Att vårda patienter med hepatit C

Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Att vårda patienter med hepatit C
- Ur blivande sjuksköterskors perspektiv
En empirisk kvalitativ studie
Stella Aboagye
Nicole Tour
Handledare: Johan Berglund
Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1434
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa
Karlskrona Maj 2015
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa,
Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad
Maj 2015
Att vårda patienter med hepatit C
- Ur blivande sjuksköterskors perspektiv
Stella Aboagye
Nicole Tour
Sammanfattning
Bakgrund: Över 130 miljoner människor i världen lider av kronisk hepatit C och av dessa
människor kommer ett betydande antal utveckla levercancer eller skrumplever. För
närvarande finns det inget vaccin mot hepatit C däremot finns bromsmedicin som bromsar
hepatit C. Blivande sjuksköterskor som har vårdat patienter med hepatit C på sjukhus
upplever sig vara i högriskzon för att bli smittade av patienter med hepatit C.
Syfte: Syftet med studien var att belysa blivande sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad
av patienter med hepatit C på sjukhus.
Metod: Studien var en empirisk kvalitativ studie där fem blivande sjuksköterskor från en
högskola i södra Sverige blev intervjuade. Innehållsanalysen till studien var inspirerad av
Graneheim och Lundmans innehållsanalys med grund från Krippendorff.
Resultat: Utifrån innehållsanalysen framkom det fyra kategorier, upplevelser av
kunskapsbrist, rädsla för smitta, vikten av att följa hygienrutiner vid omvårdnadsarbete och
vikten av att bedriva personcentrerad omvårdnad. De blivande sjuksköterskorna upplevde sig
ha bristande kunskap om hur omvårdnaden ska gå till för patienter med hepatit C på sjukhus,
de upplevde även rädsla av att bli smittade av hepatit C vid omvårdnadsarbetet med dessa
patienter. De blivande sjuksköterskorna ansåg att det är viktigt att följa hygienrutinerna för att
minimera risken för blodsmitta vid omvårdnadsarbetet med hepatit C-patienter. De blivande
sjuksköterskorna ansåg att en av de viktigaste delarna i omvårdanden med hepatit C-patienter
är att bedriva personcentrerad omvårdnad på ett professionellt och respektfullt sätt.
Slutsats: Sjuksköterskestudenter är rädda för att ge omvårdnad till patienter med hepatit C på
sjukhus, därför behövs mer kunskap om hur omvårdnadsarbetet ska gå till för dessa patienter
för att sjuksköterskestudenterna ska kunna känna sig trygga och vilja ge omvårdnad till
patienter med hepatit C på ett personcentrerat vis.
Nyckelord: blivande sjuksköterskor, hepatit C, omvårdnadsarbete på sjukhus, upplevelser
Innehållsförteckning
Inledning
5
Bakgrund
6
Hepatit C
6
Omvårdnad vid blodsmitta med fokus på Hepatit C
6
Omvårdnad utifrån oerfarna sjuksköterskors perspektiv
8
Personcentrerad omvårdnad
Syfte
9
9
Metod
9
Resultat
14
Brist på kunskap
14
Rädsla för smitta
15
Vikten av att följa hygienrutiner vid omvårdnadsarbetet
17
Vikten av att bedriva personcentrerad omvårdnad
Diskussion
Metoddiskussion
19
21
21
Resultatdiskussion
Slutsats
22
25
Självständighet
26
Referenser
27
Bilaga 1
30
Bilaga 2 Godkännande om email
32
Bilaga 3 Godkännande om anslag
33
Bilaga 4
34
Bilaga 5 Skriftligt samtycke
35
Bilaga 6
36
Intervjuguide
36
Bakgrundsdata
Bilaga 7
36
37
Bilaga 8 Exempel på meningsenheter
38
4
Inledning
Beltrami, Alvarado-Ramy, Critchley et.al. (2001) skriver att det inom vården är vanligt att
vårdpersonal sticker sig och riskerar då att få någon sorts blodsmitta. Smith, och Leggat
(2005) förklarar att hela 37 % av blivande sjuksköterskor uppger någon gång ha stuckit sig
vid injektion och blodprovstagning på patienter som var inlagda på sjukhus. Wahsheh,
Hassan, och Al-Wahsh (2011) understryker att många blivande sjuksköterskor ansåg sig vara
rädda för att behandla patienter med hepatit C på sjukhus, eftersom de inte ville bli smittade.
Yuste, Valcárcel och Gil (2006) framhäver att 49 % av blivande sjuksköterskor upplevde sig
vara i hög riskzon av att bli smittad vid omvårdnad av patienter med hepatit C. Vidare skriver
Wahsheh, Hassan, och Al-Wahsh (2011) att de blivande sjuksköterskorna även tyckte att
patienter med hepatit C bör vara isolerade och betonar att blivande sjuksköterskor har allt för
lite kunskap om hepatit C, vilket kan leda till negativa attityder som i sin tur kan leda till
sämre omvårdnad för patienter med hepatit C. Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning
för legitimerade sjuksköterskor (2005) har sjuksköterskan som uppgift att ta hänsyn till
patientens specifika- och basala omvårdnadsbehov så som sociala-, psykiska-, kulturella-,
fysiska- och andliga behov och att även se till att patienten som får omvårdnad blir behandlad
som en individ och inte som en sjukdom. Irmak, Ekinci och Akgul (2010) anser att för att
skydda blivande sjuksköterskor från hepatit C smittan är det viktigt att blivande
sjuksköterskor följer rutiner gällande omvårdnaden de ger som en försiktighetsåtgärd, för att
minimera risken att bli smittad. Det finns begränsad forskning om hur blivande
sjuksköterskor upplever omvårdnaden till patienter med hepatit C på sjukhus. Därför är det av
vikt att belysa blivande sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad vid patienter med hepatit
C på sjukhus.
5
Bakgrund
Hepatit C
Över 130 miljoner människor i världen lider av kronisk hepatit C och av dessa människor
kommer ett betydande antal utveckla levercancer eller skrumplever (World Health
Organization [WHO], 2014). Hepatit C kan variera mellan mild och svår/livslång smitta och
kan spridas genom sexuellt umgänge, injektionsmetoder, blodprodukter och av allt för liten
sterilisering av medicinskt material. Symtomen vid hepatit C är gulsot, illamående, trötthet,
kräkningar, minskad aptit, buksmärtor och/eller ledvärk (ibid.). Larson (2014) skriver att
cirka 50 000 personer i Sverige lever med hepatit C och om hepatit C inte hittas i tid kan det
vara livshotande. I Sverige har genomsnittligen 1000 personer dött per år på grund av
skrumplever och levercancer orsakat av hepatit C (ibid.). WHO (2014) uppger att för
närvarande finns det inget vaccin mot hepatit C däremot finns det en medicinsk behandling
med antivirala läkemedel, vilket är en typ av bromsmedicin som bromsar ner spridningen av
hepatit C i kroppen hos mer än 50-90 % av personerna som behandlas. Bromsmedicinen
verkar direkt på viruset och ser till att viruset inte kan multiplicera sig (ibid.).
År 2007 kom Socialstyrelsen ut med rekommendationen att alla landsting i Sverige skulle
utföra screening på patienter som fått blodtransfusion vid något tillfälle under åren 19651991, detta för att upptäcka och behandla smittade personer (Socialstyrelsen, 2012). Enligt
Smittskyddslagen (SFS 2004:168) är all befolkning skyldig att anmäla smittsamma
sjukdomar som till exempel hepatit C och dessa anmäls enligt denna lag till
Smittskyddsinstitutet. Personer med hepatit C har som uppgift att upplysa om sin hepatit C
smitta vid träff med tand- och/eller sjukvårdspersonal och dessa personer får inte heller
donera organ, ge blod eller låna ut använda injektionsverktyg till andra personer (ibid.).
Omvårdnad vid blodsmitta med fokus på Hepatit C
Enligt Socialstyrelsen (SOSFS 2007:19) är det viktigt att sjuksköterskan är försiktig vid
omvårdnad av patienter då risk för smitta kan förekomma. Enligt Kirkevold (2000) finns det
två typer av omvårdnad, professionell omvårdnad som innebär när människan inte längre
klarar av att sköta sin egen omvårdnad och måste ha hjälp av en vårdpersonal, den andra
naturliga omvårdnaden innebär att människan tar hjälp av andra människor så som anhöriga
6
för att finna välbefinnande hos sig själv. I den här studien kommer omvårdnad att definieras
som den professionella omvårdnaden som blivande sjuksköterskor har givit till patienter med
hepatit C under sin verksamhetsförlagda utbildning på sjukhus eller som blivande
sjuksköterskor har givit under sin jobberfarenhet sedan tidigare på sjukhus. SOSFS 2007:19
skriver att sjuksköterskan ska följa basala hygienrutiner som finns vid omvårdnadsarbetet,
som till exempel att sjuksköterskans händer ska desinficeras både före och efter direkt
kontakt med hepatit C-patient, vid synlig smuts ska även händerna tvättas med tvål och
vatten. Sjuksköterskan ska också bära plastförkläde och skyddshandskar under
omvårdnadsarbeten vid direktkontakt med hepatit C-patienter (ibid.). Arbetsmiljöverket (AFS
2012:7) har kommit ut med direktiv om att sjuksköterskor ska använda visir då stänk av
kroppsvätskor kan förekomma vid omvårdnadsarbete med hepatit C-patienter. Vid blodsspill
under omvårdnadsarbetet är det viktigt att sjuksköterskan torkar upp det så fort som möjligt
och området desinfekteras vid behov. Under omvårdnadsarbete med hepatit C-patienter ska
vassa föremål så som kanyler hanteras med försiktighet och kasseras i stickande/skärande
avfall. För att minska risken av stickskador vid omvårdnadsarbetet med hepatit C-patienter är
det viktigt att sjuksköterskan inte sätter kanylhylsan på kanylen efter blodprovstagning eller
injektion (ibid.). Stein, Makarawo och Ahmad (2003) understryker att ca 60 % av
sjuksköterskor upplevde sig tvätta sina händer både före och efter direktkontakt med hepatit
C-patienter på sjukhus. Resterande sjuksköterskor upplevde sig slarva med detta, på grund av
att de ansåg att det inte finns tid för att sköta handhygienen både före och efter
omvårdnadsarbetet (ibid.).
McGills och Kiesners (2005) skriver att sjuksköterskor upplevde att när arbetsmiljön inte är
komplett kan omvårdnadsarbetet på sjukhus med hepatit C-patienter påverkas.
Sjuksköterskorna upplevde att omvårdnadsarbetet som ges i dagens sjukhusmiljö är
otillräcklig för patienterna och kände att deras arbetsliv, personliga hälsa och deras familjeliv
påverkades av den stress och frustration som sjuksköterskorna upplevde på grund av
arbetsmiljön på sjukhuset (ibid.). Yuste, Valcárcel, och Gil (2006) kom i sin forskning fram
till att 49 % av blivande sjuksköterskor som har givit omvårdnad till patienter med hepatit C
på sjukhus ansåg sig vara i hög riskzon för att bli smittad av patienter med hepatit C.
Richmond, Dunning och Desmond (2007) understryker att bristande kunskap förekommer
bland sjuksköterskor inom omvårdnadsarbetet med hepatit C-patienter och anser att
sjuksköterskan ska ge samma omvårdnad till patienter oavsett diagnos. Stein, Makarawo och
Ahmad (2003) betonar att utbildning om hur omvårdnadsarbetet bland patienter med hepatit
7
C ska gå till behövs för att omvårdnadsarbetet ska vara av kvalitet.
Omvårdnad utifrån oerfarna sjuksköterskors perspektiv
Enligt International Council of Nurses [ICN] (2014) är målet för omvårdnad att
sjuksköterskan ska se till att alla människor som får omvårdnad ska kunna sköta sin egen
omvårdnad så långt som möjligt, samt uppleva hälsa trots blodsmitta. Detta innebär att
sjuksköterskan har som uppgift att inte ta ifrån det omvårdnadsarbete som hepatit C patienten
kan sköta själv.
Enligt Eriksson (1991) innefattar uppleva att människans upplevelser är olika eftersom
människor uppfattar saker på olika sätt, människans upplevelser formas av livserfarenheter
och upplevelser upplevs individuellt och kommer ifrån människans inre känslor. Vidare
skriver ICN (2014) för att kunna utöva en personcentrerad omvårdnad är det viktigt att
sjuksköterskan har en bra människosyn, även blivande sjuksköterskor ska ha en bra
människosyn för att bedriva personcentrerad omvårdnad. Det är viktigt att se patienten med
hepatit C som tar emot omvårdnad som en helhet så som kropp, själ och ande och vid
omvårdnadsarbetet är det viktigt för sjuksköterskan att respektera hepatit C-patienters behov
(ibid.). Ekman et al. (2011) menar att inom omvårdnadsarbetet med hepatit C-patienter är det
viktigt att både sjuksköterskan och den blivande sjuksköterskan har en beprövad kunskap och
inte utgår ifrån endast erfarenhetsbaserad kunskap. Vidare menar ICN (2014) att det är viktigt
att sjuksköterskor förhåller sig till sjuksköterskans etiska kod som innebär till exempel att
sjuksköterskan ska visa respekt för patienten med hepatit C på sjukhus. van de Mortel (2003)
skriver att många sjuksköterskor upplever sig vara rädda för att ge omvårdnad till patienter
med hepatit C på sjukhus, detta eftersom sjuksköterskorna inte vill riskera att sticka eller
skära sig själva efter blodprovstagning eller injektion. Sjuksköterskorna upplever att kunskap
saknas om hur omvårdnaden ska gå till bland dessa patienter och tillvägagångssätt för att
minska sjuksköterskors rädsla och ångest vid omvårdnad av patienter med hepatit C behövs,
för att sjuksköterskor ska kunna vilja ge omvårdnad till dessa patienter. (ibid.) Blivande
sjuksköterskor är personer som går en treårig högskoleutbildning som leder till
sjuksköterskelegitimation (Kasén, 2012). I den här studien var blivande sjuksköterskor
studenter som studerar i termin fyra och termin sex på en högskola i södra Sverige, som har
givit omvårdnad till patienter med hepatit C på sjukhus.
8
Personcentrerad omvårdnad
Wadensjö (2013) skriver att personcentrerad omvårdnad är en av sjuksköterskans
kärnkompetens och innebär att sjuksköterskan ska se patienten och inte blodsmittan som
patienten bär på, så som hepatit C. För att personcentrerad omvårdnad ska bedrivas på ett
professionellt sätt ska behov som patienten har tillgodoses av sjuksköterskan. Sjuksköterskan
ska också stödja rollen patienten vill bibehålla trots hepatit smittan och inte skapa en
patientroll som i sin tur kan överskugga personens identitet. Vilket innebär att patienten som
blir inlagd på sjukhus ska vara samma person under sjukhusvistelsen som innan sjukdomen
(ibid.).
Eftersom den blivande sjuksköterskan snart ska jobba som sjuksköterska och ta hand om
patienter med hepatit C på sjukhus, är det viktigt att belysa upplevelsen av omvårdnaden med
dessa patienter på sjukhus.
Syfte
Syftet med denna studie var att belysa blivande sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad
av patienter med hepatit C på sjukhus.
Metod
Design
För att samla in data om blivande sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad av patienter
med hepatit C på sjukhus är det lämpligt att använda intervjuer, eftersom Danielsson (2012a)
menar att intervju var den lämpligaste metoden att använda vid intervjustudie för att lättare
uppfatta deltagarnas erfarenhet, upplevelser och syn på fenomenet. Den här studien var en
empirisk kvalitativ studie och enligt Kristensson (2014) innebär det att ett antal människor
blir intervjuade om deras erfarenheter och kunskaper inom ett specifikt ämne. En empirisk
studie är till skillnad från en litteraturstudie en praktisk studie där nödvändiga tillstånd
behövs för att genomföra studien. En kvalitativ studie fokuserar på berättelser om den
intervjuade deltatagarens egna perspektiv på fenomenet som undersöks. Informationen som
deltagaren ger kan samlas in i antingen ord eller bilder och en kvalitativ studie brukar alltid
innehålla en tolkning av personens perspektiv (ibid). Intervjufrågan i denna studie var semistrukturerad detta innebär enligt Olsson och Sörensen (2011) att intervjufrågan kan tolkas fritt
9
av deltagarna i studien. Frågan tolkades utifrån deltagarens egna erfarenheter, språkvanor,
önskningar, värderingar m.fl. (ibid.).
Urval
Det var viktigt att göra urval för att veta storleken på studien (Olsson & Sörensen, 2011),
därför blev fem blivande sjuksköterskor från en högskola i södra Sverige intervjuade och i
denna studie användes blivande sjuksköterska, sjuksköterskestudenter och deltagare
synonymt. Blivande sjuksköterskor från termin fyra och termin sex som har givit omvårdnad
till patienter med hepatit C på sjukhus inkluderades i studien, som till exempel om de har
tagit blodprover, givit injektioner och hjälpt patienten med övre och nedre tvättning. För att
undvika igenkännlighet från intervjuerna blev blivande sjuksköterskor i termin fem
exkluderade från studien, även blivande sjuksköterskor från termin fyra och termin sex som
var igenkännliga blev exkluderade av samma anledning. Blivande sjuksköterskor från termin
ett till term tre blev även exkluderade, detta eftersom blivande sjuksköterskor från dessa
terminer inte har haft tillräckligt med verksamhetsförlagd utbildning och förväntas inneha
mindre kunskap om att ge omvårdnad till patienter med hepatit C på sjukhus. Planen var att
vid överskott av deltagare skulle urval ske, då blivande sjuksköterskor från termin sex skulle
gå före blivande sjuksköterskor från termin fyra. Detta för att blivande sjuksköterskor i
termin sex kan inneha mer kunskap om omvårdnad av patienter med hepatit C på sjukhus,
eftersom dessa har haft mer verksamhetsförlag utbildning. Dock blev detta aldrig aktuellt
eftersom överskott inte uppkom.
Datainsamling
För att komma i kontakt med blivande sjuksköterskor relevanta till studien, fick ansvarig
lärare ge tillstånd om att maila ut information på högskolans läroplattform till blivande
sjuksköterskor från termin fyra och termin sex (BILAGA 1) och (BILAGA 2). Ansvarig
lärare gav även tillstånd att lägga upp anslag på läroplattformen för blivande sjuksköterskor
från termin fyra och termin sex (BILAGA 3) och (BILAGA 4). Ansvarig lärare mailade och
lade upp anslag eftersom skribenterna inte hade tillgång till de övriga läroplattformerna
utöver sin egen, detta skedde under första veckan av studien. Under tredje veckan skickades
intervjuguiden och information om intervjutider till blivande sjuksköterskorna som anmält
intresse att delta i studien. Intervjun för varje blivande sjuksköterska tog cirka 30 minuter,
intervjun spelades in och det antecknades under tiden. Deltagarna blev initialt tillfrågade om
10
att gå med på att intervjun spelades in med hjälp av diktafon och gav muntligt godkännande
till detta som även det spelades in (BILAGA 5). Intervjun ägde rum i ett rum där inget ljud
kunde störa så att intervjun flöt på och deltagarna hade rätt att inte svara på obekväma frågor.
Den blivande sjuksköterskan fick chansen att tacka nej till studien efter anmälan och avbryta
deltagandet, om den blivande sjuksköterskan inte kände sig trygg med intervjun. Den
blivande sjuksköterskans intervju blev avidentifierad och identiteten av deltagaren
behandlades konfidentiellt och detta informerades den blivande sjuksköterskan om. Enligt
Trost (2010) innebär konfidentiellt att det som den blivande sjuksköterskan säger inte sprids
vidare till utomstående människor och detta innebär att ingen utomstående ska kunna ta reda
på vem som har sagt eller gjort vad. Det finns därför inga namn med i resultatet.
Intervjuguiden bestod av en öppen fråga med sju stödord (BILAGA 6). Frågan som den
blivande sjuksköterskan fick, besvarades med egna tankar och funderingar om omvårdnad vid
patienter med hepatit C på sjukhus. Efter intervjuerna transkriberades dessa fem intervjuer på
två datorer ordagrant, två på den ena skribentens dator och tre på den andra skribentens. Båda
skribenterna och den individuella sjuksköterskestudenten deltog i intervjun eftersom ingen av
skribenterna hade utfört en intervjustudie tidigare och tog därför stöd av varandra. Enligt
Trost (2010) är det positivt att vara två under intervjuerna för att ge stöd till varandra om det
behövs. Intervjuerna utfördes under fjärde och femte veckan av studien. Under intervjuerna
intervjuade den ena skribenten samtidigt som den andra skribenten antecknade och skötte det
tekniska så som diktafon.
Pilotstudie
En pilotstudie gjordes i denna studie för att se om intervjuguiden var tillräcklig tydlig för att
intervjua de blivande sjuksköterskor som skulle delta i studien. En pilotstudie är enligt Olsson
och Sörensen (2011) en undersökning för att förbereda inför kommande intervjuer.
Pilotstudien är till för att testa undersökningsinstrumentet, för att se hur lång tid intervjun tar
och för att hitta för- och nackdelar med intervjun och i sin tur förbättra dessa (ibid.).
Pilotstudien gjordes på blivande sjuksköterskor från termin tre och termin fem på en högskola
i södra Sverige. För att vara med i pilotstudien skulle dessa blivande sjuksköterskor ha givit
omvårdnad till patienter med hepatit C någon gång under deras verksamhetsförlagda
utbildning eller under tidigare jobberfarenheter inom vården. Pilotstudien hade tre deltagare,
en deltagare från termin tre och två deltagare från termin fem. Även pilotstudien var en
intervju med en semi-strukturerad fråga och pilotstudien gjordes två veckor in i studien innan
11
intervjuerna till studien påbörjades. Resultatet av pilotstudien var att intervjuguiden ändrades
genom att frågorna blev mer speglande till syftet, till exempel att stödordet hygien tillkom.
Eftersom att pilotstudien förändrade intervjuguiden var det en viktig del till studiens
genomförande.
Etik
Ett etiskt övervägande utfördes innan förfrågan om etiskt tillstånd skickades till
Etikkommittén sydost. Kvale och Brinkmann (2009) skriver att det finns sju forskningsstadier
när det kommer till intervjustudie som är viktiga att etiskt överväga innan intervju genomförs.
Den första är tematisering som innebär att överväga syftet med intervjusökningen och inte
endast ta hänsyn till de vetenskapliga värdet. Planering är det andra forskningsstadiet som
innebär att bevara det den blivande sjuksköterskan säger konfidentiellt och det är viktigt att
överväga konsekvenser som kan uppstå efter studien. Det tredje forskningsstadiet är
intervjusituation som innebär att överväga vilka konsekvenser som kan uppstå för
undersökningspersonerna, så som rubbningar i självuppfattningen och stress som intervjun
kan medföra. Utskrift är fjärde forskningsstadiet som innebär att undersökningspersonens
berättelse ska vara ordagrant transkriberat, analys är det femte forskningsstadiet som handlar
om djupet på analysen av intervjuerna. Verifiering är sjätte forskningsstadiet som handlar om
hur kritiska intervjufrågorna kan vara och sjunde och sista forskningsstadiet är rapportering
vilket innebär att forskaren tänker på konsekvenserna av konfidentialiteten som kan uppstå
vid publicering (ibid.). Förfrågan om etiskt granskning skickades till Etikkommittén sydost
för att kunna genomföra studien på skolan och Olsson och Sörensen (2011) förklarar att etiskt
tillstånd innebär att studien bedöms innan forskningen kan genomföras av etiska
prövningsnämnder. Etikkommittén Sydost (dnr. EPK 262-2015) tog del av projektplanen för
denna studie och etikkommittén sydost tyck sig inte se några etiska hinder för studiens
genomförande på en högskola i södra Sverige. Yttrande från Etikkommittén sydost syns i
BILAGA 7.
Analys
Enligt Trost (2010) ska analys göras när intervjuer och transkriberingar är gjorda och detta
för att kunna bearbeta och tolka den transkriberade intervjun. Innehållsanalysen till den här
studien var inspirerad av Graneheim och Lundmans innehållsanalys med grund från
Krippendorff (1980). Graneheim och Lundman (2004) förklarar att en innehållsanalys består
12
av manifest innehåll med latenta inslag, manifest innebär att den transkriberade texten
undersöks för att därefter tar ut det viktiga meningarna i texten till meningsenhet. Latent är
den tysta kunskapen som skribenterna har uppfattat i den transkriberade texten. Enligt Olsson
och Sörensen (2011) är det bra att göra ett analysschema för att kunna fastställa och
kategorisera resultatet och analys görs för att kunna analysera vetenskapligt, antingen
vetenskapliga artiklar eller transkriberingar från intervjuer. När analys görs ska fokus läggas
på det som deltagaren säger eller på det sätt som gruppen talar om fenomenet (ibid.).
Intervjuerna spelades upp flera gånger för att därefter transkriberas ordagrant, den
transkriberade texten lästes igenom enskilt flera gånger för att kunna förstå den blivande
sjuksköterskans upplevelser vid omvårdnad av patienter med hepatit C. Enligt Wibeck (2010)
är det alltid bra att transkribera intervjuerna ordagrant för att få med allt som deltagaren har
sagt till analysen. Det finns flera olika nivåer för transkribering, det kan ske genom att
intervjun skrivs ned ordagrant men även att talspråket ändras till skriftspråk (ibid.). Efter
transkriberingen lästes dessa igenom enskilt av skribenterna flera gånger för att jämföra
transkriberingarna med anteckningarna från intervjun. Enligt Danielsson (2012b) är det av
vikt att läsa igenom den transkriberade texten flera gånger för att lättare kunna avgränsa
meningsenheterna. Det är viktigt att ta med omgivande text till meningsenheterna för att
sammanhanget ska kvarstå. Meningsenheterna som valdes ut kondenserades för att minska
texten men samtidigt behålla det viktiga innehållet av texten. Den kondenserade
meningsenheten kodades och sedan kopplades koderna ihop i kategorier, dessa kategorier
speglade innehållet av intervjuerna. Meningsenheterna valdes ut enskilt av båda skribenterna
för att sedan jämföra med varandra och kondensering, kodning och kategorisering gjorde
båda skribenterna tillsammans och exempel på innehållsanalys syns i Bilaga 8.
Förförståelse
Enligt Olsson och Sörensen (2011) är det viktigt att skriva en förförståelse inom kvalitativ
forskning om det valda ämnet innan studien utförs, förförståelse innebär kunskapen som
forskaren har om forskningsområdet innan forskningen påbörjades. Genom att skriva en
förförståelse är det lättare för läsaren att veta vad skribenterna visste om ämnet innan studien
påbörjades och förförståelsen som finns innan studien påbörjas får inte överskugga studien
(ibid.). Innan studien påbörjades hade den ena skribenten inte så mycket kunskap om hepatit
C eller hur blivande sjuksköterskor upplever omvårdnaden för patienter med hepatit C, denna
skribent hade heller inte träffat på patienter med hepatit C inom vården. Den andra skribenten
hade lite kunskap om hepatit C, detta eftersom denna skribent hade givit omvårdnad till
13
patienter med hepatit C på sjukhus under sin verksamhetsförlagda utbildning i termin tre och
termin fyra. Båda skribenterna blev i samtal sinsemellan intresserade av hur blivande
sjuksköterskor upplevde omvårdnaden av patienter med hepatit C på sjukhus.
Resultat
Syftet med denna studie var att belysa blivande sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnaden
av patienter med hepatit C på sjukhus. Innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier: Brist
på kunskap, Rädsla för smitta, Vikten av att följa hygienrutiner vid omvårdnadsarbetet och
Vikten av att bedriva personcentrerad omvårdnad. Resultatet är manifest med latenta inslag
exempel på latent inslag kan vara att den blivande sjuksköterskan under rubriken vikten av att
följa hygienrutiner vid omvårdnadsarbetet använder dubbla handskar vid injektion vilket kan
tyda på både hygienrutiner men även på rädsla för att bli smittad, men skribenterna tolkade
detta som hygienrutiner.
Brist på kunskap
Sjuksköterskestudenterna uppfattade kunskapsskillnad mellan sjuksköterskorna på en
somatisk vårdavdelning där omvårdnad av patienter med hepatit C förekom, jämfört med på
en psykiatrisk vårdavdelning med att ge omvårdnad till patienter med hepatit C.
“det var inte direkt någon som hade pratat om hepatit C … mer än att
jag visste att de var en sjukdom som alltså en blodsjukdom som var
smittsam”
Studiens resultat visade att deltagarna tyckte att det var brist på kunskap bland
sjuksköterskorna vid omvårdnadsarbetet med hepatit C-patienter och detta gjorde att
deltagarna blev ännu mer osäkra med att ge omvårdnad till dessa patienter. En del av
sjuksköterskestudenterna uppgavs inte få ta blodprover på patienter med hepatit C, eftersom
sjuksköterskorna ansåg att sjuksköterskestudenterna hade bristande kunskap om hur
omvårdnaden skulle gå till för dessa patienter och ville inte utsätta de för blodsmittan.
Deltagarna i studien upplevde att det var okej att inte ta blodprover detta på grund av att de
kände att kunskap om hur omvårdnad kring hepatit C ska gå till saknades hos sig själv.
“jag hade väl inte så mycket kunskap när jag började vårda, det hela är
väl att jag vet ju att det smittas då via blod då helt enkelt.”
14
Sjuksköterskestudenterna upplevde att för att kunna få ta blodprov var det av vikt att gå hem
och införskaffa sig kunskap om blodsjukdomar såsom hepatit C, detta för att få mer kunskap
och för att få tillstånd av handledaren att ta blodprov. Studiens resultat visade att
sjuksköterskestudenterna upplevde att flera blivande sjuksköterskor hade en bristande
kunskap om hur omvårdnaden skulle gå till för hepatit C-patienter. ”jag skulle vilja ha mer
information mycket, mycket mer information.” Deltagarna i studien berättade att vid
verksamhetsförlagd utbildning där de hamnade i situationer då omvårdnad av patienter med
hepatit C förekom, kände de brist på kunskap om hur omvårdnaden skulle gå till för dessa
patienter. Sjuksköterskestudenterna uppgav att efter ha läst på och införskaffat kunskap om
hepatit C, blev det lättare att ge omvårdnad till patienter med hepatit C på sjukhus. Efter att
ha införskaffat kunskap kände sjuksköterskestudenterna en större empati för patienterna med
hepatit C och kände att det var en ”svår” sjukdom att bära. Enligt deltagarna i studien har
personer i allmänhet och även vårdpersonal en syn på hepatit C som en väldigt ”ful” sjukdom
att bära, förmodligen på grund av att samhället har bristande kunskap om hur hepatit C
smittas. Sjuksköterskestudenterna uppfattade att på grund av samhällets bristande kunskap
om hur hepatit C smittas, gör det enklare för samhället att döma personer med hepatit C.
“det är ju inte så fint att säga jag har hepatit alltså det känns som att folk
ryggar tillbaka och det beror väl på att man inte riktigt vet för det första
hur man kan bli smittad.”
Resultatet i studien visade att sjuksköterskestudenterna upplevde att eftersom kunskap saknas
bland studenter och legitimerade sjuksköterskor om hur omvårdnaden skulle gå till för
patienter med hepatit C, var det svårt att undervisa och informera patienter med hepatit C
eller nydiagnostiserade patienter med hepatit C om blodsmittan. Sjuksköterskestudenterna
förklarade att i framtiden kommer egna erfarenheter och kunskaper vara till hjälp för att
undervisa blivande sjuksköterskor och patienter om blodsmittan.
Rädsla för smitta
Resultatet i studien visade att sjuksköterskestudenterna upplevde att rädsla för smitta fanns
vid första omvårdnadsarbetet av patienter med hepatit C, eftersom de ansåg att hepatit C kan
spridas lätt. ”Man tänker ändå hepatit det är liksom lite läskigt…”
15
“man visste ju att det var liksom blodsmitta och så, så att ehm jag fick ta
på mig dubbla handskar och så, man var ju lite, nää men lite rädd var jag
nog faktiskt eller hjärtat klappade på lite så att säga.”
Deltagarna i studien upplevde efter att omvårdnad av patienter med hepatit C utförts, fanns
det en rädsla av att ha fått smittan och att känslan av att kanske föra smitta vidare till familjen
fanns. Sjuksköterskestudenterna upplevde att på en somatisk vårdavdelning blir
sjuksköterskor rädda för att ge omvårdnad till patienter med hepatit C. Vissa sjuksköterskor
undvek, enligt svaren ifrån sjuksköterskestudenterna, även i att ta blodprov eller ge
injektioner för att undvika risken för att sticka sig själva och därmed få smittan, i vissa fall
delegerade sjuksköterskorna omvårdnadsuppgiften vidare till en annan sjuksköterska.
Sjuksköterskestudenterna upplevde att eftersom en del av sjuksköterskorna var rädda och inte
visste hur omvårdnaden skulle ges till patienter med hepatit C, blev även
sjuksköterskestudenterna själva osäkra och rädda för att ge omvårdnad till dessa patienter.
Efter att sjuksköterskestudenterna införskaffat kunskap upplevde sjuksköterskestudenterna
fortfarande rädsla men inte lika mycket som innan. Vid omvårdnad av patienter med hepatit
C tyckte sjuksköterskestudenterna trots den minskade rädslan att det var obehaglig att ge
omvårdnad till dessa patienter. Vid ett tillfälle hade en av sjuksköterskestudenterna fått blod
på sig och uppgav sig uppleva rädsla vid omvårdnaden av patienter med hepatit C.
“jag stod och tvättade mig, jag duschade två gånger den dagen och
spritade håret kommer jag ihåg ... jag blev liksom orolig jag visste inte
vad som skulle hända, du vet man känner sig lite så här… alltså jag ska
inte säga smutsig och jag vill inte säga äcklig, men man fick liksom så
obehagliga känslor man typ gick och spritade händerna hela tiden.”
Resultatet i studien visade att deltagarna menade på att när de läste i patientjournalen och fick
reda på att patienten hade hepatit C, blev deltagarna i studien mer skärpta och samtidigt
försiktiga vid omvårdnadsarbetet med hepatit C-patienter. Sjuksköterskestudenterna uppfattade
att när patienter med hepatit C kom till vårdavdelningen blev det lite krystat bland
vårdpersonal och sjuksköterskestudenter. Enligt sjuksköterskestudenterna fanns det en större
risk att bli smittad av hepatit C och detta var anledningen till den krystade känslan.
“en viss rädsla går alla bara runt med då ju när de ska vårda den här
patienten, hoppas inte han blöder nu eller nått sånt där”
16
Deltagarna i studien uppfattade att det var flera gånger som vårdpersonal var rädda, oroliga och
inte ville vara inne hos patienten med hepatit C för att undvika blodsmittan.
Sjuksköterskestudenterna upplevde vid omvårdnadsarbetet med hepatit C-patienter att om
personal bestämde sig för att gå in till denna patient var hygienen extra noggrann genom att
vårdpersonalen tog på sig skyddskläder. Deltagarna i studien upplevde att vid rädsla för
patienter med hepatit C är det bättre att låta en annan vårdpersonal göra omvårdnadsarbetet.
Sjuksköterskestudenterna upplevde efter att ha träffat på patienter med hepatit C flera gånger
under sin verksamhetsförlagda utbildning, blev hepatit C smittan inte längre en så stor grej.
Vikten av att följa hygienrutiner vid omvårdnadsarbetet
När det kom till hygien vid omvårdnadsarbetet hos patienter med hepatit C upplevde
sjuksköterskestudenterna för att kunna ge omvårdnad till patienter med hepatit C, var det av
vikt att följa basala hygienrutiner noggrant. Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna
upplevde att det var viktigt att använda handskar och förkläde då situationen krävde det.
Deltagarna i studien tyckte även att det inte spelade någon roll om patienten hade en
blodsmitta eller inte, deltagarna upplevde sig använda handskar och förkläde hos alla
patienter då situationen krävde det. Sjuksköterskestudenterna upplevde att det var viktigt att
följa de basala hygienrutinerna för att undvika att bli smittade om patienten skulle bära på en
okänd blodsmitta så som hepatit C. Deltagarna i studien upplevde att allmänt var
hygienrutinerna mycket mer strikta på en infektionsvårdavdelning jämfört med på en vanlig
vårdavdelning. Studiens resultat visade att sjuksköterskestudenterna upplevde att för att all
vårdpersonal ska kunna följa hygienrutinerna var det av vikt att handskar och förkläde alltid
fanns lätt tillgängligt på vårdavdelningen och även på patientrummet, men de ansåg att det
inte alltid fanns lättillgängligt. Sjuksköterskestudenterna upplevde att det var viktigt att alltid
vara försiktig vid omvårdnadsarbete med hepatit C-patienter då risk för stänk av
kroppsvätskor kunde förekomma, detta för att inte riskera att få det i sår, ögon eller mun.
“vi har ju inget skydd för ögonen och munnen så man har ju risk ändå att
få i sig det på det sättet”
Sjuksköterskestudenterna upplevde även om basala hygienrutiner följdes vid
omvårdnadsarbetet med hepatit C-patienter fanns där ändå en försiktighet av att inte bli
smittad, detta gjorde att de upplevde vikten av att vara extra noggranna med hur material som
använts vid omvårdnadsarbetet skulle kasseras. Deltagarna i studien upplevde att vid
17
omvårdnadsarbetet med hepatit C-patienter var de mer noggranna med hygienrutinerna än vid
omvårdnad av patienter som inte har hepatit C.
“ jag hade dubbla handskar när jag gav honom den subkutana
injektionen”
Sjuksköterskestudenterna upplevde att när det kom till sig själv var de extra försiktiga med att
inte sprida runt material vid omvårdnadsarbetet där kroppsvätskor från patienter med hepatit C
förekom. Sjuksköterskestudenterna upplevde att det var viktigt att alltid hålla rent runtomkring
patienten med hepatit C under och efter omvårdnadsarbetet, detta för att patienten inte ska få
någonting på sig så som papper med bloddroppar och i sin tur föra pappret vidare till en annan
patient som inte har hepatit C och därmed riskera att smitta denna patient.
“man håller koll på var kanylerna finns och att man stasar av innan man
drar ut nålen så att det inte ska stänka.”
Resultatet i studien visade även att sjuksköterskestudenterna upplevde att det var viktigt att
fälla tillbaka kanylhylsan på kanylen efter blodprovstagning, detta för att minimera risken att
sticka sig själva med kanylen och därmed minimera risken för blodsmitta.
Sjuksköterskestudenterna upplevde att det även var viktigt att använda munskydd och
skyddsglasögon då risk för stänk av blod eller annan kroppsvätska kunde förekomma vid
omvårdnadsarbetet med hepatit C-patienter. Men sjuksköterskestudenterna upplevde sig inte
använda dessa skyddsmaterial själva, eftersom de upplevde att chansen för att bli smittad av
hepatit C var minimal. Deltagarna i studien upplevde att patienter med hepatit C fick använda
egen toalett för att minska risken av att smitta vårdpersonal eller andra patienter.
Sjuksköterskestudenterna var med om att patienter med hepatit C brukade ligga på en fyrsal
och var därför inte isolerade. Deltagarna i studien berättade att när en patient med hepatit C låg
på en fyrsal med andra patienter utan hepatit C, var sjuksköterskestudenterna alltid noga med
att kroppsvätskor inte skulle spridas när kroppsvätskor förekom på golv eller sängbord vid
omvårdnadsarbetet. ”om patienten börjar blöda liksom de är ju att försöka minska blödningen
så fort som möjligt.” Sjuksköterskestudenterna upplevde att det var viktigt att städa säng och
sängbord extra noga när patienten med hepatit C hade åkt hem, detta gällde både på en fyrsal
och i ett enskilt rum.
18
Vikten av att bedriva personcentrerad omvårdnad
Resultatet i studien visade att deltagarna upplevde att personcentrerad omvårdnad är viktigt
och att driva en personcentrerad omvårdnad med hepatit C-patienter på ett respektfullt och
professionellt sätt, är en av de viktigaste delarna i omvården av patienter med hepatit C.
Sjuksköterskestudenterna upplevde för att personcentrerad omvårdnad ska kunna bedrivas med
respekt, är det viktigt att kunna få förtroende av patienten med hepatit C under
omvårdnadsarbetet för att kunna hjälpa patienten på bästa sätt. Deltagarna i studien upplevde
att för att skapa en trygghet och relation till patienten med hepatit C var det viktigt med
personcentrerad omvårdnad. Deltagarna i studien upplevde att det kunde vara svårt att bedriva
en personcentrerad omvårdnad då patienten med hepatit C endast var inlagd på sjukhus i några
dagar. Resultatet i studien visade även att deltagarna ansåg trots svårigheter till relation att
personcentrerad omvårdnad är en viktig del i omvårdnadsarbetet med dessa patienter.
Sjuksköterskestudenterna upplevde att genom att skapa en relation till patienten med hepatit C
kunde patienten känna trygghet och därmed berätta om sina problem och i sin tur få den
omvårdnad patienten behöver.
“Det är inte så att man tittar på patienten och tänker ja men shit där är
ju lite… lite hepatit C. Jag tror att det är väldigt viktigt… om man nu
tycker att det är otäckt att man inte visar det för patientens skull.”
Sjuksköterskestudenterna upplevde vikten av att ge samma omvårdnad till hepatit C-patienter
som alla andra patienter, detta för att de upplevde att det alltid är viktigt att se patienten med
hepatit C som en person och inte som en sjukdom.
“Det är en individ. Tänk personcentrerat, tänk inte på sjukdomen utan se
personen bakom, och det gäller ju alla patienter. Du måste se personen
inte sjukdomen eller smittan … Jag vill inte att min vård ska skilja, alltså
jag vill inte att min vård ska variera beroende på vilken person jag har
framför mig.”
Sjuksköterskestudenterna upplevde att det inte spelade någon roll om patienten hade hepatit
C eller inte utan det viktigaste är att ge patienten med hepatit C den omvårdnad som patienten
är berättigad till. Resultatet i studien visade att sjuksköterskestudenterna upplevde att det är
viktigt att skydda sig själva mot blodsmitta vid omvårdnad av patienter där blodsmitta kunde
19
förekomma, men att samtidigt ge en personcentrerad omvårdnad till dessa patienter med
blodsmitta.
“han mannen som jag tog blodprov på då sa ju han det själv att bara så
du vet så, jag hoppas att du är informerad om att jag har hepatit och då
sa jag ja men det är ingen fara för jag ska ju ändå liksom jobba så här
med alla så det är ju ingenting speciellt som jag gör liksom.”
Deltagarna i studien upplevde att empati var viktigt för att kunna utföra personcentrerad
omvårdnad för patienter med hepatit C. Sjuksköterskestudenterna uttryckte sig vilja ge så bra
omvårdnad som möjligt till sina patienter vare sig patienten hade hepatit C eller inte, detta för
att bedriva personcentrerad omvårdnad. Deltagarna i studien upplevde att omvårdnad ska
bedrivas med samma personcentrerade omvårdnad till alla patienter oavsett blodsmitta. Den
enda skillnaden som ska finnas mellan patienter med blodsmitta och patienter utan blodsmitta
är hur material som använts vid omvårdnadstillfället ska kasseras. Sjuksköterskestudenterna
upplevde att det är viktigt att värna om hepatit C-patientens integritet för att få patienten att
känna sig trygg. Resultatet i studien visade att sjuksköterskestudenterna upplevde att det var
viktigt att sjuksköterskan inte dömde patienter utan gav den omvårdnad som alla patienter
behövde. Deltagarna i studien upplevde att för att bedriva en personcentrerad omvårdnad är
det viktigt att lugna ner patienten med hepatit C om patienten kännde sig orolig över att
smitta vidare hepatit C. Sjuksköterskestudenterna upplevde att det blir trevligare arbetsmiljö
om all vårdpersonal gav omvårdnad till patienter som lider av hepatit C med respekt.
Sjuksköterskestudenterna tyckte att det var viktigt att följa lagar och riktlinjer som finns för
sjuksköterskan för att skapa en personcentrerad omvårdnad som är trygg och säker.
“Det bästa hade ju varit om alla de här lagar och riktlinjerna
tillämpades istället, så hade alla blivit bemötta på … på samma sätt.”
20
Diskussion
Metoddiskussion
Danielsson (2012a) skriver för att samla in information från de blivande sjuksköterskorna var
det lämpligast att använda intervjuer, för att uppfatta sjuksköterskestudenternas upplevelser,
erfarenheter och syn på studiens syfte. Studiens metod valdes eftersom sökningar i Cinahl,
Medline och PubMed visade att information om valt ämne var otillräcklig för en
litteraturstudie. En litteraturstudie är en studie baserad på vetenskapliga studier (Kristensson,
2014). Enkätstudie hade inte svarat till studiens syfte eftersom enligt Kristensson (2014) är
enkätstudie vanligast att använda vid kvantitativa studier. Då fokus var att uppfatta
sjuksköterskestudenternas upplevelser vid omvårdnaden av patienter med hepatit C på
sjukhus var det lämpligast att göra en empirisk studie. Det var dock en tidskrävande metod
där transkribering tog mycket lång tid.
Tiden i den här studien var begränsad och Kristensson (2014) menar att det är viktigt att ta
hänsyn till begränsad tid och på så sätt inte välja ut för många deltagare. Det var fyra kvinnor
och en man i åldrarna 22 till 28 som deltog i denna studie och dessa könsskillnader och
åldersskillnader påverkade inte resultatet negativt. Sex stycken blivande sjuksköterskor från
termin fyra och termin sex anmälde sig till studien. Dock blev en av dessa blivande
sjuksköterskor exkluderad på grund av att personen hade givit omvårdnad till patienter med
hepatit C inom äldrevården och kvalificerades därför inte till studien. Den kunskapen som
blivande sjuksköterskor från termin sex gav uppfattades av skribenterna vara tillräcklig för att
göra en bra analys. Pilotstudien gjordes för att få en intervjuguide som passade till syftet.
Enligt Olsson och Sörensen (2011) är det bra att göra en pilotstudie för att testa
undersökningsinstrumentet innan studien görs på de blivande sjuksköterskorna. Trots att
pilotstudien gjordes två veckor in i studien påverkade det inte tidsplanen för studien.
Intervjuerna genomfördes vecka fyra för att deltagarna skulle få en vecka för att förbereda sig
och även kunna ångra sig och dra sig ur studien. Att få intervjuguiden en vecka innan
intervjun uppskattades av de flesta deltagarna dock valde en av deltagarna att inte läsa
intervjuguiden innan intervjun, detta för att deltagaren ville berätta fritt om sina erfarenheter
och inte ha förberedda svar. Enligt Krag Jacobsen (1993) är det bra om deltagaren får
intervjuguiden innan intervjun för att förbereda sig och ge svar på det som frågas efter det
21
kan även vara positivt att deltagaren inte är förberedd men då är det viktigt för intervjuaren
att styra in deltagaren på rätt spår när deltagaren svävar ut från studiens syfte. Intervjun
spelades in och antecknades och Ryen (2004) understryker att det är bra att både spela in och
anteckna under intervjuerna för att få med allting ifrån intervjun. Det är även positivt att
anteckna under intervjuerna då inspelningsutrustningen kan gå sönder (ibid.). De
anteckningar som gjordes under intervjuerna jämfördes med transkriberingarna för att sedan
genomföra innehållsanalys. Tiden som var planerad för intervjuerna kändes tillräcklig
eftersom deltagarna fick chansen att prata fritt tills det inte fanns mer att berätta. Alla
inspelningar av intervjuerna placerades på två olika datorer, transkriberingarna skedde enskilt
och därefter placerades alla transkriberingar på båda datorerna och på ett USB-minne. Detta
gav en sorts säkerhet ifall den ena datorn skulle gå sönder. Den valda analysen till studien var
till stort stöd för att få bra meningsenheter till resultat och enligt Trost (2010) är det bra att
göra en analys för att bearbeta och analysera den transkriberade texten.
Resultatdiskussion
Studiens syfte var att belysa blivande sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnaden av
patienter med hepatit C på sjukhus. Resultatet i studien baserades på de fyra kategorier som
framkom i innehållsanalysen, brist på kunskap, rädsla för smitta, vikten av att följa
hygienrutiner vid omvårdnadsarbetet och vikten av att bedriva personcentrerad omvårdnad.
Resultatet av intervjuerna påvisade att de blivande sjuksköterskorna upplevde bristande
kunskap om hur omvårdnaden skulle gå till för patienter med hepatit C på sjukhus. Wahsheh,
Hassan och Al-Wahsh (2011) har in sin studie kommit fram till liknande resultat, att blivande
sjuksköterskor har allt för lite kunskap om hur omvårdnaden kring hepatit C-patienter ska gå
till. Detta innebär att blivande sjuksköterskor kan behöva mer kunskap om blodsjukdomar, så
som hepatit C för att kunna ge omvårdnad till dessa patienter. Deltagarna i studien upplevde
att denna brist på kunskap om hur omvårdnaden skulle gå till för hepatit C-patienter även
fanns hos de legitimerade sjuksköterskorna och detta gjorde att deltagarna i studien kände sig
osäkra med att ge omvårdnad till patienter md hepatit C på sjukhus. Richmond, Dunning och
Desmond (2007) understryker i sin studie att bristande kunskap förekommer även bland
sjuksköterskor inom omvårdnadsarbetet med hepatit C-patienter. Hade deltagarna i studien
känt sig mindre osäkra om legitimerade sjuksköterskor hade haft kunskap om blodsjukdomar,
så som hepatit C. På så sätt innebär detta att legitimerade sjuksköterskor kan behöva mer
kunskap om hepatit C. De blivande sjuksköterskornas handledare ansåg att den blivande
22
sjuksköterskan inte hade tillräckligt med kunskap om hur omvårdnaden skulle gå till för
hepatit C-patienter och därför fick inte den blivande sjuksköterskan ta blodprover, för att på
så sätt inte utsättas de blivande sjuksköterskorna för risk för blodsmitta. Smith, och Leggat
(2005) studie påvisar att hela 37 % av blivande sjuksköterskor någon gång ha stuckit sig vid
injektion och blodprovstagning på patienter som var inlagda på sjukhus. Detta kan vara
anledningen till att handledarna ansåg att de blivande sjuksköterskorna inte borde ta
blodprover, då det är många som sticker sig och då riskerar att få blodsmitta. Även
Socialstyrelsen (SOSFS 2007:19) påpekar att det är viktigt att både sjuksköterskan och
sjuksköterskestudenter är försiktiga vid omvårdnaden av patienter då risk för smitta kan
förekomma. Därför är det viktigt att utbilda blivande sjuksköterskor om blodsjukdomar så
som hepatit C, för att dessa blivande sjuksköterskor ska kunna veta hur omvårdnaden ska ges
till hepatit C-patienter.
Studiens resultat visade även att de blivande sjuksköterskorna upplevde att eftersom
blodsmitta kan förekomma vid omvårdnad av patienter med hepatit C var de blivande
sjuksköterskorna rädda för att bli smittade. De blivande sjuksköterskorna upplevde att denna
rädsla fanns redan vid första omvårdnadstillfället med hepatit C-patienter, då de blivande
sjuksköterskorna upplevde att hepatit C smittas lätt. En liknande studie gjordes i Jordanien av
Wahsheh, Hassan, och Al-Wahsh (2011) där utbildningen är fyra år och kulturen skiljer från
Sverige som visade att många blivande sjuksköterskor i Jordanien upplevde sig vara rädda för
att ge omvårdnad till patienter med hepatit C på sjukhus, detta eftersom de upplever sig vara i
riskzonen och inte vill bli smittade. Deltagarna i studien uppgav att vårdpersonal var rädda
för att ge omvårdnad till patienter med hepatit C och därför blev även deltagarna i studien
osäkra och rädda för att ge omvårdnad till dessa patienter. van de Mortel (2003) studie
understryker att sjuksköterskor upplevde sig vara rädda för att ge omvårdnad till patienter
med hepatit C på sjukhus för att sjuksköterskorna inte ville riskera att bli smittade vid
omvårdnadsarbetet med dessa patienter. Kan blivande sjuksköterskors rädsla av att bli
smittade vid omvårdnadsarbetet med hepatit C-patienter minskas, om de legitimerade
sjuksköterskorna inte är rädd för blodsmittan.
Deltagarna i studien ansåg att det var viktigt att alltid följa de basala hygienrutinerna för att
inte riskera att smitta sig själv eller sprida smittan vidare, det var därför viktigt att använda
handskar och förkläde då situationen kräver det menade deltagarna i studien. Resultatet i
studien visade även att de blivande sjuksköterskorna upplevde att det var viktigt att använda
23
skyddsmaterial så som munskydd och skyddsglasögon då stänk av kroppsvätskor kunde
förekomma, då för att inte riskera att det stänker i ögon, mun eller sår och i sin tur infekterar
den blivande sjuksköterskan. De blivande sjuksköterskorna uppgav att dessa skyddsmaterial
var ingenting de själva använde men Arbetsmiljöverket (AFS 2012:7) understryker att
vårdpersonal ska använda visir vid risk för stänk av kroppsvätskor vid omvårdnad av
patienter med blodsmitta så som hepatit C. Stein, Makarawo och Ahmad (2003) har kommit
fram till att sjuksköterskor inte följer de basala hygienrutinerna och förklarar att 40 % av
sjuksköterskor upplevde sig inte tvätta sina händer före och efter direktkontakt med hepatit
C-patienter, för att dessa sjuksköterskor upplevde att det inte fanns tillräckligt med tid till
handhygien. Kan tiden vara avgörande för att sjuksköterskor och blivande sjuksköterskor ska
kunna följa hygienrutinerna mer noggrant. Deltagarna i studien uppgav sig vara med om att
patienter med hepatit C låg på en fyrsal och enligt Arbetsmiljöverket (AFS 2005:1) ska
patienter med blodsmitta så som hepatit C ha ett enskilt rum. En studie gjord av Wahsheh,
Hassan, och Al-Wahsh (2011) understryker att blivande sjuksköterskor ansåg att patienter
med hepatit C borde vara isolerade för att minimera risken för smitta.
De blivande sjuksköterskorna upplevde att en av de viktigaste delarna i omvårdanden med
hepatit C-patienter, var att bedriva personcentrerad omvårdnad på ett professionellt och
respektfullt sätt. Wadensjö (2013) understryker att det är viktigt att sjuksköterskan bedriver
personcentrerad omvårdnad och att sjuksköterskan ser patienten med hepatit C som en
människa och inte som en blodsmitta. Travelbee (1971) påpekar att sjuksköterskan inte ska
ha stereotypa tankar gentemot patienten för att omvårdnadsarbetet ska kunna bedrivas på ett
personcentrerat sätt. Kan sjuksköterskans stereotypa tankar gentemot patienten påverka den
personcentrerade omvårdnaden så att den inte bedrivs på ett professionellt eller respektfullt
sätt och Travelbee (1971) menar att sjuksköterskan även har som uppgift att kunna se
patienten som en människa och som en individ och får inte ha förutfattade meningar
gentemot patienten. För att personcentrerad omvårdnad ska kunna bedrivas på ett
professionellt sätt upplevde de blivande sjuksköterskorna att det var viktigt att patienten fick
berätta om sina problem och därmed få den omvårdnad de är i behov av, vilket Wadensjö
(2013) understryker är viktigt för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad. Även ICN
(2014) påpekar vikten av att ha en bra människosyn som sjuksköterska för att bedriva en
personcentrerad omvårdnad. Empati är viktigt enligt de blivande sjuksköterskorna för att
bedriva en personcentrerad omvårdnad och Travelbee (1971) understryker vikten av empati,
detta för att förstå patientens känslor och reaktioner och på så sätt bedriva personcentrerad
24
omvårdnad. Vare sig patienten har hepatit C eller inte uttryckte de blivande sjuksköterskorna
sig att vilja ge en så bra omvårdnad som möjligt, detta för att bedriva personcentrerad
omvårdnad. Räcker empati för personcentrerad omvårdnad eller krävs även sympati. För att
de blivande sjuksköterskorna ska kunna ge en bra omvårdnad understryker Travelbee (1971)
vikten av att blivande sjuksköterskorna känner behov av att lindra lidande och att de även har
sympati för patienten.
Slutsats
Sjuksköterskestudenterna upplevde att rädsla för att bli smittad av hepatit C fanns redan vid
första omvårdnadsarbetet och det kunde leda till att sjuksköterskestudenterna var mer
noggranna vid hygienen runt patienter med hepatit C, eftersom sjuksköterskestudenterna inte
vill bli smittade. Sjuksköterskestudenterna upplevde att hygienrutinerna var viktiga vid
omvårdnadsarbetet med hepatit C-patienter och även Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket
poängterar vikten av att följa hygienrutinerna, detta för att minska smitta.
Sjuksköterskestudenter som har givit omvårdnad till patienter med hepatit C på sjukhus
upplevde sig ha bristande kunskap om hur omvårdnaden skulle gå till för dessa patienter och
kände därmed svårigheter med att bedriva personcentrerad omvårdnad. En av sjuksköterskans
kärnkompetenser är att kunna bedriva en personcentrerad omvårdnad, detta innebär att
kunskap om hepatit C är viktigt för att sjuksköterskestudenterna ska känna sig trygga med att
bedriva personcentrerad omvårdnad. Denna studie kan vara användbar för blivande
sjuksköterskor och för sjuksköterskeutbildningar, på så sätt att blivande sjuksköterskor kan få
en trygghet i att de inte är ensamma om att känna rädsla för omvårdnad vid blodsmitta så som
hepatit C. Det kan även vara bra för sjuksköterskeutbildningar eftersom att utbildningarna
kan minska rädslan hos de blivande sjuksköterskorna på så sätt att de utbildar
sjuksköterskestudenterna om blodsmitta, så som hepatit C. Att sjuksköterskestudenterna
upplevde rädsla vid första omvårdnadsarbetet med hepatit C-patienter kan bero på bristande
kunskap om hepatit C. Om sjuksköterskestudenter innehar kunskap om hepatit C redan innan
de går ut på sin första verksamhetsförlagda utbildning kan risken för rädsla minimeras och
därmed kan omvårdnaden inneha kvalitet. Kunskap behövs om hur omvårdnadsarbetet ska gå
till för hepatit C-patienter för att sjuksköterskestudenterna ska kunna känna sig trygga med att
ge omvårdnad till patienter med hepatit C på ett personcentrerat vis.
25
Självständighet
Mesta delen av den här studien har Stella Aboagye och Nicole Tour gjort tillsammans. Det
som gjorts enskilt är att Stella har intervjuat alla sjuksköterskestudenter till studien och
Nicole antecknade under tiden och hade hand om diktafonen. Stella transkriberade två
intervjuer och Nicole transkriberade tre intervjuer, detta eftersom att det fanns fem intervjuer.
Meningsenheterna togs ut enskilt för att sedan kunna jämföra dessa med varandra, detta för
att få med allt som svarade mot syftet och för att få två tolkningar av intervjuerna. Innehållet
till studien diskuterades och sedan berättade Stella vad som skulle skrivas och Nicole skrev
ned det på datorn med bättre svenska. Resterande delar i examensarbetet genomfördes
tillsammans.
Ett stort tack till sjuksköterskestudenterna från termin sex som ställt upp och gjort studien
möjlig.
Även ett stort tack till vår handledare Johan Berglund för tålamodet och hjälpen under
studiens gång.
26
Referenser
Arbetsmiljöverket (AFS 2005:1). Mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan,
överkänslighet.
Arbetsmiljöverket. (AFS 2012:7). Mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan,
överkänslighet.
Beltrami, E., Alvarado-Ramy, F., Critchley, S., Panlilio, A., Cardo, D., Bower, W., & ...
Macher, A. (2001). Updated U.S. Public Health Service guidelines for the management of
occupational exposures to HBV, HCV, and HIV and recommendations for postexposure
prophylaxis. MMWR: Morbidity & Mortality Weekly Report, 50(RR-11), 1.
Danielson, E. (2012a). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod (s.163-173). Lund: Studentlitteratur.
Danielson, E. (2012b). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori
och metod – från idé till examination inom omvårdnad (sid 329-343). Lund: Studentlitteratur
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., & ... Sunnerhagen, K.
S. (2011). Person-centered care — Ready for prime time. European Journal Of
Cardiovascular Nursing, 10(4), 248-251.
Etikkommittén Sydost (dnr. EPK 262-2015).
Eriksson, K. (1991). Pausen- en beskrivning av vårdvetenskapens kunskapsobjekt.
Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,
24(2), 105-112.
International Council of Nurses (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:
Svensk sjuksköterskeförening.
Irmak, Z., Ekinci, B., & Akgul, A. (2010). Hepatitis B and C seropositivity among nursing
students at a Turkish university. International Nursing Review, 57(3), 365-369.
Kasén, A. (2012). ’Patient’ och ’sjuksköterska’ i en vårdande relation. I L. Wiklund Gustin &
I. Bergbom (Red.),Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (99-113). Lund:
Studentlitteratur.
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteori: analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur
Krag Jacobsen, J. (1993). Intervju: konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur.
27
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom
hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Krippendorff, K., (1980). Content analysis. An introduction to its methodology. London:
Sage publications Ltd
Larsson, H. (2014). Behandling av hepatit C. Hämtad från:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Ovriga-dokument/Ovrigtdokument/Behandling-av-hepatit-C_H202519/ (2014-12-09)
McGillis Hall, L. & Kiesners, D. (2005). A narrative approach to understanding the nursing
work environment in Canada. Social Science & Medicine, 61, 2482-2491.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Stockholm: Liber
Richmond, J.A., Dunning, T.L., & Desmond, P.V. (2007) Health professionals´ attitudes
toward caring for people with hepatitis C. Journal of Viral Hepatitis. 14, 624–632
Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. (1. uppl.) Malmö:
Liber ekonomi.
Smittskyddslag (SFS 2004:168).
Smith, D., & Leggat, P. (2005). Needlestick and sharps injuries among nursing students.
Journal Of Advanced Nursing, 51(5), 449-455.
Socialstyrelsen. (2012). Fortsatt generös provtagning för hepatit C. Hämtad från:
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2012juli/fortsattgenerosprovtagningforhepatitc (201503-03)
Socialstyrelsens (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:
Socialstyrelsen. Hämtad från:
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-1051_20051052.pdf (2015-03-04)
Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m (SOSFS
2007:19)
Stein, A. D., Makarawo, T. P., & Ahmad, M. R. (2003). A survey of doctors' and nurses'
knowledge, attitudes and compliance with infection control guidelines in Birmingham
teaching hospitals. The Journal Of Hospital Infection, 54(1), 68-73.
Travelbee, J. (1971). Interpersonal Aspects of Nursing. Philadelphia: Davis.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
28
van de Mortel, T. (2003). Registered and enrolled nurses' knowledge of hepatitis C and
attitudes towards patients with hepatitis C.Contemporary Nurse: A Journal For The
Australian Nursing Profession, 16(1-2), 133-144.
Wadensjö, P. (2013). Personcentrerad omvårdnad. I J. Leksell & M. Lepp (Red.),
Sjuksköterskans kärnkompetenser (s.81-110). Stockholm: Liber.
Wahsheh, M. A., Hassan, Z. M., & Al-Wahsh, F. H. (2011). Hepatitis Knowledge and
Attitudes among Jordanian Nursing Students. International Journal Of Health Promotion &
Educaion, 49(1), 9-15.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod.
Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization. (2014). Hepatitis C. Hämtad från:
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs164/en/ (2015-04-13)
Yuste, H., Valcárcel, Y., & Gil, A. (2006). Nursing students' vaccination state and knowledge
about hepatitis B vaccination [Spanish].Nure Investigación, (22),
29
Bilaga 1
Information till blivande sjuksköterskor om intervjustudien: Belysa
blivande sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnaden av patienter med hepatit
C på sjukhus.
Bakgrund och syfte:
Denna studie ska göras av två sjuksköterskestudenter som gör sin kandidatexamen i
omvårdnad på Blekinge Tekniska Högskola. Denna studie riktas till dig som studerar
sjuksköterskeprogrammet på Blekinge Tekniska Högskola i termin fyra och sex. Syftet med
denna studie är att belysa blivande sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnaden av patienter
med hepatit C på sjukhus.
Förfrågan om deltagande:
Deltagare i denna studie skall vara studenter på sjuksköterskeprogrammet i termin fyra samt
termin sex som har givit omvårdnad patienter med hepatit C på ett sjukhus.
Studiens utförande:
Information om studien skickas till din email. Om du är en blivande sjuksköterska från termin
fyra och sex och har givit omvårdnad patienter med hepatit C under tiden som du har jobbat
eller praktiserat är du välkommen att delta i denna studie. Du som student skickar då in din
intresseanmälan till vår email eller kontakta oss via telefon som finns nedan. (Vid överskott
av deltagare kommer urval att ske.). Därefter kommer ni att få ett bekräftelsemail om att ni
är antagna eller inte som deltagare i studien. I bekräftelse mailet kommer även förslag på tid
och plats för intervjuerna finnas, där kan du som student välja vilken tid som passar dig bäst.
Innan studiens intervjuer påbörjas har du som deltagande student möjlighet att ställa frågor
till oss gällande studien, vi kommer även att be dig som deltagande student att skriva under
ett samtycke till att delta i studien. Intervjuerna om omvårdnaden vid hepatit C kommer att gå
till på följande vis: vi kommer fråga ett antal frågor där du ska svara utifrån dina upplevelser
vid omvårdnaden av patienter med hepatit C. Intervjun kommer att spelas in med hjälp av en
diktafon, denna inspelning kommer att raderas efter slutförd studie. Du som deltar kommer
även få möjlighet att läsa det färdiga arbetet.
30
Frivillighet:
Du som student deltar frivilligt och du kan avbryta ditt deltagande när som helst utan någon
förklaring.
Hantering av material:
Inspelningen och det avidentifierade material som skrivs ut kommer att bevaras på våra
individuella datorer och ingen utomstående kommer att kunna ta del av detta material. De
personer som kommer att ta del av materialet är Stella Aboagye, Nicole Tour och Johan
Berglund. Hantering av personuppgifter kommer att ske enligt Personuppgiftslagen
(1998:204). Analyser av intervjuerna kommer att ske och resultatet av dessa kommer att ingå
i vår kandidatexamen i omvårdnad. Den färdigställda studien kommer att bli publicerad på
Diva, Blekinge Tekniska Högskolas databas för examensarbeten. Materialet kommer att
behandlas konfidentiellt och avidentifieras så att det inte kan kopplas till enskilda personer
ifrån studien, detta kommer ske innan publicering.
Ansvariga och ytterligare information:
Vid ytterligare frågor vänligen kontakta oss Stella Aboagye och Nicole Tour. Ni kan även
kontakta vår handledare Johan Berglund.
Vi ser gärna att anmälan kommer till oss senast den 4 mars 2015.
Stella Aboagye
Nicole Tour
Sjuksköterskestudent
Sjuksköterskestudent
Institutionen för hälsa
Institutionen för hälsa
Blekinge Tekniska Högskola
Blekinge Tekniska Högskola
Mobilnr: 0736-773674
Mobilnr: 0734-167993
Mailadress: [email protected]
Mailadress: [email protected]
Handledare: Johan Berglund
Professor
Institutionen för hälsa
Blekinge Tekniska Högskola
Tel: 0455-385471
Mailadress: [email protected]
31
Bilaga 2 Godkännande om email
Blekinge Tekniska Högskola Institutionen för hälsa Sjuksköterskeprogrammet
Tillstånd att genomföra intervjustudien: ” Belysa blivande sjuksköterskors upplevelser vid
omvårdnaden av patienter med hepatit C på sjukhus.”
Jag som ansvarig lärare har tagit del av muntlig och skriftlig information om
intervjustudien. Jag har dessutom haft möjlighet att ställa kompletterande frågor om
studien och fåtWVYDUSnࡈGHVVD-DJI|UVWnUDWWHPDLODGUHVVHUpå It’s Learning är viktiga
för att studien ska kunna genomföras.
Härmed ger jag som ansvarig lärare godkännande om att ge ut email adresser på It’s Learning
Ort och Datum
___________________________
Underskrift
____________________________
Befattning
Namnförtydligande
____________________________
____________________________
32
Bilaga 3 Godkännande om anslag
Blekinge Tekniska Högskola Institutionen för hälsa Sjuksköterskeprogrammet
Tillstånd att genomföra intervjustudien: ” Belysa blivande sjuksköterskors upplevelser vid
omvårdnaden av patienter med hepatit C på sjukhus.”
Jag som ansvarig lärare har tagit del av muntlig och skriftlig information om
intervjustudien. Jag har dessutom haft möjlighet att ställa kompletterande frågor om
VWXGLHQRFKInWWVYDUSnࡈGHVVD-DJI|UVWnUDWWHWWDQVODJSnIt’s Learning är viktiga för
att studien ska kunna genomföras.
Härmed ger jag som ansvarig lärare godkännande om att lägga upp anslag på It’s Learning.
Ort och Datum
___________________________
Underskrift
____________________________
Befattning
Namnförtydligande
____________________________
____________________________
33
Bilaga 4
Anslag
Hej!
Vi är två stycken blivande sjuksköterskor från termin 5, som gör vår kandidatexamen i
omvårdnad på Blekinge Tekniska Högskola. Denna studie riktas till dig som studerar på
sjuksköterskeprogrammet på Blekinge Tekniska Högskola i termin fyra och sex.
Syftet är att belysa blivande sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnaden av patienter med
hepatit C på sjukhus. Om du är en blivande sjuksköterska från termin fyra eller termin sex är
du välkommen att delta. Du skickar då intresseanmälan till vår email adress eller kontakta oss
via telefon.
Stella Aboagye
Nicole Tour
Sjuksköterskestudent
Sjuksköterskestudent
Institutionen för hälsa
Institutionen för hälsa
Blekinge Tekniska Högskola
Blekinge Tekniska Högskola
Mobilnr: ....-……
Mobilnr: ….-……
Mailadress: [email protected]
Mailadress: [email protected]
34
Bilaga 5 Skriftligt samtycke
Blekinge Tekniska Högskola Institutionen för hälsa Sjuksköterskeprogrammet
Tillstånd att genomföra intervjustudien: ” Belysa blivande sjuksköterskors upplevelser vid
omvårdnaden av patienter med hepatit C på sjukhus.”
Jag som student har tagit del av muntlig och skriftlig information om intervjustudien.
Jag har dessutom haft möjlighet att ställa kompletterande frågor om studien och fått
VYDUSnࡈGHVVD
Härmed ger jag som student mitt samtycke
Ort och Datum
Underskrift
___________________________
____________________________
Befattning
Namnförtydligande
____________________________
_____________________________
35
Bilaga 6
Intervjuguide
Bakgrundsdata
Den här intervjun genomförs för att blivande sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnaden
av patienter med hepatit C på sjukhus.
Det du säger kommer vara konfidentiellt.
Material som spelas in kommer att redovisas i kandidat examen på Blekinge Tekniska
Högskola.
cOGHUƑ
.|QƑ
7HUPLQƑ
Tidigare omvårdnadsHUIDUHQKHWƑKXUOlQJH ___________
1. Kan du berätta för mig hur du har upplevt att det är att ge omvårdnad till patienter
med hepatit C på sjukhus?
Stödord:
x Kunskap om hepatit C.
x Hygienrutiner
x Patienternas känslor kring vårdkontakten.
x Egna känslor kring vårdsituationen
x Annorlunda vård/särbehandling
x Bästa möjliga vård
x Syn framtidens bemötande
36
Bilaga 7
Projektansvariga:
Stella Aboagye
͒1 LFROH7RXU
Blekinge
Tekniska
6MXNVN¸WHUVNHSURJUDP
Högskola
P HW
Handledare
Johan Berglund Institutionen för hälsa Blekinge Tekniska Högskola
Rådgivande yttrande över projektet ”Belysa sjuksköterskors upplevelser vid
omvårdnaden av patienter med hepatit C på sjukhus” (dnr. EPK 262-2015)
Etikkommittén Sydost har tagit del av projektplanen inför examensarbete på
sjuksköterskeprogrammet. Vi ser inga större etiska hinder kring genomförandet av
denna studie. Några delar bedömer vi behöver förtydligas.
Genomförande av projektet, fråga 10 ͒
-Anonymitet kan inte garanteras om deltagen kan
spåras. Konfidentialitet är sannolikt det ni menar?
Fråga 11 ͒-Beakta och beskriv hur urvalet ska genomföras om det blir för många som
anmäler sitt deltagande.
Etiska frågor, fråga 13 ͒
-Personuppgifter anses inte behövas hanteras.
Fråga 15 ͒
-Studenter som inkluderas i studien anges inte ska ha personlig relation till
projektledarna (vilket är bra). Ni har därför valt att exkludera sjuksköterskestudenter
på termin 5, reflektera över om ni inte ska förtydliga att även ev. andra studenter med
personlig relation till er, ska exkluderas, oberoende av termin i utbildningen.
Informationsbrevet: ͒
-Skolans e-postadress är att föredra för er som ansvarar för att
genomföra studien. -Olämpligt med pressande text i informationsbrevet som att ni är
tacksamma om studenterna ställer upp på intervju. Denna mening föreslås att tas
bort. ͒-Det svar som intresserade studenter utlovas få via e-post kan vara vilseledande.
37
Studenterna kan tolka informationen som om de per automatik är delaktiga i studien
om de skickar intresseanmälan. I ansökan framgår det dock att ett urval möjligen
kommer
att göras. Det kan därför vara klokt att ändra i informationsbrevet så att detta
framgår. ͒- Lägg även till text att även handledaren har tillgång till data (vilket vi antar
att han har).
Etikkommittén vill också informera att bedömningen görs kring etiska aspekter och
övriga beaktande görs inte av innehållet.
Karlskrona 2015-02-19 Etikkommittén Sydost
Louise Stjernberg Ordf.
38
när man stötte på det första gången så läste man på lite om det, och frågade lite om
det och så. ehm men annars så hade jag nog inte, inga, jag visste ju vad det var
ungefär, ehm men inte sådär jätte mycket.
att man använder just, att man ställer in så att man har förklädena och att man har
handskar alltid och att man ehm ser till att man inte sprider runt grejer och att, finns
det risk att jaa typ komma ut, alltså kroppsvätskor att man är lite mer restriktiv med
det.
gör jag ju precis likadan som jag gör på en infektionsavdelning … och kan det
skilja sig att man är lite mer noggrann med handskar och förkläder när det gäller
just att de har en smitta till exempel hepatit
Jag känner väl som likadant det beror på hur patienten är men liksom om de e en ja
för mig så spelar det absolut ingen roll om den har hepatit C eller ej liksom de .. ja
patient som patient den ska ha sin vård i alla fall
Meningsenheter
Ja blev liksom orolig ja visste inte vad som skulle hända du vet man kände sig lite
så här sm li li asså ja ska inte säga smutsig å ja vill inte säga äcklig men man
liksom fick så obehagliga känslor, man typ gick och spritade händerna hela tiden
du behandlar den som en vanlig patient alltså att man inte ser… alltså jag tycker
inte att man ska se det som att det, det är en patient med hepatit C utan man, du ska
se den som att den är en patient. Det är en individ. Tänk personcentrerad, tänk inte
på sjukdomen utan se personen bakom, och det gäller ju alla patienter. Du måste se
personen inte sjukdomen eller smittan.
jag tror kanske att man ehm jaa det är väl det att jag kunde inte så mycket om det,
och kan man inte så blir man ju rädd för man vet ju inte
Bilaga 8 Exempel på meningsenheter
Annars så hade jag nog inte, inga,
jag visste ju vad det var ungefär,
ehm men inte sådär jätte mycket.
Att man ställer in så att man har
förklädena och att man har
handskar.
För mig så spelar det absolut
ingen roll om den har hepatit C
eller ej.
Kondensering
Man fick liksom så obehagliga
känslor, man typ gick och spritade
händerna hela tiden.
Tänk inte på sjukdomen utan se
personen bakom, och det gäller ju
alla patienter. Du måste se
personen inte sjukdomen eller
smittan.
Jag kunde inte så mycket om det,
och kan man inte så blir man ju
rädd.
Att man är lite mer noggrann med
handskar och förkläder
Brist på kunskap.
Okunskap
leder till
rädsla.
Noggrannhet.
Visste ju vad
det var
ungefär.
Ställer in
handskar och
förkläden.
Patient som
patient.
Vikten av att
bedriva
personcentrerad
omvårdnad.
Se personen.
38
Vikten av att följa
hygienrutiner vid
omvårdnadsarbete
Vikten av att följa
hygienrutiner vid
omvårdnadsarbete
Vikten av att
bedriva
personcentrerad
omvårdnad.
Brist på kunskap.
Kategori
Rädsla för smitta.
Kod
Obehagliga
känslor.