1. No category

Barn- och utbildningsförvaltningen
Elevhälsoplan
”En framgångsrik skolgång är en av de viktigaste skyddsfaktorerna i ett
livsperspektiv. En elev som känner sig trygg, trivs och har god hälsa har
goda förutsättningar för att lyckas med sitt lärande och sin kunskapsutveckling. Denna plan ska bidra till att alla elever i Krokoms kommun
får möjlighet att lyckas i sitt lärande och sin utveckling.”
Karin Wallén, ordförande i Barn- och utbildningsnämnden
Elevhälsoplan i Krokoms kommun
Inledning
En framgångsrik skolgång är en av de viktigaste skyddsfaktorerna i ett
livsperspektiv. God hälsa, trygghet och trivsel är en förutsättning för en
elevs lärande och kunskapsutveckling, men i denna plan understryks också
vikten av att å andra sidan se lärande och kunskapsutveckling som viktiga
förutsättningar för en god hälsa, trygghet och trivsel. Elevhälsoarbetet måste
därför vara en integrerad del av arbetet med läroplansarbetet.
Elevhälsoarbetet ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande och
stödja eleverna i arbetet mot utbildningens mål. Det innebär att det dagliga
Elevhälsoarbetet ska fokusera på friskfaktorer och en tilltro till att alla
elever kan lära sig, utvecklas och nå utbildningens mål.
För att detta ska vara möjligt är det vårt uppdrag att arbeta för att alla
barn och unga har en god hälsa såväl fysiskt som psykiskt oavsett
grundförutsättningar. Vi ska arbeta för att alla elever upplever att tillvaron
är begriplig, hanterbar och meningsfull. Elevhälsoarbetet sker i skolans
alla delar, i klassrum, i korridorer och på skolgård, i arbetslagsarbetet, i
ledning och organisation. Arbetet sker också i nära samarbete med elev och
vårdnadshavare.
Syftet med denna plan är:
•
•
Att den ska bidra till en gemensam syn på och ett gemensamt
förhållningssätt till elevhälsoarbete inom skolorna i Krokoms kommun.
Att den ska vara ett stöd för rektorer och personal i både det strategiska
och det vardagliga elevhälsoarbetet.
Klargörande av begrepp
Skola
I Elevhälsoplanen används begreppet skola. Benämningen skola används
som ett samlingsbegrepp för förskoleklass, fritidshem, grundskola och
grundsärskola.
Salutogent
Ett salutogent perspektiv innebär att skolan behöver söka efter det som är
hälsofrämjande: de faktorer som bidrar till hälsa, lärande och utveckling.
Hälsofrämjande
Hälsofrämjande insatser är generella insatser som stimulerar hälsa för
en större grupp. Betonandet av ett hälsofrämjande och ett salutogent
perspektiv innebär att en förskjutning från riskfaktorer till friskfaktorer
behöver ske.
Förebyggande
Förebyggande arbete innebär att identifiera och undanröja hinder för
elevers hälsa, lärande och utveckling. För att det ska vara möjligt behöver
vi regelbundet kartlägga och analysera mönster och samband i det dagliga
arbetet.
Åtgärdande
Åtgärdande arbete på individnivå ska utgå från hur verksamheten kan
undanröja hinder för individens utveckling och lärande.
Perspektivbyte:
Åtgärdande på individnivå, ex.:
• ”Eleven behöver hjälp att lära sig lyssna och koncentrera sig”
• ”Eleven behöver lära sig hantera sina känslor”
• ”Eleven behöver särskilt stöd för att utvecklas i takt med de övriga i
klassen”
Hälsofrämjande och förebyggande på grupp-och organisationsnivå, ex:
• Hur kan undervisningen förändras så att elever kan lyssna, koncentrera
sig och bli mer motiverade i klassrummen?
• Har vi strukturer, rutiner och ledstänger för att försäkra elevernas hälsa
och kunskapsutveckling?
I elevhälsoarbete är det inte ovanligt att mycket tid ägnas åt enskilda elever
och problemsituationer, och tiden till det förebyggande och hälsofrämjande
arbetet försvinner. Krokoms kommuns riktlinje är att elevhälsaoarbetet ska
ske mer på grupp- och organisationsnivå för att på så sätt även hjälpa varje
individ, genom att problem kan hindras innan de uppstått. Utmaningen i
elevhälsoarbetet blir att hitta möjligheten till ett perspektivbyte, utan att för
den delen sluta hjälpa de individer som just nu har det svårt.
Sekretess
Elever och familjer har en grundläggande rätt att känna trygghet i att
elevhälsan behandlar personlig information på ett respektfullt och
ansvarsfullt sätt. I praktiken innebär det att känsliga uppgifter endast
delas mellan de personer som behöver känna till den i syfte att försäkra en
god hälsa och att barnet får det stöd som behövs. Syftet med information
som samlas in av elevhälsan handlar om att hjälpa eleven i sin skolgång.
Information som är irrelevant för ändamålet ska inte diskuteras eller spridas
vidare.
Det finns flera lagar som reglerar sekretessen inom elevhälsan. Den är
starkare då det gäller medicinska bedömningar av läkare och skolsköterska
samt för personliga uppgifter som framkommer i psykologiska,
psykosociala eller specialpedagogiska insatser. Sekretessen är svagare
gällande det elevstödjande arbetet i övrigt, men information får inte lämnas
ut om man kan anta att det skulle skapa lidande hos elev eller anhörig.
Anmälningsskyldighet enligt Socialtjänstlagen 14 kap 1 §
I Socialtjänstlagen regleras skolans anmälningsskyldighet till
socialnämnden. De myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom
och anställda hos sådana myndigheter, är skyldiga att genast anmäla till
socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker
att ett barn far illa.
Det innebär att den som får kännedom om eller misstänker att ett barn far
illa har ett personligt ansvar för att anmälan görs. Anmälningsskyldigheten
kan alltså inte överlåtas till rektor. Vidare att anmälan ska göras genast, så
att socialnämnden kan bedöma om de behöver ingripa till ett barns skydd
eller stöd.
Ibland kan det kännas svårt som anmälare att veta om situationen är sådan
att en anmälan ska göras eller inte. Anmälaren behöver dock inte vara säker
på att barnet far illa, anmälningsskyldigheten gäller redan vid misstanke. Av
förarbetena till bestämmelsen om anmälningsskyldighet framgår att även
svårbedömda eller obestyrkta uppgifter ska anmälas om de tyder på att ett
barn kan behöva stöd eller hjälp från socialtjänsten.
Det är därefter socialnämndens ansvar att utreda barnets situation och
bedöma om barnet eller föräldrarna behöver stöd på något sätt. När det
råder osäkerhet om förhållandena är sådana att en anmälan ska göras, kan
situationen diskuteras med socialtjänsten utan att barnets identitet avslöjas.
Vårdnadshavare bör informeras om att anmälan görs, förutom vid
misstanke om att barnet har blivit utsatt för misshandel eller sexuella
övergrepp. I dessa fall ska socialnämnden kontaktas samma dag, så att
en skyddsbedömning kan göras innan barnet går hem från skola eller
fritidshem.
Den som har gjort en anmälan till socialnämnden har rätt att få veta; att
anmälan har tagits emot, om utredning har inletts, inte har inletts eller redan
pågår.
Den som arbetar inom skolan omfattas även av en uppgiftsskyldighet, vilket
innebär en skyldighet att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara
av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd.
Även om en utredning pågår hos socialnämnden, är det viktigt att fortsätta
anmäla om oro för barnet kvarstår.
Uppdraget elevhälsoarbete
Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsnämnden är skolhuvudman och ansvarig för att
skolorna har ett fungerande elevhälsoarbete.
Rektor
Rektor har det yttersta ansvaret för elevhälsoarbetet på skolan. Rektor
ansvarar för att elevhälsoarbetet sker utifrån styrdokument och att enskilda
pedagoger, arbetslag och övriga elevhälsoarbetare har forum att mötas.
Klassrummet
Elevhälsa börjar i klassrummet. Faktorer som är avgörande för elevers
lärande och utveckling är också avgörande för deras hälsa och allmänna
välbefinnande.
Arbetslaget
I arbetslaget finns en samlad kompetens där kollegialt lärande kring
elevhälsa ska ske.
Skolans EHT - elevhälsoteam
Elevhälsoteamet arbetar med tvärprofessionella gemensamma analyser.
För att utveckla de tvärprofessionella analyserna krävs struktur och
dagordning som ser till att samtliga medlemmar är delaktiga i analysarbetet.
Ett stödjande och utmanande förhållningssätt till varandra i teamet är
grundläggande.
Hälsosamt samarbete
En väl fungerande elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan
skolans pedagoger och elevhälsans personal. För att denna samverkan ska
ge resultat krävs forum och tydliga rutiner.
Centrala elevhälsan
I syfte att skapa ett likvärdigt elevhälsoarbete för alla enheter i kommunen
finns en central elevhälsofunktion med psykologisk, psykosocial,
specialpedagogisk samt medicinsk kompetens.
I skolpsykologens arbetsuppgifter ingår att:
På grupp- och organisationsnivå:
• tillföra psykologisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet
och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. Arbeta med
fokus på hälsofrämjande och förebyggande arbete.
• vara ajour med forskning och nya metoder inom förebyggande och
hälsofrämjande arbete.
• vara ett stöd för rektor när det gäller skolutveckling
• ge handledning/konsultation till skolans personal kring grupper och
organisation. Sprida en humanistisk syn kring skolsvårigheter, dess
orsaker, och hur man kan bemöta elever och hantera svåra situationer.
• bidra med kunskap kring skydds- och riskfaktorer för elevers hälsa,
lärande och utveckling.
På individnivå:
• bedöma den psykologiska situationen för enskilda elever som underlag
inför beslut om särskilt stöd, vid upprättande av åtgärdsprogram samt
vid ställningstagande gällande behov av fördjupad utredning.
• genomföra bedömningar av elever, bidra med psykologisk kunskap om
elevers förutsättningar för lärande och behov av extra anpassningar och
särskilt stöd (underlag för skol- och elevutredning).
• ge handledning/konsultation till skolans personal kring elevers
förutsättningar och behov.
• erbjuda tid för enstaka samtal med personal, elever och vårdnadshavare
där problematiken är skolrelaterad, dvs. gällande inlärning eller
skolmiljö, via elevhälsoteamet
I skolkuratorns arbetsuppgifter ingår att:
På organisationsnivå:
• bidra med socialt och psykosocialt perspektiv i skolans hälsofrämjande
och förebyggande arbete samt i utvecklingen av den pedagogiska
verksamheten.
• arbeta utifrån en helhetssyn med fokus på elevers situation och relation
till sin omgivning, familj och skola, för att skapa goda förutsättningar
att lyckas i skolan.
• medverka i skolans övergripande förändrings- och utvecklingsarbete
när det gäller exempelvis värdegrundsfrågor, trygghet och trivsel
• ingå i skolans krisgrupp
• ingå i skolans EHT
• vara sakkunnig inom skolan gällande socialt arbete och
sociallagstiftning
På gruppnivå:
• inspirera och stödja skolans personal i det hälsofrämjande och
förebyggande arbetet på gruppnivå
• i samarbete med skolpersonal arbeta med psykosociala frågor som
rör en grupp eller en hel klass som till exempel konflikthantering,
kränkningar/mobbning/utanförskap och relationsfrågor etc.
• handleda och ge konsultation till skolpersonal vad gäller den
psykosociala lärmiljön
På individnivå:
• erbjuda individuella samtal som stöd-, motivations, kris- och
konfliktsamtal i skolrelaterade frågor
• utreda och bedöma den sociala och psykosociala situationen för enskild
elev för att undanröja hinder för lärande
• samverka med andra myndigheter såsom BUP, socialtjänsten,
habiliteringen, polisen för att tillgodose barns behov av stödinsatser
• lotsa vidare elever och deras familjer i behov av ytterligare stöd till
andra instanser i samhället
I skolsköterskans och skolläkarens arbetsuppgifter ingår att:
På organisationsnivå:
• medverka i skolans övergripande förändrings- och utvecklingsarbete
när det gäller exempelvis värdegrundsfrågor, trygghet och trivsel
• Ingå i skolans elevhälsoteam
• Ingå i skolans krisgrupp
•
•
•
bidra med medicinskt perspektiv i utvecklingen av den pedagogiska
verksamheten
vara à jour med forskning och nya metoder inom medicinska och
förebyggande, hälsofrämjande arbete
medicinsk yrkesvägledning
På gruppnivå:
• Arbeta med medicinska och sociala frågor som rör en grupp eller en
hel klass som till exempel sex och samlevnad, relationer och medverka
tillsammans med kuratorer inom socialt skyddsnät.
På individnivå:
• genomföra hälsobesök för förskoleklass, åk 2, åk 4 och åk 7
• hälsobesök av nyanlända elever
• erbjuda vaccinationer enligt socialstyrelsens nationella
vaccinationsprogram
• uppvaccinering av nyanlända elever
• erbjuda öppen mottagning
• genomföra enklare sjukvårdsinsatser
• uppföljning av elever med somatiska och psykosomatiska problem
• samverkan med externa samarbetspartners
Elevhälsans specialpedagoger har till uppgift att i samverkan med förskola
och skola och skapa ett klimat som främjar hälsa och lärande. Genom att
identifiera och analysera barns, elevers och gruppers lärmiljöer utvecklas
pedagogiska strategier och hinder för lärande undanröjs.
I specialpedagogens arbetsuppgifter ingår att:
På organisationsnivå:
• medverka i skolans övergripande förändrings- och utvecklingsarbete
när det gäller pedagogiska frågor utifrån styrdokumenten.
• delta i utvecklingsarbetet med likabehandlingsplanen.
• ingå i den centrala elevhälsan
• ingå i skolområdenas EHT
På gruppnivå:
• ge pedagogisk konsultation och handledning till personal i förskola och
skola
• kartlägga och analysera styrkor och behov på organisations-, grupp och
individnivå
•
•
hjälpa verksamheterna att upprätta, genomföra och följa upp förskolans
handlingsplaner och skolans åtgärdsprogram
bidra med specialkompetens, delta i förbättrings- och utvecklingsarbete
i förskola och skola i syfte att stödja barnens/elevernas utveckling mot
utbildningens mål
På individnivå:
• genomföra pedagogiska observationer, intervjuer och utredningar. Vi
gör bedömningar och kartlägger styrkor och behov hos barnen
• utföra läs- och skrivutredningar och kan i samarbete med teamets
psykolog fastställa diagnosen dyslexi
• ge, vid behov, råd och stöd till föräldrar runt barnets förskole- eller
skolsituation
• som kontaktmän för grundsärskolan informera om rättigheter och
skyldigheter till föräldrar vars barn blir mottagna i grundsärskolan
• Centrala elevhälsan utgör en stödfunktion för skolornas
elevhälsoarbete. Centrala elevhälsan har både en operativ och strategisk
funktion:
• Den operativa funktionen, som består av en mängd olika insatser,
innebär ett integrerat arbete i skolornas verksamhet.
• Den strategiska funktionen ska bidra till att utveckla samverkan och
ge en överblick samt skapa likvärdighet mellan skolor när det gäller
elevhälsoinsatser.
Centrala elevhälsan ska också utgöra en samverkans- och
samverkanspartner till kommunens och landstingets stödinsatser för barn
och unga.
Elevhälsan ska också bidra till kompetensutveckling inom området
elevhälsa på ett övergripande plan i kommunen, och bidra till att en
kompetensutvecklingsplan finns i kommunen – som bygger på analys av
skolornas behov - och att den uppdateras och revideras varje år.
Närvaro
Varje skola har rutiner för att främja närvaro samt upptäcka, utreda och
åtgärda frånvaro. I kommunen finns ett centralt närvaroteam som är
en samverkansgrupp mellan barn- och utbildningsförvaltningen samt
socialförvaltningen. Syftet med det centrala närvaroteamet är att stötta
skolornas arbete med att komma till rätta med långvarig frånvaro.
Material:
• Anmälan närvaroteamet
• kartläggningsunderlag elev
• kartläggningsunderlag vårdnadshavare
• förslag på åtgärder
Samverkan
Elever gynnas alltid av ett positivt samarbete mellan skolan och
vårdnadshavare i frågor som rör eleven. Ibland är situationen sådan att
det handlar om flera delar av elevens livssituation än den del som berör
skolan. Det kräver ofta fler kompetenser än vad skolan kan erbjuda, och
det är då viktigt att det finns ett nära och fungerande samarbete med andra
som är ett stöd för barns och ungas utveckling. Ex. Socialtjänst, BUP,
BUH, och Föräldra/barnhälsan. Jämtbus är en samarbetsgrupp mellan barnoch utbildningsförvaltning/socialförvaltning/regionförbund som träffas
regelbundet för att förtydliga förutsättningarna för samarbete. Vi har också
ett samarbete med den lokala polisen.
Vid samverkan kring ett enskilt ärende ansvarar rektor för tydliggöra
ansvarsfrågan, utveckla rutiner för att dela information och underlätta för
möten med samverkande parter.
Remiss till skolpsykolog
•
•
Se ärendegång ”Inför utredning”
Remiss inkl pedagogisk bedömning.
Länkar
•
•
•
•
•
•
Skollagen (se riksdagens hemsida
www.riksdagen.se)
Läroplan för grundskola/fritidshem
(se skolverkets hemsida www.
skolverket.se)
Läroplan för grundsärskola (se skolverkets hemsida www.skolverket.se)
Socialtjänstlagen (se riksdagens
hemsida www.riksdagen.se)
Hälso- och sjukvårdslagen (se riksdagens hemsida www.riksdagen.se)
Barnkonventionen (se Unicefs
hemsida www.unicef.se/barnkonventionen)
•
•
•
•
•
Kommunala planer, policydokument
och kvalitetskrav (se Krokoms kommuns Intranät: regler och styrning)
Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, prop
2009/2010: 165.
Elevhälsa: 2 kap. 25 och 26 §§
skollagen
Överlåtande av medicinska insatser:
23 kap. 9 § skollagen
Sekretess: 23 kap. 2 §, 25 kap. 1 §
och 13 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Krokoms kommun | Offerdalsvägen 8, 835 80 Krokom | Tel. 0640-161 00 | Fax 0640-161 05
[email protected] | www.krokom.se | Tryckt september 2015