Matlust i SvD-bilaga om hållbar

ANNONS
ANNONS
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
SEPTEMBER 2015 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU
LÄS om hur hushållsavfall
blir energi på sajten!
MATSVINNET måste minska i
den rika delen av världen. s13
CERTIFIERAD palmolja bidrar till en
mer hållbar livsmedelskedja. s22
Hållbar
Livsmedelsproduktion
Hans Hassle
”Slutna odlingsmiljöer på små ytor i stadsmiljö
spar vatten, areal och kapar transporter.”
Förhandsregistrera dig kostnadsfritt till Skandinaviens enda
fackmässa för certifierade ekologiska produkter.
1-2 november 2015
Se sidan 16 för mer detaljerad information. www.nordicorganicfoodfair.com
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
2 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU
LEDARE
MEDIAPLANET
LÄS MER PÅ HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU
Hållbarhet
Kommunerna har
ett stort ansvar –
offentlig bespisning
och näringsliv
samspelar för hållbar
utveckling. s06
Djurskydd
–Det är
oroväckande
att det svenska
djurskyddet hotas
av prispress, Åsa
Hagelstedt. s12
Klimatsmart
–Allt vi konsumerar
påverkar miljön och
matkonsumtionen står för
ungefär 30 % av våra årliga
koldioxidutsläpp, Katarina
Luhr. Läs mer på sajten!
Hållbar Livsmedelskedja
Världsnaturfonden WWF leder initiativet Hållbar Livsmedelskedja
som ska nå en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion.
F
orskning visar att
livsmedel står för
ungefär en fjärdedel av människans
klimatpåverkan.
Dessutom skapas
miljöproblem som
minskad biologisk mångfald, övergödning och utarmning av naturresurser. Samtidigt som cirka 870 miljoner människor lider av hunger är
omkring 1,4 miljarder överviktiga
och välfärdssjukdomar kopplade
till mat blir allt vanligare. Redan
idag överskrider människans konsumtion jordens begränsade naturresurser, vi lever i Sverige som om vi
hade nästan fyra planeter och den
biologiska mångfalden har halverats sedan sjuttiotalet. Budskapet
är tydligt – om vi fortsätter som vi
gör idag kommer vi inte klara målet
att försörja alla med mat inom planetens gränser.
Hållbar Livsmedelskedja
Samtidigt är maten något av det
mest meningsfulla i våra liv. Mat
står för kultur, gemenskap, näring,
hälsa och hållbarhet. Är det något
Följ oss på
som engagerar så handlar det oftast om vad vi äter eller hur. Det
gör arbetet med hållbar hälsosam
mat för alla så spännande. Men vi
kan inte fortsätta arbeta i stuprör,
verklig förändring förutsätter dialog och samtal över fackgränserna.
Detta konstaterades gång på gång
under konferensen EAT Forum som
samlar forskare, beslutsfattare och
företag från hela världen kring frågan om hälsosam mat. Under årets
EAT Forum beslutade vi därför att
lansera ett företagsdrivet initiativ:
Hållbar Livsmedelskedja där dialog
och åtagande mellan företag i hela
kedjan för hållbar hälsosam mat
står i fokus.
Brett genomslag
Målet är att driva på och öka omställningen till en hållbar produktion och konsumtion av livsmedel,
och WWF är stolta över att få koordinera arbetet. Genom samarbete
och dialog i kombination med tydliga åtgärder kan alla aktörer som
deltar bidra till en livsmedelskedja
inom planetens gränser.
Bakom initiativet Hållbar Livs-
facebook.com/MediaplanetSverige
Anna Richert
handläggare för hållbar mat
på Världsnaturfonden
FOTO: WWF
Vi kan inte fortsätta
arbeta i stuprör, verklig
förändring förutsätter
dialog och samtal över
fackgränserna.
@MediaplanetSE
medelskedja står Arla Sverige, Axfood, Coop, HKScan, ICA, Lantmännen, Löfbergs, Orkla Foods Sverige,
Polarbröd samt Tetra Pak. Målet
med initiativet är att bidra till att
nå en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion till år 2030,
med fokus på den svenska livsmedelskedjan. Aktörerna vill ta ledarskap genom att i samverkan driva
nyckelfrågor och skapa lösningar
med mätbar betydelse – och där åtgärderna har potential att få brett
genomslag. Deltagarna ska kunna
kommunicera konkreta aktiviteter
och mätbara resultat från samarbetet. De ska också inspirera och uppmuntra alla aktörer i kedjan för en
mer hållbar livsmedelsproduktion
och konsumtion. Samarbete och
dialog mellan olika led i livsmedelskedjan bidrar till att öka omställningstakten.
Lång väg att gå
Det är ett utmanande arbete och vi
har en lång väg att gå innan vi kan
säga att det vi äter bidrar till att vi
håller oss inom ramen för en planet. Därför är det betydelsefullt att
@Mediaplanet_se
företagen samlar sig kring Hållbar
Livsmedelskedja. Nu hoppas vi att
politikerna också ska kraftsamla så
att hållbar mat för alla blir folkets
vardagsrätt. Q
WWF:S KOSTRÅD
Undrar du hur du själv ska agera
för hållbar hälsosam mat? Ett första
steg är att äta hälsosamt, för hälsa
och hållbarhet går hand i hand. Följ
WWFs råd för hållbara matval, så gör
du en viktig insats för planeten!
t Ät mindre men bättre kött.
t Ät mer grönsaker, baljväxter och
fullkorn.
t Ät varierat.
t Släng mindre.
t Ät certifierat och miljömärkt.
t Ät mindre onödigt fett, socker och
salt.
Läs mer på:
www.hallbarlivsmedelskedja.se
och www.wwf.se/mat
Återvinn gärna tidningen
Projektledare: John Severin ([email protected]) Verkställande direktör: Richard Waller Redaktionschef: Sandra Sahlén Affärsutvecklare: Mårten Nyberg Designer: Ivar Bigestans Distribution: Svenska
Dagbladet, september 2015 Tryckeri: V-Tab Repro: Bert Lindevall Mediaplanet kontaktinformation: Tel: 08-510 053 00 E-post: [email protected] Omslagsbild: Sweco
DITT STÖD GÖR SKILLNAD FÖR DJUREN!
Swisha en gåva till 9001066 eller besök www.djurskyddet.se
Mat för miljö
och hälsa
– Vi tror att kycklingar som har det
bra smakar bra, berättar företagets VD
Per- Olof Ingemarsson.
Samtliga uppfödare av kyckling som
verkar inom företaget finns på Bjärehalvön och i södra Halland. Nästan allt foder
är lokalproducerat, då korta transporter
är bättre för miljön. Dessutom skapas
jobb långt utanför storstadsregionerna.
Vad har Maria Masoomi, Paul
Svensson och Per-Olof Ingemarsson gemensamt med en miljöstrateg och en skånsk politiker?
Maria Masoomi är dietist och
entreprenör. Paul Svensson
är kock och krögare. Per-Olof
Ingemarsson grundade Bjärefågel. Alla tre har hälsa, miljö och
ekonomi i blickfånget. Det ska
gå hand i hand med konsumentens matvanor, vilket strategen
och politikern jobbar för.
Sverige har en av världens bördigaste
marker i Skåne. Här produceras hälften
av den svenskproducerade maten. Denna
mark måste bevaras för Sveriges självförsörjning av mat.
– I Skåne bedrivs forskning inom livsmedelsutveckling, och vi ser ingen intressekonflikt mellan lönsamhet, ekologi
och hållbarhet, snarare tvärtom, säger
Märta Stenevi, 1:e vice ordförande för
Regionstyrelsen i Region Skåne.
Hon menar att Skåne kan bli en föregångare för omställningen till en mer
hållbar livsmedelsproduktion, och fortsätter.
– Vi ska informera konsumenterna
och stötta producenterna. Ökad kunskap om var maten kommer ifrån, hur
den odlades eller föddes upp, och vad
den lämnar efter sig är nödvändig. Konsumenten ska veta vad man stoppar i sig,
och att det som landar i mark och vatten
gäller vår hälsa.
En skånsk livsmedelsstrategi tas fram
i skrivande stund, baserat på att Sveriges
självförsörjning av livsmedel heter Skåne.
Den skånska livsmedelsstrategin ska följa
Sveriges nationella, och syfta till tillväxt,
hälsa och miljö.
Lättare att handla
– Som kock är jag beroende av råvaror,
som framställts med miljön och människors hälsa i fokus för att kunna skapa
goda, tilltalande och näringsrika måltider, säger kocken Paul Svensson.
Paul brinner för att visa människor bety-
Maria Masoomi.
Foto: Jeanette Hägglund.
Mat förebygger
Som dietist och matentreprenör har
Maria Masoomi kunskap om hur mat
kan förebygga sjukdomar och de utvecklingsmöjligheter som finns. Hon har
medverkat i expertråd på regeringsnivå,
och utbildar personal inom livsmedelssektorn och sjukvården.
– Inom vården är det ytterst viktigt med
kunskap om mattraditioner i olika kulturer, först då kan man ge relevant kostrådgivning utifrån patientens kulturella bakgrund, och framgångsrikt rekommendera
mat, menar Maria.
Olika matkulturer och uppsjön av kompetens inom dessa är Marias hjärtefråga.
Att blanda svenska råvaror med utländska
mattraditioner skapar arbetstillfällen och
social hållbarhet. Hela världen är samlad
här, exportmöjligheterna är oändliga.
– Sverige har en outnyttjad skatt,
som kan gagna produktion, handel och
turismindustrin. På köpet får vi integration, menar Maria.
delsen av kvalitet och skillnaden i smak.
Skolor är en naturlig plats att visa hållbar
livsmedelsproduktion på.
– En foodcourt i en skolrestaurang,
som vi skapat på Malmö Nya Latin-skola, ökar elevernas aptit och minskar svinnet. Foodcourten ger eleverna en varierad matupplevelse, och kvalitativ mat,
förklarar Paul.
Paul ser gärna grönsaksbaserade rätter på menyn - grönsakerna snarare än
köttet, fisken eller kycklingen, är huvudnumret.
– Detta handlar om vår hälsa och
miljö, och att de svenska livsmedelsproducenternas verksamhet måste gå runt,
avslutar Paul.
Per-Olof Ingemarsson, Bjärefågel.
Foto: Sia Andersson.
– Det måste göras lättare att köpa mat
som är bra för hälsan, så att alla kan välja
det, tillägger Anna Petersson, miljöstrateg på Region Skåne, och fortsätter: Om
man ställer frågor och betalar lite mer
kan man få allt. I längden kommer det
att skapa mer efterfrågan med positiv
prispåverkan för hela livsmedelskedjan
som följd.
Lycklig kyckling på Bjärehalvön
På Bjärehalvön visar Bjärefågel att det
är möjligt att föda upp kyckling utan
tillväxthormon och antibiotika. Dessa
kycklingar växer betydligt långsammare
än dem som föds upp i större kommersiell skala i Sverige.
Anna Petersson.
Foto: André de Loisted.
Paul Svensson.
Foto: Erica Wessman.
En Food KIC för Sverige
I EU planeras just nu den största ekonomiska satsningen inom livsmedel
någonsin. Skåne har skapat goda förutsättningar för att Sverige ska få en
framträdande roll. De främsta företagen, de mest framstående universiteten och forskningsinstituten i Europa
samlas för att utveckla morgondagens ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara livsmedelsinnovationer.
En ledande roll innebär chansen att
påverka utvecklingen enligt värden
som prioriteras i Sverige - hållbarhet,
etik, ren mat och livsmedelssäkerhet.
Marta Stenevi.
Foto: Jens Christian.
4 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
MEDIAPLANET
NYHETER
Britt Rahm
”Vi samlar hela
livsmedelskedjan”
vd, Sigill Kvalitetssystem
FOTO: CARL ANDERSSON
Svenskt Sigill- en garant
för hållbar svensk kvalitet
Av Annika Wihlborg
K
onsumenter som köper mat märkt med
Svenskt Sigill får en oberoende, certifierad och
kvalitetssäkrad råvara som garanterat kommer från en odlare eller gård i Sverige som tagit
hänsyn till både djur och natur. Allt fler producenter väljer att certifiera sina produkter enligt Svenskt Sigill,
i dagsläget bär drygt 4000 produkter märkningen.
–Allt fler konsumenter upplever att ekologiska varor inte
täcker in tillräckligt många klimat, miljö- och hållbarhetsaspekter. Producenter som certifierar sina produkter enligt
Svenskt Sigill tar inte bara hänsyn till miljön, de inkluderar
även frågor som djurrätt och livsmedelssäkerhet, säger Britt
Rahm, vd på Sigill Kvalitetssystem.
Efterfrågan hög
Svenskt Sigill täcker in ett brett spektra av produkter, från
kött till grönsaker, frukt och blommor. Det är också den
enda certifiering som täcker in hållbarhet utifrån många
olika perspektiv.
–Det är glädjande att antalet produkter märkta med
Svenskt Sigill ökar stadigt, efterfrågan från konsumenterna
på certifieringar som man kan lita på är hög. Den svenska
lagstiftningen för djurrätt och sund livsmedelsproduktion
ligger internationellt sett långt fram. 4000 producenter vill
mer och gör ett fantastiskt arbete med tuffa miljökrav och
stor omtanke om djuren för att kunna certifiera sig med
Svenskt Sigill, säger Britt Rahm. Q
Läs fler intressanta artiklar på
hållbartsamhälle.nu
Landsbygdsminister Sven-Erik
Bucht slår i och med den nya
nationella livsmedelsstrategin
ett tydligt slag för svensk
produktion av mat och dryck.
Tanken är att livsmedelsindustrin ska bli betydligt mer
innovativ, jobbskapande och
exportdrivande.
Av Christian von Essen
S
ven-Erik Bucht gjorde sig som kommunalråd känd för att
han lyckades få Ikea
att etablera sig i Haparanda – ett tilltag
som bidrog till tillväxt i hela regionen. Förra året tillträdde han som landsbygdsminister i Stefan Löfvens regering, och
som sådan är han i full färd med
att sjösätta en ny, nationell livsmedelsstrategi. Vi träffar Sven-Erik
Bucht på hans kontor i Näringsdepartementet.
−Frågan kom upp i regeringsförklaringen och har funnits som ett
S-förslag även tidigare, säger han.
Jag ville ta tag i det här direkt, eftersom det är en jobbfråga. Vi har i
Sverige fantastiskt vatten, bra miljötänk och världens bästa djurhälsa
med lägst antibiotikaanvändning i
hela EU. Dessutom har vi 600 000
hektar obrukad mark som skulle
kunna användas i en ökning av
livsmedelsproduktionen i landet.
Det finns en enorm potential.
Livsmedelsindustrin positiv
I dag arbetar ungefär 55 000 personer inom livsmedels- och dryckesindustrin i Sverige, och Sven-Erik
Bucht ser goda möjligheter att öka
antalet jobb inom såväl primärproduktion som förädlingsprocesser.
Och responsen från branschen
tycks positiv.
−Vi ser ett enormt engagemang
från hela näringskedjan. Det har
inte minst märkts på de sex regionala träffarna som genomförts
runt om i landet under våren, där
jag träffat branschföreträdare och
tagit in synpunkter. Nu fortsätter arbetet i den nationella gruppen och i andra forum. Det här
ska vara en väldigt öppen process
där alla får säga sitt – bland annat vill vi få med akademin på
tåget eftersom den här utveck-
En regional livsmedelsstrategi med fokus
Gröna näringar är viktiga för Kalmar län och
nu satsas det på utveckling och nytänkande för att kunna växa vidare. Arbetet med
en regional livsmedelsstrategi har kommit
långt och tillsammans satsar nu LRF Sydost, Länsstyrelsen och Regionförbundet på
en hållbar utveckling inom regionens livsmedelsbransch.
Kalmar läns naturmässiga förutsättningar
innebär goda möjligheter för en hållbar produktion inom mat, energi, varor och tjänster
som kan bidra till försörjning inte bara inom
regionen och nationen, utan även världen.
”Kalmar läns natur är unik och det är
ingen slump att årsomsättningen inom gröna
näringar i regionen ligger på miljardvis kronor. Genom att satsa ytterligare på produktivitet och innovationsförmåga kan vi se till att
stärka vår konkurrenskraft ytterligare”, säger
Helena Nilsson, direktör för Regionförbundet
i Kalmar län.
Strategiskt samarbete
Genom ett gemensamt och strategiskt samarbete mellan Regionförbundet, LRF Sydost och
Länsstyrelsen är syftet att säkra kompetensnivå och kompetensförsörjning, men även
att möjliggöra fler kontaktytor mellan olika
aktörer och en stärkt branschöverskridande
samverkan inom regionens gröna näringar.
Just framtida livsmedelsförsörjning, med
sina möjligheter och utmaningar, har pekats
ut som ett strategiskt viktigt insatsområde för
regionen. Kicki Svensson är regionchef för
LRF Sydost:
”Kalmar län har många aktörer inom primärledet, vilket inkluderar stora kött- och
kycklingproducenter men även mjölk- och
osttillverkning. Livsmedelssektorn är en nationell framtidssektor, och genom att anta en gemensam, regional livsmedelsstrategi kommer
Kalmar att utvecklas till en välkänd livsmedelsregion av högsta klass. Det kommer att gynna
såväl regionen som enstaka producenter.”
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
MEDIAPLANET
HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU 5
–Jag vill att det ska vara fint
och förknippat med stolthet att
jobba med livsmedel, oavsett i
vilken del av ledet det är, säger
landsbygdsministern.
Sven-Erik Bucht
FOTO: ISTOCK
Landsbygdsminister
FOTO: KRISTIAN POHL/REGERINGSKANSLIET
lingen kräver ett krafttag inom
innovation och forskning.
Eko i fokus
Landsbygdsministern vill med livsmedelsstrategin försöka samordna
politiken och hela branschen för
att peka ut en riktning, öka produktionen och utveckla exporten. Den
ekologiska produktionen är i sammanhanget en viktig näring med
stor potential.
−Vi ser en megatrend inom hälsa,
kvalitet och att odla ekologiskt, och
naturligtvis ska Sverige vara med i
den matchen globalt. Här hemma
ökade efterfrågan på ekologiska
produkter med 38 procent under
2014, och jag skulle tro att det blir
ännu mer 2015. Det är ett utmärkt
sätt att knyta samman stad och
land och samtidigt utveckla de
landsbygdsnära verksamheterna.
Omställningen till ekologiskt kan
vara både kostsam och tidskrävande, och producenterna har redan i
dag svårt att möta efterfrågan. Men
Sven-Erik Bucht ser bara möjligheter.
−Vi har glädjen att ha väldigt
medvetna konsumenter i dag, och
deras beteende avgör hur vi agerar i
alla led − det spelar ingen roll vad en
bonde eller politiker säger. Vi har re-
Här hemma ökade
efterfrågan på ekologiska produkter
med 38 procent
under 2014.
dan väldigt strikt lagstiftning kring
djurhälsa, miljö och besprutning,
men konsumenterna kommer att
kräva ännu mer. De accepterar inte
något miljöslarv. Därför är även certifieringsorganen aktiva i dialogen.
Högre kvalitet
i offentlig sektor
Andra delar av livsmedelsstrategin
innefattar bland annat en förändring av lagen om offentlig upphandling (LoU) så att offentliga verksamheter ska kunna ställa betydligt
tuffare krav på miljö, ursprung och
djurhälsa i sina upphandlingar av
mat och livsmedel.
Dessutom ska strategin främja
den svenska exporten. Bland annat har man anställt ett skog- och
lantbruksråd i Peking som jobbar
med att hjälpa svenska livsmedelsföretag på plats för att öka exporten
till Kina.
−Den här näringen är jätteviktig
för Sverige. Jag vill att det ska vara
fint och förknippat med stolthet att
jobba med livsmedel, oavsett i vilken del av ledet det är. Livsmedelsstrategin handlar inte om skattesubventioner. Det handlar om att
öka medvetenheten och samla
branschen mot ett gemensamt mål,
avslutar Sven-Erik Bucht. Q
på hållbar utveckling
Den livsmedelsstrategi som nu slutförs fokuserar på all typ av mat från Kalmar län - från
skog, åker, äng, trädgård, sjö och hav till köksbord, matsal och restaurang. Viktigt är även
fokus på hållbar utveckling; livsmedelskedjan
ska snarare utvecklats till ett kretslopp ”från
jord till bord till jord”.
Hållbar utveckling
”Balansen mellan ekonomi och miljö är viktig
där Östersjöproblematiken är ett exempel på
en näraliggande utmaning. Lika viktigt är dock
att lyfta fram djurhållningen i Sverige, som är
av absolut världsklass, och att vår lokalt producerade mat är mycket konkurrensstark i
förhållande till utländska aktörer. En viktig del
i strategin är därför att arbeta med såväl utbildning som marknadsföring”, säger Stefan
Carlsson, landshövding Kalmar län och avslutar:
”Jag är mycket stolt över de resurser som
vår fantastiska region besitter, och glad att vi
nu tar krafttag för att ta tillvara på dem än mer.
Att vi – LRF Sydost, Länsstyrelsen och Regionförbundet – samarbetar kring en sådan stor
och strategiskt viktig fråga ger oss möjligheten
att skapa ett realistiskt och förankrat styrdokument, men också styrkan att vi ska kunna gå
från strategi till genomförande.”
Carolina Gunnarsson,
Regionförbundet i Kalmar län
e-post [email protected]
tfn 0480-44 83 82.
www.rfkl.se/livsmedel
6 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
MEDIAPLANET
NYHETER
Johan Ununger
vd, Saltå Kvarn
FOTO: SALTÅ KVARN
Tre dagar i veckan praktiserar elever i Thomas Östermans kök. Den här dagen är det Emma och Shahed i klass 8a som hjälper till med brödbaket. Både Thomas Österman och Sara
Jervfors fick nyligen utmärkelser i Junior White Guide. FOTO: MICAEL ENGSTRÖM
En mötesplats kring bra mat
Av Redaktionen
Sveriges mest hållbara varumärke, Årets måltidschef och Årets
skolrestaurang! De är alla exempel på utmärkelser som placerar Södertälje som en av landets
främsta aktörer när det gäller
hållbarhet och mat – både inom
näringsliv och offentlig sektor.
Nu går kommunen i bräschen för
utvecklingen av en hållbar livsmedelsnäring i Stockholmsregionen. Genom projektet Matlust
ska små och medelstora livsmedelsföretag erbjudas möjligheter att stärka sin konkurrenskraft och skapa fler arbetstillfällen.
Ett av de företag som positionerar Södertälje i hållbarhetstoppen är Saltå Kvarn, Sveriges mest hållbara varumärke när det gäller miljöansvar och socialt ansvarstagande
enligt Sustainable Brand Index 2015.
–Hållbarhet är grunden till hela vår verk-
samhet, säger Johan Ununger, vd. Det är
kul att kunderna förstår och uppskattar
det. Att vara en del av livsmedelsnäringen
i Södertälje ger oss stora möjligheter, eftersom det finns en stor medvetenhet både i
det offentliga och bland privata företag.
Sara Jervfors är kostchef i Södertälje
kommun och valdes nyligen – för andra
året i rad – till Årets Måltidschef av White
Guide Junior.
–Vi har arbetat i mer än 10 år med att
göra måltiderna mer hållbara, berättar
hon. Det handlar om allt från mer ekologiskt, närproducerat, säsongsanpassat och mindre kött till utformning av
lunchbufféer, utbildning och pedagogiska initiativ kopplade till maten – allt utan ökad budget för det löpande arbetet.
Vi har mer
än 90
procent
ekologiska
råvaror
och lägger
mycket
kraft på att
hitta bra
säsongsvaror.
–Det offentliga är en stor inköpare
och kan bidra till att utveckla det lokala och regionala näringslivet. Exempelvis ökar efterfrågan på ekologiska
produkter, inte minst hos oss i kommunen.
Thomas Österman, kökschef på Lina
Grundskola som av White Guide Junior valdes till Årets skolrestaurang, bekräftar den utvecklingen.
–Vi har mer än 90 procent ekologiska råvaror och lägger mycket kraft på
att hitta bra säsongsvaror som gärna får vara lokalt producerade, säger
han. I projektet kommer vi att testa
produkter som företagen tar fram. Jag
hoppas att det leder till nya spännande
rätter som vi kan servera våra elever.
Ökande efterfrågan
EU-projekt
Sara är inne på samma spår som Saltå Kvarns Johan Ununger och betonar
samspelet mellan offentlig och privat
sektor.
Samspelet mellan privat och offentligt är
en viktig del i EU-projektet Matlust, som
bland annat erbjuder livsmedelsföretag
samverkansmöjligheter, expertkunskap,
nya marknadskanaler, olika utvecklingsprogram och möjlighet att utveckla nya
produkter. Projektet drivs av Destination
Södertälje, med KTH och Biovation Park
och som viktiga partners. Destination Södertälje bygger samtidigt upp Södertälje Science Park vilket stärker Södertälje
som kunskapscenter och mötesplats när
det gäller hållbara livsmedel.
Även Saltå Kvarn är samarbetspartner
i projektet.
–Det är högintressant att det här projektet drivs av Södertälje men genomförs i hela Stockholmsregionen, säger
Johan Ununger. Vi behöver fler matföretag som arbetar hållbart och vi kommer
definitivt att delta genom att inspirera
och dela med oss av vårt kunnande. Q
Läs fler artiklar på
hållbartsamhälle.nu
Södertälje storsatsar
på hållbara
livsmedelsföretag
Sara Jervfors, Södertälje kommun, Johanna Strömgren, KTH och Janet Hoogstraate, Biovation Park, står bakom
Matlust – en ny storsatsning på företag, livsmedel och hållbarhet.
Matlust är ett nystartat EU-projekt som – med
fokus på hållbarhet – ska stärka livsmedelsnäringen i hela Stockholmsregionen.
²9LlUH[SHUWHUSnKnOOEDURFKHIIHNWLYSURGXNWLRQ
RFK YL YHW DWW GHW ILQQV VWRU XWYHFNOLQJVSRWHQWLDO KRV
PnQJD OLYVPHGHOVI|UHWDJ VlJHU -RKDQQD 6WU|PJUHQ
DQVYDULJI|U.7+/HDQFHQWUXP,0DWOXVWNRPPHUYL
DWWXWELOGDI|UHWDJHQLDWWEOLPHUHIIHNWLYDNYDOLWHWV
PHGYHWQDRFKO|QVDPPD
*HQRPVDPDUEHWHPHG%LRYDWLRQ3DUNVRPlJVDY
$FWXUXP'HYHORSPHQWNDQ0DWOXVWHUEMXGDIRUVNQLQJ
ODERUDWRULHURFKXWUXVWQLQJLYlUOGVNODVV
²9LHUEMXGHUI|UHWDJHQP|MOLJKHWHUDWWXWYHFNODQ\D
KnOOEDUDSURGXNWHUJHQRPIRUVNQLQJHOOHUWHVWHULQRP
H[HPSHOYLV QlULQJVLQQHKnOO NHPLNDOLHU HOOHU I|USDFN
QLQJVO|VQLQJDUVlJHU-DQHW+RRJVWUDDWH&KHI Sn%LR
YDWLRQ3DUN'HWILQQVVWRUSRWHQWLDOI|UPLQGUHOLYV
PHGHOVI|UHWDJLDWWWDWLOOYDUDYnUDUHVXUVHU²RFKDWW
VNDSDV\QHUJLHUPHGOLIHVFLHQFHI|UHWDJHQL%LRYDWLRQ
3DUN
, 0DWOXVW JHV VPn RFK PHGHOVWRUD OLYVPHGHOVI|UHWDJ
NRVWQDGVIULWW VW|G I|U DWW VWlUND VLQ WLOOYl[W RFK O|Q
VDPKHWVNDSDIOHUDUEHWVWLOOIlOOHQRFKPLQVNDVLQPLOM|
SnYHUNDQ%ODQGDQQDWHUEMXGVVDPYHUNDQVP|MOLJKHWHU
H[SHUWNXQVNDS Q\D PDUNQDGVNDQDOHU SURJUDP I|U
NRPSHWHQVLQQRYDWLRQVRFKSURFHVVXWYHFNOLQJVDPW
WHVWElGGDUI|UQ\DSURGXNWHU
²6|GHUWlOMH KDU HQ PnQJIDOG DY OLYVPHGHOVI|UHWDJ
RFK OnQJ HUIDUHQKHW DY PDW RFK KnOOEDUKHW 0DWOXVW
LQQHElUHQXQLNVDWVQLQJSnI|UHWDJDQGHRFKOLYVPHGHO
PHGIRNXVSnPLOM|KlOVDRFKVRFLDOKnOOEDUKHWEHUlW
WDU 6DUD -HUYIRUV NRVWFKHI L 6|GHUWlOMH NRPPXQ RFK
SURMHNWFKHI I|U0DWOXVW
0DWOXVW GULYV DY 6|GHUWlOMH NRPPXQ WLOOVDPPDQV
PHGEODQGDQGUD.7+
Representerar du ett livsmedelsföretag och vill
vara med i Matlust?
.RPWLOO7RP7LWV([SHULPHQW6WRUJDWDQ6|GHU
WlOMHGHQQRYHPEHUNO9LEHUlWWDUYDG
0DWOXVWNDQHUEMXGDGLJRFKGLWWI|UHWDJ9LEMXGHUSn
OXQFKRFNVn²KnOOEDUWSURGXFHUDGI|UVWnV
Fakta om Matlust:
s6ËNDERSIGTILLSMÍOCHMEDELSTORALIVSMEDELSFÚRETAGOCH
ERBJUDERKOSTNADSFRITTSTÚDFÚRÚKADLÚNSAMHETOCHKONKURRENSKRAFT
s"IDRARTILLENHÍLLBARLIVSMEDELSNËRINGI3TOCKHOLMSREGIONEN
s0ÍGÍRUNDEROCHDRIVSAV3ÚDERTËLJEKOMMUN
GENOM$ESTINATION3ÚDERTËLJESOMNUOCKSÍBYGGERUPP3ÚDER
TËLJE3CIENCE0ARK0ARTNERSËR+4("IOVATION0ARKMm
s0ROJEKTBUDGETENËRMILJONERKRONOR(ËLFTENKOMMERFRÍN
%UROPEISKAREGIONALAUTVECKLINGSFONDEN%25&OCHRESTEN
FRÍN3ÚDERTËLJEKOMMUNOCHSAMARBETSPARTNERS
s,ËSMERPÍwww.matlust.eu
Sveriges bönder bidrar till hållbar livsmedelsproduktion
gör att svenska livsmedel håller
hög klass när det gäller exempelvis bekämpningsmedelsrester. Det svenska jordbruket
har låga överskott av kväve i
odlingen, något som är viktigt
för att minimera övergödningen.
Dessutom är svensk mat klimatsmart och bidrar till den biologiska mångfalden. Livsmedelsproduktionen har också stor
betydelse för en levande landsbygd tack vare arbetstillfällen
och skatteintäkter.
Utsläpp av växthusgaser från mat, svensk privatkonsumtion
Indexerat
250
200
utsläpp
andra länder
150
100
utsläpp
Sverige
Källa: www.naturvardsverket.se, fakta och statistik
Lantbrukarns Riksförbund. Tel 0771-573 573. www.lrf.se
2012
2010
2008
2006
2004
2002
0
2000
50
1998
LRF tar i vårt miljö- och hållbarhetsarbete fasta på riksdagens
generationsmål, där utgångspunkten är att Sveriges miljömål
ska nås utan att orsaka ökade
miljö- och hälsoproblem utanför
Sveriges gränser. Utvecklingen
för detta övergripande mål ser
tyvärr negativ ut och istället för
att minska vår påverkan i andra
länder ökar vi den.
Sverige har idag en av Europas
lägsta självförsörjningsgrader och
varannan tugga av all mat vi äter
är importerad. Vi menar att vi kan
bättre. LRF gläds därför av att
flera politiska partier numera
stöder ambitionerna om en svensk
livsmedelsstrategi för att stärka
svensk hållbar produktion.
Det finns mängder av mervärden med svensk mat. Tack
vare svenska bönders dagliga
skötsel och omsorg om sina djur
säkras en djuromsorg i världsklass. Sunda djurhållningssystem,
förebyggande djurhälsovård och
aktiv sjukdomsbekämpning ger
friska djur, låg antibiotikaanvändning och säkra livsmedel.
Ett långsiktigt miljöarbete och
tuffa miljöregler för växtodlingen
1996
som så gott som de flesta skriver under på är viktigt. Däremot
är vi många som menar olika
saker med hållbar utveckling.
LRF menar att hållbar utveckling
handlar om att ta ett globalt
ansvar för såväl miljön som
människors situation.
1994
Hållbar utveckling är någonting
För att nå fram till en ökad
hållbarhet och ökad svensk
livsmedelsproduktion krävs
att vi:
rska ta tillvara en växande
mervärdesmarknad
röka den totala konkurrenskraften i svensk
livsmedelsproduktion
röka livsmedelsexport
som skapar värde på
gårdsnivå
ranvända offentlig upphandling som ett verktyg
för att gynna den hållbara
produktion vi vill ha
LRF och Sveriges
bönder tar ansvar för
miljön och tillsammans
kan vi jobba för en
hållbarare miljö.
8 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
MEDIAPLANET
NYHETER
Peter Olsson
ordförande,
Sveriges fiskares
producentorganisation,
SFPO
FOTO: PRIVAT
FOTO: NORGES SJÖMATRÅD/NORSKFISK.SE
Odlad norsk lax
-ett smart val för
miljön och din hälsa
Av Annika Wihlborg
O
dlad norsk lax är ett klimatsmart och hälsosmart val. Fisk är rikt på proteiner, bra fetter,
D-vitamin, jod och selen. Kostrådgivare
rekommenderar därför at vi äter fisk minimum
mellan två och tre gånger per vecka. Odlad fisk
är dessutom resurssnål eftersom fisken endast konsumerar
små mängder foder, vilket minimerar dess miljöpåverkan.
–Många som inte känner till särskilt mycket om odlad fisk
undrar om det är ett lika klimatsmart och nyttigt alternativ som vildfångad fisk. Våra norska laxodlingar levererar
stora mängder högkvalitativt protein som odlas fram på ett
resurssnålt sätt. Laxen tillgodogör sig sitt foder maximalt
eftersom de är växelvarma fiskar som inte förbrukar energi
för att hålla sig varma eller för att stå upp som däggdjur
behöver. Eftersom laxen verkligen kan tillgodogöra sig all
näring är lax ett betydligt mer klimatsmart alternativ än
exempelvis nötkött, säger Line Kjelstrup, Sverigechef på
Norges sjömatråd.
Utöver sitt näringsrika innehåll ligger nivån av föroreningar i den norska laxen långt under myndigheternas
och EU:s gränsvärden. Fodret som används vid norsk fiskodling är baserat på marina och vegetabiliska produkter. Cirka
30 procent av fiskfodret som används vid odling kommer
från marina råvaror, som är begränsade resurser. Norska
fiskfodersproducenter garanterar att innehållet i fiskmjöl
och fiskolja kommer från kvotreglerat fiske och följer upp
detta genom spårningsdokumentation och revision av sina
underleverantörer. Q
–På senare år har medvetenheten om vikten av att värna om det hållbara fiskebeståndet ökat, säger Peter Olsson,
ordförande för Sveriges fiskares producentorganisation. FOTO: ISTOCK
Hållbart fiske bevarar den
biologiska mångfalden i våra hav
Av Annika Wihlborg
Att välja svensk fisk som
fiskats på ett hållbart sätt
är ett självklart val för
konsumenter som värnar
om ett hållbart fiskbestånd.
Sverige ligger i framkant
i arbetet med att bevara
sunda fiskebestånd,
bland annat genom att
förbjuda utkast av fisk från
fiskebåtar.
–I delar av Europa råder redan i dagsläget ett utkastförbud, vilket innebär
att fiskare inte får kasta tillbaka den
fisk de fångat i vattnet. I Sverige råder redan i dagsläget ett utkastförbud, vilket är viktigt för att bevara
den biologiska mångfalden och undvika utfiskade hav. Den 1 januari 2016
träder ett utkastförbud i kraft även i
de delar av Europa som hittills inte
omfattats av förbudet, säger Peter
Olsson, ordförande för Sveriges fiskares producentorganisation, SFPO.
Viktigt att bevara
fiskebestånden
SFPO strävar bland annat efter att
skapa en samsyn och samverkan
mellan forskare och fiskeindustrin.
Sverige ligger i framkant vad gäller
krav på hållbart fiske. Peter Olsson
betraktar kraven som positiva, men
betonar vikten av att samma krav
gäller i hela EU för att få till en sund
konkurrenssituation mellan ländernas fiskeindustrier.
–Den enskilt viktigaste faktorn
för att få till ett hållbart fiske i
framtiden är att inte fiska ur bestånden, alltså att ta hänsyn till vilken typ av fisk man fångar vid olika
tidpunkter på året och förstås även
hur mycket fisk man fångar, säger
Peter Olsson.
Fler konsumenter värnar om
det hållbara fiskebeståndet
Som konsument kan man stötta det
hållbara fisket genom att välja MSCmärkt fisk. MSC, Marine Stewardship Council, är en internationell
oberoende organisation som verkar
för ett långsiktigt hållbart fiske i hav
runtom i världen. Idag kan svenska
konsumenter välja mellan drygt
2000 MSC-certifierade produkter i
livsmedelsbutikerna.
–På senare år har medvetenheten
om vikten av att värna om det hållbara fiskebeståndet ökat. Allt fler konsumenter är måna om att välja fisk
som fiskats på ett hållbart sätt. Jag
vill uppmana konsumenter att i första
hand välja svensk fisk eftersom fiskeindustrin är viktig för många svenska
kustsamhällen. Det är en av våra ursprungliga näringar som vi bör vara
rädda om, säger Peter Olsson. Q
Fisket tar ansvar för en god och nyttig
resurs som naturen själv producerar
Sveriges fiskare tar ansvar för att det svenska fisket bedrivs ansvarsfullt och hållbart så att konsumenten kan äta fisk ofta och med gott samvete.
Fisk är både nyttigt och gott - ett nödvändigt
livsmedel för vår hälsa. Fisk och skaldjur är också näringstät mat, den innehåller mycket näring
per kalori. Fiskens sammansättning av proteiner,
vitaminer, mineralämnen och framförallt fetter
innehåller till stor del av långa fleromättade omega-3 fettsyror vilka påverkar vår hälsa på ett positivt sätt.
Svenska fiskare har länge, nationellt och internationellt, varit pådrivande för ett hållbart fiske. Med
EU:s nya gemensamma fiskeripolitik som stöd har
vi nu några grundpelare som vi arbetar efter. Utvecklingen av fiskbestånden har under senare år
varit positiv. Inom EU skall vi fiska eller ”skörda” på
ett sätt som på lång sikt kan ge ett optimalt uttag (i
enligt EU:s princip om Maximum sustainable yield
(MSY)).
Fisket skall bedrivas med hänsyn till hela ekosystemet, fiskeriförvaltning skall ses som en del av
förvaltningen av havsmiljön. Ökad regionalisering
skall genomföras vilket innebär en bättre anpassning till lokala förhållanden.
Sveriges fiskare arbetar också bl a med redskapsförsök för att få fram bättre selektiva redskap
för att kunna sortera ut rätt fångst redan i havet.
www.yrkesfiskarna.se
Vi ställer oss positiva till att, som EU beslutat, all
fisk som fångas skall tas iland och användas på
ett klokt sätt.
Alla som arbetar i och med svenskt fiske är angelägna om att vi på bästa sätt ansvarfullt hushållar med denna värdefulla gemensamma resurs.
Svenskt fiske skall ge bästa avkastning till nytta för
samhället och för god mat och matglädje för våra
konsumenter.
Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR)
en organisation för samarbete och samverkan mellan
Producentorganisationer (PO) på fiskets område
LO W E B R I N D F O R S
Det stavas laks.
Det är stor skillnad på lax och laks. Där du läser ks istället för x ser
vi ursprung, traditioner och modernt havsbruk. Men vad är det då
som gör laks till laks?
Vi kan börja med de kraftiga syrerika strömmarna längs Norges
öar och fjordar. De tvingar laksen att ständigt hålla sig i rörelse
vilket gör den fast och muskulös.
Om vi sedan fortsätter en bit ut till havs och dyker ner mot havets
botten, finner vi ännu en hemlighet till laksens särart. Här tvingar
kontinentalsockeln upp kallt, salt och näringsrikt vatten från flera
tusen meters djup. Den ökade salthalten gör att vattnets fryspunkt
sänks ytterligare två grader. Förhållandena för odlad laks blir
därmed än mer perfekta.
Ja, så ligger det till. Där du nyss läste en märklig stavning hoppas
vi nu att du ser stolthet, historia och kalla, klara vatten. Nästa gång
du känner för att äta lax till middag – försäkra dig om att det är laks.
norskfisk.se
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
10 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU
MEDIAPLANET
INSPIRATION
Det behövs en
hållbar syn
på hållbar
livsmedelsproduktion
Modern
stadsodling
återanvänder
energi, vatten,
CO2 och
matrester.
FOTO: PLANTAGON
INTERNATIONAL AB
Hans Hassle
vd och grundare, Plantagon
FOTO: PLANTAGON INTERNATIONAL AB
Diskussionen om fördelar
och nackdelar med ekologisk
odling verkar ibland drivas
av debattörer som lever i helt
skilda verkligheter.
ILLUSTRATION: SWECO
Av Hans Hassle
H
ar vi tid med en
oändlig diskussion, då frågan
är om vi överhuvudtaget kommer att kunna producera tillräckligt med mat i framtiden?
Frågan om matsäkerhet - hur vi
ska producera mat till världens växande befolkning - blir allt mer akut.
Sverige är kraftigt beroende av importerade livsmedel. Det är både oetiskt och korkat eftersom vi förlitar
oss på att fattiga länder förser oss
med billig mat när deras egen befolkning lider brist på livsmedel.
Utmaningarna kring framtidens
livsmedelsförsörjning måste mötas
ur ett globalt perspektiv och då blir
frågan om rätt eller fel i debatten
om ekologisk odling underordnad. Vi
måste röra oss bortom konventionellt
tänkande kring odling och ekologiskt
som idealbilder av hur det borde vara.
Om våra efterlevande ska få tillräckligt med mat, måste vi optimera
våra odlingssystem. Vi kan inte förbruka så stora resurser som vi gör, vi
kan inte kasta bort så mycket av det
vi odlar. Vi kan inte äta samma saker
som idag och vi kan inte behålla våra
ineffektiva affärsmodeller.
Ekologisk odling
kortsiktig lösning
Här närmar vi oss frågan om vad
som egentligen är hållbart. Ekologisk odling används på en enda procent av världens totala odlingsyta.
Trots kraftiga subventioner blir slutpriset högt. Ekologisk odling har helt
enkelt inte tillräcklig potential att bli
den lösning på matsäkerhetsfrågan
som världen så väl behöver.
Att vi i Sverige ens diskuterar att
helt gå över till helt ekologisk odling… ja, det vore ett drastiskt och
mycket kortsiktigt beslut, som dels
Modern
stadsodling
återanvänder
energi, vatten,
CO2 och
matrester.
inte minskar resursförbrukningen
i närheten av vad som behövs och
dels medför ett ännu större beroende av importerade livsmedel.
Hur gör vi då? Svaret ligger i att
på innovativa sätt öka effektiviteten i de odlingssystem som redan
används och att optimera värdekedjan. Vi kan inte fortsätta att släppa ut
mångdubbelt mer vikt i koldioxid än
det vi äter. Vi kan inte låta 40 procent
av det vi odlar gå till spillo vid produktion, under transport, i lager och
genom vårt eget slöseri.
Stadsodling
Läs fler artiklar på
hållbartsamhälle.nu
Slutna odlingsmiljöer på små ytor
i stadsmiljö spar vatten, areal och
kapar transporter. De är dyra att
anlägga, men odlaren tjänar igen investeringen genom att ta bort mellanhänder.
Modern stadsodling återanvänder
energi, vatten, CO2 och matrester.
Kanske är det vad som är allra viktigast - en ökad nivå av lokal livsmedelsproduktion som använder och
återanvänder resurser som idag inte
utnyttjas.
Sunt förnuft, mod och passion
Framtiden ligger i ett helt nytt sätt
att se vår matproduktion. Hur den
går till, var den sker och vad den
innehåller. Vi ska inte bara tänka
miljövänligt, hälsosamt och hållbart. Vi måste tillbaka till den tid då
maten och matproduktionen var
en del av det nära samhället och resurser utnyttjades maximalt. Sunt
förnuft, mod och passion behövs för
att finna de transformativa lösningarna. Vare sig konventionell eller
ekologisk odling räcker.
Till sist: I slutet av 2015 offentliggörs äntligen världens första nationella standard för hållbar livsmedelsproduktion i städer. I Sverige. Q
Hållbar utveckling är Bayers svar på framtidens utmaningar
Om detta äpple
är jorden …
Forskning för en uthållig
produktion
Genom 150 år av forskning och utveckling har Bayer arbetat för en förbättrad levnadsstandard och en stabilare
livsmedelsförsörjning i världen. Nya
innovationer har bidragit till ekonomisk
tillväxt och ett bättre välstånd. I vårt
dagliga utvecklingsarbete strävar vi efter
långsiktiga och hållbara lösningar för
effektiv samt säker livsmedelsproduktion
världen över.
Fler människor, mer mat
… så motsvarar
cirkeln odlingsbar
jord
ࠫYRVTTLYKL[[YVSPNLUÄUUHZUPV
miljarder människor i världen, som ska
ha något att äta varje dag. Det innebär
att världens produktion av livsmedel
behöver öka med 60 % de kommande
rYLUࠫY MHUUZKL[JHOLR[HY
odlingsbar jord tillgänglig per person.
ࠫYOHKL`[HUTPUZRH[[PSS
OLR[HYVJOMYHT[PSSM€Y]pU[HZKL[
falla ytterligare, ner till 0,16 hektar (1600
m) per person. För att få en ökning
av livsmedelsproduktionen med 60
% krävs det att vi effektiviserar våra
odlingsmetoder inom jordbruket.
Europa importerar livsmedel
Ökad välfärd i stora delar av världen,
samt energiproduktion på åkermark
konkurrerar om den odlingsbara arealen.
Utöver det påverkar klimatförändringen
förutsättningarna för jordbruket, då både
torka och mer regn än normalt försvårar
för lantbrukare över hela världen.
Det stigande behovet av livsmedel
kan kännas avlägset för en svensk
konsument. Men redan idag importeras
stora mängder livsmedel till Europa. Så
T`JRL[ZVTTPSQVULYOLR[HYTHYR
utanför Europa tas i anspråk bara för att
upprätthålla den levnadsstandard vi har
idag. Denna odlingsareal motsvarar hela
Storbritanniens yta. För varje procent–
enhet som vi kan öka produktiviteten
i det europeiska jordbruket, skulle vi
TPUZRHPTWVY[ILOV]L[TLKTPSQVULY
hektar.
Med Sveriges gynnsamma förhållande
för livsmedelsproduktion gäller det att
vi utnyttjar potentialen av vår åkermark.
Minskar vi däremot effektiviteten här
Å`[[HY]PWYVISLTLU\[VTSHUKZ]PSRL[PU[L
är en långsiktigt hållbar utveckling.
Det är viktigt att vi även i framtiden
har en uthållig, effektiv och stabil svensk
produktion av livsmedel, som samtidigt
bidrar till en levande landsbygd!!
www.cropscience.bayer.se
Din kompletta partner för kontroll av Livsmedelssäkerhet, Livsmedelskvalitet och Redlighet
Eurofins erbjuder ett stort urval av kemiska och mikrobiologiska analyser, samt kontroll och rådgivning riktat mot livsmedelsindustri, mejeri
och lantbruk. Framtidens livsmedel blir mer komplexa och bearbetade.
Globalisering, modifiering och design av funktionella livsmedel ställer större
krav på dokumentation och kvalitetssäkring. I tillägg till denna komplexitet
ser vi hur fusket med våra livsmedel tilltar och uppmärksammas allt mer.
Eurofins spelar en aktiv roll i utveckling av nya metoder, analyser och
tjänster så att svenska livsmedelsproducenter och svensk dagligvaruhandel kan leva upp till konsumenternas förväntningar på korrekt information
och dokumentation, och därmed upprätthålla och stärka förtroendet för
livsmedelsaktörerna och produkterna.
Kontakta gärna oss på Eurofins så berättar vi mer om hur vi kan hjälpa dig att bevara
konsumenternas förtroende och värna ditt varumärke
Petra Olsson, Account Manager
(Västra och Södra Sverige)
Telefon 010-490 83 26
E-post: petraolsson@eurofins.se
Anja Hullberg, Account Manager
(Mälardalen, Östra och Norra Sverige)
Telefon 010-490 83 22
E-post: anjahullberg@eurofins.se
ekologiska köttbullar
& pann biffar …
Köp 2
för 45 kr
exklusivt erbjudande hos
/qTTMZ\WU!
… kostar mindre än du tror
P[s
sVa\\QO\WK
;sMVSMT\[
ligt
ur
at
ött är n
gott! Hönsk
O\
\Q
QS
Z
\\
PIZM
UIOMZ\WKP
T
sT
MP
V
VQV
PO\XZW\MQ
^MZI
ZUIWKP[MZ
^q
\
I\
I
IZ
*
LTQVOSWKS
=TZQSI*Za
,M\\IqZMSWTWOQ[SIS\\J]TTIZWKPXIVVJQЄIZNZsV;KIVLQVI^QIV7ZOIVQK[
,MqZORWZLIXs[^MV[SMSWTWOQ[SPV[NqZ[XW\I\Q[TSWKPSZaLLWZ3\\PIT\MV
qZPMTI ,MqZ^IV[QVVQO\OWLIPIZPOXZW\MQVPIT\VWTTWKPQVOI
\QTT[I\[MZ^MZP]^]L\IOM\6I\]ZTQO\^Q[JsLMOT]\MV̆WKPTIS\W[NZQI
Eko till folket!
___[KIVWZOIVQK[KWU
12 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
MEDIAPLANET
NYHETER
–Vi ser också gärna att
restauranger, offentliga
upphandlare och butiker
blir mer noggranna med
att upplysa om råvarornas
ursprung, säger Åsa
Hagelstedt.
Åsa Hagelstedt
generalsekreterare,
Djurskyddet
FOTO: DJURSKYDDET
FOTO: ISTOCK
FOTO: ELSA FRIZELL
Djurskyddskrav bra
för både konsumenter och djur
Av Annika Wihlborg
Det svenska djurskyddet hotas
av prispress när svenska bönder
vill lätta på djurskyddslagarna
för att kunna konkurrera på
samma villkor som bönder från
andra europeiska länder. Genom
att bli bättre på att kommunicera
mervärdena med att välja
svenskt kött kan svenska bönder
istället stärka sina långsiktigt
hållbara konkurrensfördelar.
–Det är oroväckande att det svenska
djurskyddet hotas av prispress. Svenska bönder har uttryckt önskemål om
att mildra det svenska lagkravet om
att låta kor gå ute på bete. Det har också formulerats önskemål från grisbön-
der om att få tillåtelse att fixera suggor
i sina boxar. Bönderna anser att dessa
lagändringar skulle bidra till att utjämna konkurrensen med bönder från andra europeiska länder som inte har lika
stränga djurskyddslagar, säger Åsa Hagelstedt, generalsekreterare för djurskyddsorganisationen Djurskyddet.
En undersökning som Djurskyddet genomfört bland svenska konsumenter visar att 80 procent av konsumenterna är
beredda att betala mer för svenskproducerade råvaror så länge djurskyddsvillkoren är bättre än i andra europeiska länder. Samtidigt är det inte alltid så lätt för
konsumenten att veta vilka produkter
som har svenskt ursprung i butiken. Att
köpa ekologisk mjölk är relativt enkelt,
Det är oroväckande
att det
svenska
djurskyddet
hotas av
prispress.
men att vara helt säker på vilka länder
förädlade mjölkprodukter kommer ifrån
är många gånger desto svårare.
Svenska bönder
bör marknadsföra det
svenska köttets fördelar
Åsa Hagelstedt anser att svenska bönder
bör bli bättre på att upplysa konsumenterna om mervärdena i att välja svenskproducerat kött. Undersökningar visar
att svenskar i allmänhet värdesätter
hållbart producerat kött från djur som
fått beta utomhus och inte har pumpats
fulla med antibiotika. Djurskyddets undersökning visar exempelvis att 85 procent av svenskarna tycker det är viktigt
att djuren får gå ute och beta.
–Vi arbetar för att få till en lagändring
som innebär krav på tydligare krav på
ursprungsmärkning. Idag finns krav
på ursprungsmärkning på köttråvaror, men om man exempelvis köper
en fryst pizza eller lasagne med kött är
det ofta svårt för konsumenten att veta varifrån köttet kommer. Vi ser också
gärna att restauranger, offentliga upphandlare och butiker blir mer noggranna med att upplysa om råvarornas ursprung, säger Åsa Hagelstedt. Q
Läs fler artiklar på
hållbartsamhälle.nu
,ŝůĚĂZƵŶƐƚĞŶ
ŚĊůůďĂƌŚĞƚƐĞdžƉĞƌƚƉĊ>Z&
^sE^<<PddWZKh<d/KED/E/DZZ<>/DdWsZ<E
^ǀĞŶƐŬĂŬŽŶƐƵŵĞŶƚĞƌŚĂƌŐŽĚĂƐŬćůĂƩǀćůũĂƐǀĞŶƐŬƚŬƂƩŽĐŚĂƩƉƌŝŽƌŝƚĞƌĂŬǀĂůŝƚĞƚĨƌĂŵĨƂƌŬǀĂŶƟƚĞƚŶćƌĚĞćƚĞƌ
ŬƂƩ͘ŶŵŝŶƐŬĂĚŬŽŶƐƵŵƟŽŶĂǀŝŵƉŽƌƚĞƌĂƚŬƂƩŽĐŚĞŶƂŬĂĚƐǀĞŶƐŬŬƂƩƉƌŽĚƵŬƟŽŶƐŬƵůůĞǀĂƌĂĞŶŐŽĚŝĚĠĨƂƌ
ŬůŝŵĂƚĞƚŽĐŚŵŝůũƂŶ
ʹ^ŬŝůůŶĂĚĞƌŶĂŝŬůŝŵĂƚƉĊǀĞƌŬĂŶŵĞůůĂŶŽůŝŬĂƚLJƉĞƌĂǀŬƂƩćƌƐƚŽƌ͕ŵĂŶďƂƌŝŶƚĞĚƌĂĂůůƚŬƂƩƂǀĞƌĞŶŬĂŵ͘<ƂƩĞƚƐƵƌƐƉƌƵŶŐƐůĂŶĚĂǀŐƂƌŝŵĊŶŐƚŽĐŚŵLJĐŬĞƚĚĞƐƐŬůŝŵĂƚƉĊǀĞƌŬĂŶ͕ƐŬŝůůŶĂĚĞŶŵĞůůĂŶƐǀĞŶƐŬƚŶƂƚŬƂƩŽĐŚďƌĂƐŝůŝĂŶƐŬƚŶƂƚŬƂƩ
ćƌŵLJĐŬĞƚƐƚŽƌĂ͕ƐćŐĞƌ,ŝůĚĂZƵŶƐƚĞŶ͕ŚĊůůďĂƌŚĞƚƐĞdžƉĞƌƚƉĊ>Z&͘
^ǀĞŶƐŬĂďƂŶĚĞƌĂŶǀćŶĚĞƌĚĞƐƐƵƚŽŵŵŝŶŝŵĂůƚŵĞĚĂŶƟďŝŽƟŬĂŽĐŚǀĊƌĂĚũƵƌƐŬLJĚĚƐůĂŐĂƌćƌďĞƚLJĚůŝŐƚƐƚƌćŶŐĂƌĞćŶ
ŵĊŶŐĂĂŶĚƌĂůćŶĚĞƌƐ͘<ŽŶƐƵŵĞŶƚĞƌŐƂƌĚćƌĨƂƌŬůŽŬƚŝĂƩůĞƚĂĞŌĞƌĚĞŶƐǀĞŶƐŬĂŇĂŐŐĂŶŶćƌĚĞǀćůũĞƌŬƂƩŝďƵƟŬĞŶ͘
^ǀĞŶƐŬƉƌŽĚƵĐĞƌĂƚŬƂƩćƌŶćŵůŝŐĞŶĞŶŐĂƌĂŶƚĨƂƌůĊŐŬůŝŵĂƚƉĊǀĞƌŬĂŶŽĐŚƐƵŶĚƵƉƉĨƂĚŶŝŶŐ͘
ʹĞƚćƌŽĐŬƐĊǀŝŬƟŐƚĂƩƐŬŝůũĂƉĊƉƌŽĚƵŬƟŽŶŽĐŚŬŽŶƐƵŵƟŽŶĂǀŬƂƩ͘/ĚĂŐćƌŚćůŌĞŶĂǀĚĞƚŬƂƩǀŝŬŽŶƐƵŵĞƌĂƌŝŵƉŽƌƚĞƌĂƚ͘^ĂŵƟĚŝŐƚƐŬƵůůĞĚĞƚƐǀĞŶƐŬĂůĂŶĚƐŬĂƉĞƚŐLJŶŶĂƐĂǀĂƩĚĞŶƐǀĞŶƐŬĂŬƂƩƉƌŽĚƵŬƟŽŶĞŶƂŬĂƌ͕ŝŶƚĞŵŝŶƐƚĞŌĞƌƐŽŵ
ĚũƵƌĞŶƐďĞƚĞćƌĞŶĨƂƌƵƚƐćƩŶŝŶŐĨƂƌĂƩďĞǀĂƌĂĚĞŶŽŵĨĂƩĂŶĚĞĂƌƚƌŝŬĞĚŽŵŽĐŚƵŶŝŬĂďŝŽůŽŐŝƐŬĂŵĊŶŐĨĂůĚƐŽŵĮŶŶƐŝ
ǀĊƌĂŚĂŐĂƌŽĐŚďĞƚĞƐŵĂƌŬĞƌ͕ƐćŐĞƌ,ŝůĚĂZƵŶƐƚĞŶ͘
ǁǁǁ͘ůƌĨ͘ƐĞ
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
MEDIAPLANET
HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU 13
Thomas Kätterer
Professor på
SLU, enheten för
systemekologi
Är det
hållbart?
FOTO: JENNY SVENNAS GILLNER
Många konsumenter frågar
sig vad som egentligen är
hållbart. Redaktionen har
frågat Thomas Kätterer,
professor i systemekologi
vid SLU.
Målstyrning skulle i många fall vara effektivare än
metodstyrning, exempelvis genom en premie för varje lyckad
häckning av sånglärka, föreslår Thomas Kätterer.
FOTO: ISTOCK
Av Redaktionen
Vad betecknar en hållbar
livsmedelsproduktion?
–Produktionen av livsmedel bör bedrivas så att markens bördighet inte
äventyras, att miljöbelastningen
är så låg som möjligt, att naturliga
resurser inte överexploateras, att
den biologiska mångfalden inte
utarmas och att jordbrukaren får
en rimlig ersättning för sitt arbete.
Hållbarhetsarbetet är en resa utan
slut och kräver ett enträget arbete.
Vi har kommit en bra bit på vägen
men ny kunskap måste hela tiden
tas fram, förmedlas och implementeras. Forskning, miljöövervakning,
utbildning och samverkan mellan
forskare och jordbruksnäringen är
därför viktiga komponenter i uthållighetsarbetet. Det finns mycket
kunskap som ännu inte har kom-
mit till nytta. Ett bra exempel är det
brutna näringskretsloppet mellan
stad och land. Näringsämnen som
följer med maten till städerna återförs idag i mycket liten omfattning
till jordbruket fast tekniken finns
för att producera rena mineralgödselmedel från livsmedelindustrins
avfall och reningsverkens slam.
Hur står sig svenskt jordbruk
ur ett hållbarhetsperspektiv?
–Jämfört med många andra länder står sig det svenska jordbruket
mycket väl. Vi har kompetenta och
engagerade lantbrukare. Sverige har
även stränga djurskyddslagar och
användningen av antibiotika och
mediciner inom animalieproduktionen är mycket låg. Vi har föreskrifter
och lagar som syftar till att minska
VISSTE DU ATT:
Vi har kompetenta
och engagerade
lantbrukare.
utsläppen av växtnäring till vattendrag och som gynnar den biologiska
mångfalden.
Vad bör politiker göra för
att främja en hållbar svensk
livsmedelsproduktion?
–Att producera tillräckligt med livsmedel av hög kvaletet är jordbrukets
främsta uppgift. Kostnader för andra
tjänster som jordbruket förväntas att
producera men som marknaden inte
är beredd att betala för måste bäras
av samhället. Generella miljöstöd för
vissa åtgärder och odlingsformer har
visat sig vara ineffektiva och bör ersättas med specifika stöd som minskar miljöpåverkan och gynnar den
biologiska mångfalden. Målstyrning
skulle i många fall vara effektivare än
metodstyrning, exempelvis genom
Pågen minskar matsvinn genom att
omvandla osålt bröd till djurfoder.
Allt kaffe från Löfbergs kommer
att vara certifierat 2016.
Lantmännens totala
koldioxidutsläpp har
minskat med över
40 procent på 5 år.
Följ vårt Hållbarhetsarbete på
Livsmedelsforetagen.se
en premie för varje lyckad häckning
av sånglärka, och den skulle lämna
utrymme för jordbrukarens kreativitet. Ett certifieringssystem som
snabbast möjligt implementerar nya
vetenskapligt underbyggda förbättringar är förmodligen en väg at gå.
Kvalitetsmärkningen Svenskt Sigill
finns redan och är en bra modell att
bygga vidare på.
Vad ska jag som
konsument tänka på?
–Vi måste minska matsvinnet i den
rika delen av världen. Svenska livsmedel har hög kvalitet och har ofta
låg negativ miljöpåverkan; dessutom gynnar man kulturlandskapet
i Sverige som uppskattas av många
och gör oss mindre sårbara vid framtida katastrofer. Q
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
14 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU
MEDIAPLANET
NYHETER
Ekologiskt är inte längre något för
enbart miljöpartister, även ingenjörerna
i Vasastan är med på tåget, menar
Nils Wetterlind, här med en leverans
ekologiska värphöns. FOTO: PONTUS FALL.
FOTO: ISTOCK
Soppa istället för sopa
Av Pontus Fall
Scandinavian Organics vet
hur man kokar soppa på en
spik. Eller rättare sagt buljong på höns som i annat fall
skulle ha slutat på soptippen.
Nils Wetterlind sitter i telefonsamtal med en underleverantör och är
tydligt frustrerad.
–Det går tydligen inte att uppbåda någon ekologisk sojasås i hela
kungariket Sverige, muttrar han
innan intervjun kommer i gång.
Det är ett olägligt leveransstopp,
för i kväll ska det kokas 400 liter sås
inne i fabriken med soja som bas.
På det hela taget är Nils Wetterlind ny inom livsmedelsbrans-
chen. 25 års arbete som utvecklare
inom hotell- och fastighetsbranschen gav en grundplåt som han
plöjt in i Scandinavian Organics.
Drömmen om en egen matfabrik
kom till honom i 20 års-åldern. Då
arbetade han i London och umgicks mycket med en judisk familj,
där en vällagad kycklingsoppa var
navet för högtider och det sociala
livet.
Enligt drömmen skulle matfabriken ligga i London Covent Garden, men Slakthusområdet utanför
Globen är inte heller fy skam. Snart
har dock företaget växt ur även de
här lokalerna; sedan starten 2013
har företaget flyttat flera gånger.
Buljong är grunden
Grunden för verksamheten är
buljong och fonder. I länder som
Frankrike och England är det vanligt att köpa färsk buljong på matbutiken. Sverige är fortfarande buljongtärningens förlovade land.
Nils Wetterlind hoppas och tror
att det kommer att ändras. Och
har man välsmakande buljong har
man alltid en bra grund till färdigrätter.
En stor del av affärsidén är att
köpa in produkter som i annat fall
skulle hamnat på soptippen. För
det slängs stora mängder mat. Skeva morötter slängs och värphöns
bränns upp. Scandinavian Orga-
nics köper in värphönsen. Köttet
mals till köttfärs och på skrovet kokas det buljong.
Måste vara ekologiskt
Men allt som köps måste vara ekologiskt. På den punkten är Nils
Wetterlind mycket bestämd. Så vad
göra när leveransen av ekologisk
sojasås uteblir? En medarbetare får
helt enkelt sätta sig i bilen för att
sedan länsa hyllorna på alla matbutiker i omnejden.
Nils Wetterlind menar att det
finns medvind för ekologiska
livsmedelsproducenter.
Ekologiskt är inte längre något för enbart miljöpartister, även ingenjö-
rerna i Vasastan är med på tåget.
För fem år sedan tror han inte att
det hade varit möjligt att starta företaget.
Argumentet att konventionell
livsmedelsproduktion är ett måste
för att föda jordens växande befolkning, köper han inte alls. I väst äts
det för mycket kött och vi är usla
på att ta hand om hela djuret. Alla
kan gott äta vegetariskt två dagar
i veckan, menar han. Och sen är
det – återigen – det här med all mat
som slängs. Upp till 30 procent av
allt som produceras hamnar bland
soporna.
–Gud fick inte memot om att alla
morötter måste vara lika stora.
LRF Företagarakademi
– Kompetensutveckling
på dina villkor
Sveriges bönder har en stark framtidstro. Det ser bra ut med tillväxtmöjligheter i våra gröna näringar.
Livsmedelsproduktionen behöver öka
för att mätta världens växande befolkning och de svenska förutsättningarna
är gynnsamma, med god tillgång på
mark och rent vatten. Vi ligger också
långt framme när det gäller miljömål,
hållbarhet, djuromsorg och förnybar
energiproduktion. Och den svenska
landsbygden är ett populärt turistmål.
För att kunna nyttja den potentialen
krävs det att, infrastrukturen byggs
Lantbrukarns Riksförbund. Tel 0771-573 573. www.lrf.se
ut, regelverken förenklas och blir mer
konkurrenskraftiga samt att service
finns tillgänglig så att människor kan
bo och driva företag på landsbygden.
LRF har expertkunskap som kan hjälpa politiker och myndigheter att fatta
rätt beslut för landsbygdens utveckling.
Som företagarorganisation jobbar vi
också för att stärka våra drygt 120 000
företagsmedlemmar så att de kan bli
ännu skarpare företagare. Vi gör det
bland annat genom att erbjuda kompetensutveckling via LRF Företagar-
akademi. Att vidareutbilda sig inom
affärsmannaskap är lika viktigt som
att sköta momsredovisningen eller
underhålla maskinerna. LRF vill göra
det lättare för företagen att satsa på
sin egen utveckling. Därför erbjuder
vi digitala utbildningar som företagarna kan ta del av när och var det passar
dem på www.lrf.se/foretagande
Med starka skogs- och lantbruksföretagare som ges konkurrenskraftiga
villkor skapas en hållbar tillväxt i hela
landet.
Sveriges enda mejeri där korna inte äter foder som skövlar regnskog
Vi tänker förändra mejeribranschen. Ett första steg är att vi helt avstår foder med
Soja från Sydamerika, vilket tidigare bara varit möjligt för mindre gårdsmejerier.
Nu gör vi det möjligt för alla beslutsfattare i Sverige att göra ett hållbart val.
KI¾ISVXIRWWI
16 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
MEDIAPLANET
INSPIRATION
Katharina Luhr
Miljöborgarråd
Stockholms stad
FOTO: ANDERS J LARSSON
Lars Larsson
Nordic Manager, Nordic Organic Food Fair
FOTO: PRIVAT
Nordic Organic Food Fair
samlar branschfolk från
hela Europa
Av Catharina Holm
1
-2 november 2015 går Nordic Organic Food Fair av
stapeln på Malmömässan. Mässan lockar branschfolk från hela världen för att diskutera ekologisk mat.
Ekologiskt är inte längre en trend, utan är här för att
stanna och fortsätta växa.
–Nordic Organic Food Fair lockar utställare från hela
världen, och förutom stora aktörer som Menigo, har mässan
en rad internationella paviljonger med utställare från till
exempel Spanien, Italien, England, Danmark, Grekland och
Italien, berättar Lars Larsson, Nordic Manager för mässan.
Sverige väcker internationellt intresse
Ekologisk mat och dryck upplever en enorm framgång
överallt i Sverige och de övriga nordiska länderna, vilket
avspeglas på mässan. Många utländska aktörer vill in på
den växande skandinaviska marknaden och skandinaviska
företag arbetar hårt för att nå ut på exportmarknaden.
–Mässan är enbart öppen för branschfolk, som vill nätverka och hålla sig a´jour med de möjligheter som denna
otroligt expansiva marknad erbjuder.
Förutom själva utställningen bidrar föreläsningar och
paneldebatter till ökade kunskaper och insikter.
–Bland annat kommer Johan Cejie från KRAV att berätta
om hur de, under bara ett år, hjälpt 750 storkök i Sverige att
bli KRAV-certifierade. Det är en prestation som visar att allt
är möjligt och att intresset för ekologiskt bara ökar, överallt,
avslutar Lars Larsson. Q
–Vi behöver inte helt sluta med något, bara äta lite mindre mängder, förklarar Katarina Luhr, miljöborgarråd i
Stockholms stad. FOTO: ISTOCK
Ät klimatsmart
Av Catharina Holm
Panta burkar, källsortera, åka
kollektivt – det finns många
sätt att bidra till en minskad
klimatpåverkan, och många
gör också det. Men maten
då? Nej, hur vår matkonsumtion påverkar miljön har det
talats relativt lite om. Inte
förrän nu, det vill säga.
–Allt vi konsumerar påverkar miljön och matkonsumtionen står för
ungefär 30 % av våra årliga koldioxidutsläpp. Det säger Katarina Luhr,
miljöborgarråd i Stockholms stad.
–Det är först nu som frågan hamnat högt på miljöagendan och därigenom fått uppmärksamhet. Det
som krävs är kunskap om vad man
som privatperson kan tänka på när
man står i mataffären och framför
kylskåpet hemma.
Ge exempel!
Läs fler intressanta artiklar på
hållbartsamhälle.nu
–Vi äter mycket kött i Sverige. Kan
man dra ner på mängden och
kanske då och då byta ut kött från
Bli smart i köket med ny kokbok
Klimatsmarta tips och recept för alla vardagskockar!
En tredjedel av de svenska hushållens utsläpp av växthusgaser kommer från
maten. I den nya klimatkokboken ”Det smarta köket – klimatsmarta
tips och recept för alla Stockholms vardagskockar” får du tipsen
och recepten för att laga god och klimatsmart mat.
Ladda ner eller läs digitala kokboken på stockholm.se/smartakoket
idisslande djur – som vid bete bildar metangas, en växthusgas – mot
kyckling och fisk så gör det stor
skillnad. Att äta helvegetariskt några dagar i veckan är också bra om
man vill minska sin klimatpåverkan. Och att laga mat på rester, idag
slänger vi massor av mat i onödan.
För många är det en stor
omställning att gå från
fredagsbiff till bönor…
–Det behöver man inte heller; vi
behöver inte helt sluta med något, bara äta lite mindre mängder.
Klimatsmart mat är god mat och
många blir snarare glatt överraskade hur bra det går – och hur gott det
är – att äta vegetariskt då och då.
Att äta ekologiskt reducerar förvisso besprutningen av vår mat
som i sin tur kan påverka våra jordar och den biologiska mångfalden.
Men klimatsmart mat handlar snarare att äta närodlat och i säsong
– allt för att reducera transport av
mat runt halva jordklotet.
–Det handlar också om att reducera matsvinnet. Vi har anordnat
interna tävlingar i Stockholms
grundskolor för att minska matsvinnet och därigenom åstadkommit fantastiska resultat! Barn och
ungdomar har stort miljöintresse
och när belöningen blir att skolan
dessutom får råd med bättre mat,
ja då är de flesta lättövertalade.
Samtidigt minskar de skolans och
Stockholms klimatpåverkan.
Små insatser - stor skillnad
Nu pågår satsningar för hushållens matavfallssortering runt om i
Stockholm.
–Vi jobbar hårt för att nå målet
att 70 % av hushållen ska sortera ut
sitt matavfall. Med fler som sorterar kommer vi också kunna driva
många av våra bussar med biogas,
vilket också reducerar Stockholm
stads klimatpåverkan ytterligare.
Trots allt, relativt små insatser kan
göra stor skillnad om vi är många
som gör dem. Q
EKOLOGISK
HANDPLOCKADE DRUVOR
FAMILJEPRODUCERAD
PRISSÄNKT! Nu 199 Sek
209 Sek, Art nr 2348, Läs mer på www.tommolo.se
Finns på Systembolaget
Sommelierens beskrivning av Tommolo: Fruktigt, aningen kryddigt i modern och fin
ursprungstypisk stil med inslag av fat, mörka körsbär, lakrits, torkade örter och choklad.
MER ÄN PRISVÄRT
FYRA GETINGAR / EXPRESSEN
PRISVÄRD / ALLT OM VIN
Importeras av Concealed Wines
Alkohol i samband med
arbete ökar risken för olyckor!
18 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
MEDIAPLANET
NYHETER
SPALT
FOTO: ISTOCK
Drivmedelsalternativ för
livsmedelssektorn
Av Redaktionen
Diesel är det vanligaste drivmedlet inom
transportkedjan i Sverige. Tyvärr är diesel
inte direkt någon miljövän utan påverkar såväl
närmiljön som den globala miljö. Men det finns
miljövänliga alternativ.
Miljöfrågan har aldrig varit hetare och allra mest står
dieseln i fokus. I första hand påverkas närmiljön, dvs den
miljö vi vistas i. I livsmedelssektorn gäller det att försöka
minska på de giftiga ämnen som går att påverka.
Vid transporter med dieseldrivna fordon ”produceras” en
mängd mycket giftiga, cancerogena avgaser. Dessa påverkar
personal, både de som transporterar och de som hanterar
livsmedlen in till butikerna.
I dag finns produkter som uppfyller
alla ställda krav från motortillverkarna.
Men alternativ finns
Idag finns alternativ som minskar de giftiga delarna i
avgaserna med upp till 90% och kvävedioxiden med ca 50%.
Ett sådant alternativ är syntetisk paraffin. Utvecklingen
går ständigt framåt och i dag finns produkter som uppfyller
alla ställda krav från motortillverkarna, samt uppfyller
standarden EN590. Q
Läs fler intressanta artiklar på
hållbartsamhälle.nu
Att producera ett kilo svensk mjölk genererar 44 procent lägre påverkan på vårt klimat och vår omvärld jämfört
med det internationella genomsnittet. FOTO: ISTOCK
Svensk mjölkproduktion är världsbäst på att minimera miljöpåverkan
Av Annika Wihlborg
All livsmedelsproduktion
påverkar miljön på olika sätt.
Påverkan på klimatet och
miljön varierar dock mellan olika råvaror och därför
gäller det att äta mat som
minimerar den negativa
miljöpåverkan och maximerar
positiv miljöpåverkan. En av
våra vanligast förekommande
råvaror, svenskproducerad
mjölk, har en relativt liten
miljöpåverkan jämfört med
mjölk från andra länder.
Många konsumenter ställer sig förstås frågan hur de kan bidra till att
minska kostens klimat- och miljöpåverkan genom att göra smarta
och genomtänkta val. Mjölk är ett
mycket näringstätt livsmedel och
den svenskproducerade mjölken
har dessutom lägst miljöpåverkan
i världen. Att producera ett kilo
svensk mjölk genererar 44 procent
lägre påverkan på vårt klimat och
vår omvärld jämfört med det internationella genomsnittet. Svenska
bönder är helt enkelt världsbäst på
att producera mjölk med minimal
påverkan på klimatet.
görande för att bevara vårt öppna
landskap som är så avgörande för
den biologiska mångfalden. Många
av de gräsytor där djuren betar eller
där gräs odlas är dessutom inte tillräckligt bördiga för att odla grödor
som vete, havre och råg. Kor fyller
därför en nyckelfunktion eftersom
de undviker att skogen ”tar över”
alltför stora markområden.
Mjölkproduktionen gynnar
den biologiska mångfalden
Goda förutsättningar
Mjölkproduktionen har dessutom
flera positiva effekter på den biologiska mångfalden. På en tredjedel
av alla naturbetesmarker i Sverige
betar djur av mjölkras. 50 procent
av de rödlistade arter som Sveriges
Lantbruksuniversitet presenterade tidigare i år lever i gräsmarker,
vars främsta hot är igenväxning.
Kor som betar är därmed helt av-
Mjölkproduktionen är en tillväxtmotor och en viktig näring på den
svenska landsbygden. Svenska
bönder arbetar dessutom kontinuerligt med att ytterligare minska
mjölkproduktionens miljöpåverkan, så förutsättningarna för att de
svenska mjölkbönderna ska göra
ett ännu mindre avtryck på klimatet i framtiden är mycket goda. Q
Miljöbränsle
De flesta storstäders stora miljöproblem
är för höga värden av kvävedioxid (NO2).
Vi har lösningen! Använd EcoPar,
Syntetisk paraffin, drivmedel för dieselmotorer.
EcoPar halverar NO2-utsläppen och
minskar utsläppen av sot och cancerogena ämnen
med upp till 90%. Passar alla dieselmotorer.
Finns nu även framställd av biomassa
och ger då dessutom en CO2-reduktion med upp till 90%.
Mer info på www.ecopar.se eller ring 031-711 50 20
Viktigt att ta hänsyn till
både klimatpåverkan
och näringsinnehåll
Matens klimatpåverkan måste sättas i
relation till dess näringsinnehåll. Tyvärr
saknas ofta den aspekten i dagens
debatt. Svenska och amerikanska
forskare har tagit fram ett verktyg som
belyser både matens näring och dess
klimatpåverkan. På så sätt blir det lättare att se vad som är klimatmässigt bra
mat.
– All matproduktion har en viss klimatpåverkan. Då gäller det att den mat vi äter verkligen ger oss näring. Annars har klimatpåverkan skett i onödan. Exempelvis har chips,
läsk och godis negativa effekter på klimatet
utan att ge någon näring att tala om, säger
Annika Smedman, nutritionsexpert på LRF
Mjölk och forskare vid Uppsala universitet.
Svensk-amerikansk forskning har tagit fram ett verktyg som gör det möjligt att
skatta näringstäthet och klimatpåverkan i ett
mått. På så sätt blir det lättare att se vad som
är klimatmässigt bra mat. Den jämför de
vanligaste måltidsdryckerna; mjölk, apelsinjuice, läsk, öl, vin, kolsyrat vatten samt vegetabiliska drycker baserade på soja och havre.
Mjölk är klimatsmart näring
Forskningen visar att mjölk ger mest näring
i relation till sin klimatpåverkan, trots att klimatpåverkan är något högre per kilo dryck,
eftersom den innehåller så mycket näring.
Havredryck har låg klimatpåverkan men
också lågt näringsinnehåll. Mjölkens höga
näringsinnehåll väger alltså upp dess klimatpåverkan.
– Det är viktigt att se till vilken näring ett
livsmedel ger, inte bara till vilken klimatpåverkan det har. Att ersätta ett livsmedel med
ett annat enbart utifrån klimatpåverkan kan
få negativa effekter på näringsintaget, särskilt för barn och äldre. Den som överväger
soja- eller havredryck istället för mjölk bör
vara medveten om de innehåller mycket
mindre näring än mjölk. Mjölken är naturligt näringsrik medan vegodrycker måste
Annika Smedman
Foto:Johanna Norin
berikas för att bli näringsrika, säger Annika
Smedman.
Vi har inte råd att producera mat
som inte ger någon näring
Världens befolkning väntas öka drastiskt
fram till 2050. Om maten ska räcka till alla
och samtidigt påverka klimatet så lite som
möjligt, måste den mat vi äter ge oss mycket
näring i relation till sin klimatpåverkan. Vi
har helt enkelt inte råd att producera mat
som inte ger någon näring.
Fakta: LRF Mjölk vill inspirera fler till att förstå och ta del
av den svenska mjölkens möjligheter. Vi är övertygade
om att svensk mat och svenskt jordbruk har en roll att
spela, både för att möta de globala utmaningarna och
för att skapa jobb och välstånd i svensk ekonomi.
Om forskningen på svenska: http://www.mjolk.se/#!/
artiklar/mjolk-ar-8-ganger-battre-an-havredryck/
Det här är
framtiden
Genom att satsa på industriellt trähusbyggande kan vi lösa tre stora utmaningar:
‡ Vi skapar tusentals trygga jobb med schyssta arbetsvillkor runt om i Sverige.
‡ Vi får en snabb och miljövänlig lösning på bostadsbristen i hela landet.
‡ Det är det klimatsmarta sättet att bygga hus på.
Den gröna industri som har sitt ursprung i den svenska skogen skapar gröna
arbeten och bostäder. Den hjälper också Sverige att nå de uppsatta klimatmålen.
GS medlemmar bygger för livet – de bygger i trä!
www.gsfacket.se
20 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
MEDIAPLANET
GUIDE
Källa: WWF
Du hittar Pasta d’oro
i Glutenfria hyllan hos
välsorterade butiker.
Glutenfri pasta•100% naturliga råvaror!
Pasta d’oro är gjord enbart på majs och vatten •Inga emulgeringsmedel eller tillsatser •Fri från gluten, ägg, soja och ärtprotein
•Glutenfri pasta som verkligen smakar gott med äkta ”al dente”-känsla!
www.tifood.se
Fotocred: Johan Olsson
Fotocred: Johan Olsson
MER HÅLLBAR ODLING
Lantmännen har utvecklat en mer hållbar odlingsmetod för spannmålsodling och genom den kan man producera spannmål med upp till 20 procent lägre klimatpåverkan. Odlingsmetoden bidrar även till ökad biologisk mångfald och stärker det svenska lantbrukets konkurrenskraft. Den hållbara odlingsmetoden är en del i lösningen på den klimat- och
miljöpåverkan som livsmedelsproduktionen, och främst odlingsledet, har. Redan nu har 70 000 ton vete odlats och
Lantmännen vill öka arealen.
M
atkonsumtionens klimatpåverkan i hela
kedjan från jord
till bord står för
ungefär en fjärdedel av världens
klimatpåverkande utsläpp och odlingen står för huvuddelen av den
påverkan.
Som ledande aktör inom hela värdekedjan från jord till bord har
Lantmännen ett särskilt ansvar att
utveckla lantbruket i en ansvarsfull
och långsiktigt hållbar riktning.
Som en del av lösningen på matkonsumtionens miljöbelastning
har Lantmännen därför utvecklat ett nytt sätt att odla. Den nya
odlingsmetoden för spannmål har
upp till 20 procent lägre klimatpåverkan och bidrar även till ökad
biologisk mångfald. Lantmännen
är bland de första i världen att
använda metoden för spannmål
och man har redan odlat 70 000
ton vete. Nästa år finns förhoppningar om att odla ännu mer.
Stärker svenskt lantbruk
Odlingsmetoden har utvecklats
tillsammans med Lantmännens
ägare – svenska lantbrukare –
och den kan göra stor skillnad
eftersom den minskar miljöbelastningen inom den konventionella odlingen, som står för
cirka 90 procent av den svenska
odlingsarealen. Odlingsmetoden
stärker även konkurrenskraften
för svenskt lantbruk och är ett sätt
för lantbrukaren att höja värdet på
spannmålen och få bättre lönsamhet. Genom odlingsmetoden kan
konsumenter också välja klimatsmartare livsmedel.
Ökande intresse för mat och
hållbarhet
Konsumentintresset kring matens
ursprung och hur den är producerad växer. Tillsammans med
kunder och konsumenter finns
möjligheter att påverka och göra
skillnad.
efterfrågan på både hållbara råvaror och långsiktigt ansvarstagande
för miljön, säger Krister Zackari,
vd Lantmännen Cerealia.
– Vår nya metod är ett viktigt
steg på vägen mot en mer hållbar
odling, men varken den ekologiska eller konventionella odlingen
är hållbar idag. Vi måste fortsätta
att utveckla båda metoderna,
säger Claes Johansson, hållbarhetschef, Lantmännen.
– Genom vår mer hållbara odlingsmetod kan vi erbjuda ett ännu
mer hållbart vete. Ett vete som
svarar upp mot konsumenternas
HÅLLBARHETSCHEFEN CLAES JOHANSSON OM LANTMÄNNENS HÅLLBARA ODLINGSMETOD
implementerar dem på ett antal är därför viktigt för att minska skillnad mellan höst- eller vårgårdar för att producera mer håll- den totala miljöpåverkan från sådda grödor. Lantmännen fortmatkonsumtionen.
sätter att utveckla metoden för till
bar råvara.
exempel råg och havre.
Är det verkligen ett hållÄr detta ett alternativ till
bart sätt att odla? Odlingen Varför gör inte alla som
ekologiskt odling?
Odlingsmetoden är ett sätt att bidrar ändå till klimatgaser? Lantmännen?
tydligt visa hur den konventio- Det vi gör nu är ett viktigt steg För att förflytta den stora massan
nella odlingen kan utvecklas i en på vägen mot en hållbar odling, krävs att någon går före och vi
mer hållbar riktning. Men även men vi måste fortsätta utveckla ser det som ett tydligt sätt att
skynda på implementeringen av
den ekologiska odlingen behöver odlingen.
den mest hållbara odlingstekniutvecklas för att bli hållbar.
ken som finns tillgänglig. Vårt
I hela kedjan från jord till bord Trots att efterfrågan på ekologiska Är det bara vete som går
mål är att ständigt ligga ett, eller
ligger en stor del av den totala produkter ökar så är det fort- att odla på det nya sättet?
miljöpåverkan i odlingen. Genom farande små volymer och are- Samma principer går att använda ett par, steg före och vi kommer
vårt odlingskoncept slår vi ihop aler det rör sig om. Att utveckla på alla grödor, men de mås- därför löpande utveckla odlingsåtgärder och tekniklösningar och den konventionella odlingen te anpassas. Framförallt är det metoden.
Varför är Lantmännens nya
odlingsmetod unik?
Eftersom den innehåller flera viktiga åtgärder och implementerar
ny teknik i odlingen som i sin tur
ger stor effekt på matens miljöprestanda. Det är nödvändigt att
arbeta från grunden, från gårdsnivå, om man på allvar ska kunna minska miljöpåverkan från
maten vi äter.
22 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
MEDIAPLANET
KRÖNIKA
Johan Anell
Släng inte mat!
CSR- och hållbarhetsansvarig,
Livsmedelsföretagen
Den miljöpåverkan som maten ger upphov till under
sin väg från jord till bord sker helt i onödan om
maten ändå slängs i slutändan.
FOTO: ERIK SCHUSS
En gränslös utmaning
När jag landade i Kuala Lumpur i början av september
låg ett distäcke över den malaysiska huvudstaden.
Det var ingen vanlig dimma utan smog som uppstått
på grund av att palmoljeproducenter i Indonesien
bränner gamla odlingar och även förbereder ny mark.
4 tips:
1
Rekommenderad temperatur: Kyl +5°C, sval +6°C
till +12°C, frys -18°C.
2
Lägg in en termometer i kylskåpet. Vissa kylskåp
är kallast längst ner medan andra är kallast längst upp.
Förvara mjölk, kött och fisk där det är kallast och grönsaker
där temperaturen är högre.
3
Alla frukter och grönsaker avger etengas, den
gör att de mognar. Tomat, plommon, äpple och melon
avger mycket etengas. För att påskynda mognadsprocessen
för avokado, kan man lägga dem i en påse tillsammans med
äpplen.
4
Lita på dina sinnen. Lukta och smaka innan
du slänger. Observera att detta inte gäller känsliga
livsmedel som vakuumförpackad lax och livsmedel märkta
med sista förbrukningsdag.
Källa: Konsumentföreningen Stockholm, slangintematen.se
I
ndonesien
är
världens största palmoljeproducent med 31 miljoner ton per år, följt av
Malaysia med 19,6 miljoner ton. Sammanlagt står
de för 85 procent av den
globala produktionen.
Det finns gott om rapporter om
negativa konsekvenser av palmoljeproduktion, för såväl människor
som natur. För lite mer än ett år sedan gjorde svensk livsmedelsindustri ett åtagande: i fortsättningen
ska all palmolja vara hållbarhetscertifierad.
Palmolja är viktigt för produktionsländernas välfärd. I Malaysia
tjänar en miljon människor direkt eller indirekt sitt uppehälle på
palmoljeproduktionen. Den bidrar
till att samhällets infrastruktur
byggs ut, till ökade utbildningsmöjligheter och minskar fattigdomsgapet mellan stad och landsbygd.
Cirka 40 procent av odlarna är så
kallade small-holders med endast
några hektar till sitt förfogande.
Palmolja har tekniska egenskaper som överglänser andra fetter,
och används i ett flertal livsmedel
som, bakverk, färdigrätter och
glass, men också i sådant vi inte
äter, exempelvis smink
På en hektar får du ut mer än sex
gånger så mycket olja jämfört med
andra vegetabiliska fetter. Många
lantbrukare i Malaysia har övergått
från gummi- och kokosodling till
att anlägga palmoljeplantage, där
avkastningen är bättre.
Omställning av
produktionskedjan
Roundtable on Sustainable Palm
Oil är den organisationen som har
skapat ett system för att ställa om
leverantörskedjan till hållbart producerad palmolja och är ett certifieringsverktyg som både WWF och
svensk livsmedelsindustri står bakom. Cirka 20 procent av den globala
palmoljeproduktionen är certifierad
av RSPO, men andelen växer stadigt.
Det är långt ifrån bara palmolja
som blivit föremål för ett ökat fo-
Läs fler artiklar på
hållbartsamhälle.nu
kus på råvaruproduktionens betydelse för och påverkan på enskilda
individer och samhället. Kaffe och
choklad är två tydliga exempel.
Hållbarhetsutmaningarna känner
inga gränser och kommer att tillta.
Enligt en prognos från FAO
kommer den globala konsumtionen av vegetabilisk olja och fett
att öka med 25 procent till 250
miljoner 2050 för att möta efterfrågan från en växande global
medelklass och en befolkning på
nio miljarder.
Det går inte att stoppa utvecklingen. Det handlar om att få utvecklingen på rätt spår. Och där är
livsmedelsindustrins agerande avgörande.
Gör skillnad
I Malaysia fick jag se ett stort antal exempel på hållbar palmoljeproduktion och det blev än tydligare hur viktig palmoljan är för det
lokala samhället. Jag är övertygad
om att den svenska livsmedelsindustrins åtagande om hundra
procent hållbar certifierad palmolja
gör skillnad och bidrar till en mer
hållbar livsmedelskedja. Q
RÅVAROR ATT LITA PÅ
När du köper mat märkt med Svenskt Sigill
så får du oberoende certifierad och kvalitetssäkrad råvara. En råvara fylld med svenska
mervärden, djuromsorg och miljöansvar.
Ett tryggt val.
WWW.SVENSKTSIGILL.SE
’’I DALARNA BAKAR VI
KNÄCKEBRÖD PÅ
SÅNT VI KAN UTTALA’’
RUNE JOON, FEMTE GENERATIONEN
KNÄCKEBRÖDSBAGARE.
RENT MJÖL I DEGEN
SEDAN 1800 - TALET.
Vår familj har bakat knäckebröd i snart 200 år. Och detta
i samma by, strax utanför
Leksand här i Dalarna. Hemligheten i vår framgång är att
vi inte fuskar. Inte ens när vi
introducerar nymodigheter
som surdegsknäcke. Kanske
är vi lite traditionella, men vi
förstår faktiskt inte vad ”monooch diglycerider” har i ett bröd
att göra. Det tillför varken
smak eller näring. Dessutom
är det hopplöst att uttala.
Så varför krångla till det?
Varför sätta till saker som inte
hör hemma i brödet eller i din
mage? Nej, vi låter gammelfarmors mormors recept vara
orört. Har det fungerat så här
långt, fungerar det länge till.
ÄR DU INTRESSERAD
AV VAD DU
STOPPAR I DIG ?
Dagens mest retoriska fråga,
eller hur? Visst vill du veta vad
du äter, idag mer än någonsin
förut. För tänk efter, alla de
tillsatser som används idag,
hur kommer de att påverka oss
om trettio år? Eller hur de går
i arv? Har vi en aning? Nix.
Tumregeln är därför att ju
enklare innehåll, desto tryggare
lär det vara.
MAN ÄNDRAR
INTE PÅ ETT BRA
RECEPT.
Knäckebröd är enkelt och ska
vara enkelt. Det är svensk råg,
vatten (från vår egna källa),
en nypa salt och lite jäst ... eller
surdeg om det är ett surdegsknäcke. Och du vet ju hur gott
det blir när det blandas i en deg
och gräddas i en ugn.
VI BYGGER VÅRA
EGNA MASKINER SOM
INTE BEHÖVER
NÅGRA TILLSATSER.
Ska man baka 650 ton bröd
varje månad behöver man
maskiner som hjälper till.
Vi har alltid själva konstruerat
det vi behöver för att göra vårt
bröd, utan att för den skull
förändra receptet. Teknologin
ska ju anpassas till brödet,
inte tvärtom.
Det började med farfars far som
byggde en degblandare av bildelar. Och så har det fortsatt år
efter år. Från degrummet, till
kavlingen, ugnarna och makan
– stången man trär genom hålet
på våra runda kakor när de ska
torka. Tekniken förnyas och
blir bättre. Jakobs Karins recept
förblir oförändrat. Resultatet
är vi mycket stolta över.
på vad som odlades på åkrarna
runt byn. De åkrarna räcker
inte längre till, allt fler uppskattar vårt knäckebröd så vi
har fått utvidga vårt skördeområde. Men vi sträcker oss
inte längre bort än 34 mil från
Leksand, även om det skulle
vara billigare att importera
från andra länder.
Att vara rädd om miljön ska
inte stanna vid vackra ord,
eller hur? Den el som värmer
våra ugnar är 100% förnyelsebar och vi återvinner all energi
från ugnarna till uppvärming
av kontor och varmvatten.
ÄT BARA
SÅNT
DU KAN
UTTALA.
VÄND PÅ PAKETET.
Vi märker att vi inte är ensamma att resonera så. Baksidan
tycks ha blivit den nya framsidan. Är du också en av alla
de som står och vänder på
matförpackningarna? Våra tål
verkligen att vändas på. Det
finns inget där som du inte kan
uttala, eller förstå vad det är.
Och så ska det vara, eller hur?
BAKAD PÅ
NÄRPRODUCERAD
RÅG OCH MED
FOSSILFRI VÄRME.
Ända sen gammelfarmors
mormor började baka sitt uppskattade bröd har vi använt
närproducerad råg. Hon bakade