1. No category

GRÖNKULLA, DROTTNINGHÖG
HELSINGBORG
Dagvattenutredning
2(27)
Beställare:
Helsingborg stad
Beställarens kontaktperson:
Johan Cedergren
Författare:
Anders Densfelt
Uppdragsnamn:
Dagvattenutredning Grönkulla, Drottninghög
Uppdragsnummer:
1333
Dokumentnamn:
Dokumenthistoria:
Version:
0.3
Datum:
2014-01-30
1333 Dagvattenutredning Grönkulla
Version: 0.3 Datum: 2014-01-30
3(27)
INNEHÅLL
1.
INLEDNING ............................................................................................. 4
2.
STRUKTUR ............................................................................................. 4
3.
BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING................................................... 6
3.1.
4.
Dagvattenberäkningar .......................................................................... 7
FRAMTIDA DAGVATTENHANTERING ................................................... 9
4.1.
Avrinningsvägar ..................................................................................10
4.2.
Utjämning ............................................................................................12
4.3.
Grönkulla utjämning ............................................................................12
Kvarter 1 till 10 ................................................................................... 13
Kvarter 11 .......................................................................................... 18
Kvarter 12-20 ..................................................................................... 19
Utrymmesbehov ................................................................................. 20
Filborna 30:1 ...................................................................................... 21
4.4.
Takavvattning......................................................................................21
4.5.
Avvattning till översvämningsytor ........................................................23
4.6.
Gator och Parkeringar .........................................................................23
5.
BARRIÄR ...............................................................................................25
6.
LEDNINGSSYSTEM...............................................................................25
7.
BREEAM ................................................................................................26
1333 Dagvattenutredning Grönkulla
Version: 0.3 Datum: 2014-01-30
4(27)
1.
INLEDNING
Grönkulla är en del av Drottninghög som byggdes under tiden för det så kallade
miljonprogrammet. Ett arbete pågår för att lyfta området. En del i detta arbete är
att renovera befintlig bebyggelse samt att komplettera och förtäta bebyggelsen
med nya hus av olika bostadstyper.
Förslaget är att nästan fördubbla dagens drygt 1100 lägenheter samtidigt som
området tillförs nya och attraktiva värden med bl.a. rekreativa stråk och inslag av
öppen dagvattenhantering.
Denna dagvattenutredning för bostadsområde Grönkulla, sydvästra Drottninghög,
tas fram för kommande detaljplanearbete. Befintliga höjder inom området är
sådana att man kan se Grönkulla som ett eget avrinningsområde inom Drottninghög. Det finns en struktur för utbyggnaden av området vilket gör att denna utredning utformas ganska detaljerat.
Utredningen behandlar befintlig dagvattenavrinning från området för att fastställa
en nivå på begränsning av framtida dagvattenavrinning. Denna kommer att ligga
till grund för dimensionering av dagvattenhanteringen inom området. Dagvattenberäkningar för den föreslagna strukturen presenteras i utredningen. Om förändringar görs i framtiden avseende strukturen som medför förändring av ytors
användning och storlek krävs det nya beräkningar av dagvattenmängder.
I utredningen finns ett utformningsförslag på möjligt dagvattensystem för hela den
övergripande strukturen inom Grönkulla. I utredningen framgår hur stort ytanspråk som de föreslagna systemen kräver i området.
Under arbetets gång har ett nytt förslag på utformning inom första detaljplanen
tagits fram som avviker från förslaget till övergripande struktur. Detta förslag kommer att hanteras som en separat del i utredningen och benämns i utredningen
Filborna 30:1.
Utredning har inte beaktat hur gemensamhetsanläggningar för dagvattenhantering inom kvartersmark ska hanteras för att säkra funktion under områdets livstid.
Det är även viktigt att fundera över hur fastighetsbildningen kan påverka dagvattenhanteringen och möjligheten att välja dagvattenlösningar.
2.
STRUKTUR
Det befintliga området består av flerfamiljshus placerade i nord-sydlig riktning.
Området lutar från norr till söder med en nivåskillnad på cirka 2 meter. Kvarteren
har en svag lutning mot syd. Höjdskillnaderna tas i huvudsak upp med en slänt
intill gavlarna mot söder.
1333 Dagvattenutredning Grönkulla
Version: 0.3 Datum: 2014-01-30
5(27)
Figur 1: Översikt av befintlig struktur samt förslag till gräns för detaljplan Filborna 30:1 (markerad
med blå linje)
Den föreslagna strukturen innebär att delar av den befintliga bebyggelsen rivs
och ersätts med nya hus. Då de bevarade befintliga husen är utspridda i området
innebär det att höjdsättningen av området endast kan justeras marginellt. I figuren nedan har kvarteren numrerats för att underlätta hänvisningar i rapporten.
Figur 2: Föreslagen struktur för förtätning av bebyggelse. Numrerade kvarter för att underlätta hänvisning i text.
Filborna 30:1 omfattar ny lokalgata i norr, 4 befintliga hus, befintligt
gångstråk i väster, del av Grönkullagatan samt del av befintlig parkering i
söder. Se figur 3 nedan.
1333 Dagvattenutredning Grönkulla
Version: 0.3 Datum: 2014-01-30
6(27)
Figur 3: Förslag till detaljplan för Filborna 30:1
3.
BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING
Grönkulla har idag ett dagvattensystem som bygger på konventionell dagvattenhantering utan fördröjning av dagvattnet.
Hustak och mark leds genom privata ledningar inom området och kopplas till en
huvudledning i Grönkullagatan. I områdets sydöstra del rinner vattnet ut ur området och leds i sydvästlig riktning mot havet.
Dagvattenmängderna är beräknade för området som det ser ut idag. Detta för att
ha ett värde som kan ligga till grund när man ska hitta en nivå för framtida tillåtna
tömningsflöden för området. Indata och resultat av beräkningen visas nedan i
tabell 1 och 2.
För beräkningarna har avrinningskoefficienter satts enligt Svenskt vattens P90.
Flöden har beräknats med faktor Z satt till 18 och utan klimatfaktor.
1333 Dagvattenutredning Grönkulla
Version: 0.3 Datum: 2014-01-30
7(27)
Tabell 1: Befintliga ytor och avrinningskoefficienter
YTA
Area
Asfalt
Tak
Grönt
3,3 ha
2,3 ha
2,9 ha
Avrinnings
koefficient
0,8
0,9
0,1
Reducerad Area
2,6 ha
2,0 ha
0,3 ha
Tabell 2: Beräknad befintlig avrinning vid regn med olika återkomsttid
Återkomsttid
2 år
5 år
10 år
20 år
100 år
Flöde vid 10 min
varaktighet
641 l/s
860 l/s
1090 l/s
1404 l/s
2670 l/s
50 % av flöde 10
min varaktighet
321 l/s
430 l/s
545 l/s
702 l/s
1335 l/s
Resonemang med NSVA har resulterat i att vi valt att sätta framtida utflöde ur
området till 50 % av dagens förväntade avrinning vid ett 10 års regn med 10
minuters varaktighet. Vilket betyder att utjämning av dagvatten ska dimensioneras utifrån att man får släppa maximalt 545 l/s från hela Grönkulla i ett framtida
scenario.
3.1. Dagvattenberäkningar
Drottninghög är ett befintligt område utan några befintliga dagvattenanläggningar
för utjämning och en plan med blandad ny och befintlig bebyggelse. Detta har
gjort att traditionella begränsningar på tillåten dagvattenavrinning från planerade
exploateringsområden inte kunnat följas. För nyexploatering i Helsingborg används vanligen ett krav på att ett 10-års regn ska fördröjas med en begränsning i
utflödet på 10 l/s,ha.
Förutsättningarna som satts upp är att:
 Området ska kunna hantera ett 100-års regn
 Utflödet ur området ska maximalt vara 50 % av förväntat flöde från befintligt område vid ett 10-års regn idag
Detta gör att det är 545 l/s som ska fördelas på de olika områdena inom Grönkulla. Tanken har varit att släppa vatten från kvartersmark från området snabbare
och hålla kvar vatten från gator och parkering längre. Anledning till detta är att
vatten från gator och parkering är mer förorenat och en långsammare avrinning
underlättar att applicera rening på detta vatten.
En ansatts har gjorts där allmän platsmark och parkering ges en maximal avtappning på 10 l/s per delområde (undantaget parkering norr som är liten och bör
klara en avtappning på 5 l/s eller lägre). Detta ger en avtappning på 65 l/s.
Av de 545 l/s återstår 480 l/s att fördela mellan de olika kvarteren på ett rättvist
sätt. Vi har valt att basera det på hur stor yta varje kvarter har. Totala ytan för
1333 Dagvattenutredning Grönkulla
Version: 0.3 Datum: 2014-01-30
8(27)
kvartersmark är cirka 7,5 ha. Detta ger ett avtappningsflöde på ca 64 l/s,ha. Detta
flöde har använts för att beräkna utjämning för de olika kvarteren.
Vid beräkning av utjämning har i huvudsak använts avrinningsfaktorer från
Svenskt Vattens publikation P90. Avsteg har gjort för grönytor vid 100 års regn,
då de vid ett sådant tillfälle bedöms mättade så att avrinningen blir större. Detta
innebär:
 Takytor 0,9
 Gator, vägar, parkering 0,8
 Grönytor upp till 20 års regn 0,1
 Grönytor vid 100 års regn 0,5
Resultatet av beräkningen visas nedan i tabell 3. Utjämningsvolymerna gäller
endast för den aktuella strukturen som beräkningarna baseras på. Förändringar i
strukturen medför att utjämningsvolymer ska räknas om.
Tabell 3: Resultat av dagvattenberäkningar med tömningsflöde och utjämningsbehov
Kvarter
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
Tömningsflöde
37,1 l/s
26,7 l/s
32,2 l/s
27,9 l/s
17,6 l/s
17,8 l/s
25,6 l/s
22,2 l/s
22,6 l/s
18,4 l/s
74,7 l/s
25,8 l/s
18,5 l/s
16,9 l/s
16,3 l/s
13,6 l/s
17,4 l/s
17,1 l/s
18,5 l/s
13,8 l/s
2 år (m³)
12
10
9
9
6
4
9
13
10
8
60
19
7
7
7
5
7
5
7
0
10 år (m³)
31
25
25
24
15
13
23
31
24
20
146
47
19
17
18
12
17
14
17
4
20 år (m³)
49
39
39
38
23
20
36
45
37
30
208
67
29
26
28
19
26
23
27
6
100 år (m³)
193
153
174
156
99
94
145
142
134
110
535
182
109
99
99
77
101
96
107
61
Gata norr
Centralt
stråk
Gata Söder
GC söder
Parkering
norr
Parkering
centralt
Parkering
söder
10 l/s
10 l/s
32
40
67
84
94
121
323
295
10 l/s
10 l/s
5 l/s
65
15
2
135
31
4
189
45
7
469
109
17
10 l/s
23
49
69
168
10 l/s
27
57
80
194
1333 Dagvattenutredning Grönkulla
Version: 0.3 Datum: 2014-01-30
9(27)
Dagvattenberäkningar för Filborna 30:1 redovisas nedan i Tabell 4.
Tabell 4: Resultat av dagvattenberäkningar med tömningsflöde och utjämningsbehov
Område
Gata norr
Hus 1
Hus 2
Hus 3
Hus 4
Park norr
Park central
Entrégata
väst Hus 1
och 3
Park söder
Kvarter
väst
Kvarter öst
Parkering
söder
Grönkulla
gatan
4.
Tömningsflöde
10 l/s
6 l/s
6 l/s
3,5 l/s
4,5 l/s
19,1 l/s
14,5 l/s
2 år (m³)
32
6
6
4
5
0
0
10 år (m³)
67
14
14
8
10
0
0
20 år (m³)
94
20
20
12
15
2
2
100 år (m³)
323
49
49
28
36
73
56
11,4 l/s
9
23
32
79
5,8 l/s
15,3 l/s
0
6
3
16
4
25
27
91
14,8 l/s
4,3 l/s
10
12
24
25
35
35
101
85
3,6 l/s
23
48
67
165
FRAMTIDA DAGVATTENHANTERING
Att förändra ett konventionellt dagvattensystem inom ett befintligt område som
dessutom ska förtätas och komplettera det med dagvattenutjämning är en utmaning. I Grönkulla försvåras det ytterligare av att de befintliga hus som kommer att
behållas begränsar förändring av höjdsättning.
Då området planeras för en hög exploatering kommer det inte att finnas utrymme
för att samla all utjämning till ett område avsett för dagvattenhantering. Därför är
det viktigt att så mycket som möjligt av dagvattenutjämningen görs så nära källan
som möjligt. Detta betyder att så mycket som möjligt av dagvattnet bör utjämnas
på kvartersmark.
Dagvatten från gator och parkering är oftast mer förorenat och bör genomgå
någon form av rening nära källan. Den största delen av föroreningarna är partikelbundna. Det är därför aktuellt med någon form av infiltrering innan det leds
vidare till dagvattensystemet.
På grund av skillnader av dagvattnets kvalité har parkeringar hanterats separat i
denna utredning även om det är så att parkeringar kommer att tillhöra ett specifikt
kvarter.
1333 Dagvattenutredning Grönkulla
Version: 0.3 Datum: 2014-01-30
10(27)
4.1. Avrinningsvägar
För de regnhändelser som övergår ett 100 års regn krävs att området utformas
och höjdsätts så att vatten kan rinna över mark till ett översvämningsområde utan
att orsaka skador på hus, infrastruktur mm.
Då hela området lutar i huvudsak mot Vasatorpsvägen och ingen lågpunkt finns
inom området krävs att man skapar en lågpunkt eller område söder om Grönkulla
för översvämning. Detta för att säkra att vattnet inte rinner vidare in i bostadsområden söder om Grönkulla och skapar skadliga översvämningar där.
Ett antal avrinningsvägar har identifierats och markerats nedan i figur 4. Det är
viktigt att poängtera att dessa avrinningsvägar måste planeras för och höjdsättning i projekteringsskedet måste göras så att allt vatten som rinner på ytan söker
sig till dessa stråk utan hinder på vägen dit. Det kommer att innebära viss förändring av befintliga höjder inom området.
Figur 4: Möjliga avrinningsvägar för dagvatten när inte planerade dagvattenåtgärder kan hantera
flöden eller volymer som kan bli aktuella vid regn större än 100 års regn.
Då Grönkulla kommer att byggas ut i flera etapper under en längre tid är det viktigt att man säkrar att höjdsättningen av deletapper inte försvårar eller omöjliggör
att säkerställa avrinningsvägarna.
1333 Dagvattenutredning Grönkulla
Version: 0.3 Datum: 2014-01-30
11(27)
Figur 5: Figuren visar dagens förslag på utformning
Avrinningsvägen vid kvarter 16 ”hindras” av planerat hus. För att vara säker att
avrinningen fungerar som tänkt föreslås att utformningen på strukturen förändras
så att parkeringarna på ömse sidor om kvarter 16 byter plats och kvarter 16
spegelvänds. Detta medger att avrinningsvägen inte riskerar att stoppas upp av
hus i kvarter 16 samt att det blir lättare att utföra höjdsättningen
Vad gäller översvämningsområde söder om Grönkulla ligger detta utanför planen
och måste tas med när man planerar Vasatorpsvägen.
För Filborna 30:1 behöver man skapa en avrinningsväg som går genom föreslaget grönområde. Se figur 6 nedan.
Figur 6: Avrinningsväg för ytlig avrinning vid regn överstigande dimensionerande regn.
1333 Dagvattenutredning Grönkulla
Version: 0.3 Datum: 2014-01-30
12(27)
4.2. Utjämning
Utjämning kan utföras på några olika sätt. Utförs den ytligt behöver man skapa
utrymme för utjämning/översvämning. Detta kan vara ett magasin där volymen
som måste utjämnas får plats. Den kan utformas med en permanent vattenyta
eller som ett torrt magasin. Ett torrt magasin fungerar mer som en översvämningsyta.
Utjämningsvolymerna kan även skapas som underjordiska magasin. Dessa kan
utformas som makadamfyllda magasin, rörmagasin eller med så kallade dagvattenkassetter. Makadammagasinen är det billigaste alternativet men tar ganska
stor yta i anspråk då man endast kan tillgodoräkna sig en tredjedel av volymen.
Rörmagasin och dagvattenkassetter är jämförbara i pris. Ska dagvattenkassetter
användas bör man välja en sort som är spolningsbar för att öka livslängden på
magasinen.
Underjordiska magasin kan bli kostsamma att anlägga och det kan bli svårt att
fånga upp och få ner vattnet i magasinen vid korta intensiva regn. Därför är det
mest ekonomiskt fördelaktigt med en kombination av översvämningsytor och
underjordiska magasin. Där mer frekventa och mindre regnen kan tillåtas rinna
ner i underjordiska magasin och de mer sällan förekommande och mer intensiva
regnen kan tillåtas översvämma områden som man utformat för att klara denna
uppgift.
4.3. Grönkulla utjämning
Nedan redovisas exempel på dagvattenlösningar för några utvalda kvarter.
Dessa ska ses som exempel som kan appliceras på andra kvarter eller delar av
kvarter inom området. Det finns exempel på utjämningslösningar, ytlig avledning
och underjordisk utjämning av dagvatten.
Utgångspunkten är att varje område/kvarter tar hand om det vatten som faller
inom det området utan att släppa något dagvatten ytledes från området. För att
klara detta kommer det att krävas olika åtgärder. Ytliga och underjordiska magasin.
För att klara av ett scenario med 100 års regn krävs att ytor skapas där kontrollerade översvämningar kan ske. Att skapa en yta som endast har syftet att hantera
flöde från exempelvis ett 10, 20 eller 100 års regn är svårt att motivera när det är
relativt ont om plats. Därför krävs att ytor som skapas kan utnyttjas till andra föremål än just utjämning av dagvatten. Utmaningen är att få dessa ytor att smälta in
i området och verka naturliga.
Varje kvarter är idag utformat så att marken mellan husen är i huvudsak plan.
Höjdskillnaden i nord sydlig riktning inom området tas upp i en slänt vid husens
södra gavel.
Förslaget för att kunna få plats med översvämningsytor inom kvartersmark är att
flytta ovan nämnda slänt norrut och ”förstärka” den något så att man skapar en
sänka där man kan låta dagvatten svämma över vid större regn. För att inte sänkan ska riskera att bli vattensjuk för att den översvämmas vid varje regn som
1333 Dagvattenutredning Grönkulla
Version: 0.3 Datum: 2014-01-30
13(27)
faller bör systemen för den ytliga avrinningen utformas så att de kan hantera de
flesta regn som faller på ett år utan att leda vattnet till översvämningsytan. Alternativt kan man skapa en utjämningsvolym under mark för att ta de ofta förekommande regnen. På så sätt används översvämningsytan endast vid ett fåtal
regn per år för just utjämning. Detta betyder att man kan ha andra funktioner placerade här. Det enda kravet är att de ska klara en översvämning utan att skadas.
Man skulle kunna tänka sig att lekutrustning, fotbollsmål, cykelställ eller bänkar
och bord kan placeras här.
Kvarter 1 till 10
Förslag på hur sänkan kan utformas visas i figur 7 och 8 nedan. Exemplet visar
en översvämningsyta med en mur som i normalfallet kan utnyttjas som bänk och
mötesplats. Muren kan utformas mer eller mindre påkostad. Man kan även åstadkomma översvämningsytan med en grässlänt hela vägen runt.
Figur 7: Princip för utformning av översvämningsytor.
1333 Dagvattenutredning Grönkulla
Version: 0.3 Datum: 2014-01-30
14(27)
Figur 8: Sektion av planritningen i figur 7. Det totala djupet vid 100 års regnet blir 50 cm.
För det dagvatten som inte kan ledas till översvämningsytan får andra åtgärder
tillämpas. Delar av takavvattning från bevarade hus kan behöva utjämnas lokalt.
Det gäller även för kvartersmark som inte går att avleda till översvämningsytor.
Detta måste göras med underjordiska magasin som är dimensionerat för ett 100
års regn.
För exempel på utformning av kvarter 1, 2 och 6, se figur 9-11. De är inte exklusivt de illustrerade dagvattenåtgärderna som kan uppfylla ställda krav på hantering av dagvattnet, de ska ses som en av flera möjligheter.
Kvarter 1:
Det västra husets takavvattning tas omhand i en betongränna som lutar svagt
mot norr. I den norra kanten av huset övergår rännan till en konventionell ledning
som leder vattnet in mot ”gården” och mot översvämningsytan. En ledning har
valts på grund av att utrymmet inte finns för att få plats med en ränna eller svackdike. När utrymmets finns övergår ledningen till ett svackdike med en ränna i
bottnen som leder vattnet ner till översvämningsytan. Rännan avslutas med en
intagsbrunn som leder ner vattnet till en brunn med flödesbegränsning. När dagvattenflödet från området överstiger det begränsande flödet rinner det till ett
underjordiskt kassettmagasin. När kassettmagasinet är fullt kommer rännan att
brädda till översvämningsytan. Översvämningsytan töms genom en dagvattenbrunn placerad i botten på översvämningsytan. Sänkan bör kompletteras med
dränering för att säkerställa att i normalfallet är torrt.
1333 Dagvattenutredning Grönkulla
Version: 0.3 Datum: 2014-01-30
15(27)
Figur 9: Möjlig utformning av dagvattensystem för kvarter 1
Det östra husets takavvattning hanteras på ”framsidan” av huset. Stuprör och
mark framför huset leds till ett makadamdike med en dränering i botten som leder
vattnet söderut till ett kassettmagasin. Utloppet utformas så att flödet begränsas.
Denna lösning bör kompletteras med dagvattenbrunnar för att säkerställa funktionen vid exempelvis tjälad mark i kombination med snösmältning. Baksidan av
huset avvattnas via en ränna på liknande sätt som beskrivits ovan.
Radhusen i norra delen av kvarteret avvattnas på framsidan västerut till dagvattenledning. Baksidan av husen rinner över mark till endera av rännorna.
1333 Dagvattenutredning Grönkulla
Version: 0.3 Datum: 2014-01-30
16(27)
Kvarter 2:
Kvarteret består av tre flerfamiljshus och en del som är radhus.
Figur 10: Möjlig utformning av dagvattensystem för kvarter 2
De östra och västra kanterna av kvarteret som vetter mot kvarter 1 respektive
kvarter 3 avvattnas med makadamdike in mot ”gården” och översvämningsytan.
Dräneringsledningen ifrån makadamdiket kopplas till kassettmagasinet. Kassettmagasinet är kopplat till en utloppsledning. Översvämningsytan förses med en
dagvattenbrunn kopplad till utloppsledningen för att kunna fylla och tömma översvämningsytan.
Då de som bor i radhusen har egen tomt kan det verka rimligt att de placerar sin
utjämning på den egna tomten. Det är gjort här med kassettmagasin som bör
vara flödesbegränsade innan de kopplas till utloppsledningen. Det beror på placeringen av dessa kassettmagasin i nivå. Kan de samverka kan det uteslutas
flödesbegränsning men hamnar dessa magasin högre upp ska de vara flödesbegränsade för att ha någon effekt.
1333 Dagvattenutredning Grönkulla
Version: 0.3 Datum: 2014-01-30
17(27)
Kvarter 6:
Kvarteret saknar en större central plats där en översvämningsyta kan placeras.
Figur 11: Möjlig utformning av dagvattensystem för kvarter 6
Den grönyta som finns att tillgå är trädgårdarna till radhusen och en yta väster
om det befintliga huset. Radhusen har sin egen utjämning i form av kassettmagasin. Utloppen ska i detta fall vara begränsade. Detta vatten leds vidare i ett
makadamdike runt det befintliga husets norra gavel till en översvämningsyta.
Storleken på illustrerad översvämningsyta bygger på att volymen i makadamdiket
kan tillgodoräknas som utjämningsvolym. Översvämningsytan utformas som
ovan med en mindre underjordisk utjämningsvolym och flödesbegränsning av utloppet.
Framsidan på radhusen avvattnas konventionellt med brunnar och ledningar till
ett kassettmagasin med ett flödesbegränsat utlopp.
1333 Dagvattenutredning Grönkulla
Version: 0.3 Datum: 2014-01-30
18(27)
Kvarter 8:
Kvarter 8 är så hårt exploaterat att det blir svårt att hitta plats för att utforma utjämningen med föreslagen princip. Ska man fasthålla förslaget om exploatering
kommer det att krävas att all utjämning utformas underjordiskt.
Figur 12: Ytbehovet för översvämningsyta schematiskt inritat
Kvarter 11
Kvarter 11 är speciellt på så sätt att det saknar grönytor som kan utnyttjas som
översvämningsytor. Det finns en ”grön” triangel som kan, om den utförs nedsänkt, användas för utjämning. Lämpligtvis för utjämning av det nordligaste
placerade huset som också är med i den första detaljplanen.
Den största öppna ytan används för parkering. Denna kan användas för utjämning men om man låter den översvämmas bör det maximala djupet inte vara mer
än 15 cm för att inte skador ska uppstå på parkerade bilar. En principsektion för
parkeringen visas nedan.
1333 Dagvattenutredning Grönkulla
Version: 0.3 Datum: 2014-01-30
19(27)
Figur 13: Principsektion för utjämning av dagvatten på parkering.
I parkeringsplatsens kanter skapas en kanal som tillsammans med ett kassettmagasin används vid de flesta regnen. Vid 100 årsregnet låter man även parkeringen översvämma med ett maximalt djup på 15 cm. Tillsammans med triangeln
kan man erhålla den nödvändiga volymen för utjämning av 100 års regnet för
kvarter 11.
Kvarteret avvattnas via rännor till ”triangeln” och kanalerna runt parkeringen. Parkeringsytan utförs så att delen närmst kanalen utförs med en öppen beläggning
som medger infiltration ner till kassettmagasinet, vilket skulle medföra en filtrering
av dagvattnet.
Kvarter 12-20
Kvarter 12 till 20 finns i den södra delen av Grönkulla. Strukturen visar på en relativt hård exploatering och skiljer sig från övriga området på så sätt att det är i
huvudsak öst-västlig orientering på husen varemot resterande området är orienterat i nord-sydlig riktning. Då Grönkulla lutar i nord-sydlig riktning skapar dessa
kvarter en barriär för dagvattnet.
1333 Dagvattenutredning Grönkulla
Version: 0.3 Datum: 2014-01-30
20(27)
Figur 14: Möjlig utformning av dagvattensystem för kvarter 14
Översvämningsytor bör placeras centralt i kvarteren eller nyttja angränsande parkering som tillhör kvarteret. Att nyttja angränsande parkering blir aktuellt om det
planeras för underjordiska garage inom kvarteren.
Den hårda exploateringen medför att centralt placerade översvämningsytor tar
ganska stor plats av innergårdarna. Det gör att det är än viktigare att finna lösningar för samutnyttjande av översvämningsytorna.
Ett exempel på utformning är redovisat för kvarter 14 i figur 14. Stuprör leds via
ledningar till kassettmagasinet för utjämning av frekventa mindre regn. Till
kassettmagasinet är kopplat en dagvattenbrunn som gör att översvämningsytan
kan fyllas och tömmas då kassettmagasinets kapacitet överskrids. Från kassettmagasinet går vattnet via en flödesbegränsad utloppsledning ut till parken öster
om kvarter 14. Utloppsledningen skulle även kunna ledas direkt till huvudledningen i Grönkullavägen.
Det är av stor vikt att dessa kvarter 12-20 höjdsätts så att kvarteren inte blir instängda områden vid regn som överstiger dimensionerande regn.
Utrymmesbehov
I figur 15 visas utrymmesbehovet för översvämningsytor schematiskt för att få en
uppfattning om vilka ytor som krävs för en ytlig hantering av dagvattnet.
1333 Dagvattenutredning Grönkulla
Version: 0.3 Datum: 2014-01-30
21(27)
Figur 15: Utrymmesbehov för ytlig dagvattenhantering
Filborna 30:1
För områden inom Filborna 30:1 där de befintliga husen bevaras kan förslagen
och principerna ovan för kvarter 1 utnyttjas för att åstadkomma en dagvattenlösning som kan hantera det dimensionerande 100 års regnet. Det förutsätter
dock att detaljplanen utökas så att avvattning till parken kan ske alternativt att
utjämning kan ske i entrégatorna. Om parken utnyttjas skall dagvattenutjämningen samordnas med avrinningsvägen för ytavrinning vid regn större än
dimensionerande regn.
Kvarteren som planeras för på de befintliga parkeringarna söder om Grönkullavägen kan förslagen och principerna för kvarter 12-20 utnyttjas.
Översvämningsytor bör placeras centralt i kvarteren eller nyttja angränsande parkering som tillhör kvarteret. Att nyttja angränsande parkering blir aktuellt om det
planeras för underjordiska garage inom kvarteren.
Den hårda exploateringen medför att centralt placerade översvämningsytor tar
ganska stor plats av innergårdarna. Det gör att det är än viktigare att finna lösningar för samutnyttjande av översvämningsytorna.
4.4. Takavvattning
För att föreslaget dagvattensystem ska fungera optimalt är det av vikt att all ny
takavvattning utformas så att stuprör placeras in mot centrala grönstråk för varje
kvarter. Detta för att säkra att dagvatten kan rinna ytligt till magasinen på kvartersmark. Placeras stuprör på framsidan av husen kommer det att försvåra och
eventuellt medföra att magasinen blir djupare.
Det befintliga husen som sparas har sin takavvattning vänd från grönytorna. Det
föreslås att takavvattningen så långt möjligt förändras så att dagvattnet kan ledas
om in mot grönytorna. Detta kan åstadkommas genom att förändra hängrännors
lutning och ändra placering av stuprör. Troligtvis blir det svårt att få med all takavvattning in till magasinen i grönstråken. Det kan tänkas att delar av takavvattningen måste utjämnas på framsidan av husen. Detta medför att man
måste skapa en volym under mark som klarar ett 100-års regn för dessa takytor.
1333 Dagvattenutredning Grönkulla
Version: 0.3 Datum: 2014-01-30
22(27)
Figur 16: Bild av befintliga hus i Grönkulla. Man ser placeringen av stuprör på ”framsidan” av husen
Dessa underjordiska magasin kan utformas som makadamfyllda diken med en
dränering i botten som tömmer dikena. Alternativt kan så kallade dagvattenkassetter eller rörmagasin användas om utrymme saknas.
Figur 17: Principsektioner för olika underjordiska magasin
Skillnaderna mellan dessa lösningar är kostnaderna samt hur djupa utloppen blir.
Generellt är det billigaste alternativet ett makadamdike medan rörmagasin och
dagvattenkassetter är jämförbara kostnadsmässigt. Med avseende på att hålla
avvattningen så grund som möjligt är makadamdike och dagvattenkassetter bäst.
För dagvattenkassetter avgörs djupet av hur man leder dagvattnet till kassetterna. Med en dagvattenbrunn blir de djupare än om man infiltrerar dagvattnet
ner till kassetterna. Det alternativ som man förlorar mest höjd på är rörmagasinet.
1333 Dagvattenutredning Grönkulla
Version: 0.3 Datum: 2014-01-30
23(27)
4.5. Avvattning till översvämningsytor
Vattnet från stuprör bör i så stor utsträckning som möjlig ledas via ytliga avrinningsvägar till översvämningsytor. Dessa kan utformas som svackdiken eller
rännor dimensionerade för frekventa regn. Viktigt är att marken inom kvarteren
utformas med svag lutning mot dessa svackdiken eller rännor. Rännorna bör placeras så att de har gräsbeklädda slänter. Detta för att säkra en kapacitet för avledning av mer extrema regn. Figuren nedan visar en typsektion för utformning av
svackdike respektive rännor.
Figur 18: Principsektioner för ytlig avledning av dagvatten.
För att öka kapaciteten på svackdiken och rännor bör de utformas med en svag
längslutning.
4.6. Gator och Parkeringar
Gator kan avvattnas till brunnar eller en genomsläpplig yta. Den genomsläppliga
ytan är idealt sett ett gräsbeklätt dike där vattnet kan infiltrera ner till ett magasin
för utjämning. Detta dike måste då placeras vid sidan av parkeringen. Av utrymmesskäl kan det vara mer fördelaktigt att förse parkering med en genomsläpplig
överyta och magasineringsvolymen under parkeringen.
För att få ett säkert system krävs en kombination av brunnar och genomsläpplig
yta. Vid exempelvis tjälad mark i kombination med snösmältning och eventuellt
regn fungerar inte infiltrationen och brunnar behövs för att leda ner vattnet till
underjordiska magasin.
Föroreningar i dagvatten är främst partikelbundna. För att åstadkomma en rening
av dagvattnet krävs antingen en filtrering av dagvattnet eller en utjämning där
man kan sedimentera bort partiklar. Av utrymmesskäl är det svårt att skapa ett
magasin där man kan låta partiklar sedimentera, därför rekommenderas att dagvatten från gator och parkeringar infiltreras.
För en ytterligare säkerhet mot spridning av förorening från gator och parkeringar
kan slam och oljeavskiljare installeras före inkoppling på huvudledningar för dagvatten.
1333 Dagvattenutredning Grönkulla
Version: 0.3 Datum: 2014-01-30
24(27)
Gatan i norr är utformad med parkering på båda sidor. Om gatan utformas med
ensidigt fall mot norr skulle man kunna tänka sig att anlägga ett dike norr om
gatan och dess parkering där dagvattnet kan infiltrera ner i ett makadamdike. Vid
denna utformning kan man åstadkomma en god filtrering av dagvattnet. Delar av
utjämnade flödet kan ledas till grönstråket i planen Filborna 30:1. Resterande
flöde kan ledas österut till grönstråket öster om Grönkulla eller inom Grönkulla
ner mot befintlig ledning i Grönkullagatan.
Om man väljer att leda vattnet från gatan österut finns det inte någon färdig plan
för den östra delen av Grönkulla och det kan det bli svårt att bygga en rätt
dimensionerad ledning och placera den rätt i plan för anslutning till befintlig
ledning i Grönkullagatan. Alternativt kan man leda det utjämnade vattnet genom
parken väster om Grönkulla till befintlig dagvattenledning där eller leda vattnet till
”Hålan”. Gör man detta krävs att planerna för ”Hålan” och grönstråket i Drottninghög genomförs före lokalgatan i norr.
Det centrala stråket mellan kvarter 1-5 och kvarter 6-10 får delas i tre avrinningsområden där den västliga delen leds till grönstråket i planen Filborna 30:1 för utjämning där. Den mittersta delen kan ledas till parkeringen mellan kvarter 7 och 8
för utjämning där. Den östra delen kan ledas till parkeringen mellan kvarter 9 och
10 för utjämning där. Utjämningen i parkeringarna skulle kunna utformas på
liknande sätt som parkeringen inom kvarter 11. Eventuellt kan det bli svårt att
kombinera utjämning av dagvatten från allmän platsmark med dagvatten från
kvartersmark om parkeringarna är placerade på platsmark. Då krävs troligtvis
underjordisk utjämning av det centrala stråket. Utloppsledningarna från det
centrala stråket måste passera kvartersmark söderut för att kunna kopplas till
huvudledningen i Grönkullagatan. Därför bör man reservera mark där ledningarna kan förläggas genom parkeringarna.
Gatan i söder, Grönkullagatan, är befintlig. Den ska förses med parkeringar
växelvis norr och söder om gatan. Då det är ont om plats kommer det att krävas
att dagvattenutjämningen utförs under mark. Ett rörmagasin kommer att kräva att
stora delar av gatan måste grävas upp för att kunna förlägga ledningen. Det
skulle krävas en ledning med dimension 1200 mm för att kunna ta hand om hela
utjämningsvolymen. Om man istället anordnar ett magasin av makadam eller en
kombination av makadam och dagvattenkassetter under parkeringar kan man
minimera åtgärderna i Grönkullagatan.
För planen Filborna 30:1 ingår endast en del av Grönkullagatan. Den ska förses
med parkeringar norr om gatan. Då det är ont om plats kommer det att krävas att
dagvattenutjämningen utförs under mark. Ett rörmagasin kommer att kräva att
stora delar av gatan måste grävas upp för att kunna förlägga ledningen. Om man
istället anordnar ett magasin under parkeringar av makadam eller en kombination
av makadam och dagvattenkassetter kan man minimera åtgärderna i Grönkullagatan. Ett underjordiskt magasin skulle också kunna placeras i intilliggande park
för den aktuella sträckan inom detaljplanen. Det krävs då ett ledningssystem som
leder vattnet dit vilket medför relativt mycket grävning i Grönkullagatan.
1333 Dagvattenutredning Grönkulla
Version: 0.3 Datum: 2014-01-30
25(27)
Parkering norr kräver en utjämningsvolym på 17 m³ vilket medför att under varje
parkeringsplats krävs en utjämningsvolym på 1,7 m³. Detta kan utföras med
makadamvolym under delar av varje parkering.
Parkering centralt kräver en volym på 168 m³ fördelat på 84 parkeringsplatser
vilket ger 2 m³ per parkeringsplats. Utöver detta bör utjämningsvolym skapas till
det centrala stråket. Hur mycket detta blir kommer att avgöras av hur man delar
in det centrala stråket. Men en utformning likt det för parkeringen inom kvarter 11
bör vara tillräcklig för att klara utjämningsbehovet för det centrala stråket.
Parkering söder kräver en volym på 194 m³ fördelat på 112 parkeringsplatser
vilket ger en utjämningsvolym på cirka 1,8 m³ per parkeringsplats.
5.
BARRIÄR
Grönkulla planeras för att klara av att hantera ett 100 års regn. Men i de tillfällen
då detta regn överskrids eller planerade system för dagvatten inom Grönkulla
fallerar krävs reservplan. Detta för att inte föra problemet vidare till nedströms liggande områden och där orsaka skadliga översvämningar.
Hela området Grönkulla lutar ner mot Vasatorpsvägen. Inom Grönkulla finns inte
möjlighet att planera för en barriär som kan stoppa upp vatten som rinner av på
ytan.
Längs Vasatorpsvägen finns en naturlig svacka som kan förstärkas söder om
Vasatorpsvägen. På detta sätt kan man skapa en barriär söderut. Då det planeras för spårbunden trafik här som kan vara känslig för översvämning kan det vara
lämpligare att skapa barriären söder om Vasatorpsvägen. Här finns Larmvägen
som efter en framtida utveckling av Vasatorpsvägen inte kommer att behövas
som lokalgata. Detta utrymme skulle också kunna användas för att skapa en
barriär.
Då barriären måste ligga utanför Grönkulla krävs det att planer söder om Grönkulla har med sig denna förutsättning i ett tidigt skede för att inte planeras på ett
sätt så att önskad barriäreffekt inte kan uppnås.
6.
LEDNINGSSYSTEM
Befintliga ledningssystem inom Grönkulla består av kommunala ledningar i Grönkullavägen och interna ledningssystem för bostadsområdena norr om och parkeringarna söder om vägen.
De befintliga huvudledningarna kan användas för framtida bruk.
Då det tillkommer mer allmän platsmark kommer det att krävas nya kommunala
ledningar i den norra gatan, det centrala stråket och parkeringsytorna.
Förslag på ledningssystem för området som innefattar den första nya detaljplanen inom området är uppritat i bilaga 1.
1333 Dagvattenutredning Grönkulla
Version: 0.3 Datum: 2014-01-30
26(27)
7.
BREEAM
BREEAM syftar till att säkerställa att dess standarder medför sociala och ekonomisk fördelar och lindrar effekterna av den bebyggda miljön. Därigenom gör
BREEAM det möjligt att bedöma projekten efter deras hållbarhetsfördelar och
stimulerar efterfrågan på hållbara projekt.
Inom BREEAM finns 6 kategorier. Av dessa är det främst kategorin ”Socialt och
ekonomiskt välbefinnande” och ”Markanvändning och ekologi” som berör dagvatten.
I dessa finns det aspekter som tar upp dagvatten de är
 SE 03 – Översvämningsriskbedömning
 SE 10 – Klimatanpassning
 SE 13 – Hantering av översvämningsrisk
 LE 03 – Vattenförorening
 LE 06 – Omhändertagande och nyttjande av dagvatten
SE 03 – Översvämningsriskbedömning
Syftet är: ”Att säkerställa att vederbörlig hänsyn tas till översvämningsriskerna för
områden och utvecklingen av området och att, om sådana risker finns, lämpliga
åtgärder vidtas för att minska risken för översvämning i utvecklingsområdet och
kringliggande områden”
Maximalt antal poäng som kan erhållas för denna kategori är 2. Om man följer
principerna i denna utredning bör man ha uppfyllt kraven för att erhålla maximalt
antal poäng.
SE 10 – Klimatanpassning
Syftet är: Att säkerställa att projektet är motståndskraftigt mot kända och förutsedda klimatförändringseffekter.
Maximalt antal poäng som kan erhållas för denna kategori är 3. Om man följer
principerna i denna utredning bör man ha uppfyllt kraven för att erhålla minst 2
poäng med avseende på översvämningsrisk.
SE 13 – Hantering av översvämningsrisk
Syftet är: Att förhindra, minska och fördröja regnavrinningen till allmänna avlopp
och vattendrag och därigenom minimera risken för lokala översvämningar inom
och utom området, förorening av vattendrag och andra miljöskador.
Maximalt antal poäng som kan erhållas för denna kategori är 3. Om man följer
principerna i denna utredning bör man ha uppfyllt kraven för att erhålla minst 2
poäng.
Om avrinningsstråken utformas så att vatten kan rinna obehindrat på markytan
och en barriär etableras söder om Grönkulla bör man ha uppfyllt kraven för att
erhålla 3 poäng.
1333 Dagvattenutredning Grönkulla
Version: 0.3 Datum: 2014-01-30
27(27)
LE 03 – Vattenförorening
Syftet är: Att säkerställa att åtgärder har vidtagits för att skydda det lokala vattendraget från föroreningar och andra miljöskador.
Maximalt antal poäng som kan erhållas för denna kategori är 3.
Utifrån denna utredning är det svårt att uppskatta hur många poäng som blir
aktuellt för denna kategori.
LE 06 – Omhändertagande och nyttjande av dagvatten
Syftet är: Att säkerställa att ytor för ytvattenavrinning nyttjas effektivt för att minimera vattenbehovet.
Maximalt antal poäng som kan erhållas för denna kategori är 3.
Aspekterna i denna kategori har inte behandlats denna rapport.
1333 Dagvattenutredning Grönkulla
Version: 0.3 Datum: 2014-01-30