1. No category

ARBETSMATERIAL
Värdebaserad uppföljning av diabetesvård
– analys från framtagande av nya uppföljningssystem
ARBETSMATERIAL
Jämförande analyser i denna presentation är ett
led i utvecklingen av uppföljningssystem
Forskningsdatabas per diagnosområde…
…möjliggör bland annat analyser på historiska data
till grund för diagnosspecifika jämförelserapporter
Vårddata RJH
Vårddata RÖ
Vårddata LtD
Vårddata LUL
Vårddata RS
Vårddata SLL
Kvalitetsregister
SCB
Socialstyrelsen
FK
Vårddata VGR
Totalt ~95 datauttag från 24 olika datakällor
Jämförelserapporten presenterar historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning
• Kliniskt relevanta nyckeltal har definierats inom expertgruppen för Sveus diabetes, i syfte att skapa
grundförutsättningar för att följa upp rätt saker inom diabetesvården
• Samkörning av flertalet register har genomförts för att möjliggöra analys av tidigare outforskade
kombinationer av data kring hälsoutfall och resursutnyttjande inom svensk diabetesvård
• Genom kontinuerlig samkoppling av dessa anonymiserade patientdata kan unika nyckeltal som är
kliniskt relevanta för diabetespatienten följas i realtid och över tid
ARBETSMATERIAL
Sveus diabetes innebär unika möjligheter för
uppföljning och utveckling av diabetesvården
Unika element inom Sveus diabetes
•
Casemix-justerade resultat av både
hälsoutfall och resurser
•
Bred beskrivning av diabetesvården och
dess resultat med unik kombination av
datakällor, t.ex. resursdata ur landstingens vårddata, hälsoutfall ur
kvalitetsregister, sjukförsäkringsdata,
läkemedelsinformation
•
Följer aktiviteter över vårdgivargränser
Urval av exempel ur rapporten (detaljer längre fram)
ARBETSMATERIAL
Expertgruppens medlemmar
Arbetsgrupp
Mikael Lilja
Region Jämtland Härjedalen
Tobias Dahlström
Landstinget Dalarna
Peter Lindgren
Ivbar
Bettina Julin
Ivbar
Expertgrupp
Gudrun Andersson
Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård
Ingalena Andersson
Dietisternas riksförbund, referensgrupp diabetes
Mette Axelsen
Dietisternas riksförbund, referensgrupp diabetes
Mats Ek
Stockholms läns landsting
Robert Kristiansson
Landstinget i Uppsala län
Janeth Leksell
Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård
Agneta Lindberg
Region Skåne
Karin Looström Muth
Västra Götalandsregionen
Fredrik Löndahl
Svenska Diabetesförbundet
Ann-Marie Svensson
Nationella Diabetesregistret
Sakkunnig
Mona Landin-Olsson
Svensk Förening för Diabetologi
ARBETSMATERIAL
Diabetes – översikt och patientgrupper
Prevalens %
Samhällsbörda
•
Översikt
2013
4-5%
•
6 % av sjukvårdens
kostnader
6 miljarder SEK
till följd av
produktionsbortfall
Typ 1
Patientgrupper
Utveckling – prevalens %
1990
2010
3%
5%
Typ 2
•
Avsaknad eller bristande
produktion av insulin
•
Minskad insulinkänslighet i kroppens
vävnader
•
Hälften debuterar före 35-års
ålder
•
Debut i vuxen ålder, men ökad
förekomst även bland unga
•
10-15% av patienterna med
diabetes
•
85-90% av patienterna med diabetes
•
Behandling med livsstilsförändring,
tabletter (ffa metformin) och insulin
•
Behandling med insulin
+64%
ARBETSMATERIAL
Dataunderlaget bygger på uttag från ett flertal
olika källor
Datakällor
Landsting
Nationella
diabetesregistret (NDR)
Socialstyrelsen
Försäkringskassan
Statistiska
centralbyrån
Användning i analyserna
Identifikation av patientpopulation, demografi, hälsoprofil vid inklusion,
hälsoutfall och resursförbrukning av landstingsdriven vård
Hälsoprofil vid inklusion, hälsoutfall
Expedierade läkemedel (Läkemedelsregistret, LMR)
Sjukpenning och sjuk-/aktivitetsersättning
Socioekonomi
ARBETSMATERIAL
Urvalet av patienter bygger på samkörning av
NDR och landstingens vårddata
NDR
Sveus
•
666 550 individer med
diabetes under 201011 ingick i analyspopulationen
•
89 % klassade som typ
2-diabetes och
resterande 11% som
typ 1-diabetes
Patientadministrativa system
(huvud- eller bidiagnos)
• Analyspopulationen utgörs av patienter som återfinns i landstingens
patientadministrativa system och för vissa hälsoutfall även på NDR
• Indextillfället består av första vårdkontakt med diabetesdiagnos som huvud- eller
bidiagnos 2007-2012
• ICD-10 E10*, E11* eller E14*
• Indexår för analyserna definierades till 2010 och 2011 för att möjliggöra två års
historik och ett års uppföljning. Ett urval av analyserna utfördes dock på flera år.
ARBETSMATERIAL
Övervägningar vid uppföljning av diabetes
Vårdaktivitet
1 år
Specialistvård
Initial
sjukhusvistelse
Fotteam/
Fotterapeut
PUOH
Ögonbottenfotografering
Grupputbildning
Primärvård
Läkarbesök
Dietistbesök
Grupputbildning
•
Kroniska förlopp; hanteras som flera, 1-åriga episoder efter varandra
•
En episods utfall blir nästa episods start
•
Hälsoutfallen kommer långt in i framtiden och kan påverkas av vad en annan vårdgivare gjort
för flera år sedan (exempel: hjärtinfarkt)
•
Två olika sjukdomstillstånd med olika fördelning mellan vårdnivåer
– Typ 1: I princip enbart specialistvård
– Typ 2: Övervägande, men inte enbart primärvård
ARBETSMATERIAL
Avgränsningar i arbetet med Sveus diabetes
• Inkluderar endast individer över 18 år
• Studiepopulationen utgår från diabetes som huvud- eller bidiagnos i
landstingens patientadministrativa system. Eftersom alla personer med
diabetes inte återfinns i NDRs kvalitetsregister påverkar detta
analyspopulationens storlek för vissa utfall
– T.ex. användes NDRs riskmotor för att predicera 5-årsrisken för hjärt-kärlsjukdom. För
att kunna skatta risken för en individ måste flertalet parametrar finnas tillgängliga,
dessutom ska de ha registrerats inom tidsintervallet (± 3 mån). För att uppskatta
bortfallets betydelse genomfördes en bortfallsanalys där inga nämnvärda skillnader i
jämförelse med den totala populationen upptäcktes
• Diabetestyp (1 eller 2) klassificerades algoritmiskt genom att
kombinera information från läkemedelsregistret, NDR och
patientadministrativa system
ARBETSMATERIAL
Casemix-variabler har identifierats och använts i analys-modeller
av nyckeltal för att justera för patientsammansättning
Patientegenskaper
vid episodstart
Sociodemografi
•
•
•
•
•
Ålder
Kön
Utbildningsnivå
Född utanför EU
Civilstånd
Hälsoprofil
•
•
•
•
•
Rökstatus
BMI
eGFR
HBA1c
Diabetesduration
Annan
samsjuklighet
• Förmaksflimmer
• Depression
• Psykiatriska diagnoser
• Systoliskt blodtryck
• LDL-kolesterol
• Hjärtkärl-, ögon-, och
fotkomplikation
• Njursvikt
ARBETSMATERIAL
Ett stort antal nyckeltal har definierats och analyserats.
Initialt fokus har legat på hälsoutfall och resurser
(ej behandlingsprocess)
Hälsoresultat
Hälsoutfall
•
•
•
•
•
•
•
Hjärt-kärlsjukdom
Predicerad 5-års risk för hjärt-kärlsjukdom
HbA1C
eGFR
Ögonkomplikationer
Njursvikt
Högt blodtryck
•
Omedelbara komplikationer:
• Svår hypoglykemi, ketoacidos, hyperosmolaritet, hyperglykemi, laktacidos
•
Mottagningsbesök:
• diabetessjuksköterska, dietist, läkare, psykolog/kurator, fotterapeut
Telefonkontakt:
• diabetessjuksköterska/sjuksköterska, läkare
Oönskade händelser
Mikroalbuminuri
Neurologiska komplikationer
Hud- och fotkomplikationer
Amputation fot eller ben
BMI
LDL-kolesterol
Andel rökare
Landsting
•
Stat
•
Sjukpenning/sjuk- och aktivitetsersättning
Nydiagnos
•
•
HbA1c vid diagnos
Läkemedelsbehandling av nydiagnostiserade patienter
•
•
•
Diabetesläkemedel
Blodtryckssänkande läkemedel
Ögonscreening
Resursåtgång
Övriga
processmått
•
•
•
•
•
•
•
Patientupplevelse
Behandling
ARBETSMATERIAL
Sammanfattning av observationer
Observationer
Hälsoutfall
I
II
Betydande variation i
behandlingsresultat
•
•
Hjärt-kärlsjukdom (mått på historisk kvalitet): signifikanta skillnader mellan landsting
5-årsrisk för hjärt-kärlsjukdom (mått på dagens situation): signifikanta skillnader mellan
landsting, men inte efter samma mönster som för hjärt-kärlsjukdom
•
Typ 2-diabetes:
•
Tidigare upptäckt (lägre HbA1c vid diagnos) i Västra Götalandsregionen,
senare i Landstinget i Uppsala län
•
Högre behandlingsintensitet i Region Jämtland Härjedalen, Region Östergötland och
Västra Götalandsregionen; lägre i Landstinget i Uppsala län
•
Variation i behandlingen av nydiagnostiserade patienter
Typ 1-diabetes:
•
Variation i behandlingsintensitet även här, men ingen tydlig trend
Variation i identifikation
och behandlingsintensitet
Relation mellan
nyckeltal
Resursåtgång
•
•
III
Skillnader i
resursanvändning
•
•
IV
Tendens till samband
mellan resursutnyttjande
och hälsa för båda
diabetestyper
•
Läkarbesök:
•
Signifikant fler i Stockholms läns landsting
•
Signifikant färre i Landstinget Dalarna
Andra yrkeskategorier: varierande registrering gör dessa svåra att följa
Mer vårdintensiva (t.ex. fler läkarbesök och högre förskrivning av läkemedel) uppnådde
bättre hälsoresultat.
•
Framförallt för predicerad 5-årsrisk för hjärt-kärlsjukdom, det utfallsmått där de
ingående komponenterna är relativt lätta att påverka på kort sikt.
Antalet läkarbesök föreföll vara det resursmått som hade större betydelse för ett bättre
hälsoutfall, i synnerhet för typ 2-diabetes.
ARBETSMATERIAL
Rekommendationer för framtidens diabetesvård
Förbättring av diabetesvårdens organisation

Fokusera på effektivitet,
inte produktivitet

I bred samverkan formulera utvecklingsmål utifrån förbättring av hälsoutfall och minskning av
resursåtgång (vårdens effektivitet)
Målen bör omsättas i förbättringsprojekt och följas upp på kontinuerlig basis
Utfallsmått
Stöd vårdgivarna i
kontinuerligt förbättringsarbete och kunskapsutbyte


Genomför fördjupad kvantitativ och kvalitativ analys för att identifiera de behandlingsprocesser som
är mest kostnadseffektiva och leder till bäst resultat
Tillse att fördjupad analys och studiebesök genomförs i nära samverkan med berörda verksamheter
och kvalitetsregistret Nationella Diabetesregistret
Förbättring av diabetesvårdens uppföljning
Inför rapportering av
patientrapporterade
utfallsmått




Harmonisera rapporteringsoch kodningsrutiner


Skapa juridiska förutsättningar för förenklad
uppföljning av vården


Möjliggör systematisk uppföljning av patientrapporterade utfallsmått (PROM)
Egenvård är en central komponent i diabetesvården och patientens upplevelse av och möjlighet att
påverka vården är viktig, varför även erfarenhetsmått (PREM) vore relevant att följa
Vid NDR pågår för närvarande ett forskningsarbete som syftar till att utarbeta sådana utfallsmått för
diabetesvården
Harmonisera rapporteringsrutiner av resurskategorier genom att definiera vilka tillstånd och
behandlingar av tillstånd som rutinmässigt bör registreras och följas upp, samt kodmässigt definiera
hur detta skall ske
Säkerställ enhetliga kodningsrutiner, i synnerhet inom primärvården för att möjliggöra
resursmätning
Automatisk inhämtning av data från journalsystem är en förutsättning för att få större underlag i
beräkningarna och på så sätt förbättra framtida jämförelser
Möjliggör kontinuerlig tillgång till information om patientrelevanta hälsoutfall och resursåtgång med
information från statliga och landstingsfinansierade insatser
Säkerställ tillgång till data om läkemedelsförskrivning för att kunna följa upp denna i
realtid och över tid sjukpenning/sjukersättning
ARBETSMATERIAL
Översikt hälsoutfall och resurser - typ 2-diabetes
Region Jämtland Härjedalen
Region Östergötland
Observerat genomsnitt för Sveus
övriga landsting
Signifikant skild från
genomsnittet
(p < 0,05)
Landstinget Dalarna
Casemix-justerad avvikelse
för landstinget i förhållande
till genomsnittet hos övriga
landsting (ej statistiskt
signifikant)
Landstinget i Uppsala län
•
•
Region Skåne
Stockholms läns landsting
De grå ringarna avser
landstingets avvikelse om 50
% för kontinuerliga variabler
alternativt oddskvot
om 1,5 (inre ringen) eller 0,5
(yttre ringen) för binära
variabler.
Västra Götalandsregionen
ARBETSMATERIAL
Översikt hälsoutfall och resurser - typ 1-diabetes
Region Jämtland Härjedalen
Region Östergötland
Observerat genomsnitt för Sveus
övriga landsting
Signifikant skild från
genomsnittet
(p < 0,05)
Landstinget Dalarna
Casemix-justerad avvikelse
för landstinget i förhållande
till genomsnittet hos övriga
landsting (ej statistiskt
signifikant)
Landstinget i Uppsala län
•
•
Region Skåne
Stockholms läns landsting
De grå ringarna avser
landstingets avvikelse om 50
% för kontinuerliga variabler
alternativt oddskvot
om 1,5 (inre ringen) eller 0,5
(yttre ringen) för binära
variabler.
Västra Götalandsregionen
ARBETSMATERIAL
Översikt resultat
• Fynd från specifika nyckeltal
I
Variation i behandlingsresultat
II
Variation i identifikation och
behandlingsintensitet
III
Skillnader i resursanvändning
IV
Relation mellan
resursutnyttjande och hälsa
ARBETSMATERIAL
I
Hjärt-kärlsjukdom i slutenvård under vårdepisoden,
typ 2-diabetes löpande vård
7,7
7,1
6,0
8,5
7,8 8,0
7,7 7,5
6,7
6,2
5,8
10
7,8
6,4 6,8
8
6
Andel hjärtkärlsjukdom,
%
4
2
0
0.4
Avvikelse från
genomsnittet,
log-oddskvot
0.2
0.0
-0.2
-0.4
Observerat
Predicerat
•
•
95 % K.I.
n 165 943
RJH
RÖ
LtD
LUL
RS
SLL
VGR
I analysen av den isolerade landstingseffekten låg Västra Götaland och Region Skåne signifikant högre
än landstingsgenomsnittet, medan Region Östergötland låg lägre.
Eftersom risken för makrovaskulär sjukdom såsom hjärtinfarkt påverkas av faktorer som verkar över
lång tid, utgör detta mått en indikation på hur vården har fungerat historiskt.
Not: Justerat för kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå, civilstånd, född utanför EU, förmaksflimmer, eGFR vid
episodstart, ögon- och fotkomplikation, njursvikt, psykiatrisk diagnos och depressiv episod).
Källa: Patientadministrativa system, SCB, NDR
ARBETSMATERIAL
I
Predicerad 5-årsrisk (baserad på NDRs riskmotor)
för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes löpande vård
23,0
17,4 17,8
15,8 16,3
20,5
25
18,7 17,8
17,7 17,6
15,8 15,8 16,9 17,2
20
15
5-årsrisk för hjärtkärlsjukdom,
procent
10
5
0
6,0
4,0
Avvikelse från övriga
landsting,
procentenheter
2,0
0,0
-2,0
-4,0
Observerat
Predicerat
•
•
•
-6,0
95 % K.I.
n 3 512
RJH
RÖ
LtD
LUL
RS
SLL
VGR
Predicerade resultat pekar på att Dalarna har sämre resultat än förväntat, givet sin casemix. Det motsatta
gäller för Region Östergötland, som hade bättre resultat än förväntat givet casemix.
Den predicerade 5-årsrisken representerar status idag, till skillnad från hjärtinfarkt som illustrerar
hur vården har fungerat historiskt (föregående bild).
Detta förklarar varför Västra Götaland ligger under landstingens genomsnitt vad gäller 5-årsrisken, men
över genomsnittet med avseende på hjärt-kärlsjukdom. Även skillnader i rapportering och/eller
diagnossättning skulle kunna förklara resultaten.
Not: Justerat för kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå, civilstånd, född utanför EU, förmaksflimmer, eGFR vid
episodstart, ögon- och fotkomplikation, njursvikt, psykiatrisk diagnos och depressiv episod).
Källa: Patientadministrativa system, SCB, NDR
ARBETSMATERIAL
I
Hjärt-kärlsjukdom i slutenvård under vårdepisoden,
typ 1-diabetes löpande vård
5,6
4,2
5,1 5,1
4,6
5,2 5,0
4,5
3,8
3,9
3,0
Andel hjärtkärlsjukdom,
%
5,3
3,8
6,0
5,0
4,0
2,8
3,0
2,0
1,0
0,0
0.6
0.4
Avvikelse
frångenomsnittet,
log-oddskvot
0.2
0.0
-0.2
-0.4
Observerat
Predicerat
•
•
95 % K.I.
n 22 253
-0.6
RJH
RÖ
LtD
LUL
RS
SLL
VGR
I analysen av den isolerade landstingseffekten låg Jämtland Härjedalen, Uppsala, Östergötland och
Dalarna signifikant lägre än landstingens genomsnitt.
Eftersom risken för makrovaskulär sjukdom såsom hjärtinfarkt påverkas av faktorer som verkar över
lång tid, utgör detta mått en indikation på hur vården har fungerat historiskt.
Not: Justerat för kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå, civilstånd, född utanför EU, förmaksflimmer, eGFR vid
episodstart, ögon- och fotkomplikation, njursvikt, psykiatrisk diagnos och depressiv episod).
Källa: Patientadministrativa system, SCB, NDR
ARBETSMATERIAL
I
Predicerad 5-årsrisk (baserad på NDRs riskmotor)
för hjärt-kärlsjukdom, typ 1-diabetes löpande vård
9,3
7,0
6,4
12
10,0 10,3
10,1 9,8
9,3
8,0
7,2
6,3
9,1
8,4
10
8
7,0
6
5-årsrisk för hjärtkärlsjukdom,
procent
4
2
0
6
4
Avvikelse från övriga
landsting,
procentenheter
2
0
-2
-4
-6
Observerat
Predicerat
•
95 % K.I.
RJH
RÖ
LtD
LUL
RS
SLL
VGR
n 1 577
Resultaten ger exempel på varför det är viktigt att kunna justera för casemix. Genom att bara titta på de
observerade resultaten skulle slutsatsen dras att Dalarna och Skåne ger sämre diabetesvård. Med
hänsyn tagen till landstingens patientsammansättning kan dock konstateras att dessa landsting presterar
genomsnittligt vad de borde givet dess casemix.
Not: Justerat för kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå, civilstånd, född utanför EU, förmaksflimmer, eGFR vid
episodstart, ögon- och fotkomplikation, njursvikt, psykiatrisk diagnos och depressiv episod).
Källa: Patientadministrativa system, SCB, NDR
ARBETSMATERIAL
Översikt resultat
• Fynd från specifika nyckeltal
I
Variation i behandlingsresultat
II
Variation i identifikation och
behandlingsintensitet
III
Skillnader i resursanvändning
IV
Relation mellan
resursutnyttjande och hälsa
ARBETSMATERIAL
II
HbA1c vid episodens start,
nydiagnostiserad typ 2-diabetes
65
59,8
55,4 55,6
56,6 56,2
55,3 55,5
56,9
56,7 56,3
56,9 56,5
55,3
56,4
60
55
Medel HbA1c
mmol/mol
50
45
4
2
Avvikelse från
genomsnittet,
mmol/mol
0
-2
-4
Observerat
Predicerat
•
•
95 % K.I.
RJH
RÖ
LTD
LUL
RS
SLL
VGR
n 21 202
Högre HbA1c vid diagnos i Uppsala kan indikera senare diagnos.
Lägre HbA1c vid diagnos i Västra Götaland kan vara ett tecken på mer aktiv screening/diagnostisering.
Not: Justerat för kön, ålder (kategorier), utbildningsnivå
Källa: Patientadministrativa system, SCB, NDR
ARBETSMATERIAL
II
Behandling av blodtryck under vårdepisoden,
typ 2-diabetes löpande vård
1,9
1,7
1,8 1,7
1,8 1,8
1,7
1,5
1,7 1,8
1,6 1,6
1,8 1,7
2,0
1,5
1,0
Uthämtade
blodstryckläkemedel,
antal klasser
0,5
0,0
0.2
0.1
Avvikelse från
genomsnittet,
log count
0.0
-0.1
-0.2
Observerat
Predicerat
•
95 % K.I.
RJH
RÖ
LtD
LUL
RS
SLL
VGR
n 83 644
Variation i intensitet i blodtrycksbehandling mellan landstingen, med färre använda klasser per patient i
Uppsala och fler i Jämtland Härjedalen.
Not: Justerat för kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå, civilstånd, född utanför EU, BMI, rökstatus, förmaksflimmer,
eGFR vid episodstart, HbA1c vid episodstart, diabetesduration, systoliskt blodtryck, LDL, hjärtkärl-, ögon- och
fotkomplikation, njursvikt, psykiatrisk diagnos och depressiv episod).
Källa: Patientadministrativa system, SCB, NDR, LMR
ARBETSMATERIAL
II
Användning av statiner,
typ 2-diabetes löpande vård
69,8
73,8
66,0
70,6
65,5 66,4
62,3
65,4
68,0 66,9
80
62,4 64,7
67,4 66,8
60
40
Statinanvändning,
%
20
0
0.6
0.4
0.2
Avvikelse från
genomsnittet,
log-oddskvot
0.0
-0.2
-0.4
-0.6
Observerat
Predicerat
•
•
95 % K.I.
RJH
RÖ
LtD
LUL
RS
SLL
VGR
n 83 571
Högre användning av statiner i Jämtland Härjedalen och Östergötland.
Lägre användning i Uppsala och Stockholm.
Not: Justerat för kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå, civilstånd, född utanför EU, BMI, rökstatus, förmaksflimmer,
eGFR vid episodstart, HbA1c vid episodstart, diabetesduration, systoliskt blodtryck, LDL, hjärtkärl-, ögon- och
fotkomplikation, njursvikt, psykiatrisk diagnos och depressiv episod
Källa: Patientadministrativa system, SCB, NDR, LMR
ARBETSMATERIAL
II
Behandling av blodtryck under vårdepisoden,
typ 1-diabetes löpande vård
1,11 1,11
0,94
1,03
0,93
0,80
0,88
0,95
1,01
1,06
0,99
1,07 1,03
0,93
1,20
1,00
0,80
0,60
Uthämtade
blodstryckläkemedel,
antal klasser
0,40
0,20
0,00
0.4
0.2
Avvikelse från
genomsnittet,
log count
0.0
-0.2
-0.4
Observerat
Predicerat
•
•
95 % K.I.
RJH
RÖ
LtD
LUL
RS
SLL
VGR
n 15 346
Lägre förskrivningsgrad i Östergötland, Dalarna och Uppsala.
Högre förskrivning I Stockholm.
Not: Justerat för kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå, civilstånd, född utanför EU, BMI, rökstatus, förmaksflimmer,
eGFR vid episodstart, HbA1c vid episodstart, diabetesduration, systoliskt blodtryck, LDL, hjärtkärl-, ögon- och
fotkomplikation, njursvikt, psykiatrisk diagnos och depressiv episod).
Källa: Patientadministrativa system, SCB, NDR, LMR
ARBETSMATERIAL
II
Användning av statiner,
typ 1-diabetes löpande vård
80
63,9
55,6
51,9 52,8
48,1
52,5
50,9 49,8
55,9
52,7
47,2 49,4
53,4 52,4
60
40
Statinanvändning,
%
20
0
0.6
0.4
Avvikelse från
genomsnittet,
log-oddskvot
0.2
0.0
-0.2
-0.4
-0.6
Observerat
Predicerat
•
95 % K.I.
RJH
RÖ
LTD
LUL
RS
SLL
VGR
n 14 569
Betydligt högre statinanvändning i Jämtland Härjedalen.
Not: Justerat för kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå, civilstånd, född utanför EU, BMI, rökstatus, förmaksflimmer,
eGFR vid episodstart, HbA1c vid episodstart, diabetesduration, systoliskt blodtryck, LDL, hjärtkärl-, ögon- och
fotkomplikation, njursvikt, psykiatrisk diagnos och depressiv episod
Källa: Patientadministrativa system, SCB, NDR, LMR
ARBETSMATERIAL
II
Läkemedelsbehandling av nydiagnostiserade patienter
Metforminanvändning, nydiagnostiserad typ 2-diabetes, 2009-2011
RJH
RÖ
LtD
LUL
RS
SLL
VGR
Uttag av metformin, typ 2-diabetes, ojusterat
Andel i procent som hämtat ut metformin under vårdepisoden, nydiagnosticerade 2009, 2009-2011
60
55
50
45
40
35
30
2009
•
•
2010
2011
Variation i hur stor andel av nydiagnostiserade patienter som behandlas med metformin.
Olika strategier verkar tillämpas över tid, med ökande förskrivning i Östergötland (RÖ) och Västra
Götaland (VGR) och minskande i Uppsala (LUL) och Dalarna (LtD).
Källa: Patientadministrativa system, LMR
ARBETSMATERIAL
II
Läkemedelsbehandling av nydiagnostiserade patienter
Insulinanvändning, nydiagnostiserad typ 2-diabetes, 2009-2011
RJH
RÖ
LtD
LUL
RS
SLL
VGR
Uttag av insulin, typ 2-diabetes, ojusterat
Andel i procent som hämtat ut insulin under vårdepisoden, nydiagnosticerade 2009, 2009-2011
35
30
25
20
15
10
5
0
2009
•
•
2010
2011
Markant högre insulinanvändning initialt i Uppsala (LUL). En möjlig förklaring är att patienter med
högt HbA1c ordineras insulin initialt, men att man sedan byter till andra preparat efter hand.
Liten förändring över tid för övriga, men andelen behandlade varierar stort.
Källa: Patientadministrativa system, LMR
ARBETSMATERIAL
Översikt resultat
• Fynd från specifika nyckeltal
I
Variation i behandlingsresultat
II
Variation i identifikation och
behandlingsintensitet
III
Skillnader i resursanvändning
IV
Relation mellan
resursutnyttjande och hälsa
ARBETSMATERIAL
III
Vårdkontakter under episoden,
typ 2-diabetes löpande vård
Genomsnittligt antal vårdkontakter fördelat på personalkategori per landsting
Besök hos
diabetes-ssk
Besök hos läkare
Besök hos dietist/
diabetes-ssk/ssk/
fotterapeut/
psykolog & kurator
Telefonkontakter
Grupp- &
teambesök
Dietist
RJH
RÖ
LtD
*
5,0
3,4
*
0,7
4,9
0,0
2,5
0,2
1,0
Diabetes-ssk
0,0
Ssk
Fotterapeut/-team
*
0,3
0,9
0,3
Psykolog/Kurator
Läkare
LUL
RS
3,7
0,0
4,3
3,5
1,9
5,2
0,0
0,3
4,4
Diabetes-ssk/ssk
0,2
Gruppbesök
SLL
VGR
•
•
7,2
5,0
0,2
*
3,6
4,0
6,3
1,1
5,4
1,1
Teambesök
n 83 644
Stor skillnad i besök, men det är stora skillnader i rapporteringsmöjligheter (vad som kan rapporteras in)
och rutiner (vad som faktiskt rapporteras) mellan landstingen.
Det tycks vara så att landsting med få läkarbesök i viss mån kompenserar detta med besök till andra
yrkeskategorier och vice versa.
Källa: Patientadministrativa system
* Ej möjlig att följa
ARBETSMATERIAL
III
Antal läkarbesök,
typ 2-diabetes löpande vård
8
7,2
7
5,0
4,9
4,6
3,7
3,4
Läkarbesök, antal
Läkarbesök,
antal
5,1
5,1
4,9
5,1
5,0 5,1
4,3
6
5
4
2,5
3
2
1
0
6
4
Avvikelse från
genomsnittet,
antal besök
2
0
-2
-4
-6
Observerat
Predicerat
•
•
95 % K.I.
RJH
RÖ
LtD
LUL
RS
SLL
VGR
n 83 644
Likartad mängd läkarbesök i de flesta landsting.
Stockholm (fler besök) och Dalarna (färre besök) avviker.
Not: Justerat kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå, civilstånd, född utanför EU, BMI, rökstatus, förmaksflimmer,
eGFR vid episodstart, HbA1c vid episodstart, diabetesduration, systoliskt blodtryck, LDL, hjärtkärl-, ögon- och
fotkomplikation, njursvikt, psykiatrisk diagnos och depressiv episod
Källa: Patientadministrativa system, SCB, NDR
ARBETSMATERIAL
III
Vårdkontakter under episoden,
typ 1-diabetes löpande vård
Genomsnittligt antal vårdkontakter fördelat på personalkategori per landsting
Besök hos
diabetes-ssk
Besök hos läkare
Besök hos dietist/
diabetes-ssk/ssk/
fotterapeut/
psykolog & kurator
Telefonkontakter
Grupp- &
teambesök
Dietist
RJH
4,0
RÖ
LtD
*
3,3
2,9
5,3
0,0
1,4
2,2
2,7
*
0,0
*
0,3
Diabetes-ssk
Ssk
Fotterapeut/-team
Psykolog/Kurator
0,4
0,2
Läkare
LUL
RS
4,8
0,0
3,2
6,0
0,6
4,6
0,1
1,1
2,7
0,2
Diabetes-ssk/ssk
Gruppbesök
Teambesök
SLL
5,9
0,9
4,1
2,2
0,7
n 15 346
VGR
•
•
4,9
*
6,7
3,3
1,3
Stor skillnad i besök, men det är stora skillnader i rapporteringsmöjligheter (vad som kan rapporteras
in) och rutiner (vad som faktiskt rapporteras) mellan landstingen.
Det tycks vara så att landsting med få läkarbesök i viss mån kompenserar detta med besök till andra
yrkeskategorier och vice versa.
Källa: Patientadministrativa system
* Ej möjlig att följa
ARBETSMATERIAL
III
Antal läkarbesök,
typ 1-diabetes löpande vård
7
5,9
4,7
4,0 4,2
3,3
Läkarbesök,
antal
4,5
4,2
4,6 4,7
6
4,5
4,9
4,6
5
4
3,2
3
2
1,4
1
0
6
4
Avvikelse från
genomsnittet,
antal besök
2
0
-2
-4
-6
Observerat
Predicerat
•
•
95 % K.I.
RJH
RÖ
LtD
LUL
RS
SLL
VGR
n 15 346
Likartad mängd läkarbesök i de flesta landsting.
Stockholm (fler besök) och Dalarna (färre besök) avviker.
Not: Justerat kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå, civilstånd, född utanför EU, BMI, rökstatus, förmaksflimmer,
eGFR vid episodstart, HbA1c vid episodstart, diabetesduration, systoliskt blodtryck, LDL, hjärtkärl-, ögon- och
fotkomplikation, njursvikt, psykiatrisk diagnos och depressiv episod
Källa: Patientadministrativa system, SCB, NDR
ARBETSMATERIAL
Översikt resultat
• Fynd från specifika nyckeltal
I
Variation i behandlingsresultat
II
Variation i identifikation och
behandlingsintensitet
III
Skillnader i resursanvändning
IV
Relation mellan
resursutnyttjande och hälsa
ARBETSMATERIAL
Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande för
Region Jämtland Härjedalen och dess avvikelse från övriga landsting för
personer med typ 2-diabetes, löpande vård
Hälsa
Lägre predicerad 5-årsrisk
Resursåtgång
IV
Andel utan hjärtkärlsjukdom i slutenvård
Lägre HbA1c
Högre eGFR
Läkarbesök
Andel statinbehandlade
Nettosjukdagar
Observerat genomsnitt för
Sveus övriga landsting
Antal klasser
blodtrycksläkemedel
Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05)
Casemix-justerad nivå i förhållande
till genomsnittet hos övriga landsting
(ej statistiskt signifikant)
De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt
oddskvot om 1,5 (inre ringen) eller 0,5 (yttre ringen) för binära variabler.
ARBETSMATERIAL
Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande
för Region Östergötland och dess avvikelse från övriga landsting för
personer med typ 2-diabetes, löpande vård
Hälsa
Lägre predicerad 5-årsrisk
Resursåtgång
IV
Andel utan hjärtkärlsjukdom i slutenvård
Lägre HbA1c
Högre eGFR
Läkarbesök
Andel statinbehandlade
Nettosjukdagar
Observerat genomsnitt för
Sveus övriga landsting
Antal klasser
blodtrycksläkemedel
Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05)
Casemix-justerad nivå i förhållande
till genomsnittet hos övriga landsting
(ej statistiskt signifikant)
De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt
oddskvot om 1,5 (inre ringen) eller 0,5 (yttre ringen) för binära variabler.
ARBETSMATERIAL
Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande
för Landstinget Dalarna och dess avvikelse från övriga landsting för
personer med typ 2-diabetes, löpande vård
Hälsa
Lägre predicerad 5-årsrisk
Resursåtgång
IV
Andel utan hjärtkärlsjukdom i slutenvård
Lägre HbA1c
Högre eGFR
Läkarbesök
Andel statinbehandlade
Nettosjukdagar
Observerat genomsnitt för
Sveus övriga landsting
Antal klasser
blodtrycksläkemedel
Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05)
Casemix-justerad nivå i förhållande
till genomsnittet hos övriga landsting
(ej statistiskt signifikant)
De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt
oddskvot om 1,5 (inre ringen) eller 0,5 (yttre ringen) för binära variabler.
ARBETSMATERIAL
Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande
för Landstinget i Uppsala län och dess avvikelse från övriga landsting
för personer med typ 2-diabetes, löpande vård
Hälsa
Lägre predicerad 5-årsrisk
Resursåtgång
IV
Andel utan hjärtkärlsjukdom i slutenvård
Lägre HbA1c
Högre eGFR
Läkarbesök
Andel statinbehandlade
Nettosjukdagar
Observerat genomsnitt för
Sveus övriga landsting
Antal klasser
blodtrycksläkemedel
Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05)
Casemix-justerad nivå i förhållande
till genomsnittet hos övriga landsting
(ej statistiskt signifikant)
De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt
oddskvot om 1,5 (inre ringen) eller 0,5 (yttre ringen) för binära variabler.
ARBETSMATERIAL
Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande
för Region Skåne och dess avvikelse från övriga landsting för
personer med typ 2-diabetes, löpande vård
Hälsa
Lägre predicerad 5-årsrisk
Resursåtgång
IV
Andel utan hjärtkärlsjukdom i slutenvård
Lägre HbA1c
Högre eGFR
Läkarbesök
Andel statinbehandlade
Nettosjukdagar
Observerat genomsnitt för
Sveus övriga landsting
Antal klasser
blodtrycksläkemedel
Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05)
Casemix-justerad nivå i förhållande
till genomsnittet hos övriga landsting
(ej statistiskt signifikant)
De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt
oddskvot om 1,5 (inre ringen) eller 0,5 (yttre ringen) för binära variabler.
ARBETSMATERIAL
Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande
för Stockholms läns landsting och dess avvikelse från övriga
landsting för personer med typ 2-diabetes, löpande vård
Hälsa
Lägre predicerad 5-årsrisk
Lägre HbA1c
Läkarbesök
Resursåtgång
IV
Nettosjukdagar
Observerat genomsnitt för
Sveus övriga landsting
Andel utan hjärtkärlsjukdom i slutenvård
Högre eGFR
Andel statinbehandlade
Antal klasser
blodtrycksläkemedel
Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05)
Casemix-justerad nivå i förhållande
till genomsnittet hos övriga landsting
(ej statistiskt signifikant)
De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt
oddskvot om 1,5 (inre ringen) eller 0,5 (yttre ringen) för binära variabler.
ARBETSMATERIAL
Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande
för Västra Götalandsregionen och dess avvikelse från övriga
landsting för personer med typ 2-diabetes, löpande vård
Hälsa
Lägre predicerad 5-årsrisk
Resursåtgång
IV
Andel utan hjärtkärlsjukdom i slutenvård
Lägre HbA1c
Högre eGFR
Läkarbesök
Andel statinbehandlade
Nettosjukdagar
Observerat genomsnitt för
Sveus övriga landsting
Antal klasser
blodtrycksläkemedel
Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05)
Casemix-justerad nivå i förhållande
till genomsnittet hos övriga landsting
(ej statistiskt signifikant)
De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt
oddskvot om 1,5 (inre ringen) eller 0,5 (yttre ringen) för binära variabler.
ARBETSMATERIAL
Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande
för Region Jämtland Härjedalen och dess avvikelse från övriga
landsting för personer med typ 1-diabetes, löpande vård.
Hälsa
Lägre predicerad 5-årsrisk
Resursåtgång
IV
Andel utan hjärtkärlsjukdom i slutenvård
Lägre HbA1c
Högre eGFR
Läkarbesök
Andel statinbehandlade
Nettosjukdagar
Observerat genomsnitt för
Sveus övriga landsting
Antal klasser
blodtrycksläkemedel
Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05)
Casemix-justerad nivå i förhållande
till genomsnittet hos övriga landsting
(ej statistiskt signifikant)
De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt
oddskvot om 1,5 (inre ringen) eller 0,5 (yttre ringen) för binära variabler.
ARBETSMATERIAL
Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande
för Region Östergötland och dess avvikelse från övriga landsting för
personer med typ 1-diabetes, löpande vård
Hälsa
Lägre predicerad 5-årsrisk
Resursåtgång
IV
Andel utan hjärtkärlsjukdom i slutenvård
Lägre HbA1c
Högre eGFR
Läkarbesök
Andel statinbehandlade
Nettosjukdagar
Observerat genomsnitt för
Sveus övriga landsting
Antal klasser
blodtrycksläkemedel
Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05)
Casemix-justerad nivå i förhållande
till genomsnittet hos övriga landsting
(ej statistiskt signifikant)
De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt
oddskvot om 1,5 (inre ringen) eller 0,5 (yttre ringen) för binära variabler.
ARBETSMATERIAL
Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande
för Landstinget Dalarna och dess avvikelse från övriga landsting för
personer med typ 1-diabetes, löpande vård
Hälsa
Lägre predicerad 5-årsrisk
Resursåtgång
IV
Andel utan hjärtkärlsjukdom i slutenvård
Lägre HbA1c
Högre eGFR
Läkarbesök
Andel statinbehandlade
Nettosjukdagar
Observerat genomsnitt för
Sveus övriga landsting
Antal klasser
blodtrycksläkemedel
Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05)
Casemix-justerad nivå i förhållande
till genomsnittet hos övriga landsting
(ej statistiskt signifikant)
De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt
oddskvot om 1,5 (inre ringen) eller 0,5 (yttre ringen) för binära variabler.
ARBETSMATERIAL
Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande
för Landstinget i Uppsala län och dess avvikelse från övriga landsting
för personer med typ 1-diabetes, löpande vård
Hälsa
Lägre predicerad 5-årsrisk
Resursåtgång
IV
Andel utan hjärtkärlsjukdom i slutenvård
Lägre HbA1c
Högre eGFR
Läkarbesök
Andel statinbehandlade
Nettosjukdagar
Observerat genomsnitt för
Sveus övriga landsting
Antal klasser
blodtrycksläkemedel
Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05)
Casemix-justerad nivå i förhållande
till genomsnittet hos övriga landsting
(ej statistiskt signifikant)
De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt
oddskvot om 1,5 (inre ringen) eller 0,5 (yttre ringen) för binära variabler.
ARBETSMATERIAL
Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande
för Region Skåne och dess avvikelse från övriga landsting för
personer med typ 1-diabetes, löpande vård
Hälsa
Lägre predicerad 5-årsrisk
Resurs-åtgång
IV
Andel utan hjärtkärlsjukdom i slutenvård
Lägre HbA1c
Högre eGFR
Läkarbesök
Andel statinbehandlade
Nettosjukdagar
Observerat genomsnitt för
Sveus övriga landsting
Antal klasser
blodtrycksläkemedel
Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05)
Casemix-justerad nivå i förhållande
till genomsnittet hos övriga landsting
(ej statistiskt signifikant)
De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt
oddskvot om 1,5 (inre ringen) eller 0,5 (yttre ringen) för binära variabler.
ARBETSMATERIAL
Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande
för Stockholms läns landsting och dess avvikelse från övriga
landsting för personer med typ 1-diabetes, löpande vård
Hälsa
Lägre predicerad 5-årsrisk
Resurs-åtgång
IV
Andel utan hjärtkärlsjukdom i slutenvård
Lägre HbA1c
Högre eGFR
Läkarbesök
Andel statinbehandlade
Nettosjukdagar
Observerat genomsnitt för
Sveus övriga landsting
Antal klasser
blodtrycksläkemedel
Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05)
Casemix-justerad nivå i förhållande
till genomsnittet hos övriga landsting
(ej statistiskt signifikant)
De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt
oddskvot om 1,5 (inre ringen) eller 0,5 (yttre ringen) för binära variabler.
ARBETSMATERIAL
Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande
för Västra Götalandsregionen och dess avvikelse från övriga
landsting för personer med typ 1-diabetes, löpande vård
Hälsa
Lägre predicerad 5-årsrisk
Resursåtgång
IV
Andel utan hjärtkärlsjukdom i slutenvård
Lägre HbA1c
Högre eGFR
Läkarbesök
Andel statinbehandlade
Nettosjukdagar
Observerat genomsnitt för
Sveus övriga landsting
Antal klasser
blodtrycksläkemedel
Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05)
Casemix-justerad nivå i förhållande
till genomsnittet hos övriga landsting
(ej statistiskt signifikant)
De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt
oddskvot om 1,5 (inre ringen) eller 0,5 (yttre ringen) för binära variabler.