1. No category

Fullmäktige och
revisorerna
- samband och
samspel
Nyköping
2015 06 09
Karin Tengdelius
Varför finns det revision?
När någon bedriver verksamhet för någon annans räkning eller
med andras medel, uppstår ett behov och intresse av att kunna
kontrollera och säkerställa att uppdraget utförs säkert
och att det blir som det var tänkt.
Revision bidrar till att göra tydligt och synligt hur
uppdrag genomförts samt att intyga tillstånd och processer i
verksamheten.
Revision ger ytterst medborgaren/ägaren/medlemmen
information att använda för att pröva och utkräva ansvar.
Det kommunala ansvarssystemet
Det kommunala ansvarssystemet
1.
3.
2.
Ur God revisionssed i kommunal verksamhet 2014
1. Fullmäktige är uppdragsgivare
Fullmäktige är det beslutande organet
beslutar om visioner, mål och riktlinjer och
övriga övergripande och principiella frågor
organiserar och fördelar uppdrag
bemannar/väljer ledamöter och revisorer
beslutar om budget och skattesats
följer upp, utvärderar, omprioriterar
prövar och beslutar om ansvarstagandet
fastställer årsredovisningen
2. Styrelse och nämnder är
uppdragstagare
Styrelser och nämnder är verkställande och beredande
förvaltar och genomför verksamhet enligt fullmäktiges mål,
beslut och riktlinjer samt de lagar och förordningar som gäller
fattar beslut inom ramen för sina uppdrag
bereder ärenden till fullmäktige
ser till att det finns en tillräcklig intern kontroll
återredovisar sin verksamhet och sina uppdrag till fullmäktige
verkar för samråd med de som nyttjar deras tjänster
Styrelser och nämnder har ansvar inför fullmäktige
Vad innebär ansvaret?
Ansvaret följer med det uppdrag som styrelser, nämnder och
beredningar får av fullmäktige.
Det är de förtroendevalda som har ansvar.
Ansvaret är kollektivt, men kan i undantagsfall prövas
individuellt.
Ansvaret granskas av revisorerna och prövas av fullmäktige.
3. Revisorerna är granskare
Revisorerna
granskar verksamheten i styrelse, nämnder och beredningar
rapporterar resultatet av granskningarna till de som granskas
och till fullmäktige
bedömer ansvarstagandet
avlämnar en revisionsberättelse med uttalande i ansvarsfrågan
Lekmannarevisorerna har motsvarande uppdrag i de kommunala
aktiebolagen.
Den kommunala revisionen
En demokratiskt förankrad revision
”Den kommunala revisionen är ett lokalt demokratiskt
kontrollinstrument med uppdrag att granska den
verksamhet som bedrivs i kommunen samt pröva
ansvarstagandet.
Den kommunala revisionen är oberoende och granskar på
fullmäktiges uppdrag och därigenom indirekt också för
medborgarna.
Med sin granskning och prövning bidrar revisorerna till en
effektiv verksamhet samt att värna demokrati, mänskliga
rättigheter och rättssäkerhet.”
Ur God revisionssed i kommunal verksamhet 2014
Kort om revisionen
Revisorerna är förtroendevalda.
Fullmäktige utser minst 5 revisorer på 4 år.
Ur gruppen revisorer utser fullmäktige lekmannarevisorer i
kommunala aktiebolag och revisorer i stiftelser.
Varje revisor är självständig, men revisorerna samverkar enligt
god revisionssed. En revisor kan inte röstas ner av de andra.
Revisionsuppdraget är flerdelat, med inriktning på
måluppfyllelse, effektivitet, styrning och kontroll samt
räkenskaper.
Granskningen ska ske enligt god revisionssed.
Kort om revisionen
Revisorerna ska anlita sakkunniga, som de själva väljer.
Revisorerna har rätt till de upplysningar de behöver.
Revisorerna har initiativrätt i fullmäktige, styrelse och nämnder.
Revisorerna avger revisionsberättelse till fullmäktige där de
redogör för resultatet av granskningen och uttalar sig i
ansvarsfrågan.
Lekmannarevisorerna avger en granskningsrapport till
bolagsstämman och till fullmäktige.
Revisorernas uppdrag
Omfattning och revisionsobjekt
Kommunallagen 9 kap. 9 § 1 st.
”Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av
god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas
verksamhetsområden.
De granskar på samma sätt, genom de revisorer eller
lekmannarevisorer som utsetts i juridiska personer enligt 3 kap.
16a-18b §§, även verksamheten i de företagen.”
Revisorerna granskar inte ärenden som avser myndighetsutövning,
med vissa undantag. KL 9 kap. 10 §.
Revisorernas uppdrag
Vad ska granskas och prövas?
Kommunallagen 9 kap. 9 § 2 st.
”Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt
och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om
räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som
görs inom nämnderna är tillräcklig.”
Revisorerna anmäler misstanke om förmögenhetsrättligt brott eller
att allmän förvaltningsdomstols avgörande har åsidosatts. KL 9 kap. 9 § 3 st.
Revisorernas uppdrag
Vad ska granskas och prövas?
Kommunallagen 9 kap. 9 a §.
”Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten som
enligt 8 kap. 20 a § skall behandlas av fullmäktige och årsbokslutet
är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas
skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapport och
årsbokslutet.”
Revisorerna gör en skriftlig bedömning av måluppfyllelsen
i samband med delårsrapporten och i revisionsberättelsen.
Innebörden av
om verksamheten sköts på ett
ändamålsenligt och ekonomiskt
tillfredställande sätt
Verksamheten lever upp till fullmäktiges mål,
beslut och riktlinjer samt gällande lagstiftning och andra
föreskrifter som gäller för verksamheten.
Verksamheten klarar att genomföra sitt uppdrag med tillgängliga
resurser.
Styrelsen och nämnder har en styrning och uppföljning mot mål
och beslut.
Granskningen tar sikte på såväl genomförandet
som resultatetet av verksamheten. Fokus på
uppdrag och mål.
Ur God revisionssed i kommunal verksamhet 2014
Innebörden av
om räkenskaperna är rättvisande
Den interna redovisningen (budget, kontroll, uppföljning)
fullgörs så att den kan ligga till grund för styrning och ledning
av den verksamhet som bedrivs.
Den externa redovisningen ger en rättvisande bild av resultat och
ställning;
de finansiella rapporterna (delårsrapport och årsredovisning) är
upprättade i enlighet med KRL och god redovisningssed (uttolkad av
RKR).
Granskning av såväl intern som extern redovisning utifrån
interna styrdokument, KRL och RKR.
Ur God revisionssed i kommunal verksamhet 2014
Innebörden av
om den interna kontrollen är tillräcklig
Den interna kontrollen är aktiv och ändamålsenlig,
den förebygger, upptäcker och åtgärdar.
Arbetet med den interna kontrollen är strukturerat samt
integrerat i organisation, system och det löpande arbetet.
Granskningen avser hur den interna kontrollen är uppbyggd
och hur den fungerar i praktiken. Granskningen sker ur ett
system-, redovisnings- och verksamhetsperspektiv.
Ur God revisionssed i kommunal verksamhet 2014
Revisorerna ska granska enligt
god revisionssed
Kravet på god revisionssed finns i kommunallagen.
God revisionssed syftar till gemensam utveckling, likartat
arbetssätt och bedömningar. Revisionen ska vila på vedertagen
praxis, inte vara godtycklig.
God revisionssed i kommunal verksamhet är dokumenterad
1995, 1999, 2002, 2006, 2010 och 2014.
Det är Revisionsdelegationen inom Sveriges Kommuner och
Landsting som fastställer den goda seden.
Revisionsprocessen
Planera
Samla kunskap
och erfarenhet
Riskanalys
Pröva
Sammanfatta och
samråda
Analysera och
bedöma
Kommunikation
Granskningsrapport
Bolagsstämma
och fullmäktige
Aktiva val
Revisionsplan
Granska
Årlig granskning
- grundläggande
- fördjupad
- DR och ÅR
Planering
Genomförande
Rapportering
Uppföljning
Ur God revisionssed i kommunal verksamhet 2014
Oberoende
Oberoendet är centralt för trovärdighet
och legitimitet.
Oberoende innebär att stå fri gentemot
den som ska granskas och den som är
uppdragsgivare samt att självständigt
och objektivt granska och pröva.
Ett absolut oberoende finns inte,
men oberoendet måste uppfattas vara
tillräckligt.
Ur God revisionssed i kommunal verksamhet 2014
Kommunikation och dialog
”Att kommunicera och skapa en bra dialog är grundläggande
för ett effektivt revisionsarbete. Det stärker ömsesidig
kunskap och förståelse och bidrar till revisorernas förankring
och legitimitet.”
”Att arbeta stödjande och framåtsyftande med synpunkter,
råd och rekommendationer, står inte i strid med revisorernas
oberoende. Ett effektivt revisionsarbete förutsätter dialog och
förtroende mellan revisorerna och de som granskas”
Ur God revisionssed i kommunal verksamhet 2014
Lekmannarevisionen i de
kommunala bolagen
Lekmannarevisor
Obligatorisk i helägda kommunala aktiebolag
Utses av fullmäktige
Väljs från kommunens förtroendevalda revisorer
(samordnad revision)
Civilrättsligt uppdrag/syssloman
Skadeståndsansvar
Lekmannarevisorernas granskning syftar till att stärka den
demokratiska insynen och fullmäktiges kontroll i kommunala
aktiebolag.
Den samordnade revisionen syftar till att den kommunala
verksamheten ska kunna granskas och prövas med helhetssyn.
Ur God revisionssed i kommunal verksamhet 2014
Lekmannarevisorns uppdrag och
granskning
Uppdraget är att granska om bolagets verksamhet sköts på ett
ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande
sätt och om bolagets interna kontrollen är tillräcklig (ABL).
Fullmäktige kan ge anvisningar genom direktiv.
Granskningen omfattar inte räkenskaperna.
Denna utförs av en yrkesrevisor (normalt auktoriserad).
Granskning enligt god sed. Granskningen genomförs på
motsvarande sätt som kommunens revision.
Lekmannarevisorn ska anlita sakkunnig i sin granskning (KL).
Lekmannarevisorn avger en granskningsrapport till
bolagsstämman och fullmäktige.
Ur God revisionssed i kommunal verksamhet 2014
Samband och samspel mellan
fullmäktige och revisor
Fullmäktige är revisorernas
uppdragsgivare – ansvar och redskap
Organisering beslutar om antal revisorer, väljer revisorer och
sammankallande/ordförande
Föreskrifter
beslutar om revisionsreglemente och
ägardirektiv i företagen
Ekonomi
bereder och beslutar om anslag till revisorerna
i kommunen; säkrar medel till lekmannarevisionen i bolagen
Ömsesidigt behov
Fullmäktige som uppdragsgivare behöver information,
granskning och andra underlag för att följa upp, utvärdera,
omprioritera och pröva ansvar.
Revisorerna behöver fullmäktiges erfarenheter och insikter
om utveckling, aktuella beslut och skeenden som underlag för sin
riskanalys.
Det finns ett ömsesidigt behov av dialog och kommunikation,
särskilt viktig runt ansvarsprövningen.
Dialog med respekt för revisorernas oberoende.
Former för samspel
hela fullmäktige och revisorerna
Revisorerna på plats under fullmäktiges möten
Löpande rapportering av granskningsresultat; muntligt och
skriftligt - stående punkt på dagordningen.
Aktiv behandling av revisorernas rapporter
1. granskningar presenteras; frågor och diskussion; beslut om hantering
2. styrelsens/nämndens svar tas upp; ev. beslut om t ex åtgärdsplaner
3. återrapportering av uppdrag till fullmäktige
Riskanalys i fullmäktige?
Föredragning av revisionsberättelsen och granskningsrapporter
Utbildning, temadagar, hearings
Initierade ärenden från revisorerna
Former för samspel
fullmäktiges presidium och revisorerna
Kontinuerliga träffar – hur ofta och när?
Deltagare – presidiet, revisorerna, tjänstemän, sakkunniga?
Initiativ och ansvar, former?
Agenda, t ex
- omvärldsbevakning och riskbedömning
- fullmäktiges förväntningar
- revisionens förutsättningar; ekonomi, sakkunniga etc.
- större granskningar och dess resultat
- delårsrapporten
- revisorernas bedömningsgrunder
- revisionsberättelsen och ansvarsprövningen
Särskilt viktigt med samspel i ansvarsprövningsprocessen!
Fullmäktiges ansvarsprövning
En grundbult…
”En grundbult i den lokala demokratin är möjligheten till insyn och
kontroll och att kunna utkräva ansvar. Det måste vara möjligt för
medborgaren att få veta vad som beslutas och vad som uträttas, vilka
resultat och effekter det blir och vem eller vilka som är ansvariga.
Granskning och ansvarsprövning är därför väsentliga delar i den
demokratiska kontrollen, de bidrar till att skapa legitimitet och
förtroende hos medborgarna, men också till styrning och säkerhet i
verksamheten.”
Ur ”Fullmäktiges ansvarsprövning” SKL 2012
Vad är
fullmäktiges ansvarsprövning?
Ett led i styrningen
Fullmäktige godkänner, kritiserar, förändrar….
Förutsätter att fullmäktige är tydliga med uppdrag, mål, resultatkrav
etc.
En formell funktion
Skyddar kommunens intressen och tillgångar.
Förtroendevalda kan entledigas, skadeståndstalan kan väckas.
Ger signaler till medborgarna
Visar utåt hur fullmäktige uppfattar att förtroendevalda tar sitt
ansvar.
Ur ”Fullmäktiges ansvarsprövning” SKL 2012
Vad gäller formellt
Fullmäktige ska
- bevilja eller vägra ansvarsfrihet senast 30/6
- ta egen ställning till eventuell anmärkning från revisorerna
- vid anmärkning inhämta förklaring
- motivera sina beslut, om det inte är ”uppenbart obehövligt”
Fullmäktige kan
- rikta egen anmärkning, även om inte revisorerna gjort det
- återkalla uppdrag (om ansvarsfrihet vägrats)
- väcka skadeståndstalan (-”-)
Ur ”Fullmäktiges ansvarsprövning” SKL 2012
Steg i ansvarsprövningen
Ur ”Fullmäktiges ansvarsprövning” SKL 2012
Fler ansvarsprövningar att hantera…
Kommunalförbund med direktion
Finansiella samordningsförbund
Aktiebolag
Stiftelser
Ekonomiska föreningar
Tidtabell för processerna – årsredovisning och ansvarsprövning
Säkra fullmäktiges inflytande i företagen
Hur bedömer revisorerna?
Revisorerna tillstyrker ansvarsfrihet
> 95 %
Revisorerna riktar anmärkning
Revisorerna avstyrker ansvarsfrihet
2-3 %
<
1%
Baseras på en uppskattning av antalet möjliga ansvarsprövningar i landet.
290 kommuner + 20 landsting x 5 revisionsobjekt = 1550 möjliga fall
Ansvarsprövning 2007-2013
Verksamhetsår →
Fall ↓
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Antal kommuner/landsting
35
31
22
28
26
34
18
Antal anmärkningar från
revisorerna
55
34
33
29
30
49
24
Fullmäktige beslutar stå
bakom revisorernas anm.
13
14
15
12
15
28
8
Fullmäktige riktar egen
anmärkning
-
-
2
4
4
3
1
Antal avstyrkt ansvarsfrihet
från revisorerna
4
4
8
7
6
12
3
Fullmäktige vägrar
ansvarsfrihet i enlighet med
rev.
0
4
3
5
2
2
2
Fullmäktige vägrar
ansvarsfrihet – eget beslut
2
1
-
-
-
2
-
Delade revisionsberättelser
3
2
5
10
2
5
3
Grunder för revisorernas kritik
Bristande måluppfyllelse,
ohörsamhet till mål och
riktlinjer fastlagda av
fullmäktige eller föreskrifter
Icke lagenlig verksamhet,
brottslig gärning
Bristande styrning, ledning,
uppföljning och kontroll
Otillräcklig beredning av
ärenden
Förtroendeskada eller annan
immateriell skada
Ej rättvisande räkenskaper
Ekonomisk skada
Ur God revisionssed i kommunal verksamhet 2014
Obehörigt beslutsfattande
Ansvarsprövningsbanken
•
En databas om ansvarsprövning i kommuner, landsting
och regioner.
•
Finns på www.skl.se/revision
under Ansvarsprövning
•
Visar senaste 5 åren
•
Innehåller revisionsberättelser och
fullmäktiges protokoll.
10 goda förutsättningar
för en ”bra” ansvarsprövning
Gemensam referensram om uppdrag och ansvar.
Återkoppling till fullmäktige från styrelse, nämnder, beredningar och
företag.
Löpande dialog mellan fullmäktiges presidium och revisorerna.
Kvalitetssäkert revisionsarbete enligt lag och god revisionssed.
Tydlig dialog mellan revisorerna och de som granskas.
Löpande rapportering/behandling av revisorernas granskningar i
fullmäktige.
Tidiga signaler om avvikelser och andra brister.
Samordnad och tydlig tidtabell för hela ansvarsprövningen.
Bestämd ordning för beredning av ansvarsprövningen.
Ett oberoende presidium i fullmäktige.
Kommunallagsutredningens
Förslag avseende revisionen
Fullmäktiges presidium ska bereda revisionens budget
Revisionens ordförande (om sådan utses) ska utses från minoriteten
Sakkunniga ska ges rätt att yttra sig i fullmäktige vid
behandling av revisionsberättelsen
Sakkunniga ska ha rätt till upplysningar
Omvänd handläggningsordning för årsredovisning och ansvarsfrihet
Fyllnadsval av revisor möjlig även vid tillämpning av lagen om
proportionellt valsätt
Justering i valbarhetsreglerna
Utredningens direktiv var att utreda/överväga:
Ytterligare professionalisering av revisionen
Ändring/förtydligande av granskningsuppdraget för att öka oberoendet och stärka
ansvarsprövningsprocessen, inklusive om revisorerna ska lämna uttalande i ansvarsfrågan
Ordningen för fullmäktiges beredning av frågan om ansvarsfrihet och hantering av revisionsrapporter
SKL:s ståndpunkter avseende den
kommunala revisionen (AU jan 2014)
SKL anser att den form vi idag har för kommunal revision är bra.
Kombinationen med den demokratiska förankringen och yrkeskunskap ger
förutsättningar för en kvalitativ revision.
Områden där SKL är beredda att driva på arbetet till förändringar
inom ramen för nuvarande system:
•
Stärka revisorerna och deras sakkunnigas arbete enligt god sed
(kompetens, metoder, m.m.)
•
Stärka revisorernas beställarkompetens (t.ex. synliggöra revisorernas
behov av beställarstöd)
•
Stärka revisorernas resurser (fullmäktige måste ge rimliga
förutsättningar)
•
Utveckla revisorernas dialog med fullmäktige och nämnder ytterligare