Kallelse och handlingar 2015-05-27
Barn- och utbildningsnämnden Kallelse / Underrättelse Utskriftsdatum 2015-05-19 Barn- och utbildningsnämnden Sammankallande Rigmor Edelryd Ledamöter Ersättare Krister Håkansson (V) Lisbeth Eklund (S) Lars-Erik Byström (S) Margareta Sandström (S) Björn Könberg (S) Petra Perlkvist (S) Emma Söderlund (M) Bengt Molander (FP) Ida Lindström (C) Jonathan Lundin (SD) Robert Thunfors (NT) Heidi Jacobsen (V) Paul Nordström (S) Karina Nordgren (S) Erik Bäckström (S) Charlotte Evert (S) Roger Lindell (S) Rolf Johnny Olsen (KD) Göran Ljungblom (M) Chatrine Nordlund (FP) Marcus Molinder (SD) Sara Westin (MP) Tid Plats Datum Vid förhinder Ort Meddela Timrå Rigmor Edelryd 2015-05-27 Timrå kommunhus Klockan Lokal Rikt- och telefonnummer 8:00 föredragning 11:00 gruppmöte 13:00 nämnd Borgmästaren hela dagen Idé 11:00 – 13:00 060-163145 Dagordning Punkt 1. 2. Ärende 3. 4. 5. 6. BUN/2015:37 BUN/2014:310 7. BUN/2014:310 8. 9. 10. BUN/2015:16 BUN/2015:45 BUN/2012:178 11. 12. 13. BUN/2014:319 BUN/2015:144 BUN/2015:38 14. 15. Ärendemening Upprop Val av justerare, förslag Jonathan Lundin (SD), måndag 1 juni klockan 15:30 Fastställande av dagordning ANMÄLNINGSÄRENDEN Uppföljning av Välskötta skolor Anmälningar av informationsärenden april – maj Intern kontroll - Granskning av beslutsattesteringar och attest av egna kostnader i tjänsten Intern kontroll - Granskning av näringsriktiga skolmåltider BESLUTSÄRENDEN Redovisning av delegeringsbeslut april - maj Tertialrapport januari - april Utredning av prov med utökad tid i förskoleklass från 15 till 25 timmar i Söråkers skola Fastställ ett tak för barngruppernas storlek – motion (KD) Vuxenutbildningens äskanden 2015 Val av ersättare till barn- och utbildningsnämndens beredningsutskott 2015 - 2018 Övriga frågor Mötets avslutning 1 Tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsförvaltningen Handläggare Datum Diarienummer Rigmor Edelryd 2015-05-12 BUN/2015:37 Barn- och utbildningsnämnden Anmälan av informationsärenden april - maj 2015 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar: Informationen läggs till handlingarna. Ärendet Från barn- och utbildningsnämndens arkiv 2014-08-26 – 2014-11-17 1 Överklagan av skolskjutsbeslut vid Bergeforsens skola, Dnr 2014:252 Från förvaltningsrätten i Härnösand 2014-11-17 1.1 Dom i mål om skolskjuts enligt skollagen Från barn- och utbildningsnämnden i Timrå 2014-11-21 1.2 Överklagan av Dom om skolskjutsärende enligt skollagen Från kammarrätten i Sundsvall 1.3 Meddelande om prövningstillstånd 2014-12-02 1.4 Beslut om avskrivning av målet 2015-04-17 Från Jennifer Thimper 2015-03-19, Dnr 2015:89 2 Synpunkt om tider för närvaro i förskolan Från biträdande förvaltningschef 2015-05-15 2.1 Svar till synpunkt om tider för närvaro Från Peter Persson 2015-03-29, Dnr 2015:105 3 Synpunkt om lärares förhållningssätt i gymnasieskolan Från förvaltningschefen 2015-04-01 3.1 Svar till synpunkt om lärares förhållningssätt Från Stefan Jalonen 2015-04-08, Dnr 2015:112 4 Synpunkt om ansökningstid till förskoleplats Från biträdande förvaltningschef 2015-04-08 4.1 Svar till synpunkt om ansökningstid Från Ingela 2015-04-14, Dnr 2015:120 5 Synpunkt om språkkunskaper vid SFI-utbildningen Från verksamhetschefen 2015-05-04 5.1 Svar till synpunkt om språkkunskaper Från socialtjänsten 2015-04-10, Dnr 2015:121 6 Avvikelserapport äldreomsorgens mat från centralköket Från socialförvaltningens förvaltningschef 2015-04-27 6.1 Information av rutiner kring avvikelserapporteringen av mat från centralköket Postadress 861 82 Timrå Besöksadress Köpmangatan 14 Telefon 060-163145 2 Tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsförvaltningen Handläggare Datum Diarienummer Rigmor Edelryd 2015-05-12 BUN/2015:37 Från kostchefen 2015-05-12 6.2 Avvikelserapport med återkoppling om eventuell matförgiftning Från miljö- och byggkontoret 2015-04-15, Dnr 2015:63 7 Inspektionsrapport – städning och egenkontroll vid Ala skola 7.1 Inspektionsrapport – städning och egenkontroll vid Arenaskolan 7.2 Inspektionsrapport – städning och egenkontroll vid Bergeforsens skola 7.3 Inspektionsrapport – städning och egenkontroll vid Böle skola 7.4 Inspektionsrapport – städning och egenkontroll vid Fagerviks skola 7.5 Inspektionsrapport – städning och egenkontroll vid Laggarbergs skola 7.6 Inspektionsrapport – städning och egenkontroll vid Ljustorps skola 7.7 Inspektionsrapport – städning och egenkontroll vid Söråkers skola 7.8 Inspektionsrapport – städning och egenkontroll vid Timrå gymnasieskola Från samråd med politiker och tjänstemän BUN och KTN 8 Protokoll 2015-04-13 Från kommunfullmäktige 2015-04-27, Dnr 2015:135 9 Revisionsberättelse för år 2014 Från kommunfullmäktige, Dnr 2015:136 10 Beslut om Timrå kommuns Vision 2015 Från Skolinspektionen 2015-5-11, Dnr 2015:142 11 Information om rapport om Undervisning i förskoleklass 11.1 Rapport om Undervisning i förskoleklass Från Teknikcollege Södra Norrland 2015-05-11, Dnr 2015:141 12 Ansökan om lokalt Teknikcollege och styrdokument för Teknikcollege Timrå Kommun 12.1 Protokoll styrgruppsmöte Teknikcollege Timrå 2015-04-23 Postadress 861 82 Timrå Besöksadress Köpmangatan 14 Telefon 060-163145 1 Barn- och utbildningsförvaltningen Handläggare Linda Näslund Tjänsteskrivelse Datum 2015-05-12 Diarienummer BUN/2014:310 Barn- och utbildningsnämnden Rapportering av granskning enligt plan för intern kontroll 2015 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar: Informationen läggs till handlingarna. Ärendet Granskning har skett enligt plan för intern kontroll 2015. Granskningen har beaktat Timrå kommuns reglemente för attest (KS 2009-03-30, § 24) samt tillämpningsanvisningar till reglemente för attest (KS 2009-04-07, § 114). Granskning av: Kontroll av beslutsattesteringar och attest av egna kostnader i tjänsten. Kontroll av kostnader i samband med utbildning/konferens samt attest av egna kostnader i tjänsten inom barn- och utbildningsförvaltningen i Timrå kommun. Granskningen avsåg 8 slumpmässigt utvalda fakturor som är bokförda under 2015. En faktura saknade uppgifter om vilka som deltagit i utbildningen. En faktura hade egen beslutsattest. Det var tre fakturor som inte hade någon deltagarförteckning eller saknade notering om att det inte finns någon förteckning att tillgå. Kontroll av kostnader för mobilabonnemang och samtalskostnader och attest av egna telefonikostnader i tjänsten inom barn- och utbildningsförvaltningen i Timrå kommun. Sju slumpmässigt utvalda fakturor avseende mobilabonnemang som är bokförda under 2015 har granskats. Samtliga fakturors beslutsattest var korrekt. Iakttagelser De noteringar som har gjorts kommer att rapporteras vidare till berörda. Beslutsunderlag • Bilaga 1. Kontroll av beslutsattesteringar och attest av egna kostnader i tjänsten april 2015. Protokollsutdrag till Exp / 2015 Linda Näslund Postadress 861 82 Timrå Besöksadress Köpmangatan 14 Telefon /HandläggareTelefon/ TIMRÅ KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Enligt plan för intern kontroll 2015, Barn- och utbildningsnämnden Granskning avser: Kontroll av beslutsattesteringar och attest av egna kostnader i tjänsten. Kontroll av kostnader i samband med utbildning/konferens samt attest av egna kostnader i tjänsten inom barn- och utbildningsförvaltningen i Timrå kommun. Datum: 2015-05-04 Verifikatnr Företag 609322 Östanskär Jakt & konferens 610002 Umeå Folkets hus 606386 Södersjukhuset 606 428 Granskning utförd av: Linda Näslund Resemål/Plats för utbildning Östanskär Konferens Syfte Vem/vilka som rest/utbildning Hänvisning till verifikation för utbildning/konferens** Egen Beslutsattest* Enhet Ja Ja Nej, ET ja 7515 0000 Umeå Ja Ja ET Nej 7500 0000 Stockholm, Södersjukhuset Ja Ja ET Nej 7421 0000 Diners club Stockholm Ja Ja ET Nej 7500 0000 605416 Ability Partner Europé AB Stockholm Ja Ja ET Nej 7000 0000 603980 Kompetento AB Nej Ja Ja ET Nej 7511 0000 608299 Erik Abrahamsson Nej Ja Ja ET Nej 7010 0000 607356 Grannmodal AB Nej Ja Nej ET Nej 7100 0000 Kommentar Saknas deltagarförteckning till utbildningen Saknas deltagarförteckning till utbildningen. Saknas deltagarförteckning till utbildningen ET: ej tillämpligt UA: utan anmärkning Granskningen har inget att erinra Anmärkningar: Granskningen avser 8 slumpmässigt utvalda fakturor som är bokförd under 2015. 1 faktura saknar namn på de personer som deltagit i utbildningen. 1 faktura har egen beslutsattest. Det är 3 fakturor som inte har någon deltagarförteckning eller notering om att det inte finns att tillgå ngn förteckning. Förslag på åtgärder av ev. fel och brister: De iakttagelser som har gjorts kommer att rapporteras vidare till berörda. 2(2) TIMRÅ KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Enligt plan för intern kontroll 2015, Barn- och utbildningsnämnden Granskning avser: Kontroll av beslutsattesteringar och attest av egna kostnader i tjänsten. Kontroll av kostnader för mobilabonnemang och samtalskostnader och attest av egna telefonikostnader i tjänsten inom barn- och utbildningsförvaltningen i Timrå kommun. Datum: 2015-05-12 Granskning utförd av: Linda Näslund Egen beslutsattest Verifikatnr: Företag Ja Nej Enhet 602 787 Teliasonera Sverige AB Nej 7514 0000 602 920 Teliasonera Sverige AB Nej 7514 0000 602 852 Teliasonera Sverige AB Nej 7902 3000 602 918 Teliasonera Sverige AB Nej 7518 0000 602 973 Teliasonera Sverige AB Nej 7900 0000 609 524 Teliasonera Sverige AB Nej 7512 0000 602 976 Teliasonera Sverige AB Nej 7900 0000 Kommentar Beslutsattest avseende mobiltelefoni får inte göras av den person som står på mobilabonnemanget. Beslutsattest ska göras av den personens närmsta chef. Granskningen har inget att erinra Anmärkningar: Förslag på åtgärder av ev. fel och brister: 1 Tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsförvaltningen Handläggare Datum Diarienummer Linda Näslund 2015-05-15 BUN/2014:310 Barn- och utbildningsnämnden Rapportering av granskning enligt plan för intern kontroll 2015 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar: Informationen läggs till handlingarna. Ärendet I plan för intern kontroll 2015 ska kontroll av att skolmåltider är näringsriktiga göras. Centralköket analyserar måltiderna i kost- och affärssystemet Matilda. Beräkningen är gjord efter livsmedelsverkets ” Bra mat i skolan” norm. 10-12 år. Analysen är gjord för de skolmåltider som serverades perioden 9/3 – 2/4 2015. De måltider som kontrollerats är normal - och vegetarisk kost. I detta är dryck, råkost, tillbehör (t ex sylt, ketchup, hamburgerbröd, tortilla) medräknat. Normal kost 60 50 40 30 20 10 0 Protein Fett Utfall Kolhyd. Kostf. Normal Skolmåltiden för normal kost har mer protein och fett medan mindre kolhydrater i jämförelse med rekommendationer från livsmedelsverket. (bilaga 1) Vegetarisk kost 60 50 40 30 20 10 0 Protein Postadress 861 82 Timrå Fett Kolhyd. Utfall Norm Kostf. Besöksadress Köpmangatan 14 Telefon /HandläggareTelefon/ 2 Tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsförvaltningen Handläggare Datum Diarienummer Linda Näslund 2015-05-15 BUN/2014:310 Skolmåltiden för vegetarisk kost har lite mer protein och fett medan mindre kolhydrater i jämförelse med rekommendationer från livsmedelsverket. (bilaga 2) Beslutsunderlag • Bilaga 1 Matsedelsanalys normal kost • Bilaga 2 Matsedelsanalys vegetarisk kost Protokollsutdrag till Kostchef Exp / 2015 Linda Näslund Postadress 861 82 Timrå Besöksadress Köpmangatan 14 Telefon /HandläggareTelefon/ Näringsanalys av Matsedel Period: 2015-03-09 - 2015-04-02 Matsedlar: Skola NÄ+KALKYL Serveringstillfällen: Lunch Alternativ: Huvudkomp, Po/pa/ri, Sås/dressi, Råkost, Dryck, Bröd+marg, Tillbehör Utfall: Energi Norm: Norm: Näringsämne Energi Energigivande Näringsämne Mängd Enhet MenuNutrition1 Norm Enhet Norm % 2800 kJ 104 669.22 kcal 104 Norm Enhet Norm % Protein 32.57 g 25 g 130 Fett 27.22 g 22.35 g 122 Kolhydrater 77.59 g 89.25 g 87 7.6 g 8 g 95 Mängd Enhet Norm Enhet Norm % Norm Enhet Norm % Näringsämne 4.82 g Disackarid 15.44 g Sackaros 2.84 g Näringsämne Mättat fett Mättade fettsyror 2,923.63 kJ 698.77 kcal Monosackarid Fett Mängd Enhet Energi Kostfibrer Kolhydrater Bra mat i skolan 10-12 år (2013) Mängd Enhet 8.2 g Enkelomättat fett 10.5 g Fleromättat fett 4.42 g Transfett 0.14 g Kolesterol 86.12 mg Näringsämne Mängd Enhet Smör, Kapron, Kapryl o Kaprinsyra 0.73 g Laurinsyra12:0 0.35 g Myristinsyra14:0 0.92 g Palmitinsyra 16:0 4.23 g 7.4 g 111 5.55 g 80 Norm Enhet Norm % 1 Enkelomättade fettsy Fleromättade fettsyr Fettlösl. Vitamin Vattenlösl. Vitamin Stearinsyra18:0 1.83 g Arakidinsyra 20:0 0.07 g Näringsämne Palmitoljesyra 16:1 0.35 g Oljesyra 18:1 9.59 g Näringsämne 3.09 g Arakidonsyra 20:4 0.02 g Linolensyra, Omega-3 18:3 1.04 g Eikosapentaensyra 20:5 0.03 g Dokosapentaensyra 22:5 0.02 g Cervonsyra 22:6 0.08 g Näringsämne Mängd Enhet Retinolekv 339.86 µg Retinol 253.26 µg beta-Karoten 839.58 µg Vitamin D 2.8 µg Vitamin E 3.78 mg Tokoferol 3.45 mg Vitamin K 0.8 µg Näringsämne Mängd Enhet Tiamin 0.53 mg Riboflavin 0.69 mg Niacin 7.96 mg Niacinekv 13.08 mg Vitamin B6 0.84 mg Vitamin B12 2.43 µg Vitamin C Zink Norm % 2.3 µg Norm Enhet 122 Norm % 244 132.14 µg Selen Norm Enhet 15 mg Jod Natrium Norm % 36.67 mg 545.56 mg Magnesium Norm Enhet 181 Fosfor Kalium Norm % 60 µg Mängd Enhet Kalcium Norm Enhet 108.42 µg Näringsämne Järn MenuNutrition1 Mängd Enhet Linolsyra, Omega-6 18:2 Folat Mineralämnen Mängd Enhet 3.11 mg Norm Enhet 3.3 mg Norm % 94 386.47 mg 1,329.36 mg 112.51 mg 1,574.71 mg 13.79 µg 4.43 mg 2 Alkohol Näringsämne Alkohol Näringsämne Aska Vatten Avfall MenuNutrition1 Mängd Enhet Norm Enhet Norm % Norm Enhet Norm % 0g Mängd Enhet 7.64 g 515.57 g 26.8 g 3 Näringsanalys av Matsedel Period: 2015-03-09 - 2015-04-02 Matsedlar: Skola NÄ+KALKYL Serveringstillfällen: Lunch Alternativ: Po/pa/ri, Sås/dressi, Vegetarisk, Råkost, Dryck, Bröd+marg, Tillbehör Utfall: Energi Norm: Norm: Näringsämne Energi Energigivande Mättade fettsyror MenuNutrition1 2,725.69 kJ 651.46 kcal Näringsämne Mängd Enhet Norm Enhet Norm % 2800 kJ 97 669.22 kcal 97 Norm Enhet Norm % Protein 25.36 g 25 g 101 Fett 22.22 g 22.35 g 99 82.3 g 89.25 g 92 10.82 g 8 g 135 Kostfibrer Fett Mängd Enhet Energi Kolhydrater Kolhydrater Bra mat i skolan 10-12 år (2013) Näringsämne Mängd Enhet Monosackarid 5.58 g Disackarid 15.9 g Sackaros 3.62 g Näringsämne Mängd Enhet Mättat fett 6.19 g Enkelomättat fett 8.23 g Fleromättat fett 4.74 g Transfett 0.07 g Kolesterol 45.11 mg Näringsämne Mängd Enhet Smör, Kapron, Kapryl o Kaprinsyra 0.75 g Laurinsyra12:0 0.53 g Myristinsyra14:0 0.81 g Palmitinsyra 16:0 2.9 g Norm Enhet Norm % Norm Enhet Norm % 7.4 g 84 5.55 g 85 Norm Enhet Norm % 1 Enkelomättade fettsy Fleromättade fettsyr Stearinsyra18:0 1.07 g Arakidinsyra 20:0 0.06 g Näringsämne Palmitoljesyra 16:1 0.09 g Oljesyra 18:1 7.71 g Näringsämne Linolsyra, Omega-6 18:2 Arakidonsyra 20:4 Linolensyra, Omega-3 18:3 Fettlösl. Vitamin Vattenlösl. Vitamin Cervonsyra 22:6 0g Näringsämne Mängd Enhet Retinolekv 331.51 µg Retinol 203.65 µg beta-Karoten 1,280.7 µg Vitamin D 1.97 µg Vitamin E 4.02 mg Tokoferol 3.67 mg Vitamin K 1.91 µg Mängd Enhet Tiamin 0.52 mg Riboflavin 0.58 mg Niacin 4.76 mg Niacinekv 8.29 mg Vitamin B6 0.6 mg Magnesium Natrium 2.3 µg Norm Enhet 85 Norm % 208 39.02 mg 15 mg 260 475.08 mg Kalium Norm % 60 µg Fosfor Kalcium Norm Enhet 124.59 µg Mängd Enhet Järn Norm % 1.16 µg Näringsämne Jod Norm Enhet 1.14 g 0g Vitamin C Norm % 0g Dokosapentaensyra 22:5 Näringsämne Norm Enhet 3.58 g 0g Folat MenuNutrition1 Mängd Enhet Eikosapentaensyra 20:5 Vitamin B12 Mineralämnen Mängd Enhet Norm Enhet Norm % 134.9 µg 2.68 mg 3.3 mg 81 378.74 mg 1,260.78 mg 110 mg 1,344.81 mg Selen 8.41 µg Zink 2.95 mg 2 Alkohol Näringsämne Alkohol Näringsämne Aska MenuNutrition1 Mängd Enhet Norm Enhet Norm % Norm Enhet Norm % 0g Mängd Enhet 7.03 g Vatten 515.02 g Avfall 29.38 g 3 1 Tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsförvaltningen Handläggare Datum Diarienummer Rigmor Edelryd /Dokumentdatum/ BUN/2015:16 Barn- och utbildningsnämnden Redovisning av delegeringsbeslut april och maj 2015 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar: Godkänna redovisningen av delegeringsbeslut för april och maj 2015. Ärendet Barn- och utbildningsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till ordförande och tjänstemän i enlighet med nämndens delegeringsordning. Dessa beslut jämställs med beslut som nämnden själv fattat, och nämnden har alltid kvar det yttersta ansvaret. Delegeringsbesluten redovisas i barn- och utbildningsnämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden omprövar eller fastställer besluten. Däremot får nämnden återta lämnad delegering eller föregripa ett beslut i enskilt ärende, av den som fått beslutanderätt, genom att själv ta över ärendet. Följande beslut redovisas för barn- och utbildningsnämnden: Ordförande beslut 1:3 BUN 2015:84 Svar på revisionsrapport avseende granskning av Diariehantering Förvaltningschef beslut 2:11, 2:12 BUN 2015:62 Anställning av icke behörig BUN 2014:311 Ändringar gällande beslutsattestanter under 2015 Biträdande förvaltningschef – förskolan beslut 3:12, 3:13, 3:14, 3:15 BUN 2015:62 Yttrande om mottagande av barn i förskola i annan kommun BUN 2015:62 Yttrande om mottagande av barn i förskola i annan kommun BUN 2015:62 Yttrande om mottagande av barn i förskola i annan kommun BUN 2015:62 Yttrande om mottagande av barn i förskola i annan kommun Beslutsunderlag Aktuella delegeringsbeslut Rigmor Edelryd Postadress 861 82 Timrå Besöksadress Köpmangatan 14 Telefon 060-163145 1 Tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsförvaltningen Handläggare Datum Diarienummer Anna Berglund 2015-05-11 BUN/2015:45 Barn- och utbildningsnämnden Tertialrapport per 2015-04-30 Förslag till beslut Ärendeberedningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta: Godkänna upprättad tertialrapport per den 30 april 2015. Ärendet Upprättad tertialrapport för barn- och utbildningsnämnden som avser perioden januari – april 2015. Avvikelsen för perioden visar på ett överskott med 10 253 tkr, prognos på helår är ett nollresultat. Tertialrapporten lämnas in till kommunledningskontoret och presenteras för nämnden vid sammanträdet den 27/5. Tertialrapporten kommer att behandlas av kommunstyrelsen den 26/5 och kommunfullmäktige den 15/6. Beslutsunderlag Förvaltningen tjänsteskrivelse Förvaltningens rapport Protokollsutdrag till Kommunledningskontoret Exp / 2015 Anna Berglund Postadress 861 82 Timrå Besöksadress Köpmangatan 14 Telefon 060-163148 Tertialrapport jan - apr 2015 Barn- och utbildningsnämnden (tkr) Budget period Utfall period Avvikelse period Budget år Prognos år 22 674 23 869 1 195 65448 65 448 KOSTNADER(-) -173 648 -164 590 9 058 -488 551 -488 551 NETTOKOSTNADER (-) -150 974 -140 721 10 253 -423 103 ~423 INTÄKTER Avvikelse år 103 TIMRÅ KOMMUN VERKSAMHET Barn & Utbrldningsnämnden 2015 -05- 1 2 Viktiga händelser i perioden: Nuläge måluppfyllelse samt bedömning på helår: Just nu befinner vi oss mitt i verksamhetsåret, därför finns det ännu inga mål i verksamhetsplanen som går att följa upp. EKONOMI PERIOD Spec o orsak t avvikelser: En stor del av överskottet består av personalkostnader. Just nu pågår rekrytering av 17 olika tjänster inom barn- och utbildningsnämnden. Främst gäller det behörig personal inom grundskolan, men även inom vuxenutbildningen och förskolan. 14 av dessa är tillsvidareanställningar. Men rekryteringsläget är fortsatt väldigt svårt, och under större delen av vårterminen har obehörig, billigare personal tjänstgjort på vakanta tjänster. AR Drift Spec o orsak t avvikelser: Vi är nu i slutet av läsår 2014/2015. Det är osäkert hur många elever som kommer att välja grundskola i fristående skolor inför hösten 2015. Inom vuxenutbildningen är det stort tryck på utbildningar som vi köper från andra utbildningsanordnare, främst vårdutbildning som vi köper från Sundsvalls kommun. Det kommer att leda till ökade interkommunala kostnader under hösten. Fr.o.m år 2015 har lönerna periodiserats på ett annat sätt än tidigare år för att stämma överens med semesterlönskulden som bokas upp varje månad. Det innebär att det är svårare att göra jämförelser med tidigare år. Åtgärdsplan: Prognos i förhåll t period: Investeringar Avvikelse fr budget spec per projekt: Investeringar, tkr netto Projnr Text 2710 Investeringar Summa investeringar Utfall t.o.m. 30 apr Budget helår Prognos helår Avvikelse helår 0 -2 500 -2 500 0 -2 500 -2 500 0 0 0 Orsak t avvikelse: Under perioden har inga investeringar gjorts. Det som kommer att ske är satsning inom IT samt upprustning av Ala skola allt eftersom renoveringen blir klar. 1 Tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsförvaltningen Handläggare Datum Diarienummer Linda Näslund 2015-03-30 BUN/2012:178 Barn- och utbildningsnämnden Utökad tid i verksamheten förskoleklass Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att utöka tiden i förskoleklass till 25 timmar per vecka från och med hösten 2015. Ärendet Timrå kommun har idag förskoleklass 3 timmar/dag. Söråker skola har sedan hösten 2012 haft ”Prov med utökad tid i förskoleklass” (5 timmar/dag). Skolan är nu inne på sitt tredje läsår med utökad tid i förskoleklass. 2014-09-27 gjordes en utvärdering av de 2 första åren (Dnr 2012:178, ärendebilaga 5). Enligt BUN 2014-10-08 § 98 har Barn- och utbildningsförvaltningen fått i uppdrag att: 1. Utreda kostnaden för genomförandet av att utöka tid i förskoleklass från 15 till 25 timmar i veckan, i alla kommunens skolor som innefattar verksamheten. 2. Göra en fördjupad utvärdering av den pedagogiska verksamhetens betydelse inom alla de punkter som är beskrivna i utvärderingen. (4 faktorer: Minskade/ökade kostnader, kvalitetsökning, ändrad arbetsmiljö för personalen och kundnöjdhet.) 3. Utreda om barn i behov av särskilt stöd snabbare upptäcks, som ett resultat av de insatser som genomförts under den utökade tiden. Sammanfattning Vid en utökning av tid i förskoleklass medför det ökade kostnader av mindre belopp. Matkostnaderna blir ca 100 tkr högre på grund av att samtliga barn äter lunch. Fritidshemsintäkten blir ca 100-200 tkr lägre då en del barn går från heltid till deltid på fritids. Totalt behövs en utökad budgetram med ca 200-300 tkr per räkenskapsår, vilket är ca 1.000–1 500 kr/barn. En utökning av tid i förskoleklass bedöms som gynnsam för barnen. Utökningen av tid ger barnen mer tid för stimulans till utveckling och lärande samt samspel med andra barn. Det ger även en ökad förutsättning till att se och möta alla barns behov. Arbetsmiljön och kundnyttan förbättras. Barn i behov med särskilt stöd får ökade förutsättningar till mer stöd. En utökning av tid i förskoleklass ger en bättre förberedelse inför fortsatt utbildning till en mycket låg kostnad per barn. Ärendets tidigare behandling BUN 2012-08-22 § 132 BUN 2013-08-11 § 110 BUN 2014-10-08 § 98 Postadress 861 82 Timrå Besöksadress Köpmangatan 14 Telefon /HandläggareTelefon/ 2 Tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsförvaltningen Handläggare Datum Diarienummer Linda Näslund 2015-03-30 BUN/2012:178 Beslutsunderlag Bilaga 1. Rapport utökad tid i förskoleklass Bilaga 2. Förskoleklassen – uppdrag, innehåll och kvalitet. Protokollsutdrag till Biträdande förvaltningschef Erik Sidebo Rektorer på F-6 skolor Exp / 2015 Linda Näslund Postadress 861 82 Timrå Besöksadress Köpmangatan 14 Telefon /HandläggareTelefon/ TIMRÅ KOMMUN 0 TIMRA KOMMUN I Barn & utt:i11d'1:nqe:inrnr>Ot-:i. Barn- och utbildningsförvaltningen 2015 -05- 1 5 BILAGA1 Enligt BUN 2014-10-08 § 98 har Barn- och utbildningsförvaltningen fått i uppdrag att: 1. • Utreda kostnaden för genomförandet av att utöka tid i förskoleklass från 15 till 25 timmar i veckan, i alla kommunens skolor som innefattar verksamheten. • Göra en fördjupad utvärdering av den pedagogiska verksamhetens betydelse inom alla de punkter som är beskrivna i utvärderingen. (Minskade/ ökade kostnader, kvalitetsökning, ändrad arbetsmiljö för personalen och kundnöjdhet) • Utreda om barn i behov av särskilt stöd snabbare upptäcks, som ett resultat av de insatser som genomförts under den utökade tiden. Inledning När en ny skollag och nya läroplaner infördes 2011 innebar det förändringar även för förskoleklassen. Förskoleklassens uppdrag regleras i ett eget kapitel i skollagen (9 kap.) och förskoleklassen ska följa läroplanen för grundskolan (Lgr 11). Syftet med utbildningen i förskoleklassen är att stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov samt främja allsidiga kontakter och social gemenskap. 9 kap. 2 § skollagen Utbildningens !Yfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Förskoleklassen i läroplanen. Enligt förordning om läroplan för grundskolan ska läroplanen gälla i tillämpliga delar för förskoleklassen. Läroplanen består av tre delar, de två första delarna - Skolans värdegrund och uppdrag samt Övergripande mål och riktlirger - gäller i tillämpliga delar för förskoleklassen. Utbildningen i förskoleklass ska ge barnen möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del. Dessa mål gäller för hela grundskoletiden och kan alltså inte vara uppfyllda när tiden i förskoleklassen är över, men verksamheten i förskoleklassen kan på många sätt bidra till att eleverna utvecklas i riktning mot dem. Några exempel på sådana mål är att varje barn efter genomgången grundskola: respekterar andra människors egenvärde kan använda det svenskaspråket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet och tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö Postadress: 861 82 Timrå Besöksadress: Köpmangatan 14 Telefon: 060-16 31 47, 16 31 45 Bankgiro: 5672-9387 Organisationsnummer: 212000-2395 Fax: 060-16 33 68 Hemsida: www.timra.se E-post: [email protected] 0 TIMRA KOMMUN I Barn- och utbildningsförvaltningen För mer material om förskoleklassen läs Skolverkets stödmateria~ "Förskoleklassen uppdrag, innehåll och kvalitet", som förtydligar förskoleklassens uppdrag (bilaga 2). Materialet är tänkt att bidra till ökad kunskap om och förståelse för förskoleklassens uppdrag, innehåll och kvalitetsutveckling med utgångspunkt i skollag och läroplan. 2. Intäkter och kostnader Intäkter I samband med en utökning av tiden i förskoleklass så medför det mindre fritidshemsintäkter. Många barn går från heltidsplats till deltidsplats. Då barnens föräldrars arbetstider och inkomster mm är ständigt föränderlig är det svårt att ta fram en exakt summa på intäktsbortfall. Utifrån beräkningar med olika snittintäkter/barn landar summan på runt 100-200 tkr per år. Minskade intäkter (utifrån budget 2015 års intäkter, innan ny maxtaxa per 1/7 2015): 100-200 tkr Fritidshemsavgifter Kostnader Vid utökning av tid i förskoleklass ökar kostnader avseende skolmåltider på grund av att alla elever äter lunch på skolan. Idag är det endast de elever (lå 14/15: ca 90 %) som går på fritids som äter lunch. Skolmåltidskostnaderna ökar med drygt 100 tkr (20 barn* 5.447kr). Ökade kostnader (utifrån budget 2015 års kostnader): 100 tkr Skolmåltider Den ökade budgetramen för förskoleklass blir ca 200-300 tkr för att kunna utöka till 5timmars förskoleverksamhet. Detta är ca 1.000-1.500 kr/barn per räkenskapsår. 3. Utvärdering För att redogöra för dessa frågor har dialoger med skolledare genomförts. I kommunen finns det 7 st F-6 skolor. 1 (Söråkers skola) av dessa skolor har förskoleklassverksamhet med 5 timmar per dag medan övriga har 3 timmar per dag. Kvalitetsökning Kommunens F-6 skolor tror att en utökning av tid ger: En fördjupad kvalite då det skapar mer utrymme för aktiviteter i olika lärmiljöer och gruppkonstellationer samt mer upprepning av aktiviteter. Ett barn med ökad nyfikenhet och lust till lärande. Alla barn får mer utrymme till att tillgodogöra sig utveckling och lärande. En ökad trygghet och harmoni hos barnet samt i gruppen. En bättre gruppdynamik i barngruppen då det skapats mer tid att arbeta med det sociala samspelet. 0 TIMRA KOMMUN I Barn- och utbildningsförvaltningen Alla barn får pedagogisk lunch vilket är en del av förberedelse inför skolan. Mindre stress för barn och pedagoger. Mer tid till olika former av kartläggningar av barn. Mer möjlighet att strukturera om verksamheten för att möta barnet eller gruppens behov. Mer tid att arbeta med barn i behov av särskilt stöd för utveckling. Barn som har risk att inte nå måluppfyllelse kan upptäckas tidigare samt få mer stöd. Barn som behöver mer utmaningar får ökade möjligheter till stimulans. Barnen får mer möjligheter till att delta i skolans aktiviteter Underlättar att integrera förskoleklassen i övriga skolan då de har samma grunds truktur En bättre möjlighet till samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem (Lgr 11, s 19) då dagen är längre. Ökad närvaro för barnen då tiden utökas. Betydelsefullt för de barn som har föräldrar som är föräldralediga, arbetar skift eller är arbetslösa. Dessa barn får mer tid i skolan. Det underlättar även för planering av organisation, lokaler och måltider. Samtliga faktorer ovan är viktiga. Några faktorer väger tyngre än andra, men i den totala bedömningen fyller de en betydande roll. En utökning av tid tyder på att barnen får högre kvalite på sin undervisning som ger en bättre förberedelse inför skolan. Söråkers skola har de senaste åren märkt av en kvalitetsökning i sin förskoleklassverksamhet. Genom tester, Bornholmstest och fonolektest, har de sett en positiv utveckling i jämförelse med den tid man hade 3-timmars förskoleklass. Dessa tester mäter barnens fonologiska medvetenhet som är en del av den språkliga medvetenheten. Pedagogerna har fått mer tid att förfoga över för att arbeta mot förskoleklassens måluppfyllelse. De upplever en mer flexibilitet. Planerade aktiviteter har utrymme att överskrida planerad tid om behov finns. Det finns tid för oförutsedda händelser utan att det tar tid av planerade aktiviteter. Det finns mer utrymme för reflektion och eftertanke. Det går att organisera dagen på bättre sätt. Det går att varva aktiviteter med fri lek på ett bra sätt. Barngruppen kan delas upp i mindre grupper då aktiviteter genomförs. Det finns mer utrymme för "en till en"-aktivitet. Barn med särskilda behov, men även barn som behöver mer utmaning får bättre förutsättningar då pedagogerna har mer tid att förfoga över. Den "fria leken" har fått ta mer plats, vilket är viktigt för det sociala samspelet och grupptillhörighet. Även fler ämnen (gymnastik, SO, NO, musik, bild, engelska) har fått mer utrymme. Genom mer tid finns det mer tid över för tal- och specialpedagoger att närvara och delta i verksamheten. Skolmåltiden har blivit en pedagogisk lunch för alla. Barnen upplevs blivit mer trygga och harmoniska samt har grupptillhörigheten stärkts. 0 TIMRA KOMMUN I Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsmiljö De skolor som har 3-timmars verksamhet kan emellanåt uppleva arbetsmiljön som: stressig då tiden är knapp. Det som påverkas av en stressig arbetsmiljö är bl a: att alla barn inte får den tid och närvaro av pedagogen som de behöver att arbetsmomenten genomförs under en för kort tid, vilket leder till att alla barn tillgodogör sig inte kunskapen. att barnen får för lite tid för "fri lek" där barnen tränar det sociala samspelet En stressig arbetsmiljö kan innebära att verksamheten kan ha svårt att nå upp till 9 kap 2 § skollagen. Söråkers skola upplever att verksamheten har fått en bättre arbetsmiljö sedan de införde den utökade tiden. Genom utökningen av tiden medförde det en lugnare arbetsmiljö för pedagogerna vilket även gynnar barnen. Kvaliten på verksamheten har förbättrats genom den lugnare arbetsmiljön. Faktorerna som nämns hos de skolor som har 3-timmars är inte lika tydliga på Söråkers skola. Kundnöjdhet En utökning av verksamheten bedöms som värdefullt. Kundernas nöjdhet kommer att öka i och med att de får mer kvalitativ tid på skolan gällande förberedelsen inför lärandet. Framförallt kommer nöjdheten öka hos de barn som idag får gå hem efter tre timmar. Dessa barn får då en ökad tid på skolan som leder till att de barnen är mer rustad inför skolan gällande lust och nyfikenhet till lärande samt att tillhöra ett socialt sammanhang. På Söråkers skola har man märkt av en ökad kundnöjdhet. Barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling Skolledarna säger att det inte ger dem några utökade/ större möjligheter i att upptäcka barnen som behöver särskilt stöd tidigare. Utan idag har de redan goda rutiner för att upptäcka dem i ett tidigt skede. Genom samverkan med förskolan inför förskoleklass samt en god pedagogik så upptäcker de barnen i ett tidigt skede. I stället ger utökningen möjligheter att i ett tidigt stadium utvidga arbetet med barnen med särskilda behov för utveckling. Det skapas utrymme för mer individuell pedagogik. De kan arbeta djupare och säkra bedömningen av problematiken. Forskning visar på att tidiga insatser leder till bättre förutsättningar i framtiden. Barnens möjligheter att få en god start i skolan ökar. Söråker skola upplever inte att de har upptäckt barnen med särskilda behov mycket snabbare i samband med utökad tid. I samband med överlämningen från förskolan får man en god kontroll över barnen. De barn som inte pedagogerna har någon kännedom om innan skolstart upptäcker de inom kort. Däremot ger den utökade tiden pedagogerna mer möjlighet att arbeta mer med barnen i ett tidigt skede. Skolan upplever att de ökade timmarna har en betydande roll för dessa barn. De har möjligheter att individanpassa aktiviteter. De kan hålla i individuell undervisning. 0 TIMRA KOMMUN I Barn- och utbildningsförvaltningen Bedömningen är att barnen får mer kvalite i sin vistelsetid i förskoleklass, vilket ger dem ökade möjligheter att uppnå måluppfyllese. Man tror även att de barn som stöttas i tidig ålder kan de få en harmonisk skolgång samt bli mindre resurskrävande i högre ålder. Forskningen visar på tidiga insatser ger goda resultat i framgång. Timrå den 12 maj 2015 Linda Näslund Barn och utbildningsförvaltningen Utredare STÖDMATERIAL Förskoleklassen – uppdrag, innehåll och kvalitet Förskoleklassen – uppdrag, innehåll och kvalitet Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: [email protected] Beställningsnr: 14:1419 ISBN: 978-91-7559-125-4 Omslagsbild: Magnus Rietz Foto inlagan: Sid 18 Christian Ljung, sid 26 Elisabeth Ohlson Wallin, sid 60 och 62 Jessica Lindegren, sid 63 Emelie Halldén, sid 64 Marie Linnér/Scandinav Upplaga: 30 000 Tryck: Danagård LITHO 2014 Förord När en ny skollag och nya läroplaner infördes 2011 innebar det förändringar även för förskoleklassen. Förskoleklassens uppdrag regleras i ett eget kapitel i skollagen och förskoleklassen ska följa läroplanen för grundskolan, specialskolan eller same skolan i tillämpliga delar. Syftet med utbildningen i förskoleklassen är att stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov samt främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Detta stödmaterial är tänkt att bidra till ökad kunskap om och förståelse för förskoleklassens uppdrag, innehåll och kvalitetsutveckling med utgångspunkt i skollag och läroplan. I stödmaterialet ges exempel från praktiken och från forskning om förskoleklassen. Ett stort tack till alla som har haft synpunkter på materialet under arbetets gång och till alla som delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Stödmaterialet har utvecklats i samråd med forskare inom området; Helena Ackesjö, Linnéuniversitetet och Ingmarie Munkhammar, Luleå tekniska universi tet. Vidare har Eva Edlund och Magdalena Molin från Skolinspektionen samt Elke Mackel Karlsson från Specialpedagogiska skolmyndigheten deltagit i arbetet. Materialet är skrivet av Agneta Gatu Rehnberg, Anna Löfström, Christina Björkenvall Starrost och Bellita Torén. Skolverkets förhoppning är att materialet ska bidra till lärares och rektorers gemensamma reflektioner och diskussioner om förskoleklassens uppdrag, innehåll och kvalitet. Kjell Hedwall Chef för utbildningsavdelningen Bellita Torén Undervisningsråd, projektledare Innehåll Förord _____________________________________________________________ 3 Inledning___________________________________________________________ 5 Läsanvisning _______________________________________________________ 6 1. Förskoleklassens uppdrag ________________________________________ 7 Förskoleklassen i skollagen ______________________________________ 7 Förskoleklassen i läroplanen______________________________________ 8 2. Förskoleklassens utveckling _____________________________________ 11 Statliga intentioner _____________________________________________ 11 Forskning och utredningar _______________________________________ 12 Förskoleklassens utmaningar ____________________________________ 13 3. Lärande och lek i förskoleklassen_________________________________ 15 Synen på lärande i läroplanen ___________________________________ 15 Lek som lärande _______________________________________________ 16 4. Den pedagogiska miljön_________________________________________ 24 5. Läraren i förskoleklassen ________________________________________ 29 6. Undervisningen i förskoleklassen _________________________________ 32 Undervisningens inriktning ______________________________________ 32 Planering av undervisningen _____________________________________ 33 Genomförande av undervisningen ________________________________ 35 Uppföljning av undervisningen ___________________________________ 35 7. Modersmål i förskoleklassen _____________________________________ 41 8. Övergångar och samverkan ______________________________________ 47 Övergångar mellan olika skolformer_______________________________ 47 9. Att följa upp elevernas utveckling och lärande ______________________ 54 Samverkan och samarbete mellan förskoleklassen och hemmet ______ 54 10. Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken ___________________________ 58 Referenser ________________________________________________________ 65 Inledning Detta stödmaterial riktar sig i första hand till lärare och förskollärare i förskole klass1 och rektorer som leder och samordnar det pedagogiska arbetet vid en skolenhet. Materialet kan även vara av intresse för skolhuvudmän, verksamma i förskolan, fritidshemmet, grundskolan, specialskolan, sameskolan och grundsär skolan som ska samarbeta och samverka med förskoleklassen. Alla barn som är bosatta i Sverige har rätt till plats i förskoleklass från och med höstterminen det år de fyller sex år. Till förskoleklassen kommer elever med olika erfarenheter och det är förskoleklassens uppgift att se till att varje elev utifrån sina egna förutsättningar och behov kan utvecklas så långt som möjligt. När förskoleklassen infördes 1998 var syftet bland annat att föra in förskolans pedagogik i skolan. Förskoleklassens specifika identitet skulle kännetecknas av en kombination av förskolans och skolans arbetssätt och pedagogik. Lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande skulle få genomslag även i skolan. Det framhölls att förskoleklassen skulle fungera som en bro mellan förskolan och sko lan. Ett ökat pedagogiskt samarbete mellan förskolan och skolan skulle bidra till att utveckla en helhetssyn på barn samt barns lärande och utveckling, vilket skulle leda till en bättre kvalitet i verksamheterna. Förhoppningen var att en ny peda gogik och ett nytt förhållningssätt på så sätt skulle kunna utvecklas. När det här materialet skrivs pågår en utredning vars uppdrag är att föreslå hur en tioårig grundskola med obligatorisk skolstart från sex års ålder lämpligast skulle kunna införas. En utgångspunkt för uppdraget är att ”lågstadiet”, årskurs 1–3, ska kompletteras med en årskurs, dvs. den nuvarande förskoleklassen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2015. 1. Fortsättningsvis används benämningen lärare i förskoleklass och då åsyftas: ”… lärare eller förskollärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren eller förskolläraren ska bedriva” (2 kap. 13 § skollagen (2010:800). FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 5 Läsanvisning Stödmaterialet är skrivet så att det kan läsas som en helhet, men det går också bra att läsa varje avsnitt för sig. De olika avsnitten kompletteras med exempel från praktiken där lärare, rektorer, skolhuvudmän och forskare utifrån sina erfarenheter berättar om hur verksamheten i förskoleklassen kan bedrivas. Materialet omfattar tio avsnitt. Det första avsnittet handlar om förskoleklassens uppdrag enligt skollag och läroplan. Därefter följer ett avsnitt om förskoleklassens utveckling. I de följande avsnitten tre till och med sex behandlas frågor som rör lärande, lek och skapande, den pedagogiska miljöns betydelse, läraren i förskole klassen, undervisningens inriktning, planering och genomförande samt uppfölj ning av undervisningen. I avsnitt sju behandlas modersmål och i avsnitt åtta övergångar och samverkan varefter det ingår en övergripande beskrivning avseende uppföljning av elevernas utveckling och lärande. I avsnitt tio beskrivs översiktligt det systematiska kvalitetsarbetet. Till vissa avsnitt finns diskussionsfrågor som syftar till reflektion kring den egna verksamheten och hur den är utformad i förhållande till de nationella målen. Frågorna kan med fördel fungera som utgångspunkt vid diskussioner på arbetslags träffar och studiedagar. Frågorna kan även vara av intresse för rektorn när det gäller det övergripande arbetet med förskoleklassen. 6 FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 1. Förskoleklassens uppdrag Det här avsnittet förtydligar förskoleklassens uppdrag utifrån skollagen och läro planen. Förskoleklassen i skollagen Enligt skollagen är det grundläggande syftet för all utbildning liksom för förskole klassen följande: Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grund läggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsätt ningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.2 I skollagen behandlas områden som utgör grundfundament för skolväsendet som omfattar värdegrund, lika tillgång till utbildning, likvärdig utbildning, elevernas rätt till stöd och stimulans samt de olika utbildningarnas övergripande syfte. Dessa delar ska genomsyra all utbildning, det vill säga även förskoleklassen. Mer om detta finns i de kommande avsnitten i materialet. 2. 1 kap. 4 § skollagen (2010:800). FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 7 det PreciSerade SyFtet med UtbiLdninGen i FÖrSkoLekLaSSen i 9 kap. 2 § skollagen3 står det att: • Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och för bereda dem för fortsatt utbildning. • Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. • Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Enligt skollagen4 och barnkonventionen5 ska barnets bästa vara utgångspunkten för all verksamhet. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas och barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets bästa ska komma i främsta rummet. Grundläggande för barnets bästa är att inhämta och beakta barnens åsikter.6 Enligt skollagen ska det för eleverna i förskoleklassen finnas elevhälsa som främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.7 Förskoleklassen i läroplanen Enligt förordningar om läroplaner för grundskolan, specialskolan och sameskolan ska respektive läroplan gälla i tillämpliga delar för förskoleklassen.8 Förskoleklassen vid specialskolor och sameskolor ska tillämpa specialskolans respektive sameskolans läroplan. För övriga förskoleklasser gäller grundskolans läroplan. Dessa läroplaner är i huvudsak likalydande i del ett och två. I läroplanen för sameskolan och special skolan finns dock ett tvåspråkighetsuppdrag vilket innebär att förskoleklassen sär 3. 9 kap. 2 § skollagen (2010:800). 4. 1 kap. 10 § skollagen (2010:800). 5. FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 45. 6. Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. 7. 2 kap. 25 § skollagen (2010:800). 8. Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (Lgr 11); Läroplan för specialsko lan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (Lspec 11); Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshem met 2011, (Lsam 11). Fortsättningsvis åsyftas även dessa läroplaner när Lgr 11 anges. 8 FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET skilt behöver arbeta med fokus på elevernas utveckling mot tvåspråkighet. För att underlätta läsningen av detta stödmaterial används i fortsättningen endast begrep pet läroplan och då avses läroplanerna för ovan nämnda skolformer. Förskoleklassen är avsedd för elever som kommer att fullgöra sin skolplikt inom ramen för grundskolan, specialskolan, sameskolan och elever med utvecklingsstör ning som från och med årskurs ett har rätt att bli mottagna i grundsärskolan. LäroPLanen innehåLLer tre deLar 1. Skolans värdegrund och uppdrag Läroplanens första del ”Värdegrund och uppdrag” är en utveckling av och kom plettering till skollagens övergripande mål.9 De övergripande målen finns i kapitel 1 i skollagen och gäller för hela skolväsendet således även för förskoleklassen. I läroplanens första del behandlas ”Grundläggande värden”, ”Förståelse och med mänsklighet”, ”Saklighet och allsidighet”, ”En likvärdig utbildning”, ”Rättigheter och skyldigheter”, ”Skolans uppdrag” och ”Varje skolas utveckling”. 2. Övergripande mål och riktlinjer Läroplanens andra del ”Övergripande mål och riktlinjer” anger inriktningen på skolans arbete och de normer och värden samt kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. De syften som skollagen anger för förskole klassen innebär att läroplanens mål och riktlinjer under rubrikerna ”Normer och värden”, ”Kunskaper”, ”Elevernas ansvar och inflytande”, ”Skola och hem”, ”Över gång och samverkan”, ”Skolan och omvärlden”, Bedömning och betyg”, samt ”Rektorns ansvar” till stor del också är tillämpliga för förskoleklassen. Texterna är dock språkligt formulerade med utgångspunkt i skolans verksamhet. Det innebär att lärarna i förskoleklassen behöver tillämpa skrivningarna i läroplanen inom ramen för förskoleklassens verksamhet. Till exempel riktar sig delar av avsnittet ”Bedömning och betyg” i första hand till lärare som sätter betyg. Exempel på hur de övergripande målen i läroplanens andra del kan integreras i undervisningen finns i avsnitt sex i detta material. 9. Prop. 2009/10:165. FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 9 3. kursplaner Den tredje delen i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshem met innehåller kursplaner för grundskolans olika ämnen. Kursplanerna bygger på kunskapsmålen i läroplanens andra del (2.2) under rubriken ”Kunskaper”. Kurs planerna riktar sig direkt till grundskolan. I och med att förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning kan det dock vara värdefullt för lärarna i förskoleklassen att vara orienterade om innehållet i kursplanerna. Kursplanerna kompletteras med kunskapskrav. I förskoleklassen utgår elevens rätt till särskilt stöd från bedömningen av hur eleven utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skol formen.10 I de kommande avsnitten förtydligas och exemplifieras förskoleklassens uppdrag med utgångspunkt i skollagen och läroplanen. 10. Den aktuella obligatoriska skolformen kan vara grundskolan, specialskolan, sameskolan eller grundsärskolan. 10 FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 2. Förskoleklassens utveckling Förskoleklassens uppdrag är att utveckla en undervisning som främjar alla elevers utveckling och lärande utifrån deras olika förutsättningar och behov. Lärarnas ut maning är att möta elevernas förväntningar när de kommer till förskoleklassen och förbereda dem för fortsatt utbildning med bibehållen lust att lära. En förutsättning för att detta ska bli möjligt är att lärare i förskoleklassen känner till innehållet i både förskolans och grundskolans läroplaner. För att underlätta den förståelsen är det bra att gå tillbaka till intentionerna bakom förskoleklassens tillkomst samt ta del av forskning och utredningar som har undersökt detta närmare. Statliga intentioner Allt sedan förskoleklassen etablerades 1998 har förskoleklassens roll varit att bidra till en ökad integration mellan förskola, grundskola och fritidshem.11 Tanken var att nya arbetssätt och ett nytt pedagogiskt förhållningssätt skulle utvecklas. Förskolans och skolans olika traditioner och kulturer skulle mötas och bilda en ny pedagogisk praktik där förskoleklassens roll skulle vara att förena förskolans och skolans peda gogik.12 Förskoleklassen skulle utgöra en bro mellan förskolan och grundskolan. Ett ökat pedagogiskt samarbete skulle bidra till att utveckla en helhetssyn på barn och barns lärande och utveckling, vilket skulle leda till en bättre kvalitet i verksamheter na. Lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande skulle få genomslag i skolan samtidigt som eleverna skulle förberedas för fortsatt utbildning. Drygt tio år senare beskrivs inriktningen för undervisningen i förskoleklassen i regeringens proposition om den nya skollagen som att den bör vara en kombina tion av förskolans och grundskolans arbetssätt och pedagogik. Lek och skapande lyfts fram som väsentliga delar i det aktiva lärandet och det betonas att elevens lust och nyfikenhet ska tas tillvara i verksamheten. Utgångspunkten ska vara att lärande sker ständigt och inte bara i arrangerade inlärningssituationer.13 Lekens 11. Prop. 1997/98:94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m. 12. Skolverket, Förskoleklass – 6-åringars skolform? Integration förskoleklass – grundskola – fritidshem, Skolverkets delrapport nr 2, Liber, Stockholm, 2000; Skolverket, Att bygga en skolform för 6-åringar. Om integration förskoleklass, grundskola och fritidshem. Rapport nr 201, Stockholm: Liber, 2001. 13. Prop. 2009/10:165. FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 11 betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper, särskilt under de tidiga skol åren, förstärks i den nu gällande läroplanen.14 Även skapande arbete och möjlighet att genom de estetiska ämnena få uppleva olika uttryck för kunskaper ska enligt läroplanen vara inslag i skolans verksamhet. Forskning och utredningar Det har sedan förskoleklassen infördes bedrivits forskning och utredningar om i vilken utsträckning intentionerna med förskoleklassen har fått genomslag och bli vit verklighet. I dessa studier framkommer bland annat att det inte alltid har varit lätt att förena förskolans och skolans arbetssätt och pedagogik.15 Å ena sidan finns det studier som visar att förskoleklassen på vissa håll har blivit en skolförberedande verksamhet.16 Å andra sidan finns det studier som visar att det finns förskoleklasser där förskolans tradition dominerar.17 Viss forskning ifrågasätter att förskoleklassen skulle vara ”skolifierad”. Här menar man att det snarare bygger på en förlegad myt om hur skolans verksamhet fungerar idag och att det finns ett likartat förhållnings sätt i förskola, förskoleklass och skola där omsorg, trygghet och välbefinnande anses vara grunden till allt lärande.18 Samtidigt lyfter annan forskning fram att det är det individuella deltagandet som blir mer synligt i årskurs 1 jämfört med i förskoleklassen.19 En samstämmig bild bland forskarna är emellertid att barn som tidigt vistas i stimulerande lärmiljöer där det erbjuds tillfällen till interaktion och lek med kamrater och med kunniga och intresserade vuxna, får bättre möjligheter att utvecklas och lära sig än barn som inte har tillgång till dessa miljöer. Samman 14. Jfr Lpo94 där det står: ”Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna skall tillägna sig kunskaper.”. I Lgr11 finns denna formulering också med men förstärkt med att: ”…skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet.”. 15. Se bl.a. Davidsson, 2002; Gustafsson, 2003; Haug, 1992; Karlsson, Melander, Prieto & Sahlström, 2006; Munkhammar, 2001; Nilsson, 2003; Skolverket, 2001; Thyrén, 2013. 16. Se bl.a. Karlsson, Melander, Prieto & Sahlström, 2006; Skolverket 2006; Thörner 2007. 17. Se bl.a. P. Hakkarainen, Narratvie Learning in the Fifth Dimesion, Outlines Crtical Practice Studies, (6), 1, 2004, 5–20. 18. E. Gannerud & K. Rönnerman, Innehåll och innebörd i lärares arbete i förskola och skola: En fallstudie ur ett genusperspektiv, Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2006. 19. M. Heikkilä, Kommunikativa resurser för lärande. Barns gester, blickar och tal i tre skolmiljöer, Diss. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Education, 2006. 12 FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET fattningsvis framkommer det i olika undersökningar att förskoleklassens syfte och verksamhet behöver tydliggöras.20 Förskoleklassens utmaningar Förskoleklassen har som uppgift att stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Vad innebörden blir i att förbereda eleverna för fortsatt utbildning är beroende av vilken syn på barn, kunskap och lärande som ligger till grund för den praktik man utvecklar. Lärarna i förskoleklassen behöver utifrån detta perspektiv informera sig om vilka erfarenheter och kunskaper barnen har utvecklat och hur dessa kan följas upp och vidareutvecklas i förskoleklassen. Lärarna i grundskolan behöver på motsvarande sätt informera sig om de elever som de tar emot från förskoleklassen. En utmaning i samband med detta är att skapa en progression i lärandet både på den enskilda elevens nivå och på grupp nivå. Enligt läroplanen ska läraren ta hänsyn till varje enskild individs behov, förut sättningar, erfarenheter och tänkande. Det finns forskning som pekar på att ju mer läraren utgår från elevernas erfarenhetsvärld, desto mer aktiva blir eleverna. Detsamma gäller när lek och lärande integreras eftersom lärarna då underlättar lärandesituationen för eleverna.21 Enligt skollagen ska elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.22 Detta innebär att utmana eleverna men även att uppmärksamma om förskoleklassens aktiviteter uppfattas som svåra av eleverna. Om utmaningarna är för få, om till exempel akti viteterna i förskoleklassen i huvudsak innebär en upprepning av det som eleverna tidigare har gjort i förskolan, kan de utmaningar som förskoleklassen har möjlighet att erbjuda eleverna i deras lärande utebli.23 Om förändring ska äga rum så behöver 20. SOU 2010:67. I rättan tid? Om ålder och skolstart, Stockholm. 21. A. Simeonsdotter Svensson, Den pedagogiska samlingen i förskoleklassen. Barns olika sätt att erfara och hantera svårigheter. Diss. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2009; M. Nilsson, Transformation through integration: An Activity Theoretical Analysis of School Development as Integration of Child Care Institutions and the Elementary School. Dissertation, Diss. Helsingfors: Helsingfors universitet, 2003. 22. 3 kap. 3 § skollagen (2010:800). 23. H. Ackesjö, Från förväntningar till motstånd och anpassning: Fyra barns övergångar till och från förskole klass, Nordisk Barnehageforskning, 6, 2013, 1–23. FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 13 lärarna få tid och utrymme till samtal och reflektion om förändrade strukturer, pedagogik och ett nytt innehåll. För att lärarna i förskoleklassen ska kunna ut veckla sin praktik behöver de få tid och utrymme till samtal och reflektion (läs mer om detta i avsnitt fem).24 24. I. Munkhammar, Från samverkan till integration: arena för gömda motsägelser och förgivet tagna sanningar: en studie av hur förskollärare, fritidspedagoger och lärare formar en samverkan, Diss. Luleå: Luleå Tekniska, 2001. L. Thyrén, ”Vi får ju inte riktigt förutsättningarna för att genomföra det som vi vill”: En studie om lärares möjligheter och hinder till förändring och förbättring i praktiken, Diss. Göteborg: Acta Universitatis Gothen burgensis, 2013. 14 FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 3. Lärande och lek i förskoleklassen I förskoleklassen har lärarna stora möjligheter att utforma och utveckla undervis ningen på ett varierat sätt. Detta tydliggörs och exemplifieras i detta avsnitt. Synen på lärande i läroplanen Utbildningen inom hela skolväsendet ska främja en livslång lust att lära.25 Upp draget enligt läroplanen är att främja elevernas fortsatta lärande och kunskaps utveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.26 Synen på lärande handlar till exempel om hur man uppfattar att elevens kun skapsutveckling sker, hur skolans arbete inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och hur lärande skapas där de olika kunskapsformerna bildar en helhet. Läroplanen betonar vikten av att eleverna får uppleva olika uttryck för kun skaper. Det framhålls att drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet.27 Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därtill få tilltro till sin språkliga förmåga.28 Läroplanens syn på lärande tar sin utgångspunkt i att eleverna lär sig i samspel med andra elever och vuxna i olika lärandemiljöer. Att organisera undervisningen så att den erbjuder möjligheter till samarbete med andra elever och med vuxna får därför stor betydelse. I det sociala samspelet kan vuxna uppmuntra eleverna och ge dem positiv respons vilket stödjer deras förutsättningar för lärande och hjälper dem att utveckla en positiv självbild. Vidare utgår läroplanen från att eleverna utvecklas och lär sig hela tiden och i alla sammanhang. Lärande sker också genom lek, skapande arbete och barnens eget utforskande där såväl kunskaper och färdig heter som sociala förmågor utvecklas. 25. 1 kap. 4 § skollagen (2010:800). 26. Lgr 11, s. 8. 27. Lgr 11, s. 10. 28. Lgr 11, s. 9. FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 15 RektoRnS AnSvAR rektorn leder och samordnar det pedagogiska arbetet vid skolenheten och ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. (2 kap. 9 § skollagen) Läroplanen betonar också vikten av att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap, det vill säga vikten av att elevernas kreativitet, ny fikenhet och självförtroende stimuleras och att eleverna uppmuntras att vilja pröva egna idéer och lösa problem.29 Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om synen på kunskap och lärande. En viktig fråga att diskutera är skill naden mellan att främja lärande och att förmedla kunskaper. Läroplanen betonar att kunskap inte är ett entydigt begrepp och kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Att diskutera kunskapssynen handlar till exempel om att tillsammans diskutera vad som är viktig kunskap idag och i framtiden, hur kunskap utvecklas och hur kunskap visar sig.30 Lek som lärande I läroplanen lyfts leken fram som en väsentlig del av det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper.31 I leken kan eleverna bland annat bearbeta intryck, utveckla fantasi och kreativitet samt utveckla sin samarbets och kommunikationsförmåga. Det är viktigt att det finns utrymme både för elevernas egna lekar och för lekar som är initierade av lärare. I leken kan eleverna utveckla förmågor som turtagning, sam förstånd, koncentration och uthållighet. Vikten av att möta barns nyfikenhet och vilja att utforska och lära genom lek betonas i forskningen. Det framkommer i olika studier att barn till exempel kan utveckla sin problemlösningsförmåga genom att pröva sig fram till lösningar i lekens form. Det handlar om att låta leken, både den spontana och den konstru erade, få ta utrymme i verksamheten. Att barn genom leken får upptäcka och undersöka utan att riskera att misslyckas eller förväntas komma fram till ett rätt eller fel svar stärker barns självkänsla. Detta kan leda till att barn vågar närma sig nya situationer vilket i sin tur kan motivera dem att vilja lära sig mer.32 Forskning visar också att leken är den aktivitet som mest utmanar och stödjer de tidiga årens lärande och utveckling. I leken skapar barnet symboliskt tänkande 29. Lgr 11, s. 9. 30. Lgr 11, s. 10. 31. Lgr 11, s.9. 32. I. PramlingSamuelsson & U. Mauritzon, Att lära som sexåring, Stockholm: Liber, 1997. 16 FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET genom att de tillskriver ting och händelser andra betydelser än de har i verklig heten (en pinne kan till exempel vara en häst). I leken, det vill säga i fantasin och föreställningsvärlden, formulerar barn problem, experimenterar och utforskar världen.33 Lek kan även främja utvecklingen av matematiskt tänkande genom att leken typiskt karaktäriseras av ett symboliskt och hypotetiskt tänkande.34 Leken handlar också om att forma regler (till exempel i spel); att modellera, det vill säga att göra om och härma vissa drag från verkligheten, att förutsäga, gissa, uppskatta eller förmoda vad som skulle kunna hända och att utforska tal, former, mått, lägen och resonemang. Dessa utmärkande drag för lek anknyter till åtskilliga mål i läro planen för förskolan och läroplanen för grundskolan. Lärare i förskoleklassen behöver problematisera och reflektera över lekens betydelse och hur lek kan främjas och organiseras för att gynna lärandet. En viktig fråga att ställa blir då vad lek är. DISkUSSIonSFRågoR 1. Vad är viktig kunskap idag och i framtiden? 2. diskutera skillnaden mellan att främja lärande och att förmedla kunskaper. 3. hur ger vi alla elever möjlighet att använda olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, rytmik, drama och dans? 4. hur organiserar och genomför vi arbetet så att eleverna får utveckla sin förmåga att lösa problem, undersöka, utforska och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt? 5. Vad är lek? 33. P. Hakkarinen & M. Bredikyte, The zone of proximal development in play and learning, Cultural historical psychology, (5)2, 2008, 5–20. 34. A.J. Bishop, Mathematical enculturation: A cultural perspective on mathematics education. Dordrecht: Kluwer, 1988a; A.J. Bishop, Mathematics education in its cultural context. Educational Studies in Mathematics, 19, 1988b, 179–191. FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 17 18 ULLa WikLUnd estetik i läroplanen – Det estetiska perspektivet i skolans samtliga ämnen löper som en röd tråd ge nom Lgr 11. Det är ett förhållningssätt där kunskap skapas tillsammans med andra. eleverna får möjlighet att knyta ihop kun skap, erfarenheter, känslor, upplevelser och analys till en helhet. Ulla Wiklund, föreläsare, författare och rytmik lärare, lyfter vikten av att integrera estetik i allt lärande. Hon menar att det estetiska perspektivet är ett förhållningssätt till lärande där elevernas egna erfarenheter utgör en grund för att bygga ny kunskap. – Redan i förskoleklassen kan lärarna visa hur viktig varje elev är, säger Ulla. Eleven har rätt att delta aktivt och använda alla sina språk i sin språkutveckling, även de estetiska. Så kan elever nas alla språkförmågor utvecklas och tas tillvara. Estetiken är synliggjord i Lgr 11 och en ligt läroplanen ska eleverna också kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt. olika sätt att gestalta kunskap För att ge eleverna chans att uppleva olika ut tryck för kunskaper och själva få pröva olika uttrycksformer som läroplanen anger gäller det att eleverna, utöver tal och skriftspråk, får möjlighet att använda de estetiska språken som till exempel drama, rytmik, film, bild, poesi, musik och dans. Ulla framhåller vikten av lärarens roll för att det 18 ” Drama, rytmik, dans, musicerande och ska pande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet.” (Lgr 11, s 10) estetiska ska bli ett lärande och inte bara en akti vitet i stunden. – Mycket kan också komma från eleverna själva och lärarna behöver lyssna in och ta tillvara deras kreativitet, säger Ulla. Att dansa på kom mando, eller regelmässigt måla på ett papper efter ett museibesök blir inte automatiskt ett lärande. Som exempel nämner hon hur bilder i en bok kan inspirera och väcka nyfikenhet hos eleverna att använda och leka mer med färgskalan. Hand lingen i samma bok kan till exempel omsättas till drama, film och musik. All input behöver följas av reflektion och elevens egen erfarenhet är en viktig del i denna process. – Reflektionen ska användas som grund för nästa steg i undervisningen, framhåller Ulla. Lärande innebär motstånd och svårigheter, men genom att få pröva, misslyckas och pröva igen så kommer eleven framåt. Eleven ger sig själv utvecklingsuppgifter. FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 19 monica niLSSon Får vi leka nu? ”Får vi leka nu?” frågar barnen när de har gjort det pedagogerna planerat och förvän tat sig av dem. Monica Nilsson, docent i förskoledidaktik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, forskar just nu om lekvärldar och utforskande lärande. Monica ser på lek som barnets ”modersmål”. Hon tar sin utgångspunkt i Vygotskys teori om lek. Han säger att barns lek är kreativitet i handling. – I leken skapar och omskapar barn verklig heten så att den blir begriplig, meningsfull och på deras villkor, säger Monica. I leken tillskriver barn saker och händelser andra innebörder än de har i den ”verkliga världen” – den värld som de föds in i och som har organiserats och dominerats av oss vuxna. Barnen säger till exempel: ”nu bestämmer vi att du är en prinsessa…”. Monica berättar vidare att barns fantasi, när de tillskriver något en annan innebörd, kan likställas med kreativitet. Kreativitet och föreställnings förmåga/fantasi säger Vygotsky, är grunden för människans fortlevnad. – Om vi bara reproducerade den kunskap vi redan har skulle vi som art inte utvecklas, vi skulle stå och stampa på samma plats eller kanske till och med utplånas, säger Monica. En förutsättning för barns kreativitet är därför att de får möjlighet att erfara, leka och fantisera. – Vi vuxna kan skapa föreställningar i våra huvuden, säger Monica. Tänk bara när du läser en ” I leken skapar och omskapar barn verklig heten så att den blir begriplig, meningsfull och på deras villkor.” bok och träder in i en helt ny värld. Barn har inte denna förmåga på samma sätt utan deras fantasi världar tar plats i och genom leken som är både kroppslig och materiell. De måste helt enkelt leka för att föreställa sig. – Vuxna behöver inte leka för att föreställa sig då vi redan har skapat en viss erfarenhet och förståelse för saker och ting, men därför tappar vi också lekförmågan om vi inte leker, säger Monica. Alla människor är kreativa enligt Vygotsky. Det lilla barnet är lika kreativ som vetenskapsmannen eller konstnären. Skillnaden är bara att barnet inte har lika många erfarenheter än, men å andra sidan är barnet mer flexibelt och öppet, inte lika fast i hur saker och ting brukar eller bör vara. För barnen innebär lekvärldarna, och de fantasivärldar som skapas, att de också utvecklar sitt symboliska och abstrakta tänkande, avslutar Monica. FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 19 20 Ulla och Marie, lärare på norrmalmskolan, blir filmade av elever. norrmaLmSkoLan, Piteå Lärande genom olika uttrycksformer Ulla Berg, förskollärare och Marie eman, lärare för tidigare år, jobbar i en förskole klass på norrmalmskolan i Piteå. De har valt att arbeta ämnesövergripande och använda sig av film och Ikt* för att ut veckla elevernas lärande. genom ett multi modalt och entreprenöriellt förhållningssätt har Ulla och Marie lyckats integrera de olika delarna i läroplanen. * Informations och kommunikationsteknik. 20 – Att jobba multimodalt ger eleverna fler ut tryckssätt och möjligheter till ett bra lärande. Eleverna använder både skrift, bild, tal, ljud, musik, och rörlig bild, säger Marie. Ulla och Marie tycker att detta arbetssätt utvecklar elevernas kreativitet och ger dem större tilltro till sin egen förmåga. – Det är inspirerande för både elever och för oss lärare, säger Ulla. Det är elevernas fantasi och kreativitet som leder processen framåt. Vi jobbar ämnesövergripande och eleverna får använda sin FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 21 kreativitet, nyfikenhet och skaparanda från idéer till att konstruera och göra saker med olika mate rial och verktyg. – Den största vinsten med IKT är att det gruppstärkande sociala samarbetet och kommuni kationen eleverna sinsemellan har ökat, säger Marie. Tysta elever vågar göra sin röst hörd då vi jobbar i mindre grupper och det är samtidigt lättare att individualisera undervisningen. Vi är inte direkt beroende av tid och rum, och kan röra oss både ute och inne. Text, bild, form och färg sammankopplas till en kunskapspalett där elev erna plockar fram de verktyg de vill ha. Behöver eleverna mer tid när de skapar kulisser och skriver texter så får de det. Filmskapande Ulla och Marie har valt att jobba med olika gen rer inom film. Det är till exempel sagor, animerad film och ”action”film. Ett exempel, och där eleverna känner sig trygga att ta sig an att jobba IKTintegrerat är enligt Ulla och Marie att börja i sagornas värld. De använder Bildmanus sig både av klassiska och moderna sagor som tar med barnen jorden runt där de får en inblick i olika världar. – Vi pratar om hur sagan börjar, Eleverna ska vad som händer i mitten och hur kunna orientera den slutar, säger Marie. Sedan reso sig i en komplex verk nerar vi kring vilka som är huvud lighet, med ett stort personer och var sagorna utspelar informationsflöde och sig. Vi använder oss av bilder där en snabb förändrings vi i grupp pratar kring dessa och takt. Studiefärdigheter innehållet. Vi gör också små pjäser och metoder att tillav sagorna. Barnen får själva skriva ägna sig och använda egna, passande repliker till sagorna ny kunskap blir därför genom att jobba med lärplattorna. viktiga.” (Lgr 11, s. 9) Pjäserna spelas sedan upp för de yngre barnen i förskolan. Ulla berättar vidare att de också arbetar mycket med olika bildtekniker som till exempel lera, akvarell, olja, vaxkritor och temperafärger. När de gör spelfilmer av olika slag där eleverna får agera skådespelare har eleverna fått förbereda sig genom att se på filmer med ett tydligt kropps språk. Skapande av karaktärer … FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET … och kulisser. 21 22 – Vi har valt att se på till exempel stumfilmer med Charlie Chaplin eftersom han så tydligt visar med sin kropp och mimik olika sinnesstämningar, säger Marie. Marie berättar också att eleverna får öva sig på att urskilja om allt är på riktigt genom olika filmsekvenser från appar på lärplattan där man kan simulera olika händelser. Här får eleverna möjlighet att öva sitt kritiska tänkande och själva ta ställning, säger Marie. Mindmap och filmmanus Med hjälp av en mindmap samtalar Ulla och Marie med eleverna om vad film är, handlingen och vilka olika karaktärer som kan tänkas ingå. Eleverna får sedan i grupper själva göra en mind map och utifrån det skriva sina filmmanus. – Syftet är att skapa en så bra dynamik som möjligt i diskussion och kommunikation i ska pandet av filmmanus, säger Marie. – De elever som kan skriver manuset själva medan de som vill ha hjälp att skriva får det, säger Ulla. Fantasin flödar här och det finns inga gränser. Skapande av kulisser och karaktärer Sedan är det dags för att bygga både kulisser och karaktärer. – Eleverna är duktiga på att samarbeta. Ska pande för eleverna känns meningsfullt. De vet att deras kreationer kommer att användas och är förväntansfulla inför hur det kommer att bli, säger Ulla. – Ja, här både lär de och utforskar på egen hand men också tillsammans med andra vilket är ett viktigt mål, fortsätter Marie. Rörlig bild med lärplatta När det är dags att filma använder sig eleverna av en lärplatta. – Vi filmar direkt i lärplattans kamerafunktion. I den kan man både spela in, redigera, lägga in ljud och göra textskyltar, säger Marie. Eleverna får pröva alla roller i filmproduktio nen och lär sig samtidigt om olika yrken som till exempel producent, ljudtekniker och kameraman. Det är eleverna som filmar och har koll på manus och karaktärernas rörelser. De hjälps åt att lägga ” En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.” (Lgr 11, s. 9) Filmdags 22 FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 23 till ljud, musik och ljudeffekter, samt skriva text och redigera filmen. entreprenörskap Ulla berättar att en elev frågade under film arbetets gång: ”Vem ska se våra filmer?”. Eleverna fick själva fundera och svarade enhälligt att det skulle deras föräldrar och syskon göra. – Ja, då startade en glädjefylld process för elev erna där de utan påverkan av oss planerade den stora filmpremiären, säger Marie. – De kom fram till att de behövde göra en inbjudan och biljetter, säger Ulla. Tillsammans beslutade de hur de skulle sälja biljetterna och till vilket pris. Vidare tyckte de att de skulle sälja fika vilket också innebar planering och förberedelser. En elev fick agera konferencier och en annan pressfotograf. Eleverna planerade också hur de skulle göra i ordning i salongen och städningen efteråt. Eleverna fick själva komma överens om vilka arbetsuppgifter var och en skulle göra. Film Filmpremiär premiären och dess planering visade sig bli en bra övning i att jobba i demokratiska former där alla blev delaktiga. Progression i lärandet Ulla och Marie avslutar med att reflektera över detta arbetssätt och säger stolt: – Vi tar med oss glädjen och det grupp stärkande arbetet mellan elever som inte tidigare känt varandra. Vi kan se i arbetet med eleverna att de tar vara på varandras kompetenser och hittar en harmonisk balans. De litar till sin egen förmåga. Flera av eleverna inspirerades att lära sig läsa och skriva tack vare filmprojektet. Läraren som tog emot eleverna i årskurs 1 säger att eleverna som fick jobba med detta i förskoleklassen har en god fantasi och tycker att det är roligt att skriva berättelser. Det som annars brukar vara svårt visar de redan nu goda kunskaper i, till exempel illustra tion, bild och berättelser. De gillar också att stå framför gruppen och berätta. exempel på kunskapsmål (2.2) som används • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer /…/, • kan använda modern teknik /…/, • kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Lgr 11, s. 13–14) FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 23 4. Den pedagogiska miljön RektoRnS AnSvAR rektorn har ett sär skilt ansvar för att skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunska per, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel. (Lgr 11, s 18) Enligt skollagen ska alla elever garanteras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.35 I läroplanen under rubriken ”Skolans värdegrund och uppdrag” tar man också upp vikten av en god miljö för utveckling och lärande.36 Lokalernas utformning och kringliggande miljö skapar olika förutsättningar och möjligheter att utforma verksamheten och det pedagogiska arbetet. En god peda gogisk miljö väcker elevernas nyfikenhet, intresse och lust att lära. Den speglar sy nen på lärande och utformningen av miljön har betydelse för elevernas möjligheter att utvecklas. Miljön kan organiseras och utformas så att den är stimulerande och kan förändras och anpassas utifrån elevgruppens och verksamhetens behov. Miljön ska bland annat stödja elevernas språkliga utveckling och främja utvecklingen av det matematiska tänkandet liksom elevernas förmåga att använda olika estetiska uttrycksformer. Hur lokalerna är utformade, vilket material som finns tillgängligt, hur det presenteras och hur det används bidrar till att stödja och utmana eleverna i deras lärande och utveckling. Lek och lärande kan separeras istället för att integreras genom rumslig organi sering där förskolans och skolans skilda traditioner blir synliga och reproduceras utan att man i verksamheten är medveten om det.37 Det kan därför vara värdefullt att reflektera över rummens placering och utformning men också över vad man kallar respektive rum eftersom det kan signalera vilka förväntade aktiviteter som kan och bör ske i de olika utrymmena. Heikkilä lyfter upp problematiken kring den traditionella klassrumsmiljön som hon anser påverkar förskoleklassens verksamhet. Som exempel nämner hon hur elever oftast måste anpassa sig till en skolmiljö där det finns minimalt med utrym me för lek och rörelse.38 35. 5 kap. 3 § skollagen (2010:800). 36. Lgr 11, s. 10. 37. A. Thörner, Att vara sex år och gå i förskoleklass, projektrapport 1:2007, Borås: Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås, 2007. 38. M. Heikkilä, 2006. 24 FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET DISkUSSIonSFRågoR 1. På vilket sätt utmanar och stimulerar den pedagogiska miljön till utveckling och lärande för alla elever? 2. Vad ser eleverna för möjligheter i miljön? Vilket lärande inspireras eleverna till? 3. hur har vi organiserat miljön så att den utmanar elevernas matematiska tän kande samt främjar språkutvecklingen och stimulerar till läsning för alla elever? 4. i vilken mån uppmuntrar miljön våra elever att använda olika estetiska ut trycksformer samt kroppen som ett redskap för lärande? 5. hur vet vi att vi har utformat vår miljö så att den präglas av trygghet för alla elever? Vad kan behöva förändras i miljön för att öka tryggheten för eleverna? FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 25 26 mia heikkiLä miljön som resurs för lärande Den pedagogiska miljön är en viktig del i en god lärmiljö. Mia Heikkilä, forskare och lektor i pedagogik vid Mälardalens högskola, tar upp två aspekter kopplade till detta: möjlig het till lek och rörelse samt att göra miljön inkluderande oavsett kön. I en studie om övergången mellan förskola och skola upptäckte Mia att kroppen fick allt mindre plats i lärandeprocessen i förskoleklassen jämfört med i förskolan. De fysiska lokalerna och färre tillfällen till lek och rörelse kan vara en bidra gande orsak till det. För flertalet elever blev det en stor omställning då man istället för att använda kroppen i sitt lärande skulle sitta tyst och stilla. – Detta är ett något förlegat sätt att se på lärande, att det alltid är lugn och ro som är bra, säger Mia. Det är viktigt i delar av lärandeprocessen, men förskoleklassens lärare behöver didaktiskt reflektera över elevers olika behov. När kan kroppen istäl let vara en resurs? För barn är kroppen ständigt en resurs så länge man uppmanas att använda den och inte begränsa sitt kommunikativa uttryck till att det bara ska handla om verbalt och skrivet språk. Den pedagogiska miljön är också viktig om man ser till könsperspektiv på undervisningen i förskoleklassen. – Det är viktigt för pedagogerna att reflektera över hur man kan organisera och välja ut pedago giskt material för att stimulera till könsöverskri dande lek och skapande, säger Mia. Placerar man 26 konstruktionsmaterial för sig och finmotoriskt pysselmaterial för sig kan det signalera ett cemen terande av könsstereotypa uppdelningar. Beträffande material så skiljer Mia på tolk ningsbart material, som till exempel klossar, lego, pennor och papper, och färdigtolkat material där producenten redan skapat färdiga förväntningar. I det förstnämnda finns det större friutrymme för barnen att skapa själva medan det i det sist nämnda är mer begränsat. Vad som är det bästa alternativet beror på situation och syfte. Det färdigtolkade materialet kan främja till exempel språklig utveckling. – Det viktiga är att didaktiskt reflektera över olika material, säger Mia. Vad är det vi vill med det material vi tillhandahåller? Hur gör vi för att inkludera alla elever och hur introducerar vi materialet? Vilka symboler och färger använder vi och vad får det för konsekvenser? Avslutningsvis önskar Mia att lärare vågar använda sig av den kunskap som finns om kön och jämställdhet så att man reflekterar, synliggör och ser bortom traditionella könsmönster. Det är viktiga perspektiv för lärare att ta med i plane ringen och genomförandet av undervisningen så att barnen inte begränsas utifrån kön. FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 27 FärjeStadenS SkoLa, ÖLand Lärande i utomhusmiljö eva Marksson, förskollärare i en av förskole klasserna i Färjestadens skola på Öland an vänder sig dagligen av utomhusmiljön för att på ett didaktiskt sätt utveckla och främja elevernas kunskapsutveckling och motorik. Eva inleder varje dag med sin förskoleklass utom hus med olika uppgifter. – Eleverna mår bra av att vara ute och röra på sig och det är ju helt i enlighet med skolans uppdrag, säger Eva. Det är särskilt bra i början av läsåret då eleverna behöver lära känna sina nya klasskompisar. Efter varje utepass är eleverna mer motiverade att ta sig an aktiviteter inomhus. Utomhusbanor Under en period har Eva och flera lärare arbetat med utomhusbanor där de med enkla medel byg ger stationer för att berika ett ämnesområde som de arbetar med. Att bygga olika stationer. – Vi tar tillvara den fysiska miljö som finns och bygger banor. Elev erna får använda hela kroppen som resurs för sitt lärande och utvecklar på så sätt tillit till sin egen förmåga. Sam tidigt får vi in flera olika områden från läroplanen, säger Eva. När Eva tillsammans med andra lärare planerar banan är det oftast flera mål som ligger till grund för vad de ska göra. Hon understryker att det ska vara roligt och att svårighetsgraden ska vara tillräckligt utmanande för eleverna. – Ett exempel är när vi jobbar med matematiskt tänkande och talet sju, säger Eva. Då har vi statio ner där eleverna får studsa sju gånger till kompi sen, hoppa över sju pinnar, hoppa sju långreps Mönsterarbete som börjar ute... och fortsätter inne. FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 27 28 hopp, springa en sicksackbana mellan sju koner och så vidare. Eleven får också träna turtagning samt sin förmåga att ta instruktioner i grupp, där både närminnet och samarbetsförmågan tränas. – När vi har arbetat en stund med banan samlas vi och reflekterar över vad vi lärt oss, fortsätter Eva. Eleverna brukar då få ta sig en ”pratprome nad” två och två och tillsammans reflektera och diskutera vad de lärt sig. På detta sätt blir alla aktiva och när vi sedan återsamlas finns det många tankar att samla ihop och jobba vidare med. Av erfarenhet tycker Eva att utomhusbanor ofta fungerar bra för elever som vanligtvis inte vill delta i gemensamma aktiviteter. Eva berättar att hon tillsammans med eleverna genom detta arbetssätt får tillfälle att prata om människors olikheter och vikten av att eleverna respekterar alla sina kompisar. Arbete med hundratal – När man går i förskoleklass vill man gärna kunna räkna till 100, säger Eva. Många kan ramsräkna, men hur mycket är egentligen 100? Vi använder vår hundraruta som finns uppritad på skolgården, en stor ruta med 100 små rutor. Vi börjar med Att rangordna plankor från 0–100. tre i rad när vi arbetar med talet nio. att gissa hur många rutor det är och sen kontroll räknar vi. Någon elev brukar snabbt komma på att det är tio i varje rad och att det finns tio rader och att det tillsammans blir 100. Då och då går vi till rutan och hoppar tioskutt, 10 – 20 – 30 och så vidare, berättar Eva. På klassrumsdörren sitter också talen 1–100 så att eleverna kan stå och räkna när de har lust. Ett annat exempel på hur man i förskoleklassen jobbar med hundratal är genom så kallade 100plankor. Varje planka består av ett tiotal. – En gång stod jag och plockade ut plankorna ur förrådet och eleverna hjälpte till och tog emot dem, berättar Eva. När jag kom ut hade eleverna redan börjat ordna plankorna i nummerordning så att de kom att bilda en lång stig från 1 till 100. Alla var inte helt säkra på talen men de som kände sig säkra delade med sig av sin kunskap och tillsammans lyckades de. Man lär av varandra. Eva beskriver avslutningsvis att varje elev under den sista skolveckan innan sommarlovet och flytt till årskurs 1 fick göra en 100tråd, det vill säga tio pärlor i varje färg så att det tydligt syns var 10talen finns. Dessa trådar får sedan följa med dem till 1:an. exempel på kunskapsmål (2.2) som används • …kan använda sig av matematiskt tänkande /…/ • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt. • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga., • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer /…/ (Lgr 11, s. 13–14) 28 FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 5. Läraren i förskoleklassen Förskoleklassen är en egen skolform som ska stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Läraren i förskoleklassen möter nyfikna sexåringar med olika erfarenheter, redo att ta sig an nya kunskaper. I för skoleklassen är möjligheterna stora att som lärare gå in med en helhetssyn på lärande och integrera olika ämnen på ett kreativt och lustfyllt sätt. Att arbeta som lärare i förskoleklassen innebär att läraren behöver ha goda insikter i det pedagogiska och innehållsliga arbetet både i förskolan och i grundskolan. Lärare i förskoleklassen har en speciell roll genom att de förväntas vara något som skiljer dem från såväl förskol lärare i förskolan som lärare i grundskolan.39 I Skolverkets lägesbedömning 2013 uppmärksammas att tillgången till kompe tenta lärare har avgörande betydelse för undervisningens kvalitet och för elevers lärande och kunskapsutveckling.40 Denna rapport hänvisar bland annat till Håkanssons och Sundbergs forskningsöversikt Utmärkt undervisning där de i sin genomgång av befintlig forskning kommit fram till att utmärkande för en under visning av god kvalitet är att undervisningen anpassas till elevernas kunskapsnivå, att lärare tror på sina elever, ger utmanande uppgifter, följer upp och återkopplar elevernas lärande och arbetar mycket med relationer. Det kräver en god orientering i olika ämnen i kombination med att kunna göra bra pedagogiska och didaktiska överväganden. Vidare visar forskningen att en god undervisning kännetecknas av kollektivt lärande i en kommunikativ lärandemiljö där eleverna lär av varandra. Det är därför viktigt att läraren kan stödja interaktion och även hantera lärande uppgifter i grupp.41 Att utveckla sin professionalitet som lärare i förskoleklassen innebär att tolka och utveckla en förståelse för uppdraget och att hålla kunskaperna aktuella genom egna studier och kontinuerlig fortbildning. Som professionell väljer läraren medel 39. H. Ackesjö, Läraridentiteter i förskoleklass. Berättelser från ett gränsland. Lic. Göteborg: Acta Universitatis Got hoburgensis, 2010; H. Ackesjö & S. Persson, Skolförberedelse i förskoleklass, att vara lärareirelation i gräns landet, Pedagogisk Forskning i Sverige, 15(2/3), 2010, 142–163; I. Munkhammar, 2001; SOU 2008:109, En hållbar lärarutbildning, Stockholm, 2008. 40. Skolverket, Skolverkets lägesbedömning 2013, Rapport 387, Stockholm, 2013. 41. J. Håkansson & D. Sundberg, Utmärkt undervisning : Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning, Stockholm: Natur & Kultur, 2012. Se också: J. Hattie, Synligt lärande för lärare, Stockholm: Natur & Kultur, 2012. FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 29 RektoRnS AnSvAR rektorn har ett sär skilt ansvar för att personalen får den kompetensutveck ling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. (Lgr 11, s. 19) för att nå bestämda mål och ser också ett handlingsutrymme för självständiga bedömningar.42 Enligt läroplanen för grundskolan ska samarbetsformer mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att kunna utveckla undervisningen och det didaktiska förhållnings sättet behöver lärare från olika skolformer och fritidshem mötas i pedagogiska diskussioner. Kompetensutveckling tillsammans med kollegor i den egna lärmiljön är en viktig del av skolans utvecklingsarbete.43 När lärare i förskoleklassen utgör en naturlig del i lärarkollegiet och har tillträde till lärargemensamma arenor som exempelvis personalkonferenser och kompetens utvecklingsinsatser kan det skapas möjligheter för en sådan utveckling. DISkUSSIonSFRågoR 1. hur gör vi för att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov? 2. På vilket sätt bygger vi upp ett förtroende mellan lärare och elever? 3. hur gör vi för att utveckla ett tillitsfullt klimat på vår skola? 4. Under vilka former möter vi lärare från olika skolformer för att diskutera peda gogiska frågor? 5. hur samarbetar vi med fritidshemmet för att få ett helhetsperspektiv på elevernas utveckling och lärande? 42. Skolverket, Forskning för klassrummet – Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken, Stockholm, 2013. 43. Skolverkets lägesbedömning 2013. 30 FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 31 inGmarie mUnkhammar Lärarens möjligheter och utmaningar Lärarna i förskoleklassen behöver ständigt utvärdera, analysera och utveckla undervis ningens former och innehåll med utgångs punkt i läroplanen. genom att utgå från elevernas erfarenheter och ha elevernas perspektiv i fokus kan läroplanens mål bli en kompass för riktningen. Ingmarie Munkhammar, universitetslektor i lärande vid Luleå tekniska universitet, har bland annat studerat vad som sker när förskoleklasslära re, lärare och fritidspedagoger med olika traditio ner möts för att samverka och arbeta tillsammans. Utifrån sin forskning och egen erfarenhet som förskollärare, samt erfarenhet av kvalitetsarbete och skolutvecklingsfrågor inom förskola och skola, ser hon flera möjligheter med att vara lärare i förskoleklassen. – Hur man lokalt har valt att organisera verk samheten för eleverna i förskoleklassen och hur man tolkar skollagens skrivning om att förskole klassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning får betydelse för lärarrollen, säger Ingmarie. Väljer man att tolka skrivningen i skollagen som att förskoleklassen ska skapa förutsättningar för att eleverna fortsätter att utvecklas och lär sig innebär det att verksamheten utgår utifrån elevernas perspektiv, erfarenheter och kunnande. Om man istället tolkar skollagens skrivning som att verksamheten ska vara en förberedelse och anpassning inför skolstarten riskerar lärararrollen att utvecklas till att man som lärare sneglar för mycket på skolan och de förväntningar som lära ren uppfattar finns där. Det senare synsättet kan vara en bidragande orsak till att förskoleklassen ofta organiseras enskilt och separat och där läraren inte ingår som en naturlig del i ett arbetslag. Dessa något förenklade beskrivningar visar att lärarrollen i förskoleklassen är komplex och befinner sig i ett korsdrag mellan förskola och skola. Ingmaries forskning åskådliggör att det är av betydelse att synliggöra de egna föreställning arna för att också kunna möta och förstå andras. Vilka tankar och idéer har jag om förskoleklassen? Vilken är min bild av förskoleklassen? – Att befinna sig i vad jag kallar ett korsdrag innebär också att läraren ständigt behöver ställa sig frågor och reflektera över hur det påverkar mig som lärare och hur jag uppfattar mitt uppdrag, säger Ingmarie. Hon vidhåller att läraren i förskoleklassen inte är och inte ska förväntas vara den förändrings agent som själv ska bära ansvaret för vad förskole klassen är eller kan vara. Lärare i förskoleklassen behöver istället utmanas och få mandat och möjligheter att utforma och utveckla verksam heten i förskoleklassen i enlighet med läroplanens intentioner och i samarbete med övriga kollegor. FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 31 6. Undervisningen i förskoleklassen Det här avsnittet behandlar undervisningens inriktning. Därefter beskrivs pla nering, genomförande och uppföljning av undervisningen. I avsnittet ges också exempel på hur undervisningen utformas i förskoleklassen utifrån läroplanens övergripande mål. Undervisningens inriktning RektoRnS AnSvAR rektorn har ett särskilt ansvar för att skolans arbets former utvecklas så att ett aktivt elev inflytande gynnas. (Lgr 11, s. 18) Skollagen och läroplanen anger inriktningen för all utbildning. Läraren ska ta hän syn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.44 Förskoleklassen ska enligt skollagen stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.45 Förskoleklassen utgör det första steget i genomförandet och uppfyllandet av läroplanens mål. Undervisningen ska utgå från skolans värdegrund och uppdrag så som den anges i läroplanens första del och från övergripande mål och riktlinjer i läroplanens andra del. Läroplanen ska ligga till grund för lärarens val av arbets sätt och arbetsformer i förskoleklassen så att undervisningen gynnar både elevernas kunskapsutveckling och ett aktivt elevinflytande. Värdegrundsuppdraget i del ett ingår som en integrerad del av undervisnings praktiken och ska inte hanteras enbart som ett särskilt eller isolerat arbete. Att tänka på är att skolans demokratiska uppdrag handlar både om att tillvarata elevernas rättigheter och utveckla deras demokratiska kompetens. Demokratisk kompetens är en pedagogisk fråga som är knuten till skolans uppdrag att främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt livslång lust att lära.46 De övergripande målen i läroplanens andra del inleds med avsnitt som handlar om normer och värden samt kunskaper. Dessa mål utgör en grund för undervis ningens inriktning i förskoleklassen. I läroplanens andra del 2.2 ”Kunskaper” finns sexton kunskapsmål som skolan ska ansvara för att eleverna har utvecklat efter genomgången grundskola. Dessa ligger till grund för kursplanerna som finns i den tredje delen i grundskolans 44. Lgr 11, s. 14. 45. 9 kap. 2 § skollagen (2010:800). 46. Regeringens proposition 2009/10:165. 32 FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET läroplan. Kursplanerna inleds med motiven till varför ämnet finns i respektive skolform. Därefter anges syftet och de långsiktiga målen för undervisningen i ämnet. Kopplingen mellan kunskapsmålen och kursplanerna framgår bland annat i ämnets syftesbeskrivning. koPPLinG meLLan FÖrSkoLanS och GrUndSkoLanS L äroPLaner Förskolans och grundskolans läroplaner länkar i varandra. Jämförelsen nedan visar på samstämmigheten och progressionen mellan förskolans mål att sträva efter, kunskapsmålen i grundskolans läroplan och syftesbeskrivningarna i kursplanerna. Enligt förskolans läroplan ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp, sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra samt utvecklar intresse för skriftspråk och förståelse för symboler och deras kommunika tiva funktioner. Enligt de övergripande kunskapsmålen i läroplanens andra del (2.2) som även gäller för förskoleklassen ska skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt och kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden. Enligt syftesbeskrivningen i kursplanen för ämnet svenska ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommu nicera och lära. Vidare ska undervisningen stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunska per om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Genom att utgå från elevernas erfarenheter, bland annat från förskolan, och arbeta vidare med de övergripande kunskapsmålen i läroplanens andra del kan förskoleklassen möjliggöra en kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande och vara en länk till skolan. Planering av undervisningen Lärarna i förskoleklassen har ansvaret att utforma sin undervisning i enlighet med läroplanen. Förskoleklassens uppgift är att skapa förutsättningar för att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt enligt de nationella målen. Det är huvud FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 33 RektoRnS AnSvAR rektorn har ett sär skilt ansvar för att undervisningen i olika ämnesområ den samordnas så att eleverna får möj lighet att uppfatta större kunskaps områden som en helhet. (Lgr 11, s. 19) RektoRnS AnSvAR rektorn bör se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda plane ringen. (Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, s. 36) mannens och rektorns ansvar att skapa förutsättningar så att lärarna kan arbeta utifrån de mål och riktlinjer som anges i läroplanen. Syftet med planeringen är att skapa en struktur för undervisningen. Med hjälp av planeringen kan läraren också utvärdera både den egna undervisningen och elevernas kunskapsutveckling i förhållande till målen för undervisningen. En viktig del i undervisningen är att det finns en tydlighet kring hur enskilda moment och aktiviteter bidrar till och gör det möjligt att uppfylla undervisningens syfte. En välplanerad undervisning som utgår från läroplanen förutsätter att det finns tid för att reflektera kring undervisningen. Vid planeringen behöver läraren utgå från en analys av utvärderingar från tidigare undervisning och identifiera vad som har fungerat väl och vad som kan behöva förändras eller utvecklas samt analysera orsaker till detta. Läraren kan utifrån det avgöra hur undervisningen behöver planeras så att den i så stor utsträckning som möjligt möter elevernas behov och förutsättningar. Planeringen bör inte vara statisk utan läraren behöver ständigt bedöma om undervisningen behöver anpassas så att den på bästa sätt möter varje elevs behov och förutsättningar. Lärare i förskoleklassen planerar och genomför sin verksamhet utifrån läroplanen och utifrån varje individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Läraren ansvarar också för att alla elever får ett reellt inflytande på både arbetssätt, arbetsfor mer och undervisningens innehåll. Det är väsentligt för lärare att redan på plane ringsstadiet fundera över vad, hur och varför eleven bör arbeta med en viss uppgift och hur elevens perspektiv beaktas. Frågor som har betydelse är om uppgiften främjar elevers utveckling och lärande i förhållande till de nationella målen samt om lek och lärande integreras och i så fall hur. Planeringen i förskoleklassen kan ta sin utgångspunkt i något som eleverna visar intresse för. Ett sätt att involvera eleverna i planeringen är att de får delge vilka erfarenheter och föreställningar de har kring det som undervisningen ska behandla, och utifrån detta bidra med idéer på innehåll, arbetssätt och arbetsformer för det aktuella arbetsområdet. Utifrån läroplanens över gripande mål, konkretiserar läraren målen för den aktuella undervisningen. Det finns studier som visar att en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare samarbetar vid planering, analys och utvärde ring av undervisningen.47 Kollegiala samtal, dialog och reflektion över den gemen samma praktiken kan vara nödvändigt för att möjliggöra förändringar och förbätt ringar av den pedagogiska verksamheten. Även i Skolverkets lägesbedömning 2013 konstateras det att gemensam planering av undervisningen utifrån styrdokumen 47. J. Hattie, Visible learning : a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement, Oxon: Routledge, 2009. 34 FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET ten ökar möjligheten till likvärdighet i genomförandet av undervisningen och att kompetensutveckling tillsammans med kollegor i den egna lärmiljön är en viktig del av skolans utvecklingsarbete.48 Genomförande av undervisningen Läraren ansvarar för att undervisningen utgår från läroplanen samt för att eleverna erbjuds en strukturerad och utvecklande undervisning under lärarens ledning. Det förutsätter att läraren har en god överblick över de arbetsprocesser som sker i undervisningen och kan avgöra hur gemensamma genomgångar, enskilda bearbet ningar av innehållet och samarbete mellan elever kan kombineras för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för elevernas kunskapsutveckling. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma tecken på om en elev kan vara i behov av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller särskilt stöd. Så är fallet när en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot de kun skapskrav som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skolformen. Elevens behov kan till exempel bli synliga inom ramen för undervisningen, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, eleven själv eller elevens vårdnadshavare. Skolan behöver också uppmärksamma om det finns andra typer av svårigheter för eleven i skolsituationen. Läs mer om detta i Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.49 Där finns rekommen dationer om hur arbetet med dessa insatser kan ske. Uppföljning av undervisningen Enligt skollagen ska alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt de nationella målen.50 Läraren i förskoleklassen utgår vid uppföljningen från de nationella målen i läroplanens andra del.51 Detta innebär att läraren utvärderar hur väl den egna 48. Skolverkets lägesbedömning 2013. 49. Skolverket, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Stockholm, 2014. 50. 3 kap. 3 § skollagen. 51. Lgr 11, s. 12–20. FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 35 RektoRnS AnSvAR rektorn har ett sär skilt ansvar för att undervisningen och elevhälsans verk samhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. (Lgr 11, s. 18) undervisningen tillgodoser elevernas behov och identifierar vilka anpassningar som behöver göras under arbetet. Läraren behöver även följa upp undervisningen efter avslutat arbetsområde som grund för kommande planeringar. Enligt läroplanen ska även eleverna vara delaktiga i utvärderingen av undervisningen. Uppföljning av verksamheten är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.52 DISkUSSIonSFRågoR 1. Vilka förutsättningar har vi för planering av verksamheten i förskoleklassen? 2. hur tar vi reda på var varje elev befinner sig i sin kunskapsutveckling och använder det som grund för planeringen av undervisningen? 3. hur gör vi för att ta hänsyn till nya förutsättningar och behov i genomförandet av undervisningen? 4. hur arbetar vi för att eleverna ska få reellt inflytande över arbetssätt, arbets former och undervisningens innehåll? 5. hur utformar vi undervisningen så att vi stärker elevernas tillit till den egna förmågan? 6. hur återkopplar vi de bedömningar vi gjort på ett sätt som stimulerar eleverna att få syn på och bli aktiva i sitt eget lärande? 7. hur följer vi upp undervisningen efter ett avslutat arbetsområde så att det ger ett bra underlag att utgå ifrån för att utveckla undervisningen? 8. Vilka förutsättningar har vi för att samverka och utbyta kunskaper med skolan och fritidshemmet? 52. Skolverket, Skolverkets allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Stock holm, 2012. 36 FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 37 brUnnSänGSSkoLan, SÖdertäLje Matematik, språk och estetik Annika Persson är förskollärare och har lång erfarenhet av undervisning i förskoleklass. Det senaste läsåret har hon varit ansvarig för ett ”science torg” på Brunnsängsskolan i Södertälje för att skapa intresse för naturve tenskap, matematik och teknik från förskole klass till årskurs 2. Hon arbetar gärna äm nesövergripande och vardagsnära med sina elever. För att fördjupa och vidga elevernas lärande integrerar hon det naturvetenskapliga fältet med språk och estetik. elevers erfarenhet Under ett helt läsår har Annika och elever i för skoleklass upp till årskurs 2 på Brunnsängsskolan arbetat med vatten som ett ämnesövergripande område. Det hela tog fart förra hösten när eleverna kom tillbaka från sommarlovet med många upple velser av sommarbad i hav, sjöar eller simbassänger. – Vi började med att känna, lukta, smaka och upptäcka hur vatten egentligen ser ut, vi observe rade färger och genomskinlighet. Eleverna fick sedan med hjälp av olika material Ämnesord och vardagsord som används i elevernas arbete: flyta, sjunka, yta, botten, djup, grund, bärkraft, flyt kraft, genomskinlighet, transparens, hävert, frysa, smälta, expansion, vågrörelse, frottage, schablon, tryck, bäcken, vattenfall, utför, nedför, porla, brusa, skumma, studsa, svänga, rusar, skvätter, svischar, vattentorn, vattenledning och broar. Annika Persson gestalta olika fenomen som till exempel våg rörelser och vattnets väg mellan stenarna i en bäck. Mycket språk involverades, både ämnesord och vardagsord, som till exempel brusa, forsa, flytkraft, volym, säger Annika. Annika påtalar vikten av den ämnesspråkliga utvecklingen för att kunskapsutveckling ska ske. Estetiken är också en viktig del i denna utveckling för att eleverna ska befästa och förstå olika feno men på ett djupare plan. – Fokus på språkutveckling och att få erfara ord genom olika uttryckssätt är särskilt viktigt i vårt flerspråkiga område, förklarar Annika vidare. Utgångspunkten för förskoleklassens arbete med matematik är elevernas erfarenheter, intressen, kun skaper och de mål som finns uttryckta i läroplanen. – Det kan också innebära att uppmärksamma spontana händelser med matematiskt innehåll och ge utrymme och möjlighet att tydliggöra och fördjupa det. FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 37 38 elevers intresse av omvärlden Annika berättar att en fråga som uppkom under ar betet med vatten var ”Hur tar man sig över vatten?”. Det ledde till många intres Att låta matematik santa diskussioner och An och naturvetenskap nika började tillsammans med gestaltas i olika skapan eleverna jobba med broar. deformer ger spännande – Vår stad delas av Mä upptäckter och ett djupare larens inlopp och kanalen lärande. Det visar eleverna så det finns många broar att matematik kan ha andra mellan olika delar av staden, värden än enbart praktiska till exempel en klaffbro, en och funktionella.” slussbro, motorvägsbroar, järnvägsbroar och gångbroar, säger Annika. Vid denna tidpunkt deltog lärarna i en fortbild ning då Brunnsängsskolan ingick i en satsning på NO och teknik knuten till Tom Tits Experiment. – Den nyvunna kunskapen kunde vi omsätta direkt i arbetet med eleverna, säger Annika. Genom att förskoleklassen besökte olika broar i närområdet kunde eleverna upptäcka och studera olika slags broar och deras konstruktion. – Eleverna har fått se balk, valv och bågbroar, ” samt broar med klaffar och fackverk. På plats ute, uppe på, bredvid och inte minst under olika broar, tillsammans med elevernas eget brobyggan de med olika tekniker, får nya begrepp betydelse i sitt sammanhang, berättar Annika. I undersökningarna och experimenten kring materials egenskaper blir hållfasthet, styrka, hård het och elasticitet nya och användbara begrepp. Annika beskriver hur eleverna diskuterade sig fram till olika lösningar: – Duger ett A4papper som bro? Hur? Vad kan man göra med det för att det ska bli starkare? Jo, vecka, rulla eller vrida det. När pappersarken formades till en cylinder och kunde bära en trave böcker, gjordes viktiga upptäckter om formers betydelse för styrkan och hållbarheten. Att triang larna i ett fackverk är starka nog att bära upp både broar, lyftkranar och Eiffeltornet var en impone rande upptäckt, säger Annika. Undersökningarna av teknik och material har utvecklats parallellt med egna konstruktioner. Till en början har eleverna fått använda känt material som till exempel trästavar. Bågbro Hängbro gångbro 38 FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 39 – Eleverna har blivit utmanade. De har till exempel fått bygga en valvbro av räta trästavar. Här får tidigare erfarenheter möta ny kunskap i praktiskt undersökande och samtal. Ett annat exempel är att konstruera en fack verksbro av tandpetare och ärtor så att den spän ner över ett tänkt vatten med brofästen på vardera sidan och så att en liten båt kan gå under. Upptäckterna eleverna har gjort prövas sedan i egna, nya konstruktioner, där har de valt meto der och verktyg samt haft tillgång till ett varierat material. Eleverna har oftast arbetat i par för att kunna diskutera sig fram till olika lösningar. – De har byggt, testat och utvärderat, och eleverna har varit mycket nöjda med sina verk, berättar Annika. kunskaper om olika yrken När arbetet med broar inleddes uppkom ett antal frågor som till exempel: Hur kan en bro se ut? Hur bygger man en bro? Vad behöver man veta och kunna för att bygga den? Vem bestäm mer hur den ska se ut och vilken funktion den Fackverksbro ska ha? Detta ledde till att diskussionerna kom in på olika yrken som behövs vid ett brobygge. Som exempel kom vi fram till arkitekt, ingenjör, byggnadsarbetare, snickare och arbetsledare. Eleverna mötte en mängd nya ord och begrepp som ritning, konstruktion, teknik och så vidare. Matematik och estetik När vintern kom övergick vattentemat till snö och is. Då fick Brunnsängsskolans förskoleklasser jobba med kristaller och geometri. Det blev experiment kring hur vatten antar olika form; flytande, gas och fast form som is. – Eleverna fick undersöka olika lösningar med vatten, säger Annika. Bland annat gjorde de en kristallkrona genom att hänga snören i en saltlösning som blev till saltkristaller när vattnet dunstat. Med lupp kunde eleverna göra intressanta iakttagelser. Eleverna fick sedan göra jämförelser med andra kristaller som till exempel bergskristall. När snön föll fick eleverna gå ut och försöka få syn på de pyttesmå iskristallerna i snöflingorna. kristallkrona gjord av saltkristaller tredimensionella modeller av de platonska kropparna. Bäck sedd från en bro FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 39 40 Eleverna blev fascinerade av den fantastiska variatio nen i mönster, av regelbundenheten och symmetrin. Kristallen är en regelbunden sexhörning med sex uddar eller hörn, förklarar Annika vidare och ett enkelt sätt att upptäcka och förstå den symme triska upprepningen är att vika och klippa så att det blir till ett sexkantigt papper. Utmaningen är att komma underfund med hur vikningarna ska göras för att få det symmetriska mönstret när man viker upp papperet. Beroende på hur man vikt upprepar sig mönstret tre eller sex gånger. Det ger upphov till en mängd reflektioner. Annika tar upp vikten av att få jobba med bra material och att få skapa själv. Med enkla redskap som en egentillverkad passare i kartong kan elev erna göra cirklar och upptäcka sambandet mellan cirkeln och sexhörningen. Med olika laborativa material undersöker sedan eleverna sexhörningens egenskaper, vilka former den kan delas upp i och hur den kan byggas ut och användas för nya konstruktioner. Eleverna skapar kompositioner som kan varieras i det oändliga. Med speglar kan de undersöka vinklar och symmetrier. Lärarna erbjuder ett rikt material som gör det möjligt att återge hur ljuset reflekteras i snöns kristaller och bryts i regnbågens alla färger. Annika säger avslutningsvis att kommuni kationen mellan elever och lärare har haft stor betydelse för upptäckarglädjen, skapandet och utvecklingen av arbetet. exempel på kunskapsmål (2.2) som används • kananvändadetsvenskaspråketitalochskriftpå ett rikt och nyanserat sätt, • kananvändasigavmatematiskttänkandeför vidare studier och i vardagslivet, • kananvändakunskaperfråndenaturvetenskap liga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanis tiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, • kanlösaproblemochomsättaidéerihandlingpå ett kreativt sätt, • kanlära,utforskaocharbetabådesjälvständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, Ämnesord och vardagsord som används i elevernas arbete: kristall, glittrande, saltkristall, iskristall, sexkantig, hexagon, cirkel, radie, trianglar, symmetri, spegelvänd, kaleidoskop, liksidig, diagonal, upprepa, mönster, deko rera, remsor, ritning och modell. 40 • kananvändasigavettkritiskttänkandeoch självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, • kananvändaochtadelavmångaolikauttrycksfor mer /…/. • kangöravälunderbyggdavalavfortsattutbildning och yrkesinriktning. (Lgr 11, s. 13–14) FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 7. Modersmål i förskoleklassen I förskoleklassen, liksom i all annan utbildning, finns det elever som har ett annat modersmål än svenska. Det kan vara språk från olika delar av världen, inklusive Sveriges fem nationella minoritetsspråk; finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Svenskt teckenspråk jämställs med de nationella minoritetsspråken. Enligt skollagen ska förskoleklassen medverka till att de elever som har ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.53 Det finns forskning som visar att barn som utvecklar en tvåspråkighet, med en hög färdighet i båda språken, utvecklar en språklig medvetenhet, vilket i sin tur bidrar till en utveckling av läsfärdighet.54 Hur ett sådant arbete ska bedrivas behöver variera eftersom förhållandena i förskoleklasserna ser mycket olika ut. Det finns förskoleklasser där det är en stor andel av eleverna som har ett annat modersmål än svenska medan det i andra förskoleklasser endast är några få elever. Det kan också finnas stora variationer i hur många olika modersmål som förekommer i en förskoleklass och hur väl eleverna behärskar modersmålet respektive det svenska språket. Precis som i utbildningen i övrigt behöver läraren därför anpassa under visningen utifrån elevernas olika förutsättningar och behov. I Skolverkets allmänna råd för förskolan står det att arbetslaget på olika sätt kan uppmuntra och skapa möjligheter för barn med annat modersmål än svenska att använda både svenska och sitt eller sina modersmål i förskolans dagliga aktiviteter. Det allmänna rådet vänder sig till verksamma i förskolan men kan även användas som utgångspunkt i förskoleklassen då reglerna i denna del är desamma i skollagen för förskolan och förskoleklassen. I materialet står det bland annat att det är viktigt att de vuxna i barnets omgivning på olika sätt uppmuntrar, stödjer och skapar möjligheter för barn med ett annat modersmål än svenska att använda både sitt modersmål och det svenska språket. Ett språkligt lärande blir bäst genom att språ ket används i meningsfulla sammanhang i vardagen. Vidare konstateras att viktiga aspekter i arbetet med flerspråkighet är personalens förhållningssätt och kunskaper om hur man medverkar till att barn med flera språk får möjlighet att utveckla alla 53. 8 kap. 10 § och 9 kap. 10 § skollagen. 54. G. Håkansson, Tvåspråkighet hos barn i Sverige, Lund: Studentlitteratur AB, 2003. FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 41 sina språk. Ett förhållningssätt som kännetecknas av nyfikenhet, öppenhet och en vilja att ta reda på mer om barnets språk påverkar barnets möjligheter att utveckla sina språk. I arbete med barn som har ett annat modersmål än svenska krävs en medvetenhet om barnets språkliga bakgrund.55 Att både det svenska språket och en elevs modersmål ingår som en del i de dagliga aktiviteterna innebär att arbetssätt, den pedagogiska miljön och material i förskoleklassen kan behöva anpassas i förhållande till det eller de modersmål som eleverna har. Det kan till exempel handla om att läraren i det dagliga arbetet upp märksammar ord och begrepp på såväl svenska som elevernas modersmål och om att se till att alla elever ges talutrymme och blir lyssnade på. Utifrån en kunskap om de enskilda elevernas bakgrund, uppfattningar och intressen kan läraren se till att varje tillfälle till interaktion och samtal tas tillvara samt uppmuntra och stödja eleverna att använda sina språk. Vid olika former av aktiviter, till exempel musik stunder, samlingar och genomförandet av olika uppgifter, kan läraren visa intresse för att få veta mer om elevens språk och kultur och använda denna kunskap som en naturlig del i undervisningen. När det gäller material kan det bland annat handla om att det finns tillgång till olika slags lärresurser på elevens modersmål, både analogt och digitalt. Här kan tillgången till skolbibliotek vara en värdefull resurs där eleverna tidigt introduceras i att nyttja bibliotekets möjligheter till läs ning. Dessa lärresurser utgör en god grund för reflektion och samtal. Genom att samverka med elevens föräldrar kan läraren få fördjupad information om elevens språk och ta del av föräldrarnas syn på det egna barnets språkutveckling. Denna information kan läraren ha stor nytta av i det fortsatta arbetet med att planera och genomföra undervisning på ett sätt som gör att eleverna ges goda möjligheter att utveckla såväl det svenska språket som sitt modersmål. Den som vill fördjupa sig inom detta område kan läsa Skolverkets stödmaterial Flera språk i förskolan – teori och praktik.56 Materialet handlar visserligen om för skolan men eftersom skollagens regler i denna del är desamma för förskolan som för förskoleklassen kan det med fördel användas även av lärare i förskoleklasser. Stödmaterialet relaterar till aktuell forskning och syftar till att ge ökad kunskap, inspiration och vägledning i arbetet med flerspråkighet. 55. Skolverket, Skolverkets allmänna råd med kommentarer för förskolan, Stockholm, 2013; 9 kap. 10 § skollagen (2010:800). 56. Skolverket, Flera språk i förskolan – teori och praktik, Stockholm, 2013. 42 FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET DISkUSSIonSFRågoR 1. hur arbetar vi för att elever som har ett annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utveckla det svenska språket? 2. hur arbetar vi för att elever som har ett annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utveckla sitt modersmål? hur samverkar vi med föräldrar för att stödja elevernas utveckling av sitt modersmål? 3. hur organiserar, genomför och förändrar vi undervisningen utifrån elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper så att undervisningen fungerar väl för alla elever? 4. hur använder vi skolbiblioteket för att främja språkutveckling och stimulera till läsning för elever med annat modersmål än svenska? FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 43 44 Cecilia, lärare på Sätraskolan, läser högt tillsammans med elever. SätraSkoLan, Sk ärhoLmen Språka, läsa och skriva Högläsning, ett sätt att främja läs och skrivutvecklingen, engagerar eleverna på Sätraskolan och ger dem verktyg till en bättre läsförståelse. Cecilia Westblad, lärare på Sätraskolan i Skärhol men, har tillsammans med sitt arbetslag, förskole klass och årskurs 1–3, tillägnat sig kunskaper i hur man via högläsning undervisar i läsförståelse strategier. Det började med att specialläraren gick en kurs och blev så inspirerad att hon startade en studiecirkel för alla i arbetslaget. Det har lett till 44 att alla i arbetslaget nu arbetar med högläsning som en läsförstålsestrategi. Läsförståelsestrategier redan i förskoleklass Redan i förskoleklass är det viktigt att utveckla elevernas språkliga medvetenhet. Det innefattar mer än läsning och att kunna avkoda. Eleverna måste också förstå det de läser. – Högläsning är en fantastisk väg in i läsför ståelsen, berättar Cecilia. Via högläsningen kan eleverna utveckla sitt ordförråd och sexåringarna kan börja bekanta sig med olika läsförståelsestra FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 45 tegier. Det gör eleverna till aktiva och medvetna läsare. nöjde sig med att inte förstå, som läste med bra flyt utan att reflektera över innehållet. vad är läsförståelsestrategier? För att kunna uppnå en bra läsförståelse behöver eleverna etablera lässtrategier. Det kan till exem pel vara att kunna ställa frågor till texten, reda ut oklarheter, förutspå vad som ska hända och kunna koppla ihop textens innehåll med egna erfarenheter eller med texter man läst tidigare. Dessa strategier, som en bra läsare använder sig av automatiskt, lyfter vi fram och lär eleverna att använda, säger Cecilia. Vi ger eleverna verktyg så att de kan hantera de texter de möter, först vid högläsning och sedan i texter som de läser själva. Men det som jag tycker är den största vinsten är att eleverna vill förstå vad de själva läser och att de inte längre nöjer sig med att bara avkoda. Förr mötte jag ganska ofta elever i årskurs 2 och 3 som Hur man kan arbeta med läsförståelse strategier? Under högläsningen arbetar Cecilias klass hela ti den med olika läsförståelsestrategier. Tillsammans reder de ut oklarheter Språk, lärande och iden och förklarar ord och titetsutveckling är nära begrepp för varandra. förknippade. Genom rika möjlighe – Vi uppmanar ter att samtala, läsa och skriva ska eleverna att göra varje elev få utveckla sina möjlig kopplingar mellan heter att kommunicera och därmed egna erfarenheter, få tilltro till sin språkliga förmåga”. annat vi läst och den (Lgr 11, s. 9) text vi läser just nu. Vi läser ofta texter med målande språk som lätt skapar inre bilder hos den som lyssnar och ber sen eleverna att måla sin bild av det vi läst om. eleverna får förutspå vad som kommer att hända och berättar om det i grupp. ” elever jämför två texter och visar med hjälp av ringarna på likheter och skillnader. FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 45 46 När en ny bok introduceras får eleverna först enskilt och sedan i par fundera över vad de tror att boken kommer att handla om. De får titta på framsidan, lyssna på titeln och eventuellt baksidestexten. Sen diskuterar vi tillsammans i storgrupp och alla får berätta vad de tror att boken kan handla om och om de har läst eller upplevt något liknande tidigare. När vi sedan bör jar läsa boken har alla elever skapat egna föreställ ningar om vad de tror ska hända. – Vi använder också strategin att förutspå när vi kommer till något spännande avsnitt i texten för att eleverna ska få använda sin egen fantasi och kreati vitet, säger Cecilia. Eleverna delas in två och två för att tillsammans diskutera vad de tror ska hända. Spådomarna arbetar eleverna sedan vidare med på olika sätt. Eleverna kan till exempel få tala in dem på lärplattan, dramatisera dem med hjälp av animeringsappar, göra egna filmer, skriva gemen samma texter på lärplattan eller helt enkelt rita vad de tror ska hända. Sen läser vi vidare i texten för att ta reda på vad som verkligen hände. I arbetet med elever som ännu inte läser och skriver är lärplattan ett fantastiskt verktyg. Med hjälp av den kan sexåringarna träna på att åter berätta och sammanfatta. När vi läst en saga kan eleverna två och två hjälpas åt att återberätta och sammanfatta sagan och att tala in den på lärplat tan. De tränar då på att samarbeta och att lyssna på varandra och de lär sig hur en berättelse är uppbyggd och vikten av att hålla en röd tråd i sitt berättande. elever i behov av särskilt stöd och elever med annat modersmål än svenska Elever med annat modersmål och elever i behov av särskilt stöd får hela tiden nya ord och begrepp genom att lyssna på högläsningen och delta i samtal om texten. Eleverna får även verktyg för hur de ska göra om de till exempel möter svåra ord när de börjar läsa själva. När eleverna under visas i och får öva sig på att använda olika läsför ståelsestrategier får de dessa redskap att ta till när det är dags att läsa själva. De får också en bättre förståelse för hur en berättelse är uppbyggd och det har de nytta av när de ska skriva egna texter. Detta sätt att arbeta gynnar alla elever. – När vi som pedagoger visar modeller för hur problem och uppgifter kan lösas får eleverna verk tyg att ta hjälp av när de ska arbeta självständigt. exempel på kunskapsmål (2.2) som används Dramatisering av berättelse med hjälp av fingerdockor och lärplatta. • kananvändadetsvenskaspråketitalochskriftpå ett rikt och nyanserat sätt, • kansamspelaimötenmedandramänniskoruti från kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, • kananvändaochtadelavmångaolikauttrycksfor mer /.../, • kananvändamoderntekniksomettverktyg/.../. 46 FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 8. Övergångar och samverkan Barn kan vara med om två övergångar mellan tre olika skolformer (förskola, förskoleklass och en obligatorisk skolform) under drygt ett års tid. Skolformerna kan vara organiserade på olika sätt och de olika verksamheterna är ofta placerade på olika platser. Detta ställer särskilda krav på både barnen och lärarna i de olika skolformerna.57 Övergångar mellan olika skolformer I läroplanen finns riktlinjer för hur övergångar och samverkan ska ske för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande samt stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Enligt läroplanen ska läraren utveckla ett samar bete mellan förskoleklass, skola och fritidshem, utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i berörda skolformer samt i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Frågan om barns övergångar och samverkan mellan olika skolformer har varit en återkommande fråga både i Sverige och internationellt under ett antal år. Inter nationell forskning visar att barns och elevers övergångar mellan olika skolformer inte bara påverkar inträdet i skolan, utan kan också påverka studieresultaten högre upp i åldrarna. Detta understryker vikten av att tillsammans i arbetslagen resonera om hur övergångar mellan skolformerna kan organiseras och genomföras för att underlätta för eleverna.58 Lärarna i de olika skolformerna behöver ta ett gemensamt ansvar för över gångarna. De behöver förklara hur, när, var och varför olika övergångsaktiviteter genomförs. Ett gemensamt ansvarstagande ger också möjlighet till samtal om elever och verksamheter i samband med övergångarna. En utmaning för förskole 57. H. Ackesjö, Från förväntningar till motstånd och anpassning. Fyra barns övergångar till och från förskoleklass. Nordic Early Childhood Education Research Journal, 6(15), 2013b, 123. 58. H. Ackesjö, Barns övergångar till och från förskoleklass. Gränser, identiteter och (dis-)kontinuiteter. Diss. Kalmar: Linnæus University Press, 2014.; Se också: Skolverket, Förskoleklass – 6-åringars skolform? Integration förskoleklass-grundskola-fritidshem, delrapport nr 2, Stockholm, 2000; Skolverket, Att bygga en ny skolform för 6-åringarna. Om integrationen förskoleklass, grundskola och fritidshem, rapport nr 201, Stockholm, 2001; Myndigheten för Skolutveckling, Förskoleklassen – i en klass för sig, Stockholm: Liber, 2006. FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 47 RektoRnS AnSvAR rektorn har ett sär skilt ansvar för att samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritids hemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveck ling och lärande. (Lgr 11, s. 19) klassen är att få en progression i lärandet såväl på den enskilda elevens nivå som på gruppnivå. Genom att lärare från olika skolformer får möjlighet att förmedla och diskutera vilka erfarenheter eleverna har från den tidigare skolformen ökar förut sättningarna för lärare i kommande skolform att vidareutveckla och fördjupa dessa kunskaper och erfarenheter.59 En förutsättning för att detta ska bli möjligt är att det finns utarbetade sam verkansformer mellan förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och skolan. Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande.60 SamVerkan och Samarbete RektoRnS AnSvAR rektorn har ett sär skilt ansvar för att samverkan kommer till stånd med för skolan för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete. (Lgr 11, s. 19) Det framgår av läroplanen att samarbete mellan förskoleklassen, skolan och fri tidshemmet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för de olika verksamheterna. Ansvaret för detta arbete ligger på såväl lärare som rektorn. Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan. Även av förskolans läroplan framgår att förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild upp märksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd.61 Det finns dock studier som visar att det kan vara svårt att få till en bra samver kan mellan förskoleklassen och skolan på grund av att de olika lärarkategorierna inte tilldelas tid för utbyte av erfarenheter, pedagogiska diskussioner, planering, reflektion, uppföljning och utvärdering.62 Skolinspektionens regelbundna tillsyn visar att samverkan mellan lärare i förskoleklassen och grundskolan behöver förbättras. Exempelvis framkommer det att former och rutiner för överlämningssamtal mellan lärarna i förskoleklass och grundskolan kan saknas. 59. H. Ackesjö, Children Crossing Borders. School visits as initial incorporation rites in transition to preschool class. International Journal of Early Childhood, 45 (3), 2013a 387–410. 60. Lgr 11, s.10. 61. Skolverket, Läroplan för förskolan Lpfö 98, Stockholm, reviderad 2010, avsnitt 2.5, s. 13; Lgr 11, s. 16. 62. H. Ackesjö, 2010. 48 FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET Det är särskilt två faktorer som har effekt på barns framtida lärande, visar en genomförd studie i Finland. Det är dels när lärare samarbetar över läroplans gränserna med gemensamma läroplansfrågor och dels när information om barns förmågor förs över till mottagande skolform i syfte att ge lärarna ett försprång i att anpassa undervisningen till eleverna.63 Genom ökad samverkan mellan förskoleklass och skola kan förskolepedagogiken färga av sig i skolans kultur och lärares olika kompetenser kan tillvaratas på ett sätt som gynnar elevers utveckling och lärande. Förutsättningar för ett samarbete är att det finns en stödjande arbetsledning och att det finns gemensam tid för lärare i de olika verksamheterna att mötas. DISkUSSIonSFRågoR 1. hur samarbetar vi med personalen i förskolan, skolan och fritidshemmet för att stödja elevers utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv? 2. hur kan vi utveckla former för samverkan mellan förskola och förskoleklass för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande? 63. A. Ahtola, G. Silinskas, PL. Poikonen, M. Kontoniemi, P. Niemi & Nurmi, JE., Transition to formal schoo ling: Do transition practices matter for academic performance? Early Childhood Research Quaterly, 26, 2011, 295–302. FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 49 50 heLena ackeSjÖ Övergångar till och från förskoleklassen året i förskoleklassen kan spela en viktig roll för elevernas fortsatta skolgång. Utma ningen för lärarna i förskoleklassen är att både knyta an till barnens tidigare erfaren heter från förskolan och samtidigt förbereda dem för fortsatt skolgång. Helena Ackesjö, forskare och lärare vid Linnéuni versitetet, har i sin doktorsavhandling försökt att få en djupare förståelse för övergångarna mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1 sett ur bar nens perspektiv. I avhandlingen diskuteras de olika former för kontinuitet som barnen ger uttryck för. – Resultaten i studien visar att övergångar mel lan skolformer inte endast handlar om att bar nen ska träda över institutionella gränser mellan skolformer, utan även relationella gränser mellan olika gemenskaper, säger Helena. Barns vardag i förskola och skola är övergångsrik, vilket ställer krav på barns flexibilitet. Barnen verkar inte oroa sig så mycket över att flytta från förskolans gård till en stor skolgård. Det kan istället upplevas spännande och inspire rande då gränsen mellan förskola och förskole klass kan göras synlig. Däremot kan de återkom mande splittringarna i relationerna till andra barn bekymra dem, något som också kan påverka deras lärande. Övergångarna mellan skolformerna blir processer av både anpassning och separation vilket ställer krav på barnen. I studien ser Helena också att elever i årskurs 1 50 ger uttryck för att de får göra om vissa undervis ningsmoment som de redan gjort både i förskolan och i förskoleklassen. Lärare i alla skolformer har en utmaning i att befästa och vidareutveckla alla elevers kompetenser och förmågor. – Men lärare i förskoleklass har en särskild ut maning då eleverna kommer från en mängd olika förskolor som alla arbetar med olika metoder och innehåll, understryker Helena. ” En slutsats jag kan dra är att det krävs att lärarna i förskola, förskoleklass, i fritids hem och skola samarbetar för att skapa progression i undervisningens innehåll i de olika skolformerna. ” Helena säger avslutningsvis att: – Den pedagogiska poängen med förskoleklas sen är att den utgör en plats där barnen, utan yttre krav på prestationer, får tid att förbereda sig på möten med olikheter, kontraster och variationer i undervisningsinnehåll och gemenskaper. Hur förskoleklassåret, och övergångarna till och från förskoleklassen, hanteras skulle därmed kunna få effekter på barnens fortsatta skolgång. FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 51 UPPSaLa kommUn nätverk och samarbete för kontinuitet, utveckling och lärande I Uppsala kommun finns ett kommunöver gripande nätverk för kommunens förskole klasser. nätverket är ett resultat av den utbildning kommunen satsade på för förskole klassen i samband med implementeringen av den nya läroplanen 2011. Satsningen var mycket uppskattad och lärarna önskade få fortsätta att träffas regelbundet i nätverks form. Det kommunövergripande nätverket omfattar femtio skolor som träffas regelbundet en gång per termin. Det bidrar till att lärarna får både kom petensutveckling och tid för erfarenhetsutbyte. Nätverket är i sin tur uppdelat i sex områdesnät verk som träffas två gånger per termin och leds av nätverksledare. Två kommunala samordnare har det övergripande ansvaret. – Vår uppgift är att ansvara för träffarna i det kommunövergripande nätverket och att stödja nätverksledarna i de olika områdena med plane ring och innehåll till områdesträffarna, säger Lena Jansson, rektor på Valsätraskolan och en av kom munens två samordnare. I samband med utbildningen för förskole klasserna upptäcktes många olikheter mellan skolorna i kommunen. Detta följdes upp med en enkätundersökning om förskoleklassen riktad till lärarna. Bland annat ställdes frågan om hur samarbetet med förskolan och grundskolan ser ut. Av svaren framgick att samarbetet oftast var rent organisatoriskt och att samarbete rörande arbetssätt, arbetsformer och innehåll sällan förekom. Resultatet av enkätundersökningen ledde till att verksam heterna såg över hur de bättre kunde organisera tid för samarbete kring det pedagogiska innehållet. FLogStASkoLAn – samsyn och kontinuitet Flogstaskolan är en av skolorna i Uppsala kom mun som har utvecklat samarbetet mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och skola. Malin Sandlund, rektor för förskoleklass och årskurs 1–3, tycker att det är viktigt att lärarna i de olika skolformerna sam arbetar för att kunna bygga vidare på det eleverna har med sig när de kommer från en skolform och går vidare till nästa. – Kontinuitet är viktigt för elevers utveckling och lärande och det skapar vi tillsammans ge nom att samarbeta och arbeta för en gemensam syn på kunskap och lärande. Det är grunden för hur vi organiserar verksamheten, säger Malin. Vi tycker att det är viktigt att de erfarenheter och kunskaper som eleverna har med sig från förskolan tas till vara när eleverna börjar i för skoleklassen och likaså att eleverna får fortsätta FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 51 52 att utvecklas när de slutar förskoleklassen och börjar årskurs 1. Det är mitt ansvar som rektor att planera och organisera möten där lärare från förskolan och förskoleklassen kan mötas. Det samma gäller för lärarna i förskoleklassen och årskurs 1 till 3. nätverk förskola och förskoleklass För att få en kontinuitet och gemensam syn på kunskap och lärande så ingår lärarna i förskole klasserna tillsammans med rektorn och närområ dets förskolor och förskolechefer i ett nätverk där de träffas ett antal gånger per läsår. – I nätverket har vi möjlighet att föra peda gogiska diskussioner och jämföra förskolans och skolans mål och arbetssätt, säger Malin. Vi får ta del av hur förskolorna arbetar, hur vi bäst kan ta emot nya elever och vilka förväntningar de och föräldrarna har. Innan eleverna börjar hos oss har vi också överlämnandesamtal med förskolans förskol lärare. gemensamt arbets lag förskoleklass och årskurs 1–3 På Flogstaskolan ingår lärarna i förskoleklassen tillsammans med personal från fritidshemmet i samma arbetslag som lärarna i årskurs 1–3. – Syftet med denna organisation är att lärarna ska få möjlighet att samarbeta kring eleverna och På bild från vänster: Linus Sundbom, assistent. Johannice grahn Carlsson, förstelärare förskoleklassgrundskola. Malin Sandlund, rektor. Christer Wide gren, barnskötare förskoleklass. karin Jaresved Andersson, specialpedagog. 52 FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 53 byta erfarenheter om val av arbetssätt och arbets former för att på så sätt kunna skapa en progres sion i undervisningen, säger Malin. Malin nämner också vikten med att ha gemen sam fortbildning för att skapa samsyn. I Flogsta skolan har lärarna under två läsår fått stöd av en forskare med att utveckla och utvärdera läs och skrivundervisningen. Satsningen har resulterat i att lärarna nu har en gemensam syn på språk läs och skrivutveckling och på så sätt kan den kunskap som eleverna har med sig från förskole klassen på ett naturligt sätt utvecklas vidare i sko lan. Detta har lett till att pedagogiska samtal och erfarenhetsutbyte är vardagliga inslag för lärarna. – I och med att lärare etablerat en gemensam förståelse och syn på språk läs och skrivutveck ling blir det också lättare för specialpedagogen att komma in och förstärka undervisningen, säger Malin. Specialpedagogen blir navet i arbetet och följer eleverna från förskoleklassen och vidare in i skolan, och fungerar också som handledare för lärarna, avslutar Malin. ” Eleverna uppmuntras att skriva på sitt eget sätt från första dagen i förskoleklassen. Det är lustfyllt och miljön inspirerar till skriftspråkliga aktiviteter. Grundinställningen är att alla kan skriva och det gör att alla elever får känna att de duger och att de lyckas. Detta synsätt går som en röd tråd från förskoleklass och till årskurs tre – allt för att skapa en kontinuitet för eleverna. (karin Jaresved Andersson, specialpedagog på Flogstaskolan) FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 53 9. Att följa upp elevernas utveckling och lärande Det ingår som en central del i lärarens arbete att följa upp varje elevs utveck ling och lärande i förhållande till målen för verksamheten och detta gäller även i förskoleklassen. Graden av måluppfyllelse avgörs genom en bedömning av hur väl förskoleklassen arbetar i riktning mot de övergripande målen i läroplanen. Däre mot finns det inga specifika kunskapskrav för förskoleklassen. Genom att följa upp elevernas utveckling och lärande i relation till nationella mål för verksamheten får läraren möjlighet att bedöma om verksamheten är utfor mad på ett sådant sätt att den utgår från de enskilda elevernas olika förutsättningar och behov, deras bakgrund, erfarenheter, språk och intressen. Genom uppfölj ning får läraren underlag för det fortsatta arbetet med att planera och genomföra verksamheten så att eleverna får det stöd och den stimulans som de behöver för sin fortsatta utveckling och sitt lärande. RektoRnS AnSvAR rektorn har ett särskilt ansvar för att formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får infor mation om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ. (Lgr 11, s. 19) Samverkan och samarbete mellan förskoleklassen och hemmet I förskoleklassens uppdrag ingår att läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling.64 Informationen kan förmedlas på olika sätt, till exempel genom veckobrev och vid möten och samtal mellan läraren och föräldrar, samt genom utvecklingssamtal. Vilka kraven är på samarbete, samverkan och information framgår både i skollagen och läroplanen.65 UtVeckLinGSSamtaL I förskoleklassen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång per läsår ha ett utvecklingssamtal om elevens utveckling och lärande.66 När kravet på 64. Lgr 11, s. 16. 65. 3 kap. 4§ skollagen; 9 kap. 11 § skollagen; Lgr 11, avsnitt 2.4, s. 16. och 2.8, s. 18. 66. 9 kap. 11 § skollagen. 54 FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET utvecklingssamtal infördes var syftet bland annat att samtalet skulle bidra till en stärkt samverkan mellan skolan och hemmen. Genom att utvecklingssamtalet ska handla om elevens utveckling och lärande kan det sägas ha både en tillbakablickande och en framåtsyftande funktion. Den tillbakablickande delen handlar om att belysa elevens utveckling och lärande fram till tidpunkten för utvecklingssamtalet, medan den framåtsyftande delen handlar om hur verksamheten kan utformas fortsättningsvis för att stödja och stimulera elevens fortsattta utveckling och lärande. Utvecklingssamtalet bör präglas av respekt och förtroende mellan parterna och kännetecknas av att läraren visar tilltro till och har positiva förväntningar på elevens möjligheter att utvecklas.67 Under utvecklingssamtalet kan eleven berätta om sin syn på hur det fungerar i förskoleklassen, om sina intressen och behov och vad han eller hon vill göra och lära sig. Eleven kan också behöva tala om hur eleven upplever olika situationer eller förhållanden. Elevens vårdnadshavare kan utifrån sin kunskap och känne dom om det egna barnet ge sin syn på barnets utveckling och situation i skolan. Vårdnadshavare kan också ha behov av att ta upp olika funderingar, till exempel om hur arbetet bedrivs i förskoleklassen och vilket syfte utbildningen har. Läraren kan under samtalet, förutom att informera om hur eleven utvecklas och lär sig nya saker, berätta om hur arbetet i förskoleklassen bedrivs, vilka mål och riktlinjer som gäller för förskoleklassen. I slutet av utvecklingssamtalet kan läraren sammanfatta vad som har kommit fram under samtalets gång. Det ger en möjlighet för alla närvarande att få en sam lad bild av vad som har sagts och eventuella oklarheter kan uppmärksammas. DISkUSSIonSFRågoR 1. Vilken struktur har våra utvecklingssamtal idag, hur kan samtalen utvecklas så att det tydligt inriktas mot elevens utveckling och lärande? 2. hur involverar vi eleven och elevens vårdnadshavare i utvecklingssamtalet så att de får ge sin syn på hur det fungerar i förskoleklassen och berätta om elevens intressen och behov och vad han eller hon vill göra och lära sig? 67. Skolverket, Skolverkets allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen, Stockholm, 2013. FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 55 56 VittraSkoLan, haLmStad Pedagogisk relation och dokumentation för ökad måluppfyllelse – Jag har höga förväntningar på lärarna i förskoleklassen, men jag ger dem också tid till gemensam reflektion och möjligheter att kon tinuerligt arbeta med sitt inre kvalitetsarbete, säger Carina Uvenfeldt, rektor för vittraskolan i Halmstad. Carina har ansvar för både förskola, förskoleklass och grundskola. Hon berättar hur hon tillsam mans med lärarna aktivt arbetar med att förbättra och utveckla verksamheten. Pedagogisk relation och bra övergångar När sexåringarna börjar i förskoleklass följer en av förskollärarna från förskolan med till förskole klassen. Syftet är att skapa en kontinuitet och en god pedagogisk relation till elever, föräldrar och kollegor. – Vi har jobbat mycket med att fokusera på uppdraget och sätta eleverna i centrum, säger Carina. Genom olika samarbetsgrupper både inom respektive skolform och i så kallade tvär grupper har vi gemensamt haft möjlighet att utveckla hela verksamheten. Dokumentation Dokumentationen är central för Vittraskolans kvalitetsarbete och förskoleklassen har inspirerats av förskolan där man tillsammans med barnen dokumenterar lärandet i tal, skrift, bild och film. 56 – Det är A och O att följa upp elever nas utveckling och lärande. Det handlar inte bara om att visa vad vi gör utan också hur och varför, kopplat till läropla nen, säger Carina. Dokumentationen är ett lärandedokument och en bra gemen sam utgångspunkt som vi har med oss i vårt interna kvalitetsarbete där vi gemensamt reflekterar över vårt arbete. Den ligger också till grund för våra utvecklingssamtal och dialog med föräldrarna. Utvecklingssamtal Inför utvecklingssamtalen har lärare och elev till sammans gått igenom hur eleven vill att mötet ska gå till och vad i dokumentationen i form av bilder och filmer som de vill ta med. Samtalen leds av eleven själv. – Både elev och föräldrar involveras i samtalen med utgångspunkt i elevens berättelse kopplat till dokumentationen, säger Carina. Läroplansmålen blir på det sättet mer levande och förståeliga för föräldrarna. FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 57 ” Samarbete med hemmet – Vi tycker att det är viktigt att ha goda relationer till föräldrarna och informerar dem kontinuerligt om vad vi gör i förskoleklassen, säger Carina. I veckobreven summerar vi inte bara veckan utan knyter an våra aktiviteter och projekt till läroplanen. Sociala medier använder vi oss också mycket av. Under våren får föräldrarna ta del av vad för skoleklassen har arbetat med under läsåret. – Inför detta tillfälle reflekterar eleverna tillsam mans med lärarna kring en tankekarta som visar alla förväntningar eleverna hade då de började i Lärare och elev förbereder sig inför utvecklingssamtal Det är A och O att följa upp elevernas utveckling och lärande. Det handlar inte bara om att visa vad vi gör utan också hur och varför, kopplat till läroplanen.” förskoleklassen, säger Carina. Gemensamt väljer de också ut bilder som de vill ha med. Lärarna sammanställer sedan allt material med kopplingar till läroplanen för att visa föräldrarna hur arbetet i förskoleklassen bedrivs. ” Minst en gång varje läsår ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om elevens utveckling och lärande.” (9 kap. 11 § skollagen) Utvecklingssamtal som eleven håller i FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 57 10. Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken RektoRnS AnSvAR Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det över gripande ansvaret för att verksam heten som helhet inriktas mot de nationella målen. rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskaps kraven. (Lgr 11, s. 18) På huvudmanna, förskole och skolenhetsnivå ska det enligt skollagen bedrivas ett systematiskt kvalitetsarbete. Det innebär att verksamheten systematiskt och kontinuerligt ska följas upp, resultaten ska analyseras i förhållande till de nationella målen och utifrån detta ska det genomföras ett arbete som syftar till att planera och utveckla utbildningen.68 Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet är att nå en ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen för utbildningen, men också att skapa delaktig het och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Ytterst kan det systematiska kvalitetsarbetet sägas handla om att se till att alla barn och elever erbjuds en likvärdig utbildning av god kvalitet. Systematiskt kvalitetsarbete bedrivs cykliskt och innehåller flera delar. Det kan illustreras så här: var är vi? Hur blev det? vart ska vi? Hur gör vi? Det är många som har ett ansvar för att verksamheten i förskoleklassen håller en god kvalitet. Huvudmannen har det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med styrdokumenten, att det finns förutsättningar för att arbeta i riktning mot de nationella målen samt för hur resurserna fördelas. Som en del i detta ansvar ingår att huvudmannen ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Rektorn har ett motsvarande ansvar på skolenheten. Hur det systematiska kvali 68. 4 kap. 3 och 4 §§ skollagen. 58 FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET tetsarbetet bedrivs kan se olika ut men det handlar som regel om att involvera flera nivåer; individnivå, gruppnivå (elevgruppen och arbetslaget) och organisationsnivå (skolenheten). I förskoleklassen gör läraren hela tiden olika former av observationer i det dagliga arbetet och samtalar med elever, övrig personal och föräldrar. Läraren kan på så sätt följa upp genomförandet av verksamheten och utifrån detta analysera om den är utformad på ett sätt som svarar mot elevernas olika förutsättningar och be hov. Läraren får därigenom en återkoppling på hur verksamheten fungerar och vad som eventuellt behöver förändras eller utvecklas framöver för att eleverna ska ges förutsättningar att få det stöd och den stimulans som de behöver för att utvecklas så långt som möjligt. Lärarnas uppföljningar och analyser behöver sedan diskuteras och analyseras på en mer övergripande nivå. Som en del i detta kan diskussioner föras i arbetslaget. Ett arbetslag kan vara organiserat på olika sätt; i en del arbetslag ingår det personal som arbetar enbart i förskoleklassen medan det i andra kan ingå personal från förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. Oavsett hur ett arbetslag är organiserat kan frågor om genomförda, liksom planerade, aktiviteter behöva diskuteras. En central fråga att utgå ifrån är då: Hur förhåller sig aktivi teterna i relation till de nationella målen och vilka resultat nås? En kontinuerlig avstämning och analys av genomförandet av verksamheten i förhållande till de nationella målen är grundläggande för arbetet. Det är inte enbart lärare och övrig personal som behöver medverka i kvalitets arbetet på enhetsnivå. Även eleverna ska enligt skollagen ges möjlighet att med verka.69 Rektorn bör därför tillsammans med personalen skapa rutiner för hur eleverna ska kunna medverka utifrån deras ålder och mognad. På motsvarande sätt bör det skapas rutiner för hur vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta.70 Mer om det systematiska kvalitetsarbetet finns att läsa i Skolverkets allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete. På Skolverkets webbplats finns det också material om vad kvalitetsarbetet kan innebära i praktiken.71 Vad gäller diskussionsfrågor i anlutning till detta avsnitt hänsvisar vi till Skolver kets verktyg för självskattning BRUK (Bedömning, Reflektion, Utveckling, Kvali tet).72 69. 4 kap. 4 § skollagen. 70. Skolverket, Skolverkets allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Stockholm, 2012. 71. Se www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete. 72. Se www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/bruk. FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 59 60 enkÖPinGS kommUn kvalitetsarbete för att tydliggöra förskoleklassens roll Under 2013 startade enköpings kommun en process kring ett kvalitetsarbete för att tydliggöra förskoleklassens uppdrag och öka samsynen på barnens utveckling från försko la till förskoleklass och sen vidare in i skolan. Förskoleklassen är en viktig länk i detta arbete. totalt rör det sig om 21 förskoleklas ser med cirka 35 pedagoger. Idag har de fått till ett fungerande nätverk där alla lärare för förskoleklasserna ingår och de träffas en gång per månad. Tobias Åsell, verksamhetschef för grundskolan i Enköpings kommun, berättar: – Kombinationen av ett ökat fokus på kunskapsuppdraget i kursplanerna i den nya läro planen för grundskolan och förskolans reviderade läroplan påverkar förskoleklassens verksamhet och vi såg ett behov att utifrån det förtydliga förskole klassens uppdrag. Delarna i kvalitetsarbetet Enligt Tobias så är själva kärnprocessen i för skoleklassen undervisningen. Han påpekar att tobias åsell – verksamhetschef grundskola, AnnCharlotte Silén – förskollärare och förstelärare, Annika enbom – förskolechef och medlem i styrgruppen, Annakarin Söderström – konsult, kerstin Bratt – biträdande rektor och medlem i styrgruppen 60 FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 61 det innefattar väl gjorda förberedelser som till exempel bra övergångar mellan skolformerna där nyckeln är att få till en fortlöpande undervisning med progression. Med en ökad samsyn i kommu nen underlättas denna process. – Steg nummer ett har varit att definiera för skoleklassens uppdrag. Det gör att medarbetarna i förskoleklasserna är rustade att beskriva och kommunicera sin verksamhet – både inom och utanför organisationen. Det ger dem också större mandat när de träffar förskolan och grundskolan, säger Tobias. Kommunen har satsat på att skapa förutsätt ningar för personalen i förskolan, förskoleklassen och skolan att träffas och resonera kring val av arbetssätt, verktyg och metoder så att skolfor merna kan länka i varandra. Detta skiljer sig mot tidigare då man mer fokuserade på enskilda barn och diskuterade dem. – Det är vårdnadshavarna som ska stå för be rättelsen om barnet resonerar vi, säger Tobias. Utifrån denna del i planeringen av undervis ningen där pedagogerna knyter an till barnens tidigare erfarenheter från förskolan så har de ar betat vidare med att tillsammans utforma försko leklassens målbild. Den bygger på Lgr 11 del ett och två, samt del tre som används för att orientera sig om den fortsatta skolgången för eleven. organiseringen av utvecklingsarbetet Enköpings kommun bestämde sig för att in volvera samtliga medarbetare i förskoleklassen i utvecklingsarbetet och fick samtidigt möjlighet att ansöka om medel för karriärtjänster. – Eftersom vi såg vikten av att se långsiktigt på förskoleklassens utvecklingsarbete så beslutade vi att inrätta en förstelärartjänst mot förskoleklass, säger Tobias. Detta trots att vi inte får statligt bidrag för det då det inte omfattar förskollärare.* AnnCharlotte Silén, förskollärare, blev re kryterad till tjänsten som förstelärare och driver idag kvalitetsarbetet i förskoleklasserna tillsam mans med lärarna. Hon sitter med i kommunens styrgrupp som leder arbetet och där Tobias är ansvarig. I styrgruppen finns representanter från alla skolformer. – Styrgruppens sammansättning med represen tanter från verksamhetens alla delar ger en snabb förankring på alla nivåer, säger Tobias. Rektorns ansvar Rektorerna har en viktig roll i Enköpings utveck lingsarbete. – Satsningen på förskoleklassen kan bara bli verklighet om rektorerna skapar förutsättningar för det. Vi som huvudman kan initiera och erbjuda bra stöd för våra rektorer men förutsätt ningarna handlar mycket om rektorernas intresse för att utveckla verksamheten, avslutar Tobias. UPPDRAg SoM FÖRSteLÄRARe – I min roll som förstelärare arbetar jag för att öka samsynen på barnets/elevens utveckling från förskola till skola så att varje barn ska få chans att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar, säger Ann-Char lotte. AnnCharlotte Silén är förskollärare och förste lärare för förskoleklasserna i Enköpings kommun. Hon jobbar med att driva kvalitetarbetet för för skoleklasserna och fungerar som handledare och * Det står en huvudman fritt att, utan att ansöka om statsbi drag, inrätta karriärssteg för lärare. Dessa steg behöver då inte följa villkoren i statsbidragsförordningen (Prop. 2012/136). FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 61 62 stöd ute i verksamheterna. Hon håller också i ett nätverk där alla lärare för förskoleklasserna träffas en gång per månad. Kvalitetsarbetets innehåll och tillika förskole klassernas pedagogiska plattform är ett material som alla pedagoger gemensamt arbetat fram. – Efter att vi tillsammans har arbetat fram en gemensam målbild för förskoleklassen kopplat till läroplanen, så har vi kunnat identifiera våra styrkor och svagheter, säger AnnCharlotte. Exempel på styrkor i verksamheten är att det finns ett stort engagemang, hög arbetsmoral, mottagnings och utvecklingssamtal, dokumenta tionsmallar och olika handlingsplaner. Däremot Förskollärare och förstelärare AnnCharlotte Silén. 62 berättar AnnCharlotte att de behöver förbättra planeringen och gå igenom övergångarnas inne håll samt samtala och jobba ihop en samsyn kring barnets utveckling och lärande. – När eleven börjar i förskoleklass har vi ett mottagningssamtal. Vi möter varje elev och förälder på ett respektfullt sätt, visar tillit och reflekterar tillsammans över vad barnet kan och vill kunna. Föräldern och barnet är bärare av historien kring barnet. Mottagningssamtalet tillsammans med förskoleklassens målbild ligger sedan till grund för den fortsatta planeringen och genomförandet av undervisningen i förskole klassen. Vi utgår således från vad varje elev, men också vad gruppen är intresserade av. Detta planeringsdokument är levande och upp dateras ofta under läsårets gång. Avstämning med föräldrarna sker under utvecklingssamtalen. – Det är viktigt att ta reda på vad och hur barnet lärt sig i förskolan så att vi i förskoleklassen kan ta vid och inte upprepa det som eleven nyss lärt sig, fortsätter AnnCharlotte. Detsamma gäller när vi lämnar över till årskurs 1. Det är inte som tidigare då det i dokumentationen enbart stod vad vi har gjort. Nu beskriver vi även hur vi har gjort det så att det inte blir en upprepning för eleverna. En förutsättning för att förverkliga kom munens och nätverkets förbättringsarbete kring förskoleklassens uppdrag är enligt AnnCharlotte förankringen från nätverket till rektorerna ute på skolorna samt till förvaltningen och tillbaka. – Genom denna satsning träffar jag en styr grupp som består av rektorer, en förskolechef och verksamhetschefen, vilket ger en styrka eftersom vi då tillsammans kan enas om fortsatta strategier för att driva arbetet vidare, avslutar AnnCharlot te. FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 63 VäxjÖ kommUn Systematiskt kvalitetsarbete växjö kommun har sedan 2012* startat ett övergripande utvecklingsarbete för att förbätt ra sitt systematiska kvalitetsarbete ute bland sina förskolor, grundskolor, fritidshem och grundsärskolor. Det innefattade också samt liga förskoleklasser i kommunen. kommunen har framför allt fokuserat tre utvecklingsom råden: övergångarna mellan olika skolformer, elevers utveckling och lärande, samt allsidiga kontakter och social gemenskap. Pedagogisk samsyn vid övergångar Tomas Lindh, verksamhetsutvecklare i Växjö kommun, berättar att man arbetat på alla nivåer. Skol och barnomsorgsförvaltningen har gett uppdrag till enheterna att införa rutiner för alla övergångar som sker från förskola till årskurs sju. Varje enhet organiserar sedan arbetet utifrån det. Det har börjat ge resultat och övergångarna mellan förskola och förskoleklass fungerar bättre idag. Personalen i verksamheterna upplever att det finns en ökad pedagogisk samsyn. – Nu är tiden mogen att lägga mer fokus på övergångarna mellan förskoleklass och årskurs 1 där alla inte kommit lika långt men där det finns goda exempel, säger Tomas. Ett område där man aktivt jobbat med över gångarna är Ingelstads skolområde. Där har * Det systematiska kvalitetsarbetet kom till efter att Växjö kommun fått kritik vid Skolinspektionens tillsyn. De åtgärder som har vid tagits, har Skolinspektionen följt upp och gett positiv respons på. förskolechefen tillsam mans med rektorn formulerat handlings planer för varje över gång. Berörd personal planerar sedan tillsam mans hur övergångarna ska genomföras, följas upp och utvärderas. Som ett led i detta arbete har arbetsrotationer införts. Förskollärare från förskolan följer med till för skoleklassen och från förskoleklassen till årskurs 1 om deras behörighet tillåter. Lärarna har också genomfört organiserade studiebesök och auskulta tioner i varandras verksamheter för att få en ökad kunskap om varandra och för att utveckla en pedagogisk samsyn. Besöken har sedan följts upp i arbetslagen där man tillsammans diskuterat och reflekterat kring det man har sett hos varandra. elevers utveckling och lärande Tomas välkomnar ett förtydligande av förskole klassens uppdrag som ett stöd till lärarna vid planering och genomförande av verksamheten. – Mycket fokus läggs idag på det svenska språ ket och matematiskt tänkande i förskoleklassen vilket är bra, säger Tomas. Dessa mål utgör emel lertid endast en del av innehållet och behöver integreras med de övriga övergripande målen. Vidare berättar Tomas att undervisningen tenderar att vara traditionell och att förvaltningen FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 63 64 vill främja fler och olika uttrycksformer. Ett ex empel på detta är entreprenöriellt lärande. – Vi vill att entreprenöriellt lärande ska genom syra hela vår verksamhet, säger Tomas. Alla arbetslagsledare inom Entreprenöriella för, grund och grundsärskolan kompetenser kommer nu att utbildas inom är att kunna se möj entreprenöriellt lärande. Tanken ligheter och våga ta är att alla 250 arbetslag genom initiativ, att kunna om ett kollegialt lärande själva ska sätta idéer till handling genom att planera och utarbeta en strategi för hur entre prenöriellt lärande kan införlivas samarbeta med andra i undervisningen och hur lärarna och att kunna lösa kan utveckla trygghet, nyfiken problem.” het, kreativitet och engagemang hos eleverna. Entreprenöriella kompetenser är att kunna se möjligheter och våga ta initiativ, att kunna omsätta idéer till handling genom att planera och samarbeta med andra och att kunna lösa problem. – Entreprenöriellt lärande är ett pedagogiskt förhållningssätt som ska genomsyra allt som görs i undervisningen, säger Tomas. För att strategierna ska kunna sjösättas behöver de kännetecknas av teamarbete, utmaningar och samarbete med om ” 64 världen. Det är viktigt att det eleverna gör sätts i ett större sammanhang och att man i förskoleklas sen till exempel utnyttjar möjligheten att anamma en helhetssyn på lärande och integrera olika ämnen på ett kreativt och lustfyllt sätt. Allsidiga kontakter och social gemenskap – Vi kunde konstatera att alla förskoleklasser hade former för att främja allsidiga kontakter och social gemenskap, säger Tomas. Vanliga arbetssätt är att eleverna i förskoleklass deltar i tvärgrupper vid skolövergripande aktivite ter så som friluftsdagar och traditionella samlingar. En stor andel av eleverna i förskoleklassen är inskrivna på fritidshemmet där även elever i olika årskurser deltar. Fadderverksamhet mellan äldre elever och eleverna i förskoleklass sker på flera en heter. Det kan ta sig uttryck i att äldre elever läser eller leder rastaktiviteter för förskoleklassens elever. – Kopplat till entreprenöriellt lärande vill vi med detta utvecklingsområde öka vårt samarbete med omvärlden, det vill säga aktörer utanför skolan, för att göra skolarbetet mer verklighetsför ankrat för eleverna, avslutar Tomas. FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET Referenser Ackesjö, H. (2014). Barns övergångar till och från förskoleklass. Gränser, identiteter och (dis-)kontinuiteter. Diss. Kalmar: Linnæus University Press. Ackesjö, H. (2010). Läraridentiteter i förskoleklass. Berättelser från ett gränsland. Licentiatstudie. Göteborg: Göteborgs Universitet. Ackesjö, H. (2013a). Children Crossing Borders. School visits as initial incorpora tion rites in transition to preschool class. International Journal of Early Childhood, 45(3), 387410. (Published Online 130221, DOI 10.1007/s1315801300807). Ackesjö, H. (2013b). Från förväntningar till motstånd och anpassning. Fyra barns övergångar till och från förskoleklass. Nordic Early Childhood Education Research Journal, 6(15), 1–23. Ackesjö. H. & S. Persson. (2010). Skolförberedelse i förskoleklass, att vara lärarei relation i gränslandet. Pedagogisk Forskning i Sverige, 15(2/3), 142–163. Ahtola, A., Silinskas, G., Poikonen, PL., Kontoniemi, M., Niemi, P. & Nurmi, JE. (2011). Transition to formal schooling: Do transition practices matter for academic performance? Early Childhood Research Quaterly, 26, 295–302. Bishop, A.J. (1988a). Mathematical enculturation: A cultural perspective on mathe matics education. Dordrecht: Kluwer. Bishop, A.J. (1988b). Mathematics education in its cultural context. Educational Studies in Mathematics, 19, 179–191. Davidsson, B. (2002). Mellan soffan och katedern. En studie av hur förskollärare och grundskollärare utvecklar pedagogisk integration mellan förskola och skola. Diss. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Gannerud, E. & Rönnerman, K. (2006). Innehåll och innebörd i lärares arbete i förskola och skola: En fallstudie ur ett genusperspektiv. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Gustafsson, J. (2003). Integration som text, diskursiv och social praktik. Diss. Göte borg: Acta Universitatis Gothenburgensis. FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 65 Hakkarinen, P. (2004). Narrative Learning in the Fifth Dimension. Outlines Criti cal Practice Studies, (6) 1, 2004, 5–20. Hakkarinen, P. & Bredikyte, M. (2008). The zone of proximal development in play and learning. Cultural historical psychology, (5)2, 5–20. Hattie, J.A.C. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur. Hattie, J.A.C. (2009). Visible learning : a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. Oxon: Routledge. Haug, P. (1992). Educational reform by experiment. The Norwegian experimental educational programme for six-year-olds (1986–1990) and subsequent reform. Diss. Stockholm: HLS Förlag. Heikkilä, M. (2006). Kommunikativa resurser för lärande. Barns gester, blickar och tal i tre skolmiljöer. Diss. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Education, 2006. Håkansson, G. (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur AB. Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur. Karlsson, M., Melander, H., Pérez Prieto, H & Sahlström, F. (2006). Förskoleklas sen – ett tionde skolår?. Stockholm: Liber. Munkhammar, I. (2001). Från samverkan till integration: arena för gömda motsä gelser och förgivet tagna sanningar : en studie av hur förskollärare, fritidspedagoger och lärare formar en samverkan. Diss. Luleå: Luleå Tekniska. Myndigheten för Skolutveckling. (2006). Förskoleklassen – i en klass för sig. Stock holm: Liber. Nilsson, M. (2003). Transformation Through Integration: An Activity Theoretical Analysis of School Development as Integration of Child Care Institutions and the Ele mentary School. Diss. Helsingfors: Helsingfors universitet. Pramling Samuelsson, I. & Mauritzon. U. (1997). Att lära som sexåring: en kun skapsöversikt, Stockholm: Liber. Prop. 20012/13:136. Karriärvägar för lärare i skolväsendet m.m. 66 FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET Prop. 2009/10:165. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Prop. 1997/98:94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Simeonsdotter Svensson. A. (2009). Den pedagogiska samlingen i förskoleklassen. Barns olika sätt att erfara och hantera svårigheter. Diss. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Skolverket. (2013). Flera språk i förskolan – teori och praktik. Stockholm. Skolverket. (2013). Forskning för klassrummet – Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm. Skolverket. (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm. Skolverket. (2013). Skolverkets allmänna råd med kommentarer för förskola. Stock holm. Skolverket. (2013). Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skrift liga individuella utvecklingsplanen. Stockholm. Skolverket. (2013). Skolverkets lägesbedömning 2013. Rapport 387. Stockholm. Skolverket. (2012). Skolverkets allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen. Stockholm. Skolverket. (2012). Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet. Stockholm. Skolverket. Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm. Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (Lgr 11). Skolverket. (2011). Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (Lspec 11). Skolverket (2011). Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (Lsam 11). FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET 67 Skolverket (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Skolverket. (2001). Att bygga en skolform för 6-åringar. Om integration förskoleklass, grundskola och fritidshem. Rapport nr 201. Stockholm: Liber. Skolverket. (2000). Förskoleklass – 6-åringars skolform? Integration förskoleklass – grundskola – fritidshem, Skolverkets delrapport nr 2. Stockholm: Liber. Skolverket (2000). Strategi för Skolverkets arbete med de demokratiska värdena. Stockholm: Skolverket. SOU 2010:67. I rättan tid? Om ålder och skolstart. Stockholm. SOU 2008:109. En hållbar lärarutbildning. Stockholm. Thyrén, L. (2013). ”Vi får ju inte riktigt förutsättningarna för att genomföra det som vi vill”: En studie om lärares möjligheter och hinder till förändring och förbättring i praktiken. Diss. Göteborg: Acta Universitatis Gothenburgensis. Thörner, A. (2007). Att vara sex år och gå i förskoleklass. Projektrapport 1:2007. Borås: Institutionen för pedagogik. Högskolan i Borås. UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige. www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete. 68 FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET Förskoleklassens uppdrag är att stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Skolverket har tagit fram detta stödmaterial för att förtydliga förskoleklassens uppdrag utifrån skollag, läroplan, forskning och beprövad erfarenhet. Materialet vänder sig i första hand till verksamma i förskole klass och rektorer som leder och samordnar det pedagogiska arbetet vid en skolenhet. Materialet kan även vara av intresse för skolhuvudmän, verksamma i förskolan, fritidshemmet, grundskolan, specialskolan, sameskolan och grundsärskolan. 1 Tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsförvaltningen Handläggare Datum Diarienummer Krister Håkansson 2015-05-18 BUN/2014:319 Barn- och utbildningsnämnden Svar på motionen Fastställ ett tak för barngruppernas storlek Förslag till beslut Ärendeberedningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta: 1 2 Innan fastställande av barngruppernas storlek kan beslutas krävs ytterligare utredning av effekterna detta medför. Därför föreslår barn- och utbildningsnämnden avslag på motionen. Föreslå kommunfullmäktige utse vem som ska utreda hur stor kostnadsökningen skulle bli. Ärendet Kommunfullmäktige i Timrå har överlämnat motionen ”Fastställ ett tak för barngruppernas storlek” från Henrik Sendelbach (KD), till barn-och utbildningsnämnden. Förvaltningens utredare har sammanställt en bifogad tjänsteskrivelse och en rapport utifrån frågeställningarna: *Ett tak för barngruppernas genomsnittliga storlek fastställs för 205 efter att barn- och utbildningsnämnden fått lämna ett förslag utifrån vad som är möjligt med den budget man har att rätta sig efter. *Att fullmäktige beslutar om ett mer långsiktligt mål om att nå ett tak om max 15 barn per barngrupp till mandatperiodens slut 2018. *Att taket för barngruppernas storlek årligen följs upp och justeras i samband med att budgeten fastställs. En begränsning av barngrupperna till 15 barn per avdelning skulle innebära omfattande tillbyggnader på respektive förskola. Uppskattningsvis nio nya avdelningar måste byggas. Kultur- och tekniknämndes investeringsbudget och barn- och utbildningens hyreskostnad skulle påverkas kraftigt. Barn- och utbildningsnämnden arbetar idag med ett omfattande förändringsarbete kallat ”Välskött skola”. Vi kan i dagsläget inte hantera den kostnadsökningen mindre barngrupper skulle medföra. I vår budget finns inga medel för denna kostnadsökning. Blir beslutet att begränsa barngruppsstorleken krävs det ökade medel. Den ökade kostnaden är inte utredd. Vårt förslag är att kommunfullmäktige beslutar vem som ska utreda hur stor kostnadsökningen skulle bli. Motionären vill också ha högre personaltäthet. Vår personaltäthet är god i jämförelse med våra grannkommuner och med landet i övrigt. Barn- och utbildningsnämnden vill också påpeka att grundskolan har ett kraftigt sviktande resultat. Detta är vår absolut viktigaste fråga. Vi vill därför prioritera mer personal i grundskolan. Postadress 861 82 Timrå Besöksadress Köpmangatan 14 Telefon 060-163145 2 Tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsförvaltningen Handläggare Datum Diarienummer Krister Håkansson 2015-05-18 BUN/2014:319 Beslutsunderlag Underliggande tjänsteskrivelse Förvaltningens tjänsteskrivelse med bilagor Protokollsutdrag till Kommunfullmäktige Biträdande förvaltningschef, Birgit Eden Förskolechefer Exp / 2015 Krister Håkansson Postadress 861 82 Timrå Besöksadress Köpmangatan 14 Telefon 060-163145 1 Tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsförvaltningen Handläggare Datum Diarienummer Linda Näslund 2015-03-31 BUN/2014:319 Barn- och utbildningsnämnden Tak för barngruppernas storlek Ärendet Barn-och utbildningsnämnden har via Timrå kommuns fullmäktige mottagit en motion att svara på. Motionen KS/2014:237, Fastställ ett tak för barngruppernas storlek. Tjänsteskrivelsen svarar på motionens frågeställningar: 1. Ett tak för barngruppernas genomsnittliga storlek fastställs för 2015 efter att barn- och utbildningsnämnden fått lämna ett förslag utifrån vad som är möjligt med den budget man har att rätta sig efter. 2. Att fullmäktige beslutar om ett mer långsiktigt mål om att nå ett tak om max 15 barn per barngrupp till mandatperiodens slut 2018. 3. Att taket för barngruppernas storlek årligen följs upp och justeras med att budgeten fastställs. Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen följer upp barngruppernas storlek systematiskt och kontinuerligt enligt Skollagen. En barngrupps storlek är mer avgörande för den pedagogiska kvalitén än personaltätheten. Mindre grupper är att föredra framför större grupper med samma personaltäthet. Oberoende vad som är en lämplig barngrupp är det alltid nödvändigt att anpassa personaltäthet och gruppstorlek till de förutsättningar som råder i varje förskola. Om ett införande av maxtak i barngrupperna med ett genomsnitt på 15 barn per barngrupp skulle ske, krävs det förändringar. Mindre barngrupper kräver mer lokaler och mer personal, vilket innebär ökade kostnader. Beräkningen, som baseras på budgeterade kostnader och antal barn 2015, visar på en total kostnadsökning på ca 10,6 Mkr. Dessa medel behövs för att kunna genomföra mindre barngrupper i förskoleverksamheten. En begränsning av barngrupperna till 15 barn per avdelning skulle innebära omfattande tillbyggnader på respektive förskola. Uppskattningsvis nio nya avdelningar måste byggas. Kultur- och tekniknämndes investeringsbudget och barn- och utbildningens hyreskostnad skulle påverkas kraftigt. Barn- och utbildningsnämnden arbetar idag med ett omfattande förändringsarbete kallat ”Välskött skola”. Vi kan i dagsläget inte hantera den kostnadsökningen mindre barngrupper skulle medföra. I vår budget finns inga medel för denna kostnadsökning. Blir beslutet att begränsa barngruppsstorleken krävs det ökade medel. Den ökade kostnaden är inte utredd. Vårt förslag är att kommunfullmäktige beslutar vem som ska utreda hur stor kostnadsökningen skulle bli. Beslutsunderlag • Bilaga 1 Motion KS/2014 237, Fastställ ett tak för barngruppernas storlek. • Bilaga 2 Rapport Motion Dnr KS 2014 237 Linda Näslund Postadress 861 82 Timrå Besöksadress Köpmangatan 14 Telefon 060-163145 - TIMRA-KÖMMUN Kommunledningskontoret ' 2014 -11- 1 ~ I Timrå 2014-10-26 V....S t.1Q\i,.\ Motion till kom mu nf c::~·å~·k~ti~e..!.i..!.!J.J.IU,i,.g.1..._....., Henrik Sendelbach c.-w1-- Fastställ ett tak för barngruppernas storlek Timrås kommunfullmäktige beslutade den 16 juni i år(§ 82) att säga ja till Kristdemokraternas motion om att införa ett tak för barngruppernas storl 0 Vilken nivå taket skulle ligga eller ett mål för taket på sikt fastställde fullmä til inte. Man kunde därför förvänta sig att frågan om nivån skulle tas upp dire ta nämnden själv och att den skulle tas upp och fastställas i samband med hö ten budgetberedning. Tyvärr nämns inte ett tak för barngruppernas storlek någonstans i budgetberedningens underlag utan vi kan konstatera att frågan lagts åt sidan. Barngrupperna i förskolan behöver bli mindre. För de minsta barnen är det särskilt viktigt. Ett litet barn klarar inte att relatera till alltför många personer. Mindre barngrupper ger också pedagogerna möjlighet att bedriva en bra verksamhet. Det är dags att vi bryr oss om skolan och våra barn. Vi anser att det är möjligt att successivt under mandatperioden nå ett mål om 15 barn per barngrupp om Barn- och utbildningsnämnden tilldelas de medel som behövs för att klara detta. I en tjänsteskrivelse till Barn- och utbildningsnämnden (BUN/2013:304) redovisades för nämnden vad ett tak skulle innebära för förskolan. Utifrån detta kan man få fram att ett tak om 15 barn per barngrupp innebär att antalet barn per anställd kommer sjunka från cirka 5,5 till 5. Med andra ord kan man säga att det blir 1O procent fler heltidsanställda pedagoger som får mer tid för barnen. Genom att det öppnas fler avdelningar får varje barn också en större yta att röra sig på, såväl inomhus som utomhus. Den totala effekten blir att det blir en lugnare och tryggare miljö på förskolorna och att barnen inte behöver relatera till lika många vuxna som tidigare . . \17 Det är dags att'vbryr oss om barnen och beslutar att: • Ett tak för barngruppernas genomsnittliga storlek fastställs för 2015 efter att barn- och utbildningsnämnden fått lämna ett förslag utifrån vad som är möjligt med den budget man har att rätta sig efter. • Att fullmäktige beslutar om ett mer långsiktigt mål om att nå ett tak om max 15 barn per barngrupp till mandatperiodens slut 2018. • Att taket för barngruppernas storlek årligen följs upp och justeras i samband med att budgeten fastställs. · '! . h It: . . 'V!}"t 1 ~ .I / I .-11 { l (/fJVLC: h Henrik Sendelbach, Kristdemokraterna ~ . /~;/~ .1.. ...:://,F överlämnas till ..... :.::2..<!. ~ :~ 'Il_:, fflryttrande~!'teiitir;gt\l!Tg. /_::> _/C-l/l/!'1/l~A ~JI1Dlunledry.ngskrr,~1k~tjlen 7 / / J - /LI ~ #.2v. Cr!.. ;zb b.. "'-!,,.,.' ('>_ 7 2\<u.. ········· "'· · P.:lt>,..'t::f.,Jvvi d ,6 q J TIMRÅ KOMMUN Barn & Utbtldriingsnämnden 0 TIMRA KOMMUN I 2015 -05- 1 2 Barn- och utbildnlngsförvaltningen Dnr KS/2014:237. Motion till kommunfullmäktige i Timrå Kommun. "Fastställ ett tak för barngruppernas storlek". 1. Frågeställningar i motionen. • Ett tak för barngruppernas genomsnittliga storlek fastställs för 2015 efter att barnoch utbildningsnämnden fått Jämna ett förslag utifrån vad som är möjligt med den budget man har att rå'tta sig efter. Då motionen besvaras i maj 2015 är budgeten för 2015 redan fastslagen. Verksamheterna har organiserat sig utifrån de medel de fått tilldelat sig. Förskolans verksamhet har ett snitt på 18 barn/grupp under 2015. Barn i lägre åldrat har ett lägre snitt/grupp än barn i högre åldrar har. • Att fuUmäktige beslutar om ett mer långsiktigt mål om att nå ett tak om max 15 barn per barngrupp tiU mandatperiodens slut 2018. Rapporten redogör i punkt 3 vad det skulle medföra i kostnader samt övriga förändringar. • Att taket för barngruppernas storlek årligen följs upp och justeras i samband med att budgeten faststäUs. Uppföljning av barngruppernas storlek sker systematiskt och kontinuerligt av huvudmannen. Förvaltningen följer kontinuerligt personaltätheten, barngruppens sammansättning och storlek i relation till förskolans uppdrag. Det är en del i det systematiska kvalitetsarbete som enligt skollagen ska bedrivas på huvudmannanivå och enhetsnivå. Det systematiska kvalitetsarbetet gör det möjligt att identifiera hur de olika faktorerna inverkar på verksamhetens kvalitet (Skollagen 4 kap. 3-8 §§). 2. Barngruppens storlek Enligt Skollagen 8 Kap 8§ Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. Vetenskap och beprövad erfarenhet har pekat på en rad faktorer som är viktiga att ta hänsyn till inför beslut om vilken storlek och sammansättning som är lämplig för en viss grupp. Sådana faktorer är bland annat personalens kompetens, personaltäthet, lokalernas storlek och miljöns utformning. Andra viktiga faktorer är barnens bakgrund men också deras ålder, kön och förutsättningar i övrigt att tillgodogöra sig utbildningen i förskolan. Postadress: 861 82 Timrå Besöksadress: Köpmangatan 14 Telefon: 060-16 3147,16 31 45 Bankgiro: 5672-9387 Organisationsnummer: 212000-2395 Fax: 060-16 33 68 Hemsida: www.timra.se E-post: [email protected] Gruppstorleken är mer avgörande för pedagogisk kvalitet än personaltäthet, det vill säga mindre grupper är att föredra framför större grupper med samma personaltäthet. Oberoende av vad som generellt anses "lämpligt" eller "lagom" barngrupp är det alltid nödvändigt att anpassa personaltäthet och gruppstorlek till de förutsättningar som råder i varje förskola. 3. Maxtak på 15 barn per barngrupp i förskolan Barn- och utbildningsförvaltningen har undersökt vad det innebär om det infördes ett maxtak på 15 barn per barngrupp i förskolan (genomsnitt i kommunen). Vid införande krävs det utökning av lokaler samt personal, vilket leder till ökade kostnader. Det finns även övriga utökningar (material, lokalvård, vaktmästare) som också genererar ökade kostnader. Notera: Beräkningen av kostnader grundar sig på budgeterade kostnader för budgetåret 2015. BUDGET 2015 15 BARN/GRUPP BERÄKNINGEN BYGGER PÅ: Antal barn Antal anställda inkl Bi bastjänster (Bibas: 11 st) Antal avdelningar/barngrupper Barn/avdelning (grupp) Barn/heltidsanställd (nyckeltal) Personal per avdelning 876 169 49 18,20 5,55 3,22 876 185 58 15,00 5,03 3,00 KOSTNADER (TKR) ÖKNING (TKR) Personal Hyra lokaler Lokalvård Övrigt 75 000 10800 3 500 5 600 82 300 13 300 4 200 5 700 7 300 2 500 700 100 SUMMA 94900 105 500 10 600 3.1 Personal Förslaget innebär en utökning i personaltätheten, från nyckeltalet 5,5 till 5,0. Det motsvarar 3 heltidstjänster per avdelning. Orsaken till förändring i nyckeltalet är för att bibehålla förskolans befintliga verksamhet (pedagogik och tillgänglighet). Det beror även på kommunens eftersträvan att de anställda har en heltidstjänst. Utifrån budget 2015 års genomsnittliga barnantal innebär det en ökning med 16 tjänster (förskollärare/barnskötare). 0 TIMRAKOMMUN1 Barn- och utblldningsförvaltningen I och med utvidgning av avdelningar behövs det även utökas i förskolechefsgruppen. Ökningen är 1 tjänst. Personalkostnaderna ökar med ca 7.300 tkr. 3.2 Lokaler Om barngrupperna blir mindre i antalet barn medför det ett utökat behov av lokaler. Uppskattningsvis behövs det utökas med ca 9 avdelningar. 1 avdelning=1 barngrupp. Kostnaden är dock svår att beräkna med en hög tillförlitlighet då man inte vet hur de utökade lokalerna kan se ut (nyproduktion av fastigheter, renovering och anpassning av befintliga lokaler mm). Lokalkostnaderna beräknas öka med ca 2.500 tkr. 3.3 Övriga kostnader Vid utvidgningen av avdelningar och personal medför det ytterligare kostnadsökningar. Det är inom områden som lokalvård, vaktmästeri, fortbildning personal och pedagogiska måltider. Dessa kostnader medför en ökning med ca 800 tkr. 3.4 Beräkningsfaktorer • Kostnader Kostnaderna baseras på budget 2015 års budgeterade kostnader. Inget beaktande av kommande års kostnadsökningar finns med i beräkningarna. • Antalet barn Beräkningen byggs på antalet barn enligt budget 2015. Det är ett genomsnittligt antal barn under ett år, exklusive barn inom pedagogisk omsorg (dvs dagbarnvårdare och förskola på obekväma tider) • Personal Månadslönen är 2015 års budgeterade snittlön. Bemanningen har räknats med nyckeltalet 5,0 (barn/heltidsanställd). Nyckeltal bedöms vara relevant för att ha en livskraftig förskola med maxtak på 15 barn per avdelning/ grupp. I samband med utökning av fler avdelningar/ grupper behövs det fler förskolechefer. Nyckeltal: 1 chef/ ca 9 avdelningar. Tjänster avseende barn i behov av särskilt stöd är med i beräkningen av de totala personalkostnaderna, men finns utanför nyckeltalet. (2015: 11 tjänster) • Lokaler Lokalkostnaderna baseras på 2015 års budgeterade lokalkostnader på befintliga lokaler samt på en uppskattad kostnad för de nya avdelningarna. Den uppskattade kostnaden per kvm baseras på vad förvaltningens nyaste enheter Arenaskolan, Älvstranden - och Böleängens förskola kostar per kvm år 2015. Kostnaden för de nya avdelningarna räknas på 1.600 kr/kvm. En lämplig yta för verksamheten bedöms ligga på ca 17 5 kvm per avdelning/ grupp. • Övriga kostnader Kostnader som lokalvård och vaktmästare är framtagna genom 2015 års budgeterade kostnader per förskola samt beräknat ett genomsnitt per avdelning. Denna genomsnittskostnad per avdelning har multiplicerats med antalet avdelningar. Kostnader som fortbildning personal och pedagogisk lunch för personal är beräknade utifrån antalet anställda samt 2015 års budgeterade kostnader. • Övrigt I beräkningen har inget beaktande till att i samband med fler avdelningar krävs det mer lekmaterial, utrustning, möbler mm. En kostnad (investering) för detta tillkommer i samband med att det bedrivs verksamhet i fler avdelningar. Timrå den 11 maj 2015 Linda Näslund Utredare 1 Tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsförvaltningen Handläggare Datum Diarienummer Ann-Christin Isaksson 2015-05-21 BUN/2015:144 Barn- och utbildningsnämnden Vuxenutbildningens äskanden 2015 (ny version) Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar godkänna föreslagen omfördelning av budget till vuxenutbildningen. Ärendet I bifogad skrivelse finns beskrivet den ekonomiska situationen för vuxenutbildningen i Timrå. På grund av minskade statliga anslag finns inte möjlighet att fortsätta upphandla utbildningar inför resten av året som vi tidigare gjort. Vi kan idag konstatera att barn- och utbildningsnämnden har ett överskott jämfört med budget inom områdena skolskjuts och personalkostnader samtidigt som vi har en mindre pott för oförutsedda utgifter. Förvaltningens rekommendation är därför att omfördela medel till vuxenutbildningen utifrån nedanstående äskanden. Vuxenutbildningen i Timrå föreslår därför barn- och utbildningsnämnden att tillföra vuxenutbildningen ytterligare 1 597 500 kr kronor för att kunna erbjuda kurser inom yrkesvux och distansutbildning under resten av 2015. Idag 20/5 har detta antal Timråbor sökt till våra yrkesutbildningar: Kostnad höst -15 Vård- och omsorg reguljär 3 term. 25 sökande 625000 kr (äskar hälften) Vård- och omsorg validering ca 2 term. 24 sökande 600000 kr (äskar hälften) Barn och Fritid 12 mån 5 sökande 200000 kr Anläggningsarbetare46 v 2 sökande 84000 kr Betongarbetare 46 v 2 sökande 84000 kr Ekonomiassistent 40 v 3 sökande 120000 kr Frisör 40 v 3 sökande 165000 kr Plåt- och svets 36 v 1 sökande 100000 kr Resturang o Storhushåll 42 v 1 sökande 42000 kr Spa-terapeut 40 v 1 sökande 40000 kr VVS-montör 50 v 2 sökande 50000 kr Utöver detta tillkommer kostnad för distansutbildningar Postadress 861 82 Timrå Besöksadress Köpmangatan 14 Telefon 060-163145 100000 kr 2 Tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsförvaltningen Handläggare Datum Diarienummer Ann-Christin Isaksson 2015-05-21 BUN/2015:144 Summa: 2 210 000 kr (- 612500 kr) Detta är endast de som sökt nu. Det kommer flera ansökningar under hösten. Detta äskande beskriver nuläget, och visar på dagens behov. Att bevilja hela beloppet skulle innebära mer än en fördubbling av budgeten för externa utbildningsanordnare. Att bevilja del av beloppet innebär att vi inom Vuxenutbildningen får prioritera vilka av dessa ansökningar som kan beviljas, och vilka som nekas utbildning. Det som sedan kan påverka utfallet av antalet platser är avhopp från kurser/utbildningar. Beslutsunderlag Vuxenutbildningens skrivelse Underliggande tjänsteskrivelse Protokollsutdrag till Vuxenutbildningen Ekonom BOU Exp / 2015 Ann-Christin Isaksson Postadress 861 82 Timrå Besöksadress Köpmangatan 14 Telefon 060-163145 TIMRÅ KOMMUN 0 TIMRA KOMMUN I Barn & Utbndningsnämnden Barn- och utblklningsförvaltningen 2015 ·OS· 1 2 Skrivelse från Vuxenutbildningen med anledning av det ·ekonomiska läget under 2015 Vuxenutbildningen äskade inför år 2015 1 miljon kronor för att bibehålla antalet platser inom yrkesvux som vi haft tidigare år. Anledningen till detta äskande var att det statliga bidraget minskade drastiskt. Detta äskande avslogs. Det läge vi nu står inför innebär att de medel Timrå kommuns vuxenutbildning har för att köpa platser på bl a yrkesutbildningar - i första hand från Sundsvalls kommun, men även från andra anordnare nu i maj redan är intecknade för 2015. Därmed kan vi inte inom lagd budget finansiera kostnaden för köpta utbildningar under resten av 2015. Konsekvenser av detta visas exempel på nedan. I höst kommer regeringen att göra en satsning på nya platser, men om vår prognos stämmer, så rör det sig om ca 3 platser för Timrås del. Här visas en bild över varifrån vi köper utbildning: Postadress: 861 82 Timrå Besöksadress: Köpmangatan 14 Telefon: 060-16 3147,16 31 45 Bankgiro: 5672-9387 Organisationsnummer: 212000-2395 Fax: 060-16 33 68 Hemsida: www.timra.se E-post: [email protected] 0 TIMRA KOMMUN I Barn- och utblldnlngsförvaltnlngen Köp fdtL föaag 202w Ycken-ux 1 063w ön:ia U!teds:omm1J«Wemttlliag 1690 w Totalt 2 865 tkr PöataedUTundä.tbeställue 534w Komt'"WC Sucdn-all 1 641 w Suadsnlls zymmiium 278w Himösatlds zymmiium 101 w Telmilmtbilcb.ma w 40 w Önip !öatae dU Sucdn-all ä.t bestillueA Totalt 227 2 821 tkr Il Tl.\\RÅ KO.\\\\UN Denna sammanställning gjord i april 2015 av Erik Olsson, ekonom på Vuxenutbildningen, visar att vår budget för året just nu ligger på ungefär samma belopp som våra kostnader för de människor som nu är inne i utbildning. En osäkerhetsfaktor som alltid finns med är de avhopp/avbrott och förlängningar som kan förekomma under utbildning. Blir det många avhopp, så ser den uträkning vi presenterat annorlunda ut, samt det faktum att Sundsvall väntar ett nämndsbeslut kring priser/poäng på sina utbildningar. Detta kan påverka vårt utfall. Man kan räkna på en osäkerhetsfaktor på+/- 15%. Vuxenutbildningens studie- och yrkedvägledare har sammanställt konsekvenser av denna situation som vi önskar att ni tar i beaktande 0 TIMRA KOMMUN I Barn- och utbildningsförvaltningen vid ett beslut gällande om mer pengar kan skjutas till för utbildning, eller om vi ska stoppa allt inköp under resten av det här året. Konsekvenser av att det blir stopp resten av året i köp av utbildning: Många från Sfi med lite skolbakgrund där vägen till universitet är för lång, behöver snabb väg ut på arbetsmarknaden via yrkesutbildningar. Då tar vägen slut här och de går ut i arbetslöshet! Det tar bort möjligheten till en andra chans. Nästan omöjligt att få arbete med endast grundskola eller ingen skola alls. Vuxna som p.g.a. sin livssituation inte kan närvara på skola för studier, utan behöver läsa på distans. Möjligheterna att läsa in ämnen medan man arbetar eller är föräldraledig, utan att behöva söka studiemedel, förvinner om vi tar bort distansstudier för dem. Arbetslösheten kommer att öka och kostnaderna för kommunen likaså. Samtidigt som det behövs fler tex. undersköterskor! Dålig marknadsföring för kommunen! Lockande att byta till närliggande kommun om möjligheten till utbildning försvinner i Timrå kommun. Ex på elever som just nu har sin ansökan inne för att få läsa teoretiska kurser eller yrkes kurser: 1. 2. 3. Kvinna drömmer om att öppna restaurang med sin man. Har kontakter och möjlighet till lokal. Sökt till Restaurang och storhushåll i höst. Vid avslag - fortsätter vara arbetslös! Man sjukskriven från tungt arbete med skiftgång. Sökt drömmen om elektriker i höst. Vid avslag - Fortsätter vara sjukskriven. Många elever läser enskilda kurser för slutbetyg eller gymnasieexamen för att komma in på universitet. Vid avslag - Arbetslöshet med ett ofullständigt gymnasiebetyg. Ytterligare exempel bifogas. Frågan är då 1. Ska vi stoppa inköp av utbildning helt nu och acceptera de konsekvenser detta får? 2. Ska vi köpa viss del av tex teoretiska kurser för att de som läser upp till slutbetyg ska kunna färdigställa det med risk att hamna på minusresultat i budget? 0 TIMRA KOMMUN I Barn- och utblldningsförvaltningen 3. Finns pengar att skjuta till för ytterligare utbildning under 2015? Finns i så fall krav på vad för slags utbildning som ska prioriteras? V ad får vi då för pengarna när vi köper utbildning? 77000 kr/ plats kostar tex vård och omsorgsutbildningen som är mycket populär bland Timråborna. Övriga priser bifogas i lista. Priserna är /poäng, och de flesta utbildningar ligger mellan 800-1600 poäng. 2015-05-12 Kia Oskarsson Vuxenutbildningschef/rektor Konsekvenser vid antagningsstopp för vuxenstuderande Ungdomar som avbrutit gymnasiet Kalle var skoltrött redan när han påbörjade gymnasiet. När han efter 1 Yi år kände att han valt fel yrkesprogram hoppade han av gymnasiet. Han har nu varit arbetssökande i 3 år, med avbrott fö,r kortare praktikperioder och sommarjobb. Han inser nu att han behöver en yrkesutbildning och känner sig nu motiverad att börja studera. Efter en praktikperiod inom VVS har nu kommit fram till att det är det han vill jobba med i framtiden. Nu söker han VVS utbildning till HT -15 och om vi nu inte kan anta honom pga antagningsstopp är det stor risk att Kalle tappar framtidstron och förblir arbetssökande. Kostnad för WS utbildning HT-15: 65 000 (Tot. Kostnad 196 500) Ungdomar som kommer från gymnasiet med studiebevis Lisa kommer från gymnasiet med ett studiebevis och saknar några kurser för att få en gymnasieexamen. Lisa har av personliga skäl inte hunnit med alla kurser. De kurser hon saknar är Fy 2, Ke 1 och gymnasiearbetet för att en gymnasieexamen ska kunna utfärdas. Dessa kurser finns på komvux i Sundsvall och om hon inte blir antagen är det stor risk att Lisa blir arbetssökande i väntan på att hon kan göra en förnyad ansökan till VT-16. Arbetssökande 25 år och uppåt Bert 47 år är långtidsarbetslös efter att ha blivit uppsagd på det företag han arbetat på i 19 år, pga kraftiga nedskärningar. Nu mår Bert inte så bra, då han sökt många jobb utan resultat och håller på att tappa självkänslan. Efter flera vägledningssamtal har Bert kommit fram till att han vill utbilda sig till underhållsmekaniker. Vid antagningsstopp är det troligt att Bert förblir arbetslös. Kostnad underhållsutbildning: Ht -15: 60 000 (Tot. Kostnad 120 00) Distans kurser Carina hade endast grundskolebetyg när hon började läsa på komvux för 1 år sedan, det går nu väldigt bra med studierna och hon vill fortsätta och läsa till en gymnasieexamen. Hon läser nu på reguljär utbildning (på plats med lärare) till HT-15 vill hon läsa ekonomi kurser och dessa finns bara på distans. Hon tror att det kommer att fungera eftersom hon nu har studievana. Konsekvens vid antagningsstopp, hon tvingas läsa kurser som hon inte är intresserad av/alt avbryta studierna. Kostnad för 4 distanskurser : 6 000:- Vik. Inom vården som saknar relevant utbildning Mats har vik. på ett gruppboende. Han trivs väldigt bra med yrket, men har ingen vård utbildning. Han har nu blivit uppmanad av arbetsgivaren att kontakta Vuxenutbildningen. Mats har fått besked av arbetsgivaren att han måste utbilda sig, för att få fortsatt anställning. Mats söker nu valideringsutbildning inom vård- och omsorg till HT -15. Kostnad vård- och omsorgsutbildning HT -15: 38 750 (Tot. Kostnad 77 500) Jag har kollat med Sundsvall, hur många sökande vi har i dagsläget till Ht -15 och då har ansökningstiden inte gått ut ännu. Vissa utbildningar går inte ansökningstiden ut förrän 15-08-09 Vårdutbildning reguljär: 12 sökande Vård utbildning validering: ~sökande Barn o Fritid: 3 sökande Restaurang o storh. 1 sökande Anläggningsarbetare: 1 sökande Betong: lsökande VVS: 1 sökande Frisör: 1 sökande Automationstekniker 2 sökande (som vi nyss gett avslag) Vad slutsumman skulle bli 2015 för de här platserna vet vi inte eftersom vi inte känner till när de kommer att faktureras? Terminsvis eller när hela utbildningen är slutförd. 0 TIMRA KOMMUN Soåalfötvaltningen VUXENUTBILDNINGEN OCH LOA HAR ETT NÄRA SAMARBETE Fall 1 Agnes är 26 år och kommer till oss i samband med att hon skrivs in för behandling efter ett långvarigt drogmissbruk. Vi besöker henne på behandlingshemmet och gör upp en planering inför utslussning. Agnes har en ide om att så småningom kunna arbeta inom restaurangbranschen, så vi ordnar en praktikplats i köket på en restaurang. Praktiken sköter hon prickfritt och får mycket beröm av handledaren som tycker att hon är en talang. Under praktiktiden har Agnes lämnat dragtester, alltid rena. Agnes har mycket dålig skolunderbyggnad men hon är fast besluten om att målet är en utbildning och senare arbete inom restaurang- köks branschen. Eftersom avgiftning, behandling och eftervård är mycket kostsamt vore det förödande för både Agnes och samhället om hon inte kan påbörja sin utbildning. Rent socioekonomisk vore denna utbildning en förhållandevis liten kostnad. 'Fö'r en 20-årig kvinna med akti~t heroinmissbruk är den samhållsekonomiska kostnaden cirka 10 mi!Joner kronor. Vårdkostnaden far vanliga insatskombinationer varierar mellan 300000 kronor och 2,6 mi/joner. Om insatsen år effektiv mot missbruket kan beJparingen bli 2 mig.oner kronor. Om insatsen dessutom gö·r det mi!Jligt att arbeta kan besparingen bli 6 mi!Joner. Fö'r en 30-årig man med aktivt tungt alkoholmissbruk år den samhållsekonomiska kostnaden cirka 7 migoner kronor. Vårdkostnaden far vanliga insatskombinationer varierar mellan 23000 kronor och 400000 kronor. Om insatsen år effektiv kan besparingen bli 3 migoner kronor. Om insatsen dessutom gö·r det mi!Jligt att arbeta kan besparingen bli 6 mi!Joner kronor. " Enligt GERHARD LARSSON, regeringens sårskilda utredare KOSTNAD Restaurang och storhushållsuthildning 84 000:- Fall 2 Krister är 21 år och kommer till oss via KAA (det kommunala aktivitetsansvaret), har hoppat av IV-programmet pga koncentrationsproblem. Aktivitet hos oss är att praktisera på ledsagarservice inom AME. Under praktiktiden upptäcker Krister att han gillar att arbeta med människor och gärna vill fortsätt inom vårdyrket. Planen, som är planerad tillsammans med SYV för Krister är att söka till utbildning för undersköterska inom vuxenutbildningen. Krister söker men kommer inte in pga intagningsstopp. Motivationen börjar tryta för Krister, som fortsätter vara på sin praktikplats, det är väldigt långt att vänta till nästa intag för att försöka med en ny ansökan. KOSTNAD Vård- och omsorgsuthildning 77 500:- Postadress: 861 82 Timrå Besöksadress: Köpmangatan 14 Telefon: 060-16 31 00 Bankgiro: 5672-9387 Organisationsnummer: 212000-2395 Fax: 060-16 31 04 Hemsida: www.timra.se E-post: [email protected] L Skoogh 2015-04-22 Prisuppgifter extern utbildning F"oret ag I sk oa I P ris . Ip G run d Hermods du lnfoKomp du Miroi du Teknikutbildarna 14,40 kr 14,00 kr 14,50 kr 51,00 kr Ramavtal 2012 1 Sundsvalls !!Vmnasium (kurser inom IN) Lernia (svetsteknik) Sundsvalls e;vmnasium (kurser inom BA) Sundsvalls e;vmnasium (kurser inom RL) Sundsvalls e;vmnasium, Orkkurs Miroi , Hotell &konferens WintherBygg, By22nadsplåtslagare 100,00 kr 115,00 kr2 80, 00 kr 60.00 kr 45 000 kr 33,50 kr 190 kr Avtal 2010 (10 kd) Sundsvalls gymnasium (kurser inom RL) Hermods du grl lnfoKomp du grl NTI du grl Star Bygg (betong) Sundsvalls gymnasium (kurser inom div program) Härnösands gymnasium ( VVS) WintherBy22 (B-plåtslagare) StarBygg (Betong + trä) Granmodal (val +kurser inom RL-progr) Altik (VVS-isolerare) Hermods du grl lnfoKomp du grl Star By22 (Trä, mur,golvl platts) TTC (yrkesförare) 55kr 15,9 kr 14 kr 18 kr 80 kr Se sep avtal 100 kr 200 kr 80 kr 46 kr 131 kr 13,88 kr 14,29 kr 92kr 127 kr " " " Avtal 2012 (2 kd) Avtal 2012 (3 kd) Avtal 2012 (15 kd) Avtal 2013 Avtal 2013 Avtal 2013 Avtal 2013 (4kd) Avtal 2013 " " " Avtal 2014 Avtal 2014 Avtal 2014 Avtal 2014 Avtal 2014 Avtal 2014 Avtal 2014 Avtal 2014 Avtal 2015 Avtal 2015 • De flesta utbildningar ligger mellan 800 -1600 poäng 1 2 Gäller from 2012-09-01 I priset inkluderas kursen Heta arbeten samt svetsprover enl EN 287-1 1 Tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsförvaltningen Handläggare Datum Diarienummer Rigmor Edelryd 2015-05-04 BUN/2015:38 Barn- och utbildningsnämnden Val av ersättare till barn- och utbildningsnämndens beredningsutskott Förslag till beslut Ärendeberedningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta: Utse Göran Ljungblom (M) som ersättare i barn- och utbildningsnämndens beredningsutskott. Ärendet Barn- och utbildningsnämnden utsåg Emma Söderlund (M) till representant i barn- och utbildningsnämndens beredningsutskott, i sammanträdet den 22 april. Beredningsutskottet ser nu även behovet av att tillsätta en ersättare som tjänstgör vid ordinarie representants frånvaro. Ärendets tidigare behandling BUN 2013-11-13 § 151 BUN 2015-04-22 § 29 Beslutsunderlag Underliggande tjänsteskrivelse Protokollsutdrag till Exp / 2015 Rigmor Edelryd Postadress 861 82 Timrå Besöksadress Köpmangatan 14 Telefon 060-163145
© Copyright 2024