1. No category

TJÄNSTESKRIVELSE
1 (11)
2015-01-19
Miljö- och bygglovsnämnden
Dnr Mbn 2014-1038 ÖVGR
Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt, Remiss från
Kommunstyrelsen KS 2014/434
Förslag till beslut
Bygg- och miljöförvaltningen, miljö och bygglovsavdelningens förslag
1
Miljö- och bygglovsnämnden beslutar att lämna miljö- och
bygglovsavdelningens tjänsteskrivelse som sitt eget yttrande
Ärendet i korthet
Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt har inför nästa
förvaltningscykel 2015-2021 tagit fram samrådshandlingar. Handlingarna består av
förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med
tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Kommunen har till den 30 april 2015
möjlighet att yttra sig. Miljö- och bygglovsnämnden har fått ärendet på remiss från
kommunstyrelsen.
Handlingar
1
2
3
4
5
6
7
8
Miljö- och bygglovsavdelningens tjänsteskrivelse 2015-01-19
Förslag på förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021
Förslag miljökvalitetsnormer Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021
Förslag till åtgärdsprogram Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1 - åtgärdsprogram för Görvälns åtgärdsområde
Bilaga 1 - åtgärdsprogram för Knivstaån samt Skarvens och Garnvikens
närområden
Bilaga 1 - åtgärdsprogram för Stockholms inre skärgård och Igelbäcken,
Edsviken och Brunnsviken
Bilaga 1 - åtgärdsprogram för Fiskarfjärden, Riddarfjärden, Ulvsundasjöns och
Årstaviken närområden
Bakgrund
Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt, Länsstyrelsen Västmanlands
län, har upprättat förslag till förvaltningsplan, förslag till miljökvalitetsnormer och
förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden
2015-2021.
x1Samråd
om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt - remissvar till KS
Bygg- och miljöförvaltningen
Miljö- och hälsoskyddsavdelningen
Anne Pagès, miljöinspektör
Telefon: 08-580 291 90 (direkt)
Fax: 08-580 174 15
Besöksadress: Riddarplatsen 5, 10 tr
Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA
Telefon växel: 08-580 285 00
E-post: [email protected] Webbplats: www.jarfalla.se
Organisationsnummer: 212000-0043 Postgiro: 30918-7 Bankgiro: 239-2082
2015-01-19
2 (11)
Alla länder i Europa arbetar sedan år 2000 med en gemensam vattenpolitik, som
styrs av ramdirektivet för vatten. Direktivet har införts i svenskt lagstiftning via
miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen och innebär att det behövs en
helhetssyn i arbetet med att bevara och förbättra situationen i sjöar, vattendrag, kustoch grundvatten. En viktig del är att alla berörda, såväl myndigheter som
organisationer, företag och privatpersoner, är delaktiga i arbetet. Samrådet ska samla
in behov och synpunkter från olika aktörer så att beslut kan fattas utifrån ett så brett
underlag som möjligt.
Förvaltningsplanen ska enligt vattenförvaltningsförordningen innehålla en
sammanfattande redogörelse för vattenförhållandena och förvaltningen av kvaliteten
på vattenmiljön i distriktet. Planen beskriver också riktningen för kommande arbete i
vattendistriktet.
Förslaget till miljökvalitetsnormer baseras på statusklassificeringen samt en
bedömning av möjligheterna att uppnå god status inom utsatt tid.
Miljökvalitetsnormerna anger vilken kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss
tidpunkt och utgör därmed utgångspunkten för de föreslagna åtgärderna i
åtgärdsprogrammet.
Åtgärdsprogrammet ska föreslå de åtgärder som behöver genomföras för att
miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. En viktig målsättning är att det ska vara
tydligt vem som behöver göra vad och var för att miljökvalitetsnormerna ska kunna
följas på ett kostnadseffektivt sätt. Som bilaga till åtgärdsprogrammet finns
sammanställningar av åtgärdsbehovet för 50 avrinningsområden i Norra Östersjöns
vattendistrikt.
Till åtgärdsprogrammet finns också en miljökonsekvensbeskrivning.
Kommunen har till den 30 april 2015 möjlighet att yttra sig. Miljö- och
bygglovsnämnden har fått ärendet på remiss från kommunstyrelsen och ska lämna
synpunkter på förslaget till kommunstyrelsen senast den 2015-02-15.
Synpunkter
Allmänna synpunkter
Materialet är väldigt omfattande och svårt att ta sig igenom. Handlingarna innehåller
flera faktafel och saknar viss information. Det finns en del begreppsförvirring. Till
exempel så används begreppet avloppsvatten inte på rätt sätt. Mycket är otydligt.
Detta ger ett oseriöst intryck.
Handlingarna kommer inte leda till någon ökning eller förbättrat vattenarbete. Det
måste anges tydligare vilka krav som ställs, hur uppföljning ska ske och vilka
påtryckningar som kan förväntas. Det är viktigt att urvalet av åtgärder bygger på en
analys om hur miljökvalitetsnormerna ska uppfyllas.
Det även viktigt att en prioritering görs.
Förslag till förvaltningsplan
2015-01-19
3 (11)
För att vi ska följa miljökvalitetsnormerna för vatten krävs att fokus sker på det som
leder till verklig förändring, t ex styrmedel och finansiering.
Förvaltningsplanen anger att de mest prioriterade miljöproblemen för distriktet är
övergödning, fysisk påverkan och miljögifter. Det behövs en tydligare fokusering på
dessa miljöproblem och på de åtgärder som krävs för att komma till rätta med dem.
Finansiering
Finansiering av åtgärderna (sid 3)
Det är bra att betona vikten av att nuvarande statliga medel kvarstår och ökas.
Dessutom är det bra att det framhålls att huvudprincipen måste vara att
förorenaren/användaren betalar.
Finansieringen behöver dock utökas rejält. Det behöver belysas mer konkret hur det
ska lösas. Det behöver tydligt framgå vem som ska betala.
Miljö och bygglovsavdelningen anser att kostnadskalkylerna för åtgärderna är väldigt
lågt beräknade. Kommunens erfarenhet av konkreta åtgärder är att de kostar en hel
del.
VISS (Vatteninformationssystem Sverige)
Ett ständigt bättre VISS (sid 6)
I texten står det att det i VISS finns information om genomförda, planerade och
potentiella åtgärder, vilket inte är riktigt sant. En brist i VISS är att bara vissa
åtgärder är med. Detta behöver ordnas.
Om VISS ska ha någon betydelse i vattenarbetet måste nedanstående läggas till
direkt i tabellen under rubriken åtgärder:
 Alla genomförda samt planerade och pågående åtgärder
 De möjliga åtgärder som krävs för att följa MKN
 Vem som utfört och finansierat genomförd åtgärd
 Miljöproblem (sortering efter)
 Åtgärdstyp – förebyggande, avhjälpande eller eftersanering (sortering efter)
 Även åtgärder som inte går att mäta/beräkna effekten av, t ex riktlinjer för
dagvatten
Eventuell ny indelning av vattenförekomster och vattentyper
Kartläggning och analys i nästa förvaltningscykel (sid 7)
Det skrivs att det finns planer på att göra en ny indelning av vattenförekomster och
vattentyper. Här skulle det vara önskvärt med lite mer information. Om ändringar
görs förutsätts att framtagandet sker i samråd med berörda kommuner.
Förslag till miljökvalitetsnormer (MKN)
Samrådshandlingen består i stort sett av en lång tabell på 100 sidor. Vi anser att
”Miljökvalitetsnormer Norra Östersjöns vattendistrikt 2009” är mycket tydligare och
mer användbar. Samrådshandlingen kan med fördel utformas på samma sätt. För att
samrådshandlingen ska kunna bli användbar krävs:
 översiktkarta/or med åtminstone HARO (Huvudavrinningsområde)
 sortering i nummer- respektive bokstavsordning efter HARO eller
vattenförekomstnamn
2015-01-19


4 (11)
läshänvisning
begreppsförklaring
Det måste ha blivit fel att ytvattenförekomster som klassats som hög ekologisk status
föreslås få god ekologisk status som MKN.
Kemisk ytvattenstatus
Det verkar som om bedömningen av kvicksilver för flera vattenförekomster bygger
på extrapolerade data och inte verkligt uppmätta data. Om så är fallet är
resonemanget kring kvicksilver och kemisk status irrelevant. Om det inte är fallet
behöver informationen i VISS kompletteras.
Utpeka Säbysjön som vattenförekomst
Säbysjön är en viktig del i Igelbäckens avrinningsområde. Miljö och
bygglovsavdelningen anser att Säbysjön ska utpekas till vattenförekomst. Sjön är
källsjö till Igelbäcken och påverkar Igelbäcken på ett betydande sätt. Säbysjön kan
vara en egen vattenförekomst enligt Naturvårdsverkets skrivelse 2007-05-09
angående utpekande av vattenförekomster (Dnr 720-3769-07 Mm).
Förslag till åtgärdsprogram
Åtgärder, som ska leda till att miljökvalitetsnormerna följs, består av de som:
1. begränsar ny påverkan/uppkomst (förebyggande)
2. berör pågående verksamheter (avhjälpande)
3. åtgärdar det som förorenats tidigare (eftersanering)
Dessa tre åtgärdstyper utgör även grunden till prioritering. Många viktiga åtgärder
inom punkt ett saknas i åtgärdsprogrammet.
Det skulle ge en tydlighet och bättre fokusering/hjälp om de olika åtgärderna
sorterades efter miljöproblem och sedan efter de tre ovanstående åtgärdstyperna. På
så sätt kan det erhållas en mer fullständig bild över de åtgärder som behöver göras
för att vi ska uppnå MKN. På så vis kan en helhetsanalys, vilket saknas i
handlingarna, göras.
För att öka tydligheten kan kapitlet ”Åtgärder mot betydande påverkan per
miljöproblem” med fördel placeras först, d.v.s. efter inledningen. Själva åtgärderna i
kapitlet ”Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra
Östersjöns vattendistrikt” kan med fördel även införlivas i kapitlet ”Åtgärder mot
betydande påverkan per miljöproblem”.
Det påstås (sid 1) att myndigheter och kommuner som berörs har varit delaktiga i
framtagandet av förslaget till åtgärdsprogram. Kommunen känner sig inte delaktiga i
framtagandet. Kommun upplever inte att det är någon som är riktigt insatt som har
skrivit om t.ex. VA.
Åtgärder som HAV och vattenmyndigheten ska göra saknas.
Årlig rapportering
Myndigheter och kommuner åtgärd 1 (sid 2)
2015-01-19
5 (11)
Kommuner och myndigheter har sedan tidigare lämnat årliga rapporer om åtgärder
som vidtagits. Denna åtgärd skulle kunna utvecklas och verkligen leda till
förändring.
Ett sätt att få kommuner och myndigheter att utföra de åtgärder som ålagts dem är att
faktiskt återkoppla och kommentera deras arbete och vid behov påpeka om de inte
sköter sig. Här kan även styrmedel behöva kopplas in.
Vattenmyndigheten behöver följa upp med jämna mellanrum under året, kalla till
möten och föra diskussioner om eventuella orsaker till att åtgärder inte blir av.
Vattenskyddsområden
Länsstyrelsen, åtgärd 12. Vattenskyddsområden (sid 57)
Länsstyrelserna måste ta ett större ansvar för att få kommunerna att upprätta
vattenskyddsområden. Ofta finns många kommunala och privata vattenverk i samma
områden. De berörda länsstyrelser kring en vattentäkt behöver bjuda in de kommuner
som nyttjar vattentäkten för att gemensamt diskutera de behov som finns samt för att
tillsammans hitta en lämplig nivå på skyddsföreskrifter m.m.
En samordning gör att större vattentäkter, som exempelvis Mälaren, kan få
vattenskyddsområden som angränsar till varandra och skyddar större områden, där
skyddsföreskrifterna är likartade och lättare att följa för t.ex. den båttrafik som finns.
Plan- och bygglagen (PBL)
Boverket åtgärd 1, vägledning PBL (sid 3)
Inte bara en vägledning behövs för att detaljplanearbetet ska bidra till att MKN ska
uppnås. Även PBL kan behöva göras om för att krav lättare ska kunna ställas på
rening och fördröjning av dagvatten.
Kommunerna, åtgärd 7. Planering och prövning enligt PBL (sid 68)
Åtgärden behöver även inkludera annan planering enligt PBL.
Främmande arter
Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 9 och 10 (sid 14 respektive 15)
Det är bra att Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att ta fram åtgärdsplaner
och utveckla råd och riktlinjer. Eftersom många arter som är främmande för Sverige
blir invasiva och leder till irreversibel miljöförstöring, så behövs åtgärder även på
kommunal nivå. Myndigheten måste även få i uppdrag att utöka
bedömningsgrunderna för att bedöma ekologiska effekter av främmande arter.
Ekologisk funktionella kantzoner
Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 6 (sid 12)
Det är bra att Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att utveckla styrmedel för
ekologiskt funktionella kantzoner utmed vattendrag. Det skulle vara ännu bättre om
uppdraget även innefattar kantzoner utmed sjöar och inte bara jordbruksmark.
Dessutom skulle uppdraget med fördel inte bara innefatta anläggande utan även
bevarande av ekologiskt funktionella kantzoner.
Vandringshinder
Trafikverket, åtgärd 1 (sid 46) och kommunerna, åtgärd 9 (sid 69)
2015-01-19
6 (11)
Det är bra att gamla vandringshinder identifieras och åtgärdas. Det är dock viktigt att
vägpassager över vatten anläggs när nya vägar byggs så att vattenlevande djur kan
passera.
Läkemedelsrester
Läkemedelsverket, åtgärd 1 (sid 28)
Åtgärden om att minska läkemedelsrester behöver ha en starkare formulering. Vidare
behöver styrmedel införas. I vissa länder byggs speciella reningsverk speciellt för
sjukhusen där man med avancerad rening tar bort mycket läkemedelsrester, precis
som vi i Sverige gör för tyngre industri.
Avloppsledningsnät
Naturvårdsverket, åtgärd 2 (sid 31)
I hela texten under Naturvårdsverkets åtgärd 2, även på andra ställen, blandas
begreppen ihop vilket gör texten mycket otydlig. För alla som arbetar med VA är
begreppet avloppsvatten ett samlingsnamn för spillvatten och dagvatten. Menar man
utsläpp från spillvattennätet så ska man skriva det, inte avloppsnätet.
Enligt texten ska naturvårdsverket ta fram ett register på alla utsläppspunkter på
avloppsledningsnätet med uppgifter om utsläppsmängderna i varje punkt. Att få
uppgifter om utsläpp av spillvatten (bräddningar) bör inte vara något problem
eftersom detta normalt ska rapporteras in till tillsynsmyndigheten.
Att registrera flödet av dagvatten ut från ledningsnätet är en omöjlighet,
uppskattningar kan dock göras, även om det inte känns som det finns något syfte med
detta.
Vi anser att uppgifter om allt utsläpp av avloppsvatten, både det som renats och det
som bräddats vid verket eller på nätet (främst vid pumpstationer) ska lämnas till
myndigheten. Dessa uppgifter borde redan finnas, i annat fall vara mycket lätta att ta
fram.
En åtgärd som är viktig är att de som har kombinerat ledningssystem, spillvatten och
dagvatten ska ta fram en plan och för att minska andelen kombinerat system och
sedan åtgärda detta.
Om ledningsnätet ska ingå i tillståndsprövningen av ARV (avloppsreningsverk) är
det viktigt att tänka på att det finns kommunala ledningsnät där spillvatten leds till ett
reningsverk i en annan kommun. Järfälla kommun och många andra
storstadskommuner har t.ex. stora ledningsnät men inga avloppsreningsverk.
Det är viktigt att kommunerna har en aktuell vattenplan med förslag till åtgärder.
Dagvatten
Naturvårdsverket, åtgärd 9. Styrmedel för dagvatten (sid 36)
Det är bra att eventuella glapp och otydligheter m.m. i lagstiftningen kring dagvatten
kartläggs. Idag kan stöd för vissa krav fås från olika lagar. Lagstödet hämtas ibland i
Lagen om allmänna vattentjänster, ibland miljöbalken och ibland plan och
bygglagen, vilket också gör att kraven som ställs kan bli väldigt olika.
2015-01-19
7 (11)
För att stoppa en förorening redan innan den uppkommer behöver stödet från plan
och bygglagen vara större. Att till exempel ställa krav på vilka materiel som får
användas i planområdet redan i detaljplaneskedet skulle uppkomsten av föroreningar
och kostnader för rening i efterhand.
Trafikverket, åtgärd 3. Utsläpp dagvatten från väg och järnväg (sid 47)
Fokus måste vara att minska föroreningarnas uppkomst och bara i sista hand behöva
rena bort dem i slutsteget.
Prövning och tillsyn
Länsstyrelsen, åtgärd 1. Prövning och tillsyn (sid 48)
Ledningsnätet föreslås ingå i tillståndsprövning av ARV (avloppsreningsverk). Det
är då viktigt att fundera på hur man hanterar ARV med ledningsnät i andra
kommuner. Som nämnts tidigare finns det i storstadsregionerna några stora ARV dit
många kommuner leder sitt spillvatten. Detta innebär att det finns kommuner med
stora ledningsnät utan ARV och att den som ansvarar för ett ARV inte har ansvar för
hela ledningsnätet.
Kommunerna, åtgärd 2 och länsstyrelserna, åtgärd 4 (sid 62 respektive 50) Tillsyn
jordbruk och hästhållning
Åtgärder behöver ändras till att gälla djurhållning istället för hästhållning.
Fosforfällning av sediment
Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 8. Minska närsaltsbelastningen (sid 14)
Fosforfällning av förorenade sediment är inte befogat bara för att åtgärder rörande
enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt ut kan bidra till
att uppnå förbättringsbehovet. Den externa belastningen (som kan komma från annat)
behöver åtgärdas först, annars är det som att kasta pengarna i sjön. Fosforfällning i
naturliga vatten är dessutom komplext, dyrt och omdiskuterat. Om sedimenten
dessutom är förorenade med miljögifter blir det ännu mer komplext och dyrt.
Enskilda avlopp
Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 1. Styrmedel enskilda avlopp (sid 9)
Miljö och bygglovsavdelningen anser att det är bra med ekonomiska styrmedel.
Dessa ökar förändringsbenägenheten att åtgärda enskilda avlopp med dålig status.
Kommunerna, åtgärd 3. Skyddsnivå enskilda avlopp(sid 63)
Det framgår att åtgärden om skyddsnivå för enskilda avlopp kommer eventuellt
revideras. Om revidering kommer att ske vill kommunen ha möjlighet att yttra sig på
det nya förslaget.
Egenkontroll
Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 11. Vägledning o styrmedel för egenkontroll
(sid 16)
Detta är mycket bra. Data som tas fram ska vara så säkra att de kan användas för
statusklassningar m.m., samt vara tillgängliga för alla. Det är viktigt att det finns bra
datavärdar som har möjlighet att ta emot allt data.
Bilaga 1. Åtgärdsprogram för olika åtgärdsområden
2015-01-19
8 (11)
Åtgärdsprogrammen är för generella för att kunna vara till någon större hjälp i
vattenarbetet. I samrådshandlingarna framgår det tydligt att vattendirektivets
avrinningsområdesfokus ska följas. De enskilda åtgärdsprogrammen i bilaga 1 har
dock frångått detta och skapat och följt administrativa gränser istället.
Eftersom många olika avrinningsområden och delar av avrinningsområden och
åtgärdsområden ”bakas ihop” försvårar detta vattenarbetet. Vidare blir det otydligt
vilka åtgärder varje kommun förväntas göra. Kommunerna består dessutom av så
många olika delar att det i vissa fall kan bli så att man anser att det är någon ”annan”
som ska utföra åtgärderna. Därför kan det med fördel preciseras vilka inom
kommunen som avses.
Förslagna åtgärder är på en generell nivå som inte ger kommunerna någon hjälp av
vad som förväntas göras. Vad för praktiska fysiska åtgärder behöver göras?
Det blir svårt att hålla tidsplanen för de fysiska åtgärderna som ska vara utförda
senast 2018.
Kartorna har flera brister. Den röda linjen som ska visa vilket område som avses är
dock bara en linje, den borde ringa in hela området. Det ser också ofta ut som om det
är flera åtgärdsområden och inte ett. Det är oklart vad som menas.
Kartbilderna är väldigt otydliga, teckenförklaring saknas eller är missvisande.
Det skulle underlätta om alla vattenförekomster namnges. För vattendragen står det
ofta bara ett ID-nummer (som inte finns förklarade förrän mycket senare i en tabell).
Tabellerna behöver bättre förklaring. I tabell 1 fattas MKN för vissa
vattenförekomster. Beskrivning hur uppskattningen av åtgärdsstorlek gjorts i tabell 3
fattas. Likaså förklaring till olika förkortningar (t.ex. IG och EA).
Åtgärdsprogram för Fiskarfjärdens, Riddarfjärdens, Ulvsundasjöns och
Årstavikens närområden (Bällstaån ingår)
Sammanfattning (sid 2) samt 2.1.4 Åtgärder (sid 22)
Sammanfattningen och texten på sid 22 stämmer inte överens. Grumligheten beror
inte enbart på erosionen utan även på alla byggarbeten som pågår.
Bromma avloppsreningsverk har utloppet i skärgården, men det sker troligen
bräddningar inom avrinningsområdet. Hur många bräddpunkter finns i
avrinningsområdet, t.ex. pumpstationer? (Järfälla har idag 18 stora pumpstationer.)
2.1.3 Källor till påverkan (sid 21)
Hur har källfördelningen av fosfor beräknats?
Vi saknar felkopplade avlopp som källa till fosfor. I Järfälla hittades ca 10 st under
2014, både privata fastighetsägare men också verksamheter och en förskola. Järfälla
har arbetat med att inspektera dagvattenledningar under några år och hittar årligen
flera felkopplingar. Felkopplingar finns nog på många ställen och utgör troligtvis en
mycket större belastning än vad enskilda avlopp gör.
2015-01-19
9 (11)
2.1.4 Åtgärder (sid 21)
Dagvatten är den största enskilda källan till fosforbelastningen. Rening av dagvatten
behöver koncentreras till där det uppstår lite större mängder och där det ges störst
effekt. Områden med speciellt förorenat dagvatten ska prioriteras liksom aktiviteter
där dagvatten förorenas.
Järfälla kommun ställer krav i en dagvattenstrategi på rening av länshållningsvatten i
samband med större anläggningsarbeten. Föroreningsgraden är ofta stor, speciellt vid
sprängning. Denna typ av arbeten pågår ofta i storstadsregionen och står troligtvis för
en stor del av näringsbelastningen, men också för stora problem med grumling. Stora
förbättringar kan göras med krav på sedimentering men detta är svårt att följa upp.
Förutom rening av dagvatten behöver många kommuner även förbättra sin kännedom
om ledningsnätets status för att upptäcka felkopplade spill- och dagvattenledningar.
Spillvatten som felaktigt anslutits till dagvattenledningar innebär att orenat
spillvatten leds ut i recipienterna. Åtgärd av dessa är enkla och mycket
kostnadseffektivt! Systematisk inspektion av dagvattenledningar kan göra att
felkopplingar upptäcks och kan kopplas om.
Tvåstegdiken föreslås som en åtgärd i Bällstaån. Tvåstegdiken är en ny företeelse för
åkermark från USA. Effekten av att göra om vattendrag till ett tvåstegsdike är inte
tillräckligt känt för att tillämpas i Bällstaån. Det kan t.o.m. tänkas att det blir negativ
konsekvens för vattenstatusen i ån.
När det gäller att anlägga fosfordammar i Bällstaån anser vi att detta inte heller är ett
alternativ. Däremot kan fosfordammar vara ett alternativ att anlägga på eller i
anslutning till jordbruksmark. Bällstaåns avrinningsområde består dock av en liten
andel jordbruksmark.
2.3.2 Förbättringsbehov (sid 24)
Tabell 4 behöver kompletteras med om det är median eller medelvärde uppmätt halt
som anges, standaravvikelse, samt vad för gränsvärde som är använts (max eller
årsmedel). En precisering av vilka påverkanskällorna är vore önskvärt istället för IDnummer.
2.5.4 Åtgärder (sid 34)
Enligt texten finns inga genomförda eller planerade fysiska förändringar av Bällstaån
under perioden 2009-2015. I Järfälla finns dock planerade fysiska och morfologiska
förändringar av Bällstaån. I den nya detaljplanen för Barkarbystaden II kommer
kulverteringen av Bällstaån att tas bort och ån kommer få en ny sträckning genom
den nya bebyggelsen, med en ”naturlig” strandzon och en hårdgjord sida. Ån
kommer även få en ny sträckning mellan Viksjöleden och Barkarby station där ån
bitvis kommer att meandras och översvämningsytor skapas. Dessa åtgärder ska
utföras under 2015.
6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (sid 39)
Den totala kostnaden för föreslagna åtgärder anges till 31 miljoner kr. Detta låter
alldeles för lite med tanke på vilken dålig status vattenförekomsterna i området har.
Om allt dagvatten till Bällstaån behöver renas behövs en dagvattenanläggning för
varje delavrinningsområde, vilket är många!
2015-01-19
10 (11)
Åtgärdsprogram för Stockholms inre skärgårds och Igelbäcken, Edsviken och
Brunnsvikens åtgärdsområden (Igelbäcken och Säbysjön ingår)
2.4 Främmande arter (sid 31)
Förslag på åtgärder riktade mot främmande arter saknas. För att ha möjlighet att
överhuvudtaget kunna förhindra spridning av de främmande arterna behövs en
samordning med tydliga åtgärder som snabbt kan sättas in.
2.5.3 Miljöproblem och källor till påverkan
Säbysjöns reglerdamm i Igelbäcken har en minimitappning på 5 liter/sek därför
känns förslaget att utreda möjlighet till minitappning som irrelevant. Dock behöver
ett omlöp anläggas för att ordna fiskpassage.
Igelbäckens kulvert under Barkarbyfältet behöver öppnas upp och åfåran meandras,
bottenmaterial tillföras etc. Vid utbyggnaden av tunnelbanenätet under Igelbäcken
behöver åtgärder vidtas för att t.ex. förhindra dräneringseffekter som påverkar den
idag tidvis låga vattenföringen.
3.2.3. Källor till påverkan (sid 40)
I Igelbäckens avrinningsområde finns det ett gammalt brandövningsfält där
undersökningar visat förekomst av PFAS (Poly- och perfluorerade alkylsulfonater)
som behöver åtgärdas/saneras. Ett förslag till åtgärder för att sanera området är
framtaget. Försvaret har varit en stor verksamhetsutövare i området.
3.2.4 Åtgärder (sid 40)
Texten är oprecis. Vad behöver göras, när och av vem.
3.3.4 Åtgärder (sid 41)
Vad skall göras? Minskning av vägsaltanvändningen till vilka nivåer – vilka
riktvärden ska gälla?
6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (sid 39)
Den totala kostnaden för föreslagna åtgärder anges till 40 miljoner kr, vilket låter
väldigt underskattat.
Åtgärdsprogram för Görvälns åtgärdsområde (delar av Mälaren ingår)
2.1.3 Källor till påverkan (sid 16)
Det behöver förtydligas vilket område som avses (åtgärdsområdet eller
Hillehögsvikens avrinningsområde).
4 Otillräckligt drickvattenskydd (sid 22)
Det är bra att det sker en översyn av vattenskyddsområdena och att nya
vattenskyddsområden inrättas efter behov. Om behov finns ska även
vattenskyddsföreskrifterna revideras.
Åtgärdsprogram för Knivstaån samt skarvens och Garnvikens närområde
(Översjön och delar av Mälaren ingår)
2015-01-19
11 (11)
2.1.4 Åtgärder (sid 42)
Åtgärdsområdena som ingår i detta åtgärdsprogram är till ytan väldigt stora och
innehåller flera vattenförekomster. Det skulle öka tydligheten med en
områdesindelning.
Medverkande tjänstemän: Anneli Åstebro, miljöinspektör och Babette Marklund,
vattenstrateg
Jenny Färm
tillsynschef
Anne Pagès
miljöinspektör
Expedieras
Kommunstyrelsen