1. No category

Motivation och läsning
En kvalitativ studie som speglar lärarnas tankar kring metoder för att öka
elevernas motivation till läsning.
Motivation and reading
A qualitative study reflecting the teacher’s thoughts regarding the methods of
increasing the pupils reading motivation.
Evelina Caesar
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Grundlärarprogrammet, 4-6
Avancerad nivå, 30hp
Handledare: Andreas Jacobsson
Examinator: Björn Bihl
2015-06-05
Abstract
In this study I investigate how active teachers reflect about motivation and what kind of
methods and approaches they use to increase the pupils reading motivation. I am using
qualitative interview as method in order to investigate the teachers own perspective and
experience. These interviews are being performed on three teachers who all are working in
middle school and teaching the subject Swedish. I believe three interviews will give me
sufficient information to answer my formulation of questions. Denscombe (2009) is writing
about interview as a casual and favorable method when you want to investigate a humans
thoughts.
The result of this study show how teachers reflects about motivation and all of them thought it
is an important part of their work. Otherwise a teacher cannot help a pupil to develop and
move forward. In the result it emerged that all teachers are using similar patterns to create and
increase the reading motivation. These patterns are categorized under the result as
subheadings, for example ‘’the books accessibility’’, ‘’the teachers value’’ and ‘’the home’s
value’’. Furthermore these subheadings are being discussed with affiliation to former research
in the discussion. One conclusion I made is that the teacher appears to have the most
important part in the work of increasing a pupil’s reading motivation.
Keywords
Motivation, reading, methods, factor, teacher.
Sammanfattning
I den här studien undersöker jag hur aktiva lärare reflekterar kring motivation och vilka
metoder och tillvägagångssätt de använder för att öka elevers motivation till läsning. Jag tar
del av lärarnas egna perspektiv och erfarenheter och valde därför att använda mig av
kvalitativ intervju som val av metod. Dessa intervjuer utför jag på tre lärare som alla arbetar
på mellanstadier med ämnet svenska då jag anser att detta ger mig tillräckligt med
information för att besvara min frågeställningar. Denscombe (2009) beskriver intervju som en
lättvindig och fördelaktig metod vid de tillfällen då man vill undersöka en människas tankar.
Resultatet visar ganska tydligt hur lärare reflekterar över motivation och alla anser det vara en
viktig del i arbetet som lärare för att kunna hjälpa elever framåt. Det visar även att samtliga
lärare använder sig av liknande mönster för att skapa motivation till läsning och dessa har jag
kategoriserat under resultatet i form av olika underrubriker, exempelvis ’’Böckernas
åtkomlighet’’, ’’Lärarens betydelse’’ och ’’Hemmets betydelse’’. Vidare diskuterar jag dessa
med en koppling till tidigare forskning i diskussionen och en slutsats jag drar är att läraren
verkar ha den främsta rollen inom arbetet med en elevs motivation till läsning.
Nyckelord
Motivation, läsning, metoder, faktorer, lärare.
Innehållsförteckning
1.Inledning.................................................................................................................................. 6
2.Syfte och frågeställningar ........................................................................................................ 7
3. Teoretisk utgångspunkt…………..…………………...………………………….……….…8
4. Litteraturgenomgång .............................................................................................................. 9
4.1 Vad är motivation ............................................................................................................. 9
4.1.1 Yttre motivation ................................................................................................... 9
4.1.2 Inre motivation………………………………………..………………,,…..…..10
4.1.3 Inre och yttre motivation i relation till varandra……………………...……..…10
4.1.4 Läsning och motivation i kursplan samt läroplan .............................................. 11
4.2 Faktorer som inverkar på barns attityd till läsning ......................................................... 11
4.2.1 Yttre och inre förutsättningar ............................................................................. 11
4.2.2 Lärarens inställning .............................................................................................. 13
4.3 Lärarledda aktiviteter i klassrummet .................................................................................. 13
4.3.1 Högläsning ........................................................................................................... 13
4.3.2 Parsamtal .............................................................................................................. 14
5. Metodologisk ansats och val av metod ................................................................................ 16
5.1 Forskningsstrategi/ Datainsamlingsmetod ...................................................................... 16
5.2 Urvalsgrupp…………………..……………………..……………………..…..………..16
5.2.1 Presentation av lärare………………….………………………………….….....17
5.3 Genomförande……...…….……………………………….………………………….....17
5.4 Databearbetning.……...…………………………….……………………...……......….18
5.5 Etiska hänsynstaganden…………………………………………………..………...…..18
5.6 Validitet och reliabilitet …………………………………………………………....…..19
6. Resultat……………………………………………………………………………...….….20
6.1 Hur arbetar yrkesverksamma lärare inom svenskämnet med att öka motivationen till
läsning?.....................................................................................................................................20
6.1.1 Böckernas åtkomlighet………………………………………………..……..….20
6.1.2 Läsuppgifter…………………………………….............................……………21
6.1.3 Kartlägga individen…………………………………………………….…...…..22
6.2 Hur viktigt anser lärarna att det är att jobba med elevers motivation?...........................23
6.3 Vad för faktorer har en inverkan på en elevs motivation till läsning?............................24
6.3.1 Lärarens betydelse…………………………………………..........……….……24
6.3.2 Hemmets betydelse…………………………………………………...………..25
6.3,3 Miljöns betydelse…………………………………………………...……….…26
7. Diskussion……………………………………………...…………………………………..28
7.1 Metoddiskussion…………......………………………………….…………...……….28
7.2 Resultatdiskussion…………………………………......…………………..…...……..29
7.2.1 Hur arbetar yrkesverksamma lärare inom svenskämnet med att öka
motivationen till läsning?..........................................................................................................29
7.2.2 Hur viktigt anser lärarna att det är att jobba med elevers motivation?.............32
7.2.3 Vad för faktorer har en inverkan på en elevs motivation till läsning?..............33
7.3 Slutsats……………….................................…………………………………………34
7.4 Fortsatt forskning……………………………..............................................………...35
8 Referenser…………………………………………,,,,,,……………...…………………….36
Bilaga
6
1. Inledning
Ett av skolans viktigaste mål idag är att lära elever att läsa, samt vägleda dem till att bli
tolkande och reflekterande individer. Dock förbises ofta vikten av att utveckla denna förmåga
redan i tidiga åldrar. Försöken att fånga upp våra elevers språkliga förmågor sker ofta alltför
sent, vilket resulterat i att deras språkutveckling och syn på läsning redan påverkats i negativ
riktning. Elever behöver inte bara kunna läsa för att klara sig i dagens samhälle, utan de måste
även ha förmågan att gå på djupet i en text och kunna läsa ’’mellan raderna’’. Utan denna
förmåga till reflektion kommer de uppleva vissa svårigheter i det vardagliga livet på grund av
att de inte i tillräcklig grad har utvecklat en kritisk förmåga och de förlorar möjligheter till att
reflektera över omvärlden (Stensson, 2004).
Under de senaste åren har svenska elevers läsförmåga försämrats, enligt den internationella
PIRLS undersökningen. Skolorna lägger idag stor vikt vid att förbättra resultaten inom detta
område, då en elevs förmåga att läsa utgör en viktig aspekt av elevens möjligheter att klara
även andra ämnen. Enligt dessa undersökningar ser man också att svenska elevers resultat har
sjunkit överlag, vilket kan förklaras av den försämrade läsförmågan. Det är således av särskild
vikt att skolundervisningen bidrar med tillfällen och möjligheter för eleverna att utvecklas
inom detta område och bli reflekterande och kapabla läsare, för att klara av de krav som
skolan ställer idag. En koppling som forskare sett är att en elevs attityd gentemot skolan och
läsning spelar stor roll. Elever med positiv inställning till läsning uppnår högre resultat under
läsprovstesten och de med mindre positiv inställning uppnår sämre resultat. Dessvärre har
andelen elever med positiv attityd minskat och en av fem elever uppger att de inte tycker om
att läsa. En central fråga i sammanhanget blir därmed hur man ska förbättra elevernas attityd
och motivation så att de 20 % som inte tycker om läsning ges större möjligheter till lärande
(Skolverket, 2007).
När man läser resultaten av de internationella undersökningarna uppträder en nyfikenhet för
vilka metoder lärarna på skolan använder sig av för att öka den positiva attityden och
motivationen till just läsning. I denna uppsats kommer jag utföra en kvalitativ undersökning
där lärares arbetsmetoder för att öka elevers motivation till läsning undersöks och värderas
och diskuteras utifrån ett didaktiskt perspektiv.
7
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna undersökning är att få bidra med kunskaper över vilka metoder och
tillvägagångssätt som verksamma lärare använder sig av för att öka elevernas motivation till
läsning. Undersökningen skall således se över hur lärare reflekterar kring vikten av elevernas
motivation till läsning.
1. Hur arbetar yrkesverksamma lärare inom svenskämnet med att öka motivationen till
läsning?
2. Hur viktigt anser lärarna att det är att jobba med elevers motivation?
3. Vilka faktorer kan ha en inverkan på en elevs motivation till läsning?
8
3. Teoretisk utgångspunkt
Det finns många olika teoretiska perspektiv om hur man kan se på och förstå undervisning.
Forskare utgår från olika teoretiska perspektiv när de undersöker en fråga som motivation och
detta leder till att man ser problemet ifrån olika håll och vinklar. Man pratar om olika
teoretiska traditioner genom den pedagogiska historien varav fyra tongivande teoretiska
perspektiv har haft dominerande ställning och popularitet: pragmatismen, behaviorismen, det
sociokulturella perspektivet och den kognitiva traditionen. Roger Säljö skriver om hur man
inom det utbildningsvetenskapliga fältet normalt har präglats av någon av dessa traditioner,
vilket lett till att vi utformat och praktiserat undervisningen utifrån dessa perspektiv. De
teoretiska perspektiven har i olika perioder och kontexter antagit formen av underförstådd
kunskap och därmed behöver det inte vara så att man medvetet anslutit sin undervisning till
ett specifikt teoretiskt perspektiv. Detta bidrar även till att undervisningen kan skilja sig åt
beroende på vilken teoretisk tradition som ligger till grund för utbildningen (Säljö, 2010).
Den teoretiska utgångspunkten för denna uppsats studie kommer att utgå från det
sociokulturella perspektivet. Jag förstår därmed lärande som situerat i en kulturell kontext och
som effekten av ett socialt samspel där motivationen inte utgår från den enskilda individen.
Grundaren bakom teorin är Lev Semenovich Vygotskji (1896-1934) och man har tagit
utgångspunkt i hans arbete om lärande vid utvecklingen av detta perspektiv. Utifrån ett
sociokulturellt perspektiv ser man barnet som en individ i ständig förändring som med hjälp
av sin kultur och omgivning utvecklar nya redskap och språkliga erfarenheter, som sedan
används i förståelsen av nya områden. Man kallar dessa redskap för kulturella redskap och
eftersom alla barn växer upp i olika kulturer bär de även på olika redskap som de använder sig
av i sin förståelse av omvärlden. Vygotskji skriver att just språket i alla dess former är vårt
allra viktigaste redskap då det är med hjälp av språket som vi kan göra oss förstådda. Det är
genom kommunikationen med andra individer som det uppträder möjligheter till en djupare
förståelse och som vi formas till reflekterande individer (Säljö, 2010).
De lärare som stödjer sig mot det sociokulturella perspektivet tänker sig en undervisning där
vägledningen mot nya kulturella redskap är i centrum och där lärande sker genom språklig
förmedling. Ett stort fokus ligger även på samspelet mellan elev och elev, då detta ses som ett
minst lika starkt hjälpmedel som lärarens undervisning, då eleverna får ta del av varandras
kulturella redskap och appropriera till egna redskap. Det är inte bara läraren som kan ge
eleven vad denne behöver, utan andra elever besitter möjligheter att introducera elever till
9
olika färdigheter genom det sociala samspelet. Vygotskji menade att ju fler redskap ett barn
får ta del av desto större förståelse uppstår (Säljö, 2010).
4. Litteraturgenomgång
I denna litteraturgenomgång tar jag upp hur man kan se på motivation ur olika perspektiv och
hur motivation har diskuteras i den tidigare forskningen. Jag tar även upp några av de
didaktiska metoder som man kan använda för att uppnå motivation i klassrummet och dess
innebörd och inverkan. Dessa sammanställs sedan i relation till läsning och jag framställer
vad mellanstadiets styrdokument skriver om ämnet.
4.1 Vad är motivation?
Motivation är ett begrepp som vi stöter på i många skolsammanhang, därför är det nödvändigt
att klargöra vad begreppet betyder för att etablera en grundläggande utgångspunkt för den
fortsatta diskussionen.
Imsen beskriver motivation som en underliggande kraft som färgar våra handlingar och
tillbringar glöd. Motivationen är den dominerande känslan som får oss att utföra en handling
av ren viljekraft och som ger oss mening och mål. Lundgren och Lökholm menar på ett
liknande sätt att utan motivationen skulle vi stå stilla i livet och bära på ett beteende som är
mer eller mindre passivt. Uteblir motivationen kan vi inte utföra några handlingar (Lundgren,
Lökholm, 2006). Motivation är även något som hänger ihop med våra värderingar vilka
formas i kulturen och samverkar med våra känslor. Man kallar dessa tre aspekter för psykets
triologi och de är beroende av varandra för att det mänskliga psyket skall fungera. Då vi alla
bär på olika känslor och lever i olika kulturer, upplever vi inte motivation på samma sätt i alla
kontexter, vilket gör motivationen både individuell och kulturell (Imsen, 2006).
4.1.1 Yttre motivation
Det finns olika former av motivation. Man brukar framför allt tala om två olika former av
motivation: inre och yttre motivation. Kognitionsforskaren Peter Gärdenfors klargör att en
avgörande skillnad mellan inre och yttre motivation är att den senare bygger på ett
belöningssystem eller ett straffsystem. Man hotar fram kunskapen eller mutar den. En elev gör
något för hen vet att en belöning väntar den som utför uppgiften eller i motsatt fall där en elev
gör något för att slippa bestraffning. Ett bra exempel på yttre motivation är betyg där man
arbetar. De saker vi utför görs inte av ren vilja utan på grund av det som erbjuds. Med denna
10
typ av motivation skapar man ett behov hos eleven där beröm och belöning är ett krav för
utvecklingen (Gärdenfors, 2010).
4.1.2 Inre motivation
Den inre motivationen fungerar på ett annat sätt och här är det elevens rena vilja som är den
centrala drivkraften. Eleven drivs av en inre lust och nyfikenhet till uppgiften och aktiviteten
vilket i sin tur för den framåt i utvecklingen. Denna typ av utveckling är även mer positiv för
barnet då det uppfyller dess inre behov vilket leder till att kunskapen fastnar i långtidsminnet
snarare än korttidsminnet (Gärdenfors, 2010).
4.1.3 Inre och yttre motivation i relation till varandra
Det har gjorts olika studier på hur dessa två motivationsformer påverkar varandra i praktiken
och resultaten visade inte bara att den inre motivationen gav mer än den yttre utan den yttre
kan även ge negativa effekter och eliminera den inre. Under studierna så delade man in barn i
två testgrupper varav en fick utsättas för yttre motivation i form av belöningar och beröm
medan de ritade och den andra barngruppen fick ingen respons alls. Studien gjordes i två
testomgångar varav andra gången ingen av grupperna fick respons. Det visade sig att gruppen
som fått utsättas för yttre motivation första gången nu saknade den motivation som egentligen
funnits där från början. De hade skapat ett behov efter respons vilket fördärvade och ersatte
den inre motivationen. Gärdenfors citerar Jarl Bengtsson som säger, ’’Det minsta man kan
begära av skolan är att den lämnar ifrån sig barnen med samma lust att lära som de hade när
de kom hit’’ (Gärdenfors, 2010, s.82). Man bör därför vara försiktig i användandet av den
yttre motivationen och istället bör fokusen ligga på hur vi bäst uppnår och skapar en inre
motivation hos våra elever (Gärdenfors, 2010). Lundgren och Lökholm tar även de upp denna
studie och skriver om samma risker med att erbjuda yttre motivation istället för inre
(Lundgren, Lökholm, 2006).
Lundgren och Lökholm tar vidare upp berömmets inverkan på elevens prestationer och en
allmän föreställning är att beröm skapar goda förutsättningar då vi med hjälp av detta redskap
kan höja en elevs självkänsla och motivation. Berömmets effekter kritiseras här och de skriver
som så att för att berömmet skall ge verkan så måste det ges vid rätt tid och vid rätt tillfälle.
Delar man ut beröm utan en specifik tanke och orsak upplevs det som oärligt och saknar då
effekt. Det är här den yttre motivationen oftast slår fel för lärare och det är då den yttre hejdar
den inre (Lundgren, Lökholm, 2006).
11
4.1.4 Läsning och motivation i kursplan samt läroplan
I grundskolans obligatoriska läroplan tas olika mål och syften upp i de ämnen vi skall
undervisa och i svenskans kursplan förespråkas det för hur läsning och motivation är ett
arbetsområde. Det centrala innehållet i läroplanen säger:
Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige,
Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och
myter som belyser människors villkor och identitets-och livsfrågor (Skolverket, 2011,
s.225).
Detta citat ur läroplanen anser jag belyser att mellanstadielärare aktivt skall jobba med läsning
av olika slag. Dock vill vi utefter arbetets syfte inte bara att eleverna skall läsa, de skall även
bli motiverade till att läsa. I syftet för ämnet svenska står det, ’’Undervisningen ska stimulera
elevernas intresse för att läsa och skriva’’ (Skolverket, 2011, s.222), vilket enligt min tolkning
påvisar att vi skall jobba med motivation till läsning och även i skolans värdegrund och
uppdrag förtydligar de vikten av att jobba med motivation, ’’Skolans uppdrag är att främja
lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden’’ (Skolverket,
2011, s.9).
4.2 Faktorer som inverkar på barns attityd till läsning
Trots läroplanens syfte till att motivera och stimulera så finns det många elever i dagens skola
som inte upplever undervisningen som vare sig motiverande eller stimulerande. Jenner
beskriver vikten av att läraren måste se och tyda sina elever för att kunna skapa den
motivation som inte finns. Han kallar det för tyst kunskap och som pedagog måste vi öva upp
vår förmåga att syna denna kunskap då våra elever har svårt för att klargöra hur de tänker och
tycker. Detta är väsentligt i vårt arbete mot en mer motiverande undervisning (Jenner, 2004).
Giota beskriver hur forskning visat att det är ganska sällsynt att vi vuxna undersöker den värld
eleverna lever i och att det är här vi måste bedriva forskning för att finna motivation (Giota,
2002).
4.2.1 Yttre och inre förutsättningar
Det finns många olika faktorer som påverkar hur våra elever upplever läsningen och det krävs
olika förutsättningar för att deras motivation och attityd till detta skall förbättras. Chambers
pratar mycket om yttre och inre förutsättningar. De inre förutsättningarna är känslomässiga
12
inställningar som eleverna bär med sig vad de än utför. Inställningarna är i förväg
programmerade efter tidigare erfarenheter, hemmiljö och kultur. Alla elever bär på olika inre
förutsättningar och alla har därför inte samma positiva attityd till läsning men det positiva i
situationen är att vi med hjälp av yttre förutsättningar kan påverka elevernas inre och det är
därför viktigt hur vi framställer de yttre (Chambers, 2011).
De yttre förutsättningarna är väldigt många och har mycket med vår undervisnings
utformning att göra. En av de yttre förutsättningarna för att barn skall vilja läsa är tillgången
till böcker. Böckerna måste vara lättåtkomliga och utbudet stort då alla våra elever vill läsa
olika saker. Finns det litet utbud och få böcker av den sort som vi vanligtvis läser så kommer
effekten bli att eleverna uppfattar läsningen som en uppgift de ogärna utför då det inte finns
något där som tillfredsställer fantasin. Många lärare använder även läsningen som en
extrauppgift som de elever som är klara får utföra vilket gör läsning till en påminnelse av de
misslyckanden som andra elever gör då de inte hinner till den punkten då de får läsa vilket är
långt ifrån att skapa ett läsinspirerande klassrum. Dessutom är det väldigt viktigt hur vi
presenterar böckerna för eleverna. Knepet är att placera böckerna på centrala och ljusa platser
där de är synliga och med lockande omslag. De skall vara placerade på så vis att eleverna
lockas till att undersöka vad det är men vi får inte glömma att nyfikenheten har sin livslängd
vid en oförändrad skyltning och vi måste därför hålla hyllan uppdaterad och i rörelse.
Chambers diskuterar vidare i frågan och lägger även vikt vid att vart läsningen sker har en
viss påverkan. Det är lättare för eleverna att finna lässtämning i miljöer som är avsedda för
just läsning. Därför är det till stor fördel om skolan kan bistå med diverse olika läsmiljöer för
eleverna att använda som är utsedda med en bekvämlighet som eleverna lockas av. På detta
vis lyckas vi även betona för eleverna hur viktig läsningen är genom att ha specifika platser
för aktiviteten i sig (Chambers, 2011).
En annan avgörande yttre förutsättning är tiden som ges åt böckerna. Barn är fria varelser som
helst gör egna val och därför bör tiden till detta finnas då friheten till det egna valet gör vår
inställning mer positiv och öppen. Barnen måste få tid till att vandra runt bland böckerna,
samtala med sina kamrater och göra sig bekant med en bok. Det räcker med några minuter per
dag men det viktiga är att det blir en naturlig del av barnets vardag. Sedan måste tiden till
läsningen vara i förväg utbestämd och en del av undervisningen. Många elever kommer från
hem där läsningen inte är en del av vardagen och tiden måste ges i skolan och tiden måste
vara utformad på så vis att eleven orkar hålla motivationen och fokusen igång. Här är det
viktigt att vi övar upp klassen på att läsa längre stunder genom att sakta öka tiden för tyst
13
läsning. Vi kan inte förvänta oss att en ovan läsare plötsligt skall orka långa lästillfällen utan
detta är en förmåga vi systematiskt får bygga upp hos eleven. En grundtanke är även att det vi
vuxna uppfattar som viktigt även upplevs som viktigt av våra elever. Därför bör läraren under
dessa lästillfällen sitta och läsa en egen bok för att belysa vikten av uppgiften och bidra med
extra uppmuntran. Dock tar Chambers även här upp risken med motsatt effekt ifall eleven har
en dålig relation till läraren och i sådant fall kan eleven i undermedveten protest känna
avsmak för läsning, men man får känna efter sina elever (Chambers, 2011).
4.2.2 Lärarens inställning
Som nämnt ovan så har lärarens inställning en stor betydelse för hur eleverna skall uppleva
olika moment i skolundervisningen (Chambers, 2011). Stensmo förklarar hur läraren är en
förebild för sina elever och en slags modell. Om läraren bedriver sitt jobb med entusiasm och
glädje så kommer denna smitta av sig på klassen och eleverna kommer få en mer positiv
attityd till skolan och dess undervisning (Stensmo, 1997). Stensson skildrar samma tanke och
beskriver vikten av att läraren lägger glädje och karaktär i sin pedagogiska undervisning och
inte bara stjäl en kollegas lektionsupplägg då detta blir en opersonlig och falsk variant av det
vi gör. Det är viktigt att läraren själv lägger eftertanke vid sin pedagogiska praktik och
uppfattar undervisningen som meningsfull för att den skall bli det. Stensson förklarar vidare
hur läraren som finner läsunderviningen som viktig tvunget måste klargöra detta för både
föräldrar och elever. Båda dessa parter respekterar och värdesätter en lärare som kan motivera
sina syften och presentera en genomtänkt tanke vilket i längden bidrar till större förståelse och
bättre attityd till läsningens betydelse i skolan (Stensson, 2006).
Stensson fördjupar detta ytterligare och lägger stor vikt just vid lärarens förmåga till att driva
en aktiv pedagogik inom området läsning. Som lärare kan du inte gå in med inställningen att
barn blir läsare av att enbart läsa en bok vid tillfällen. Vi måste ha en välplanerad och
inspirerande pedagogik där det sker ett utbyte mellan elev och lärare men även elev och elev.
Stensson förklarar det som så att barn har en underliggande önskan efter att få dela med sig av
positiva upptäckter så som en bra bok och att detta är en drivkraft vi bör utnyttja men att det
här krävs en pedagogik och lärare som tillåter denna typ av respons och utbyte för att det skall
vara genomförbart. Lärarens inställning till läsning är därför även det en enorm drivkraft i
arbetet och om läraren själv är läsare är det lättare att erbjuda de redskap som barnen behöver
för att utveckla samma förmåga då denne kan tänka ut och modellera strategier för eleverna
på ett helt annat vis vilket enligt forskning visat sig vara betydelsefullt (Stensson, 2006).
14
4.3 Lärarledda aktiviteter i klassrummet
4.3.1 Högläsning
Som Lev Vygotskji skrev om så kan barnen med hjälp av muntlig förmedling ta sig an nya
kulturella redskap. Inom läsning innebär detta att vi visar eleverna hur man tar sig an en text
och modellerar hur vi utför denna uppgift, vilket leder till att eleverna så småningom inte
behöver någon mer modell utan kan ta över uppgiften själva. En aktivitet som vi pratar om i
skolan och som nämns som nödvändig är högläsning. Denna aktivitet är så viktig så vi inte
kan förvänta oss att barnen skall bli läsare utan den. Målet är att eleverna skall få lyssna till
läst text minst en gång per dag och huvudsyftet är inte att läraren utför själva högläsning utan
poängen är att eleverna skall få lyssna på läst text. De lärare som inte gör denna aktivitet till
en del av undervisningen kan inte ses som kompetenta enligt Chambers (Chambers, 2011).
Det vi vill visa för eleverna är att läsning är en fängslande upplevelse som väcker mycket
känslor hos oss, vi vill väcka elevernas fantasi och lust. Elever som inte förstått detta är ofta
de som vi kallar ’’icke läsare’’, det är de eleverna vi vill fånga upp under högläsningen.
Många elever med lässvårigheter ser läsningen som en tung och jobbig uppgift vilket bidrar
till att de aldrig ger sig själva chansen till att upptäcka magin bakom en bok. Genom
högläsningen slipper eleven tänka på det ansvaret som läsningen innebär och hen kan bara
ägna sig åt att lyssna på berättelsen. Eleven slappnar av och får så småningom en mer positiv
syn gentemot läsning som inte bara frambringar en känsla av ångest (Chambers, 2011).
Några viktiga aspekter som man ska ha i åtanke och som Britta Stensson tar upp är tidpunkten
för högläsning, val av bok och röstläge. Många lärare gör misstaget att se högläsning som en
aktivitet som går utöver den vanliga undervisningen och lägger därför högläsningen på
tidpunkter då barnen är trötta och ofokuserade. Den bästa tidpunkten är i stället vid motsatt tid
då barnen skall vara vilade och alerta. Högläsning är ingen passiv aktivitet utan barn lär sig
betydelsefulla budskap. Det är även viktigt att man varierar stilen på böckerna och utforskar
många olika slags genrer, våra elever har olika intressen och vi måste försöka uppfylla alla
dessa för att aktiviteten skall vara givande. Röstläget på den som läser är av stor vikt om vi
vill göra en bok spännande, rösten måste användas för att trycka på viktiga delar av boken och
för att visa de skriftliga regler som med hjälp av rösten kan göras tydliga. Eleverna blir även
mer nyfikna om läsaren läser med djup inlevelse och deras fantasi frodas. Högläsning är en
bra första utgångspunkt för att göra våra elever till aktiva läsare (Stensson, 2006).
15
4.3.2 Parsamtal
Enligt PIRLS undersökningen som gjordes 2011 så visade det sig att huruvida eleverna får
samtala om böcker eller ej är av stor roll för den rådande läsundervisningen. Tyvärr är detta
den form av respons som är minst förkommande i de svenska skolorna och eleverna blir
lidande (Skolverket, 2012). Britta Stensson skriver om denna aktivitet som en
undervisningsmetod och förespråkar vikten av att pedagoger gör det till en del av vardagen.
Genom att ställa frågor om boken under läsandets gång lär sig barnen hur man skapar
instrument för att minnas det lästa (Stensson, 2006). I PIRLS undersökningen från 2011 får vi
ta del av resultat som visar att de flesta elever inte får stöd i läsutvecklingen hemma och
boksamtalen har en utbliven roll (skolverket, 2012), därför måste vi fånga våra elever i skolan
och bidra med boksamtal under ledande roll. Britta Stensson talar om en form av boksamtal
som hon kallar parsamtal (Stensson, 2006).
Parsamtal går till på så vis att vi delar in våra elever i par och de får diskutera antingen den
pågående högläsningsboken eller varsin tystläsningsbok utifrån vissa frågor som ställs. Ett
boksamtal som sker i helklass bidrar ofta till att eleverna blir blyga och inte lyssnar. Om vi
vill att alla elever skall vara aktiva så är det därför en god idé att låta eleverna prata med
varandra just parvis. Målet är att låta eleverna prata med varandra i några minuter om den bok
de läst. Oftast är det en av eleverna som tar större utrymme så det kan ibland vara till fördel
att låta eleverna tänka på de frågor som ställts innan de får svara. Vi kan även dra detta
ytterligare och istället för att barnen bara skall tänka ut ett svar så får de även skriva ned detta.
Eftersom målet är att alla elever skall få reflektera över boken/böckerna så måste vi variera
oss och själva förmågan att kunna reflektera är något som eleverna måste öva på (Stensson,
2006).
Andra faktorer som påverkar parsamtal och aspekter som vi bör tänka på är bland annat hur vi
tänker när vi delar in eleverna i par. Vi måste bestämma oss för vilka slags faktorer som är
mest avgörande men huvudsaken är att läraren bestämmer. Sedan måste vi även tänka på vad
syftet med samtalet är. Genom att låta eleverna samtala om olika böcker kan vi utnyttja detta
som en metod till att introducera nya böcker för eleverna. De blir oftast nyfikna på varandras
böcker. Läser eleverna samma bok är det å andra sidan lättare för dem att föra ett givande och
reflekterande samtal. Huvudsaken är att de tvingas fundera på boken i sig och att de får chans
till att reflektera, resten är upp till läraren (Stensson, 2006).
16
5. Metodologisk ansats och val av metod
5.1 Forskningsstrategi/ Datainsamlingsmetod
Det jag ville ta reda på var vilka olika metoder verksamma lärare använder sig av idag i
klassrummet samt hur viktigt motivationen är i deras ögon. Eftersom jag ville ta del av
lärarnas egna metoder och personliga åsikter som en del av denna undersökning så valde jag
kvalitativ intervju som val av metod då man får en annan kontakt och upplevelse av
respondenten. Kvale beskriver kvalitativ intervju på följande vis, ’’I den kvalitativa
forskningsintervjun byggs kunskap upp: det rör sig om ett samspel, om ett utbyte av
synpunkter mellan två personer som samtalar om ett ämne av gemensamt intresse’’ (Kvale,
1997).
Då detta är en kvalitativ studie som inte kräver samma strikta struktur och frågeföljd som vid
en kvantitativ sådan så valde jag att använda mig av en semistrukturerad intervju. Bryman
beskriver denna som en intervjuform där man använder sig av ett i förväg konstruerat
frågeschema (se bilaga 1), men ordningsföljden varierar och det finns utrymme för spontanitet
och uppföljningsfrågor för att utveckla de svar som har mer betydelse (Bryman 2011). ). I
mina intervjuer förkom spontana följdfrågor för att utveckla de svar som hade mer betydelse
för undersökningens syfte vilket enligt Johansson och Svedner är av vikt då man lättare håller
kvar respondenten vid det ämne som är till fördel för undersökningen (Johansson, Svedner,
2006). Denscombe skriver även om semistrukturerade intervjuer som en lättvindig intervju
som är lätt att kontrollera och bearbetningen efteråt är fördelaktig. Han formulerar vidare att
intervju är en lämpad datainsamlingsmetod vid undersökningar som berör mer personliga
ämnen då man vill få större insikt om människors tankar och erfarenheter då dessa tings natur
är av sådan sort att den behöver en djupare redovisning och analys. Genom en intervju blir det
lättare att diskutera denna typ av frågor då respondenten vid uppmuntring känner en annan
sorts tillit som i sin tur leder till större ärlighet under intervjun vilket är svårare att
åstadkomma via enkäter (Denscombe, 2009).
5.2 Urvalsgrupp
Urvalet riktade sig mot verksamma lärare med en lärarutbildning samt behörighet inom ämnet
svenska. Fokus låg även på att finna lärare med olika många års erfarenhet inom arbetet med
mellanstadieelever då jag ansåg att detta skulle ge mer varierade och nyanserade svar. Med
samma åtanke så vände jag mig även mot lärare som arbetar på olika skolor då det är vanligt
17
att lärare inom ett skolområde pratar ihop sig och har en likartad syn på undervisning vilket
skulle ha bidragit till mindre varierat material då lärare från olika skolområden troligen bär på
fler skilda arbetsmetoder och erfarenheter inom arbetet med läsning.
För att finna de lärare som var lämpliga för min undersökning gjorde jag ett så kallat
strategiskt urval, vilket betyder att jag utifrån de kriterier jag har sökt upp lärare som passar in
på kraven. För att få tillräcklig information som kan svara på mina frågeställningar så gjorde
jag den slutsatsen att tre intervjuer ger tillräckligt med underlag och är en bra förutsättning för
en god analys samt bra reliabilitet. Nedan ser ni presentationen av de lärare jag intervjuat och
jag har valt att byta ut deras riktiga namn.
5.2.1 Presentation av lärare
Anne har arbetat som grundskolelärare i 30 år varav de senaste 10 åren spenderats på
mellanstadiet. Hon arbetar för tillfället på en liten och intim skola i Tjällmo där de har små
klasser och mycket kontakt med barnen. De jobbar i arbetslag och utför mycket av
undervisning klassöverskådligt. På denna skola finns det inget speciellt tema.
Petra har arbetat som mellanstadielärare i 20 år och har under dessa år varit på samma
skolområde i Karlstad. Skolan hon arbetar på har stora klasser men arbetslag där de hjälps åt.
Denna skola har även så kallade musikklasser vilket innebär att barnen utifrån ett intresse för
musik fått möjlighet att välja en klass som bär på extra fokus för detta intresse. Det är en
sådan klass Petra jobbar i och undervisningen är därför i stora mängder anpassad efter musik.
Sofia har jobbat som mellanstadielärare i 1 år och är nyligen examinerad men har sedan
tidigare jobbat obehörig i 5 år. Hon arbetar på en nyöppnad verksamhet i Motala som har en
kreativ inställning till undervisningen och där barnen får pröva på arbetsmetoder i lekvänliga
miljöer. De är många lärare på små klasser och jobbar utifrån olika teman som undervisningen
påverkas av.
5.3 Genomförande
Undersökningens intervjuer genomfördes på vald lärares skola eller i hemmiljö och det
skedde i avskilt samt lugnt rum där det inte fanns risk för att utomstående kunde störa eller
höra. Jag hade innan intervjuerna kontaktat respondenterna av den anledningen att
respondenterna själva skulle få välja tid och plats för intervju. Denscombe betonar vikten av
att höra av sig i förväg till de utvalda respondenterna då just valet av plats plus tidsramen har
18
stor effekt på hur intervjun kommer utspela sig (Denscombe, 2009). Intervjuerna spelades in
via ett inspelningsprogram på den mobiltelefon jag hade i min ägo vilket bland annat Bryman
ställer sig positiv till, då en inspelad intervju bidrar till en bredare och mer detaljerad analys
som många gånger krävs vid en kvalitativ intervju. Genom en inspelning blir det möjligt för
intervjuaren att återigen genomlyssna intervjun och man får större kontroll på vad som sades i
jämförelse med om man bara tagit anteckningar då det ofta försvinner fraser och meningar vid
sådan arbetsform. Lantz beskriver samma sak och förklarar hur enbart anteckningar utgör en
risk då intervjuaren troligen enbart antecknar det som är till fördel för undersökningen vilket
bidrar till att viktig fakta kan förbises (Lantz, 2007). Dock tar Bryman upp risken med att en
respondent kanske inte känner sig bekväm med att bli inspelad under en intervju vilket kan
påverka negativt, men detta var något som jag inte behövde uppleva då jag enbart fick
positiva reaktioner från min respondenter (Bryman, 2011).
5.4 Databearbetning
Efter intervjuerna genomfördes en avlyssning och transkribering på datorn. De transkriberade
intervjuerna skrevs sedan ut och de olika respondenternas svar jämfördes noggrant och lästes
igenom flera gånger. Jag identifierade intervjuernas likheter samt olikheter och de olika
utvecklingsspår jag funnit har framställts i flera underkategorier utefter de mönster jag tyckt
besvarat mina frågeställningar och en analys har gjorts. Jag har även utgått efter vissa
grundprinciper som Denscombe skriver om. Den som först nämns säger som så att den
slutsats du gör måste vara byggd på de data du utgått efter. Alla analyser ska vara grundade på
de data som forskaren samlat in under undersökningen. Principen därefter går hand i hand
med första och lägger vikt vid att den förklarning som kommer utefter de data som inkommit
måste vara noggrant avlästa och granskade. Princip tre förespråkar för forskarens opartiska
sida där personliga tankar och fördomar på grund av tidigare erfarenhet helst ska uteslutas då
detta hämmar den slutgiltiga analysen. Fjärde och sista principen talar om analysens behov av
att vara en repetitiv process. Undersökningen skall ständigt återgå till de data som samlats in
för jämförelse och återkoppling för att styrka teorin (Denscombe, 2009). Under intervjuernas
analys har jag haft dessa grundprinciper i åtanke och de citat som återges är ordagrant vad
vald lärare sagt.
5.5 Etiska aspekter
Under en undersökning är det viktigt att vissa etiska hänsynstaganden gjorts och det finns fyra
olika krav som man pratar om och som måste uppfyllas enligt etikprövningslagen och dessa
19
är: Samtyckeskravet, informationskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet
(Vetenskapsrådet, 2011). För att uppfylla dessa etiska krav skickade jag i förväg ut ett mejl till
de respondenter som valde att delta i min undersökning. I mejlet gavs information som
utformats efter dessa fyra olika krav och respondenterna fick veta vilken slags undersökning
de skulle delta i samt deras egen rätt till att avbryta undersökningen när som helst då detta var
ett frivilligt medverkande. Deltagarna fick innan påbörjad intervju även en varsin kopia på de
frågor som ingick i mitt frågeschema så de innan kunde bestämma huruvida de ville svara på
den typen av frågor eller ej.
5.6 Validitet och reliabilitet
Då validitet samt reliabilitet är två begrepp utformade för kvantitativa mätningar och syften är
det såldes svårt att få dessa att passa in i kvalitativ forskning vars huvudsakliga syfte inte är
att göra någon form av mätning utan snarare en analys av en situation som kan ha många olika
sociala förklarningar. Dock har här en anpassning gjorts för att lättare kunna passa in dessa
begrepp i kvalitativ forskning och det man ändrat är en reducerad betydelse för de frågor som
behandlar mätning (Bryman, 2011).
Validiteten handlar i kvalitativ forskning om att man ’’Observerar, identifierar eller ’mäter’
det man säger sig mäta’’ (Bryman, 2011, s. 352). För att lyckas uppnå detta hade jag i förväg
utformat ett papper med de frågor som jag ansåg passade till mitt syfte och som var bäst
lämpade för att ge mig svar på mina frågeställningar. Jag ansåg även att tre intervjuer skulle
räcka för att få fram en god bild av syftet med undersökning vilket enligt Bryman påverkar
validitet men även reliabiliteten på grund av för få respondenter, men då detta är en kvalitativ
undersökning läggs inte lika mycket fokus vid detta (Bryman, 2011).
Reliabiliteten utgör huruvida undersökning skulle kunna upprepas igen med samma resultat,
hur hög pålitligheten i är undersökningen. Bryman redogör för hur en hög pålitlighet uppnås
inom kvalitativ forskning och lägger här vikt vid en redogörelse av alla faser som ingår i
processen av undersökningen (Bryman, 2011). Patel och Davidson skriver samma sak och
tillägger även att god redogörelse av faserna i en process även bidrar till högre validitet då
denna blir lättare att värdera (Patel, Davidson, 2003). Detta är något som jag anammat i min
metoddel och som höjer arbetets reliabilitet samt validitet.
20
6. Resultat
I följande avsnitt har jag sammanställt resultatet från de intervjuer som jag gjort på valda
respondenter och det är uppbyggt utefter de frågeställningar som det här arbetet och
undersökningen bygger på. För att få en lättöverskådlig sammanställning så har jag valt att
dela in resultatet från intervjuerna i olika underrubriker som tagits fram efter mönstersökning
och analys. Underrubrikerna har även tagits fram med tanken om att de skall vara relevanta
för mina frågeställningar och mitt syfte.
6.1 Hur arbetar yrkesverksamma lärare inom svenskämnet med att öka motivationen
till läsning?
Respondenternas svar är under den här frågeställningen uppdelade efter underrubriker och
dessa är; Böckernas åtkomlighet, läsuppgifter och kartläggning av individen.
6.1.1 Böckernas åtkomlighet
Som inledning bad jag lärarna att beskriva den rådande motivationen hos eleverna i deras
klassrum genom att ställa följande fråga; Hur ser motivationen till läsning ut i ditt klassrum?
De svar jag fick tillbaka varierade men vissa meningar som återkom i alla tre lärares
utlåtanden var; ’’Jag ser en utveckling’’, ’’kan bli bättre hos vissa’’ och ’’något vi arbetar
med’’. Den självklara följdfrågan blev hur lärarna arbetar i sina klassrum för att öka
motivationen hos de elever som saknar denna och även vilka metoder de använt som de anser
skapat den där utvecklingen de pratar om.
När dessa frågor ställdes så framkom det ganska tydligt att alla tre i viss mån ansåg att en
viktig del i arbetet med att öka en elevs motivation låg i att visa de böcker som finns för
eleverna. Man kan inte förlita sig på att eleverna själva skall ta reda på vad för slags böcker
som existerar utan detta är en viktig del som lärare för att de skall upptäcka läsning. En metod
som samtliga lärare använder sig av för att göra böcker lättåtkomliga i sina klassrum är en
bokhylla som ständigt uppdateras.
Det är viktigt att jag som lärare håller bokhyllan uppdaterad med nya och aktuella böcker som
mina elever lätt kommer åt. Det ska inte vara en stor process i att få tag på en bok utan böckerna
måste finnas i klassrummet så eleverna bara kan gå dit och ta en. Blir det en för stor process så
tröttnar de snabbt (Petra).
21
Två av lärarna förmedlar dock här vikten av variation och båda kan uppleva det som
meningsfullt att ibland lämna klassrummet för att besöka skolans stora bibliotek för ett
miljöbyte men även för att eleverna själva skall inse mängden av böcker som finns och
möjligheten till att finna något av intresse.
Jag brukar ta med mina elever till skolans bibliotek ungefär 1 gång i månaden så de själva får gå
och kolla på böcker och välja vissa som de tycker skall finnas i klassrummets bokhylla. Jag tror
det är viktigt att eleverna får vara med och bestämma för att det skall kännas mer givande och
positivt för dem (Anne).
De ställer sig även positiva till att ta hjälp bibliotekarien när det kommer till uppvisandet av
böcker då denne har en mer professionell erfarenhet av böcker samt bättre kunskap om vad
som är aktuellt för dagens barn, så denne brukar samtliga bjuda in för boksamtal.
Jag brukar be bibliotekarien att ha boksamtal för barnen där hon plockar fram vissa böcker som
hon sedan berättar om. Detta brukar hjälpa de elever som inte har motivationen eller orken till
att själva leta bland hyllor för att finna en bok de vill läsa, och på så vis kan man få igång
motivationen till nästa gång vilket faktiskt gett utveckling (Sofia).
Samtliga lärare uttrycker vikten av att böckerna måste finnas lättåtkomligt och synligt för
barnen och att det är lärarens ansvar att detta sker i olika former.
6.1.2 Läsuppgifter
Ett mönster som var lätt att upptäcka i samtliga respondenters svar var vikten av att jobba med
varierade läsuppgifter i skolan. Som lärare skall man vara medveten om sina elevers förmåga
att lära av olika saker och det är därför viktigt att planera upp en varierad undervisning där
eleverna får stöta på olika former av läsning för att kunna stöta på den metod som ger dem
positiv motivation. Här får även elevernas delaktighet i planeringen en stor roll i det syftande
motivationsarbetet.
Vi försöker involvera eleverna i det vi gör, och detta för att eleverna skall känna sig delaktiga i
arbetet vilket leder till större motivation hos de flesta då de varit med och bestämt och då
troligen valt uppgifter de känner sig trygga och bekväma med vilket märks under arbetet (Anne).
Det man vidare kan urskilja ur respondenternas svar är tre övergripande arbetssätt som
samtliga verkar lägga stor vikt vid: Högläsning, gruppläsning och tystläsning. Två av tre ser
det som en extremt viktig uppgift att läraren minst en gång per dag läser högt för sina elever.
Genom högläsning hjälper de eleverna att hitta in i böckernas värld på ett mer avslappnat vis
22
där eleven själv inte behöver lägga kraft vid själva läsningen som kanske är ett egentligt
hinder.
Högläsningen är viktigt så vi hjälper eleverna att finna en väg in i böckerna och genom
högläsning kan de även finna en genre som de tycker om. Det finns inget mer inspirerande än
när man lyckas hitta en högläsningsbok som inspirerar nästan alla. Då kan man bygga vidare på
det (Petra).
Gruppläsning och dess betydelse är mer av den sorten att de anser det vara viktigt för eleverna
att få prata om vad de läst för att läsningen skall upplevas som betydelsefull. Genom att
bearbeta de böcker eleverna läser får de även en större förståelse för dess betydelse och
användbarhet. Att sedan använda eleverna själva som redskap genom gruppläsning verkar
vara en populär metod där lärarna anser att elevernas förmåga till att göra varandra
motiverade till att läsa är stor hos de flesta.
Har man det kämpigt med motivationen hos en elev kan det ibland hjälpa med gruppläsning då
jag ibland uppfattar det som att vissa elever lättare tar åt sig av det en annan jämnårig kamrat
förmedlar. Vi vuxna är troligen inte lika insatta i barnens uppfattning av böcker som vi skulle
vilja vara och då kan det vara bra att eleverna får inspirera varandra (Sofia).
Tystläsning är den mest förkommande uppgiften i samtligas klassrum och alla tre uttrycker en
gemensam åsikt om hur lättvindig och bra den är. De flesta lärare utför denna aktivitet minst
en gång per dag med tanken om att sakta men säkert bygga upp en läsvana hos eleverna som
skall bidra till ökad motivation och läskunnighet. En av lärarna uttrycker dock en kritisk
aspekt gentemot detta trots sin positiva inställning och beskriver hur tystläsningen har blivit
lite av en obearbetad rutin som används när eleverna får en stund över.
Jag skulle troligen behöva lägga in mer tid åt tystläsning i min planering men finner ingen tid till
detta just nu. Det är bättre att de får sitta och läsa än att göra någon ogenomtänkt extrauppgift, så
det är oftast då mina elever får chansen till att läsa sina bänkböcker(Anne).
Alla tre respondenter anser sig planera en varierad och betydelsefull undervisning men att en
önskan om mer tid finns då de är medvetna om att undervisningen inom detta ämne måste
utvecklas.
6.1.3 Kartlägga individen
En aspekt som går att urskilja ur alla respondenters svar är ett tillvägagångssätt där man måste
kartlägga individen för att få fram vad denne är intresserad av och vad som triggar just hen
när det kommer till motivation och läsning. Då gäller det att som pedagog kartlägga elevens
23
intressen och behov för att lyckas finna något som intresserar. Man märker att den inre
motivationen står i fokus hos samtliga lärare då de alla förmedlar en önskan om att lyckas
hitta den sanna viljan hos sina elever för att detta skall gynna dem bäst, men två av tre lärare
uttrycker även begreppet ’’piska och morot’’ och anser att yttre motivation kan vara ett
tillvägagångssätt. Alla elever uppmuntras av olika metoder och de som från början saknar den
inre motivationen måste från en början komma igång med läsningen genom den yttre och här
tror en av lärarna att beröm och uppmuntran är en viktig aspekt
För de elever som inte har den där självklara läslusten tror jag det är jätteviktigt med beröm och
uppmuntran. De måste få känna att de har gjort något bra för att vilja fortsätta. Utveckling ska
uppmuntras och även om det kanske inte är optimalt att de läser för min skull och för att få mitt
beröm så är detta en början och en plats att jobba vidare ifrån (Anne).
En av lärarna brukar inom detta område använda sig av snabba men effektiva samtal för att
kartlägga sina elevers intressen på ett mer ingående vis där svaren sedan skrivs ned i
framåtskapande syfte av motivationen, hen anser att samtalets inverkan har stor betydelse och
att det är genom detta som vi lär känna våra elever.
Jag tror på samtalets förmåga och anser att jag måste lära känna mina elever på djupet för att
veta vad som är aktuellt för dem. Därför brukar jag vid tillfällen samtala med eleverna där vi
allmänt pratar om skolan och vad som är roligt, mindre roligt och vad de tycker om att göra på
fritiden. Barn tycker om att prata om sina intressen så det är ganska lätt att få igång dem i den
här typen av samtal och jag tror att detta är viktigt för att finna motivation eftersom jag måste
utgå ifrån dem som personer (Petra).
Att kartlägga sina elever är en stor bit av att komma närmare den motivation som vi vill att
eleverna ska ha till läsning.
6.2 Hur viktigt anser lärarna att det är att jobba med elevers motivation?
När frågan ’’Hur viktigt anser du att det är att vi jobbar med elevers motivation?’’ ställdes så
svarade alla respondenter med åsikten om att detta är extremt viktigt. Två av tre beskriver ett
stort engagemang i denna arbetsprocess och att de känner ett väldigt stort ansvar för att
eleverna skall uppleva motivation i skolan då vardagen annars blir svår och besvärlig för alla
inblandade parter, inte bara eleven själv i fråga.
Utan motivation kommer vi inte långt. Då blir skoldagen inte rolig för mig som lärare, tjuriga
och jobbiga ungar blir det då. Hittar jag rätt metod, ämne och arbetssätt som passar eleven så har
jag en bra lektion, men brister jag så vet jag att det blir en skitlektion för några elever och därför
måste motivationen på nått vis genomsyra allt vi gör (Sofia).
24
Dock är det inte bara för att vardagen i skolan skall fungera så bra som möjligt som det är
viktigt att arbeta med motivationen utan lärarna ser även på saken i det långa loppet och hur
motivationen till läsning kan vara avgörande för många elever även i framtiden då det har en
stor inverkan på livet i sig. En av lärarna uttrycker speciellt en tanke åt detta håll.
Det är klart att man kan leva utan att vara en bra läsare men jag tycker att det liksom måste vara
ett mål att de skall bli så bra läsare som det bara går och då måste vi jobba med motivationen.
Ett skäl, det är ju en viktig del att få till sig språket i alla ämnen och det kommer att bygga
mycket på att man är en god läsare i skolan framöver i läroböcker och alla ämnen. Om de skall
kunna tillägna sig det på ett bra sätt och förstå vad de läser och förstå sammanhang i ämnen så
blir det jättebesvärligt om man inte är en så duktig läsare. Så det är en bit att kunna hantera
skolan, utbildning och livet framöver (Petra).
Två av tre lärare uttrycker hur det var för delvis denna saks skull man blev lärare från första
början. En önskan om att vända elevers attityd och motivation till skolan i sig men att man
anser att motivationen till läsning har en stor inverkan på detta och är en utgångspunkt.
Jag vill göra en skillnad för mina elever och måste tro på att jag lyckas göra detta genom att öka
motivationen. För vissa elever är motivationen liksom det enda som avgör hur de kommer klara
sig, läsningen hänger så nära kopplat till allt vi gör och är därför a och o. Svårigheter med att
läsa skall inte få vara ett hinder för den hela bilden och måste därför vara ett fokus i mitt
klassrum (Sofia).
Att jobba med motivation till läsning är viktigt därför att det påverkar en större helhet som
eleverna inte är mogna att ta ansvar för. Därför är det lärarens uppdrag att skapa motivation då
elever inte har de verktyg som behövs.
6.3 Vilka faktorer kan ha en inverkan på en elevs motivation till läsning?
Respondenternas svar är under den här frågeställningen uppdelade efter tre underrubriker och
dessa är; Lärarens betydelse, hemmets betydelse, miljöns betydelse.
6.3.1 Lärarens betydelse
I alla tre intervjuer kom vi naturligt in på att prata om vad för faktorer som har en inverkan på
eleverna, såväl negativa som positiva. Respondenterna gav varierade svar när frågan ’’Har det
någon betydelse ifall läraren ifråga själv är läsare?’’ ställdes. De var alla eniga om att det gav
viss betydelse i varierad grad och två av tre gav intrycket av att detta var oerhört viktigt. De
lärare som ansåg detta vara en viktig aspekt sade sig själva vara läsare där just läsning är en
25
stor hobby utanför skolan och de tror att den läslust de själva bär på är ett stort redskap som
går att använda när det kommer till att uppmuntra eleverna.
Jag tror att mitt intresse för böcker smittar av sig. Men det är svårt att säga för jag har ju kollegor
som inte är läsare och de kanske är duktiga på det också men jag tror nog det har stor betydelse
för att den lusten smittar av sig och att jag kan ge mina elever något som icke läsare bär på
(Petra).
De pratade båda vidare på ett spår som innebar en tanke om att pedagogen själv måste brinna
och tro på det som skall läras ut och att elever i många fall gör som den vuxna pedagogen gör.
Så uppvisar denna en brinnande glädje för läsning så kommer detta så småningom smittas
över på eleverna som uppfattar ämnet viktigt på ett helt annat vis.
Mina elever är inte dumma, de ser och märker om jag tror på det jag försöker lära ut och de
märker faktiskt ganska snabbt om jag är osäker eller tvekar på något och därför tror jag det är en
fördel för mig att jag själv bär på den läslust som jag försöker lära ut, om du förstår hur jag
tänker (Sofia).
Anne som inte uppgav sig för att vara någon speciell läsare utöver en bok då och då gav en
annan insynsvinkel då hon ansåg att hon bar på en viss fördel ändå i den här typen av frågor
då en icke läsare lättare ser och bemöter andra icke läsare vilket de andra lärarna kan förbise i
sin egen entusiasm.
Jag är en typisk periodare. Läser något ibland om jag hittat något bra eller om jag måste.
Konstigt det där. Ändå är jag fullt med på tåget och inser vikten av att göra elever till läsare och
eftersom jag själv inte är läsare kanske jag lättare ser de elever som behöver hjälp med
motivationen (Anne).
Läraren har på varierade vis stor betydelse för eleverna och deras motivationsutveckling
vilket alla lärare har en medvetenhet om.
6.3.2 Hemmets betydelse
Ett naturligt spår som samtliga respondenter kom in på under intervjuns gång var hemmet och
föräldrarnas betydelse. En av respondenterna beskrev det hela som ett nätverk där alla
komponenter måste samarbeta för att barnet skall förstå betydelsen och ta åt sig av det som
läraren försöker förmedla. Har man inget samarbeta med föräldrarna blir situationen svårare
då barnen får med sig mycket hemifrån och där föräldrarna är stora förebilder. Två av tre
respondenter beskrev situationen som hållbar i deras klasser där föräldrarna var
samarbetsvilliga och de flesta visade en positiv sida mot läsning. Dock kunde de se en
26
märkbar skillnad på de elever som kom från hem där föräldrarna själva inte var läsare och en
koppling kunde synas då eleverna inte var lika motiverade till läsning i skolan.
Det är olika hur mycket man läser hemma och hur föräldrarna är läsare eller inte och det tror jag
också spelar väldigt stor roll, eller det ser jag spelar väldigt stor roll. Det är oftast de elever som
inte har föräldrar som läser hemma som saknar motivation, fast med undantag förstås, men det
finns en koppling, absolut (Petra).
Anne var den enda av respondenterna som upplevde motstånd i viss mån från föräldrar vilket
gav en stark inverkan på barnen. Hon kunde tydligt se att föräldrarnas tankar och åsikter
smittat av sig på deras barn vilket gjorde arbetet besvärligt då hon upplevde att denne elev
inte fick det stöd hemifrån som man hoppas på vilket kunde visas på så vis att läxor inte
gjordes ordentligt. Hon sade sig försöka lösa problemet på så vis att man hade en öppen
dialog med föräldrarna där hon oftast uppmanade dem till att ta eventuella problem med
henne över mejl eller telefon istället för att prata om det öppet inför barnen.
Jag upplever inget motstånd på det viset att föräldrar inte tycker läsning är viktigt, för det tycker
dem men sedan hur de bemöter och accepterar mina arbetsmetoder är en annan sak och även det
här är ju något som barnen faktiskt tar åt sig av, attityder från mamma och pappa (Anne).
Föräldrar och hemmet har betydelse för hur barnen upplever skolan och detta är något som
samtliga lärare försöker jobba med på olika vis genom att ha bland annat informationsmöten,
öppna dialoger och veckobrev.
6.3.3 Miljöns betydelse
Miljön och dess inverkan på elevernas läsmotivation var inte ett självklart samtalsämne som
vi kom in på under intervjun men när frågan ’’Hur stor betydelse anser du att platsen eleverna
läser på har?’’ hade de ändå olika bestämda uppfattningar. Två av tre respondenter hade en
önskan om att få en liten läshörna i sitt klassrum där eleverna skulle kunna sitta när de skall
läsa i sina bänkböcker för att på så vis lyckas bygga upp en mysig och positiv stämning som
kan komma att smitta av sig på motivationen. Deras elever får i nuläget sitta vid sina bänkar
eller möjligen i ett tyst grupprum där de upplevde att det senare alternativet var bäst för
eleverna då de fick byta miljö till något lugnare. Därför finns det just en önskan om en lugn
och mysig plats för eleverna där de kan läsa.
27
Ibland under klassråden tar eleverna upp just den här frågan och de ber om en mysig hörna i
klassrummet där man kan chilla, som de säger. Detta är faktiskt en bra tanke och något som även
jag skulle vilja ha möjlighet att fixa i ordning i framtiden, en mysig hörna där eleverna kan ta det
lugnt och fokusera på sin läsning (Sofia).
Petra är den av respondenterna som redan har den här typen av läshörna i sitt klassrum i form
av en stor soffa och mjuka kuddar och hennes åsikt är av den att detta haft positiv inverkan på
elevernas motivation. Lässtunderna har blivit en mer mysig och rolig upplevelse som barnen
ser fram emot då de gärna vill sitta i myshörnan. Det finns också regler för hur man måste
bete sig för att få sitta i denna hörna då det inte finns rum för alla elever vilket hittills har
funkat bra och bidragit till ett lugnare klassrum.
Sen myshörnan kom så kan jag definitiv se en skillnad, oja. Eleverna tycker det är mycket
roligare att få läsa nu än innan och det har blivit som en större upplevelse för dem på något vis.
Eleverna och jag är nöjda vilket såklart har hjälpt i arbetet (Petra).
Vidare diskuterades huruvida det fanns andra platser på skolan där man kunde finna denna
typ av läshörnor och på samtligas skolor kunde man finna detta i skolans större bibliotek men
detta var inte optimalt då det var en lång väg för att ta sig dit vilket hade skapat mer kaos än
lugn. Två av respondenterna brukade istället lösa situationen på så vis att eleverna vid vissa
tillfällen själva fick bestämma vart och hur de ville sitta då de båda hade en medvetenhet om
att man trivs med att läsa på olika vis och platser. Då hade eleverna möjlighet att sätta sig i
korridoren, på golvet och under bänken. Var som helst så länge de befann sig nära
klassrummet. De upplevde att detta fungerade ganska bra men att det inte var något som
fungerade jämt då vissa elever går i väg för sakens skull när de egentligen läser bättre vid sin
bänk.
Vissa elever i klassen tar ju verkligen tillfället i akt vilket såklart skapar en viss problematik så
därför anser i alla fall jag att det ibland är viktigt att samla alla och faktiskt låta dem läsa vid sina
bänkar eftersom vi nu inte har några andra alternativ. Men ibland tycker jag det är bra att de får
känna att de själva får bestämma vart de vill läsa (Anne).
Det finns en önskan om en mysig läshörna och en respondent kan ge bekräftelse på att en
sådan är givande för eleverna men ändå finns en medvetenhet om alla elevers olika behov där
man vet att det inte finns något som funkar för alla elever och därför vill man gärna variera
miljön om det är möjligt.
28
7. Diskussion
Diskussionsdelen inrymmer de frågeställningar som varit en del av den här undersökningen
och de kommer i kombination med teorin att analyseras och diskuteras. Det grundläggande
målet är att med hjälp av diskussionen kunna besvara frågeställningarna och att ett samband
skall bli tydligt. Hur gör lärarna för att motivera sina elever? Är det viktigt att jobba med
motivationen? Vilka faktorer påverkar arbetet?
7.1 Metoddiskussion
Syftet med den här undersökningen var att ta reda på hur aktiva lärare arbetar med elevers
motivation i skolan samt hur de resonerar kring detta. För att få fram detta ansåg jag att en
kvalitativ arbetsmetod passade mitt syfte och därefter genomfördes en kvalitativ intervju.
Denscombe beskriver kvalitativ intervju som en lättvindig metod som är fördelaktig när man
vill beröra djupare ämnen som undersöker människors tankar och erfarenheter (Denscombe,
2009).
För att få tag på lämpliga respondenter för min undersökning gjorde jag ett strategiskt urval
och kontaktade lärare utefter de krav jag hade. När intervjuerna sedan genomfördes spelades
de in och transkriberades sedan. Det märktes inte av något obehag från respondenternas sida
av att de blev inspelade och jag upplevde inte detta som något problem från min sida heller.
Samtalen flöt på och det enda som kunde förhindra det flyt som uppstått var lite krångel med
inspelningen. Innan genomförd intervju fick respondenterna ta del av de frågor som skulle
komma under intervjun. Genom denna metod fick därför lärarna en chans till att förbereda sig
vilket kan ha bidragit till djupare och bredare svar från lärarnas sida under intervjuerna.
De respondenter som deltog i undersökningen och dess intervjuer fick alla ta del av ett brev
där de informerades om de etiska principer som denna undersökning bygger på, i detta fall de
fyra som vetenskapsrådet framställt (vetenskapsrådet, 2011). Under själva intervjuerna har
jag som intervjuare försökt hålla mig så neutral som möjligt för att inte påverka respondenten
och dennes svar med mina tankeställningar. En aspekt som blev tydlig under arbetet med
resultatet var att vissa respondenter ibland svarade runt vissa frågor och kom ifrån ämnet.
Trots detta anser jag mig ha fått tillräcklig med information för att besvara frågeställningarna
men det som kunde ha gjorts för att undvika detta är att vara mer uppmärksam under själva
intervjun på en förändring i samtalet och att i sådant fall när det händer leda tillbaka
respondenten genom frågor som återigen berör ämnet.
29
Jag valde att utföra mina undersökning på tre aktiva lärare då jag ansåg att detta skulle ge mig
tillräckligt med information. I efterhand kan detta ses som en svaghet då jag vid ännu en
undersökning tänkt om och valt fler respondenter för bredare svar. De flesta lärare hade
liknande tankemönster och det hade varit intressant att få ta del av lite olika perspektiv. Dock
har denna undersökning ändå svarat på sitt syfte och jag har fått en liten inblick i hur lärare
tänker kring motivation vilket var dess syfte.
7.2 Resultatdiskussion
Nedan kommer resultatdiskussionen att presenteras i underkategorier utefter de
frågeställningar som detta arbete syftat på.
7.2.1 Hur arbetar yrkesverksamma lärare inom svenskämnet med att öka motivationen till
läsning?
Genom intervjuerna och i resultatet framkom det att lärarna la tyngd vid böckernas
åtkomlighet och beskrev detta som en viktig del i arbetet då vi som lärare måste visa vad för
böcker som är aktuella inför våra elever. Denna tanke som lärarna förmedlar är något som
Chambers styrker genom att beskriva hur en av de yttre förutsättningarna för att barn skall
vilja läsa är tillgången till böcker. Han diskuterar även vidare tyngden av hur vi presenterar
böckerna. Utbudet måste vara stort samt placeras på en ljus och synlig plats som är lockande
för barnen och att detta delvis görs genom att hålla hyllan uppdaterad och i rörelse
(Chambers, 2011). Samtliga lärare beskrev hur de hade en hylla i klassrummet som de
ständigt försöker hålla uppdaterad och detta gör dem med just tanken om att böckerna skall
vara lättåtkomliga och aktuella. Dock uttryckte ingen av lärarna något om hur de håller
böckerna i rörelse utan de flesta höll sig till antingen bokhyllan eller skolans bibliotek, ändå
uppvisade vissa av dem en tanke om att variation är viktigt. Utefter resultatet anser jag att
man kan ställa sig positiv till lärarnas tankar och metoder inom detta område då de alla
uppvisar någon form av medvetenhet av hur viktigt det är att vi som lärare erbjuder lockande
böcker och det är tydligt att alla jobbar med detta i olika grader. Det som kan utvecklas hos
samtliga lärare verkar vara själva presentationen av böckerna som Chambers nämner då de
enbart verkar ta hjälp av skolans bibliotekarie vid tillfällen. Här skulle de alla kunna
utvecklas.
Chambers beskriver även att tiden som ges åt böcker är en yttre förutsättning som påverkar
barnens attityd till läsning. Han beskriver barn som fria varelse som själva vill ha friheten till
30
det egna valet vilket gör inställningen mer positiv (Chambers 2011). Lärarna verkar ha ganska
mycket tid planerad för just läsning och de flesta utför högläsning en gång per dag. Utefter
resultatet verkar det även som att tystläsningen är den mest förkommande metoden men att
denna faller under som en uppgift som sker när tiden räcker till, nästan som en extrauppgift
för de som är klara. Detta skriver Chambers om och förmedlar hur elever genom detta kan få
en negativ bild gentemot läsning då extrauppgifter är en påminnelse av de misslyckanden
eleverna gör för dem som inte hinner till den punkten då de får utföra uppgiften, vilket inte
skapar ett läsinspirerande klassrum (Chambers, 2011). Det som visar en positiv sida av saken
är att lärarna beskriver en önskan om mer tid då de själva är medvetna om att de behöver
utvecklas, vilket är en bra början. Att de sedan försöker använda den här aktiviteten minst en
gång per dag för att bygga upp en läsvana hos eleverna är en tanke som Chambers stödjer då
han beskriver att det räcker med några minuter per dag för att det skall bli en naturlig del av
ett barns vardag (Chambers, 2011). Det lärarna inte verkade tänka på under intervjuerna är
den automatiska tystläsningen som sker i skolan och som kan ske med hjälp av planering. Det
må vara sant att alla lärare lider av tidsbrist men att använda tiden effektivt är något som är
möjligt och just tystläsning är något som kan användas i det flesta ämnen.
Att jobba med högläsning minst en gång per dag var en aktivitet som framkom under
intervjuerna. Här beskrev lärarna hur de ville hjälpa eleverna in i böckernas värld på ett
avslappnat vis utan regler. Chambers stödjer den här tanken genom sin beskrivning av hur
viktig denna uppgift är. Chambers sträcker sig så långt så han betonar hur en kompetent lärare
nödvändigtvis måste använda sig av den här uppgiften för att kunna skapa läsande elever och
målet är att eleverna skall få lyssna på just läst text minst en gång per dag och detta även för
de elever med lässvårigheter som upplever läsningen som en tung uppgift (Chambers 2011).
Det som Chambers dock betonar som inte framkom som en tanke hos lärarna var att denna
högläsning inte nödvändigtvis måste ske från läraren själv utan huvudpoängen är att eleverna
skall få lyssna till läst text. Även Lev Vygotskji skrev om detta och menar att elever med
hjälp av muntlig förmedling kan ta sig an nya kulturella redskap(Säljö, 2010). Stensson
beskriver även hur viktigt det är att man läser varierade böcker under dessa tillfällen då våra
elever har skilda intressen (Stensson, 2006). Under intervjuerna var det bara en lärare som la
någon form av medvetenhet kring detta och hon beskrev det som inspirerande när man
lyckades hitta en bok som tilltalade alla. Trots att lärarna överlag redan verkar bedriva en
undervisning utefter denna högläsningsmetod så kan det alltså utvecklas från att vara en
aktivitet ledd av läraren till att vara en aktivitet som bedrivs i olika former, och då lärarna
31
inom andra områden redan beskrivit vikten av variation kan det alltså vara till fördel då de är
medvetna om att alla elever lär olika. Dock kan det ändå upplevas intressant att lärarna trots
sin medvetenhet om variation inte använder detta i alla anseenden, frågan är varför och vad
som avgör när man har tid för variation.
Även gruppläsning är en aktivitet som sker i samtliga lärares klassrum då de anser det vara
viktigt för eleverna att uppleva läsningen som betydelsefull och att detta går att ordna med
hjälp av samtal eleverna emellan. De vill även använda eleverna själva som redskap för att
motivera varandra vilket är en metod som Stensson styrker. Stensson beskriver hur vi kan
utnyttja våra elever för att introducera nya böcker för eleverna då de oftast blir nyfikna på
varandras böcker (Stensson, 2006). Enligt PIRLS undersökningen som gjordes 2011 så visade
det sig att det även är avgörande för eleverna huruvida de får samtala om böckerna eller ej och
att det tyvärr är störst brist på den här formen av respons (Skolverket 2012). Utefter resultatet
från intervjuerna kan man märka en skillnad i svar mellan de olika aktiviteterna där lärarna
beskriver tystläsning samt högläsning som de mest förekommande aktiviteterna då de sker
minst en gång per dag, medan parsamtal är något som förkommer men uppenbarligen inte lika
frekvent. Ändå är det den här typen av aktivitet som man lägger stor vikt vid då Stensson
skildrar hur de flesta barn har en underliggande önskan om att få dela med sig av positiva
upptäckter som en bra bok och att detta är något vi måste utnyttja för att stärka den positiva
attityden gentemot läsning. Eleverna måste få stöd i sin läsutveckling för att kunna skapa en
positiv attityd och då de flesta inte får detta hemma är det viktigt att vi fångar dem i skolan
genom boksamtal i olika former (Stensson, 2006). Här kan lärarna utvecklas då jag inte
upplevde samma entusiasm inför den här typen av aktivitet men som trots detta ter sig vara
minst lika viktigt.
Att kartlägga sina elever för att få reda på vad de är intresserade av tycks vara något som
samtliga lärare engagerar sig i och här är det främst den inre motivationen som står i fokus.
Gärdenfors beskriver den inre motivationen som en central drivkraft som rör eleven framåt av
den egna viljan och att denna drivkraft är mer positiv för barnet då det uppfyller dess inre
behov (Gärdenfors, 2010). Det märks att det är detta som lärarna vill uppnå med sin
kartläggning av individen då de uttrycker en önskan om att få lära känna sina elever för att
lyckas trigga dem och Imsen gör en beskrivning av hur vår motivation är nära
sammankopplad med vår kultur och våra känslor vilket bidrar till att alla upplever motivation
på olika vis (Imsen, 2006). Således kan man uppleva att lärarna tänker helt rätt i den här
situationen. Dock använder två av lärarna sig av uttrycket ’’piska och morot’’ vilket i deras
32
mening betyder att man måste använda sig av både yttre och inre motivation på grund av att
alla elever är olika. Detta ställer sig Gärdenfors kritisk till och förklarar hur användandet av
yttre motivation kan eliminera den inre helt och hållet då man bygger upp ett begär efter yttre
motivation hos barnet (Gärdenfors, 2010). Även Lundgren och Lökholm visar samma kritik
genom att diskutera samma område (Lundgren, Lökholm, 2006). Här kan man se viss
problematik då dessa lärare inte verkar uppmärksamma den här typen av ond cirkel som
uppstår hos dessa elever och de talar emot sig själva en aning genom att betona en önskan om
att hitta den inre motivation men trots detta jobba utifrån yttre i form av ’’piska och morot’’.
Därför betonar Gärdenfors vikten av att fokus bör ligga på hitta den inre motivationen
(Gärdenfors 2010). Vidare beskriver en av lärarna hur viktigt hon tycker det är med beröm
samt uppmuntran för de elever som saknar läslust. Lundgren och lökholm motsätter sig detta
och då lärare oftast använder sig av berömmet på helt fel vis vilket då blir en stor fara för den
inre motivationen (Lundgren, lökholm, 2006). Dock uttrycker läraren här en medvetenhet och
säger som så att hon vet att det inte är optimalt att eleverna läser för hennes skull men hon
anser att detta är en plats att jobba vidare ifrån vilket återigen skapar intressant problematik då
man samtidigt vill öka den inre motivationen men trots detta tycks fokus ligga på yttre, när
sätter man som lärare sin medvetenhet i arbete och ändrar fokus? Enligt Jenner är detta en
förmåga lärare måste öva upp för att kunna skapa motivation (Jenner, 2004), så det kan
således anses vara en positiv aspekt att lärarna använder sig av kartläggning som metod då de
genom detta får öva och utvecklas.
7.2.2 Hur viktigt anser lärarna att det är att jobba med elevers motivation?
Samtliga lärare var överens om att det är extremt viktigt med anledningen att man känner
ansvar för eleverna och deras motivation i skolan då vardagen annars blir besvärlig. En av
lärarna uttrycker sig på så vis att uteblir motivationen kommer vi inte långt och därför måste
detta genomsyra allt vi gör. När Lundgren och Lökholm definierar begreppet motivation så är
det just den här typen av liknelse de använder. De menar på att motivationen är den känslan
som får oss att utöva en handling av ren viljekraft och utan motivation står vi stilla i livet och
vårt beteende är mer eller mindre passivt (Lundgren, Lökholm, 2006). En av lärarna uttrycker
även hur man ser på motivation i det långa loppet och hur motivationen till läsning kan vara
avgörande för många elever då en människas förmåga att läsa har stor betydelse. Vi har i
diskussionen redan betonat vikten av att jobba utifrån inre motivation istället för den yttre och
jag anser utifrån resultatet att det är här lärarna vill hamna då samtliga lärare beskrev hur de
för den sakens skull blev lärare, för att ändra attityder och motivationen hos elever. Då krävs
33
det utifrån litteraturen att man fångar elevens inre, sanna vilja. En viktig aspekt som märks på
de enskilda informanternas svar och entusiasm till ämnet är den egna inställningen till läsning
vilket påverkar och genomsyrar föregående frågeställningar och som tas upp under nästa
frågeställning.
7.2.3 Vilka faktorer kan ha en inverkan på en elevs motivation till läsning?
En viktig och avgörande roll i arbetet med motivation till läsning ter sig vara lärarens attityd
och inställning. Stensmo beskriver hur läraren är en förebild för sina elever och huruvida
denna bedriver sin undervisning med entusiasm eller inte har en avgörande roll för vilken
attityd och motivation eleverna upplever (Stensmo, 1997). Vidare skildrar Stensson hur
viktigt det är att lärare engagerar sig i sin planering och undervisning och hur viktigt det är för
en lärare som uppfattar läsningen som viktig att klargöra detta för både elever samt föräldrar
för att attityden skall gå att förändras (Stensson, 2006). När lärarna diskutera huruvida det
hade betydelse ifall läraren själv var läsare eller inte var de alla överens om att de hade en viss
inverkan. Två av tre uttryckte sig med tanken om att deras läslust var något som kunde smitta
av sig. En av tre ansåg sig dock inte vara någon läsare men tyckte trots detta att hon bar på en
viss fördel då hon såg de elever som saknade motivation. Huruvida detta stämmer eller ej vet
inte jag då jag enbart kan gå utefter lärarnas version av saken men en synlig aspekt under
resultatet var att svaren varierade och skilde sig åt beroende på den här frågan, om de själva
var läsare eller ej. Jag som intervjuare kunde göra en märkbar skillnad av entusiasm hos de
lärare som själva ansåg sig vara lärare. Det är även dessa personer som jag ansett jobba mer
utefter den inre motivationen och som överlag gett mer inblick i deras arbete. I
metoddiskussionen nämnde jag hur lärarna ibland pratade runt vissa frågor vilket överlag mer
skedde hos den läraren som ej ansåg sig vara läsare. Vi kom lätt ifrån ämnet och fokus
hamnade på andra saker som ej var av relevans. Min analys av detta blir såldes att bristen på
entusiasm av läsning faktiskt är en påverkande faktor då detta lyser igenom under
diskussionen av lärarnas pedagogik. Stensson styrker detta genom att påvisa forskning som
visat en betydelse av huruvida läraren är läsare eller ej (Stensson, 2006).
En annan aspekt som visat sig ha betydelse är hemmet där samtliga lärare var överens om att
barnen får med sig mycket hemifrån och att de kunde se en koppling. En av tre lärare ansåg
sig ha en något ohållbar situation med föräldrar inom detta ämne vilket hon försökte lösa via
öppna dialoger. Chambers beskriver hur många elever kommer från hem där läsningen inte är
en självklar del av vardagen och därför måste förutsättningar ges i skolan (Chambers, 2011).
34
Det intressanta i denna aspekt är att den av lärarna som anser sig ha en ohållbar situation med
sina föräldrar även är samma lärare som inte anser sig vara läsare. Huruvida detta är ett
sammanträffande eller ej går att spekulera om men en viss tankeställning får man. Kan det
möjligen vara så att den lärare vars entusiasm enligt Stensson har betydelse för barns
motivation även kan ha en avgörande påverkan på föräldrar. Således undrar man hur det skall
gå för dessa elever om de varken får tillräckligt stöd hemifrån eller i skolan. En annan faktor
som Stensson tar upp som har inverkan på elevers upplevelse av läsning är hur läraren utför
högläsningen. Som tidigare nämnts så är det lärarens uppgift att variera valet av böcker och
introducera dessa för eleverna men även valet av introduktion är viktigt för att vi skall lyckas
skapa en fängslande upplevelse för barnen så de kan binda till böckerna. Här gäller det enligt
Stensson att tänka på röstläge och inlevelse, vi måste använda vår röst för att trycka på viktiga
delar av boken då eleverna saknar dessa redskap. Vi lyckas även göra våra elever mer nyfikna
om läsaren läser med djup inlevelse (Stensson, 2006). Utifrån analys och resultat kanske inte
heller denna uppgift är självklar för den lärare som ej är läsare vilket då försvårar och
försämrar resultatet hos eleverna.
Miljön sägs även ha viss betydelse enligt lärarna, dock var inte detta ett självklart
samtalsämne under intervjun trots att Chambers beskriver vikten av att det finns specifika
läsplatser på skolan för att betona hur viktig läsningen är (Chambers, 2011). Det var bara en
av tre lärare som sade sig ha en läshörna i sina klassrum vilket utifrån Chambers utlåtande är
ganska dåligt. Dock beskriver lärarna här en önskan om att i framtiden kunna lösa detta. Det
intressanta är hur en av lärarna uttrycker hur eleverna ber om en mysig hörna under klassråd
men trots detta inte gör något åt saken, samma lärare som tidigare uttryckt vikten av att
kartlägga sina elever för att finna vad som motiverar dem. Ännu en intressant aspekt som är
värd att belysa är hur den andre av dessa två lärare som inte hade någon läshörna är den som
ej anser sig vara läsare. Är detta återigen ett sammanträffande eller en tydlig brist på
förståelse för hur en läsare vill ha det?
7.3 Slutsats
Det grundläggande syftet med min undersökning var att identifiera hur lärare ser på
motivation till läsning och vilka metoder de använder. Jag har sett mönster i lärarnas arbete
och kopplat detta till tidigare forskning under kategorier. Utefter detta anser jag mina
frågeställningar vara besvarade och syftet uppnått. Med tanke på resultatet finns det en
slutsats jag dragit vilken är att läraren är den huvudsakliga faktorn i arbetet med motivation
35
till läsning. Det krävs mycket entusiasm och kunskap från lärarens sida för att arbetet skall ge
resultat då det är väldigt många faktorer som påverkar och spelar roll. Finns bristande intresse
så kommer detta troligen spegla av sig på resultatet vilket gör att en lärare som själv inte är
läsare måste agera så professionellt som möjligt och möjligen ta tips och råd från de som har
en större entusiasm. Därmed tror jag utifrån ett sociokulturellt perspektiv på teorin om att det
är läraren som måste förse barnet med nya kulturella redskap och att detta sker på ett mer
naturligt vis om läraren själv är läsare. Dock är det även upp till läraren att se till så barnet
upplever kommunikation med andra för att som Lev Vygotskji uttrycker det, att det är genom
kommunikation med andra individer som det uppträder möjligheter till djupare förståelse
(Säljö, 2010). Därför är läraren den huvudsakliga faktorn i arbetet med motivation till läsning
då denna måste förse barnet med möjligheter och tillfällen.
7.4 Fortsatt forskning
Forskning inom ämnet motivation är något som finns i bred grad men själva forskningen inom
motivation med fokus på läsning skulle kunna utvecklas. Det är många aspekter inom detta
forskningsområde som det skulle kunna forskas inom och bland detta mer om hur lärarna
behöver utvecklas. Något som framgick i mitt resultat som det skulle vara intressant att se mer
forskning inom är föräldrars delaktighet, hemmets betydelse. Då min undersökning hade som
syfte att avtäcka fler områden än så hade jag ingen möjlighet att undersöka detta djupare och
av den anledningen vore det av intresse att få forska vidare där. Det hade även varit intressant
med samma undersökning fast en annan utgångspunkt som fokuserar mer på barnen och vad
de säger om motivationen om läsning och sedan ställa detta i förhållande till vad lärarnas
resultat visade. Mer forskning med barnen som utgångspunkt.
.
36
8. Referenser
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB
Chambers, Aidan. (2011). Böcker inom och omkring oss. Stockholm: Gilla Böcker
Denscombe, Martyn. (2009). Forskningshandboken- För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur AB
Giota, Jonna. (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. En
litteraturöversikt. Pedagogisk Forskning i Sverige, nr 4/02.
Gärdenfors, Peter. (2010). Lusten att förstå: Om lärande på människans villkor. Stockholm:
Natur & Kultur
Imsen, Gunn. (2006). Elevers värld: introduktion till psykologisk psykologi. Lund:
Studentlitteratur AB
Jenner, Håkan. (2004). Motivation och motivationsarbete: I skola och behandling. Stockholm:
Liber
Johansson, B. & Svedner, P-O. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala:
Kunskapsföretaget i Uppsala AB läromedel & utbildning.
Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB
Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur
Skolverket. (2012). PIRLS 2011: Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett
internationellt perspektiv. Skolverket: Stockholm
Skolverket. (2007). Läsförmågan hos elever i årskurs 4: I Sverige och i världen. Skolverket:
Stockholm.
Stensmo, Christer. (1997). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB
Stensson, Britta. (2006). Mellan raderna: Strategier för en tolkande läsundervisning.
Göteborg: Daidalos AB
37
Säljö, Roger.(2010). Den lärande människan- teoretiska traditioner. Lundgren, Ulf P. Säljö,
Roger. Liberg, Caroline (red.). Lärande, Skola, Bildning: Grundbok för lärare. Stockholm:
Natur & Kultur
Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet. (2011) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning [Elektronisk version]. Stockholm: Vetenskapsrådet
9. Bilaga
38
Frågor till kvalitativ intervju angående motivering till läsning:
Hur ser motivationen till läsning ut i ditt klassrum?
Hur stor del av din klass anser du saknar den motivation som krävs för att kunna bli en van
läsare?
Läser ni mycket i din klass?
Hur arbetar du aktivt för att kunna höja den motivation som uteblivit?
Vilka metoder fungerar på din klass?
Anser du det vara viktigt att jobba med elevers motivation till läsning? Varför/Varför inte?
Är detta något som det läggs mycket tid på?
Hur gör du för att fånga upp enstaka elever?
Har du funnit någon metod som du anser fungerar på hela klassen?
Hur jobbar ni på skolan överlag med motivation?