Trafikstatistik - Eskilstuna kommun
2014 Trafiken i Eskilstuna Trafikstatistik Trafikmängder och hastigheter Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Parkering Olyckor Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid Stadsbyggnadsförvaltningen maj 2015 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 201 2014 Trafiken i Eskilstuna Eskilstuna, maj 2015 Stadsbyggnadsförvaltningen Samtliga kartor i denna rapport är ur sekretessynpunkt godkända för spridning. Lantmäteriverket 2005-12-21 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Projektgrupp Projektledare Johan Kindmalm tfn: 016-710 76 94 Rapportens innehåll Petter Skarin tfn: 016-710 76 93 Mobilitetsarbete Ann Gustafsson tfn: 016-710 76 82 Gångtrafik, biltrafik och foto Göran Jonsson tfn: 016-710 11 21 Cykeltrafik, olyckor, biltrafik Johan Örn tfn: 016-710 54 79 Kollektivtrafik Angelina Björklund tfn: 016-710 83 91 Parkering Joachim Dahlgren tfn: 016-710 76 81 Grafisk form Don Sjögren tfn: 016-710 25 06 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Inledning Eskilstuna kommun ligger i Södermanland och har en folkmängd på 1009231 personer. Kommunen ligger mellan de stora sjöarna Mälaren och Hjälmaren och utsågs 2007 till Årets tillväxtkommun av intresseorganisationen Sveriges kommuner och landsting. 2012 fick Eskilstuna priset som Årets miljökommun av tidningen Miljöaktuellt. Stadsbyggnadsförvaltningens uppdrag är bland annat att planera, projektera, ansvara för drift och underhåll av den offentliga miljön. Rapporten Trafiken i Eskilstuna har getts ut årligen sedan 1969 och är ett viktigt instrument för att analysera trafiken och dess påverkningar i staden. Rapporten har haft lite olika utseende och fokus men har de senaste åren utökats till ett heltäckande dokument. En viktig milstolpe för rapporten var införandet av STRADA sjukvård (från 2007 års rapport) som har lett till en ökad kunskap avseende trafikolyckor. Andra viktiga områden som lagts till på senare tid är parkeringsstatistik och information om kollektivtrafiken. Rapporten skrivs i första hand för tjänstemän och politiker inom kommunen och då främst för stadsbyggnadsförvaltningen. Den fyller en viktig statistisk funktion och den innehåller tydliga siffror för nuläget som är viktiga vid alltifrån plan- och programskrivande till ombyggnationer på specifika platser. Rapporten är även tillgänglig för allmänheten via kommunens hemsida för att skapa en öppenhet och dialog om stadens trafikmiljö. 1 Statistiska centralbyrån. Kommunfolkmängd 31 december 2014 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Förkortningar och definitioner Förkortningar SCB Statistiska centralbyrån STRADA Swedish TRaffic Accident Data Acquisition. STRADA är ett nationellt informationssystem över skador och olyckor inom vägtransportsystemet. Vadt Vardagsdygnstrafik (måndag till fredag). Ej korrigerat mot årsmedelvärde. VTI Statens Väg- och TransportforskningsInstitut. Åvdt Årsvardagsdygnstrafik (måndag till fredag). Korrigerat mot årsmedelvärde. Definitioner 85-percentil Vägtrafikolycka Percentil är det värde som överskrids/underskrids av en viss mängd av observationerna. Vid hastighetsmätningar avser 85-percentilen de 15 procent som kör fortast. Händelse som inträffat i trafik på väg, gata eller allmän plats för trafik, där minst ett fordon i rörelse har varit inblandat samt att händelsen medfört person eller egendomsskada. En olycka i trafiken där en fotgängare ramlat eller råkat halka omkull (fallolycka) och skadat sig räknas inte som en vägtrafikolycka i den polisrapporterade statistiken, men finns med i den sjukvårdsrapporterade statistiken. Oskyddade trafikanter Fotgängare, cyklister och mopedister. Polisens skadeklassificering Dödlig personskada När en person avlider inom 30 dagar till följd av olyckan. Svår personskada Bedömning som polis gör på olycksplats. Till svår personskada räknas skada som väntas medföra intagning på sjukhus såsom t.ex. brott, krosskada, sönderslitning, allvarlig skärskada, hjärnskada eller inre skada. Lindrig personskada Personskada som av polis bedöms som lindrigare än vad som ovan anges TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Medicinsk skadegradering ISS Injury Severity Score är en skadeskala från 1 till 75 som sjukvården använder för att kunna värdera skador. ISS 1-3 motsvarar lindriga skador ISS 4-8 motsvarar måttliga skador ISS >8 motsvarar svåra skador Olyckstypsdefinitioner Nedanstående olycksdefinitioner gäller för rapportens kartbilagor och skiljer sig från de olyckstyper som finns i STRADA gällande kategorierna gf samt gc samt för viltolyckor som räknas till de övriga olyckorna (v). a = avsvängning k = korsande kurser Kollision i korsning mellan motorfordon på samma väg, med samma eller motriktade färdriktning, där minst ett av fordonen svänger Kollision i korsning mellan motorfordon från olika vägar med korsande färdriktningar m = möte Kollision mellan motorfordon med motsatta kurser o = omkörning Kollision med mötande eller avkörning i samband med omkörning av annat motorfordon u = upphinnande Kollision mellan motorfordon med samma färdriktning där det bakre fordonet hunnit upp det främre s = singelolycka Olycka med endast ett motorfordon inblandat c = cykel/moped Cykel/moped i kollision med motorfordon f = fotgängare Fotgängare i kollision med motorfordon gf = gående/fotgängare Fotgängare i kollision med annan oskyddad trafikant, fotgängare singelolycka (fallolycka) gc = cykel/moped Singelolycka cykel eller moped samt kollision mellan cykel/cykel cykel/moped eller moped/moped v = varia (övrigt) Övriga typer av kollisioner (inklusive viltolyckor) TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1 2. Information och beteendepåverkan 7 Vad är Mobility Management (MM)? Uppföljningar och enkäter 7 8 Lokala resvaneundersökningar 8 SCB:s Medborgarundersökning 9 Cykelrevision10 Cykelaktiviteter under 2014 11 Information och påverkansarbete 17 Cykelpanelen 11 Cykel och cykelhjälmskampanj 11 Cykelutbildning/Slussen12 Cykelns dag 10 maj 13 Cykelutmaningen13 Cykelsmart arbetsplats 13 Ny cykelkarta 14 Äldre som cyklar 15 Trafiksäkerhetsarbete 16 Belysningsprojekt Lagersbergsskolan 16 Säkerhetsutbildning i buss för barn i årskurs 2 17 Testresenärsprojekt18 Framtidskampen18 Ny buss till Vilsta 18 Pimpa en busskur 19 Springpride och Å-loppet 20 Trafikplats Eskilstuna 20 3. Gångtrafik Antal gångtrafikanter i centrumtillfarterna 4. Cykeltrafik 21 22 25 Cykelhjälmsanvändning26 Fasta punkter för mätning av cykeltrafiken 28 Cykelparkering29 Torget29 Järnvägsstationen29 Cykelparkeringar vid hållplatser 29 Parkeringsbeläggning30 Ny beläggning på cykelvägar Inventering och åtgärd av cykelvägar 5. Kollektivtrafik och samhällsbetalda transporter 30 31 33 Kollektivtrafik33 Resandestatistik33 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Nöjd-kund-index34 Linjeförändringar34 Tillgänglighetsanpassning av hållplatser 35 Realtidsinformation för resenärerna 35 Samhällsbetalda resor 35 Resandestatistik36 Förändringar under året 36 6. Biltrafik Fordon, flöden och hastigheter 37 37 Biltäthet37 Körsträckor38 Trafikmätningar 2014 39 Centrumtrafik42 Trafikflödesförändringar 2004 – 2014 44 Gatukorsningar46 Lastbilstrafik47 Hastighetsmätningar49 Huvudvägnätet49 Lokalvägnätet50 Parkering52 Beläggningsstatistik parkering 52 Allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära områden 52 Beläggning allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära parkeringar53 Sammanställning av parkeringsräkning 58 Felparkeringsavgifter59 Parkeringsanmärkningar59 Kontrollavgifter60 Parkeringsavgifter61 Parkeringsplatser i centrum 63 Avgiftsbelagda parkeringsplatser 63 Parkeringsplatser för rörelsehindrade 63 Parkeringsplatser för elbilar 63 Parkeringsdsipenser och tillstånd 63 Flyttning av fordon 64 7. Förändringar i vägnätet 65 Barriäråtgärder65 Koppling Västra Borsökna - Mesta 65 Sveaplan65 Cykelåtgärder genom centrum 65 Flugmötesvägen65 Vagnmakarevägen66 Bergaåsvägen66 Karl Hovbergsgatan 66 Västermarksgatan66 Stålforsbron67 Samspelsyta Köpmangatan 67 Köpmangatan67 Kyrkogatan68 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Cykelvägvisning68 Kollektivtrafik68 Gränden Gymnastikgatan 68 Balsta allé 69 Folkestavägen-Eskilstunavägen69 Stadskällarbron69 Thermaeniusgatan70 8. Olyckor Personskador på det kommunala väghållningsområdet 71 71 Polis- och sjukvårdsstatistik 71 Ålder och kön 72 Trafikanslag och kön 73 Ålder och trafikanslag 74 Jämförelse mellan polisens och sjukvårdens statistik 74 Månadsvis statistik 77 Rullande 12-månadersvärden 78 Täckningsgrad80 Platstyp80 Väglag/vägomständighet81 Sjukvårdens statistik 82 Polisens statistik 82 Olyckor vid korsande av gata 83 Personskador i Eskilstuna kommun 85 Skadestatistik för hela kommunen Räddningstjänstens olycksstatistik 85 85 Samhällets kostnader för olyckor 86 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Samhället och medborgarnas totala värdering inklusive materiella kostnader Ekonomisk värdering för det kommunala vägnätet 86 86 87 Egendomsolyckor88 Bilagor 89 Bilaga 1 Trafikflöden 2014 inom Eskilstuna tätort Trafikflöden 2014 inom Torshälla och Skogstorp Trafikflöden 2014 inom Eskilstuna centrum Karta 1 Karta 2 Karta 3 Andel tung trafik 2014 inom Eskilstuna tätort Andel tung trafik 2014 inom Torshälla och Skogstorp Andel tung trafik 2014 inom Eskilstuna centrum Karta 1 Karta 2 Karta 3 Personskador 2014 inom Eskilstuna tätort Personskador 2014 inom Torshälla och Skogstorp Personskador 2014 inom Eskilstuna, oskyddade trafikanter Personskador 2014 inom Torshälla och Skogstorp , oskyddade trafikanter Karta 1 Karta 2 Karta 3 Karta 4 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Strada Bilaga 5 Parkering kartbilagor TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 1 Kapitel 1. SAMMANFATTNING 1. Sammanfattning Rapporten Trafiken i Eskilstuna har getts ut årligen sedan 1969 och är ett viktigt instrument för att analysera trafiken och dess påverkan på staden. Med hjälp av rapporten kan förvaltningen se trender, följa upp och påverka inriktningen av trafiken. Mobility Management Under 2013 förstärktes mobilitetsarbetet i och med att en ny grupp bildades för att jobba specifikt med frågan. 2014 har arbetet fortsatt med flera projekt, undersökningar och kampanjer. Cykelpanelen har blivit fler och är nu totalt 87 personer, en helt ny cykelkarta har tagits fram och mobilitetsveckan genomfördes för femtonde året i rad. För första gången har en extern part granskat Eskilstunas cykelarbete genom en så kallad BYPAD, en cykelrevision som bygger på dialogmöten med politiker, tjänstemän, cykelorganisationer och cykelpanelen, samt en enkätundersökning. Gångtrafik Gångtrafiken räknas årligen vår och höst vid de fem större centrumtillfarterna. Vi ser med de mätmetoder vi använder idag varken en ökning eller minskning av fotgängarnivåerna. Antalet har varit relativt konstant sedan 2008. Fotgängare medelvärde per veckodag Nybron och Västeråsvägen 2014 5500 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Måndag Tisdag Onsdag Nybron Torsdag Fredag Västeråsvägen Diagram 1. Medelvärde per veckodag fotgängare Nybron och Västeråsvägen 2014. Lördag Söndag TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 2 Kapitel 1. SAMMANFATTNING Cykeltrafik Cykeltrafiken i likhet med gångtrafiken räknas årligen vår och höst vid de fem större centrumtillfarterna. Cykeltrafiken 2014 har minskat med 3,9 procent från föregående år. Västeråsviadukten och Nybron är de två största cykelstråken. Samtidigt som räkningarna görs vid centrumsnitten räknas även cykelhjälmsanvändningen. Resultatet visar att hjälmanvändningen har ökat något sedan föregående år till 17,6 procent. Detta är en fortsatt positiv trend, och rekord sedan mätningarna började. Jämförs Eskilstuna med riksgenomsnittet, som för 2014 uppgår till 37 procent, ligger tyvärr hjälmanvändningen på en lägre nivå än snittet. Cykelhjälmsanvändning i procent 2005-2014 Eskilstuna Sverige 40 36,0 Hjälmanvändning % 35 25 33,2 31,8 30 23,6 26,7 24,7 27,9 26,7 27,1 20 15 37,0 17,6 14,9 11,8 11,7 13,9 15,6 14,0 14,5 15,4 12,1 10 5 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År Diagram 2. Cykelhjälmsanvändning 2005-2014 Kollektivtrafik och samhällsbetalda resor Resandeutvecklingen för busstrafiken har varit fortsatt positiv. Jämfört med 2013 har resandet i Eskilstuna stadstrafik totalt sett ökat med cirka 90 000 resor vilket motsvarar ungefär 2 %. Resandet för betalande resenärer har även det ökat med cirka 2 %. Likaså antalet skolresor med det för eleven avgiftsfria elevkortet har ökat. Eskilstuna kommun har ställt sig bakom branschens mål om en fördubbling av resandet med kollektivtrafik till 2020. Med nuvarande resandeutveckling ligger resandet i stadstrafiken för närvarande en bit under målet. För betalande resenärer ligger dock kommunen i fas med fördubblingsmålet. Med samhällsbetalda resor avses färdtjänst, riksfärdtjänst och skolskjuts. Antalet färdtjänstresor minskade med cirka 11 % år 2014 jämfört med året innan. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 3 Kapitel 1. SAMMANFATTNING Antalet resor i Eskilstuna stadstrafik 2010-2014 5000000 4500000 4000000 3500000 2010 2011 2012 2013 2014 3000000 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 0 Totalt Betalande Skolelever Diagram 3. Resandeutvecklingen i Eskilstuna stadstrafik 2010-2014 fördelat på totalt antal resor, resor utförda av betalande resenärer samt skolelevers resor. Biltrafik Biltätheten för personbilar i trafik har ökat från 448 till 453 bilar/1000 invånare. Flöden Totalt 224 maskinella mätningar genomfördes i Eskilstuna tätort under 2014. 16 av dessa mätpunkter utför en bas för att beräkna flödesförändringar under året. Dessa visar att biltrafiken ökade med 1,2 % under 2014 medan centrumtrafiken visar en lika svag minskning. Skillnaderna är så små att det går att anta att trafikmängderna är oförändrade mot föregående år. Trafikutveckling på huvudvägnätet 2006-2014 144 000 142 000 Fordon/dygn 140 000 138 000 136 000 Huvudvägnätet vårvärde 134 000 Huvudvägnätet höstvärde 132 000 130 000 2006 2007 2008 2009 Diagram 4. Trafikutveckling på huvudbilvägnätet 2006-2014 2010 2011 2012 2013 2014 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 4 Kapitel 1. SAMMANFATTNING Parkering I centrum har den genomsnittliga beläggningen ökat marginellt jämfört mot 2013. Den genomsnittliga beläggningen i centrum har under vardagar ökat från 72 % 2013 till 73 % 2014. Under vardagskvällar har den genomsnittliga beläggningen ökat från 47 % 2013 till 50 % 2014. På lördagar är den genomsnittliga beläggningen oförändrad jämfört mot 2013 och ligger på 61 %. Beläggningsgrad av allmänt tillgängliga bilplatser i centrum 2010-2014 80% 70% 60% 50% Vardag 40% Vardagkväll 30% Lördag 20% 10% 0% 2010 2011 2012 Diagram 5 Beläggningsgrad allmänt tillgängliga bilplatser i centrum 2013 2014 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 5 Kapitel 1. SAMMANFATTNING Olyckor Personer som skadas i trafikmiljön registreras av både polis och sjukvård i STRADA. Då uppgifterna från de båda källorna slås samman framgår att totalt har 390 personer skadats på det kommunala vägnätet. Medelvärdet för åren 2009-2013 är 267 personer. En person omkom, 16 personer skadades svårt och 373 personer fick lindriga skador. Trots att sjukvården rapporterar många skadade, ligger de lägre än 2013 år siffror, men ändå dubbelt så många som snittet för 2008-2012. Det stärker teorin att sjukvården under en längre tid har underrapporterat, frågan är vilken nivå som är den sanna för Eskilstuna med tanke på hur mycket olycksnivåerna varierar år till år. Totalt antal skadade personer 2014 (polis- och/eller sjukvårdsrapporterade, n=390) Antal skadade 400 2014 Medelvärde 2009-2013 300 200 100 0 Skadegrad Dödad Svårt skadad Lindrigt skadad Diagram 6. Totalt antalet skadade personer 2014 (polis- och/eller sjukvårdsrapporterade 6 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 1. SAMMANFATTNING TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 7 2. Information och beteendepåverkan Det krävs mer än fysiska om- och nybyggnationer för att påverka människor att vilja byta transportslag. Eskilstuna kommun jobbar därför aktivt med information och beteendepåverkan för att få fler att gå, cykla, åka buss, köra mer energisnålt samt bete sig mer trafiksäkert. Nationellt är vi välkända för vårt goda arbete inom området. Långsiktigt sparar det stora pengar genom minskade behov av tunga investeringar, förbättrad folkhälsa och minskade miljöproblem. I det här kapitlet presenteras olika former av attityd- och beteendepåverkansarbete samt utredningar och enkäter från året som gått. Utgångspunkten för arbetet är fyrstegsprincipen som är välkänd inom transportplaneringen. Den har tagits fram för att garantera att pengar och övriga resurser används så effektivt som möjligt. Enligt fyrstegsprincipen ska åtgärder inom transportområdet analyseras och genomföras enligt följande ordning: 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur och fordon. 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder. 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. De två första stegen ska inte primärt ses som åtgärder som genomförs när väl ett transportproblem har uppstått utan något som man bör arbeta med kontinuerligt för att undvika åtgärder enligt steg tre och fyra. Steg ett- och två-åtgärder handlar i stor utsträckning om information och påverkansprojekt. Ett samlingsbegrepp som brukar användas är mobility management (MM) vilket förklaras längre ned. Miljö och hälsa är viktiga argument för fyrstegsprincipen men viktigast är kostnadseffektivitet. Mjuka åtgärder är ofta billigare än hårda infrastrukturåtgärder. Vad är mobility management (MM)? Arbete med MM sker i gränsen mellan trafikplanering och kommunikation med mjuka åtgärder som samordning, kampanjer och informationsdesign i syfte att minimera behovet av bil och infrastrukturen för bil. MM-åtgärder bör inte genomföras ensamma, utan ska helst ske som åtgärdspaket, t.ex. genom att informationskampanjer kombineras med infrastruktur, prissättningspolitik eller regleringar. Syftet med MM är att påverka resan eller transporten innan den börjat. En av de bärande tankarna är samarbete. Ska man kunna nå varaktiga beteendeförändringar så måste många parter involveras som kollektivtrafikföretag, organisationer, media m fl. Samarbete krävs även över fackgränserna. Ett lyckat MM-projekt förutsätter åtminstone tre kompetenser som måste samverka: trafik, miljö och information. 8 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN Bild 1. Förhållande mellan MM och övrig trafikplanering, ur skriften Hållbart resande i praktiken Arbetet med MM bidrar till att vi når Eskilstunas klimatmål men också till mål inom stadsutveckling och bostadsbyggande. Yta är en begränsad resurs i en stad som ska förtätas och göras mer attraktiv. Här har färdmedelsfärdelningen en central roll – ju fler som åker med andra färdmedel än bil desto mer yta blir det över till bostäder, parker, fritidsaktiviteter, caféer m m. Uppföljningar och enkäter Lokala resvaneundersökningen Var femte år genomför Eskilstuna kommun en stor resvaneundersökning. Undersökningen ska visa hur Eskilstunaborna reser, vart de reser samt varför de reser på olika sätt. Resvaneundersökningen är vårt viktigaste mått för att följa upp färdmedelsfördelningsmålen i Klimatplanen och Trafikplanen och ett viktigt verktyg vid all stadsplanering. Den senaste resvaneundersökningen genomfördes 2010, 2015 är det dags för en ny. Nedanstående bild visar färdmedelsfördelningarna från de senaste undersökningarna samt målet fram till 2020. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 9 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN Bild 2. Färdmedelsfördelning samt målbild till 2020 Räknat i andel resor åker kvinnor mer buss och cyklar mer än män som i större utsträckning kör bil. Minst bilanvändande finns i åldersgruppen under 30 år som också är den grupp som har störst andel cyklande. SCB:s Medborgarundersökning För att få indikationer på hur resvanorna förändras mellan de stora resvaneundersökningarna så har Eskilstuna kommun börjat ställa frågor om resvanor i SCB:s medborgarundersökning. Utifrån den undersökningen kan vi inte få några exakta siffror utan kan enbart skatta trender kring färdmedelsval. Tabell 1 visar trender från 2014 års medborgarundersökning. Gula pilar indikerar att skillnaden i svar mellan åren är så liten att vi inte kan se något trendmönster. När det gäller grön pil för kollektivtrafik indikerar den att det är färre som aldrig åker buss och för biltrafiken indikerar den att det är färre som har svarat att de åker bil dagligen. Om du tänker på en normal vecka hur ofta … till eller från skolan/jobbet? Går eller cyklar Varje dag Ett par gånger i veckan En gång i veckan Ingen gång Tabell 1. Trendpilar utifrån SCB:s medborgarundersökning. Åker kollektivt Åker bil TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 10 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN I samma undersökning mäts också Nöjd-Medborgar-Index (NMI) som visar hur nöjda Eskilstunaborna är med kommunens olika verksamheter. Genomsnittet i Eskilstuna ligger på 52. Gator och vägar får sämre betyg än genomsnittet (49) medan cykelvägar och gångbanor ligger nära genomsnittet (51). Båda dessa värden ligger lite under genomsnittet vid en jämförelse med värden från andra kommuner i samma storlek. Plats Man Kvinna Samtliga Felmarginal Genomsnitt i Eskilstuna 49 55 52 ±2,3 Gång- och cykelvägar 50 53 51 ±2,3 ±2,3 Gator och vägar 46 51 49 Antal svarande 405 409 814 Tabell 2. Nöjd-Medborgar-Index (NMI) för Gator och vägar samt Cykelvägar och Gångbanor. Cykelrevision För första gången har Eskilstunas cykelarbete granskats av en extern part genom en så kallad BYPAD. BYPAD är en cykelrevision som bygger på dialogmöten med politiker, tjänstemän, cyklistorganisationer och deltagare ur cykelpanelen. Arbetssättet är en beprövad europeisk metod för att kartlägga nivån på cykelarbetet. I arbetsprocessen ingår även en enkätundersökning som har besvarats av 92 personer, vilket innebar en svarsfrekvens på 70 %. Syftet med revisonen var att kartlägga nivån på cykelarbetet och identifiera förbättringsområden. De förbättringsområden som kom fram var drift och underhåll, involvering av cyklister i tidiga skeden, utbildning och cykelträning för både barn och vuxna samt cykelns konkurrenskraft i förhållande till bilen. Resultatet av revisonen visar att Eskilstuna trots många förbättringsområden ändå ligger bra till i jämförelse med andra städer i Sverige och Europa. Bild 3. Spindeldiagram över resultatet från cykelrevisionen. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 11 Cykelaktiviteter under 2014 Cykelpanelen Samarbetet med deltagarna i cykelpanelen har fortsatt och panelen består i dag av 87 deltagare – 46 kvinnor och 41 män. Under året har vi träffat deltagarna vid ett par tillfällen. Vid ett av tillfällena hade vi en workshop där cykelpanelen fick lämna synpunkter på den nya cykelkartan. Deltagarna har också fått möjlighet att komma med förslag på två platser för nya luftpumpar. De platser som fick flest röster var Gillbergaplan och vid rondellen Karusellen. Senare under våren arrangerades det en cykeltur där vi tittade på nya cykelobjekt och berättade om kommande satsningar inom cykelinfrastrukturen. Bild 4. Cykeltur med cykelpanelen i maj 2014. Cykel och cykelhjälmskampanj Cykelkampanjen inföll som vanligt under fyra veckor i maj med ett flertal olika aktiviteter. Under kampanjmånaden försöker kommunen samla så mycket av våra cykelsatsningar som möjligt för att nå ut samlat och stort under en månad. Många av aktiviteterna som tas upp senare i kapitlet genomfördes under denna månad. Förutom dessa så innehöll cykelkampanjen även cykelservice vid cykelstråk, målning av budskap på fyra cykelbanor samt uppsättning av två nya luftpumpar. 12 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN Bild 5. Budskapet ”Tack för att du cyklar” vid Folkestaleden. Cykelutbildning/Slussen Under två veckor fick elever som går på Slussens gymnasieskola möjlighet att lära sig att cykla och få kunskap om trafikregler. De flesta elever som går på Slussen kommer från Somalia, Eritrea och Syrien. Samtliga 90 elever deltog i utbildningen och övade flitigt med teori och praktik under veckorna. Ett positivt resultat är att det finns betydligt fler cyklar parkerade på skolgården efter avslutad utbildningsinsats än innan utbildningen. Bild 6. Elever från Slussen provar sin balans TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 13 Cykelns dag 10 maj I år provades både ett nytt koncept och en ny plats för Cykelns dag. Platsen var Nybrogatan i Eskilstuna och vi samverkade med ett eventbolag som ordnade med mycket av det praktiska. Det var flera aktörer som förgyllde dagen, bland annat deltog Cykelfrämjandet, cykelklubbar, Regionförbundet Sörmland, Eskilstuna Energi och Miljö samt cykelhandlare. Vi erbjöd besökarna en mängd olika aktiviteter som att cykla å-slingan eller delta i en cykelkorgsplanteringstävling. För barn och unga fanns det möjlighet att få cykla en safaribana och prova på en teknikbana. Under dagen var det ungefär 600 besökare. Den aktivitet som drog flest besökare var cykelauktionen där det auktionerades ut 70 st. cyklar. Auktionen drog in 18 500 kr som skänktes till sjukhusclownernas verksamhet på Mälarsjukhuset. Bild 7. Cykelns dag 2014 på Nybrogatan Cykelutmaningen Eskilstuna var en av 32 städer i Europa som deltog i European Cycling Challenge. I Sverige deltog fyra andra städer. Tävlingen gick ut på att få medborgarna att vardagscykla så mycket som möjligt under maj och räkna de cyklade kilometrarna genom appen Endomondo. Det visade sig vara svårt att få med Eskilstunaborna i tävlingen och enbart 144 st. deltog. Det räckte till en 25:e plats strax bakom Oslo och Odense. Cykelsmart arbetsplats Cykelsmart arbetsplats riktar sig till privata och kommunala arbetsplatser som vill visa att de tar cykeln på allvar. De arbetsplatser som anmäler sig och uppnår ett antal kriterier får utmärkelsen Cykelsmart arbetsplats. Det går att sikta in sig på tre olika nivåer beroende på ambitionsnivå. Klarar man någon av nivåerna får arbets- 14 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN platsen en vacker emaljskylt att sätta upp på arbetsplatsen för att visa att de är just en Cykelsmart arbetsplats. Under 2014 var det 13 st. arbetsplatser som fick utmärkelsen. Bland dem utsåg en jury den bästa cykelarbetsplatsen vilket blev Habiliteringsverksamheten hos landstinget. Bild 8. Emaljskylt med tre olika nivåer Ny cykelkarta Den nya cykelkartan från 2014 är en helt ny produkt jämfört med tidigare kartor. Den tryckta versionen är ganska lik tidigare versioner. Den stora nyheten är istället att det nu finns en digital cykelkarta där alla cykelvägar är inlagda. Eskilstunaborna kan via eskilstuna.se enkelt se vilka stråk som är prioriterade för snöröjning, vart det är planskilda korsningar samt detaljerade sträckningar av cykelbanor. Den digitala kartan kan dessutom uppdateras kontinuerligt när vi bygger nya cykelvägar. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 15 Bild 9. Exempel från nya cykelkartan 2014. Äldre som cyklar Under året har pensionärsorganisationer och äldre fått möjlighet att besvara frågor om vad som påverkar om pensionärer cyklar eller inte. Det var totalt 24 inkomna svar. På den första frågan som handlade om vad som hindrar pensionärer från att cykla visade det sig att det fanns tre olika huvudtyper av hinder: 1. Fysiska miljön. Här handlade det om vasst grus, att det inte var plogat eller att det var intensiv trafik. 2. Social miljö. Exempelvis rädsla för brottslighet eller avsaknad av poliser. 3. Medicinska orsaker. Främst i form av dålig syn eller dålig balans. På frågan om vad som underlättar cykling var de vanligaste svaren separerade gång och cykelbanor, tydliga markeringar och låsbara cykelställ i anslutning till perifera busshållplatser. Det som också kom fram i undersökningen var att det fanns en försiktigt positiv inställning till trehjuliga cyklar och elcyklar samt att de anser att det finns relativt gott om cykelvägar i kommunen. 16 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN Trafiksäkerhetsarbete Belysningsprojekt Lagersbergsskolan Elever i Lagersbergsskolan har fått vara med och påverka på vilket sätt de vill förbättra tunnlarna för att öka tryggheten. Eleverna har tagit fram underlag i form av teckningar tillsammans med Eskilstuna Konstmuseums bildpedagoger. Teckningsmotiven visas nu som stora projektioner i gång- och cykeltunnlarna i Lagersberg och Råbergstorp. En annan åtgärd för att öka tryggheten är att hela belysningen i Stenbytunneln har bytts ut eftersom eleverna upplevde den tunneln som mörkast. Stenbytunneln är nu den första i kommunen som har LED- belysning. Även vid anslutningarna till de båda tunnlarna har belysning bytts ut och kompletterats för att skapa ett bättre allmänljus och minska kontrasterna i ljus mellan tunnlar och anslutande ytor. Syftet med att låta eleverna vara delaktiga är att skapa tryggare och mer hälsofrämjande miljöer som gör att de i större utsträckning vill röra sig på egen hand i sitt närområde. Inledningsvis tillfrågades 273 elever om vad de tyckte om tunnlarna och i vilken utsträckning tunnlarna användes. Det visade sig att flickorna upplevde tunnlarna som otrygga och läskiga i större utsträckning än pojkarna. Tunnlarna användes dock i stor utsträckning av både flickor och pojkar. Bild 10,11 och 12. Teckningar från tunnlarna. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 17 Säkerhetsutbildning i buss för elever i årskurs 2 För fjärde året i rad har Trafikavdelningen genomfört säkerhetsutbildning i buss för barn i åk. 2 i Eskilstuna kommuns samtliga skolor. Totalt utbildades ca 1100 barn under 2014. Utbildningen syftar till att informera barn om säkerhet vid och på buss. Förutom att höja säkerheten stärker projektet barnens vilja att även som vuxna välja att resa med kollektivtrafiken. Alla skolbarn i Eskilstuna har ett elevkort vilket förpliktigar oss att genomföra en relevant utbildning i trafiksäkerhet. YKB-skolan har på uppdrag av Eskilstuna kommun genomfört utbildningen där de utbildat bussförare från samtliga bussbolag vilka i sin tur utbildar barnen på skoltid. Resultaten från den lärarenkät som genomfördes om projektet visar att majoriteten av lärarna gav utbildningen ett högt betyg. De har svarat med betyg 1- 5 på 20 frågor. Bedömningarna har ett sammanlagt medeltal på 4,3. Lärarens anser att utbildningen bör fortsätta och gärna kompletteras med en repetition i årskurs 5. Även eleverna var nöjda där 64 % tyckte det var ”jätteroligt”, 32 % ”ganska roligt” och enbart 4 % tyckte det var ”tråkigt”. Elevenkäten innehåll också ett litet kunskapsprova som de flesta klarade felfritt. Information och påverkansarbete Mobilitetsveckan och Bussens dag För femtonde året i rad genomfördes Mobilitetsveckan under v 38. Veckan syftar till att visa fördelarna med gång, cykel och kollektivtrafik i förhållande till bilen – både för den enskilda individen och för staden som helhet. De tre största insatserna under veckan var en elbilsmässa, bussens dag samt ett testresenärsprojekt (mer om det längre ned). Elbilsmässan genomfördes tillsammans med Tuna Park, de lokala bilhandlarna och Mälardalens Energikontor. Bussens dag genomfördes den 20 september med trollkarl på bussen, event på Fristadstorget samt avgiftsfri kollektivtrafik. Resandet med busstrafiken under bussens dag nära fördubblades jämfört med en motsvarande vanlig lördag – från 4748 till 8659 resenärer. Andra händelser under veckan var Framtidskampen, Parkera din Trädgård och utställningar på mötesplatserna. Bild 13, 14. Bussens dag på Fristadstorget och Elbilsmässa vid Tuna Park TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 18 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN Testresenärsprojekt Under mobilitetsveckan samlades det in intresseanmälningar till ett mindre testresenärsprojekt. Vi sökte 100 Eskilstunabor som åkte bil till jobbet minst tre dagar per vecka men som kunde tänka sig att under en månad istället prova bussen. De som anmälde sig fick ett gratis 30-dagarskort om de gick med på att använda bussen istället för bilen till jobbet under oktober samt svara på en resvaneenkät före och efter testperioden. 98 personer anmälda intresse men enbart 71 personer hämtade ut sitt testkort. Bland dem var 65 % kvinnor och 35 % män. Resultatet från de som väl hämtade ut sitt kort var mycket lyckat vilket diagram 7 visar. Bil till jobb eller ditt vanligaste resmål ? Uppskatta hur många gånger i veckan som du tar bilen till ditt jobb eller ditt vanligaste resmål 5 gånger per vecka 4 gånger per vecka 3 gångar per vecka Före testperioden 2 gånger per vecka Efter testperioden En gång per vecka Aldrig 0 10 20 30 40 50 60 Diagram 7. Förändring av resmönster hos testresenärerna. Framtidskampen Framtidskampen arrangerades av NTF och var en ny variant av tävlingen ”gå och cykla till skolan”. Finansieringen kom från Stadsbyggnadsförvaltningen. Framtidskampen gick ut på att få så många elever som möjligt att resa hållbart till skolan under två veckor. Inbjudan till tävlingen skickades ut till samtliga skolor som har årskurs 4-6. Totalt anmälde sig 15 klasser. Klasserna som deltog tävlade sedan mot varandra om att ta sig till och från skolan till fots, med cykel eller med buss. Den vinnande klassen blev klass 5C på Slagstaskolan som vann 2500 kr till sin klasskassa. Ny buss till Vilsta I början på året uppmärksammades att linje 6 hade fått en förlängning ner till Vilsta Friluftsområde. Det skedde genom en tävling för föreningarna som är aktiva i området. Den förening som lyckades få störst andel av sina aktiva medlemmar att resa med buss under perioden 13 januari till 16 februari vann 7000 kr. Kampanjen slutade TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 19 med att två föreningar delade på prispengarna – Eskilstuna Ryttarförening och IK EskilstunaGymnasterna. Bild 15. Kampanjbild för den nya bussen till Vilsta. Pimpa en busskur Samarbetsprojektet Pimpa en busskur fortsatte för fjärde året i rad. Projektet går ut på att elever på informationsdesignprogrammet vid Mälardalens Högskola får i uppdrag att göra om en busskur för att skapa uppmärksamhet hos de som inte brukar åka kollektivt. I år var det en busskur i Skogstorp som pimpades med ett superhjältetema. På busskuren framgick också tydligt att det bara tar någon minut extra med buss från Skogstorp in till Fristadstorget. Projektet är ett av flera exempel där Eskilstuna kommun tar hjälp av Mälardalens Högskola i arbetet med mobility management. Studenterna får därigenom viktig erfarenhet inför deras framtida arbetsliv. Andra exempel där de involverats är planering av vintercyklistkampanj och framtagande av ett paket för nyinflyttade. Bild 16. Superhjältetema på busskuren i Skogstorp. 20 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN Springpride och Å-loppet Inom ramen för kommunens trepartssamverkan med Länstrafiken och Veolia så deltog vi under Springpride och vid Å-loppet. Vi fanns på plats med tält där det genomfördes tävlingar för barn samt gavs information om bland annat sommarlovskort och länstrafikens app. Under Å-loppet var det också avgiftsfri kollektivtrafik under dagen dels för att kompensera för den störning för busstrafiken som Å-loppet innebar men också för att få många att ta bussen istället för bilen till Å-loppet. Trafikplats Eskilstuna Trafikplats Eskilstuna är kommunens Facebooksida för kommunikation med Eskilstunabor som är särskilt intresserade av trafikfrågor. Här ges möjlighet till diskussioner och mer fördjupad trafikinformation. Vi tipsar även om intressanta eller roliga nyheter inom trafikområdet. I slutet på året var det 562 st. som följde sidan. Viktig information om trafiken i Eskilstuna sprider vi givitvis via andra mer grundläggande kanaler. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 21 Kapitel 3. GÅNGTRAFIK 3. Gångtrafik I Eskilstuna tätort har under en följd av år fotgängare räknats vid två tillfällen (ett vår- och ett hösttillfälle). Förutom dessa två tillfällen har också mer specifika räkningar genomförts när behov uppstått, t.ex. inför och efter ombyggnader eller avstängningar. Mellan 2012 och 2014 har det installerats tre fasta mätpunkter i Eskilstuna som räknar fotgängare och cyklister. Dessa finns på Nybron (2012), Västeråsvägen (2013) och Torshällavägen (2014). I diagrammen 8 och 9 nedan visas medelvärdet för respektive veckodag avseende fotgängare. Diagram 8 visar Nybron och Västeråsvägen (där Nybrons mätpunkt hade ett teknisk fel mellan 7/7 och 5/10 och de värdena är bortsorterade). Diagram 9 visar Torshällavägen. Fotgängare medelvärde per veckodag Nybron och Västeråsvägen 2014 5500 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Måndag Tisdag Onsdag Nybron Torsdag Fredag Västeråsvägen Diagram 8. Medelvärde per veckodag fotgängare Nybron och Västeråsvägen 2014 Lördag Söndag TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 22 Kapitel 3. GÅNGTRAFIK Fotgängare medelvärde per veckodag Torshällavägen 150 125 100 75 50 25 0 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Torshällavägen Diagram 9. Medelvärde per veckodag fotgängare Torshällavägen 2014 Antal gångtrafikanter i centrumtillfarterna De kontinuerliga räkningarna som görs är vår- och hösträkningarna som genomförs under sex timmar (klockan 06-09 och klockan 15-18) en vardag i maj och september varje år. Dessa räkningar omfattar de fem största centrumtillfarterna (se tabell och diagram nedan). Totalt passerade cirka 7000 gående dessa mätplatser vid vårräkningen, vilket är samma mängd som uppmätts under fyra föregående år. Störst flöde hade Nybron med 1887 gående vilket är en liten minskning jämfört med föregående år. Se tabell 3 och diagram 10 och 11 där data från de 6 obsreverade timmarna redovisas för maj- respektive septembermätningarna. Plats Maj 2014 September 2014 Nybron 1 887 1 770 Rådhusbron 1 633 1 556 Kyrkbron 1 128 1 176 Gymnastikviadukten 1 558 1 477 Västeråsviadukten 1 058 921 Totalt 7 264 6 900 Tabell 3. Gångtrafikanter i centrumtillfarterna 2014 (vår- och hösträkning) TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 23 Kapitel 3. GÅNGTRAFIK Fotgängare vårvärden 2001-2014 2300 2100 Antal fotgängare 1900 Gymnastikviadukten 1700 Kyrkbron 1500 Nybron Rådhusbron 1300 Västeråsviadukten 1100 900 700 500 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År Diagram 10. Gångtrafikanter i centrumtillfarterna 2005-2014 (vårvärden). Fotgängare höstvärden 2001-2014 2000 1800 Antal fotgängare 1600 Gymnastikviadukten 1400 Kyrkbron Nybron 1200 Rådhusbron 1000 Västeråsviadukten 800 600 2007 2008 2009 2010 2011 Diagram 11. Gångtrafikanter i centrumtillfarterna 2007-2014 (höstvärden). 2012 2013 2014 År 24 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 3. GÅNGTRAFIK TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 25 Kapitel 4. CYKELTRAFIK 4. Cykeltrafik För att få en uppfattning om cykeltrafikens utveckling räknas antalet cyklister två gånger per år. Räkningarna genomförs i maj och september vid centrumtillfarterna Nybron, Rådhusbron, Gymnastikviadukten, Kyrkbron och Västeråsviadukten. Resultatet från räkningen i maj visar på 14 100 cyklister/dygn och räkningen i september visar på 14 800 cyklister/dygn. Totalt har cykeltrafiken 2014 minskat med 3,9 procent jämfört med 2013. Västeråsviadukten och Nybron är de två största cykelstråken där ca 3 600 cyklister respektive 3 200 cyklister passerar under ett dygn. I tabellerna nedan redovisas antal cyklister för respektive mätplats samt värden per personkategori. Värdena är 6-timmarsvärden på samma sätt som fotgängardata tas fram, se sid 22. Plats Nybron Maj 2014 September 2014 1 589 1 760 Rådhusbron 1 010 987 Kyrkbron 1 325 1 505 Gymnastikviadukten 1 334 1 439 Västeråsviadukten 1 778 1 718 Totalt 7 036 7 409 Tabell 4. Antal cyklister i respektive mätplats i maj och september 2014 Plats Antal cyklande kvinnor Antal cyklande män Antal cyklande barn/ungdom Nybron 745 747 44 Rådhusbron 552 403 22 Kyrkbron 736 573 13 Gymnastikgatan 640 635 38 Västeråsviadukten 906 774 35 3 579 3 132 152 Gredbyvägen 181 225 16 Kungsgatan 305 304 3 Summa: Faktoriholmarna Totalt 589 583 39 4 654 4 244 210 Tabell 5. Antal cyklister per personkategori i maj 2014 Fördelningen mellan könen för 2014 är att 52 procent är kvinnliga cyklister och 48 % är manliga cyklister. Det innebär en ökning av andelen manliga cyklister från 46 %. Antalet cyklister som cyklar via centrumsnitten under ett vardagsdygn uppgår till cirka 20 000 cyklister. I centrumsnitten ingår också de antal cyklister som passerar via Kyrkogatan, Faktoriholmarna, Kungsgatan samt Gredbyvägen. Antalsmässigt motsvarar en räkning under 6 timmar i maj månad ca 50-55% av cykeltrafiken totalt TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 26 Kapitel 4. CYKELTRAFIK under ett vardagsdygn1 . I diagram 12 visas cykeltrafikens årliga variation vid centrumsnitten för åren 2005-2014. Cyklister per dag via centrum 2005-2014, uppräknade värden 18000 17000 Vårvärden Höstvärden Trendlinje Antal cyklister 16000 15000 14000 13000 12000 11000 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 10000 År Diagram 12. Antal cyklister i centrumsnitten 2005-2014 Cykelhjälmsanvändning Samtidigt som räkningarna görs vid centrumsnitten räknas även cykelhjälmsanvändningen. Resultatet visar att hjälmanvändningen har ökat något sedan föregående år till 17,6 procent. Jämförs Eskilstuna med riksgenomsnittet, som för 2014 uppgår till 37 procent, ligger hjälmanvändningen på en mycket lägre nivå än snittet. 1 Trivector Rapport 2006:50 Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 27 Kapitel 4. CYKELTRAFIK Cykelhjälmsanvändning i procent 2005-2014 Eskilstuna Sverige 40 37,0 36,0 Hjälmanvändning % 35 30 25 33,2 31,8 23,6 26,7 24,7 27,9 26,7 27,1 20 15 17,6 14,9 11,8 11,7 13,9 15,6 14,5 14,0 15,4 12,1 10 5 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År Diagram 13. Cykelhjälmsanvändning 2005-2014 Våra räkningar visar att kvinnor använder cykelhjälm i större utsträckning än män, 21 % av kvinnorna mot 14 % av männen. Bland barn är det 80 % som använder cykelhjälm. I våra räkningar har vi tagit med barn som vi bedömt varit 12 år eller yngre. Ökningen har skett i alla tre kategorier men sämst utveckling sker bland män. Plats Antal vinnor k med hjälm Antal kvinnor utan hjälm Antal män med hjälm Nybron 113 632 70 677 41 3 Rådhusbron 189 363 54 349 22 0 Kyrkbron 155 581 86 487 19 6 Gymnastikgatan 112 528 84 551 25 13 Västerås viadukten Antal Antal Antal män barn/ungdom barn/ungdom utan hjälm med hjälm utan hjälm 191 715 129 645 25 10 760 (21%) 2 819 423 (14%) 2 709 132 (80%) 32 Gredbyvägen 33 148 34 191 10 6 Kungsgatan 52 253 48 256 1 2 100 489 80 503 35 4 945 (20%) 3 709 585 (14%) 3 659 178 (76%) 44 Summa: Faktori holmarna Totalt: Tabell 6. Cykelhjälmsanvändning uppdelat på personkategori maj 2014 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 28 Kapitel 4. CYKELTRAFIK Nationellt ökade cykelhjälmsanvändningen 2014 även om det totalt är ganska få som använder cykelhjälm. Enligt uppgifter från VTI låg cykelhjälmsanvändandet på 37 procent 2014 jämfört med 2013 då andelen uppgick till 36 procent. Målet för landets trafiksäkerhetsarbete är att uppnå en cykelhjälmsanvändning på 70 procent år 2020. Fasta punkter för mätning av cykeltrafiken Mellan 2012 och 2014 har det installerats tre fasta mätpunkter i Eskilstuna som räknar fotgängare och cyklister. Dessa finns på Nybron (2012), Västeråsvägen (2013) och Torshällavägen (2014). I diagrammen 14 visas medelvärdet för respektive veckodag avseende cyklister. Medelvärde för respektive veckodag på fasta mätpunkter - cyklister 2500 2250 2000 1750 1500 1250 1000 750 500 250 0 Måndag Tisdag Nybron Onsdag Torsdag Torshällavägen Diagram 14. Medelvärde för respektive veckodag cyklister fasta mätpunkter 2014 Bild 17. Mätpunkt på Torshällavägen Fredag Lördag Västeråsvägen Söndag TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 4. CYKELTRAFIK 29 Cykelparkering Antalet allmänt tillgängliga cykelparkeringar i centrum uppgår till cirka1 500. Summeras samtliga cykelparkeringar, även vid skolor och andra inrättningar i Eskilstunas centrala delar, uppgår antalet platser till cirka 3 300. Trygga, säkra och väderskyddade cykelparkeringar är betydelsefullt för att få fler eskilstunabor att cykla. Under de senaste åren har förvaltningen prioriterat centrum för de medel som funnits avsatta för ändamålet. Tyvärr har de medel som funnits att tillgå inte räckt till väderskydd för de två platser som åtgärdats under året. Torget I samband med ombyggnationen av torget upprättades 364 cykelparkeringsplatser. Det är en ökning med 64 procent sedan innan ombyggnationen. Järnvägsstationen På västra sidan av stationen har gamla cykelställ med 136 platser rivits och ersatts med 160 nya cykelparkeringsplatser. Bild 18. Cykelparkering vid järnvägsstationen Cykelparkeringar vid hållplatser Under året har vi arbetat aktivt med att upprätta cykelparkeringar vid hållplatser. Fyra hållplatser har försetts med AMA:s cykelparkering med sedumtak och dessa är Falkvägen, Hedevägen, Mälarvägen och Melins väg. Varje cykelparkering rymmer 6 cyklar. 30 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 4. CYKELTRAFIK Parkeringsbeläggning Överlag är beläggning på cykelparkeringarna i centrum hög. Det ligger ungefär på samma nivå som förra året, vissa platser har en högre beläggning, vissa lägre. Det är svårt att dra några tydliga slutsatser då beläggningsräkningarna inte är utförda under tillräckligt många år samt att torgets ombyggnation har påverkat i stor utsträckning. Värt att nämna är dock att 5 av 29 platser har en överbeläggning, så behovet av större anläggningar vid de populäraste målpunkterna är tydligt. Bild 19. Cykelparkeringsinventering november 2014 Ny beläggning på cykelvägar Under de senaste åren har Eskilstuna kommun satsat på ny beläggning på gång- och cykelvägar. I cykelplanen anges att minst fyra procent av den årliga beläggningsbudgeten ska avsättas till ny beläggning på gång- och cykelvägar. Kommunens beläggningsbudget uppgick 2014 till 8,9 Mkr. Av dessa medel gick inga medel till ny beläggning på gång- och cykelvägar. Detta på grund av de 5 miljoner som avsattes utifrån inventeringen 2012. Se mer information på nästa sida. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 4. CYKELTRAFIK 31 Inventering och åtgärd av cykelvägar Under 2012 inventerades 13 mil av cykelvägnätet i Eskilstuna. Drygt 20 % var i dåligt skick och inventeringen resulterade i en engångssumma till drift av cykelvägnätet på 5 miljoner. De medlen användes till ny beläggning, gångbanor i centrum samt åtgärdande av trappor. Under 2014 inventerades ytterligare 2,4 km. Inventeringen behöver upprätthållas och kan så göras med stöd av konsulten som tog fram den. Nedan finns en lista över de största objekten som åtgärdades med dessa medel: •Rökstavägen •Bredängsgatan • Kungsgatan, Ståhlbergsgatan – Bobergsgatan •Skiftingestigen • Skiftingegatan – Gårdskälsgatan • Lagersbergsparken – Bärnstensgången • Fröslundavägen, Pressargatan – Gillbergavägen •Sundbystigen •Stensborgsgatan Bild 20-21. Sundbystigen 32 Bild 22-23. Stensborgsgatan TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 4. CYKELTRAFIK TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 33 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR 5. Kollektivtrafik och samhällsbetalda resor Eskilstuna kommun är tillsammans med övriga kommuner i länet samt landstinget Sörmland ägare av kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Kollektivtrafikmyndigheten står för avtalet med bussbolaget medan kommunen har det ekonomiska ansvaret för trafiken. Kommunerna och landstinget lämnar en årlig trafikbeställning till kollektivtrafikmyndigheten för den kollektivtrafik som ska bedrivas i kommande tidtabell. Idag ansvarar kommunen för avtalen med färdtjänst- och skolskjutstransportörer men kollektivtrafikmyndigheten bedriver ett arbete för att upphandla vissa av dessa tjänster och samordna dem med den allmänna kollektivtrafiken. Kollektivtrafik Resandestatistik Resandeutvecklingen för busstrafiken har varit fortsatt positiv. Jämfört med 2013 har resandet i Eskilstuna stadstrafik totalt sett ökat med cirka 90 000 resor vilket motsvarar ungefär 2 %. Resandet för betalande resenärer har även det ökat med cirka 2 %. Likaså antalet skolresor med det för eleven avgiftsfria elevkortet har ökat. Eskilstuna kommun har ställt sig bakom branschens mål om en fördubbling av resandet med kollektivtrafik till 2020. Med nuvarande resandeutveckling ligger resandet i stadstrafiken för närvarande en bit under målet. För betalande resenärer ligger dock kommunen i fas med fördubblingsmålet. Antalet resor i Eskilstuna stadstrafik 2010-2014 5000000 4500000 4000000 3500000 2010 2011 2012 2013 2014 3000000 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 0 Totalt Betalande Skolelever Diagram 15. Resandeutvecklingen i Eskilstuna stadstrafik 2010-2014 fördelat på totalt antal resor, resor utförda av betalande resenärer samt skolelevers resor. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 34 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR Nöjd-kund-index Transdev (tidigare Veolia) är den entreprenör som kör Eskilstunas busstrafik. Två gånger per år genomför de en nöjd-kund-undersökning där bussresenärer frågas ut om olika faktorer som påverkar deras reseupplevelse. I diagrammet nedan redovisas resultatet i undersökningen hösten 2014 jämfört med höst 2013. NKI-undersökning hösten 2013 och hösten 2014 100 80 60 40 2013 20 2014 0 Diagram 16. Nöjd-kund-index i Eskilstuna stadstrafik höst 2014 jämfört med höst 2013. Värdet för de flesta faktorerna har minskat jämfört med hösten 2013, men den största minskning står bra info vid trafikstörningar för. De övriga faktorer som ligger lågt är kan färdas vid udda tider samt prisvärdhet. Kommunen arbetar kontinuerligt tillsammans med Transdev och kollektivtrafikmyndigheten för att identifiera och åtgärda brister. Linjeförändringar Under år 2014 har en ny linje införts i Eskilstunas stadstrafik. Linjen går mellan Torshälla och Mälarsjukhuset, med stopp på ordinarie hållplatser däremellan, och har fått namnet linje 41. Syftet med linjen är att minska restiden för att arbetspendla med buss till sjukhuset. Till att börja med går två turer på morgonen från Torshälla till Mälarsjukhuset men om detta faller väl ut kan det bli aktuellt att införa två turer i motsatt riktning på eftermiddagen/kvällen. En förändring har även genomförts på linje 1 där linjesträckningen i Torshälla har dragits om på en sträcka för att snabba på bussens framfart. Detta innebär att två nya hållplatser Sportrondellen samt Glömstarondellen har anlagts längs med Eskilstunavägen. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR 35 Tillgänglighetsanpassning av hållplatser Arbetet med att tillgänglighetsanpassa busshållplatserna på det kommunala vägnätet har fortsatt under år 2014. Till och med december 2014 är 251 av 360 hållplatser tillgänglighetsanpassade, vilket motsvarar 70 %. Realtidsinformation för resenärerna Under 2014 har en trekantig informationstavla placerats på Fristadstorget. Tavlan presenterar information när bussarna avgår från respektive hållplats i realtid. En sida visar information för stadsbusstrafiken och en sida visar landsbygdstrafiken. Tavlan har också en sida avsedd för allmän information om kollektivtrafik från Trafikavdelningen och Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Under 2014 har också en skärm för realtidsinformation placerats i huset Värjans reception. Bild 24. Trekant för realtidsinformation vid Fristadstorget. Samhällsbetalda resor Med samhällsbetalda resor avses färdtjänst, riksfärdtjänst och skolskjuts. Trafikavdelningen är ansvarig för att handlägga ansökningar om rätt till färdtjänst samt skolskjutsansökningar av särskilda skäl. Även parkeringstillstånd för rörelsehindrade handläggs av trafikavdelningen. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 36 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR Resandestatistik Färdtjänstresorna i Eskilstuna kommun har minskat jämfört med tidigare år, se diagram 17 nedan. Antalet resor minskade med cirka 11 % år 2014 jämfört med året innan. Resor med färdtjänst 2010-2014 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 17. Antalet färdtjänstresor i Eskilstuna kommun 2010-2014 Förändringar under året Sedan ett antal år tillbaka finns ett samarbete mellan länets kommuner (förutom Strängnäs) och Landstinget Sörmland med ett gemensamt avtal för färdtjänst. För att öka möjligheterna till samordning i trafiken fattade kommunerna i länet år 2014 ett gemensamt beslut om att gå in i ett samarbete kring samhällsbetalda resor i kollektivtrafikmyndighetens regi. Kollektivtrafikmyndigheten har under året genomfört en upphandling av länets färdtjänst och sjukresor tillsammans med annan anropsstyrd trafik men denna process har blivit försenad på grund av att upphandlingen har överklagats. Samtidigt pågår ett arbete att starta en beställningscentral i egen regi i länet, även detta inom ramen för kollektivtrafikmyndighetens verksamhet. Denna verksamhet beräknas vara igång senast i januari 2016. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 37 Kapitel 6. BILTRAFIK 6. BILTRAFIK Fordon, flöden och hastigheter I detta kapitel redovisas 2014 års mätningar av flöden och hastigheter samt jämförande statistik såsom bilinnehav och körsträckor. Biltäthet Biltätheten för personbilar i trafik uppgick vid årsskiftet 2014/2015 till 453 bilar/1000 invånare mot 448 bilar/1000 invånare mot föregående årsskifte 2013/2014. I hela Sverige var personbilstätheten 471 bilar/1000 invånare vid årsskiftet 2014/2015, en ökning med fem fordon/1000 invånare. Antalet personbilar i trafik i Eskilstuna uppgick till 45 695 stycken vid årsskiftet 2014/2015, vilket är en ökning, även det med 975 stycken personbilar jämfört med året innan. I diagram 18 nedan visas personbilstätheten i Eskilstuna för perioden 1960-2014. Antalet tunga fordon i trafik ökade, även det med 129 (2,9 %) fordon från 4 399 till 4 528 stycken under 2014. Biltäthet för personbilar i Eskilstuna 1960-2014 500 400 350 300 250 200 150 100 Diagram 18. Biltäthet för personbilar i Eskilstuna 1960-2014 2013 2011 2009 2007 2005 2003 2001 1999 1997 1995 1993 1991 1989 1987 1985 1983 1981 1979 1977 1975 1973 1971 1970 1968 1966 1964 0 1962 50 1960 Personbilar/1000 invånare 450 År TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 38 Kapitel 6. BILTRAFIK Körsträckor Det finns två källor till statistik avseende körsträckor. Den ena kommer från Trafikanalys och visar medelkörsträckor för riket och länen. Den andra kommer från RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) och visar körsträckor/ invånare för samtliga Sveriges kommuner. Båda baseras på avlästa mätarställningar under maj månad från bilbesiktningen. Både medelkörsträckorna och således även antalet körda mil/invånare har minskat sedan 2008, se diagram 19 nedan. Diagrammet jämför Riket, Södermanland samt Eskilstuna. Körsträcka per bil per invånare i Eskilstuna 2008-2013 725 700 675 650 Södermanland Riket Eskilstuna 625 600 575 550 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Diagram 19. Körsträcka med bil per invånare i Eskilstuna 2008 – 2013 En positiv trend för Sverige är att bilåkningen generellt sett går ned samt för Eskilstuna att vi ligger lägre än riks- och länssnittet när vi beaktar vårt färdmedelsmål. En följd av detta är även antal körda mil/fordon har minskat de senaste åren. Sedan 2008 har körsträckan minskat med ca 100 mil, se tabell 7 nedan. Körsträcka/fordon År Eskilstuna Riket 2008 1214 1317 2009 1197 1299 2010 1174 1271 2011 1168 1260 2012 1136 1235 2013 1113 1223 Tabell 7. Antal körda mil/fordon 2008 – 2013 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 6. BILTRAFIK 39 Bild 25. Köpmangatan Trafikmätningar 2014 Trafikmätningar behövs idag för att få ett bra underlag för hur trafiken förändras år från år och är en viktig del i kommunens trafiksäkerhetsarbete, trafikplanering, trafikreglering och miljömål. Under 2014 genomfördes totalt 224 maskinella trafikmätningar inom Eskilstuna tätort. Av dessa var 141 stycken antalsmätningar (axelpar), 55 stycken hastighets- och lastbilsmätningar (fordon) samt 28 stycken var cykelmätningar. Kontrollmätning av biltrafiken görs normalt 2 gånger per år vid ett 30-tal olika gatusnitt under maj och oktober månad. På Västeråsvägen öster om Brottstavägen finns en fast mätstation med nedfrästa slingor i körbanan som registrerar trafikflödet kontinuerligt i båda körriktningarna under hela året, se diagram 19 årsvariationskurvor Västeråsvägen under de 3 senaste åren. I tabell 8 redovisas vilka gatusnitt som har haft de största trafikflödena under 20092014. Storleken på biltrafik anges i enheten åvdt (årsvardagsdygnstrafik), som är ett genomsnittligt vardagsdygn, måndag-fredag. Den mätutrustning som används registrerar enbart axelpar och därför blir antalet fordon något högre beroende på hur många fleraxliga fordon (lastbilar) som mäts. E20 som går utanför Eskilstuna är statlig väg och mäts av Trafikverket. Västerleden, del av Västergatan, Stenkvistavägen samt Malmköpingsvägen mäts av Eskilstuna Kommun men är statliga vägar. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 40 Kapitel 6. BILTRAFIK Gatusnitt/sträcka Åvdt 2010 Åvdt 2011 Åvdt 2012 Åvdt 2013 Åvdt 2014 Västergatan norr Torshällavägen 19 700 20 100 20 500 21 700 21 800 Västeråsvägsviadukten 18 000 19 800 19 300 19 100 19 000 Gillbergavägen öster Gillbergaplan 17 600 17 800 17 500 16 300 16 700 Kungsgatan väster Tullgatan 16 600 17 200 17 400 17 100 16 900 Nybron 16 700 17 000 17 200 17 300 16 800 Västerleden norr Västeråsvägen 17 400 17 500 17 200 18 100 18 100 Tullgatan söder Kungsgatan 17 200 16 500 16 800 16 800 16 800 Stålforsbron 16 200 16 000 16 300 16 000 16 000 Tabell 8. Gatusnitt i Eskilstuna med de största trafikmängderna 2014 Biltrafikflödena för Eskilstuna tätortsområde samt Torshälla och Skogstorp redovisas i bilaga 1, flödeskartorna 1, 2 och 3. Årsvariationskurva Västeråsvägen 2012-2014 14000 Antal fordon/dygn 13000 12000 11000 10000 9000 trafikflöde 2012 årsmedel= 11 372 8000 trafikflöde 2013 årsmedel= 11 286 trafikflöde 2014 årsmedel= 11 430 7000 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 Diagram 19. Årsvariationskurva för Västeråsvägen 2012-2014 Den totala fordonstrafiken i Eskilstuna ökade med 1,2 % under 2014 jämfört med 2013 enligt de 16 referenssnitten där kontrollmätningar genomförs varje år. I hela landet ökade fordonstrafiken med 1 2,2 % 2014. I diagram 20 visas trafikutvecklingen på huvudvägnätet för några av de större vägarna (10 st) i Eskilstuna under 8-årsperioden 2006-2014. Totalt har trafiken ökat med 3,3 % under den senaste 5-årsperioden 2008-2014. Källa: Trafikverket, trafikbarometern jan 2015 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 41 Kapitel 6. BILTRAFIK Trafikutveckling på huvudvägnätet 2006-2014 144 000 142 000 Fordon/dygn 140 000 138 000 136 000 Huvudvägnätet vårvärde 134 000 Huvudvägnätet höstvärde 132 000 130 000 2006 2007 2008 2009 Diagram 20. Trafikutvecklingen på huvudvägnätet 2006-2014 2010 2011 2012 2013 2014 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 42 Kapitel 6. BILTRAFIK Centrumtrafik Den totala trafiken vid centrumsnitten Nybron, Rådhusbron, Kyrkbron, Gymnastikviadukten, Västeråsviadukten samt Kungsgatan uppgick totalt till 76 000 fordon/årsvardagsdygn 2014 mot 77 200 fordon/årsvardagsdygn 2013 vilket innebär en liten minskning jämfört med 2013. Biltrafiken i centrum har under de 23 senaste åren varierat från att ha varit som högst i början av 90-talet, därefter sjunkit fram till år 2009 då trafiken har åter börjat öka fram till 2013. Under 2014 har trafikflödet i centrumtillfarterna minskat med 1,6 %, dock visar vår- och höstmätningarna på en 2,4 procentig skillnad av trafikflödet i centrum där höstvärdet ligger högre. Biltrafikflödet vid centrumtillfarterna 1991-2014 80000 Antal fordon åvdt 78000 76000 74000 72000 Diagram 21. Trafikflödet vid centrumtillfarterna för åren1991-2014 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1993 1992 68000 1991 70000 År TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 43 Kapitel 6. BILTRAFIK Fordonsflödet vid centrumsnitten 2005-2014 80000 Fordon/dygn 78000 76000 74000 72000 Centrumtrafik vårvärde 70000 68000 Centrumtrafik höstvärde 2005 2006 2007 2008 Diagram 22. Fordonsflödet vid centrumsnitten vår/hösttrafik 2005-2014 Bild 26. Kungsgatan/Tullgatan 2009 2010 2011 2012 2013 2014 44 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 6. BILTRAFIK Trafikflödesförändringar 2004 – 2014 I en analys av flödesförändringar under de senaste 10 åren valdes ett antal mätpunkter ut på bilvägnätet inom kommunen, se bild 27. Punkterna valdes ut då de bedöms vara intressanta för förflyttningar genom staden. På grund av att alla punkter inte mätts årligen finns en brist av mätvärden och några av punkterna illustrerar därför förändringar över en något kortare eller längre period än 10 år. På grund av detta och att tidpunkterna för mätningarna (under året) varierar något mellan åren går det inte att redovisa en exakt förändring. Kartbilden illustrerar generella förändringar och ska främst användas för att skapa en uppfattning av hur flödena förändrats i olika delar av staden. Eskilstunas befolkning har under åren 2004 till 2014 ökat 11 % från 91 168 till 100 923 invånare. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 6. BILTRAFIK Bild 27. Trafikflödesförändringar 2004 – 2014. 45 46 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 6. BILTRAFIK Det är tydligt att flödena har ökat på de större stråken runt centrum främst i de västra och norra delarna av staden men även i de östra delarna. I centrum har biltrafiken minskat eller ligger på en oförändrad nivå över den studerade perioden. Biltrafiken över Nybron ligger på samma nivå som 2004 dock med något lägre flöden 2005 och närmast efterföljande år vilket kan förklaras med ombyggnaden av Västergatan (2004-2006). Även ombyggnaden av Kyrkogatan (2008 – 2009) och eventuellt även Hamngatan (2000 – 2001) har en effekt på förändringen av flödena på de aktuella gatorna och även gator intill och i stadens ytterområden. Som förklarades tidigare är det inte lämpligt att studera enskilda gator men en rimlig slutsats är att trafiken delvis har flyttats ut från centrum till ytterområdena, även om det syns en svag tendens till att trafiken åter igen börjar öka på de större gatorna runt centrum medan flödena på lokalgatorna i centrum fortfarande minskar. En effekt av den minskade trafiken på Gymnastikgatan och Nygatan är att flödet har ökat på Kyrkogatan. Ökningen av flöde på Gillbergaleden och Gillbergavägen kan till viss del förklaras av exploateringen av bostadsområdet Västra Borsökna under tioårsperioden vilket har genererat ny trafik. Vid tidigare års jämförelser över tioårsperioder har flödet minskat på Fröslundavägen. En tendens till minskning ses även över denna period men förändringen är mindre än tidigare och flödet verkar vara relativt konstant senaste åren. Den större minskningen på Skogstorpsvägen än på Fröslundavägen tyder troligtvis på ett minskat flöde av fordon på Skogstorpsvägen från Skogstorp till centrum. Etapp 3 av västerleden färdigställdes år 2002 men kan ändå påverka flödet de närmast efterföljande åren genom att fler väljer Västerleden från Kälby till Gillbergaleden. Trafikflödet ser ut att ha minskat på Köpmangatan över den studerade perioden. En del av Köpmangatan som var avstängd för ombyggnation 2013/2014 påverkar dock mätningarna genom att genomfartstrafiken tvingats ta andra vägar. Under 2015 genomförs mätningar för att se förändringar efter ombyggnaden. Gatukorsningar Idunplan var den i särklass mest trafikbelastade korsningen även under 2014 med 34 400 ingående fordon. På andra och tredje plats kommer korsningarna Västeråsvägen/ Västerleden, Mått Johanssons väg/Västerleden med 25 700 respektive 25 200 ingående fordon. Trafikkorsningar med hög belastningsgrad har sämre kapacitet under de mest trafikerade maxtimmarna vilket kan medföra fördröjning och risk för köbildning. Byggandet av nya rondeller har ökat framkomligheten och minskat olycksrisken betydligt jämfört med vanliga trafikkorsningar. I tabell 9. redovisas de gatukorsningar som har haft flest ingående fordon för åren 2010-2014. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 47 Kapitel 6. BILTRAFIK Gatukorsningar Åvdt 2010 Åvdt 2011 Åvdt 2012 Åvdt 2013 Åvdt 2014 Idunplan 32 200 32 600 33 700 34 100 34 400 Västeråsvägen/Västerleden 24 700 24 600 24 400 25 000 25 700 Mått Johanssons väg/ Västerleden 23 100 23 500 24 500 24 800 25 200 Krongatan/Västeråsvägen 22 800 24 800 24 700 24 000 23 900 Kungsgatan/Tullgatan 23 700 23 800 24 000 23 900 23 900 Nybroplan 22 200 23 200 23 400 23 500 23 100 Gillbergaplan 24 000 23 400 23 800 23 400 22 900 Västergatan/Strandgatan 22 400 22 600 22 600 22 700 22 200 Carlavägen/Intagsgatan 19 500 19 600 19 900 20 900 22 100 Tabell 9. Gatukorsningar i Eskilstuna med de största trafikmängderna för åren 2010-2014 Bild 28. Korsning Västeråsvägen/Krongatan Lastbilstrafik I dagens trafikplanering finns det ett stort behov att mäta lastbilstrafikens procentandel, fordonstyp och därmed få kännedom om den tunga trafikens miljöpåverkan, trafikbuller, vägslitage mm. Tunga fordon kan klassificeras i 13 olika fordonstyper där lastbilar har ett axelavstånd över 3,3 meter mellan hjulaxlarna. Med tung trafik menas fordon som har en fordonsvikt över 3,5 ton. Lastbilstrafiken i Eskilstuna ökade med 1,0 % under 2014 jämfört med föregående år 2013. Uppgiften kommer från 4 referensmätpunkter vid följande vägar, Carlavägen, TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 48 Kapitel 6. BILTRAFIK Strängnäsvägen, Malmköpingsvägen samt Västerleden som mäts normalt under samma vecka varje år i maj och oktober månad. I hela landet ökade lastbilstrafiken med 2,1 % totalt under 2013. Av allt gods som transporteras på vägarna sker 80 % med lastbilar. I tabell 10 redovisas resultatet från de lastbilsmätningar som gjorts under 2014. Värdena fordon/dygn i tabellen är redovisade som vardagsdygnstrafik (vadt) vilket innebär att värdena inte är omräknade till årsvardagsdygnstrafik (åvdt). Andel tung trafik (procentandel) inom Eskilstuna tätort, centrum samt Torshälla och Skogstorp redovisas i bilaga 2 karta 1-3. Bild 29. Västeråsvägen Gatusnitt/sträcka Borsöknavägen, norr Falkvägen Borsöknavägen, norr Faskungevägen Fordon/dygn vadt vadt Lastbilar/dygn antal antal Lastbilsandel % 1 063 132 13,3 % 1 256 111 11,2 % 11 662 1 135 12,7 % Eskilstunavägen 1 700 132 9,5 % Gillbergavägen, söder Sturegatan 8 380 842 10,4 % Gillbergavägen, öster Krongatan 4 914 343 7,3 % 930 85 10,3 % Carlavägen Hagbyvägen Hejargatan 845 157 20,4 % Kungsladugårdsgatan 1 377 135 10,1 % Kyrkogatan 4 122 322 8,0 % Malmköpingsvägen 5 831 689 12,1 % Munktellvägen 3 006 298 10,0 % Mälarbadsvägen 655 80 12,5 % Skogstorpsvägen 7 160 757 11,0 % Strandgatan 4 946 383 8,5 % Strängnäsvägen Västerleden Västermarksgatan Tabell 10. Lastbilsmätningar 2014 8 960 799 9,6 % 12 497 1 632 14,5 % 4 750 314 7,1 % TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 49 Kapitel 6. BILTRAFIK Hastighetsmätningar Hastighetsmätningar genomförs som slangmätningar (där mätslangarna läggs med ett avstånd av 1,0 meters bredd) med mätutrustning av typ Marksman 410 och analyseras i dataprogrammet Count-On Me. Huvudperioden för hastighetsmätningarna är mellan april-november månad beroende på väglaget. Vårsopning och snöplogning gör att många mätslangar körs sönder och därför lämpar sig mätning med radarutrustning bättre för de årstiderna. Dessutom varierar hastigheterna mycket under vinterhalvåret vilket gör att en mätning bara ger en ögonblicksbild och det är därför svårt att kunna dra några generella slutsatser. Det finns en viss osäkerhet i mätningarna som utförs med slangar, vilket det gör i alla typer av mätningar. Vid slangmätning är vanliga felkällor att slangarna flyttas ju bredare vägen är på grund av att tunga fordon åker snett över dessa, och därför ger ett felaktigt värde eller att fordonen håller för låg hastighet och därför inte registreras (under 8 km/tim) exempelvis vid köbildning eller dylikt. Huvudvägnätet Vid 11 platser har fordonshastigheten uppmätts under 2014. Medelhastighet på huvudbilvägnätet Mätplats Hastighetsbegränsning (km/tim) Flöde/dygn (vadt) Lastbilsandel (%) Strandgatan, norr Noachsgatan 40 4 946 8,6 41 48 Västermarksgatan, väst Kyrkogatan 40 4 570 7,1 43 50 Carlavägen, norr Djurgårdsvägen 50 11 662 12,7 49 55 Gillbergavägen, öster Krongatan 50 4 914 7,3 44 51 Munktellvägen, väster Bolindervägen 50 3 006 10,0 49 57 Mälarbadsvägen, nr 75 50 655 12,5 50 60 Västerleden, n Mått Johanssons väg 50 12 497 14,5 49 58 Strängnäsvägen, ö Kungsladugårdsg. 60 8 960 9,6 61 68 Borsöknavägen, norr Falkvägen 70 1 063 13,3 56 71 Malmköpingsvägen, s Skrinnarvägen 70 5 831 12,1 68 78 Skogstorpsvägen, norr Medbacken 70 7 160 11,0 67 76 Medel -40-sträcka 42,0 49,0 Medel -50-sträcka 48,2 56,0 Medel -60-sträcka 61,0 68,0 Medel -70-sträcka 63,7 77,0 Tabell 11. Medelhastigheten på huvudbilnätet 2014 Medelhastighet (km/tim) 85-percentil (km/tim) TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 50 Kapitel 6. BILTRAFIK Medelhastigheten för mätta vägar är framtaget för att se var respektive väg ligger i förhållande till de övriga. Förutsättningarna i vägutformning och trafikmängd är mycket olika, men det är ändå intressant att se på vilka sträckor förarna bryter mot den högsta tillåtna hastigheten (km/t) jämfört med de där acceptansen för hastighetsbegränsningen är hög. 8 av 11 mätta gator på huvudbilvägnätet hade lägre medelhastighet än den skyltade hastigheten. Tre av vägarna, Västermarksgatan (skyltad 40km/tim, uppmätt 43 km/tim), Strandgatan (skyltad 40km/tim, uppmätt 41 km/tim) och Strängnäsvägen (skyltad 60 km/tim, uppmätt 61 km/tim) redovisar en högre medelhastighet än övriga mätta vägar. Med medelhastighet menas att hälften av alla bilar har en hastighet som är lika med eller lägre än angiven hastighet. Med 85-percentil avses att 85 procent av bilarna har en hastighet lika med eller lägre än angiven hastighet. Årliga hastighetsmätningar utförs vid följande vägar Carlavägen (50 km/tim), Strängnäsvägen (60 km/tim), Malmköpingsvägen (70 km/tim) och Västerleden (50 km/tim) se diagram 23. Medelfordonshastigheten på Strängnäsvägen, Carlavägen och Malmköpingsvägen ökade 2014 medan Västerleden och Västermarksgatan hade oförändrad hastighet jämfört med 2013. Medelhastighet huvudvägnätet 2008-2014 75 70 Km/tim 65 60 Malmköpingsvägen 70 km/tim Strängnäsvägen 60 km/tim 55 Västerleden 50 km/tim Carlavägen 50 km/tim 50 Västermarksgatan 40 km/tim 45 40 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 23. Medelhastighet på huvudbilvägnätet 2008-2014 Lokalvägnätet Under 2014 har 14 vägar mätts mot 16 stycken 2013. Medelhastigheten för vägarna med hastighetsbegränsning 30 km/tim låg på 31,3 km/tim och för 50 km/tim var medelhastigheten 48,0 km/tim. 4 av de mätta gatorna redovisar en högre TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 51 Kapitel 6. BILTRAFIK medelhastighet än skyltad hastighet 30 km/tim, Kungsladugårdsgatan (36 km/tim), Trumpetvägen (38 km/tim), Hagbyvägen (37 km/tim), samt Väsbyvägen (37 km/tim). Medelhastighet på lokalbilvägnätet Mätplats Hastighetsbegränsning (km/tim) Flöde/dygn (vadt) Lastbilsandel (%) Medel hastighet (km/tim) 85-percentil (km/tim) Bynäsvägen, s Östergårdsvägen 30 721 10,9 30 38 Bäckhagavägen, n Oloflundsvägen 30 198 7,7 28 38 Campingvägen, öster Stallviksvägen 30 388 9,3 26 36 Eklundavägen, v Eskilstunavägen 30 272 8,9 30 39 Enebrovägen, söder Lingärdesvägen 30 120 5,5 27 37 Hagbyvägen, s Hagaholmsvägen 30 930 10,3 37 47 Klostergatan, vid Slottsskolan 30 1 259 10,3 27 37 Kognevägen, väster Smältargatan 30 241 7,3 30 40 Kungsladugårdsgatan, syd Skogvaktarvägen 30 1 377 10,1 36 46 Trumpetvägen, söder Trumpetvägen 30 435 4,1 38 47 Vagnmakarvägen, v Penningvägen 30 560 8,1 30 39 Väsbyvägen, Kvicksund 30 462 9,9 37 48 Hejargatan, öster Svarvargatan 50 645 20,4 47 59 Urmakarvägen, norr Optikervägen 50 467 3,9 49 59 Medel -30-sträcka 31,3 41,0 Medel -50-sträcka 48,0 59,0 Tabell 12. Medelhastigheten på lokalbilnätet 2014 Dubbdäcksanvändning I samarbete med LVF (Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund) har Eskilstuna kommun genomfört en undersökning av dubbdäcksanvändning. En mätning 2013 visade att 79 % i Eskilstuna använder dubbdäck och en mindre kontroll 2014 visade på en dubbdäcksandel på cirka 75%. Högst dubbandel 2013 hade kommunerna i Gävleborgs och södra Stockholms län 70-95 % och lägst hade kommunerna i Stockholmsområdet 45-65% 52 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 6. BILTRAFIK Parkering Beläggningsstatistik parkering Trafikavdelningen genomför varje år under oktober en parkeringsräkning som omfattar allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära parkeringar. Parkeringsräkningen redovisar en genomsnittlig beläggning under vardagar, vardagskvällar och lördagar. Parkeringsräkningen har genomförts mellan 22 oktober och 8 november 2014. Räkningen omfattar 8 tillfällen under vardagar1, 4 tillfällen under vardagskvällar2 samt 2 tillfällen under lördagar3. Bild 30. Parkeringen vid Värjan Allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära områden I oktober 2014 fanns 1 921 allmänt tillgängliga bilplatser i centrum. Av dessa är 1 047 bilplatser i parkeringsanläggningar4. Antalet bilplatser har minskat med en bilplats jämfört mot 2013. På centrumnära parkeringar fanns i oktober 739 allmänt tillgängliga bilplatser och är en ökning med 60 bilplatser jämfört mot 2013. I tabell 13 redovisas allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära parkeringar 2010-2014. 1 Onsdag den 22/10 och 29/10 samt fredag den 24/10 och 31/10 klockan 11.00. Torsdag den 23/10, onsdag den 29/10 samt fredag den 24/10 och 31/10 klockan 14.00. 2 Onsdag den 22/10 och 29/10 samt torsdag den 23/10 och 30/10 klockan 18.00. 3 Lördag den 25/10 och 8/11 klockan 12.30. 4 Cityhuset, Gallerian, Smedjan och Vildsvinet. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 53 Kapitel 6. BILTRAFIK Allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära parkeringar 2009-2014 År Centrum Centrumnära 2010 2175 bpl varav p-anläggning 1051 bpl 698 bpl 2011 1953 bpl varav p-anläggning 1042 bpl 679 bpl 2012 1922 bpl varav p-anläggning 1047 bpl 679 bpl 2013 1922 bpl varav p-anläggning 1047 bpl 679 bpl 2014 1921 bpl varav p-anläggning 1047 bpl 739 bpl Tabell 13. Allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära parkeringar 2010-2014. Beläggning allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära parkeringar I centrum har den genomsnittliga beläggningen ökat marginellt jämfört mot 2013. Den genomsnittliga beläggningen i centrum har under vardagar ökat från 72 % 2013 till 73 % 2014. Under vardagskvällar har den genomsnittliga beläggningen ökat från 47 % 2013 till 50 % 2014. På lördagar är den genomsnittliga beläggningen oförändrad jämfört mot 2013 och ligger på 61 %. På centrumnära parkeringar har den genomsnittliga beläggningen minskat jämfört mot 2013. Den minskade beläggningsgraden beror till viss del på ett tillskott av 60 bilplatser när parkeringsvillkoren på parkeringsplatsen Vapen ändrades från förhyrda bilplatser till allmän parkering. Den genomsnittliga beläggningen på centrumnära parkeringar har under vardagar minskat från 66 % 2013 till 61 % 2014. Under vardagskvällar är det en minskning från 33 % 2013 till 31 % 2014. På lördagar har den genomsnittliga beläggningen minskat från 33 % 2012 till 32 % 2014. En känd faktor är att parkeringsplatserna som ligger söder om centrum i centrumnära område (Busstation, Tullkammaren, Furan) många gånger är fullbelagda innan klockan 8.00 under vardagar. Nyforstorget har också hög beläggning men är inte fullbelagd i samma utsträckning som de andra parkeringarna. I angränsande område till centrumnära parkeringsplatserna finns bostadsområdet Nyfors. De senaste åren har tendensen blivit att underskottet av bilplatser på dessa centrumnära parkeringsplatser medfört att arbetsplatsparkering successivt förflyttats söderut och numera in på villagatorna i övre Nyfors. Det är många faktorer som påverka parkering vilket i hög grad beror på färdmedelsval. Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar aktivt med mobility management som innebär attitydförändringar när det gäller resor till mer miljövänliga alternativ men även trafikplaneringsåtgärder och förbättringar i kollektivtrafiken. Därför kan man inte med beläggningsgraderna som enda faktor dra några generella slutsatser till minskningar och ökningar av beläggningen jämfört mot tidigare år. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 54 Kapitel 6. BILTRAFIK Diagram 24 och 25 visar beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser i centrum respektive centrumnära parkeringar 2010-2014. Beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser i centrum 2010-2014 80% 70% 60% 50% Vardag 40% Vardagkväll 30% Lördag 20% 10% 0% 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 24. Beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser i centrum 2010-2014. Beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser på centrumnära parkeringar 2010-2014 80% 70% 60% 50% Vardag 40% Vardagkväll 30% Lördag 20% 10% 0% 2010 2011 2012 2013 Diagram 25. Beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser på centrumnära parkeringar 2010-2014. 2014 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 55 Kapitel 6. BILTRAFIK I diagrammen nedan redovisas förutom den genomsnittliga beläggningen värden från högsta beläggningsgraden. Resultatet från den högsta beläggningen visar det dimensionerade parkeringsbehovet. Diagram 26 visar beläggningsgrader under vardagar, vardagskvällar och lördagar i centrum 2014. Beläggningsgrader i centrum 2014 90% 80% 70% 60% 50% Genomsnittlig beläggning 40% Högsta beläggning 30% 20% 10% 0% Vardagar Vardagskvällar Lördagar Diagram 26. Beläggningsgrader i centrum 2014. Diagram 27 visar beläggningsgrader under vardagar, vardagskvällar och lördagar på centrumnära parkeringar 2014. Beläggningsgrader på centrumnära parkeringar 2014 90% 80% 70% 60% 50% Genomsnittlig beläggning 40% Högsta beläggning 30% 20% 10% 0% Vardagar Vardagskvällar Diagram 27. Beläggningsgrader på centrumnära parkeringar 2014. Lördagar TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 56 Kapitel 6. BILTRAFIK Parkeringsledningssystemet infördes våren 2013 i syfte att visa invånare och besökande till en ledig bilplats i centrum och att befintliga parkeringsanläggningar ges möjlighet att kunna användas effektivare. Parkeringsledningssystemet omfattar 953 bilplatser under vardagar och 1 176 bilplatser under lördagar och söndagar. Det utgör under vardagar 50 % och under lördagar och söndagar 60 % av antalet allmänt tillgängliga bilplatser i centrum. Diagram 28 visas beläggningsgrader från anläggningar5 som är anslutna till parkeringsledningssystemet under perioden 20 oktober till 26 oktober 2014. Parkeringsledningsystemet ( beläggning ) 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 08.00 09.00 10.00 11.00 12.00 13.00 14.00 15.00 16.00 17.00 18.00 19.00 20.00 Vardagar 20- 24 oktober 2014 Lördag 25 oktober 2014 Söndag 26 oktober 2014 Diagram 28. Beläggningsgrader i anläggningar anslutna till parkeringsledningssystemet 2014. Antalet parkerade fordon ökade i centrum med i genomsnitt 25 fordon under vardagar jämfört mot 2013. Under vardagskvällar var det en ökning med i genomsnitt 64 fordon jämfört mot 2013. På lördagar ökade antal fordon i genomsnitt med 5 fordon jämfört mot 2013. På centrumnära parkeringar var det i genomsnitt en ökning med 5 fordon under vardagar och 5 fordon under vardagskvällar jämfört mot 2013. På lördagar ökade antal fordon i genomsnitt med 13 fordon jämfört mot 2013. 5 P-hus Cityhuset, P-hus Gallerian, P-garaget Smedjan, P-garaget Vildsvinet och markparkering Valören. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 57 Kapitel 6. BILTRAFIK Diagram 29 och 30 visar hur många fordon som i genomsnitt varit parkerade när parkeringsräkningarna genomfördes i centrum och centrumnära parkeringar 2010-2014. Parkerade fordon i genomsnitt vid parkeringsräkning i centrum 2010-2014 1600 1400 1200 1000 Vardag 800 Vardagskväll 600 Lördag 400 200 0 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 29. Antal fordon som i genomsnitt varit parkerade i centrum när parkeringsräkningarna genomfördes 2010-2014. Parkerade fordon i genomsnitt vid parkeringsräkning på centrumnära parkeringar 2010-2014 600 500 400 Vardag 300 Vardagskväll Lördag 200 100 0 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 30. Antal fordon som i genomsnitt varit parkerade på centrumnära parkeringar när parkeringsräkningarna genomfördes 2010-2014. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 58 Kapitel 6. BILTRAFIK Sammanställning av parkeringsräkning 2014 I tabell 14 och 15 redovisas den genomsnittliga beläggningen per parkeringsplats i centrum respektive centrumnära parkeringar och resultaten mellan vardagar, vardagskvällar och lördagar. Parkeringsräkning oktober 2014 Allmän parkering centrum Plats Adress Bernhard Hellströms plats Bernhard Hellströms plats Gamla Tullgatan Hamnparken Beläggning Vardag Beläggning Vardagkväll Beläggning Lördag Antal bilplatser % % % 7 70% 93% 86% Gamla Tullgatan 11 47% 18% 36% Kyrkogatan 14 73% 98% 100% Järnvägsplan Västermarksgatan 25 35% 55% 36% Kungsplan Kungsplan 16 96% 92% 100% Resecentrum Västermarksgatan 22 60% 44% 20% Ridhusplan Ridhusplan 9 100% 86% 83% Smedjegatan 8 Smedjegatan 34 66% 58% 44% Sporthallen Hamngatan 43 83% 99% 100% Strömsholmen Hamngatan 80 14% 81% 73% Vallonen Bruksgatan 49 88% 91% 84% Valsverket Tullgatan Valören Alva Myrdals gata Vampyren (Smedjan P-anl) Kriebsensgatan Vestalen (Cityhuset P-anl) Vestalen 70 89% 34% 56% 144 91% 89% 81% 96 54% 27% 49% Rademachergatan 120 73% 31% 83% Rademachergatan 65 82% 69% 99% Vestalen Rademachergatan 47 86% 44% 98% Vildrosen Kyrkogatan 58 92% 86% 80% Vindsvinet (Vildsvinet P-anl ö.pl) Alva Myrdals gata 193 96% 44% 83% Vildsvinet (Vildsvinet P-anl n.pl) Alva Myrdals gata 223 58% 55% 52% Vittnet Ågatan 23 85% 34% 41% Vårblomman (Gallerian P-anl) Rademachergatan 415 77% 23% 29% 157 55% 52% 57% Gatu/kantstensparkering Tabell 14. Sammanställning av parkeringsräkning i centrum oktober 2014. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 59 Kapitel 6. BILTRAFIK Parkeringsräkning oktober 2014 Centrumnära parkeringar Plats Adress Antal bilplatser Busstation Kyrkogatan Gredby Gredbyvägen Furan Nyforstorget Beläggning Vardag % Beläggning Vardagkväll % Beläggning Lördag % 56 90% 8% 35% 152 41% 34% 40% Östra Åsgatan 33 83% 70% 76% Västra Åsgatan 289 70% 43% 39% Rothoffsvägen Rothoffsvägen 77 28% 10% 10% Tullkammaren Kyrkogatan 72 88% 13% 11% Vapnet Rothoffsvägen 60 40% 13% 7% Tabell 15. Sammanställning av parkeringsräkning på centrumnära parkeringar oktober 2014. Felparkeringsavgifter Kommunfullmäktige beslutar vilka avgifter för felparkering som gäller i kommunen. Den högsta nivån som kommunfullmäktige kan besluta är 1 000 kronor. I Eskilstuna fördelar sig beloppen mellan 400 kronor och 700 kronor. 400 kronor gäller förseelse som sker på plats där parkering är tillåten, 600 kronor gäller förseelse som sker på plats där parkering är förbjuden och 700 kronor gäller förseelse som sker på plats där det är förbud att stanna samt på parkeringsplats för rörelsehindrade. Eskilstuna kommun har kommunal parkeringsövervakning. Parkeringsövervakningen utförs på allmänna gator och parkeringar samt stadsbyggnadsförvaltningens kommunala tomtmarksparkeringar. Parkeringsanmärkningar I Eskilstuna kommun utfärdades 7 485 parkeringsanmärkningar på gatumark6 2014. Det är 1 552 mindre utfärdade parkeringsanmärkningar jämfört mot 2013. Den främsta anledningen till att antalet utfärdade parkeringsanmärkningar minskat senaste året är en omorganisation av parkeringsverksamheten där parkeringsvakter även fått andra arbetsuppgifter samt att två tjänster inte tillsatts. Det ger mindre övervakningstimmar som påverkar antalet parkeringsanmärkningar. I tabell 16 redovisas antal utfärdade parkeringsanmärkningar per månad samt totalt per år under perioden 2010-2014. År Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt 2010 551 432 618 574 492 626 258 272 565 821 654 436 6299 2011 744 635 622 559 402 199 359 580 847 675 1207 1225 8054 2012 1117 888 1081 642 550 383 354 672 532 678 934 442 8273 2013 956 711 627 759 610 540 377 771 636 1017 1359 674 9037 2014 858 774 1039 630 385 381 469 366 511 776 907 389 7485 Tabell 16. Antal utfärdade parkeringsanmärkningar 2010-2014. 6 Gatumark är det som i detaljplan betecknas som allmän plats och parkeringsanmärkning utfärdas enligt allmänrättslig lagstiftning. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 60 Kapitel 6. BILTRAFIK Tabell 17 visar hur många som betalar sin parkeringsanmärkning och andelen som gör det utan att påminnelse skickats. I tabellen redovisas också antal parkeringsanmärkningar som undanröjts7 av polismyndigheten. Uppföljning av parkeringsanmärkningar 2010 2011 2012 2013 2014 Betalade p-anmärkningar (% av andel utfärdade) 74% 73% 77% 76% 78% Betalade p-anmärkningar utan påminnelse 51% 51% 51% 52% 56% 71 40 37 22 19 Undanröjda enligt rättelse Tabell 17. Uppföljning av parkeringsanmärkningar 2010-2014. Parkeringsövervakningen har hög prioritet i centrum där stora krav ställs på trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet. Tabell 18 visar gator i centrum där flest parkeringsanmärkningar utfärdads 2014 jämfört mot 2013 samt fördelningen mellan stannandeförbud, parkeringsförbud och där parkering är tillåten. Gata Antal 2013 Kungsplan Kyrkogatan Ridhusgatan/plan Drottninggatan Kriebsensgatan Careliigatan Nygatan Rademachergatan Kungsgatan Hamngatan Stannande förbud Parkeringsförbud Parkering tillåten 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 311 (1). 192 157 87 1 0 153 105 246 (3). 183 228 168 0 0 18 15 193 (4). 168 87 116 7 4 99 48 175 (7). 157 82 75 2 0 91 82 166 (8) 117 65 42 29 28 72 47 260 (2). 115 228 103 1 0 31 12 131 (9). 115 97 94 1 0 33 21 186 (6). 107 22 14 25 8 139 85 - -. 82 - 6 - 74 - 2 191 (5) 77 81 22 29 11 81 44 Tabell 18. Gator i centrum där flest parkeringsanmärkningar utfärdades 2014. (Siffran inom parantes under 2013 visar vilken plats som hade flest parkeringsanmärkningar under 2013.) Kontrollavgifter Stadsbyggnadsförvaltningen utfärdade 1 028 kontrollavgifter på tomtmark8 2014. Det är 964 kontrollavgifter mindre jämfört mot 2013. Det är samma anledning som anges under parkeringsanmärkningar. I tabell 19 redovisas antal utfärdade kontrollavgifter per månad samt totalt per år under perioden 2010-2014. 7 Polismyndigheten kan endast ge rättelse och undanröja parkeringsanmärkning som formellt är felaktigt utfärdad. 8 Tomtmark eller kvartersmark är enskild mark och kontrollavgift utfärdas enligt civilrättslig lagstiftning. Tomtmark kan vara kommunal eller privat. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 61 Kapitel 6. BILTRAFIK År Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt 2010 165 206 232 170 150 165 24 152 114 205 2011 194 194 67 117 63 66 57 98 151 121 171 68 1822 142 159 1429 2012 193 144 218 146 154 56 97 148 172 2013 352 233 158 189 145 106 81 151 165 215 169 97 1809 153 191 68 1992 2014 95 114 183 119 89 81 60 41 86 71 50 39 1028 Tabell 19. Antal utfärdade kontrollavgifter 2010-2014. Tabell 20 visar hur många som betalar sin kontrollavgift och andelen som gör det utan att påminnelse skickats. Stadsbyggnadsförvaltningen handlägger bestridande av kontrollavgifter. Uppföljning av kontrollavgifter 2010-2014 2010 2011 2012 2013 2014 Betalade kontrollavgifter (% av andel utfärdade) 76% 76% 74% 73% 73% Betalade kontrollavgifter utan påminnelse 42% 40% 40% 40% 39% Tabell 20. Uppföljning av kontrollavgifter 2010-2014. Parkeringsavgifter Parkeringsavgifterna har olika nivåer i centrum där parkering utmed gatorna9 har den högsta nivån med 18 kronor per timma. På parkeringsplatserna10 är avgiften 12 kronor per timme. Stadsbyggnadsförvaltningens parkeringsplatser är indelade i biljettområden. Biljettområden är indelade i fyra huvudområden, centrum, centrumnära, bostadsområden och Munktellstaden där varje huvudområde är indelade i ett eller flera biljettområden. Centrum är indelade i biljettområde C1, C2 och C3, centrumnära är indelade i biljettområde CN1 och CN2 samt bostadsområden som är indelade i biljettområde B1 och B2. Munktellstaden har ett eget biljettområde M1. I tabell 21 visas de parkeringsavgifter som gäller i biljettområdena samt i parkeringsgaraget Vildsvinet. 9 Avgift vardagar utom dag före sön- och helgdag mellan klockan 8-20 samt vardagar före sön- och helgdag mellan klockan 8-15. 10 Avgift vardagar utom dag före sön- och helgdag mellan klockan 8-18 samt vardagar före sön- och helgdag mellan klockan 8-15. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 62 Kapitel 6. BILTRAFIK Parkeringsavgifter 2014 Huvudområden Biljettområde Korttidsavgift Månadsavgift C1 12: -/tim 700: -/30 dagar mån-fre eller 800: - /30 dagar mån-lör, 350: -/30 dagar boende eller 200: - /7 dagar C2 12: -/tim C3 18: -/tim CN1 5: -/tim CN2 5: -/tim C=Centrum Biljettområde CN=Centrumnära Biljettområde 350: - /30 dagar B=Bostadsområden Biljettområde B1 3: -/tim B2 3: -/tim 200: - /30 dagar M=Munktellstaden Biljettområde M1 5: -/tim 250: - /30 dagar 12:-/tim 8-18 (8-15) 850: -/30 dagar mån-fre eller 950: - /30 dagar mån-lör, 1 050:-/30 dagar eller 500:-/30 dagar P-garaget Vildsvinet 5:-/tim övrig tid P-10:an 2 tim 8-18 (8-15) Dygnsbiljett 100:-/dag Tabell 21. Parkeringsavgifter. Stadsbyggnadsförvaltningen har 99 biljettautomater i drift. Betalning med mynt kan göras i 95 av biljettautomaterna, betalning med Bensinkort, Visa och Mastercard kan göras i 92 av biljettautomaterna. I parkeringsgaraget Vildsvinet finns 2 biljettautomater för efterskottsbetalning. I tabell 22 visas fördelningen mellan betalningsalternativen Mynt, Bensinkort, och Visa/Mastercard kort 2010-2014. Betalningsalternativ Fördelning % 2010 Fördelning % 2011 Fördelning % 2012 Fördelning % 2013 Fördelning % 2014 Mynt 46% 41% 37% 30% 27% Bensinkort 25% 19% 16% 16% 14% Visa/Mastercard 29% 40% 47% 54% 59% Mynt 46% 41% 37% 30% 27% Kort 54% 59% 63% 70% 73% Andel mynt/kortbetalning Tabell 22. Fördelning mellan betalningsalternativ i biljettautomater 2010-2014. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 63 Kapitel 6. BILTRAFIK Parkeringsplatser i centrum I Eskilstuna centrum finns 3 224 bilplatser. Av dessa är 1 052 bilplatser på kommunens mark och 2 17211 bilplatser hos enskilda parkeringsupplåtare och fastighetsägare. Av dessa är 1 921 bilplatser allmänt tillgängliga och 1 303 bilplatser förhyrda eller reserverade. Avgiftsbelagda parkeringsplatser I Eskilstuna har stadsbyggnadsförvaltningen 4 677 avgiftsbelagda bilplatser. Av dessa är 2 758 bilplatser på gatumark och 1 991 på tomtmark. I tabell 23 visas avgiftsbelagda bilplatser fördelade mellan gatumark och tomtmark samt fördelningen mellan områden. Område Gatumark Tomtmark 362 739 Centrumnära 126 687 Ytterområden 2270 439 2758 1919 Centrum Förhyrda Totalt 54 Totalt gatu- och tomtmark 4677 Tabell 23. Stadsbyggnadsförvaltningens avgiftsbelagda bilplatser 2014. Parkeringsplatser för rörelsehindrade Parkeringstillstånd för rörelsehindrade gäller på allmän plats enligt villkor i trafikförordningen. På gatumark finns det 44 bilplatser för rörelsehindrade varav 22 bilplatser är belägna i centrum. På kommunal tomtmark finns det 31 bilplatser för rörelsehindrade varav 6 bilplatser är belägna i centrum och 23 bilplatser i Munktellstaden. Parkeringsplatser för elbilar I centrum finns fyra allmänna bilplatser för laddning av elbilar, så kallade laddplatser. Två laddplatser finns vid station på parkeringsplatsen vid järnvägsplan och två på parkeringsplats Valören vid Alva Myrdals gata. Bilplatserna vid järnvägsplan har solpaneler som utgör ett tak över bilplatsen. Parkeringsdispenser och tillstånd Parkeringsvakter handlägger ansökan om tillfällig kör- och parkeringsdispens12. Ansökningar som gäller mer än 2 dagar upp till 3 månader13 handläggs av trafikingenjör. Under 2014 beviljades 1 555 tillfälliga kör- och parkeringsdispenser varav 171 på tomtmark. Det är 60 fler beviljade kör- och parkeringsdispenser jämfört mot 2013. Nyttoparkeringstillstånd är främst för näringsidkare som måste ha tillgång till fordonet nära arbetsplatsen för att kunna utföra sitt arbete. Under 2014 beviljades 140 nyttoparkeringstillstånd. Det är 4 nyttoparkeringstillstånd mindre jämfört mot 2013. 11 Uppgifter från 2009. 12 Tillfällig kör- och parkeringsdispens ansöks via telefon. 13 Långvarig parkeringsdispens ansöks skriftligt. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 64 Kapitel 6. BILTRAFIK Flyttning av fordon Det är kommunen, trafikverket och polisen som har rätt att flytta fordon. I kommunen är det Trafikavdelningen som handlägger ärenden om flytt av fordon. Bild 31. Tabell 24 visar antal flyttningsärende 2010-2014. Flyttningsärenden 2010 2011 2012 2013 2014 160 277 262 349 270 Flyttade av kommunen 79 102 61 98 81 Flyttade av ägaren 81 178 201 251 189 Tabell 24. Antal ärenden om flytt av fordon 2010-2014. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 7. FÖRÄNDRINGAR I VÄGNÄTET 65 7. Förändringar i vägnätet Barriäråtgärder På Årbygatan har två upphöjda passager byggts för att gående och cyklister lättare ska kunna korsa gatan. Den ena ligger vid Årby centrum och leder till busshållplatsen på Västergatan, och den andra ligger vid gång- och cykelvägen mot Idunplan. Belysningen har förstärkts vid båda passagerna. Koppling Västra Borsökna – Mesta Borsöknavägen har fått cykelbana på västra sidan mellan Bergdalsvägen och Åsbyvägen. Övergångsstället i Åsbyvägens förlängning över Borsöknavägen har ersatts med gång- och cykelpassage och bättre belysning. Gångbanorna på Malvavägen närmast Borsöknavägen har breddats och övergångsstället byggts om till upphöjd passage. Sveaplan Cykelbanorna mellan Kungsvägen och Sveavägen har knutits ihop vid Sveaplans cirkulationsplats. Korsningen Lundbladsvägen/Sveavägen har smalnats av och en upphöjd passage byggts. Cykelåtgärder genom Centrum En ny upphöjd passage vid korsningen J A Selanders gata och Kriebsensgatan anlades under 2014. Detta för att skapa en genare passage och för att sänka hastigheten på motorfordon. Flugmötesvägen Ny cykelbana byggdes längs Flugmötesvägens norra sida som en förlängning av GC Åsbyvägen fram till Falkvägen. Syftet är att skapa en trygghet för gång- och cykeltrafikanter längs med vägen. Bild 32. Ny gång- och cykelbana på Flugmötesvägen 66 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 7. FÖRÄNDRINGAR I VÄGNÄTET Vagnmakarevägen Längs Vagnmakarevägen, från Kjulavägen till Hagnestahillsvägen, byggdes en ca 530 meter lång gång- och cykelbana med syftet att förbättra trafiksäkerheten och uppmuntra fler att cykla. Befintlig gångbana breddades till en 4 meter bred gång- och cykelbana med ny belysning. Bergaåsvägen Ny gång- och cykelbana för att koppla ihop länken mellan Flugmötesvägen och Bergaåsvägen. Detta för att man ska kunna cykla enklare och säkrare mellan Borsökna och Mesta. Karl Hovbergsgatan En ny gång- och cykelbana har byggts på Karl Hovbergsgatan mellan Skiftinge centrum och Vårvägen. Passagen över Skiftingegatan har höjts upp för att skapa en prioritering för oskyddade trafikanter och en hastighetssänkning för motorfordon. Den nya gång- och cykelbanan ansluter till befintlig gång- och cykelbana på Sundbystigen. Västermarksgatan Genom att ta bort gångbanan som låg på södra sidan och bygga en ny gång- och cykelbana på norra sidan av Västermarksgatan har vi skapat en bättre och helt genomgående koppling från resecentrum till Fors kyrkopark och stadsdelen Söder. Bild 33. Ny gång- och cykelbana på Västermarksgatan TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 7. FÖRÄNDRINGAR I VÄGNÄTET 67 Stålforsbron Ombyggnationen av befintlig gångbana till gång- och cykelbana på norra sidan av stålforsbron har gjort att det idag går att cykla på båda sidorna över bron. Detta skapar en bra koppling mot gång- och cykelbanan som byggdes på Köpmangatan 2013. Samspelsyta Köpmangatan Shared space, eller samspelsyta som Eskilstuna kommun har valt att kalla den påbörjades under 2013 och färdigställdes på Köpmangatan under 2014. Många gående och cyklister rör sig på platsen och flödet av dessa trafikantgrupper är ungefär lika stort som för bilar. Köpmangatan är en stadsgata som inte är avsedd för genomfartstrafik även om gatan under många år fungerat som det. Från att tidigare ha varit en plats för bilar blir det nu en plats för människor. Bilar, gående och cyklister vistas på ytan på samma villkor. Inför 2015 återstår endast mindre justeringar, främst genom komplettering av belysning i ett antal av mursegmenten. Bild 34. Samspelsytan på Köpmangatan Köpmangatan En stor del av den nya gång- och cykelban på Köpmangatan mellan Stenkvistavägen och Stensborgsgatan byggdes redan 2013. Under 2014 avslutades projektet med färdigställande av en gång- och cykelpassage över Köpmangatan vid Stenkvistavägen. 68 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 7. FÖRÄNDRINGAR I VÄGNÄTET Kyrkogatan Övergångsstället mellan Fors kyrkopark och St Eskils skola höjs upp och regleras till cykelöverfart, vilket medför att bilisterna har väjningsplikt mot gående och cyklister. Syftet med detta är att skapa en tryggare passage för gående och cyklister. Bild 35. Cykelöverfarten över Kyrkogatan Cykelvägvisning Den befintliga cykelvägvisningen byts ut till nya med ny design och utökas med fler skyltar. Syftet är att cyklisterna lättare ska kunna ta sig från en målpunkt till en annan i Eskilstuna med hjälp av vägvisningen. Arbetet slutförs under 2015. Kollektivtrafik Vändslingan Västra Borsökna breddas för att anpassa bussarnas möjlighet att vända vid hållplatsen när en buss redan står vid hållplatsen. Busshållplatsen Rosenforsvägen har tillgänglighetsanpassats och fått bättre belysning. Gränden Gymnastikgatan Under 2014 skapades en gång- och cykelbana i gränden på Gymnastikgatan som skapar en gång- och cykelmöjlighet från Rademachergatan till Hamngatan. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 7. FÖRÄNDRINGAR I VÄGNÄTET 69 Balsta allé Balsta allé stängdes för genomfart med motorfordon och en ny anslutning från Kjulavägen till allén skapades för gående och cyklister. Bild 36. Passage över Kjulavägen och ny gång- och cykelbana mot Balsta Folkestavägen-Eskilstunavägen En ny gång- och cykelbana skapades på bron mellan Folkestaleden och Eskilstunavägen i Folkesta. Stadskällarbron Stadskällarbron breddades för att kunna skapa en gång- och cykelbana på ena sidan av bron och gångbana på andra sidan. Bild 37. Stadskällarbron 70 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 7. FÖRÄNDRINGAR I VÄGNÄTET Thermaeniusgatan En ny gång- och cykelbana skapades på Thermaeniusgatan mellan Germundsgatan och Eskilstunavägen vilket har skapat bättre möjligheter att gå och cykla för eleverna på Gökstensskolan Bild 38. Ny gång- och cykelbana på Thermaeniusgatan TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 71 Kapitel 8. OLYCKOR 8. Olyckor Eskilstuna kommun använder sig av STRADA för att utvärdera Eskilstunas trender och orsaker avseende trafikolyckor. Mer information om STRADA finns i bilaga 4. STRADA. En fördel med STRADA är att akutsjukhusen är anslutna, för Eskilstunas del handlar det om Mälarsjukhuset. Sveriges officiella trafikskadestatistik grundar sig på polisens rapportering av trafikrelaterade olyckor med personskador. Men långt ifrån alla olyckor kommer till polisens kännedom. Dödsolyckorna rapporteras i princip alltid till polisen men endast cirka hälften av de svåra skadefallen och en tredjedel av de lindriga skadefallen rapporteras. Dessutom varierar bortfallet med bland annat olyckstyp, trafikantkategori och den skadades ålder. Olyckor där oskyddade trafikanter skadas, framförallt i singelolyckor är kraftigt underrepresenterade i den officiella statistiken. Personskador på det kommunala väghållningsområdet Polis- och sjukvårdsstatistik Uppgifterna från polis och sjukvård har slagits samman. Totalt är 397 personer kända av polisen och/eller sjukvården, där sjukvården har klassat sju personer som oskadade av de som polisen anger som skadade. De personer som sjukvården bedömt som oskadade är borttagna då polis- och sjukvårdens uppgifter redovisas tillsammans men finns med i tabeller och diagram när endast polisens uppgifter redovisas. Det är sjukvårdens skadebedömning som är den gällande om den skadade är känd hos båda källorna. Totalt antal skadade personer 2014 (polis- och/eller sjukvårdsrapporterade, n=390) Antal skadade 400 2014 Medelvärde 2009-2013 300 200 100 0 Skadegrad Dödad Svårt skadad Lindrigt skadad Diagram 31. Totalt antal skadade personer 2014 (polis- och/eller sjukvårdsrapporterade). TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 72 Kapitel 8. OLYCKOR Sammanlagt har 390 personer skadats i Eskilstunatrafiken på det kommunala vägnätet under 2014. Medelvärdet för åren 2009-2013 är 267 skadade personer. Antalet svårt skadade och lindrigt skadade ligger högre än medelvärdet för de senaste fem åren. Antalet lindrigt skadade har stora variationer för respektive år och ligger lägre än föregående år. Snittet för åren 2008-2012 var 206 lindrigt skadade. En person har omkommit, 16 personer har skadats svårt och 373 personer har fått lindriga skador. Den person som omkom var en fotgängare som blev påkörd på ett övergångsställe. De som skadats svårt var sex fotgängare, sju cyklister, en mopedist samt två bilister. Antal skadade personer 2014 fördelat på trafikantslag (polis- och/eller sjukvårdsrapporterade, n=390) 160 Antal skadade 140 120 100 80 60 40 20 0 Diagram 32. Antal skadade personer 2014 fördelat på trafikantslag (polis- och/eller sjukvårdsrapporterade, n=390) Tack vare både sjukvårds- och polisstatistik kan vi tydligt se att oskyddade trafikanter är den grupp som skadar sig mest i trafiken. En sammanställning av de senaste fem årens skadade avseende olyckstyp och skadegrad ser vi att trenden håller i sig. För omkomna är underlaget väldigt litet och därigenom mer osäkert. Ålder och kön Av de 390 personer som skadats var 195 kvinnor och 195 män. För 2014 var antalet skadade kvinnor respektive män lika stort till skillnad mot tidigare år då fler kvinnor än män skadats. Antal skadade personer per 1000 invånare fördelat på ålder och kön visas i diagram 33. Siffrorna för invånarantal bygger på uppgifter om antal invånare i respektive åldersgrupp i Eskilstuna per första november 2014. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 73 Kapitel 8. OLYCKOR Antal skadade personer per 1000 invånare 2014 fördelat på ålder och kön (polis- och/eller sjukvårdsrapporterade, n=389) 10,0 Kvinna 5,0 Man 0,0 0-6 7-14 15-17 18-24 25-44 45-64 65 Diagram 33. Antal skadade personer per 1000 invånare 2014 fördelat på ålder och kön (polis- och/eller sjukvårdsrapporterade, n=389). Barn i åldersgruppen 0-6 år har lägst olyckstal i trafiken. För åldersgrupperna upp till 17 år är pojkar mer olycksdrabbade än flickor. Tidigare år har män varit mer olycksdrabbade än flickor i åldersgrupperna 18-24 år men det syns inte för 2014. En av de skadade kvinnorna saknar åldersangivelse vilket innebär att de diagram som redovisar ålder endast innehåller 389 individer. Trafikanslag och kön I diagram 34 visas antal skadade uppdelat på trafikantslag och kön. Antal skadade personer 2014 fördelat på trafikantslag och kön (polis- och/eller sjukvårdsrapporterade, n=390) Antal skadade personer 100 80 60 40 Kvinna 20 Man 0 Diagram 34. Antal skadade personer 2014 fördelat på trafikantslag och kön (polis- och/eller sjukvårdsrapporterade, n=390). TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 74 Kapitel 8. OLYCKOR Kvinnor skadar sig i större utsträckning än män som fotgängare. Män skadar sig i större utsträckning som mopedist och motorcyklist och för 2014 även som cyklist vilket tidigare år haft en större del skadade kvinnor. Ålder och trafikanslag I tabell 25 redovisas hur fördelningen ser ut mellan ålder och trafikantslag. Fotgängare Ålder (år) På cykel På moped I personbil På mc I lastbil Övrigt Summa Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 0-6 1 1 1 2 0 0 1 1 0 0 0 0 0 0 3 4 7-14 5 3 6 15 0 1 3 1 0 0 0 0 2 3 16 23 15-17 2 1 4 4 1 8 2 2 0 2 0 0 1 0 10 17 18-24 5 0 9 5 3 1 11 21 0 3 0 0 1 0 29 30 25-44 8 7 17 18 0 5 27 16 1 4 0 1 2 0 55 51 45-64 19 9 17 28 0 3 9 9 1 2 0 0 0 0 46 51 65- 21 8 9 8 0 1 4 0 0 1 0 0 1 1 35 19 Summa 61 29 63 80 4 19 57 50 2 12 0 1 7 4 194 Summa 90 143 23 107 14 1 11 195 389 Tabell 25. Antal skadade personer under 2014 fördelat på ålder, kön och trafikantslag (polis- och/eller sjukvårdsrapporterade, n=389). Personer under 14 och över 45 skadar sig främst som gående eller cyklist. I grupperna mellan 18 och 44 sker en större del av olyckorna i personbil jämfört med andra åldersgrupper. Jämförelse mellan polisens och sjukvårdens statistik Under 2014 registrerade polisen 126 skadade personer och sjukvården 327 skadade personer på det kommunala vägnätet. En jämförelse mellan polisen och sjukvården finns redovisat i diagram 35. Antal skadade personer 2014 (polis- respektive sjukvårdsrapporterade) Antal skadade personer 400 300 200 100 0 Polis Sjukvård Dödade Svårt skadade Lindrigt (eller måttligt) skadade Diagram 35. Antal skadade personer 2014 (polis- respektive sjukvårdsrapporterade). TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 75 Kapitel 8. OLYCKOR Polisen har rapporterat 24 svårt skadade personer och sjukvården har rapporterat 9 svårt skadade. Av de 24 personer som polisen rapporterat som svårt skadade har sjukvården kännedom om 17 av skadefallen. Av dessa bedömer sjukvården 8 personer som lätt skadade, 7 personer som måttligt skadade och 2 personer som svårt skadade. En jämförelse mellan antalet skadade fördelat på trafikantslag i polis- respektive sjukvårdsrapporter visas nedan i diagram 36 nedan. Jämförelsen visar att sjukvården i högre grad rapporterar in oskyddade trafikanter. Antal skadade personer 2014 fördelat på trafikantslag (polis- respektive sjukvårdsrapporterade) Antal skadade personer 140 120 100 80 60 40 20 0 Diagram 36. Antal skadade under 2014 fördelat på trafikantslag (polis- respektive sjukvårdsrapporterade). Polis Sjukvård TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 76 Kapitel 8. OLYCKOR Tabell 26 visar vad de olika trafikantslagen kolliderat med (polis- och sjukvårdsrapporterat) uppdelat på kön. Trafikantslag Fotgängare Cyklist På moped På motorcykel I kollision med Polis Kvinnor Polis Män Polis totalt Sjukvård Kvinnor Sjukvård Män Sjukvård totalt Singelolycka* - - - 46 17 63 Fotgängare 0 0 0 0 0 0 Cykel 1 1 2 1 0 1 Moped 0 0 0 0 0 0 Motorfordon 11 9 20 9 5 14 Singelolycka 1 0 1 47 62 109 Fotgängare 0 0 0 0 1 1 Cykel 1 0 1 1 1 2 Moped 1 1 2 0 0 0 Motorfordon 13 13 26 8 9 17 Singelolycka 0 1 1 1 6 7 Fotgängare 0 0 0 0 0 0 Cykel 0 0 0 0 1 1 Moped 0 0 0 0 0 0 Motorfordon 1 12 13 2 4 6 Singel 0 0 0 2 9 11 Motorfordon 0 2 2 0 2 2 Singelolycka 6 12 18 8 12 20 Fotgängare 1 0 1 0 0 0 Cykel 0 0 0 0 0 0 Moped 0 0 0 0 0 0 Motorfordon 20 17 37 35 24 59 Vilt 0 0 0 2 2 4 I lastbil 0 1 1 0 0 0 Varia/övrigt 1 0 1 6 4 10 Summa 57 69 126 168 159 327 I personbil Tabell 26. Antal skadade personer (polis respektive sjukvårdsrapporterade) fördelat på trafikantslag, kön och vad de kolliderat med under 2014. * Ingår ej i polisens statistik. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 77 Kapitel 8. OLYCKOR Månadsvis statistik I diagram 37 visas hur antalet skadade i polisens respektive sjukvårdens statistik fördelas över årets månader. Antal skadade personer 2014 fördelat på månad (polis- respektive sjukvårdsrapporterade) Antal skadade personer 50 45 40 35 30 25 Polis 20 Sjukvård 15 10 5 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagram 37. Antal skadade personer under 2014 fördelat på månad (polis- respektive sjukvårdsrapporterade). TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 78 Kapitel 8. OLYCKOR Rullande 12-månadersvärden Rullande 12-månadersvärden innebär att varje stapel motsvarar 12 månader, vilket betyder att varje stapel innehåller samtliga årstider. Första stapeln innehåller värden för januari 2009-december 2009, andra stapeln innehåller värden för februari 2009januari 2010 osv. I och med att det är förhållandevis få olyckor rapporterade blir staplarna ganska ryckiga och ”onormalt” många olyckor rapporterade en månad gör att staplarna skjuter i höjd. Antal polisrapporterade dödade och skadade personer (rullande 12-månadersvärden 2009-2014) 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Diagram 38. Antal polisrapporterade dödade och skadade personer, rullande 12-månadersvärden 2009-2014. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 79 Kapitel 8. OLYCKOR Sjukvårdens 12-månadersvärden finns i diagram 39. Trenden tidigare år har varit skarpt neråtgående jämfört med de polisrapporterade olyckorna. De fåtal år som vi haft statistik har gjort att tillförlitligheten varit oviss. I och med att sjukvårdens rapporteringsgrad ökat markant de senaste tre åren gör att kurvan nu är kraftigt uppåtgående. Antal sjukvårdsrapporterade dödade och skadade personer (rullande 12-månadersvärden 2009-2014) 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Diagram 39. Antal sjukvårdsrapporterade dödade och skadade personer, rullande 12-månadersvärden 2009 – 2014. - TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 80 Kapitel 8. OLYCKOR Täckningsgrad Räknas det totala antalet individer som rapporterats som skadade av polis eller sjukvård under 2014 blir siffran 397. Vissa personer är kända både av polis och av sjukvård, vilket är täckningsgraden. För 2014 uppgår täckningsgraden till 16 procent, vilket är ungefär som tidigare där täckningsgraden har varierat mellan 10 och 15 procent. Täckningsgrad mellan polis- och sjukvårdsrapporterade personskadefall (2014, n=397) Polis och sjukvård 16% Endast polis 16% Endast sjukvård 68% Diagram 40. Täckningsgrad mellan polis- och sjukvårdsrapporterade personskadefall under 2014 (n=397). Platstyp För varje skadad person anges på vilken plats olyckan har skett. Totalt sett är det tydliga skillnader mellan polisens och sjukvårdens uppgifter, se diagram 40 och 41 Skillnaden är att sjukvården främst fångar upp fler skadefall på gångbanor samt gångoch cykelvägar. Andel polisrapporterade skadade personer 2014 fördelat på platstyp ( n=126) Gång- cykelbana (-väg) 4% Cirkulationsplats 15% Gatu- /vägkorsning 29% Diagram 40: Andel polisrapporterade skadade personer 2014 fördelat på platstyp (n=126). Gatu- /vägsträcka 52% TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 81 Kapitel 8. OLYCKOR Andel sjukvårdsrapporterade skadade personer 2014 fördelat på platstyp ( n=327) Gångbana/ trottoar 10% Okänt 10% Övrigt 3% Gatu- /vägsträcka 47% Gång- och cykelbana (-väg) 14% Cirkulationsplats 6% Gatu- /vägkorsning 10% Diagram 41. Andel sjukvårdsrapporterade skadade personer 2014 fördelat på platstyp (n=327). Väglag/vägomständighet Polisen rapporterar in väglag medan sjukvården rapporterar in vägomständighet. Det gör att siffrorna inte riktigt går att jämföra, men ger ändå en fingervisning om exempelvis halka. Antal skadade personer fördelat på väglag enligt polisens statistik redovisas i tabell 27. Väglag Antal Vägbanan torr 74 Vägbanan våt/fuktig 26 Lös snö/snömodd Tunn is, vägbanan synlig Tjock is/packad snö 1 14 2 Okänt 9 Totalt 126 Tabell 27. Antal polisrapporterade skadade personer under 2014 fördelat på väglag. Vägomständighet Vägen/gång-/cykelbanan var ojämn Vägen/gång-/cykelbanan hade hål och gropar Vägen/gång-/cykelbanan hade löst grus Vägen/gång-/cykelbanan var hal pga vatten/löv Vägen/gång-/cykelbanan var hal pga snö/is Antal 12 7 13 9 45 Annat 6 Okänt 235 Totalt 327 Tabell 28. Antal sjukvårdsrapporterade skadade personer under 2014 fördelat på fördelat på vägomständighet TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 82 Kapitel 8. OLYCKOR Att väglag/vägomständighet fångas upp är betydelsefullt för att kunna identifiera brister och göra förbättringar. Framförallt på gång- och cykelvägar, eftersom oskyddade trafikanter ofta får svårare skador. Men i och med allt fler av sjukvårdens rapporter under senare år har kategoriserats under rubriken okänt blir det svårare att identifiera olycksorsaker. Jämfört med 2013 har kategorin hal på grund av snö/is minskat till ca hälften (från 87) men trots den totala minskningen i antalet sjukvårdsrapporterade skadade personer har kategorin okänt inte minskat nämnvärt vilket innebär att andelen skadade med okänd vägomständighet har ökat ytterligare. Det är därmed svårt att dra slutsatser om vägomständighetens påverkan på sjukvårdsrapporterade olyckor. Sjukvårdens statistik Sjukvården rapporterade att 327 personer hade skadats under 2014. Nio personer skadades svårt och 318 personer skadades lindrigt eller måttligt. Genom polisens statistik vet vi också att en person omkom men den olyckan finns inte registrerad hos sjukvården. Medelvärdet för åren 2009-2013 är 182 skadade personer. Fördelningen av skadade personer enligt sjukvårdens uppgifter finns i diagram 42. Antal skadade personer 2014 fördelat på skadegrad ( sjukvårdsrapporterade, n=327) 400 300 2014 200 Medel 2009-2013 100 0 Dödade Svårt skadade Lindrigt/måttligt skadade Diagram 42. Antal skadade personer 2014 fördelat på skadegrad (sjukvårdsrapporterade, n=327). Polisens statistik Enligt polisens uppgifter omkom en person på det kommunala väghållningsområdet, 24 personer skadades svårt och 101 personer skadades lindrigt. Av de svårt skadade var fyra bilister, 6 cyklister, 13 fotgängare och en motorcyklist. Det har skett en ökning av antal rapporterade allvarligt skadade sedan 2013. Denna ökning har främst skett för fotgängare som har ökat från 4 st 2013 till 13 st 2014. Medelvärdet för antalet skadade enligt polisens statistik åren 2009-2013 är 123 skadade personer. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 83 Kapitel 8. OLYCKOR I diagram 43 visas fördelningen av dödade, svårt skadade och lindrigt skadade personer för 2014 enligt polisens statistik jämfört med medelvärdet för åren 2009-2013. Antal skadade personer 2014 fördelat på skadegrad ( polisrapporterade, n=126) 120 100 80 60 2014 40 Medel 2009-2013 20 0 Dödade Svårt skadade Lindrigt/måttligt skadade Diagram 43. Antal skadade personer 2014 fördelat på skadegrad (polisrapporterade, n=126). Antal polisrapporterade skadade personer under åren 2009 till 2014 fördelat på trafikantslag redovisas i tabell 29. År Fotgängare På cykel På moped I personbil På mc Övrigt Summa 2009 10 18 29 60 1 2 120 2010 13 22 8 69 3 6 121 2011 15 28 15 55 6 1 120 2012 19 24 13 59 4 2 121 2013 14 31 11 58 9 10 133 2014 22 30 14 56 2 2 126 Summa 93 153 90 357 25 23 741 Tabell 29. Antal polisrapporterade skadade personer 2009-2014 fördelat på trafikantslag. Cirka hälften av de trafikskadade i polisens statistik för 2014 är oskyddade trafikanter, vilket är samma nivå som sammantaget för ovan redovisade år. Olyckor vid korsande av gata Under 2014 skadades 23 fotgängare i kollision med motorfordon. 15 kan härledas till att de skadats när de försökt korsa gatan. Övriga åtta har okänt olycksförlopp eller har skadats på annat sätt (de har blivit påbackade, personbil har kört upp på gångbana etc). Av de 15 som skadat sig vid korsande av gata avled en person, två skadades allvarligt och 12 personer fick lindriga skador. Sex av de skadade var män och nio var TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 84 Kapitel 8. OLYCKOR kvinnor. Tre personer var under 18 år, två personer var mellan 18 och 24 år, en person 25-44 år, fyra personer var 45-64 år och fem personer var äldre än 65 år. Enligt plats- och olycksbeskrivningarna har 13 av de 15 fotgängarna som skadats när de korsat gatan gjort det på ett övergångsställe, de övriga två har skadats på annan plats. I tabell 30 redovisas olyckor på/utanför övergångsställe mellan åren 2007 och 2014. Värt att nämna är att med något enstaka undantag har Eskilstuna kommun inte några övergångsställen på gator med hastighetsbegränsning över 50 km/tim. År Skadade på övergångställe Hastighetsbegränsning (km/tim) 30 40 2007 2008 1 2009 3 2010 50 60 Skadade när korsat gatan Hastighetsbegränsning (km/tim) 30 40 60 2 2 4 10 2 2 5 1 50 Skadade på annan plats 1 1 4 1 2 4 2011 3 3 2 1 3 2012 5 6 3 1 3 2013 1 2 3 1 1 2014 4 3 6 Totalt 17 6 39 62 0 7 0 19 9 1 1 11 1 8 34 34 Tabell 30. Skadade på/utanför övergångsställe 2007-2014 Fler skadadar sig vid övergångsställen än vid passage där övergångsställe saknas och trenden är tydlig över åren. Fördelningen visar tydligt på säkerhetsproblemet vid övergångsställen, att det är en framkomlighetsåtgärd och inte en trafiksäkerhetsåtgärd. TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 85 Kapitel 8. OLYCKOR Personskador i Eskilstuna kommun Skadestatistik för hela kommunen Polisen har rapporterat in 258 skadade personer i kommunen, varav 3 personer har omkommit, 52 personer har skadats svårt och 203 personer har skadats lindrigt, se diagram 44. Medelvärdet för 2009-2013 är 231 skadade personer. Polisrapporterade skadade personer i hela Eskilstuna kommun 2014 ( jämfört med medelvärdet för åren 2009-2013) 250 200 150 2014 100 Medelvärde 20092013 50 0 Dödade Svårt skadade Lindrigt/måttligt skadade Diagram 44. Polisrapporterade skadade personer i hela Eskilstuna kommun 2014 jämfört med medelvärdet för åren 2009-2013. Sjukvården har under året sammanlagt rapporterat 424 skadade personer i Eskilstuna kommun. Av dessa har 15 personer rapporterats som svårt skadade och 409 personer som måttligt eller lindrigt skadade (82 måttligt skadade och 327 lindrigt skadade). Räddningstjänstens olycksstatistik De senaste sex åren har Eskilstuna kommun samlat in Räddningstjänstens statistik på de trafikolyckor som de blir kallade till, se tabell 31 nedan. Antal olyckor med personskada 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunalt vägnät 46 50 52 44 35 47 Statligt/enskilt vägnät 60 86 90 59 62 87 Totalt 106 136 142 103 97 134 Tabell 31. Antal olyckor med personskador i Eskilstuna kommun 2009-2014 redovisade av räddningstjänsten 86 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 8. OLYCKOR I de 134 olyckor som redovisas 2014 har 141 personer skadats lindrigt, 33 svårt och 1 har omkommit. Ambulans har varit närvarande i 90 % av fallen, polis vid 81 % av fallen och både ambulans och polis tillsammans vid 79 % av fallen. Räddningstjänstens ökning visar troligtvis inte på en ökning av antalet olyckor. En trolig förklaring enligt räddningstjänsten själva är att ”det beror på att SOS Alarm genomgått en stor omorganisation med nedlagda centraler. Detta har inneburit att vi under 2014 larmats på många typer av händelser där vi historiskt inte ansetts behövas”. Totalt redovisar räddningstjänsten 214 olyckor, i 80 fall (37 %) finns inga personskador. Av de olyckor som sker på det statliga/enskilda vägnätet står de stora vägarna (riksvägar och europavägar) för 40 %. E20 är den väg där räddningstjänsten blir ditkallade oftast (15 gånger), riksväg 53 och 56 har ungefär hälften så många utryckningar (6 respektive 7 gånger). När det gäller E20 fortsätter trenden med relativt få olyckor (men är fortfarande den mest olycksdrabbade vägen). 2013 och 2014 var det 15 olyckor som krävde räddningstjänstinsats på E20, medan tidigare år har snittet legat runt 50 tillfällen per år. Även fördelningen mellan vilket vägnät (väghållare) olyckorna inträffar på har förändrats. Tidigare stod riksvägarna för runt 60 % av olyckorna och 2014 bara 40 %. En förklaring kan vara den som räddningstjänsten nämnde, att de nu även åker på andra olyckor som de tidigare inte har kallats ut till. Gällande räddningstjänstens data är det svårt för Stadsbyggnadsförvaltningen att dra några riktiga slutsatser från statistikunderlaget då det bygger på den bedömning som SOS alarm gör om räddningstjänsten behövs på plats eller inte. Dock är det intressant att notera nivåer och trender för att se om räddningstjänstens ”bild” av olycksläget stämmer med polisens och sjukvårdens. Samhällets kostnader för olyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har uppdraget att ge en samlad bild och bedömning av utvecklingen av olyckor, kriser och säkerhetsarbete i Sverige. En del i uppdraget är att redovisa studier av samhällets kostnader för olyckor. Det ger inte en heltäckande bild att enbart redovisa uppgifter om antal olyckor eller antal skadade. Det är även viktigt att beskriva vilken belastning i form av förlorade eller förbrukade resurser som olyckor av olika slag innebär för samhället. Genom att uttrycka belastningen i kronor översätts olyckor och deras konsekvenser till en samhällsekonomisk kostnad, vilket ger ett enklare och mer lättkommunicerbart mått. Det enhetliga beskrivningssättet som metoden innebär ger även möjligheter till jämförelser av både den totala kostnaden och kostnaden för olika olyckstyper. Samhället och medborgarnas totala värdering inklusive materiella kostnader I denna modell från Trafikanalys beräknas samhällets och medborgarnas totala värdering inklusive materiella kostnader. I ett längre perspektiv så visar det sig att de TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 87 Kapitel 8. OLYCKOR största kostnaderna uppträder lång tid efter olyckan. Av dessa kostnader är en stor del kommunala, exempelvis vård och omsorg i hemmet, sjukgymnastik, arbetsterapi, färdtjänst, arbetsbortfall och särskilt boende. Den största kostnaden är bortfall av arbete, såväl för den drabbade som för anhöriga (läkarbesök, sjukskrivning), vilket får kommunala konsekvenser i form av skattebortfall. Inom de sk ASEK- samarbetet har det uppskattats vilka direkta kostnader och samhällsekonomiska uppoffringar som trafikolyckor orsakar samhället. Trafikanalys värderingsmodell redovisas i tabell 32 nedan. Rekommendation om olycksvärderingar Materiella kostnader Riskvärdering Totalt 1 411 000 22 328 000 23 739 000 706 000 3 706 000 4 412 000 71 000 146 000 217 000 Dödsfall Svårt skadad Lindrigt skadad Tabell 32. Värderingsmodell av trafikskador (kr) Ekonomisk värdering för det kommunala vägnätet Enligt STRADA blev 390 personer skadade på Eskilstunas kommunala vägnät under 2013. Av dessa var 16 stycken svårt skadade, 373 stycken lindrigt skadade och en person miste livet. Genom värderingsmodellen som presenterades ovan kan samhällets totala kostnad för dessa olyckor beräknas och presenteras i tabell 33. Skadegrad Totalkostnad Döda 23 739 000 Svårt skadade 70 592 000 Lindrigt skadade 80 941 000 Totalt 175 272 000 Tabell 33. Ekonomisk värdering av trafikskadade för det kommunala vägnätet 2014 polisens och/eller sjukvårdens uppgifter Räknar vi utifrån modellen ovan blir kostnaden för olyckor på Eskilstunas kommunala vägnät 175 miljoner kronor för 2014. Det är av yttersta vikt att vara försiktig i analyser gällande kostnader för trafikolyckor. Det finns flera felkällor och det kan också finnas ett stort mörkertal. Som nämndes ovan ska kostnaderna ses som en indikator och inte en faktisk summa. Det finns dock många anledningar att uppmärksamma kostnader för trafikolyckor. Exempelvis kommer förvaltningen varje år att kunna följa kostnaderna för trafikolyckor i Eskilstuna. Vidare kommer förvaltningen också att ha ännu ett underlag till eventuella ombyggnationer, det går också att räkna på redan ombyggda korsningar och det ger en insikt i hur mycket mer än mänskligt lidande som en trafikolycka faktiskt kostar samhället och skattebetalarna. Med den kunskapen kanske vi kan nå ut till fler medborgare och visa på nyttan av att ändra sitt beteende samt motiven till att vi bygger om i den fysiska miljön. Förvaltningen arbetar mycket med att upplysa och försöka påverka människor att följa hastighetsgränserna. Detta eftersom forskningsläget visar att det ofta är de höga hastigheterna som är orsaken till många olyckor. Färre olyckor gör att pengarna användas till annat än att vårda trafikskadade och vi kan minska det mänskliga lidande som det innebär att råka ut för en trafikskada. 88 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 8. OLYCKOR Egendomsolyckor Totalt har antalet egendomsolyckor minskat. Under 2014 inträffade 67 egendomsolyckor jämfört med 90 olyckor 2013. Trenden visar att antalet egendomsolyckor minskat under flera år vilket kan innebära att fler fått kännedom om att denna typ av olyckor inte behöver rapporteras till polisen.
© Copyright 2024