkant är satt i tio rader smågatsten. En lång bänk har satts i den nordöstra delen av ellipsen utanför Geocentrum II och i den sydvästra delen finns 13 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 bänkar längs fasaden på Geocentrum I. Belysningen har förnyats på Professorsplatsen, och istället för att använda vanlig gatubelysning har två master med fyra spotlights på varje mast satts upp. Helgonavägen på den västra sidan av Sölvegatan har höjts upp. Gångbanor, raden med träd samt ytan för cykel- och biltrafik är på samma nivå och det finns inga kantstenar längre. Den upphöjda delen av Helgonavägen sträcker sig 100 meter till den plats där det blå huvudcykelstråket viker av ner i UB-parken. På Eskil 21 har granithällar och betongsten använts som ytmaterial, och denna gestaltning har också använts för gatan. Motivet är att stimulera till gång mellan fastigheterna på ömse sidor om Helgonavägen. Staketet mellan Eskil 21 och Helgonavägen har också tagits ner. Gatans utformning bidrar till att minska farten på biltrafiken och därmed öka trafiksäkerheten för fotgängare och cyklister. Vägvisningen för det blå huvudcykelstråket har förnyats och anpassats till stråkets nya sträckning. Två stycken informationstavlor har satts upp, en nere vid Valvet vid Allhelgona Kyrkogata, och en cirka 200 meter norr om Helgonavägen. På tavlan finns dels information om var man kan gå, cykla och åka kollektivt i Kunskapsstråket, och dels information om själva Kunskapsstråket. Sträckan genom Universitetsbibliotekets park är i grus och inom ramen för arbetet har olika metoder och ytmaterial för att hårdgöra sträckan studerats. Det troliga valet blir att stabilisera grusytan med hjälp ett material som blandas in i gruset och får stelna. Detta är planerat att genomföras under 2015, efter projekttidens slut. Nere vid Valvet har två sittytor installerats, allt för att fler ska ha möjlighet att vistas och mötas i Kunskapsstråket. Under 2014 introducerades ett lånecykelsystem i Lund. Systemet omfattar 17 stationer och 250 lånecyklar, och merparten av stationerna finns i Kunskapsstråket. Inom det aktuella området som åtgärden omfattar finns en station vid Valvet vid Allhelgona kyrkogata och en station vid på Sölvegatan vid de nybyggda gångoch cykelbanorna. Detta är också en åtgärd för att göra det enkelt och attraktivt att cykla i Kunskapsstråket, men sker inte inom projektets ram. Årliga räkningar av gång- och cykeltrafiken har gjorts i fyra punkter längs Sölvegatan och i fyra punkter belägna på anslutande gator och stråk 2012, 2013 och 2014, se figurerna 2 och 3 nedan. Räkningarna visar att mängden fotgängare och cyklister längs Sölvegatan varierar både över åren och på geografisk plats. Räkningar kommer att genomföras under kommande år för ytterligare uppföljning av åtgärden. ot alt To t C BM m iku ch cy ke ls trå ot km trå -o ng Gå km Fy s Fy s iku iku C/ BM ng -o ch cy ke ls om rr no n, ga ta Gå lve m m n C/ BM m ro de sö n, ta Sö ga lve Fy s l at sp or ss of e Pr te r ös n, ge Sö na vä se n t se p la rs so fes ro rP ste vä lgo He He lgo na vä ge n, ta ga l ve Sö Sö 14 l ve ga ta n, n, sö no de rr rP Pr ro of e fes ss so or rs sp p la l at t se se n n Figur 2: Antal fotgängare per dygn i Kunskapsstråket 2012 till 2014 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 alt ot To t C BM m iku Gå ng -o ch cy ke ls trå ot km trå km Fy s iku Fy s ke ls cy ng -o ch n, ta Gå ga l ve m m iku C/ BM om rr no de sö n, ta Sö ga Fy s BM ro Pr m of e ss or C/ sp l at se n n t se p la rs so fes ro ös n, l ve ge Sö na vä lgo te r rP ste vä n, He He lgo na vä ge ta ga l ve Sö Sö l ve ga ta n, n, sö no de rr rP Pr ro of e fes ss so or rs sp p la l at t se se n n Figur 3: Antal cyklister per dygn i Kunskapsstråket 2012 till 2014 Reflektioner Samarbetet och dialogen mellan Akademiska Hus, Lunds universitet, Statens Fastighetsverk och Lunds kommun har varit givande och många av de önskemål och synpunkter som har framkommit har kunnat tillgodoses. Det har också skapat ett bra kontaktnät som kan användas i andra sammanhang. Det är positivt att parterna har kunnat enas om en målbild och därefter förverkligat den. Själva genomförandet kommer sent i projekttiden, något som har påverkats av yttre omständigheter och som kommunen inte haft rådighet över. Ombyggnad på fastigheter, med krav på att byggtrafik alltid ska ha tillgänglighet, är ett exempel på en sådan faktor. Trädens kondition överskattades i utredningsskedet, och först i byggskedet togs beslut om att ersätta de gamla träden med nya träd. Muren i ellipsens nordvästra hörn är värd att bevara, och en tidig dialog med stadsantikvarien, stadsarkitekten, och Akademiska Hus gjorde det möjligt att komma överens om att murens skulle flyttas och få en plats på fastigheten Eskil 21. 2 . 2 BELYSNING AV INBYGGD HÅLLPL ATS, LUNDS KOMMUN Beskrivning Avsikten med åtgärden var att testa LED-belysning i hållplatsmiljöer (200 m2 belyst yta) längs det nya spårvägsstråket Lundalänken. Fokus låg på belysningsdesign, säkerhet och trygghet samt hög energieffektivitet i kombination. Normalt belyses en sådan hållplats med högtrycksnatriumlampor med ett gulrött spektrum med dålig färgåtergivning. Nya LED-armaturer ger på ett år ca 100 lumen/W i totaleffektivitet. På grund av dess breda vita spektrum innebär det en belysningsstyrka på 30 lux. LED-ljuskällor kan med fördel dimras genom närvarokontroll, och dimras då lämpligen ned till 10-20 % av totalflödet vid icke-närvaro. Cirka 60 % av energin kan då sparas in. Naturligtvis är LED-armaturerna dyrare men samtidigt är underhållskostnaderna lägre beroende på ljuskällans långa hållbarhet. Belysning av hållplats. Foto: Kennet Ruona. 15 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 Armaturer med LED-ljuskällor och energiförsörjning från uppladdade solceller har nyligen lanserats på marknaden. Armaturerna är lämpliga att installera i funktioner som inte behöver för höga belysningsnivåer och brinntider som inte upptar mer än en mindre del av dygnet. På svårtillgängliga ställen krävs långa och krångliga konventionella ledningsdragningar, vilket är dyrt. Där är det lämpligt att placera LED-armatur med egen solcellsförsörjning. Här kan både höga kostnader för ledningsdragning och service sparas in. Total budget: Beviljat bidrag: Kostnader 2011-2014: Upparbetat bidrag: 670 000 kr 200 000 kr 410 000 kr 120 000 kr Genomförande och måluppfyllelse Var I ansökan var avsikten att testa LED-belysning i hållplatsmiljöer längs det nya spårvagnsstråket Lundalänken. Tidsplanen för byggande av spårvägen har för- Magistratsvägen tsvägen Delfinvägen Magistra Norra R in gen n äge gev tin Ge Emdalavägen Schee leväge n Ideon Gateway Mo lek ge vä yl n S ti un gS ne ing rs Gö a eg v. Figur 4. Hållplatslägena för de nya hållplatserna Ideon Gateway. Al bo g at an tan skjutits och några spårvägshållplatser har inte byggts under projekttiden. Vid tan 2011 års rapportering anmäldes en avvikelse om geografisk placeringSölveg somaockså godkändes. En inventering av busshållplatserna i Kunskapsstråket gjordes, och ungefär samtidigt framförde Skånetrafiken önskemål om att en ny hållplats skulle inrättas vid Ideon Gateway på Scheelevägen. De ville kunna angöra med de tunga regionala busslinjerna 170 och 171 i det arbetsplatstäta verksamhetsområdet. Lunds kommun ställde sig positiv till deras förslag, och såg samtidigt möjligheten att det var denna hållplats som nya former för belysningen kunde testas på. Process Åtgärden har till största del drivits i en intern process. Förankring har skett med Skånetrafiken om att använda LED-belysning i väderskyddet samt principerna för belysningsåtgärderna i övrigt. Dialog har förts med fastighetsägare i närområdet om åtgärden i stort där hållplatsernas och övergångsställets placering varit i fokus. 16 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 Vad För att få en hållplats av god standard som knöt an till det befintliga gång- och cykelvägnätet, byggdes hållplatser i två lägen som rymmer två regionbussar. På den södra hållplatsen anlades ett väderskydd, eftersom det är flest påstigande på denna sida och på den norra sidan byggdes en gångbana från Emdalavägen och fram till den norra hållplatsen. Ett nytt övergångsställe öppnades, som förbättrar framkomligheten för gående som behöver korsa gatan för att nå sina målpunkter. Ridspåret på den södra sidan justerades i läge. En ljusdesigner anlitades för att arbeta fram ett förslag för ljussättningen av åtgärderna ovan. Visionen var att skapa en plats där besökaren/trafikanten befinner sig i en miljö som är trygg och vägledande samtidigt som ljuset är förskönande för miljön på platsen. Ljuset ska även vara utformat för att leda besökaren på platsen, det vill säga det ska vara lätt att förstå var busshållplatserna finns och var man korsar gatan. Ljuset ska samtidigt upplysa trafikanter om att någon rör sig till och från hållplatserna, eller väntar på bussen. Inom åtgärden har flera belysningsåtgärder genomförts. På den norra sidan har åtta ljuspunkter, LED-armaturer, satts upp, och på den södra sidan tre stycken. Av dessa ljuspunkter har två stycken, en vid varje hållplats, försetts med blått ljus för att markera att någon väntar på bussen, övriga armaturer har vitt ljus. Armaturer är styrda tillsammans i en grupp så om någon går på gångbanan och/eller hållplatsen dimras dessa upp tillsammas. Ljusflödet styrs med hjälp av rörelsedetektorer. I viloläge lyser armaturerna med 20-30% effekt. Ljuspunkten vid övergångsstället har också LED-armaturer och har dessutom försetts med speciell optik som fokuserar ljuset på själva övergångsstället. Väderskyddet vid det södra hållplatsläget har också LED-belysning. Åtgärderna ovan belyser en yta som är cirka 375 m 2 stor. Skånetrafiken kommer att börja trafikera hållplatsen 14 december 2014, och någon enkätundersökning har därför inte kunnat genomföras Däremot har en enkel fokusgruppsintervju genomförts för att fånga inställningen till denna typ av belysningsåtgärder. Fokusgruppsintervjun gjordes på plats en sen kväll i början på november. Dimringen fungerade, men inte som planerat, det vill säga att belysningarna tänds efter hand utan samtliga belysningspunkter dimrades upp samtidigt. Mängden ljus ansåg man dock vara tillräcklig och att andra människor var väl synliga i gaturummet. Fokusgruppen ansåg att det var positivt att LEDarmaturer prövades i gatumiljön, då energi sparas jämfört med vid användning av konventionell belysning. Gruppen var något tveksam till om det var värt att investera i LED-belysning med närvarokontroll med avseende på kostnaderna, eftersom det är mer än dubbelt så kostsamt jämfört med vanliga armaturer. Energiberäkningar visar att energiförbrukningen minskar med 1000 kWh per år om man jämför åtgärden ovan med användning av konventionell utrustning. Detta utan att dimring används. Tar man sedan hänsyn till dimring beräknas energianvändningen minska med ytterligare 1300-1700 kWh per år. Omräknat till ton CO2 motsvarar detta en total minskning med cirka 0,6 ton/år. Reflektioner Bland kommunens egna belysningsexperter samt anlitade belysningsentreprenörer råder generellt viss tveksamhet om att använda LED-tekniken utomhus, då man fortfarande betraktar den som en ny dyr teknik med vissa brister. Vid slutbesiktningen av åtgärden konstaterades att funktionen inte fungerade som planerat. Det visade sig vara omständigt att programmera om närvarostyrningen eftersom tekniker behöver kallas in från tillverkaren. Detta är alltså inget som belysningsentreprenören själv kan göra. 17 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 3. FÖRTÄTNING OCH BL ANDSTAD I CAMPUSMILJÖ 3.1 IDEON GATEWAY, IK ANO (TIDIGARE IK ANO FASTIGHETER) Beskrivning Sedan början av 2000-talet har Ideon Gateway planerats och slutligen kom bygget igång 2010. Innan dess genomfördes mycket arbete för att säkerställa att rätt inriktning och rätt satsning inom olika områden genomfördes. Detta resulterade i ett projekt med hög miljöprofil och med den gemensamma nämnaren som är möten i olika former. Huset är 19 våningar högt och drygt 20 000 m² till ytan varav cirka hälften är kontor, hälften är hotell och konferensanläggning. Ideon Gateway ligger på näst intill högsta punkten i Lund. Huset syns vida omkring och fungerar numera som ett tydligt landmärke i Lund. Fasaden täcks av en speciell typ av glas som med hjälp av en plastfilm skiftar i färg beroende på vilken vinkel den betraktas ur, hur högt solen står och hur himlen ser ut. Placeringen är strategisk, som en viktig del av Ideon, nära motorvägen, nära MAX IV, ESS och Science Village, och självklart som en del av Kunskapsstråket. Åtgärden har erhållit stöd till vindkraft, solceller och LED-belysning. Total budget:...................................10 Mkr Beviljat bidrag:..................................3 Mkr Kostnader 2011-2014:................... 5,2 Mkr Upparbetat bidrag:.......................1,56 Mkr Genomförande och måluppfyllelse Under hela tiden som Ideon Gateway har planerats och genomförts har inställningen varit att det ska bli och vara en byggnad med mycket hög miljöprofil. Detta har resulterat i ett stort antal miljöåtgärder som på olika sätt förhöjer byggnadens Ideon Gateway. Foto: Kennet Ruona. 18 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 miljöprestanda. En del av de miljöåtgärder som gjorts redovisas nedan. Huset i sig har varit en utmaning att både projektera och bygga med med tanke på utsattheten för bland annat vind, men även på grund av den höga höjden. Byggnaden slutbesiktigades i december 2012 och inflyttning påbörjades i januari 2013. Under 2013 skedde ytterligare anpassningsarbeten och inflyttning skedde successivt. Därefter har belastningen på byggnaden blivit mer normal och den slutgiltiga injusteringen för normal drift har kunnat genomföras. Solceller På Ideon Gateways fasad har solceller installerats. Den anläggning som satts upp har följande egenskaper: 975 m² till ytan, förväntad elproduktion på 64-66 MWh per år och en installerad toppeffekt på 122,0 kWp. Efter cirka ett och ett halvt års elproduktion av solcellerna kan man konstatera att den beräknade produktionen har uppnåtts, det har till och med blivit lite högre produktion än beräknat. Trots att ett nytt hus ofta har barnsjukdomar så har elproduktionen från solcellerna fungerat utan några större problem. LED-belysning LED-belysning är installerat i de allmänna utrymmena, på toaletterna och i alla hotellrum. Förbrukning för dessa lampor är 40 MWh/år. Jämfört med en trolig installation utan LED-lampor medför detta en energibesparing på 167 MWh/år. När beslut om LED-belysning togs och genomfördes i projektet var tekniken väldigt ny och därför fanns en stor osäkerhet kring exakt vilka krav som skulle ställas och vilka funktioner som skulle finnas. De saker som utreddes och provades var bland annat att det blev rätt typ av ljus, att designen passade in, att monteringen kunde göras på ett effektivt sätt och att utbytesarmaturer/ljuskällor fanns tillgängliga på ett enkelt sätt när byggnaden kom i drift. En annan viktig del var att säkerställa att rätt kvalitet installerades, så att ljuset blev detsamma mellan olika armaturer och att det kvarstod så enligt de specifikationer som leverantören angav. Nu när byggnaden varit i drift i närmare två år kan det konstateras att de armaturer som installerades verkar fungera bra och ger ett bra ljus. Vindkraft Arbetet med vindkraft inleddes med att en utredning gjordes för att installera vindturbiner på taket av Ideon Gateway. Ett flertal leverantörer kontaktades i försöket att hitta en leverantör som själv trodde på att det skulle bli bra att sätta upp ett vindkraftverk på Ideon Gateway. Efter hand som mer ingående frågor ställdes drog sig alla leverantörer ur. Problemet var i huvudsak att det inte gick att få rimliga garantier för att det inte skulle bli störande ljud i kontorslokaler och hotellrum på grund av stomljud från vindturbinen. Vindkraft plockades därför bort från projektet. Miljöarbete hos Ideon Gateway Hela Ideon Gateway genomsyras av en mängd olika miljöåtgärder och har certifierats enligt flera olika miljömärkningssystem. Här nedan ges några exempel på vad som genomförts. Byggnaden är certifierad LEED Platinum, (den högsta nivån inom LEED), Miljöbyggnad Guld (den högsta nivån inom Miljöbyggnad) och EU Green Building. Energiåtgärder Byggnaden värms och kyls med geoenergi. Denna energiform ger väldigt bra effekt i de fall det behövs mycket kyla till byggnaden. Funktionen är ungefär som en vanlig bergvärmepump, men mer omfattande och med många fler borrhål. Den värmeenergi som laddas ner på sommaren används för att värma byggnaden på vintern, och den kylenergi som laddas ner på vintern används för att kyla huset på sommaren. Ventilationen är utformad för att använda så lite energi som möjligt. 19 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 VAV-system är installerat i hela byggnaden och dessutom används så mycket frikyla som möjligt. Detta sker genom att kall uteluft används istället för att kyla inneluften. I kontorsdelen av huset förväntas varmvattenförbrukning vara låg. Av den anledningen installerades lokala elektriska genomströmningsvarmvattenberedare istället för en central cirkulation. Detta för att slippa cirkulera en stor mängd vatten och därmed generera en stor energiförlust. De hissar som installerades producerar energi när den tunga delen går neråt. Denna energi laddas in som el i byggnadens elnät och kan direkt användas till verksamheten i byggnaden. Biologisk mångfald, dagvatten och avfall På de lägre taken är det sedumtak för att öka den biologiska mångfalden och för att minska mängden dagvatten till dagvattensystemet. En annan del som gjorts med avseende på att minska belastningen på dagvattensystemet är installationen av ett stort vattenmagasin (ca 500 m3). Vid regn fylls detta först och sedan pumpas vatten efter hand ut i dagvattensystemet vilket medför mindre toppbelastning vid skyfall, och därmed mindre risk för att föroreningar från hårdgjorda ytor går orenat ut i vattendrag. Restaurangens matavfall centrifugeras för att minska både vikt och volym. Dessa rester används till produktion av biogas. Aktiviteter/kommunikation Ideon Gateway har synts i media i ett flertal artiklar och även i TV. Ett flertal presentationer om Ideon Gateways miljöprestanda har hållits, ofta i samband med att miljörelaterade konferenser hållits i konferenslokalerna i byggnaden. Redovisning av olika aktiviteter som genomförts har redovisats efter hand, och exempel på tillfällen där detta genomförts under projekttiden är: • Ideon Gateway invigdes 16–17 januari 2013 • Artikel i Energi och Miljö, februari 2013 • Nominerat till Skåne Solar Award, årets solcellsanläggning, 2013 • Nominerat till Sweden Green Building Award för bästa byggnad enligt systemet GreenBuilding, 2013 • Nominerat till Sweden Green Building Award för bästa byggnad enligt systemet LEED, 2013 • Presentation för Sveriges Bygguniversitet (augusti 2013) • Ideon Gateway som undersökningsobjekt i projektet go: NEUTRAL • Presentation av Ideon Gateway på RE:NOVERA 2013 på Ideon (november 2013) • Energikontoret och Sveriges Fastighetsägare hade ett solenergiseminarium på Ideon Gateway där Gateway presenterades (november 2013) • IEA Annex 55 hade konferens på Ideon Gateway där Gateway presenterades ingående för ca 30 internationella delgater (november 2013) • Gästföreläsning LTH i Helsingborg om Ideon Gateway (december 2013) • Flera organisationer har varit på studiebesök i Ideon Gateway: Lunds allmännyttiga bostadsbolag LKF, Lunds klimatallians, SGBC (har haft case study), Ingenjörer för miljön, en delegation från Västpommern med flera. En broschyr som visar en sammanfattning av de olika miljöåtgärderna som har implementerats på Ideon Gateway togs fram och trycktes om i flera omgångar på grund av att den var mycket uppskattad. Medielänkar i urval: http://www.energi-miljo.se/artikelem/ideons-smarta-energidrag/ Reflektioner Projektet har haft flera målgrupper. Genom att bygga en byggnad som genomsyras av miljötänk var förhoppningen att kunna attrahera hyresgäster som tycker att 20 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 miljö är en viktig fråga och att den höga miljöprofilen skulle upplevas i byggnaden. Kommunikationen kring husets miljöprofil startade redan före inflyttning. Ideon Gateway har lockat många olika hyresgäster: advokater, patentbyråer, bank, frisör, konsultbolag, hotell, konferens, restaurang med mera. Genom att bygga ett hus med hög miljöprofil och innovativa lösningar som dessutom syns så tydligt från långt håll finns det potential för att den kommer att fortsätta vara intressant i bygg- och fastighetsbranschen, både nationellt och internationellt, att följa och besöka. 3. 2 CAMPUSOMR ÅDE LTH SAMT IDEON, AK ADEMISK A HUS Inledning Akademiska Hus har genomfört flera delåtgärder inom projektet Hållbar kunskapsstad Lund NE. Tack vare projekten har ett nytt arbetssätt införts. Lärdomar, från ett projekt till nästa, har överförts internt inom regionen, inom koncernen och externt. Fastigheterna har i huvudsak varit inom tre kategorier: kulturhistoriskt intressanta äldre byggnader, institutionsbyggnader från 1960-talet samt nybyggnation i form av tillbyggnader. För Akademiska Hus del har projektet bidragit till att miljö och energi har getts extra fokus. I delprojekten har man inspirerats att anstränga sig extra mycket, söka nya lösningar och att tänka utanför de vanliga ramarna. Det har också varit en god hjälp i diskussioner med hyresgästen om tekniska lösningar för en hög energieffektivitet. Först en generell beskrivning av Akademiska Hus delprojekt med teknik, arbetssätt och måluppfyllelse. Därefter kommenteras avvikelser och förtydligande på objektsnivå i den projektvisa redovisningen. Genomförande och måluppfyllelse Lågenergihusteknik och energilösningar Målet var att i befintliga byggnader sänka energianvändningen med 10-50 %, samt för nybyggda delar uppnå en 25–30 % lägre energianvändning än BBR 18:s krav. Respektive mål har uppnåtts i delprojekten. Målet var även att byta eller komplettera fönster till ett U-värde på 1,1 W/m2K. Tack vare stödet har ambitionen ökat så i de flesta delprojekt är U-värde på 0,9 W/m2K eller lägre för hela konstruktionen. Belysning I ansökan planerades för god ljusmiljö och energieffektiv belysning genom att använda ny LED-teknik kombinerat med effektiva lysrör. En annan del handlade om att utveckla närvaro- och dagsljusstyrning för att minska elförbrukningen. Målet var att nå en maximal installerad effekt för belysning i kontor på 9 W/m 2 och i korridorer på 5 W/m 2. Vid ansökan var tanken att ha effektiva lysrör i kontor och seminarierum där det är höga krav på en jämn och bra belysning. En utredning har gjorts och den LED-teknik som finns idag kräver en så omfattande installation att det inte blir lägre energianvändning med LED-teknik än longlife T5-lysrör. När det gäller livslängd finns det longlife lysrör med nästan lika lång drifttid som LED. LED planerades främst för uppehållsytor och allmänna utrymmen samt för effekter där belysningen med fördel kan lösas med downlights och spotlights för att skapa spännande och stimulerande ljusmiljöer. Målet med LED-teknik kombinerat med effektiva lysrör anses uppfyllt och målet installerad effekt har klarats med marginal i samtliga delprojekt. E-huset har varit en förebild i arbetet genom den förstudie med exempel på god belysning till låg energiförbrukning som ägt rum där. Fokus var att belysningen skulle bidra till god och stimulerande studiemiljö. Erfarenheten från E-huset har använts och vidareutvecklats i de efterföljande projekten. 21 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 Energieffektiv ventilation I ansökan planerades ventilation för ett bra inomhusklimat med låg el- värmeoch kylanvändning. Tanken var att installera ventilationsaggregat, typ Econet, och värmeåtervinning med verkningsgrad på 80 % samt frekvensomriktare och behovsstyrda VAV-don för tilluften och för optimal reglering. Innan detta projekt var hyresgästens krav att roterande värmeväxlare inte fick installeras utan endast vätskeburna växlare tilläts. I samband med projektet har en omfattande dialog förts och i de flesta anläggningar har vi kunnat installera helt eller delvis de mer effektiva roterande växlarna. Econet är ett vattenburet återvinningssystem med ”Econetstyrning” som gör att effekten av värmeåtervinningen blir högre än för en traditionell vattenburen värmeväxlare, dock inte riktigt lika effektiv som en roterande växlare. En traditionell vätskeburen värmeväxlare har en verkningsgrad på cirka 50 %, En vätskeburen värmeväxlare med styrning enligt Econet-system får en verkningsgrad på upp till 65 % medan en roterande värmeväxlares verkningsgrad är cirka 80 %. Målet anses uppfyllt då värmeåtervinning med hög verkningsgrad, frekvensomriktare och behovsstyrd ventilation finns i samtliga genomförda delprojekt. I ansökan står att för att behovsanpassad ventilation och VAV-don ska fungera ska tilluftstemperatur vara 15° C, som i sin tur får den positiva effekten att värmeåtervinningen räcker stor del av året för uppvärmning av luften. Behovsanpassningen gör även att vi kan minska luftflödena med 20- 40 %. Systemet innebär att energitillförseln för uppvärmning av ventilationsluften är minimal när uteluften är under 15° C. Målet anses uppfyllt i samtliga delprojekt. I ansökan anges vidare att styr- och övervakningssystem ska installeras. Systemen ger dels minskad elförbrukning då fläktarnas gång anpassas efter behovet, dels mindre värmeförbrukning under stor del av året då tilluftstemperaturen endast är 15o C även vintertid. Målet anses uppfyllt i samtliga delprojekt. Arbetssätt För att nå uppsatta mål har ett nytt arbetssätt utvecklats. Energi- och miljöbyggsamordnare har arbetat tillsammans med konsultgruppen systematiskt under hela projekteringen. Tidigt uppsatta mål, separata energisamordningsmöten samt kontinuerliga uppföljningar och kontrollberäkningar har gett goda resultat. Arbetssättet som användes vid projekteringen av Annexet har varit ett exempel dels i undervisning på ett antal kurser vid Lunds tekniska högskola och dels i utbildningar i systemet för Miljöbyggnad som Sweden Green Building Council ger. Catarina Warfvinge, energisamordnare i projektet Annexet, använder det även som gott exempel i andra externa föredrag. För att kvalitetssäkra miljö- och energiarbetet har Miljöbyggnad använts som verktyg under projekteringen i de större delprojekten och kommer även användas för uppföljningen. Detta är en ambitionshöjning gentemot ansökan. Avvikelser Campusområden LTH samt Ideon består enligt ansökan av aktiviteter i nedan nämnda byggnader. Inom dessa delprojekt har även några ändringar beviljats. • • • • • • • 22 LUX (tidigare HT-centrum) Mattennexet (numera kallat Annexet) Kårhuset (utbytt mot KC 2, hörsal) V-huset, Väg- och Vatten M-huset, Maskinteknik, Motorlabb (tillskott från Ekonomihögskolan) KC4 (utbytt mot BMC hus I) Matematiks huvudbyggnad (tillskott från Ekonomihögskolan) H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 • • • Alternativ energiförsörjning, KC4, energilager i mark och solpaneler KC4, Urban vindkraft (utbytt mot Solceller M-huset) Ekonomihögskolan (utbytt mot Solceller M-huset samt Matematiks huvudbyggnad och M-huset) LUX (TIDIGARE HT- CENTRUM) Beskrivning Åtgärden består av två delar, en om- och tillbyggnad av äldre byggnader som kommer att husera LUX och ett energilager för värme och kyla. I ansökan står: ”Längre upp längs Kunskapsstråket ska de äldre institutionsbyggnaderna för Zoologen, byggt 1917 och Zoofysiologen byggt 1962 omvandlas till lokaler för ett nytt centrum för Humaniora och teologi vid Lunds universitet (LUX). Själva grundidén för den nya HT- centrum är att utnyttja och utveckla befintliga byggnader, på ett hållbart och resursutnyttjande sätt och komplettera med tillbyggnad. Detta sker genom att förena det gamla och det nya till modern arkitektur med förankring i äldre byggnadstradition utifrån en god arbetsmiljö och bevarande av befintliga byggnader.” Genomförande och måluppfyllelse Den kulturhistoriskt intressanta byggnaden Zoologen från 1917 med museum och institutionslokaler, hus A, och Zoofysiologen från 1962 med stora glasytor, hus B, har byggts om. De har omvandlats till effektiva kontors- och undervisningslokaler Zoologen och Zoofysiologen före om- och tillbyggnad. LUX efter färdigställandet 2014. Foto: Kennet Ruona. 23 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 samt kompletteras med en tillbyggnad, hus C. För att lätta upp de tunga tegelbyggnaderna är tillbyggnaden delvis i glas. Inriktningen har varit dels låg energiförbrukning per kvadratmeter, och dels att få in många bra arbetsplatser, det vill säga effektiv lokalanvändning och låg energianvändning per arbetsplats. Målet att effektivt utnyttja de gamla byggnaderna och att skapa många nya kontorsrum, bra undervisningslokaler samt att få balans mellan kulturbyggnad, effektiva fönster, tilläggsisolering och modern formgivning har klarats. Den lummiga känslan som fanns i kvarteret har behållits genom att kompensera förlorad grönyta med grönska på byggnad med sedumtak, som även ger en bra isolering, samt fördröjning av regnvatten. En del träd och buskar har fått tas bort men utemiljön har kompletteras och cykelvägen genom området är flyttad genom ett annat delprojekt i Lunds kommuns regi. Hela lågbyggnaden har sedumtak så målet anses klarat. Total budget exklusive energilager:...........12,5 Mkr Beviljat bidrag: ..........................................3,75 Mkr Kostnader 2011-14:....................................17,1 Mkr Upparbetat bidrag: ....................................3,75 Mkr Lågenergihusteknik och energilösningar Målet var att sänka energianvändningen 30 % i de befintliga byggnaderna samt i den nya byggnaden till 30 % under BBR18:s krav. Energiberäkningarna visar på att den sammanlagda energianvändningen för ombyggnaden kommer att minska betydligt mer än 30 %. Även nybyggnadsdelen klarar målet med god marginal. Intressant är att den totala energiförbrukningen inte beräknas att öka, fast att arean ökat med ca 40 % och antalet arbets- och studieplatser flerdubblats. Målet om sänkt energiförbrukning klaras enligt energiberäkningarna. Belysning Belysningsinstallationen med effektiva armaturer med longlife T5-lysrör samt en stor del LED-teknik i allmänna utrymmen har använts i detta projekt. Belysningen styrs med närvaro i kontor och undervisningslokaler samt efter dagsljus i de stora öppna ytorna. Målet om installerad effekt och effektiv styrning har klarats. Energieffektiv ventilation I ansökan planerades ventilation för ett bra inomhusklimat med låg el-, värmeoch kylanvändning. Ventilationsaggregat typ Econet och värmeåtervinning med verkningsgrad 80 % samt frekvensomriktare och behovsstyrda VAV-don för til�luften och för optimal reglering. I LUX är numera alla ventilationsaggregat nya med värmeåtervinning och efter dialog med hyresgästen har de flesta av aggregaten värmeåtervinning med roterande växlare, resten är vätskeburna växlare med ”Econetstandard” för att få en högre verkningsgrad. Målet anses uppfyllt genom värmeåtervinning med hög verkningsgrad, frekvensomriktare och behovsstyrd ventilation. I ansökan stod att för att behovsanpassad ventilation och VAV-don ska fungera ska tilluftstemperatur vara 15° C, luftflöden ska minska med 20 till 40 % samt minimal energitillförseln ska ske för uppvärmning av ventilationsluften när uteluften är under 15° C. Detta är uppfyllt i delprojektet. För hus A från 1962 har luftmängderna minskat med minst 50 %. I hus B, från 1917, fanns tidigare bara självdrag och frånluftsfläktar. Nu finns i samtliga byggnader effektiv ventilation med anpassade luftmängder. Den sammantagna luftmängden har minskat betydligt och därför anses målet uppfyllt. Styr- och övervakningssystem har installerats. Systemen ger dels minskad elförbrukning då fläktarnas gång anpassas efter behovet, dels mindre värmeförbrukning under stor del av året då tilluftstemperaturen endast är 15o C även vintertid. Målet anses uppfyllt. 24 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 Energilager Beskrivs under rubriken Alternativ energiförsörjning. Reflektioner Energi- och miljöbyggsamordnare har använts vid projekteringen av LUX. Projektet är certifierat nivå Silver enligt systemet för Miljöbyggnad. LUX ligger längs det blå huvudcykelstråket som beskrivs i punkt 2.1. Inhägnaden har tagits bort och en öppen plats bjuder in förbipasserande till byggnaden. Café med matservering i entrén är öppen och tillgänglig för alla. ANNE XET (TIDIGARE MAT TE ANNE XET) Beskrivning I ansökan står: ”Intill platån, halvvägs längs Kunskapsstråket, ligger Matematikbyggnadens Annex. De allra flesta som studerat i Lund sedan 60-talet har en relation till denna byggnad med hörsalar och skrivsalar för tentamen. Då byggnaden är mycket yteffektiv finns idag inga utrymmen för nya installationer som ny ventilation med värmeåtervinning. En tillbyggnad i samband med upprustning är därför nödvändig. Därigenom kan skrivsalar även kunna användas för studiemiljö, Matematik-annexet. Befintlig byggnad till vänster med de karakteristiska takbalkarna i betong som går rakt genom lanterninerna. Tillbyggnad till höger. Det nya underjordiska fläkrummet i förgrunden. Parkområdet med sjön Sjön till höger utanför bild. Annexet med ny belysning.Foto: Kennet Ruona. 25 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 utställningar, konferenser etc. samtidigt som den idag slutna byggnaden öppnar upp sig. De som vistas där får utsikt över den fina parkmiljön med träd, kullar och sjöar som sträcker sig söder ut. Våningarna kopplas samman för bättre kommunikation, med ett café som lyser inbjudande i vintermörkret och öppnar upp byggnaden mot övriga LTH samt mot staden.” Åtgärden består av två delar, en om- och tillbyggnad av byggnaden Matteannexet och en ny utemiljö kring sjön Sjön utanför denna byggnad. Byggnaden Matteannexet har fått ett nytt namn i samband ombyggnaden och kallas därför nedan för Annexet. Total budget:...................................16 Mkr Beviljat bidrag:...............................4,8 Mkr Kostnader 2011-14.......................17,9 Mkr Upparbetat bidrag:.........................4,8 Mkr Genomförande och måluppfyllelse Annexet är en arkitektoniskt intressant och mycket yteffektiv byggnad från 1964. Själva byggnaden har takbalkar av betong som är genomgående i lanterninerna och således i direktkontakt med både ute- och inneluft. Det har varit en utmaning att isolera dessa då balkarna av arkitektoniska skäl inte kunde ändras utvändigt. Olika metoder och tekniker har utvärderats. Den slutliga lösningen med invändig isolering är en användbar metodik för denna konstruktion och finns nu på flera ställen inom LTH. En utbyggnad för nytt fläktrum har varit nödvändig, men av arkitektoniska skäl blev det tvunget att förlägga fläktrummet i en utbyggnad under mark. Detta visade sig vara mycket kostsamt. Om- och tillbyggnaden färdigställdes våren 2013. Lågenergihusteknik och energilösningar Målet var att sänka energianvändningen 50 % i befintlig byggnad samt i tillbyggnaden med 25 % under BBR18:s krav. Den totala energianvändningen, exklusive hyresgästens el, var före om- och tillbyggnaden drygt 200 kWh per m2. Under projekteringen beräknades den bli under 80 kWh per m2 efter om- och tillbyggnaden. Verklig förbrukning för hela byggnaden är uppmätt under ett år, och visar på en årlig förbrukning på ca 75 kWh/m2, vilket visar att beräkningarna stämmer bra. Både ombyggnaden och tillbyggnaden klarar målet med god marginal. Det går dock inte att verifiera delarna separat med mätningar. Belysning Erfarenheterna från försöket i E-huset har stimulerat till att belysningsanläggningen i Annexet utvecklades som pilotobjekt. Helt ny typ av styrning med dagsljus, närvaro och tid samverkar tillsammans med nya typer av effektiva armaturer och mycket LED-teknik för en energieffektiv användning. I hörsalarna finns allmänbelysning med longlife T5-lysrör som kombinerats med effektbelysning i bakre väggen. Där finns även små sensorer i taket som läser av ljuset på arbetsytorna vilket styr intensiteten på belysningen. Sammantaget fås en installerad effekt på belysningen så låg som 3 W/m2 jämfört med de planerade 9 respektive 5 W/m2. Målet om installerad effekt och effektiv styrning har klarats med mycket god marginal. Energieffektiv ventilation I ansökan planerades ventilation för ett bra inomhusklimat med låg el-, värmeoch kylanvändning. Ventilationsaggregat typ Econet och värmeåtervinning med verkningsgrad 80 % samt frekvensomriktare och behovsstyrda VAV-don för til�luften och för optimal reglering. Ett helt nytt fläktrum har byggts med nya aggregat och efter dialog med hyresgästen har mer effektiva roterande växlarna instal- 26 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 lerats. Målet anses uppfyllt med värmeåtervinning med roterande värmeväxlare för hög verkningsgrad, frekvensomriktare och behovsstyrd ventilation. Tidigare ventilation var mycket ineffektiv med mycket stora luftmängder, ytterst begränsad styrning och utan värmeåtervinning. Nu finns effektiv ventilation med minst 40 % lägre luftmängder. Systemen ger dels minskad elförbrukning då fläktarnas gång anpassas efter behovet, dels mindre värmeförbrukning under stor del av året då tilluftstemperaturen endast är 15o C även vintertid. Målet anses därför uppfyllt. PARKOMR ÅDET – TR ÄDPL ANTERINGAR OCH SJÖN SJÖN Sjön Sjön med bryggor och pergolan. Foto: Kennet Ruona. I ansökan står: ” Parkområdet i centrum för norra delen av universitetsområdet är ett viktigt rekreationsområde för studenter främst inom naturvetenskap. Då det inte finns något annat vattendrag inom Campus har området stor betydelse för studenternas aktiviteter. Här pågår bland annat en årlig ”Regatta”. Planeringen är att varsamt synliggöra övre och nedre sjön vid LTH från Sölvegatan, Kårhuset och Kunskapsstråket genom att modulera marken och kompletterande planteringar. Komplettera befintlig trädflora för att få en park med många olika trädsorter. Ansluta grundvatten och dagvatten från fler byggnader för ett större vattenflöde i och mellan sjöarna samtidigt som övre och nedre sjön blir ett större fördröjningsmagasin för dagvatten.” Delprojektet startade med en workshop i december 2012 där representanter för studenter deltog, både studenter från kåren och från de olika sektionerna. Studenterna deltog i planeringen och på projektmöten, samt vid genomförandet och gavs möjlighet att komma med synpunkter och idéer. Området runt Pålsjö dammar, av studentar kallas nedre dammen ” sjön Sjön” eller Sjöarna, har synliggjorts genom att rensa i den kraftiga buskvegetationen. Kompletterande plantering kommer att göras men troligen först år 2015. En öppning har tagits upp i de massiva kullarna, som avgränsade området, för att få bättre kontakt utåt Kunskapsstråket och nya gångstråk. Gångstråk som leder runt och förbi sjöarna, sittplatser, bryggor och pergola har byggts. Dagvattnet från Annexets tillbyggnad är anslutet till övre sjön. Vattenkvaliteten och funktionen som fördröjningsmagasin har förbättrats. 27 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 Reflektioner Annexet och parkområdet kring sjöarna har blivit en medelpunkt för studenter och andra som passerar LTH. Studieplatserna inne och ute används flitigt. Mer tillgängliga grönytor, sittplatser, pergola, bryggor, ramp för den årliga regattan gör området är ännu mer attraktivt för spontana möten. Caféverksamheten består av automater samt möjlighet till catering vid olika arrangemang. Energi- och miljöbyggsamordnare har använts vid projekteringen av Annexet. Projektet är Miljöklassat nivå Silver enligt systemet för Miljöbyggnad och blir förhoppningsvis verifierat till nivå Guld inom en snar framtid. Annexet är ett bra exempel på energieffektiv byggnad för studenter inom LTH, som får en hel del undervisning där. Målet på energibesparing har klarats med marginal. U-värdet på fönster och glaspartier har sänkts från det planerade 1,1 W/m 2K till 0,8 – 0,9 W/ m 2K. Kravet på hela byggnadens täthet har skärpts så det är mindre än 0,4 l/s, m 2 vid +/-50 Pa. Pilotprojektet för belysning inklusive styrning har sammanfattats i egen broschyr. Figur 5. GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER I PARKEN A. Passage genom avskärmande jordmassor för kontakt med Kårhus och stråket B. Sjöhylla med sittplatser Ljuskonst i Matteannexet E. Nya gångstråk F. Strandbalkonger J. Trappade bryggdäck K. Läktarplatser L. Slip för båtarna vid Regattan Röjning mm Belysning för effekt och säkerhet Trädplanteringar görs 2015. K ÅRHUSET Enligt ansökan: ”På andra sidan gatan från Annexet och sjön Sjön ligger Kårhuset byggt 1994. Där finns flera olika publika verksamheter vilket ställer olika krav på byggnaden. Byggnaden som har flera olika system för klimat och ventilation som vid uppgradering skulle kunna bli ännu mer energieffektiva. Genom åtgärder kan energianvändningen sänkas med 10 %. I samband med utbyggnaden av Lundalänken skulle en förstärkning med entré mot väster öppna upp mot platsen som formas där för angöring av den spårbundna Lundlänken. Kårhuset blir då en port till norra delen av universitets campus och genväg till och från hållplatsen för att stimulera det kollektiva åkandet.” Den i ansökan upptagna ombyggnaden av Kårhuset har inte kunnat genomföras under den aktuella perioden. Enligt Boverkets beslut 2014-01-22 kan 900 000 kronor i stöd föras över från Kårhuset till KC2 hörsal A. 28 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 KEMICENTRUM 2 HÖRSALSOMBYGGNAD Beskrivning Det är motsvarande åtgärder som gjorts i hörsalen på Kemicentrum 2 som har skjutits på framtiden i Kårhuset. Åtgärderna utförs för att klara dagens krav på studiemiljöer och inomhusklimat med god energieffektivitet. Byggnaderna ligger inom samma område på campus. Total budget:.....................................3 Mkr Beviljat bidrag: ..............................0,9 Mkr Kostnader 2011-14:....................... 3,2 Mkr Upparbetat bidrag: ........................0,9 Mkr Genomförande och måluppfyllelse Ombyggnaden i KC 2, med ny ventilation som är behovsanpassad, effektiv värmeåtervinning samt de kringarbeten det medfört, har slutförts. Lokalerna har försetts med modern belysning och styrning av belysningen utifrån de erfarenheter som finns från pilotprojektet i E-huset och Annexet. Lågenergihusteknik och energilösningar Målet var att sänka energianvändningen 20 % i befintliga byggnader. Enligt energiberäkningarna i projektet kommer målet att klaras med god marginal för den del av arean som motsvarar Kårhusets area. Den förbrukningen av fjärrvärme som redovisas längre bak i dokumentet avser köpt energi. Byggnaden försörjs till största delen med producerad värme från energilagret. Förväntad besparing avser både köpt och producerad värme. Energimätningar görs för hela byggnaden och kan inte särredovisas för den ombyggda delen. Belysning Erfarenheter från försöken med belysningsinstallationer i E-huset har beaktats liksom erfarenheter från Annexet. Då kravet är en jämn och bra belysning består belysningsinstallation av armaturer med longlife T5-lysrör som styrs med närvaro. Målet om installerad effekt och effektiv styrning har klarats. Energieffektiv ventilation I ansökan planerades ventilation för ett bra inomhusklimat med låg el-, värmeoch kylanvändning. Ventilationsaggregat typ Econet och värmeåtervinning med verkningsgrad 80 % samt frekvensomriktare och behovsstyrda VAV-don för til�luften och för optimal reglering. Nya ventilationsaggregat har installerats med mycket effektiva roterande växlare. Målet anses uppfyllt med värmeåtervinning med roterande värmeväxlare för hög verkningsgrad, frekvensomriktare och behovsstyrd ventilation. Tidigare ventilation var mycket ineffektiv med mycket stora luftmängder, ytterst begränsad styrning och utan värmeåtervinning. Nu finns effektiv ventilation med minst 20 % lägre luftmängder. Styr- och övervakningssystem har installerats. Systemen ger dels minskad elförbrukning då fläktarnas gång anpassas efter behovet, dels mindre värmeförbrukning under stor del av året då tilluftstemperaturen endast är 15o C även vintertid. Målet anses uppfyllt. KC2 ombyggnad för Hörsal A färdigställdes hösten 2014. Reflektioner Erfarenheter från Annexet och E-huset, med flera projekt, har använts med stor inriktning på miljö och energi. KC 2 ligger längs kunskapsstråket och mitt i LTH. Hörsalens läge gör att den lämpar sig väl för föredrag inom andra områden än LTH:s normala undervisning. 29 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 NORR A DELEN AV CAM PUS I ansökan stod: ” Generella utvecklingar vid norra delen av campus. V-huset, KC 4 vid kemicentrum, södra delen av M-huset samt del av Matematiks huvudbyggnad. Inom norra delen av Lunds universitets Campus är det till stor del 60-talsbyggnader med enhetligt formspråk, generella gemensamma lokaler som är tillgängliga för många. Främst de byggnader där Lunds tekniska högskola, LTH finns ska anpassas till moderna undervisningslokaler med bra miljö- och energiprestanda. (Detta arbete har påbörjats i bland annat A-huset med byte av fönster, effektiv ventilation med värmeåtervinning och energisnål belysning men även byte av ställverk för minskning av förluster i elförsörjningen.) De energisatsningar som redan gjorts i området används som demonstrationsanläggningar i undervisningen på LTH. Såväl ny som bepröva teknik i befintliga byggnader samt satsningar på alternativa energikällor i området såsom solenergi, vindkraft och energilager kommer att kunna användas i undervisning dels inom LTH men även för externa grupper. Här finns stort intresse för att testa och utvärdera ny teknik.Genom åtgärder kan andelen köpt energi sänkas med 10–20 %.” V- HUSET, VÄG OCH VAT TEN Beskrivning Ombyggnad av V-huset äger rum för att nå dagens krav på bra studiemiljöer och gott inomhusklimat. Det är en utmaning med 60-talshuset att få det funktionellt med god energiprestanda när kravet är högt på att behålla det arkitektoniska uttrycket i Klas Anshelms arkitektur. Ombyggnaden, med en mindre tillbyggnad, sker i två etapper varav den första ingår i Hållbar kunskapsstad Lund NE. Efter ombyggnaden så kommer byggnaden att kunna utnyttjas bättre med fler arbetsplatser och utrymme för betydligt fler studenter och studieplatser. Total budget:.....................................6 Mkr Beviljat bidrag: ..............................1,8 Mkr Kostnader 2011-14:......................14,8 Mkr Upparbetat bidrag: ........................1,8 Mkr Genomförande och måluppfyllelse Lågenergihusteknik och energilösningar Målet var att sänka energianvändningen med 20 % i befintliga byggnader. Energiberäkningarna är gjorda för hela byggnaden och kan inte särredovisas för respektive etapp. Enligt energiberäkningarna i projektet kommer målet att klaras. Belysning Erfarenheter från försöken med belysningsinstallationer i E-huset har beaktats liksom erfarenheter från Annexet. LED-teknik har installerats i allmänna ytor samt som punktbelysning. Belysningsinstallationen för övrigt är effektiva armaturer med longlife T5-lysrör som styrs med närvaro på kontor och i undervisningslokaler. Energieffektiv ventilation I ansökan planerades ventilation för ett bra inomhusklimat med låg el-, värmeoch kylanvändning. Ventilationsaggregat typ Econet och värmeåtervinning med verkningsgrad 80 % samt frekvensomriktare och behovsstyrda VAV-don för til�luften och för optimal reglering. Nya ventilationsaggregat har installerats med mycket effektiva roterande växlare. Målet anses uppfyllt genom värmeåtervinning med roterande värmeväxlare för hög verkningsgrad, frekvensomriktare och behovsstyrd ventilation. Tidigare ventilation var mycket ineffektiv med mycket stora luftmängder, ytterst begränsad styrning och utan värmeåtervinning. Nu finns effektiv ventila- 30 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 tion med minst 20 % lägre luftmängder. Styr- och övervakningssystem har installerats. Systemen ger dels minskad elförbrukning då fläktarnas gång anpassas efter behovet, dels mindre värmeförbrukning under stor del av året då tilluftstemperaturen endast är 15o C även vintertid. Målet anses uppfyllt. Etapp 1 på V-huset färdigställdes hösten 2014. Reflektioner Höjd ambition i form av miljöklassning enligt Miljöbyggnad. Miljöbyggnad används som verktyg för att säkerställa kvaliteten för bra miljö- och energiprestanda i projektet. Det goda arbetssättet och erfarenheter från Annexet har använts med miljö- och energisamordnare i projektet. V-huset är certifierat enligt Miljöbyggnad nivå silver. V-huset ligger längs Kunskapsstråket och mitt i LTH. Det är en central punkt för studentlivet inom LTH med både café och matservering. V-huset. Foto: Kennet Ruona. M - HUSET, MASKINTEKNIK Beskrivning Maskinteknik, södra delen av M-huset på LTH, innehåller numera nya lokaler för Motorlab. Här finns laboratorier för test och utveckling av större motorer för lätta och tunga fordon, bland annat för alternativa bränslen. I samband med testerna går det åt en hel del energi. Ny budget: .......................................6 Mkr Beviljat bidrag: ..............................1,8 Mkr Kostnader 2011-14:....................... 6,9 Mkr Upparbetat bidrag:.........................1,8 Mkr I ansökan ingick ett bidrag på 300 000 kr för Maskinhuset. Boverkets beslut 2013-03-08 godkände att 1 500 000 kr i stöd flyttades från delen Ekonomihögskolan till Maskinhuset och Motorlab. 31 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 Genomförande och måluppfyllelse På M-huset utfördes en tillbyggnad och en ombyggnad med arbetsplatser och laboratorier. Projektet innebar bättre klimatskal, effektiv ventilation med värmeåtervinning och energisnål belysning men även byte av ställverk för minskning av förluster i elförsörjningen. Det är extremt stora luftmängder som behövs när testcellerna är i drift. Motorerna körs knappt en tiondel av tiden och då inte alla samtidigt. Tidigare så fanns bara två lägen för ventilationen – av och på – och då med maximalt flöde i alla celler samtidigt. Det fanns ingen värmeåtervinning och tilluftskompensation var bristfällig. Systemen för testcellerna och allmänventilationen har nu separerats. Luftmängden, både i arbetsrum och testlokaler, styrs utifrån behov och den totala luftmängden över dygnet kan hållas så låg som möjligt. Ventilationen försågs även med värmeåtervinning. Luften från testcellerna ger en hel del återvunnen värme till övriga delar av lokalerna. Även överskottsenergi tas tills vara i form av producerad el från motorbromsar. Mekaniska generatorer installerades för att bromsa motorer vid testkörningar. De fungerar som jättelika dynamor, elen som produceras tas till vara och används i egna nätet, vilket gör att nettoförbrukningen av el till verksamheten minskar. Lågenergihusteknik och energilösningar Målet var att sänka energianvändningen med 10-20% i befintliga byggnader. Genom tillbyggnaden förses denna del av maskinteknik med ett betydligt bättre klimatskal och fönster med ett U-värde på under 1,0 W/m 2 K för hela konstruktionen. Målet nås med god marginal i den ombyggda delen. Det är inte uppgjort någon energiredovisning av detta delprojekt då vi inte kunnat verifiera tidigare förbrukning. I byggnaden finns även nuvarande MAX-lab som är en extrem förbrukare av verksamhetsel. Nu finns separat mätning både för Motorlabs förbrukade och producerad el. Elenergin som motorbromsarna producerar förs automatiskt över till Maskinhusets interna elnät. Beräknad produktion av el är 5-10 MWh/år. Belysning Då kravet är en jämn och bra belysning i lokalerna består belysningsinstallationen av armaturer med longlife T5-lysrör som styrs med närvaro. Målet om installerad effekt och effektiv styrning har klarats. Energieffektiv ventilation I ansökan planerades ventilation för ett bra inomhusklimat med låg el-, värme- och kylanvändning. Ventilationsaggregat typ Econet och värmeåtervinning med verkningsgrad 80 % samt frekvensomriktare och behovsstyrda VAV-don för tilluften och för optimal reglering. Ett helt nytt fläktrum har byggts med nya aggregat och roterande värmeväxlare. Målet anses uppfyllt med värmeåtervinning med roterande värmeväxlare för hög verkningsgrad, frekvensomriktare och behovsstyrd ventilation. Tidigare ventilation i kontrollrum var mycket ineffektiv med begränsad värmeåtervinning. När motorerna kördes i testcellerna fanns där separata frånluftfläktar, luftmängderna i frånluften var extremt stora, utan återvinning, och det var stor obalans i systemet. Nu finns effektiv ventilation separerad för kontrollrum respektive testceller. Testcellerna har försetts med ny behovsstyrd ventilation där värmetillskottet endast är spillvärme från motorerna och styrningen gör att aggregaten stannar helt när motorerna i cellerna stoppas. Det är minst 20 % lägre luftmängder över tiden. Målet anses uppfyllt. Styr- och övervakningssystem har installerats. Systemen ger dels minskad elförbrukning då fläktarnas gång anpassas efter behovet, dels mindre värmeförbrukning under stor del av året då tilluftstemperaturen endast är 15o C även vintertid. Målet anses uppfyllt. Motorlab färdigställdes 2014. 32 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 Motorlab. Foto: Kennet Ruona. Reflektioner Projektet har haft stor inriktning på energieffektivisering. Lokalen är sluten för allmänheten. Forskningens inriktning är att finna bränslen och bränslekombinationer som minskar användningen av fossila bränslen, vilket kommer att ha betydelse för vårt framtida klimat. Genom de nya förbättrade lokalerna har forskningen fått stor uppmärksamhet. Medielänkar i urval: http://www.energi-miljo.se/2013/11/moderniserat-forbranningsmotorlab/ KC 4 KC 4 har bytts ut mot BMC hus I, studentcentrum. Bytet av byggnad från KC 4 till BMC hus I godkändes eftersom det rör sig om en byggnad i samma område samt att åtgärderna och miljöeffekterna blir desamma. Detta innebar en förflyttning av stöd på 1 357 500 kr. 2014-01-27 bifölls kommunens ansökan om att föra över 600 000 kr i ekonomiskt stöd från insatsen KC 4 urban vindkraft till insatsen Solceller på Maskinhuset. Utredningar som gjordes visar på att det inte var möjligt att genomföra vindkraft. BMC HUS I, STUDENTCENTRUM Beskrivning Den i ansökan upptagna ombyggnaden av KC 4 kunde inte genomföras under projektet. Istället genomfördes en ombyggnad av BMC Hus I. Programägaren har haft kommunikation om det med Boverket innan bytet av lokal. Det är samma åt- 33 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 BMC. Foto:Kennet Ruona. gärder för dagens krav på studiemiljöer och inomhusklimat som är utförda i BMC hus I som skulle ha utförts i KC 4. Båda byggnaderna är ritade av Klas Anshelm och har en liknande grunduppbyggnad. Förflyttningen av stöd från KC 4 till BMC I godkändes i lägesrapport 2011. Total budget:..............................................4,5 Mkr Beviljat bidrag: ..........................................1,35 Mkr Kostnader 2011-14:....................................4,5Mkr Upparbetat bidrag: ....................................1,35 Mkr Genomförande och målfyllelse BMC Hus I har 5 våningsplan och byggdes 2011 om till studiecentrum med moderna kontor och studielokaler med god energiprestanda. Undantaget var en mindre del som innehåller laborationssalar och apparathall. I större delen av byggnaden fanns före 2009 laboratorieverksamhet, något som innebar en hög energianvändning. Från mars 2009 används inte laboratorierna längre. Det gjordes omfattande åtgärder för att få ventilation med variabelt flöde så att lokalerna ventileras efter behov. Dessutom installerades klimatstyrning. Lågenergihusteknik och energilösningar Målet var att sänka energianvändningen med 20 % i befintliga byggnader. Klimatet i lokalerna har anpassats till verksamheten. Fönstren har försetts med solavskärmning för att minska behovet av kyla. I energiredovisningen är det verklig förbrukning som redovisas för U-indata. Målet har uppnåtts med god marginal. Den fortsatt höga förbrukningen i byggnaden beror på att en apparathall med laborationsdel ingår i redovisningen. Före ombyggnaden fanns ingen separat uppföljning på energin för den delen. Beräkningar visar på att ungefär hälften av energin går till apparathallen med laborationsdel. Belysning Befintlig belysning byttes ut mot nya, energieffektiva lysrör med närvarostyrning. Målet om installerad effekt och effektiv styrning har uppnåtts. Energieffektiv ventilation I ansökan planerades ventilation för ett bra inomhusklimat med låg el-, värme- 34 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 och kylanvändning, med hjälp av ventilationsaggregat, typ Econet, och värmeåtervinning med verkningsgrad på 80 % samt frekvensomriktare och behovsstyrda VAV-don för tilluften och för optimal reglering. För en bättre värmeåtervinning provades en ny metod med ombyggnad av befintlig anläggning i stället för utbyte. Tryckoptimering genom koppling mellan frekvensstyrningen och klimatstyrning installerades så att ventilationsaggregaten går optimalt. Genom denna ombyggnad uppnås samma standard som med värmeåtervinning typ Econet. Målet anses uppfyllt för högre verkningsgrad, frekvensomriktare och behovsstyrd ventilation. Tidigare ventilation var anpassad för laboratorieverksamhet och hade mycket stora luftmängder. Nu finns effektiv ventilation med minst 20 % lägre luftmängder. Styr- och övervakningssystem har installerats. Systemen ger dels minskad elförbrukning då fläktarnas gång anpassas efter behovet, dels mindre värmeförbrukning under stor del av året då tilluftstemperaturen endast är 15o C även vintertid. Målet anses uppfyllt.Projektet färdigställdes 2011. Reflektioner Detta delprojekt gjordes redan 2011 och då var LED-tekinken ännu inte särskilt utvecklad därför har den tekniken inte använts. Projektet har haft stor inriktning på energieffektivisering. Studentcentrum i BMC hus I ligger längs det blå cykelstråket och vänder sig till studenter och är en viktig samlingsplats för studenter inom medicin och biomedicin. MATEMATIK HUVUDBYGGNAD Matematik, huvudbyggnad. Foto: Kennet Ruona. Beskrivning Åtgärden Ekonomihögskolan kunde inte genomföras under projekttiden och istället genomfördes en ombyggnad i Matematiks huvudbyggnad. Ombyggnaden av Matematiks huvudbyggnad skedde med hjälp av BELOK Totalverktyg. Åtgärderna bestod av: upprustning av undercentral, ventilationsombyggnad, effektivisering och styrning av belysning och annan utrustning i datorsalar, byte av termostatventiler samt tätning av portar med mera för att skapa ett bättre klimatskal. I Boverkets beslut 2013-03-08 godkändes att 900 000 kronor i stöd flyttades från åtgärden Ekonomihögskolan till åtgärden Matematiks huvudbyggnad. 35 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 Total budget: ....................................3 Mkr Beviljat bidrag: ..............................0,9 Mkr Kostnader 2011-2014:..................3,15 Mkr Upparbetat bidrag:.........................0,9 Mkr Genomförande och måluppfyllelse Lågenergihusteknik och energilösningar Undercentralen är ombyggd med en ny styrutrustning och har kompletterats med en värmepump för att minska värme- och kylförbrukning. Detta leder till en minskad energianvändning och är en stor fördel när det samtidigt finns behov av både värme och kyla i byggnaden. Värmepumpen gör så att temperaturen i returvärmen höjs så att den till stor del kan gå tillbaka som prima värme och temperaturen i returen från kylan sänks så att den kan återgå som prima kyla. Därmed minskar behovet av köpt värme och kyla. Ombyggnad av portar och entréer samt vissa isoleringsåtgärder utfördes för att få ett bättre klimatskal. Målet var att sänka energianvändningen med 20 % i befintliga byggnader. Enligt energiberäkningarna i projektet kommer målet att klaras med god marginal. Belysning Belysningen har bytts i seminarierummen. Kravet var en jämn och bra belysning och valet föll på en belysningsinstallation av armaturer med longlife T5-lysrör som styrs med närvaro. LED-belysning har inte varit aktuellt då belysningsbytet gjorts i seminarierum. Den nya effektiva belysningen styrs av klimatstyranläggningen. Målet om installerad effekt och effektiv styrning har klarats. Energieffektiv ventilation I ansökan planerades ventilation för ett bra inomhusklimat med låg el-, värmeoch kylanvändning. Ventilationsaggregat typ Econet och värmeåtervinning med verkningsgrad 80 % samt frekvensomriktare och behovsstyrda VAV-don för tilluften och för optimal reglering. Även nya ventilationsaggregat installerades med mycket effektiva roterande växlare. Målet anses uppfyllt med värmeåtervinning med roterande värmeväxlare för hög verkningsgrad, frekvensomriktare och behovsstyrd ventilation. Tidigare ventilation var mycket ineffektiv med mycket stora luftmängder, ytterst begränsad styrning och utan värmeåtervinning. Nu finns effektiv ventilation med minst 20 % lägre luftmängder. Styr- och övervakningssystem har installerats. Systemen ger dels minskad elförbrukning då fläktarnas gång anpassas efter behovet, dels mindre värmeförbrukning under stor del av året då tilluftstemperaturen endast är 15o C även vintertid. Målet anses uppfyllt. Ombyggnaden i Matematik Huvudbyggnad färdigställdes hösten 2014. Reflektioner Akademiska Hus provade för första gången ett projekt enligt BELOK-modellen för att optimera energieffektiviseringen av värme, ventilation och belysning. BELOK Totalverktyg är ett program som identifierar alla möjliga energibesparande åtgärder i en fastighet och gör så att åtgärderna ses som en helhet och inte som frimärkslösningar. Matematiks huvudbyggnad inventerades och ett antal energisparande åtgärder identifierades. Genom stödet från hållbara städer har det varit möjligt att göra åtgärder som annars inte varit lönsamma rent ekonomiskt. Matematiks Huvudbyggnad ligger längs Kunskapsstråket, strategiskt placerat mitt i LTH intill Annexet och sjön Sjön. Byggnaden är en viktig del för studenterna inom Teknisk Fysik som har sina kårlokaler här. Deras studentkafé är populärt även för en bredare publik. 36 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 ALTERNATIV EN ERGI FÖRSÖRJN I NG Inledning Akademiska Hus har tre delprojekt för alternativ energiförsörjning: energilager vid LUX, energilager vid KC samt solcellsanläggning vid M-huset. I ansökan står om Energilager: ”Lagring och produktion av förnyelsebar energi, värme och kyla, för att minska andelen köpt energi sker genom att komplettera känd teknik för energilager med borrhål i mark samt värmepumpar (marklager) som Akademiska Hus har god erfarenhet av. Genom att utnyttja anläggningen för både värme och kyla uppnås optimal effekt. För varje kWh tillförd energi fås 3-4 kWh värme och 40 kWh kyla att använda i byggnaderna. Vinterdrift: Under vinterhalvåret användes värmen från berglagret som värmekälla till värmepumpar, för värmesystemet. Kylan, som då bildas på värmepumparnas kalla sida, överförs dels via värmeväxlare till kylsystemet, dels återladdar den berglagret inför sommarsäsongen. Spetsvärme tillförs de kallaste dagarna med fjärrvärme. Sommardrift: Principen med energilagring i berg är att under sommarhalvåret används berglagret som frikyla. Kyla överförs till kylsystemet via pumpar och värmeväxlare. Vid behov spetsas med kylvärmepumparna.” Akademiska Hus hade i ansökan med komplettering av två energilager, dels vid KC och dels i anslutning till LUX. Båda projekten är genomförda. I båda anläggningarna har installationer såsom värmepumpar samutnyttjats och på det viset skapat ännu kostnadseffektivare anläggningar. I kompletteringen av anläggningen vid LUX har en ny metod även provats genom EnergyBooster i de nya rören. KC4, ENERGIL AGER I MARK OCH SOLPANELER Beskrivning I ansökan stod: ”Akademiska Hus har god erfarenhet av solceller och energilager i mark. Nästa steg är att utveckla energilagret vid Kemicentrum med fler borrhål kombinerat med solpaneler för extra värmetillförsel till lagret för ännu bättre utnyttjande.” Total budget:.....................................3 Mkr Beviljat bidrag:...............................0,9 Mkr Kostnader 2011-14:........................2,9 Mkr Upparbetat bidrag:.......................0,87 Mkr Solcellsanläggningen på M-huset. Foto: Kennet Ruona. 37 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 Genomförande och måluppfyllelse Befintligt energilager vid Kemicentrum med 153 borrhål producerade värme och kyla för två större byggnader på sammanlagt 63 000 m 2 inom LTH. Genom projektet utökades anläggningen med 13 nya borrhål för bättre användning av befintlig anläggning. I ansökan beräknades att energiproduktionen skulle öka med 100 MWh/år. Detta var en underdrift, senare beräkningar har snarare visat på 1000 MWh/år. Den fulla effekten av anläggningen kan inte ses ännu, men tendensen är tydlig, en ökad produktion av värme och allt mindre inköp av spetsvärme för varje år. Produktionen av kyla, 2000–2500 MWh per år, förändras inte. Delprojektet med nya borrhål färdigställdes 2011. Det tar ett antal år innan full effekt nås. Reflektioner Solpaneler har inte genomförts. Akademiska Hus vill avvakta och utvärdera resultatet av de nya borrhålen innan steg 2 med solpaneler startas upp. Energiredovisningen i bilagan är ifylld med verklig förbrukning av värme som används som spets och el, samt producerad värme för år 2011 respektive 2012 -13. Detta blir inte helt rättvisande då mängden producerad värme som mäts är densamma som behovet i de aktuella byggnaderna och köpt el kan inte normalårskorrigeras. LUX (TIDIGARE HT- CENTRUM), ENERGIL AGER I MARK Beskrivning I ansökan står: ”Lagring och produktion av förnyelsebar energi, värme och kyla. I detta projekt ingår nya borrhål, men det nya är att samutnyttja installationer såsom värmepumpar i intilliggande byggnad och på det viset bygga en ännu kostnadseffektivare anläggning.” Total budget:..................................7,5 Mkr Beviljat bidrag:.............................2,25 Mkr Kostnader 2011-14:........................4,8 Mkr Upparbetat bidrag:.......................1,44 Mkr Genomförande och måluppfyllelse I projektet ingår 17 nya borrhål för energibrunnar som ansluts till befintlig anläggning i intilliggande byggnad SoL (Språk- och Litteraturcentrum). Anläggningen i SoL har varit något skevt dimensionerad då en extra byggnad, UB, kopplades in i sent skede. Värmepumpanläggningen dimensionerades för utökningen men antalet borrhål utökades inte. Med dessa nya energibrunnar beräknas en mer effektiv drift åstadkommas med ökad produktion av värme så att inköp av spetsvärme ska kunna minska betydligt och kanske helt försvinna. För att effektivisera anläggningen provas för första gången av Akademiska Hus EnergyBooster. EnergyBooster innebär att med hjälp av luftbubblor så rörs vätskan om i energibrunnarna, även de så kallade borrhålen. I samband med omrörningen av vätskan så ökar energitransporten mellan kollektorslangen och berget när vattnet i energibrunnen omblandas genom den turbulens som bubblorna orsakar. Dessutom uppstår ett energibärande och gynnsamt vätskeutbyte mellan borrhålet och den omgivande berggrunden. I ansökan beräknades att energitillförseln skulle öka med 500 MWh energi/år. Målet känns utifrån de beräkningar som finns idag realistiskt. Delprojektet med nya borrhål färdigställdes 2014. Det tar ett antal år innan full effekt nås. 38 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 Reflektioner Uppföljningen av energiproduktionen kommer att göras framöver. SOLCELLER PÅ M - HUSET Beskrivning I ansökan för KC4 står: ”Studier kommer att ske i höst för att senare bygga urban vindkraft i området. Utvecklingen av alternativ energiförsörjning sker delvis i samråd med forskare på LTH och SLU och kommer sedan att användas i undervisningen.” I ansökan planerades för urban småskalig vindkraft på campusområdet. Vindkraft inom campus är för närvarande inte aktuellt då tekniken för små vindkraftverk har visat sig ha brister. Det har gjorts en utredning med vindkraftverk vid KC4 Kemicentrum. Utredningen visar på en energiproduktion på ca 12 MWh/år. Beräknad investeringskostnad var på minst 2 Mkr. Vid studie av Solkartan för Lund visade sig att en del av Maskinhusets tak lämpade sig mycket bra för solceller. Med det som bakgrund ansöktes om omfördelning av stöd för solceller till Maskinhuset. Lanterninerna på taket har ca 30o lutning mot söder och ingen skuggning av vegetation eller andra byggnader. Enligt Boverkets beslut 2014-01-27 godkändes att 600 000 kronor i stöd för Urban vindkraft vid byggnad KC 4 flyttades till stöd för solceller på Maskinhuset. Enligt Boverkets beslut 2013-11-15 godkändes att 600 000 kronor i stöd för solceller flyttades från delen Ekonomihögskolan till stöd för solceller på Maskinhuset. Figur 6. Solkartan Lund framtagen med stöd av Kraftringen, Region Skåne Lunds kommun, LTH med flera. M-huset markerat. Grått = Ej lämplig Grönt = Mindre god Gult = God Rött = Mycket god Total budget:.....................................4 Mkr Beviljat bidrag:................................1,2Mkr Kostnader 2011-14:...........................3 Mkr Upparbetat bidrag:.........................0,9 Mkr Genomförande och måluppfyllelse Anläggningen består av solceller typ LG mono 850 m 2 X 300 Wp och 190 m 2 X 305 Wp med gemensam effekt på 191 kW. Beräknad produktion är 180 MWh/år. De monterade monokristallina solcellerna är en ny produkt som även tar upp solenergin som reflekteras i solcellerna. Anläggningen som är den största av denna typ i Europa har rönt mycket intresse från branschen. Anläggningen har redan fått mycket stor uppmärksamhet i media och flera grupper har anmält intresse för studiebesök. Delprojektet färdigställdes 2014. Reflektioner Forskare från LTH var tidigt engagerade i projekteringen av anläggningen. Det finns ett stort intresse från LTH att följa upp anläggningen i examensarbeten och liknande samt att ha den som demonstrationsanläggning i undervisningen. I ansökan till Ekonomihögskolan var tanken att solceller med tunnfilms- eller nanoteknik skulle användas. Utvecklingen av den tekniken hade inte kommit tillräckligt långt för att kunna användas i så stora anläggningar. De monterade monokristallina är en ny produkt och anläggningen som är den största av denna typ i Europa har rönt mycket intresse från branschen. 39 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 Medielänkar i urval: http://www.svt.se/nyheter/regionalt/sydnytt/nya-effektivare-solceller-pa-tak-i-lund http://www.sydsvenskan.se/lund/nya-solceller-pa-taket-sparar-energi-pa-lth-1/ http://www.skanskan.se/article/20140922/LUND/140929839/-/solljus-tas-uppaven-fran-undersidan http://www.energinyheter.se/2014/09/europas-st-rsta-solcellsanl-ggning-invigs-ilund http://byggteknikforlaget.se/europas-storsta-solcellsanlaggning-i-sitt-slag-invigd/ http://www.fastighetstidningen.se/europas-storsta-anlaggning-med-hogeffektivasolpaneler/ http://www.fastighetochbostadsratt.com/Energi-%26-Miljo/53041-Europas-storsta-solcellsanlaggning-i-sitt-slag-invigs-pa-LTH.html http://www.building-supply.se/article/view/138295/akademiska_hus_inviger_europas_storsta_solcellsanlaggning#.VGxq9UoV8dU EKONOMIHÖGSKOL AN I ansökan står: ”Nybyggnation för komplettering av befintlig bebyggelse för Ekonomihögskolan nära Matematik och övrig bebyggelse vid Lunds tekniska högskola, LTH. Genom åtgärder beskrivna nedan blir energianvändningen 25 % lägre än BBR:s krav.” Total budget:...................................15 Mkr Beviljat bidrag:...............................4,5 Mkr I Boverkets beslut 2013-03-08 godkändes att 900 000 kronor i stöd flyttades från delen Ekonomihögskolan till åtgärd Matematiks huvudbyggnad. Enligt Boverkets beslut 2013-03-08 godkändes att 1,5 Mkr i stöd flyttades från delen Ekonomihögskolan till åtgärd Maskinhuset och Motorlab. Enligt Boverkets beslut 2013-11-15 godkändes att 600 000 kronor i stöd för solceller flyttades från delen Ekonomihögskolan till åtgärd Maskinhuset. Ekonomihögskolan har inte kunnat genomföras under projektets utsatta tid. Genom Boverkets beslut har omfördelning av 3 Mkr kunnat göras enligt ovanstående. 1,5 Mkr av beviljat stöd kan inte utnyttjas. 3.3 HÅLLBART KOMPAK TBOENDE Beskrivning Projektet – Bokompakt – har haft den övergripande målsättningen att minimera resursanvändandet per boende för såväl byggande och boende som förvaltning. Genom att bygga studentbostäder på väsentligt mindre area än vad som är gängse har målsättningen också varit sänkta boendekostnader eftersom minskad area medför lägre kapital-, underhålls- och driftkostnader. Med de målsättningarna har nya kompakta bostäder utvecklats för en, två, tre respektive fyra personer, samtliga med 10 m² bostadsarea per boende. 22 kompaktlägenheter, för totalt 31 boende, har färdigställts på en tomt inom ett av AF Bostäders största befintliga studentbostadsområden. Bostäderna stod klara för inflyttning 2014-11-03. Bokompakt har genomförts i utvecklingssyfte och skall bidra till kunskapsoch erfarenhetsuppbyggnaden för hur studenter upplever olika funktioner i en så kompakt bostad, för vilka grupper av studenter denna typ av bostäder kan vara lämpade och hur attraktiva kompakta bostäderna blir i förhållande till den hyra som erbjuds. 40 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 Total budget: ...............................5,14 Mkr Beviljat bidrag: ............................1,54 Mkr Kostnader 2011-14:....................... 6,9 Mkr Upparbetat bidrag:.......................1,54 Mkr Bokompakt. Foto: Kennet Ruona. Genomförande och måluppfyllelse I AF Bostäders del av ansökan ingick ursprungligen två studentbostadsprojekt. Den dispens från byggreglerna som förutsattes för att i experimentsyfte kunna genomföra kompaktbyggnadsprojekten beviljades först i slutet av 2012 och endast för 22 bostäder. Projektet fick därmed reduceras i omfattning i förhållande till planerna i ansökan och avvikelsen beslutades 2014-03-06. Syftet och projektets idémässiga innehåll förändrades inte, tvärtom utökades de tekniska hållbarhetsåtgärderna och arean per boende minskades ytterligare. Efter att dispensen beslutats inleddes projektering av de 22 lägenheterna. En projekteringsgrupp och en referensgrupp sammansattes och detaljerade projektmål formulerades. Projekteringsgruppen hade en traditionell sammansättning med arkitekt, landskapsarkitekt och teknikkonsulter. Referensgruppen bestod av studenter, flera arkitektstuderande men även andra av AF Bostäders hyresgäster, inte minst den hyresgäst som bott under ca ett år i den ”stuga” på 8,8 m² som också uppförts i experimentsyfte. Detta var ett pilotprojekt som delvis föranledde Bokompakt. Referensgruppen medverkade i projekteringen och bidrog väsentligt till bostädernas slutliga utformning. I en workshop tillsammans med AF Bostäders styrgrupp för projektet och arkitekten byggdes en modell av lägenheten upp utifrån diskussioner om vad som skapar ändamålsenlighet, hållbarhet och attraktivitet i en studentbostad. Av flera konkreta inspel som omsatts i realitet kan nämnas köket som central och viktig funktion i bostaden, inte bara för matlagning utan även som plats för umgänge. Andra samverkansprocesser, med konsulter och entreprenörer, har varit nödvändiga för projektets slutresultat. Eftersom projektet i sig avviker från normer och regelverk fanns heller inga normer att tillgå för hur planlösningar och tekniska installationer skulle utformas för att nå målen och uppfylla byggreglerna. En lokal, mindre byggentreprenör, upphandlades på urval av pris men också på tidigare meriter i god samarbets- och innovationsförmåga. Upphandlingen gjordes innan byggnaderna färdigprojekterades för att möjliggöra produktionsanpassningar och ekonomisk optimering. Stort fokus lades på att finna energilösningar som inte äventyrar ett bra inom- 41 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 husklimat och effektiv förvaltning men uppfyllde BBR-krav och den i ansökan angivna energianvändningen. I en normalstor bostad hade detta inte inneburit några problem. Skillnaden för bostäderna i Bokompakt, som även de innehåller kök och badrum och har samma varmvattenåtgång och så gott som samma krav på luftomsättning, är att energianvändningen fördelas på endast 10 m² och därmed får en skenbart hög energiprestanda. Måluppfyllelse Målsättningen för projektet var enligt ansökan att bygga små bostäder som ger låg resursanvändning per person såväl i byggfasen som under drift- och boendetid. Projektet har åstadkommit 22 kompaktlägenheter med rum för 31 boende. Samtliga med en bostadsarea om 10 m² per boende. Energi- och koldioxidberäkningar har utförts och jämförts med ett referensprojekt i form av nybyggda, normalstora, studentbostäder med en uppvärmningsarea på ca 28 m² per boende. Koldioxid Koldioxidberäkningen är utförd av konsultföretaget TEM och omfattar inte byggnadsmaterial. Byggnaderna har utförts med stomme och fasader av trä, som möjligen minskar koldioxidutsläppen ännu mer i ett livscykelperspektiv, detta har dock inte räknats in här. Utsläppen under livscykeln beror mycket på hur huset har konstruerats för övrigt, hur träet respektive betongen är framställd och så vidare. Byggande i trä har vi funnit mycket stöd för bland annat i studien ”Hållbarhetens villkor” av Leif Gustavsson vid Linnéuniversitetet. Tabell 2. Koldioxidutsläpp A-temp/boende (m2) Totalt koldioxidutsläpp (kg/år) Utsläpp per boende (kg/år) BOKOMPAK T VID KÖP AV BR A MILJÖVAL EL BOKOMPAK T VID KÖP AV NORDISK ELMIX REFERENSFALLET (FJÄRRVÄRME + NORDISK ELMIX ) 27,9 10,8 10,8 55153 6326 1,01 321 204 0,033 Byggnaderna är inte anslutna till fjärrvärmenätet. Ett av skälen till det är möjligheterna att välja energislag. Vid köp av nordisk elmix till Bokompakt uppnås en koldioxidbesparing på 36 % per boende jämfört med referensfallet. Vid köp av Bra miljöval el blir minskningen i princip hundraprocentig. Energi Den beräknade tappvarmvattenförbrukningen i projektet uppgår till 19 500 kWh totalt. Utslaget på uppvärmningsarean per boende (10,8 m²) ger det en energianvändning på ca 58 kWh/m² år, endast för varmvattnet. BBR-kravet för eluppvärmda bostäder i aktuell zon är 55 kWh/m². Om kompaktbostäderna vore större skulle varmvattenanvändandet vara oförändrat, uppvärmningsenergin och resursanvändandet skulle öka men den specifika energianvändningen skulle minska. Utöver varmvatten utgör uppvärmningsenergi 5 kWh/m² och elförsörjning ca 11 kWh/m². Det låga uppvärmningsbehovet har åstadkommits genom låga U-värden, hög täthet i klimatskalet samt från- och tilluft med värmeåtervinning. Genomsnittligt U-värde är 0,22 W/m²K och preliminära täthetsprov visar på en förväntad täthet på 0,3 l/s m². Varje lägenhet har eget FTX-aggregat med en verkningsgrad för återvinningen på 85 %. 42 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 Totalt ger detta en energiprestanda på ca 78 kWh/m². Genom återvinning av spillvattenvärme och egenproducerad elenergi från solceller kan den slutliga energiprestandan dock redovisas till 44 kWh/m². Tabell 3. Energianvändning REFERENS FALLET A-temp/boende (m2) Energianvändning (kWh/m²) Energianvändning (kWh/boende) BOKOMPAK T 27,9 10,8 70 44 1953 475 Energianvändningen i Bokompakt, räknat per person är ungefär 25 % av den i referensprojektet. Minskningen är direkt hänförlig till bostäderna storlek, det vill säga om Bokompakt hade haft samma energiprestanda per m² som i referensfallet så skulle energianvändningen varit ca 40 % av den i referensprojektet. Reflektioner De resurs- och energimässiga förtjänsterna med projektets kompakta studentbostäder torde vara uppenbara. Även med en sämre energiprestanda, räknat per kvadratmeter, skulle projektet med lätthet kunnat visa lägre energianvändning, per person, jämfört med traditionella nybyggda studentbostäder. Erfarenheterna från projektet belyser också hur användandet av kvadratmetrar i nyckeltal för energianvändning kan motverka ambitionerna att använda mindre resurser och energi i bostadsproduktion. En viktig parameter för projektet har varit att försöket med de kompakta bostäderna inte skulle ske på bekostnad av ändamålsenlighet och attraktivitet som studentbostad. Den lilla ytan ställer större krav på utformning av bostaden och varje detalj får större betydelse. Ambitionen har varit, och bedömningen är, att bostäderna är anpassade med hänsyn till sin långsiktiga användning. Trots det är Bokompakt i första hand ett försöksprojekt som genomförts i utvecklingssyfte för att bidra till kunskaps- och erfarenhetsuppbyggnaden om hur studenter upplever olika funktioner i en så kompakt bostad, för vilka grupper av studenter denna typ av bostäder kan vara lämpade och hur attraktiva kompaktbostäderna blir i förhållande till den hyra som erbjuds. Bokompakt har fått stor uppmärksamhet i såväl i tryckt press som sociala medier, både lokalt och nationellt. Många visningar för verksamma i bygg- och bostadsbranschen, politiker och tjänstemän har genomförts under byggtiden. Även bostadsministern har gjort ett platsbesök, och fler visningar är planerade nu när bostäderna är inflyttade. Det finns således ett brett intresse för projektet och en uppenbar längtan efter exempel på alternativa bostadstyper och att regelverken för studentbostäder sätts på prov. Medielänkar i urval: http://www.sydsvenskan.se/lund/bildextra-kika-in-i-lunds-minsta-studentlyor/ http://www.sydsvenskan.se/lund/miljovanliga-mikrobostader-i-lund-invigda/ http://www.skanskan.se/article/20140321/LUND/140329871/-/tio-kvadrat-nyttjas-till-max http://www.skanskan.se/article/20141030/LUND/141029179/-/studenterna-flyttar-in-i-bokompakt-husen http://www.fastighetssverige.se/artikel/utvecklingsprojekt-i-lund-ska-skapa-billiga-studentbostader-14115/ http://www.byggvarlden.se/litenhet-med-dispens-80316/nyhet.html 43 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 5. STADSNÄR A GRÖNOMR ÅDE 5.1 GREENFRONT, LUNDS KOMMUN Inledning Tekniska förvaltningen inom Lunds kommun ansvarar för åtgärden Stadsnära Grönområde - Greenfront. Delprojektet består av tre olika åtgärder, Klimatplantering, Gröna väggar och Stadsodling. Total budget: ....................................7 Mkr Beviljat bidrag: ..............................2,1 Mkr Kostnader 2011-14:........................4,4 Mkr Upparbetat bidrag:.........................1,3 Mkr KLIMATPL ANTERING – VINDARNAS PARK Beskrivning Träd binder kol under sin tillväxt och ett 100 år gammalt träd har bundit ca 1 ton kol. Normalt finns inte möjlighet att förplantera vegetation innan en exploatering så att den är uppvuxen och attraktiv då bebyggelsen är färdig och det är dags för verksamhet och boende att flytta in. Istället är det först efter att byggnader och infrastruktur kommit på plats som man etablerar det gröna. I detta projekt var syftet att vända på det förfarandet. Först det gröna - sedan betongen. Ett annat syfte var att genom trädplantering öka inbindning av koldioxid. Total budget: ....................................5 Mkr Beviljat bidrag: ..............................1,5 Mkr Kostnader 2011-14:........................3,4 Mkr Upparbetat bidrag:............................1 Mkr Genomförande och måluppfyllelse Klimatplanteringen, i den nordöstra utposten av Kunskapstråket, är belägen mellan de två stora forskningsanläggningarna Max IV och ESS som nu håller på att byggas. Planteringen har fått namnet ”Vindarnas park” med anspelning på den blåsiga miljön i den högt belägna slättbygden. De kvarter som kommer att byggas intill det nya grönområdet kallas Science Village och kommer att bli en forskningsby mitt emellan Max Lab IV och ESS. Inom ramprogrammet för Science Village, vilket arbetades fram under 2012, finns tankar om en småskalighet vilken skulle kontrastera mot de stora anläggningarna som flankerar forskarbyn. Här finns även ambitioner om att vara ett internationellt föredöme vad gäller hållbar stadsplanering samt att vara ett ”demonstratorium” för ny energi-, bygg och miljöteknik. Klimatplanteringen är en del i denna utveckling. Gestaltning och utformning Planteringen är utformad så att den skyddar mot vindar i stadsdelen vilket både sparar energi och ger behaglig miljö att vistas i. För gestaltningen av klimatplanteringen anlitades professor Roland Gustavsson och dendrolog Kenneth Lorentzon, båda verksamma på SLU i Alnarp. Klimatplanteringen har utformats särskilt för att minska vindproblem och för att kunna fungera utmärkt både kort- och långsiktigt, både som ungskog och som moget rekreationsområde. Den har vidare utformats med en vegetationsbyggnad och med ett växtval som ska medverka till att stärka områdets särprägel och identitet och även ge utemiljön en innovativ inriktning. Valet av växter och 44 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 vegetationsuppbyggnad är i mycket en vidareutveckling av erfarenheter vunna i de landskapslaboratorier, referensanläggningar och partnerskapsprojekt som forskningsteamet på SLU, Alnarp, har byggt upp under de senaste årtiondena. I det slutgiltiga utformningsförslaget finns 42 olika sorters lövträd och 12 olika barrträd och buskar. I grunden finns vanliga svenska skogsarter som glasbjörk, bok och lind men med inslag av mer exotiska arter som japanska magnolia, kopparlönn och kinesisk sekvoja. Områdets unika artsammansättning och utformning kommer bland annat kunna användas för vidare forskning och undervisning på SLU i Alnarp. De första studentgrupperna har redan besökt området. I de första skisserna på utformningen av Klimatplanteringen fanns idéer om att plantera träd på olika platser inom hela fastigheten. Växterna skulle sedan kunna flyttas till andra grönområden i närheten eller etableras permanent i takt med utbyggnaden av Science Village Scandinavia. Att plantera inom det område som skulle bebyggas var dock inte möjligt på grund av massförflyttningar, arkeologiska utgrävningar, ledningsdragningar etc. Efter att den mark som skulle påverkas av exploateringen hade uteslutits återstod 4,8 ha åkermark i en L-formation runt kommande bebyggelse, samt 1,4 ha åkermark vilken låg inom en senare utbyggnadsfas. Figur 7. Slutgiltig planteringsplan. De kvadratiska fälten i mitten representerar enklare planteringar som gjorts för att visualisera en kommande bebyggelse. Dessa är inte permanenta men kan komma att spela en viktig roll inom området fram till att det exploateras. Ekonomi och styrning I arbetet med klimatplanteringen har Lunds kommun samarbetat med Science Village Scandinavia AB, ett bolag bildat av Lunds Universitet, Lunds kommun och Region Skåne med uppdraget att utveckla bebyggelsen och infrastrukturen i Science Village. Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp har konsulterats kring utformning av parken. C Stad & Landskap har anlitats för projektering och Green Landscaping AB för anläggning. Resultat Klimatplanteringen har fått namnet ”Vindarnas Park”. Parkens yta uppgår till 6,2 ha varav 4,8 ha utgörs av trädplantering och 1,4 ha är ängsmark. I takt med att träden växter kommer man att gå in och gallra fram olika stråk genom parken. I Roland Gustavssons gestaltningsförslag finns förslag på lokalisering av fyra stråk av skiftande karaktär. Exakt hur denna infrastruktur kommer se ut är dock inte 45 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 fastslaget utan detta är något som kommer att växa fram i samspel med etableringen av växterna. Parken är tills vidare inhägnad för att hålla rådjur och smågnagare borta. När plantorna är tillräckligt stora för att klara sig från alltför omfattande betesskador kommer viltstängslet tas bort och parken kommer att vara öppen för allmänheten. Reflektioner I den del av planteringen som ingår i en senare utbyggnadsfas finns idéer om företablering inom bostadsbebyggelse kvar. Förhoppningen är att en del träd kommer kunna sparas även vid en kommande exploatering, eller flyttas till bättre lämpade områden. Information och spridning av resultat Information om parken har satts upp på den grind som leder in till området. Ytterligare informationsinsatser görs när parken öppnar för allmänheten samt kontinuerligt via: http://sciencevillage.com/category/vindarnas-park/ Vindarnas Park. Foto: Kennet Ruona. GRÖNA VÄGGAR Beskrivning Den andra delen i arbetet för ökad stadsnära grönska handlade om gröna väggar. Projektets syfte var att testa fungerande gröna väggar, anpassade för klimatet i södra Sverige, på fasader som var lämpliga för det. Gröna väggar fanns redan för andra klimatzoner samt för inomhusbruk. Gröna fasader ställer olika krav kring växtmaterial och bevattningsteknik beroende på klimatzon. Målsättningen var att demonstrera två väggar med en total yta på 200 m2. Mål: Att skapa två gröna väggar med totalt 200 m 2 som pilotanläggningar. Total budget: ....................................1 Mkr Beviljat bidrag: ........................ 300 000 kr Kostnader 2011-14:..............................0 kr Upparbetat bidrag:...............................0 kr 46 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 Resultat och måluppfyllelse Delåtgärden har inte kunnat genomföras. Vid ansökningstillfället fanns intentioner från flera fastighetsägare och byggherrar för att sätta upp gröna fasader. När planerna skulle konkretiseras under 2013 var det dock svårt att hitta lämpliga objekt som passade i tid eller plats. Lunds kommun var intresserad av två fasader att etablera anläggningar på, en vid Högevallsbadet i Stadsparken och den andra vid den nybyggda skolan Munspelet i stadsdelen Östra Torn. Ingen av dessa byggnader ligger dock inom Kunskapsstråket. I samtalet med Boverket bedömdes sannolikheten som liten att en ändring till dessa byggnader skulle beviljas, insatserna skulle koncentreras till Kunskapsstråket, som var beskrivet i ansökan. Ingen annan aktör kunde hittas, och därför kunde åtgärden inte genomföras. STADSODLING Beskrivning Matens klimatpåverkan I vår del av världen är avståndet mellan människa och mat stort. Mat produceras över hela världen och transporteras långa sträckor innan den hamnar i Lunds matvaruaffärer och köpcentra, ofta i plastförpackningar. Det finns en distans såväl mellan produktion och konsumtion av vår mat som av vår bild av den. Maten står för en stor del av vår miljö- och klimatpåverkan. Genom att öka den lokalt- och småskaligt producerade maten i eller nära tätorten kan transportbehov och insatsenergi för matframställning minskas radikalt. Total budget: ....................................1 Mkr Beviljat bidrag: ........................ 300 000 kr Kostnader 2011-14:........................1,1 Mkr Upparbetat bidrag:................... 300 000 kr Genomförande och måluppfyllelse Mål i ansökan var att anlägga 100 odlingslotter på 200 kvadratmeter samt ett stadsjordbruk på 2 hektar. Under 2012-2014 har ett område om 2 hektar utnyttjats för stadsodling och odlarlistan omfattar 260 aktiva odlare. Intresset har varit stort och projektet har fått ett fantastiskt gensvar från lundaborna. Stadsodling. Foto: Kennet Ruona. 47 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 Markåtkomst Förhandlingar om att återta mark på Brunnshög från kommunens arrendatorer påbörjades 2011 men det drog ut på tiden innan lämplig mark kunde undanhållas arrende och istället avsättas för stadsodlingsprojektet. Strax före årsskiftet 2012 tilldelades projektet mark och vårvintern 2013 förbereddes marken för odling. För att få en grundstruktur med lotter att fördela till allmänheten gjordes en grundskiss, där 2 hektar mark delades in med 105 lotter à 100 m 2. Fördelning av lotter Projektet fick namnet Odla i Lund och startades hösten 2012. När mark skulle fördelas erbjöds lundaborna att lämna in intresseanmälan för att vara med och odla på Brunnshög. Projektet lockade då med workshops och kurser samt en växthustunnel för de som ville lära sig odla inomhus och därmed öka variationen av egenodlade grönsaker och förlänga odlingssäsongen. Tre uppstartsmöten arrangerades för intresserade. De handlade inte om att traditionellt fördela koloni- eller odlingslotter i Lund utan visionen var att ta reda och bygga på varför, vad och hur deltagarna ville odla. På frågan varför vill du odla, varierade svaren från jordnära argument till visionen om att skapa ett uthålligare samhälle. De egna barnen skulle få möjlighet att uppleva och lära sig det föräldrarna varit med om hos mor- och farföräldrarna i barndomen. För några var det viktigt att kunna ha full kontroll på vad man äter och kunna följa maten från frö till tillagad grönsak. Ett annat argument var att ta del av den variation och rikedom av grönsaker som finns att tillgå i form av frö men inte kan köpas från grönsaksdisken i affären. Första odlingssäsongen börjades i april 2013 då halva området (1 ha) med 50 lotter delades ut till 80 odlare. År 2014 delades ytterligare 1 ha ut med 55 lotter. Samtliga 105 lotter har varit utdelade 2014 och brukats enskilt eller av grupper och under projekttiden har sammanlagt 260 personer engagerat sig i stadsodlingen. Odlingslotterna har utifrån odlarnas initiativ sammanfogats till olika större enheter och då brukats av flera personer som bildat egna storgrupper, exempelvis finns 600 m²-gruppen som består av 10 personer, Okejgruppen som består av 8 personer som odlar 600 m² och Pedagogerna som består av 18 personer som går odlingskurs för Naturskolan i Lund på området. Varje odlare ansvarar för hur de vill planera sin odlingslott och vad de vill odla. De flesta odlare har valt att använda metoder för bäddodling och många har inspirerats av permakultur som en hållbar odlingsmetod. För att få tillgång till växthuset har det varit obligatoriskt att gå en kurs i ekologisk växthusodling. All odling på området ska vara ekologisk och följa Miljöpolicy för koloni- och odlingslotter i Lunds kommun. Växttunnel och redskapsbod En växttunnel (9 x 16 m) har byggts avsedd till samlingsplats vid olika sammankomster, plantuppdragning samt odling av växthuskulturer. Ingen el finns som ljus eller värmekälla i växthuset och ventilationen drivs med solceller. En toalett samt en container för förvaring av gemensamma redskap och verktyg har hyrts in. Vattenförsörjning till området har möjliggjorts genom en närliggande brandpost som använts för att fylla utplacerade vattentankar. På detta sätt har grödorna endast kunnat punktbevattnas under torra perioder och vattenförbrukningen hållits nere. Tre informationsskyltar har placerats vid entréerna för att ge en informativ och välkomnande ingång till området. Pedagogiska aktiviteter Området har varit bemannat av personal 3-4 halvdagar i veckan från maj till oktober 2013 och 2014. Under bemanningstiden har odlarna erbjudits praktisk hjälp och möjlighet att få svar på frågor om odling. Det har även anordnats odlingsvandringar runt området där personal och odlare har studerat och diskuterat allt från odling till skörd. 48 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 Kurser och workshops För att höja kunskapen, samt locka och inspirera lundaborna till odling på Brunnshög, har projektet erbjudit odlarna ett utbud av odlingskurser och workshops vid 1-2 tillfällen per vecka under odlingssäsongerna. Detta har bidragit till de lyckade odlingsresultaten och den sociala gemenskap som skapats i området. Den pedagogiska verksamheten för odlarna har genomförts med hjälp av konsulter. Odlarna själva har på eget initiativ ordnat egna kurser, träffar och fixardagar. Två folkhögskolekurser i stadsodling, med sammanlagt ca 50 deltagare, har haft sin undervisning förlagd till odlingsområdet på Brunnshög. Kurserna är ett samarbete mellan Färnebo folkhögskola, Holma folkhögskola och Studiefrämjandet. Kurserna har varit en stor tillgång för projektet genom pedagogernas och kursdeltagarnas kunskap och närvaro. Förutom odlingsteman har kurserna innehållit byggande av trädgårdsrelaterade konstruktioner, exempelvis drivbänkar och spaljéer, vilka sedan kunnat användas av odlarna. En hönsgrupp har bildats bland odlarna. Deltagarantalet har vuxit och nu finns 20 deltagare som ansvarar för ett tiotal höns på området. Hönsgruppen har själva arrangerat en hönskurs, byggt hönshus och hönsgård. Tabell 4. Odlingsrelaterade workshops under projekttiden ÅR ANTAL AK TIVITETER ANTAL DELTAGARE 2013 17 211 2014 16 145 Summa 33 356 Information och kommunikation Projektet har presenterats på kurser och konferenser och deltagit vid olika utåtriktade aktiviteter som Planet Lunds Stadsodlingsdagar, föredrag och öppen trädgård samt Skördefesten i Stadsparken i Lund. Guidningar har genomförts bl.a. för tekniska förvaltningen i Lund, olika intresseföreningar och intresserade kommuner. Tre stormöten har erbjudits potentiella odlare. Vår och sommar har gemensamma knytkalas och skördefest arrangerats. Projektet har kommunicerats via Lunds kommuns hemsida och Odla i Lunds egen facebooksida. Facebooksidan har fungerat som informationskanal för att nå ut med information om kurser och arrangemang men också för att dela tips, ideér och länkar. Under våren 2014 startades ett stadsodlingsnätverk upp för skånska kommuner, Odla i Lund var initiativtagare och arrangör. Under besöket guidades deltagarna i projektområdet. Nätverket är nu etablerat och ett andra möte har genomförts. Projektet är också representerat i ett nystartat lokalt stadsodlingsnätverk i Lund. Medielänkar i urval http://www.sydsvenskan.se/lund/folkhogskola-utbildar-stadsodlare/ http://stadsodlingilund.blogspot.se. Pilotprojekt Det finns en grupp odlare inom projektet som döpt sig till Odla tillsammans på Brunnshög. Gruppen bildades 2012 innan projektet fått markåtkomst och startade ett pilotprojekt på 200 m² intill nuvarande odlingsområde. Radish garden är ett annat pilotprojekt som pågick 2012-2013 inom Odla i Lund. Pilotprojektet initierades av studenter på LUMES (Lund University International Master´s programme 49 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 in Environmental studies and Sustainable Science) som fokuserat på bostadsnära stadsodling i sin utbildning. Radish garden har under två år odlat i odlingslådor tillsammans med boende, anordnat workshops och en skördefestival. Under 2013 fokuserade Radish garden-gruppen framför allt på barn och bedrev samarbete med Naturskyddsföreningen samt en skola i närheten. Samverkan Under tiden som projektet pågått har kontakter och samarbeten vuxit fram. Forskarassistent Christine Sandberg har under åren odlat växter för att främja etableringen av vilda pollinatörer och hållit i kurser och workshops på samma tema för odlarna. Christine arbetar med biodiversitet på Biologiska Institutionen på Lunds Universitet. En lokal biodlare har haft ett antal bisamhällen placerade i läplanteringen vid odlingslotterna. Honungen har sålts i en lokal ICA-butik. Oikos Community är en internationell organisation, med säte i Lund, som framförallt arbetar inom områden som att stärka det civila samhället, att främja kulturell mångfald samt att stödja intresset för naturen och urbana miljöfrågor. Oikos deltar både med sitt projekt Bi happy och med odlingsverksamhet. Projektorganisation Projektet har genomförts av Lunds kommuns Tekniska förvaltning, Park- och naturkontoret. Förutom en projektledare har deltidspersonal hjälpt till med administration, hållit i kontakter med odlarna och funnits på plats i odlingen. Uppföljning SLU Alnarp har gjort en enkätundersökning riktad till personer som deltagit i odlingen.107 enkätsvar har inkommit. Resultaten kommer att publiceras längre fram i sin helhet. Några intressanta delresultat är att odlarna har fått upp ögonen för utvecklingen av Brunnshögsområdet, att 80 % av odlarna har lärt känna nya människor och att anledningen till att man odlar omfattar allt från att vilja skörda och äta sina produkter till att umgås med andra, och ha en anledning att komma ut. Reflektioner Under 2012–2014 har stadsodlingen på Brunnshög utvecklats från ett litet frö till något som närmast kan liknas vid en rörelse. Under projekttiden har över 260 personer engagerat sig i 2 ha stadsodling, kurser, aktiviteter och gemenskap. Ett resultat som vida överstiger förväntningarna. Det sociala utbytet har varit överväldigande. Många entusiaster har arbetat sida vid sida - studenter, barn och äldre. Exempelvis har nya studenter hört av sig, anvisats mark och på detta sätt fått chans att snabbt komma med i en social gemenskap. Frågan om stadsodling i Lund har aktualiserats bland allmänhet, tjänstemän och politiker. Projektet Odla i Lund fortsätter i kommunal regi på Brunnshög till och med 2017 men har därefter inte markåtkomst på nuvarande område. Intentionen är dock att fortsatt utveckla stadsodlingen men på nya områden på Brunnshög och i Lund. Stadodling har med projektet lyfts och kommer säkerligen att få en mer permanent plattform i den kommunala organisationen, dels med stöd av det nybildade kommunala skånska odlingsnätverket, och dels genom sin egen rörelse och allmänhetens efterfrågan. Hur tar vi hand om de goda skördarna? Frågorna har väckts när tomatplantorna dignat av röda och gula tomater, pumporna varit gigantiska, kålhuvudena nästan sprickfärdiga och salladen gått i blom. Dagens boende och praktiska utrymmen är inte anpassat för jordiga morötter och vinterförvaring av grönsaker. Ett komplement till odlingstrenden bör vara att höja kunskapen om att lagra och tillaga skörden på ett hållbart sätt. 50 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 7. HÅLLBARHETSHUS I HÅLLPL ATSMILJÖER 7.1 HÅLLBARHETSHUS, LUNDS KOMMUN, BYGGHERR AR OCH STÖRRE FASTIGHETSÄGARE Beskrivning Enligt ansökan skulle ett hållbarhetshus byggas inom Kunskapsstråket med fokus på husets byggteknik och utformning, och med funktion som mötesplats och utställningsrum för energi-, hållbarhets- och stadsutvecklingsfrågor. Därtill hörde angränsande busshållplats där energi från solen togs tillvara för uppvärmning, belysning, informationssystem eller wifi-uppkoppling med mera. Intilliggande sittplatser ingick där solenergi togs till vara för uppvärmning och som sol- och regnskydd. Hållbarhetshuset skulle inte bara visa upp tekniska lösningar för energi och mobilitet utan även andra viktiga klimatpåverkande aktiviteter som mat och fritid. Stöd söktes för: sittplatser, busshållsplats och själva huset. Total budget: ....................................8 Mkr Beviljat bidrag: ..............................2,4 Mkr Kostnader 2011-14:..............................0 kr Upparbetat bidrag:...............................0 kr Figur 8: Det vinnande förslaget LITE house Genomförande och måluppfyllelse Under 2013 bildades ett konsortium av Lunds kommun, Lunds universitet, Akademiska Hus, Ideon och Kraftringen. Konsortiet arbetade fram ett förslag på innehållskoncept, lokalisering och utformning av Hållbarhetshuset. Under arbetet med verksamhetsinnehållet i Hållbarbarhetshuset framkom bland intressenterna ett stort behov av Hållbarhetshuset som en framtidsverkstad där människor möts, utforskar och presenterar vägar mot en hållbar framtid, lokalt och globalt. Förutom 51 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 ovanstående var tanken att Hållbarhetshuset också skulle vara ett samlat besökscentrum för Lund och en testbed för samverkan över traditionella aktörs- och organisationsgränser i syfte att diskutera och finna lösningar på framtidens globala utmaningar, inte minst inom hållbarhetsområdet. En arkitekttävling för studenter vid Lunds universitet genomfördes under våren 2013 för att få in förslag på byggnadens utformning. Grupperna sattes samman av studenter med olika bakgrund kring hållbarhet, teknik och arkitektur. Tävlingen genomfördes med stöd från Utmaning Hållbart Lund som var ett samarbetsorgan för hållbarhetsfrågor mellan Lunds kommun Lunds universitet. Sexton team lämnade in förslag. En bedömningsgrupp bestående av representanter för huvudintressenterna och extern specialistkompetens utvärderade förslagen. Många av tävlingsbidragen var av mycket hög kvalitet. Vinnare blev förslaget LITE House, utarbetat av Oscar Nordström och Manuel Cespedes. Förutsättningen inför utformningen har varit att huset • Ska kunna utgöra en symbol för det nya Lund. • Ska vara transparent och välkomnande. • Ska ha flexibla funktioner samt medge en bredd av aktiviteter. • Ska ha en stark koppling till torget och hållplatsen. • Ska kunna samla upp till 100 personer. • Ska vara ett plusenergihus. • Ska innehålla hållbar teknik i praktiken, testbed och demonstration av nya tekniker och system: byggmaterial och system, algodling, ”dance floor power”, ”human power”, smart glas, solceller, belysning med mera. • Ska vara 100 % flyttbar. • Ska vara 100 % återvinningsbar. • Ska ha analyserats i en livscykelanalys för att säkerställa hållbarhet i hela kedjan. Medielänkar i urval: http://www.sydsvenskan.se/lund/studenter-ritar-hallbarhetshus/ http://www.skanskan.se/article/20130226/LUND/702259867/-/tavling-om-hallbarhetshus En diskussion kring en ny lokalisering av Hållbarhetshuset har pågått under 2013-2014. Tyvärr kunde konsortiet bakom Hållbarhetshuset inte fatta ett slutgiltigt investeringsbeslut. Delåtgärden Hållbarhetshuset har därför inte gått att genomföra under projekttiden. 7. 2 PROTOT YPING THE CIT Y, LUNDS UNIVERSITET, REGION SK ÅNE OCH LUNDS KOMMUN Beskrivning Avsikten med åtgärden var att bygga en virtuell prototyp av hela Lund NE, ESS, Max IV och Science City i en datormodell där stadsplanerare, arkitekter, ingenjörer, forskare, chefer, projektledare m.fl. kunde vandra runt fysiskt i skala 1:1 och arbeta med utvecklingen av konstruktion och interaktion mellan de olika delarna som så småningom ska utgöra Lund NE. De delar som åtgärden fått stöd för är: en fyrsidig 3 D-cave med projektorer, trackingsystem, navigationskontroller, datorhårdvara och mjukvara samt övriga tillbehör som kan anses nödvändiga för funktionen. Total budget: ....................................2 Mkr Beviljat bidrag: ........................ 600 000 kr Kostnader 2011-14:..............................0 kr Upparbetat bidrag:...............................0 kr 52 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 Genomförande och måluppfyllelse Projektet var från början tänkt att engagera flera aktörer för att kunna förverkligas. Att kunna delta i stadsutvecklingen via ett innovativt verktyg som bygger på interaktivitet sågs som en viktig del i den fortsatta utvecklingen kring stadsplaneprocessen. På så sätt kunde fler målgrupper nås och det krävdes inte längre att deltagarna behövde kunna tolka en tvådimensionell ritning för att veta hur planeringen av ett område såg ut. Genom 3 D-caven öppnades det också upp för att besökaren skulle kunna testa att förändra planen och på så sätt uppleva ett virituellt resultat. Projektet var inte möjligt att genomföra. Åtgärden Hållbarhetshuset var inte aktuell som lokalisering eftersom åtgärden har skjutits på framtiden och inte längre var genomförbar under projekttiden. Diskussioner kring alternativa förslag och lokaliseringar som hölls vid ett flertal tillfällen har tyvärr inte gett någon öppning under 2014. 53 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 8. PROJEK TLEDNING OCH MARKNADSFÖRING 8.1 PROGR AMSAMORDNING, ADMINISTR ATION, INFORMATION OCH UT VÄRDERING, LUNDS KOMMUN Beskrivning En tydlig projektledning som ansvarar för samordning, administration, kommunikation och utvärdering är en styrka för komplexa projekt. Lunds kommun tog därför på sig en tydlig roll för dessa frågor. Total budget: ................................ 6,3 Mkr Beviljat bidrag: ..............................1,9 Mkr Kostnader 2011-14:........................2,7 Mkr Upparbetat bidrag:.........................0,8 Mkr Genomförande och måluppfyllelse Kommunkontoret i Lunds kommun ansvarade för projektledning och kommunikation av projektet i sin helhet. Projektet leddes av två personer på deltid under 2011 från Lunds kommun. I maj 2012 anställdes en projektledare på heltid. För kommunikationsarbetet kopplades en konsult in under 2013. År 2014 utökades bemanningen till en projektledare på 50 %, en projektmedarbetare på 100 % och en kommunikatör på 30 %. En styrgrupp tillsattes 2012, gruppen fortsatte dock inte sitt arbete i samband med chefsbyte på grund av lång sjukfrånvaro. För arbetet i konsortiet fanns en samordningsgrupp med en kontaktperson per aktör eller kommunal förvaltning. Denna grupp kompletterades med fler kollegor utifrån behov. Samarbete inom Lund Samordningsgruppen träffades regelbundet, ungefär en till två gånger per termin. Vid dessa tillfällen diskuterades läget i varje åtgärd, erfarenheter i åtgärderna, gemensam kommunikation och administrativa frågor. Projektpartners turades om att vara värdar för dessa möten, och träffarna avslutades oftast med ett studiebesök i värdens projekt. Mellan mötena hade projektledningen och kontaktpersoner regelbunden kontakt genom besök, epost eller telefon. Nationell samverkan Projektet deltog i alla träffar med investeringsprojekten förutom ett, som hölls vid tidpunkten för byte av projektledaren. Lund stod värd för det sista mötet i serien i oktober 2014. Hållbar kunskapsstad Lund NE deltog även aktivt i samarbetsprojektet MASST om mätning av social hållbarhet vid stora investeringsprojekt. Delegationen för hållbara städer och Boverket besökte projektet vid flera tillfällen. Projektet gav också input till Delegationens broschyrer om projekten och i Boverkets Guldkornsskrift. Administration Projektet har lämnat in årliga lägesrapporter för åren 2011 till 2013, enligt villkoren i beslutet. Alla lägesrapporter har blivit godkända. Projektledningen har även fört en dialog med Boverket när förändringar uppstått i projektet. Vid behov har formella ändringsansökningar lämnats in. Mer om innehållet i dessa finns under rubriken Avvikelser. Projektledningen har även ansvarat för löpande dokumentation av projektet och den ekonomiska hanteringen. 54 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 Kommunikation Kommunkontoret i Lund ansvarade för kommunikationen av projektet i sin helhet. Varje projektpart kommunicerade samtidigt sina egna delåtgärder. Kommunikationsarbetet har haft en strategisk riktning. År 2012 togs en intressentanalys fram, och 2013 var kommunikationsstrategin och den första handlingsplanen för kommunikation klar. Stratetgin visade att det var viktigt att utåt kommunicera projektet som en del av utvecklingen av Kunskapsstråket och Brunnshög, inte som ett eget projekt. Konkret innebar det att vi gemensamt skapade en helt ny hemsida för hela Kunskapsstråket, där projektet tydligare blev en integrerad del. De stora fördelarna med detta arbetssätt var att det blev en tydlig avsändare och ett tydligt budskap som var lättare att förstå för intressenter utanför den innersta kretsen. Resultaten från projektet kommer också att vara tillgängliga efter projektets slut som en del av Kunskapsstråkets arbete. Under hösten 2014 initierade projektet att Lund skulle engagera sig i bloggen hallbarstad.se, även där kan projektet göra ett avtryck som fortlever som en del av Lunds arbete. En annan strategi var att försöka haka på andras aktiviteter för att kommunicera projektet. Exempel på detta är invigningen av Ideon Gateway i januari 2013 och av Akademiska Hus solcellsanläggning i september 2014. Projektet marknadsförde sig genom initiativet ”Boka oss” där både anställda från Lunds kommun och externa intressenter kunde boka presentationer eller guidningar kring utvecklingen av Kunskapsstråket och Brunnshög. Initiativet gav inte så mycket resultat, men några guidningar genomfördes. Projektet presenterades på följande konferenser och utställningar: • Utställning om framtidens hållbara Brunnshög i Lund, oktober 2012 • Frukostseminarier om framtidens hållbara Brunnshög i Lund, oktober 2012 • Arena Hållbar stad i Göteborg, november 2012 • Greenbuild i San Francisco, november 2012 • Re:novera, medarrangör, Lund, November 2013 • Skånes Energiting i Malmö, juni 2014 • SGBC 2014 i Stockholm, november 2014 • Kunskapsstråket visar vägen, slutkonferens för projektet, november 2014 • För att stödja kommunikationen producerades följande informationsmaterial: • En introduktionsbroschyr om projektet, oktober 2012 • En uppdaterad informationsfolder, juni 2014 • Faktablad kring åtgärderna, löpande under 2014 • Slutrapport för en bredare målgrupp, november 2014 Projektet deltog även i broschyrer samt filmen som Delegationen för hållbara städer och Boverket har tagit fram. Intresset från media är vanligen kopplat till konkreta åtgärder som har genomförts, länkar till genomslag i media finns samlade under respektive åtgärd. Länk till projektets webbplats och till Kunskapsstråkets hemsida: http://www.lund.se/hallbarkunskapsstad http://www.lund.se/kunskapsstraket Utvärdering och uppföljning Uppföljning av uppnådda resultat har gjort årligen i samband med årsrapporterna. Fokus har legat på att säkerställa att åtgärderna blir genomförda i minst den omfattningen och med den kvaliteten som angavs i ansökan. Effekter kring bestående resultat i form av nya arbetsmetoder hos partners och bättre samarbetsmöjligheter i framtiden har utvärderats kvalitativt. 55 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 Reflektioner Samordningsfunktionen är en central del av ett komplext projekt som Hållbar kunskapsstad Lund NE. Att ha en projektledare på heltid har varit värdefullt för att kunna åstadkomma så mycket resultat som möjligt. Arbetet stärktes ytterligare när det blev en arbetsgrupp med projektledare, projektmedarbetare och kommunikatör. En styrgrupp för projektet hade behövts, för att driva på arbetet ännu bättre, göra strategiska vägval och öka förankringen hos deltagarna. Projektet har dock ändå kunnat genomföras på ett bra sätt, men behovet av en styrgrupp är en tydlig lärdom. Engagemanget från alla projektpartners var stort och man uppskattade utbytet med de andra aktörerna, men trots det var det ibland svårt att prioritera gemensamma möten. Här fyllde projektledaren en viktig funktion att lyfta blicken och visa på värdet av ett sammanhållet projekt. Projektet har resulterat i goda relationer mellan aktörerna, relationer som är viktiga inför ett fortsatt samarbete. Lunds kommun hade vid projektets början beslutat att placera projektledaren på Kommunkontoret och den dåvarande avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet. Här fanns en stor vana att samordna stora projekt och administrera stöd. Genomförandet av de kommunala åtgärderna låg hos tre andra kontor. Projektet ingick i en gemensam kommunikationsgrupp för Kunskapsstråket och Brunnshög, vilket var värdefullt för att skapa synergier. Projektet kunde bidra till att överbrygga stuprörstänkande inom kommunen. 56 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 4. RESULTAT Projektet har i stort uppnått de uppsatta målen. Tabell 5 sammanfattar effekt- och leveransmål som sattes upp i projektplanen från 2012 samt hur dessa uppfylldes. Tabell 5: Måluppfyllelse i projektet. EFFEK TMÅL LEVER ANSMÅL Att ha etablerat konkreta exempel på hållbar stadsutveckling som går att se och lära av. Genomföra investeringarna Alla åtgärder genomförda. och åtgärderna enligt ansökan. Att aktörerna med sina satsningar i Hållbar kunskapsstad Lund NE känner sig som en del av Lunds hållbara utveckling längs Kunskapsstråket. Att ha ökat kännedom hos relevanta målgrupper att Lund är bra på hållbar stadsutveckling. INDIK ATORER MÅLUPPF YLLELSE Sju av elva delåtgärder genomförda Två delåtgärder delvis genomförda Två delåtgärder inte genomförda 100 % av bidraget upparbetat. 57 % av bidraget upparbetat Kontakter mellan åtgärdsägare i projektet och andra aktörer kring Kunskapsstråket finns. Upplevd kontakt mellan olika aktörer Kvalitativ utvärdering visar på goda kontakter. Gemensam kommunikation. Dokumentation av samverkansmöten och kommunikationsaktiviteter Samverkansmöten och kommunikationsinsatser genomförda och dokumenterade. Kommungemensam målbild framtagen. Målbild finns och är känt. Gemensam målbild för utvecklingen av Kunskapsstråket och Brunnshög finns inom kommunen. Kommunikation kring projektet genomförd i samverkan med Brunnshögskontoret och Stadsbyggnadskontoret. Utställningar och broschyrer finns. Omfattande kommunikation i samarbete med Stadsbyggnadskontoret och Brunnshögskontoret genomförd. Idéer, partnerskap och an- Tydligt samarbetsforum Att ha vaskat fram idéer och hitta finansiering till det sökningar för fortsatt arbete finns. framtagna. fortsatta arbetet. Konsortiet användes som utgångspunkt för vidare samarbete. Antal framtagna ansökningar. En ansökan framtagen och beviljad, Lunds innovationsplattform för hållbara attraktiva städer med stöd från Vinnova. Mängd beviljade medel. 9,5 miljoner kronor bidrag för hela projektet. I de årliga lägesrapporterna visades arbetet med åtgärderna i projektet. I slutändan kunde de flesta åtgärder genomföras helt eller delvis, se tabell 6. Den exakta måluppfyllelsen för varje delåtgärd redovisas ovan under punkt 3 Åtgärder. 57 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 Tabell 6: Genomförda åtgärder inom Hållbar kunskapsstad Lund NE ÅTGÄRD DEL ÅTGÄRD ANSVARIG MÅLUPPF YLLELSE 1. Förnyelse av Lunds universitet – historiska miljöer 1.1 Lundagård med omgivning Statens fastighetsverk Delvis genomförd 1.2 Kvarteret Paradiset Akademiska Hus Delvis genomförd 2.1 Attraktiva gång- och cykelstråk 2. Kunskapsstråket – stadsintegrerad spårväg, gång och cykel Lunds kommun, trafikkontor Genomförd 2.2 Belysning av inbyggd hållplats Lunds kommun, trafikkontor Genomförd 3.1 Ideon Gateway Ikano Genomförd 3. Förtätning och blandstad i campusmiljö 3.2 Campusområde LTH samt Ideon Akademiska Hus Genomförd 3.3 Hållbart kompaktboende AF Bostäder Genomförd 5. Stadsnära grönområde 5.1 Greenfront Lunds kommun, Park- och naturkontor Delvis genomförd 7. Hållbarhetshus i hållplatsmiljöer 7.1 Hållbarhetshus Lunds kommun, Stadsbyggnadskontor och Kommunkontor Inte genomförd 7.2 Prototyping the City Lunds universitet, Region Skåne och Lunds kommun (enligt ansökan) Inte genomförd 8. Projektledning och marknadsföring 8.1 Programsamordning, administra- Lunds kommun, tion, information och utvärdering Kommunkontor Genomförd Energibesparingar och minskade koldioxidutsläpp Sammanlagt har stora energibesparingar genomförts. De två nybyggnationerna inom projektet, Ideon Gateway och Bokompakt, uppfyller båda passivhusstandard. Om- och tillbyggnadsprojekten har genererat energibesparingar på mellan 10 och 50 %. Energiproduktion sker i två geotermiska lager och två solcellsanläggningar. Energilagret vid Kemicentrum producerar 1000 MWh värme och 2000 till 2500 MWh kyla per år. Värmeproduktionen överträffade förväntningarna tiofalt. Energilagret vid LUX förväntas producera 500 MWh energi/år. Solcellerna på M-huset har en förväntad produktion av el på 180 MWh per år, solcellerna på Ideon Gateway levererar 66 MWh el per år. En beräkning av minskade koldioxidutsläpp har gjorts i energiblanketterna som tillhandahölls av Delegationen för hållbara städer och Umeå universitet. Dessa visar minskade utsläpp på på mer än 46,6 kg CO2 per år och A-temp jämfört med nordisk elmix. I ansökan gjordes även beräkningar på minskade utsläpp från åtgärderna kring mobilitet och grönska, dessa har inte följts upp. Andra resultat från projektet är nya grönytor på 6,2 ha park och 2 ha odlingsyta. Tvåhundra meter gång- och cykelväg har anpassats för att bidra till hållbar mobilitet i Kunskapsstråket. Smart belysning har testats både inom- och utomhus. 58 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 Social hållbarhet och kommunikation Med hjälp av projektet MASST, Modell för analys och uppföljning av socialhållbarhet i stadsbyggnadsprojekt, har den sociala hållbarheten i Hållbar kunskapsstad Lund NE tematiserats. Forskarna från Örebro universitet som står bakom projektet lyfter tre övergripande aspekter av social hållbarhet: social inkludering, deltagande och platsidentitet. I Lund är platsidentitet den aspekten som har varit viktigast för projektet, som har gått ut på att skapa ett stråk med hållbara förtecken. Aspekterna social inkludering och deltagande har varit viktiga i två delprojekt, stadsodlingen på Brunnshög och Bokompakt. Stadsodlingen har bevisligen lett till mötet mellan lundabor med olika bakgrund, och utformningen av projektet har präglats av en hög grad av deltagande. Bokompakt har resulterat i högkvalitativa studentbostäder till rimliga priser, där målgruppen själv har deltagit i utformningen av bostäderna. Antalet personer som har nåtts av kommunikationen av projektet har inte kunnat mätas. Det handlar om flera hundra som har deltagit i projektets konferenser och möten eller hört presentationer på andra konferenser. Artiklar i media har genom dagstidningar i regionen och branschtidskrifter nått många fler än så. Måluppfyllelse Delegationen för hållbara städer Investeringsprojekt som Hållbar kunskapsstad Lund NE var en av flera aktiviteter som Delegationen för hållbara städer höll i för att kunna fullfölja sitt uppdrag. Uppdraget till Delegationen för hållbara städer under perioden 2011 till 2012 var att: • följa, stödja och utgöra mötesplats för projekt för hållbara städer, • redovisa erfarenheter och goda exempel, • främja arbetet med miljöteknikutveckling och export, • stärka den sociala dimensionen i hållbar stadsutveckling, • främja samverkan kring forskning och utveckling, samt • identifiera hinder för hållbar stadsutveckling och förslag till åtgärder och lösningar. Hållbar kunskapsstad Lund NE bidrog aktivt till flera av dessa mål, framför allt de första två punkterna om en mötesplats för hållbara städer och redovisning av erfarenheter och goda exempel. Även om många nya arbetssätt eller ny teknik har använts av aktörerna har projektet inte direkt stärkt den svenska miljöteknikexporten. Lunds efterföljande projekt med en innovationsplattform för hållbara attraktiva städer kommer dock att stärka det arbetet. Nationella mål När det gäller nationella mål bidrog projektet framför allt till att uppnå miljökvalitetsmålen om god bebyggd miljö och minskad klimatpåverkan, men i viss mån även till målen för frisk luft och ett rikt växt- och djurliv. Projektet bidrog även till folkhälsomålen miljöer och produkter (genom goda inom- och utomhusmiljöer), fysisk aktivitet (genom att underlätta en aktiv mobilitet) samt matvanor och livsmedel (i delprojektet stadsodling). På sikt kommer flera av resultaten bestå. De konkreta demonstrationsåtgärderna finns tillgängliga, med dokumentation på projektets hemsida. Bestående förändringar är nya arbetsmetoder, ny kunskap kring t.ex. smart inomhusbelysning, flera kontakter mellan projektdeltagare och andra aktörer och ett bra samarbetsklimat som underlättar nya initiativ. 59 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 5. AV VIKELSER Bakgrund När ett projekt löper under en längre period inträffar ibland förändringar eller förskjutningar av tidsplaner, så även i detta fall. Under projekttiden 2010 – 2014 har det inträffat förändringar som har föranlett justeringar i de olika delåtgärderna. I vissa fall har åtgärder helt och hållet fått skjutas på framtiden och hinns inte med under projekttiden, i andra fall har delar av åtgärden kunnat genomföras. I de fall där en åtgärd inte kunnat genomföras och ett godtagbart alternativ har funnits har en förfrågan gått in till Boverket om överflyttning av stöd. Anmälan kring de förväntade avvikelserna har angetts i de årliga lägesrapporterna i den mån det har varit möjligt. Nedan följer en sammanställning över de åtgärder som avviker från det som uppgavs skulle genomföras enligt ansökan. 1. FÖRNYELSE AV LUNDS UNIVERSITET – HISTORISK A MILJÖER 1.1 Lundagård med omgivning, Statens fastighetsverk Inom projektet genomfördes energiutredningar i samtliga byggnader. Däremot har inte alla fysiska energiåtgärder hunnit utföras. 1.2 Kvarteret Paradis, Akademiska hus Projektet har genomfört ombyggnaden i byggnad Eden. Nybyggnaden för ett studiecenter vid Lunds universitet hanns inte med inom tiden för projektet. Gröna väggar och tak har ännu inte kunnat genomföras men är planerat att genomföras i samband med byggandet av studiecentret. 2. KUNSKAPSSTRÅKET – STADSINTEGRERAD SPÅRVÄG, GÅNG OCH CYKEL 2.2 Belysning av inbyggd hållplats, Lunds kommun Lunds kommun anmälde i lägesrapport 2011 avvikelse i form av ändrad hållplats eftersom spårvägens, och därmed även hållplatsernas, tidsplan hade förskjutits. I beslutet från Boverket 2012-07-03 godkändes att flytta åtgärden, om genomförandet och målet med åtgärden inte förändrades. Kommunen har utrett och funnit två nybyggda hållplatser inom Kunskapsstråket som är lämpligt att genomföra åtgärden vid. För övrigt följer åtgärden de, enligt ansökan, uppsatta målen. 3. FÖRTÄTNING OCH BL ANDSTAD I CAMPUSMILJÖ 3.1 Ideon Gateway, Ikano Fastigheter I lägesrapport 2011 anmäldes avvikelse i form av att Ideon Gateway byggdes utan vindturbiner och istället enbart med solceller för elproduktionen. Dialog kring frågan pågick under 2011 mellan Lunds kommun och Boverket. I beslut från 201207-03 rekommenderar Boverket Lunds kommun och Ikano fastigheter att följa de generella riktlinjer för bedömning av avvikelser från urban vindkraft som Boverket i samråd med Delegationen för hållbara städer tog fram under våren 2012. Möjligheterna till vindkraft på Ideon Gateway har utretts. Beslut har fattats om att det inte är möjligt att installera vindturbiner. 3.2 Campusområde LTH samt Ideon, Akademiska Hus Kårhuset Den i ansökan upptagna ombyggnaden av Kårhuset har inte kunnat genomföras under den aktuella perioden. Enligt Boverkets beslut 2014-01-27 bifölls kommunens ansökan om att föra över 900 000 kr i stöd från Kårhuset till KC2 hörsal A (ombyggnad hörsal Kemi- 60 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 Eden. Foto: Kennet Ruona. centrum 2). Den nya åtgärden innebär en ombyggnad av en hörsal med energieffektiviseringsåtgärder av samma typ som de planerade i Kårhuset. Ekonomihögskolan Enligt beslut från Boverket 2013-03-08 bifölls ansökan om att föra över 1 000 000 kr i stöd från Ekonomihögskolan till Matematiks huvudbyggnad. Bakgrunden är att Ekonomihögskolan inte kommer att hinna genomföras inom projekttiden och istället utförs energieffektivisering kring ventilation och belysning enligt BELOK-modellen i Matematiks huvudbyggnad. Den kostnad som skulle omföras var 3 000 000 kr vilket innebär ett stöd på motsvarande 900 000 kr. Således en felaktighet i ändringsansökan och beslut. Under projektets gång har motsvarande 900 000 kr i stöd upparbetats. Enligt beslut från Boverket 2013-03-08 bifölls ansökan om att föra över 1 500 000 kr i stöd från Ekonomihögskolan till Maskinteknik (M-huset). Anledningen är att ekonomihögskolan inte kommer att hinna genomföras under projekttiden. Åtgärd Maskinteknik innebär tillbyggnad och ombyggnad för energieffektivisering, ventilation och belysning. Boverket bedömde att överföring av stöd från Ekonomihögskolan till delarna Maskinteknik (M-huset) och Matematiks huvudbyggnad var möjlig eftersom de berörda åtgärderna hade samma mål och inriktning, och var likartade projekt belägna inom samma campus. Boverket förutsatte att klimateffekterna blir lika stora eller större genom denna nya utformning. Enligt beslut från Boverket 2013-11-15 bifölls kommunens begäran om att få föra över 600 000 kr i ekonomiskt stöd från Ekonomihögskolan till solceller på Maskinhuset eftersom motsvarande satsning görs och klimateffekterna förväntas att bli lika stora eller större genom den nya utformningen. 61 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 KC 4 KC 4 har bytts ut mot BMC hus I, studentcentrum. Positivt förhandsbesked kom i e-post till dåvarande projektledaren Matz Hagberg 2012-02-17. Bytet av byggnad från KC 4 till BMC hus I godkändes eftersom det rör sig om en byggnad i samma område samt att åtgärderna och miljöeffekterna blir desamma. Detta innebar en förflyttning av stöd på 1 357 500 kr. 2014-01-27 bifölls kommunens ansökan om att föra över 600 000 kr i ekonomiskt stöd från insatsen KC 4 urban vindkraft till insatsen Solceller på Maskinhuset. Utredningar som gjordes visar på att det inte var möjligt att installera vindkraft. Den nya lösningen ger större klimateffekter än den ursprungliga. 3.3 Hållbart kompaktboende Projektet genomfördes men i mindre skala. Dispens från byggreglerna för experimentbostäderna beviljades i slutet av 2012 och då för endast 22 bostäder. Storleken på projektet reducerades, men syftet och det idémässiga innehållet är oförändrat. Däremot utökades de tekniska hållbarhetsåtgärderna. Målen med avseende på minskad resursanvändning per person kvarstod. Ändringsansökan skickades in till Boverket 2014-01-10. Boverket fattade beslut om att godkänna ändringsansökan och minska stödet från 9 300 000 kr till 1 540 000 kr 2014-03-06. 5. STADSNÄR A GRÖNOMR ÅDE 5.1 Greenfront, Lunds kommun Insatsen Gröna väggar ej genomförd. 7. HÅLLBARHETSHUS I HÅLLPL ATSMILJÖER 7.1 Hållbarhetshus, Lunds kommun, byggherrar och större fastighetsägare Delåtgärden Hållbarhetshus ej genomförd. 7.2 Prototyping the City, Lunds Universitet, Region Skåne och Lunds kommun Delåtgärden Prototyping the city ej genomförd. 62 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 6. REFLEKTIONER OCH SLUTSATSER Projektet har varit värdefullt. Det har gett ett tydligt mervärde, eftersom många insatser har kunnat genomföras som annars inte hade blivit av. De åtgärder som redan var planerade gjordes med högre miljöambitioner än tänkt. Projektet har lett till erfarenheter och lärande som har spridits i de deltagande organisationerna. Stärkt samarbete Bakgrunden till ansökan var att området Kunskapsstråket och Brunnshög, som håller på att bli en av Sveriges mest intressanta zoner för forskning, högteknologi och entreprenörssatsningar, skulle visa upp spjutspetsprojekt med avseende på blandstad och hållbar utveckling. Två av delarna i ansökan, Nybyggnation i Brunnshög/Kv Solbjer samt Klimatneutrala forskningsanläggningar, beviljades inte medel. Dessa delar fanns inom Brunnshögsområdet vilket ledde till att ett större fokus kom att hamna på området Kunskapsstråket. Internt, inom organisationen Lunds kommun, startades ett samarbete upp där kopplingen mellan planeringen av området och projektets konkreta åtgärder stärktes. Detta resulterade bland annat i en utbyggd hemsida och i en gemensam avslutande konferens kring Kunskapsstråket. Genom samarbetet, både internt och externt, har Kunskapsstråket fått en starkare position. Förväntningarna att projektet skulle bidra till en hållbar utveckling av Kunskapsstråket och Brunnshög i samverkan mellan flera delar av kommunen och andra aktörer infriades. Kontinuitet och kunskapsöverföring Projektet har legat helt rätt i tiden och en process kring hållbar stadsutveckling i Lund har startats igång. Många av aktörerna jobbar med dessa frågor mer kontinuerligt nu och projektet har även lett fram till att kunskapen förs vidare, används i fortsatta projekt och utvecklas vidare. Flera av delarna som fanns med i ansökan: variation, koppling till forskning, innovation och nytänk, har genom projektet satts i rullning. Relevanta mål En viktig fråga att ställa sig är om syftet och målen med projektet har varit relevanta och viktiga för Lund. Alla resultat och åsikter som har uttryckts av projektets intressenter tyder på det. Fokus har legat på att driva en förändringsprocess med de konkreta, fysiska åtgärderna kring mobilitet, grönska, energi och byggande som draglok. Kunskapsstråket fortsätter att vara ett område i Lund där ständig utveckling sker, och projektet har på många sätt öppnat upp och gjort området både mer synligt och tillgängligt. Positiva effekter på social hållbarhet har också uppnåtts. Utbyte och samarbete Åtgärdsägarna har sett det som viktigt att ha utbyte både mellan sig och med kommunen. Många deltog i de möten och aktiviteter som genomfördes, men det var samtidigt svårt att samla alla på en gång. Det interna samarbetet mellan kommunens förvaltningar utökades under projektets gång. Ibland har det funnits svårigheter att få folk att prioritera projektet. Även de enskilda åtgärderna har genererat en mängd viktiga samarbeten mellan olika organisationer/företag. Lärdomar Själva genomförandet av projektet fungerade bra. Uppföljningen borde ha planerats i ett tidigare skede för att kunna fungera fullt ut. En projektledare borde ha 63 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 rekryterats snabbare för att påskynda arbetsprocessen. Även en styrgrupp hade varit ett bra stöd i genomförandet av projektet. Tidsaspekten var en stor utmaning: risker för förseningar eller uppskjutna tidsplaner samt att saker tar tid påverkade projektet. Ändrade förhållande ledde ibland till svårigheter att komma framåt i processen vilket gjorde att det blev tidsbrist på sluttampen. Framförallt fysiska åtgärder tenderar att ha en mycket lång startsträcka. Saker har också skett snabbare än förväntat på grund av tidspressen och möjligheten till stöd. Stödet i sig har varit mycket värdefullt och även vetskapen om att ha blivit utvald att delta i projektet har skapat en positiv upplevelse. Möjligheten att ha utbyte med de andra investerings- och planeringsprojekten har uppskattats. Här har möjligheten att delta i det nationella samtalet öppnats upp, vilket är positivt. En fördel har varit att det redan innan projektets påbörjades fanns ett samtal igång om Kunskapsstråket och Brunnshög. Det underlättade i det fortsatta arbetet att riktningen fanns utarbetad och att åtgärdsägarna visste vart de ville ta vägen. Projektsamordningen har fyllt en mycket viktigt funktion. Stort intresse från media för många av åtgärderna visar än en gång på att projektet ligger rätt i tiden. 7. ERFARENHETSSPRIDNING Erfarenhetsspridning har gjorts på flera nivåer. De deltagande organisationerna har dragit lärdomar av sina delprojekt och använt dessa vid nya projekt. Erfarenheter har även diskuterats inom projektgruppen. Sist men inte minst har projektet vid flera tillfällen spridit och diskuterat erfarenheterna från Hållbar kunskapsstad Lund NE, på nationell och även internationell nivå. 8. EKONOMI Projektet beviljades 48 088 800 kr i stöd fördelat på sex åtgärder vilket möjliggjorde upp till 160 296 000 kr i miljöinvesteringar inom ramen för projektet. Totalt gjordes miljöinvesteringar på 110 miljoner kronor, med 27,6 miljoner kronor bidrag från Delegationen för hållbara städer. Resterande stöd kunde inte utnyttjas då åtgärderna inte har kunnat genomföras alls eller fått skjutas på till tiden efter projektet. Många miljöinvesteringar har dock gjorts i samband med delprojekten, utan att ha fått stöd. 64 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 Tabell 7: Nyttjande av bidrag för delåtgärder inom Hållbar kunskapsstad Lund NE BIDR AG SOM INTE HAR KUNNAT ANVÄNDAS (KR) ANSVARIG 1.1 Lundagård med omgivning Statens fastighetsverk 2 493 000 779 401 1 713 599 1.2 Kvarteret Paradiset Akademiska Hus 3 600 000 1 650 000 1 950 000 2.1 Attraktiva gångoch cykelstråk Lunds kommun 1 350 000 1 350 000 0 2.2 Belysning av inbyggd hållplats Lunds kommun 200 000 123 398 76 602 3.1 Ideon Gateway Ikano 3 000 000 1 559 340 1 440 660 3.2 Campusområde LTH samt Ideon Akademiska Hus 21 150 000 18 504 464 2 645 536 3.3 Hållbart kompaktboende AF Bostäder 9 300 000 1 540 000 7 758 000 5.1 Stadsnära grönområde Lunds kommun 2 100 000 1 312 130 787 870 7.1 Hållbarhetshus Lunds kommun samt byggherrar 2 400 000 0 0 7.2 Prototyping the City Lunds kommun m.fl. 600 000 0 0 8.1 Programsamordning Lunds kommun 1 890 000 880 039 1 089 961 48 088 800 27 620 773 20 463 227 Summa BEVILJAT BIDR AG ENLIGT ANSÖK AN OCH BESLUT (KR) UPPARBETAT BIDR AG (KR) DEL ÅTGÄRD Stödet har använts framför allt till fysiska investeringar, i viss mån till konsultstöd för utredningar och projektering, och i några åtgärder för personalkostnader. Åtgärd 8 har enbart omfattat personal- och kommunikationskostnader. Se bilaga 7 för mer information. Åtgärderna 3.2 Campusområde LTH samt Ideon och 5.1 Stadsnära grönområde består i sin tur av flera delar, de presenteras därför mer utförligt i de följande tabellerna 8 och 9. 65 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 Tabell 8 Upparbetat bidrag för åtgärd 3.2 Campusområde LTH samt Ideon DEL ÅTGÄRD INOM 3. 2 BEVILJAT BIDR AG ENLIGT ÄNDRINGS BESLUT (KR) BEVILJAT BIDR AG ENLIGT ANSÖK AN OCH BESLUT (KR) UPPARBETAT BIDR AG (KR) BIDR AG SOM INTE HAR KUNNAT ANVÄNDAS (KR) LUX (tidigare HT-centrum) 3 750 000 0 3 750 000 0 Annexet (tidigare Matteannexet) 4 800 000 0 4 800 000 0 900 000 0 0 0 0 900 000 900 000 0 1 800 000 0 1 800 000 0 300 000 1 500 000 1 800 000 0 1 950 000 0 0 0 BMC hus I 0 1 350 000 1 350 000 0 Matematik huvudbyggnad 0 900 000 900 000 0 900 000 0 858 593 41 407 2 250 000 0 1 440 222 809 778 0 1 200 000 905 650 294 350 4 500 000 1 500 000 0 1 500 000 18 504 464 2 645 536 Kårhuset Kemicentrum 2 hörsalsombyggnad V-huset, Väg och vatten M-huset, Maskinteknik KC4 KC 4, energilager i mark och solpaneler LUX (tidigare HT-centrum), energilager i mark Solceller på M-huset Ekonomihögskolan Summa 21 150 000 Tabell 9 Upparbetat bidrag för åtgärd 5.1 Stadsnära grönområde DEL ÅTGÄRD INOM 5.1 Klimatplantering – Vindarnas park UPPARBETAT BIDR AG (KR) BIDR AG SOM INTE HAR KUNNAT ANVÄNDAS (KR) 1 500 000 1 012 130 487 870 Gröna väggar 300 000 0 300 000 Stadsodling 300 000 300 000 0 2 100 000 1 312 130 787 870 Summa 66 BEVILJAT BIDR AG ENLIGT ANSÖK AN OCH BESLUT (KR) H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E • S LUT R A PPO RT 2014 En revision har genomförts av användningen av bidraget hos alla aktörer. Lunds kommun hade avtal med PwC Sverige, som anlitades för revisionen. De externa åtgärdsägarna fick välja om man önskade använda PwC eller en egen revisor. Akademiska Hus och Statens fastighetsverk valde kommunens revisor, AF Bostäder och Ikano använde sina egna revisorer. Revisorsintygen bifogas som bilagor. 9. BILAGOR 1. Revisorsintyg från Lunds kommun, inklusive åtgärderna från Akademiska Hus och Statens fastighetsverk 2. Revisorsintyg från AF Bostäder 3. Revisorsintyg från Ikano 4. Energiredovisning och koldioxidberäkning Akademiska Hus 5. Energiredovisning och koldioxidberäkning AF Bostäder 6. Energiredovisning och koldioxidberäkning Statens fastighetsverk 7. Fördjupad ekonomisk redovisning 8. Slutrapport för en bredare målgrupp 67 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E •S LUT R A PPO RT 2014 68
© Copyright 2024