1. No category

Världssjäl – Hagfors kommun
I takt med att många människor söker skydd undan krig och förföljelse i Sverige, ritas den sociala
kartan om. Dessa människor anländer ofta med ofattbart fruktansvärda upplevelser i bagaget, men
att enbart betrakta dem som offer löser ingenting, utan skapar istället en ensidig bild av nysvenskar
som en ekonomisk och social belastning.
Rädslan för det obekanta gör att vi hamnar i ett ”vi” och ”dem” tänk samtidigt som brist på
kommunikation öppnar upp för fördomar. Det är i detta kölvatten, av okunskap och främlingsrädsla
som främlingsfientlighet och rasism uppstår. För att motverka rasismen och främlingsfientligheten
måste vi släppa in andra människor och inse att vi alla är en lika stor del av den värld vi lever i.
Just detta är syftet med projektet ”världssjäl” som drivs av Hagfors kommun genom Anders Brokvist
och Caroline Swennberg och som 2014 beviljades 500 000kr i projektmedel av länsstyrelsen.
Hagfors är en avfolkningsbygd i Värmland som beskriver sig som en tacksam flyktingmottagare med
tomma bostäder och ett behov av att vända avfolkningstrenden. Att ta emot många flyktingar
innebär dock sociala utmaningar, där naturliga kontaktytor mellan kulturer blir av avgörande
betydelse.
Projektet Världssjäl är till för att skapa dessa kontaktytor genom kulturella möten mellan Hagfors
invånare, nyanlända med uppehållstillstånd och infödda svenskar, i alla åldrar. Världssjäl fokuserar på
behovet att inkludera snarare än att integrera, det vill säga att skapa ömsesidiga möten och bryta
anonymiteten som nysvenskar och infödda svenskar ofta känner för varandra. Genom att förmedla
känslan av att vi alla hör ihop och är delar av en stor världssjäl, syftar projektet i förlängningen till att,
på ett naturligt sätt, motverka främlingsrädsla, främlingsfientlighet, rasism och segregation.
Projektet i praktiken
Projektet har genomförts i form av många olika aktiviteter med målet att de ska innehålla mänskliga
möten och samtidigt vara konstnärligt intressanta. Deltagandet har varit stort.
Några exempel på aktiviteter är dans och musikuppvisningar med olika antal deltagare, men ofta
mellan 30 och 40, och upp emot 250 personer i publiken. Det har också funnits en onsdagsgrupp på
SFI där olika teman behandlats, t.ex. folksagor, samt en torsdagsgrupp där man i samvekan med
några samarbetspartners (ABF, Tellus, Ett öppnare Värmland) samlat en grupp som tillsammans
spelat och sjungit sånger från olika länder.
Anders Brokvist berättar att kommunen har samverkat mycket med ABF (arbetarnas
bildningsförbund), som ställt upp med lokaler, material och personal. Man har också samarbetat med
projektet ”Ett öppnare Värmland” samt utbildningsföretaget Miroi som bidragit med såväl deltagare
och personal som lokaler och material. Även pensionärsföreningar har kontaktats, bland andra PRO
och man har också samverkat mycket med SFI genom att en grupp infödda ”hagforsare” besökt SFI
och arbetat med eleverna kring olika teman. Numera inkluderas mötena mellan eleverna och infödda
”hagforsare” i den ordinarie SFI-undervisningen i form av diskussionsgrupper, berättar Anders.
En aktivitet som blev särskilt lyckad är internationella modersmålsdagen, som innehöll olika shower
och föreställningar inom dans, sång, trolleri och poesi på flera olika språk. Länder representerades
även genom att visa upp sin matkultur. Flera hundra människor med olika nationaliteter deltog i
aktiviteterna denna dag.
En annan aktivitet som projektledarna lyfter fram är ett fotoprojekt som bedrevs i samverkan med
fotograf Andreas Bennin, Miroi och ABF, där 11 deltagare med olika nationaliteter och bakgrunder
deltog. Deltagarna fick under en dag låna kameror och gå ut och fotografera sin syn av Hagfors. Kring
detta följde flera processer som till sist resulterade i en bildutställning med ungefär 130 besökare.
Världssjäl medverkade också i en dansföreställning tillsammans med musikskolan på nationaldagen
där 215 projektdeltagare var med och publiken uppgick till ungefär 1400 människor och man höll
även en poesiföreställning på internationella världsboksdagen.
De nämnda aktiviteterna är bara några av de många som genomförts med gott resultat. Anders och
Caroline som jobbar med projektet menar att det är de aktiviteter som bryter mot konventionella
regler, där man går utanför ramarna som varit de mest lyckade. Det viktiga är att jobba med att
deltagarna ska lära av varandra, menar de.
Världssjäl har också bidragit till ett genustänk hos deltagarna genom att visa att alla, oavsett kön, kan
delta i alla aktiviteter. Man upplevde först en svårighet att locka kvinnor, något man tror beror på att
kvinnor ofta ”isoleras” i hemmet. Dock tycktes mer praktiska aktiviteter, till exempel en stick- och
virkgrupp, locka en del kvinnor. För att lyfta fram ett genusperspektiv här var även Anders med och
stickade. Stick- och virkgruppen var också bra för att den var mer avdramatiserad med lägre krav på
socialisering än andra aktiviteter. Det visade sig locka även analfabeter.
Den målgrupp som deltagit i projektet har varit mycket bred, trots att man haft vissa svårigheter att
locka några målgrupper. Konceptet har alltid varit att alla är välkomna oavsett ålder och bakgrund.
”Tanken var att en bro skulle byggas mellan nyanlända och andra hagforsbor”, menar Anders. Det
har dock varit svårt att få med dessa hagforsbor i aktiviteterna, ett problem man försökt jobba
mycket med genom att vända sig till sina egna kontakter, annonsera i tidningen och privat över
Facebook. Kommunen har dock en policy att Facebook inte ska användas i verksamheten berättar
Anders, något som varit en stor begränsning. Han uppmanar därför de som vill göra liknande saker
att använda internet så mycket som möjligt.
En annan begränsning som upplevdes var att projektet mestadels haft aktiviteter på dagtid. Detta
gjorde att man gick miste om en del deltagare som ägnade sig åt jobb eller studier och liknande på
dagtid. Dock menar Anders och Caroline att det borde medverkat fler infödda ”hagforsare” oavsett,
med tanke på hur många som efter ett ”tungt” utfall i kommunvalet i år, visat att de vill motverka
främlingsfientlighet i kommunen. Den viljan speglar inte deltagandet i aktiviteterna, vilket ses som
mycket tråkigt.
En viktig insikt som projektledarna har fått under projektets gång är att främlingsfientlighet även
finns inom gruppen av nyanlända. Det har till exempel varit svårt att locka vissa folkgrupper till
aktiviteterna när andra varit överrepresenterade, något man upplevde mellan till exempel araber och
afrikaner. Det här är en utmaning de fått handskas med kring varje tillfälle genom att försöka
påminna om vad projektet egentligen är – en verksamhet där alla accepteras och är välkomna.
Framtiden
Projektet Världssjäl börjar i skrivandets stund lida mot sitt slut och man kan undra vad som
egentligen finns kvar. Effekterna av projektet var goda. Deltagarna har visat sig mycket nöjda och
flera har knutit nya kontakter tack vare Världssjäl. Elever och lärare har berättat att de märkt skillnad
i bemötandet mellan nyanlända och infödda svenska elever i skolans korridorer efter aktiviteterna
skolan haft tillsammans med projektet. Anders menar dock att det behövs mer av detta, och kanske
inte bara inom kulturell verksamhet, utan även andra typer av aktiviteter där folk kan mötas, ”inom
idrotten tror jag till exempel att det kan funka”, säger Anders.
Andra kommuner har kontaktat projektet och eftersökt tips för liknande aktiviteter. Världssjäl är ett
projekt som många helt klart känt till och hur framtiden ser ut är för tillfället ganska oklar. ”Vi har
haft tanken att göra något mer inom teater”, berättar Anders, då det är något de sett varit ett väldigt
givande inslag.
Sedan kommer musikskolan även att fortsätta den verksamhet som uppkommit där tack vare
projektet, vilket tillsammans med fortsatta diskussionsgrupper på SFI är ett gott steg i rätt riktning då
det kommer till att införa verksamheten i ordinarie strukturer. Anders och Carolines förhoppning är
att fler ska ha inspirerats av projektet så att det i viss mån kan leva vidare.