Pilotprojekt lokala medborgarlöften - slutrapport

Projektrapport
2015-02-26
Genomförandekommittén
för nya Polismyndigheten
Version 1.0
Ju 2012:16
Pilotprojekt lokala medborgarlöften
- slutrapport
2
Innehållsförteckning
Rapporten på en minut ............................................................................................ 3
Vad är ett medborgarlöfte? ..................................................................................... 4
Varför medborgarlöften? ......................................................................................... 4
Nytt sätt att styra Polisen – bakgrund ..................................................................... 5
Uppdraget ................................................................................................................. 6
Rekommendationer.................................................................................................. 9
1. Kvalitet i införandet är avgörande för framgång............................................... 9
2. Ett gemensamt arbete med kommunerna ...................................................... 17
3. Särskilt om medborgardialog och medarbetardialog...................................... 20
4. Kommunikation och förankring …………………………………………………………………. 24
Fortsatt utveckling av modellen ............................................................................ 28
Så här ska ett medborgarlöfte utformas……………………………………………………………29
Grov preliminär tidsplan för genomförande ......................................................... 31
Bilagor ..................................................................................................................... 32
3
Rapporten på en minut
För att medborgarlöften verkligen ska förbättra det lokala polisarbetet och bli
en central del av styrningen av svensk polis måste de som genomför det nya
arbetssättet ha tillgång till praktiskt och handfast stöd. Det kräver ett nytt sätt
att tänka och prioriteringar på nationell och regional nivå. Det är till exempel
avgörande att modellen med lokala medborgarlöften införs med ett coachande
och medarbetardrivet förhållningssätt.
Modellen med lokala medborgarlöften ska stödja beslutet att mer än hälften av
polisregionens resurser ska finnas i lokalpolisområdet och sätta fokus på det
lokala polisarbetet tillsammans med hela lokalsamhället.
Vi når bara halvvägs om inte arbetet – i samtliga steg – drivs i samverkan med
Sveriges kommuner.
De som ska driva och ta ansvar för arbetet måste vara med från början när
löftena tas fram. Därför är det nödvändigt att chefer för lokalpolisområdena
och kommunpoliser är på plats när arbetet inleds.
Betydande förberedelser krävs för att lyckas med genomförandet. Det visar
erfarenheter från pilotprojektet.
För att nå ut med lokala medborgarlöften är tillgång till kommunikativ
kompetens och resurs från start en nyckelfaktor. En viktig del i modellen med
medborgarlöften är just att löftena blir brett kända både internt och externt. På
så sätt blir de en drivande kraft i det lokala arbetet.
Slutsatsen är att lokala medborgalöften som arbetssätt måste rullas ut i flera
steg med en realistisk och genomtänkt tidsplan. Detta ger förutsättningar till en
dynamisk och lärande process.
4
Vad är ett medborgarlöfte?
Medborgarlöften är en arbetsmetod som är en integrerad del av
Polismyndighetens nya styrmodell. Medborgarlöften är en utveckling och
förstärkning av nuvarande samverkansöverenskommelser mellan Polis och
kommun. Medborgarlöften handlar om åtgärder som ska hantera lokala
problem, öka tryggheten och minska brottsligheten i ett område. Det beskriver
vad polisen, kommunen och andra samarbetspartner lovar att åstadkomma
tillsammans. Medborgarlöften fokuserar på sådant som de som bor och verkar i
ett område upplever som viktigast för att känna sig trygga och säkra.
Varför medborgarlöften?
Att införa en modell med medborgarlöften syftar ytterst till att öka tryggheten
och minska brottsligheten. Detta genom att öka lokalsamhällets engagemang i
polisens arbete och polisens engagemang i lokalsamhället. Medborgarlöften
ligger i linje med polisens uppdrag och har potentialen att bli en utlösande kraft
för att nå målet i polisens nya verksamhetsidé om en polis närmare
medborgarna.
Det finns stöd i internationell forskning för att kvalitativ samverkan mellan
polisen och lokalsamhället har positiva effekter på den upplevda tryggheten och
på förtroendet för polisen och även kan bidra till att minska brottsligheten. 1
Det finns också forskningsstöd för slutsatsen att när medborgarnas kontakter
med polisen kännetecknas av professionalitet, respektfullt bemötande och
dialog (möjlighet för medborgaren att komma till tals) stärks förtroendet och
viljan att samarbeta med polisen. 2 Därmed skapas bättre förutsättningar att
förebygga och utreda brott.
1
National Policing Improvement Agency, Community engagement in policing – Lessons from the
literature, 2012 sid 34 - 38.
2
Den forskning som bedrivs på perspektivet processuell rättvisa förtjänar i detta sammanhang att
särskilt lyftas fram. Till de tongivande forskarna på detta område hör Tom R. Tyler som
genomfört ett flertal studier av bemötande och legitimitet med fokus på polisen och övriga
rättsväsendet. För en forskningsöversikt, se Lorraine Mazerolle, Sarah Bennett, Jacqueline Davis
m.fl. (2013) ”Legitimacy in Policing: A Systematic Review”.
http://campbellcollaboration.org/lib/index.php?noframe&ht_param0=project_details&project_i
d=141.
5
Vidare visar erfarenheter att en väl fungerande lokal polis med goda relationer
och högt förtroende hos allmänheten ger förutsättningar för långsiktigt
framgångsrik bekämpning av grov och organiserad brottslighet. 3 Att polisen
fokuserar på de problem som allmänheten ser som viktiga är ett led i detta.
Medborgarlöften är ett nytt arbetssätt men tar sitt avstamp i den etablerade
samverkanprocessen mellan polis och kommun. Nya moment syftar bland
annat till att bättre nyttja medborgarnas och medarbetarnas kunskap. Dessa blir
tillsammans med kommunen och lokalsamhällets aktörer medskapare till ett
ännu bättre polisarbete.
Nytt sätt att styra Polisen – bakgrund
Insikten om ett behov av omtag i styrningen av svensk polis har successivt vuxit
fram under genomförandekommitténs arbete. Budskapet från hundratals möten
med polisanställda och från medborgardialoger är tydligt: kunskapen hos
medarbetare, medborgare, kommuner och andra samverkanspartner behöver tas
till vara på ett bättre sätt. Redan tidigt 2013 beskrev medarbetare för
genomförandekommittén hur svårt det är att förena alla olika krav,
prioriteringar och mål som ställs från medborgare, samverkande kommuner,
Rikspolisstyrelsen, regeringen och en allmänt svängande politisk opinion. En
utbredd upplevelse är att allt och inget är viktigast och att man därför ibland
överprövar den omfattande mål- och produktionsuppföljningen.
Idéer och förslag om en ny styrmodell har mött viss skepsis. På många möten
har det lyfts fram att polisen historiskt har haft svårt att prioritera lokalt,
medborgarnära polisarbete med stort eget medarbetaransvar. Medarbetare har
också uttryckt oro för att polisens ledning på olika nivåer inte skulle vara
beredda på den maktförskjutning som detta arbetssätt skulle innebära.
Det var tydligt i regeringens direktiv till genomförandekommittén att
polisorganisationen skulle byggas underifrån och uppåt och att den lokala
polisära närvaron skulle säkerställas. Den lokala problembilden och den lokala
3
Föreläsning för genomförandekommittén av Lars Korsell och Daniel Vesterhav,
Brottsförebyggande rådet den 2 december 2014, bland annat utifrån Brå 2011:13, Lokala
poliskontor.
6
polisens förutsättningar skiljer sig betydligt runt om i landet. De övergripande
strukturreformer som syftar till att stärka den lokala polisen har arbetats fram
utifrån dessa premisser. Detta gäller inriktningen med en resursförflyttning till
bärkraftiga lokalpolisområden med större ansvar och befogenheter. Detsamma
gäller den nya styrmodellen med medborgaren och medarbetaren i fokus.
För att en resursförflyttning till lokalpolisområdena ska bli verklighet behöver
en maktförskjutning bejakas.
Uppdraget
Syftet med pilotprojektet har varit att utifrån erfarenheterna från genomfört
projekt utveckla ett framtida arbetssätt för att ta fram lokala medborgarlöften
för samtliga lokalpolisområden. Uppföljningen av arbetet ska utgöra underlag
för beslut om att utveckla Polismyndighetens styrmodell så att samtliga
lokalpolisområden ska ta fram lokala medborgarlöften inför verksamhetsåret
2016.
I pilotprojektet ingick:
•
att ta fram en samverkansöverenskommelse med lokala
medborgarlöften för 2015,
•
att utveckla hur lokalpolisområdet ska föra dialog med medborgarna,
företagare och andra lokala aktörer,
•
att utveckla kommunikation av medborgarlöften,
•
att utveckla hur medarbetarnas kunskap hos polisen ska tas tillvara vid
framtagande av lokala medborgarlöften,
•
att följa upp arbetssättet.
Pilotprojektet har bedrivits i samtliga sju polisregioner. Sammantaget har tolv
kommuner och en stadsdel deltagit i arbetet.
Polisregion Nord
Arvidsjaur och Piteå kommuner
Polisregion Mitt
Sandvikens kommun
Polisregion Bergslagen
Hagfors, Munkfors, Sunne och Torsby kommuner
7
Polisregion Stockholm
Nykvarns och Södertälje kommuner
Polisregion Öst
Nyköping och Oxelösunds kommuner
Polisregion Väst
Stadsdelen Angered
Polisregion Syd
Lunds kommun
För pilotprojektet har det funnits en styrgrupp. I styrgruppen ingick
representanter från genomförandekommittén, polisen, Brottsförebyggande
rådet och Sveriges Kommuner och Landsting. Ett nationellt stödteam bildades
med representanter från genomförandekommittén, Rikspolisstyrelsen och
Sveriges Kommuner och Landsting. Uppdraget var att stödja de lokala
projektledarna i genomförandet.
En lokal projektorganisation med utsedd projektledare skapades i varje
pilotområde utifrån lokala förutsättningar. Inom polisen skulle den lokala
projektledaren säkerställa att kompetenser fanns som stödjer genomförandet av
de olika arbetsmomenten. Det avser t.ex. kartläggning, problembeskrivning,
orsaksanalys, åtgärd (metodval), uppföljning och kommunikation.
Arbetet i pilotprojektet
Projektet hade sitt uppstartsmöte den 26 augusti 2014 och ett avslutande möte
den 20 januari 2015. Pilotprojektet har sammanlagt haft fyra endagars
projektmöten samt ett gemensamt telefonmöte. Därutöver har projektledaren
haft telefonmöten med respektive delprojekt. Projektledarna för delprojekten
har genomfört kontinuerliga möten i den lokala projektgruppen som bestått av
representanter för kommunen och polisen.
Pilotprojektet var indelat i fem faser för att utveckla arbetssättet med att ta
fram lokala medborgarlöften. Statusrapporter har lämnats till
huvudprojektledaren efter varje fas. Utgångspunkten för att ta fram lokala
medborgarlöften har varit befintlig process för framtagande av
samverkansöverenskommelse mellan polisen och kommunen. De moment som
tillförts är medborgardialoger, medarbetardialoger och ett kommunikativt stöd
under hela arbetets faser.
8
Den första fasen innebar att fastställa projektorganisation med projektledare
och projektgrupp samt att ta fram projektplan med tids- och
kommunikationsplan baserad på faserna. Delprojekten skulle även värdera om
nuvarande samverkansstruktur och samverkansforum hade tillräcklig kvalitet
för att utgöra grund för en utvecklad samverkan med lokala medborgarlöften.
De skulle också säkerställa att kompetenser fanns som stödjer chefen för
lokalpolisområdet att genomföra de olika arbetsmomenten i pilotprojektet.
Under den andra fasen gjordes en kartläggning av lokalpolisområdets brottsoch ordningsproblem samt trygghetssituationen i lokalpolisområdet. Under
fasen inleddes också arbetet med problembeskrivningen. Kartläggningens syfte
var att möjliggöra prioriteringar och inriktningar och syftet med
problembeskrivningen var att besvara frågorna var, hur stort, när och vem/vad.
Under denna fas genomfördes också medborgardialoger och medarbetardialoger.
Under den tredje fasen togs en gemensam problembild fram för
lokalpolisområdet och kommunen och en orsaksanalys genomfördes som
underlag för val av adekvata åtgärder mot problemet.
Under den fjärde fasen enades kommunen och polisen om vilka problem som
skulle åtgärdas och valde åtgärder som ska genomföras under 2015 och som
bedöms påverka de orsaker som sannolikt skapat problemet.
Genomförandet planeras och preciseras i en handlingsplan genom att tidsätta
och resurssätta åtgärderna, beskriva när de ska genomföras och vem som
ansvarar samt hur det ska följas upp. Det gemensamma problemområdet med
beslutade åtgärder och vad som ska uppnås kommunicerades till medarbetarna
och till medborgarna i kommunen eller stadsdelen. Det är de lokala
medborgarlöftena.
I pilotprojektet finns en femte fas som avser uppföljning av projektets arbete.
Fokus i uppföljningen är de områden som är nya i samverkansprocessen, det vill
säga medborgardialogen, medarbetardialogen och framtagande av lokala
medborgarlöften samt kommunikation internt och externt av dessa.
9
Rekommendationer
I detta avsnitt redovisas erfarenheter och lärdomar från pilotprojektet som
bedöms ha påverkan på förutsättningarna att införa medborgarlöften i alla
lokalpolisområden. De sju pilotområdenas samlade erfarenheter och nationella
stödteamets erfarenheter från åtskilliga möten och besök i pilotområdena ligger
till grund för lämnade rekommendationer. Erfarenheterna avser kunskap från
arbetet i de olika faserna; initiering av samverkan, egna förberedelser och
gemensamma förberedelser. De två faser som inte ännu genomförts i
pilotprojektet är genomförande av åtgärder och uppföljning och
kommunikation av resultatet. För att kunna tillföra kunskap från dessa faser
föreslår vi att ytterligare tre projektmöten ska ske under 2015 med de sju
pilotområdena inom ramen för arbetet med införande av lokala
medborgarlöften. 4Även erfarenheter kring samverkan som finns sedan tidigare,
till exempel Brottsförebyggande rådets kunskap, ligger i aktuella delar till grund
för de rekommendationer som lämnas i rapporten.
I rekommendationerna i nedanstående avsnitt har vi i vissa fall valt att
identifiera en avdelningschef eller regionpolischef som ansvarig. Detta ansvar
består bland annat i att se till att införandet av lokala medborgarlöften bistås
med rätt kompetens och resurs. Syftet är att säkerställa kvalitet och att Polisen
som helhet arbetar emot det gemensamma målet. När det är chefen för
lokalpolisområdet som pekas ut består ansvaret i att säkerställa genomförande
och kvalitet på lokal nivå.
1. Kvalitet i införandet är avgörande för framgång
För att medborgarlöften ska kunna bidra till att polisen kommer närmare
medborgarna krävs att kvalitet präglar arbetssättet. Om de medborgarlöften
som tas fram inte håller tillräcklig kvalitet är värdet av dessa begränsat.
Bristfällig kvalitet äventyrar även förtroendet för begreppet medborgarlöften
bland medborgare och medarbetare. Lokala medborgarlöften måste därför
införas med kraft, klokskap och kreativitet. Vi har utifrån detta identifierat ett
antal nyckelfaktorer.
4
Se nedan avsnitt Grov preliminär tidsplan för genomförande.
10
Införande och förberedelse
•
Ett successivt införande ska ske i minst två steg 2015 – 2017.
•
Inför verksamhetsåret 2016 ska varje polisregion ha skarpa
medborgarlöften med minst sju kommuner. Det ska bedrivas minst ett
pilotprojekt inom varje polisområde.
•
Under verksamhetsåret 2017 ska inriktningen vara att alla
lokalpolisområden har skarpa medborgarlöften.
•
Chefen för rikspolischefens kansli ska ges ett stödjande och
samordnande ansvar för införandet.
Internationella erfarenheter av att införa nya arbetssätt i syfte att öka
lokalsamhällets engagemang i brottsförebyggande och trygghetsskapande
arbete visar på möjligheter men också utmaningar. För ett lyckat införande
krävs gedigna förberedelser och bred förankring. 5
Medborgarlöften är en del av polisens nya styrmodell. Det är avgörande att
införandet och tillämpningen blir trovärdig. En av de främsta utmaningarna
med att införa medborgarlöften är därför att modellen trots beslut inte
genomförs fullt ut i praktiken. Införandetakten är en kritisk framgångsfaktor.
En för snabb införandeplan utan tillräckliga förberedelser och stöd skulle göra
medborgarlöften till ett projekt med hög risk. Medborgarlöften riskerar om de
införs utan förberedelse och förankring, att bli ett projekt som medarbetarna
inte känner ägarskap för eller tror på och som också kan skada förtroendet för
polisen.
Erfarenheter av flera stora verksamhetsutvecklingsprojekt inom polisen
(exempelvis PUM och PNU) som på senare år tagits fram på nationell nivå
visar att den främsta utmaningen ligger i själva införandet. Att
Polismyndigheten nu är en myndighet med tydlig mandatstruktur ger
förutsättningar och kommer att underlätta. Vår bedömning är dock att detta
inte är tillräckligt.
5
Se National Policing Improvement Agency, Community engagement in policing – Lessons from
the literature, 2012, sid 3f, för exempel på utmaningar och framgångsfaktorer.
11
Från samtliga sju delpilotprojekt har framhållits att tidsramarna för att
genomföra de fyra faserna i pilotprojektet har upplevts som väl snäva.
Utvecklat arbetssätt och nya moment, exempelvis orsaksanalys,
medarbetardialog, medborgardialog och kommunikativt stöd, tar tid i anspråk
att förbereda och genomföra med kvalitet.
De samlade erfarenheter som pilotprojektet gjort samt de kunskaper om att det
är mycket stora skillnader i grundförutsättningar att bedriva samverkan mellan
polisen och kommunen runt om i Sverige och även stora kvalitetsskillnader gör
att vi ser det som orealistiskt att samtliga lokalpolisområden eller ens en stor
del av Sveriges kommuner ska klara att ha medborgarlöften med kvalitet inför
verksamhetsåret 2016. Vi föreslår därför ett successivt införande i minst två
steg.
Arbetet involverar ett flertal kompetenser inom polisen men även externt. Det
är ett nytt arbetssätt som ett begränsat antal personer inom Polisen har
erfarenheter av. Införandet måste därför vara en lärande och dynamisk process.
För att lyckas behöver cheferna för lokalpolisområdena och de medarbetare
som ska utföra arbetet ha tillgång till praktiskt och handfast stöd, från start och
genom hela processen. Det kräver också ett tydligt nationellt
samordningsansvar för att säkerställa helhetssyn och kvalitet i genomförandet.
Chefen för rikspolischefens kansli har enligt Polismyndighetens arbetsordning
ett utpekat ansvar att koordinera avdelningarna och i förekommande fall
polisregionerna i syfte att stärka myndighetens samlade förmåga till
strategisk styrning. Ansvaret för att förvalta och utveckla
Polismyndighetens nya styrmodell ligger också på kansliet. Utöver ansvaret
att samordna genomförandet bör rikspolischefens kansli också få rollen att
säkerställa det praktiska och handfasta stödet tillsammans med polisregionerna
och de nationella avdelningarna.
12
Förbered övriga lokalpolisområden inför införande av lokala medborgarlöften
2017
•
För de kommuner som idag saknar samverkansöverenskommelse med
polisen ska målsättningen vara att en sådan tecknas inför
verksamhetsåret 2016. Ansvarig: chefen för lokalpolisområdet.
•
Under 2015 ska alla lokalpolisområden genomföra medborgardialoger i
samtliga kommuner samt medarbetardialoger. Ansvarig: chefen för
lokalpolisområdet.
För att förbereda de lokalpolisområden och kommuner som ska införa
medborgarlöften under 2017 är rekommendationen att de redan under 2015 får
utbildning för att kunna genomföra medarbetardialoger och medborgardialoger
under hösten 2015.
Ett antal kommuner (cirka 45 stycken) har idag ingen samverkansöverenskommelse med polisen. Målsättningen ska vara att cheferna för lokalpolisområdet initierar att en sådan överenskommelse tecknas inför 2016. Särskilt
stöd i denna del bör ges.
Samtliga chefer för lokalpolisområdena ska också gemensamt med
kommunen/stadsdelen säkerställa att det finns en tydlig stabil organisatorisk
struktur för samverkan.
Lokalpolisområdets organisation och chef klar – en förutsättning
•
Eventuell geografisk förändring av den lokala polisorganisationen ska
vara beslutad och initierad innan arbetet med att ta fram lokala
medborgarlöften påbörjas. Dessutom behöver chefen för
lokalpolisområdet vara rekryterad och fått sitt uppdrag. Ansvarig:
regionpolischefen
Vissa befattningar blir nyckelfunktioner för att uppnå hög kvalitet när lokala
medborgarlöften införs och genomförs. Chefen för lokalpolisområdet har
ansvar för verksamheten i lokalpolisområdet och för att ambitionsnivån i
samverkan med kommunen höjs. En viktig del i detta arbete innebär att ta
samverkansöverenskommelser med lokala medborgarlöften till en högre nivå.
13
Vid vilken tidpunkt cheferna för lokalpolisområdena rekryterats påverkar
förutsättningarna för planering av införandet och tempo. Att börja genomföra
medborgarlöften i lokalpolisområdet innan chefen är rekryterad och fått sitt
uppdrag avråder pilotprojektet från.
Kommunpoliser – en nyckelfunktion
•
Rekrytering av kommunpoliser ska påbörjas med målsättningen att ha
funktionen kommunpolis med rätt kompetens och med rätt mandat på
plats i alla lokalpolisområden under 2015. Ansvarig: chefen för HRavdelningen.
•
För de lokalpolisområden som ska införa medborgarlöften skarpt för
verksamhetsåret 2016 måste kommunpoliserna vara på plats våren 2015.
Ansvarig: regionpolischefen
Kommunpoliser är en nyckelfunktion för en ambitionshöjning av samverkan
mellan polisen och kommunen med lokala medborgarlöften.
Kommunpolisen säkrar kontinuitet och stabilitet i samarbetet med kommunen
och andra lokala aktörer. Denne är chefen för lokalpolisområdets förlängda arm
och ska vara en motor för att driva polisens brottsförebyggande och
trygghetsskapande arbete i samverkan med lokalsamhället. För att få
kontinuitet och driv i arbetet i samverkan med kommunerna ska det enligt
beslut 6 finnas en funktion som kommunpolis kopplad till alla kommuner.
Brottsförebyggande rådet har i rapporten Samverkan mellan polis och kommun
pekat på behovet av en samordningsfunktion: ”Om det finns en samordnare
anställd i organisationen upplevs överenskommelsen oftare ge effekt på
brottsligheten. Detta gäller särskilt inom polisen, men även inom
kommunerna.” 7 Det kommer bli särskilt tydligt där mer än en kommun ingår i
lokalpolisområdet. Polismyndigheten behöver därför påskynda rekryteringen av
kommunpoliser.
6
7
Beslut Genomförandekommittén, Ju 2012:16/2013/4.
Brå(2013:5) Samverkan mellan polis och kommun, sid 10.
14
Behov av praktiskt och handfast stöd
•
Ett nationellt stödteam och regionala stödteam ska bildas och bemannas
med rätt kompetens. Ansvarig: chefen rikspolischefens kansli och
respektive regionpolischef.
Det är avgörande att modellen med lokala medborgarlöften införs med ett
coachande och stödjande förhållningssätt och inte pressas fram genom
toppstyrning.
Det är mycket stora skillnader mellan lokalpolisområdenas förutsättningar och
förmåga att införa medborgarlöften.
Behovet av stöd, främst till cheferna i lokalpolisområdena och
kommunpoliserna, kommer generellt att vara stort. Vilken omfattning och
vilken typ av stöd som behövs skiljer däremot sig åt.
Chefen för lokalpolisområdet är den som ska ansvara för att utveckla
samverkan med kommunen och lokalsamhället. Det är han eller hon som ska
teckna samverkansöverenskommelsen med medborgarlöften. Flera av de nya
cheferna för lokalpolisområdena kommer att ha begränsad kunskap om
samverkan med kommunerna och lokalsamhället i övrigt.
För att möta detta behov är det nödvändigt att de som arbetar lokalt med att ta
fram medborgarlöftena har tillgång till handfast och praktiskt stöd. Regionala
stödteam och ett nationellt stödteam behöver bildas för att stödja
lokalpolisområdena. I det regionala stödteamet behövs kompetenser som säkrar
kvalitet i alla faserna i samverkansprocessen och för de nya moment som tillförs
för att ta fram och kommunicera lokala medborgarlöften. Att säkerställa att
detta finns på plats bör prioriteras framför exempelvis arbetet med att ta fram
handböcker eller att anordna konferenser etcetera, även om sådant också kan
vara värdefullt.
15
Kompetenshöjande åtgärder med både bredd och spets
•
Kompetensutvecklingsinsatser behöver göras av olika funktioner innan
det lokala arbetet genomförs. Ansvarig: chefen för HR-avdelningen.
•
Ett system för ”train the trainer” bör utvecklas. Ansvarig: chefen för
HR-avdelningen.
I arbetsmodellen med lokala medborgarlöften är det fler moment som i dag inte
ingår i samverkansprocessen. Det kräver kunskapshöjning och förståelse för
hur arbetssättet ska genomföras. Dessa kompetenshöjande åtgärder behöver
genomföras brett inom polisen men även i form av fördjupad kunskap för vissa
grupper och funktioner.
De funktioner som initialt bedöms behöva fördjupad kunskap är chef för
polisområde, chef för lokalpolisområde, kommunpoliser och kommunikatörer.
Kompetenshöjningen bör syfta till att ge fördjupad kunskap i de olika faserna i
samverkansprocessen, inklusive de nya momenten medborgar- och
medarbetardialog. Vikten av kommunikation är ett annat angeläget område att
lyfta fram.
Lokalt införande ska inte påbörjas innan kompetenshöjande insatser gjorts för
dessa funktioner. Kompetensutveckling ska även genomföras för dem som ska
hålla i medarbetardialoger. Alla medarbetarna i lokalpolisområdet ska också få
kunskapshöjning i vad arbetssättet innebär och vad deras roll är i arbetet.
De kompetenshöjande åtgärderna behöver genomföras innan det lokala arbetet
med att ta fram medborgarlöften påbörjas. Ett system för ”train the trainer”
behöver etableras för att klara tidsplanen 2015-2016. Det innebär att
utbildningen i stora delar behöver genomföras under våren 2015 för de
områden som ska ta fram skarpa medborgarlöften för verksamhetsåret 2016.
16
Enhetlighet en del av kvalitetsutveckling
•
Checklistor och mallar som stöd för lokalpolisområdena ska tas fram.
Ansvarig: chefen för utvecklingsavdelningen.
•
Minimistandard för polisen vad som avses med kartläggning av polisens
egen problembild och uppföljning ska tas fram. Ansvarig: chefen för
utvecklingsavdelningen.
•
Upphandling av lokala trygghetsundersökningar ska genomföras.
Ansvarig: chefen för rikspolischefens kansli.
Kravet på dokumentation och kvalitet i kartläggning av problembild,
orsaksanalys och uppföljning av insatta åtgärder höjs när arbetssättet med
medborgarlöften införs. För att kunna genomföra en orsaksanalys krävs att
kartläggningen håller en viss kvalitet. Brottsförebyggande rådet har pekat på att
polisen och kommunen generellt sett behöver höja sin förmåga i att genomföra
orsaksanalyser. 8
Arbetet i de sju delpilotprojekten har visat på skillnader i förutsättningar att
bedriva samverkansarbetet mellan polisen och kommunen. Det har också visat
på kvalitetsskillnader i framtaget underlag för att besluta åtgärder och lokala
medborgarlöften. Erfarenheten är att de som har en väl utbyggd samverkan har
betydligt lättare att utveckla arbetet med medborgarlöften. Bedömningen är att
kvalitetsskillnaderna är än mer omfattande för de lokalpolisområden som inte
ingår i pilotprojektet.
För att uppnå en mer enhetlig kvalitet finns det behov av att till exempel ta
fram mallar och checklistor och besluta minimistandard för vad som ska ingå i
en kartläggning av problembilden samt hur en orsaksanalys genomförs. En
minimistandard för uppföljning ska också beslutas där lokala
trygghetsundersökningar genomförs i alla kommuner. En upphandling av lokala
trygghetsundersökningar behöver genomföras av Polismyndigheten.
För att nå framgång med införande av lokala medborgarlöften måste hela
genomförandet utformas så att det uppmuntrar ett coachande förhållningssätt.
8
Brå (2013:5) Samverkan mellan polis och kommun, sidan 8.
17
När det till exempel gäller att ta fram mallar och checklistor är det ett arbete
som bör ske tillsammans med chefer för lokalpolisområdena och
kommunpoliserna under våren 2015.
2. Ett gemensamt arbete med kommunerna
•
Medborgarlöftena ska tas fram i nära samverkan med kommunerna,
inklusive den politiska ledningen. Ansvarig: chefen för
lokalpolisområdet.
•
Kommunerna och polisen ska genomföra gemensamma
kompetenshöjande insatser. Ansvarig: chefen för HR-avdelningen i
samråd med Sveriges Kommuner och Landsting.
•
Ett brett förankrings- och opinionsbildningsarbete mot kommuner och
andra samverkanspartner ska drivas. Ansvarig: chefen för
kommunikationsavdelningen.
En förankring av arbetssättet med högsta politiska ledningen i kommunen är en
förutsättning för att kunna utveckla arbetet med medborgarlöften. Innan
arbetet påbörjas måste den högsta politiska ledningen i kommunen/stadsdelen
och chefen för lokalpolisområdet vara överens om värdet av en fördjupad
samverkan där lokala medborgarlöften utgör en viktig del av utvecklingen.
En erfarenhet från pilotprojektet är att kommunerna inte alltid känt sig
delaktiga fullt ut i arbetet. Vissa har upplevt att det främst är ett polisiärt
projekt. Att arbeta tillsammans med kommun – på lika villkor – är en utmaning
men även en av de viktigaste framgångsfaktorerna. Polisen måste utveckla detta
tillsammans med kommunerna. Sveriges Kommuner och Landsting är en viktig
part i utvecklingsarbetet.
Fungerande samverkan med kommunerna bygger på tillit, kunskap, respekt för
varandras organisationer och tydlig ansvars- och rollfördelning men framför allt
på fungerande relationer. En tydlig erfarenhet från pilotprojektet är det tar tid
att bygga relationer med kommunerna om de inte redan är upparbetade.
Utan utvecklad samverkan riskerar kommunerna att inte delta i arbetet eller att
arbetet enbart drivs av enskilda individer och inte får genomslag i
18
verksamheten. Rätt förankrat ger arbetssättet också bättre möjligheter att skapa
konkret förankring av polisens arbete i kommunen.
Flera av delpilotprojekten har upplevt att arbetet med lokala medborgarlöften
har utvecklat samverkan mellan polisen och kommunen genom att kravet på
tydlighet och konkretion ökar.
En framgångsfaktor för att förbättra förmågan till samverkan med lokala
medborgarlöften mellan kommunen och polisen är att genomföra gemensamma
kompetenshöjande åtgärder, till exempel genom att chefen för
lokalpolisområdet och kommunpolisen tillsammans med motsvarande
funktioner hos kommunen i respektive område kompetensutvecklas. En sådan
gemensam kompetensutveckling ger förutsättningar för samsyn om uppdrag
och ansvar. Att genomföra medborgardialoger och göra orsaksanalyser är
sådana områden där gemensam kompetensutveckling skulle vara mycket
värdefull.
Ett annat viktigt moment i utbildningen bör vara att höja kunskapen och
medvetenheten om grov och organiserad brottslighet i ett lokalt perspektiv.
Samtidigt bör poliser som arbetar med den organiserade brottsligheten få större
förståelse för vikten av lokala polisers arbete. Kunskap och erfarenhet visar att
en väl fungerande lokal polis med goda relationer och högt förtroende kan bidra
till att bekämpa grov och organiserad brottslighet. Det är svårt att arbeta mot
dold brottslighet, som en stor del av den organiserade brottsligheten
kännetecknas av, om polisen inte får tips, kan rekrytera informatörer och få
människor att anmäla brott och vittna. Därför måste polisen fokusera på de
problem som de boende uppfattar som mest besvärande för att på det sättet visa
att polisen är till för dem. När sedan relationer byggs upp och lokalsamhällets
förtroende för polisen ytterligare förbättras ökar förutsättningarna för att
komma åt även den dolda brottsligheten. 9 Metoden med medborgarlöften –
med dess faser av dialoger, orsaksanalyser och kommunikation – kan bli en
stark motor för att nå till detta läge.
9
Föreläsning för genomförandekommittén av Lars Korsell och Daniel Vesterhav,
Brottsförebyggande rådet den 2 december 2014, bland annat utifrån Brå 2011:13, Lokala
poliskontor.
19
Kompetensen om och intresset för detta systematiska arbetssätt varierar stort
inom polisen, kommunerna, andra samverkansparter och hos medborgarna i
stort. För att stötta införandet av modellen med medborgarlöften i alla typer av
kommuner så behövs ett opinions- och folkbildningstryck kring dessa frågor
och möjligheter. Inte minst vad gäller betydelsen av medskapande och
samverkan mellan flera aktörer i det lokala samhället. Omvänt, utan medveten
opinionsbildning finns det risk att oförståelse och allmänt motstånd mot
förändring leder till att modellen med medborgarlöften misskrediteras och inte
får brett fäste.
Många kommuner behöver utveckla sin brottsförebyggande förmåga
Polismyndigheten kommer att höja sin förmåga att arbeta brottsförebyggande
och trygghetsskapande i lokalsamhället. Det sker bland annat genom att mer än
hälften av en polisregions resurser ska finnas i lokalpolisområdena och att det
knyts en funktion som kommunpolis till varje kommun som ska säkra
kontinuitet i samverkan med kommunen och lokalsamhället. Vidare ska det
finnas områdespoliser i varje lokalpolisområde vars uppdrag är att arbeta
långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande
arbete utifrån framtagen problembild. En viktig del är vidare att utveckla
samverkan med andra aktörer än kommunen där fastighetsägare och
näringslivet utgör två viktiga målgrupper. Arbetsmodellen med lokala
medborgarlöften ska stödja denna ambition och sätta fokus på det lokala
polisarbetet tillsammans med hela lokalsamhället.
Kommunen har en viktig roll i det brottsförebyggande och trygghetsskapande
arbetet tillsammans med polisen och lokalsamhället. Erfarenheter från
pilotprojektet visar att i de kommuner där arbetet fungerar har man byggt upp
en strukturerad samverkan med polisen, andra kommunala aktörer, näringsliv,
ideella organisationer samt olika trossamfund. Precis som inom polisen är det
dock stora skillnader mellan olika kommuners förmåga. Det skiljer sig åt i
organisation och vilka resurser och kompetenser som finns tillgängliga. Detta
beror dels på kommunernas grundförutsättningar vad gäller befolkningsunderlag, budget etcetera men även på hur kommunen har prioriterat.
20
Framgångsfaktorer för kommunerna i det fortsatta arbetet är att skapa en stabil
samverkansstruktur och organisation tillsammans med polisen och lokala
aktörer i lokalpolisområdet, avsätta tillräckliga resurser inom kommunen för
samordning av det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet samt att
säkerställa kompetensen. För att utveckla samverkan är det önskvärt att
kommunerna har en samordningsfunktion som motsvarar kommunpolisen.
3.
Särskilt om medborgardialog och medarbetardialog
Erfarenheter av medborgarardialoger
•
Medborgardialoger ska vara ett obligatoriskt delmoment i arbetet med
att ta fram medborgarlöften. Ansvarig: chefen för rikspolischefens
kansli och chefen för lokalpolisområdet.
•
Formerna för medborgardialogerna ska tas fram lokalt. Ansvarig:
chefen för lokalpolisområdet i samverkan med kommunerna.
•
Medborgardialogerna ska dokumenteras. Ansvarig: chefen för
lokalpolisområdet.
•
Polisens chefer ska ges kunskap och stöd i att genomföra dialog.
Ansvarig: chefen för HR-avdelningen.
Att föra dialog med medborgare är inget nytt inom polisen. Att möta
medborgare, både i mindre forum och i större öppna möten har de flesta poliser
erfarenheter av. Syftet är ofta att förutsättningslöst träffa till exempel
ungdomar för att visa på tillgänglighet eller att möta upp en särskild händelse
med att på ett möte ge information om vad som hänt och hur polisen arbetar.
Den gemensamma nämnaren är det informativa mötet där poliserna är sändare.
Medborgardialoger inom ramen för medborgarlöften har ett annat syfte och
handlar främst om att, som en del i ett arbetssätt, ta in medborgarnas kunskap
om vad de upplever som problem i sitt område. På så sätt fördjupas polisens
och kommunens kunskap om den lokala problembilden. Att lyssna istället för
att informera. Detta syfte påverkar både formerna för dialogen och
förhållningssättet hos de poliser och kommunanställda som deltar. Arbetssättet
21
i sig är också värdeskapande då den för polisen närmare medborgarna, tydliggör
samverkan med lokalsamhället samt möjliggör kommunikation med
medborgarna kring prioriteringar och uppdrag. Medborgardialog är en del av ett
nytt förhållningssätt där polisen i större grad lyssnar och är närvarande i
lokalsamhället. Ett viktigt arbete är det dagliga kontaktskapande arbetet som till
exempel poliser i yttre tjänst utför.
För att få underlag till en problembild från medborgarna krävs att man utgår
från en målgruppsanalys. Grundfrågan är hur kunskap samlas in från många
olika grupper, kanske särskilt från grupper med lågt förtroende för polisen.
Utifrån målgruppsanalys bestäms sedan formen för dialogen. Det kan innebära
att man i vissa fall väljer öppna möten dit alla är välkomna. För andra grupper
kanske riktade möten är att föredra. Inom ramen för pilotprojektet har en rad
former prövats såsom samråd, enkäter, stormöten, medborgarpaneler och
sociala medier. Erfarenheten är att mindre möten, så kallade samråd, gett bättre
kvalitet på kunskapsinhämtningen och att det är bättre att möta människor där
de är än att bjuda in till egna lokaler. Det har också varit bra att använda
befintliga möten, till exempel som en målgrupp redan använder sig av. Om
målgrupper är svåra att nå kan det vara effektivt att använda ideella föreningar
eller andra organisationer – där kommunen har upparbetade kontakter – som
ingång. Detta gäller särskilt i socialt utsatta områden där det kan finnas en
misstro mot myndigheter och där språket kan vara ett hinder.
För att få ett äkta lyssnande krävs att mötets syfte tydligt formuleras och att de
som deltar från polisen och kommunen har funderat på sitt eget
förhållningssätt. De som är med och leder dialogen bör alltså ha en väl
utvecklad förmåga att föra dialog. Hur frågeställningarna har formulerats har
också påverkat kvalitén. Öppna frågeställningar om vilka problem man ser i sitt
närområde är att föredra framför hur man till exempel vill att polisen ska arbeta
eller prioritera. En erfarenhet är också att det inte heller alltid varit bra att starta
med en kunskapsföreläsning från polisen, där mötesdeltagarna fått en
föredragning om vilka problem som finns enligt exempelvis statistik, eftersom
det styrt mötesdeltagarna i för hög utsträckning. Däremot är en genomförd
lokal medborgarundersökning en bra utgångspunkt för en fördjupad
kunskapsinhämtning vid en medborgardialog.
22
Slutligen är erfarenheten att dokumentation är utmanande. Att samla
synpunkterna på ett enkelt men strukturerat sätt är avgörande för möjligheten
att använda kunskapen i det fortsatta arbetet med problembilden.
Erfarenheter av medarbetardialoger
•
Medarbetardialoger ska vara ett obligatoriskt delmoment i arbetet med
att ta fram medborgarlöften. Ansvarig: chefen för rikspolischefens
kansli och chefen för lokalpolisområde.
•
Alla medarbetare ska involveras i lokalpolisområdets dialoger, inte bara
den yttre personalen. Ansvarig: chefen för lokalpolisområdet.
•
Dialog ska genomföras i flera steg (identifiera lokala problem,
priorietera, hitta åtgärder). Ansvarig: chefen för lokalpolisområdet.
•
Tvärgrupper bör användas vid dialogerna. Ansvarig: chefen för
lokalpolisområdet.
•
Polisens chefer ska ges kunskap och stöd i att genomföra dialog.
Ansvarig: chefen för HR-avdelningen.
Inom polisen är medarbetardialoger inom ramen för verksamhetsplanering ett
outvecklat område. I de verksamheter som kommit långt används dialoger för
att ta fram hur ett problem ska angripas, det vill säga vilka åtgärder som ska
vidtas. Det är dock ovanligt att medarbetarna involveras i att ta fram
problembilder och göra prioriteringar. För att kunna utveckla dialogerna
behöver tid avsättas. Det blir en utmaning särskilt för poliser i yttre tjänst.
En av grundtankarna med den nya polisorganisationen är att arbetet ska bli mer
medarbetardrivet och att verksamheten i högre grad ska planeras utifrån den
lokala problembilden. Att medarbetarna i dialog får vara med i arbetet med att
ta fram medborgarlöften blir en del av det nya förhållningssättet.
Erfarenheterna från pilotprojektet är att medarbetardialoger, precis som
medborgardialoger, inte ska vara allt för styrda av frågeställningar. Medarbetare
är naturligt tryggare i att prata om just sina ansvarsområden. De utgår från
redan gjorda prioriteringar och hamnar snabbt i hur-frågor. Vid de tillfällen där
man valt att utgå från öppna frågeställningar, ibland till och med samma
23
frågeställningar som i medborgardialogerna, har diskussionerna gett mer
kunskap till problembilden. Medarbetare är dessutom ofta även boende i
området och kan bidra även utifrån det perspektivet.
De flesta genomförda medarbetardialoger har genomförts med yttre personal,
ibland begränsat till poliser med uttalat brottsförbyggande uppdrag. Det har
varit relativt få medarbetare i respektive lokalpolisområde som deltagit och ofta
bara vid ett tillfälle.
Erfarenheten visar att medarbetarna vill delta i dessa diskussioner och att det
ökar engagemanget. I framtiden bör dialogerna utvecklas till att omfatta större
delen av medarbetargruppen i lokalpolisområdet eftersom alla verksamhetsdelar
kan bidra med sin kunskap. Utredare har sina kunskaper om lokala företeelser
och gärningspersoner, receptionister som möter medborgaren varje dag har sina
kunskaper för att nämna några. Därför bör ett arbetssätt med så kallade
tvärgrupper med representanter från alla verksamhetsdelar i lokalpolisområdet
övervägas. Detta skulle bidra till mer varierade diskussioner och bättre
samarbete. Det skapar också förutsättningar för att utveckla en helhetssyn på
lokalpolisområdets uppdrag. Inget av delpilotprojekten har redovisat att de
arbetat på detta sätt men vi anser att ett sådant arbetssätt har potential att
stärka medarbetardialogen.
Genom att de medarbetare som bidragit i dialogen delat med sig av sin kunskap
har de fått större förståelse för hela processen med att ta fram
samverkansöverenskommelser med medborgarlöften. Det har inneburit att de
kunnat ”äga” de löften som ställts ut på ett annat sätt än de som inte
involverats. Framöver bör medarbetarna även involveras i dialog i flera steg. De
bör vara delkatiga när kunskap samlas in, när prioriteringar görs utifrån
identifierad problembild samt i en sista dialog i verksamhetsplaneringscykeln, i
frågor om hur prioriterade problem ska angripas.
Även för medarbetardialoger har dokumentationen varit viktig, inte minst
eftersom dialogerna omfattat många små möten (APT företrädesvis). Att samla
kunskapen och dra slutsatser tar tid och därför är det viktigt att ha planerat
strukturen för återrapporteringen i förväg.
24
4.
Kommunikation och förankring
•
Kommunikationskompetens ska involveras från start. Ansvarig: chefen
för kommunikationsavdelningen.
•
Arbetstid måste avsättas för kommunikatörer. Ansvarig: chefen
kommunikationsavdelningen.
•
Intern förankring ska prioriteras. Ansvarig: chefen för
lokalpolisområdet.
Medborgarlöften handlar om insyn och påverkan i förslag och beslut. Modellen
bygger på insikten om att medarbetare, samverkanspartner och medborgare har
kunskap om hur polisen, kommunen och andra i lokalsamhället bättre kan
åtgärda lokala problem. Detta öppna arbetssätt ställer krav på att öppet
kommunicera och föra dialog om förslag och beslut. Kommunikation är
därmed ett arbetssätt som bidrar till att öka förtroendet för polisen och
kommunen.
Kommunikation inom ramen för pilotprojektet har varit avgörande för att nå
hela vägen fram till en samverkansöverenskommelse med lokala
medborgarlöften. Att kompetens inom kommunikation har tillförts
pilotprojektet från start och bidragit i samtliga steg har varit en
framgångsfaktor. Erfarenheterna från pilotprojektet är att de som involverat en
kommunikatör som avsatt cirka en halvtid, arbetat efter en
kommunikationsstrategi och lagt tid på intern förankring har fått ett bättre
underlag för beslut, bättre intern förankring och större extern spridning.
Intern kommunikation
•
Påbörja den interna förankringen från start. Ansvarig: chefen
lokalpolisområdet.
•
Ge stöd till chefer att kommunicera medborgarlöften. Ansvarig: chefen
för kommunikationsavdelningen.
•
Samarbeta mellan polis och kommun i kommunikationsarbetet.
Ansvarig: chefen för lokalpolisområdet.
25
Kommunikation och intern förankring är extra viktigt när ett nytt arbetssätt
ska införas. Medborgarlöften är ett nytt sätt att styra och därmed prioritera
inom polisen och kommer påverka många delar av verksamheten. Utan chefer
och medarbetares kunskap och acceptans får varken löftena i sig eller det nya
förhållningssättet genomslagskraft.
Förankringen av arbetssättet med medborgarlöften är en annan viktig del av de
kommunikationsplaner som arbetats fram i delpiloterna. Det interna
förankringsarbetet tar tid och denna kommunikationsinsats bör göras innan
medborgarlöftena tillkännages externt. Alla berörda polisanställda i ett
lokalpolisområde ska känna till löftena. Där projektledaren och
kommunikatörer tillsammans planerat har kunskapen och förståelsen i
organisationen varit som störst. Erfarenheten visar också att de projektledare
som varit ”ambassadörer” för medborgarlöften och själv kommunicerat på
möten etcetera har lyckats bäst med förankringen.
Eftersom det är två parter som tar fram löftena måste förankringen göras
parallellt och i samarbete mellan polis och kommun. I de delpilotprojekt där
former för samverkan redan funnits på plats har arbetet förenklats men att
sprida det till stora delar av personalgrupperna har varit en utmaning även här.
Inom kommunen har det också varit avgörande med förankring och
kontinuerlig kommunikation med den politiska nivån. Även förankring med
arbetstagarorganisationerna måste ske under hela arbetet.
Den viktigaste kanalen är chefer. Det är först när medarbetarna får ställa
följdfrågor och föra dialog direkt med chefen som det nya arbetssättet bottnar
bland medarbetarna. De delpilotprojekt som stöttat cheferna, med både
material och möjligheter till ökad kunskap från överordnade chefer, har lyckats
bättre med den interna förankringen. I de delpilotprojekt som till största del
spridit information skriftligen, via intranät och e-post, har kunskapen och
acceptansen varit mindre. Eftersom medarbetardialoger inte är ett utvecklat
arbetssätt inom polisen krävs förberedelser. Att ta fram stödmaterial i form av
enkla foldrar och powerpoint-presentationer har varit viktiga delmoment.
26
Extern kommunikation
•
Den externa kommunikationen behöver planeras långsiktigt och
inbegripa momenten medborgardialog, offentliggörande av löften samt
uppföljning. Ansvarig: chefen för kommunikationsavdelningen.
•
Medborgarlöftena behöver formuleras konkret och tydligt. Ansvarig –
chefen för lokalpolisområdet.
•
Sociala medier bör användas. Ansvarig: chefen för lokalpolisområdet.
Att kommunicera med medborgare och samverkanspartner är en central del av
arbetet med medborgarlöften. Den externa kommunikationen innehåller tre
delar. Medborgardialoger, offentliggörande av löften samt uppföljning. Inom
pilotprojektet har de två första genomförts. Den sista delen sker i olika etapper
under 2015.
För både intern och extern kommunikation bör löftena formuleras så precist
och konkret som möjligt och gärna kopplas till vilken tidsram som gäller. Det
är också viktigt att visa vad polisen respektive kommunen lovar att göra, inte
bara den ena parten. Om löftena blir mer oprecisa försvåras kommunikationen.
En viktig extern kommunikationskanal är polisens och kommunens
medarbetare som möter medborgarna i vardagen. Man måste därför säkerställa
att de har tillräcklig kunskap för att känna sig trygga med att kommunicera
medborgarlöftena och att de faktiskt har ett uppdrag att göra detta.
Alla delpilotprojekt använde media för att offentliggöra medborgarlöftena. På
några ställen användes presskonferenser där kommunen och polisen samtidigt
mötte media. En lärdom är att offentliggöra medborgarlöften i samband med
att överenskommelsen tecknas mellan polis och kommun. Då kommuniceras en
aktivitet som signalerar samverkan mellan två parter och det blir också tydligt
en nyhet. På ett ställe valde man att gå ut i den större tidningen på orten och
berätta om nyheten.
Erfarenheterna visar att det inte är svårt att få medial uppmärksamhet för
löftena men att den externa kommunikationen av de antagna löftena måste
göras långsiktigt och återkommande. Här är polisens och kommunens
medarbetare centrala i kombination med media och via riktad information till
externa samverkanspartner. Erfarenheten visar att sociala medier är en mycket
27
effektiv kanal för att återkommande berätta om löftena. Ett annat sätt är att
återkoppla direkt till medborgarna genom dialoger och uppföljningsmöten.
Det är också avgörande för trovärdigheten hur uppföljningen kommuniceras.
Utan konkret uppföljning minskar intresset för kommande löften.
Eldsjälsprogram
•
Ett internt förankringsarbete ska drivas med hjälp av ett så kallat
eldsjälsprogram. Ansvarig: chefen för kommunikationsavdelningen.
Det finns individer inom polisen, kommunerna och hos andra
samverkanspartner som har ett starkt engagemang i dessa frågor. Det finns
också många inom polisen och kommunerna som har starkt engagemang och
stor drivkraft i frågor som rör brottsförebyggande och trygghetsskapande
arbete i stort. Att välja ut och samla dessa individer i någon form av
eldsjälsprogram skulle dels befrukta metoden medborgarlöften med ovärderliga
praktiska erfarenheter, dels ge metoden medborgarlöften drivkraft vid
införande och uppföljning. Att initiera och driva ett eldsjälsprogram skulle
också ge underlag för många språkrör i det breda opinionsbildningsarbetet i
hela landet. Dessa individers samlade röster skulle fungera som en drivkraft för
ett förändrat arbetssätt inom polisen, i kommunera, hos andra
samverkanspartner och de många medborgarna.
Eldsjälsprogrammet bör bestå av starka informella ledare inom
brottsförebyggande, ingripande- och utredningsverksamhet samt chefer på
olika nivåer inom organisationen.
28
Fortsatt utveckling av modellen
Polismyndighetens framtida arbetssätt för att ta fram lokala medborgarlöften
•
Befintlig samverkansprocess ska utvecklas med de nya momenten
medborgardialog, medarbetardialog och kommunikation genom alla
arbetsmomenten. Arbetssättet med medborgarlöften ska
vidareutvecklas genom att tydligare involvera och engagera
lokalsamhället i att hantera de lokala problemen.
•
Brottsförebyggande rådets kunskap och erfarenheter bör tas till vara i
den fortsatta utvecklingen av modellen.
Pilotprojektet indelade arbetet för att ta fram medborgarlöften i fem faser där
den femte var en uppföljning av projektarbetet. Indelningen i dessa faser valdes
för att tydligare kunna följa de olika delmoment som skulle genomföras.
Det arbetssätt som prövats inom ramen för pilotprojektet bedömer vi har
fungerat väl. Genomförda medborgardialoger har bidragit till fördjupad
kunskap om de lokala problemen och bidragit till att börja stärka relationerna
med lokalsamhället samt öka det lokala engagemanget, till exempel genom att
lokal aktör aktivt deltar i åtgärderna. Medarbetardialoger har genomförts även
om detta är ett område som behöver utvecklas i stor omfattning i den framtida
modellen. Kommunikationsinsatserna såväl internt som externt är avgörande
för genomförande av arbetssättet och öppenheten mot dem som bor och verkar
i kommunen.
Som sagts tidigare är medborgarlöften en utveckling och förstärkning av
befintlig samverkansprocess mellan kommunen och polisen genom att nya
moment tillförts befintliga faser. Det förslag till arbetsmetod som lämnas
bygger således på nuvarande samverkansprocess i fem faser där
medborgardialoger och medarbetardialoger tillförs under fas två Egna
förberedelser. Medborgardialoger genomförs företrädesvis gemensamt av polis
och kommun även om det är en del av fas två. Utformande av medborgarlöften
sker i fas tre Gemensamma förberedelser. När det gäller en öppen och
transparant kommunikation är det något som måste genomsyra hela
29
arbetssättet från att samverkan initieras till uppföljning av resultatet. En
översiktlig beskrivning av de fem faserna redovisas i bilaga 3.
Metoden med medborgarlöften är i sig medarbetar- och medborgardriven och i
ständig utveckling. Dialogerna kommer att utvecklas, problembilder förfinas,
orsaksanalyserna blir skarpare och medborgarlöftena alltmer konkreta från år
till år. Det finns naturlig utvecklingspotential att involvera fler aktörer i att
utveckla, underteckna och aktivt delta i åtgärderna för att uppfylla
medborgarlöftena. Detta bör vara nästa steg i att utveckla verksamheten i
lokalpolisområdet. En koppling till aktuell forskning inom området är
nödvändig. Här kan Brottsförebyggande rådet spela en nyckelroll.
Utöver uppdraget att successivt under två år införa lokala medborgarlöften i
alla lokalpolisområden så ska Polismyndigheten utveckla befintlig
samverkansprocess med de nya momenten medborgardialog, medarbetardialog
och kommunikation genom hela arbetet. Polismyndigheten ska också
vidareutveckla arbetsmetoden med medborgarlöften genom att tydligare
involvera och engagera lokalsamhället i att hantera de lokala problemen.
Så här ska ett medborgarlöfte utformas
•
En inledning
•
En beskrivning av problembilden inklusive hur den har tagits fram, till
exempel genom lokal trygghetsundersökning, medborgardialog och
brottsstatistik.
•
Vilka åtgärder som ska genomföras
•
Vilka effekter som ska uppnås
•
Hur effekterna ska följas upp och hur de ska kommuniceras till de som
bor och verkar i kommunen. Beskriv hur medborgarna kan följa arbetet
och resultatet.
•
Underskrift av chefen för lokalpolisområdet och kommunens
representant
30
Ett medborgarlöfte ges av polisen och kommunen. Även andra lokala aktörer
kan vara med och avge löftet, vilket är nästa stora steg i utvecklingen av
arbetsmodellen. Om kommunen avstår från att delta avger polisen själv lokala
medborgarlöften tillsammans med lokala aktörer.
Medborgarlöften ska årligen tas fram för varje kommun eller stadsdel. Löftena
måste anpassas efter de resurser som finns tillgängliga. Ett löfte kan avse
åtgärder under hela verksamhetsåret eller en kortare tidsperiod. Ett löfte kan
förnyas efter ett år om behovet kvarstår. Det är den lokala problembilden som
påverkar detta. Medborgarlöften fokuserar på sådant de som bor och verkar i
ett område upplever som viktigast för att känna trygghet.
Inom pilotprojektet finns det delvis olika syn på om ett medborgarlöfte bör
lova såväl åtgärder och effekter eller enbart åtgärder. De som anser att löftet
främst ska lova åtgärder och mer beskriva vad åtgärderna syftar till för effekter
menar att det kan vara svårt att påvisa att det är just den vidtagna åtgärden som
ger effekten. Det finns många olika åtgärder som tillsammans kan vara orsaken
till att en effekt uppnås. Därför bör polisen initialt vara försiktig med att lova
effekt utifrån de åtgärder som genomförs. Vissa åtgärder kommer också att ha
effekt i ett mer långsiktigt perspektiv. Eftersom löftena ska följas på årsbasis
finns risk att åtgärden tas bort för tidigt eftersom den inte ger någon effekt i
det korta perspektivet. Vad polisen lovar att utföra ska vara åtgärder som kan
hållas även om det sker oförutsedda händelser som påverkar uttaget av resurser
till att arbeta med löftet. Det kan vara svårt att i diskussion med medborgarna
förklara varför polisen inte har klarat att uppnå lovad effekt. Det är särskilt
viktigt att kunna hålla löftet när polisen för första gången går ut och lovar
något.
Argument för att ett medborgarlöfte även kan utlova effekter bygger på att
löften ska bygga på analys av problembilden, professionell kunskap och
erfarenhet av brottsbekämpande, brottsförebyggande och trygghetsskapande
arbete. Utifrån detta kan polisen och kommunen lova att de åtgärder som
utförs har effekt på brottslighet och/eller upplevd trygghet.
En förutsättning är dock att problemområdet är så avgränsat att det går att
bedöma att utförda åtgärder ger effekt. Om problemområdet är för
31
övergripande eller inte geografiskt avgränsat blir det svårt att koppla polisens,
kommunens och andra aktörers insatser till någon specifik effekt.
Initialt bör heller inte för många medborgarlöften tas fram i en kommun. Ett
riktvärde kan vara ett till tre löften. Målet ska vara att alla medarbetare i
lokalpolisområdet väl känner till vilka medborgarlöften som lämnas. Det blir en
särskild en utmaning i lokalpolisområden där flera kommuner ingår. Då gäller
det att antalet medborgarlöften per kommun begränsas så att medarbetare som
arbetar över kommungränserna i lokalpolisområdet ska kunna ha kunskap om
samtliga löften.
Modellen med lokala medborgalöften bör utvärderas löpande. Tidpunkter och
former för sådana utvärderingar bör Polismyndigheten i samråd med
Brottsförebyggande rådet ta ställning till under våren 2015.
Grov preliminär tidsplan för genomförande
Den preliminära grova tidsplanen (se bilaga 5) beskriver arbetet indelad i faser
för att införa skarpa medborgarlöften 2016 i alla polisregioner och
polisområden men med begränsat antal kommuner/stadsdelar. Stort fokus
ligger initialt på förberedande åtgärder. Först därefter bedöms förutsättningar
finnas för att påbörja det lokala arbetet med att ta fram medborgarlöften. En
motsvarande tidsplan för införande vid övriga lokalpolisområden/kommuner
behöver tas fram för 2016. Den grova preliminära tidsplanen behöver revideras
och brytas ned i högre detaljeringsnivå efter beslut om genomförande av
rikspolischefen.
För att fullfölja alla faserna i samverkansprocessen i det pilotprojekt som
genomförandekommittén drivit, det vill säga att genomföra åtgärder och
kommunicera resultatet, bör ytterligare tre möten hållas under 2015. Två möten
bör äga rum med fokus på att belysa hur de lokala medborgarlöftena
(åtgärderna) genomförs, förslagsvis i början av maj och i september. Ett tredje
möte bör genomföras i december 2015 med fokus på uppföljning av
kommunikation till medborgare och medarbetare kring genomförda åtgärder
32
och resultatet (effekter) av detta. Ett sådant upplägg kommer att ge viktiga
erfarenheter och kunskap i det fortsatta arbetet med att införa medborgarlöften
i alla lokalpolisområden under 2017.
Bilagor
1. Projektdirektiv, bilaga 1
2. Projektplan, bilaga 2
3. Utvecklad samverkansprocess för att ta fram
samverkansöverenskommelse med lokala medborgarlöften,
bilaga 3
4. Framtagna medborgarlöften i pilotprojektet, bilaga 4
5. Grov preliminär tidsplan för genomförande av lokala medborgarlöften,
bilaga 5
2014-09-04
Version 1.0
Genomförandekommittén
för nya Polismyndigheten
Ju 2012:16
Projektplan för pilotprojekt lokala
medborgarlöften
2
Bakgrund
De lokala medborgarlöftena är en del av Polismyndighetens nya
styrmodell och syftar till att säkerställa att den lokala problembilden
beaktas vid prioriteringar av verksamheten på lokal nivå och bidra till en
mer medborgarnära polis. I processen med att ta fram lokala
medborgarlöften är målet att ännu tydligare ta in medborgarnas kunskap
genom dialog om vad de upplever som problem i sin kommun. Processen
i sig är värdeskapande då den för Polisen närmare medborgarna,
tydliggör samverkan med lokalsamhället samt möjliggör kommunikation
med medborgarna kring prioriteringar och uppdrag. Målet är också att
skapa en möjlighet för medarbetare att vara medskapande kring
målformuleringar som ligger närmare vardagen och den lokala
problembilden.
Syfte
Syftet med pilotprojektet är att utifrån erfarenheterna från genomfört
projekt utveckla en framtida process för att ta fram lokala
medborgarlöften för samtliga lokalpolisområden.
Uppföljningen av processen ska utgöra underlag för beslut om att
utveckla Polismyndighetens styrmodell så att samtliga lokalpolisområden
ska ta fram lokala medborgarlöften inför verksamhetsåret 2016.
Projektmål
• Att utveckla en metod för lokala medborgarlöften
• Att ta fram skarpa lokala medborgarlöften i sju lokalpolisområden
• Att lokala medborgarlöften ska kunna tas fram i samtliga
lokalpolisområden inför 2016
Organisation
Styrgrupp
Särskilde utredaren Thomas Rolén, Polissamordningen, ordföranden
Tillträdande chef rikspolischefens kansli. Eva Årestad-Radner,
Polissamordningen
Tillträdande chef Utvecklingsavdelningen Anders Hall, RPS
Två tillträdande regionpolischefer
En representant för Brottsförebyggande rådet
En representant för Sveriges Kommuner och Landsting
Nationellt stödteam
Johan Dixelius, huvudprojektledare, Polissamordningen
3
Eva Brandtell, Polissamordningen
Elin Almqvist, Polissamordningen
Liselotte Jergard, Rikspolisstyrelsen
Greta Berg, Sveriges Kommuner och Landsting
Lokal projektorganisation
En lokal projektorganisation med utsedd projektledare skapas i varje
pilotområde utifrån lokala förutsättningar. Inom Polisen säkerställs att
kompetenser finns som stödjer chefen för lokalpolisområdet att
genomföra de olika arbetsmomenten i projektet. Det avser t.ex.
kartläggning, problembeskrivning, orsakasanalys, åtgärd (metodval),
uppföljning och kommunikation.
Uppdrag
I pilotprojektet ingår:
• Att ta fram en samverkansöverenskommelse med lokala
medborgarlöften för 2015
• Att utveckla hur lokalpolisområde ska föra dialog med
medborgarna, företagare och andra lokala aktörer
• Att utveckla kommunikation av medborgarlöften,
• Att utveckla hur medarbetarnas kunskap hos polisen ska tas
tillvara vid framtagande av lokala medborgarlöften
• Att följa upp pilotprocessen
Genomförande med tidsplan
Pilotprojektet är indelat i fem faser för att utveckla processen med att ta
fram lokala medborgarlöften. Utgångspunkten för att ta fram lokala
medborgarlöften är befintlig process för framtagande av
samverkansöverenskommelse mellan Polisen och kommunen.
Handboken Samverkan – i lokalt brottsförbyggande arbete, som är
framtagen av BRÅ, SKL och RPS, kan med fördel nyttjas i adekvata
delar.
2014
Fas 1 september
Uppstart med projektorganisation och projektplan
4
• Pröva om nuvarande samverksstruktur och samverkansforum har
en kvalitet att utgöra grund för en utvecklad samverkan, bl.a.
utifrån i direktivet redovisade framgångsfaktorer
• Fastställ projektorganisation med utsedd projektledare och
projektgrupp
• Säkerställ att kompetenser finns som stödjer chefen för
lokalpolisområdet att genomföra de olika arbetsmomenten i
projektet (inom Polisen).
• Ta fram projektplan med tids- och kommunikationsplan baserad
på faserna
Fas 2 september-oktober
Egen problembild och medborgar- och medarbetardialoger
Under fasen görs en kartläggning av lokalpolisområdets brotts- och
ordningsproblem samt trygghetssituationen i lokalpolisområdet. Under
fasen inleds också arbetet med problembeskrivningen. Kartläggningens
syfte är att möjliggöra prioriteringar och inriktningar och syftet med
problembeskrivningen är att besvara frågorna var, hur stort, när och
vem/vad.
• Polisen respektive kommunen inhämtar, ställer samman,
bearbetar och analyserar statistikuppgifter för att möjliggöra
prioriteringar och inriktningar mot brotts- och ordningsproblem.
• Polisen genomför kartläggning i lokalpolisområdet av kriminellt
belastade individer, kriminella grupperingar samt brottsutsatta
områden där många brott äger rum eller där otryggheten är hög.
• Medborgarnas kunskap om brottsligheten, ordningsproblemen
och uppfattning om trygghetssituationen inhämtas genom
fördjupad dialog
• Medarbetarnas kunskap om brottsligheten, ordningsproblemen
och uppfattning om trygghetssituationen inhämtas genom
fördjupad dialog
Fas 3 oktober-november
Gemensam problembild och orsaksanalys
I denna fas ska kommunen och Polisen utifrån sina egna framtagna
kartläggningar och problembeskrivningar skapa en gemensam
problembild och identifiera orsakerna bakom brotten och
ordningsproblemen. Orsaksanalys görs för respektive
5
problembeskrivning och man kan utgå från situationellt, brottsoffereller gärningsmannaperspektivet. Orsaksanalysen är underlag vid valet av
åtgärd.
Fas 4 november-december
Samverkansöverenskommelse och lokala medborgarlöften
I denna fas enas kommunen och Polisen om vilka problem som ska
åtgärdas och väljer aktiviteter som ska genomföras och som bedöms
påverka de orsaker som sannolikt skapat problemet.
Genomförandet planeras genom att tidsätta och resurssätta aktiviteter,
beskriva när de ska genomföras och vem som ansvarar samt hur det ska
följas upp (beskrivs samlat i en handlingsplan).
Utifrån framtagna problembilder och aktiviteter ska något/några
problemområden med aktiviteter väljas ut och kommuniseras ut till
medborgarna i kommunen. Det är de aktiviteter som kommuniceras till
medborgarna och till medarbetarna som är de lokala medborgarlöftena.
2015
Fas 5 januari-mars
Uppföljning av pilotprojektet
Polismyndigheten genomför uppföljning av pilotprojektet med stöd av
Brottsförebyggande rådet. Fokus i uppföljningen är de områden som
främst ska utvecklas, dvs. medborgardialogen, medarbetardialogen,
framtagande av lokala medborgarlöften och kommunikation av dessa.
Mötesdagar för pilotprojektet
Fas 1
Fas 2
Fas 3
Fas 4
Fas 5
30 september kl. 13.00-15.30. Videomöte
3 november kl. 10.00 – 16.00. Stockholm
27 november kl. 13.00-15.30. Videomöte
20 januari 2015 kl. 10.00-16.00. Stockholm
26 mars 2015 kl. 13.00-15.30. Videomöte
Mötesdagar för styrgruppen
2 december kl. 11.00-12.30
31 Mars 2015 kl. 11.00-12.30
6
Rapportering
Statusrapporter ska lämnas till huvudprojektledaren vid varje fas. Inför
varje statusrapport kommer ett frågeunderlag att skickas ut. Underlag
redovisas till [email protected] .
Vad avser utveckling av medborgar- och medarbetardialogen ska två av
pilotområdena föra dagboksanteckningar som mer i detalj beskriver vilka
åtgärder som genomförs.
Övrigt
Pilotprojektet överförs till rikspolischefens kansli den 1 januari 2015.
För att fullfölja hela processen när det gäller lokala medborgarlöften bör
ytterligare två projektmöten genomföras under 2015.
Det första i juni där fokus är att belysa att de lokala medborgarlöftena
(aktiviteterna) genomförs och det andra mötet i december 2015 där
fokus är på kommunikation till medborgare och medarbetare av
resultatet av genomförda aktiviteter.
Bilaga 3
Utvecklad samverkansprocess polis – kommun med lokala medborgarlöften
I bilagan redovisas i faser hur samverkansprocessen ska bedrivas för att ta fram en
samverkansöverenskommelse där lokala medborgarlöften utgör en viktig del. Hur lång tid
som behöver avsättas totalt och för respektive fas är avhängigt av hur väl uppbyggd
samverkan som finns mellan polisen och kommunen, storlek på kommunen och antal
medarbetare samt hur komplex problembild som finns i kommunen eller stadsdelen.
Erfarenheter från pilotprojektet är att arbetet är mer omfattande än vad man kan uppfatta vid
en första anblick. Som riktmärke tar hela arbetsprocessen från att initiera samverkan till
färdig kommunicerad samverkansöverenskommelse med lokala medborgarlöften cirka 6-8
månader.
Det är viktigt att poängtera att den gemensamma problembilden och orsaksanalysen som
polisen och kommunen tar fram avser en helhet. Utifrån denna beslutas vilket/vilka
problemområden som ska utgöra medborgarlöfte.
Den gemensamma lokala problembilden kommer behöva uppdateras under pågående
verksamhetsår. Hur ofta det behöver ske avgörs av kommunen och polisen utifrån lokal
kunskap och problembild.
Fas 1. Initiering av samverkan
-
-
-
Att den högsta politiska ledningen i kommunen/stadsdelen och chefen för
lokalpolisområdet är överens om värdet av en fördjupad samverkan som inbegriper
lokala medborgarlöften är en grundläggande förutsättning. Ett handslag om detta
behöver göras!
En organisatorisk struktur behöver skapas inklusive styrgrupp och arbetsgrupp. I
styrgruppen måste beslutsmandat finnas. Samordnare behöver utses hos kommun
och polisen (kommunpolis). Beslutsmandat och uppdelning av ansvar mellan
styrgrupp och arbetsgrupp måste tydliggöras.
Kommunikatör utses hos kommunen och polisen. Denne ska aktivt delta och vara
med i hela processen.
En detaljerad tidplan för arbetet tas fram där varje fas beskrivs och planeras.
Inom polisen bildas ett regionalt stödteam. Att teamet har rätt blandning av olika
kompetenser är viktig för att de ska kunna fungera som stöd genom hela
samverkansprocessens delar. Teamets uppdrag måste vara tydligt.
En gemensam kommunikationsplan upprättas och ska belysa
samverkansöverenskommelsen som helhet och särskilt beskriva på vilka sätt
medborgarlöftena ska kommuniceras.
Fas 2. Egna förberedelser
-
Kartläggning av den egna organisationens bild av brottsproblemen samt
medborgarnas kunskap om lokala problem:
o Medborgardialoger: målgruppsanpassade, olika forum som mötesplatser.
o Statistik, trygghetsundersökning, underrättelseinformation m.m.
o Medarbetardialoger: olika mötesforum som tvärgrupper, arbetsplatsträffar,
chefsmöten etcetera.
Medborgardialoger kan med fördel genomföras gemensamt av polis och kommun
även om det är en del av fasen Egna förberedelser.
Fas 3. Gemensamma förberedelser
-
Gemensam problembild polis och kommun: Polisen/kommunen sammanställer sina
respektive kartläggningar och tar utifrån den samlade information fram sin egna
problembild. Från dessa två problembilder skapas en gemensam beskrivning av
problemen. Den gemensamma problembild som tas fram ska vara konkret och kunna
svara på frågor om vad, var, när, vem, problemets omfattning, vilken skada problemet
orsakar.
-
Beslut om vilka/vilket problem som ska utgöra underlag för medborgarlöfte:
Utgångspunkten är de olika problem som tagits fram som gemensamma för polisen
och kommunen. Dessa utgör sedan grunden för en gemensam handlingsplan. Beslut
fattas därefter om vilket/vilka av dessa problem som ska vara underlag för
medborgarlöfte.
-
Orsaksanalys: En orsaksanalys för alla gemensamt framtagna problemområden görs.
Orsaksanalysen ska svara på frågan varför problemet uppstår. Lämplig utgångspunkt
är perspektiv som situation, brottsoffer och gärningsman. Resonemanget ska ge ett
underlag för de åtgärder som man bedömer som relevanta för att minska problemet.
-
Framtagande av åtgärder: Vilka åtgärder som ska genomföras för att motverka
identifierade problem beslutas. Det ska vara tydligt vem som ansvarar för vilken
åtgärd, när det ska ske och hur det ska göras. Allt detta ska beskrivas i den
gemensamma handlingsplanen.
-
Utformande av medborgarlöften: Medborgarlöftet ska bestå av följande delar:
o En inledning
o En beskrivning av problembilden inklusive hur den har tagits fram, till exempel
genom lokal trygghetsundersökning, medborgardialog och brottsstatistik.
o Vilka åtgärder som ska genomföras
o Vilka effekter som ska uppnås
o Hur effekterna ska följas upp och hur de ska kommuniceras till de som bor och
verkar i kommunen. Beskriv hur medborgarna kan följa arbetet och resultatet.
-
Samverkansöverenskommelsen med handlingsplan: Skrivs under.
-
Medborgarlöften skrivs under.
-
Kommunikation: Planeringen av kommunikationen såväl internt som externt
färdigställs. Tid och energi för att förankra problembild och medborgarlöften internt
och externt måste avsättas.
Fas 4. Genomförande
-
Genomförande: Åtgärderna genomförs och dokumenteras.
-
Kommunikation: En fortlöpande uppföljning och kommunikation internt och externt
av hur arbetet går.
-
Uppstart ny process: Innan året är slut ska ny process startas upp med uppdaterad
kartläggning, planering av medborgardialoger, medarbetardialoger etcetera. Här ska
erfarenheter och lärdomar tas tillvara för att utveckla arbetet dynamiskt. Detta
moment ska framgå av tidplan som har tagits fram under fas 1.
Fas 5. Kommunikation av resultatet (Uppföljning)
-
Uppföljning: Vid årets slut följs åtgärderna upp. Erfarenheter och slutsatser av
resultatet presenteras.. Detta kan ske vid annan tidpunkt om medborgarlöftet
omfattat en kortare tidsperiod än ett år (om det exempelvis handlar om ett
säsongsbetonat löfte).
-
Kommunikation: Resultatet inklusive vilka effekter som har uppnåtts kommuniceras
internt och externt.
Bilaga 4 - Framtagna medborgarlöften i pilotprojektet
Lokala medborgarlöften i Lund
2015
Inledning
Dessa medborgarlöften är en bilaga till Samverkansöverenskommelse mellan Lunds kommun och närpolisområde Lund, Åtgärdsplan 2014-2017.
Resultatet från den senaste nationella trygghetsmätningen visar att den plats i Lund som medborgarna upplever som mest otrygg är området kring Centralstationen, Knut den Stores Torg, Bantorget och Clemenstorget.
Detta område benämns C-triangeln. Knutpunkter med mycket folk i rörelse är ofta mer drabbade av brottslighet, då de fungerar som passager mellan olika platser. Stora folkmassor i ett konstant flöde och svårigheter
för resenärer och andra att hålla uppsikt över sina tillhörigheter bidrar till att det är lättare för kriminella att
begå brott på dessa platser. C-triangeln är den plats i Lund där flest brott anmäls. Området frekventeras av
cirka 40 000 människor per dygn.
Problembild
Vid medbogardialoger i C-triangeln under hösten 2014 har medborgarna deklarerat framför allt två problemområden när det gäller tryggheten: trafiksituationen och missbrukarnas närvaro i området. Den mest önskade
aktiviteten för att lösa problemen var en mer synlig polis.
Vid medarbetardialogerna framkom problematiken kring den stora mängden taxibilar som samlas i området.
Följs alla lagar och sker konkurrensen på lika villkor?
Vid kontakt med företrädare för handikapporganisationer har det framkommit till polisen och kommunen att
tillgängligheten i området för funktionshindrade ibland är besvärlig, med många uteserveringar, gatumusikanter, ”gatupratare” och annat som tar upp utrymme på allmän plats för olika ändamål.
Cykelstöld är Lunds vanligaste brott. Värdet av tillgripna cyklar uppgår till flera miljoner kronor. Samtidigt
är det viktigt ur bland annat miljö-, trafik- och hälsosynpunkt att cyklandet i Lund främjas. Att minska antalet
cykelstölder är därför en strategiskt viktig åtgärd för både polisen och kommunen.
Effekter
Det övergripande målet är att den upplevda tryggheten bland Lundaborna ska öka och att utsattheten för brott
ska minska i C-triangelområdet.
1
Den generella uppföljningen ska ske genom polisens trygghetsmätning samt utvecklingen av polisanmälda
brott per 100 000 invånare. Egeninitierade brott som polisen själv anmäler via ökade insatser, så som narkotika- och trafikbrott, ska inte räknas in i statistiken.
Stöld- och våldsbrottsligheten i C-triangeln ska minska. Antalet upptäckta narkotika- och langningsbrott ska
öka. Uppföljning av dessa mål ska ske via en rapport från polisens kriminalunderrättelsetjänst.
Medborgarnas förtroende för polisen ska öka, vilket också ska följas upp genom polisens trygghetsmätning.
Medborgarlöften
1.En tryggare trafiksituation
Källa: Medborgardialoger, medarbetardialoger
Polisen och kommunen lovar…
• att inventera trafikskyltarna i området samt tydliggöra vilka regler som gäller för fotgängare och cyklister
i syfte att underlätta framkomlighet
• att genomföra minst 10 riktade kontroller mot beteendebrott på cykel
• att genomföra minst 2 samordnade kontroller av taxiverksamheten i samverkan med Skatteverket och
Försäkringskassan
• att anordna 2 möten med företrädare för taxiverksamheten för att tillsammans utveckla och organisera
flödena för taxibilar
• att genomföra 1 gemensam kampanj under hösten som syftar till att trafikanterna ska synas bra i mörkret.
Kampanjen ska bestå av kontroll av utrustning samt utdelning av belysning och reflexer i kombination
med informationsinsatser.
2.Färre cykelstölder
Källa: Medborgardialoger, medarbetardialoger, brottsstatistik
Polisen och kommunen lovar…
• att genomföra 2 märkningsprojekt enligt framtagen modell för att förebygga och upptäcka cykelstölder
• att jobba tillsammans för att minska cykelstölderna och öka upptäcktsrisken.
2
3.Färre drogrelaterade problem
Källa: Medborgardialoger
Polisen och kommunen lovar…
• att i samverkan kartlägga och identifiera minst 100 personer som genom sitt beteende antas ha drogrelaterade problem, och på så vis söka kunskap om varför de vistas i området. Kartläggningen ska uppdateras
återkommande med en gemensam lägesbild.
• att polisen ska prioritera brottsutredande åtgärder mot personer som skäligen kan misstänkas för drogrelaterade brott
• att polisen ska prioritera arbetet med en inriktning mot ungdomar upp till 25 år genom att kontinuerligt
föra en dialog med arbetsgruppen för sociala insatsgrupper och ungdomsforum, Lunds kommun
• att genom minst 5 planerade och gemensamma aktivitetsdagar tillsammans identifiera personer som genom sitt beteende kan ha drogrelaterade problem och därmed erbjuda möjligheten till stödjande åtgärder
• att personer som identifieras med drogrelaterade problem ska kunna informeras om stödjande åtgärder
genom en riktad kommunikationsinsats.
4.En trygg, säker och trivsam miljö i stort
Källa: Medborgardialoger, brottsstatistik
Polisen, kommunen och Jernhusen lovar…
• att införa en strukturerad samverkan med möte cirka 1 gång i månaden i syfte att tidigt fånga upp problem
och fördela ansvaret, stärka och öka bevakningssamarbetet samt verka för en attraktiv yttre miljö
• att göra 2 gemensamma trygghetsvandringar i syfte att skapa en samlad lägesbild av de trygga och otrygga platserna i området, och därefter åtgärda upplevda problemområden
• att öka den synliga närvaron i området via poliser, ordningsvakter, väktare och stationsvärdar på tider och
platser som är viktiga för att skapa en tryggare och säkrare miljö.
Lund den 18 december 2014
Jörgen Nilsson
tf lokalpolisområdeschef Lund
Anders Almgren
kommunstyrelsens ordförande Lund
3
Johanna Söderlund,
trygghetssamordnare, SDF Angered
Telefon: 031-365 23 02
E-post: [email protected]
Ulf Merlander, samordnare polisen
Telefon: 0730-56 87 09
E-post: [email protected]
Kontakt
Har du synpunkter, tips och idéer kring problemet med störande
mc/mopedåkning är du välkommen att höra av dig till din lokala
polis eller till Angereds stadsdelsförvaltning.
Vi vill höra dina åsikter
Särskilt fokus på problemet med
störande mc/mopedåkning i stadsdelen.
Medborgarlöften
i Angered 2015
Vårt medborgarlöfte är en del av den pågående satsningen Trygg
i Angered – en fördjupad samverkan mellan polis och stadsdelsförvaltning för att långsiktigt öka tryggheten i Angered.
Mc/mopeder som framförs vårdslöst eller på olämpliga platser
stör och skapar otrygghet för gående och cyklande som också
riskerar att skadas. I vissa fall är störande mopedåkning inte bara
olämpligt utan även olagligt. Till exempel om mopeden är trimmad, om föraren saknar körkort eller kör på otillåtna vägar.
Störande mc/mopedåkning är ett av de största problemen som
skapar otrygghet enligt de trygghetsundersökningar som genomförts 2013 och 2014 bland boende i Angered.
Under 2015 lovar polisen och Angereds stadsdelsförvaltning att
genomföra följande aktiviteter i syfte att minska problemet med
störande mc/mopedåkning:
Under 2015 kommer polisen och Angereds stadsdelsförvaltning
att särskilt fokusera på problemet med störande mc/mopedåkning i stadsdelen. Det är vårt medborgarlöfte till dig som bor
i Angered.
• Laglig och säker mc/mopedåkning som tema vid samtliga
trygghetsmöten med efterföljande trygghetsvandringar
som genomförs i Angered under våren 2015. Temat omfattar en informationsinsats till boende som deltar på
mötet samt en översyn av den fysiska miljön på den efterföljande trygghetsvandringen, till exempel skyltning,
utformning av gång/cykelbanor, trafikhinder. (SDF Angered i samverkan med Göteborgs stad och polisen)
• Informationsinsatser med fokus på laglig och säker
mopedåkning till högstadieelever och deras föräldrar
vid samtliga högstadieskolor i Angered. (SDF Angered
i samverkan med polisen)
• Kontinuerliga kontroller av misstänkt olagliga
mc/mopeder i bostadsbolagens fastigheter i Angered.
(polisen i samverkan med bostadsbolag i Angered)
• Trafikövervakningsinsatser med fokus mc/moped vid
minst åtta tillfällen. (polisen)
Aktiviteter under 2015
Vårt löfte till dig
1 (1)
Datum
Dnr Oxelösund
2014-12-01
KS.2015.8
Medborgarlöfte Oxelösunds kommun 2015
Medborgarlöfte är en del av polisens och kommunens samverkansöverenskommelse om långsiktigt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.
Löftet utgår från en lokal problembild som har tagits fram och prioriterats genom
medborgardialog, medarbetardialog inom polisen samt egen kunskap hos både polisen och kommunen.
Problembild
Den samlade bilden är att Järntorget i Oxelösund ofta upplevs som otrygg plats att
vistas på. Orsakerna till detta varierar.
Dagtid förekommer ett öppet missbruk på torget, framförallt av alkohol men också av
narkotika. Det förekommer också otillåten fordonstrafik på torget vilket innebär
otrygghet och risker för de som vistas där.
Kvällstid finns få aktiviteter på torget som då kan upplevas som ödsligt. Periodvis har
också inbrott i butiker förekommit.
För att göra Oxelösund till en tryggare kommun lovar vi att arbeta för att Järntorget
ska bli en tryggare och säkrare plats att vistas på.
Det ska vi göra genom:
• att polisen är närvarande på torget för att motverka missbruk och otillåten fordonstrafik
• att polisen och kommunen gör insatser för att minska förekomsten av alkohol
och droger
• att kommunens socialtjänst arbetar uppsökande och stödjande mot personer
med missbruksproblem
• att polisen och kommunen genomför trygghetsvandringar för att identifiera brister i miljön som kan skapa risker och otrygghet
• att kommunen ser över och, vid behov, åtgärdar trafikskyltningen i anslutning
till torget
• att kommunen tar stor hänsyn till trygghetsfaktorer vid utformning av torgmiljön
Resultatet kommer att följas upp och redovisas fyra gånger under 2015
Peter Wahlberg
Polisområdeschef
Catharina Fredriksson
Kommunstyrelsens ordförande
Polisområde Syd
Datum
Diarienummer
2014-12-01
Medborgarlöfte Nyköpings kommun 2015
Medborgarlöfte är en del av polisens och kommunens samverkansöverenskommelse
om långsiktigt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.
Löftet utgår från en lokal problembild som har tagits fram och prioriterats genom
medborgardialog, medarbetardialog inom polisen samt egen kunskap hos både
polisen och kommunen.
Problembild: våld i krogrelaterad miljö
Under framförallt höst, vinter och vår samlas mycket folk på liten yta vid Östra
Storgatan och dess tvärgator när krogarna har öppet. Under sommaren sker
motsvarande företeelse vid hamnen. Det faktum att flera är alkoholpåverkade och
vissa narkotikapåverkade innebär en ökad risk för våldsbrott och skapar en otrygg
miljö för många av våra medborgare.
För att förebygga vidare brott och öka tryggheten lovar vi att:
• polisen ska vistas i krogmiljön, med extra bemanning under helger
• polisen ska ta stöd av polisvolontärer i närheten av krogarna
• polisen och kommunen ska göra insatser för att minska mängden alkohol och droger
• polisen och kommunen ska erbjuda utbildning för krögare, ordningsvakter och ungdomar
• polisen och kommunen ska genomföra kontroll och tillsyn
på krogarna
• kommunen, genom socialförvaltningen, medverkar i fältarbetet kring
krogarna till exempel med ungdomsstödjare
Resultatet kommer att följas upp och redovisas fyra gånger under 2015.
Peter Wahlberg
Polisområdeschef
Postadress Polisen
Box 348
631 05 Eskilstuna
Postadress Nyköpings kommun
611 83 Nyköping
Urban Granström
Kommunstyrelsens ordförande
Telefon Polisen
114 14
E-post Polisen
[email protected]
Telefon Nyköpings Kommun
0155 - 24 80 00
E-post Nyköpings kommun
[email protected]
Lokala medborgarlöften Södertälje 2014/ 2015
Inledning
Södertälje kommun och polisen i Södertälje är ett av tretton pilotområden
i ett projekt med medborgarlöften. Där polis och kommun i dialog med
medborgarna, skapar en överenskommelse. Utifrån en gemensam
problembild där medborgarnas synpunkter tas till vara.
Dessa medborgarlöften är en del av arbetet med de handlingsplaner
som utgör bilagor till Samverkansavtalet mellan Södertälje kommun,
Polismyndigheten i Stockholms län, Södertälje polismästardistrikt och
Södertörns brandförsvarsförbund 2014-2016.
Problembild
Södertälje kommun har under många års tid haft en betydande
problematik med fyrverkerier och smällare, speciellt vid tidpunkten för jul
och nyår. Detta missbruk börjar i princip i början av december och
fortsätter långt in i januari.
Även störande och olaglig körning med mopeder och crossmotorcyklar
är ett problem som särskilt lyfts i dialog med medborgarna. Inte minst i
Ronna, Lina Hage, Brunnsäng och Fornhöjden kör ungdomar på ett
störande och ibland farligt sätt med mopeder och crossar. De boende
upplever att det bidrar till otrygghet i områdena.
Dessa medborgarlöften är del av arbetet med de handlingsplaner som
utgör bilagor till Samverkansavtalet mellan Södertälje kommun,
Polismyndigheten i Stockholms län, Södertälje polismästardistrikt och
Södertörns brandförsvarsförbund 2014-2016.
Effekter
Missbruket av smällare och fyrverkerier och dess störande inverkan för
kommuninvånarna ska minska. Uppföljning genom medborgardialog.
Den störande/olagliga körningen med mopeder och crossar skall minska.
Antalet åtgärder med olagliga mopeder och crossar skall öka. Även
medborgardialog i utsatta stadsdelar för uppföljning.
Medborgarlöften
Minska missbruket av fyrverkerier och smällare
Aktiviteter vi lovar att genomföra:
• Riktat förebyggande arbete inom ramen för SFFP.(Operativ
samverkan på skolor mellan kommunen och polisen, där vissa
skolor prioriteras)
• Besök hos de handlare som har tillstånd att sälja pyrotekniska
varor, där syftet är att de avstår försäljning helt, alternativt
begränsar försäljningsperioden. Kommunens trygghetsvärdar
genomför dessa besök.
• Polisen, kommunen och brandförsvaret bjuder gemensamt in
aktuella handlare till ett informationsmöte där vi bl.a. ber dem att
helt avstå försäljning.
• Tillsynsarbete av Södertörns brandförsvarsförbund där
tillsynsperioden utvidgas och omfattar hela året. En tillkommande
uppgift för polisen blir att kontrollera handlarnas skyddsåtgärder
mot inbrott.
• Riktad information till religiösa/kyrkliga församlingar och föreningar
inom ramen för polisens och kommunens gemensamma
mångfaldsarbete.
• En kommunikationsplan upprättas där polisens, kommunens och
brandförsvarets kommunikatörer ansvarar för denna aktivitet.
• Information på sociala medier såsom twitter, facebook och andra
sociala mediekanaler. Även information om kampanjen i lokala tvstationer.
• Flygbladsutdelning veckorna före jul ska genomföras.
Minska störande/olaglig körning med mopeder/crossar
Aktiviteter vi lovar att genomföra:
• Riktade kontroller utifrån tips mm
Inkomna tips eller annan information läggs till grund för kortare
övervakning/spaning i syfte att kontrollera enskild moped som
misstänks vara trimmad eller annars ha brister, eller där föraren
misstänks sakna förarbevis eller AM-körkort.
• Brottsförebyggande information till vårdnadshavare. (Kommun/Polis)
Iakttagelser av mopeder som framförs trafikfarligt men som inte
leder till förar- och mopedkontroll skall dokumenteras för att om
möjligt vidareförmedlas till registrerad mopedägare alternativt
vårdnadshavare till registrerad ägare.
• Förar- och fordonskontroll av mopeder i linjeverksamheten (Polis)
I samband med att annan linjeverksamhet utövas skall, då
mopeder observeras, dessa om möjligt kontrolleras genom föraroch fordonskontroll.
• Mopedinventering i källarförråd i de kommunala hyreshusen.
Mopeder som inte har ägare lämnas till Polisen
• I förväg planerade kontroller (Polis/Kommun)
Polispersonal övervakar i förväg bestämt område, ex. skola,
fritidsgård eller träningsanläggning i syfte att genomföra förar- och
mopedkontroller.
Vilka platser som ska övervakas sker i samråd med
kommunpersonal.
• Polis och kommun kommunicerar sina åtgärder och resultat via
sina kanaler på nätet (www.polisen.se , www.sodertalje.se) sociala medier
samt i samarbete med lokalpressen.
10 medborgarlöften - Sandviken 2015
Polisen och kommunen har gjort en kartläggning som visat på en viss upplevd otrygghet bland
ungdomar. Under hösten 2014 har därför polisen och kommunen genomfört medborgardialoger
i Sandviken med temat ”Ungdomars trygghet i skolan och på fritiden”. Under 2015 ska polisen
och kommunen jobba aktivt och tillsammans för att öka tryggheten för ungdomar i skolan, i
Stadsparken och vid Resecentrum – tre miljöer som dialogdeltagarna upplever som otrygga.
Polisen och kommunen formulerar därför tio gemensamma medborgarlöften.
Polisen och kommunen lovar att:
1. Öka polisens närvaro i Stadsparken
2. Öka polisens närvaro vid Resecentrum
3. Vaktbolag regelbundet ska synas vid Resecentrum
4. Tillsätta Medborgarpanelen i Sandvikens kommun
5. Genomföra trygghetsvandringar i Stadsparken och vid Resecentrum
6. Områdespoliserna ska besöka Sandvikens skolor
7. Tillsätta trygghetsteam i kommunens skolor
8. Årligen genomföra trygghetsvandringar på varje skola
9. Erbjuda varje skola deltagande i projektet ”Upp i rök”
10. Erbjuda varje skola deltagande i projektet ”Skolan förebygger”
Löftena undertecknas av chef för lokalpolisområde och kommunstyrelseordförande.
Sandviken den 15 januari 2015
Margit Strid
tf chef lokalpolisområde Södra Gävleborg Peter Kärnström
kommunstyrelseordförande Sandviken
Medborgarlöfte för 2015
Mellan LPO Piteå Älvdal och Arvidsjaur kommun
Som ett resultat i pilotprojekt Lokala medborgarlöften
Inledning
En av grundpelarna i den nya polismyndigheten är att polisen ska verka närmare medborgarna i
kommunen. Medborgarna ska kunna vara delaktiga i processer där dialog är en viktig del av detta och
här finns möjlighet att påverka polisens inriktningar av det brottsförebyggande arbetet i kommunen.
I samband med att polisen omorganiseras till en polismyndighet, har olika projekt startat. Ett av dessa
projekt är pilotprojektet Lokala Medborgarlöften. Det är skapat utifrån Projektdirektiv OP-17 och
syftet är att utveckla processen kopplat till arbete med lokala medborgarlöften.
Detta projekt är en viktig del för det fortsatta arbetet i Arvidsjaur och man kan se 2015 års löfte som
ett lärande och ett sätt att skapa delaktighet hos medborgarna i kommunen.
Process, framtagandet av medborgarlöfte i Arvidsjaur
Projektet startades upp genom att via kommunens hemsida lägga upp en enkätundersökning.
Ca 150 personer deltog, varvid medborgarnas synpunkter på problemområden i samhället
framkom.
Utifrån dessa fakta, så har fokusgrupper samlats, där bland annat framkommen statistik
diskuterats. Tillgänglighet, droger, trafikbrott/buskörning samt alkohol kopplat till
underåriga/krogmiljö, var problemområden som stack ut. Utifrån detta har arbetsgruppen
kopplat till projektet, värderat inkomna fakta och tillsammans med styrgrupp lämnat förslag
på medborgarlöften.
Genom att aktivt arbeta med tre av områdena, droger/ alkohol kopplat till
underåriga/krogmiljö samt trafikbrott/buskörning, kommer också tillgängligheten att
förbättras gentemot medborgarna.
Genomförande
Arbetet kring medborgardialog och löfte, läggs in som en del i befintligt
samverkansavtal/överenskommelse, mellan lokalpolisområde Piteå Älvdal och Arvidsjaurs
kommun. Utifrån medborgarlöftet ska genomförande- handlingsplaner upprättas av ansvariga.
Uppföljning sker kontinuerligt i arbetsgruppen och med rapportering till chef för
lokalpolisområdet samt kommunalråd i Arvidsjaur. En skriftlig sammanställning görs senast
2015-12-31.
Medborgarlöfte för år 2015
Vi lovar härmed att jobba för att öka tryggheten för medborgare i
Arvidsjaur genom att:
1. Sträva efter att minska användandet och tillgången av droger i samhället genom
följande åtgärder:
• Vid minst 6 tillfällen, genomföra riktade insatser mot narkotika. (polisen)
• Socialtjänstens fältverksamhet ”Pärlan” kommer att delta vid information om
droger.
• Kommunens hemsida, Arvidsjaur.se, kommer att användas för aktiv spridning
av information om droger.
2. Sträva efter att minska alkoholanvändandet bland ungdomar genom följande
åtgärder:
• Vara närvarande vid riskkvällar (polisen)
• Genomföra sex krogtillsyner (polisen)
• Två av dessa tillsyner i samverkan med bl.a. .kommunen (polis/kommunen)
• Arbeta efter Kronobergsmodellens principer (polisen)
3. Sträva efter att minska otryggheten vid skolor genom följande åtgärder:
• Utföra trafikkontroller i anslutning till skolor främst vid skolstart/-lunch/-slut.
(polisen)
• Kontrollerna ska varieras med både polismålade och civila fordon (polisen)
• Toleransnivån ska vara låg (polisen)
4. Sträva att minska buskörningen på samhället sommartid genom följande åtgärder:
• Frekvent jobba sen kvälls- och nattetid. (polisen)
• Toleransnivån ska vara låg (polisen)
• Kommunens hemsida, Arvidsjaur.se, kommer att användas för aktiv spridning
av information om trafikproblem.
Arvidsjaur 2014-12-19
_______________________________________
Kenneth Lundqvist
Tillförordnad Lokalpolisområdeschef
______________________________________
Lotta Åman
Kommunalråd Arvidsjaur
Medborgarlöfte för 2015
Mellan lokalpolisområde Piteå älvdal samt Piteå kommun
Som ett resultat av pilotprojekt Lokala medborgarlöften
Inledning
En av grundpelarna i den nya polismyndigheten är att polisen ska verka närmare medborgarna i
kommunen. Medborgarna ska kunna vara delaktiga i processer där dialog är en viktig del av detta och
här finns möjlighet att påverka polisens inriktningar av det brottsförebyggande arbetet i kommunen.
I samband med att polisen omorganiseras till en polismyndighet, har olika projekt startat. Ett av dessa
projekt är pilotprojektet Lokala Medborgarlöften. Det är skapat utifrån Projektdirektiv OP-17 och
syftet är att utveckla processen kopplat till arbete med lokala medborgarlöften.
Detta projekt är en viktig del för det fortsatta arbetet i Piteå och man kan se 2015 års löfte som ett
lärande och ett sätt att skapa delaktighet hos medborgarna i kommunen.
Process, framtagandet av medborgarlöfte i Piteå
Den medborgardialog som genomfördes i projektet gav vissa inriktningar men för att kunna göra en
djupare analys så var deltagarantalet för litet. Analys av statistiken som kopplats till dialogens olika
områden gav inte heller någon tydlig bild över ett problemområde som vi inte redan i dagsläget arbetar
med.
Dock framkom vid dialogen och vid tidigare samtal med medborgare att man upplevde det som
krångligt/ svårt att få kontakt med polisen bland annat via telefon. Man efterfrågande även en ökad
närvaro och synlighet av poliser i Piteå.
Arbetsgruppen ser också att många saker redan görs i samverkan men att det kanske inte har
kommunicerats till medborgarna på ett tydligt sätt.
Därför beslutade arbetsgruppen att medborgarlöftet för 2015 ska vara att öka tillgängligheten av
polisen i Piteå för medborgarna. Detta i samverkan med kommunen samt föreningar och
organisationer där så behövs. Men också att informera och kommunicera redan pågående
aktiviteter.
Resultaten från dessa möten ska ligga till grund för arbetet med 2016 års medborgarlöfte.
Förväntade effekter
Övergripande målet är att öka upplevelsen av trygghet hos piteborna. Detta följs upp via SCB
trygghets mätning vart annat år.
En aktivitet för att nå detta mål är att öka tillgängligheten av polisen för medborgare gällande
trygghetsfrågor.
Det ska genomföras genom att öka de tillfällen där information och dialog genomförs med och för
medborgare. Detta i samverkan med kommunen samt andra aktörer som föreningar/ organisationer.
Men också genom att öka synlighet och närvaro av poliser genom fotpatrull.
Detta följs upp genom SCB medborgarenkät/trygghetsmätning, antal dialogmöten, antal medborgare
som deltagit, antal samverkanspartners samt antal tillfällen fotpatrullering.
Genomförande
Arbetet kring medborgardialog och löfte läggs in som en del i befintligt
samverkansavtal/överenskommelse som finns mellan lokalpolisområde Piteå älvdal samt Piteå
kommun. Utifrån medborgarlöftet ska genomförande- handlingsplaner upprättas av ansvariga.
Uppföljning sker kontinuerligt i arbetsgruppen PiteBrå och med rapportering till Folkhälsorådet. En
skriftlig sammanställning görs senast 2015-12-31
Medborgarlöfte för år 2015
Vi lovar härmed att öka tillgängligheten och stärka tryggheten för
medborgare i Piteå genom:
1. Öka de tillfällen där information och dialog genomförs med och för medborgare.
Detta i samverkan med kommunen samt andra aktörer, föreningar och
organisationer.
 Ska genomföras minst 6 tillfällen under året på olika platser i kommunen.
 Gäller i samverkan mellan Polis och kommun samt Polis och
föreningar/organisationer.
 Medborgarna ska kunna ställa allmänna frågor, få information utifrån olika
teman1 samt lyfta upp frågor som känns viktiga utifrån trygghetsaspekten.
 Polisen samt Piteå kommun ska kommunicera och informera om
trygghetsarbetet som pågår.
Medborgarna ska kunna lämna synpunkter utifrån detta arbete.
2. Synlighet och närvaro genom fotpatrullerande poliser.
 Polisen ska minst 1 gång/ dygn fotpatrullera i centrum alternativt besöka
skola i kommunen.
Piteå 2014-12-19
____________________
_________________________
Kenneth Lundqvist
Tf lokalpolisområdeschef
Helena Stenberg
Vice ordförande kommunstyrelsen
1
De olika temana är framtagna utifrån bland annat dialogen och kartläggningen i projektet, samt utifrån
arbetsgruppens antaganden om ämnesintresse i Piteå. Temaförslag är: skoter, alkohol/droger, trafik, inbrott,
samerkan skola/socialtjänst/polis samt våld/otrygga miljöer.
Fas 3 Det lokala arbetet med att ta fram medborgarlöften
F-3.1
Initiera samverkan, lokal projektplan, bemanning
F-3.1.1
Organisatorisk struktur, mötesforum, beslutsmandat
F-3.1.2
Ta fram gemensam kommunikationsplan
F-3.2
Egna förberedelser
F-3.2.1
Kartlägg polisens egna lokala problembild
F-3.2.2
Planera medborgardialoger - göra målgruppsanalys
F-3.2.3
Planera medarbetardialoger
F-3.2.4
Medborgardialoger - genomför och dokumentera
F-3.2.5
Medarbetardialoger- genomför och dokumentera
F-3.3
Gemensamma förberedelser Polis och kommun
F-3.3.1
Ta fram gemensam problembild Polis och kommun
F-3.3.2
Beslut - vilket problem kopplas till medborgarlöfte
F-3.3.3
Genomför orsaksanalys
F-3.3.4
Besluta om de åtgärder som ska genomföras
F-3.3.5
Formulera medborgarlöftet mm
F-3.3.6
Handlingsplan - beskriva åtgärder + vem ansvarar
F-3.3.7
Ta fram uppföljningsplan
F-3.3.8
Underskrift + intern & extern kommunikation
F-3.3.9
Genomför trygghetsundersökning
Fas 2 Rekrytering och utbildning
F-2.01
Påbörja rekrytering av kommunpoliser
F-2.02
Påbörja rekrytering av områdespoliser
F-2.03
Påbörja utbildningsinsatser
F-2.03.1 Möte RPC med alla nya chefer i LPO
F-2.03.2 Information till nationella ledningsgruppen
F-2.03.3 Information till ledningsgrupp - Region, PO, Nat. avd.
F-2.03.4 Utbildning av C LPO, C PO + kommunpoliser
F-2.03.5 Utbildning lokala projektledare + kommunikatörer
F-2.03.6 Utbildning av alla chefer och medarbetare i LPO
F-2.03.7 Utbildning av berörda inom kommunerna
F-2.03.8 Utbildning av personal i ledningscentraler
F-2.03.9 Information till alla chefer och personal
F-2.04
Utbildning C LPO + KP (inför medborgardialog 2015)
ID
Namn
Fas 1: Uppstart, planering och förberedande åtgärder
F-1.01
Inleda samtal med ledningen för SKL
F-1.02
Ta fram projektdirektiv
F-1.03
Planera upphandling av konsultstöd
F-1.04
Bemanna projektet; nationellt och regionalt
F-1.05
Nat. projektplan inkl. komm.plan och komp.utv.plan.
F-1.06
Kriterier för LPO och kommuners deltagande
F-1.07
Dialog med politisk ledning i aktuella kommuner
F-1.08
Val av kommuner som deltar för 2016
F-1.09
Ta fram nationell kravprofil för kommunpolis
F-1.10
Ta fram nationell kravprofil områdespolis
F-1.11
Ta fram mallar, checklistor och minimistandards
F-1.12
Ta fram utbildningsmaterial
F-1.13
Planera upphandling - lokala trygghetsundersökningar
F-1.14
Initiera förändring - operativa system
F-1.15
Utveckling av Intrapolis och Polisen.se
F-1.16
Planera opnionsbildande insatser
F-1.17
Intiera eldssjälprogram
Projektplan - Inföande av medborgarlöften Polisen 2015
Januari
1 2 3 4
5
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52
Bilaga 5 - Grov preliminär tidsplan för genomförande av lokala medborgarlöften