Handbok för operativ ledning och samverkan

Dnr
Operativ ledning och samverkan
Handbok
Version
1.0
Antagen av Funktionschef för RoM och RI
Datum
2015-05-29
Reviderad datum:
Dnr
Innehållsförteckning
Inledning ....................................................................................... 4
Syfte .............................................................................................. 4
Mål ................................................................................................. 5
Avgränsning ................................................................................. 5
Juridik ........................................................................................... 6
Räddningsledare ................................................................................. 6
Befogenheter och skyldigheter .................................................................... 6
Andra statliga- och kommunala myndigheter............................................... 7
Kompetens ................................................................................................... 7
Räddningstjänstens planering och organisation .................................. 7
Arbetsmiljöansvar........................................................................ 8
Arbetsmiljödelegation .......................................................................... 8
Ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter ..................................... 8
Samordningsansvar ............................................................................ 9
Organisation för utövande av ledning ....................................... 9
Beslutsmodell .................................................................................... 10
Befälsnivåer och utmärkning ............................................................. 10
Räddningschef ........................................................................................... 10
Räddningschef i Beredskap (RCB) ............................................................ 11
Insatsledare (IL) ......................................................................................... 11
Styrkeledare (SL) ....................................................................................... 12
Arbetsledare (AL) ....................................................................................... 12
Grundkompetens ............................................................................... 13
Ledningssystem......................................................................... 14
Normativ och strategisk ledning ........................................................ 14
Operativ ledning och samordning av enskilda enheter ...................... 15
Ledning av enskild enhet ................................................................... 15
Ledningsstöd, inre stab och operativ stab ......................................... 15
Ledningsansvar ......................................................................... 16
Kommunal rtj ..................................................................................... 16
Normativ och strategisk ledning ................................................................. 16
Operativ ledning ......................................................................................... 16
Normalinsats .............................................................................................. 17
Insats med samordningsbehov .................................................................. 17
Insats med stort samverkans- och samordningsbehov (Omfattande
räddningsinsats)......................................................................................... 18
2
Dnr
Rutiner för övertagande av räddningsledarskapet ..................................... 19
Rutiner för framkomst- och lägesrapportering ........................................... 19
Resurser och ledning i gränsområden ....................................................... 20
Hantering av beredskap för andra larm ..................................................... 20
Ej kommunal räddningstjänst ............................................................ 20
Normativ och strategisk nivå ...................................................................... 20
Operativ nivå .............................................................................................. 20
Statlig räddningstjänst ....................................................................... 21
Normativ och strategisk nivå ...................................................................... 21
Operativ nivå .............................................................................................. 21
Litteraturförteckning.................................................................. 22
Bilaga 1 ....................................................................................... 23
Komplettering av instruktioner kring delegering avseende
operativ verksamhet .................................................................. 23
Straffrättsligt ansvar .......................................................................... 23
Arbetsmiljöansvar i operativ verksamhet - exempel .......................... 23
Exempel 1 .................................................................................................. 24
Exempel 2 .................................................................................................. 26
Exempel 3 .................................................................................................. 26
Bilaga 2 ....................................................................................... 27
Mottagningsbevis av Handbok för operativ ledning och samverkan .. 27
3
Dnr
Inledning
Detta dokument redovisar Sörmlandskustens Räddningstjänsts (benämns
SKRTJ) operativa ledningsorganisation och den gemensamma syn på
ledning av insatser. Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, 1
kap. 3§ (Rättsnätet - Notisum, 2015) ska räddningstjänsten planeras och
organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid
och genomföras på ett effektivt sätt.
Ett väl fungerande ledningssystem är en förutsättning för ett
tillfredsställande och effektivt resultat vid räddningsinsatser. Det här
dokumentet är styrande och vägledande för all operativ verksamhet inom
organisationen.
Ledningsförhållanden vid räddningsinsatser regleras bland annat i LSO 3
kap. 16 §. Dessa bestämmelser säger att det i varje kommun ska finnas en
räddningschef som ansvarar för att räddningstjänsten är ändamålsenligt
ordnad och som leder räddningsinsatserna. Räddningschefen får utse
någon annan att leda en räddningsinsats. Detta sker genom delegation till
berörd person. Delegationen revideras löpande och aktuell namnlista med
delegerade räddningsledare finns i separat delegationslista.
Med räddningsledarskapet följer även arbetsmiljöansvar. Delegationen
innebär att fördela uppgifter för att uppnå en trygg och säker arbetsmiljö
under insats. Delegationen revideras löpande och aktuell namnlista med
delegerade räddningsledare med arbetsmiljöansvar finns i separat
delegationslista.
Handboken är tänkt att fungera som ett levande dokument. Med det menas
att dokumentet fortlöpande över tid kan komma att ändra, förbättras och
revideras.
Syfte
Denna instruktion har till syfte att klargöra ledningsförhållanden i den
gemensamma ledningsorganisationen inom SKRTJ som är bestående av
kommunerna Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta. I
handlingsprogrammen för de berörda kommunerna ställs krav på en väl
dimensionerad ledningsorganisation. Detta är nödvändigt för att kunna
bedriva verksamheten på ett effektivt sätt. Organisationen ska kunna vara
anpassad för att med egna resurser hantera vanligt förekommande
olyckor samt en förmåga att kunna leda och samverka med tillkommande
resurser i händelse av en större olycka.
Utöver generella ledningsprinciper behandlas räddningsledarfunktionen
enligt LSO samt arbetsmiljöansvaret vid skadeplats.
4
Dnr
Mål
Ledningsorganisationen ska utformas efter det ledningsbehov som
insatsen kräver. Utgångspunkten ska därför alltid vara ett standardiserat
synsätt på hur SKRTJ organiserar sig och etablerar ledning. SKRTJ ska
samtidigt vara flexibla och kunna anpassa ledningen när ledningsbehovet
varierar.
SKRTJs mål och grundprinciper för ledning av insatser är att resultatet av
en insats ska stå i focus. Vi ska i så hög grad som möjligt möta det
hjälpbehov som olyckan/händelsen medfört. En insats är effektiv om den
både av oss själva och av den drabbade uppfattas som att den gett ett bra
resultat. Vi ska alltid skapa mervärde.
Målet är även att SKRTJ ska påbörja en räddningsinsats inom godtagbar
tid samt genomföras på ett effektivt sätt utifrån den grundberedskap som
finns. Vidare ska organisationen utifrån grundberedskap som finns sedan
inom rimlig tid succesivt kunna öka från en första insats av mindre styrka
till en omfattande insats.
Avgränsning
Handboken för operativ ledning och samverkan omfattar inte TiBfunktionen i kommunernas krisledning som ingår i rollen som
Räddningschef i beredskap. Funktionen beskrivs i de kommunala
krisledningsplanerna samt handlingsprogram. Vidare kommer inte den
kommunala krisledningen att beröras i detta dokument.
Handboken behandlar inte den övningsverksamhet som ska finnas för
befälen i organisationen. Detta beskrivs i separat styrdokument för
övningsverksamheten.
5
Dnr
Juridik
Räddningsledare
I LSO, 3 kap. 16 §, anges att ” Räddningschefen är räddningsledare men får
utse någon annan som uppfyller de behörighetskrav som föreskrivs av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att vara
räddningsledare.”
Tolkningen som gjorts av denna paragraf innebär att räddningsledarrollen
ska vara delegerad i förväg till namngivna befäl som kan upprätthålla
denna funktion vid räddningsinsatser. I Förordning om skydd mot olyckor,
FSO, 3 kap. 9 § (Rättsnätet - Notisum, 2015) står att ”behörig att vara
räddningsledare i kommunal räddningstjänst är den som genomgått
särskild utbildning hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
eller hos Statens räddningsverk.” Delegationen revideras löpande och
aktuell namnlista med delegerade räddningsledare, RL, finns i Fel! Hittar
inte referenskälla.. Delegationslistan med namngivna RL revideras
årligen.
Den som är utsedd RL vid räddningsinsatser ska ha goda kunskaper om
juridiken förknippat med dessa. Funktionen uppkommer i samband med
att en räddningsinsats enligt LSO, 1 kap. 2 §, startar.
Befogenheter och skyldigheter
RL:s skyldigheter och befogenheter regleras i LSO,







1 kap 2 § om kriterier för räddningstjänst.
6 kap. 1 § om tjänsteplikt.
6 kap 2 § om ingrepp i annans rätt.
6 kap 4 § om hjälp med uppehälle till dem som berörts av beslut
enligt 2 §.
6 kap 6 § om redovisning av beslut enligt 1 eller 2 §.
6 kap 7 § om andra myndigheters skyldighet att delta.
3 kap 9 § om beslut om avslutande av insats samt efterföljande
åtgärder.
Samt i FSO, 3 kap. 7 §, om skyldigheten att rapportera iakttagelser till
berörda myndigheter.
Enligt Sveriges grundlagar har vi som medborgare vissa fri- och
rättigheter. I regeringsformen finns det möjlighet för samhället att
begränsa vissa fri- och rättigheter genom lagar. LSO 6 kap. 2 § om ”ingrepp
i annans rätt” är ett exempel på detta som ger RL stora befogenheter
under vissa förutsättningar. Beslut får dock inte ske godtyckligt och på
gammal hävd, utan varje situation ska prövas specifikt.
6
Dnr
Nedanstående principer är att betrakta som skyldigheter vid användandet
av befogenheterna enligt LSO.

Legalitetsprincipen; All offentlig maktutövning ska utgå från laglig
grund, vilket innebär att beslut om åtgärder ska kunna hänvisas till
en lag och dess paragrafer.

Ändamålsprincipen; Då en specifik lagstiftning används ska
tvångsmedlen vara knutet till det syfte som lagstiftaren haft med
lagen i fråga. Exempelvis ska inte paragrafer för tillsynsändamål, ex
tillsyn, användas i polisiärt eller annat syfte.

Behovsprincipen; en tvångsåtgärd får inte användas om den inte är
nödvändig för att lösa uppgiften. Jämför LSO 6 kap. 2§ ”inte
lämpligen kan hindras på något annat sätt.”

Proportionalitetsprincipen; tvångsmedel får tillgripas endast om
skälet för åtgärden uppväger intrånget för den enskilde. Jämför LSO
6 kap. 2 § ”I den mån ingreppet är försvarligt med hänsyn till farans
beskaffenhet, den skada som vållas genom ingreppet och
omständigheterna i övrigt.”
Myndighetsbeslut i samband med räddningsinsats ska dokumenteras i
insatsrapport. Det ska klart framgå i dokumenteringen:





Vem som fattat beslutet
Grunden för beslutet och tidpunkten när det fattats
Vem eller vilka som blivit berörda av beslutet
Vem som genomfört beslutet
Tidpunkten för när beslutet hävts och åtgärden avslutats
Andra statliga- och kommunala myndigheter
Enligt LSO, 6 kap. 7 §, är en statlig myndighet eller kommun skyldig att
med personal eller lämpliga resurser delta i en räddningsinsats på
anmodan av RL. Förutsättningen är att deras medverkan inte allvarligt
hindrar deras vanliga verksamhet.
Kompetens
I LSO, 3 kap. 14 §, framgår att den som är RL ska genom utbildning och
erfarenhet ha den kompetens som behövs.
RL ska även ha kunskap om samverkande myndigheters lagstiftning och
ansvarsfördelningen mellan dessa verksamheter.
Räddningstjänstens planering och organisation
Enligt LSO, 1 kap. 3§, ska räddningstjänsten planeras och organiseras så
att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras
på ett effektivt sätt.
7
Dnr
Arbetsmiljöansvar
Arbetsmiljödelegation
I SKRTJs larm- och ledningsorganisation gäller arbetsmiljödelegationen
oberoende av i vilken kommun insatsen äger rum och i vilken organisation
den insatta personalen har sin anställning. Delegationen innebär att
fördela uppgifter för att uppnå en trygg och säker arbetsmiljö under
insats. I delegationen ingår att säkerställa så att arbetsmiljöregler samt
instruktioner inom området följs. Arbetsmiljöansvaret följer delegationen
för räddningsledare.
I Bilaga 1 finns exempel på arbetsmiljöansvar tagna från Storstockholms
brandförsvar. Det är en exemplifierad sammanställning på situationer som
är unika för just den operativa verksamheten kopplat till hur
arbetsmiljöansvaret kan se ut i olika typsituationer.
Ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter
RL har alltid det övergripande arbetsmiljöansvaret för insatser som är
kommunal räddningstjänst. På insatser som inte är kommunal
räddningstjänst har det högsta operativa befäl som finns på plats det
övergripande arbetsmiljöansvaret.
RL ska se till att arbetsmiljöaspekter uppmärksammas och att samordning
av insatsen sker på ett säkert sätt, samt att hålla sig informerad och se till
att viktig information återkopplas till övriga berörda.
Den person som utsetts att leda arbetet på insats-, skadeplats- sektorrespektive enhetsnivå har uppdrag och mandat att leda den personal som
tilldelats uppgiften. Med uppdraget följer automatiskt uppgiften att
säkerställa arbetsmiljön inom ramen för den del av insatsen som man är
utsedd att leda. Det innebär bland annat att göra riskbedömningar av
insatser, värdera riskerna i det arbete som utförs i förhållande till vad som
kan uppnås i den delen av insatsen, bedöma utmattning hos
brandpersonal samt hålla RL informerad om arbetsmiljömässiga risker. De
riskbedömningar som görs ska dokumenteras efter insats. I
organisationens framtagna rökdykarreglemente anges att riskbedömning
vid insatsen ska göras samt att riskbedömningen ska dokumenteras
snarast efter insats i insatsrapporten.
RL får fördela arbetsmiljöuppgifter inom sin del av insatsen där så krävs.
Den som får en arbetsmiljöuppgift ska ha tillräcklig kunskap för att klara
uppgiften.
RL kan delegera uppgiften att följa upp arbetsmiljöaspekterna till ett eller
flera befäl.
8
Dnr
All personal i insatsstyrkan har uppgiften att kontinuerligt värdera
riskerna i det arbete som utförs i förhållande till vad som kan uppnås i den
delen av insatsen som man verkar samt kommunicera detta till överordnat
befäl.
Samordningsansvar
Vid en gemensam insats där fler räddningstjänstorganisationer deltar
gäller arbetsmiljölagens regler för samordningsansvar. Inriktningen är att
RL tar ansvar för att dessa regler tillämpas.
Även andra organisationer kan svara för samordningen av
arbetsmiljöaspekterna på skadeplatsen. Exempelvis kan det vid en större
industri vara lämpligt att den egna industrin tar denna uppgift.
Organisation för utövande av ledning
Räddningsledning innebär att i en dynamisk och komplex situation få ett
helhetsgrepp och bedöma den omedelbara påverkan och behovet av
räddningsåtgärder. Ledningsarbetet präglas av tydlighet i uppmärkning,
beslut och ordergivning. Befäl inom SKRTJ ska ha hög förmåga att i
situationer kunna fatta snabba beslut baserat på analys och igenkänning.
Han/hon ska ha hög grad av ledarförmåga, samarbetsförmåga, social
förmåga, hög fackmässig kompetens inom områden som taktik,
olycksdynamik, byggnadstekniskt brandskydd och farliga ämnen samt god
kunskap om samverkande organisationer och i samhällskunskap. Han/hon
ska i den omfattning som krävs för respektive ledningsfunktion ha
kunskap om organisationens särskilda objekt, däribland verksamheter
som klassas som Sevesoanläggningar, farliga verksamheter utifrån LSO, 2
kap. 4 §, och andra större komplexa anläggningar.
Ledning ska utövas så att effekten av åtgärden blir så stor som möjligt.
Första befälet på plats ska så snart det är möjligt efter ankomst till
skadeplatsen informera närmast högre befäl om olyckans art och
omfattning genom att lämna en lägesrapport enligt mallen OSHMIP, se
Rutiner för framkomst- och lägesrapportering
Den som är RL ska samråda med högre befälsnivå i frågor som kan ha
principiell betydelse eller särskilt stor betydelse för enskilda. Befäl som
leder en insats ska samråda med högre befäl om insatsen kräver beslut
enligt LSO som ger eller kan ge stora konsekvenser. Exempel på detta kan
vara ekonomiska, miljömässiga eller för enskild omfattande konsekvenser.
9
Dnr
Beslutsmodell
För att forma ledning ska en beslutsmodell i sju steg tillämpas inom SKRTJ
enligt:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Läs olycka och gör en riskbedömning
Identifiera möjliga åtgärder
Besluta om Mål med insatsen (MMI) och taktisk plan
Sätta organisation och utse ledningsplats
Etablera en effektiv kommunikation och samverkan
Planera för uthållighet
Följ upp resultat
Till modellen kan det komma att krävas beslut av karaktären omedelbar
åtgärd utifrån hastigt uppkomna situationer. Exempelvis nödställd
rökdykare, fara för liv.
Ledningsorganisationen ska utformas efter det ledningsbehov som
insatsen kräver. Utgångspunkten är ett standardiserat synsätt på hur vi
organiserar oss och etablerar ledning. Vi ska samtidigt vara flexibla och
kunna anpassa ledningen när ledningsbehovet varierar. RL ska enligt LSO
vid en pågående räddningsinsats alltid beakta om de fyra kriterierna för
räddningstjänst uppfylls.
En räddningsinsats startas då dessa kriterier uppfylls:
 Behovet av ett snabbt ingripande
 Det hotade intressets vikt
 Kostnaderna för insatsen
 Omständigheterna i övrigt
Som befäl inom SKRTJ kan man antingen agera i en ledande roll eller i en
ledningsstödjande roll. Vår ledningsorganisation ska agera som ett
ledningsteam. Samtidigt som vi är tydliga med vem och vilka som ansvarar
för ledning, är de olika ledande funktionerna beroende av varandra. Vi ska
därför alltid försöka göra varandra bra genom att stödja och coacha
varandra till bästa möjliga resultat. Det gäller både inre och yttre ledning.
Befälsnivåer och utmärkning
Räddningschef
Räddningschefen är enligt LSO ansvarig RL i kommunen men får utse
någon annan person som uppfyller behörighetskraven som föreskrivs.
Detta sker genom att Räddningschefen delegerar mandatet ner i
organisationen. Räddningschefen kan även delegera mandatet som
Räddningschefens ersättare då denne inte kan var tillgänglig årets alla
dagar och dygnets alla timmar.
10
Dnr
Räddningschef i Beredskap (RCB)
Beskrivning
Funktionen som RCB innebär att man fungerar som Räddningschefens
ersättare. Funktionen ska vara tillgänglig dygnet runt året runt. Som RCB
har man det övergripande ansvaret för den normativa och strategiska
ledningen inom SKRTJ. RCB kan leda större räddningsinsatser på plats,
leda stabsverksamhet samt ha befogenhet att initiera och stödja
krisledning inom berörda kommuner. Funktionen kan innebära att man är
RL vid komplicerade räddningsinsatser eller vid insatser där det finns ett
utökat ledningsbehov. Man ska även fungera som stöd åt insatsledare ute
på plats, vilket kan ske från annan plats än skadeplats.
Den beredskap RCB ska ha är att kunna svara i telefon direkt. RCB ska
kunna svara upp i RAKEL inom 90 sekunder. RCB ska befinna sig inom
SKRTJs insatsområde.
Utmärkning
RCB har gul larmrock med svart hjälm. När RCB arbetar som RL ska
ryggskylt ändras till Räddningsledare samt rött dok placeras på hjälmen.
När det inte föreligger en räddningsinsats ska ryggskylt Sörmlandskustens
räddningstjänst användas. Det är RCB som är ansvarig för att rätt
utmärkning föreligger på en olycksplats när de tar över
räddningsledarmandatet. I 3180 finns en väska med gula västar för
utmärkning av bl.a. yttre stab och sektor chefer.
Insatsledare (IL)
Beskrivning
Den operativa funktionen som IL innebär att man är RL vid komplicerade
räddningsinsatser eller vid insatser där ett utökat ledningsbehov
föreligger. Då numerären ändras i den operativa styrkan på station 3000
på nätter och helger medverkar IL på de räddningsinsatser som kan
föranleda en rökdykarinsats. Det gäller kvällar från 17:30 och helger.
IL ska även fungera som stöd åt Styrkeledaren ute på plats, vilket kan ske
från annan plats än skadeplats. I funktionen ingår även att ha ett
strategiskt ansvar för hela regionens operativa organisation. Vid en
normalinsats ska IL stötta Styrkeledare/RL från räddningscentralen. IL
kan även vara RL åt ett räddningsvärn eller åt räddningsstyrkor från
annan kommun som genomför insats i vårt område enligt intentionerna
för gränslös räddningstjänst.
Den beredskap IL ska ha är att kunna svara i telefon samt RAKEL direkt. IL
ska befinna sig inom Sörmlandskustens Räddningstjänsts insatsområde.
Hur IL kan röra sig inom området beror på numerären av styrkan på
station 3000.
11
Dnr
Utmärkning
IL har gul larmrock med svart hjälm. När IL arbetar som RL ska ryggskylt
ändras till Räddningsledare samt rött dok placeras på hjälmen. När det
inte föreligger en räddningsinsats ska ryggskylt Sörmlandskustens
räddningstjänst användas. Det är IL som är ansvarig för att rätt
utmärkning förligger på en olycksplats när de tar över
räddningsledarmandatet. Om RCB tar över räddningsledarmandatet så ska
hjälmdok tas av och ryggskylten ändras till Skadeplatschef alternativt
Sörmlandskustens Räddningstjänst. I 3080 finns en väska med gula västar
för utmärkning av bl.a. yttre stab och sektor chefer.
Styrkeledare (SL)
Beskrivning
SL är den tjänstgörande arbetsledaren som finns på räddningsstyrkan och
utövar direkt ledning över denna. Alla styrkor eller enskilda enheter har
en SL. SL startar upp en insats med en eller flera enheter. Vid framkomst
till skadeplatsen ska en lägesrapport alltid lämnas till närmast högre befäl,
se Rutiner för framkomst- och lägesrapportering. Första SL på plats
tjänstgör som RL fram tills högre befäl tar över räddningsledarmandatet.
SL kan då tjänstgöra som Skadeplatschef, Sektorchef alternativt
Styrkeledare över enskild enhet. SL kan även vara RL åt ett räddningsvärn
som har ett eget uppdrag eller åt en räddningsstyrka från annan kommun
som genomför insats i vårt område enligt intentionerna för gränslös
räddningstjänst.
Då numerären ändras i den operativa styrkan på station 3000 nätter och
helger tjänstgör stationens SL som rökdykarledare på de larm som
rökdykning används som metod. Det gäller kvällar från 17:30 och helger.
Utmärkning
SL har gul hjälm och larmställ. Som RL ska SL bära väst med ryggskylt
Räddningsledare samt rött dok placeras på hjälmen. Om högre befäl tar
över räddningsledarmandatet ska ryggskylt ändras till Skadeplatschef,
Sektorchef alternativt Sörmlandskustens Räddningstjänst.
Arbetsledare (AL)
Beskrivning
AL används i huvudsak inom SKRTJs räddningsvärn. För att få tjänstgöra
som AL ska du ha genomfört organisationens lokala utbildning med ett
godkänt resultat. AL startar upp en insats och är ansvarig tills dess att
befäl är på plats. AL lämnar lägesrapport till det befäl som är på väg till
platsen. AL fungerar sedan som ledare över den enskilda enheten.
Utmärkning
AL har varselväst med ryggskylt Arbetsledare. Västen ska alltid bäras
oavsett typ av räddningsinsats.
12
Dnr
Grundkompetens
Grundkompetensen hos de olika befälsnivåerna ser ut enligt följande; RCB,
IL samt SL ska ha genomgått utbildning Räddningsledning A eller
motsvarande. En målsättning för RCB samt IL är att ha genomgått
Räddningsledning B eller motsvarande. AL ska ha genomgått
organisationens lokala utbildning eller motsvarande.
13
Dnr
Ledningssystem
För att på ett effektivt sätt bedriva kommunal räddningstjänst samt ha ett
flexibelt och hållbart ledningssystem krävs att kapacitet och uppbyggnad
av systemet ska anpassas efter en eller flera händelsers ledningsbehov.
För att nå flexibilitet och förmåga att hantera händelsernas dynamik avser
systemet att kunna på ett smidigt sätt förflytta ett räddningsledarskap och
bygga system, som tydligt visar på var ansvaret ligger för de olika besluten
och aktiviteterna.
Likt Grunder för ledning (Cedergårdh & Wennström, 1998) har SKRTJ en
ledningsorganisation där ledning av kommunal räddningstjänst delas upp
i fem komponenter: normativ, strategisk, operativ, samordning och
ledning av enskild enhet. Kort kan anges att normativ och strategisk
ledning hanteras av beslutsfattare i räddningscentralen och de övriga på
skadeplats.
Normativ och strategisk ledning
Syftar till att:

Definiera organisationens roll.

Definiera insatsers ram.

Resursförsörjning till pågående insatser över tid.

Beredskap för nya händelser i förhållande till riskbild och
hjälpbehov.
14
Dnr
Operativ ledning och samordning av enskilda enheter
Syftar till att:

Bestämma mål för insatsen.

Besluta om och fördela arbetsuppgifter.

Samordna insatsens genomförande.
Ledning av enskild enhet
Syftar till att:

Leda organisatorisk del i utförande av tilldelad uppgift.

Samordna utförandet inom den organisatoriska enheten.
Ledningsstöd, inre stab och operativ stab
Ett ledningsstöd eller inre stab/operativ stab utgör stöd till utövare av
ledning inom nivåerna normativ, strategisk, operativ samt samordning och
ledning av enskild enhet.
En operativ stab eller ett ledningsstöd stödjer beslutsfattaren för operativ
ledning och etableras ute på skadeplats. Den etableras vid en stor insats
eller när en insats tenderar till att bli omfattande och initieras av RL eller
RCB.
En inre stab eller ett ledningsstöd stödjer beslutsfattaren för antingen
normativ-, strategisk- eller operativ ledning och etableras på
räddningscentralen. Den etableras vid en stor insats eller när en insats
tenderar till att bli omfattande och initieras av RL eller RCB. Finns behovet
av ledningsstöd eller stab kan rutinerna följas för den länsgemensamma
stabsorganisationen Stab Sörmland.
Ett ledningsstöd eller inre stab/operativ stab kan arbeta med analys,
planering och framtagande av beslutsunderlag och eller uppföljning av
beslut och effekt. Funktionen kan också direkt avlasta en ledande funktion
med arbetsuppgifter som ligger på den ledande funktionen, till exempel
samband, plotting, lägesuppföljning, massmediahantering. I dessa fall ska
mandat och ramar för den avlastande uppgiften tydligt anges.
Ledningsstöd och/eller inre stab/operativ stab ska, om möjlighet ges,
tidigt utses vid behov och kan omfatta allt från en person till en komplett
stabsorganisation. Erfarenheter från större insatser visar på att det är
oerhört viktigt att tidigt förstärka den operativa staben.
15
Dnr
Ledningsansvar
Kommunal rtj
Normativ och strategisk ledning
RCB har ett övergripande ansvar för hur systemet leds genom normativa
och strategiska beslut. I den normala verksamheten utövar IL normativ
och strategisk ledning. IL har då det övergripande ansvar för att initiera
räddningsinsatser, utse räddningsledare vid behov samt definiera och ge
ram för insatser avseende avsikt, resurs, tid och geografi. Vid komplexa
händelser har RCB dessa typer av uppgifter. Beroende på typ av händelse
ska IL eller RCB väga pågående räddningsinsatser, det vill säga det
drabbade sammanhanget, mot riskbilden och förmågan att upprätthålla
beredskap så att det totala hjälpbehovet tillgodoses. RCB/IL kan ha i sitt
utövande av ledning tillgång till ett ledningsstöd eller en stab.
I de fall IL har normativ och strategisk ledning men blir utlarmad på en
händelse ska IL kommunicera med RCB att ledningsnivåerna frångås och
att RCB måste ta över den normativa och strategiska ledningen.
Det finns också fall när IL leder normativ och strategisk nivå men där
beslut ändå måste kommuniceras och fattas av RCB. Det kan till exempel
röra sig om beslut som påverkar bemanningen på de olika stationerna, det
vill säga när handlingsplanen frångås. Detta för att RCB vid en händelse
där denne måste leda på normativ och strategisk nivå då ska ha kännedom
om eventuella frånsteg i handlingsplanen.
Operativ ledning
En insats komplexitet, egna organisationens resursbehov samt
samverkansbehov med andra organisationer är avgörande för hur
ledningsorganisationen på skadeplats byggs upp. Insatsen leds av olika
ledningsnivåer beroende på dess komplexitet och omfattning. För effektiv
ledning av insats behöver behoven av operativ ledning, samordning och
ledning av enskild enhet tillgodoses. Vid normala insatser hanteras alla av
en och samma ledningsnivå, vid komplexa insatser av flera ledningsnivåer.
Vid en insats är det den ledningsnivå som har bäst förutsättning att utöva
räddningsledarskap som utses till RL. Normalt sker detta genom att första
SL på plats tjänstgör som RL fram tills högre befäl tar över
räddningsledarmandatet. Vid insatser där det behövs en utökad
ledningskapacitet larmas de på begäran av RL.
16
Dnr
Normalinsats
Insatsen leds på normativ och strategisk nivå av IL. På operativ nivå leds
insatsen av SL som tillika är RL och hanterar i sitt utövande av ledning en
eller ett begränsat antal enheter.
Exempel på insats är trafikolycka, brand i mindre omfattning,
undersökning av röklukt i trapphus.
Insats med samordningsbehov
Insatsen leds på normativ och strategisk nivå av RCB. På operativ nivå leds
insatsen av IL som tillika är RL och hanterar i utövande av ledning upp till
fem-sex enheter. Begränsningen i utövande av ledning på denna nivå
ligger i samordningsbehovet mellan interna och externa resurser, vilket
kan medföra en ökning eller minskning i antalet enheter.
Exempel på insats är större trafikolycka, villabrand, lägenhetsbrand,
automatlarm i riskobjekt.
17
Dnr
Insats med stort samverkans- och samordningsbehov (Omfattande
räddningsinsats)
En insats med stort samverkans- och samordningsbehov, tillika även kallat
omfattande räddningsinsatser, leds av RCB som är RL. Viktigt är att RCBmandatet tidigt måste lämnas över till det ledningsstöd/stab som har
motsvarande kompetens. Detta för att RL inte ska ha kvar de normativa
och strategiska frågorna.
IL har samordningsansvar mellan skadeplatsens sektorer och verkar i
rollen som Skadeplatschef, med uppgiften att bedriva insatsen enligt RL:s
mål med insatsen. SL/AL leder sin enhet eller sektor med
samordningsansvar mellan enheter och verkar i rollen som Sektorchef.
Ledningsorganisationen på skadeplatsen kan förstärkas med operativ stab
där funktioner som exempelvis information/media, analys, resurs och
säkerhet kan vara en del. Ledningsorganisationen kan också förstärkas i
räddningscentralen med en stab. Som resurs finns att tillgå den
länsgemensamma stabsorganisationen Stab Sörmland.
Exempel på insats är vindsbrand, brand i industri, olyckor med farligt gods
och andra större insatser där RCB är räddningsledare.
18
Dnr
Rutiner för övertagande av räddningsledarskapet
Räddningsledarskapet kan tas över dels genom personligt övertagande,
vilket kräver att den avlämnande och övertagande RL sammanträffar
personligen, dels som distansövertagande. Vid personligt övertagande ska
övertagande RL orientera sig om läget av den avlämnande RL:s åtgärder,
planer och intentioner. Det krävs av den avlämnande RL att noga orientera
den nya RL om allt som kan vara av vikt för insatsen.
Avlämning ska ske genom att övertagande RL till avlämnande, klart
utsäger att han tar över räddningsledarskapet. Till exempel:
-"Jag tar över som räddningsledare".
Det är sedan den övertagande RL:s ansvar att se till att den avlämnade har
uppfattat detta. Därefter ska den övertagande RL själv anmäla till SOS den
ändring som skett.
Rutiner för framkomst- och lägesrapportering
Personal inom SKRTJ ska när de anländer till en händelse lämna en
framkomstrapport. Rapporteringen sker utifrån förkortningarna OSHMIP
(Objekt, Skada, Hot, Mål med insats, Insats, Prognos). I
framkomstrapporten används endast OSH på grund av en snabb
rapportering, detta brukar kallas vindruterapport.
Modellen används i MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap) befälsutbildningar Räddningsledare A och B. Fördelen med
modellen är att den även kan användas i ett senare skede av händelsen när
en lägesrapport ska lämnas.
En framkomstrapport ska alltid lämnas av första enheten på plats.
Rapporten ska lämnas på den tilldelade samverkanstalgruppen, det vill
säga RAPS-talgruppen. Detta för att samtliga enheter på väg till olyckan
ska få samma information. Tidigare skulle rapporten lämnas till SOS men i
samband med användningen av RAKEL är detta inte längre nödvändigt
utan istället lämnas rapporten öppet i RAPS-talgruppen. Viktigt att tänka
på när räddningstjänsten är först på plats är att ambulansen är
intresserade av numerären av antalet drabbade. Detta för att de ska ha
möjlighet att i ett snabbt skede kunna planera och organisera sina
resurser.
Skillnaden mellan framkomstrapport och lägesrapport är att den
sistnämnda lämnas när insatsen startats upp och en orientering har skett
på platsen. Rapporten ska lämnas till närmast högre befäl via RAKEL:s
individsamtal eller telefon och ska innehålla samtliga delar i OSHMIP.
Viktigt när mål med insats, MMI, fastslås är att målet ska vara mätbart
över tid och praktiskt genomförbart. Anledningen till att en lägesrapport
ges till närmast högre befäl är att denne ska ha möjlighet att kunna
19
Dnr
planera den operativa eller den normativa och strategiska ledningen över
en längre tidsskala.
En lägesrapport lämnas sedan kontinuerligt när behov uppstår. Behovet
kan till exempel vara att det var länge sedan den första rapporten gavs
eller att förutsättningarna ändras till det sämre/ bättre.
Resurser och ledning i gränsområden
Räddningstjänsterna i Sörmland, Östra Götaland och Södertörns
brandförsvarsförbund har en ömsesidig ambition att vara varandra
behjälpliga med resurser vid räddningsinsats både som förstärkning och
vid första insatser i kommunala gränsområden.
Vid insatser i kommunala gränsområden kan det bli aktuellt att ett högre
befäl från vår organisation är RL på distans för den aktuella händelsen.
När detta sker behöver kontakt tas med räddningscentralen eller högre
befäl från den stödjande organisationen innan våra styrkor kallas tillbaka.
Hantering av beredskap för andra larm
Om grundorganisationen på station 3000 är låst av insats i minst en timme
bör en förstärkningsresurs kallas in för att upprätthålla beredskapen.
Om en station, förutom station 3000, inom SKRTJ är låst av insats och
prognosen är 3 timmar eller längre ska resurser för andra larm byggas
upp. Detta gäller all beredskapspersonal.
Ej kommunal räddningstjänst
Normativ och strategisk nivå
Beslut avseende huruvida SKRTJs resurser ska nyttjas vid insatser som ej
klassas som kommunal räddningstjänst enligt LSO, 1 kap. 2 §, fattas på
normativ och strategisk nivå. Regionens beredskapssituation ska beaktas
vid beslut om möjligheten att nyttja resurser.
Beslutet ska dokumenteras.
Operativ nivå
Insatsen ska ledas av den ledningsnivå som har bäst förutsättningar
avseende samverkan, insatsens ram avseende avsikt, resurs, tid och
geografi.
Exempel på insatser kan vara att bistå sjukvård alternativt polis vid
insatser som ej är kommunal räddningstjänst eller bistå kommunen vid
svåra påfrestningar som ej klassas som kommunal räddningstjänst.
20
Dnr
Statlig räddningstjänst
Normativ och strategisk nivå
Beslut om bistånd vid statlig räddningstjänst fattas på normativ och
strategisk nivå.
Beslutet ska dokumenteras.
Operativ nivå
Insatsen ska ledas av den ledningsnivå som har bäst förutsättningar
avseende samverkan, insatsens ram avseende avsikt, resurs, tid och
geografi.
Exempel är insats på statligt vatten där JRCC har räddningsledaransvaret.
21
Dnr
Litteraturförteckning
Cedergårdh, E., & Wennström, O. (1998). Grunder för ledning. Karlstad:
Räddningsverket.
Rättsnätet - Notisum. (den 10 Februari 2015). Hämtat från
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20030778.HTM den 09 Mars 2015
Rättsnätet - Notisum. (den 15 Januari 2015). Hämtat från
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20030789.htm den 09 Mars 2015
Svensson, G., & Robertsson, M. (2008). Styrdokument - Instruktion avseende
räddningsledar- och arbetsmiljödelegation. Stockholm: Storstockholms
brandförsvar.
22
Dnr
Bilaga 1
Bilagt finns en utredning som Bengt-Arthur Brevitz genomfört på uppdrag
av Stockholms brandförsvar (Svensson & Robertsson, 2008). Bilagan är
tagen i sin helhet från Storstockholms brandförsvars styrdokument
angående instruktion avseende på räddningsledar- och
arbetsmiljödelegation. Bilagan är tänkt att användas som
informationsmaterial för SKRTJ. Det är sedan upp till läsarens bedömning
att applicera exemplifierade situationer till den egna organisationen
avseende räddningsledar- och arbetsmiljödelegation.
Komplettering av instruktioner kring delegering
avseende operativ verksamhet
Källa: Utredning genomförd av Bengt-Arthur Brevitz på uppdrag av
Stockholms brandförsvar
I denna sammanställning finns exempel på situationer som är unika för
just den operativa verksamheten och där den vanliga delegationen i
hemmaorganisationen kan uppfattas som oklar. Det finns också exempel
på hur arbetsmiljöansvaret kan se ut i olika typsituationer.
Straffrättsligt ansvar
Eftersom en delegation ytterst kan medföra ett straffrättsligt ansvar
(åtal/dom) som kan innebära böter eller fängelse, är det viktigt att alla
förstår sin roll och sitt ansvar inom ramen för delegationen och det
systematiska arbetsmiljöarbetet.
Att i förväg bestämma vem som kan komma att bära ett straffrättsligt
ansvar för olyckor som inträffar i samband med räddningsinsatser är,
strängt taget, omöjligt.
Blir en brottsutredning aktuell görs denna i efterhand, och det finns så
många olika faktorer som kan påverka vem som kan anses ansvarig att
detta ej går att ”bestämma” i förväg.
Vilka personer som normalt har ett ansvar för arbetsmiljön går däremot
att fastställa, detta utvecklas mer under nästa rubrik.
Arbetsmiljöansvar i operativ verksamhet - exempel
Med arbetsmiljöansvar menas det som brukar kallas för skyddsansvar,
alltså skyldighet att vidta åtgärder samt följa AML och arbetsmiljöverkets
föreskrifter i syfte att förhindra olycksfall och ohälsa. I operativ
verksamhet, dvs. i samband med utryckning till en olycksplats eller vid en
brand, så fördelar sig ansvaret mellan de chefer som har ett operativt
ansvar för insatser.
23
Dnr
Den som är räddningsledare har ett övergripande ansvar för att tillse att
arbetsmiljöaspekter uppmärksammas och att samordning av insatsen sker
på ett säkert sätt, samt att hålla sig informerad och att tillse att viktig
information återkopplas till övriga berörda.
Övriga chefer har ett ansvar, att inom ramen för sin del av insatserna tillse
att arbetsmiljöaspekten tillgodoses. Exempel på detta kan vara att göra
riskbedömningar av insatser, bedöma utmattning hos brandpersonal samt
hålla räddningsledare informerad om arbetsmiljömässiga risker. Det bör
också påpekas att även andra än chefer/arbetsledare kan åtalas för
arbetsmiljöbrott enligt brottsbalken, t.ex. om en brandman som fått
tydliga arbetsmiljöuppgifter (ej delegering) åsidosätter dessa och detta
åsidosättande leder till en allvarlig olycka. Brandmannen kan då åtalas för
arbetsmiljöbrott. Det åligger också chefer/arbetsledare att fördela
arbetsmiljöuppgifter där så krävs.
För att tydliggöra arbetsmiljöansvaret i uttryckningsverksamheten följer
några typexempel på situationer.
Exempel 1
En släckenhet från Storstockholms brandförsvar larmas till annan region
för insats vid en omfattande brand i ett höglager. Med i gruppen finns en
brandmästare och rökdykargrupp.
Vid ankomst till brandplatsen beordrar räddningsledaren brandmästaren
att göra en inträngning genom den östra lastporten för att därigenom
kunna bekämpa branden från fyra sidor.
Räddningsledaren informerar brandmästaren om att detta kommer att
innebära att man tränger in ca. trettio meter i lokalen som är en lagerlokal,
höglager med blandade varor staplade.
Rökdykargruppen tar sig in i lokalen genom anvisad angreppsväg,
lokaliserar branden och inleder släckningsarbetet.
Samtidigt får räddningsledaren information av skadeplatschefen via
sektorchefen vid den västra porten att brandförloppet har orsakat
instabilitet i höglagret och att detta riskerar att kollapsa, han påtalar också
att det är tredje gången han varnar för detta och att han har beordrat ut
sin rökdykargrupp p.g.a. av rasrisken.
Räddningsledaren, som i den stressade situation han befunnit sig i, inte
reagerat på denna varning, beordrar nu ut via skadeplatschefen samtliga
rökdykargrupper. När han fått bekräftelse från skadeplatschefen att alla
rökdykargrupperna är ute, beordrar han fortsatt yttre släckning.
Brandmästaren från Storstockholms brandförsvar har nu blivit osäker om
hur de ska agera eftersom de inte fått någon direkt order att utrymma, och
kontaktar över radio skadeplatschefen för att få vidare order.
Räddningsledaren och skadeplatschefen inser nu att han missat denna
rökdykargrupp och beordrar omedelbar utrymning. Innan brandmästaren
24
Dnr
hunnit beordra utrymning så viker sig benen på den första lagerhyllan och
denna faller mot nästa. Dominoeffekten leder till att en lagerhylla faller
över den kvarvarande rökdykargruppen.
Kommentarer
Rent mänskligt kan man förstås förstå att ett misstag som detta kan
uppstå, men låt oss titta på detta utifrån ett ansvarsperspektiv.
Vem hade arbetsmiljöansvaret?
I denna situation har alltid räddningsledaren det yttersta ansvaret för
arbetsmiljön. Ingen annan chefsperson fanns närvarande från
Storstockholms brandförsvar, och även om så varit fallet var det
räddningsledaren som ”rådde” på platsen och hade alla befogenheter.
Trots att rökdykargruppen från Storstockholms brandförsvar inte var
anställda i samma kommun som räddningsledaren, hade han ändå
skyddsansvaret för denna styrkan.
Olyckan var inte en konsekvens av att någon underordnad chef eller
brandman bröt mot sina arbetsmiljöuppgifter, utan av att
räddningsledaren och skadeplatsledningen i den stressade situationen
missade väsentlig information samt var oklar över vilka rökdykargrupper
som fanns i byggnaden.
Räddningsledaren borde i denna situation ha tillsett att han hade back up
från personal som kunde ansvara för att t.ex. fokusera på
arbetsmiljö/riskinformation.
Att situationen är stressig är i sig ingen ursäkt, eftersom denna
”stressighet” är förutsebar och också möjlig att bemöta med såväl
strategisk planering av insatsen som operativ planering av riskbedömning
genom tillräckliga resurser och uppgiftsfördelning.
En god insikt i sina egna begränsningar och en bra utbildning kring detta
kan också vara en god förebyggande åtgärd.
Storstockholms brandförsvars ansvar
Det ansvar som skulle kunna åläggas ansvarig chef inom Storstockholms
brandförsvar är att se till att den styrka som skickas till en brandplats har
tillräcklig kompetens för det arbete de ska utföra.
Skulle olyckan bero på brister i utbildning och kompetens som
räddningsledaren hade skäl att tro att brandmännen besatt, skulle
skuldfrågan bli en annan.
En arbetsgivare är skyldig att ”förvissa sig om” att personalen har den
utbildning som krävs för arbetet.
Saknas detta skulle ett juridiskt ansvar kunna läggas på ansvarig chef inom
Storstockholms brandförsvar.
25
Dnr
Exempel 2
En större brand inträffar i utkanten av Vallentunas distrikt. Då flera
styrkor kallas till skadeplatsen åker också vakthavande brandingenjör ut
på till brandplatsen. Medan VBI är på väg till brandplatsen inträffar en
allvarlig olycka p.g.a. brister i riskbedömningen.
Kommentarer
Vem hade arbetsmiljöansvaret?
Det är inte rimligt att anse att vakthavande brandingenjör har ansvaret för
en olycksplats som han/hon ännu inte har kommit fram till. Närvarande
högste chef (brandmästare eller yttre befäl) får normalt anses ha
arbetsmiljöansvar/skyddsansvar fram till att vakthavande brandingenjör
anländer samt har hunnit sätta sig in i situationen.
Arbetsmiljöansvaret ska åvila någon som har reella möjligheter att fatta
beslut om skyddsåtgärder eller arbetsmetoder och följer inte
nödvändigtvis befälsordningen i alla situationer. Även om
räddningsledaren, i detta fall vakthavande brandingenjör, hade givit order
om att en viss åtgärd ska vidtas t.ex. en inträngning, och närvarande
sektorchef inser att denna åtgärd är förknippad med stora risker så måste
närvarande sektorchef tydliggöra detta för vakthavande brandingenjör
eller ytterst förhindra att åtgärden utförs.
Exempel 3
I samband med övningar på Okvista övningsanläggning i Vallentuna
drabbas en nyanställd brandman av utmattning i samband med
rökdykning och kollapsar. Hans tillstånd är allvarligt och resulterar i en
längre sjukhusvistelse.
Övningen genomförs utan egna befäl men under överinseende av en
övningsledare som också har ett uttalat ansvar för att övningarna
genomförs på ett säkert sätt.
Efter ett telefonsamtal lämnar övningsledaren övningen och är
frånvarande i tio minuter…
Kommentarer
Vem hade arbetsmiljöansvaret?
Det är i detta fall tydligt att det är en arbetsmiljöuppgift som
övningsledaren har att genomföra övningen på ett säkert sätt och vara
observant på deltagarna. Genom att övningsledaren lämnar övningen gör
han sig skyldig till en allvarlig underlåtenhet utifrån sitt ansvar enligt
arbetsmiljöuppgiften. Även om övningsledaren inte har tagit emot ett
delegerat arbetsmiljöansvar, kan han ändå åtalas eftersom detta var en
tydlig arbetsmiljöuppgift som han hade, och där brast han i sitt ansvar.
26
Dnr
Bilaga 2
Mottagningsbevis av Handbok för operativ ledning och
samverkan
I egenskap av min roll som befäl/arbetsledare vid Sörmlandskustens
Räddningstjänst har jag muntligen och skriftligen via dokumentet
”Handbok för operativ ledning och samverkan” informerats om mina
skyldigheter och befogenheter som räddningsledare eller arbetsledare
inom områdena arbetsmiljöansvar och roll i ledningssystemet.
Jag mottager härmed räddningschef Stefan Ekholms delegation att låta mig
verka som räddningsledare eller arbetsledare vid räddningsinsatser enligt
LSO 1 kap 2 § ”om kriterier för räddningstjänst” inom Sörmlandskustens
Räddningstjänst.
Ort och datum
Signatur
Namn
Befäl/arbetsledare
Stefan Ekholm
Räddningschef
27