Matlust i SvD-bilaga om hållbar
ANNONS ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet SEPTEMBER 2015 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU LÄS om hur hushållsavfall blir energi på sajten! MATSVINNET måste minska i den rika delen av världen. s13 CERTIFIERAD palmolja bidrar till en mer hållbar livsmedelskedja. s22 Hållbar Livsmedelsproduktion Hans Hassle ”Slutna odlingsmiljöer på små ytor i stadsmiljö spar vatten, areal och kapar transporter.” Förhandsregistrera dig kostnadsfritt till Skandinaviens enda fackmässa för certifierade ekologiska produkter. 1-2 november 2015 Se sidan 16 för mer detaljerad information. www.nordicorganicfoodfair.com Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet 2 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU LEDARE MEDIAPLANET LÄS MER PÅ HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU Hållbarhet Kommunerna har ett stort ansvar – offentlig bespisning och näringsliv samspelar för hållbar utveckling. s06 Djurskydd –Det är oroväckande att det svenska djurskyddet hotas av prispress, Åsa Hagelstedt. s12 Klimatsmart –Allt vi konsumerar påverkar miljön och matkonsumtionen står för ungefär 30 % av våra årliga koldioxidutsläpp, Katarina Luhr. Läs mer på sajten! Hållbar Livsmedelskedja Världsnaturfonden WWF leder initiativet Hållbar Livsmedelskedja som ska nå en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. F orskning visar att livsmedel står för ungefär en fjärdedel av människans klimatpåverkan. Dessutom skapas miljöproblem som minskad biologisk mångfald, övergödning och utarmning av naturresurser. Samtidigt som cirka 870 miljoner människor lider av hunger är omkring 1,4 miljarder överviktiga och välfärdssjukdomar kopplade till mat blir allt vanligare. Redan idag överskrider människans konsumtion jordens begränsade naturresurser, vi lever i Sverige som om vi hade nästan fyra planeter och den biologiska mångfalden har halverats sedan sjuttiotalet. Budskapet är tydligt – om vi fortsätter som vi gör idag kommer vi inte klara målet att försörja alla med mat inom planetens gränser. Hållbar Livsmedelskedja Samtidigt är maten något av det mest meningsfulla i våra liv. Mat står för kultur, gemenskap, näring, hälsa och hållbarhet. Är det något Följ oss på som engagerar så handlar det oftast om vad vi äter eller hur. Det gör arbetet med hållbar hälsosam mat för alla så spännande. Men vi kan inte fortsätta arbeta i stuprör, verklig förändring förutsätter dialog och samtal över fackgränserna. Detta konstaterades gång på gång under konferensen EAT Forum som samlar forskare, beslutsfattare och företag från hela världen kring frågan om hälsosam mat. Under årets EAT Forum beslutade vi därför att lansera ett företagsdrivet initiativ: Hållbar Livsmedelskedja där dialog och åtagande mellan företag i hela kedjan för hållbar hälsosam mat står i fokus. Brett genomslag Målet är att driva på och öka omställningen till en hållbar produktion och konsumtion av livsmedel, och WWF är stolta över att få koordinera arbetet. Genom samarbete och dialog i kombination med tydliga åtgärder kan alla aktörer som deltar bidra till en livsmedelskedja inom planetens gränser. Bakom initiativet Hållbar Livs- facebook.com/MediaplanetSverige Anna Richert handläggare för hållbar mat på Världsnaturfonden FOTO: WWF Vi kan inte fortsätta arbeta i stuprör, verklig förändring förutsätter dialog och samtal över fackgränserna. @MediaplanetSE medelskedja står Arla Sverige, Axfood, Coop, HKScan, ICA, Lantmännen, Löfbergs, Orkla Foods Sverige, Polarbröd samt Tetra Pak. Målet med initiativet är att bidra till att nå en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion till år 2030, med fokus på den svenska livsmedelskedjan. Aktörerna vill ta ledarskap genom att i samverkan driva nyckelfrågor och skapa lösningar med mätbar betydelse – och där åtgärderna har potential att få brett genomslag. Deltagarna ska kunna kommunicera konkreta aktiviteter och mätbara resultat från samarbetet. De ska också inspirera och uppmuntra alla aktörer i kedjan för en mer hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Samarbete och dialog mellan olika led i livsmedelskedjan bidrar till att öka omställningstakten. Lång väg att gå Det är ett utmanande arbete och vi har en lång väg att gå innan vi kan säga att det vi äter bidrar till att vi håller oss inom ramen för en planet. Därför är det betydelsefullt att @Mediaplanet_se företagen samlar sig kring Hållbar Livsmedelskedja. Nu hoppas vi att politikerna också ska kraftsamla så att hållbar mat för alla blir folkets vardagsrätt. Q WWF:S KOSTRÅD Undrar du hur du själv ska agera för hållbar hälsosam mat? Ett första steg är att äta hälsosamt, för hälsa och hållbarhet går hand i hand. Följ WWFs råd för hållbara matval, så gör du en viktig insats för planeten! t Ät mindre men bättre kött. t Ät mer grönsaker, baljväxter och fullkorn. t Ät varierat. t Släng mindre. t Ät certifierat och miljömärkt. t Ät mindre onödigt fett, socker och salt. Läs mer på: www.hallbarlivsmedelskedja.se och www.wwf.se/mat Återvinn gärna tidningen Projektledare: John Severin ([email protected]) Verkställande direktör: Richard Waller Redaktionschef: Sandra Sahlén Affärsutvecklare: Mårten Nyberg Designer: Ivar Bigestans Distribution: Svenska Dagbladet, september 2015 Tryckeri: V-Tab Repro: Bert Lindevall Mediaplanet kontaktinformation: Tel: 08-510 053 00 E-post: [email protected] Omslagsbild: Sweco DITT STÖD GÖR SKILLNAD FÖR DJUREN! Swisha en gåva till 9001066 eller besök www.djurskyddet.se Mat för miljö och hälsa – Vi tror att kycklingar som har det bra smakar bra, berättar företagets VD Per- Olof Ingemarsson. Samtliga uppfödare av kyckling som verkar inom företaget finns på Bjärehalvön och i södra Halland. Nästan allt foder är lokalproducerat, då korta transporter är bättre för miljön. Dessutom skapas jobb långt utanför storstadsregionerna. Vad har Maria Masoomi, Paul Svensson och Per-Olof Ingemarsson gemensamt med en miljöstrateg och en skånsk politiker? Maria Masoomi är dietist och entreprenör. Paul Svensson är kock och krögare. Per-Olof Ingemarsson grundade Bjärefågel. Alla tre har hälsa, miljö och ekonomi i blickfånget. Det ska gå hand i hand med konsumentens matvanor, vilket strategen och politikern jobbar för. Sverige har en av världens bördigaste marker i Skåne. Här produceras hälften av den svenskproducerade maten. Denna mark måste bevaras för Sveriges självförsörjning av mat. – I Skåne bedrivs forskning inom livsmedelsutveckling, och vi ser ingen intressekonflikt mellan lönsamhet, ekologi och hållbarhet, snarare tvärtom, säger Märta Stenevi, 1:e vice ordförande för Regionstyrelsen i Region Skåne. Hon menar att Skåne kan bli en föregångare för omställningen till en mer hållbar livsmedelsproduktion, och fortsätter. – Vi ska informera konsumenterna och stötta producenterna. Ökad kunskap om var maten kommer ifrån, hur den odlades eller föddes upp, och vad den lämnar efter sig är nödvändig. Konsumenten ska veta vad man stoppar i sig, och att det som landar i mark och vatten gäller vår hälsa. En skånsk livsmedelsstrategi tas fram i skrivande stund, baserat på att Sveriges självförsörjning av livsmedel heter Skåne. Den skånska livsmedelsstrategin ska följa Sveriges nationella, och syfta till tillväxt, hälsa och miljö. Lättare att handla – Som kock är jag beroende av råvaror, som framställts med miljön och människors hälsa i fokus för att kunna skapa goda, tilltalande och näringsrika måltider, säger kocken Paul Svensson. Paul brinner för att visa människor bety- Maria Masoomi. Foto: Jeanette Hägglund. Mat förebygger Som dietist och matentreprenör har Maria Masoomi kunskap om hur mat kan förebygga sjukdomar och de utvecklingsmöjligheter som finns. Hon har medverkat i expertråd på regeringsnivå, och utbildar personal inom livsmedelssektorn och sjukvården. – Inom vården är det ytterst viktigt med kunskap om mattraditioner i olika kulturer, först då kan man ge relevant kostrådgivning utifrån patientens kulturella bakgrund, och framgångsrikt rekommendera mat, menar Maria. Olika matkulturer och uppsjön av kompetens inom dessa är Marias hjärtefråga. Att blanda svenska råvaror med utländska mattraditioner skapar arbetstillfällen och social hållbarhet. Hela världen är samlad här, exportmöjligheterna är oändliga. – Sverige har en outnyttjad skatt, som kan gagna produktion, handel och turismindustrin. På köpet får vi integration, menar Maria. delsen av kvalitet och skillnaden i smak. Skolor är en naturlig plats att visa hållbar livsmedelsproduktion på. – En foodcourt i en skolrestaurang, som vi skapat på Malmö Nya Latin-skola, ökar elevernas aptit och minskar svinnet. Foodcourten ger eleverna en varierad matupplevelse, och kvalitativ mat, förklarar Paul. Paul ser gärna grönsaksbaserade rätter på menyn - grönsakerna snarare än köttet, fisken eller kycklingen, är huvudnumret. – Detta handlar om vår hälsa och miljö, och att de svenska livsmedelsproducenternas verksamhet måste gå runt, avslutar Paul. Per-Olof Ingemarsson, Bjärefågel. Foto: Sia Andersson. – Det måste göras lättare att köpa mat som är bra för hälsan, så att alla kan välja det, tillägger Anna Petersson, miljöstrateg på Region Skåne, och fortsätter: Om man ställer frågor och betalar lite mer kan man få allt. I längden kommer det att skapa mer efterfrågan med positiv prispåverkan för hela livsmedelskedjan som följd. Lycklig kyckling på Bjärehalvön På Bjärehalvön visar Bjärefågel att det är möjligt att föda upp kyckling utan tillväxthormon och antibiotika. Dessa kycklingar växer betydligt långsammare än dem som föds upp i större kommersiell skala i Sverige. Anna Petersson. Foto: André de Loisted. Paul Svensson. Foto: Erica Wessman. En Food KIC för Sverige I EU planeras just nu den största ekonomiska satsningen inom livsmedel någonsin. Skåne har skapat goda förutsättningar för att Sverige ska få en framträdande roll. De främsta företagen, de mest framstående universiteten och forskningsinstituten i Europa samlas för att utveckla morgondagens ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara livsmedelsinnovationer. En ledande roll innebär chansen att påverka utvecklingen enligt värden som prioriteras i Sverige - hållbarhet, etik, ren mat och livsmedelssäkerhet. Marta Stenevi. Foto: Jens Christian. 4 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET NYHETER Britt Rahm ”Vi samlar hela livsmedelskedjan” vd, Sigill Kvalitetssystem FOTO: CARL ANDERSSON Svenskt Sigill- en garant för hållbar svensk kvalitet Av Annika Wihlborg K onsumenter som köper mat märkt med Svenskt Sigill får en oberoende, certifierad och kvalitetssäkrad råvara som garanterat kommer från en odlare eller gård i Sverige som tagit hänsyn till både djur och natur. Allt fler producenter väljer att certifiera sina produkter enligt Svenskt Sigill, i dagsläget bär drygt 4000 produkter märkningen. –Allt fler konsumenter upplever att ekologiska varor inte täcker in tillräckligt många klimat, miljö- och hållbarhetsaspekter. Producenter som certifierar sina produkter enligt Svenskt Sigill tar inte bara hänsyn till miljön, de inkluderar även frågor som djurrätt och livsmedelssäkerhet, säger Britt Rahm, vd på Sigill Kvalitetssystem. Efterfrågan hög Svenskt Sigill täcker in ett brett spektra av produkter, från kött till grönsaker, frukt och blommor. Det är också den enda certifiering som täcker in hållbarhet utifrån många olika perspektiv. –Det är glädjande att antalet produkter märkta med Svenskt Sigill ökar stadigt, efterfrågan från konsumenterna på certifieringar som man kan lita på är hög. Den svenska lagstiftningen för djurrätt och sund livsmedelsproduktion ligger internationellt sett långt fram. 4000 producenter vill mer och gör ett fantastiskt arbete med tuffa miljökrav och stor omtanke om djuren för att kunna certifiera sig med Svenskt Sigill, säger Britt Rahm. Q Läs fler intressanta artiklar på hållbartsamhälle.nu Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht slår i och med den nya nationella livsmedelsstrategin ett tydligt slag för svensk produktion av mat och dryck. Tanken är att livsmedelsindustrin ska bli betydligt mer innovativ, jobbskapande och exportdrivande. Av Christian von Essen S ven-Erik Bucht gjorde sig som kommunalråd känd för att han lyckades få Ikea att etablera sig i Haparanda – ett tilltag som bidrog till tillväxt i hela regionen. Förra året tillträdde han som landsbygdsminister i Stefan Löfvens regering, och som sådan är han i full färd med att sjösätta en ny, nationell livsmedelsstrategi. Vi träffar Sven-Erik Bucht på hans kontor i Näringsdepartementet. −Frågan kom upp i regeringsförklaringen och har funnits som ett S-förslag även tidigare, säger han. Jag ville ta tag i det här direkt, eftersom det är en jobbfråga. Vi har i Sverige fantastiskt vatten, bra miljötänk och världens bästa djurhälsa med lägst antibiotikaanvändning i hela EU. Dessutom har vi 600 000 hektar obrukad mark som skulle kunna användas i en ökning av livsmedelsproduktionen i landet. Det finns en enorm potential. Livsmedelsindustrin positiv I dag arbetar ungefär 55 000 personer inom livsmedels- och dryckesindustrin i Sverige, och Sven-Erik Bucht ser goda möjligheter att öka antalet jobb inom såväl primärproduktion som förädlingsprocesser. Och responsen från branschen tycks positiv. −Vi ser ett enormt engagemang från hela näringskedjan. Det har inte minst märkts på de sex regionala träffarna som genomförts runt om i landet under våren, där jag träffat branschföreträdare och tagit in synpunkter. Nu fortsätter arbetet i den nationella gruppen och i andra forum. Det här ska vara en väldigt öppen process där alla får säga sitt – bland annat vill vi få med akademin på tåget eftersom den här utveck- En regional livsmedelsstrategi med fokus Gröna näringar är viktiga för Kalmar län och nu satsas det på utveckling och nytänkande för att kunna växa vidare. Arbetet med en regional livsmedelsstrategi har kommit långt och tillsammans satsar nu LRF Sydost, Länsstyrelsen och Regionförbundet på en hållbar utveckling inom regionens livsmedelsbransch. Kalmar läns naturmässiga förutsättningar innebär goda möjligheter för en hållbar produktion inom mat, energi, varor och tjänster som kan bidra till försörjning inte bara inom regionen och nationen, utan även världen. ”Kalmar läns natur är unik och det är ingen slump att årsomsättningen inom gröna näringar i regionen ligger på miljardvis kronor. Genom att satsa ytterligare på produktivitet och innovationsförmåga kan vi se till att stärka vår konkurrenskraft ytterligare”, säger Helena Nilsson, direktör för Regionförbundet i Kalmar län. Strategiskt samarbete Genom ett gemensamt och strategiskt samarbete mellan Regionförbundet, LRF Sydost och Länsstyrelsen är syftet att säkra kompetensnivå och kompetensförsörjning, men även att möjliggöra fler kontaktytor mellan olika aktörer och en stärkt branschöverskridande samverkan inom regionens gröna näringar. Just framtida livsmedelsförsörjning, med sina möjligheter och utmaningar, har pekats ut som ett strategiskt viktigt insatsområde för regionen. Kicki Svensson är regionchef för LRF Sydost: ”Kalmar län har många aktörer inom primärledet, vilket inkluderar stora kött- och kycklingproducenter men även mjölk- och osttillverkning. Livsmedelssektorn är en nationell framtidssektor, och genom att anta en gemensam, regional livsmedelsstrategi kommer Kalmar att utvecklas till en välkänd livsmedelsregion av högsta klass. Det kommer att gynna såväl regionen som enstaka producenter.” Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU 5 –Jag vill att det ska vara fint och förknippat med stolthet att jobba med livsmedel, oavsett i vilken del av ledet det är, säger landsbygdsministern. Sven-Erik Bucht FOTO: ISTOCK Landsbygdsminister FOTO: KRISTIAN POHL/REGERINGSKANSLIET lingen kräver ett krafttag inom innovation och forskning. Eko i fokus Landsbygdsministern vill med livsmedelsstrategin försöka samordna politiken och hela branschen för att peka ut en riktning, öka produktionen och utveckla exporten. Den ekologiska produktionen är i sammanhanget en viktig näring med stor potential. −Vi ser en megatrend inom hälsa, kvalitet och att odla ekologiskt, och naturligtvis ska Sverige vara med i den matchen globalt. Här hemma ökade efterfrågan på ekologiska produkter med 38 procent under 2014, och jag skulle tro att det blir ännu mer 2015. Det är ett utmärkt sätt att knyta samman stad och land och samtidigt utveckla de landsbygdsnära verksamheterna. Omställningen till ekologiskt kan vara både kostsam och tidskrävande, och producenterna har redan i dag svårt att möta efterfrågan. Men Sven-Erik Bucht ser bara möjligheter. −Vi har glädjen att ha väldigt medvetna konsumenter i dag, och deras beteende avgör hur vi agerar i alla led − det spelar ingen roll vad en bonde eller politiker säger. Vi har re- Här hemma ökade efterfrågan på ekologiska produkter med 38 procent under 2014. dan väldigt strikt lagstiftning kring djurhälsa, miljö och besprutning, men konsumenterna kommer att kräva ännu mer. De accepterar inte något miljöslarv. Därför är även certifieringsorganen aktiva i dialogen. Högre kvalitet i offentlig sektor Andra delar av livsmedelsstrategin innefattar bland annat en förändring av lagen om offentlig upphandling (LoU) så att offentliga verksamheter ska kunna ställa betydligt tuffare krav på miljö, ursprung och djurhälsa i sina upphandlingar av mat och livsmedel. Dessutom ska strategin främja den svenska exporten. Bland annat har man anställt ett skog- och lantbruksråd i Peking som jobbar med att hjälpa svenska livsmedelsföretag på plats för att öka exporten till Kina. −Den här näringen är jätteviktig för Sverige. Jag vill att det ska vara fint och förknippat med stolthet att jobba med livsmedel, oavsett i vilken del av ledet det är. Livsmedelsstrategin handlar inte om skattesubventioner. Det handlar om att öka medvetenheten och samla branschen mot ett gemensamt mål, avslutar Sven-Erik Bucht. Q på hållbar utveckling Den livsmedelsstrategi som nu slutförs fokuserar på all typ av mat från Kalmar län - från skog, åker, äng, trädgård, sjö och hav till köksbord, matsal och restaurang. Viktigt är även fokus på hållbar utveckling; livsmedelskedjan ska snarare utvecklats till ett kretslopp ”från jord till bord till jord”. Hållbar utveckling ”Balansen mellan ekonomi och miljö är viktig där Östersjöproblematiken är ett exempel på en näraliggande utmaning. Lika viktigt är dock att lyfta fram djurhållningen i Sverige, som är av absolut världsklass, och att vår lokalt producerade mat är mycket konkurrensstark i förhållande till utländska aktörer. En viktig del i strategin är därför att arbeta med såväl utbildning som marknadsföring”, säger Stefan Carlsson, landshövding Kalmar län och avslutar: ”Jag är mycket stolt över de resurser som vår fantastiska region besitter, och glad att vi nu tar krafttag för att ta tillvara på dem än mer. Att vi – LRF Sydost, Länsstyrelsen och Regionförbundet – samarbetar kring en sådan stor och strategiskt viktig fråga ger oss möjligheten att skapa ett realistiskt och förankrat styrdokument, men också styrkan att vi ska kunna gå från strategi till genomförande.” Carolina Gunnarsson, Regionförbundet i Kalmar län e-post [email protected] tfn 0480-44 83 82. www.rfkl.se/livsmedel 6 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET NYHETER Johan Ununger vd, Saltå Kvarn FOTO: SALTÅ KVARN Tre dagar i veckan praktiserar elever i Thomas Östermans kök. Den här dagen är det Emma och Shahed i klass 8a som hjälper till med brödbaket. Både Thomas Österman och Sara Jervfors fick nyligen utmärkelser i Junior White Guide. FOTO: MICAEL ENGSTRÖM En mötesplats kring bra mat Av Redaktionen Sveriges mest hållbara varumärke, Årets måltidschef och Årets skolrestaurang! De är alla exempel på utmärkelser som placerar Södertälje som en av landets främsta aktörer när det gäller hållbarhet och mat – både inom näringsliv och offentlig sektor. Nu går kommunen i bräschen för utvecklingen av en hållbar livsmedelsnäring i Stockholmsregionen. Genom projektet Matlust ska små och medelstora livsmedelsföretag erbjudas möjligheter att stärka sin konkurrenskraft och skapa fler arbetstillfällen. Ett av de företag som positionerar Södertälje i hållbarhetstoppen är Saltå Kvarn, Sveriges mest hållbara varumärke när det gäller miljöansvar och socialt ansvarstagande enligt Sustainable Brand Index 2015. –Hållbarhet är grunden till hela vår verk- samhet, säger Johan Ununger, vd. Det är kul att kunderna förstår och uppskattar det. Att vara en del av livsmedelsnäringen i Södertälje ger oss stora möjligheter, eftersom det finns en stor medvetenhet både i det offentliga och bland privata företag. Sara Jervfors är kostchef i Södertälje kommun och valdes nyligen – för andra året i rad – till Årets Måltidschef av White Guide Junior. –Vi har arbetat i mer än 10 år med att göra måltiderna mer hållbara, berättar hon. Det handlar om allt från mer ekologiskt, närproducerat, säsongsanpassat och mindre kött till utformning av lunchbufféer, utbildning och pedagogiska initiativ kopplade till maten – allt utan ökad budget för det löpande arbetet. Vi har mer än 90 procent ekologiska råvaror och lägger mycket kraft på att hitta bra säsongsvaror. –Det offentliga är en stor inköpare och kan bidra till att utveckla det lokala och regionala näringslivet. Exempelvis ökar efterfrågan på ekologiska produkter, inte minst hos oss i kommunen. Thomas Österman, kökschef på Lina Grundskola som av White Guide Junior valdes till Årets skolrestaurang, bekräftar den utvecklingen. –Vi har mer än 90 procent ekologiska råvaror och lägger mycket kraft på att hitta bra säsongsvaror som gärna får vara lokalt producerade, säger han. I projektet kommer vi att testa produkter som företagen tar fram. Jag hoppas att det leder till nya spännande rätter som vi kan servera våra elever. Ökande efterfrågan EU-projekt Sara är inne på samma spår som Saltå Kvarns Johan Ununger och betonar samspelet mellan offentlig och privat sektor. Samspelet mellan privat och offentligt är en viktig del i EU-projektet Matlust, som bland annat erbjuder livsmedelsföretag samverkansmöjligheter, expertkunskap, nya marknadskanaler, olika utvecklingsprogram och möjlighet att utveckla nya produkter. Projektet drivs av Destination Södertälje, med KTH och Biovation Park och som viktiga partners. Destination Södertälje bygger samtidigt upp Södertälje Science Park vilket stärker Södertälje som kunskapscenter och mötesplats när det gäller hållbara livsmedel. Även Saltå Kvarn är samarbetspartner i projektet. –Det är högintressant att det här projektet drivs av Södertälje men genomförs i hela Stockholmsregionen, säger Johan Ununger. Vi behöver fler matföretag som arbetar hållbart och vi kommer definitivt att delta genom att inspirera och dela med oss av vårt kunnande. Q Läs fler artiklar på hållbartsamhälle.nu Södertälje storsatsar på hållbara livsmedelsföretag Sara Jervfors, Södertälje kommun, Johanna Strömgren, KTH och Janet Hoogstraate, Biovation Park, står bakom Matlust – en ny storsatsning på företag, livsmedel och hållbarhet. Matlust är ett nystartat EU-projekt som – med fokus på hållbarhet – ska stärka livsmedelsnäringen i hela Stockholmsregionen. ²9LlUH[SHUWHUSnKnOOEDURFKHIIHNWLYSURGXNWLRQ RFK YL YHW DWW GHW ILQQV VWRU XWYHFNOLQJVSRWHQWLDO KRV PnQJD OLYVPHGHOVI|UHWDJ VlJHU -RKDQQD 6WU|PJUHQ DQVYDULJI|U.7+/HDQFHQWUXP,0DWOXVWNRPPHUYL DWWXWELOGDI|UHWDJHQLDWWEOLPHUHIIHNWLYDNYDOLWHWV PHGYHWQDRFKO|QVDPPD *HQRPVDPDUEHWHPHG%LRYDWLRQ3DUNVRPlJVDY $FWXUXP'HYHORSPHQWNDQ0DWOXVWHUEMXGDIRUVNQLQJ ODERUDWRULHURFKXWUXVWQLQJLYlUOGVNODVV ²9LHUEMXGHUI|UHWDJHQP|MOLJKHWHUDWWXWYHFNODQ\D KnOOEDUDSURGXNWHUJHQRPIRUVNQLQJHOOHUWHVWHULQRP H[HPSHOYLV QlULQJVLQQHKnOO NHPLNDOLHU HOOHU I|USDFN QLQJVO|VQLQJDUVlJHU-DQHW+RRJVWUDDWH&KHI Sn%LR YDWLRQ3DUN'HWILQQVVWRUSRWHQWLDOI|UPLQGUHOLYV PHGHOVI|UHWDJLDWWWDWLOOYDUDYnUDUHVXUVHU²RFKDWW VNDSDV\QHUJLHUPHGOLIHVFLHQFHI|UHWDJHQL%LRYDWLRQ 3DUN , 0DWOXVW JHV VPn RFK PHGHOVWRUD OLYVPHGHOVI|UHWDJ NRVWQDGVIULWW VW|G I|U DWW VWlUND VLQ WLOOYl[W RFK O|Q VDPKHWVNDSDIOHUDUEHWVWLOOIlOOHQRFKPLQVNDVLQPLOM| SnYHUNDQ%ODQGDQQDWHUEMXGVVDPYHUNDQVP|MOLJKHWHU H[SHUWNXQVNDS Q\D PDUNQDGVNDQDOHU SURJUDP I|U NRPSHWHQVLQQRYDWLRQVRFKSURFHVVXWYHFNOLQJVDPW WHVWElGGDUI|UQ\DSURGXNWHU ²6|GHUWlOMH KDU HQ PnQJIDOG DY OLYVPHGHOVI|UHWDJ RFK OnQJ HUIDUHQKHW DY PDW RFK KnOOEDUKHW 0DWOXVW LQQHElUHQXQLNVDWVQLQJSnI|UHWDJDQGHRFKOLYVPHGHO PHGIRNXVSnPLOM|KlOVDRFKVRFLDOKnOOEDUKHWEHUlW WDU 6DUD -HUYIRUV NRVWFKHI L 6|GHUWlOMH NRPPXQ RFK SURMHNWFKHI I|U0DWOXVW 0DWOXVW GULYV DY 6|GHUWlOMH NRPPXQ WLOOVDPPDQV PHGEODQGDQGUD.7+ Representerar du ett livsmedelsföretag och vill vara med i Matlust? .RPWLOO7RP7LWV([SHULPHQW6WRUJDWDQ6|GHU WlOMHGHQQRYHPEHUNO9LEHUlWWDUYDG 0DWOXVWNDQHUEMXGDGLJRFKGLWWI|UHWDJ9LEMXGHUSn OXQFKRFNVn²KnOOEDUWSURGXFHUDGI|UVWnV Fakta om Matlust: s6ËNDERSIGTILLSMÍOCHMEDELSTORALIVSMEDELSFÚRETAGOCH ERBJUDERKOSTNADSFRITTSTÚDFÚRÚKADLÚNSAMHETOCHKONKURRENSKRAFT s"IDRARTILLENHÍLLBARLIVSMEDELSNËRINGI3TOCKHOLMSREGIONEN s0ÍGÍRUNDEROCHDRIVSAV3ÚDERTËLJEKOMMUN GENOM$ESTINATION3ÚDERTËLJESOMNUOCKSÍBYGGERUPP3ÚDER TËLJE3CIENCE0ARK0ARTNERSËR+4("IOVATION0ARKMm s0ROJEKTBUDGETENËRMILJONERKRONOR(ËLFTENKOMMERFRÍN %UROPEISKAREGIONALAUTVECKLINGSFONDEN%25&OCHRESTEN FRÍN3ÚDERTËLJEKOMMUNOCHSAMARBETSPARTNERS s,ËSMERPÍwww.matlust.eu Sveriges bönder bidrar till hållbar livsmedelsproduktion gör att svenska livsmedel håller hög klass när det gäller exempelvis bekämpningsmedelsrester. Det svenska jordbruket har låga överskott av kväve i odlingen, något som är viktigt för att minimera övergödningen. Dessutom är svensk mat klimatsmart och bidrar till den biologiska mångfalden. Livsmedelsproduktionen har också stor betydelse för en levande landsbygd tack vare arbetstillfällen och skatteintäkter. Utsläpp av växthusgaser från mat, svensk privatkonsumtion Indexerat 250 200 utsläpp andra länder 150 100 utsläpp Sverige Källa: www.naturvardsverket.se, fakta och statistik Lantbrukarns Riksförbund. Tel 0771-573 573. www.lrf.se 2012 2010 2008 2006 2004 2002 0 2000 50 1998 LRF tar i vårt miljö- och hållbarhetsarbete fasta på riksdagens generationsmål, där utgångspunkten är att Sveriges miljömål ska nås utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Utvecklingen för detta övergripande mål ser tyvärr negativ ut och istället för att minska vår påverkan i andra länder ökar vi den. Sverige har idag en av Europas lägsta självförsörjningsgrader och varannan tugga av all mat vi äter är importerad. Vi menar att vi kan bättre. LRF gläds därför av att flera politiska partier numera stöder ambitionerna om en svensk livsmedelsstrategi för att stärka svensk hållbar produktion. Det finns mängder av mervärden med svensk mat. Tack vare svenska bönders dagliga skötsel och omsorg om sina djur säkras en djuromsorg i världsklass. Sunda djurhållningssystem, förebyggande djurhälsovård och aktiv sjukdomsbekämpning ger friska djur, låg antibiotikaanvändning och säkra livsmedel. Ett långsiktigt miljöarbete och tuffa miljöregler för växtodlingen 1996 som så gott som de flesta skriver under på är viktigt. Däremot är vi många som menar olika saker med hållbar utveckling. LRF menar att hållbar utveckling handlar om att ta ett globalt ansvar för såväl miljön som människors situation. 1994 Hållbar utveckling är någonting För att nå fram till en ökad hållbarhet och ökad svensk livsmedelsproduktion krävs att vi: rska ta tillvara en växande mervärdesmarknad röka den totala konkurrenskraften i svensk livsmedelsproduktion röka livsmedelsexport som skapar värde på gårdsnivå ranvända offentlig upphandling som ett verktyg för att gynna den hållbara produktion vi vill ha LRF och Sveriges bönder tar ansvar för miljön och tillsammans kan vi jobba för en hållbarare miljö. 8 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET NYHETER Peter Olsson ordförande, Sveriges fiskares producentorganisation, SFPO FOTO: PRIVAT FOTO: NORGES SJÖMATRÅD/NORSKFISK.SE Odlad norsk lax -ett smart val för miljön och din hälsa Av Annika Wihlborg O dlad norsk lax är ett klimatsmart och hälsosmart val. Fisk är rikt på proteiner, bra fetter, D-vitamin, jod och selen. Kostrådgivare rekommenderar därför at vi äter fisk minimum mellan två och tre gånger per vecka. Odlad fisk är dessutom resurssnål eftersom fisken endast konsumerar små mängder foder, vilket minimerar dess miljöpåverkan. –Många som inte känner till särskilt mycket om odlad fisk undrar om det är ett lika klimatsmart och nyttigt alternativ som vildfångad fisk. Våra norska laxodlingar levererar stora mängder högkvalitativt protein som odlas fram på ett resurssnålt sätt. Laxen tillgodogör sig sitt foder maximalt eftersom de är växelvarma fiskar som inte förbrukar energi för att hålla sig varma eller för att stå upp som däggdjur behöver. Eftersom laxen verkligen kan tillgodogöra sig all näring är lax ett betydligt mer klimatsmart alternativ än exempelvis nötkött, säger Line Kjelstrup, Sverigechef på Norges sjömatråd. Utöver sitt näringsrika innehåll ligger nivån av föroreningar i den norska laxen långt under myndigheternas och EU:s gränsvärden. Fodret som används vid norsk fiskodling är baserat på marina och vegetabiliska produkter. Cirka 30 procent av fiskfodret som används vid odling kommer från marina råvaror, som är begränsade resurser. Norska fiskfodersproducenter garanterar att innehållet i fiskmjöl och fiskolja kommer från kvotreglerat fiske och följer upp detta genom spårningsdokumentation och revision av sina underleverantörer. Q –På senare år har medvetenheten om vikten av att värna om det hållbara fiskebeståndet ökat, säger Peter Olsson, ordförande för Sveriges fiskares producentorganisation. FOTO: ISTOCK Hållbart fiske bevarar den biologiska mångfalden i våra hav Av Annika Wihlborg Att välja svensk fisk som fiskats på ett hållbart sätt är ett självklart val för konsumenter som värnar om ett hållbart fiskbestånd. Sverige ligger i framkant i arbetet med att bevara sunda fiskebestånd, bland annat genom att förbjuda utkast av fisk från fiskebåtar. –I delar av Europa råder redan i dagsläget ett utkastförbud, vilket innebär att fiskare inte får kasta tillbaka den fisk de fångat i vattnet. I Sverige råder redan i dagsläget ett utkastförbud, vilket är viktigt för att bevara den biologiska mångfalden och undvika utfiskade hav. Den 1 januari 2016 träder ett utkastförbud i kraft även i de delar av Europa som hittills inte omfattats av förbudet, säger Peter Olsson, ordförande för Sveriges fiskares producentorganisation, SFPO. Viktigt att bevara fiskebestånden SFPO strävar bland annat efter att skapa en samsyn och samverkan mellan forskare och fiskeindustrin. Sverige ligger i framkant vad gäller krav på hållbart fiske. Peter Olsson betraktar kraven som positiva, men betonar vikten av att samma krav gäller i hela EU för att få till en sund konkurrenssituation mellan ländernas fiskeindustrier. –Den enskilt viktigaste faktorn för att få till ett hållbart fiske i framtiden är att inte fiska ur bestånden, alltså att ta hänsyn till vilken typ av fisk man fångar vid olika tidpunkter på året och förstås även hur mycket fisk man fångar, säger Peter Olsson. Fler konsumenter värnar om det hållbara fiskebeståndet Som konsument kan man stötta det hållbara fisket genom att välja MSCmärkt fisk. MSC, Marine Stewardship Council, är en internationell oberoende organisation som verkar för ett långsiktigt hållbart fiske i hav runtom i världen. Idag kan svenska konsumenter välja mellan drygt 2000 MSC-certifierade produkter i livsmedelsbutikerna. –På senare år har medvetenheten om vikten av att värna om det hållbara fiskebeståndet ökat. Allt fler konsumenter är måna om att välja fisk som fiskats på ett hållbart sätt. Jag vill uppmana konsumenter att i första hand välja svensk fisk eftersom fiskeindustrin är viktig för många svenska kustsamhällen. Det är en av våra ursprungliga näringar som vi bör vara rädda om, säger Peter Olsson. Q Fisket tar ansvar för en god och nyttig resurs som naturen själv producerar Sveriges fiskare tar ansvar för att det svenska fisket bedrivs ansvarsfullt och hållbart så att konsumenten kan äta fisk ofta och med gott samvete. Fisk är både nyttigt och gott - ett nödvändigt livsmedel för vår hälsa. Fisk och skaldjur är också näringstät mat, den innehåller mycket näring per kalori. Fiskens sammansättning av proteiner, vitaminer, mineralämnen och framförallt fetter innehåller till stor del av långa fleromättade omega-3 fettsyror vilka påverkar vår hälsa på ett positivt sätt. Svenska fiskare har länge, nationellt och internationellt, varit pådrivande för ett hållbart fiske. Med EU:s nya gemensamma fiskeripolitik som stöd har vi nu några grundpelare som vi arbetar efter. Utvecklingen av fiskbestånden har under senare år varit positiv. Inom EU skall vi fiska eller ”skörda” på ett sätt som på lång sikt kan ge ett optimalt uttag (i enligt EU:s princip om Maximum sustainable yield (MSY)). Fisket skall bedrivas med hänsyn till hela ekosystemet, fiskeriförvaltning skall ses som en del av förvaltningen av havsmiljön. Ökad regionalisering skall genomföras vilket innebär en bättre anpassning till lokala förhållanden. Sveriges fiskare arbetar också bl a med redskapsförsök för att få fram bättre selektiva redskap för att kunna sortera ut rätt fångst redan i havet. www.yrkesfiskarna.se Vi ställer oss positiva till att, som EU beslutat, all fisk som fångas skall tas iland och användas på ett klokt sätt. Alla som arbetar i och med svenskt fiske är angelägna om att vi på bästa sätt ansvarfullt hushållar med denna värdefulla gemensamma resurs. Svenskt fiske skall ge bästa avkastning till nytta för samhället och för god mat och matglädje för våra konsumenter. Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR) en organisation för samarbete och samverkan mellan Producentorganisationer (PO) på fiskets område LO W E B R I N D F O R S Det stavas laks. Det är stor skillnad på lax och laks. Där du läser ks istället för x ser vi ursprung, traditioner och modernt havsbruk. Men vad är det då som gör laks till laks? Vi kan börja med de kraftiga syrerika strömmarna längs Norges öar och fjordar. De tvingar laksen att ständigt hålla sig i rörelse vilket gör den fast och muskulös. Om vi sedan fortsätter en bit ut till havs och dyker ner mot havets botten, finner vi ännu en hemlighet till laksens särart. Här tvingar kontinentalsockeln upp kallt, salt och näringsrikt vatten från flera tusen meters djup. Den ökade salthalten gör att vattnets fryspunkt sänks ytterligare två grader. Förhållandena för odlad laks blir därmed än mer perfekta. Ja, så ligger det till. Där du nyss läste en märklig stavning hoppas vi nu att du ser stolthet, historia och kalla, klara vatten. Nästa gång du känner för att äta lax till middag – försäkra dig om att det är laks. norskfisk.se Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet 10 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU MEDIAPLANET INSPIRATION Det behövs en hållbar syn på hållbar livsmedelsproduktion Modern stadsodling återanvänder energi, vatten, CO2 och matrester. FOTO: PLANTAGON INTERNATIONAL AB Hans Hassle vd och grundare, Plantagon FOTO: PLANTAGON INTERNATIONAL AB Diskussionen om fördelar och nackdelar med ekologisk odling verkar ibland drivas av debattörer som lever i helt skilda verkligheter. ILLUSTRATION: SWECO Av Hans Hassle H ar vi tid med en oändlig diskussion, då frågan är om vi överhuvudtaget kommer att kunna producera tillräckligt med mat i framtiden? Frågan om matsäkerhet - hur vi ska producera mat till världens växande befolkning - blir allt mer akut. Sverige är kraftigt beroende av importerade livsmedel. Det är både oetiskt och korkat eftersom vi förlitar oss på att fattiga länder förser oss med billig mat när deras egen befolkning lider brist på livsmedel. Utmaningarna kring framtidens livsmedelsförsörjning måste mötas ur ett globalt perspektiv och då blir frågan om rätt eller fel i debatten om ekologisk odling underordnad. Vi måste röra oss bortom konventionellt tänkande kring odling och ekologiskt som idealbilder av hur det borde vara. Om våra efterlevande ska få tillräckligt med mat, måste vi optimera våra odlingssystem. Vi kan inte förbruka så stora resurser som vi gör, vi kan inte kasta bort så mycket av det vi odlar. Vi kan inte äta samma saker som idag och vi kan inte behålla våra ineffektiva affärsmodeller. Ekologisk odling kortsiktig lösning Här närmar vi oss frågan om vad som egentligen är hållbart. Ekologisk odling används på en enda procent av världens totala odlingsyta. Trots kraftiga subventioner blir slutpriset högt. Ekologisk odling har helt enkelt inte tillräcklig potential att bli den lösning på matsäkerhetsfrågan som världen så väl behöver. Att vi i Sverige ens diskuterar att helt gå över till helt ekologisk odling… ja, det vore ett drastiskt och mycket kortsiktigt beslut, som dels Modern stadsodling återanvänder energi, vatten, CO2 och matrester. inte minskar resursförbrukningen i närheten av vad som behövs och dels medför ett ännu större beroende av importerade livsmedel. Hur gör vi då? Svaret ligger i att på innovativa sätt öka effektiviteten i de odlingssystem som redan används och att optimera värdekedjan. Vi kan inte fortsätta att släppa ut mångdubbelt mer vikt i koldioxid än det vi äter. Vi kan inte låta 40 procent av det vi odlar gå till spillo vid produktion, under transport, i lager och genom vårt eget slöseri. Stadsodling Läs fler artiklar på hållbartsamhälle.nu Slutna odlingsmiljöer på små ytor i stadsmiljö spar vatten, areal och kapar transporter. De är dyra att anlägga, men odlaren tjänar igen investeringen genom att ta bort mellanhänder. Modern stadsodling återanvänder energi, vatten, CO2 och matrester. Kanske är det vad som är allra viktigast - en ökad nivå av lokal livsmedelsproduktion som använder och återanvänder resurser som idag inte utnyttjas. Sunt förnuft, mod och passion Framtiden ligger i ett helt nytt sätt att se vår matproduktion. Hur den går till, var den sker och vad den innehåller. Vi ska inte bara tänka miljövänligt, hälsosamt och hållbart. Vi måste tillbaka till den tid då maten och matproduktionen var en del av det nära samhället och resurser utnyttjades maximalt. Sunt förnuft, mod och passion behövs för att finna de transformativa lösningarna. Vare sig konventionell eller ekologisk odling räcker. Till sist: I slutet av 2015 offentliggörs äntligen världens första nationella standard för hållbar livsmedelsproduktion i städer. I Sverige. Q Hållbar utveckling är Bayers svar på framtidens utmaningar Om detta äpple är jorden … Forskning för en uthållig produktion Genom 150 år av forskning och utveckling har Bayer arbetat för en förbättrad levnadsstandard och en stabilare livsmedelsförsörjning i världen. Nya innovationer har bidragit till ekonomisk tillväxt och ett bättre välstånd. I vårt dagliga utvecklingsarbete strävar vi efter långsiktiga och hållbara lösningar för effektiv samt säker livsmedelsproduktion världen över. Fler människor, mer mat … så motsvarar cirkeln odlingsbar jord ࠫYRVTTLYKL[[YVSPNLUÄUUHZUPV miljarder människor i världen, som ska ha något att äta varje dag. Det innebär att världens produktion av livsmedel behöver öka med 60 % de kommande rYLUࠫY MHUUZKL[JHOLR[HY odlingsbar jord tillgänglig per person. ࠫYOHKL`[HUTPUZRH[[PSS OLR[HYVJOMYHT[PSSMY]pU[HZKL[ falla ytterligare, ner till 0,16 hektar (1600 m) per person. För att få en ökning av livsmedelsproduktionen med 60 % krävs det att vi effektiviserar våra odlingsmetoder inom jordbruket. Europa importerar livsmedel Ökad välfärd i stora delar av världen, samt energiproduktion på åkermark konkurrerar om den odlingsbara arealen. Utöver det påverkar klimatförändringen förutsättningarna för jordbruket, då både torka och mer regn än normalt försvårar för lantbrukare över hela världen. Det stigande behovet av livsmedel kan kännas avlägset för en svensk konsument. Men redan idag importeras stora mängder livsmedel till Europa. Så T`JRL[ZVTTPSQVULYOLR[HYTHYR utanför Europa tas i anspråk bara för att upprätthålla den levnadsstandard vi har idag. Denna odlingsareal motsvarar hela Storbritanniens yta. För varje procent– enhet som vi kan öka produktiviteten i det europeiska jordbruket, skulle vi TPUZRHPTWVY[ILOV]L[TLKTPSQVULY hektar. Med Sveriges gynnsamma förhållande för livsmedelsproduktion gäller det att vi utnyttjar potentialen av vår åkermark. Minskar vi däremot effektiviteten här Å`[[HY]PWYVISLTLU\[VTSHUKZ]PSRL[PU[L är en långsiktigt hållbar utveckling. Det är viktigt att vi även i framtiden har en uthållig, effektiv och stabil svensk produktion av livsmedel, som samtidigt bidrar till en levande landsbygd!! www.cropscience.bayer.se Din kompletta partner för kontroll av Livsmedelssäkerhet, Livsmedelskvalitet och Redlighet Eurofins erbjuder ett stort urval av kemiska och mikrobiologiska analyser, samt kontroll och rådgivning riktat mot livsmedelsindustri, mejeri och lantbruk. Framtidens livsmedel blir mer komplexa och bearbetade. Globalisering, modifiering och design av funktionella livsmedel ställer större krav på dokumentation och kvalitetssäkring. I tillägg till denna komplexitet ser vi hur fusket med våra livsmedel tilltar och uppmärksammas allt mer. Eurofins spelar en aktiv roll i utveckling av nya metoder, analyser och tjänster så att svenska livsmedelsproducenter och svensk dagligvaruhandel kan leva upp till konsumenternas förväntningar på korrekt information och dokumentation, och därmed upprätthålla och stärka förtroendet för livsmedelsaktörerna och produkterna. Kontakta gärna oss på Eurofins så berättar vi mer om hur vi kan hjälpa dig att bevara konsumenternas förtroende och värna ditt varumärke Petra Olsson, Account Manager (Västra och Södra Sverige) Telefon 010-490 83 26 E-post: petraolsson@eurofins.se Anja Hullberg, Account Manager (Mälardalen, Östra och Norra Sverige) Telefon 010-490 83 22 E-post: anjahullberg@eurofins.se ekologiska köttbullar & pann biffar … Köp 2 för 45 kr exklusivt erbjudande hos /qTTMZ\WU! … kostar mindre än du tror P[s sVa\\QO\WK ;sMVSMT\[ ligt ur at ött är n gott! Hönsk O\ \Q QS Z \\ PIZM UIOMZ\WKP T sT MP V VQV PO\XZW\MQ ^MZI ZUIWKP[MZ ^q \ I\ I IZ * LTQVOSWKS =TZQSI*Za ,M\\IqZMSWTWOQ[SIS\\J]TTIZWKPXIVVJQЄIZNZsV;KIVLQVI^QIV7ZOIVQK[ ,MqZORWZLIXs[^MV[SMSWTWOQ[SPV[NqZ[XW\I\Q[TSWKPSZaLLWZ3\\PIT\MV qZPMTI ,MqZ^IV[QVVQO\OWLIPIZPOXZW\MQVPIT\VWTTWKPQVOI \QTT[I\[MZ^MZP]^]L\IOM\6I\]ZTQO\^Q[JsLMOT]\MV̆WKPTIS\W[NZQI Eko till folket! ___[KIVWZOIVQK[KWU 12 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET NYHETER –Vi ser också gärna att restauranger, offentliga upphandlare och butiker blir mer noggranna med att upplysa om råvarornas ursprung, säger Åsa Hagelstedt. Åsa Hagelstedt generalsekreterare, Djurskyddet FOTO: DJURSKYDDET FOTO: ISTOCK FOTO: ELSA FRIZELL Djurskyddskrav bra för både konsumenter och djur Av Annika Wihlborg Det svenska djurskyddet hotas av prispress när svenska bönder vill lätta på djurskyddslagarna för att kunna konkurrera på samma villkor som bönder från andra europeiska länder. Genom att bli bättre på att kommunicera mervärdena med att välja svenskt kött kan svenska bönder istället stärka sina långsiktigt hållbara konkurrensfördelar. –Det är oroväckande att det svenska djurskyddet hotas av prispress. Svenska bönder har uttryckt önskemål om att mildra det svenska lagkravet om att låta kor gå ute på bete. Det har också formulerats önskemål från grisbön- der om att få tillåtelse att fixera suggor i sina boxar. Bönderna anser att dessa lagändringar skulle bidra till att utjämna konkurrensen med bönder från andra europeiska länder som inte har lika stränga djurskyddslagar, säger Åsa Hagelstedt, generalsekreterare för djurskyddsorganisationen Djurskyddet. En undersökning som Djurskyddet genomfört bland svenska konsumenter visar att 80 procent av konsumenterna är beredda att betala mer för svenskproducerade råvaror så länge djurskyddsvillkoren är bättre än i andra europeiska länder. Samtidigt är det inte alltid så lätt för konsumenten att veta vilka produkter som har svenskt ursprung i butiken. Att köpa ekologisk mjölk är relativt enkelt, Det är oroväckande att det svenska djurskyddet hotas av prispress. men att vara helt säker på vilka länder förädlade mjölkprodukter kommer ifrån är många gånger desto svårare. Svenska bönder bör marknadsföra det svenska köttets fördelar Åsa Hagelstedt anser att svenska bönder bör bli bättre på att upplysa konsumenterna om mervärdena i att välja svenskproducerat kött. Undersökningar visar att svenskar i allmänhet värdesätter hållbart producerat kött från djur som fått beta utomhus och inte har pumpats fulla med antibiotika. Djurskyddets undersökning visar exempelvis att 85 procent av svenskarna tycker det är viktigt att djuren får gå ute och beta. –Vi arbetar för att få till en lagändring som innebär krav på tydligare krav på ursprungsmärkning. Idag finns krav på ursprungsmärkning på köttråvaror, men om man exempelvis köper en fryst pizza eller lasagne med kött är det ofta svårt för konsumenten att veta varifrån köttet kommer. Vi ser också gärna att restauranger, offentliga upphandlare och butiker blir mer noggranna med att upplysa om råvarornas ursprung, säger Åsa Hagelstedt. Q Läs fler artiklar på hållbartsamhälle.nu ,ŝůĚĂZƵŶƐƚĞŶ ŚĊůůďĂƌŚĞƚƐĞdžƉĞƌƚƉĊ>Z& ^sE^<<PddWZKh<d/KED/E/DZZ<>/DdWsZ<E ^ǀĞŶƐŬĂŬŽŶƐƵŵĞŶƚĞƌŚĂƌŐŽĚĂƐŬćůĂƩǀćůũĂƐǀĞŶƐŬƚŬƂƩŽĐŚĂƩƉƌŝŽƌŝƚĞƌĂŬǀĂůŝƚĞƚĨƌĂŵĨƂƌŬǀĂŶƟƚĞƚŶćƌĚĞćƚĞƌ ŬƂƩ͘ŶŵŝŶƐŬĂĚŬŽŶƐƵŵƟŽŶĂǀŝŵƉŽƌƚĞƌĂƚŬƂƩŽĐŚĞŶƂŬĂĚƐǀĞŶƐŬŬƂƩƉƌŽĚƵŬƟŽŶƐŬƵůůĞǀĂƌĂĞŶŐŽĚŝĚĠĨƂƌ ŬůŝŵĂƚĞƚŽĐŚŵŝůũƂŶ ʹ^ŬŝůůŶĂĚĞƌŶĂŝŬůŝŵĂƚƉĊǀĞƌŬĂŶŵĞůůĂŶŽůŝŬĂƚLJƉĞƌĂǀŬƂƩćƌƐƚŽƌ͕ŵĂŶďƂƌŝŶƚĞĚƌĂĂůůƚŬƂƩƂǀĞƌĞŶŬĂŵ͘<ƂƩĞƚƐƵƌƐƉƌƵŶŐƐůĂŶĚĂǀŐƂƌŝŵĊŶŐƚŽĐŚŵLJĐŬĞƚĚĞƐƐŬůŝŵĂƚƉĊǀĞƌŬĂŶ͕ƐŬŝůůŶĂĚĞŶŵĞůůĂŶƐǀĞŶƐŬƚŶƂƚŬƂƩŽĐŚďƌĂƐŝůŝĂŶƐŬƚŶƂƚŬƂƩ ćƌŵLJĐŬĞƚƐƚŽƌĂ͕ƐćŐĞƌ,ŝůĚĂZƵŶƐƚĞŶ͕ŚĊůůďĂƌŚĞƚƐĞdžƉĞƌƚƉĊ>Z&͘ ^ǀĞŶƐŬĂďƂŶĚĞƌĂŶǀćŶĚĞƌĚĞƐƐƵƚŽŵŵŝŶŝŵĂůƚŵĞĚĂŶƟďŝŽƟŬĂŽĐŚǀĊƌĂĚũƵƌƐŬLJĚĚƐůĂŐĂƌćƌďĞƚLJĚůŝŐƚƐƚƌćŶŐĂƌĞćŶ ŵĊŶŐĂĂŶĚƌĂůćŶĚĞƌƐ͘<ŽŶƐƵŵĞŶƚĞƌŐƂƌĚćƌĨƂƌŬůŽŬƚŝĂƩůĞƚĂĞŌĞƌĚĞŶƐǀĞŶƐŬĂŇĂŐŐĂŶŶćƌĚĞǀćůũĞƌŬƂƩŝďƵƟŬĞŶ͘ ^ǀĞŶƐŬƉƌŽĚƵĐĞƌĂƚŬƂƩćƌŶćŵůŝŐĞŶĞŶŐĂƌĂŶƚĨƂƌůĊŐŬůŝŵĂƚƉĊǀĞƌŬĂŶŽĐŚƐƵŶĚƵƉƉĨƂĚŶŝŶŐ͘ ʹĞƚćƌŽĐŬƐĊǀŝŬƟŐƚĂƩƐŬŝůũĂƉĊƉƌŽĚƵŬƟŽŶŽĐŚŬŽŶƐƵŵƟŽŶĂǀŬƂƩ͘/ĚĂŐćƌŚćůŌĞŶĂǀĚĞƚŬƂƩǀŝŬŽŶƐƵŵĞƌĂƌŝŵƉŽƌƚĞƌĂƚ͘^ĂŵƟĚŝŐƚƐŬƵůůĞĚĞƚƐǀĞŶƐŬĂůĂŶĚƐŬĂƉĞƚŐLJŶŶĂƐĂǀĂƩĚĞŶƐǀĞŶƐŬĂŬƂƩƉƌŽĚƵŬƟŽŶĞŶƂŬĂƌ͕ŝŶƚĞŵŝŶƐƚĞŌĞƌƐŽŵ ĚũƵƌĞŶƐďĞƚĞćƌĞŶĨƂƌƵƚƐćƩŶŝŶŐĨƂƌĂƩďĞǀĂƌĂĚĞŶŽŵĨĂƩĂŶĚĞĂƌƚƌŝŬĞĚŽŵŽĐŚƵŶŝŬĂďŝŽůŽŐŝƐŬĂŵĊŶŐĨĂůĚƐŽŵĮŶŶƐŝ ǀĊƌĂŚĂŐĂƌŽĐŚďĞƚĞƐŵĂƌŬĞƌ͕ƐćŐĞƌ,ŝůĚĂZƵŶƐƚĞŶ͘ ǁǁǁ͘ůƌĨ͘ƐĞ Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU 13 Thomas Kätterer Professor på SLU, enheten för systemekologi Är det hållbart? FOTO: JENNY SVENNAS GILLNER Många konsumenter frågar sig vad som egentligen är hållbart. Redaktionen har frågat Thomas Kätterer, professor i systemekologi vid SLU. Målstyrning skulle i många fall vara effektivare än metodstyrning, exempelvis genom en premie för varje lyckad häckning av sånglärka, föreslår Thomas Kätterer. FOTO: ISTOCK Av Redaktionen Vad betecknar en hållbar livsmedelsproduktion? –Produktionen av livsmedel bör bedrivas så att markens bördighet inte äventyras, att miljöbelastningen är så låg som möjligt, att naturliga resurser inte överexploateras, att den biologiska mångfalden inte utarmas och att jordbrukaren får en rimlig ersättning för sitt arbete. Hållbarhetsarbetet är en resa utan slut och kräver ett enträget arbete. Vi har kommit en bra bit på vägen men ny kunskap måste hela tiden tas fram, förmedlas och implementeras. Forskning, miljöövervakning, utbildning och samverkan mellan forskare och jordbruksnäringen är därför viktiga komponenter i uthållighetsarbetet. Det finns mycket kunskap som ännu inte har kom- mit till nytta. Ett bra exempel är det brutna näringskretsloppet mellan stad och land. Näringsämnen som följer med maten till städerna återförs idag i mycket liten omfattning till jordbruket fast tekniken finns för att producera rena mineralgödselmedel från livsmedelindustrins avfall och reningsverkens slam. Hur står sig svenskt jordbruk ur ett hållbarhetsperspektiv? –Jämfört med många andra länder står sig det svenska jordbruket mycket väl. Vi har kompetenta och engagerade lantbrukare. Sverige har även stränga djurskyddslagar och användningen av antibiotika och mediciner inom animalieproduktionen är mycket låg. Vi har föreskrifter och lagar som syftar till att minska VISSTE DU ATT: Vi har kompetenta och engagerade lantbrukare. utsläppen av växtnäring till vattendrag och som gynnar den biologiska mångfalden. Vad bör politiker göra för att främja en hållbar svensk livsmedelsproduktion? –Att producera tillräckligt med livsmedel av hög kvaletet är jordbrukets främsta uppgift. Kostnader för andra tjänster som jordbruket förväntas att producera men som marknaden inte är beredd att betala för måste bäras av samhället. Generella miljöstöd för vissa åtgärder och odlingsformer har visat sig vara ineffektiva och bör ersättas med specifika stöd som minskar miljöpåverkan och gynnar den biologiska mångfalden. Målstyrning skulle i många fall vara effektivare än metodstyrning, exempelvis genom Pågen minskar matsvinn genom att omvandla osålt bröd till djurfoder. Allt kaffe från Löfbergs kommer att vara certifierat 2016. Lantmännens totala koldioxidutsläpp har minskat med över 40 procent på 5 år. Följ vårt Hållbarhetsarbete på Livsmedelsforetagen.se en premie för varje lyckad häckning av sånglärka, och den skulle lämna utrymme för jordbrukarens kreativitet. Ett certifieringssystem som snabbast möjligt implementerar nya vetenskapligt underbyggda förbättringar är förmodligen en väg at gå. Kvalitetsmärkningen Svenskt Sigill finns redan och är en bra modell att bygga vidare på. Vad ska jag som konsument tänka på? –Vi måste minska matsvinnet i den rika delen av världen. Svenska livsmedel har hög kvalitet och har ofta låg negativ miljöpåverkan; dessutom gynnar man kulturlandskapet i Sverige som uppskattas av många och gör oss mindre sårbara vid framtida katastrofer. Q Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet 14 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU MEDIAPLANET NYHETER Ekologiskt är inte längre något för enbart miljöpartister, även ingenjörerna i Vasastan är med på tåget, menar Nils Wetterlind, här med en leverans ekologiska värphöns. FOTO: PONTUS FALL. FOTO: ISTOCK Soppa istället för sopa Av Pontus Fall Scandinavian Organics vet hur man kokar soppa på en spik. Eller rättare sagt buljong på höns som i annat fall skulle ha slutat på soptippen. Nils Wetterlind sitter i telefonsamtal med en underleverantör och är tydligt frustrerad. –Det går tydligen inte att uppbåda någon ekologisk sojasås i hela kungariket Sverige, muttrar han innan intervjun kommer i gång. Det är ett olägligt leveransstopp, för i kväll ska det kokas 400 liter sås inne i fabriken med soja som bas. På det hela taget är Nils Wetterlind ny inom livsmedelsbrans- chen. 25 års arbete som utvecklare inom hotell- och fastighetsbranschen gav en grundplåt som han plöjt in i Scandinavian Organics. Drömmen om en egen matfabrik kom till honom i 20 års-åldern. Då arbetade han i London och umgicks mycket med en judisk familj, där en vällagad kycklingsoppa var navet för högtider och det sociala livet. Enligt drömmen skulle matfabriken ligga i London Covent Garden, men Slakthusområdet utanför Globen är inte heller fy skam. Snart har dock företaget växt ur även de här lokalerna; sedan starten 2013 har företaget flyttat flera gånger. Buljong är grunden Grunden för verksamheten är buljong och fonder. I länder som Frankrike och England är det vanligt att köpa färsk buljong på matbutiken. Sverige är fortfarande buljongtärningens förlovade land. Nils Wetterlind hoppas och tror att det kommer att ändras. Och har man välsmakande buljong har man alltid en bra grund till färdigrätter. En stor del av affärsidén är att köpa in produkter som i annat fall skulle hamnat på soptippen. För det slängs stora mängder mat. Skeva morötter slängs och värphöns bränns upp. Scandinavian Orga- nics köper in värphönsen. Köttet mals till köttfärs och på skrovet kokas det buljong. Måste vara ekologiskt Men allt som köps måste vara ekologiskt. På den punkten är Nils Wetterlind mycket bestämd. Så vad göra när leveransen av ekologisk sojasås uteblir? En medarbetare får helt enkelt sätta sig i bilen för att sedan länsa hyllorna på alla matbutiker i omnejden. Nils Wetterlind menar att det finns medvind för ekologiska livsmedelsproducenter. Ekologiskt är inte längre något för enbart miljöpartister, även ingenjö- rerna i Vasastan är med på tåget. För fem år sedan tror han inte att det hade varit möjligt att starta företaget. Argumentet att konventionell livsmedelsproduktion är ett måste för att föda jordens växande befolkning, köper han inte alls. I väst äts det för mycket kött och vi är usla på att ta hand om hela djuret. Alla kan gott äta vegetariskt två dagar i veckan, menar han. Och sen är det – återigen – det här med all mat som slängs. Upp till 30 procent av allt som produceras hamnar bland soporna. –Gud fick inte memot om att alla morötter måste vara lika stora. LRF Företagarakademi – Kompetensutveckling på dina villkor Sveriges bönder har en stark framtidstro. Det ser bra ut med tillväxtmöjligheter i våra gröna näringar. Livsmedelsproduktionen behöver öka för att mätta världens växande befolkning och de svenska förutsättningarna är gynnsamma, med god tillgång på mark och rent vatten. Vi ligger också långt framme när det gäller miljömål, hållbarhet, djuromsorg och förnybar energiproduktion. Och den svenska landsbygden är ett populärt turistmål. För att kunna nyttja den potentialen krävs det att, infrastrukturen byggs Lantbrukarns Riksförbund. Tel 0771-573 573. www.lrf.se ut, regelverken förenklas och blir mer konkurrenskraftiga samt att service finns tillgänglig så att människor kan bo och driva företag på landsbygden. LRF har expertkunskap som kan hjälpa politiker och myndigheter att fatta rätt beslut för landsbygdens utveckling. Som företagarorganisation jobbar vi också för att stärka våra drygt 120 000 företagsmedlemmar så att de kan bli ännu skarpare företagare. Vi gör det bland annat genom att erbjuda kompetensutveckling via LRF Företagar- akademi. Att vidareutbilda sig inom affärsmannaskap är lika viktigt som att sköta momsredovisningen eller underhålla maskinerna. LRF vill göra det lättare för företagen att satsa på sin egen utveckling. Därför erbjuder vi digitala utbildningar som företagarna kan ta del av när och var det passar dem på www.lrf.se/foretagande Med starka skogs- och lantbruksföretagare som ges konkurrenskraftiga villkor skapas en hållbar tillväxt i hela landet. Sveriges enda mejeri där korna inte äter foder som skövlar regnskog Vi tänker förändra mejeribranschen. Ett första steg är att vi helt avstår foder med Soja från Sydamerika, vilket tidigare bara varit möjligt för mindre gårdsmejerier. Nu gör vi det möjligt för alla beslutsfattare i Sverige att göra ett hållbart val. KI¾ISVXIRWWI 16 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET INSPIRATION Katharina Luhr Miljöborgarråd Stockholms stad FOTO: ANDERS J LARSSON Lars Larsson Nordic Manager, Nordic Organic Food Fair FOTO: PRIVAT Nordic Organic Food Fair samlar branschfolk från hela Europa Av Catharina Holm 1 -2 november 2015 går Nordic Organic Food Fair av stapeln på Malmömässan. Mässan lockar branschfolk från hela världen för att diskutera ekologisk mat. Ekologiskt är inte längre en trend, utan är här för att stanna och fortsätta växa. –Nordic Organic Food Fair lockar utställare från hela världen, och förutom stora aktörer som Menigo, har mässan en rad internationella paviljonger med utställare från till exempel Spanien, Italien, England, Danmark, Grekland och Italien, berättar Lars Larsson, Nordic Manager för mässan. Sverige väcker internationellt intresse Ekologisk mat och dryck upplever en enorm framgång överallt i Sverige och de övriga nordiska länderna, vilket avspeglas på mässan. Många utländska aktörer vill in på den växande skandinaviska marknaden och skandinaviska företag arbetar hårt för att nå ut på exportmarknaden. –Mässan är enbart öppen för branschfolk, som vill nätverka och hålla sig a´jour med de möjligheter som denna otroligt expansiva marknad erbjuder. Förutom själva utställningen bidrar föreläsningar och paneldebatter till ökade kunskaper och insikter. –Bland annat kommer Johan Cejie från KRAV att berätta om hur de, under bara ett år, hjälpt 750 storkök i Sverige att bli KRAV-certifierade. Det är en prestation som visar att allt är möjligt och att intresset för ekologiskt bara ökar, överallt, avslutar Lars Larsson. Q –Vi behöver inte helt sluta med något, bara äta lite mindre mängder, förklarar Katarina Luhr, miljöborgarråd i Stockholms stad. FOTO: ISTOCK Ät klimatsmart Av Catharina Holm Panta burkar, källsortera, åka kollektivt – det finns många sätt att bidra till en minskad klimatpåverkan, och många gör också det. Men maten då? Nej, hur vår matkonsumtion påverkar miljön har det talats relativt lite om. Inte förrän nu, det vill säga. –Allt vi konsumerar påverkar miljön och matkonsumtionen står för ungefär 30 % av våra årliga koldioxidutsläpp. Det säger Katarina Luhr, miljöborgarråd i Stockholms stad. –Det är först nu som frågan hamnat högt på miljöagendan och därigenom fått uppmärksamhet. Det som krävs är kunskap om vad man som privatperson kan tänka på när man står i mataffären och framför kylskåpet hemma. Ge exempel! Läs fler intressanta artiklar på hållbartsamhälle.nu –Vi äter mycket kött i Sverige. Kan man dra ner på mängden och kanske då och då byta ut kött från Bli smart i köket med ny kokbok Klimatsmarta tips och recept för alla vardagskockar! En tredjedel av de svenska hushållens utsläpp av växthusgaser kommer från maten. I den nya klimatkokboken ”Det smarta köket – klimatsmarta tips och recept för alla Stockholms vardagskockar” får du tipsen och recepten för att laga god och klimatsmart mat. Ladda ner eller läs digitala kokboken på stockholm.se/smartakoket idisslande djur – som vid bete bildar metangas, en växthusgas – mot kyckling och fisk så gör det stor skillnad. Att äta helvegetariskt några dagar i veckan är också bra om man vill minska sin klimatpåverkan. Och att laga mat på rester, idag slänger vi massor av mat i onödan. För många är det en stor omställning att gå från fredagsbiff till bönor… –Det behöver man inte heller; vi behöver inte helt sluta med något, bara äta lite mindre mängder. Klimatsmart mat är god mat och många blir snarare glatt överraskade hur bra det går – och hur gott det är – att äta vegetariskt då och då. Att äta ekologiskt reducerar förvisso besprutningen av vår mat som i sin tur kan påverka våra jordar och den biologiska mångfalden. Men klimatsmart mat handlar snarare att äta närodlat och i säsong – allt för att reducera transport av mat runt halva jordklotet. –Det handlar också om att reducera matsvinnet. Vi har anordnat interna tävlingar i Stockholms grundskolor för att minska matsvinnet och därigenom åstadkommit fantastiska resultat! Barn och ungdomar har stort miljöintresse och när belöningen blir att skolan dessutom får råd med bättre mat, ja då är de flesta lättövertalade. Samtidigt minskar de skolans och Stockholms klimatpåverkan. Små insatser - stor skillnad Nu pågår satsningar för hushållens matavfallssortering runt om i Stockholm. –Vi jobbar hårt för att nå målet att 70 % av hushållen ska sortera ut sitt matavfall. Med fler som sorterar kommer vi också kunna driva många av våra bussar med biogas, vilket också reducerar Stockholm stads klimatpåverkan ytterligare. Trots allt, relativt små insatser kan göra stor skillnad om vi är många som gör dem. Q EKOLOGISK HANDPLOCKADE DRUVOR FAMILJEPRODUCERAD PRISSÄNKT! Nu 199 Sek 209 Sek, Art nr 2348, Läs mer på www.tommolo.se Finns på Systembolaget Sommelierens beskrivning av Tommolo: Fruktigt, aningen kryddigt i modern och fin ursprungstypisk stil med inslag av fat, mörka körsbär, lakrits, torkade örter och choklad. MER ÄN PRISVÄRT FYRA GETINGAR / EXPRESSEN PRISVÄRD / ALLT OM VIN Importeras av Concealed Wines Alkohol i samband med arbete ökar risken för olyckor! 18 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET NYHETER SPALT FOTO: ISTOCK Drivmedelsalternativ för livsmedelssektorn Av Redaktionen Diesel är det vanligaste drivmedlet inom transportkedjan i Sverige. Tyvärr är diesel inte direkt någon miljövän utan påverkar såväl närmiljön som den globala miljö. Men det finns miljövänliga alternativ. Miljöfrågan har aldrig varit hetare och allra mest står dieseln i fokus. I första hand påverkas närmiljön, dvs den miljö vi vistas i. I livsmedelssektorn gäller det att försöka minska på de giftiga ämnen som går att påverka. Vid transporter med dieseldrivna fordon ”produceras” en mängd mycket giftiga, cancerogena avgaser. Dessa påverkar personal, både de som transporterar och de som hanterar livsmedlen in till butikerna. I dag finns produkter som uppfyller alla ställda krav från motortillverkarna. Men alternativ finns Idag finns alternativ som minskar de giftiga delarna i avgaserna med upp till 90% och kvävedioxiden med ca 50%. Ett sådant alternativ är syntetisk paraffin. Utvecklingen går ständigt framåt och i dag finns produkter som uppfyller alla ställda krav från motortillverkarna, samt uppfyller standarden EN590. Q Läs fler intressanta artiklar på hållbartsamhälle.nu Att producera ett kilo svensk mjölk genererar 44 procent lägre påverkan på vårt klimat och vår omvärld jämfört med det internationella genomsnittet. FOTO: ISTOCK Svensk mjölkproduktion är världsbäst på att minimera miljöpåverkan Av Annika Wihlborg All livsmedelsproduktion påverkar miljön på olika sätt. Påverkan på klimatet och miljön varierar dock mellan olika råvaror och därför gäller det att äta mat som minimerar den negativa miljöpåverkan och maximerar positiv miljöpåverkan. En av våra vanligast förekommande råvaror, svenskproducerad mjölk, har en relativt liten miljöpåverkan jämfört med mjölk från andra länder. Många konsumenter ställer sig förstås frågan hur de kan bidra till att minska kostens klimat- och miljöpåverkan genom att göra smarta och genomtänkta val. Mjölk är ett mycket näringstätt livsmedel och den svenskproducerade mjölken har dessutom lägst miljöpåverkan i världen. Att producera ett kilo svensk mjölk genererar 44 procent lägre påverkan på vårt klimat och vår omvärld jämfört med det internationella genomsnittet. Svenska bönder är helt enkelt världsbäst på att producera mjölk med minimal påverkan på klimatet. görande för att bevara vårt öppna landskap som är så avgörande för den biologiska mångfalden. Många av de gräsytor där djuren betar eller där gräs odlas är dessutom inte tillräckligt bördiga för att odla grödor som vete, havre och råg. Kor fyller därför en nyckelfunktion eftersom de undviker att skogen ”tar över” alltför stora markområden. Mjölkproduktionen gynnar den biologiska mångfalden Goda förutsättningar Mjölkproduktionen har dessutom flera positiva effekter på den biologiska mångfalden. På en tredjedel av alla naturbetesmarker i Sverige betar djur av mjölkras. 50 procent av de rödlistade arter som Sveriges Lantbruksuniversitet presenterade tidigare i år lever i gräsmarker, vars främsta hot är igenväxning. Kor som betar är därmed helt av- Mjölkproduktionen är en tillväxtmotor och en viktig näring på den svenska landsbygden. Svenska bönder arbetar dessutom kontinuerligt med att ytterligare minska mjölkproduktionens miljöpåverkan, så förutsättningarna för att de svenska mjölkbönderna ska göra ett ännu mindre avtryck på klimatet i framtiden är mycket goda. Q Miljöbränsle De flesta storstäders stora miljöproblem är för höga värden av kvävedioxid (NO2). Vi har lösningen! Använd EcoPar, Syntetisk paraffin, drivmedel för dieselmotorer. EcoPar halverar NO2-utsläppen och minskar utsläppen av sot och cancerogena ämnen med upp till 90%. Passar alla dieselmotorer. Finns nu även framställd av biomassa och ger då dessutom en CO2-reduktion med upp till 90%. Mer info på www.ecopar.se eller ring 031-711 50 20 Viktigt att ta hänsyn till både klimatpåverkan och näringsinnehåll Matens klimatpåverkan måste sättas i relation till dess näringsinnehåll. Tyvärr saknas ofta den aspekten i dagens debatt. Svenska och amerikanska forskare har tagit fram ett verktyg som belyser både matens näring och dess klimatpåverkan. På så sätt blir det lättare att se vad som är klimatmässigt bra mat. – All matproduktion har en viss klimatpåverkan. Då gäller det att den mat vi äter verkligen ger oss näring. Annars har klimatpåverkan skett i onödan. Exempelvis har chips, läsk och godis negativa effekter på klimatet utan att ge någon näring att tala om, säger Annika Smedman, nutritionsexpert på LRF Mjölk och forskare vid Uppsala universitet. Svensk-amerikansk forskning har tagit fram ett verktyg som gör det möjligt att skatta näringstäthet och klimatpåverkan i ett mått. På så sätt blir det lättare att se vad som är klimatmässigt bra mat. Den jämför de vanligaste måltidsdryckerna; mjölk, apelsinjuice, läsk, öl, vin, kolsyrat vatten samt vegetabiliska drycker baserade på soja och havre. Mjölk är klimatsmart näring Forskningen visar att mjölk ger mest näring i relation till sin klimatpåverkan, trots att klimatpåverkan är något högre per kilo dryck, eftersom den innehåller så mycket näring. Havredryck har låg klimatpåverkan men också lågt näringsinnehåll. Mjölkens höga näringsinnehåll väger alltså upp dess klimatpåverkan. – Det är viktigt att se till vilken näring ett livsmedel ger, inte bara till vilken klimatpåverkan det har. Att ersätta ett livsmedel med ett annat enbart utifrån klimatpåverkan kan få negativa effekter på näringsintaget, särskilt för barn och äldre. Den som överväger soja- eller havredryck istället för mjölk bör vara medveten om de innehåller mycket mindre näring än mjölk. Mjölken är naturligt näringsrik medan vegodrycker måste Annika Smedman Foto:Johanna Norin berikas för att bli näringsrika, säger Annika Smedman. Vi har inte råd att producera mat som inte ger någon näring Världens befolkning väntas öka drastiskt fram till 2050. Om maten ska räcka till alla och samtidigt påverka klimatet så lite som möjligt, måste den mat vi äter ge oss mycket näring i relation till sin klimatpåverkan. Vi har helt enkelt inte råd att producera mat som inte ger någon näring. Fakta: LRF Mjölk vill inspirera fler till att förstå och ta del av den svenska mjölkens möjligheter. Vi är övertygade om att svensk mat och svenskt jordbruk har en roll att spela, både för att möta de globala utmaningarna och för att skapa jobb och välstånd i svensk ekonomi. Om forskningen på svenska: http://www.mjolk.se/#!/ artiklar/mjolk-ar-8-ganger-battre-an-havredryck/ Det här är framtiden Genom att satsa på industriellt trähusbyggande kan vi lösa tre stora utmaningar: Vi skapar tusentals trygga jobb med schyssta arbetsvillkor runt om i Sverige. Vi får en snabb och miljövänlig lösning på bostadsbristen i hela landet. Det är det klimatsmarta sättet att bygga hus på. Den gröna industri som har sitt ursprung i den svenska skogen skapar gröna arbeten och bostäder. Den hjälper också Sverige att nå de uppsatta klimatmålen. GS medlemmar bygger för livet – de bygger i trä! www.gsfacket.se 20 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET GUIDE Källa: WWF Du hittar Pasta d’oro i Glutenfria hyllan hos välsorterade butiker. Glutenfri pasta•100% naturliga råvaror! Pasta d’oro är gjord enbart på majs och vatten •Inga emulgeringsmedel eller tillsatser •Fri från gluten, ägg, soja och ärtprotein •Glutenfri pasta som verkligen smakar gott med äkta ”al dente”-känsla! www.tifood.se Fotocred: Johan Olsson Fotocred: Johan Olsson MER HÅLLBAR ODLING Lantmännen har utvecklat en mer hållbar odlingsmetod för spannmålsodling och genom den kan man producera spannmål med upp till 20 procent lägre klimatpåverkan. Odlingsmetoden bidrar även till ökad biologisk mångfald och stärker det svenska lantbrukets konkurrenskraft. Den hållbara odlingsmetoden är en del i lösningen på den klimat- och miljöpåverkan som livsmedelsproduktionen, och främst odlingsledet, har. Redan nu har 70 000 ton vete odlats och Lantmännen vill öka arealen. M atkonsumtionens klimatpåverkan i hela kedjan från jord till bord står för ungefär en fjärdedel av världens klimatpåverkande utsläpp och odlingen står för huvuddelen av den påverkan. Som ledande aktör inom hela värdekedjan från jord till bord har Lantmännen ett särskilt ansvar att utveckla lantbruket i en ansvarsfull och långsiktigt hållbar riktning. Som en del av lösningen på matkonsumtionens miljöbelastning har Lantmännen därför utvecklat ett nytt sätt att odla. Den nya odlingsmetoden för spannmål har upp till 20 procent lägre klimatpåverkan och bidrar även till ökad biologisk mångfald. Lantmännen är bland de första i världen att använda metoden för spannmål och man har redan odlat 70 000 ton vete. Nästa år finns förhoppningar om att odla ännu mer. Stärker svenskt lantbruk Odlingsmetoden har utvecklats tillsammans med Lantmännens ägare – svenska lantbrukare – och den kan göra stor skillnad eftersom den minskar miljöbelastningen inom den konventionella odlingen, som står för cirka 90 procent av den svenska odlingsarealen. Odlingsmetoden stärker även konkurrenskraften för svenskt lantbruk och är ett sätt för lantbrukaren att höja värdet på spannmålen och få bättre lönsamhet. Genom odlingsmetoden kan konsumenter också välja klimatsmartare livsmedel. Ökande intresse för mat och hållbarhet Konsumentintresset kring matens ursprung och hur den är producerad växer. Tillsammans med kunder och konsumenter finns möjligheter att påverka och göra skillnad. efterfrågan på både hållbara råvaror och långsiktigt ansvarstagande för miljön, säger Krister Zackari, vd Lantmännen Cerealia. – Vår nya metod är ett viktigt steg på vägen mot en mer hållbar odling, men varken den ekologiska eller konventionella odlingen är hållbar idag. Vi måste fortsätta att utveckla båda metoderna, säger Claes Johansson, hållbarhetschef, Lantmännen. – Genom vår mer hållbara odlingsmetod kan vi erbjuda ett ännu mer hållbart vete. Ett vete som svarar upp mot konsumenternas HÅLLBARHETSCHEFEN CLAES JOHANSSON OM LANTMÄNNENS HÅLLBARA ODLINGSMETOD implementerar dem på ett antal är därför viktigt för att minska skillnad mellan höst- eller vårgårdar för att producera mer håll- den totala miljöpåverkan från sådda grödor. Lantmännen fortmatkonsumtionen. sätter att utveckla metoden för till bar råvara. exempel råg och havre. Är det verkligen ett hållÄr detta ett alternativ till bart sätt att odla? Odlingen Varför gör inte alla som ekologiskt odling? Odlingsmetoden är ett sätt att bidrar ändå till klimatgaser? Lantmännen? tydligt visa hur den konventio- Det vi gör nu är ett viktigt steg För att förflytta den stora massan nella odlingen kan utvecklas i en på vägen mot en hållbar odling, krävs att någon går före och vi mer hållbar riktning. Men även men vi måste fortsätta utveckla ser det som ett tydligt sätt att skynda på implementeringen av den ekologiska odlingen behöver odlingen. den mest hållbara odlingstekniutvecklas för att bli hållbar. ken som finns tillgänglig. Vårt I hela kedjan från jord till bord Trots att efterfrågan på ekologiska Är det bara vete som går mål är att ständigt ligga ett, eller ligger en stor del av den totala produkter ökar så är det fort- att odla på det nya sättet? miljöpåverkan i odlingen. Genom farande små volymer och are- Samma principer går att använda ett par, steg före och vi kommer vårt odlingskoncept slår vi ihop aler det rör sig om. Att utveckla på alla grödor, men de mås- därför löpande utveckla odlingsåtgärder och tekniklösningar och den konventionella odlingen te anpassas. Framförallt är det metoden. Varför är Lantmännens nya odlingsmetod unik? Eftersom den innehåller flera viktiga åtgärder och implementerar ny teknik i odlingen som i sin tur ger stor effekt på matens miljöprestanda. Det är nödvändigt att arbeta från grunden, från gårdsnivå, om man på allvar ska kunna minska miljöpåverkan från maten vi äter. 22 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET KRÖNIKA Johan Anell Släng inte mat! CSR- och hållbarhetsansvarig, Livsmedelsföretagen Den miljöpåverkan som maten ger upphov till under sin väg från jord till bord sker helt i onödan om maten ändå slängs i slutändan. FOTO: ERIK SCHUSS En gränslös utmaning När jag landade i Kuala Lumpur i början av september låg ett distäcke över den malaysiska huvudstaden. Det var ingen vanlig dimma utan smog som uppstått på grund av att palmoljeproducenter i Indonesien bränner gamla odlingar och även förbereder ny mark. 4 tips: 1 Rekommenderad temperatur: Kyl +5°C, sval +6°C till +12°C, frys -18°C. 2 Lägg in en termometer i kylskåpet. Vissa kylskåp är kallast längst ner medan andra är kallast längst upp. Förvara mjölk, kött och fisk där det är kallast och grönsaker där temperaturen är högre. 3 Alla frukter och grönsaker avger etengas, den gör att de mognar. Tomat, plommon, äpple och melon avger mycket etengas. För att påskynda mognadsprocessen för avokado, kan man lägga dem i en påse tillsammans med äpplen. 4 Lita på dina sinnen. Lukta och smaka innan du slänger. Observera att detta inte gäller känsliga livsmedel som vakuumförpackad lax och livsmedel märkta med sista förbrukningsdag. Källa: Konsumentföreningen Stockholm, slangintematen.se I ndonesien är världens största palmoljeproducent med 31 miljoner ton per år, följt av Malaysia med 19,6 miljoner ton. Sammanlagt står de för 85 procent av den globala produktionen. Det finns gott om rapporter om negativa konsekvenser av palmoljeproduktion, för såväl människor som natur. För lite mer än ett år sedan gjorde svensk livsmedelsindustri ett åtagande: i fortsättningen ska all palmolja vara hållbarhetscertifierad. Palmolja är viktigt för produktionsländernas välfärd. I Malaysia tjänar en miljon människor direkt eller indirekt sitt uppehälle på palmoljeproduktionen. Den bidrar till att samhällets infrastruktur byggs ut, till ökade utbildningsmöjligheter och minskar fattigdomsgapet mellan stad och landsbygd. Cirka 40 procent av odlarna är så kallade small-holders med endast några hektar till sitt förfogande. Palmolja har tekniska egenskaper som överglänser andra fetter, och används i ett flertal livsmedel som, bakverk, färdigrätter och glass, men också i sådant vi inte äter, exempelvis smink På en hektar får du ut mer än sex gånger så mycket olja jämfört med andra vegetabiliska fetter. Många lantbrukare i Malaysia har övergått från gummi- och kokosodling till att anlägga palmoljeplantage, där avkastningen är bättre. Omställning av produktionskedjan Roundtable on Sustainable Palm Oil är den organisationen som har skapat ett system för att ställa om leverantörskedjan till hållbart producerad palmolja och är ett certifieringsverktyg som både WWF och svensk livsmedelsindustri står bakom. Cirka 20 procent av den globala palmoljeproduktionen är certifierad av RSPO, men andelen växer stadigt. Det är långt ifrån bara palmolja som blivit föremål för ett ökat fo- Läs fler artiklar på hållbartsamhälle.nu kus på råvaruproduktionens betydelse för och påverkan på enskilda individer och samhället. Kaffe och choklad är två tydliga exempel. Hållbarhetsutmaningarna känner inga gränser och kommer att tillta. Enligt en prognos från FAO kommer den globala konsumtionen av vegetabilisk olja och fett att öka med 25 procent till 250 miljoner 2050 för att möta efterfrågan från en växande global medelklass och en befolkning på nio miljarder. Det går inte att stoppa utvecklingen. Det handlar om att få utvecklingen på rätt spår. Och där är livsmedelsindustrins agerande avgörande. Gör skillnad I Malaysia fick jag se ett stort antal exempel på hållbar palmoljeproduktion och det blev än tydligare hur viktig palmoljan är för det lokala samhället. Jag är övertygad om att den svenska livsmedelsindustrins åtagande om hundra procent hållbar certifierad palmolja gör skillnad och bidrar till en mer hållbar livsmedelskedja. Q RÅVAROR ATT LITA PÅ När du köper mat märkt med Svenskt Sigill så får du oberoende certifierad och kvalitetssäkrad råvara. En råvara fylld med svenska mervärden, djuromsorg och miljöansvar. Ett tryggt val. WWW.SVENSKTSIGILL.SE ’’I DALARNA BAKAR VI KNÄCKEBRÖD PÅ SÅNT VI KAN UTTALA’’ RUNE JOON, FEMTE GENERATIONEN KNÄCKEBRÖDSBAGARE. RENT MJÖL I DEGEN SEDAN 1800 - TALET. Vår familj har bakat knäckebröd i snart 200 år. Och detta i samma by, strax utanför Leksand här i Dalarna. Hemligheten i vår framgång är att vi inte fuskar. Inte ens när vi introducerar nymodigheter som surdegsknäcke. Kanske är vi lite traditionella, men vi förstår faktiskt inte vad ”monooch diglycerider” har i ett bröd att göra. Det tillför varken smak eller näring. Dessutom är det hopplöst att uttala. Så varför krångla till det? Varför sätta till saker som inte hör hemma i brödet eller i din mage? Nej, vi låter gammelfarmors mormors recept vara orört. Har det fungerat så här långt, fungerar det länge till. ÄR DU INTRESSERAD AV VAD DU STOPPAR I DIG ? Dagens mest retoriska fråga, eller hur? Visst vill du veta vad du äter, idag mer än någonsin förut. För tänk efter, alla de tillsatser som används idag, hur kommer de att påverka oss om trettio år? Eller hur de går i arv? Har vi en aning? Nix. Tumregeln är därför att ju enklare innehåll, desto tryggare lär det vara. MAN ÄNDRAR INTE PÅ ETT BRA RECEPT. Knäckebröd är enkelt och ska vara enkelt. Det är svensk råg, vatten (från vår egna källa), en nypa salt och lite jäst ... eller surdeg om det är ett surdegsknäcke. Och du vet ju hur gott det blir när det blandas i en deg och gräddas i en ugn. VI BYGGER VÅRA EGNA MASKINER SOM INTE BEHÖVER NÅGRA TILLSATSER. Ska man baka 650 ton bröd varje månad behöver man maskiner som hjälper till. Vi har alltid själva konstruerat det vi behöver för att göra vårt bröd, utan att för den skull förändra receptet. Teknologin ska ju anpassas till brödet, inte tvärtom. Det började med farfars far som byggde en degblandare av bildelar. Och så har det fortsatt år efter år. Från degrummet, till kavlingen, ugnarna och makan – stången man trär genom hålet på våra runda kakor när de ska torka. Tekniken förnyas och blir bättre. Jakobs Karins recept förblir oförändrat. Resultatet är vi mycket stolta över. på vad som odlades på åkrarna runt byn. De åkrarna räcker inte längre till, allt fler uppskattar vårt knäckebröd så vi har fått utvidga vårt skördeområde. Men vi sträcker oss inte längre bort än 34 mil från Leksand, även om det skulle vara billigare att importera från andra länder. Att vara rädd om miljön ska inte stanna vid vackra ord, eller hur? Den el som värmer våra ugnar är 100% förnyelsebar och vi återvinner all energi från ugnarna till uppvärming av kontor och varmvatten. ÄT BARA SÅNT DU KAN UTTALA. VÄND PÅ PAKETET. Vi märker att vi inte är ensamma att resonera så. Baksidan tycks ha blivit den nya framsidan. Är du också en av alla de som står och vänder på matförpackningarna? Våra tål verkligen att vändas på. Det finns inget där som du inte kan uttala, eller förstå vad det är. Och så ska det vara, eller hur? BAKAD PÅ NÄRPRODUCERAD RÅG OCH MED FOSSILFRI VÄRME. Ända sen gammelfarmors mormor började baka sitt uppskattade bröd har vi använt närproducerad råg. Hon bakade
© Copyright 2024