Sammanfattning kapitel kol och kolföreningar
KOLETS KEMI – ORGANISK KEMI
 Trä, plats, bomull, ylle har något gemensamt. De kommer från något som
varit levande. I allt som är eller har varit levande finns det kolatomer.
 Vi kallar därför denna del av kemin för organisk kemi, som betyder läran om
ämnen från växter och djur. I dag är det egentligen bättre att kalla den
kolföreningarnas kemi, eftersom många ämnen numera kan framställas på
kemisk väg.
 Grundämnet kol finns i fyra olika former med kolatomerna ordnade i fyra
olika regelbundna mönster. Diamant är världens hårdaste ämne, grafit som
finns i blyerts och är så mjukt att det smetar av sig på ett papper. Fulleren
som har formeln som en ihålig boll och grafen som liknar grafit men är bara
ett atomlager tjockt.
 I amorft kol ligger kolatomerna inte i regelbundna mönster. Stenkol, träkol
och aktivt ko är exempel på amorft kol.
KOLVÄTEN
 Kolväten består av kolatomer och väteatomer.
 Kolväten ordnas i en serie efter stigande antal kolatomer. Det enklaste
kolvätet heter metan, sedan kommer etan, propan, butan osv. (På sidan
87 hittar du hela tabellen med kolväten)
 En kolatom kan bindas till en annan kolatom med en enkel-, dubbel eller
trippelbindning. Namnet på kolväten med enkelbindningar slutar på –an,
kolväten med dubbelbindningar slutar på –en och kolväten med
trippelbindningar slutar på –yn. Kolväten med enkelbindningar har
bundit maximalt med väteatomer till kolatomerna. Därför kallas de
mättade kolväten.
 Föreningar med dubbelbindningar eller trippelbindningar kallas omättade
kolväten, eftersom de inte har maximalt med väteatomer i molekylen.
Omättade kolväten reagerar väldigt lätt med andra ämnen och det
utnyttjar man när man tillverkar ämnen med långa kolkedjor – polymerer.
 Polymerer är ämnen uppbyggda av många molekyler som bildar långa
kedjor. Plaster är ett exempel på polymerer.
FOSSILA BRÄNSEN
 För miljoner år sedan var de fossila bränslena olja, stenkol och naturgas
levande växter och djur.
 Fossila bränslena innehåller kolatomer och när vi förbränner de fossila
bränslena kommer kolatomerna tillbaka till atmosfären som koldioxid. Mer
koldioxid i atmosfären leder till en förstärkt växthuseffekt.
 Oljan som vi tar upp ur berggrunden är en blandning av hundratals olika
kolväten. Med hjälp av en fraktionerad destillation kan man skilja dem åt.
 Bensin är en blandning av ganska lätta, flytande kolväten. Den bensin man
får vid destilleringen av råoljan räcker inte. För att öka produktionen av
bensin slår man därför sönder längre kolväten till lagom längd. Denna metod
kallas krackning.
 Naturgas och biogas är två gasblandningar som främst innehåller metan.
 Skillnaden mellan naturgas och biogas är hur de framställs. Naturgas
kommer från fossila bränslen medan biogas framställs ur organisk avtal tex
sopor. Kolatomerna i biogas finns i naturens kretslopp, men det gör inte
kolatomerna i naturgas. Naturgas ökar därför koldioxidhalten i atmosfären,
men det gör inte biogas.
ALKOHOLER
 Det finns många olika alkoholer. Gemensamt för alla alkoholer är att de
består av en kolvätekedja och en eller flera OH-grupper.
 De fyra alkoholerna med de kortaste kolkjedjorna heter metanol, etanol,
propanol och butanol. De är vid rumstemperatur ofärgade brännbara
vätskor och ganska lättlösliga i vatten.
 Metanol som också kallas träsprit är den allra enklaste alkoholen med
bara en kolatom. Metanol används som bränsle och är mycket giftigt.
 Etanol finns i öl, vin och spritdrycker och används också som
motorbränsle i bilar och bussar. E85 innehåller 85% etanol och 15%
bensin. Etanol är ett biobränsle som tillverkas av skogsavfall, vete eller
sockerrör.
 Glykol och glycerol är alkoholer med flera OH-grupper.