KALLELSE Kommunstyrelsen Plats och tid för Stadshuset, KS
1 KALLELSE Kommunstyrelsen Plats och tid för sammanträdet Stadshuset, KS-rummet, Borgholm, 2015-09-22, klockan 13:00 Ilko Corkovic Ordförande / Marie-Louise Johansson Sekreterare 880 18 Utses att justera: …………………………………………………………………. Plats och tid för justeringen: Kommunledningskontoret i Borgholm ……/…… 2015 ___________________________________________________________________________ ÄRENDEN 1 2 3 4 5 6 INFORMATION Lokalförsörjning - socialnämndens arbetsutskotts uppmaning att utreda var den nya verksamheten för ensamkommande flyktingbarn ska förläggas. Ordföranden vill lyfta ärendet som behandlas av kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-09-15. 13:30 - Statens Fastighetsverk gällande uppföljning och utveckling av Borgholms Slott, utvecklingsplan m m ÅTERRAPPORTERING Budgetuppföljning 2015 Återrapportering av uppdrag från förra sammanträdet. I avvaktan på delårsrapporten ingen övrig budgetuppföljning. Redovisning av elevers val av skola Kommunstyrelsens arbetsutskott uppdrog 2015-08-11 § 249 till utbildningsförvaltningen att till kommunstyrelsen redovisa hur många elever som under senaste femårsperioden valt grundskolor i andra kommuner. BESLUTSÄRENDEN Taxor 2016; kommunstyrelsens verksamhetsområde Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår 2015-08-31 § 296 kommunstyrelsen att anta föreslagna förändringar av taxor för år 2016 inom kommunstyrelsens verksamhetsområde. Beslutas av kommunstyrelsen. Inarbetas sedan i budgetmaterialet som antas av kommunfullmäktige. Övertagande av ansvaret för Nöjesbanken 2015 Föreslagen förändring är enbart en anpassning av riktade projektmedel. Sammansättningen av projektgruppen är oförändrad. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår 2015-02-10 § 51 kommunstyrelsen att fr o m 2015-01-01 ta över ansvaret för projektet Nöjesbanken. Beslutas av kommunstyrelsen Sid 2015/221 5-6 2011/56 7-31 endast digitalt 2015/48 32-34 2015/207 35-37 2015/209 38-42 2015/29 43-44 2 7 Riktlinjer för inköp och användande av fordon i Borgholms kommun Rutinerna kring inköp och försäljning av fordon har förändrats i och med Autoplan. Därför har en genomgång av de gamla riktlinjerna också gjorts. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog 2015-08-31 § 295 kommunstyrelsen att anta Riktlinjer för inköp och användande av fordon i Borgholms kommun. Beslutas av kommunstyrelsen – ersätter tidigare beslut. 2015/210 45-49 8 Upphandling cirkulationstvätt- skallkrav och kriterier Ekonomiavdelningen föreslår att kommunstyrelsen ska godkänna skallkrav och kriterier avseende cirkulationstvätt i äldreomsorgen och hälsooch sjukvård. Beslutas av kommunstyrelsen – tilldelningsbeslut beslutas senare av kommunstyrelsens arbetsutskott. 2015/222 50-53 9 Återapportering; Nybyggnation av LSS-bostäder Kommunstyrelsen återremitterade 2012-10-16 § 149 ärendet. Socialnämngen redogör i beslut 2015-08-27 § 98 att inga ytterligare åtgärder behövs i nuläget och att behovet av LSS-bostäder kan tillgodoses inom nuvarande ram. Ärendet bör avslutas från vidare handläggning. Beslutas av kommunstyrelsen. 2012/148 54-55 10 Utöka bilparken hemtjänsten Socialnämnden föreslår 2015-08-27 § 90 kommunstyrelsen besluta att utöka bilparken inom äldreomsorgen/hemtjänsten med två bilar under 6 månader. Utvärdering sker i mars 2016 för att se om behovet kvarstår. Beslutas av kommunstyrelsen 2015/212 56 11 Medel för renovering av Skogsbrynets kök. Kommunstyrelsens arbetsutskott behandlar ärendet 2015-09-15. Beslutsinstans beror på om det gäller tilläggsbudget, som tjänsteskrivelsen föreslår, då ska fullmäktige besluta – eller om det gäller anvisning av medel i 2015 års budget, som framgår av beslutet från arbetsutskottet i så fall ska kommunstyrelsen besluta. 2015/60 57-59 12 Äskande av tilläggsbudget - Strömgårdens innemiljö Kommunstyrelsens arbetsutskott behandlar ärendet 2015-09-15. Beslutas av kommunstyrelsen vid anvisning av medel inom 2015 års budget. Beslutas av kommunfullmäktige vid tilläggsbudget. 2014/162 60-65 13 Antagande av detaljplan Böda 1:23 m fl "Böda Skola" samt godkännande av exploateringsavtal. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår 2015-08-27 § 173 kommunfullmäktige att anta detaljplanen med tillhörande handlingar. Mex har upprättat ett exploateringsavtal som ska följa planen och som då ska godkännas. Bör göras i samma ärende eftersom de ska följas åt. Exploateringsavtalet är undertecknat av fastighetsägaren Villa Böda AB. 2015/108 66-99 14 Justering av verksamhetsområde för vattentjänster i Borgholms kommun Samhällsbyggnadsnämnden föreslog 2015-06-25 § 146 kommunfullmäktige anta justering av verksamhetsområdena enligt bilagan. 2015/183 100-110 3 Beslutas av kommunfullmäktige 15 Risk- och sårbarhetsanalys utifrån lag om extraordinära händelser för Borgholms kommun. Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att anta analysen. att beslut om årlig uppföljning och bedömning (år 2-4) av analysen beslutas av kommunstyrelsen. Beslutas av kommunstyrelsen 2015/215 111-144 16 Ev återtagande av beslut; parkeringsstrategi för Borgholms innerstad Kommunstyrelsens remitterade 2015-08-31 ärendet så boende i området kunde yttra sig över strategin. Kommunstyrelsen föreslår 2015-08-31 § 292 kommunstyrelsen att avsluta ärendet vad gäller parkeringsstrategi i Borgholms innerstad. Arbetsutskottets beslut att upphäva besluten gällande p-skiva och boendeparkering samt tjänsteskrivelsen med inkomna synpunkter bifogas. Beslutas av kommunstyrelsen 2013/165 145-152 17 Motion (Lasse Leijon och Kjell-Ivar Karlsson SD) - inköp av traktor till Borgholms demensboende Kommunfullmäktige överlämnade 2015-04-13 § 45 motionen till socialnämnden för beredning. Socialnämnden föreslår 2015-08-27 § 96 kommunfullmäktige att avslå motionen. Beslutas av kommunfullmäktige 2015/110 153-155 18 Motion (Eva Wahlgren C) - giftfri kommun Kommunfullmäktige överlämnade 2015-01-19 § 10 motionen till samhällsbyggnadsnämnden för beredning. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår 2015-08-27 § 170 kommunfullmäktige att bifalla motionen. Beslutas av kommunfullmäktige 2014/278 156-159 19 Motion (Marcel van Luijn M) - klimatkompensering. Kommunfullmäktige överlämnade 2015-01-19 § 5 motionen till samhällsbyggnadsnämnden för beredning. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår 2015-08-27 § 169 kommunfullmäktige att bifalla motionen. Beslutas av kommunfullmäktige 2015/13 160-162 20 Motion (S,MP, V) - Demokratiberedning Kommunfullmäktige överlämnade 2014-08-18 § 146 motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår 2015-08-31 § 292 kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Beslutas av kommunfullmäktige 2014/170 163-165 21 Inrättande av tillfällig fullmäktigeberedning; Demokratiberedning. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår 2015-08-31 § 293 kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att tillsätta en tillfällig demokratiberedning för att ansvara för att utveckla former för att fördjupa demokratin för medborgare och 2015/220 166 4 förtroendevalda samt främja att medborgarnas åsikter och idéer tas tillvara i den politiska processen. Beslutas av kommunfullmäktige 22 Motion (Per Lublin ÖP) - inrätta fullmäktigeberedning för att vitalisera demokratiarbetet m m Kommunfullmäktige överlämnade 2015-08-18 § 156 motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår 2015-08-31 § 294 kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Beslutas av kommunfullmäktige 2014/185 23 Politiska uppdrag 2014-2018 Val av 1:e ersättare för S i kommunstyrelsens arbetsutskott Förslag att utse en integrationspolitiker. 2014/220 32 Meddelanden och delegationsbeslut 2015/78 _ _ _ _ _ _Skickas digitalt 2015-09-11 167-169 170-177 5 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-09-10 87-92 SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT § 92 Dnr 2015/94-746 SN Långsiktig plan för verksamheten ensamkommande flyktingbarn. Ewa Ekman, socialchef och Hillevi Österbo, verksamhetschef IFO och OFN redovisar idag en utredning gällande lokalbehov för ensamkommande barn och ungdomar. Av Migrationsverkets prognoser att döma kan Borgholms kommun förväntas få ett högre fördelningstal för 2016. Fördelningstalet för 2015 är 9 asylsökande ensamkommande ungdomar. Det innebär att kommunen 365 dagar om året ska belägga 9 platser med ensamkommande barn. För dagen har Ungdomsboendet Ekbacka 27 ungdomar inskrivna i sin verksamhet. 19 ungdomar under 18 år bor på Ekbacka och av dem är 13 asylsökande och 6 har fått permanent uppehålltillstånd. På Muraregatan bor 4 ungdomar och de har alla fått permanent uppehålltillstånd och är över 18 år. I lägenheter i Borgholm bor 4 ungdomar och de har fått permanent uppehålltillstånd och är över 18 år. Anledningen till att Borgholm har fler ungdomar än överenskommelsen beror på att Migrationsverket nu anvisar enligt steg 4. Det finns inga säkra siffror på hur många ungdomar som kommer anvisas till Borgholms kommun enligt nivå 4 innan året är slut. Fortsätter det i samma takt som de senaste 4 månaderna så kan vi förvänta oss 1 ny anvisning i veckan vilket skulle innebär ca 15 barn innan nyår. Socialnämndens arbetstutskott föreslår socialnämnden att upphäva socialnämndens beslut 150827, § 94. Socialnämndens arbetsutskott beslutar att uppmana kommunstyrelsen att skyndsamt utreda var den nya verksamheten för ensamkommande flyktingbarn ska förläggas. Socialnämndens arbetsutskott ser inte lokalen Höken som varken en tillfällig eller permanent lösning för de ensamkommande flyktingbarnen. ____________________________ Utdragsbestyrkande 6 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-09-10 87-92 SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Utdragsbestyrkande 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN § 133 Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-08-25 130-151 Dnr 2015/48-042 KS Budgetuppföljning, juli 2015. Av budgetuppföljning juli 2015 framgår att: Resultatet uppgår till plus ca 5,2 mkr efter sju månader, resultatet är marginellt bättre i jämförelse med maj månad. Kommunen har ett marginellt positivt överskott på nettokostnaderna. AFAs återbetalning av 2004 års premie r är med i beräkningarna för månaden. Likviditeten Medelsaldot på kommunens checkräkningskredit uppgår till plus 28,4 mkr. Medelsaldot under juli har försämrats med 9,7 mkr från månaden innan. Utbetalningen av det individuella valet i slutet av mars har en negativ inverkan på medelsaldot under april. Denna dipp är numera återställd under maj månad tack vara återsökt momsersättning. Renoveringen av vedkajen har en viss negativ effekt på medelsaldot. Investeringar De budgeterade investeringarna enligt kommunfullmäktige uppgår till högst 35 mkr under 2015. Till och med juli är 14,2 mkr av total investeringsbudget utnyttjad. Större investeringsprojekt i år är renovering förskola Runsten, vedkajen och beslutade gaturenoveringar i Borgholm. Renovering Ekbacka ligger för upphandling och kommer påverka både likviditet och investeringsbudgeten under 2015. Under mötet diskuteras - behov av djupare analys av de ökade kostnaderna inom överförmyndare. - hur fastighetsavgiften påverkat/påverkar kommunens ekonomi. - utbetald kompensation för ändrad semester. Beslut Kommunstyrelsen uppdrar till ekonomiavdelningen att till nästa sammanträde utreda och redovisa - de ökade kostnaderna inom överförmyndare. - reglerna för kommunala fastighetsavgiften och hur de påverkar kommunens ekonomi. - hur många anställda som kompenserats för ändrad semester. Kommunstyrelsen lägger budgetuppföljningen till handlingarna _________________________ Utdragsbestyrkande 33 Datum 2015-09-10 Beteckning 1 (1) Fastighetsavgift 2015 Handläggare Mattias Sundman Controller Nytt utfall för fastighetsavgift 2015 Vi får ett fall 1 661 tkr lägre för helåret 2015 för fastighetsavgiften detta på grund av lägre taxeringsvärden för småhus i samband med fastighetstaxeringen för småhus som ägde rum 2015. Alla beräkningar är gjorda på Borgholms kommuns uppgifter, alltså inte rikets. Inför varje fastighetstaxering gör Skatteverket olika analyser för att få fram en prisbild av småhuset och tomtmarken. I de olika analyserna tar man fram underlag för: •indelning av Sverige i värdeområden •riktvärden •värdering av tomtmark •värdering av bostadsbyggnad. Det är alltid prisnivån två år före den allmänna eller förenklade fastighetstaxeringen som ska fastställas. Det året kallas nivå år. Vid den allmänna fastighetstaxeringen 2015 är det alltså nivååret 2013 som avgör taxeringsvärdena. I princip kan man säga att för Borgholm innebär detta att prisnivån för nivååret 2013 var lägre än nivååret 2010 som var nivååret för 2012 års fastighetstaxering. Något förenklat kan man alltså säga att småhuspriserna gått ner mellan 2010 och 2013. Om priserna har gått upp efter 2013 kommer det att ge ett positivt utslag för kommunen vid 2018 års småhustaxering. Detta är förklaringen till de negativa talen vid den senast lämnade prognosen 2015 (se cirkulär 15:21) jämfört med 2014. Förklaringen till det försämrade utfallet för Borgholms kommun i den senaste prognosen jämfört med tidigare lämnade prognoser för 2015 jämfört med 2014. Vid de första prognoserna använder SCB:s fastighetsprisstatistik på kommunnivå för 2013 jämfört med 2010. Denna indikerade oförändrade priser medan Skatteverkets preliminära taxeringsvärden indikerar sänkta taxeringsvärden med ca 8 procent vilket alltså leder till det nu redovisade utfallet för Borgholms kommun 36 494 tkr. Postadress Telefon Telefax e-mail / www Box 52 387 21 Borgholm 0485-88024 0485-12935 [email protected] http://www.borgholm.se 34 Marie-Louise Johansson Från: Skickat: Till: Kopia: Ämne: Susanne Pettersson Höglander den 10 september 2015 08:50 Linda Kjellin Marie-Louise Johansson SV: Uppdrag KS 12 personer. Kostnad 228 459 inkl arbetsgivaravgifter Med vänlig hälsning BORGHOLMS KOMMUN Susanne P Höglander Löne- och systemansvarig Tel direkt: 0485-880 31, servicecenter: 0485-880 00 Postadress: Box 52, 387 21 Borgholm Besöksadress: Östra Kyrkogatan 10, Borgholm [email protected] www.borgholm.se Från: Linda Kjellin Skickat: den 10 september 2015 08:20 Till: Susanne Pettersson Höglander Ämne: Uppdrag KS Ekonomiavdelningen fick i uppdrag att ta fram uppgifter om: - Hur många anställda som kompenserats för ändrad semester? Kan ni ta fram den siffran? Med vänlig hälsning BORGHOLMS KOMMUN Linda Kjellin Controller Tel direkt: 0485-880 13 Postadress: Box 52, 387 21 Borgholm Besöksadress: Östra kyrkogatan 10, Borgholm [email protected] www.borgholm.se 1 35 Antal elever i annan kommun Skola Ölands friskola Kalmar Waldorf Mörbylånga Regnbågen Kalmar Täby Kalmar Wasa Aneby Oasen Torslunda skola Jönköping Specialskola Solhaga Kalmar Skansenskolan Läsår 2015/2016 Läsår 2014/2015 11 28 Läsår 2013/2014 Läsår 2012/2013 Läsår 2011/2012 23 1 29 23 4 22 23 5 2 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 2 42 58 18 5 4 1 1 1 1 1 53 35 30 36 37 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT § 249 Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-08-11 240-265 Dnr 2015/207-619 KS Redovisning av elevers val av skola. Vid kommunstyrelsens sammanträde 2015-06-23 lyftes fråga om en plan för att minska antalet barn som väljer att gå i grundskola i andra kommuner. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott uppdrar till utbildningsförvaltningen att till kommunstyrelsen snarast redovisa hur många elever som under senaste femårsperioden valt grundskolor i andra kommuner. Av redovisningen ska framgå antal elever, totalt och fördelat på till vilka skolor samt anledningen till skolvalet om den är känd. ____________________________ Utdragsbestyrkande 38 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT § 296 Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-08-31 274-298 Dnr 2015/209-26 KS Förändring av taxor år 2015 inom kommunstyrelsens verksamhetsområde. I tjänsteskrivelse 2015-08-27 föreslår ekonomiavdelningen vissa förändringar av taxorna inom kommunstyrelsens verksamhetsområde. Borgholms Slott Inträde Vuxna Ungdomar 12-17 år: Studerande: 95 kr (70 kr) 60 kr (40 kr) 75 kr (ny) Grupper (grupp består alltid av 15 personer eller fler) Grupp vuxna kr/person 80 kr (50 kr) Taxor för mobil scen har lagts till enligt § 96 KF. Vid dagens sammanträde föreslås att taxorna för sporthallar ändras enligt följande: Sporthallar, (Borgholm, Löttorp, Rälla) Hela hallen per timme - enskild, förening från annan kommun190 kr (125) Daglägerverksamhet i sporthallar, (Löttorp o Rälla) 1 000 kr/dag (750) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anta förslagna förändringar av taxor för år 2016 inom kommunstyrelsens verksamhetsområde. ____________________________ Utdragsbestyrkande 39 Taxor 2016 Kommunstyrelsens taxor Taxa för kopiering/utskrifter (Taxan gäller om inte annan överenskommelse har träffats.) Svart/vita kopior/utskrifter A4 A3 2 kr/sida 4 kr/sida Färgkopior/utskrifter A4 A3 4 kr/sida 8 kr/sida Om kommunanställd personal utför arbetet debiteras arbetstid med 120 kr per timme. Om fakturering av avgiften skall ske tillkommer faktureringsavgift med 35 kr. Fax Inom Sverige Utomlands Mottaget fax 5 kr/sida 10 kr/sida 5 kr/sida Föreningsservice Ideella föreningar och organisationer inom kommunen får kopiera till självkostnadspris, (1 kr) inkl. moms per A4 kopia på kultur- och fritidsförvaltningen. Transporttillstånd Ansökan inkommen senast 3 dagar innan Ansökan inkommen senast 1 dag innan 500 kr 1 000 kr Taxa industrimark/tomträttsavgäld Industrimark Marknadsmässiga priser enligt värdering av mäklare i samråd med kommunen dock lägst I Borgholm. Köpingsvik och Rälla 60 kr/kvm I övriga områden 40 kr/kvm Tomträttsavgäld 10 kr/kvm Utöver tomtpriset/avgälden har köparen/tomträttshavaren att erlägga erforderliga anslutningsavgifter. För industriområden gäller att området är detaljplanelagt samt att vatten och avlopp, vägar och gatubelysning har byggts ut. Däremot görs ingen grovplanering eller andra arbeten på den direkta tomtmarken. Taxa Bostadsmark Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med utsedd mäklare göra en objektrelaterad bedömning av försäljningspriset för respektive tomtobjekt. Borgerlig vigsel Administrationskostnad 500 kr 40 Borgholms slotts taxor Inträde Vuxna Ungdomar 12-17 år: Studerande: Barn under 12 år gratis i vuxens sällskap 95 kr 60 kr 75 kr Grupper (grupp består alltid av 15 personer eller fler) Grupp vuxna kr/person 80 kr Grupp öländska skolbarn GRATIS i pedagogs sällskap Grupp skolbarn i pedagogs sällskap kr/person 25 kr Kulturarvskort 50 procent på ordinarie entrépris för kortinnehavaren Visningar Barnvisning Vuxenvisning Kvälls/helgvisning 300 kronor + entré 400 kronor + entré 500 kronor + entré Gästabud Delegeras till verksamhetsansvarig Arrangemang Delegeras till verksamhetsansvarig Samarrangemang Delegeras till verksamhetsansvarig Uthyrning av mobil scen Föreningar i Borgholms kommun (per tillfälle/dygn) 6 000 kronor Föreningar från närliggande kommuner (per tillfälle/dygn) 8 000 kronor Övriga (per tillfälle/dygn) 13 000 kronor Samtliga kostnader är inkl. moms. Kostnad för transport och uppsättning tillkommer. Borgholms Slotts verksamhetschef har rätt att: - avgöra om väderförhållandena påverkar uppsättningen av scenen och om scenens placering är lämplig ur säkerhetssynpunkt. vid evenemang/tillfällen då flera vill hyra scenen prioritera uthyrningen. vid speciella evenemang/tillfällen avtala om annan ersättning. 41 Fritidsverksamhetens taxor 2016 Konstgräsplan (kr/h): Hela planen Förening – Barn & ungdom Förening – senior Förening utanför kommunen 60 kr 300 kr 600 kr Halva planen (måste delas med annat lag) Förening – barn & ungdom Förening – senior 30 kr 150 kr Lokalhyresbidrag med 50 % till föreningar med ungdomsverksamhet (7-20 år) Sporthallar, (Borgholm, Löttorp, Rälla) Hela hallen per timme - förening i kommunen Hela hallen per timme - enskild, förening från annan kommun Halva hallen per timme - förening, enskild Speciella arrangemang Endast omklädningsrum per gång Daglägerverksamhet i sporthallar, (Löttorp o Rälla) Övriga gymnastikhallar Per timme Endast omklädningsrum per gång Borgholms Tennishall Tennisbana per timme - förening i kommunen Tennisbana per timme - enskild, förening från annan kommun Squash och bordtennis per timme Gym - per person och tillfälle Speciella arrangemang - per dag 95 kr 190 kr 70 kr 750 kr 70 kr 1 000 kr/dag 60 kr 50 kr 80 kr 120 kr 50 kr 40 kr 1 000 kr Utomhusbanor, Tennis Tennisbana per timme - förening i kommunen Tennisbana per timme - enskild, förening från annan kommun 80 kr 120 kr Kallbadhuset Årskort per person Nyckeldeposition 500 kr 125 Dagbiljett Vuxna Barn upp till 15 år Bastu - per person (tre timmarspass) (Dock minst 60 kr) 25 kr 10 kr 30 kr kr 42 Åkerbobadet (Sep-maj) Vuxna Barn, pensionärer Rabattkort 10 bad vuxen Rabattkort 10 bad barn, pensionärer 30 kr 25 kr 250 200 (Juni-aug) Vuxna Barn, pensionärer Rabattkort 10 bad vuxen Rabattkort 10 bad barn, pensionärer 35 kr 25 kr 300 kr 200 kr Bassängen per timme (Endast för föreningar med ansvarig ledare) Samlingslokaler Förening inom kommunen ej entrébelagd tillställning Stora salen Lilla salen Köket Hela lokalen Övriga och entrébelagd tillställning Stora salen Lilla salen Köket Hela lokalen 200 kr 150 kr 100 kr 75 kr 275 kr 600 kr 425 kr 325 kr 1 000 kr kr kr 43 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-02-10 41-59 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT § 51 Dnr 2015/29-035 KS Projekt Nöjesbanken, tillhörighet. I tjänsteskrivelse 2015-01-23 föreslår ekonomiavdelningen att kommunstyrelsen från och med 2015-01-01 tar över ansvaret för projektet Nöjesbanken. Nöjesbanken drivs i projektform genom både extern och intern finansiering. Projektet omfattar aktiviteter för ungdomar under skoltid och på fritiden. För 2014 finansierades aktiviteter av både socialnämnden och utbildningsnämnden med 20 000 kronor var till Nöjesbanken, samt att gymnasieförbundet finansierade med 15 000 kronor. Av skrivelsen framgår att i och med införande av en ungdomssamordnare så ökar möjligheterna att kunna samordna projektets medel tillsammans med ungdomssamordnaren. Nöjesbankens sammansättning av projektgrupp är oförändrad vilket innebär att förslagen förändring enbart är en anpassning av riktade projektmedel från socialförvaltningen till kommunstyrelsen. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att från och med 2015-01-01 ta över ansvaret för projektet Nöjesbanken. ____________________________ Utdragsbestyrkande 44 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Beteckning 1 (1) 2015-01-23 Handläggare Ert datum Er beteckning Lars-Gunnar Fagerberg Ekonomichef Kommunstyrelsens arbetsutskott Nöjesbanken Förslag till beslut Föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att föreslå kommunstyrelsen att kommunstyrelsen från och med 2015-01-01 övertar ansvar för projektet Nöjesbanken. Sammanfattning av ärendet Nöjesbanken drivs i projektform genom både extern och intern finansiering. Projektet omfattar aktiviteter för ungdomar under skoltid och på fritiden. För 2014 finansierades aktiviteter av både Socialnämnden och Utbildningsnämnden med 20000 kr var till Nöjesbanken, samt att gymnasieförbundet finansierade med 15000 kr. Beslutsunderlag I och med införande av en ungdomssamordnare så ökar möjligheterna att kunna samordna projektets medel tillsammans med ungdomssamordnaren. Nöjesbankens sammansättning av projektgrupp är oförändrad vilket innebär att förslagen förändring enbart är en anpassning av riktade projektmedel från socialförvaltningen till kommunstyrelsen. Lars-Gunnar Fagerberg Ekonomichef Postadress Linda Kjellin Controller Telefon Telefax e-mail / www 0485-88 220 0485-129 35 [email protected] www.borgholm.se 45 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT § 295 Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-08-31 274-298 Dnr 2015/210-032 KS Reviderade Riktlinjer för inköp och användande av fordon i Borgholms kommun. Ekonomiavdelningen har reviderat riktlinjerna och sammanfört de båda dokumenten Riktlinjer upphandling av kommunens verksamhetsbilar (antaget KS § 25/12) och Regler för kommunens bokningsbara och verksamhetsanknutna bilar (antaget § 55/10) i ett nytt dokument. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anta Riktlinjer för inköp och användande av fordon i Borgholms kommun. Riktlinjerna ersätter tidigare antagna § 55/10 och § 25/12. ____________________________ Utdragsbestyrkande 46 RIKTLINJER sid 1 (4) För inköp och användande av fordon i Borgholms kommun Ersätter regler antagna 2010-05-18 § 55 Datum 2015-08-27 Riktlinjer – för inköp och användande av fordon i Borgholms kommun Allmänt Riktlinjerna gäller för inköp och användning av alla fordon inom Borgholms kommun. Förmånsfordon får inte förekomma som alternativ. 1. Ekonomi/beställning, inköp och försäljning av fordon I begreppet inköp av fordon innefattas även leasing. Det väsentliga är beslutet om införskaffande av tjänstefordon. Upphandling, inköp och val av finansieringsform hanteras av kommunens ekonomiavdelning. Behov av ytterligare fordon till avdelning eller enhet förbereds i respektive nämnd och skickas till Kommunstyrelsen för beslut. Beslut om val av fordon sker efter behovsanalys med hänsyn till miljöegenskaper, funktion och säkerhet med mera. Målet ska vara minsta fordonsstorlek med lägsta drivmedelsförbrukning relaterat till behovet och med hänsyn till säkerhetskrav. Ekonomiavdelningen upphandlar i samarbete med Kalmar kommuns inköpsavdelning fordon som täcker brukarnas behov och överensstämmer med gällande säkerhets- och miljökrav. Alla tjänstefordon hålls helförsäkrade genom kommunens centrala försäkring (finns nybilsgaranti faller den ut först). Försäkringen täcker även skador på förare och eventuella passagerare. Körning med privat fordon under tjänsteresa täcks även av kommunens försäkring. Allmänna krav vid beställning av fordon: Fordonet ska vara av minsta möjliga storlek i förhållande till behov. Fordon som byts ska vara av samma klass eller mindre om inte behovet bedömts annorlunda. Mellanstora fordon eller större bör alltid vara av kombityp. Dragkrok beställs endast vid behov. Nya fordon som köps in ska ha färg enl. rangordning: 1. Silvermetallic 2. Beigesilvermetallic 3. Vit (Gäller som alternativ 1 för transportfordon, typ skåpbil) Alla fordon ska vara märkta med Borgholms kommuns logotyp enligt upphandlat avtal. Undantag behandlas i varje enskilt fall. Inga övriga dekaler ska förekomma. 47 Alla fordon ska förutom avtalad utrustningsnivå vara utrustade med dubbade vinterdäck, farthållare, parkeringssensorer bak samt blåtandstelefoni (Bluetooth). I de fall där leverantören erbjuder, även dörruppslagsskydd. Extralampor beställs efter behov. Lastgaller eller liknande beställs efter behov. Fyrhjulsdrivna fordon godkänns av förvaltningschef. Tillvägagångssätt vid beställning och försäljning Utefter önskemål om fordonstyp görs en offertförfrågan till avtalad leverantör 1. Kan inte leverantören leverera enligt behovet ska leverantör 2 frågas osv. När offerten accepterats skickas den till Autoplan som beställer och lägger upp leasingplan. Om inget annat anges är leasingperioden 36 månader med ett restvärde på 40 procent. När fordonet levereras säljs den gamla via Autoplan. Ett försäljningsärende anmäls till dem (fullservice). I det gamla fordonet ska vinter-/sommardäck läggas i bagageutrymmet. Alla nycklarna ska samlas i samma nyckelring. Servicebok ska finnas i fordonet. Fordonet ska ställas upp på en plats dit en långtradare kan ta sig. Ekonomiavdelningen utser platsen. När chauffören kommer (upp till fem arbetsdagar efter att försäljningsärendet inkommit) överlämnas nycklarna och fordonet. Kontakta OKQ8 i Borgholm för att ta bort gamla drivmedelskort. 2. Regler för kommunens verksamhetsanknutna och bokningsbara fordon Allmänt Kommunens tjänstefordon är enbart till för kommunens anställdas/förtroendevaldas tjänsteärenden. Annan användning är inte tillåten. Utanför tjänstetid ska tjänstefordon stå uppställd på avsedd plats. Tjänstefordon ska hållas välvårdade och prydliga. De ska ha en underhållsplan där de tvättas och städas regelbundet. Det är den fordonsansvariga som ansvarar för att detta utförs. Uppföljning av underhållsplanen sker regelbundet. Service ska ske enligt leverantörens rekommendationer. Fordon ska tankas på av kommunen upphandlade drivmedelsstationer. Körjournal ska alltid finnas i fordonen samt fyllas i enligt Skatteverkets rekommendationer. Förare ska kontrollera fordonet före och efter företagen resa för att förvissa sig om att fordonet är oskadd. Vid uppstådd skada under färd se punkt 6. Skadehantering. sid 2 (4) 48 Regler för bokningsbara fordon Bokning sker via kommunens digitala bokningssystem. I bokningssystemet finns möjlighet till samåkning. Det går också att ordna så att längre resor går före de kortare. För att en längre resa ska kunna gå före en kortare bör fordon bokas minst två dygn innan resan. Dessa möjligheter bör utnyttjas så långt det är praktiskt möjligt. Vid tjänsteresor som sträcker sig över mer än ett dygn, och när person reser ensam, ska tåg eller buss utgöra första alternativ. Bokningsbara fordon får inte användas till klassutflykter. Ett bokat fordon måste hämtas ut senast en halvtimme efter bokad tid. I annat fall upphör bokningen. Anställda i externfinansierade projekt får finansera sina persontransporter med projektmedel, exempelvis genom att hyra fordon. Detta gäller också för fackliga representanter vid resor i facklig verksamhet. Vid långresor ska långfärdstankkort användas. Dessa finns i servicecenter. Säkerhet Föraren ansvarar för att fordonet lastas på ett säkert sätt. Lastskydd ska vara monterat vid lös last i kupéutrymmet. Såväl förare som samtliga passagerare ska använda säkerhetsbälte. Förare som regelbundet transporterar barn, klienter eller patienter bör ha kunskaper i första hjälpen och brandskydd. Passagerare som inte har ett yrkesmässigt behov av att bli transporterade ska inte åka med i tjänstefordon. Förare av tjänstefordon ska inte samtidigt köra fordonet och hantera en lös telefon. Fordon med blåtandstelefoni (Bluetooth) ska användas eller annat headset. Det är upp till varje nämnd att upprätta särskilda regler för hur fordonen får användas i verksamheten. Det bör finnas varselväst samt 1:a hjälpen-kudde i bilarna. Miljö Rökning får inte förekomma i fordonen. Pälsdjur får inte medföras i fordonen. Körning ska ske på ett miljöriktigt sätt. 3. Ägda fordon Borgholms kommun ska maximalt äga 25 procent av fordonsparken. Ägda fordon får högst uppnå en ålder om tio år. När åldern uppnåtts säljs fordonet och en ny leasas. Ett fordon kan köpas efter en leasingperiod om 36 månader om fordonet är i bra skick och inte har passerat 7 500 mil. Bedömning görs vid varje enskilt fall. Byte av specialbeställda fordon sker efter behov. sid 3 (4) 49 4. Tjänstekörning i privatfordon Tjänstekörning i privat fordon ska endast ske i undantagsfall och godkännas av närmsta chef. Används privatfordon i tjänsten utgår milersättning enligt avtal. Kommunens försäkring täcker körning med eget fordon. 5. Hyrbil Om kommunägda fordon inte finns att tillgå samt att körning i eget fordon inte är ett alternativ används hyrbil. Vid tillfälligt utökat behov av fordon kan, efter avstämning med förvaltningschef, hyrbil användas. 6. Skadehantering Skada ska anmälas till försäkringsbolaget samt ska polisanmälan göras då det krävs. Exempelvis vid skada på annans egendom eller då ett kommunägt fordon utsatts för vilt- eller smitningsolyckor. Anmäl skada enligt skadeblankett till ekonomiavdelningen som anmäler skadan till försäkringsbolaget. Om fordonet är brukbar efter skadetillfället används den och repareras vid ett senare tillfälle. Mindre skador repareras i samband med annat verkstadsbesök eller inte alls. Om fordonet är obrukbar efter skadetillfället och behöver bärgas ska vägassistansbolag kontaktas för transport till verkstad. Under tiden som fordonet repareras utgår ersättning för hyrbil genom kommunens hyrbilsförsäkring. Denna ersätter 75 % av dygns- och kilometerkostnaden under skälig reparationstid. Ersättning utgår för standardutrustad hyrbil som utrymmesmässigt motsvarar det försäkrade fordonet. Istället för hyrbilsersättning kan en kontant ersättning lämnas med 150 kr/dag (personbil) eller 200 kr/dag (lätt lastbil). Ersättningen är maximerad till högst 45 dagar. Ersättningskravet anmäls till ekonomiavdelningen. Respektive chef är ansvarig för att ovanstående riktlinjer följs inom verksamheterna. sid 4 (4) 50 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Beteckning 1 (4) 2015-09-10 Handläggare Ert datum Er beteckning Linda Kjellin Controller Kommunstyrelsen Upphandling cirkulationstvätt Förslag till beslut Föreslår kommunstyrelsen att godkänna ska-krav och kriterier avseende cirkulationstvätt i äldreomsorgen och hälso- och sjukvård. Sammanfattning av ärendet Planerad avtalstid är 2016-01-01 – 2017-12-31 med möjlighet med förlängning med 1 + 1 år. Nedan finns förslag till ska-krav och kriterier för upphandling av cirkulationstvätt. Ska-krav Krav på leverantör Leverantören och eventuella underleverantörer ska ha erforderlig teknisk förmåga och kapacitet för uppdragets genomförande samt vara organiserad så att verksamheten bedrivs med hög service och god kvalitet. Leverantören ska ha erfarenhet av att bedriva cirkulationstvätt av arbetskläder. Leverantören ska ha ett kvalitetsledningssystem enligt ISO 9001 eller likvärdigt, eller ett eget likvärdigt kvalitetsledningssystem. Leverantören ska ha ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 eller likvärdigt, eller ett eget miljöledningssystem som garanterar samma miljöskyddsnivå. Leverantör som avser att använda underleverantörer ska förfoga över dessa resurser i den omfattning som krävs för att uppfylla de krav som upphandlingen omfattar. Leverantören ska uppfylla Miljöstyrningsrådets (www.msr.se) avancerade krav, versionsdatum 2012-03-13) gällande Tvätteriets vattenanvändning (MSR-10340). Postadress Telefon Telefax e-mail / www 387 21 Borgholm 0485-88 013 0485-129 35 [email protected] www.borgholm.se 51 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Beteckning 2015-09-10 [Dnr] Ert datum Er beteckning 2 (4) Leverantören ska uppfylla Miljöstyrningsrådets (www.msr.se) avancerade krav, versionsdatum 2012-03-13, gällande Tvätteriets energianvändning (MSR-10339). Kemikalier som används i tvättprocessen ska uppfylla Miljöstyrningsrådets (www.msr.se) baskrav, versionsdatum 2012-03-13, inom nedanstående områden. o Ingående ämnens bioackumulerbarhet (MSR-10326) o Ingående ämnens hälsofarlighet (MSR-10327) o Produktens miljöfarlighet (MSR-10328) o Allergiframkallande produkt (MSR-10333) o Oparfymerat (MSR-10335) o Beskrivning av specifika ämnen/ämnesgrupper (MSR-10336) o Tvätteriets avloppsrening (MSR-10337) o Tvättkemikaliers fosforinnehåll (MSR-10338) Miljökrav på tunga fordon (> 3,5 ton totalvikt) o Följande krav ska vara uppfyllda senast sex månader efter avtalsstart: o Alla tunga fordon ska som lägst uppfylla kraven i Euro V (motsvarar miljöklass 2008) eller högre. Miljökrav på lätta lastbilar (< 3,5 ton totalvikt) o Alla lätta lastbilar får vara högst 8 år gamla. o De lätta lastbilar som har dieselmotor får släppa ut högst 5 milligram (0,005 gram) partiklar per km, alternativt tillhöra miljöklass 2005PM, Euro 5 eller högre. o Minst hälften av de lätta lastbilarna ska vara miljöfordon. Kravet gäller om Leverantören använder minst två lätta lastbilar i uppdraget. Miljökrav på personbilar o Alla personbilar ska vara högst 8 år gamla. o Alla personbilar ska vara miljöfordon. Krav på tjänsten Leverantören ska kunna erbjuda samtliga plagg i de angivna storlekarna, färgerna och material, som finns angivna i bilaga 1 Priser och sortiment. Det antal uppsättningar per person som ska finnas i cirkulation är fem (5)st (d.v.s. 5 överdelar/klänning och 5 underdelar per person). o Plaggen ska bestå av bomull eller bomull/polyesterblandning (eller motsvarande) o Plaggen ska finnas i marinblå och cerise/rosa. o Samtliga plagg ska kunna hyras i ett storleksspann motsvarande minst XS-XXL (extra small-extra extra large) enligt standarden SSEN 13402-3 Storleksmärkning av kläder. Övriga storlekar ska kunna beställas och levereras efter överenskommelse. 52 o o o o o TJÄNSTESKRIVELSE Datum Beteckning 2015-09-10 [Dnr] Ert datum Er beteckning 3 (4) Alla nya plagg är tvättade minst en gång innan de sätts i cirkulation. Huvudduk ska täcka hals. Förkläde ska ha två fickor fram. Överdelar får inte vara för korta i modellerna. För övriga krav se bilaga 1. Extra lång eller extra kort benlängd ska kunna erbjudas vid behov. Plaggen ska tvättas i minst 60 C. Plaggen ska tryckas med Borgholms kommuns logotyp, o Överdelar och klänning ska tryckas på vänster bröst. o Byxor ska tryckas på höger ben i höjd med sidoficka. o Byxor med benficka ska tryckas på benfickan o Huvudduk ska tryckas i hörn/nederkant. Pris i anbud ska avse pris per plagg inklusive tryck. Hantering och behandling av eventuellt smittfarligt gods ska ske enligt gällande riktlinjer och på ett för branschen fackmannamässigt sätt. En förteckning över samtliga plagg i bilaga 1 Priser och sortiment ska bifogas anbudet. Förteckningen ska innehålla bilder och information/teknisk beskrivning på de offererade plaggen. Utbyte vid kassation ska ingå i hyrespriset. Leverantör har rätt att debitera restvärde för samtliga plagg som sätts i cirkulation under år tre (3) eller senare av avtalstiden. I leverantörens uppdrag ingår: o att tillhandahålla efterfrågade mängd rena plagg med högsta krav på fläckfrihet o att tvätta och efterbehandla plaggen o hämtning av smutstvätt och leverans av rent tvättgods, vilket ska ske vid samma tillfälle o att tillhandahålla tvättsäckar och tvättvagnar och i övrigt lämpligt emballage, kostnadsfritt och anpassat efter volym och Beställares behov o att avdelningspacka tvättgodset o bemannad kundtjänst/motsvarande under normal kontorstid (08:00-16:00) o att tillhandahålla akutleveranser/extra leverans, utöver ordinarie leveranser, vid oförutsedda händelser och behov. Leverans ska ske snarast möjligt efter avtalsstart. Tvättgodset hämtas och lämnas normalt en (1) gång per vecka. 53 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Beteckning 2015-09-10 [Dnr] Ert datum Er beteckning 4 (4) Utvärdering Det anbud som uppfyller samtliga obligatoriska krav och är ekonomiskt med fördelaktigt kommer att antas. Utvärderingen kommer att göras enligt mervärdesmetoden som innebär att varje utvärderingskriterium värderas för sig och åsätts ett ekonomiskt värde i kronor. Anbudet med den lägsta jämförelsesumman är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Kriterier Bedömning och utvärdering av plaggens kvalitet kommer att göras utifrån följande tre (3) kriterier. 1. Design o Utseende - De plagg som efterfrågas ska inte se ut som traditionella vårdplagg utan vara anpassade till dagens mode och på så sätt bidra till en hemlik miljö. Plaggen bör påminna om vanliga moderna kläder avseende design och detaljer (insnitt, veck, halsringning (ej omlottringning) etc). o Utformning - hänsyn och anpassning till yrket som plagget är avsett för. Längd på modell, avser överdelar - överdelar bör inte vara korta i modellerna. Plaggen ska vara omönstrade och eventuella stickningar bör vara diskreta och i liknande färg som plagget. 2. Passform o Arbetsklädernas passform - komfort, rymlighet och känsla i tyget. Upplevd rörelsefrihet och följsamhet - passformen bör följa kroppen i arbetet. 3. Funktionalitet o Placering, djup och bredd på fickor - fickor bör vara rymliga och enkla att komma ned i. Upplevd kvalitet på dragkedjor och sömmar. Detaljer detaljer bör inte fastna i annan utrustning. Lars-Gunnar Fagerberg Ekonomichef Beslutet ska skickas till Linda Kjellin Controller 54 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SOCIALNÄMNDEN § 98 Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-08-27 88-104 Dnr 2012/12-787 SN Behov av LSS-bostäder i Borgholms kommun Socialnämndens arbetsutskott beslutade 2014-02-12, § 12 att uppdra till Ewa Ekman, socialchef att ta fram ett underlag med bedömning av behov och inventering av boendena till socialnämnden. Bakgrund LSS-bostäder diskuterades 2012 utifrån två perspektiv. 1. Besparingar 2. Behov och efterfrågan 1. Besparingar: Under 2012 var kostnadssänkningar prioriterade inom kommunen och särskilt inom Socialförvaltningens verksamheter. Ett av många förslag var att säga upp Februarivägens gruppbostad på grund av den höga hyran till Högkullen. För att det skulle vara möjligt togs ett nybyggnadsförslag fram i samarbete med dåvarande fastighetschef Bo Thoor. Förslaget blev återremitterat 2. Behov och efterfrågan av LSS-bostäder har förändrats radikalt på tre år. Behovet har minskat betydligt på grund av dödsfall och utflytt. Det finns i nuläget bostäder i tillräcklig omfattning. Bedömning Februarivägens lokaler är onödigt stora men får anses vara tillräckligt bra. Nuvarande behov av LSS-bostäder kan utan problem tillgodoses. Beslut Socialnämnden beslutar att inga ytterligare åtgärder behövs i nuläget då Februarivägens lokaler är tillräckligt bra och behovet av LSS-bostäder kan tillgodoses inom nuvarande ram. ____________________________ Utdragsbestyrkande 55 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer 2012-10-16 142-157 KOMMUNSTYRELSEN § 149 Dnr 2012/148-293 KS Nybyggnation av LSS-bostäder Vid socialnämndens sammanträde 2012-09-25 informerade socialchef Ewa Larsson om att nuvarande antal bostäder inom LSS-verksamheten är för lågt. I samband med översyn av bostäder har konstaterats att antalet bostäder behöver utökas för att kunna verkställa beslut för målgruppen. Nuvarande kostnad för Februarivägen i Rälla uppgår till 760 392 kronor per år för fyra bostäder. Ritning och kostnadskalkyl på en nybyggnation av sex bostäder (3+3) har tagits fram i samarbete med Borgholm Energi AB. Nybyggnation av sex bostäder ger en lägre årskostnad jämfört med nuvarande. Den gruppbostad som idag hyrs i Rälla på Februarivägen kan byggas om, men i dialog med nuvarande hyresvärd, Högkullen AB, har inga tillräckligt bra förslag kunnat presenteras. Socialnämnden beslutade 2012-09-25 § 96 att bygga en nytt LSS-boende och avsluta hyresavtalet med Högkullen AB för Februarivägen i Rälla. att ge kommunstyrelsen i uppdrag att skyndsamt fortsätta byggprocessen. Ekonomichef Lars-Gunnar Fagerberg redogör för ärendet. Yrkanden Eddie Forsman (M) yrkar att fastighetschefen upphandlar nytt LSS-boende där såväl byggnad som verksamhet drivs i privat regi. Ilko Corkovic (S) yrkar att Borgholm Energi AB ska bygga boendet enligt socialnämndens förslag. Maria Lindmark (MP) ställer sig bakom Corkovics yrkande. Mikael Almqvist (KD) yrkar på återremiss för att utreda om befintliga lokaler kan användas. Proposition - återremiss Vid propositionsställandet finner ordföranden att kommunstyrelsen bifaller yrkandet. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att återremitterar ärendet till socialnämnden för att dels utreda om befintliga lokaler kan användas samt dels att undersöka om det är möjligt att upphandla både verksamheten och byggnation av fastigheten att drivas i privat regi. _____________________________ Utdragsbestyrkande 56 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SOCIALNÄMNDEN § 90 Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-08-27 88-104 2015/21-792 SN Utökning av antalet bilar inom hemtjänsten Bakgrund Antalet brukare som behöver hemtjänst i norr och mellersta har ökat vilket innebär att det behövs en utökning i bilparken med en bil i varje område. Idag finns 17 bilar i hemtjänsten norr. Utökningen skulle innebära att det blir 18 bilar. Det finns 16 bilar i hemtjänsten mellersta, utökningen skulle innebära att det blir 17 bilar. Bedömning Utökningen innebär kostnadsökningar för leasing med ca 70 tkr/bil och år. Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att utöka bilparken inom äldreomsorgen/hemtjänsten med två bilar under 6 månader. Utvärdering sker i mars 2016 för att se om behovet kvarstår. ____________________________ Utdragsbestyrkande 57 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Beteckning 1 (1) 2015-09-04 Ert datum Er beteckning Borgholms kommun Kommunstyrelsen Skogsbrynet renovering kök Förslag till beslut Att för 2015 tilläggsbudgetera 252 000kr för renovering av Skogsbrynets kök. Sammanfattning av ärendet Enligt tidigare beslut av KSAU 2015-05-12 § 168 har Borgholm Energi tagit fram beslutsunderlag på kostnader gällande renovering av förskolan Skogsbrynets kök på grund av de arbetsmiljöproblem som har påverkat kökspersonalens hälsa på ett negativt sätt. Kostnaden har i inledningsskedet uppskattats till ca 200 000kr. Beslutsunderlag Bilaga 1 kostnadskalkyl. Bilaga 2 utdrag ur protokoll: KSAU 2015-05-12 § 168 Ärendet Offerter har tagits in på arbeten gällande golv, väggar, el och vs. Se bifogad kostnadskalkyl för detaljer. Beslut gällande tilldelning av uppdrag till respektive entreprenörer önskas av kommunstyrelsen. Borgholm Energi kan i egen regi utföra snickeriarbeten och projektledning/samordning. Arbetet kan påbörjas under oktober och beräknas ta 2-3 veckor i anspråk. Tobias Selldén Fastigheter Beslutet ska skickas till tobias.selldé[email protected] Postadress Telefon 85 314 070-549 45 11 Telefax e-post / www [email protected] www.borgholmenergi.se 58 59 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-05-12 158-170 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT § 168 Dnr 2015/60-793 KS Begäran om medel för renovering av Skogsbrynets kök. I tjänsteskrivelse 2015-02-27 föreslår kostchef Åsa Amnér att kommunstyrelsen beviljar medel för en renovering av Skogsbrynets kök ur arbetsmiljösynpunkt. Kostnaden uppskattas till 200 tkr. Av skrivelsen framgår att Skogbrynets kök har gått från att vara tillagningskök till att bli ett serveringskök. 2012 genomfördes en mindre renovering av en del av utrymmet som tidigare var ett kylrum, och som fått mögelskador. Det mögelproblem som fanns lokalt eliminerades, men någon översyn av resten av köket gjordes inte. En rapport som är beställd av kostverksamheten visar tydligt att det finns ett arbetsmiljöproblem som måste åtgärdas. För personalens hälsa är det viktigt att genomföra dessa förbättringar i sin helhet för att komma tillrätta med både fukt, lukt och ventilation. Vid mötet diskuteras skrivelsen som Borgholm Energi tagit ställning för § 178/15. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott uppdrar till ekonomiavdelningen tillsammans med Borgholm Energi att upphandla arbetet för att åtgärda bristerna. Beslut fattas av kommunstyrelsen efter genomförd upphandling. ____________________________ Utdragsbestyrkande 60 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Beteckning 1 (2) 2015-09-03 Ert datum Er beteckning Borgholm kommun Kommunstyrelsen Strömgården arbetsmiljöproblem Förslag till beslut Att kommunen tilläggsbudgeterar 250 000kr för 2015 för att genomföra projektering. Att kommunen för 2016 budgeterar 2 150 000kr för utförandet. Sammanfattning av ärendet Det har under en lång tid varit problem med Strömgårdens innemiljö. Sedan år 2010 har fastighetsavdelningen tillsammans med verksamheten försökt få ordning på innemiljön i lokalerna. Innemiljön är att betrakta som ett arbetsmiljöproblem för verksamhetens personal. Borgholm Energi har enligt KS-beslut 2014-08-26 fått i uppdrag att utreda arbetsmiljöproblemen på Strömgården samt att ta fram en kostnadskalkyl för de åtgärder som akut påverkar inomhusmiljön. Utredningen har utförts av Conservator AB och har resulterat i en rapport som pekar på de problem som finns i byggnaden. I samråd med Conservator, socialförvaltningen, verksamheten och Borgholm Energi har en sammanställning av dessa åtgärders utförts. En prioritering har gjorts där de brister som påverkar inomhusmiljön är prioriterade (etapp 1). Det är dessa punkter som den här skrivelsen avser. Åtgärder/brister med lägre prioriteringsgrad (etapp 2 och 3) såsom bristande underhåll utvändigt, slitna ytskikt invändigt m m innefattas inte av här framlagda kostnader. Men bör på sikt åtgärdas för att inte dessa brister ska leda till följdskador som i vissa fall kan påverka både byggnad och inomhusmiljö på ett negativt sätt. Beslutsunderlag Bilaga 1 kostnadskalkyl, bilaga 2 översikt, bilaga 3 sammanställning. Ärendet Att kommunen fattar beslut om genomförande av dessa åtgärder. Projekteringen kan utföras under hösten 2015 för att sedan kunna upphandlas på totalentreprenad för utförande med början under första kvartalet 2016. Tobias Selldén Fastigheter Postadress Telefon 85 314 070-549 45 11 Telefax e-post / www [email protected] www.borgholmenergi.se 61 Beslutet ska skickas till [email protected] [email protected] [email protected] TJÄNSTESKRIVELSE Datum Beteckning 2015-09-03 [Dnr] Ert datum Er beteckning 2 (2) 62 Grov kostnadskalkyl BORGHOLM ENERGI AB, Fastigheter Grov kostnadskalkyl Datum: 2015-09-02 Stenhuggaren 9 rev.datum: Strömgården arbetsmiljö Byggnad: Huvudbyggnad (A,B,C,D och E) Objektnr: Projektnr: Kostnader för genomförande av arbetsmiljöförbättringar Handläggare: Tobias Selldén Åtgärder nedan avser de mest akuta problemen. Det finns även stora brister i underhåll som för tillfället inte är akut eller påverkar inomhusmiljön. Dränering runt hela byggnaden är delvis bristfällig och saknas delvis helt, detta bör i en snar framtid utredas och åtgärdas. Åtgärdskostnader nedan härrör från beräkning utförd av Projektbyggaren i Kalmar med utgångspunkt från rapport utförd av Conservator tidigare i år. Byggherrekostnader beräknade av Borgholm Energi AB. Åtgärder: Hus C (matsal i huvudbyggnad) utfackningsvägg byts i sin helhet Hus C och D( "huvudbyggnad") täthet och undertryck i krypgrund säkerställs Hus E (terapin och flyktningboende) ytterväggar rivs och byggs upp på nytt,fönster o dörrar återanvänds Hus E Samtliga golvbeläggningar rivs, betong slipas och rengörs, nya golvbeläggningar Hus E Samtliga våtrum (5st) rivs ut i sin helhet och görs om. Rengöring av samtliga ventilationskanaler/system (Hus A.B.C.D och E) 1 800 000,00 kr Oförutsedda kostander/ÄTA 200 000,00 kr Fast.beteckn.: Benämning: Verksamhet: Ärende: Byggherrekostnader Projektering, adminstrativa kostnader, projektledning, besiktningar m m Hittills upparbetat (konsulter, beräkningar, adm kostnader) fr o m 2014-10-31 till 2015-09-02 Alla fakturor har ej kommit in ännu, därför är summan en ca-summa. 400 000,00 kr 250 000,00 kr total sum: 2 650 000,00 kr 63 64 2015-04-21 rev 2015-09-02 Sammanställning och synpunkter på rapport gällande Strömgården arbetsmiljöproblem. Punkter rapport daterad 2015-03-20 Conservator AB med kommentarer från beställare. Förslag till åtgärder där Etapp 1 innebär snarast möjligt: Hus C (matsal/kök m m) Etapp 1 5.1 Väggar och syllkonstruktion bytes i utfackningsvägg, delar av golv kan eventuellt också komma att bli aktuellt för att bytas. Hus A och B (Solgården och samlingssal) Etapp 3 5.2 Enstegstätade fasader. Eftersom det bedöms att dessa i dagsläget inte utgör någon risk för ohälsa i inomhusmiljön görs för närvarande ingen åtgärd. Det bör däremot läggas in som åtgärd i framtida planerat underhåll. Hus B, C och D (samlingsal, hela mittskeppet, boenderum och kontorsdelar) Etapp 1/Etapp 2 5.3 1. Tillse att hela krypgrunden tätas i genomföringar både utåt och uppåt. Etapp 1. 2. Komplettera med plastning och tätning av hus B (samlingssal). Etapp 1. 3. Ev kan det bli aktuellt med byte av avfuktare till en modell större för att kunna täcka in även denna krypgrund. Etapp 2. 4. Projektera ny dränering, denna är bristfällig, delvis ålderstigen och delvis helt i avsaknad. Komplettera grundmurar med tätskikt utvändigt. Etapp 2. Hus E (fd terapiavdelning samt boende flyktingar) Etapp 1 5.4/5.5 1. Ytterväggar byts sannolikt i sin helhet. 2. Samtliga golvbeläggningar rivs ner till betongplatta, platta slipas ren, nytt golv uppförs med undertryckventilerad konstruktion. Hus A-E (samtliga husdelar) Etapp 1 5.6 Samtliga kanalsystem rensas och rengörs. Hus A-E (samtliga husdelar) Etapp 3 Byte av ytskikt i stora delar av lokalerna såsom mattor, väggmaterial. Målningsarbeten snickerier, byte fönster, dörrar m m. Omläggning av vissa tak (läckage förekommer). Styrsystem ventilation behov av Allmänt eftersatt underhåll. 65 2015-04-21 rev 2015-09-02 Generella kommentarer från Borgholm Energi. Hus E 1. Detta bör skyndsamt åtgärdas. Det är tveksamt om någon verksamhet i lokalerna/boenderummen bör förekomma innan ovanstående åtgärder har utförts. Vidare bör man också fundera på vilken typ av verksamhet som framöver ska inrymmas i lokalerna innan en åtgärdsplan och projektering genomförs. Hus A-E 2. Det finns också ett stort antal brister i underhåll som sannolikt inte för tillfället utgör något arbetsmiljöproblem ur hälsosynpunkt men som kan komma att bli ett problem framöver. Vi betonar vikten av att budgetera för planerat underhåll. Det gäller bland annat omläggningar tak, målningsarbeten utvändigt och invändigt, omläggningar golv, fönster och dörrbyten, styrsystem ventilation, ventilationsaggregat m m. Sammanställning utförd av Tobias Selldén, Borgholm energi. 66 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Sammanträdesdatum 2015-08-27 § 173 Paragrafer 154-180 Sökande: Villa Böda AB Andreas Svensson Box 8005 350 08 VÄXJÖ Dnr. S 2015-000234 Böda 1:23 m.fl. ”Böda skola”, antagande av detaljplan Beslut: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige besluta, att anta detaljplanen med tillhörande handlingar. ________________________________________ Redogörelse för ärendet Detaljplanen för Böda 1:23 m.fl. var ute på samråd i april/maj 2015 och sedan på granskning i juni 2015. Ett granskningsutlåtande togs därefter fram och planförslaget har justerats därefter. Detaljplanen med tillhörande handlingar är färdig att antas. Bakgrund och syfte En privatperson har köpt den gamla skolan och planerar att bygga om lokalerna invändigt till bostäder, främst för sommargäster. Fastighetsägaren avser att fortsättningsvis hyra ut en av lokalerna för kommunal förskoleverksamhet. Föreslagen plan bedöms vara förenlig med gällande översiktsplan. Detaljplanen syftar till att möjliggöra en ombyggnad av Böda skola (fastighet Böda 1:23) till bostäder. Befintlig detaljplan från 1957 medger ”Allmänt ändamål” för fastigheten och bygglov kan ej beviljas om inte en ny detaljplan tas fram. Planen syftar även till att uppdatera befintlig detaljplan så att den stämmer överens med den exploatering som skett under åren. Behovsbedömning En behovsbedömning har upprättats och medger att detaljplanens genomförande inte medför någon betydande miljöpåverkan. Motivering av beslutet Detaljplanen följer planens intentioner och möjliggör en ombyggnad av Böda skola. Planen har gjorts flexibel för att kunna möta en framtidsutveckling i Böda. Utdragsbestyrkande 67 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Sammanträdesdatum 2015-08-27 Tillhörande handlingar Bilaga 1. Planbeskrivning Bilaga 2. Genomförandebeskrivning Bilaga 3. Plankarta Bilaga 4. Granskningsutlåtande Bilaga 5. Behovsbedömning ____________________________ Utdragsbestyrkande Paragrafer 154-180 68 Checklista Behovsbedömning enligt kriterier i bilaga 2 och 4 MB och 4 kap 34 § PBL Diarienummer S 2015-0234 Fastighetsbeteckning Böda 1:23 Del 1 - Platsen Förekomst, betydelse Aspekt Ingen Marginell Måttlig Nuvarande markanvändning (lokalisering mm) X Markens, vattnets och andra resursers förekomst, känslighet, kvalitet och förnyelseförmåga (begränsade naturresurser, ex vso) Tätbefolkat område (samspel mellan stadsbild och grönstruktur) X Mark/Grundläggning (jord- och bergart, vattenförande skikt, sanka områden, markens bärighet) X Historisk, kulturellt eller arkeologiskt betydelsefullt område (störningar på kulturarv och miljö) Områden som tex utpekats i kommunens naturvårdsplan eller X Stigar finns i skogsområdet öster om aktuell fastighet med möjlighet att nå vattnet. Förskolan använder skogsområdet. Våtmarker/sumpskogar öster om aktuell fastighet. X Vegetation och djurliv (ex indikatorarter, rödlistade arter, grova träd mm) Område på totalt 2,2 ha och ligger inom äldre detaljplan och bebyggd miljö. På platsen finns förskoleverksamhet, gymnastiksal, bageri- och caféverksamhet samt bostäder och hotell. Utomhus finns asfalterade ytor för parkering och grusade markytor och lekplats./lekområde. En byggnad har tidigare använts för skolverksamhet. Nej X Våtmarker och kustområde (ex föryngringsområde för fisk) Kommentar Fastigheten gränsar i öster till Natura 2000 område även naturreservat Böda Prästgård. I naturreservatet ingår dokumenterade sumpskogar och nyckelbiotoper. X Större opåverkade områden(ex ädellövskog, tätortsnära skog mm) Föroreningar i mark och vatten (MIFO objekt, VISS mm) stor Svallsediment och grus/mellansand till grovsand underlagras av morän med en mäktighet av mellan 2-5 meter. Kapacitet för vatten i berggrunden ligger mellan 600-2000 l/h, risk för saltvatteninträngning. Bergets magnetiska egenskaper ligger mellan 77- 296 vilket tyder på ett mer homogent berg, men sprickor kan förekomma. Uranhalt i berget är uppmätt till mindre än 50 Bq/kg (SGU). Sanka områden i öster strax utanför aktuellt planområde. Grova träd finns på fastigheten, ek och ask. Inga rödlistade arter finns på fastigheten. I öster finns noterade arter som kabbleka, tandrot, ormbunkar, harsyra, ramslök, matt pricklav, liten sönderfallslav mfl. Läderbagge är en skyddsvärd art enligt habitatdirektivet som återfinns i natura 2000 området. X Inga föroreningar i mark noterade. För VISS gäller att grundvattnets (Östra Ölands kalkberg) kvantitativa och kemiska status är bedömda som goda. Den kemiska statusen i kustvattnet (N Ölands kustvatten) uppnår en god status och den ekologiska statusen är bedömd som måttlig. X Skola sedan slutet på 1800-talet, byggdes om under 1930-talet. Flera byggnader har byggts/byggts om under senare tid 1970-1990talet. Fornlämningar finns söder och norr om planområdet, stensättning och en kvarngrund från medeltiden. Området öster om aktuell fastighet ingår i länets i länets natur- och kulturvårdsplan (Böda 69 kulturmiljöprogram(klassning av områden) Skyddade områden, 7 kap MB (strandskydd, biotopskydd, naturminnen, naturreservat, natura 2000, djur- och växtskyddsområden) Planområdet gränsar i öster till naturreservat som även är natura 2000 område. X Hushållning med mark och vatten, 3 kap MB (jord- och skogsbruk, område för allmänna intressen mm) X Särskilda hushållningsbestämmelser, 4 kap MB (Öland) X God hushållning då planen tar ianspråktagen mark i anspråk för bostäder, skola, handel och hotell. Området ingår inte i några särskilda områden för riksintresse. Påverkas inte. Planen tar redan ianspråktagen mark i anspråk för bostäder, skola och handel. Miljökvalitetsnormer, 5 kap MB (ytoch grundvatten, buller, luftkvalitet) Kustområde, känslighet för översvämningar (under 2,7 m ö h) prästgård och hamn) samt att sydöstra delen av fastigheten ingår i länets naturvårdsplan Böda prästgård. Risk att MKN för buller överskrids. Befintliga bostäder kan idag vara bullerstörda. Den gamla skolan som ska byggas om till bostäder ligger inom skyddsavstånd (30 m) från väg 136. Hastigheten på vägen är låg och satt till 30 km/h. Området ingår i verksamhetsområde för spillvatten men inte för dagvatten. X Nej X Del 2 - Planen Förekomst, betydelse Aspekt Ingen Marginell Måttlig stor Kommentar Projektets omfattning (storlek, arealbehov, transportbehov, ingrepp t.ex. dränering eller utfyllnad, konstruktioner, rivningar, stängsel, behov av skyddsåtgärder mm) X Betydelse för andra planer, program eller projekt (ÖP, FÖP, VA-plan mm). X En äldre detaljplan från 1956 ersätts med en ny detaljplan. X Intilliggande natura 2000- område, tillika naturreservat. Finns risk för privatisering utanför den egna tomten. Beskrivning av relevanta miljöproblem som har samband med ett sådant naturområde som avses i 7 kap. eller ett annat område av särskild betydelse för miljön. Integrering av miljöaspekter för att främja en hållbar utveckling (vilka aspekter är relevanta för planen). X Planens betydelse för genomförandet av gemenskapens miljölagstiftning (allmänhetens delaktighet i miljöfrågor, klimatförändringarna och miljön, biologisk mångfald samt naturoch markvård, skydd och förvaltning av vattenresurser, luftföroreningar och buller, resurseffektivitet och avfall). X Landskapsbild/Stadsbild (värdefulla objekt). X Föroreningar (tillför projektet föroreningar till mark, vatten och luft, efterbehandlingsbehov mm) Störningar (uppstår buller, vibrationer, ljus, strålning, störning på allmänna intressen, naturresurser och kulturarv). Planen föreslår ingen ny bebyggelse utan ändring av användning för befintlig bebyggelse. Ev. kan skydd mot väg 136, farligt gods led krävas. Behov av dagvattenhantering kan uppstå. Undersöka möjligheter/åtgärder till/för lokal dagvattenhantering, bullerstörningar från vägtrafik och skydd för farligt gods. Träd i fastighetsgräns mot skogsområde kan komma att bli föremål för nedtagning på grund av ev. skuggningseffekter på bostäder och att träd kan ”skräpa ner.” Planen bedöms endast marginellt ge mer buller från tillkommande trafik, tillkomst av nya bostäder genererar fler trafikrörelser per dag. Större träd är värdefulla att bevara. Nej X Endast under ombyggnation. X Risk för olyckor (utsläpp, brand, explosion). 70 X Risk för människors hälsa eller för miljön (buller, radon, säkerhet) Effekternas omfattning/gränsöverskridande (grannkommun) Nej Markradon kan förekomma, bostäder nära farligt gods led. X Nej X Del 3 - Påverkan Förekomst, betydelse Aspekt Projektets storlek och fysisk omfattning och samlade miljöpåverkan på nuvarande markanvändning (infrastruktur, kraftledningar, produktionsanläggningar, vindkraft mm) Ingen Marginell Måttlig stor Kommentar Ingen påverkan på nuvarande markanvändning. X Projektets förenlighet med andra projekt och planer (ÖP, FÖP, policys.) Förenlig med ÖP. X Påverkan på yt- och grundvatten (vattenbärande formationer, bäckar/kanaler, kustvatten, grundvattenuttag i bergrunden mm). Dagvattenhanteringen behöver ses över, kommer det ske en utökning av hårdgjorda ytor/asfaltering. X Påverkan på mark och andra naturresurser (jord- skogsmark, ekologiskt viktiga område som t.ex. våtmarker, alvar, ädellövskog mm). Närhet till Natura 2000 område och naturreservat kan innebära en viss påverkan som t.ex. utökning av privat zon, avstjälpning av trädgårdsavfall o.d. Påverkan bedöms dock som ringa. X Energi, avfall (genererar planen mycket energi, avfall, transporter, finns möjlighet till påkoppling till allmänt VA och fjärrvärme, kollektivtrafik mm) Kollektivtrafik finns i nära anslutning till planen. X Total effekten av påverkan X Endast marginell påverkan. Möjlighet att avhjälpa påverkan (inventeringar, skyddsåtgärder mm). Enligt PBL X Ja Nej Kan planen antas medföra betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet tas i anspråk för: Industriändamål X köpcentrum, parkeringsanläggning eller annat projekt för sammanhållen bebyggelse X skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggning X hamn för fritidsbåtar X Kanske Möjlighet finns för skyddsåtgärder mot väg 136, bullermätningar och åtgärder mot ev. buller från trafik, lokalt omhändertagande av dagvatten, provtagning av markradon, tydlig information till boende och fastighetsägare gällande natura 2000 områdets riktlinjer för bevarandestatus. Kommentarer hotellkomplex eller fritidsby med tillhörande anläggningar utanför sammanhållen bebyggelse 71 X permanent campingplats X nöjespark X djurpark X Samlad bedömning Planen bedöms inte innebära någon betydande miljöpåverkan eller risk för påverkan, och därför finns det heller inte behov av att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning. Vid ombyggnation bör behov av dagvattenhantering för fastigheterna ses över, samt ev. behov av skydd mot radon, vägtrafikbuller och skyddsanordning längs väg 136. Länsstyrelsen tar ställning till om planen kräver en natura 2000 prövning. Underskrift Datum 2015-02-18 Heléne Wertwein 72 Datum: Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen PLANBESKRIVNING Detaljplan för Böda 1:23 m.fl. Borgholms kommun Antagandehandling 2015-08-10 73 Antagandehandling Samhällsbyggnadsförvaltningen Box 52 387 21 Borgholm Medverkande tjänstemän: Lisa Wändesjö Planarkitekt Projektledare Heléne Wertwein Miljöinspektör Göran Borgö Samhällsbyggnadschef Projektansvarig Anders Heidenfors Enquist Mark- och exploateringsstrateg Planhandlingarna består av: - Planbeskrivning - Genomförandebeskrivning - Plankarta och illustrationskarta - Behovsbedömning 74 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen Sammanfattning Vid södra delen av Bödabukten ligger byn Böda. Mitt i byn finns den gamla skolan som ursprungligen uppfördes i slutet på 1800-talet. Skolverksamheten har lagts ner och de flesta lokaler står idag tomma. Planområde Löttorp Inom planområdet finns det ett antal bostadsfastigheter. Det finns även ett bageri med caféverksamhet samt en verksamhet för uthyrning av lägenheter och stugor. Tidigare detaljplan stämmer inte överens med den exploatering som skett under åren. En ny detaljplan har tagits fram för uppdatera detaljplanen samt att möjliggöra en ändring av markanvändningen. Köpingsvik Borgholm Rälla Bödabukten Planområde Böda Bild 2. Översiktskarta Antagandehandling 3 75 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen Innehållsförteckning 1. PLANENS BAKGRUND OCH SYFTE............................................................6 2. PLANDATA......................................................................................................6 3. FÖRUTSÄTTNINGAR....................................................................................7 Historik................................................................................................................7 Bebyggelse.........................................................................................................8 Mark och vegetation...........................................................................................9 Böda prästgårds naturreservat...........................................................................9 Skötselplan för reservatet...................................................................................9 Stenmurar.........................................................................................................10 Fornlämningar...................................................................................................10 Geologi.............................................................................................................10 Radon................................................................................................................11 Kommunal och kommersiell service.................................................................11 Trafik.................................................................................................................11 Buller.................................................................................................................12 Dagvatten.........................................................................................................12 Vatten och avlopp.............................................................................................14 Avfall.................................................................................................................14 El- och tele .......................................................................................................14 . 4. AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN....................................................15 Förenligt med 3, 4 och 5 kap MB.....................................................................15 Behovsbedömning............................................................................................15 Riksintressen....................................................................................................15 Nyckelbiotoper..................................................................................................15 Vatten................................................................................................................15 Miljökvalitetsnormer för vatten..........................................................................15 5. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN..........................................................17 Detaljplan..........................................................................................................17 Översiktsplan....................................................................................................18 6. PLANFÖRSLAGET OCH KONSEKVENSER...............................................19 Plankarta..........................................................................................................19 Allmänna & enskilda intressen, Gränser, Användning av mark & vatten..........20 Utnyttjandegrad/Fastighetsindelning................................................................21 Begränsningar av markens byggande, Markens anordnande..........................21 Placering, utformning, utförande......................................................................22 Medverkande tjänstemän.................................................................................23 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING..................................................................24 Inledning...........................................................................................................24 Organisatoriska frågor......................................................................................24 Fastighetsrättsliga frågor..................................................................................25 Ekonomiska frågor............................................................................................25 Exploateringsavtal............................................................................................25 Antagandehandling 4 Medverkande tjänstemän.................................................................................25 76 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen Detaljplaneprocessen Denna handling, planbeskrivningen, skall underlätta förståelsen för planförslagets innebörd samt redovisa de syften och förutsättningar planen har. Planbeskrivningen skall också redovisa eventuella avsteg som gjorts från kommunens översiktsplan. I beskrivningen skall skälen till planens utformning och de bestämmelser som valts motiveras. Planbeskrivningen har ingen egen rättsverkan. Detaljplanen (plankartan) är däremot juridiskt bindande för efterföljande beslut såsom bygglov. antas. Kommunen har tagit ställning till inkomna synpunkter under granskningsskedet och planförslaget har justerats. Upprättandet av planförslaget följer plan- och bygglagens (PBL) anvisningar för ett standardförfarande. Den som inte har inkommit med skriftliga synpunkter under samrådsskedet eller granskningsskedet kan förlora rätten att överklaga planen. Mer information finns på Planförslaget har varit ute på granskning och kommunens hemsida: nästa steg i processen är att planhandlingarna www.Borgholm.se Standardförfarande: SAMRÅD Antagandehandling GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT 5 77 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1:8 1:23 1:2 1:4 1:21 1:19 Bild 3. Planområde 1. Planens bakgrund och syfte 2. Plandata Böda skola har tidigare varit en låg- och Planområdet är beläget i byn Böda på norra mellanstadieskola. Idag används enbart en av Ölands östkust. Byn ligger vid södra delen av lokalerna till förskoleverksamhet. Bödabukten. Planområdet gränsar i öster till Böda Prästgårds Naturreservat som även är ett Den nya fastighetsägaren för skolan avser natura 2000-område. I väster avgränsas området att bygga om lokalerna till bostäder för av väg 136. Norr om planområdet ligger permanentboende och/eller för uthyrning under Kyrketorps camping och i söder finns öppen sommaren. Förskoleverksamheten avses vara hagmark. Den totala ytan av planområdet är ca kvar i befintlig lokal. 2,3 hektar. Detaljplan syftar till att möjliggöra en Inom planområdet finns det en bageriverksamhet ombyggnad av Böda skola (fastighet Böda 1:23) (fastighet Böda 1:4) som ägs av aktiebolaget till bostäder. ”Kaffestugan i Böda”. Samma företag har även en verksamhet för uthyrning av lägenheter Planen syftar även till att uppdatera detaljplanen och stugor. Böda skola (fastighet Böda 1:23) så att den stämmer överens med den exploatering ägs av aktiebolaget ”Villa Böda”. Samtliga som skett under åren. Planbestämmelserna har bostadsfastigheter inom planområdet är utformats med stor flexibilitet för att kunna privatägda. möta en framtida utveckling inom området. Antagandehandling 6 78 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen Bild 4. Böda skola före 1930 Bild 5. Böda skola efter 1930 Bild 6. Edvard Sandahls butik på 30-talet Bild 7. Edvard Sandahls butik 2015 3. Förutsättningar Historik Böda skola (bild 4) byggdes i slutet på 1800-talet och vid uppförandet användes sten från den gamla fattigstugan. Fasaden hade ljus puts och byggnaden var enbart en våning hög. I skolsalen fanns två långa bänkar i bredd där 15-16 barn fick plats i varje rad. I skolsalen fanns på den tiden en eldstad som värmde upp rummet. Skolans första lärare anlade en trädgård på fastigheten som användes i undervisningen. Under en lång period användes endast skolbyggnaden under höstterminen. På våren flyttades undervisningen till de norra delarna av Öland med två månaders undervisning i byarna Torp respektive Grankulla. Antagandehandling Under 1930-talet byggdes skolan ut med en ovanvåning. Första våningen utformades med två skolsalar och på ovanvåningen inreddes en bostad för lärarinnan. Skolan lades ner i början av 2000-talet. På fastigheten Böda 1:4 finns en större byggnad (bild 7) som idag är ombyggd till lägenheter. Denna byggnad har tidigare varit en affär ”Edward Sandahls Garn, manufactur, specerier och diversehandel”. Byggnaden brann ner i mitten på 30-talet och ägaren lät bygga upp den igen och fortsatte med handel. Många år senare flyttade butiken till den lokal som numera är en ICA butik i utkanten av byn. 7 79 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen 8 9 10 11 12 13 Bebyggelse Under 70-talet byggdes gymnastiksalen (bild 8) som har ett tidstypiskt utseende i både färg och stil. På fastigheten finns en barack (bild 9) där förskolan har sin verksamhet idag. Baracken var som på många andra skolor tänkt att vara en tillfällig lösning när antalet elever ökade under en period. Bakom baracken finns en inhägnad innergård till förskoleverksamheten. Intill vägen på fastigheten Böda 1:4 ligger ”Kaffestugan i Böda” (bild 11) som är ett bageri med caféverksamhet. Bageriet öppnade i slutet på 90-talet och allt eftersom verksamheten har utökats, har byggnaden succesivt byggts ut. På fastigheten finns även lägenheter samt stugor till uthyrning. En majoritet av bostäderna i byn är fritidsbostäder. Söder om skolan ligger en gammal bostad som byggdes 1910 (bild 10). Fastigheten tillhörde från början skolan och har använts som bostad åt lärare. Den förste läraren som flyttade in var även kantor och därav kom denna byggnad att kallas för kantorsbostaden. Numera benämns bostaden som gamla lärarbostaden eller rektorsbostaden. Bild 12 visar en äldre bostad i södra delen av planområdet. Längs långsidan av huset finns en veranda. I USA är det mycket vanligt med verandor på framsidan och det finns en historisk koppling till utformningen av ett flertal liknande hus på Öland. I slutet på 1800-talet och i början på 1900-talet emigrerade en stor del av den svenska befolkningen till Amerika. En del ölänningar som utvandrat återvände och hus byggdes och utsmyckades med inspiration från USA. Antagandehandling 8 80 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen Bild 14. Böda prästgårds naturreservat. Samma byggnad var en gång bostad för lärarinnan på skolan. I byggnaden fanns även en telefonväxelstation som bemannades av lärarinnan och senare av hennes släktingar fram till 1960-talet. I områdets södra del är marken torrare med en gles, betespåverkad skog av ek och hassel. Ekhagen har stora och ståtliga ekar där sällsynta insekter och lavarter trivs. I reservatets norra del, kring våtmarken finns Den nordvästra fastigheten inom planområdet en gammal alsumpskog med rik flora. Flera av är ett äldre torp (bild 13). Idag används den som träden är övervuxna med murgröna. Det finns andra delar av alskogen där det finns stora inslag sommarbostad. av hasselbuskar. Mark och vegetation Bostadsfastigheterna inom planområdet har Det finns inga rödlistade växt- eller djurarter i stora lummiga trädgårdar. Marken på fastigheten planområdet (Rödlistan 2010). I naturreservatet Böda 1:23 har stora öppna ytor utan någon finns det däremot läderbagge som är en art tydlig användning. Mitt på fastigheten finns en kopplad till EU:s art- och habitatdirektiv. stor grusplan som förr användes till lekyta när Det finns även ett flertal indikator-arter som: skolan var i bruk. Grusplanen tar stor plats på murgröna, tandrot, ormbär m.fl. En biologisk fastigheten och det finns inte så mycket grönska indikator-art är särskilt tolerant eller känslig mer än runt skolbyggnaden och förskolans för vissa förhållanden och ger därmed en byggnad. fingervisning om förutsättningarna inom ett område. Böda Prästgårds naturreservat Intill planområdet ligger naturreservatet Böda Skötselplan för reservatet Prästgård som både är ett naturreservat och ett Reservatets och natura 2000-områdets övernatura 2000-område. Reservatet består av två gripande syfte är att ingående livsmiljöer ska ha olika naturtyper: ett område med gamla ekar en gynnsam bevarandestatus. Detta innebär att och ett område med alskog. naturtypernas utbredningsområden bevaras, att Antagandehandling 9 81 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen viktiga strukturer och funktioner behålls samt att livskraftiga populationer av typiska arter ska förekomma. För området gäller även att hydrologin och hydrokemin skall vara ostörd. Skötselplanen för naturreservatet fastställdes under 2001. För alsumpskogens del gäller fri utveckling, att ek- hassellundar och ekhagar skall betas, att grova ekar inte skall tillåtas bli trängda av andra träd och buskar, samt att tall ska huggas bort. Bild 15. Böda skola med ek- och askträd i förgrunden Inom planområdet finns ett fåtal större ädellövträd; ek och ask. Särskilt skyddsvärda är ett gammalt hålträd med mulm söder om skolbyggnaden och en hamlad ask vid parkeringen. Stenmurar Stenmurar tillhör de mest påtagliga lämningarna i kulturlandskapet och vittnar om gångna tiders odlingslandskap. Murarna har höga naturvärden med en viktig funktion i ekosystemet. De utgör livsmiljöer, tillflyktsorter och spridningsvägar för flera växt- och djurarter. Geologi Berggrunden på Öland består av kalksten. Krönvallen, den västra landborgsvallen, sträcker sig från Böda i norr till Ottenby i söder och bildades succesivt innanför landborgskanten. Den formades av kantiga kalkstenar som brutits loss från den underliggande berggrunden. Vissa delar av krönvallen har troligen bildats av vågor när vattenytan låg lägre. Andra delar har bildats när vattenytan legat högre och därmed uppkommit med vattenströmmar. Fornlämningar Inom området finns ett flertal fornlämningar som visar att markanvändningen är så gammal som mer än tusen år. Enligt uppgifter från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) består jordlagret vid planområdets östra del av postglacial sand och grus. Denna jordart visar spår på tidigare högre havsnivåer. I den västra delen av planområdet består jordarten främst av svallsediment. Dessa sediment är avlagringar som bildats när havsströmmar och vågsvall format kusten. I svallområdet sköljs de finare partiklarna bort och det grövsta materialet blir kvar som strandavlagringar av bl.a. grovt grus. Det något finare gruset samt sand förs ut strax utanför stranden och avlagras där. Strax norr om planområdet finns det en fornlämning i form av en stensättning. I samband med vägbreddning har en del blivit bortschaktad. Inne i Böda prästgårds naturreservat finns det en kvarngrund som kan vara så gammal som från medeltiden. Längs med den nordöstra sidan av norra Öland ligger Böda sandområde. Området har under mycket lång tid byggts upp av sand från Östersjön och sand som transporterats till området med vinden. Vid Bödabukten syns dessa sediment tydligt med den stora sandfyllda badviken. Längs med väg 136 finns det stenmurar av kalksten utanför flertalet fastigheter i planområdet. Dessa stenmurar har uppförts i modern tid och markerar fastighetsgränsen. Inom naturreservatet samt i närområdet finns det ett flertal stenmurar som vittnar om landskapets historia. Antagandehandling 10 82 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen Bild 16. Väg 136 med bageriet i förgrunden och Böda skola i bakgrunden Radon En radonmätning har utförts strax söder om planområdet som visar på 30 bequerel per kubikmeter. Vid radonvärden som överskrider 200 bequerel per kubikmeter, bör åtgärder vidtas. Det är inte ovanligt att radonvärden skiljer sig mycket åt på Öland med punktvis förhöjda värden. Anledningen är att radon sprider sig genom sprickor och håligheter i berggrunden via grundvatten och jordluft genom marklagren. Alunskiffer har höga radonhalter. Andra skifferarter har låga till normala radonhalter. I ett bälte längs med landborgskanten underlagras lerskiffern och kalkstenen av alunskiffer. Alunskiffern kan gå i dagen där de överlagrande bergarterna knäckts. en mindre gymnasieskola i Borgholm med inriktningar inom hotell och restaurang. Närmsta bensinstation ligger i Löttorp, drygt en mil söder om planområdet. Det finns även en bensinstation i Byxelkrok. Vårdcentral samt ytterligare kommersiell service såsom restauranger finns också i Löttorp. Trafik Planområdet är beläget längs med väg 136 i Böda samhälle. Skyltad hastighet är 30 km/h vardagar kl: 7-17, övrig tid är hastigheten skyltad till 50km/h. Väg 136 beräknas ha en medeldygnstrafik på Landborgskanten sträcker sig i nordsydlig ca 10 000 fordon under den mest intensiva riktning längs Ölands västra kust. Det finns sommarperioden i Böda. Av dessa utgörs ca 5% därmed mindre risk för höga radonvärden på av tung trafik. Ölands östra sida än på västsidan. Busslinje 106 följer väg 136 mellan Borgholm och Ölands norra udde. Precis utanför Kommunal och kommersiell service I Böda finns det en livsmedelsaffär som har planområdet finns det en busshållplats. öppet året runt. Sommartid finns det bageri, frisersalong, kläd- och inredningsbutik samt ett En cykelväg börjar strax söder om Böda kyrka och sträcker sig norrut och upp till Bödagården antal restauranger. och Ölandsgården. Sträckan är ca 2 km lång. En kommunal förskola för åldrarna 1-5 finns inom planområdet. Skolbarn åker buss till På fastigheten Böda 1:23 finns det en parkering Löttorp från årskurs ett t.o.m. nio. Det finns i anslutning till den stora skolbyggnaden. Det är Antagandehandling 11 83 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen dock fullt möjligt att köra tvärs över gårdsplanen. Eftersom förskolan ligger så pass långt in på fastigheten är det vanligast att föräldrar parkerar direkt utanför förskolans lokal och kör därmed över gårdsplanen. Norr om planområdet finns det en informell gata förbi gymnastiksalen och sedan ut till parkeringen. Denna gata användes förr av skolbussen som på så vis inte behövde vända på fastigheten. överskridas vid nybyggnad av bostäder: 30 dBA ekvivalentnivå inomhus 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid 55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dBA maximalnivå vid uteplats intill bostaden Ett äldre hus har en dämpande ljudeffekt mellan ute och inne på ca 25 dBA. I nya hus kan fasaddämpning på ca 35-40 dBA uppnås med relativt enkla åtgärder. Längs planområdets södra gräns finns det idag En bullerberäkning har gjorts utifrån Naturvårdsen infartsväg till fastigheterna Böda 1:19 och verkets rapport (nr 5653, 1996) ”Vägtrafikbuller 1:21. Nordisk beräkningsmodell”. Beräkningen utgår från hastigheten 50km/h med en dygnstrafik Parkering för ”Kaffestugan i Böda” ligger utanför på 10 000 fordon. Avståndet mellan byggnad planområdet, väster om väg 136. och väg redovisas med 15 respektive 30 meter. Beräkningen visar förväntad ljudnivå vid fasad. Enligt beslut från Länsstyrelsen finns ett skyddsavstånd på 30 meter från väg 136 utanför 30 meter 15 meter detaljplanelagt område. Buller 63 dBA Ekv. 60 dBA Ekv. Dag 72 dbA max Buller påverkar oss på olika sätt beroende på typ kl: 06.00-22.00 78 dbA max av buller, vilken styrka och vilka frekvenser det har, hur det varierar över tiden och vid vilken 46 dBA Ekv. 49 dBA Ekv. Natt tid på dygnet som vi utsätts för det. Mätvärden kl: 22.00-06.00 78 dbA max 72 dbA max förkortas vanligtvis dbA. Styrkan hos ett ljud mäts i enheten decibel. Bokstaven A står för A-vägning vilket innebär att de frekvenser som uppfattas bäst av det mänskliga örat, får större Trafikmängden förväntas öka med ca 0,8% 1,2% per år. Enligt beräkningar innebär detta vikt vid en mätning. att ljudnivån om 20 år kan förväntas öka med Det finns två sätt att mäta och beräkna buller på; en decibel för den ekvivalenta ljudnivån, för med ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå. samtliga avstånd och tider på dygnet. Den Ekvivalent ljudnivå visar medelvärdet för alla maximala ljudnivån beräknas vara densamma. ljud under en viss period. Maximal ljudnivå är Dagvatten det högst uppmätta värdet under en viss period, Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner till exempel ett dygn. från tak och hårdgjorda ytor. Inom planområdet finns det inga dagvattenledningar och därmed Riksdagen antog 1997 propositionen sker infiltraton av dagvatten på varje fastighet. ”Infrastruktur för framtida transporter” med riktvärden för trafikbuller som inte bör Vid all ny exploatering är det viktigt att tänka Antagandehandling 12 84 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen Riktning på vattnets ytavrinning Instängda områden (risk för vattenansamling) Bild 17. Kartan visar riktning på ytavrinningen (pilar) samt instängda områden (klarblå områden). på höjdsättning och ytavrinningen så att det inte Det finns en mängd olika lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten. Ett exempel på blir problem med instängda områden. en dagvattenlösning är en ”samlad fördröjning” Kartan ovan visar vattnets väg i landskapet och vilket kan vara ett dagvattendike eller öppen platser där vatten vid hög nederbörd stängs in dagvattenkanal. Ett sådant dike eller en kanal (blåmarkerade områden). Analysen är baserad fungerar som mycket goda reningsanläggningar för förorenat dagvatten. När vattnet rinner i på den nationella höjddatabasen. dikena eller kanalerna reduceras hastigheten För att minska problemen med stora mängder på grund av vegetationen och därmed avskiljs ytvatten går det att bygga fördröjningsmagasin föroreningar genom sedimentering, fastläggning där stora mängder regnvatten kan magasineras samt genom infiltration. Avrinningshastigheten tillfälligt utan att göra skada. Magasinen kan minskar avsevärt jämfört med transport i vara slutna betongbehållare men de flesta är ledningar och flödestopparna nedströms minskar. En samlad fördröjning kan vara en försänkta gräsytor. effektiv komponent av ett dagvattensystem där Inom planområdet är det viktigt att dagvattnet de ersätter dagvattenbrunnar och konventionella renas så att de inte påverkar de höga naturvärden ledningar. som finns i naturreservatet samt att det inte förs Svackdiken är en annan variant på en samlad ut förorenat vatten i Östersjön. fördröjning. Dessa diken är grunda, breda Antagandehandling 13 85 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen kanaler med svagt sluttande sidor som är täckta med en tät gräsvegetation. Svackdiken dimensioneras vanligtvis så att de är ca 1 meter djupa och ca 5-6 meter breda. Diket kan byggas med en vall som förhindrar att ytvattnet rinner vidare. Om svackan anläggs med lerjord innebär det att vattnet fördröjs ännu mer. Kartan till höger visar ett område vid södra Bödabukten där avrinningen av vatten strömmar till en viss punkt i landskapet, vilket oftast är ett vattendrag. Delavrinningsområdet är en del av ett större så kallat huvudavrinningsområde. I området rinner vattnet mot Östersjön och ut i Bödabukten. Vatten och avlopp Planområdet ligger inom verksamhetsområde för allmänt vatten och avlopp. Borgholm Energi AB är huvudman för det allmänna nätet. Eventuella nya byggnader kan kopplas på det kommunala va-nätet inom planområdet. Ledningar för vatten och avlopp (va) ligger i vägkanten intill väg 136. Inom planområdet finns det även va-ledningar som sträcker sig från de två södra bostadsfastigheterna Böda 1:19 och 1:21 och fram till barackbyggnaden på Böda 1:23. Ledningarna fortsätter sedan över naturreservatet till fastigheten norr om planområdet. Avfall Borgholms Energi AB hanterar renhållningen i kommunen. Vid planering av nya bostäder är det viktigt att vägar är dimensionerade för renhållningsfordon (s.k. sopbilar). Hushållsavfall hämtas vid fastigheten varannan vecka i Borgholms kommun. Förpackningsavfall och tidningar lämnas på återvinningsstation medan skrymmande avfall lämnas på återvinningscentral. Antagandehandling Bild 18. Karta med delavrinningsområde vid planområdet El- och tele Skanova har markförlagda teleanläggningar inom planområdet. Det finns en ledning som löper parallellt med väg 136. Det finns även en ledning som går mellan samtliga fastigheter men denna finns inte inmätt. Borgholms Energi Elnät har en gatubelysningskabel utmed väg 136. E.ON Elnät har nätkoncession i området. Inom planområdet finns det markbelagda ledningar som delvis korsar fastigheterna. Dessa ledningar är inte inmätta. Det finns en inmätt ledning som löper parallellt med en del av infartsvägen i söder. 14 86 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen 4. Avvägningar enligt Miljöbalken Förenligt med 3, 4 och 5 kap. MB Miljöbalkens tredje kapitel handlar om grunddläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Mark- och vattenområden skall användas för det ändamål som de är mest lämpade till. Det fjärde kapitlet handlar om bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden (Öland anges). Det femte kapitlet handlar om miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning. Regeringen får ange föreskrifter angående mark, vatten, luft eller miljön, om det behövs för att bland annat skydda människors hälsa eller miljön. Riksintressen Riksintresse är ett begrepp som avser ett geografiskt område eller enstaka objekt som är skyddat och anses viktigt ur en nationell synvinkel. Riksintressen ska långsiktigt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dess värde. Hela Öland utpekas som riksintresse. Det är turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets intressen som särskilt ska beaktas vid exploatering eller andra ingrepp i miljön. Nyckelbiotoper En nyckelbiotop är ett skogsområde med höga naturvärden. Skogsstyrelsen har sedan 1990 ett regeringsuppdrag att inventera och peka ut nyckelbiotoper på privat mark. Inom planområdet finns inga nyckelbiotoper registrerade. Öster om planområdet finns det Planförslaget bedöms som förenligt med Mil- två nyckelbiotopsområden i naturreservatet. jöbalkens (MB) 3, 4 och 5 kapitel. Vatten Behovsbedömning Sydväst om planområdet ligger Böda vattenVid detaljplaneläggning ska kommunen göra skyddsområde. Fastigheterna inom planområdet en bedömning om planens miljöpåverkan. Ett berörs ej av strandskydd. första steg i denna bedömning är att upprätta en så kallad ”behovsbedömning”. Denna ska visa Miljökvalitetsnormer för vatten om genomförandet av planen kan antas medföra EU:s vattendirektiv har införts i miljöbalken. en betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken. I enlighet med detta har Vattenmyndigheten Syftet är att integrera miljöaspekter i planen så beslutat om miljökvalitetsnormer, förvaltningsatt en hållbar utveckling främjas. planer samt åtgärdsprogram för i princip alla vattenresurser, såväl yt- som grundvatten. I bedömningen beskrivs platsens miljöförutVattendirektivet innebär åtgärder som är riktade sättningar och motiverar ett ställningstagande för mot ett kommunalt ansvar i syfte att god status om planen kan förväntas medföra en betydande ska uppnås och behållas. Om statusen inte anges miljöpåverkan eller inte. Om så är fallet ska en som god finns en angivelse för när god status miljökonsekvensbeskrivning göras. senast skall uppnås. I normalfallet är denna Borgholms kommun har upprättat en tidpunkt senast 2015, men i vissa fall medges behovsbedömning. Den samlade värderingen tidsförlängning till år 2021 eller 2027. Öland är att en miljökonsekvensbeskrivning inte tillhör Vattenmyndigheten i Södra Östersjön. behöver upprättas enligt Miljöbalkens kriterier. Behovsbedömningen bifogas planhandlingarna. Exempel på objekt/markanvändning som kan påverka vatten negativt är förorenade områden, industrier och olika typer av markanvändning som åkrar och fruktodlingar. Vatten har delats in Antagandehandling 15 87 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen Bild 19. Bödabukten i olika kategorier, sjöar, vattendrag, grundvatten Kustvattenförekomsten utanför planområdet och kustvatten. Statusklassningar som bedöms benämns som ”Norra Ölands kustvatten”. Den för de olika kategorierna är: ekologiska statusen för ytvattenförekomsten har bedömts som måttlig p.g.a. övergödningsSjöar och vattendrag problem och kommer troligtvis inte kunna uppnå Ekologisk status Kemisk status god ekologisk status till år 2021. Tidsfristen för att nå ekologisk status har utökats till år 2027. Grundvatten God kemisk status för ytvattenförekomsten Kvantitativ status Kemisk status bedöms inte uppnås till år 2015 (inkl. och exkl. kvicksilver). Tidsfrist för utökats till år 2027. Kustvatten Ekologisk status Kemisk status Enligt badvattendirektivet har Böda hamn fullt acceptabel badvattenkvalitet. Aktuell plan har avrinning österut till Östersjön. Grundvattnets kemiska och kvantitativa status har bedömts som goda och tillförlitligheten är att det inte finns någon risk att dessa inte uppnås år 2021. Antagandehandling 16 88 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1:8 1:23 1:2 Bostäder 1:4 Allmänt ändamål 1:21 1:19 Park eller plantering Bild 20. Gällande detaljplan 5. Tidigare ställningstaganden enligt Plan- och bygglagen Detaljplan Detaljplanen för området fastställdes 1956. Kartan ovan visar ett utdrag ur befintlig detaljplan. Ett flertal fastighetsgränser har ändrats och ny fastighet har bildats (Böda 1:21). Fastigheterna Böda 1:2, 1:4 och 1:23 anges helt eller delvis som ”allmänt ändamål” i detaljplanen. Beteckningen ”allmänt ändamål” användes förr på detaljplaner där verksamheten drevs av stat, landsting, kommun eller statskyrka. Om fastigheter med beteckningen allmänt ändamål överförs till enskilt ägande måste planen ändras eller ersättas för att bygglov ska kunna ges. Detta gäller exempelvis om en kommun säljer en skola till en privatperson. Antagandehandling Den gamla lärarbostaden (fastighet Böda 1:2) har styckats av från skolans fastighet och är idag en privatbostad. Gymnastiksalen som ligger i nordöstra hörnet av skolans fastighet, anges i detaljplanen till stor del som bostadsändamål. Fastigheten Böda 1:21 har bildats efter att planen fastställdes och anges i detaljplanen som park eller plantering. För som inte nytt de fastigheter som har en bestämmelse inte överensstämmer med detaljplanen får bygglov ges. Exempelvis kan inte något bygglov ges på fastigheten 1:2 eller 1:21 17 89 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen för bostadsändamål. På fastigheten 1:23 kan sålunda inte bygglov ges för ändrad användning - från skolverksamhet till bostäder. Anledningen till att bygglov tidigare har givits i strid mot detaljplanen har att göra med att lagstiftningen såg annorlunda ut förr. Idag är reglerna mer tydliga och det är inte längre möjligt att göra så pass stora avvikelser från detaljplanen. Översiktsplan En översiktsplan avser en kommuntäckande plan som anger hur kommunens markanvändning ska utvecklas på sikt. Översiktsplanen för Borgholms kommun (2002) anger att ny bebyggelse bör så långt möjligt anpassas till den befintliga miljön på platsen vad gäller placering, utformning och färgsättning. I Böda liksom i de nordöländska socknarna är radbyar inte lika vanligt förekommande som på södra Öland. Istället förekommer klungbyar av hävd. Dessa ofta glesa byar har ett lika stort berättigande som radbyarna och ska visas samma stora omsorg i planeringssammanhang. I befintlig bebyggelse ska det vara möjligt att komplettera med mindre verksamheter som inte är miljöstörande. Etablering av annan verksamhet får prövas efter de förutsättningar som finns på den aktuella platsen. Antagandehandling 18 90 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen 6. Planförslaget och konsekvenser Plankarta Antagandehandling 19 91 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen Allmänna och enskilda intressen Fastigheten Böda 1:23 bedöms som lämplig att planlägga för nytt ändamål. Befintlig infartsväg och utfarter som tidigare inte reglerats genom servitut planläggas så att detta justeras. Kringliggande bostadsfastigheter planläggs så att detaljplanen stämmer överens med markanvändningen. Detaljplanen är flexibelt utformad för att kunna möta framtida utvecklingsbehov. Illustrationslinjen visar enbart placering av egenskapsbeteckningar i de områden där beteckningen inte får plats. Användning av mark och vatten Infartsvägen vid södra delen av planområdet tillhör Böda Prästgårds naturreservat och planläggs därmed som naturmark (markerat NATUR på kartan). Gränser Övriga fastigheter inom planområdet planläggs Planbestämmelser på plankartan är juridiskt med beteckningen RBSH. bindande. Linjerna på kartan är indelade i en hierarki. Dessa linjer anges som: R Hotell B Bostad Plangräns S Skola Användningsgräns H Handel Egenskapsgräns Plangränsen markerar gränsen för planområdet. En användningsgräns anger gränsen för markanvändningen (betecknas med stora bokstäver). En egenskapsgräns markerar gränsen för egenskapsbestämmelser (betecknas med små bokstäver eller symboler). Planförslaget innebär främst att Böda skolas lokaler kan byggas om invändigt till bostäder. Enligt den nya fastighetsägaren så planeras skolbyggnaden byggas om till fyra lägenheter. Den gamla ladan inreds med en lägenhet. I gymnastiksalen planeras två lägenheter med loft. En bestämmelse för markanvändningen gäller på båda sidor om en egenskapsgräns. En egenskapsbestämmelse upphör att gälla vid en korsande egenskapsgräns eller en användningsgräns. Samtliga fastigheter planläggs med en markanvändning för skolverksamhet. Detta innebär att förskolan kan fortsätta bedriva sin verksamhet inom planområdet. Plangräns Egenskapsgräns Användningsgräns RBSH u u NATUR Egenskapsbestämmelse Bestämmelse för markanvändning Antagandehandling Området planläggs även med en handelsrätt. På så vis blir detaljplanen mer flexibel inför framtida förändringar. Inom planområdet finns det en caféverksamhet som är mycket trångbodd och som därmed ges möjlighet för utveckling. Inför framtida försäljning av skolfastigheten eller ändrad inriktning av verksamheten, anses det lämpligt att planlägga fastigheten även för handelsändamål. Övriga bostadsfastigheter ingår i planområdet för att uppdatera den gamla detaljplanen vilket kan underlätta vid bygglovsprövning. En del 20 92 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen av dessa fastigheter anges idag helt eller delvis som ”allmänt ändamål” medan andra anges i nuvarande detaljplan som bostadsändamål eller parkmark. För samtliga bostadsfastigheter anges en byggrätt på 15% av fastigheten. Både fastigheten Böda 1:19 och 1:21 är tillräckligt stora för att kunna styckas av i framtiden om fastighetsägaren så önskar. Utnyttjandegrad/Fastighetsindelning Fastigheten Böda 1:23 har idag en relativt låg exploateringsgrad på ca 10%. En låg exploateringsgrad betyder att fastigheten har relativt stora outnyttjade ytor som inte är bebyggda. Exploateringsgraden 15% för fastigheten Böda 1:23 innebär att ny byggnad/byggnader med en total byggnadsarea på ca 500 kvm får uppföras. Exploateringsgraden markeras med ett e på plankartan. Fastigheten Böda 1:4 har idag en exploateringsgrad på ca 30%. Exploateringsgraden kvarstår. Ledningar som försörjer mer än en fastighet ska alltid markeras med ett u (underjordiska ledningar) på plankartan. De ledningar som enbart försörjer den egna fastigheten blir inte planlagda som u-områden. Parallellt med väg 136 ligger en kabel nedgrävd från Skanova. Ett u-område bör vara ca fyra meter brett i vardera riktning för att garantera god åtkomst för operatören. Vid fastigheten Böda 1:4 går ledningsområdet in under trappan på ”Kaffestugan i Böda”. Kommunen förutsätter att operatören i sedvanlig ordning vidtar största försiktighet och hänsyn vid grävningsarbeten. E.ON elnät har en inmätt ledning som följer en bit av infartsvägen i södra delen av planområdet. Ledningarna planläggs som u-områden. Både Skanova och E.ON har redovisat att det finns fler ledningar som korsar planområdet och som försörjer mer än en fastighet. Dessa ledningar finns inte inmätta och placeringen är enbart ungefärlig. Vid nybyggnation bör varje Den ursprungliga fastigheten för skolan har fastighetsägare kontakta Skanova och E.ON för styckats av i omgångar. Breddningen av väg mer information och eventuell inmätning. 136 har också inneburit att fastighetsgränsen ändrats. Numera finns det en smal remsa kvar Markens anordnande av Böda 1:23 framför fastigheterna 1:2 och Ädellövträd med en diameter över 20 cm i 1:4. I den södra delen av planområdet finns brösthöjd ska sparas inom planområdet. En det en gammal infartsväg som idag enbart är planbestämmelse anger att det krävs marklov för reglerad med servitut för en av fastigheterna. att ta ner dessa träd. Detaljplanen reglerar infartsvägarna med Vid ny byggnation på fastigheten Böda 1:23 bör bestämmelsen servitut. utformning av dagvattenlösning ske i samråd med BEAB. Fastigheten planläggs med ett Begränsningar av markens bebyggande Områden som inte får bebyggas markeras område för dagvattenhantering (n). med prickmark. Marken kan exempelvis vara olämplig att bebygga p.g.a. nedgrävda ledningar. Längs med väg 136 anger detaljplanen utfartsförbud förutom vid befintliga utfarter. Utfartsförbudet markeras på plankartan med En vatten- och avloppsledning går från plangränsens linje samt cirklar. campingen och korsar naturreservatet och sedan in på fastigheterna Böda 1:23, 1:19 och 1:21. Antagandehandling 21 93 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen Placering, utformning, utförande Placering Vid ny detaljplaneläggning sammanvägs riskbedömningar med platsens förutsättningar. Därefter görs en bedömning för vilket skyddsavstånd som kan hållas till vägen. Vid detta planarbete har bedömningen gjorts att ett skyddsavstånd på 15 meter är tillräckligt på grund av den låga hastigheten. Stenmurarna som följer vägen innebär också ett visst skydd. Detaljplanen medger att en zon på 15 meter närmast väg 136 inte får bebyggas. För att klara bullerkrav anges bestämmelsen: Bostadshus ska placeras minst 30 meter från väg 136. Bestämmelsen anger även att: komplementbyggnader (garage, uthus) ska placeras minst 1 meter från tomtgräns. Övriga byggnader (såsom bostadshus och byggnader för verksamheter) ska placeras minst 4 meter från tomtgräns. huset (fasad, fönster och husets proportioner) som är bevarandevärd. Byggnadsteknik På grund av geologiska förhållanden bedöms infiltrerande dagvatten innebära en mycket ringa eller ingen påverkan på natura 2000-området. En alltför stor andel hårdgjord yta kan dock orsaka en förändring eftersom den naturliga infiltrationen rubbas. I detaljplanen regleras därför den hårdgjorda ytan med bestämmelsen b. Skydd mot störningar Enligt redovisad bullerberäkning överskrids riktvärden vid husfasad dagtid med ca 5-8 decibel. Om ljudet inomhus minskas med ca 25 dbA, innebär det att ljudnivån för bostäder överskrids med ca 5 decibel. För ny byggnation av bostäder (30 meter från väg) beräknas riktvärden vid husfasad överskridas med ca 5 decibel. Fastigheten Böda 1:8 är den fastighet som kan komma att påverkas mest i och med detaljplanens genomförande. För att eventuell ny byggnation inte ska bli alltför påtaglig, har ett utökat avstånd mellan fastigheterna planlagts med prickmark (6 meter). I Boverkets Allmänna råd 2008:1 ”Buller i planeringen” anges förutsättningar för att kunna Detaljplanen medger att byggnader får uppföras göra avsteg från huvudregeln. Ett avsteg kan upp till 8 meter i nockhöjd. En högre nockhöjd vara att det går att åstadkomma en tyst eller skulle kunna innebära en mycket stor visuell ljuddämpad sida. Vidare anges att minst hälften påverkan på den intilliggande fastigheten Böda av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara 1:8. Nockhöjden är markerad med en figur på vända mot tyst eller ljuddämpad sida. plankartan samt en siffra för maximal höjd. Ett område runt den gamla skolbyggnaden har Planbestämmelse om utformning för att minska markerats där nockhöjden tillåts uppgå till 11 bullerpåverkan anges i plan: ”Enkelsidiga meter, vilket är samma höjd som byggnaden har lägenheter mot bullerstörd sida får inte idag. förekomma. Minst hälften av alla bostadsrum ska vändas mot tyst eller ljuddämpad sida. Varsamhet Nya byggnader ska placeras och utformas så Den gamla handelsbutiken i Böda har att gällande riktvärden för trafikbuller inte ett stort kulturhistorisk värde på orten. överskrids”. Ytterligare en planbestämmelse Varsamhetsbestämmelsen k anger att byggnaden reglerar buller: ”Bostäder ska placeras minst 30 inte får förvanskas. Det är framförallt utsidan på meter från väg 136”. Antagandehandling 22 94 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen Medverkande tjänstemän Samhällsbyggnadsförvaltningen Lisa Wändesjö Planarkitekt Helene Wertwein Miljöinspektör Göran Borgö Samhällsbyggnadschef Antagandehandling 23 95 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen Genomförandebeskrivning Inledning Genomförandebeskrivningen beskriver hur planen ska genomföras och vilka konsekvenser det får. Den redovisar de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som krävs för att genomföra detaljplanen. Genomförandebeskrivningen har dock ingen självständig rättsverkan. Avsikten är att den ska godkännas av kommunfullmäktige i samband med antagandet av detaljplanen. Beskrivningen blir därigenom vägledande vid genomförandet. Kommunen kan inte påverka om planen blir överklagad. Uppskattning för tid av en lagakraftvunnen anges ej. Genomförande Planens genomförandetid är 10 år från den dagen den vinner laga kraft. Tid 2016 2016 - 2025 Process Lantm.-förrättning Ombyggnad Sammanfattning av detaljplanen Syftet med detaljplanen är att möjliggöra ändrad användning av fastigheten Böda 1:23. Den nya fastighetsägaren för Böda skola avser att bygga om lokalerna till bostäder för permanentboende och/eller för uthyrning under sommaren. Förskoleverksamheten ska vara kvar i sin befintliga lokal. Under genomförandetiden har fastighetsägare en garanterad rätt att, efter ansökan om bygglov, få bygga i enlighet med planen. Efter genomförandetidens slut är fastighetsägaren ej längre garanterad byggrätt. Kommunen kan efter genomförandetidens slut ändra eller upphäva planen. Detaljplanen är Planen syftar även till att uppdatera detaljplanen dock gällande tills dess att ny detaljplan tas fram. så att den stämmer överens med den exploatering som skett under åren. Ansvarsfördelning Anläggning Drift Organisatoriska frågor Allmänt va-nät BEAB Planförfarande El och bredband E.ON Upprättandet av planförslaget följer plan- Tele Skanova och bygglagens (PBL) anvisningar för ett standardförfarande. Tillfälle att ta del av Huvudmannaskap planförslaget och lämna synpunkter har funnits Kommunen är inte huvudman för den allmänna i samrådsskedet samt i granskningsskedet. platsmarken vilket motiveras av att detaljplanen blir en mindre pusselbit mitt i tidigare detaljplaTidplan standardförfarande neläggning där det sedan tidigare enbart finns Tid Planprocess enskilt huvudmannaskap. April/Maj 2015 Samråd Maj/Juni 2015 Granskning Augusti 2015 Antag. av SBN Antagandehandling 24 96 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen Fastighetsrättsliga frågor Medverkande tjänstemän Fastighetsbildning I söder planläggs utfarten för Böda 1:19 och 1:21 som servitut på infartsvägen, belastande Böda 1:1. Göran Borgö På grund av vägbreddning och flera avstyck- Samhällsbyggnadschef ningar från stamfastigheten så återstår en smal Samhällsbyggnadsförvaltningen remsa (ca 3 meter bred) från fastigheten Böda 1:23 framför fastigheterna Böda 1:2 och 1:4. Inför att i framtiden säkerställa att fastigheterna Böda 1:2 och 1:4 får utfart till väg 136, anger plankartan servitut. Anders Heidenfors Enquist Mark- och exploateringsstrateg Allmänna ledningars rätt i planområdet ska sä- Kommunledningskontoret kerställas genom ledningsrätt eller servitut. Ekonomiska frågor Villa Böda AB är exploatör för Böda 1:23. Respektive fastighetsägare bekostar eventuell utbyggnad av va-nätet inom planområdet. Anslutningsavgifter etc. tas ut enligt för varje nätoperatör gällande taxa. Bygglovsavgift samt planavgift tas inte ut för ägare av fastigheten Böda 1:23 för planenlig bygglovsansökan. För framtida bygglovsansökningar skall övriga fastighetsägare bekosta bygglovsavgift samt planavgift enligt fastställd kommunal taxa. Exploateringsavtal Ett exploateringsavtal upprättas mellan Borgholms kommun och exploatören. Avtalet ska reglera kostnaden för planläggning och förrättningskostnader samt exploatörens/fastighetsägarens ansvar för att säkerställa barnens säkerhet i förskolans omgivningar. Antagandehandling 25 97 98 99 100UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-06-25 Paragrafer 122-153 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN § 146 Dnr. 2015-000609 Binnerbäck Dnr. 2015-000613 Enerum m.fl. Dnr. 2015-000611 Spjutterum Dnr. 2015-000614 Husvalla m.fl. VA - Förslag till justering av verksamhetsområde för vattentjänster i Borgholms kommun Beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar, att överlämna förslaget om justering av verksamhetsområde för vatten och spillvatten (VA) i Borgholms kommun, vidare till Kommunfullmäktige för antagande enligt bifogade handlingar. ________________________________________ Redogörelse för ärendet Fastigheter som angränsar till eller ligger i ett verksamhetsområdes direkta närhet ska ses som samma sammanhang och ingå i sådant. Justering av verksamhetsområde (VO) ska ske kontinuerligt för att inkludera dessa nytillkomna fastigheter som oftast utgörs av nya avstyckningar eller fastigheter som nyligen bebyggts. En samlad, årlig revidering ger huvudmannen förutsättningar för en välplanerad utbyggnad. Verksamhetsområdena bör även vara så noggrant angivna som möjligt. Fastighetsägare kan begära anslutning snarast om fastigheten ingår i VO. Om då VO omfattar mer än aktuell bebyggelse kan huvudmannen vid begäran tvingas ansluta nytillkomna fastigheter snarast. Anslutning av vitt spridda fastigheter ger ett ineffektivt utbyggnadsarbete med avsteg från aktuell planering. VO ska därför justeras till att enbart inkludera fastigheter med befintlig bebyggelse eller avstyckade tomter med förhandsbesked för bygglov. Verksamhetsområde som inkluderar större fastigheter bör avgränsas till att enbart innefatta ett avgränsat område som inkluderar fastighetens bebyggelse. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår en justering av verksamhetsområden för dricksvatten (V) och spillvatten (S) i Binnerbäck, Enerum, Hörninge, Mellböda, Spjutterum och Äpplerum som ingår i de geografiska områden som omfattas av va-distrikten Högby, Köping, Böda, Runsten respektive Räpplinge. I områdena finns sedan tidigare beslutade verksamhetsområden för dricksvatten och spillvatten. I Husvalla, Kolstad, Kvarnstad, Sammelstorp, Törneby och Åstad som ingår i de geografiska områden som omfattas av va-distrikten Föra, Källa, Köping och Långlöt föreslås en justering verksamhetsområden för dricksvatten (V). I områdena finns sedan tidigare beslutade verksamhetsområden för vatten. Utdragsbestyrkande 101UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-06-25 Paragrafer 122-153 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Det som föreslås är, att enligt bifogad lista: justera befintligt verksamhetsområde för vatten (V) och/eller spillvatten (S) till att inkludera hela eller delar av ett antal fastigheter i områdena, i anslutning till verksamhetsområdena. för enstaka fastigheter justera befintligt verksamhetsområden för vatten (V) och/eller spillvatten (S) till att enbart innefatta bebyggd del av fastighet. I bilaga finns översiktskartor över de geografiska områdena som omfattas av förslaget, lista med fastighetsbeteckningar, om hela eller del av fastigheten ingår, vilka va-tjänster som fastigheten föreslås omfattas av, samt till vilket va-distrikt de tillhör. Motivering av beslutet I ett område där kommunala vattentjänster drivs, ska verksamhetsområde finnas upprättat. Sedan tidigare finns ett antal verksamhetsområden i Borgholms kommun. Verksamhetsområde för vattentjänster (VO) innebär en skyldighet för huvudmannen att ansluta de fastigheter som ingår i detta och tillgodose behovet för respektive tjänst som finns att tillgå; dricksvatten (V), spillvatten (S) och/eller dagvatten (Df resp. Dg). Verksamhetsområdena ska hållas uppdaterade och revideras kontinuerligt när nya fastigheter eller områden ansluts. Kommunfullmäktige fastställer verksamhetsområdets gränser och om nya fastigheter ska ingå i VO genom utökning, ska även detta beslutas av KF. Samtliga fastigheter skall vara angivna med fastighetsbeteckning och kartbild över aktuellt VO. Lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412 ) reglerar bl.a. kommunens skyldighet att ordna vattentjänster. ____________________________ Utdragsbestyrkande 102 1 (6) Information om Förslag till justering av verksamhetsområde för vattentjänster i Borgholms kommun. Områdena ingår i de geografiska områden som omfattas av va-distrikten Böda (Enerum, Böda kronopark, Mellböda), Föra (Husvalla), Högby (Binnerbäck, Dödevi, Bäckalund), Källa (Kvarnstad), Köping (Hörninge, Kolstad, Sammelstorp, Törneby), Långlöt (Åstad), Runsten (Spjutterum) och Räpplinge (Äpplerum). Kartbilden visar endast ett av flera områden som ingår i beslutet. Nuvarande vattentjänster I områdena finns sedan tidigare beslutade verksamhetsområden för vatten och/eller spillvatten, dvs: Vatten för normal hushållsanvändning (V) Spillvatten från normal hushållsanvändning (S) Föreslagna ändringar att: justera befintligt verksamhetsområde för vatten och/eller spillvatten att inkludera hela eller delar av fastigheter belägna i anslutning till verksamhetsområdena, enligt kartbild och lista nedan. 103 2 (6) samt att: för några fastigheter justera befintligt verksamhetsområde för vatten och/eller spillvatten att enbart innefatta bebyggd del av fastighet, enligt kartbild och lista nedan. För dessa fastigheter förslås utökning med/ eller justering av vattentjänst för vatten och/eller spillvatten: Vatten för normal hushållsanvändning (V) Spillvatten från normal hushållsanvändning (S) och/eller Handlingar som beslutet tas på Kartor nedan över de berörda fastigheter som omfattas av förslaget. Lista med fastighetsbeteckning, om hela eller del av fastigheten ingår, vilka vattentjänster som fastigheten föreslås omfattas av samt vilket va-distrikt fastigheten tillhör. Kartor över berörda fastigheter BINNERBÄCK 1:30, BINNERBÄCK 2:51, DÖDEVI 1:16, DÖDEVI 2:18, DÖDEVI 2:19, BINNERBÄCK 2:52, DÖDEVI 5:26 DÖDEVI 6:19, DÖDEVI 6:20, BÄCKALUND 2:11 BINNERBÄCK 3:25 DÖDEVI 8:16, DÖDEVI 10:23 104 3 (6) BÖDA KRONOPARK 2:6, 2:200, ENERUM 4:8 ENERUM 4:39, ENERUM 4:40 HÖRNINGE 2:12 MELLBÖDA 5:26 ÄPPLERUM 8:1 SPJUTTERUM 2:1, SPJUTTERUM 2:3, SPJUTTERUM 15:6 SPJUTTERUM 6:7, SPJUTTERUM 8:5 >1, SPJUTTERUM 4:7 >8 SPJUTTERUM 3:25, SPJUTTERUM 4;9 SPJUTTERUM 9:24, SPJUTTERUM 9:25, SPJUTTERUM 9:26, SPJUTTERUM 7:11, SPJUTTERUM 7:12, SPJUTTERUM 1:15, SPJUTTERUM 1:7, SPJUTTERUM 8:10 105 4 (6) HUSVALLA 1:14, HUSVALLA 2:31 KOLSTAD 2:81 KVARNSTAD 3:30, KVARNSTAD 3:31 SAMMELSTORP 1:42 TÖRNEBY 2:62, del av ÅSTAD 8:5 Förklaring: Befintligt verksamhetsområde för vatten (V) Föreslagen justering av verksamhetsområde för vatten (V) Befintligt verksamhetsområde för vatten och spillvatten (VS) Föreslagen justering av verksamhetsområde för vatten och spillvatten (VS) 106 5 (6) Lista på fastigheter som ingår i detta beslut: DEL SOM INGÅR I VO FASTIGHETSBETECKNING BINNERBÄCK 1:30 BINNERBÄCK 2:51 BINNERBÄCK 2:52 BINNERBÄCK 3:25 BÄCKALUND 2:11 BÖDA KRONOPARK 2:200 BÖDA KRONOPARK 2:6 DÖDEVI 1:16 DÖDEVI 10:23 DÖDEVI 2:18 DÖDEVI 2:19 DÖDEVI 5:26 DÖDEVI 6:19 DÖDEVI 6:20 DÖDEVI 8:16 ENERUM 4:39 ENERUM 4:40 ENERUM 4:8 HUSVALLA 1:14 HUSVALLA 2:31 HÖRNINGE 2:12 KOLSTAD 2:81 KVARNSTAD 3:30 KVARNSTAD 3:31 MELLBÖDA 5:26 SAMMELSTORP 1:42 SPJUTTERUM 1:15 SPJUTTERUM 1:7 SPJUTTERUM 15:6 SPJUTTERUM 2:1 SPJUTTERUM 2:3 SPJUTTERUM 3:25 SPJUTTERUM 4:7 >8 SPJUTTERUM 4:9 SPJUTTERUM 6:7 SPJUTTERUM 7:11 SPJUTTERUM 7:12 SPJUTTERUM 8:10 SPJUTTERUM 8:5 >1 HELA HELA HELA HELA DEL AV FAST. HELA HELA DEL AV FAST. HELA HELA HELA HELA HELA HELA DEL AV FAST. HELA HELA DEL AV FAST. HELA HELA HELA HELA HELA HELA HELA HELA HELA HELA HELA DEL AV FAST. HELA HELA DEL AV FAST. DEL AV FAST. HELA HELA HELA HELA DEL AV FAST. VATTENTJÄNST V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S Df VA-DISTRIKT Dg HÖGBY HÖGBY HÖGBY HÖGBY HÖGBY BÖDA BÖDA HÖGBY HÖGBY HÖGBY HÖGBY HÖGBY HÖGBY HÖGBY HÖGBY BÖDA BÖDA BÖDA FÖRA FÖRA KÖPING KÖPING KÄLLA KÄLLA BÖDA KÖPING RUNSTEN RUNSTEN RUNSTEN RUNSTEN RUNSTEN RUNSTEN RUNSTEN RUNSTEN RUNSTEN RUNSTEN RUNSTEN RUNSTEN RUNSTEN 107 6 (6) SPJUTTERUM 9:24 SPJUTTERUM 9:25 SPJUTTERUM 9:26 DEL AV FAST. HELA HELA V V V TÖRNEBY 2:62 ÅSTAD 8:5 ÄPPLERUM 8:1 AVST. FR. HELA HELA V V V S S S S RUNSTEN RUNSTEN RUNSTEN KÖPING LÅNGLÖT RÄPPLINGE 108UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT § 36 Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-02-10 31-40 Dnr 2013/24-344 KS Diskussion; följderna av beslutade verksamhetsområden. Vd Anders Lindholm framhåller vikten att kommunen måste vara återhållsam med beslut vad gäller verksamhetsområden för VA. Besluten innebär krav på utbyggnad och detta kan inte bolaget genomföra inom gällande ekonomi. ____________________________ Utdragsbestyrkande 109 Marie-Louise Johansson Från: Skickat: Till: Kopia: Ämne: Mia Olsson Hedman den 5 augusti 2015 10:04 Marie-Louise Johansson Göran Borgö SV: utdrag sbn-prot 2015-06-25, § 146 VA... Hej Denna fråga kommer säkert upp i samband med kommande beslut i KF och KS… Utvidgning innebär inga extra kostnader för kommunen då taxan för VA-anslutning s.k. ”anläggningsavgiften”, ska finansiera avgifterna för utbyggnad. Därför har BEAB också under ett par års tid höjt anslutningsavgiften till det kommunala VA-nätet med ca 20%, för att bättre täcka kostnaderna. De verkar nu kommit i fas och höjningarna ska inte bli lika stora framöver. Dessutom finns krav på utredning av särtaxa i områden som ser ut att bli avsevärt mycket dyrare än normalt, för att täcka kostnaderna, men det är inte aktuellt i något område i nuläget. Lite mer info, Utdrag från Svenskt vattens hemsida: Anläggningsavgiften är en engångsavgift för att täcka kostnaden för att ordna en allmän VA-anläggning. Anläggningsavgiftens storlek ska bestämmas på beräkningsgrunder som innebär att en fastighetsägare inte behöver betala mer än vad som motsvarar fastighetens andel av kostnaden för att ordna VA-anläggningen. Det maximala avgiftsuttaget ska motsvara genomsnittliga kostnaden för utbyggnad av VA (ledningsnät och upprätta förbindelsepunkt, FP) till en fastighet i kommunen, samt därutöver täcka kostnader för installation av vattenmätare, upprättande av abonnentregister, delfinansiering i den allmänna anläggningen och andel av ev. kapacitetsåtgärder i vattenverk/avloppsreningsverk, överföringsledning/huvudledning. Med andra ord kan taxan även täcka framtida åtaganden. Man kan också se det som att man ”köper in sig” i en redan fungerande anläggning där det kontinuerligt har gjorts investeringar. Anläggningsavgifternas syfte är att finansiera tillkommande fastigheter inom befintligt eller utökat verksamhetsområde för allmän VA vid anslutningstillfället. Anläggningsavgifterna är ett sätt att fördela kostnaderna enligt vattentjänstlagens krav på rättvisa och skälighet samt kommunallagens likställighetsprincip. Med vänlig hälsning Mia Olsson Hedman Tel direkt: 0485-88094 [email protected] 1 110 Från: Kerstin Jerkström Skickat: den 4 augusti 2015 11:38 Till: Mia Olsson Hedman Ämne: VB: utdrag sbn-prot 2015-06-25, § 146 VA... Hej Mia, har du koll på dessa kostnader och kan svara Marie-Louise? /kerstin Från: Marie-Louise Johansson Skickat: den 6 juli 2015 12:01 Till: Kerstin Jerkström; Miljö o Byggnadsnämden Ämne: SV: utrag sbn-prot 2015-06-25 Vet du vad beslutet om VA-justering verksamhetsområden innebär för kostnader för kommunen? Med vänlig hälsning BORGHOLMS KOMMUN Marie-Louise Johansson Kommunsekreterare, kommunledningskontoret Tel direkt: 0485-880 18, servicecenter: 0485- 880 00 Postadress: Box 52, 387 21 Borgholm Besöksadress: Östra Kyrkogatan 10, Borgholm [email protected] www.borgholm.se Från: Kerstin Jerkström Skickat: den 3 juli 2015 16:06 Till: Marie-Louise Johansson Ämne: utrag sbn-prot 2015-06-25 Hej Marie-Louise! Bifogar här utdrag från SBN 2015-06-25 § 146 + bilaga, VA - justering av verksamhetsområden.... § 149 Biogasmack § 150 Motorcrossbana § 151 Öppna sammanträden + bilaga Riktlinjer... – om du är snäll och lägger in dom under Riktlinjer/Policys... Tack och Glad sommar!! /kerstin 2 111 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Beteckning 1 (2) 2015-09-07 Handläggare Ert datum Er beteckning Anders Sporrong Säkerhets- och utvecklingsstrateg Kommunstyrelsens arbetsutskott/ Krisledningsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys utifrån lag om extraordinära händelser för Borgholms kommun Förslag till beslut Att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta analysen. Att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta att årlig uppföljning och bedömning (år 2-4) av analysen beslutas av Kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Kommunen har utifrån Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap skyldighet att göra risk- och sårbarhetsanalys vart fjärde år. Hur denna analys skall göras regleras i MSBFS 2015:5 ” Myndigheten för samhällsskydd och beredskapsföreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser”. I föreskriften så anges att kommunen skall göra en övergripande risk-och sårbarhetsanalys under det första kalenderåret efter ordinarie val. Analysen skall tillsändas Länsstyrelsen senast 31/10. Kommunen ska regelbundet följa upp sin risk- och sårbarhetsanalys och med utgångspunkt i denna bedöma sin generella krisberedskap. Uppföljningen och bedömningen ska rapporteras till länsstyrelsen senast den 15 februari året efter vart och ett av mandatperiodens fyra år. Arbetet med ny risk och sårbarhetsanalys påbörjades redan våren 2014. En riskhanteringsgrupp med representanter från kommunens förvaltningar samt från BEAB, har gemensamt arbetat igenom frågeställningarna som ligger till grund för den framtagna analysen. Gruppen har träffats ett 10-tal gånger. Kommun har också utifrån sitt områdesansvar anmodat annan samhällsviktig verksamhet inom kommunens yta att delta med uppgifter till underlag för den samlade bedömningen, Räddningstjänsten, Landstinget och EoN har lämnat uppgifter. Utkastet till analys har stämts av med samtliga förvaltningschefer samt VD för BEAB. Postadress Telefon Telefax e-mail / www Box 52 387 21 Borgholm 0485-880 50 0485-123 45 [email protected] www.borgholm.se 112 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Beteckning 2015-09-07 [Dnr] Ert datum Er beteckning 2 (2) Beslutsunderlag I beslutsunderlaget finns analysen och ett antal bilagor. Den viktigaste bilagan, är bilaga 4 där brister/utvecklingsområden har listats och förslag till tidsbestämda åtgärder har angivits. Även dessa åtgärder har stämts av med berörda verksamheter. Några av bilagorna är försedda med sekretess då dessa uppgifter delvis har hämtats från STYREL-uppdraget (vilket är sekretessbelagt). Grundskälet för sekretessbeläggning av vissa uppgifter i en risk- och sårbarhetsanalys är att samhället inte skall underlätta för en illasinnad person/organisation att skada samhällsviktiga verksamheter eller sätta dessa ur spel. Lars-Gunnar Fagerberg kommunchef Anders Sporrong Säkerhets- och utvecklingsstrateg 113 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS UTIFRÅN LAG OM EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER Beslutad av kommunfullmäktige 2015-zz-åå Utkast 150910 114 Innehåll 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område..........................................5 1.1. Ansvarsområde och uppgifter ..............................................................................................5 1.2. Organisation............................................................................................................................6 1.3. Författningar som har beaktats i redovisningen................................................................7 1.4. Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område ....................................7 2. Beskrivning av arbetsprocess och metod ........................................................................8 2.1. Arbetsprocess.........................................................................................................................8 2.2. Metod .......................................................................................................................................8 2.3. Deltagande interna, externa och privata aktörer...............................................................8 2.4. Material och underlag som använts för arbetet.................................................................9 2.5. Avgränsningar ........................................................................................................................9 3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område....................................................................................................................................................9 3.1. 4. Sammanfattning och analys, identifierad samhällsviktig verksamhet: ..........................9 Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamheter ......................................................................................................................................12 5. Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område ..........................................................................................................................13 5.1. Sammanfattning och analys av identifierade risker per typområde.............................13 5.1.1. Naturhändelser .............................................................................................................13 5.1.2. Olyckor...........................................................................................................................14 5.1.3. Teknisk infrastruktur och försörjningssystem ..........................................................15 5.1.4. Antagonistiska hot och sociala risker........................................................................15 5.1.5. Sjukdomar .....................................................................................................................15 6. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område.......................................................................16 6.1. Identifierade sårbarheter och brister i generell krisberedskap......................................16 6.1.1. Ledning ..........................................................................................................................16 6.1.2. Samverkan ....................................................................................................................16 6.1.3. Kommunikation.............................................................................................................16 6.1.4. Kompetens ....................................................................................................................16 6.1.5. Resurser ........................................................................................................................16 2 115 6.2. 7. Identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap per typområde ..........................17 6.2.1. Naturhändelser .................................................................................................................17 6.2.2. Olyckor...............................................................................................................................17 6.2.3. Teknisk infrastruktur och försörjningssystem ..........................................................17 6.2.5. Sjukdomar .....................................................................................................................17 Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat..................................................................................................................................................17 Bilaga 1. Sammanställning av scenariobeskrivningar Bilaga 2. Identifiering av samhällsviktiga verksamheter och kritiska beroenden per verksamhet Bilaga 2.1 Socialförvaltningen* Bilaga 2.2 Utbildningsförvaltningen* Bilaga 2.3 Borgholm Energi AB* Bilaga 2.4 Kommunledning och kommunledningskontoret* Bilaga 2.5 Räddningstjänsten* Bilaga 2.6 Övriga-ickekommunala verksamheter* Bilaga 3. Identifierade och analyserade risker för kommunens samlade verksamhet Bilaga 3.1 Identifierade risker EoN* Bilaga 4. Identifierade sårbarheter/brister och behov av åtgärder *Omfattas av sekretess enligt OSL 18 kap 13§ och skall prövas innan utlämnande. 3 116 Begrepp och förkortningar: Samhällsviktig verksamhet är verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Styrel kan sammanfattas som den planeringsprocess under vilken myndigheter och elnätsföretag samarbetar för att ta fram underlag för att kunna prioritera samhällsviktiga elanvändare i en elbristsituation. Förkortningar: LEH Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap RSA Risk- och sårbarhetsanalys (kopplat till ovanstående lagstiftning) LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor SoL Socialtjänstlag (2001:453) LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 4 117 Risk och sårbarhetsanalys Borgholms kommun 2015 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område 1.1. Ansvarsområde och uppgifter Lagstadgade uppgifter som kommunen bedriver: Social omsorg (äldre- och handikappsomsorg samt individ- och familjeomsorg) För-, grund- och gymnasieskola (sistnämnda sköts via kommunalförbund) Plan- och byggfrågor Miljö- och hälsoskydd Renhållning och avfallshantering Vatten och avlopp Räddningstjänst (sköts via kommunalförbund) Biblioteksverksamhet Bostadsförsörjning Krisberedskap Hemsjukvård (efter skatteväxling med Landstinget) Frivillig verksamhet som kommunen bedriver: Näringslivsverksamhet Kulturverksamhet Fritidsverksamhet Turismverksamhet (sköts via kommunalförbund) Sysselsättningsverksamhet Elnätsdrift Fjärrvärmedrift 5 118 1.2. Organisation Bild 1. Kommunens organisation. Borgholms kommun har ca 800 anställda. Under bolaget finns även elnätsdrift (i Borgholm och i Köpingsvik) samt fjärrvärmedrift (i Borgholm och i Löttorp). Kommunen har överlåtit gymnasieskoleverksamhet till Kalmarsunds gymnasieförbund samt räddningstjänst och turismverksamhet till Ölands kommunalförbund. Regionförbundet är ett kommunalförbund som hanterar ett antal gemensamma frågor för kommunerna och landstinget i Kalmar län. Rehabiliteringsinsatser samverkar Kalmar länskommunerna, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget om i inom Samordningsförbundet. 6 119 1.3. Författningar som har beaktats i redovisningen I denna risk-och sårbarhetsanalys har förutom MSBFS 2015:5 och LEH, även de lagar som styr respektive verksamhet från vilka representation funnits i gruppen som skulle arbeta med risk-och sårbarhetsanalys (RSA) beaktats. Berörda lagar är bl a kommunallagen, LSO, SoL, LSS, skollagen samt Lag om allmänna vattentjänster. 1.4. Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område Borgholms kommun har 10 667 invånare (31/3 2015) och ligger på den norra delen av Öland. Centralorten Borgholm ligger på Ölands västra kust vid Kalmarsund och är en utpräglad turistort med en av landets största småbåtshamnar. Under semesterperioden mångdubblas antalet personer som vistas i kommunen. Borgholms största arbetsgivare är Borgholms kommun och landstinget. Borgholms näringsliv är mest inriktat på jordbruk och turism (hotell- och konferensverksamhet, campingar, restauranger m m). Klimatet i kommunen präglas av dess kustnära läge; torrt på somrarna med många soltimmar. På vintrarna slår ofta den ökända öländska snöstormen ”Fåken” till och gör så att vägarna blir mer eller mindre oframkomliga, vilket i sig utgör ett hot mot utförandet av samhällsviktig verksamhet. Jämfört med genomsnittskommunen har Borgholms kommun hög medelålder och fler personer över 55 års ålder samt färre under 55 års ålder. Se ålderskurvor ifrån SCB´s ”Kommunfakta 2014, Borgholm”. Bild 2. Data från ”Kommunfakta 2014, Borgholm”, SCB 2014. 7 120 2. Beskrivning av arbetsprocess och metod 2.1. Arbetsprocess Arbetet med att ta fram RSA för 2015 påbörjades våren 2014. Förvaltningarna och bolaget har i enlighet med gällande styrdokument själva ansvar för att göra risk- och sårbarhetsanalyser för sina verksamheter. Kommunens säkerhets- och utvecklingsstrateg har i sin roll som beredskapssamordnare uppdraget att samordna framtagandet och reviderandet av den kommunövergripande RSA´n som ska finnas, och som ska redovisas i enlighet med gällande föreskrift. Förvaltningarna och Borgholm Energi AB bjöds därför in att gemensamt arbeta fram underlag för detta dokument. Utifrån denna övergripande RSA, kan djupare analyser behöva göras i olika verksamheter. Ansvaret för att detta, i förekommande fall görs, åligger respektive förvaltning och Borgholm Energi AB. 2.2. Metod Metoden som använts för arbetet är liknande ROSA-metoden som användes vid framtagande av föregående RSA (2007/2011), se beskrivning i dessa dokument. Scenarios valdes ut efter den ”länsnorm” som gällde 2014. Till 2015 så kom dels en ny föreskrift som delvis angav nya krav och dels så togs länsgemensamt fram förtydliganden av hur rapportering av RSA ska göras. Detta har sammantaget gjort att utformningen av RSA för 2015 ser ut som den gör. 2.3. Deltagande interna, externa och privata aktörer Med i det kommungemensamma arbetet med att ta fram underlag för analysen, har varit representanter från: Kommunledningskontoret (ordförande) Socialförvaltningen Utbildningsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Borgholm Energi AB Gruppen har träffats tio gånger under cirka ett års tid. Utifrån kommunens områdesansvar har deltagare i Ölandskommunernas krishanteringsråd uppmannats att lämna uppgifter/åsikter. De som i någon form har gjort detta är: Räddningstjänsten Landstinget EoN 8 121 2.4. Material och underlag som använts för arbetet I arbetet har följande arbeten legat som underlag: Risk- och sårbarhetsanalys för Borgholms kommun 2011, reviderad 2012 Riskanalys utifrån LSO (räddningstjänsten) STYREL, planering 2011/2015 Riskanalys till FÖP Borgholm-Köpingsvik, 2014 Pandemiplan 2009 Beredskapsplan för Ölandsbron 2004 inklusive trafikverkets revideringar 2015 Oljeskyddsplan 2013 RSA för dricksvattenförsörjningen i Kalmar län – kommunbesök 2015 (Länsstyrelsen) Underlag från övning SAMÖ-KKÖ 2011 (kärnkraftsövning) Översvämningsrisker på Öland, Konsekvenser i ett förändrat klimat, Länsstyrelsen i Kalmar 2015 2.5. Avgränsningar Analysen är endast av övergripande slag. Tidigare analyser har lyft risker och sårbarheter men inte konkret uttalat vilka åtgärder som behöver vidtas eller när åtgärder skall vara utförda. Årets analys har därför haft som primärt mål att kunna vara underlag för att kunna lista behov av åtgärder och utgöra planering för när dessa skall vara vidtagna. Djupet på analys av respektive risk har i årets arbete inte haft högsta prioritet. Respektive verksamhet kan därför behöva göra egna fördjupningar. Se förslag till åtgärder, avseende behov av fördjupad analys (bilaga 4). 3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område 3.1. Sammanfattning och analys, identifierad samhällsviktig verksamhet: Samhällsviktiga faktiska verksamheter listas i bilagor 2.1-2.6 (sekretess enligt OSL 18 kap 13§). Identifiering av samhällsviktiga verksamheter gjordes med grund utifrån STYREL-inventering som gjorts. Bedömningarna har i princip varit densamma som den i STYREL. Nedan listas bedömningskriterierna där ej i dagsläget aktuella typverksamheter i Borgolms kommun, är skrivna i kursiv text. 9 122 Prio 1 Samhällsviktiga verksamheter som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för liv och hälsa: Akutsjukhus Hälsocentraler/vårdcentraler med akutsjukvård. Servicehus/sjukhem/äldreboende/palliativ vård med vård som är elberoende och där liv och hälsa kan äventyras vid avbrott. Inrättningar eller lokaler där barn, funktionshindrade och äldre i övrigt vårdas och där vårdtagaren kräver särskild hänsyn, tillsyn och omsorg. Ambulansstationer (utryckning). Sjukhusapotek (knutna i huvudsak till akutsjukhusen). Brandstationer, räddningstjänst (utryckning). Polisstationer (utryckning). Larmoperatörer (kopplade till räddningstjänst, hälsa och säkerhet etc.). Tele- & IT- verksamhet knuten till begreppet liv och hälsa enl. ovan. Kommunikationssystem inkl. noder för samband och larmning (Rakel etc.) Vattenproduktion och – distribution nödvändig för vidmakthållande av verksamhet vid ovan relaterad hälsa och sjukvård. Avloppssystem inkl. pumpstationer i anslutning till ovan relaterade anläggningar med prioriterad vattenförsörjning (exkl. reningsverk). Utomhusvarningsanläggningar för att effektuera signalen VMA – Viktigt Meddelande till Allmänheten i inre beredskapszonen runt kärnkraftverket i Oskarshamn inklusive styrutrustning (centralenheter, fjärrbaser och relästationer samt i förekommande fall radiolänkförbindelser). Sluten psykiatrisk vårdanläggning. Prio 2 Samhällsviktiga verksamheter som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet: Kommunal, Landstingskommunal och annan myndighetsledning relaterad till krisledningsfunktioner, samt funktioner nödvändig för upprätthållande av denna inom respektive organisation (t.ex. intern ITservice etc.). Drivmedelsförsörjning kopplad till verksamhet för utryckningsorganisationer (kräver kartläggning av avtal hos resp. aktör). Vattenförsörjning och avloppssystem utöver vad som nämns i prio 1 (övriga tätbebyggda områden). Reningsverk. Tele- & IT i övrigt (generellt). 10 123 Forts. prio 2 Lokal/regional TV (för akut nyhetsinformation). Teracoms sändaranläggningar och infrastruktur nödvändig för dess funktion. Prio 3 Samhällsviktiga verksamheter som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för liv och hälsa: Vårdcentraler (Landstingskommunala som privata som är registrerade vårdgivare enligt vårdvalet) [OBS! Ej läkarmottagningar – privata läkare utanför vårdvalet]. Tandläkarmottagningar i anslutning till vårdcentralen (akut tandvård), alt. andra akutkliniker (Folktandvård) [OBS! prioriteringen inrymmer inte samtliga tandläkarmottagningar, utan endast sådana som har en fast akutkaraktär]. Apotek (ej upptagna under prio 1). Kommunal socialförvaltning och övrig verksamhet med anknytning till socialtjänst inom kommunal ram. Centralkök (inom kommuner och landsting samt andra vårdgivare med ansvar för verksamhet inom område liv och hälsa). Hemsjukvård och sjukvård som bedrivs på gruppboenden (inkl. lokaler för gruppboende). Djursjukhus Prio 4 Samhällsviktiga verksamheter som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet: Drivmedelsförsörjning (utöver vad som nämns under prio 2). Drivmedelsdepåer. Fjärrvärmeproduktion och – distribution. Tidningsproduktion och – distribution (OBS! även tidningstryckerier, men bara sådana som är relaterad till information ur ett samhällsviktigt perspektiv). Transporter (persontrafik – i huvudsak resor till och från arbetet). Transporter (logistikhantering kopplad till person- och godstrafik). Spårbundna transporter (Trafikverkets anläggningar och tågoperatörer). Banker & övriga kreditinstitut (ett kontor per bank i mindre kommun, i övrigt proportionerligt efter storlek på kommun – kommunen avväger). Även bankomater kan prioriteras. Livsmedelsaffärer och grossister inkl. slakterier. Försäkringskassans kontor. Skolor (obligatoriska). Daghemsverksamhet. 11 124 Forts. prio 4 Postterminaler och postkontor (bl.a. nödvändiga för tryckt nyhetsförmedling och kopplat mot betalningsförmedling). Krematorie- och begravningsverksamhet inkl. kylförvaring. Fängelser och häkten. Prio 5 Samhällsviktiga verksamheter som representerar stora ekonomiska värden: Verksamhetsutövare med stora djuranläggningar, B-anläggningar enligt Miljöbalken. Det kan bl. a. vara gris, fjäder eller nöt. Djurparker. Större hamnar. Prio 6 Samhällsviktiga verksamheter som har stor betydelse för miljön: Industrier med miljöfarlig verksamhet där ett elavbrott kan innebära allmänfarliga risker (utsläpp av farliga kemikalier eller bildande av giftiga gaser). Reningsverk i små tätorter eller verksamhetsanknutna reningsverk. Anläggningar/sortergårdar där miljöfarligt avfall hanteras och som har ett stort elberoende. 4. Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamheter Sammanfattning och analys, identifierade kritiska beroenden: Kritiska beroenden är oerhört svårt att kartlägga helt och fullt utt. Beroenden finns ofta i flera led vilket gör en fullständig analys näst intill omöjlig att utföra. Några beroenden kan dock urskiljas som mer frekventa: Elförsörjning De allra flesta samhällsviktiga verksamheter är beroende av elförsörjning. Många av dessa har reservkraft. Det är viktigt att verksamhetsansvariga följer hur upp hur ett elavbrott eller en elbristsituation skulle påverka viktiga verksamheter och även följer upp att ev. reservkraft fungerar ur ett logistikperspektiv. IT/Tele Fler verksamheter blir mer och mer beroende av fungerande ITsystem. Kommunen och andra lokalt verkande samhällsviktiga verksamhetsutövare, kan göra vissa insatser för att förbättra säkerheten. Det är också värt att påpeka att det är önskvärt att ökade krav/reglering, sker avseende skyldigheter som internet/teleleverantörer har på kontinuitetsförmåga i sina system. IT/Tele är också väldigt beroende av elförsörjning. 12 125 Dricksvatten Dricksvattenberoende samhällsviktiga verksamheter bör följa upp vilken beredskap som kommunen har för att kunna stötta vid ett avbrott i vattenförsörjningen. Eventuella egna åtgärder bör anpassas utifrån detta. Transporter (Ölandsbron) Öland är en ö med broförbindelse. Tillkomsten av bron har gjort det dagliga livet på ön mycket enklare och utvecklat verksamheter och regional samverkan på ett helt annat sätt än om bron inte hade funnits. Samtidigt så är bron oerhört viktig för att kunna hålla igång många samhällsviktiga verksamheter på längre sikt. Ett driftavbrott längre än en vecka på Ölandsbron skulle utgöra en mycket svår påverkan på ön och ställa krav på prioriteringar, även med igångsatt ersättningstrafik med färjor. Kritiska beroenden listas mer i detalj i bilagorna 2.1-2.6 (sekretess enligt OSL 18 kap 13§). 5. Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Detaljerad sammanställning redovisas i bilaga 3. och 3.1 (sekretess enligt OSL 18 kap 13§). Nedanstående redovisas övergripande identifierade risker per typområde. 5.1. Sammanfattning och analys av identifierade risker per typområde. 5.1.1. Naturhändelser Inom gruppen naturhändelser så har fyra scenarios identifierats som möjliga extraordinära händelser: Snöoväder/storm Skyfall Värmebölja Höga havsnivåer Utmärkande för naturhändelser är att samhället i det korta perspektivet inte kan förebygga att händelserna inträffar. I ett längre perspektiv bör kommunen beakta gällande forskarrön inom framtida klimatutveckling och påverkan från dessa scenarios. 13 126 Snöoväder/storm är kanske det händelsescenario som sammantaget bör vara dimensionerande för kommunens krisberedskap. Händelsen är inte helt osannolik och påverkar många viktiga samhällsfunktioner. God beredskap för att kunna hantera denna händelsetyp ger en god generell krisberedskapskapsförmåga. Skyfall har analyserats i samband med FÖP Borgholm/Köpingsvik 2014. Påverkan från detta scenario bedöms inte vara av den allvarligaste graden. Värmeböljors påverkan på, framförallt riskgrupper, har inte helt uppmärksammats tidigare i Sverige. Verksamhetsansvariga bör vidta skäliga åtgärder inom sina verksamheter och kommunen bör arbeta informativt mot allmänheten i frågan. Höga havsnivåer är i dagsläget inget stort problem, men kan bli det om forskarmajoritetens rön avseende klimatförändring är korrekta. Kommunen bör i framtida planering ta ställning till hur man ser på frågans hantering. 5.1.2. Olyckor Inom gruppen olyckor har följande scenarios identifierats: Utsläpp av kemikalier (oljepåslag) Skogsbrand Olycka vid publikt evenemang Kärnteknisk olycka Oljetransporterna i Östersjön ökar och risk för att en allvarlig olycka inträffar finns alltid. Ölandskommunerna och räddningstjänsten har en god grundplanering för hur en händelse skulle hanteras. Skogsbrand har tidigare inte analyserats i dessa sammanhang. Den stora skogsbranden i Västmanland 2014 visade på behov av beredskap/kompetens inte bara inom räddningstjänstområdet utan även inom övergripande krishantering. Samordning med räddningstjänsten innan och under en skogsbrand är givetvis av största vikt. En olycka vid ett större publikt evenemang (trängselolycka) skulle förutom behov av räddningstjänst och sjukvård, också ställa krav på psykososocialt stöd. För att minska risken för att en olycka inträffar så är det viktigt att tillståndsmyndigheten bedömer behov av förebyggande åtgärder. 14 127 En kärnteknisk olycka kan i sin yttersta konsekvens, vara den allvarligaste händelsen som skulle kunna inträffa i fredstid. Bedömningen är dock att en mycket allvarlig kärnteknisk olycka också är väldigt osannolik. En god generell krisberedskapsförmåga ger en grund för att också kunna hantera en kärnteknisk olycka på ett acceptabelt sätt utifrån kommunens ansvarsområden. Länsstyrelsen har ansvaret för räddningstjänstinsatserna vid en olycka på OKG. 5.1.3. Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Inom gruppen teknisk infrastruktur och försörjningssystem har följande scenarios identifierats: Störning elförsörjning/elektroniska kommunikationer Störning i kommunalteknisk försörjning (smitta i VA-system) Längre avbrott på Ölandsbron Se vad som skrivits under kapitel 4, Kritiska beroenden angående dessa scenarios. 5.1.4. Antagonistiska hot och sociala risker Inom gruppen antagonistiska hot och sociala risker har följande scenario identifierats: Oroshantering av barn som far illa Scenariot togs upp bland annat med anledning av fallet Yara i Karlskrona. Samverkan mellan myndigheter är a och o i dessa fall. Scenariot berör främst social- och utbildningsförvaltningen. 5.1.5. Sjukdomar Inom gruppen sjukdomar har följande scenarios identifierats: Pandemi Fågelinfluensa Grunderna för pandemiplanering som gjordes 2009 anses gälla fortfarande. Erfarenheterna från H1N1-hanteringen, där kritik i efterhand mot massvaccinering med inträffade narkolepsifall som följd, gör att informationsbudskap vid nästa pandemi kritiskt måste värderas och utformas. Fågelinfluensa har hittills inte utgjort något konkret större hälsoproblem. Dock ställer inträffade fall stora krav på synkade informationsbudskap. 15 128 6. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område Detaljerad sammanställning utifrån riskscenarios redovisas i bilaga 4. Nedanstående redovisas övergripande identifierade sårbarheter och brister generellt och per typområde. 6.1. Identifierade sårbarheter och brister i generell krisberedskap 6.1.1. Ledning 6.1.2. 6.1.3. 6.1.4. 6.1.5. Samlad snöovädersplan/checklista finns ej. GIS-skikt med inlagda samhällsviktiga verksamheter finns ej för hela kommunen. Ställningstagande till framtida klimatutveckling saknas (ÖP). Vissa gällande planverk är ej uppdaterade. Sammanställd rutin för större utrymning finns ej. Checklista att använda vid värmebölja finns ej. Samverkan Samverkansrutiner med räddningstjänsten, exempelvis vid en större skogsbrand, är ej dokumenterade. Kommunikation Ansvar och arbetssätt kring informationssäkerhet är ej helt utrett/beslutat. Rutiner för hur kommunen ska kunna kommunicera i ett strömlöst tillstånd (internt, i samverkan och till kommuninnevånarna) är ej helt utrett och dokumenterat. Kompetens Mediaträning saknas för vissa funktioner. Övning/genomgång av samverkansrutiner kopplat till oroshantering gällande barn som far illa har ej genomförts. Resurser Eventuella behov av mobila AC-aggregat och/eller fläktar vid värmebölja är ej dokumenterat. 16 129 6.2. Identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap per typområde 6.2.1. Naturhändelser 6.2.2. 6.2.3. 6.2.4. 6.2.5. Samlad snöovädersplan/checklista finns ej. Checklista att använda vid värmebölja finns ej. Olyckor Psykosocial krishanteringsrutin ej uppdaterad. Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Utsedda och förberedda s.k. trygghetspunkter* finns ej helt och fullt ut. Reservkraftlogistik är ej uppdaterad. Beredskapsrutiner kring VA-verksamheten är ej heltäckande. Antagonistiska hot och sociala risker Planläggning ej samövad. Sjukdomar Underlag för pandemiplanering ej uppdaterat. * Med trygghetspunkt avses plats där följande funktioner ska kunna finnas och fungera för kommuninnevånare som ej kan lösa detta själva: Möjlighet att ge/ta emot direktinformation till/från allmänheten (förmedlad från/till lokal ledningsplats). Möjlighet att få värme. Möjlighet att övernatta (enkel form). Möjlighet att få vatten/mat. Platsen ska ha tillgång till el, IT och kommunikationsfunktioner (även vid strömavbrott). 7. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Ovanstående brister planeras att åtgärdas i enlighet med bilaga 4 (åtgärd, ansvar och tidsplan). Åtgärderna läggs och följs upp i ordinarie årlig verksamhetsplanering för kommunens krishanteringsarbete (centralt och i verksamheterna). 17 130 Bilaga 1. Scenariosammanställning Scenario 1. Snöoväder/storm: Den 11/1 2015 får räddningstjänsten en ”nivå 3 varning” avseende väder från SMHI I varningen sägs att ett omfattande snöoväder i samband med stormbyar kommer att dra in över östra Götaland från nordost under fredag eftermiddag (12/1). Det skall dessutom blåsa ca 20 m/s. Temperaturen är ca -5 grader Celsius. Ovädret drar in över kommunen enligt prognosen. Under fredagskvällen blir stora delar av Öland utan ström. Till en början kan snöröjningsfordon hålla vägarna öppna men under sennatten blir detta svårare och svårare. Även teletrafiken har mycket stora bekymmer. From lördag kväll är det i princip omöjligt att ta sig fram på vägarna (med vissa undantag inom Borgholm, Färjestaden och Mörbylånga). Det har nu kommit ca 75 cm snö som i drivbildning på vissa ställen är 3-4 meter. Prognosen talar om fortsatt snöande i ett par dagar samt fortsatt kraftig vind. Snöandet fortsätter i ca två dygn för att därefter övergå i blåsigt och kallt väder (-10 om dagarna och ner till -20 om nätterna). Totalt har det kommit ca 1,5 meter snö. Men på vissa ställen är hela byar begravda i snömassorna. Är att kylan skall hålla i sig i ca en vecka för att därefter bli strax maximalt någon minusgrad. Hela östra Götaland har drabbats av liknande scenario, dock är Öland pga sitt öppna landskap extra hårt drabbat. Scenario 2. Skyfall: Scenario från riskanalys till fördjupad översiktsplan för Borgholm-Köpingsvik: I syfte att studera konsekvenserna av ett extremt regn har MIKE21-modellen belastats med ett dimensionerande framtida 100-årsregn, vilket motsvarar dagens 100-årsregn ökat med 20%. Varaktigheten har antagits till 30 minuter, vilket resulterar i en regnvolym motsvarande 53 mm. För konsekvenser av detta i Borgholm-Köpingsvik, se riskanalys Hur påverkar detta verksamhet som ni ansvarar för? Hur påverkar ett motsvarande regn på andra ställen i kommunen den verksamhet som ni ansvarar för? 131 Scenario 3. Värmebölja: Bakgrund: Sommaren kom tidigt i år. Redan i maj uppmättes temperaturer på 25 grader. Från slutet av maj till mitten av juli har det bara kommit lite nederbörd i hela regionen. Det är torrt i markerna och bevattningsförbud och eldningsförbud råder i regionen. Grundvattennivåerna har sjunkit och är nu nära den lägsta uppmätta nivån någonsin. Från den 5 juli har maxdygnstemperaturerna stadigt varit över 25°C. (torrperiod 28 maj – 30 juli =65 d. Värmebölja 5 - 30 juli = 26 d) Händelsebeskrivning: 17 juli Maxtemperaturen har legat kring 30°C de senaste tre dygnen, ett par nätter har temperaturen inte varit lägre än 20°C. Det är blå himmel och strålande sol. Många har semester och det är fullt på badplatserna. 18 – 25 juli Ett högtryck ligger över regionen, temperaturen stiger ytterligare, och maxtemperaturen når under några dagar upp till 35°C. Nätterna fortsätter att vara varma och ger ingen riktig svalka. Det är vindstilla och tryckande värme. Luften är relativt torr. Dygnsmedeltemperaturen har varit mellan 19-25 grader i över en vecka nu. Det är extremt torrt i skog och mark och hög brandrisk. 26 - 27 juli Vinden ökar till 4-5 meter per sekund och värmen blir något mindre intensiv, då maxtemperaturerna stannar runt 30°C. 28-30 juli De följande tre dagarna kommer kallare, mer fuktig luft in över regionen. I samband med detta bildas flera kraftiga åskmoln, och blixten slår ner på flera platser och orsakar bränder och störningar för elförsörjningen. Den 30 juli börjar det regna. 15mm faller under dygnet, men det är fortfarande torrt i markerna. SMHI:s prognoser visar på temperaturer mellan 20-25 grader och mer nederbörd framöver. Vattentemperaturerna i insjöarna har gått upp mot 25 grader under de senaste veckorna, och i havet kommer temperaturen väl över 20 grader under den här perioden. Vilken påverkan får detta på era verksamheter och för kommuninnevånarna kopplat till era verksamheter? 132 Scenario 4. Höjda havsnivåer: För vidare beskrivning se riskanalys för FÖP Borgholm-Köpingsvik. Påverkan på era verksamheter? Konsekvenser på andra ställen? 133 Scenario 5. Stora utsläpp - oljepåslag: I samband med en vårstorm den 26/3 2007 så sjunker tankfartyget Volgoneft 25 km öster om Högby fyr. Förlisningen föregås av att fartyget bryts sönder och stora delar av fartygets 20000 ton tjockolja läcker ut i vattnet. Fem besättningsmän följer med fartyget i djupet. De åtta som räddas (fysiskt oskadda) förs i land vid Böda hamn. Till en början är vind och strömningsprognosen osäker avseende om oljan kommer att gå mot Öland. Den 28/3 vänder vinden mot sydostlig varför hela kuststräckan norr om Högby drabbas av oljepåslaget. Scenario 6. Skogsbrand: Sommaren 2015 har varit varm och torr. I länet har flera mindre och ett par något större skogsbränder inträffat. Den 5/8 råder brandriskvärde 5E = extrem brandrisk på stora delar av Öland. En skogsavverkningsmaskin kör emot en sten och gnistan antänder skogen. Maskinisten försöker släcka men lyckas inte helt utan branden sprider sig och han larmar därför 112. Räddningstjänsten larmas och skickar folk från Löttorp och Böda sommarbrandkår samt tankbil från Borgholm. På grund av vind och torka så lyckas inte räddningstjänsten stoppa branden utan den går vidare och sprider sig under dagen. Kommunledningen informeras men under 5/8 tas inga beslut om samlad krisledningsorganisation Fler resurser från övriga Öland samt även förstärkning från fastlandet larmas ut till 6/8. Dessutom beställs via MSB helikoptrar att assistera i släckningsarbetet. Brandutvecklingen tom 7/8 sker enligt nedanstående skiss. Närmsta veckan efter 7/8 så väntas ingen nederbörd och vinden kommer växla mellan sydost och sydväst (måttlig vind) 134 Scenario 7. Olycka vid publikt evenemang: Trängselolycka under Victoriadagen. Vid tömning av idrottsplatsen efter Victoriadagen så uppstår trängsel i en utgång mot Villagatan. I paniken kläms/trampas ett 20 tal personer ner. Kommunens TIB får information om händelsen via räddningschef i beredskap som fått larm om händelsen. Informationen kommer ca 1 timme efter att händelsen inträffat. Initialt så vet man inte om mer än att det troligtvis finns döda bland de drabbade. Många är chockade på platsen. Vad gör TIB? Vilka larmas/informeras? Vad är kommunens ansvar? Händelsen slutar med 3 döda och 2 svårt skadade. 12 personer fördes till sjukhus med lindriga skador (krosskador och liknande). Kommunen kritiseras dagarna efter händelsen för den dåliga säkerheten i samband med evenemanget. Vilka verksamheter påverkas? Scenario 8. Kärnteknisk olycka: Kortscenario ”Japanhändelse” på OKG: Utsläpp i liknande omfattning med Japanutsläppet (sydostlig riktning) Primärt beslut räddningsledaren i akutläget: Inomhusvistelse alla norr om Köpingsvik (pågår 24 timmar). (Akututrymning endast av folk inom inre beredskapszon = 2 km från OKG) Senare beslut: Omflyttning av boende norr om Källa (pågår1 år) pga av nedfall = hälsoskyddsfråga. Scenario9. Störning i elförsörjningen och störning i elektroniska kommunikationer: Den 15/12 klockan 20.25 tappar fartyget Volgoneft ankaret under gång i Kalmarsund. Innan detta upptäcks så river ankaret av bägge strömförsörjningskablarna till Öland. Följden blir att hela Öland blir strömlöst. Kommunchef, förvaltningscheferna och VD Borgholm Energi nås avinformationen om omfattningen på elavbrottet ca 21.00. Vid en första kontakt med EON så kan de ej bedöma varaktigheten på avbrottet. På förmiddagen 16/12 så ges beskedet att det kan ta ända upp till en vecka att laga kablarna. Det fasta och mobila telenätet fungerar till ca 75% initialt, men går ner till ca 50% efter 03.00 den 16/12. From 17/12 så fungerar telenätet ännu sämre (ca 25% av nätet fungerar och tidvis är hela nätet utslaget). Kommunens växel (servicecenter) har stora driftsstörningar och internet fungerar ungefär som telenätet. 135 Scenario 10. Störning i kommunalteknisk försörjning: Vårdcentralen i Borgholm får måndagen den 15/7 2007 in en person som har diarré och som efter provtagning visar sig ha dysenteri. Dagen efter konstateras tre nya fall för att därefter succesivt öka till som mest 150 fall den 20/7. Ingen av personerna vet varifrån de blivit smittade. Den 2/8 konstateras att någon medvetet smittat ner vattentäkten i Köpingstall med Shigella dysenteriae bakterier. Totalt insjuknar 1200 personer. Scenario 11. Ölandsbron obrukbar under längre tid: På grund av någon orsak kan inte Ölandsbron brukas under en längre tid (månader). Scenario 12. Sociala risker: Oroshantering för ett barns välbefinnande: Hösten 2014 har klassföreståndaren i 6C i Köpings skola noterat att Klara 12 år kommit till skolan och sett allmänt ovårdad ut (smutsig och ej klädd efter väderleken, mm) vid ett flertal tillfällen. Ett par gånger har hon iakttagit att Klara har haft blåmärken på armarna. Klara har själv sagt att hon fått dessa då hon spelat fotboll. Klaras klassföreståndare har nu informerat rektorn om sina iakttagelser. Finns kriterier för när rektor ska informeras? När går man vidare till socialtjänsten? Finns fast rutiner hur detta skall gå till (dokumentation mm)? Hur hanterar socialtjänsten en information/anmälan? Finns fasta rutiner? Vet skolan/socialtjänsten om vilka insatser som görs av annan part? Vilka rutiner finns kring samverkan med polisen? Innan berörda hinner vidta någon åtgärd så dödas Klara av sin styvpappa som också var den som hade misshandlat Klara tidigare. Klaras mamma och två syskon är djup förkrossade av händelsen. I media framförs massiv kritik mot kommunen där både skolans och socialtjänstens agerande ifrågasätts. Både ansvarig rektor och berörd socialsekreterare mår väldigt dåligt av den inträffade händelsen. Kommunen kallar till presskonferens. Hur sker samordning av informationsbudskapet? Vem uttalar sig? Vilken approach har kommunen när det gäller hantering av media i liknande händelser? 136 Scenario 13. Pandemi: Scenario det samma som tidigare rsa: i samband med pandemi kan verksamheterna räkna med 50% frånvarande av personalen under 8 veckor. Gäller bedömningarna som gjordes vid framtagande av pandemiplaneringen 2009? Scenario 14. Fågelinfluensa: Scenariot är att ett antal fall av fågelinfluensa har konstaterats på ett antal döda fåglar som hittats i Strandkanten på hornsjön. Hur påverkar detta era verksamheter? 137 Bilaga 3. Identifierade risker och behov av operativa åtgärder för kommunens samlade verksamhet. Bedömningskriterier Sannolikhet Värde Bedömning 1 Mycket låg sannolikhet 2 Låg sannolikhet 3 Medelhög sannolikhet 4 Hög sannolikhet 5 Mycket hög sannolikhet Sannolikhet [ggr;år] 1;1000 1;100 1;50 1;10 1;1 Konsekvens Nivå 1 Bedömning Mycket begränsad Följd Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution, mycket begränsade skador på egendom och miljö 2 Begränsade Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner, begränsade skador på egendom och miljö 3 Allvarliga Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende, allvarliga skador på egendom och miljö 4 Mycket allvarliga Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstromot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende, mycket allvarliga skador på egendom och miljö 5 Katastrofala Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet, katastrofala skador på egendom och miljö 138 För beskrivning av respektive scenario, se bilaga 1. Naturhändelser Nr Händelser Sannolikhet Konsekvens Liv hälsa Konsekvensbeskrivning och behov av operativa åtgärder Ekonomi Kultur Miljö Samhällets Funktionalitet Snöoväder/storm 1 3 3 2 1 1 4 2 1 3 2 2 2 4 3 2 1 1 2 2 2 3 3 2 3 Skyfall 2 Värmebölja 3 Höga havsnivåer 4 Stor påverkan på samhällets funktionalitet. Kräver prioritering av omsorgstagare (ev. evakuering). Risk för liv och hälsa om rätt åtgärder ej görs. Övrig verksamhet måste också prioriteras. Samlad förvaltning (krisledningsnämnd) och full krisledningsstab bör finnas. Samverkan med räddningstjänsten (bandvagnsresurser) och landstinget (vårdoptimering) måste ske. Ej stor fara för liv eller hälsa. Dock risk för stora ekonomiska skador samt icke obetydlig risk för skador på kulturella värden, miljö och samhällets funktionalitet. I akutläget får skydd av samhällsviktiga verksamheter prioriteras. Samverkan operativt mellan räddningstjänsten och BEAB krävs. Lämpligt är att stöd från kommunens krishanteringsstab finns. Framförallt finns risk för att riskgrupper påverkas svårt och t o m avlider om insatser ej görs. Hårt arbetande personal måste ges vätska, vila mm för att undvika problem. Framförallt behöver socialförvaltningen bedöma ökat vårdbehov hos brukare. Viss teknisk påverkan kan också ske (apparatur som inte fungerar). Stöd bör kunna ges från kommunens krishanteringsstab I framtiden kan detta bli ett problem förutsatt riskscenarios som majoriteten av forskare är överens om avseende framtida klimatutveckling. Kulturvärden avseende byggnadsminnen riskerar få skador/förstöras. I ett akutläge är RSA Borgholm/Köpingsvik bra underlag för bedömning av konsekvenser. 139 Olyckor Nr Händelser Sannolikhet Konsekvens Liv hälsa Konsekvensbeskrivning och behov av operativa åtgärder Ekonomi Kultur Miljö Samhällets Funktionalitet 5 Utsläpp kemikalier (oljepåslag) 2 2 4 3 4 2* 6 Skogsbrand 3 4 4 4 3 5 7 Olycka vid publikt evenemang 2 4 1 1 1 2 8 Kärnteknisk olycka 1 3* 5 3 5 5 Stor miljö- och ev. turismpåverkan (ekonomi). Även saneringen mycket kostsam (staten ersätter stora delar). *Bör normalt inte nämnvärt påverka samhällets funktionalitet på medborgarnivå utöver detta (få samhällsviktiga verksamheter i kustbandet). Västmanlandsscenariot på Öland. Mycket allvarligt scenario i princip på alla plan (endast utbildningsförvaltningen mindre berörd inom kommunens verksamheter). Kräver snabb operativ synkning av räddningstjänstens insatser och kommunens krisledning (krisledningsnämnd/ledningsgrupp/krishanteringsstab). Detta handlar först och främst om akuthantering för att rädda liv. I ett sekundärt skede behöver kommunens krishanteringstöd aktiveras (socialtjänsten, ev tillsammans med frivilliga). Plats där krisstöd erbjuds bör upprättas. Samverkan bör ske tillsammans med landstinget då stödbehov kommer att finnas även på vårdinrättningar. Informationsbehov. Konskevenserna av händelsen blir med stor sannolikhet katastrofala avseende turismnäring mm. Även när faran bedöms som ”över”, så är det troligt att det blir svårt att få tillbaka turism inom överskådlig tid. Risk finns för utflyttning. Detta kommer att få stora konskevenser för hela kommunen. För de personer/verksamheter som blir omflyttade via myndighetsbeslut, så blir påverkan givetvis mycket stor. *Med rätt vidtagna åtgärder från räddnings- och saneringsledare så bör konsekvenserna avseende liv/hälsa inte bli högre än 3. Självklart kräver händelsen samlad förvaltning (krisledningsnämnd) och krishanteringsstab. 140 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Nr Händelser Sannolikhet Konsekvens Liv hälsa Konsekvensbeskrivning behov av operativa och åtgärder Ekonomi Kultur Miljö Samhällets Funktionalitet 9 Störning i elförsörjning/elektroniska kommunikationer 2 2-4* 3 1 2 4 10 Störning i kommunalteknisk försörjning (smitta VA) 2 3 1 1 1 2 11 Längre avbrott på Ölandsbron 2 1-2 3 1 1-2 3* I alla lägen stor påverkan på samhällets allmänna funktionalitet. Har troligtvis betydande ekonomisk påverkan Beroende på temperatur* så kan det bli risk för liv/hälsa. Kräver samlad förvaltning (krisledningsnämnd) och full krishanteringsstab. Stort hälsoskyddsproblem! Stora svårigheter för äldreomsorg och hemtjänst. Kräver ställningstagande om/hur vattnet kan nyttjas. Sakkunnig personal från BEAB bör aktivt arbeta integrerat med kommunens krishanteringsstab. *Innan ersättningstrafik via färjor kommit igång, så finns risk för betydande påverkan av samhällets funktionalitet. Hamstring, framförallt sommartid, skulle kunna leda till akut brist på nödvändiga förnödenheter. Självklart kräver händelsen samlad förvaltning (krisledningsnämnd) och krishanteringsstab. Antagonistiska hot och sociala risker Nr Händelser Sannolikhet Konsekvens Liv hälsa 12 Oroshantering av barn som far illa 3 4 Konsekvensbeskrivning behov av operativa och åtgärder Ekonomi 1 Kultur 1 Miljö 1 Samhällets Funktionalitet 3-4 Händelsen i Karlskrona ger vid handen att det förutom det uppenbara, att en person dött – även blir långtgående konskevenser för skola/socialtjänst. Samverkan mellan dessa bör ske både i förebyggande insatser och vid en händelse i enlighet med scenariot. Kommunledning bör stötta med gemensamt informationsbudskap. 141 Sjukdomar Nr Händelser Sannolikhet Konsekvens Liv hälsa Konsekvensbeskrivning behov av operativa och åtgärder Ekonomi Kultur Miljö Samhällets Funktionalitet 13 Pandemi 3 4* 3 1 1 2 14 Fågelinfluensa 2 2 3* 1 1 3* *Beroende på hur svårt sjuk man blir av nästa pandemismitta, så kan ett stort antal personer bli allvarligt sjuka och många dö. Produktionsbortfall kan bli stort. Påverkan på samhällets funktionalitet kan minimeras genom bra planering (Pandemiplan) och samlad förvaltning (krisledningsnämnd) samt krishanteringsstab. Samverkan måste ske med landstinget (vårdoptimering). *Beroende på hur händelsen hanteras informationsmässigt initialt, så kan det bli stor påverkan på turism. Om händelsen inte fortsatt hanteras bra ur ett informationsperspektiv så kan förtroendet för kommunen och övriga myndigheter förloras. För att kunna bedriva en bra informationshantering så krävs en god samverkan med experter och övriga berörda myndigheter. Regional samverkan krävs troligtvis (risk för smitta i andra kommuner). 142 Bilaga 4. Brister och behov av åtgärder För beskrivning av respektive scenario, se bilaga 1. Nr Händelser Brist i krisberedskapen? Åtgärd ? Ansvar, bör vara klart när? Snöoväder/storm Samlad snöovädersplan saknas 2016/17 KLK initierar Skyfall Finns problem. Ej alltid dokumenterade Sammanställ plan med övergripande riktlinjer/rutiner och hänvisning till detaljplanering/rutiner GIS.skikt för kontroll av samhällsviktiga verksamheter. Dokumentation av händelser. 1 2 Värmebölja 3 4 Höjda havsnivåer Stora utsläpp (oljepåslag) 5 6 Skogsbrand SBF/KLK 2016 (Dokumentation även på BEAB och räddningstjänsten) ÖP 2015/16 För mycket/för lite avrinningsmöjligheter Ej planlagt/arbetat med värmeböljescenariot Verka för magasin/våtmarker på rätt ställen. Bör följas upp om problem för riskgrupper samt ev. inköp av fläktar mob. AC-agg Soc 2016/17 Hantering av framtida HHN - beslut ej tagna (ej enbart LEH-fråga) Uppdatering av oljeskyddsplan (troligtvis ok) Hantering i ÖP 2015/16 Bör göras enligt fastställd tidplan Rutin för utrymning saknas Rutin för utrymning tas fram Räddningstjänsten initiativansvarig – kommunen medverkar, årligen KLK samordnar 2017 143 Nr Händelser Brist i krisberedskapen? Åtgärd ? Ansvar, bör vara klart när? Trängselolycka Victoriadagen Psykosocial krishanteringsrutin ej uppdaterad Uppdatering av socialförvaltningens och kommunens krishanteringsuppdrag/styrdokument ska göras IFO-chef/KLK 2016 Kärnteknisk olycka Se 6. Se 6. Inventera förvaltningsöverskridande övernattningsmöjligheter inom kommunens verksamheter. Ev. samordnas regionalt? KLK samordnar internt 2017 7 8 Störning i elförsörjning/elektroniska kommunikationer Ev. samordning via Länsstyrelsen? 2015 BEAB samordnar ev åtgärd 2016 (kopplat till ev. beslut om trygghetspunkter Uppdaterad sammanställning av bef. reservkraft saknas och dess syfte Genomför påbörjad inventering Plan för strömlös kommunikation finns ej Ta fram plan, besluta om trygghetspunkter 2016 KLK samordnar Plan för bränsleförsörjning saknas Ta fram plan för bränsleförsörjning BEAB (KLK) 2016 Allmän dokumentation av rutiner Dokumentera BEAB 2016 10 Ej helt synkad lednings/stabsverksamhet kommun/BEAB Se över arbetssätt, ev. förändrad krisledningsnämnd KS ordf/ordf BEAB/KLK 2015/16 11 Nödvattenplan ej färdig Råvattentillgång känslig Underlag ej uppdaterat grundprinciper gäller dock fortfarande. Gör färdigt nödvattenplan Verka för fler våtmarker mm Uppdatera bakgrundsunderlaget, ev i samverkan med Mörbylånga kn. BEAB 2016 ÖP 2015/16 Genomgång av underlag senast 2017 KLK 9 Störning i kommunalteknisk försörjning (smitta VA) Längre avbrott Ölandsbron 144 Nr Händelser Brist i krisberedskapen? Åtgärd ? Ansvar, bör vara klart när? Oroshantering av barn som far illa Kriskkommunikationsrutiner ej tillräckliga Kriskommunikationsrutiner ses över i samband med revidering av plan LEH. Ev. köp av tid från SBF? Ev. frigöra resurs för ändamålet 2015 Uppdatera underlag för plan – bättre avstämning med vaccinering kontra risk/insats nästa gång. 2018 12 Pandemi 13 ? Fågelinfluensa Aktiv styrning av informationsbudskap ej tillräckligt övad Fortsätta öva samordna och ge snabb, avvägd och korrekt informationsbudskap Skrivs in i övningsplan 2015-18 Ej förutsedd extraordinär händelse (generell förmåga) Liten erfarenhet att hantera media vid svår/omfattande krishändelse Mediaträning/utbildning (baserat på uppdaterad plan) Skrivs in i övningsplan 2015-18 14 - Kommunikatör saknas (med uppdrag att samordna kriskommunikationsfrågor) Plan ej uppdaterad (principer gäller dock) 145UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT § 282 Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-08-31 274-298 ___Dnr 2013/165-514 KS Parkeringsstrategi för Borgholms innerstad. Vid kommunstyrelsens sammanträde 2015-04-21 behandlades frågan om parkeringsstrategi för Borgholms kommun. Strategin baseras till stor del på trafiknämndens beslut gällande p-skiva och boendeparkering i centrala Borgholm. Kommunstyrelsen beslutade 2015-04-21 § 55 att parkeringsstrategin ska remitteras till berörda (boende, fastighetsägare _______________och näringsidkare inom det föreslagna området) genom publicering på __hemsidan och annonsering för synpunkter senast 2015-05-31 innan fort- satt politisk behandling och ev verkställande av trafiknämndens beslut gällande p-skiva och boendeparkering. I tjänsteskrivelse 2015-07-23 redovisas de fem remissvar som inkommit under remisstiden som förlängdes till 2015-06-30. Ingen av de som svarat var positiv till strategin. I skrivelsen föreslår kommunledningskontoret att kommunstyrelsen utifrån inkomna synpunkter bör ta ställning till att antingen föreslå kommunfullmäktige att anta parkeringsstrategin med tillhörande beslut om parkeringsskiva och boendeparkering, eller att avsluta ärendet och då föreslå kommunstyrelsens arbetsutskott/trafiknämnden att återta sina beslut gällande boendeparkering § 135/15 och parkeringsskiva § 136/15. Vid dagens sammanträde diskuteras ärendet, varvid framkommer att kommunstyrelsen bör föreslås avsluta ärendet avseende parkeringsstrategi. I samband med behandling av parkeringsstrategin beslutar trafiknämnden i § 180 att återta beslutet vad gäller p-skiva samt i § 181 att återta beslutet vad gäller boendeparkering samt att kommunens hemsida informera om de olika parkeringsmöjligheterna i centrala Borgholm. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att avsluta ärendet vad gäller parkeringsstrategi i Borgholms innerstad. Reservation Marcel van Luijn (M) (BILAGA 1) ____________________________ Utdragsbestyrkande 146UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-08-31 274-298 Utdragsbestyrkande 147 RESERVATION I februari 2015 väckte jag ärendet ang boendeparkering sommartid i Borgholms innerstad. Syftet var att göra det möjligt för dem som bor i lägenheter i centrum att få tillgång till parkeringsplatser i närheten av bostaden under sommartid. Problemet uppstår främst p g a att det är gratis att parkera bil i innerstadens gator. För att underlätta för dem som saknar egna parkeringsplatser i centrum, samt minska trycket på de befintliga platserna, föreslog jag att kommunen kan ordna med en särskild parkeringsplats under sommarveckorna. Mot betalning skulle då berörda invånare kunna använda Slottsskolans parkering, som rymmer ungefär 30-40 platser. Tanken var att denna lösning skulle fungera som komplement till den nuvarande parkeringsstrategi. Jag reserverar mig därför mot beslutet av majoriteten i KSAU att lämna Borgholms parkeringsstrategi oförändrad. Marcel van Luijn (M) 148 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Datum Beteckning 2015-07-23 2013/165-/2015/56 Ert datum Er beteckning Handläggare Marie-Louise Johansson Kommunsekreterare Till kommunstyrelsens arbetsutskott Redovisning av inkomna synpunkter gällande parkeringsstrategin Förslag Kommunstyrelsen bör utifrån inkomna synpunkter ta ställning till att antingen föreslå kommunfullmäktige att anta parkeringsstrategin med tillhörande beslut om parkeringsskiva och boendeparkering, eller att avsluta ärendet och då föreslå kommunstyrelsens arbetsutskott/trafiknämnden att återta sina beslut gällande boendeparkering § 135/15 och parkeringsskiva § 136/15. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade 2015-04-21 § 55 att parkeringsstrategin skulle remitteras till berörda (boende/fastighetsägare och näringsidkare inom det föreslagna området) genom publicering på hemsidan och annonsering för synpunkter senast 2015-05-31 innan fortsatt politisk behandling och ev verkställande av trafiknämndens beslut gällande p-skiva och boendeparkering. Berörda permanentboende, fastighetsägare och näringsidkare (inom områdesbegränsningen Tullgatan-Södra Långgatan-Slotts-gatan-Norra Långgatan) har genom annons i lokalpressen och publicering på hemsidan fram till 2015-06-30 fått möjlighet att lämna synpunkter på parkeringsstrategin. Beslutsunderlag Under remisstiden har fem remissvar inkommit (bifogas). Svenssons Ur och Optik, Storgatan: Parkeringssituationen kan vara lite ansträngd 3 veckor om året. För tio år sedan var det möjligen värre. De övriga 49 veckorna önskar vi som näringsidkare att det vore lite tätare mellan bilarna. Parkeringsskiva bara onödig. Vi måste göra Borgholm välkomnande för ALLA. Borgholm är en av landets mysigasta småstäder. Det skall vi slå vakt om. Ett besök skall präglas av värme och gemyt. Ingen, inte ens Borgholms kommun, tjänar på den attityd som Borgholm får med en närmast hysteriskt klåfingrig attityd mot parkering i Borgholms innerstad. Tips: för att hjälpa husbilsägare tillrätta i yttre hamnen: Sätt upp skyltar så det tydligt framgår var man är välkommen att stå. Som det nu är, uppfattar tydligen många att parkering gäller från den mediokra lilla skylt som står vid lantmännen! Med hopp om en mera seriös och välkomnande lösning av mottagandet av bilister i Borgholms innerstad Postadress Telefon Box 52[ 38721 Borgholm 0485-880 18 Telefax e-mail / www [email protected] http://www.borgholm.se 149 2 (3) Ann-Louise Graf – Slottsgatan 23: Om jag inte skulle kunna parkera på gatan utanför får jag stora problem. Vi enstaka året-runtboende måste få åtminstone denna rätt. Måste stå ut med fruktansvärt oväsen under sommarens turistveckor! Låt turisterna promenera och därmed göra fler inköp. Alla villor nästan runtomkring här hyrs ut till turister. Dessa villor har stora tomter. Uthyrarna borde ha krav på sig att erbjuda parkering på tomten. Gästerna har packning o.s.v. Sedan ser jag inte vari problemet består. Kommunen kanske kan ordna parkering för turister vid Posten eller annan lämplig plats, kanske avgiftsbelagd. Persnäs All-städ: Företaget har ett flertal kunder inom det angivna området för p-skiva som regelbundet besöks för att utföra städning. Städning utförs med egen utrustning som måste flyttas från bilen till kunden. Den tidsbegränsning som pskivan innebär kan komma att tvinga företaget att antingen flytta bilen under pågående arbete alternativt parkera längre ifrån kunden med påföljd att utrustning ska bäras längre. Med anledning av dessa skäl så bör det införas en möjlighet att på årsbasis få dispens från p-skiva för företagets fordon. Om kommunen inte anser att Persnäs Allstäd AB är berörd av parkeringsstrategin och därmed inte kan lämna synpunkter så ber vi att få meddelande om detta med angivna skäl. Per Hård, Södra Långgatan 22: Som vi ser det innebär förslaget i praktiken att vi fastboende inom det aktuella området ska under sex månader vara hänvisade till att parkera på anvisad plats mot en avgift. Syftet med förslaget är alltså att ge plats åt de trafikanter som tillfälligt besöker Cityföreningens butiker och restauranter. Vi kan inte acceptera ett sådant förslag. Att det är “trångt” inom området under juli månad är inte värre än att det går att leva med. Ett problem som många städer drabbas av till och från och då lika drabbar såväl fastboende som tillfälliga besökare. Om Cityföreningen önskar oss fastboende som besökare under resten av året kan det vara klokt att avstå från att köra bort oss på sommaren. Siv och Karl-Axel Nilsson, Storgatan 23 A: Undertecknade vänder oss mot att parkera vid Slottskolans parkering. Erbjuda fastighetsägare p‐plats mot avgift utan platsgaranti är inte rimligt utan förkastas. Vi har valt att bo centralt i Borgholm och vi är i behov att ha bilen parkerad nära bostaden. Vi har under 18 år parkerat bilen för det mesta på Köpmangatan nära skoaffären. Vi ifrågasätter varför det har kryssmarkerats en lång sträcka som aldrig används. Det finns en avlastnings zon utmed Ester&Williams på Köpmangatan. Eftersom det saknas parkeringsplatser vore väl det bättre att den kryssmarkeringen tas bort. Cykelaffären som ej är någon åretruntaffär använder trottoaren för att marknadsföra sina cyklar, gräsklippare m.m. I en del städer hänvisas det till och markeras som t.ex. 1,2,3 osv. för kvartersboende. Vi ser fram emot att det blir en bra lösning för permanentboende som turister. 150 3 (3) Bedömning Utifrån de fem inkomna remissvaren framgår att de ställer sig negativa till införande av p-skiva och boendeparkering. Övriga boende och näringsidkare har valt att inte lämna några synpunkter, om detta innebär att de är positiva eller negativa till förslaget kan inte bedömas. Kommunledningskontoret Lars-Gunnar Fagerberg T f kommunchef Marie-Louise Johansson Kommunsekreterare 151UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT § 280 Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-08-31 274-298 Dnr 2015/154-514 KS Återtagande av beslut; p-skiva sommartid i Borgholms innerstad. Vid dagens sammanträde redovisas inkomna remissvar på föreslagen parkeringsstrategi i Borgholms innerstad. Med anledning av de negativa synpunkterna anses att beslutet om p-skiva bör återtas. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i egenskap av trafiknämnd att återta sitt beslut 2015-04-07 § 136 och avsluta det från vidare handläggning. ____________________________ Utdragsbestyrkande 152UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT § 281 Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-08-31 274-298 Dnr 2015-/56-315 KS Återtagande av beslut; boendeparkering sommartid i Borgholms innerstad. Vid dagens sammanträde redovisas inkomna remissvar på föreslagen parkeringsstrategi i Borgholms innerstad. Med anledning av de negativa synpunkterna anses att beslutet om boendeparkering bör återtas. Yrkande Marcel van Luijn (M) anser att ärendet om boendeparkering inte ska avslutas. Proposition Vid propositionsställandet finner ordföranden att trafiknämnden anser att ärendet ska avslutas. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i egenskap av trafiknämnd att återta sitt beslut 2015-04-07 § 137 och avsluta det från vidare handläggning. att information om parkeringsmöjligheter sommartid för boende i centrala Borgholm ska publiceras på kommunens hemsida. Reservation Marcel van Luijn (M) (BILAGA 1) ____________________________ Utdragsbestyrkande 153UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SOCIALNÄMNDEN § 96 Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-08-27 88-104 Dnr 2015/68-704 SN Motion - Lasse Leijon, Kjell Ivar Karlsson SD, Inköp av traktor till Borgholms demensboende (SD) Inkommit motion från Lasse Leijon och Kjell Ivar Karlsson (SD) gällande inköp av traktor till Borgholms demensboende. Motionen bör avslås då skattebetalarnas pengar inte bör användas till inköp av traktorer. Beslut Socialnämnden beslutar att avslå motionen. ____________________________ Utdragsbestyrkande 154UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-04-13 42-62 KOMMUNFULLMÄKTIGE § 45 Dnr 2015/110-109 KS ANMÄLAN; Motion (Lasse Leijon, Kjell Ivar Karlsson SD) - inköp av traktor till Borgholms demensboende. Lasse Leijon (SD) och Kjell Ivar Karlsson (SD) föreslår i motion 2015-04-13 att kommunen inhandlar en gammal traktor som placeras så att de demensboende kan se den inifrån boendet m m. Beslut Kommunfullmäktige lämnar motionen till socialnämnden för beredning. ____________________________ Utdragsbestyrkande 155 156UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Sammanträdesdatum 2015-08-27 § 170 Paragrafer 154-180 Avsändare: Kommunfullmäktige i Borgholm Dnr. 2015-000336 Motion – Giftfri kommun Beslut: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige besluta, att bifalla motionen. ________________________________________ Redogörelse för ärendet Eva Wahlgren (C) har lämnat in en motion 2014-12-15, att Borgholms kommun: Antar miljömål om att kommunen ska vara giftfri Gör en kartläggning var i kommunens verksamhet som giftiga ämnen kan finnas Genom att anta miljömålet om att kommunen ska vara giftfri, gör sig av med giftiga ämnen i våra verksamheter Ställer krav på giftfria produkter vid upphandling exempelvis genom de kriterier som Miljöstyrningsrådet anger Agerar kunskapshöjande gällande de gifter som finns runt om oss. Motionen berör ett mycket angeläget område där vi vet att många människor, inte minst barn och ungdomar, kommer i kontakt med många fler kemikalier än tidigare generationer, genom bland annat kläder, leksaker, byggmaterial m.m. I Borgholms kommun har redan genomförts en del åtgärder och annat pågår i den ordinarie verksamheten. Motionen innebär ett fortsatt men mer ambitiöst arbete från kommunens sida att arbeta för en giftfri vardag. Motionen pekar på några av de farliga ämnen som kan ingå i t ex hårvårdsmedel, schampo, kläder, livsmedel, dricksvatten, byggmaterial m.m. I motionen pekas också på det arbete som genomförts av riksdag, regering och inom Kemikalieinspektionen (KEMI). Motiering av beslutet Inom Borgholms kommun har samhällsbyggnadsnämnden sedan flera år prioriterat sex angelägna miljömål, bland annat Giftfri miljö. I årets verksamhetsplan genomförs några aktiviteter om jordbrukets användning av bekämpningsmedel, dels ett tillsynsprojekt och dels genom att delta i ett nationellt projekt tillsammans med Jordbruksverket och KEMI. Förra året genomförde miljöavdelningen ett projekt om användning av hårfärgsmedel samt ett kontrollprojekt för dricksvatten. Utdragsbestyrkande 157UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Sammanträdesdatum 2015-08-27 Paragrafer 154-180 Kommunens ekonomiavdelning ansvarar för upphandling och inköp. Kommunen har en upphandlingspolicy, dock med svaga krav inom miljöområdet. För närvarande ställs inga särskilda krav på giftfria produkter vid upphandling. Denna policy ska arbetas om i höst och då kan ambitionerna om bland annat ”giftfri upphandling” ökas. BEAB:s städverksamhet har sedan flera år ett pågående arbete med att minimera användningen av så många kemiska produkter som möjligt genom att använda andra metoder, torrstädning, vatten, andra textilier etc. Någon kartläggning vilka ämnen och produkter som kan innehålla farliga kemiska ämnen, var de finns, vilka mängder och hur man ska avveckla användningen, finns inte. Något systematiskt arbete med att informera och öka kunskapen hos medborgarna, som motionären efterlyser, finns inte heller. Kemiska ämnen finns inom många områden, i företag, inom kommunens verksamheter och hos privatpersoner. Inom flera verksamheter, t ex företag och lantbruk, har i många fall användningen av farliga kemiska produkter minskat. Det finns ett stort behov av att öka kunskapen hos vanliga medborgare och fasa ut kemiska produkter i hemmen och i vardagsmiljön. Några angelägna områden att arbeta vidare med är: Kemiska ämnen inom trädgårdsnäringen och i enskilda trädgårdar Kemiska ämnen och produkter inom förskolor och skolor Bilvårdsprodukter inom verkstad och i enskilda hem Eldning av sopor där det ofta ingår plast, metaller, färger m.m. Byggmaterial, produkter som används till reparation och underhåll Kommunens inköp och den kommunala upphandlingen. ____________________________ Utdragsbestyrkande 158 159 160UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Sammanträdesdatum 2015-08-27 § 169 Paragrafer 154-180 Avsändare: Kommunfullmäktige i Borgholm Dnr. 2015-000335 Motion - Miljökompensering av kommunala resor Beslut: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige besluta, att bifalla motionen. ________________________________________ Redogörelse för ärendet Marcel van Lujin (M) har lämnat in en motion 2015-01-15, att Borgholms kommun: Snarast börjar miljökompensera för sina flygresor Snarast utreder möjligheterna att införa ett system för hur övriga transporter och resor som politiker och medarbetare gör inom och utanför kommunen kan klimatkompenseras Utformar regler för hur klimatkontots- eller –fondens medel ska användas Samt att uppdra åt ekonomiavdelningen att ta fram ett system för hur klimatkompensering administreras på ett effektivt sätt. Förslaget innebär att kommunen ska starta ett klimatkonto som förvaltningar och kommunala bolag betalar in till utifrån de utsläpp av koldioxid som uppkommer från flygresor men även på sikt för bilresor med bensin- och dieselbilar. Förvaltningarna och de kommunala bolagen kan sedan ansöka om pengar från detta klimatkonto till projekt med uttalad miljönytta, gärna med lokal förankring. Kommunen ställer upp vilka kriterier som ska gälla för beviljande. Motivering av beslutet Klimatkompensering är en del i Kalmar läns gemensamma satsning på att bli en fossilbränslefri region senast till år 2030. Mörbylånga, Torsås och Kalmar är först ut med att ha infört ett system för klimatkompensering av kommunala resor. De tre kommunernas modell bygger på ett förslag som tagits fram i Kalmar län och där Borgholms kommun tidigare deltagit i arbetet genom vår klimat- och energistrateg. Borgholms kommun har utarbetade strategier för klimat, energi och transporter för 2011-2014. Dessa måste uppdateras och också implementeras bättre i den ordinarie verksamheten. Bland annat måste dessa strategier användas bättre inom upphandling och resor. Klimatkompensering är ett bra sätt att växla upp kommunens miljöarbete, synliggöra det och bättre engagera förtroendevalda och medarbetare. Utdragsbestyrkande 161UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Sammanträdesdatum 2015-08-27 Paragrafer 154-180 Med ett system för klimatkompensering får förtroendevalda och anställda möjlighet att själva bidra till kommunens miljöarbete och bidra till att kommunens och länets mål uppfylls. Kommunen får också en drivkraft att ta fram olika och miljömässigt bättre alternativ än vad som erbjuds idag. Själva arbetet med överföring av pengar i samband med en resa sköter ekonomiavdelningen. Klimatförändringen är en vår tids största globala utmaningar och har redan fått stora konsekvenser världen runt. Detta gäller också för en kustkommun som vår. ____________________________ Utdragsbestyrkande 162 163UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT § 292 Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-08-31 274-298 Dnr 2014/170-109 KS Motion (S, V, MP) – Demokratiberedning. Ilko Corkovic (S), Arne Tärnblom (V) och Maria Lindmark (MP) föreslår i motion 2014-08-04 kommunfullmäktige att det ska inrättas en fast fullmäktigeberedning kallad Demokrati & medborgarutskottet. att beredningen får till huvuduppgift att vitalisera demokratiarbetet och ut _______________________veckla, fördjupa och upprätthålla dialogen med kommunens innevånare. att beredningen ska ha 4 ordinarie och 4 ersättare från styrande majoriteten, samt 3 ordinarie ledamöter och 3 ersättare från oppositionen. att beredningen ska utforma en arbetsordning som sedan ska godkännas av fullmäktige. att beredningen ska förses med en egen budget och ha tillgång till utredningsresurser. Kommunfullmäktige överlämnade 2015-08-18 § 146 motionen till kommunstyrelsen för beredning. I tjänsteskrivelse 2015-07-16 redovisar kommunledningskontoret att de anser att motionen bör avslås då försök först bör göras med tillfällig beredningen innan en fast beredning inrättas. Kommunledningskonoret anser att det är upp till kommunfullmäktige att besluta om en tillfällig eller fast demokratiberedning ska inrättas Förslagsvis skulle en tillfällig fullmäktigeberedning kunna tillsättas under året för att arbeta med att ta fram riktlinjer för hur kommunens medborgardialog ska fungera. Detta kan kommunstyrelsen i så fall föreslå fullmäktige att besluta i annat ärende. Av skrivelsen framgår att det är vanligt bland större kommuner och kommuner med annan typ av nämndorganisation med färre nämnder, att ha en demokratiberedning. Beredningen har representanter från alla partier som finns i fullmäktige. Beredningarna ska ansvara för att utveckla former för att fördjupa demokratin för medborgare och förtroendevalda, samt främja att medborgarnas åsikter och idéer tas tillvara i den politiska processen. Enligt protokollen från beredningarna framgår att det inte är så många ärenden som demokratiberedningarna handlägger, utan det är mest informationsärenden. Vid kontakt med Vimmerby kommun framgår att de efter senaste valet lade ner sin demokratiberedning. Frågorna handläggs nu av kommunstyrelsen. Utdragsbestyrkande 164UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-08-31 274-298 Bedömning Att inrätta en fast fullmäktigeberedning skulle innebära en utökad nämndorganisation. Utifrån efterfrågan och behov av medborgardialog skulle en tillfällig fullmäktigeberedning kunna inrättas på försök under nuvarande mandatperiod för att eventuellt blir en fast beredning vid kommande mandatperioder. Ett första arbete för den tillfälliga beredning skulle exempelvis kunna vara att ta fram riktlinjer hur kommunens medborgardialoger ska utformas. Efter utvärdering av hur arbetet i beredningen fungerar, skulle ytterligare frågor kunna lämnas över till beredningen. Då motionen föreslår att fasta beredningar inrättas bör de avslås. Kommunfullmäktige kan i annat ärende besluta att en tillfällig demokratiberedning inrättas om det är detta fullmäktige vill. Konsekvensanalys Kostnaderna för fullmäktigeberedningar måste budgeteras. För är 2015 finns budget för en beredning, landsbygdsutveckling norra Öland. Denna avslutas under hösten. För att tillsätta en ny fullmäktigeberedning fast eller tillfällig krävs att medel budgeteras även 2016. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. ____________________________ Utdragsbestyrkande 165 166UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT § 293 Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-08-31 274-298 Dnr 2015/220-080 KS Förslag att inrätta tillfällig fullmäktigeberedning; Demokratiberedning. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att tillsätta en tillfällig demokratiberedning för att ansvara för att utveckla former för att fördjupa demokratin för medborgare och förtroendevalda samt främja att medborgarnas åsikter och idéer tas tillvara i den politiska processen. ____________________________ Utdragsbestyrkande 167UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT § 294 Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-08-31 274-298 Dnr 2014/185-109 KS Motion (Per Lublin ÖP) – inrättande av fullmäktigeberedning för att vitalisera demokratiarbetet m m. Per Lublin (ÖP) föreslår i motion inkommen 2014-08-18 att det ska inrättas en fast fullmäktigeberedning som får till uppgift att vitali-________________________sera demokratiarbetet och utveckla, fördjupa och upprätthålla dialogen med kommunens invånare. att beredningen ska ha en ordinarie ledamot och en ersättare från vart och ett av de i kommunfullmäktige representerade partierna. att beredningen ska utforma en arbetsordning som sedan ska godkännas av fullmäktige. att beredningen ska förses med en egen budget och ha tillgång till utredningsresurser. Kommunfullmäktige överlämnade 2014-08-18 § 156 moitonen till kommunstyrelsen för beredning. I tjänsteskrivelse 2015-07-16 redovisar kommunledningskontoret att de anser att motionen bör avslås då försök först bör göras med tillfällig beredningen innan en fast beredning inrättas. Kommunledningskonoret anser att det är upp till kommunfullmäktige att besluta om en tillfällig eller fast demokratiberedning ska inrättas Förslagsvis skulle en tillfällig fullmäktigeberedning kunna tillsättas under året för att arbeta med att ta fram riktlinjer för hur kommunens medborgardialog ska fungera. Detta kan kommunstyrelsen i så fall föreslå fullmäktige att besluta i annat ärende. Av skrivelsen framgår att det är vanligt bland större kommuner och kommuner med annan typ av nämndorganisation med färre nämnder, att ha en demokratiberedning. Beredningen har representanter från alla partier som finns i fullmäktige. Beredningarna ska ansvara för att utveckla former för att fördjupa demokratin för medborgare och förtroendevalda, samt främja att medborgarnas åsikter och idéer tas tillvara i den politiska processen. Enligt protokollen från beredningarna framgår att det inte är så många ärenden som demokratiberedningarna handlägger, utan det är mest informationsärenden. Vid kontakt med Vimmerby kommun framgår att de efter senaste valet lade ner sin demokratiberedning. Frågorna handläggs nu av kommunstyrelsen. Bedömning Att inrätta en fast fullmäktigeberedning skulle innebära en utökad nämndorganisation. Utdragsbestyrkande 168UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-08-31 274-298 Utifrån efterfrågan och behov av medborgardialog skulle en tillfällig fullmäktigeberedning kunna inrättas på försök under nuvarande mandatperiod för att eventuellt blir en fast beredning vid kommande mandatperioder. Ett första arbete för den tillfälliga beredning skulle exempelvis kunna vara att ta fram riktlinjer hur kommunens medborgardialoger ska utformas. Efter utvärdering av hur arbetet i beredningen fungerar, skulle ytterligare frågor kunna lämnas över till beredningen. Då motionen föreslår att fasta beredningar inrättas bör de avslås. Kommunfullmäktige kan i annat ärende besluta att en tillfällig demokratiberedning inrättas om det är detta fullmäktige vill. Konsekvensanalys Kostnaderna för fullmäktigeberedningar måste budgeteras. För är 2015 finns budget för en beredning, landsbygdsutveckling norra Öland. Denna avslutas under hösten. För att tillsätta en ny fullmäktigeberedning fast eller tillfällig krävs att medel budgeteras även 2016. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. ____________________________ Utdragsbestyrkande 169 170 Handlingar Utskriftsdatum: 2015-09-11 Utskriven av: Marie-Louise Johansson Diarieenhet: Kommunkansliet Datum: 2015-08-06 - 2015-09-11 Riktning: Alla Status: Alla Notering: meddelande Sekretess: Visas ej Id I/U/K Beskrivning Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Notering Dokumenttyp Ärendemening 2015.1803 I 2015-08-14 2015.1813 Begäran om information enligt MBL om Arbetsmarknadsavdelningens verksamhet och ledning Inkommen till tf kc och tf pc 2015-08-07 Lars Gunnar Fagerberg Kommunal I KS meddelande BEGÄRAN SKL Cirkulär 15:23 Budgetförutsättningar för åren 2015-2018 skickat till kommunledningen. Veronika Fredlund KS meddelande CIRKULÄR 2015-08-18 2015.1820 I 2015-08-21 2015.1824 Försvarsmakten I 2015-08-24 2015.1827 Information om Mark- och flygförbandövning 24/8 Veronika Fredlund -2/9 samt Flygvapenövning 28/8-1/9. Meddelande KS INFORMATION Skrivelse ang. societetsparken Veronika Fredlund Kjell Wilhelm Ericson I Meddelande KS SKRIVELSE Beslut om skyddsobjekt enligt 5 § 2 p skyddslagen (2010:305) med anledning av tillfällig övning. Veronika Fredlund Meddelande KS BESLUT FRÅN ANNAN MYNDIGHET 2015-08-24 Sidan 1 av 3 Id I/U/K Beskrivning 171 Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Notering Dokumenttyp Ärendemening 2015.1834 I 2015-08-26 2015.1875 Tillstånd för övningsändamål och dispens från föreskrifter i Bödakustens östra naturreservat, Borgholms kommun. Veronika Fredlund Länsstyrelsen i Kalmar län I Meddelande KS BESLUT FRÅN ANNAN MYNDIGHET Fastighetförrättningsbesluten har nu vunnit laga kraft och förrättningen har registrerats i fastighetsregistret. Förrättningsakten finns hos MEX. Veronika Fredlund Meddelande KS BESLUT FRÅN ANNAN MYNDIGHET 2015-08-28 2013/188 253 Fastighetsreglering Stora Rör 2:1 och fastigheter Rörsberg 2015.1966 I Beslut att Borgholms kommun erhåller 200 000 kronor i bidrag för att främja lokal samverkan DUA 2015-09-08 Delegationen för unga till Arbete 2015/156 035 KS Meddelande Veronika Fredlund BESLUT FRÅN ANNAN MYNDIGHET Överenskommelse om samverkan avseende arbetslösa unga med Arbetsförmedlingen. DUA 2015.1976 I Meddelande om beslut gällande Statsbidrag för Veronika Fredlund utarbetande av lokal överenskommelse om samverkan mellan kommun och arbetsförmedling 2015-09-09 Delegationen för unga till arbete 2015/156 035 KS meddelande BESLUT FRÅN ANNAN MYNDIGHET Överenskommelse om samverkan avseende arbetslösa unga med Arbetsförmedlingen. DUA 2015.1977 I 2015-09-09 2015.1978 Svar från Näringsdepartementet att Regeringen Veronika Fredlund inte kommer att ompröva Jordbruksverkets beslut att inte prioritera LeaderKalmar Ölands förslag till lokal utvecklingsstrategi i arbetet med lokalt ledd utveckling (H.id2015:1107) Regeringskansliet, näringsdepartementet I KS meddelande SKRIVELSE Förordnande av Gunilla Johansson och Per Lublin som borgerliga vigselförrättare Veronika Fredlund 2015-09-09 Länsstyrelsen i Kalmar län 2014/263 112 KS meddelande Borgerliga vigselförrättare 2015-2018 Sidan 2 av 3 Id I/U/K Beskrivning 172 Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Notering Dokumenttyp Ärendemening 2015.1981 2015-09-10 I Kallelse till lantmätersammanträde 16 oktobier kl Veronika Fredlund 13:30 i Persnäs församlingshem, gällande omprövning av Persnäs by vägsamfällighet Lantmäteriet Delgivningskvitto insänt 2015-09-10. Ärendet är överlämnat i sin helhet till mex som närvarar om kommunen är berörd. KS meddelande KALLELSE Sidan 3 av 3 173 Handlingar Utskriftsdatum: 2015-09-11 Utskriven av: Diarieenhet: Kommunkansliet Datum: 2015-08-06 - 2015-09-11 Riktning: Alla Status: Alla Dokumenttyp DELEGERINGSBESLUT Marie-Louise Johansson Notering: Sekretess: Id Visas ej I/U/K Beskrivning Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Notering Dokumenttyp Ärendemening 2015.1802 I 2015-08-14 Undertecknat yttrande skickat till Länsstyrelsen i Marie-Louise Johansson Kalmar län 2015-08-14 Utgående skrivelse 2014/163 214 DELEGERINGSBESLUT Detaljplan Puttern 2015.1817 U Uppgörelse avseende fakturafrågor avloppsproblem i Södviks förskola. Fakturorna delas 50/50. Anders Heidenfors Enquist 2015-08-18 DELEGERINGSBESLUT 2015.1829 U BYGGNADSSTÄLLNING Storgatn 13 BTEtillstyrkt med förbehåll 2015-08-24 Yttrande 2015/35 002 skickat till polisen 2015-08-24 Lars Gunnar Fagerberg DELEGERINGSBESLUT Begagnande av allmän plats 2015. 2015.1826 U Delegeringsbeslut Sjöbod nr 18, fastigheten Djupvik 1:1 Anders Heidenfors Enquist 2015-08-24 DELEGERINGSBESLUT 2015.1946 I Ansökan och beslut om tillstånd - grävning No Name fiberkabel i Löttorp, Köpingsvik, Rälla, Stora Rör. kartmaterial finns i handlingarna. 2015-09-04 2015/143 002 Delegation KSO DELEGERINGSBESLUT Delegeringsbeslut - kommunstyrelsens ordförande 2015.1962 U BÖDASÅGENS ALLHANDEL - ingen erinran Lars Gunnar Fagerberg Sidan 1 av 2 Id I/U/K Beskrivning 174 Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Notering Dokumenttyp Ärendemening 2015-09-07 Yttrande 2015/35 002 Skickat till polisen 2015-09-07 DELEGERINGSBESLUT Begagnande av allmän plats 2015. 2015.1982 U Markupplåtelseavtal för elledningar Rälla Tall 9:20 Anders Heidenfors Enquist 2015-09-10 Eon 2015/200 002 Avtalet finns i medd.-pärmen - lämnas sedan till DELEGERINGSBESLUT AHE. Delegeringsbeslut MEX Sidan 2 av 2 175 PROTOKOLL TILL KOMMUNSTYRELSEN 2015-09-22 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-08-11 § 240 Presentation, fastighetsstrateg. § 241 Information, Borgholms 200-årsjubileum. § 242 Begäran om beaktande inför budget 2016, socialnämnden. § 243 Begäran om medel; arbetsmiljö Rälla kök. § 244 Yrkande inför budget 2016; Kommunal. § 245 Försäljning av HSB-lägenhet, Storgatan 48 C. § 246 Förslag att harmoniera ölandskommunernas Klimat- och energistrategier. § 247 Revidering av kostpolicy utifrån fastställda politiska mål. § 248 Riktlinjer för utbetalning av partistöd i Borgholms kommun. § 249 Redovisning av elevers val av skola. § 250 Bidrag till elljusspår idrottsplatsen, Högby IF. § 251 Information; samarbete för en effektiv Arbetsförmedling § 252 Information, förhandsvisning av filmen om Vraket Mars. § 253 Ansökan om bidrag, förstudie möjlig utveckling av Byxelkroks hamn och dess ekonomiska konsekvens § 254 Information; ev förvärv av Höken 2. § 255 Anhållan om asfaltering av trottoar, Torsgatan 35, Sjömannen 6. § 256 Skrivelse med begäran om ny behandling av frågan om trottoar på Vikingavägen. § 257 Skrivelse med synpunkter på borttagen trottoar på Vikingavägen. § 258 Fartsänkande åtgärder på Sandgatan, återrapportering bifallet medborgarförslag. § 259 Anhållan om fartgupp, Furuhällvägen. § 260 Anhållan om fartgupp, Repslagargatan. § 261 Anhållan om åtgärder, cykelleden Sandvik och Djupvik. § 262 Medborgarförslag (J-Å Bondesson) – Utegym i Borgholm. § 263 Inbjudan, deltagande i Kalmarsunds Pride 2015. § 264 Upphandling, glasmästeritjänster. § 265 Tilldelningsbeslut, grusmaterial. 2015-08-25 176 § 266 Uppföljnings- och avstämningsmöte, Borgholm Energi AB. § 267 Amorteringsplan. § 268 Fråga om genomförande av uppdrag; Lokalisering av biogasmack i fördjupad översiktsplan Borgholm-Köpingsvik. § 269 Äskande om tilläggsbudget för städning av offentliga toaletter m m. § 270 Kommunförrådet. § 271 A-huset, ev försäljning och ombyggnation. § 272 Information; Resedan etapp 2. § 273 Information; ev försäljning av vindkraftverk. 2015-08-31 § 274 Uppföljnings- och avstämningsmöte, socialnämndens arbetsutskott. § 275 Personalutskottsärenden § 276 Erbjudande om medverkan i ESF-projekt med hållbar jämställdhet som utgångspunkt. § 277 Rapport kring jämställdhetsarbetet inom Borgholm kommun juli 2015. § 278 Medarbetarenkät. § 279 Laglighetsprövning av kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 201506-16 § 236 Skrivelse med begäran om återställande av trottoar, Vikingavägen.(Mål nr 2546-15). § 280 Återtagande av beslut; p-skiva sommartid i Borgholms innerstad. § 281 Återtagande av beslut; boendeparkering sommartid i Borgholms innerstad. § 282 Parkeringsstrategi för Borgholms innerstad. § 283 Förslag till delprojektering sträckan Lundegård-Ormöga/Äleklinta, Projekt Cykelturism på Öland - Fyr till Fyr. § 284 Skrivelse med begäran om hundlatriner i Rälla och Rällaskogen. § 285 Anhållan om fartgupp, Repslagargatan. § 286 Remiss – ansökan om hastighetsbegränsning av väg 136 vid Dödevi till ............ 70 eller 50 km/h. § 287 Lokalförsörjning; utredning av användningsområden gamla hälsocentralen, Ekbacka. § 288 Individanpassat brandskydd. § 289 Upphandling – advokattjänster. § 290 Upphandling – förpackningsmaterial för matdistribution. § 291 Medborgarförslag (Eulalia Brandt) – förbättra maten till elever och gamla. § 292 Motion (S, V, MP) – Demokratiberedning. § 293 Förslag att inrätta tillfällig fullmäktigeberedning; Demokratiberedning. § 294 Motion (Per Lublin ÖP) – inrättande av fullmäktigeberedning för att vitalisera demokratiarbetet m m. § 295 Reviderade Riktlinjer för inköp och användande av fordon i Borgholms kommun. § 296 Förändring av taxor år 2015 inom kommunstyrelsens verksamhets 177 område. § 297 Information från Ölands Gymnasium och Komvux. § 298 Kompletterande ansökan om statsbidrag; yrkesinriktad vuxenutbildning. Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Inget möte Borgholm Energi AB § 260 Månadsuppföljning per den sista juli 2015 § 261 Presentation av verksamheten: Elnät och fjärrvärme § 262 Aktuella ärenden i VA-nämnden § 263 Pågående och planerade VA-projekt § 264 Strategi Vatten § 265 Tilläggsbudgetering Djupvik-Lofta, etapp C-D § 266 Redogörelse av samförläggningskostnad § 267 Projekt inköp och upphandling § 268 Arbetsmiljö Åkerbo skola § 269 Ombyggnad / sanering kontor Araben 1 § 270 Offentliga toaletter § 271 Policy för användning av bolagens fordon, verktyg och maskiner § 272 VD informerar § 273 Restlistan Borgholm Energi Elnät AB Inget möte
© Copyright 2024