1. No category

Genrepedagogik
Workshop
21 april 2015
Lotta Olvegård
www.gu.se
Vardagsspråk och skolrelaterat språk
Vardagsspråk
Skolrelaterat språk
Ämne
vardagsnära innehåll
specialiserat innehåll
Relation
informellt, personligt och konkret
formellt, opersonligt, abstrakt
Kommunikationssätt
muntligt, interaktivt
skriftligt, monologiskt,
www.gu.se
Ämnesspecifikt språkbruk
• Det blir allt tydligare skillnad mellan språkbruken i olika ämnen (som
fysik, historia, musik) ju högre upp man kommer i skolåren.
• Språket blir en alltmer integrerad del av ämnet
• samtidigt som kraven på elevens ämneskunskap och språkliga
kompetens höjs och
• allt mindre tid läggs på språkarbete i klassrummet
www.gu.se
Genrepedagogik och cirkelmodellen
• Språk- och textbaserad
undervisningsmodell
Fas 4:
Självständig
konstruktion
Fas 1: Bygga
upp kunskap
Fas 3:
Gemensam
konstruktion
Fas 2:
Modellering,
dekonstruktion
och stöttning
för läsförståelse
• Ett explicit och cykliskt
arbetssätt
• Målet för undervisningen:
utvidga elevernas repertoarer
av språkliga register
www.gu.se
Genrepedagogikens ”tre ben” (Johansson & Sandell Ring, s. 28)
Ben 1
En teori om lärande
Ben 2
En teori om språk
Ben 3
cykeln för undervisning
och lärande
Vygotskys sociokulturella
perspektiv
Hallidays systemiskfunktionella grammatik
Martin och Rotherys
skolgenrer och
”cirkelmodellen”
• lära genom samarbete
• närmaste
utvecklingszonen
• stöttning
Fokus på
• språk och kontext
• språket som verktyg
och kommunikation
• lexikogrammatik som
betydelseskapare
Fokus på
• specifika skolgenrer
• ämne och språk
• explicit och stegvis
undervisning om
språkliga mönster
• gemensamt metaspråk
www.gu.se
Höga kognitiva krav
Kunskapsutveckling i
interaktion
Skolspråk i tal och skrift
”frustrationszon/ängslanszon”
”Lärande/utvecklingszon”
Lite stöd i kontexten
Mycket stöd i kontexten
(språket bär hela
informationsbördan)
(här och nu)
Vardagsspråk
”trygghetszon”
”uttråkningszon”
(Cummins fyrfältare fritt efter
Hajer & Meestringa 2014:45)
Låga kognitiva krav
www.gu.se
Genrer i skolans värld
• Genrer – byggs upp stegvis och har bestämda syften.
Många genrer tillägnar man sig som barn, medan andra
genrer måste läras.
• I skolan förväntas elever behärska ett antal (bas)genrer:
• Berättelse/narrativ
• Återgivning
• Beskrivning
• Instruktion
• Förklaring
• Diskussion/argumentation
www.gu.se
”Genrefamiljer ”i Johansson & Sandell Ring
• Berättarfamiljen
– Tidsordnad berättelse
– Ej tidsordnad berättelse
• Faktafamiljen
–
–
–
–
Historiska texter
Förklaringar
Instruktioner
Rapporter
• Evaluerande familjen
– Argumentationer
– Responser
www.gu.se
Berättarfamiljen Exempel (s. 67)
• Tidsordnad
– Personligt återgivande: återge personliga erfarenheter och
händelser
– Narrativ: återge ett personligt eller fiktivt förlopp med en
komplikation och en lösning
• Ej tidsordnad
– nyhetsartikel
www.gu.se
Narrativer
• Syfte: roa och engagera och ge näring åt läsarens egen
fantasi
• Struktur: innehåller ofta stegen
orientering → komplikation → evalueringssteg → lösning →
(coda)
• Orientering: när, var, vilka; skapa atmosfär och
förväntningar
• Komplikationer: avbrott i händelseåtergivningar som
skapar spänning. Evaluerande språkliga val som
värderar och kommenterar händelserna.
• Evalueringssteg: vad tycker, tänker och känner
karaktärerna?
• Lösning (eller försök till lösning).
• Coda (frivilligt steg): sammanfattande poäng,
www.gu.se
Vanliga språkliga drag i narrativer:
• Specifika deltagare (ofta på temaplats) (Rödluvan, vargen,
geväret)
• Nominalgrupper (en liten flicka med röd luva)
• Aktionsprocesser (knackade, skuttade) och mentala processer
(tyckte, önskade) centrala
• Omständigheter (en sen kväll, på mitt kalas)
• Evaluerande språk (desperat, jättefarligt)
• Tidsbindeord (när, då, efter) och logiska bindeord (och, men,
eller)
• Dialog används ofta
• Tempus oftast preteritum men också presens
• Personliga pronomen i första person (jag, vi) eller tredje
person (han, hon, de) är vanligt. (J & SR, s. 83)
www.gu.se
Fokus på komplikationen (J & SR, s. 39)
Struktur
En narrativ
Språkliga drag
Vad får vi veta om
komplikationen i rubriken?
Dagen jag nästan krossades
mot klipporna.
Förra sommaren på
sommarlovet åkte jag och
min familj på semester till
skärgården. Jag var väldigt
förväntansfull för vi har alltid
så roligt där.
Hur bygger skribenten upp
en stämning med hjälp av
språket?
Vilken vägledning får vi om
komplikationen i
orienteringen?
Vad vill skribenten
uppmärksamma läsaren på?
Hur kan man med hjälp av
språket visa att en
komplikation är att vänta
(men …)?
I skärgården på Östkusten är (Se bland annat rubrik och
vågorna inte allt för stora
orientering)
men vid stranden finns
många berghällar och stenar
så alla är alltid väldigt
försiktiga och försöker
simma långt ifrån dem.
www.gu.se
”Faktafamiljen” - historiskt återgivande genre
Syfte: att återge viktiga händelser och skeden från
historien
Struktur: Organisering av tid (linjär och/eller cyklisk)
Steg: bakgrund → händelsesteg → (avslutning/deduktion)
Linjär tid delas in i perioder som ofta uttrycks med
omständigheter (år 1870, några år senare, till slut)
Cyklisk tid: processer som anger faser (perioden inleddes
med, under ett tiotal år fortsatte den men avklingade för
att till sist avstanna)
www.gu.se
Typiska språkliga drag: historisk återgivning
• Specifika, allmänna och abstrakta deltagare (Karl XII,
skatter, Tyskland)
• Ofta långa nominalgrupper (människorna som
drabbades av pesten i början av förra seklet)
• Nominaliseringar (inledning, utbrott, frigörelse)
• Aktionsprocesser är centrala och är ofta passivt
konstruerade (kungen avsattes, kriget inleddes);
relationella processer: (är, blir, har, kallas)
• Omständigheter (I oktober 1941, förra seklet)
• Tredje person
• Tempus: preteritum, ibland presens
• Inslag av kausalitet (förklaring)
(Johansson & Sandell Ring, s. 103ff.)
www.gu.se
Historisk återgivning
Rubrik
Slutet av Unionstiden
Bakgrund
Under slutet av unionstiden
bildade Sverige, Norge och
Danmark en union för att bli
starkare i förhållande till
handelsförbundet Hansan.
Unionen kallades Kalmarunionen.
Skede 1
Efter några år blev svenskarna
missnöjda med den danska
kungen för att han gynnade de
danska adelsmännen samtidigt
som han krävde extra skatter från
befolkningen i Sverige. Missnöjet
ledde till ständiga uppror som
dock slogs ner av danskarna.
www.gu.se
Historisk återgivning
Rubrik
Slutet av Unionstiden
Bakgrund
Under slutet av unionstiden
bildade Sverige, Norge och
Danmark en union för att bli
starkare i förhållande till
handelsförbundet Hansan.
Unionen kallades Kalmarunionen.
Skede 1
Efter några år blev svenskarna
missnöjda med den danska
kungen för att han gynnade de
danska adelsmännen samtidigt
som han krävde extra skatter från
befolkningen i Sverige. Missnöjet
ledde till ständiga uppror som
dock slogs ner av danskarna.
www.gu.se
Historisk återgivning
Rubrik
Slutet av Unionstiden
Bakgrund
Under slutet av unionstiden
bildade Sverige, Norge och
Danmark en union för att bli
starkare i förhållande till
handelsförbundet Hansan.
Unionen kallades Kalmarunionen.
Skede 1
Efter några år blev svenskarna
missnöjda med den danska
kungen för att han gynnade de
danska adelsmännen samtidigt
som han krävde extra skatter från
befolkningen i Sverige. Missnöjet
ledde till ständiga uppror som
dock slogs ner av danskarna.
www.gu.se
Fokus på aktionsprocesser i imperativ på temaplats (J &
SR,.s41)
Struktur
text
Så tar du bort en fästning.
Om du upptäcker att en fästing bitit sig
Vad tror ni
fast, ta bort den så snart som möjligt för
anledningen är till
att minska risken att drabbas av borrelia.
att uppmaningarna, Material som krävs:
beskrivningen av
En pincett eller fästingborttagare (finns
vad du ska göra,
att köpa på apotek).
delas upp stegvis?
Gör så här:
Vad är syftet med at 1. Fatta tag om fästingens mundelar så
texten inte skrivs i
nära huden som möjlighet – utan att
ett stycke?
klämma bakkroppen. Annars finns en
risk att du för över borreliabakterien.
2. Dra sakta rakt ut. Vrid inte fästingen
då det finns risk att mundelarna bryts
loss och fastnar i huden.
3. [….]
Språkliga drag
Titta på orden som
står först i
meningarna. Kan ni
se ett mönster?
Vad gör dessa ord för
jobb i texten? Varför
är just
aktionsprocesser i
imperativ viktiga att
ha på temaplats i en
instruktion?
www.gu.se
Vilka ämnen integreras i arbetsområdet
(Johansson & Sandell Ring, s. 46-47)
• Vilka muntliga och skriftliga krav ställer arbetsområdet
på eleverna?
• Vilka texter ska läsas?
• Vilka delar av språket i texten kan orsaka bekymmer för
eleverna?
• Vilken genre/vilka genrer möter eleverna i
arbetsområdet?
• Vilken kunskap har läraren/eleven om genren?
• Vilka kunskaper behöver eleverna om strukturer i olika
genrer?
• Vilka kunskaper om olika språkliga drag i genren
behöver eleverna?
www.gu.se
Cirkelmodellen – Fas 1
1 Bygga upp
kunskap om
ämnet
-förkunskaper
-relevanta begrepp
-beskriva, definiera,
klassificera, jämföra
(Kuyumcu 2013:617)
www.gu.se
Fas 1 Att bygga upp kunskap om fältet
• Kartlägga elevernas förkunskaper och reaktivera befintlig
kunskap genom utforska fältet tillsammans
• Arbeta med relevanta begrepp och ord
• Förståelse för ämnesrelaterade begrepp och uttryck
• Ämnesområdets hjälpmedel: tabeller, scheman m.m.
• Ta reda på fakta genom olika källor: internet, bibliotek, muséer,
filmer, intervjuer (till exempel föräldrar och vänner)
• Lära sig utveckla metoder för att söka information (intervjuer,
observationer)
www.gu.se
Cirkelmodellen – Fas 2
1 Bygga upp
kunskap om
ämnet
2 Dekonstruktion
av modelltext och
modellering
-förkunskaper
-relevanta begrepp
-beskriva, definiera,
klassificera, jämföra
-läsa modelltexter
-dekonstruera
texter
-iaktta språkliga
drag
(Kuyumcu 2013:617)
www.gu.se
Fas 2 Dekonstruktion av modelltext
• Studera en modelltext i den fokuserade genren
– Hur är texten uppbyggd?
– Hur presenteras fakta?
– Vilket syfte har texten?
– Vilka språkliga drag finns?
• Texten ”plockas isär” (dekonstrueras)
• Hur bidrar ”språkdelar” till att textens syfte uppnås?
www.gu.se
Cirkelmodellen – Fas 3
1 Bygga upp
kunskap om
ämnet
2 Dekonstruktion
av modelltext och
modellering
-förkunskaper
-relevanta begrepp
-beskriva, definiera,
klassificera, jämföra
-läsa modelltexter
-dekonstruera
texter
-iaktta språkliga
drag
-gemensam konstruktion
av en text
-modelltexten som
”förebild”
3 Gemensam
klasstext
(Kuyumcu 2013:617)
www.gu.se
Fas 3 Gemensam klasstext som förebild
• Skriva gemensam text med lärares stöttning
på tavlan eller smartboard i helklass eller
mindre grupper
• Förstärka kunskapen om genren
• Diskutera rubrik, mellanrubriker, steg, språkliga
val
www.gu.se
Cirkelmodellen – Fas 4
1 Bygga upp
kunskap om
ämnet
2 Dekonstruktion
av modelltext och
modellering
-förkunskaper
-relevanta begrepp
-beskriva, definiera,
klassificera, jämföra
4 Elevernas
individuella
text
-självständig
konstruktion av text
inom samma genre
och temaområde
-läsa modelltexter
-dekonstruera
texter
-iaktta språkliga
drag
-gemensam konstruktion
av en text
-modelltexten som
”förebild”
3 Gemensam
klasstext
(Kuyumcu 2013:617)
www.gu.se
Fas 4 Självständig textkonstruktion
• Behärskning av ämnesområde och genre
• Förebilder för eget skrivande
• Fortsatt stöttning från läraren genom:
– Utkast, bearbetning av utkast
– Redigering av den färdiga texten
– Respons och feedback
www.gu.se
Cirkelmodellen – Fas 2
2 Dekonstruktion
av modelltext och
modellering
-läsa modelltexter
-dekonstruera
texter
-iaktta språkliga
drag
(Kuyumcu 2013:617)
www.gu.se
Övning
• Läs en av de historiska återgivningarna.
• Markera de två (tre) stegen i texten.
• Texten innehåller många aktionsprocesser: verb som beskriver att
något händer. Markera dessa processer gröna. Vad får det för effekt
på texten att den innehåller många aktionsprocesser? Vad tror du
författarna haft för syfte med att använda många aktionsprocesser?
Vilka andra processer (verb) innehåller texten?
• Fundera kring de olika sätten att ange tid i texten. Leta efter
tidsuttryck och lokalisera var de kommer till uttryck. Markera dem med
blått.
• Prata om evaluerande språk. Vilka uttryck för detta finner du? Stryk
under dessa.
• Fokusera textens deltagare. Vilka deltagare hittar du? OBS! deltagare
kan också vara platser, saker och abstrakta ord. Vilka ord använder
författaren i den här texten för olika deltagare?
• Leta nominalgrupper och nominaliseringar och markera dem röda.
• Historiska återgivningar innehåller ofta inslag av kausalitet
(förklaringar). Hittar du några sådana i din text? Markera i så fall dessa
med ett K.
www.gu.se