Klicka här för att ladda ner filen
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2015 Den offentliga skulden Bilaga 15 LU 95 $a5/0ç äüä å w Iota KUNGL. BIBLIOTE KET STOCKHOLM Occ f J i W: Finansdepartementet Stockholm Den Mats offentliga Bilaga skulden Dillén Klas-Göran Jens 1994 Larsson Matthiessen 15 till Iiångtidsutredningen 1995 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga ringskansliets förvaltningskontor Beställningsadress: Fritzes För remissutsändningar Publikationer, uppdrag av Regeav kundtjänst 106 47 Stockholm Telefon: Fax: Omslag: 08-690 08-20 90 90 50 21 K.G. Nilson Norstedts Tryckeri Stockholm 1994 AB ISBN 91-38- 13796-8 ISSN 0375-250X Förord utarbetas inom Finansdepartementets strukturpolitisLångtidsutredningen ka enhet som underlag för den ekonomiska politiken. I samband med utredningen har ett antal specialstudier genomförts. Huvuddelen av dessa publiceras som bilagor till utredningen. Denna bilaga har utarbetats av departementssekreterama Mats Dillén, Jens Matthiessen och Klas-Göran nomiska avdelning. Författarna behandlar Larsson vid Finansdepartementets bakgrunden till den offentliga olika scenarier för dess fortsatta utveckling kan på samhällsekonomin. Ansvaret innehåller skuldsättningen, samt skuldsättningens inver- bilagor och de bedömningar dessa för lângtidsutredningens författare. respektive Av huvudbetänkandet framgår vilar hur bilagorna Stockholm eko- har använts i utredningens i september 1994 Gunnar Wetterberg Departementsråd arbete. Innehållsförteckning Inledning x Statsskuldsteori Statsskuldens dynamik Statsskuldens uthållighet Ekonomisk teori effekter av en hög statsskuld effekter av en hög statsskuld statsskuldspolitik 2.3.1 Långsiktiga 2.3.2 Kortsiktiga Optimal Politiska incitament till statsskuldsackumulation 2.5.1 Budgetillusion 2.5.2 Omfördelning fiscal illusion 2.5.3 mellan generationer statsskuldsackumulation Strategiska aspekter 2.5.4 Statsskulden och budgetprocessen Olika skulddefinitioner Bruttoskuld statsskuld 24 eller nettoskuld offentliga eller den konsoliderade 25 sektorns skuld Den offentliga skulden i förhållande förmögenheten Skuldutvecklingen fram till till national25 år 1999 29 4.1 Historik 4.2 Utvecklingen 4.3 1980-talet och 1990-talets skuldutveckling Går det att inflatera bort den svenska statsskulden Real finansiering av statsskulden 4.4 4.5 Den l-ü-OIS fram till år 1999 internationella Utvecklingen rl 29 av politiken skuldutvecklingen i enskilda länder 29 32 33 37 38 6 EU 6.1 EU och politiken 7 Slutord och den offentliga skuldsättningen i enskilda länder 45 47 Appendix 49 Referenser 53 1 Inledning Efter att ha varit något av en underordnad storhet i förhållande till de löpande budgetunderskotten har den offentliga sektorns skuldsättning kommit debatten, såväl i att stå alltmer i centrum för den ekonomisk-politiska Sverige som internationellt. Det finns flera skäl till denna utveckling. skuldkvoten i Sverige och inom OECD-ländema har ökat trendmässigt under de senaste decennierna och enskilda länder har nått skuldnivâer som klart överstiger värdet av BNP se diagram 1.1. Vid sådana nivåer är de samhällsekonomiska skadeverkningama påtagliga. Känsligheten för ränte- och konjunkturfluktuationer gör också skulden svårhanterlig vilket på olika sätt skapar problem litiken. Den trendmässiga för den ekonomiska utvecklingen och po- ökningen av skuldandelen visar också att det finns underskott orsakade av en systematisk tendens för utgifterna att överstiga inkomsterna ett långsiktigt ohållbart sätt. Benägenheten till skuldackumulation skiljer sig dock kraftigt mellan betydande strukturella olika OECD-länder. En viktig tycks vara skillnader formas. i den institutionella förklaring till den disparata utvecklingen miljö inom vilken politiken ut- Vidare har den ekonomiska integrationen i Europa och OECD-omrâdet ökat det ömsesidiga beroendet mellan länderna. Som en del av förberedelserna för den ekonomiska och monetära unionen har EU-ländema för såväl offentliga underenats om referensvärden konvergenskriterier skott som för offentlig skuldsättning. I medlernsländernas konvergensprogram anges som mål att skuldkvoten enskomna referensvärdena skall minskas i riktning mot de över- I Sverige har de stora statliga underskotten under senare år lett till att den svenska offentliga sektorns finansiella förmögenhet försämrats kraftigt. Även i ett internationellt perspektiv innebär de senaste årens utveckling en relativ försämring. Den offentliga sektorns skuldsättning har stigit i hela OECD-området under den senaste lågkonjunkturen, men utvecklingen är mer dramatisk i Sverige. Bruttoskulden ligger i Sverige nu över genomsnittet för OECD-ländema. Den finansiella nettoskulden har ännu inte nått OECD-genomsnittet, men närmar sig snabbt. Sveriges relativa l Föreliggande LU-bilaga är en längre version av kapitel 14 i Reviderad Nationalbudget 1994 RNB 94. De skuldberäkningar som redovisas i bilagan baseraspå de förutsättningar som låg till grund för de medelfristiga kalkylema i RNB 94. 2 Det har i EU:s arbete inom detta område framkommit att betydande mätproblem föreligger, i synnerhet vad gäller offentlig skuldsättning. position tillgångar är sämre om skulden mäts i bruttoterrner eftersom de stora som finns i AP-fonderna då inte är inkluderade. Syftet med denna rapport är att redogöra för olika tänkbara orsaker till och dess ekonomiska konsekvenser. I den svenska skuldutvecklingen kapitel 2 analyseras vilka faktorer som driver statsskuldsutvecklingen och vilka samhällsekonomiska effekter en stor och växande statsskuld har på görs också en kortfattad genomgång av teorier som behandlar politikers incitament att låta statsskulden växa förhållanden. under olika institutionella Diskussionen i kapitel 2 är kort och lång sikt. I kapitlet till sin karaktär vilket bland annat innebär att ingen görs mellan statens skuld och den offentliga sektorns skuld. inför en mängd olika skuldbegrepp. ställs en skuldanalytiker diskuteras därför de vanligaste skuldbegreppen i den offentliga principiell och deras ekonomiska distinktion I praktiken I kapitel 3 statistiken relevans. Den svenska skuldutvecklingen tas upp beräkningar för till behandling i kapitel 4. Här redovisas också finansiella skuldutvecklingen fram t.o.m. år 1999. I kapitel 5 belyses internationella av en stor offentlig skuld. Erfarenheterna frän skuldtyngda Belgien, Danmark och Irland - behandlas mer ingående. I erfarenheter länder rapportens avslutande delar diskuteras den offentliga ett EU-perspektiv. skuldsättningen från Diagram 1.1 Den offentliga sektorns skulder i Sverige och OECD 1970-1993 Procent av BNP 100 -- - - - - - - - - - - - - - - - - - - 80 , 60 .. . . . A ,,,,,, 04 20 , ., Bruiioskuldkvot Sverige , Bruiioskuldkvoi OECD. . . . . . . . . . 40. - - - - - - - - - - - - - 20. - ---------------------------------- -- --- ---, . .. .. - . - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 4- - - Vv. - - - - - - - A- - - - - - - - - - - - A. - - - . - - - - - - - - - - - - - - - - - ------- ------NetloskuldkvoioEcüi I V y Neitoskuldkvoi Sveri e 4 V 1996 iáfz Källa: OECD. Äsâlt1"éiá"1áéáié'ád' iéáiiéáiáiiéáá"iéááriééciiáéá" 2 Statsskuldsteori 2.1 Statsskuldens dynamik Den kanske mest grundläggande frågeställningen vid en analys av statsskulden är att bedöma om utvecklingen är hållbar i ett längre tidsperspektiv. Om staten har slagit in på en ohållbar statsskuldsbana så måste skattetrycket höjas och/eller de offentliga utgifterna minskas. Alternativet är en statsñnansiell bankrutt hjälp av hyperinflation. eller möjligen en avveckling av skulden med Det är skuldkvoten, dvs. statsskulden i förhållande till BNP, och inte statsskuldens absoluta nivå som är avgörande för statsskuldens uthållighet. Skuldkvotens utveckling kan beskrivas av följande ekvation, db/dt p + r-yb. Skuldkvotens utveckling faktorer - i storleken BNP p, ii skillnaden ekonomins tillväxttakt y över tiden db/dt är helt bestämd av tre andel som av mellan realräntan på statsskulden r och storleken på den initiala skulden i samt, iii det primära budgetunderskottet förhållande till BNP b. Det primära budgetunderskottet är vad som återstår av budgetunderskottet efter att räntenettot har dragits bort. Skillnaden mellan realränta och tillväxt bestämmer den ingående skuldens tillväxttakt i förhållande till tillväxten i BNP I diagram situation 2.1 illustreras där differensen l en tre fall med olika primärsaldokvoter. mellan realräntan och tillväxttakten är 2 % och den initiala skuldkvoten är 50 %, leder primärunderskott motsvarande i 3 % av BNP till en explosiv utveckling av skuldkvoten. Om istället staten uppnår primäröverskott som i förhållande till BNP uppgår till 3 % så minskar skuldkvoten över tiden. För att skuldkvoten skall ligga kvar på sin initiala nivå 50 % krävs att staten uppnår primäröverskott på i genomsnitt l % av BNP per år. Ett primäröverskott som uppgenomsnitt går till l % av BNP motsvarade för Sveriges del 1993 ca 15 miljarder kronor. 3 Se appendix för en utförligare genomgång statsskuldensmatematik av 10 Diagram 2.1 Skuldkvotens bestämningsfaktorer 1.5- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - . - - - - - - - - - - . - - . - . - - . - . . . . . . u é 0,o2| 0,03, r-g 1.4. . - . - - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , , . . . . . . . . . . . .. 1 -o.o1, r-y 0,01 p 0.5. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 0.5. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. °4 " p 0.2. p 0 -0,o3, r- o 0,02 - - - - - - - - - - - - 0.02 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -- 10 5 -o.o1, r-y . 15 20 Anm.: Där p är primärunderskottets andel av BNP och r-y är skillnaden mellan realränta och tillväxt. Storleken på ränte-tillväxtdifferensen är också viktig för en gynnsam positiv differens gör att skuldkvoskuldkvoten. En och stor av differensen mindre. Det är också lättare att snabbare än är växer ten om finansiera en stor statsskuld när ränte-tillväxtdifferensen är liten - en skuldkvot lika med 100 % och en ränte-tillväxtdifferens som är 1 % har skuldkvot på 50 % och en statsñnansiella konsekvenser som en samma utveckling motsvarande 2 % när primäröverskottens andel av % diagram 2.1. BNP är 1 se har Vilken storlek kan man förvänta sig att ränte-tillväxtdifferensen Det finns goda såväl empiriska som teoretiska skäl att anta en positiv differens. Men varken den ekonomiska teorin eller de empiriska erfarenheränte-tillväxtdifferens denna punkt. Under 1970-talet var skillnaden terna är helt entydiga mellan realränta och tillväxt negativ i de flesta OECD-länder. En orsak i många länder, däribland Sverige, var till detta är att kreditmarknadema hårt reglerade. De länder som i samband med första oljekrisen drog på sig en stor statsskuld kunde därför relativt enkelt förhindra en negativ låg krävs det När realräntan är hög och tillväxttakten mycket större statsñnansiella ansträngningar för att få till stånd en gynnFör Sveriges del har den senaste årens låga sam statsskuldsutveckling. tillväxt i kombination med en hög implicit ränta dvs. ränteutbetalningarskuldutveckling. nas andel av skuldvärdet skuldutvecklingen. 2.2 Statsskuldens statsslculden bidragit till den dramatiska uthållighet uthållighet har varit föremål för ingående analyser inom policyinriktade forskning som bedrivs av internationella för den ramen organisationer som OECD, EU, och IMF. En viktig förklaring till detta intresse är att den ekonomiska integrationen har ökat det finanspolitiska beroendet mellan länder. I en värld med lättrörligt finansiellt kapital och Statsskuldens 11 med internationellt och är budgetunderskott angelägenheter. nationella De endast bestämda avkastningskrav statsskuld i allt mindre omfattning extemaliteter som ekonomiskt beroende ger upphov till har intresset för bevakning och analys av ökat det internationella enskilda länders statsfinanser. Mellan länder som bedriver ett nära ekonomiskt samarbete är de fmanspolitiska därför bindningarna ännu starkare. Inom EU har en diskussion förts om huruvida bindande regler för statsskuld och budgetunderskott är nödvändiga som en del av förberedelserna för den ekonomiska och monetära unionen. Ett väl fungerande monetärt samarbete med inbördes stabila växelkurser och i förlängningen gemensam valuta ställer krav på fmanspolitiska disciplin hos medlemsstaterna. Om ett land slår in på en statsskuldsbana kan prisstabilitet och statsfmanser hotas också i fmanspolitisk ohållbar de övriga länderna i unionen. Det finns dock inget självklart sätt att definiera begreppet uthållighet. När staten har kommit till en punkt där den inte längre kan fullgöra sina åtaganden kan det i efterhand konstateras att statsskuldsbanan har varit Vad som är intressant är emellertid att på förhand kunna upptäcka en utveckling som i sin förlängning leder till betalningssvårigheter. Hur skall ett enkelt uthållighetsmått definieras for en uthållighetsdefmition är statens En naturlig utgångspunkt ohållbar. budgetrestriktion. Innebörden av denna restriktion är att av framtida budgetöverskott måste ha samma värde som inneutesluter, varande års statsskuld. Den intertemporala budgetrestriktionen kedjebrevsförlopp där staten fmanvid en positiv ränte-tillväxtdifferens, sierar ständiga primänmderskott genom att låta skuldkvoten växa obeintertemporala nuvärdet fullt förenligt med gränsat. Det är emellertid, vid oändlig tidshorisont, den intertemporala budgetrestriktionen att skuldkvoten växer över tiden eftersom så länge den inte växer snabbare än ränte-tillväxtdifferensen skuldkvoten då diskonteras med en faktor som är större än dess tillväxtär därför den intertemporala budgettakt. Som ett uthållighetskriterium restriktionen nästan helt oanvändbara oanvändbarhet är att Skälet till den intertemporala budgetrestriktionens den inte ger tydliga signaler om en ohållbar skuldutveckling - alla skuldEn betydligt nivåer kan motiveras med stora framtida primäröverskott. tak på skuldkvotens uthållighetsregel begränsad är sätta storett att mer lek. Nackdelen med en övre gräns för skuldkvoten är att detta kriterium kan vara onödigt restriktivt - exempelvis är möjligheterna att bedriva en stabiliseringspolitik, motkonjunkturell när skuldkvoten ligger nära eller vid gränsen kraftigt beskuma. Att ensidigt fokusera en uthållighetsregel på skuldkvoten kan också vara missvisande eftersom den statsfmansiella skuldbördan beror på såväl statsskuldens storlek som nivån på den implicita statsskuldräntan. 12 2.3 Ekonomisk teori De samband som hittills har lyfts sin natur. I verkligheten finns det storheter som realränta, tillväxt, koppling mellan primära underskott fram är ganska bokföringsmässiga till starka ekonomiska kopplingar mellan statsskuld och budgetunderskott. En kan vara skattesänkningar på verksamheter som är vitala för den ekonomiska tillväxten. I detta fall kan skattesänkningen på sikt vara helt eller delvis självfinansierad. På utgiftssidan är det av motsvarande skäl viktigt att göra en distinktion meloch tillväxt lan offentlig konsumtion och investeringar eftersom investeringar kan tänkas ha en positiv effekt på den ekonomiska tillväxten och därmed på den framtida statsskuldsutvecklingen. Ett annat exempel på ett ekonomiskt samband mellan de ingående variablema är när en högre statsskuld och/eller grund av placeramas portföljvalsstora budgetunderskott överväganden leder till en högre realränta. Dessa exempel är bara ett axplock av möjliga mekanismer. I detta delavsnitt diskuteras inledningsvis olika ekonomiska teorier som behandlar effekterna av statsskuldsackumulation. Den centrala frågeställningen är naturligtvis hur en stor och växande statsskuld påverkar samhällsekonomin på kort och lång sikt. Därmed är också grunden lagd för en djupare förståelse för utvecklingen av statsskuldens bestämningsfaktorer. Utvecklingen av statsskulden är i högsta grad påverkbar för politiska beslutsfattare. En viktig uppgift för politikerna är att försöka definiera ett optimalt program för statsskuldsutvecklingen. Vad ett sådant program i mångt och mycket handlar om är att göra en sund avvägning mellan idag för att minska skulden och vinster i framtiden av en mindre skuld. I kapitlet presenteras en teori för hur en sådan avvägning bör se ut. uppoffringar Den praktiska ekonomiska politiken följer knappast ett optimalt utgiftsprogram. Istället bestäms de politiska besluten av olika strategiska överväganden. l kapitlets avslutande delar diskuteras några teorier som utgår från politikers målsättningar och de incitament som skapas i den institutionella miljö där politiken utformas. 2.3.1 Långsiktiga effekter av en hög statsskuld En utgångspunkt för en analys av statsskuldens långsiktiga effekter är teorin för statsskuldsneutralitet. Enligt denna teori har en stor statsskuld inga effekter överhuvudtaget på ekonomins funktionssätt. Förändringar i statens budgetsaldo ger upphov till ett ändrat sparbeteende i den privata sektorn som exakt motvarar budgetsaldoförändringen. Det totala sparandet, och därmed räntor och kapitalbildning, är opåverkade av statsskulden - en situation som i litteraturen går under beteckningen ricardiansk ekvivalens. Anledningen till att hushållen ökar sitt sparande när staten låter statsskulden växa är att de inser att de själva eller deras bam i framtiden, via skatter, måste betala räntor och amorteringar på skulden. Under 13 vissa, ganska förutsättningar kommer rationella framåtvälja förändra sitt sparande så att ekonomins att att totala sparande hålls oförändrat. blickande orealistiska, individer En förutsättning för att statsskuldsneutralitet skall gälla är att staten har tillgång till skatteinstrument som inte ger upphov till några negativa incitamentseffekter Genom att utnyttja klump- s.k. klumpsummeskatter. kan staten, i princip, finansiera en mycket stor statsskuld utan att några reala beslut påverkas. Under förutsättningarna att klumpsummeskatter är tillgängliga, att ricardiansk ekvivalens gäller och att det summeskatter inte finns några tvivelsmål om statens möjligheter att fullgöra sina betalvilka naturligtvis är lättare att fullgöra om staten kan så använda klumpsummeskatter det svårt att hävda att en stor statsär skuld skulle ge upphov till några negativa samhällsekonomiska effekter ningsâtaganden överhuvudtaget. Resonemanget förutsätter implicit att det handlar om en sluten ekonomi eftersom möjligheten till migration gör att alla skattesystem grundade på bosättningsort Detta gäller är förknippade med snedvridningseffekter. eftersom en individ eller ett företag alltid kan undslippa ett lands statsskuld genom att flytta utomlands och samtidigt behålla sina obligationsfordringar på staten. De flesta forskare är idag eniga om att hushållen reagerar med ökat sparande när statsfmansema försämras, men inte så mycket att statsskuldsneutralitet gäller. Det finns dock en ganska stor spännvidd i uppfattningarna om hur kraftigt det privata sparandet reagerar på statsskulds- utvecklingen. Utträngningsqjfekter När ricardiansk ekvivalens inte gäller kommer en statsskuldsökning att leda till att det totala sparandet minskar. I en helt eller delvis sluten ekonomi tenderar detta att höja ränteläget och tränga ut privata investeringar. En effekt av en växande statsskuld är därför en krympande inte I den mån som den statliga skuldackumulationen privat kapitalstock. har finansierat avkastning offentliga investeringar med en minst marknadsmässig i en lägre ekonomisk tillväxt. så resulterar skuldutvecklingen I en öppen ekonomi där sparandet inte behöver vara lika stort som investeringarna resulterar budgetunderskott i en mindre ränteuppgång samtidigt som utlandsskulden växer. I en liten öppen ekonomi som den svenska kan realräntan på lång sikt synas vara helt bestämd av omvärlden. För stora företag, som har tillkapitalmarknaden, är därför utträngningsallt döma ringa. små företag, För att av som inte har tillgång till den internationella kapitalmarknaden, utträngningseffekter är mer sarmolika. Detta gäller i synnerhet i en situation där finansieringen av en gång till den internationella effekterna stor och växande statsskuld har tvingat fram skattehöjningar kostnaden att självñnansiera nya småföretag. +2 l4-l0l5 som har ökat 14 Är utträngningseffektema i små öppna ekonomier ändå försumbara av ricardiansk ekvivalens, till ett inoptimalt sparbeteende och en icke önskad intertemporal substitution av konsumtion på grund av att hushållen inte på ett korrekt sett har förutsett framtida skattehöjningar. Hushållen kommer, med andra ord, inte att ha leder budgetunderskott, i frånvaron beredskap att möta statens anspråk på skattemedel utan tvingas till en Välfärdsförlusterna oplanerad konsumtionsminskning. av en sådan anbetydande. passning kan vara Även statsskuldens nivå kan leda till utträngningseffekter. Den ekonoom en jämförelse görs mellan två slutna ekonomier. Antag att båda länderna i utgångsläget är identiska och har en statsskuld av exakt samma storlek. Den enda skillnaden är att ricardiansk ekvivalens inte gäller i det ena landet. Medborgarna i detta miska mekanismen förstås enklast land känner sig rikare än medborgarna i landet där ricardiansk ekvivalens gäller eftersom medborgarna i det förra landet inte fullt ut diskonterar den framtida skattebörda som skulden genererar. Givet att konsumtionsförmögenhet kommer invånarna i benägenheten stiger med ökad fiktiv landet där ricardiansk ekvivalens inte gäller att spara mindre och konsumera mer än invånarna i det andra landet. Därmed faller investeringsnivån och kapitalstocken blir mindre. Det förefaller dock som mindre Förr eller sannolikt med varaktiga nivårelaterade utträngningseffekter. senare borde medborgarna i landet där ricardiansk ekvivalens inte gäller lära sig av ständiga missbedömningar av framtida skattetryck. Kreditrisker En stor och växande statsskuld ökar kreditrisken förknippad med placeringar i statspapper vilket i sin tur driver upp ränteläget. Det kan dels handla om en risk för att staten inte kan fullgöra sina betalningsåtaganden, dels en risk för att staten väljer att lätta på den reala skuldbördan genom att inflatera bort en del av den nominellt bestämda skulden. En högre ränta på grund av en större kreditrisk kan generera ett skuldförlopp där räntehöjningar ökar statens räntebörda och därmed budgetunderskottet, vilket får statsskulden att växa ännu snabbare, vilket ger högre räntor osv. Om nivån på statsskulden är så hög att det bedöms finkan risken för en lågkonnas en stor känslighet för konjunkturstömingar förutsättning för att utlösa en "snöbollsjunktur i sig vara en tillräcklig effekt" - rationella placerare kräver en räntepremie för att hålla obligationer när de vet att en framtida lågkonjunktur kan äventyra deras fordringar. Detta ökar statens räntebörda idag och risken att hålla statsobligationer tilltar ytterligare, räntepremien ökar osv. 15 Omfördelning mellan Om ricardiansk generationer ekvivalens inte gäller innebär en växande statsskuld en De generationer som lever under statsskuldens uppbyggnadsskede är vinnare på bekostnad av de framtida generationer som skall betala räntor och amorteringar skulden. En generation som vid sin födelse ärver en stor statsskuld men inte förmögenhetsomfördelning mellan generationer. motsvarande statsobligationer som den sedan helt eller delvis amorterar under sin livstid fått använda en del av sina inkomster till ner har ränteutbetalningar till en äldre generation. Det är med andra 0rd endast en förändring i statsskuldens nivå som ger upphov till fördelningseffekter statsskuld som per capita är konstant över tiden är fördelnings- en mässigt neutral över generationer. En växande statsskulds fördelningseffekter skall dock inte överbetonas. I den mån en statsskuld byggs upp och amorteras av samma personer finns inga fördelningseffekter av detta slag. Arvet från en äldre generation består inte heller enbart av en statsskuld utan också av realkapital, fordringar utlandet, obligationer, humankapital och teknologi. Värdet på dessa tillgångar statsskulden exemplet är mycket större än värdet från Ekonomikommissionens hämtat är rapport, SOU 1993:161, sid. 146. Effekter på skattetryck och utgiftsnivåer Finansieringen av räntebetalningarna på en växande statsskuld kräver ett allt högre skattetryck eller sjunkande offentliga utgifter. Verklighetens skattesystem är inte av klumpsummenatur och en extra samhällsekonomisk kostnad, en överskottsbörda, tillkommer därför för antingen varje skattekrona som staten tar in. Det råder bland ekonomer ingen större enighet om hur stor denna extra kostnad är vid olika skattenivåer. De flesta ekonomer är dock eniga om att kostnaden per skattekrona ökar med ett stigande skattetryck. Slutsatsen är därför att vid en given utgiftsnivå ger en växande statsskuld förr eller senare upphov till allvarliga samhällsekonomiska skadeverkningar. stället för att finansiera räntebetalningama på en stor statsskuld med höga skattesatser kan staten välja att vid ett bibehållet skattetryck minska de offentliga utgifterna - skattetrycket blir även i detta fall högre än vad som krävs för att finansiera den löpande verksamheten samtidigt som viktiga offentliga utgifter trängs ut. En annan effekt av att en växande andel av statens skatteintäkter måste är att nettoskattekvoten då stiger. Med här skillnaden mellan vad ett enskilt hushåll betalar menas in i skatt och vad som sedan återkommer i form av transfereringar. En användas till ränteutbetalningar nettoskattekvot hög nettoskattekvot kan leda till en ökad migrationsbenägenhet - i synnerhet bland de hushållskategorier som redan utan en stor statsskuld har en för dem ogynnsam nettoskattekvot. På ett mer allmänt plan kandet tänkas att en hög genomsnittlig nivå på nettoskattekvoten under- 16 gräver förtroendet för den ekonomiska politiken och den offentliga sektorn när hushållen upplever att de får lite tillbaka för sina skattepengar. 2.3.2 Kortsiktiga effekter av en hög statsskuld Hur skall den ekonomiska politiken bedrivas i ett kortare tidsperspektiv när nivån på statsskulden är hög En viktig konsekvens av en stor statsskuld är att den begränsar det stabiliseringpolitiska utrymmet vid framtida lågkonjunkturer. Utöver de ovanstående långsiktigt negativa effekterna av en hög statsskuld finns därför ett ytterligare argument att vid ett normalt konjunkturläge bedriva en politik för att minska skulden. blir bilden genast mer komplicerad genom att I en konjunkturnedgång det lätt uppkommer målkonflikter mellan lång- och kortsiktiga åtgärder kortsiktiga övervägandena talar ofta för en stimulans av efterfrågan - de och därtill kopplade budgetunderskott och ökning av statsskulden. Hur påverkas denna avvägning av nivån på statsskulden Ett argument för en mer expansiv finanspolitik är att om den höga med statsskulden har uppkommit till följd av en djup konjunkturnedgång lågt kapacitetsutnyttjande så skulle finanspolitik kunna bedrivas utan någDe mest optimistiska expansionistema ra omfattande utträngningseffekter. sådan strategi skulle kunna vara självfinansierad hävdar t.o.m. att en en högre aktivitetsnivå leder till ökade skatteintäkter och minskade utgifter för arbetslöshetsunderstöd och dylikt. En alltför hårdför budgetsaneringspolitik kan också leda till att arbetslösheten permanentas på en högre långsiktig nivå vilket eroderar framtida skattebaser och ger upphov till nya utgifter. Å andra sidan kan stora budgetunderskott och en stor statsskuld innebära att det privata sparandet minskar och att räntan stiger till följd av att risken för en ohållbar utveckling ökar. En annan anledning till ränteökningar är att en stor och växande statsskuld gör det svårare att vilket kan motivera en realränteriskpremie. bedöma inflationsutvecklingen Genomslaget av en expansiv finanspolitik den totala efterfrågan är av dessa skäl mer osäker när statsskulden är stor. De åtstramande effekterna av en restriktiv finanspolitik skall heller inte överdrivas eftersom de i viss utsträckning kan motverkas med en exEffekterna av en expansiv penningpolitik pansiv penningpolitik. är, enligt makroteori, som störst vid en rörlig växelkurs. De långsiktiga effekterna på statsskulden är av central betydelse för stabiliseringspolitiken. Ett viktigt budskap i Ekonomikomniissionens traditionell rapport var att ett långsiktigt saneringsprogram i kombination med en mer expansiv kortsiktig politik skulle minska osäkerheten vad gäller statsskuldsutvecklingen. Därmed skulle räntelåget och inflationsförväntningama kunna hållas i schack. En viktig fråga är hur en regering i praktiken skall kunna binda upp sig och framtida riksmöten vid en långsiktig saneringsstrategi. Trovärdighetsproblemet är ännu mer påtagligt om staten avstabiliseringspolitiska skäl skjuter besparingar på framtiden - även om 17 enighet råder vid ett visst tillfälle om framtida besparingar så uppstår i praktiken alltid tolkningsproblem när verkligheten förändras. 2.4 Optimal statsskuldspolitik Hur ser den optimala statsskuldspolitiken ut Den neoklassiska teorin för skattesatsutjämning tax-smoothing är en norrnativ utgångspunkt för statsskuldspolitik. Denna teori säger att oavsett tidsprofilen för de offentliga utgifterna så bör ett lands skattesatser hållas konstanta över tiden. Skattesatsema sätts på en sådan nivå att staten kan finansiera sitt långsiktiga utgiftsprogram. Genom att hålla skattesatserna konstanta över tiden minimerar staten beskattningens extra kostnad. Ändrar staten skattesatserna mellan olika perioder kommer marginalkostnaden för en ytterligare skattekrona att vara olika i olika perioder, vilket är ineffektivt. De konstanta skattesatserna måste dock förändras skattebaser eller offentliga utgifter. om något oförutsett inträffar med Innebörden är att i perioder där utgifterna är stora skall staten tillåta budgettmderskott och när de är små skall budgeten överbalanseras. Ligger de offentliga utgifterna under en lång tidsperiod över sitt långsiktiga genomsnitt blir också den optimala statsskulden stor. Mycket välvilligt från ett tax-sm00thing- tolkat kan alltså Sveriges statsskuldsutveckling, perspektiv, betecknas som optimal, om det är så att de framtida offentliga ligger på en lägre nivå än vad de gör idag. Tax-smoothing-teorin har också implikationer för hur stabiliserings- utgifterna politiken skall bedrivas budgetunderskottet skall följa ett motkonjunkmönster. Tax-sm00thing-teorin ger alltså upphov till direkt keynesianska politikrekommendationer. turellt Sett isolerad från andra överväganden så sätter tax-sm00thing-teorin ingen övre gräns för statsskuldens storlek, men uteluter ändå en mängd statsskuldsbeteenden. Alla statsskuldsutvecklingar som kräver framtida skattehöjningar eller avvikelser från ett rimligt utgiftsprogram är att betrakta som inoptimala. Det är inte heller effektivt att kraftigt Öka skattetrycket under en skuldsaneringsperiod för att senare, när skuldproblemet är löst, återgå till lägre nivåer. 2.5 Politiska incitament till statsskulds- ackumulation Tax-smoothing modellen kan inte förklara varför vissa länder, men inte en stor statsskuld. Dessa olikheter kan vara svåra andra, har ackumulerat att förstå utifrån sannolikt politiska diskuteras kortfattat ett rent ekonomisk-teoretiskt och institutionella förklaringar några centrala positiva perspektiv. Istället är viktiga. l detta kapitel statsskuldsteorier. men för dessa teorier analyseras vilka incitament politiker olika institutionella förhållanden låta statsskulden växa. Inom rahar att under 18 Budgetillusion 2.5.1 fiscal illusion En bärande tanke inom den sk public choice-skolan är att medborgarna i ett land inte förstår statens intertemporala budgetrestriktion - de övervärderar nyttan av nya statsutgifter i förhållande till framtida skattebördor. Politiker som vill bli omvalda underskottsfinansierar gärna offentliga utgiftsökningar i samband med val. I förlängningen kritiseras också den keynesianska policyrekommendationen underskott i lågkonjunktur mendation att statens budget skall visa och överskott i högkonjunktur. Samma rekom- följer, som tidigare har noterats, av tax-smoothing modellen. stabiliseringspolitik leder, enligt public choice-skolans Keynesiansk lätt till en asymmetrisk stabiliseringspolitik där i lågkonjunktur inte motsvaras av överskott i högkonKeynesiansk stabiliseringspolitik leder därför till en växande företrädare, istället budgetunderskott junktur. statsskuld. En svaghet med budgetillusion-förklaringen är att den förutsätter att väljarna begår systematiska misstag - de lär sig inget av sina missbedörrmingar. Modellen ger heller ingen förklaring till varför statsskuldsutvecklingen mer lättlurade mellan Omfördelning 2.5.2 Eftersom ser olika ut i olika länder i vissa länder. framtida generationer tertemporala budgetrestriktion medborgarna är väl knappast generationer inte kan rösta, samtidigt som statens ingör det möjligt att vältra över en statsskuld på ofödda medborgare, har de levande generationerna incitament att öka statens skuldbörda. Inte heller denna teori kan på något övertygande sätt mellan länder. skiljer sig förklara varför statsskuldsutvecklingen 2.5.3 Strategiska aspekter på statsskuldsackumulation forskningsområde är analysen av hur de politiska att ackumulera statsskuld påverkas av den parlamentariska situationen. l vad som följer diskuteras några centrala teoriansatser. i En sittande regering påverkar utgångsläget för sina efterträdare Ett mycket aktivt incitamenten Tabellini 1990 visar genom att efterlämna en stor statsskuld. Alesina i en modell hur en sittande regering kan utnyttja en statsskuld i strategiska syften - genom att låta skulden växa tvingar den sina efterträdare att använda en stor andel av skatteintäktema till räntebetalningar och mindre pengar blir över till andra utgifter. Det blir också svårare att sänka detta sätt låta statsskulden växa ökar skattetrycket. incitamenten för att uppfattar sannolikheten att bli omvald som sittande regeringen den om Politisk liten och och om de ogillar regeringsaltemativets utgiftsprogram. polarisering och frekventa regimskiften kan således kopplas samman med följer också från en högre nivå på statsskulden. Dessa implikationer många mer traditionella public-choice ansatser. 19 Kan politisk polarisering och frekventa i OECD-ländema skuldsutvecklingen regimskiften förklara sedan 1960. Två stiliserade statsfakta kan grovt beskriva utvecklingen: För det första var skuldkvoten i så gott som samtliga OECD-länder ganska låg framtill början av 1970-talet. För det andra har skuldkvoten efter år 1970 utvecklats mycket olika i olika skuldkvoten har trendmässigt OECD-länder, men den genomsnittliga ökat. Mellan år 1960 och 1972 var den genomsnittliga regeringsperioden år 1973 och 1987 var motsvarande 10,5 år. Mellan i OECD-området Högre frekvens siffra 6,5 år. För detaljer se Alesina och Perotti 1993. går alltså hand i hand med växande statsskulder. samband mellan politisk polarisering och växande inAlesina har konstruerat ett grovt index över politisk i regimskiftena det något Finns statsskuld stabilitet Alesina under 1970- och l980-talen i olika länder inom OECD se 1993. Det genomsnittliga indexvärdet för länder och Perotti med en kraftig skulduppbyggnad under perioden är 3,3 medan de OECDländer vars skuldkvoter inte har ökat har ett genomsnittligt indexvärde på -0,1. Dessa skillnader är stora då det högsta indexvärdet för ett enskilt land är 6 och det lägsta är -3,2. Hypotesen att ökad politisk polarisering leder till högre nivåer på statsskulden är därför konsistent med Alesinas indexvärden. mellan opposition Teorin ovan kan förklara hur åsiktspolarisering ii Det finns också och regering kan skapa incitament för skuldackumulation. teoretiska modeller som förklarar en växande statsskuld med strategiska åtgärd konflikter inom en regering. När en föreslagen stabiliseringpolitisk är mer fördelaktig för något regeringsparti samtidigt som partierna inte har kännedom om styrkan i de övriga partiernas preferenser så uppstår en spelsituation som kan liknas vid ett utnötningskrig - genom att vänta kan en part lära känna intensiteten i motpartens preferenser. Det är med andra ord helt förenligt med rationellt beteende att försena stabiliseringsän vad som är optimalt för beslut längre i en flerpartiregering förstås att åsiktspolariseantagande här implicit enpartiregering ett är en ekonomisk störning negativ Vid flerpartiregeringen. i ringen är större en försenas anpassning fmanspolitisk effektiv således kan om meningsen För regeringspartier olika är mellan skilj aktighetema stora. en minoritetskomplikationema partistrategiska partier de flera är regering bestående av politiska med både reännu större eftersom varje åtgärd kräver förhandlingar vad gäller senfärdighet systematisk En geringspartier och opposition. ekonomiskt läge till nödvändiga budgetanpassningar leder i ett försämrat större budgetunderskott och en snabbare växande statsskuld. förutsäger ett samband mellan politisk polarisering inom en statsskuld. Hur stämmer och stora budgetunderskott/växande visar i en Roubini Sachs 1989 denna slutsats med verkligheten uppsats, efter att de har kontrollerat för andra budgetpåverkande faktorer, att politisk polarisering inom en regering ökar benägenheten att ackumuTeorin regering lera statsskuld. De visar också att ett större antal partier i en koalitionsregering kan förklara höga skuldnivåer. Antalet regeringspartier är i sin tur nära sammankopplat med valsystemets utformning. Länder med pro- 20 portionella val har i allmänhet fler regeringspartier i jämförelse med länder som tillämpar majoritetsval. Det finns av detta skäl också ett nära samband mellan statsskuld och valsystem de OECD-länder som har proportionella valsystem har i genomsnitt en skuldkvot som är betydligt högre än skuldkvoten i majoritetsvalsländer se Alesina Perotti l993. 2.5.4 Statsskulden En möjlig förklaring och till budgetprocessen den skilda skuldutvecklingen i olika OECDMed budgetprocedur avses regler och lagar för framtagandet, fastställandet och implementeringen av statsbudgeten. Vad det framförallt handlar om är hur väl procedurema intemaliserar allmänintresset i förhållande till olika särintressen. Procedurer där särintressen får ett stort inflytande innebär en risk för suboptimal utgiftsexpansion. Skälet till detta är att finansieringen av statliga länder är budgetprocedurens utformning. utgifter bärs av samtliga medborgare medan förmánema ofta átnjuts av mindre krets intressenter. en I en uppsats av von Hagen 1992 studeras sambandet mellan budgetprocessens stramhet och utvecklingen av statsskuld och budgetunderskott i tolv EU-länder. von Hagen konstruerar ett index som avser att mäta graden av stramhet i budgetprocessen. Indexet fångar in förhållanden som: finans- och statsministerns ställning i regeringskansliet, huruvida en totalram för budgeten läggs fram i ett tidigt skede, möjligheterna för parlamentet att göra tillägg i budgeten, tydligheten i utgifts- och inkomstredovisningen, uppföljning och utvärdering av budgetutfall m.m. Slutsatsen av von Hagens analys är att budgetprocedurens utformning signiñkant kan förklara skillnader i skuldutvecklingen i de länder han studerar. Genom att konstruera ett motsvarande index för Sverige analyserat den svenska budgetprocessens effekter fallet. Den svenska budgetprocessen visar sig vid en jämförelse vara mycket svag. Av de tolv länder som ingick 1992 har Molander på budgetutinternationell i von Hagens studie har endast Italien ett lägre indexvärde än Sverige. Regressioner där sambandet mellan statsskuld och von Hagens s.k. "strukturindex" studeras ger vid handen att uppstrarnning av budgetprocessen till genomsnittlig EU-nivå på sikt skulle leda till en minskning av statsskulden med 2030 % av BNP. Den svenska budgetbehandlingen har fungerat pä ett otillfredställande under samtliga faser. sätt Budgetprocessen i regeringskansliet har varit kravdriven och inte utrymmesstyrd. I riksdagsbehandlingen av budgeten har de omrâdesvisa intressena varit starka i förhållande till det övergripande intresset att begränsa de offentliga utgifterna. Implementeringen av budgeten på myndighetsnivå har också varit brist- och uppföljningen fillig. Under senare tid har dock budgetprocessen stramats upp i olika avseenden. I regeringskansliet fastställs numera utgiftsramar för budget- 21 arbetet som baseras på bedömningar av det samhällsekonomiska utrymförslag kommer fmansutskottet att få met. Enligt Riksdagsutredningens Även på myndighetsnivân har olika en starkare ställning i Riksdagen. åtgärder vidtagits i syfte att öka effektiviteten i resursanvändningen. T3 14-1015 23 Olika 3 skulddefinitioner debatten förekommer en mängd olika skulddefinitioner. VilSyftet med detta kapitel är att diskutera de vanligaste definitionema. ken definition som är lämplig beror framför allt på vad man vill belysa. Det finns också en mängd mätproblem kopplade till de olika skuldmåtten I den allmänna siffror som finns redovisade i finansräkenskaperna kan skilja sig - de ganska mycket från de ekonomiskt relevanta värdena. I de flesta sammanhang diskuteras finansiella skuldbegrepp eftersom det är de finansiella problemen som står i fokus. Därmed bortser man ifrån förfogar över stora reala tillgångar. Anatt staten och kommunerna ledningen till detta är främst att tillgångar som skolor, vägar, sjukhus etc. ger en mycket liten direkt pekuniär avkastning. Det reala kapitalet i den avkastsektorn resulterar visserligen i en samhällsekonomisk ning, men denna avkastning kan inte finansiera de offentliga utgifterna. och utbildvissa tillgångar såsom infrastruktur Indirekt ger naturligtvis offentliga tjänster inte prisfaktum intäkter. Det ningsväsende staten att saluföra kollekomöjliga s.k. sätts på marknaden och i vissa fall är att tiva varor/tjänster gör också värderingen av det reala kapitalet i den offentliga sektorn mycket osäker. Att helt bortse från det reala kapitalet i den offentliga sektorn vid en utvärdering av dess finansiella ställning är ändå något missvisande, eftersom vissa intäkter ändå genereras. I ena änden av inkomstbringande aktiviteter finns de affärsdrivande verken som årligen inlevererar betydande överskott till staten, i den andra änden finns verksamheter där avgifter offentliga t.ex. vid sjukhusbesök endast täcker en liten andel av de totala kostna- dema. Bilden kompliceras ytterligare av att staten och kommunerna kan omoch bolagisevandla reala tillgångar till finansiella genom utförsäljning ringar. Inom kommunerna har bolagiseringar varit vanligt förekommande, såsom den mäts, har förmen även statens finansiella nettoställning, bättrats genom bolagiseringar av Byggnadsstyrelsen och AMU. Bolagiseringar av de statliga affársverken skall i princip inte leda till någon eftersom insatskapitalet i ställning i statens finansiella förändring affársverken redovisas som en finansiell tillgång. Bolagiseringar förändrar den finansiella ställningen om tillgångarna varit felvärderade ofta först i samband med utförsäljningar Det är som man kan få ett riktigt marknadsvärde. I vissa sammanhang analyseras den finansiella skulden för staten isolerat, i andra sammanhang för den konsoliderade offentliga sektorn, dvs. emellertid tidigare. staten, den kommunala sektorn och socialförsäkringssektom tillsammans. 24 En annan mycket viktig distinktion är den mellan finansiell bruttoskuld och finansiell nettoskuld, där nettoskulden är skillnaden mellan finansiella skulder och finansiella tillgångar. Sammantaget finns det med andra 0rd fyra centrala finansiella skuldbegrepp: den statliga sektorns bruttoskuld, den statliga sektorns nettoskuld, den konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuld och den konsoliderade offentliga sektorns nettoskuld. 3.1 Bruttoskuld eller nettoskuld I tabell 3.1 redovisas den empiriska bilden avseende finansiella och skulder enligt Finansdepartementets preliminära beräkningar. tillgångar Vägled- ande för dessa beräkningar är de bokförings- och värderingsprinciper som ligger till grund för finans- och nationalräkenskapema. Storleken på skulden enligt de olika definitionerna är mycket olika. Störst är den konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuld l 231 miljarder 85 % av BNP. Minst blir skulden om den definieras som den offentliga sektorns 266 miljarder eller 18 % av BNP. Den stora skillnaden tör- nettoskuld klaras av att staten och framför allt socialförsäkringssektom i AP-fondema har stora finansiella tillgångar. När den offentliga sektorns finansiella uthållighet är föremål för analys är det nettoställningen som är det ekonomiskt mest relevanta måttet. Det möjligt att minska innehavet av finansiella tillgångar och amortera är bruttoskulden. Skuldprognoser baserade på bruttoskuldmått är också svårtolkade. Vad prognosmakare kan bilda sig en uppfattning om är utvecklingen är betydligt fördela sig av det finansiella sparandet inom den offentliga sektorn. Det svårare att avgöra hur det finansiella sparandet kommer att skuld- och tillgångsförändringar. Exempelvis kan, av detta skäl, storleken den svenska bruttoskulden år 1999 i olika beräkningar skilja sig med flera 100 miljarder kronor. Detta trots att beräkningarna representerar samma nettoskuldutveckling. Tabell 3.1 Finansiell skuldsättning 1993 i den offentliga sektorn Miljarder kronor Finansiella tillgångar Staten Kommuner Socialförsäkringssektorn Konsoliderad offentlig sektor Finansiell skuld Nettoskuld 316 100 l 132 99 816 l 549 0 -549 965 1 231 266 Källa: Statistiska centralbyrån, Riksgäldskontoret och Finansdepartementet. 25 Den offentliga sektorns inkomster av kapital uppgick 1993, enligt beräkningar, till 93 miljarder kronor och ränteutgiftema till kronor. Att den offentliga sektorn visar ett kapitalin88 miljarder preliminära med tanke är något märkligt att den finansiella samma år uppgick till 266 miljarder kronor. Förklaringen andra tillgångar inkluderar avkastning ligger i att kapitalinkomstema än de rent finansiella. Vidare är avkastningen på valutareserven indirekt upptagen som kapitalinkomst genom Riksbankens inlevererade årliga komstöverskott nettoskulden Valutareserven överskott. ingår däremot inte, enligt internationella kon- i statens balansräkning. Statens innehav av aktier i allmänhet och av aktier i affärsverken är lågt eller insats i statliga verk som det heter i finansräkenskapema värderade i förhållande till inlevererade vinster. ventioner tillgångssidan för nationalräkenskaper, statens explicita skulder finns även andra implicita skulder i och andra mer eller mindre förpliktigande pensionsåtaganden form av offentlig transfereringar och subventionerad framtida utfästelser om nuvärdet skall också intertemporala detta Med synsätt konsumtion. av Utöver statens framtida skatteintäkter tas med i beräkningen. för deltaYtterligare ett skuldbegrepp definieras i konvergensvillkoren Där avses den gande i den ekonomiska och monetära unionen EMU. konsoliderade bruttoskulden, dvs. den konsoliderade offentliga sektorns sektorns innehav av egna skuldinnebörden för svenskt vidkommande är att AP-fondernas innehav av statspapper skall räknas ifrån den konsoliderade sektorns bruttoskuld. minskad med den offentliga bruttoskuld förbindelser. 3.2 Den principiella Statsskuld offentliga eller den sektorns konsoliderade skuld Det skuldbegrepp som oftast är föremål för diskussion är statsskulden. Enligt Riksgäldskontorets redovisning uppgick statsskulden till l 132 miljarder kronor 1993, vilket är drygt 500 miljarder kronor mer än den offentliga sektorns finansiella nettoskuld. Återigen förkonsoliderade den klaras stora differensen av AP-fondemas tillgångar och eftersom stakan tillgodogöra sig dessa värden för konsumtionsändamål inte kan ten den statliga nettoskulden i vissa sammanhang vara ett relevant uthållig- hetsmått. 3.3 skulden offentliga nationalförmögenheten Den i förhållande till I de flesta sammanhang relateras den offentliga skulden eller statsskulden till BNP. Anledningen till detta förfarande är att skulden därmed kopplas till ett lands förmåga att finansiera densamma. Den offentliga skulden är 26 en beståndsstorhet medan BNP är en flödesstorhet. Det kan därför förfalla naturligare att jämföra den offentliga skulden med nationalförmögenheten. En sådan jämförelse är också relevant vid en bedömemellertid ning av uthålligheten i den offentliga sektorns skuldutveckling. Tabell 3.2 Nationalförmögenheten 1990 uppdelad på kapitaltyp och sektor Miljarder kronor Offentlig Företag Hushåll Materiella tillgångar Finansiella tillgångar 2 131 5 114 l 509 l 516 l 331 742 4 971 7 372 Summa tillgångar 7 245 3 025 2 073 12 343 Skulder 6 139 820 688 7 647 Förrnögenhet Finansiell nettoskuld l 106 1 025 2 205 -696 1 385 -54 4 696 275 23,6 21,8 47,0 -14,8 29,5 -1,1 Andel av total förmögenhet i procent Förrnögenhetsskuldkvot Finansiell beståndsskuldkvot Totalt Källa: Statistiska centralbyrån. Statistiska centralbyrån har gjort beräkningar for nationalförmögenheten för 1990 som sammanfattas i tabell 3.2. För hela nationen utgörs förUtelämnat är mögenheten av realkapital minus utlandsskulden netto. humankapitalet som är en viktig, men svårvärderad, tillgång. Finansiella inhemska objekt motsvaras av lika stora skulder. Den utfordringar ländska nettoskulden beräknas för 1990 till 275 miljarder kronor. Den 1990 har beräknats till 4 696 miljarder totala nationalförmögenheten kronor. Därav låg 1 385 miljarder kronor eller 29,5 % i den offentliga sektorn. Det offentliga realkapitalet ligger till övervägande del i den sektorn i form av fastigheter och mark. Den finansiella beståndsskuldkvoten den offentliga fmansiellanettoskul% 1990 den uppgick till -l den dividerad med nationalformögenheten kommunala offentliga sektorns nettoställning var positiv 1990 54 miljarder kronor.. nuvärdet av realRätt värderat återspeglar nationalformögenheten kapitalets och humankapitalets förväntade avkastning. Beståndskuldkvoten är därför, åtminstone i teorin, en bra indikator på ett lands förmåga att finansiera skulden. I praktiken är beståndskuldkvoten mindre användbar. Anledningen är att den teoretiskt sett korrekta definitionen av nationalförmögenhet så markant skiljer sig ifrån de värden som redovisas av Statistiska centralbyrån. är därför ett nästan otolkbart mått. kan kanske, i enlighet med diskussionen i kapitel effekden offentliga skuldens generationsomfördelande Beståndskuldkvoten Beståndskuldkvoten ge perspektiv ter. Flödesskuldkvoten på nettobelysande mått. skulden dividerat med BNP kan däremot vara ett mer Till skillnad från den traditionella skuldkvoten skuld/BN P påverkas en given målsättning vad gäller flödesskuldkvotens storlek av såväl skuldens eller skuldtjänstkvoten dvs. ränteutgifter 27 som räntans nivå. Som framgår av diagram 2.1 och diskussionen där, är statsskuldens finansiella belastning beroende av såväl räntan som skuldens storlek. 29 4 fram Skuldutvecklingen år 4. 1 till 1999 Historik Den konsoliderade offentliga sektorn hade år 1982, då konjunkturen nådett sparandeunderskott motsvarande ca 7 % av BNR Nettoskulden uppgick samtidigt till ca 5 % av BNP. Konjunkturförbättringen de botten, bidrog till att underskottet nästan halverades till 1985. Offentliga sektorns nettoskuld fortsatte dock att stiga till drygt 14 % av BNP 1985 se diaMellan 1985 och 1990 förbättrades den offentliga sektorns gram 1.l. sparande och under åren 1987-90 var primäröverskotten omsjönk under samma period till ca 5 % av BNP. Nettoskuldkvoten 8 % av BNP, dvs. den offentliga sektorns finansiella nettoställning var finansiella kring positiv 1990. Den konsoliderade offentliga sektorns nettoskuld har efter 1990 ökat mycket snabbt. Som andel av BNP uppgick nettoskulden 1993 till 18,5 % vilket kan jämföras med 1985 års 14 % som var det högsta värdet efter i början 1980-talet. Mönstret är likartat, om än på en lågkonjunkturen för nivå, bruttoskulden se diagram 1.1. Skuldökningen till och annan med 1993 förklaras offentliga av en kontinuerlig försämring av den sparande. Skuldtillväxten under 1992 och huvudsakligen sektorns finansiella i statens utlandsskuld 1993 beror emellertid också på värdeförändringar till följd av kronans fallande kurs efter november 1992. fram till år 1999 4.2 Utvecklingen Finansiella har genomförts för en geberäkningar för skuldutvecklingen tillväxt på 2 %, 3 % och 4 % fram till 1999. Samtliga tre förutsätter att saneringsprograrnmet genomförs. Se kapitel 13 nomsnittlig alternativ i RNB 94 för en utförlig redovisning av beräkningama. Den konsoliderade offentliga sektorns nettoskuld fortsätter att växa under hela kalkylperioden när tillväxten är medelhög 3 %. År 1999 beräknas nettoskuldkvoten uppgå till 49 % av BNP samtidigt som det primära sparandet är lika med 0 % av BNP se diagram 4.1. Storleken på det primära sparandet är otillräckligt för att nettoskuldkvoten skall kunna perfram till manentas på 1999 års nivå efter år 1999. Skuldutvecklingen 1998 i alternativet skuldutveckling för medelhög tillväxt överensstämmer ungefär med den förutsågs i 1993 års reviderade nationalbudget. som 30 Diagram 4.1 Den offentliga sektorns skuldutveckling vid medelhög 3 % tillväxt 129 . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Brulloskuldkvol 100 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . Kortsolideradkyol. . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . 50. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. ;'__'_.'--"""777'_' 40 20 . ,W-rrfi 0 1993 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. r 1994 1995 . 1996 1997 1998 1999 Källa; Finansdepartementet. Under förutsättning att AP-fondema köper statspapper i samma omfattning som tidigare kan den konsoliderade bruttoskulden dvs. EU:s skulddeñnition beräknas. Den konsoliderade bruttoskulden växer från ca 74 % 1993 till 94 % 1999 när tillväxten är medelhög. Den ligger därmed på en nivå som under hela kalkylperioden överstiger EUs konvergensvillkor. Alternativet med medelhög tillväxt leder till att den dramatiska skuldtillväxten upphör vid sekelskiftet, men att den offentliga sektorns skuld nivå betydligt högre är än dagens. Risken för en okonen som trollerbar utveckling torde i detta fall vara mindre sarmolik. Den höga nivån på den offentliga skulden är dock ett allvarligt samhällsekonomiskt problem. ligger Diagram 4.2 Den offentliga sektorns nettoskuldutveckling scenarier i tre olika tillväxt- so ---------------------------------------------------------------- - 50 40 30 2010 0 1993 u 1994 . 1995 . 1996 . 1997 . 1998 . 1999 Källa: Finansdepartementet. Vid låg genomsnittlig tillväxt 2 % är läget mer problematiskt se diagram 4.2. Den konsoliderade offentliga sektorn uppvisar primärunderskott motsvarande 1,8 % av BNP i en situation där betydande primäröverskott skulle krävas för en balanserad skuldutveckling. Alternativet för 31 hög ekonomisk tillväxt under kalkylperiodens 4 % innebär en ganska gynnsam skuldutveckling sista år - den konsoliderade offentliga sektorns har då börjat minska samtidigt som primäröverskottet år 1999 uppgår till 2,1 % av BNP. Oavsett vilket tillväxtaltemativ som visar sig vara mest korrekt så komin i 2000-talet med en betydande offentlig skuld. Någmer Sverige att för att eliminera den ra är av hög ekonomisk tillväxt är inte tillräckligt offentliga skulden från agendan över Sveriges mest allvarliga ekonomiska nettoskuldkvot vid slutet av seklet som kan i diagram 4.2 ska inte heller övertolkas - blir tillväxten lägre än 3 % under 2000-talets första år eller stiger realräntan kommer skuldkvoten att börja växa snabbare igen. Med en stor offentlig skuld är problem. Den tendens till skuldstabilisering avläsas grafiskt känsligheten för dylika förändringar mycket stor. Diagram 4.3 Den offentliga sektorns nettoskuld vid medelhög tillväxt Exklusive beslutade delar av saneringsprogrammet - - Inklusive soneringsprogrommei 70" -- Uiökoi saneringsprogram 94 " 60 50 40 30 20 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . O 1993 . 1994 y 1995 . 1996 . 1997 . 1998 . 1999 Källa: Finansdepartementet. och med 1999 är det speciellt två Den första förutsättningen förutsättningar är att ett som är kritiska. de direkta genomförs. I diagram 4.3 illustrueras saneringsprogram beslutade delar av den borgerliga regeringens effekterna av att ta bort Beträffande utvecklingen saneringsprogram. Cents-alternativet fram till Den offentliga nettoskuldkvoten stiga med ytterligare kronor år 1999. Därtill och räntor, lägre tillväxt regeringen har också föreslagit ett effekterna av denna utökning, som miljarder högre skulle 13,5 procentenheter då i treproeller 266 kommer de indirekta effekterna av större arbetslöshet. Den borgerliga utökat saneringsprogram. De direkta dels består av en tidigareläggning av saneringsprogrammet motsvarande 10 miljarder kronor samt 20 miljarder i budgetförstärkningar utöver saneringsprogrammet, illustreras också i diagram 4.3. besparingar i det urspnmgliga 32 Den andra kritiska förutsättningen är att inflationsmålet uppfattas som placerama. En situation som ur statsfinansiell synvinkel av ter sig bekymmersam är om placerama förväntar sig en inflation som i överstiger inflationsmålet med ett par ett, låt säga femårsperspektiv, procentenheter. Av allt att döma är detta en rimlig tolkning av dagens ränteläge 25/8 eftersom den nominella räntan på 5-åriga statsobligatiofullt trovärdigt ner är nästan ll %. Vid en utveckling där inflationsbekämpningen ket långsamt vinner ökad trovärdighet, så att höga nominalräntor myc- omär det inte orimligt att avseende den offentliga sektorns vandlas till mycket höga realiserade realräntor, tänka sig att de reala ränteutgiftema årligen blir 10 miljarder kronor högre och nettoskulden nettoskuld uppemot 50 miljarder kronor högre 1999 i förhållande till beräkningarna i de medelfristiga kalkylema. Statens finansiella sparande och statsskulden försämras ännu mer. En sådan utveckling svåra skuldsaneringen. 1980-talets 4.3 - skulle på ett påtagligt sätt för- 1990-talets och skuldutveckling jämförelse en Den ogynnsarnma skuldutveckling som inleddes under 1980-talets första år visade sig vara ganska lätt att bryta under andra hälften av 1980-talet. finansiella beräkningarna visar tydligt att 1990-talets De medelfristiga negativa skuldutvecklingstrend är betydligt svårare att vända. Varför är det inte lika lätt denna gång De faktorer som avgör den offentliga skuldens utveckling är, som nämndes i avsnitt 2.1, primärsaldots utveckling, storleken på den ingående skulden samt skillnaden mellan realränta och tillväxt. En stor del av den snabba förstärkningen av den offentliga skuldutvecklingen under 1980-talets senare del förklaras av att skattekvoten steg från 50 % år 1985 till ca 56 % 1990, vilket förbättrade primärsaldot. Bakom ökningen av skattekvoten under denna period ligger flera faktorer: - De tilltagande löne- och prisökningama tionsskyddade - Löneandelen i kombination skatteskalor ökade skatteinkomstema ökade och vinstandelen i näringslivet med icke infla"f1scal drag". sjönk kraftigt till en ohållbart låg nivå. Eftersom löner är avsevärt högre beskattade än vinster bidrog detta också till ökade skatteinkomster. - Den privata konsumtionen att sparkvoten ovanligt stora. låg under åren 1987-90 var negativ. Därmed blev på en så hög nivå mornsintäktema också Realräntan var obetydligt högre än tillväxten under hela 1980-talet. En förklaring till den dramatiska skulduppbyggnaden under första hal- viktig van av 1990-talet är att skillnaden mellan ränta och tillväxt tidsperiod är mycket hög. Skillnaden mellan implicitråntan under denna statsskul- 33 den och BNP-tillväxten var mellan 1981-1990 i praktiken lika med noll. siffra för tidsperioden 1991-1995 har beräknats till drygt 5 %. Ränteutgiftema minskades under slutet av 1980-talet när den finansiella ställningen successivt förbättrades. Utgångsläget för en minskning av skulden, efter den skulduppbyggnad Motsvarande som nu sker, skiljer sig på flera sätt från situationen på l980-talet. För det första är förutsättningarna för stora primäröverskott sämre. Det nuvarande systemet för inkomstbeskattning innebär minskad progressivitet samtidigt som skatteskaloma justeras automatiskt i takt med inflationen. Starkare tillväxt och inflation leder därför inte i samma utsträckning som tidigare till större intäkter från inkomstbeskattningen. Det kan tyckas att det gamla skattesystemet hade goda egenskaper som automatisk stabilisator, men man måste samtidigt komma ihåg att det ledde till ohållbart höga marginalskatter, eftersom dessa hade en tendens att stiga under varje konjunkturuppgång utan att falla tillbaka under tider lågkonjunktur. Dessutom de samhällsekonomiska är kostnaderna i av och förlorad tillväxtpotential termer av effektivitetsförluster gressivt skattesystem sannolikt av en annan storleksordning tuella förtjänster som automatisk stabilisator. hos ett proän dess even- Den mycket fördelaktiga utvecklingen av högt beskattade skattebaser under senare delen av 1980-talet kommer inte att återupprepas i något av de medelfristiga alternativen. Arbetslösheten kommer, enligt kalkylema, inte ner i de mycket låga tal som rådde på den överhettade arbetsmarknaden i slutet av l980-talet. För det andra är skillnaden mellan realränta och tillväxt större i de medelfristiga kalkylema än under senare delen av 1980-talet. För det tredje, så lämnade 1980-talet efter sig en nettoskuldkvot som vid ingången till 1980-talet se var avsevärt större än nettoskuldkvoten diagram 1.1. Går 4.4 det att inflatera bort den svenska stats- skulden En stor statsskuld i kombination med stora budgetunderskott kan måhända öka lockelsen att sedelpressñnansiera underskotten. I och med att statsskulden till stor del är nominellt bestämd i svenska kronor så skulle den inflationsprocess som en ökad penningmängd ger upphov till också urholka skuldens reala värde. Ett grovt räkneexempel kan illustrera effek- tema. Antag att aktörerna på kreditmarknaden förväntar sig en inflation på 5 % per år. Antag vidare att penningmängden ökar, genom att staten finansierar med nytryckta sedlar, så att en del av budgetunderskottet långsiktigt ökar till 30 % per år. Är statens budget i utgångsläget i balans kan staten istället sänka skattetrycket och därmed uppnå önskad storlek på budgetunderskottet. Den direkta effekten är en inflationen ökning av det s.k. seignoraget, dvs. den intäktsförstärkning som sedel- 34 ger upphov till. Värdet av mängden utelöpande sedlar och mynt uppgår för närvarande till ca 70 miljarder kronor. Ökningen av seignoraget per år kan uppskattas till produkten av ökningen i inpressñnansieringen flationstakt och värdet av utelöpande sedlar och mynt. I reala termer kan därmed en ökning av inflationstakten från 5 % till 30 % beräknas leda mellan 15 och 20 miljarder kronor per år. till en inkomstförstärkning Den svenska statsskulden är sammansatt av en mängd finansiella instrument med olika förfallodagar. Den genomsnittliga löptiden hos den svenska statsskulden ligger mellan 2,5-3 år. Ungefär en tredjedel av skulden är bestämd i utländsk valuta. Som en mycket grov approximation kan den inhemska bruttoskulden representeras av en enda obligation, värd ca 800 miljarder kronor, med en återstående löptid på, låt säga, 3 år och 10 % i nominell räntesats. Den del av statsskulden som är denominerad i utländsk valuta går det inte att, vid rörlig växelkurs, inflatera bort. förväntar sig således ett realt värde på 691 miljarder kronor medan det efter tre år realiserade realvärdet, efter tre år med trettioprocentig inflation, blir 364 miljarder kronor. Ytterligare 367 miljarder kronor har således inflaterats Kreditmarknadens aktörer obligationsbeståndet bort. En liknande beräkning som den ovan har gjorts av Svensson 1993. Svensson uppskattar att en ökning av inflationstakten med 10 procentenpå 18 miljarder heter per år leder till en real årlig budgetförstärkning grund av statsskuldens En slutsats som kan dras är att det för att statsskulden skall korta löptid krävs mycket höga inflationstal skulle inflateras bort. En mer begränsad ökning av inflationstakten möjligen kunna ge upphov till en mindre real budgetförstärkning. kronor. Båda dessa räkneexempel förutsätter implicit en mycket aktiv medverkan av Riksbanken. l en ofta citerad uppsats analyserar Sargent Wallace 1981 huruvida staten kan inflatera bort statsskulden utan aktiv Wallace medverkan från riksbankens sida. I uppsatsen visar Sargent inte har kontroll över inatt Riksbanken under vissa förutsättningar flationen och därmed inte kan förhindra att staten inflaterar bort skulden. En utgångspunkt för deras analys är att staten annonserar ett program för framtida budgetunderskott som innebär att statsskulden växer snabStaten planerar att finansiera programmet bare än ekonomins tillväxttakt. Riksbanken å sin sida har för avsikt att obligationer. emittera genom att i den monetära basen som garanterar låg hålla fast vid en tillväxttakt inflation. På lång sikt kan statsskulden inte växa snabbare än BNP. Förr senare måste därför skulden finansieras, helt eller delvis, med seignorage. Rationella och framåtblickande aktörer inser att den monetära kommer att öka i basen, till följd av den ohållbara skuldutvecklingen, och i viss mån framtiden vilket tenderar att öka inflationsförväntningarna, eller även prisnivån, idag. Exemplet visar med andra ord att en oberoende riksbank med låg inflation som målsättning inte är en självklar garant för en realsäkrad statsskuld. Verkligheten är naturligtvis oändligt mycket mer komplicerad än dessa exempel och flera invändningar att inleda en inflateringsprocess kan resas. För det första är vinsterna av begränsade eftersom AP-fonderna har 35 stora finansiella tillgångar som förlorar sitt reala värde när prisnivån stiger. För det andra så skulle kostnaderna bli betydande - investeringsverksamhet, nyföretagande och produktion skulle hämmas av de osäkra förhållanden som följer av en ökning av inflationen. Den svenska kronans trovärdighet som låginflationsvaluta skulle undergrävas långt in i framtiden. Parentetiskt är det intressant att notera att den internationella under första halvåret 1994 har varit störst i länder där inflationen historiskt sett har varit hög. Denna observation indikerar att kostnaden för att använda inflationen som ett instrument för att lätta på ränteuppgången den reala skuldbördan och höga nominella 4.5 Real har ett högt pris i form av intlationsförväntningar räntor som båda är mycket svåra att bringa ner. finansiering av statsskulden Sveriges inflationshistorik och det dåliga statsñnansiella läget innebär att risken för högre inflationsnivåer, ur en placerares perspektiv, inte är törsumbar. Av detta skäl betalar staten en ränta som är högre än den ränta som skulle gälla om inflationsmålet av marknaden uppfattades som fullt trovärdigt. Ett sätt för staten att bli av med räntepremien, och därmed lindra sin räntebörda, är att emittera reala obligationer, något som ofta har föreslagits av svenska akademiska ekonomer. Placerama skulle då Även den nominella räntan helt okänsliga för prisnivåförändringar. vara på nominella obligationer kan tänkas falla, när en del av beståndet utgörs Det är framför allt placerare som förväntar sig av reala obligationer. en hög inflationsnivå som attraheras av reala obligationer, kvar att köpa nominella obligationer blir inflationsoptimisterna med låga inflationsiörväntningar. Lägre inflationsforväntrxingar hos de som köper nominella obligationer innebär, rimligen, lägre nominella räntor. våren emitterade Riksgäldskontoret, för första gången, realränteobligationer. Det lån som introducerades var en s.k. nollkupongare med 20 års löptid. Riksgäldskontoret var dock inte villigt att fullt ut Under acceptera marknadens realräntekrav, som låg något över 4 %. Sammanlagt emitterades endast 6,7 miljarder kronor av 16 miljarder kronor som var utbjudna och den sista planerade emissionen ställdes in. Finns det inga nackdelar med reala obligationer, frånsett att detta instrument kan vara ganska komplicerat hantera i praktiken En att nackdel är att staten därmed stänger igen den nödutgång som innebär att skulden i ett prekärt statsfmansiellt läge kan inflateras bort. 37 5 Den internationella skuld- utvecklingen Utvecklingen Europa har lågkonjunktur sedan början av 1970-talet i OECDav skuldkvoten varit trendmässigt stigande diagram Efter varje 1.1. har den genomsnittliga skuldkvoten lagt sig en högre nivå, och har nått nivåer som tidigare inte förekommit i fredstid. I den mån hög offentlig skuldsättning är ett problem kan det därför till stor del sägas vara generellt för industriländerna. Från relativt låga nivåer steg skuldkvoten i många länder markant från mitten av 1970-talet till mitten av 1980-talet. En starkt bidragande orsak reaktionen på oljeprisvar den i många fall expansiva ñnanspolitiska chockema 1973 och 1979. De flesta länderna sökte dämpa effekterna på produktion och sysselsättning genom att låta budgetunderskotten öka kraftigt. I länder som Tyskland 20 % till 42 %, Belgien 60 % till Danmark 12 % till 77 %, Irland 53 % till 115 % skedde en fördubbling eller mer av skuldkvoten under denna period. Den största delen av skulduppbyggnaden skedde emellertid under 120 %, perioden 1980-85. Från mitten av 1980-talet började skuldutvecklingen i flera länder leda till mer målmedvetna finanspolitiska ansträngningar för att bryta den stigande skuldtrenden. Skuldkvoten minskade i slutet av 1980-talet i Danmark och Irland och stabiliserades i Belgien och Holland. Till denna utveckling bidrar den utdragna högkonjunkturen. I länder som Italien och Grekland fortsatte skuldkvoten period. I samband med lågkonjunkturen skuldkvoten åter stiga i samtliga länder. Mellan att öka även under denna i början av 1990-talet började 1978 och 1994 har räntebetalningama den offentliga skulden fördubblats i förhållande till de offentliga mer än utgifterna, från omkring 4 % till knappt 10 %. Enstaka länder i Europa avviker från det generella mönstret för skuldutvecklingen. Storbritannien hade 1970 en skuldkvot på 80% av BNP. Skulden hade 1990 minskat till 40 % varefter utvecklingen varit relativt i OECD-området brant stigande 58 % 1994. Luxemburg uppvisar ett liknande mönster, från 28 % 1970 till 7 % 1990. Därefter har skuldkvoten nära dubblerats, i dessa men är fortfarande på en relativt låg nivå. Skuldutvecklingen länder kan delvis förklaras av att de under hela perioden 1970-90 hade avsevärda överskott i statsbudgetens primärbalans. Differensen mellan real tillväxt och implicit realränta statsskulden är av stor betydelse för Skuldutvecklingen i samtliga länder. Under 1970- 4 Med skuldkvoten avses l detta och nästa avsnitt bruttoskuldkvoten. 38 talet hade de allra implicita flesta länder statsskuldsräntan, vilken en BNP-tillväxt som översteg den ofta var negativ. Detta förhållande lättade skuldbördan. 5.1 Utvecklingen och politiken i enskilda länder att ackumulera en stor offentlig av att Sverige håller skuld kan vissa andra länders erfarenheter i fråga om offentlig skuldsättning vara av särskilt intresse. Belgien är det mest skuldtyngda landet i OECD och har trots stora ansträngningar inte lyckats nedbringa sin Mot bakgrund skuldkvot. för landet. väsentligt Denna har därför blivit problem ett svårt ekonomisk-politiskt har under ett antal år från en hög nivå minskat sin skuldkvot. En likhet mellan Danmark och Sverige Irland, däremot, i fråga om de offentliga finanserna är att de bägge länderna har - och bland OECDhar haft - de högsta utgifts- respektive inkomstkvotema länderna. Utvecklingen av skuldkvoten sedan 1970 har däremot varit mycket olika. Gemensamt for Belgien, Irland och Danmark är att en stor oljeprishöjningarna på 1970-talet del av obalansema som följde absorberades i stora underskott i de offentliga finanserna under de första åren av l980-talet. Därefter har de bedrivit en ekonomisk politik baserad på låg inflation. Men i andra avseenden uppvisar länderna olikartade utvecklingsmönster. Belgien Belgien hade redan vid ingången av 1970-talet en skuldkvot motsvarande under de första åren av 65 % av BNP. De stora budgetunderskotten l980-talet resulterade i att skuldkvoten ökade snabbt. Samtidigt vidgades differensen mellan den implicita realräntan på statsskulden och tillväxten. Denna differens var i slutet av 1970-talet obetydlig och dessförinnan i starkt negativ. - 39 Diagram 5.1 Utvecklingen av skuldkvoten och dessbestämningsfaktorer i Belgien Z Ränteiillvöxtdifferens PrimörbaIons/BNP - 1970 Skuldkvothöger 1973 1976 1979 1982 1985 1988 Anm.: Ränte-tillväxtdifferensen är den implicita realräntan bruttoskulden minskad med den reala BNP-tillväxten. Källa: EG-kommisionen. 1991 den offentliga Sedan mitten av 1980-talet har ansträngningar gjorts i Belgien för att början av sanera de offentliga fmansema. Landets utgiftskvot har sedan har period % Under BNP. 1980-talet minskat från 58 % till 51 samma av %. Under kring 45 sede offentliga inkomsterna som andel av BNP legat i den offentliga nare delen av 1980-talet har Belgien haft primäröverskott sektorns finanser som med 3-4 % av BNP varit bland de högsta i OECD. I kombination med att den goda tillväxten under åren 1988-90 i stort sett uppnåddes därigenom en Stabilisering eliminerade ränte-tillväxtdifferensen fram till 1992. 1993 av skuldkvoten kring 130 % av BNP under perioden skuldkvotsnivåer blir sådana Vid % BNP. 138 i skuldkvoten av uppe var mycket stor. känsligheten för ökningar i ränte-tillväxtdifferensen på den offentliga skulden motsvarar i dagsläget Räntebetalningarna drygt 11% av BNP, eller nära 20% av de offentliga utgifterna, vilket innebär en väsentlig utträngning av andra utgifter. är mot bakgrund av manöverutrymme Belgiens ekonomisk-politiska starkt begränsat. Under den pågående lågkondenna skuldsituation junkturen har det inte varit möjligt att förhindra att skulden ånyo börjat inneburit en större öka, bland annat for att den sjunkande tillväxttakten ränte-tillväxtdifferens. För att dämpa ökningen av skuldkvoten har dock primäröverskotten hela tiden hållits på en hög nivå. För att hindra skuldkvoten att öka från en nivå som Belgiens är det således inte tillräckligt att de automatiska stabilisatorema inte tillåts slå igenom under lågkonränteläget medio 1993 Enligt flera beräkningar baserade ytterligare 2,5 % av BNP för att primäröverskott på skulle det krävas skuldutvecklingen nuvarande uppnå en Stabilisering av skuldkvoten. Den risk för en okonmed ohållbar, karakteriseras av många bedömare som junkturen. 40 trollerbar "snöbollseffekt" av ständigt stigande skuldkvot - och därmed inte kan hejdas med stora primäröverskott. - som I Belgiens konvergensprogram anges som mål att skuldkvoten skall minska med 2 procentenheter per år mellan 1994 och 1996 genom att det primära överskottet successivt ökar till 7 % av BNP. Den implicita räntan räntebörda statsskulden antas i konvergensprogrammet fram till 1996 falla från 9,2 % till 8,8 %. Känsligheten för räntehöjningar är stor. En ökning av de långa realräntorna med en procentenhet innebär att budgetunderskotpå sikt ökar 1,4% med tet av BNP. höga Skuldkvoten får Den även, indirekt, effekter på övriga delar av den ekonomiska politiken. Belgien har under senare delen av 1980-talet och med låg inflationstakt skapat fören stram penningpolitik troende för den belgiska francen. Detta förtroende synes emellertid ömtåligt, sannolikt till en del beroende på svårigheten att komma till rätta med skuldsituationen. Den framgångsrika kopplingen till D-marken inom bedrivit det smala ERM-bandet politiken bidrog till att ge trovärdighet den ekonomiska i Belgien. Landet har efter vidgningen av ERM-bandet hållit fast vid hårdvalutapolitiken, men utan ERM som ankare har landets skuldsitui de finansiella marknademas bedömningar av i fokus mer landet. Hittills har den belgiska francen - med något högre räntemarginaler mot D-marken än före augusti 1993 - kunnat hålla sig omkring det tidigare smala bandet. Möjligheterna att försvara växelkursen med hjälp ation kommit av räntehöjningar är dock begränsat på grund av dessas negativa effekter budgetunderskottet. Irland Irland har liksom Belgien en mycket hög skuldkvot. I förhållande till utmärks emellertid landet av att sedan slutet av 1980lyckats minska skuldkvoten. Liksom i Belgien ökade övriga EU-länder talet påtagligt skulden markant som en följd av stora budgetunderskott i början av 1980talet. Skuldkvoten uppgick som mest till 116 % av BNP 1987. Saneringen av de offentliga finanserna i Irland inleddes 1982 och kan indelas i två perioder. 1982-86 var målet att minska Budgenom inkomstförstärkningar. minskade och skulden stabiliserades, men primärsaldot budgetunderskottet getunderskotten Under perioden framför allt var fortfarande negativt. Från 1987 inriktades politiken mer på att långsiktigt minska skulden. Medlet för att uppnå detta blev i högre grad utgiftsnedskärningar. Sedan slutet av 1980-talet har Irland bedrivit en penning- och valutapolitik baserad på låg inflation och en växelkursstabilitet inom ramen för eller motsvarande det snäva ERM-bandet. Irland har sedan 1987 åstadkommit stora primäröverskott i de offentliga finansema. Mellan 1987 och 1993 minskade de offentliga utgifterna som andel av BNP från 51,9 % till 42,1 %. Under samma period föll skuldkvoten från 116 % av BNP till 92 %. Till denna utveckling bidrog 4,9 % i genomsnitt 1987-93, vilket även en stark real BNP-tillväxt, starkt begränsade ränte-tillväxtdifferensen. Av betydelse i detta samman- 41 hang - utöver en hög tillväxtpotential i den irländska ekonomin - är även att landet mottar stora finansiella bidrag från EU, vilket bidrar till Den reala ökningen BNP har under 1990att hålla uppe tillväxttakten. aldrig understigit 2 %. talets lågkonjunktur Minskningen av skuldkvoten har bromsats av lågkonjunkturen men bedöms av OECD fortsätta öka under 1990-talet. Givet en nominell BNPtillväxt på 6 % per år skulle ett genomsnittligt underskott i de offentliga finanserna på 3,5 % av BNP år 2000 enligt OECD minska skuldkvoten till 80 %. Motsvarande siffra vid ett underskott på 2 % per år är 70 % av BNP. Detta scenario förutsätter stabila eller fallande statsskuldsräntor. Fallet Irland illustrerar att en minskning av en hög skuldkvot förutsätter såväl stora överskott i primärsaldot som en god tillväxtutveckling. Den dock Irland gör stora skuldstocken - och därmed skuldtjänstkvoten fortsatt känsligt för högre långa räntor. Danmark första hälften av 1970-talet en relativt sett låg mindre än 15 % av BNP. Under de följande tio åren mer än dubblerades den danska skuldkvoten från 29 % till 74 % av BNP. Utmärkande för den danska utvecklingen under 1970-talet är en markant Danmark hade under skuldkvot, positiv ränte-tillväxtdifferens. Är 1982 lades den ekonomiska politiken obalanserna i ekonomin, om för att komma tillrätta med i synnerhet underskottet i bytesbalansen. Liksom i de tongivande EG-ländema blev pris- och växelkursstabilitet riktmärken för politiken. vecklingen l980-talet. minskade underskotten och utEn stram finanspolitik av skuldkvoten planade ut kring 65 % av BNP i slutet av Den högre grad av balans som präglat den danska ekonomin sedan andra hälften av 1980-ta1et - med den höga arbetslösheten som ett påtagligt undantag den senaste lågkonjunkturen jämfört med - gjorde att Sverige fick ett relativt lindrigt genomslag i de offentliga fmansema. Under lågkonjunkturen har skuldkvoten enligt OECD stigit till 76 %. Med utgångspunkt från denna nivå gjorde den nya danska regeringen att det fanns utrymme för att genom en medvetet expansiv finanspolitik under 1994 dämpa effekten av lågkonjunkturen på 1993 bedömningen produktion och sysselsättning. förutses en minskning 1997.5 I det av skuldkvoten danska konvergensprogrammet med fem procentenheter fram till 5 Där argumenterar också den danska regeringen för att drygt 20 % bör räknas bort från skuldkvoten. Det gäller bl.a. en korrigering för den statliga sociale pensionsfonds tillgångar av realkreditobligationer. 43 EU 6 och den offentliga skuldsättningen Frågan om betydelsen utveckling aktualiserades skuldsättningen och dess av den offentliga i samband med utarbetandet av EMU-planema i början av 1990-talet. Ett väl fungerande monetärt samarbete ställer krav ñnanspolitisk disciplin. En ohållbar statsskuldsutveckling i ett land i valutaunionen skulle genom olika typer av externaliteter kunna hota för den gemensamma valutan. gäller därför för de länder som deltar i fas III av EMU valutaunionen ett bindande åtagande att gäller för samtliga med"undvika alltför stora underskott". Under fas lemsländer att de skall "sträva efter att undvika" alltför stora underskott. stabiliteten i unionen och förtroendet Maastrichtfördraget Enligt art. 1040 är politiskt snarare än legalt bindande; bristande Överhuvudtaget syftar inför EU-domstolen. kan inte dras Dessa åtaganden efterlevnad inom EU till att skapa en samsyn kring av finanspolitiken för en att genom sunda statsñnanser skapa de bästa förutsättningarna gynnsam ekonomisk utveckling i unionen som helhet. samordningen i fråga om underskott och För att främja den önskade disciplinen skuldsättning finns olika instrument som syftar till att begränsa risken för en icke önskad utveckling. i Utvecklingen av skuldkvoten i medlemsländerna följs inom ramen för samarbetet i EU genom den s.k. ömdet löpande ekonomisk-politiska sesidiga övervakningen, konvergensprograrmnen samt de allmänna rikt för den ekonomiska politiken. I anslutning till dessa åtaganden utövas genom regelbundna diskussioner ett visst grupptryck. Syftet är att medlemsländerna genom att följa de gemensamt utformade åtagandena i den ekonomiska politiken skall leva upp till åtagandena för utvecklingen linjerna av skuldkvoten. EU:s normer för utvecklingen av den offentliga sektorns skuldsättning finns nedlagd i konvergenskriteriet om skuldkvoten. Ett land vars skuldkvot är högre än referensvärdet 60 % av BNP och/eller hotar att öka i en oroväckande takt, kan hållas utanför deltagande i valutaunionen med hänvisning till bristande 60 % inte döljer referensvärdet Det motsvarar den då 1991 i EG-ländema. skuldsättningen. skuldkvoten konvergens. framhållas att lämplig nivå på om genomsnittliga nivån på Det bör någon uppfattning inte överstiga referensvärdet 60 % om , och den inte "minskar närmar sig referensvärdet i en tillfredsställande takt". En allmän tolkning av detta kriterium är att EU i bedömningen av skuldsättningen kommer att ta fasta mer på den trendEnligt fördraget får skuldkvoten tillräckligt mässiga utvecklingen än på nivån. Det innebär att en skuldkvot högre än 60 % kan komma att accepteras om den minskats under ett antal år och förutsättningarna för en fortsatt minskning bedöms som goda. I dagsläget är det endast Luxemburg som klart uppfyller kriteriet, medan bedömningen vad gäller Irland är föremål för diskussion. iii Som en del av lagstiftningen i Maastrichtfordraget förbjuds medlemsländemas centralbanker att ställa krediter till regeringamas Därmed förhindras s.k. monetär finansiering av underskott och skulduppbyggnad. Fördraget förbjuder likaledes positiv särbehandling och offentliga institutioner hos banker och andra av myndigheter förfogande. kreditinstitut. Vidare finns regeln om s.k. no bailing out. Detta innebär att medsig att inte finansiellt undsätta ett land som genom förskyllan hamnat i betalningssvårigheter. Syftet är att ett land pä egen de finansiella marknaderna ska få bära kostnaderna av en misskött ekonomisk politik genom riskprernier på dess statsobligationer, och att lemsländerna förbinder det inte skall kunna vältra över denna kostnad på de andra länderna som sköter sin ekonomiska politik. Ökad finanspolitisk disciplin i alla länder ska därigenom uppnås. Det ligger emellertid nära till hands att sätta frågetecken for trovärdigheten i en sådan ordning mellan länder som deltar i ett så nära samarbete. De negativa effekterna för unionens medlemmar kan bli större om de tillåter en medlemsstat att gå i statsfinansiell bankrutt än om de hjälper landet i fråga. Som en del av Maastrichtfördragets åtaganden för den ekonomiska politiken har ett särskilt förfarande excessive deficit procedure inrättats art. 1040. Enligt förfarandet skall gemenskapen följa efterlevnaden av iv åtagandena för de offentliga finanserna i medlemsländerna och i detta "allvarliga avsteg" grass errors. Ett land som bedöms ha - eller riskera att få - alltför stort underskott eller alltför hög skuldkvot kan bli föremål för förfarandet. Första steget sammanhang identifiera utarbetar en rapport om landet i fråga, vilken är att kommissionen därefter diskuteras i Monetära kommittén. Som underlag för kommissionens övervakning skall medlemsländerna två gånger per år till komrnissionen leverera uppgifter och om bl.a. utvecklingen av underskott skuldsättning. Rådet av EU-ländemas ekonomi- och finansministrar kan på basis av rapporten fastställa att landet i fråga har ett alltför stort underskott i de offentliga finanserna. Rådet kan då rikta en konfidentiell rekommendation till landet att åtgärda denna situation. Rekommendationen kan vid behov offentliggöras. Ekofinrådet Det är ännu oklart hur denna procedur kommer att tillämpas och vilka konsekvenser den kommer att få. Beslut om att ett land har ett för stort underskottoch därmed inte kan komma i fråga för deltagande i fas lll EMU fram till ett upphävande av beslutet av stor - har potentiellt sprängkraft, såväl politiskt som på de finansiella marknaderna. Förfarandet är konfidentiellt fram till dess att rådet beslutar att offentliggöra i proceduren en rekommendation till ett medlemsland. Konfidentialiteten är väsentlig; om kommissionens och rådets överväganden inom ramen för 45 proceduren blev kända skulle detta för vissa länder kunna få effekter de finansiella marknaderna. Bland annat mot denna bakgrund framstår det i rådande konjunkturläge, vilket bidragit till att ge ett flertal medlemsländer stora underskott, som mest sannolikt att proceduren under 1994 tillämpas med stor återhållsamhet. Detta kan formellt göras med hänvisning till att kommissionen i sin bedömning bl.a. ska ta hänsyn till "alla relevanta faktorer", bland vilka specifikt nämns ländernas "medelfristiga ekonomiska och budgetmässiga läge". Om förfarandet vid alltför stora underskott emellertid inte aktiveras, fördragets trots att det finns länder som uppenbart inte uppfyller åtaganden vad gäller underskott och skuldsättning, skulle förfarandet riskera att drabbas av trovärdigoch därmed EMU-processen hetsproblem. 6.1 EU och politiken i enskilda länder Hög och stigande skuldkvot samt mycket stora budgetunderskott strider i EU. Medmot de överenskomna normerna för ekonomisk politik lemsländema kommer därför att utöva påtryckningar mot varandra så att länder med stora underskott åtgärdar dessa i linje med åtagandena i Maastrichtfördraget. skuldsättningen Den offentliga som andel av BNP kan reduceras BNP ökar snabbare än skuldstocken nominella framför allt genom att skapas i de offentliga finanöverskott primära stora eller att tillräckligt med hjälp skuldkvoten av en hög inflationstakt serna. En minskning av i fråga om prisstabilimålsättning skulle strida mot EU:s överenskomna framstår som EU-länder majoriteten av tet, varför en sådan strategi för skulle kapitalrörelser en sådan politik mindre sannolik. Med dagens fria dessutom sannolikt slå igenom i växelkurs och räntemarginaler, med ökad skuldbörda som följd. Bland medlen för att minska skuldkvoten återstår därför framför allt i de offentliga finanserna. och/eller primäröverskott real BNP-tillväxt kan EU förväntas lägga störst vikt vid konsolideI policy-sammanhang ring av de offentliga finanserna genom överskott i primärbalansen som åtagskuldkvoten. Maastrichtfördragets medel för att stabilisera/minska anden om utvecklingen av de offentliga finanserna med tillhörande påhar endast varit i kraft en kort tid. Det är därför tryckningsmekanismer proceduren ännu osäkert hur de nya instrumenten - allmänna riktlinjer, vid alltför stora underskott - kommer att tillämpas i praktiken. 47 7 Slutord Oavsett vilket tillväxtscenario som i efterhand kommer att visa sig vara mest riktigt kommer den offentliga sektorn vid sekelskiftet att ha en, historiskt sett, mycket stor skuld som andel av BNP. Detta gäller oberoende av vilket skuldmâtt som används. En stor skuld är farlig för samhällsekonomin därför att: i en stor och växande skuld kan leda till realräntehöjningar tränger ut privata investeringar och hämmar kapitalbildningen. gäller i synnerhet för små företag som inte har tillgång nella kapitalmarknadema. som Detta till de intematio- ii skattetrycket eller offentliga utgifter för annat än räntor når oacceptabla nivåer, uppåt respektive nedåt, på grund av att en betydande del av skatteintäktema måste användas till ränteutbetalningar. det finns en risk för att staten hamnar i en situation där staten inte inte vill betala räntorna på statsskulden. En stor skuld kan öka lockelsen att med hjälp av inflation urholka dess reala värde. Räntebilden iii kan eller i skrivande stund 25/8 måste tolkas som att placerarna på de finansiella med möjligheten att inflationen kan bli högre i framtiden. Det är framförallt räntan på obligationer med långa löptider dvs. risken för att staten skall som är hög. Den direkta kreditrisken, marknaderna räknar ställa in ränteutbetalningar, är dock av allt att döma liten. Sverige ututländska kreditvärderingsinstitut. Dessa har av visserligen på senare tid sänkt svenska statens kreditrating något, men något större påslag på svenska räntor kan inte förklaras av detta förhållande. En annan indikation på att svenska statens kreditvärdighet är värderas regelbundet god är att lånevillkoren för svenska statspapper emitterade i utlandet och denominerade i utländsk valuta inte avviker nämnvärt från andra länders lânevillkor i samma valuta och löptid. handlingsen stor statsskuld minskar det stabiliseringspolitiska åtstramande finanspolitik måste bedrivas utrymmet genom att en oavsett konjunkturläge. iv Appendix Statsskuldens Al matematik l varje tidsperiod måste staten uppfylla sin budgetrestriktion. Ett budgetunderskott mäste antingen läne- eller penningmängdsñnansieras. Den följande analysen begränsas till en låneñnansiering. Vi kan skriva budgetrestriktionen dB/dt som: G+T-S+rB P+rB 1 där G är offentliga utgifter, T och S är skatter och transfereringar. Staten antas också ha ackumulerat en historisk statsskuld, som genererar ränteutgifter motsvarande rB. Skillnaden mellan statens utgifter och inkomster exklusive räntebetalningar kallas underskottet och betecknas ekvation i relation till BNP erhålles, för det primära budget- Termen dB/dt är förändringen i statsskulden. Ekvation 1 kan tolkas både i reala och nominella termer. För att kunna göra en meningsfull bedömning av statsskuldens utveckling måste den relateras till tillväxten i BNP. Genom att sätta tennerna i 1 db/dt p + r - yb 2a eller, db/dt z - y b 2b. Här betecknar b statskulden satt i förhållande till BNP skuldkvoten, p primära underskottskvoten och y är tillväxttakten i BNP. av uttryck 2a är rättfram - stora primärunderskott, en stor initial skuld, en hög ränta eller låg tillväxt gör att skuldkvoten växer snabbare. I ekvation 2b har inte det primära budgetunderskottet är P/BNP Tolkningen särskiljts frän räntebetalningama totala budgetunderskottet genskrav att skuldkvoten nominell tolkning av 2b. utan z beskriver förhållandet mellan det och BNP underskottskvoten. EU:s konverskall vara högst 60 % av BNP baseras på en Vid 5 % i nominell tillväxt leder ett budpâ 3 % av BNP till en konstant skuldkvot som är 60 % av BNP. I grund och botten ger 2a och 2b uttryck för samma budgetrestriktion men kan användas för att illustrera några olika samband getunderskott mellan de ingående variablema. 50 För att göra analysen så enkel som möjligt konstanta över tiden. Differentialekvation 2a antas att p, r och y är kan då lösas analytiskt som, bt + b0+p/(r-y)exp((r-y)t) -p/r-y 3a. Först studeras det fall där realräntan a är högre än tillväxttakten. slutsatser som kan dras från 3a är då: Om den primära underskottskvoten diskonterad med ränte-tillväxt- Några viktiga i differensen och den initala skuldkvoten, dvs. b0+p/r-y, är positiv så mot oändligheten när tiden går mot oändligheten. Givet bO, är tillräckligt att den initiala skuldkvoten, stor så exploderar skuldkvoten även om staten gör primära budgetöverskott under varje tidsperiod. går skuldkvoten ii Om däremot nuvärdet av den primära underskottskvoten och den är ett negativt uttryck, exempelvis till följd av att staten gör stora primära budgetöverskott, så växer statens tillgängskvot till ett oändligt belopp när tiden går mot oändligheten. initiala skuldkvoten iii Endast när den ingående skuldkvoten exakt motsvaras av nuvärdet av den primära underskottskvoten är skuldkvoten konstant. b I det fall då ränte-tillväxtdifferensen är negativ så går den andra termen i 3a mot noll. Detta betyder att oavsett nivåerna på den initiala skuldkvoten kvoten Givet möjligt och den primära underskottskvoten så stabiliseras skuld- en konstant nivå som i och för sig kan vara mycket hög. är positiv, hur skall det då vara att ränte-tillväxtdifferensen En att undvika en exploderande skuld- eller tillgängskvot balanserad utveckling innebär att staten måste befinna sig i regim iii, det vill säga, nuvärdet av den primära underskottskvoten måste vara lika med den initala skuldkvoten. Detta är för Övrigt det villkor som måste gälla om staten respekterar sin intertemporala budgetrestriktion. Slutsatsen är med andra ord att om staten uppfyller sin intertemporala budgetrestriktion så undviks en explosiv utveckling av statsskulden. Denna slutsats gäller även om vi lättar på antagandena att den primära underskottskvoten, realräntan och tillväxttakten är storheter som är konstanta över tiden. Ett alternativt sätt att analysera statsskuldens utveckling är att utgå från Antag nu att underskottskvoten z och ekonomins tillväxttakt y är konstant. Detta är en strängare förutsättning än den som antogs ovan eftersom det totala budgetunderskottet, och inte det primära måste hållas under kontroll. Lösningen.till budgetunderskottet, 2b har ekvation 2b. följande utseende, bt z/y+b0-z/yexp(-yt) 3b. Oberoende av realräntans storlek så kommer tillväxten att innebära att statsskulden går mot ett konstant tal när tiden går mot oändligheten. Denna slutsats anslutning till förefaller ekvation direkt 3a motsäga den analys som gjordes i där realräntan visade sig ha en avgörande 51 betydelse för en kontrollerad utveckling av statsskulden. Förklaringen till denna synbara paradox är att en hög realränta implicit kräver stora besparingar i primärbudgeten för att det totala budgetsaldots andel av BNP skall vara konstant. 53 Referenser "The Political Economy of Budget A. och R. Perotti, 1993, opublicerad Deñcits", uppsats. "A Positive Theory of Budget 1990, Alesina, A. och G. Tabellini, Economic Studies, 57, 403Review Debt", Deñcits and Government Alesina, 414. "Nya villkor för Ekonomi och Politik, EkoFinansdepartementet, 1993, förslag, SOU 1993:16, Stockholm. nomikommissionens "Reviderad Nationalbudget 1994", Prop. Finansdepartementet, 1994, Bilaga 1.1. "Budgeting Procedures and Fiscal Performance 1992, J., Hagen, von Commission of the European Commuin the European Communities", Economic Papers no. 96, Oct. 92. nities DG-II, "Statsskulden och Budgetprocessen", Ds 1992: 126. Molander, P., 1992, "Political and Economic DeterrniSachs, 1989, Roubini, N. och 1993/94:150 European nants of Budget Deñcits in the Industrial Democracies", Economic Review 33, 903-933 May. "Some Unpleasant Monetarist och N. Wallace, 1981, Sargent, T. Minneapolis Quarterly Review, Federal Reserve Bank Arithmetic", 1-17. "Ett budgetunderskott på 200 mdr kr per år Svensson, L. E. O., 1993, opublicerad uppsats. sedelpressñnansieras", kan inte 55 Bilagor till Långtidsutredningen 1995 Nr Namn Författare l Metoder. modeller och beräkningar Finansdepartementet 2 Miljön som långsiktig restriktion Per Molander 3 Omvandling och obalans mönster i svensk ekonomisk utveckling Lennart Schön Lunds universitet 4 Sverigesframtida befolkning Statistiska centralbyrån 5 Sverigesekonomiska geografi Närings- och teknikutvecklingsverket 6 Näringslivets tillväxtförutsättningar till 2010 Närings- och teknikutveeklingsverket 7 lnvesteringarnas utveckling Lennart Erixon Stockholms universitet 8 Arbetslöshetenoch arbetsmarknadens funktionssätt Per-Anders Edin Bertil Holmlund Uppsala universitet 9 Finanspolitik. konjunkturer och ekonomisk integration Henry Ohlsson Uppsala universitet Anders Vredin Handelshögskolani Stockholm 10 Teknologiska system och ekonomisk tillväxt Bo Carlsson University of Cleveland Pontus Braunerhjelm lndustriens utredningsinstitut ll Svenskt näringslivs teknologiska specialisering Närings- och teknikutvecklingsverket 12 Samspeletmellan den finansiella och den reala ekonomin Lars Ljungqvist University of Wisconsin 13 Svenskt och internationellt konjunkturbeteendc Michael Bergman Lunds universitet Lars Jonung Handelshögskolani Stockholm 14 Penningpolitiska alternativ för Sverige Lars E O Svensson Stockholms universitet 15 Den offentliga skulden Mats Dillén Klas-Göran Larsson Jens Matthiessen x ottentiigav finanserna har a||tmer kommit att tramstä som det kanske a||var|igaste -ekonomisk-poiitiska probiemet i Sverige i dag. denna bilaga analyseras säväi dagens skuidsituation som oiika scenabakgrunden rier För dess Fortsatta utveckling. De samhäiisekonomiska skadeverkningar som är törknippade med en stor behandiing. ottentiig skuid tas upp De i piats i tramstöiiningen intar den ottentiiga skuidens bestämningsta-ktorer, ski||naden me||an ränta och ti||växt samt det primära sparandet i den ottentiiga sektorn. Vidare beiyser Författarna några tänkbara dagens Förklaringar poiitiska och institütioneiia En centrai skuidsituation; I biiagan diskuteras andra iänders från För vi|ka även Göran Larsson ekonomiska Diiién, Mats är som kan dras skuidertarenheter. skuidsättningen utiträn Författarna lärdomar ett och Matthiessen Jens anstäiida S|ut|igen redogörs EU-perspektiv. Kias- vid Finansdepartementets avdeining. IEEE PosrAnnxss: 10647Sr0c|n01..1 FAX08105021, Tmizi-ONoS-hgogogo ISBN 91 -38-1 3796-8 ISSN 0375-25OX . f
© Copyright 2024