Kallelse till direktionen - Bergslagens kommunalteknik
BILAGA 3 DRIFTUPPFÖLJNING Prognos per 2015-10-31 Driftbudget (tkr) Verksamhet Kostnader Budget 2015 Intäkter Netto Kostnader Prognos 2015 Intäkter Gemensamt 20 764 20 764 0 20 764 20 764 0 0 Skattefinansierat Gata, Park, Idrott Lokal- och Miljöservice Summa skattefinansierat 105 926 38 008 143 934 105 926 38 008 143 934 0 0 0 106 876 38 108 144 984 106 326 38 108 144 434 -550 0 -550 -550 0 -550 Avgiftsfinansierat Vatten och Avlopp Avfall och Återvinning Summa avgiftsfinansierat 107 935 57 872 165 807 107 935 57 872 165 807 0 0 0 107 185 57 172 164 357 107 185 57 872 165 057 0 700 700 0 700 700 Totalt 330 505 330 505 0 330 105 330 255 150 150 Netto Avvikelse Budg-Progn Kommentarer Helårsprognosen för BKT pekar mot ett litet överskottskott med 150 tkr, 0,05%, varav Gata, Park och Idrott visar minus 550 tkr medan Avfall och återvinning visar ett överskott med 700 tkr. Gata, Park, Idrott: Mycket sandning under vintern och därefter sandupptagning medför underskott för vinterväghållning. Däremot medför traditionell saltning för dammbindning på grusvägar lägre kostnader. Lokal- och miljöservice: Vatten och avlopp: I Hällefors prognostiseras ett kostnadsöverskott och i Lindesberg ett intäktsunderskott. Prognosen för Ljusnarsberg visar ett budgetunderskott medan prognosen för Nora visar ett budgetöverskott. Sammantaget för VA-avdelningen ger detta ett nollresultat. Avfall och återvinning: 100 tkr lägre kostnader i både Hällefors och Ljusnarsberg. Planerade plockanalyser skjuts på tills början av nästa år för att höstlov och julhelgen inte ska påverka utfallet, detta minskar kostnaderna med kommun 100 tkr i varje kommun. HÄLLEFORS Driftbudget (tkr) Kostnader Budget 2015 Intäkter Netto Kostnader Skattefinansierat Offentlig belysning Gator och vägar Park Idrott Lokal- och Miljöservice Summa skattefinansierat 1 744 6 973 825 118 5 269 14 929 0 9 485 175 0 5 269 14 929 -1 744 2 512 -650 -118 0 0 1 644 6 873 1 125 118 5 269 15 029 0 9 585 175 0 5 269 15 029 -1 644 2 712 -950 -118 0 0 100 200 -300 0 0 0 Avgiftsfinansierat Vatten och Avlopp Avfall och Återvinning Summa avgiftsfinansierat 19 210 9 510 28 720 19 210 9 510 28 720 0 0 0 18 460 9 310 27 770 19 210 9 510 28 720 750 200 950 750 200 950 Totalt 43 649 43 649 0 42 799 43 749 950 950 Verksamhet Prognos 2015 Intäkter Netto Avvikelse Budg-Progn Kommentar till prognos Gata, Park, Idrott: Parkverksamheten prognostiserar ett underskott medan gatubelysning visar överskott. Beläggningsarbete kommer att utföras i mindre omfattning pga den högre kostnaden för vinterväghållning. Högre driftbidrag än budgeterat ger ett överskott för den gemensamma verksamheten. Lokal- och miljöservice: Vatten och avlopp: VA prognostiserar ett överskott på 750 tkr beroende på lägre kostnader, som till största delen hänför sig till svårigheter att rekrytera personal till vakanser. Har prioriterat investeringsprojekt. Överskottet bör medföra nedskrivning av bokförda värden. Avfall och återvinning: Entreprenadkostnaderna något lägre än budgeterat. DRIFTUPPFÖLJNING Prognos per 2015-10-31 Driftbudget (tkr) Verksamhet Kostnader Budget 2015 Intäkter Netto Kostnader Prognos 2015 Intäkter Gemensamt 20 764 20 764 0 20 764 20 764 0 0 Skattefinansierat Gata, Park, Idrott Lokal- och Miljöservice Summa skattefinansierat 105 926 38 008 143 934 105 926 38 008 143 934 0 0 0 106 876 38 108 144 984 106 326 38 108 144 434 -550 0 -550 -550 0 -550 Avgiftsfinansierat Vatten och Avlopp Avfall och Återvinning Summa avgiftsfinansierat 107 935 57 872 165 807 107 935 57 872 165 807 0 0 0 107 185 57 172 164 357 107 185 57 872 165 057 0 700 700 0 700 700 Totalt 330 505 330 505 0 330 105 330 255 150 150 Netto Avvikelse Budg-Progn Kommentarer Helårsprognosen för BKT pekar mot ett litet överskottskott med 150 tkr, 0,05%, varav Gata, Park och Idrott visar minus 550 tkr medan Avfall och återvinning visar ett överskott med 700 tkr. Gata, Park, Idrott: Mycket sandning under vintern och därefter sandupptagning medför underskott för vinterväghållning. Däremot medför traditionell saltning för dammbindning på grusvägar lägre kostnader. Lokal- och miljöservice: Vatten och avlopp: I Hällefors prognostiseras ett kostnadsöverskott och i Lindesberg ett intäktsunderskott. Prognosen för Ljusnarsberg visar ett budgetunderskott medan prognosen för Nora visar ett budgetöverskott. Sammantaget för VA-avdelningen ger detta ett nollresultat. Avfall och återvinning: 100 tkr lägre kostnader i både Hällefors och Ljusnarsberg. Planerade plockanalyser skjuts på tills början av nästa år för att höstlov och julhelgen inte ska påverka utfallet, detta minskar kostnaderna med kommun 100 tkr i varje kommun. LINDESBERG Driftbudget (tkr) Kostnader Budget 2015 Intäkter Netto Kostnader Skattefinansierat Offentlig belysning Gator och vägar Park Idrott Lokal- och Miljöservice Summa skattefinansierat 3 229 22 385 4 387 8 831 19 174 58 006 0 38 307 150 375 19 174 58 006 -3 229 15 922 -4 237 -8 456 0 0 3 329 21 785 5 287 8 431 19 174 58 006 0 38 307 150 375 19 174 58 006 -3 329 16 522 -5 137 -8 056 0 0 -100 600 -900 400 0 0 Avgiftsfinansierat Vatten och Avlopp Avfall och Återvinning Summa avgiftsfinansierat 36 395 21 651 58 046 36 395 21 651 58 046 0 0 0 36 395 21 551 57 946 35 645 21 651 57 296 -750 100 -650 -750 100 -650 116 052 116 052 0 115 952 115 302 -650 -650 Verksamhet Totalt Prognos 2015 Intäkter Netto Avvikelse Budg-Progn Kommentar till prognos Gata, Park, Idrott: Prognosen visar ett kostnadsunderskott på 900 tkr för parkverksamheten. Utökade öppettider för ishallen i Lindesberg Lindesberg påverkar inte kostnaden i samma utsträckning som tidigare beräknat vilket medför att Idrott visar ett överskott. Vinterväghållning inkl sandning och upptag visar ett budgetunderskott, kompenseras dock av mindre arbete med dagvattenhantering. Grusvägsunderhåll och brounderhåll visar ett budgetöverskott. Sammantaget är prognosen för helåret 0. Lokal- och miljöservice: Vatten och avlopp: Prognosen visar ett intäktsunderskott på 750 tkr beroende på lägre brukningsavgifter. Eventuellt kan det under hösten kompenseras av nya anläggnings- och anslutningsavgifter. Avfall och återvinning: DRIFTUPPFÖLJNING Prognos per 2015-10-31 Driftbudget (tkr) Verksamhet Kostnader Budget 201 Intäkter Netto Kostnader Prognos 2015 Intäkter Gemensamt 20 764 20 764 0 20 764 20 764 0 0 Skattefinansierat Gata, Park, Idrott Lokal- och Miljöservice Summa skattefinansierat 105 926 38 008 143 934 105 926 38 008 143 934 0 0 0 106 876 38 108 144 984 106 326 38 108 144 434 -550 0 -550 -550 0 -550 Avgiftsfinansierat Vatten och Avlopp Avfall och Återvinning Summa avgiftsfinansierat 107 935 57 872 165 807 107 935 57 872 165 807 0 0 0 107 185 57 172 164 357 107 185 57 872 165 057 0 700 700 0 700 700 Totalt 330 505 330 505 0 330 105 330 255 150 150 Netto Avvikelse Budg-Progn Kommentarer Helårsprognosen för BKT pekar mot ett litet överskottskott med 150 tkr, 0,05%, varav Gata, Park och Idrott visar minus 550 tkr medan Avfall och återvinning visar ett överskott med 700 tkr. Gata, Park, Idrott: Mycket sandning under vintern och därefter sandupptagning medför underskott för vinterväghållning. Däremot medför traditionell saltning för dammbindning på grusvägar lägre kostnader. Lokal- och miljöservice: Vatten och avlopp: I Hällefors prognostiseras ett kostnadsöverskott och i Lindesberg ett intäktsunderskott. Prognosen för Ljusnarsberg visar ett budgetunderskott medan prognosen för Nora visar ett budgetöverskott. Sammantaget för VA-avdelningen ger detta ett nollresultat. Avfall och återvinning: 100 tkr lägre kostnader i både Hällefors och Ljusnarsberg. Planerade plockanalyser skjuts på tills början av nästa år för att höstlov och julhelgen inte ska påverka utfallet, detta minskar kostnaderna med kommun 100 tkr i varje kommun. LJUSNARSBERG Driftbudget (tkr) Kostnader Budget 2015 Intäkter Netto Kostnader Skattefinansierat Offentlig belysning Gator och vägar Park Idrott Lokal- och Miljöservice Summa skattefinansierat 1 270 4 377 1 076 461 3 663 10 847 0 7 184 0 0 3 663 10 847 -1 270 2 807 -1 076 -461 0 0 1 220 5 077 776 461 3 763 11 297 0 7 484 0 0 3 763 11 247 -1 220 2 407 -776 -461 0 -50 50 -400 300 0 0 -50 Avgiftsfinansierat Vatten och Avlopp Avfall och Återvinning Summa avgiftsfinansierat 16 635 7 862 24 497 16 635 7 862 24 497 0 0 0 17 635 7 662 25 297 17 135 7 862 24 997 -500 200 -300 -500 200 -300 Totalt 35 344 35 344 0 36 594 36 244 -350 -350 Verksamhet Prognos 2015 Intäkter Netto Avvikelse Budg-Progn Kommentar till prognos Gata, Park Idrott: Vinterväghållningen beräknas visa ett budgetunderskott medan grusvägsunderhåll visar ett mindre överskott, kompenseras dock till viss del av högre driftbidrag än budgeterat. Gatubelysning och parkverksamheten visar båda överskott. Lokal- och miljöservice: Vatten och avlopp: Helårsprognosen visar ett budgetunderskott på 500 tkr. Prognostiseras ett intäktsöverskott på 500 tkr hänförligt till Bryggeriverksamheten. Arbetet med byte av huvudavloppsledning Bångbro mot RV progostiseras att generera ett kostnadsunderskott på 1 000 tkr. Underskottet kommer att regleras mot VA-fonden. Avfall och återvinning: 100 tkr budgeterat för en lakvattenutredning som skjuts på tills nästa år. DRIFTUPPFÖLJNING Prognos per 2015-10-31 Driftbudget (tkr) Verksamhet Kostnader Budget 2015 Intäkter Netto Kostnader Prognos 2015 Intäkter Gemensamt 20 764 20 764 0 20 764 20 764 0 0 Skattefinansierat Gata, Park, Idrott Lokal- och Miljöservice Summa skattefinansierat 105 926 38 008 143 934 105 926 38 008 143 934 0 0 0 106 876 38 108 144 984 106 326 38 108 144 434 -550 0 -550 -550 0 -550 Avgiftsfinansierat Vatten och Avlopp Avfall och Återvinning Summa avgiftsfinansierat 107 935 57 872 165 807 107 935 57 872 165 807 0 0 0 107 185 57 172 164 357 107 185 57 872 165 057 0 700 700 0 700 700 Totalt 330 505 330 505 0 330 105 330 255 150 150 Netto Avvikelse Budg-Progn Kommentarer Helårsprognosen för BKT pekar mot ett litet överskottskott med 150 tkr, 0,05%, varav Gata, Park och Idrott visar minus 550 tkr medan Avfall och återvinning visar ett överskott med 700 tkr. Gata, Park, Idrott: Mycket sandning under vintern och därefter sandupptagning medför underskott för vinterväghållning. Däremot medför traditionell saltning för dammbindning på grusvägar lägre kostnader. Lokal- och miljöservice: Vatten och avlopp: I Hällefors prognostiseras ett kostnadsöverskott och i Lindesberg ett intäktsunderskott. Prognosen för Ljusnarsberg visar ett budgetunderskott medan prognosen för Nora visar ett budgetöverskott. Sammantaget för VA-avdelningen ger detta ett nollresultat. Avfall och återvinning: 100 tkr lägre kostnader i både Hällefors och Ljusnarsberg. Planerade plockanalyser skjuts på tills början av nästa år för att höstlov och julhelgen inte ska påverka utfallet, detta minskar kostnaderna med kommun 100 tkr i varje kommun. kommun. NORA Driftbudget (tkr) Kostnader Budget 2015 Intäkter Netto Kostnader Skattefinansierat Offentlig belysning Gator och vägar Park Idrott Lokal- och Miljöservice Summa skattefinansierat 1 390 6 792 2 010 757 7 564 18 513 0 10 919 30 0 7 564 18 513 -1 390 4 127 -1 980 -757 0 0 1 390 7 492 1 710 857 7 564 19 013 0 10 919 30 0 7 564 18 513 -1 390 3 427 -1 680 -857 0 -500 0 -700 300 -100 0 -500 Avgiftsfinansierat Vatten och Avlopp Avfall och Återvinning Summa avgiftsfinansierat 17 385 10 470 27 855 17 385 10 470 27 855 0 0 0 16 385 10 370 26 755 16 885 10 470 27 355 500 100 600 500 100 600 Totalt 46 368 46 368 0 45 768 45 868 100 100 Verksamhet Prognos 2015 Intäkter Netto Avvikelse Budg-Progn Kommentar till prognos Gata, Park, Idrott: Vinterväghållningen prognostiserar ett underskott med 1 200 tkr, uppvägs till viss del av lägre kostnader för grusvägsunderhåll, brounderhåll, dagvatten o vägmärken, till ett underskott på 700 tkr. Parkverksamheten visar ett överskott medfan idrottsverksamheten visar ett underskott på grund av extrainsatta röjningar. Lokal- och miljöservice: Vatten och avlopp: Helårsprognosen pekar mot ett kostnadsöverskott på 1 000 tkr beroende på svårigheter att rekrytera personal till vakanser och prioriteringen har legat på investeringsprojekt. Beräknar även ett intäktsunderskott på intäktssidan med 500 tkr beroende på lägre brukningsavgifter. Sammantaget pekar prognosen på plus 500 tkr. Avfall och återvinning: BILAGA 4 INVESTERINGSUPPFÖLJNING HÄLLEFORS Prognos per 2015-10-31 Investeringsbudget (tkr) Projekt Budget 2015 Utfall 2015-10-31 Fakturerat Prognos 2015 Avvikelse Budg-Progn GPI Badplatser Rivning av nedlagda badplatser Upprustning av Gatljusnätet Cykelväg Saxhyttevägen Parkvinvestering, nyinvest i träd Resecentrum Ombygg av gator efter VA-omlägg Lekplatser och avetableringar Trafiksäkerhet Summa GPI 250 000 50 000 1 100 000 500 000 220 000 300 000 2 000 000 500 000 300 000 5 220 000 13 580 310 000 0 1 100 000 1 087 095 200 000 300 000 1 500 000 500 000 300 000 5 297 095 -60 000 50 000 0 -587 095 20 000 0 500 000 0 0 -77 095 Älvestorp VV Ledningnät Dagvattenhanteringen Summa VA 750 000 2 000 000 1 000 000 3 750 000 31 910 1 864 260 4 550 1 900 720 -300 000 -1 500 834 -1 800 834 750 000 2 000 000 1 000 000 3 750 000 0 0 0 0 8 970 000 4 489 993 -4 297 643 9 047 095 -77 095 263 257 1 087 096 -200 000 -1 087 096 306 340 750 538 15 631 152 831 2 589 273 -306 340 -750 538 -152 835 -2 496 809 VA Totalt Kommentarer/åtgärder till prognos Parkinvestering: ny upphöjd planetring vid torget i Hällefors , okt-dec. Lekplats: Beställning på gång. Komplettering Grythyttan, Hurtigtorpet och Schillingvägen Badplatser: Byggstart v.45. Rivning ingår i prognosen. Belysning: Sikfors etapp2 beställd, Bredsjö beställd, Basvägen: ÅVS samt juldekoration Saxhyttevägen: Är klart, ska slutfaktureras. Slutsumman blir över 1 mkr. Hfs fakturerar Trafikverket. Resecentrum: projektering klar, upphandling klar. Trafiksäkerhet: Förbättra säkerheten vid några Bhlp i Hällefors och Grythyttan. Cykelfåller vid Klockarhagsskolan Vad gäller Dagvatten och VA ledningar (VA + GPI): är igång och gräver vid Bilockvägen och Bergmästarevägen och Hammarvägen. Älvestorp VV: ombyggnationen är igång, klart 2015-12 INVESTERINGSUPPFÖLJNING LINDESBERG Prognos per 2015-10-31 Investeringsbudget (tkr) Projekt Budget 2015 Utfall 2015-10-31 Fakturerat Prognos 2015 Avvikelse Kommentar till prognosen Budg-Progn Tillväxt 90031 90020 90064 90068 90065 90007 90066 90067 90069 90070 90072 90073 90071 Vibyn 3 553 000 Trafikmålning, P-platser, Banvägen 50 000 Åtgärder bhpl 2014 50 000 Ideng Frövi ny infart 230 000 Vändplan Guldsmedshuyttan 7 950 000 GC-väg Djupdalsgatan etapp2 560 000 GC Gröna bron- Brotorpsskolan 648 000 Gator o Vägar Djupdalsgatan 565 000 Resecentrum i Lindesberg 500 000 Bhpl södra infarten / Lassarettet 530 000 Cirkulationsplats Fotbollsgatag/Stafettgatan 2 240 000 Ny väg Frövi N:a Bangatan 1 000 000 GC-väg s:a infarten 1 120 000 Fotbollsgatan, ny dragning 11 000 000 Exploaterings, indrustrimark Frövi 5 000 000 Summa Tillväxt 34 996 000 6 149 404 13 560 26 953 177 839 122 570 1 172 956 24 090 97 449 577 035 44 053 52 601 16 960 -2 300 000 -23 013 8 475 470 -4 416 731 -122 570 -800 000 -577 095 -44 053 -550 000 6 500 000 -2 947 000 13 560 36 440 30 000 20 000 177 839 52 161 122 570 7 827 430 560 000 0 648 000 0 565 000 0 577 095 -77 095 530 000 0 2 240 000 0 200 000 800 000 0 1 120 000 0 11 000 000 0 5 000 000 12 164 064 22 831 936 Pågår, ljuspunkter o asfalt. Ökade kostn pga sprängning mm. Är klart för fakturering Är klart för fakturering Är klart för fakturering Överklagad, blir inget 2015. Är i gång. Väntar på att VA ska bli klart med sina arbeten. -"-"Projektering klar. Upphandling klar, byggstart okt. FALAB Bhpl vid Lillsjövik/Örebrovägen. Byggstart v.43 Upphandling klar. Byggnation oktober - december. Återställning 2016 Förstudie pågår Blir inte av i år. Blir inte av i år. Görs en förstudie just nu som NoU beställt. GPI 90050 90052 90053 90054 90055 90056 90074 93027 93041 93042 93039 93040 93524 Trafikåtgärder Ombyggnad gator med VA Dagvatten i centrala Lindesberg GC-väg ihopbyggnad Upprustning Gatljusnät Föryngring av träd, planteringar Trafiksäkerhetsåtgärder Lekplatser Råssvallen, robotklippare Råssvallen, dränering Lindehov, driftövervakning kompressor Fellingsbro, Elljusspår Norrtullstorget Summa GPI 100 000 2 000 000 2 000 000 300 000 1 650 000 150 000 200 000 1 200 000 75 000 150 000 150 000 250 000 100 000 8 325 000 19 500 56 500 869 989 34 630 102 600 300 749 46 000 23 600 72 000 222 000 1 747 568 -500 000 -500 000 -500 000 -1 500 000 100 000 2 000 000 250 000 56 500 1 650 000 150 000 200 000 1 200 000 75 000 150 000 100 000 222 000 100 000 6 253 500 0 0 1 750 000 243 500 0 0 0 0 0 0 50 000 28 000 0 2 071 500 Ev Djupdalsgatan Projekt Djupdalsgatan. Projektering 2015 pågår. Åtgärdas 2016. Del till Djupdalsgatanprojektet Inväntar Lindesbergs cykelplan Vinterljus 200 tkr, Frövivägen (Lia) 700 tkr. G:a Vibyn 200 tkr klar, GC Rön Inköp av planteringsurnor under december 5 cykelbommar monteras Långåkersv o Öskevik klar, övriga byggs from v.48 Robotklippare inköpt, laddningstation kvar att bygga. Dränering av fotbollsplanen, start okt Delvis klart, väntar på en display Klart, slutbesiktning klar. Upphandling av städskydd och planteringskärl pågår. INVESTERINGSUPPFÖLJNING LINDESBERG Prognos per 2015-10-31 Investeringsbudget (tkr) Projekt VA 91004 91006 91040 91031 91011 91029 91032 91036 91037 91039 Budget 2015 Ledningsnät 150 000 Mindre ledningarbeten 3 000 000 Råsshallen - RV Storå, avloppsledn 500 000 Säkerhet VV 300 000 Fellingsbro RV 2 000 000 Ombyggnad Ldg RV 12 275 000 VA fastigheter reinvestering 500 000 Dagvatten hantering 1 000 000 Mindre VA-anläggningar 1 000 000 Ledning för utvidgat verksamhetsområde 1 000 000 Summa VA 21 725 000 Återvinning & Avfall 91038 Asfalt Måle Totalt Utfall 2015-10-31 Fakturerat 1 153 530 75 622 1 388 540 151 900 169 000 -1 388 540 -151 900 -170 000 1 229 383 4 167 975 -500 000 -2 210 440 Prognos 2015 Avvikelse Kommentar till prognosen Budg-Progn 0 150 000 3 000 000 0 650 000 -150 000 300 000 0 2 000 000 0 0 12 275 000 400 000 100 000 1 000 000 0 1 000 000 0 1 229 383 -229 383 9 579 383 12 145 617 240 000 217 068 -217 068 217 068 65 286 000 14 608 081 -8 344 239 28 214 015 Budget går till Råsshallen Djupdalsgatan Avlopp och VA ledning. Projektering Rya vattenverk, Vasselhyttan uv ljus Tak och fasad, pågår under hösten. Startar ej i år. Slamskraporna kommer v2 2016. Frövi RV, Ventialtion, pågår under hösten Djupdalsgatan Takbyte Frövi reningsverk 500 tkr. 22 932 Slutfakturerat 37 071 985 Kommentarer/åtgärder till prognos 1 mnkr, budget, flyttade från Dagvatten (90053) till Vibyn (90031). Djupdalsgatan/Brodalens har BKT delat upp på 4 projekt. BKT får återkomma med hur det ska delas upp tillde 3 projektnummer som Linde kommun har INVESTERINGSUPPFÖLJNING LJUSNARSBERG Prognos per 2015-10-31 Investeringsbudget (tkr) Projekt Budget 2015 Utfall 2015-10-31 Fakturerat Prognos 2015 Avvikelse Budg-Progn GPI Asfaltering och dikning Ombyggn gator med VA-omläggn Trafiksäkerhet Allersta tomten Rydbergsdal och Trekanten Lekplatser Kiosk Olovsvallen Belysning V:a Born, Ställdalen Summa GPI 1 000 000 1 247 000 50 000 500 000 200 000 411 000 85 000 850 000 4 343 000 901 531 -901 531 Finnhyttans VV Fasegatan Minder ledningsarbeten Summa VA -78 849 -600 000 -1 930 380 1 000 000 1 247 000 50 000 500 000 200 000 150 000 84 200 850 000 4 081 200 0 0 0 0 0 261 000 800 0 261 800 545 163 15 131 -200 000 -150 000 84 200 703 516 2 249 541 700 000 800 000 2 384 000 3 884 000 346 710 107 575 2 093 465 2 547 750 -107 575 -2 093 465 -2 201 040 400 000 700 000 2 384 000 3 484 000 300 000 100 000 0 400 000 8 227 000 4 797 291 -4 131 420 7 565 200 661 800 VA Totalt Kommentarer/åtgärder till prognos Arbetet pågår enligt asfalteringsplanen Planeras utifrån tillgänglighetsplanen. Sänkning av kantsten etc Allersta tomten: Klart och ska slutfaktureras i nov. Fält träd och stubbfräst. Viss plantering klar. Träd kommer till hösten. Malmtorget klart. Ny lekplats Rigarts görs under 2016 mtrl köps in under 2015 Belysning: Återställningsjobb mark V:a Born. Reinvestering Solitär belysning Kopparberg Ombyggnad ihop med VA flyttas över till Beläggning Finnhyttans VV: Upphandla ett reservkraftverk och UV-ljus under hösten VA ledningar vid Järnvägsparken och Fasegatan är båda klara för fakturering. INVESTERINGSUPPFÖLJNING NORA Prognos per 2015-10-31 Investeringsbudget (tkr) Projekt Budget 2015 Utfall 2015-10-31 Fakturerat Prognos 2015 Avvikelse Budg-Progn GPI Fotbollsplaner, utredning Upprustning Gatljuset Beläggningsarbeten enl plan Informationsplats väg 244 Lärkesdammen Bryggeriet, Projektering Tillgänglighetsanpassning GC-väg till Pershyttan Upprustning broar Torget Kungsgatan Parkutrustning, träd, planteringar Idrottsinvesteringar Hagbydammen, alt 3 Dagvattenhantering efter VA ÅS ombyggnad etapp 2 ÅS ombyggnad etapp 3 Summa GPI 300 000 33 421 500 000 2 000 000 175 000 150 000 200 000 100 000 425 000 200 000 950 000 300 000 350 000 1 000 000 250 000 1 600 000 500 000 8 700 000 184 075 2 150 435 242 938 783 399 63 050 4 435 398 -783 391 -150 000 -3 650 409 1 500 000 1 875 000 17 000 000 125 000 750 000 100 000 21 350 000 982 426 -650 000 17 896 71 970 59 150 3 250 435 533 174 611 246 030 3 061 100 000 200 000 500 000 2 150 435 150 000 150 000 150 000 100 000 425 000 150 000 950 000 300 000 350 000 0 250 000 850 000 1 000 000 7 475 435 0 -150 435 25 000 0 50 000 0 0 50 000 0 0 0 1 000 000 0 750 000 -500 000 1 224 565 1 500 000 775 000 -700 000 10 000 000 -125 000 125 000 300 000 100 000 -1 475 000 12 800 000 0 1 100 000 7 000 000 0 450 000 0 8 550 000 80 000 0 -5 125 409 20 455 435 9 974 565 -249 520 -2 150 435 242 937 -60 000 -500 000 VA ÅS ombyggnad etapp 3 Utbyteledningsnät Östra stranden Förstudie Nora RV Dagvattenhantering Säkerhet Summa VA 776 935 125 000 177 288 2 061 649 Återvinning & Avfall Justering av ytan för träavfall Totalt 80 000 30 430 000 6 530 468 Kommentarer/åtgärder till prognos Belysning: Björkbackavägen o Nyhyttan klart. Nya stolpar på parkeringen på Coop under nov/dec Beläggning: Klart. Fortsätter med asfaltering på fonderade pengar under nov. Informationsplats: Klart för fakturering Lärkesdammen: BKT beställ förstudie av ÅF. Dialogmöte planeras till dec. Bryggeriet: Projektering ny infart klar, skyltning under hösten. Trafiksäkerhet: Cykelbommarinköpta o ska sättas upp på att antal ställen i kommunen. GC-väg till Pershyttan: projektering klar. Byggstart 2015, klart 2016 Åtgärder enligt brobesiktningar kommer att göras. Upprustning broräcken Kungsgatan: Ombyggnation på Kungsgatan pågår. Parkutrustning: Upprustat staketet vid Lärkesdammen, inköp av parkmöbler under nov INVESTERINGSUPPFÖLJNING NORA Prognos per 2015-10-31 Hagbydamen: väntar på ett besked från kommunen. Idrott: Armaturbyten i Norvallaspåret är klart och slutfakturerat Dagvatten: Dagvattenutredning, felkopplade rännstensbrunnar Ås: Etapp2 Klar. Etapp 3 görs nu klart på Sandvadsvägen, för att beläggas under våren 2016. Planeras för ledningsbyte och en ny pumpstation i Svinamotabacken i Ås. Ö:s stranden: Gräver förfullt enligt planerna. Nora RV: Förstudien klar för fakturering. Dagvatten: Ombyggnad Kungsgatan UV-ljus planeras att starta under hösten. ÅVC: Väntar på att ytan ska bli ren för att kunna asfalteras BILAGA 5 Tjänsteskrivelse 2015-11-04 1 (1) Dnr: BKT2015-560-2 Handläggare Michael Lindström Förslag till remissyttrande, kostpolitiskt program för Nora kommun 2016-2019 Förslag till beslut Direktionen föreslås besluta att anta förslag till remissyttrande gällande kostpolitiskt program för Nora kommun. Beskrivning av ärendet Remiss från Nora kommun gällande kostpolitiskt program med riktlinjer för kommunens verksamheter 2016-2019. Svar till kommunkansliet senast den 30 november 2015. Arbetet med programmet har genomförts av en arbetsgrupp bestående av tjänstepersoner från kommunen (kostchef, folkhälsoutvecklare och folkhälsostrateg) och från Region Örebro län (nutritionist). Grunden för det kostpolitiska programmet och dess riktlinjer har tagits fram i en process genom dialogmöten och fortbildningsdagar tillsammans med chefer och medarbetare. Processen har bidragit till att skapa ett gemensamt måldokument där kommunens service och tjänster gynnar medborgarnas livskvalitet och hälsa. Syftet med att involvera all personal har varit att förankra programmet samt arbeta med dialog, inflytande och delaktighet. Styrdokumentet är uppdelat i två delar: - Övergripande kostpolitiskt program - Riktlinjer för verksamhetsnivåer Förslag till yttrande I det kostpolitiska programmet framgår det på flera ställen att miljö och hållbar utveckling ska främjas med resurshållning och kretsloppstänk. Tyvärr framgår det inte hur detta ska genomföras. Måltider genererar avfall i flera led, vid inköp av råvaror följer mycket förpackningar som ska tas hand om på rätt sätt, vid leverans av matlådor inom hemtjänsten genererar även det förpackningar, den mat som inte äts upp blir avfall som ska gå till biologisk behandling och när de använda tallrikarna, bestick och kärl diskas så genererar det ett avfall i form av spillvatten. Bergslagens kommunalteknik efterfrågar riktlinjer för avfallshanteringen. För ärendet aktuella handlingar Remiss från Nora kommun dnr 265/2013 Bergslagens kommunalteknik Michael Lindström Kvalitetsledare Återvinning Bergslagens Kommunalteknik Box 144 713 23 NORA Organisationsnr 222000-1487 E-post [email protected] Bankgiro 5507-0858 Kostpolitiskt program med riktlinjer för kommunens verksamheter 2016‐2019 Antaget av KF XXXXXXX Remissversion 2015‐09‐17 Innehåll .................................................................................................................................................... 1 Inledning ..................................................................................................................................... 3 Kostpolitiskt program i nora kommun ....................................................................................... 4 Hållbart och hälsosamt ........................................................................................................... 4 Måltiderna – en viktig del av verksamheten .......................................................................... 5 Syfte ........................................................................................................................................ 5 Utgångspunkter ...................................................................................................................... 5 Vision ...................................................................................................................................... 6 Mål .......................................................................................................................................... 6 Genomförande, uppföljning och utvärdering ......................................................................... 7 Referenser .................................................................................................................................. 7 Riktlinjer för verksamheter ........................................................................................................ 9 Förskola och pedagogisk omsorg ........................................................................................... 9 Skola och fritidshem ............................................................................................................. 13 Cafeterior .............................................................................................................................. 17 Särskilt boende ..................................................................................................................... 19 Hemtjänst ............................................................................................................................. 22 Gruppbostäder ...................................................................................................................... 25 Måltidsverksamheten ........................................................................................................... 28 2 Remissversion 2015‐09‐17 Inledning Mat, måltider och goda matvanor är en viktig del i folkhälsoarbetet. Levnadsvanor och livsstil påverkas av den miljö där människor lever och verkar: hemmet, skolan, boendet, arbetsplatsen och fritiden, men också av människors livsvillkor som utbildning, ekonomi och sysselsättning. Politiska beslut som syftar till att skapa stödjande miljöer och ett gemensamt förhållningssätt, samsyn och helhetsperspektiv i kommunens verksamheter är nödvändiga. Kommunstyrelsen beslutade därför 2013‐09‐18 (Nora kommun, 2013) att ta fram ett övergripande kostpolitiskt program med riktlinjer för kommunens alla verksamheter som tillhandahåller livsmedel. Arbetet med programmet har genomförts av en arbetsgrupp bestående av tjänstepersoner från kommunen (kostchef, folkhälsoutvecklare och folkhälsostrateg) och från Region Örebro län (nutritionist). Grunden för det kostpolitiska programmet och dess riktlinjer har tagits fram i en process genom dialogmöten och fortbildningsdagar tillsammans med chefer och medarbetare från: Förskolor, skolor, fritidshem och fritidsgårdar Äldreboenden, hemtjänst, enhet för funktionshindrade, hemsjukvård, gruppboenden och boende för ensamkommande barn Måltidsverksamheten Cafeterior Elevhälsa Processen har bidragit till att skapa ett gemensamt måldokument där kommunens service och tjänster gynnar medborgarnas livskvalitet och hälsa. Syftet med att involvera all personal har varit att förankra programmet samt arbeta med dialog, inflytande och delaktighet. Diskussionerna har genomförts utifrån följande frågeställningar: Vad fungerar bra idag och vad behöver utvecklas? Vilka riktlinjer i ett kostpolitiskt program skulle kunna vara ett stöd för ert arbete? De tankar och synpunkter som framkommit har format det kostpolitiska programmet och riktlinjerna för respektive verksamheter. Styrdokumentet är uppdelat i två delar: Övergripande kostpolitiskt program Riktlinjer för verksamhetsnivåer Dessa ligger till grund för verksamhetsspecifika regler och instruktioner/checklistor som ska tas fram av verksamhetsansvariga chefer. 3 Remissversion 2015‐09‐17 Kostpolitisktprograminorakommun Hållbartochhälsosamt Begreppet Hållbar utveckling myntades av FN:s kommission för Miljö och Utveckling, den s k ”Brundtland kommissionen” (FN, 1987). Begreppet har fått omfattande spridning, och det råder bred enighet om att en hållbar utveckling bör vara det övergripande målet för samhällsutvecklingen såväl lokalt som globalt. Detta slås fast i bl.a. handlingsprogrammet Agenda 21 vilket antogs vid FN:s Riokonferens 1992, de nationella målen kring Agenda 21 arbetet tas upp i regeringens betänkande ”En hållbar framtid i sikte” (SOU2003:31). Hållbar utveckling består av flera ömsesidigt beroende delar: miljömässig hållbarhet, social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och kulturell hållbarhet. Hållbar utveckling innebär att skapa ett samhälle där ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö. Ett samhälle som formas inom ramen för vad miljön och människors hälsa tål och där vi långsiktigt investerar i dessa resurser. Hållbar utveckling definieras som "en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov" (FN, 1987). Våra matvanor har stor påverkan på miljön. Så mycket som en fjärdedel av hushållens påverkan på klimatet kommer från maten vi äter. Med en mer klimatsmart kost och andra tekniska åtgärder skulle vi kunna halvera utsläppen av växthusgaser till år 2050 (Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket, u.å). I Örebro län serveras årligen 13 miljoner offentliga måltider, vilket motsvarar drygt hälften av utsläppen från länets industrier (Örebro kommun, 2014). De offentliga måltiderna är en således en viktig del i arbetet för att minska samhällets miljö‐ och klimatpåverkan. Mat som är bra för klimatet är dessutom också bra för hälsan. Hållbart och hälsosamt innebär att kommunen strävar efter att servera mer attraktiva, lustfyllda och goda måltider med hjälp av; ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ Öka andelen ekologiska livsmedel. Öka andelen säsongsanpassade livsmedel. Ökad andel vegetabilier. Minskad andel kött. Minskad mängd matsvinn. Hälsan är generellt sett god bland barn och vuxna i Sverige. Den är dock inte jämt fördelad i befolkningen och ojämlikheten i hälsa ökar. Förskola, skola och omsorg är därför viktiga arenor för utveckling mot en mer jämlik hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2014). Det finns mycket att vinna på att främja bra mat‐ och rörelsevanor i tidig ålder och därigenom förebygga hälsoproblem som vuxen. Forskning visar att barn har svårare att bli av med sin övervikt idag, och att majoriteten av de barn som blir överviktiga bibehåller sin övervikt i vuxen ålder. (Statens Beredning för medicinska och social utvärdering, 2002). Barn och ungdomar som rör på sig, äter och sover bra har lättare att lära. Personer med funktionsnedsättning har en ökad risk för både fysisk och psykisk ohälsa. Både övervikt och undervikt samt fysisk inaktivitet är vanligt förekommande. Goda matvanor kan tillsammans med andra åtgärder bidra till bättre hälsa (Livsmedelsverket & Statens folkhälsoinstitut, 2012) 4 Remissversion 2015‐09‐17 Åldrande innebär bland annat att näringsbehovet förändras. Naturliga förändringar i kroppen, sjukdomar, undernäring, läkemedel och fysiska faktorer som svårigheter att röra sig, muntorrhet och psykosociala faktorer (som ensamhet eller nedstämdhet) påverkar aptit och ätande. Mat och måltider blir därför extra viktiga för att tillgodose näringsbehov och främja god livskvalitet (Livsmedelsverket, 2011). Måltiderna–enviktigdelavverksamheten En bra måltid innefattar inte bara maten på tallriken, utan kännetecknas av flera faktorer som tillsammans är viktiga för helhetsupplevelsen. Måltiden har betydelse för hälsan, men är också en förutsättning för trivsel och lärande. Genom att se på måltiderna som en viktig resurs och integrera dem i verksamheterna skapas mervärden. Figur 1. Modell Bra måltid Livsmedelsverket (Livsmedelsverket, u.å) Syfte Syftet med det kostpolitiska programmet är att skapa ett gemensamt förhållningssätt till mat, måltider och måltidsmiljöer som främjar en hållbar utveckling. Det kostpolitiska programmet ska vara ett verktyg för kvalitetssäkring för de som tillagar, hanterar och serverar mat eller möter matgäster i sitt arbete, samt för dem som fattar beslut. Utgångspunkter Det kostpolitiska programmet utgår från Nora kommuns vision och relevanta övergripande mål beslutade av KF 2012‐12‐12 (Nora kommun, 2012). 5 Remissversion 2015‐09‐17 Vision: ”Nora – möjligheternas kommun där historia och framtid skapas” Mål: ”Nora har en socialt, kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling” ”Nora kommun har god livskvalité för alla som bor eller verkar här” Det kostpolitiska programmet utgår också från rekommendationer och riktlinjer för offentliga måltider som arbetats fram av Livsmedelsverket (www.livsmedelsverket.se) samt Måldokument för Nora kommuns måltidsverksamhet (Nora kommun, 2009). Vision Alla berörda invånare i Nora kommun ska erbjudas mat, måltider och måltidsmiljöer som främjar god och jämlik hälsa samt hållbar utveckling. Mål Mat och måltider är en integrerad del av den kommunala verksamheten Indikatorer: Andel verksamheter som har regelbundna matråd, kostmöten eller motsvarande i verksamheten (ja/nej) Måltidsmiljön är lugn, trivsam och erbjuder tillfälle för social gemenskap och avkoppling samt främjar goda matvanor Indikatorer: Andel elever som upplever trygghet i skolmatsalen (Skolmatsverige) Andel elever som upplever lugn och ro i matsalen (skolenkäten) Andel elever som uppger att de trivs i skolans matsal/restaurang (Liv och Hälsa ung) Andelen äldre som uppger att måltiderna alltid eller oftast är en trevlig stund (öppna jämförelser) Mat som serveras är god, säker och anpassad efter matgästens behov Indikatorer: Andel elever som äter varje dag. (Liv och hälsa ung, Elevhälsosamtal) Andel elever som äter maten i skolan varje dag (Skolenkäten) Andel elever som uppger att maten som serveras är god (skolmatsverige) Andel äldre i hemtjänst som tycker att maten är god eller mycket god (matlådeenkäten) Andel äldre i särskilda boenden som anger att maten smakar bra eller ganska bra (Öppna jämförelser) Andel äldre som äter varje dag. (Senior alert) Mat och måltider främjar resurshushållning och kretslopptänkande Indikatorer: Andel ekologiska livsmedel (statistik kr, kilo av totala inköpen av livsmedel) Andel mat som kastas (svinnmätning) Koldioxidekvivalenter, CO2 per kilo livsmedel 6 Remissversion 2015‐09‐17 Källor till indikatorerna Skolmat Sverige, nationell undersökning, (http://www.skolmatsverige.se/) Skolenkäten, lokal undersökning, Liv & hälsa Ung, regional undersökning, (http://www.regionorebrolan.se/livohalsaung) Elevhälsosamtal, lokal undersökning, Öppna jämförelser, nationell undersökning, (http://skl.se/tjanster/merfranskl/oppnajamforelser.275.html) Matlådeenkäten, lokal undersökning Senior Alert, nationell undersökning, (http://plus.rjl.se/senioralert) Inköp ekologiska livsmedel, nationell undersökning, (http://www.ekomatcentrum.se/) Svinnmätning, lokal undersökning, (http://www.regionorebrolan.se/hallbaramaltider) Koldioxidekvivalenter, nationell undersökning, (http://pub.epsilon.slu.se/8710/1/roos_e_120413.pdf) Genomförande,uppföljningochutvärdering Det kostpolitiska programmet är ett långsiktigt inriktningsdokument vars mål är styrande för alla berörda kommunala verksamheter. Programmet revideras vart fjärde år. Programmet kompletteras med en årlig verksamhetsplan där berörda enheter analyserar och prioriterar de aktiviteter som varje år ska genomföras för att målen ska nås. Verksamhetsplanen redovisas till kommunstyrelsen inför varje verksamhetsår. Ansvarig tjänsteperson för att verksamhetsplanen tas fram är kommunchefen. Om det i verksamhetsplanen prioriteras åtgärder som kräver ekonomiska resurser behandlas dessa i det ordinarie budgetarbetet. I kommunens årsredovisning redovisas de aktiviteter som genomförts under föregående år och resultaten av dessa analyseras i förhållande till målen. Analysen ger också underlag för kommande års verksamhetsplan. Ansvarig tjänsteperson för att redovisning tas fram och att analysen genomförs är kommunchefen. Referenser FN. (1987). Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future. Förenta Nationerna. Hämtad från http://www.un‐documents.net/our‐common‐future.pdf Jordbruksverket, Livsmedelsverket & Naturvårdsverket. (u.å). Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050? Ett diskussionsunderlag om vad vi äter i framtiden. Jönköping: Jordbruksverket. Hämtad från http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr296_1.pdf Livsmedelsverket. (2011). Bra mat i Äldreomsorgen: Omsorgspersonal. Uppsala: Livsmedelsveket. Hämtat från http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor‐halsa‐miljo/maltider‐ vard‐skola‐omsorg/aldreomsorg/rad‐och‐material/aldremat_omsorgspersonal.pdf 7 Remissversion 2015‐09‐17 Livsmedelsverket & Statens folkhälsoinstitut. (2012). Uppmuntra till bra måltider: Till dig som ansvarar för måltiden i gruppbostäder och servicebostäder. Uppsala: Livsmedelsverket. Hämtad från http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor‐halsa‐miljo/maltider‐ vard‐skola‐omsorg/gruppbostad‐lss/rad‐och material/uppmuntra_till_bra_maltider_livsmedelsverket.pdf Livsmedelsverket. (u.å). Måltidsmodellen. Hämtad 24 augusti,2015 från Livsmedelsverket http://www.livsmedelsverket.se/matvanor‐halsa‐‐miljo/maltider‐i‐vard‐skola‐och‐ omsorg/om‐offentliga‐maltider/en‐bra‐maltid/ Nora kommun. (2009). Måldokument för Nora kommuns måltidsverksamhet. Nora: Nora kommun. Hämtad från http://kommun.nora.se/kommunpolitik/planerochstyrdokument/maltid/maldokumentforma ltidsverksamheten.4.48017f1a1291d8a2b7b800018120.html Nora kommun. (2012). Förslag till övergripande mål för Nora kommun (Kf §254 dnr 373/2012). Nora: Nora kommun. Hämtad från http://kommun.nora.se/download/18.19eae5ad13ae1eda7e92e02/1391612341729/Kf+201 2‐12‐12.pdf Nora kommun. (2013). Uppdrag om att ta fram ett övergripande kostpolitiskt program för Nora kommun(Ks§113 dnr 265/2013). Nora: Nora kommun . Hämtad från http://kommun.nora.se/download/18.76f275371410de6bf0818c6/1391671707602/Ks+2013 ‐09‐18.pdf Örebro kommun. (2014). Temarapport Smartare mat 2014: Uppföljning av Örebro kommuns arbete med smartare mat (Ks 102/2014). Örebro: Örebro kommun. Hämtad från http://www.orebro.se/download/18.737dde8214deb59b551146b/1435047556102/Smartare+mat+t emarapport+2014.pdf SOU 2003:31. En hållbar framtid i sikte. Slutbetänkande från Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Hämtad från http://www.regeringen.se/contentassets/59fe59061e4e4861a6dd7579b720ca51/en‐hallbar‐framtid‐ i‐sikte Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2002). Fetma ‐ problem och åtgärder (Rapport nr 160). Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Hämtad från http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/fetma_2002/fetmafull.html Folkhälsomyndigheten. (2014). Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2014. Östersund: Folkhälsomyndigheten. Hämtad från http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/17825/Folkhalsan‐i‐Sverige‐arsrapport‐2014.pdf 8 Remissversion 2015‐09‐17 Riktlinjerförverksamheter Förskolaochpedagogiskomsorg Måltiderna i förskolan ger unika möjligheter att lägga grunden för bra matvanor. I förskoleåldern ska barnen lära sig bra matvanor, måltidsordning och borsskick. Att lära sig hälsosamma matvanor redan i förskolan har betydelse för resten av livet (Livsmedelsverket, 2015). Att mat är avgörande för barns hälsa, utveckling och välbefinnande belyses också i FN:s barnkonvention (Regeringen, 2014). Förskolans riktlinjer syftar till att: ge förutsättningar för en god och jämlik hälsa (samt goda levnadsvanor) för barn på kommunens förskolor integrera mat och måltider i den pedagogiska verksamheten Bra principer för måltider i förskolan (Livsmedelsverket, 2015): Ansvaret för att måltiderna ska bli bra vilar på hela förskolan Måltiderna ska vara en resurs i det pedagogiska arbetet Måltiden ska vara en trevlig upplevelse i en trygg miljö Måltiderna ska vara näringsriktiga och tillagade av råvaror med god kvalitet Måltiderna ska bidra till kommunens miljöarbete och en hållbar konsumtion Livsmedelsverkets modell för bra måltider (Livsmedelsverket, u.å): Det är en fördel om förskolan har en gemensam bild av vad måltid och måltidskvalitet innebär. Som stöd för det finns en måltidsmodell i form av ett pussel, se sid 5. Modellen består av sex olika områden, som alla är viktiga för att barnen ska må bra av maten och känna matglädje. Att måltiden ska vara säker, omfattas av krav i lagstiftningen. Med näringsriktig och hållbar menas måltider som tar hänsyn till hälsa, miljö och klimat. Områdena god och trivsam är viktiga för att maten och måltiden ska komma matgästen tillgodo. Med integrerad menas att måltiden kan vara en resurs i den pedagogiska verksamheten och en viktig del av dagen på förskolan. Måltider Förskolan ska vid heldagsplacering ge förskolebarnen 65‐70 % av rekommenderat behov av energi‐ och näringsämnen fördelat enligt (Livsmedelsverket, 2015): Ca kl. 8.00 ‐ frukost 20‐25 %, Ca kl. 10.00 ‐ fruktstund 5‐10 %, Ca kl. 11.30 ‐ lunch 25‐35 %, Ca kl. 14.30 ‐ mellanmål 10‐15 %. Vid placering senare än kl. 17.00 kan behov finnas av ytterligare ett litet mellanmål, 5‐10 %. Måltidsordningen förutsätter att hemmen kompletterar med minst en måltid. 9 Remissversion 2015‐09‐17 Måltidsmiljö Måltidsmiljön är en betydande del av måltiden. Måltidsmiljön ska därför utformas i samråd med barn och pedagoger så att miljön känns trivsam och tilltalande. Alla ska ges möjlighet att äta utan tidspress. Det är också viktigt att tänka på ljudmiljön, stänga av störande ljud och minimera ”spring” i lokalen. Samverkan och lärande Förskolan har enligt läroplanen uppdrag att lägga en grund för barns livslånga lärande. Ett mål i läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket, 2011) är att; ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande”. Bra mat och fysisk aktivitet är viktiga förutsättningar och pedagogiska måltider är bra redskap. All personal som hanterar livsmedel och deltar i måltidsverksamhet‐ chefer, kökspersonal och pedagoger har ett gemensamt ansvar att arbeta för barnens bästa. Delaktighet och inflytande Matrådet är ett forum för delaktighet, inflytande och samverkan och till för att alla på förskolan ska ha en chans att vara med och påverka maten och måltidsmiljön. Det kan vara att ge förslag på maträtter eller hur man kan göra det lugnt och trivsamt i samband med måltider. I matrådet ingår förskolechef (sammankallande), pedagoger (representant), måltidspersonal och kostchef. Matrådsmöten ska omfatta måltidens alla faktorer där modellen för bra måltider, se sid 5, används. Matråden bör genomföras 1‐2 ggr per termin. Barnen ska göras delaktiga. Pedagogiska måltider Barn behöver vuxna som förebilder och stöd. Pedagogisk måltid innebär att personal äter tillsammans med barnen. Maten är ett arbetsredskap i den pedagogiska verksamheten. De pedagogiska måltiderna är viktiga för att barnen ska få en positiv upplevelse av måltiden. Pedagoger och måltidspersonal ska uppmuntra barnen att utforska smaker, dofter, färger och konsistenser, nya livsmedel och olika matkulturer. Bordssamtalen, som är en del av den pedagogiska måltiden, kan till exempel handla om varifrån maten kommer och vad som händer med den i kroppen, varför vi behöver olika sorters livsmedel, livsmedlens miljöpåverkan och om proportionerna på tallriken (Livsmedelsverket, 2015). Den pedagogiska måltiden är en arbetsuppgift och innebär att: visa vad en balanserad måltid är äta all mat som serveras främja matglädje och en positiv inställning till måltiden Utflykter Under en friluftsdag eller liknande kan matsäck ibland ersätta lunch eller mellanmål. Matsäcken ska ge den energi och näring som ett mellanmål bör ge (se rubrik måltider). I samband med till exempel utflykter till skog eller badplats kan verksamheten vid maximalt tre tillfällen/termin be föräldrar om extra matsäck eller frukt (Nora kommun, 2009). Information till föräldrar om vad en matsäck kan innehålla ska erbjudas och utarbetas av verksamhetsansvarig. 10 Remissversion 2015‐09‐17 Festliga tillfällen Förr var fester och högtider efterlängtade undantag i vardagen. Med ökat välstånd och bättre ekonomi har vi vant oss vid att ”unna oss” alltmer gott. Övervikt och fetma hos barn är en global epidemi och av WHO utnämnd till ett prioriterat hälsomål (WHO, 2012). Utrymmet att servera sötsaker är litet om maten i övrigt ska ge den näring som barn behöver och bör ske väldigt sällan. Socker i olika former ökar risken för karies. Kariesförekomsten och tandhälsan försämras tydligt under barnets tidiga uppväxt och störst skillnad kan ses mellan 3‐åringar och 6‐åringar. Drygt var 5:e 6‐åring har kariesskadade tänder, vilket är ytterligare en anledning till att begränsa sockerkonsumtionen (Socialstyrelsen, 2015). En god och jämlik hälsa i förskola och pedagogisk omsorg Livsmedelsverkets undersökningar om barns matvanor (Livsmedelsverket, 2003) visar att ungefär en femtedel av barn i förskoleåldern är överviktiga eller feta. Barn får i sig för mycket mättat fett, socker och salt. Detta beror på att många barn äter för mycket sötsaker och för lite grönsaker, frukt och fisk. De flesta barn behöver alltså inte äta mindre, utan bättre. Den typ av matvanor som de flesta barn har ökar risken för övervikt och fetma, men också för diabetes och hjärt‐ kärlsjukdomar senare i livet. Övervikt och fetma är också vanligare bland barn som växer upp i en mer socialt‐ och ekonomiskt utsatt situation. Förskolan kan erbjuda en miljö som förmedlar hälsosamma vanor, vilket i sin tur kan minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper (Livsmedelsverket, 2015; Statens folkhälsoinstitut, 2010). Det är svårt att behandla övervikt och fetma hos både vuxna och ungdomar och därför behöver insatser sättas in så tidigt som möjligt. Därmed är det viktigt med hälsofrämjande och förebyggande insatser på områdena matvanor och fysisk aktivitet för att förhindra en utveckling mot övervikt eller för att normalisera eller begränsa en viktökning. Genom att främja goda matvanor och fysisk aktivitet får barnen också större chans att växa sig ur en övervikt (Socialstyrelsen, 2013). Miljö och hållbar utveckling Förskolans personal ska tillsammans med måltidsverksamheten främja resurshållning, kretsloppstänkande och ekonomisk hushållning. God samverkan mellan pedagogisk verksamhet och kök främjar en hållbar utveckling. Kompetensutveckling Personal på förskolor har i uppdrag att främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos barn. Kommunen bör därför regelbundet tillgodose och säkerställa att personal har den kompetens som uppdraget innebär. Genomförande Regler och instruktioner/checklistor för verksamheten för att uppnå mål o syfte med det kostpolitiska programmet beslutas av verksamhetsansvariga. Uppföljning Uppföljning sker genom matråden och verksamhetsberättelse och återkopplas på lämpligt sätt till föräldrar och barn. 11 Remissversion 2015‐09‐17 Referenser Livsmedelsverket. (2003). Riksmaten‐barn 2003: Livsmedels‐ och näringsintag bland barn i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket. Hämtad från http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor‐ halsa‐miljo/kostrad‐matvanor/matvaneundersokningar/riksmaten‐_‐ barn_2003_livsmedels_och_naringsintag_bland_barn_i_sverige1.pdf Livsmedelsverket. (2015). Bra mat i förskolan: Råd för förskola och famijedaghem. Uppsala: Livsmedelsverket. Hämtad från http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor‐halsa‐ miljo/maltider‐vard‐skola‐omsorg/forskola/rad‐och material /bra_mat_i_forskolan_livsmedelsverket.pdf Livsmedelsverket. (u.å). Måltidsmodellen. Hämtad 24 augusti,2015 från Livsmedelsverket http://www.livsmedelsverket.se/matvanor‐halsa‐‐miljo/maltider‐i‐vard‐skola‐och‐ omsorg/om‐offentliga‐maltider/en‐bra‐maltid/ Nora kommun. (2009). Förslag till riktlinjer gällande avgifter i skolan (Bun §20/2009, Dnr 181/08). Nora: Nora kommun. Hämtad från http://kommun.nora.se/download/18.63100b54128a6cfa47c8000428/1377688853633/BUN+2009‐ 05‐05.pdf Regeringen. (2014). Konventionen om barnets rättigheter: Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (Artikelnr: S2014.007). Stockholm: Socialdepartementet. Socialstyrelsen. (2013). Insatser för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet bland barn och ungdomar. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19230/2013‐10‐24.pdf Socialstyrelsen. (2015). Karies hos barn och ungdomar: Epidemiologiska uppgifter för år 2013 (Artikelnummer 2015‐3‐20). Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19772/2015‐3‐20.pdf Skolverket (2011). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (2., rev. uppl.). Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Statens folkhälsoinstitut. (2010). Matvanor och livsmedel. Kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk rapport 2010. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. WHO. (2012). Population‐based approaches to childhood obesity prevention. Geneva: World Health Organization. Hämtad från http://www.who.int/dietphysicalactivity/childhood/WHO_new_childhoodobesity_PREVENTION_27n ov_HR_PRINT_OK.pdf Övriga källor APT diskussioner med all personal i förskolor och pedagogisk omsorg Seminarier med förskolechefer Måldokument för Nora kommuns Måltidsverksamhet 12 Remissversion 2015‐09‐17 Skolaochfritidshem I läroplanen för grundskolan, Lgr 11, (Skolverket, 2011) står det angivet att skolan skall ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: ”har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället”. Skolmåltiden utgör ett värdefullt pedagogiskt verktyg i skolans uppdrag kring livsstil, miljö och hälsa. Skolmåltiden är en del i utbildningen och är en förutsättning för trivsel och lärande och bör därför ges förutsättningar att var en del av dagens höjdpunkter. Eleverna skall känna matglädje och må bra av maten. En bra skolmåltid ger mätta elever vilket gynnar koncentrationen, inlärningen och stämningen på skolan (Livsmedelsverket & Skolverket 2013). Att mat är avgörande för barns hälsa, utveckling och välbefinnande belyses också i FN:s barnkonvention (Regeringen, 2014). Bra principer för måltider i skola och fritidshem (Livsmedelsverket, 2013). Ansvaret för att skolmåltiderna ska bli bra vilar på hela skolan En satsning på bra måltider är en satsning på hela verksamheten Måltiden skall vara en resurs och integreras i det pedagogiska arbetet Måltiden är en trevlig upplevelse i en trygg miljö Måltiderna skall bidra till kommunens miljöarbete och en hållbar konsumtion Livsmedelsverkets modell för bra måltider (Livsmedelsverket, u.å). Det är en fördel om skola och fritidshem har en gemensam bild av vad måltid och måltidskvalitet innebär. Som stöd för det finns en måltidsmodell i form av ett pussel, se sid 5. Modellen består av sex olika områden, som alla är viktiga för att barnen ska må bra av maten och känna matglädje. Att måltiden ska vara säker, omfattas av krav i lagstiftningen. Med näringsriktig och hållbar menas måltider som tar hänsyn till hälsa, miljö och klimat. Områdena god och trivsam är viktiga för att maten och måltiden ska komma matgästen tillgodo. Med integrerad menas att måltiden kan vara en resurs i den pedagogiska verksamheten och en viktig del av barnets dag i skola och fritidshem. Måltider Skola och fritidsverksamhet skall ge barnen ett rekommenderat behov av energi och näringsämnen fördelat enligt följande (Livsmedelsverket, 2013). Skollunchen ska ge ca 25‐35 % av elevens behov av energi‐ och näringsämnen. Lunchen serveras vid samma tid för eleven varje dag och ska schemaläggas före andra lektioner. Lunchen ska serveras tidigast kl. 11.00 och eleverna ges möjlighet att äta i lugn och ro (minst 20 minuter). Antalet elever som äter samtidigt ska begränsas efter antalet sittplatser i matsalen. Inom fritidsverksamheten ska frukost och mellanmål erbjudas under skoldagar. Frukosten ska utgöra 20‐25 % och mellanmålet 10‐15 % av elevens behov av energi‐ och näringsämnen. Under lovdagar erbjuds också lunch. Frukost bör serveras tidigast kl. 07.30. 13 Remissversion 2015‐09‐17 Måltidsmiljö Måltidsmiljön är en betydande del av måltiden. Måltidsmiljön ska utformas i samråd med elever, måltidspersonal och pedagoger så att miljön känns trivsam och tilltalande. Tider för och schemaläggning av måltider ska ske på ett sådant sätt att alla ges möjlighet att äta utan tidspress. Det är också viktigt att tänka på ljudmiljön, stänga av störande ljud och minimera ”spring” i lokalen. Samverkan och lärande Skolmåltiden är en del av utbildningen i skolan vilket innebär att skollagens och läroplanens skrivelser om utbildningen även omfattar skolmåltiderna. Förutom att ge energi och näring kan den användas som ett pedagogiskt verktyg inte minst inom skolans uppdrag att ge eleverna kunskap om en hållbar livsstil. Det finns goda förutsättningar för att skapa goda och hållbara matvanor hos eleverna. Måltiderna är även ett bra verktyg för att lära känna andra kulturer och nya smaker. Det finns många fördelar med att samverka mellan skolrestaurangen och undervisningen i skolans olika ämnen då måltidspersonalen och pedagogerna kan komplettera varandras kompetenser. Rektorer och kostchef ansvarar för att samverkan sker i skolorna. Delaktighet och inflytande Att arbeta med matråd är ett led i skolans demokratiarbete och ett konkret sätt att arbeta med elevinflytande. Matrådet är till för att alla ska ha en chans att kunna vara med och påverka skolmaten och måltidsmiljön. Undersökningar visar att i skolor med matråd är eleverna mer positiva till maten som serveras. I matrådet ingår rektor (sammankallande), pedagoger (representant), elevrepresentanter, måltidspersonal och kostchef. Matrådsmöten ska omfatta måltidens alla faktorer där Livsmedelsverkets modell för bra måltider används. Matråden bör genomföras 1‐2 ggr per termin. Pedagogiska måltider Barn behöver vuxna som förebilder och stöd. Pedagogisk lunch innebär att personal äter tillsammans med eleverna. Maten är ett arbetsredskap för den pedagogiska verksamheten. De pedagogiska måltiderna är viktiga för att eleverna ska få en positiv upplevelse av måltiden. Pedagogerna och måltidspersonal ska uppmuntra eleverna att utforska smaker, dofter, färger och konsistenser, nya livsmedel och olika matkulturer. Bordssamtalen, som är en del av den pedagogiska måltiden kan till exempel handla om varifrån maten kommer och vad som händer med den i kroppen, varför vi behöver olika sorters livsmedel, livsmedlens miljöpåverkan och om proportionerna på tallriken (Livsmedelsverket, 2013). Den pedagogiska måltiden är en arbetsuppgift och innebär att: visa vad en balanserad måltid är äta all mat som serveras främja matglädje och förmedla en positiv inställning till måltiden Utflykter Skolelever på utflykt bör få lika bra mat som på skolan. I samband med till exempel utflykter till skog eller badplats kan verksamheten vid maximalt tre tillfällen/termin be föräldrar om extra matsäck eller frukt (Nora kommun, 2009). Information till föräldrar om vad en matsäck kan innehålla ska erbjudas och utarbetas av verksamhetsansvarig. 14 Remissversion 2015‐09‐17 Festliga tillfällen Förr var fester och högtider efterlängtade undantag i vardagen. Med ökat välstånd och bättre ekonomi har vi vant oss vid att ”unna oss” alltmer gott. Övervikt och fetma hos barn är en global epidemi och av WHO utnämnd till ett prioriterat hälsomål (WHO, 2012). Utrymmet att servera sötsaker är litet om maten i övrigt ska ge den näring som barn behöver och bör ske väldigt sällan. Socker i olika former ökar risken för karies vilket är ytterligare en anledning till att begränsa sockerkonsumtionen. En god och jämlik hälsa i skola och fritidshem Kroppen har en naturlig dygnsrytm som behöver följas för att hjärnan och magen skall må bra. Att äta i lugn och ro och på regelbundna tider är viktigt för alla. Utan näring och sömn riskerar kroppen att bli ”ett fuskbygge” med risk för ohälsa i framtiden. Det handlar om att bli mätt på rätt sätt. Att skollunchen är näringsriktig har särskild betydelse för vissa elever och är därför ett viktigt led i arbetet för att öka jämlikheten i hälsa. Bra skolmat ger alltså en bättre skola för alla. (Livsmedelsverket & Skolverket, 2013). Livsmedelsverkets undersökning av barns matvanor (Livsmedelsverket, 2003) visar också att barn får i sig för mycket mättat fett, socker och salt. Detta beror på att många barn äter för mycket sötsaker och för lite grönsaker, frukt och fisk. De flesta barn behöver alltså inte äta mindre, utan bättre. Den typ av matvanor som de flesta barn har ökar risken för övervikt och fetma, men också för diabetes och hjärt‐ kärlsjukdomar senare i livet. Övervikt och fetma är också vanligare bland barn som växer upp i en mer socialt‐ och ekonomiskt utsatt situation. Skola och fritidshem kan erbjuda en miljö som förmedlar hälsosamma vanor, vilket i sin tur kan minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper (Livsmedelsverket, 2013; Statens folkhälsoinstitut, 2010). Miljö och hållbar utveckling Pedagoger ska tillsammans med måltidsverksamheten främja resurshållning, kretsloppstänkande och ekonomisk hushållning. God samverkan mellan pedagogisk verksamhet och kök främjar en hållbar utveckling. Kompetensutveckling Personal på skolor och fritidshem har i uppdrag att främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos barn. Kommunen bör därför regelbundet tillgodose och säkerställa att personal har den kompetens som uppdraget innebär. Genomförande Regler och instruktioner/checklistor för verksamheten för att uppnå mål och syfte med det kostpolitiska programmet beslutas av verksamhetsansvariga. Uppföljning Uppföljning sker genom matråden och verksamhetsberättelse och återkopplas på lämpligt sätt till föräldrar och elever. Referenser Livsmedelsverket. (2003). Riksmaten‐barn 2003: Livsmedels‐ och näringsintag bland barn i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket. Hämtad från http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor‐ 15 Remissversion 2015‐09‐17 halsa‐miljo/kostrad‐matvanor/matvaneundersokningar/riksmaten‐_‐ barn_2003_livsmedels_och_naringsintag_bland_barn_i_sverige1.pdf Livsmedelsverket. (2013). Bra mat i skolan: Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. Uppsala: Livsmedelsverket. Hämtad från http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2013/bra_mat_i_skolan_livsmedelsverket_n ov13.pdf Livsmedelsverket. (u.å). Måltidsmodellen. Hämtad 24 augusti,2015 från Livsmedelsverket http://www.livsmedelsverket.se/matvanor‐halsa‐‐miljo/maltider‐i‐vard‐skola‐och‐ omsorg/om‐offentliga‐maltider/en‐bra‐maltid/ Livsmedelsverket & Skolverket. (2013). Skolmåltiden – en viktig del av en bra skola: Stöd och inspiration till skolledare. Uppsala: Livsmedelsverket. Hämtad från http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor‐halsa‐miljo/maltider‐vard‐skola‐ omsorg/skola/rad‐och‐material/skolmaltiden_viktig_del_av_bra_skola.pdf Nora kommun. (2009). Förslag till riktlinjer gällande avgifter i skolan (Bun §20/2009, Dnr 181/08). Nora: Nora kommun. Hämtad från http://kommun.nora.se/download/18.63100b54128a6cfa47c8000428/1377688853633/BUN+2009‐ 05‐05.pdf Regeringen. (2014). Konventionen om barnets rättigheter: Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (Artikelnr: S2014.007). Stockholm: Socialdepartementet. Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Statens folkhälsoinstitut. (2010). Matvanor och livsmedel. Kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk rapport 2010. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. WHO. (2012). Population‐based approaches to childhood obesity prevention. Geneva: World Health Organization. Hämtad från http://www.who.int/dietphysicalactivity/childhood/WHO_new_childhoodobesity_PREVENTION_27n ov_HR_PRINT_OK.pdf Övriga källor Workshop rektorer F‐6 och högstadiet APT diskussioner med pedagoger F‐6 APT diskussioner måltidspersonal 16 Remissversion 2015‐09‐17 Cafeterior Kommunens mål om hållbar utveckling ska avspeglas i cafeteriornas verksamhet. Sortimentet ska medvetet och kontinuerligt utvecklas så att utbudet underlättar och inbjuder till hälsosamma och bra val. Livsmedelsutbud i skolcafeteria En cafeteria är ett viktigt inslag för elever som går långa dagar i skolan. Bra principer för skolcafeterian (Livsmedelsverket, 2013): Cafeterian ska ge möjlighet till avkoppling och trevlig samvaro Cafeterian ska erbjuda ett hälsosamt utbud såsom frukt, smörgås, yoghurt, mjölk och vatten Sortimentet ska inte ersätta skollunchen Öppettiderna ska inte konkurrera med skolrestaurangen Livsmedelsutbud i fritidsgårdars och övriga offentliga lokalers cafeterior En stor del av verksamheten i offentliga lokaler, exempelvis simhallar och idrottsanläggningar, bekostas med offentliga medel. Utbudet bör därför stödja folkhälsomålet om att främja goda matvanor (Statens Folkhälsoinstitut, 2011). Bra principer för cafeterior i fritidsgårdar och övriga offentliga lokaler är att (Livsmedelsverket, 2013): Cafeterian ska ge möjlighet till avkoppling och trevlig samvaro Cafeterian ska erbjuda ett hälsosamt utbud såsom frukt, smörgås, yoghurt, mjölk och vatten Cafeterians utbud får gärna bestå av livsmedel som uppfyller kriterierna för nyckhålsmärkning Samverkan och lärande Fritidsgårdarna och cafeterior strävar efter att hålla som hög kvalité som möjligt. Bra mat är en viktig förutsättning för god hälsa. All personal som hanterar livsmedel har ett gemensamt ansvar att arbeta för kommuninvånarnas bästa. Måltidsmiljö Måltidsmiljön är viktig och ska därför utformas i samråd mellan besökare och personal så att den känns trivsam och tilltalande. Delaktighet och inflytande Besökare ska ges möjlighet att vara med och påverka utbudet och måltidsmiljön. Miljö och hållbar utveckling Cafeteriorna ska främja resurshållning, kretsloppstänkande och ekonomisk hushållning. Verksamheterna ska arbeta för att främja en hållbar utveckling. 17 Remissversion 2015‐09‐17 Kompetensutveckling Kommunens cafeterior bör uppmuntra och stödja kommuninvånare till goda matvanor. Kommunen bör därför regelbundet tillgodose och säkerställa att personal har den kompetens som uppdragen innebär. Genomförande Regler och instruktioner/checklistor för verksamheten för att uppnå mål och syfte med det kostpolitiska programmet beslutas av verksamhetsansvariga. Uppföljning Uppföljning sker genom verksamhetsberättelse och återkopplas på lämpligt sätt till besökare. Referenser Livsmedelsverket. (2013). Bra mat i skolan: Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. Uppsala: Livsmedelsverket. Hämtad från http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2013/bra_mat_i_skolan_livsmedelsverket_n ov13.pdf Statens folkhälsoinstitut. (2011). Målområde 10: Matvanor och livsmedel: Kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk rapport 2010. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Hämtad från http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12677/Matvanor‐o‐livsmedel‐Kunskapsunderlag‐for‐ Folkhalsopolitisk‐rapport‐2010.pdf Övriga källor APT diskussioner med personal på fritidsgårder (Karlsäng och Gyttorp) APT diskussioner med personal på cafeterior (Simhall, Hjernet & Gläntan) 18 Remissversion 2015‐09‐17 Särskiltboende Maten och måltiden inom särskilt boende har stor betydelse för välmående och trivsel och är så mycket mer än att bara tillgodose behov av energi och näringsämnen. Måltiden i äldreomsorgen kan vara en av dagens höjdpunkter. En satsning på bra mat i omsorgen är en satsning på hela verksamheten. Åldrandet gör att risken för sjukdom och undernäring ökar. Därför är det viktigt att de måltider som serveras i äldreomsorgen håller hög kvalitet. En måltid av hög kvalitet kan skapa förutsättning för ett bra näringsintag, bli en paus med fokus på något trevligt, skapa delaktighet och gemenskap (Livsmedelsverket, 2011). Principer för måltider i särskilt boende (Livsmedelsverket, 2011): Måltiden ska vara en trevlig upplevelse i en trygg miljö, erbjuda gemenskap och främja livskvalitet Måltiderna bör, så långt det är möjligt, anpassas efter de äldres egna behov, vanor och önskemål Måltidsordning är ett bra sätt att dela in dygnet Måltider behöver erbjudas ofta då äldre har liten aptit och behöver äta oftare för att få i sig tillräckligt med energi och näringsämnen Måltider Äldreomsorgen ska vid heldygnsboende, ge de äldre 100 % av rekommenderat behov av energi‐ och näringsämnen fördelat enligt (Livsmedelsverket, 2011): frukost 20‐25 % mellanmål 5‐10 % lunch 25‐30 % mellanmål 5‐10 % kvällsmål 20‐25 % mellanmål 5‐10 % Nattfastan ska inte överstiga 11 timmar. Måltidsmiljö Gott bemötande och trevliga lokaler där maten serveras bidrar till matlust och trivsel. Växter, skärmar och bra belysning kan avgränsa och ge en trivsam känsla. Det är också viktigt att tänka på ljudmiljön och att stänga av störande ljud, minimera ”spring” i lokalen, att vänta med disk till efter måltiden. Delaktighet och inflytande Kostmöte. På kostmötet tillvaratas viktiga erfarenheter och synpunkter på mat, måltider och måltidsmiljö. I kostmötet ingår enhetschef (sammankallande), kostombud från avdelningar, måltidspersonal och kostchef. Kostmöten ska omfatta måltidens alla faktorer där Livsmedelsverkets modell för bra måltider, se sid 5, används. Kostmöten bör genomföras var 6:e vecka. 19 Remissversion 2015‐09‐17 Gårdsråd. Gårdsråd består av brukare (boende), gode män, anhöriga, politiker, personal från varje avdelning, enhetschef samt en representant från det kommunala pensionärsrådet. Gårdsrådet träffas fyra gånger per år eller vid behov. Syftet är att ta upp frågor som rör verksamheten där mat, måltider och måltidsmiljö ingår. Pedagogiska måltider Mat ger inte bara energi och näringsämnen, utan varje måltid är också en viktig social aktivitet som kan bidra till hälsa och välbefinnande. Att få äta sin mat i lugn och ro i en trevlig och avspänd miljö gör att det blir lättare att äta också för den med nedsatt aptit. Många får bättre aptit av att äta tillsammans med andra. Pedagogisk måltid innebär att personal äter tillsammans med de äldre. De pedagogiska måltiderna är viktiga för att skapa lugn och ro under måltiderna och bidrar till att boendets miljö så långt som möjligt är hemlik. De boende behöver personal som förebilder och stöd. Personalen är förebilder bland annat genom att: visa vad en balanserad måltid är äta all mat som serveras främja matglädje och en positiv inställning till måltiden Den pedagogiska måltiden ingår i personalens arbetstid. Arbetsledare bedömer hur många av personalen som ska äta pedagogiskt i varje arbetsgrupp och måltid. Festliga tillfällen I de flesta kulturer firar man högtider och andra tillfällen genom att äta tillsammans. Fester och högtider är efterlängtade undantag i vardagen. Helger och högtider ska uppmärksammas både vad gäller mat och dukning. Kompetensutveckling All personal som hanterar livsmedel och deltar i måltidsverksamhet‐ chefer, måltidspersonal och personal har ett gemensamt ansvar att arbeta för de äldres bästa. Kommunen bör därför regelbundet tillgodose och säkerställa att personal har den kompetens som uppdraget innebär. En god och jämlik hälsa inom särskilt boende Faktorer som ekonomiska förutsättningar, utbildningsnivå, boende och våra levnadsvanor medför att vissa grupper av äldre har sämre hälsa. Att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsoutveckling innebär att man behöver arbeta med olika strategier och insatser för att alla äldre ska kunna få del av den goda hälsan och välfärden. Förekomsten av många kroniska sjukdomar är högre i de allra äldsta åldersgrupperna. Detta gör att bra matvanor är särskilt betydelsefulla för dessa grupper. Risken att utveckla ”välfärdssjukdomar” minskar med en varierad kost bestående av frukt, grönsaker, fiberrika matvaror och liten konsumtion av fett. Det är dock väldigt få äldre som äter grönsaker, rotfrukter, frukt och bär i Nora kommun och nästan hälften av alla äldre vill öka sitt intag av frukt och grönt (Anderberg, 2013). Risken för viktminskning och undernäring, ökar med stigande ålder. Avgörande för hälsotillståndet är en bibehållen vikt. Störst risk för undervikt och undernäring löper ensamboende, nyblivna änkor och änklingar, äldre med kort utbildning, äldre med låg inkomst, fysiskt och socialt inaktiva, personer med funktionshinder, personer med depressioner eller andra psykiska åkommor (Josefsson & Eriksson, 2011). 20 Remissversion 2015‐09‐17 Miljö och hållbar utveckling Måltidsverksamheten ska tillsammans med personal främja resurshållning, kretsloppstänkande och ekonomisk hushållning. God samverkan mellan kök och verksamhet främjar en hållbar utveckling. Genomförande Regler och instruktioner/checklistor för verksamheten för att uppnå mål o syfte med det kostpolitiska programmet beslutas av verksamhetsansvariga. Uppföljning Uppföljning sker genom gårdsråd och kostmöten och verksamhetsberättelse och återkopplas på lämpligt sätt till brukare och anhöriga. Referenser Anderberg, N. (2013). Äldres hälsa – En kartläggning av hälsofrämjande och förebyggande arbete för ett hälsosamt åldrande i Hällefors, Ljusnarsberg, Lindesberg och Nora kommun. Nora: Nora kommun. Hämtad från http://www.folkhalsabergslagen.se/download/18.76f275371410de6bf082609/1381326471787/%C3 %84ldres+h%C3%A4lsa+En+kartl%C3%A4ggning+av+h%C3%A4lsofr%C3%A4mjande+och+f%C3%B6re byggande+arbete+f%C3%B6r+ett+h%C3%A4lsosamt+%C3%A5ldrande+i+H%C3%A4llefors,+Ljusnarsb ergs,+Lindesbergs+och+Nora+kommuner..pdf Josefsson, K. (red) & Eriksson, H.G. (2011). Liv & hälsa Södermanlands och Örebro län 2008 Äldre personers hälsa, levnadsvanor och livsvillkor ‐ En enkätundersökning. Hämtad från http://www.landstingetsormland.se/PageFiles/31870/%C3%84ldre%20personers%20h%C3%A4lsa%2 0levnadsvanor%20och%20livsvillkor%20i%20S%C3%B6dermanlands%20och%20%C3%96rebro%20l% C3%A4n.pdf Livsmedelsverket. (2011). Bra mat i äldreomsorgen. Uppsala: Livsmedelsverket. Hämtad från http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor‐halsa‐miljo/maltider‐vard‐skola‐ omsorg/aldreomsorg/rad‐och‐material/aldremat_omsorgspersonal.pdf Övriga källor Workshop representanter från ledningsgrupp Äldreomsorg, Hemsjukvård och enheten för funktionsstöd APT diskussioner Särskilt boende 21 Remissversion 2015‐09‐17 Hemtjänst När man blir äldre förändras kroppens behov av energi och näringsämnen. Många äldre får sämre aptit och svårt att äta tillräckligt. Det är vanligt med undernäring bland äldre som bor kvar i hemmet. Forskning visar att 50 procent av de hemmaboende äldre med hemtjänst eller hemsjukvård är i riskzonen för undernäring (Saletti, 2007). I Socialstyrelsens vägledning ses nutritionsbehandling som en del av vården och omsorgen (Socialstyrelsen, 2000). Mat och matvanor ska vara en del av vårdplaneringen i biståndsbedömningen. Hemtjänsten beviljar vid behov hjälp med inköp, distributioner av matlådor, frukost och enklare kvällsmål (Nora kommun, 2012). Arbetet med måltider inom hemtjänsten bör fokusera på att verka för god livskvalitet samt att maten och måltiderna anpassas efter individuella behov, vanor och önskemål (Livsmedelsverket, 2015) Principer för måltider i hemtjänsten (Livsmedelsverket, 2015): Måltiden ska vara en trevlig upplevelse och främja livskvalitet Måltiderna bör, så långt det är möjligt, anpassas efter de äldres egna behov, vanor och önskemål Måltidsordning är ett bra sätt att dela in dygnet Nattfasta ska inte överstiga 11 timmar Måltider Hemtjänsten levererar matlådor till de som har beviljats detta. Brukare väljer om de önskar en matlåda varje dag eller någon/några dagar per vecka. Den enskilde kan välja mellan två olika maträtter. Matlådorna levereras kylda. Eftersom matdistribution bara finns för huvudmålet kan den enskilde därutöver beviljas hjälp med frukost och enklare kvällsmål. Måltidsmiljö Måltidsmiljön har stor betydelse för den enskildes aptit. Att göra måltiden trivsam och lockande genom att presentera maten på ett tilltalande sätt bidrar till matlust och en god måltidsupplevelse. Enkla medel som att plocka rent på bordet där maten skall ätas, att duka fint och lägga upp maten vackert på tallriken och tala om vad som serveras och vilka tillbehör som finns bidrar till att göra måltidsmiljön trivsam och ökar välbefinnandet. Delaktighet och inflytande Kostmöten med hemtjänstpersonal, enhetschef (sammankallande), måltidspersonal och kostchef ska hållas två till fyra gånger per år. Kostmöten ska omfatta måltidens alla faktorer där Livsmedelsverkets modell Bra måltider, se sid 5, används. Samverkan och Kompetensutveckling All personal som hanterar livsmedel inom hemtjänsten, chefer, måltidspersonal och personal har ett gemensamt ansvar att arbeta för de äldres bästa. Kommunen ska regelbundet tillgodose och säkerställa att personal har den kompetens detta innebär. 22 Remissversion 2015‐09‐17 En god och jämlik hälsa inom särskilt boende Faktorer som ekonomiska förutsättningar, utbildningsnivå, boende och våra levnadsvanor medför att vissa grupper av äldre har sämre hälsa. Att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsoutveckling innebär att man behöver arbeta med olika strategier och insatser för att alla äldre ska kunna få del av den goda hälsan och välfärden. Förekomsten av många kroniska sjukdomar är högre i de allra äldsta åldersgrupperna. Detta gör att bra matvanor är särskilt betydelsefulla för dessa grupper. Risken att utveckla ”välfärdssjukdomar” minskar med en varierad kost bestående av frukt, grönsaker, fiberrika matvaror och liten konsumtion av fett. Det är dock väldigt få äldre som äter grönsaker, rotfrukter, frukt och bär i Nora kommun och nästan hälften av alla äldre vill öka sitt intag av frukt och grönt (Anderberg, 2013). Risken för viktminskning och undernäring, ökar med stigande ålder. Avgörande för hälsotillståndet är en bibehållen vikt. Störst risk för undervikt och undernäring löper ensamboende, nyblivna änkor och änklingar, äldre med kort utbildning, äldre med låg inkomst, fysiskt och socialt inaktiva, personer med funktionshinder, personer meddepressioner eller andra psykiska åkommor (Josefsson & Eriksson, 2011). Miljö och hållbar utveckling Måltider ska så långt som möjligt främja resurshållning, kretsloppstänkande och ekonomisk hushållning. Personal bör uppmuntra brukare till goda matvanor. God samverkan mellan kök, brukare och personal ska främja en hållbar utveckling. Genomförande Regler och instruktioner/checklistor för verksamheten för att uppnå mål och syfte med det kostpolitiska programmet beslutas av verksamhetsansvarig. Uppföljning Uppföljning sker genom brukarenkäter och verksamhetsberättelse och återkopplas på lämpligt sätt till brukare och anhöriga. Referenser Anderberg, N. (2013). Äldres hälsa – En kartläggning av hälsofrämjande och förebyggande arbete för ett hälsosamt åldrande i Hällefors, Ljusnarsberg, Lindesberg och Nora kommun. Nora: Nora kommun. Hämtad från http://www.folkhalsabergslagen.se/download/18.76f275371410de6bf082609/1381326471787/%C3 %84ldres+h%C3%A4lsa+En+kartl%C3%A4ggning+av+h%C3%A4lsofr%C3%A4mjande+och+f%C3%B6re byggande+arbete+f%C3%B6r+ett+h%C3%A4lsosamt+%C3%A5ldrande+i+H%C3%A4llefors,+Ljusnarsb ergs,+Lindesbergs+och+Nora+kommuner..pdf Josefsson, K. (red) & Eriksson, H.G. (2011). Liv & hälsa Södermanlands och Örebro län 2008 Äldre personers hälsa, levnadsvanor och livsvillkor ‐ En enkätundersökning. Hämtad från http://www.landstingetsormland.se/PageFiles/31870/%C3%84ldre%20personers%20h%C3%A4lsa%2 0levnadsvanor%20och%20livsvillkor%20i%20S%C3%B6dermanlands%20och%20%C3%96rebro%20l% C3%A4n.pdf 23 Remissversion 2015‐09‐17 Livsmedelsverket. (2015). Bra mat i äldreomsorgen. Uppsala: Livsmedelsverket. Hämtad från Nora kommun. (2012). Övergripande handläggningsrutin gällande hemtjänst, boendestöd och särskilt boende (Sn §97, dnr 176/2012). Nora: Nora kommun. Hämtad från http://www.nora.se/download/18.19eae5ad13ae1eda7e9269c/ Saletti, A. (2007). Nutritional status and mealtime experiences in elderly care recipients. Stockholm: Karolinska Institutet. Hämtad från http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor‐halsa‐ miljo/maltider‐vard‐skola‐omsorg/aldreomsorg/fordjupning/avhandling‐anja‐saletti.pdf Socialstyrelsen. (2000). Näring för god vård och omsorg: En vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18400/2011‐9‐2.pdf Övriga källor Workshop representanter Äldreomsorg, Hemsjukvård och Enheten för funktionsstöd APT diskussioner inom hemtjänst 24 Remissversion 2015‐09‐17 Gruppbostäder I Nora kommun finns gruppbostäder för ensamkommande barn samt personer med funktionshinder eller neuropsykiatriska diagnoser. Maten och måltider har stor betydelse för välmående och trivsel och kan vara en av dagens höjdpunkter. Bra principer för måltider i gruppbostäder (Livsmedelsverket, 2012). Måltiden ska vara en trevlig upplevelse i en trygg miljö, erbjuda gemenskap och främja livskvalitet Måltiderna bör, så långt det är möjligt, anpassas efter de boendes egna behov, vanor och önskemål Måltidsordning är ett bra sätt att dela in dygnet Måltiderna ska bidra till kommunens miljöarbete och en hållbar konsumtion Måltider Måltiderna i gruppbostäder bör följa de officiella kostråden som står på vetenskaplig grund och baseras på en sammanvägning av aktuell forskning. Råden riktar sig till friska personer. Kontakt med dietist kan behövas för individuella råd till personer med särskilda behov och sjukdomar. Livsmedelsverkets fem kostråd för att äta hälsosamt (Livsmedelsverket, 2012): Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker. Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris. • Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel. • Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan. • Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen. • Begränsa intaget av läsk, godis och chips. • Äta mindre salt. Samverkan och kompetensutveckling Personal på gruppbostäder har i uppdrag att handla och tillaga måltider på uppdrag av brukarna. Kommunen bör därför regelbundet tillgodose och säkerställa att personal har den kompetens som uppdragen innebär. Måltidsmiljö Gott bemötande och trevliga lokaler där maten ska ätas bidrar i hög grad till hur måltiden uppfattas som helhet. Rena, fräscha och trevliga lokaler bidrar till matlust och trivsel. Växter, skärmar och bra belysning kan avgränsa och ge en trivsam känsla. Bra att också tänka på ljudmiljön och att stänga av störande ljud, minimera ”spring” i lokalen, samt att vänta med disk till efter måltiden. Delaktighet och inflytande Boende ska så långt som möjligt vara med i planering av menyer och inköp. Matrådsmöten ska omfatta måltidens alla faktorer där Livsmedelsverkets modell för bra måltider, se sid 5, används. 25 Remissversion 2015‐09‐17 Pedagogiska måltider Mat ger inte bara energi och näringsämnen, utan varje måltid är också en viktig social aktivitet som kan bidra till hälsa och välbefinnande. På gruppbostäder planerar, handlar och tillagar personal och boende maten tillsammans. Pedagogisk måltid innebär att personal äter tillsammans med de boende. De pedagogiska måltiderna är viktiga för att skapa lugn och ro under måltiderna och bidrar till att boendets miljö så långt som möjligt är hemlik. De boende behöver personal som förebilder och stöd (Livsmedelsverket, 2012). Personalen är förebilder bland annat genom att: visa vad en balanserad måltid är äta all mat som serveras främja matglädje och förmedla en positiv inställning till måltiden Den pedagogiska måltiden ingår i personalens arbetstid. Arbetsledare bedömer hur många av personalen som ska äta pedagogiskt i varje arbetsgrupp och måltid. Festliga tillfällen I de flesta kulturer firar man högtider och andra tillfällen genom att äta tillsammans. Fester och högtider är efterlängtade undantag i vardagen. Helger och högtider ska uppmärksammas både vad gäller mat och dukning. En god och jämlik hälsa inom gruppbostäder Bra matvanor är en viktig faktor för att må bra, både nu och längre fram i livet. Studier visar att många personer med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter förknippade med mat och ätande. Det kan leda till ensidiga val av livsmedel och att man inte får i sig den näring man behöver i rätt mängd. Att uppleva att man har en dålig hälsa är mer än tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning än i befolkningen generellt. När det gäller personer med utvecklingsstörning visar forskning en ökad risk för både undervikt och övervikt. Framförallt finns en förhöjd risk att drabbas av fetma. Studier visar att ohälsosamma matvanor och bristande fysisk aktivitet är vanlig i denna grupp, vilket delvis kan förklara viktproblemen. För att underlätta bra mat‐och rörelsevanor är det viktigt att erbjuda stödjande fysiska och sociala miljöer och ge individen möjlighet att göra hälsosamma val i vardagen (Livsmedelsverket, 2012) Miljö och hållbar utveckling Gruppbostäderna ska främja resurshållning, kretsloppstänkande och ekonomisk hushållning. Verksamheterna ska arbeta för att främja en hållbar utveckling. Uppföljning Uppföljning sker årligen genom brukarenkäter och verksamhetsberättelse och återkopplas på lämpligt sätt till boende och anhöriga. Genomförande Regler och instruktioner/checklistor för verksamheten för att uppnå mål och syfte med det kostpolitiska programmet beslutas av verksamhetsansvariga. 26 Remissversion 2015‐09‐17 Referenser Livsmedelsverket. (2012). Uppmuntra till bra måltider: Till dig som ansvarar för måltiden i gruppbostäder och servicebostäder. Uppsala: Livsmedelsverket. Hämtad från http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor‐halsa‐miljo/maltider‐vard‐skola‐ omsorg/gruppbostad‐lss/rad‐och‐material/uppmuntra_till_bra_maltider_livsmedelsverket.pdf Övriga källor APT diskussioner inom gruppbostäder (funktionshindrade, neuropsykiatri och ensamkommande barn) 27 Remissversion 2015‐09‐17 Måltidsverksamheten Måltidsverksamheten tillagar och levererar mat till övriga verksamheter. Måltidsverksamheten ska organiseras och administreras för att i förhållande till uppfyllda mål ge kommunen som helhet bästa möjliga resultat. Samverkan, samnyttjande samt teknik‐ och datautveckling ska ske för att ge bästa resursanvändning. Det övergripande ansvaret och ledningen av måltidsverksamheten ska utgöras av personal med kostekonomisk kompetens. Principer för måltidsverksamheten i Nora kommun (Kommunfullmäktige, 2009) Måltidsverksamheten i samråd med berörd personal i övriga verksamheter i kommunen ska: Värna om och inspirera till god matkultur med näringsriktiga och lustfyllda måltider i en lugn och rofylld miljö Främja resurshållning, kretsloppstänkande och ekonomisk hushållning Verka för att alla som erbjuds måltider också äter dem Följa framtagna riktlinjer för näringskvalitet och måltidsordning för storhushåll Revidera uppställda mål i enlighet med nationella mål och riktlinjer Maten ska tillagas så nära gästen som möjligt Råvarorna ska i största möjliga utsträckning vara närproducerade I skolan och hemtjänst erbjuds två lunchalternativ varje dag. Måltidsmiljö Gott bemötande och trevliga lokaler där maten serveras bidrar till matlust och trivsel. Måltidsmiljön är en betydande del av måltiden och ska därför utformas i samråd med gästen, så att miljön känns trivsam och tilltalande. Delaktighet och inflytande Genom matråd, kostmöten och gårdsråd ska måltidspersonal tillsammans med matgäster och personal vara delaktiga i utvecklingen av måltiderna. De ska omfatta måltidens alla faktorer där Livsmedelsverkets modell för bra måltider, se sid 5, används. De bör genomföras regelbundet i överenskommelse med respektive verksamhet. Kvalitetssäkring måltider Kostorganisationen arbetar med kvalitetssäkring i egenkontrollprogrammet som varje kök har. Allt dokumenteras skriftligt enligt framtagen rutin. I kvalitetssäkringen ingår även att kostpersonalen äter den mat som serveras till gästerna, då måltiden bedöms utifrån utseende, smak, konsistens, form och lukt. Skriftliga förslag på åtgärder eller förbättringar på t ex recept rapporteras till kostchef en gång per månad. Underlagen ska beaktas vid planering av menyer. Måltiden kan med fördel även ätas pedagogiskt tillsammans med barn eller elever om möjlighet finns. Utflykter Under en friluftsdag eller liknande ska matsäcken ersätta lunch eller mellanmål. Utflyktslunchen ska ge samma energi som en vanlig lunch och mellanmålet i matsäcken ska ge den energi och näring som ett mellanmål bör ge (se rubrik måltider under respektive verksamhet). Särskilda rutiner för utflyktsmat ska tillämpas och utarbetas av kostchef. 28 Remissversion 2015‐09‐17 Festliga tillfällen Måltidsverksamheten ska i samverkan med förskola, skola och äldreomsorg vara en resurs vid festliga tillfällen, traditioner, helger och högtider. Samverkan och lärande Måltiderna ska ses som en del av kommunens verksamhet. Måltidspersonal ska tillsammans med övrig personal aktivt bidra till lärande genom till exempel temaveckor. Samverkan mellan måltidspersonal och andra professioner ska uppmuntras. Kostchef och verksamhetschefer ansvarar för att samverkan, erfarenhetsutbyte och lärande sker i de olika verksamheterna. Miljö och hållbar utveckling Andelen ekologiska råvaror av inköpta livsmedel ska minst vara 25 %. Verksamheten ska sträva efter att tillaga maten från grunden med råvaror av hög kvalitet. Uppgifter om livsmedlens ursprung, odling, lagring och övrig hantering ska redovisas av leverantören vid upphandling. Det kostpolitiska programmet ska tillsammans med upphandlingspolicyn för Nora kommun vara vägledande dokument vid livsmedelsupphandling. Matsvinnet ska så långt som möjligt minimeras. Kompetensutveckling Kunskapsnivån hos produktions‐ och måltidspersonal ska kontinuerligt hållas hög för att kvalitetsmässigt bästa resultat på tallriken ska åstadkommas. Genomförande Kosten ska följa Nordiska Näringsrekommendationer 2012. Bra mat i skolan, Bra mat i förskolan och Bra mat i äldreomsorgen, Uppmuntra till bra måltider ska användas som vägledande dokument vid planering av måltiderna. Närings‐ och kostnadsberäknade matsedlar för olika gästkategorier ska användas som underlag för matsedelsplaneringen. God matkultur och husmanskost, anpassad till gästgruppen, är den övergripande inriktningen för matsedlarna. Måltiderna ska ge gästen ur näringssynpunkt riktig sammansatt kost av god kvalitet. Specialkoster och koster med anpassad konsistens för tugg‐ och sväljsvårigheter samt berikade koster ska följas upp i samverkan med skolhälsovård samt medicinskt ansvarig sjuksköterska. Regler och instruktioner/checklistor för verksamheten för att uppnå mål och syfte med det kostpolitiska programmet beslutas av verksamhetsansvariga. Uppföljning Övergripande uppföljning och utvärdering av kostverksamheten ska ske kontinuerligt. Med detta avses både vad gästerna och personal tycker om måltiderna och genom kontroll av kostnader i förhållande till erhållen tjänst i samband med bokslut. För detta ska kostplaneringssystem och verktyget Skolmat Sverige användas. Samtliga kök ska arbeta aktivt med att minimiera svinn i verksamheterna. Svinnmätning ska genomföras en gång per termin på samtliga skolrestauranger i Nora kommun. Svinnmätning i övriga verksamheter är önskvärt i framtiden. Uppföljning sker även genom verksamhetsberättelse. Referenser Måldokument för Nora kommuns Måltidsverksamhet, beslutat av kommunfullmäktige 2009‐12‐09 Nordiska näringsrekommendationer 2012 Bra mat i förskola, Livsmedelsverket 2010 29 Remissversion 2015‐09‐17 Bra mat i skolan, Livsmedelsverket 2013 Bra mat i äldreomsorgen, Livsmedelsverket 2013 Uppmuntra till bra måltider ‐ Till dig som ansvarar för måltiden i gruppbostäder och servicebostäder, Livsmedelsverket 2012 Övriga källor APT diskussioner inom måltidsverksamhet 30 BILAGA 6 Tjänsteskrivelse 2015-10-05 1 (2) Dnr: BKT2015-453-2 Handläggare Arne Tschentscher Förslag till remissyttrande, motion om renovering av badplats vid StoråGuldsmedshyttan Lindesbergs kommun Förslag till beslut Direktionen föreslås besluta att anta förslag till remissyttrande gällande motion om renovering av badplats vid Storå-Guldsmedshyttan Lindesbergs kommun. Beskrivning av ärendet Remiss från Lindesbergs kommun dnr 2015/261. Motion om renovering av badplats vid StoråGuldsmedshyttan. Motionärerna föreslår att -”Badplatsen gallras hårdare för att släppa fram solen - Strandremsan fram till ”Klackudden” rensas och görs iordning så fler kan nyttja den - Grillplatsen görs iordning så att det går att vara där även med en rullstol” Förslag till yttrande För att iordningställa en grillplats uppe på den gamla tvättstugemuren ner mot sjön så behövs: - Ett staket ner mot vattnet för att ingen ska ramla ner (ca 2 meter). - En cementring som eldstad Angående sanden vid strandkanten så fylls det på idag med jämna mellanrum, men problemet är att sanden spolas bort. En ökad driftkostnad uppstår för att regelmässigt fylla på med sand. En gallring söder om badplatsen är omfattande. I tidigare diskussioner med Tillväxtenheten på Lindesbergs kommun har det planerats för en gallring i syfte att skapa en glesare rekreationsskog, som nu planeras inför 2016. En gallring och en uppröjning av en stig fram till ”Klackudden” kommer öka tillgängligheten av området. I gallringen tas även hänsyn till naturvärden. Gallringen planeras dock inte i den omfattning att den genererar ett omfattande ljusinsläpp söder eller västerifrån då detta skulle innebära ett hygge med ett större framtida skötselbehov (röjning). Bergslagens Kommunalteknik Box 144 713 23 NORA Organisationsnr 222000-1487 E-post [email protected] Bankgiro 5507-0858 Tjänsteskrivelse 2015-10-05 2 (2) Dnr: BKT2015-453-2 Handläggare Arne Tschentscher Uppskattade kostnader Staket i tryckimpregnerat +bänkbord+ cementring+ arbete ca 45 000kr. Årlig sandkostnad ca 7000kr. Bergslagens kommunalteknik Arne Tschentscher Kvalitetsledare park/ skog Bergslagens Kommunalteknik Box 144 713 23 NORA Organisationsnr 222000-1487 E-post [email protected] Bankgiro 5507-0858 BILAGA 7 Tjänsteskrivelse 2015-11-04 1 (2) Dnr: BKT2015-622-1 Handläggare Eva Jonsson Förslag till mindre utbyggnad av kommunalt VA i Lindesbergs kommun 2015 Förslag till beslut Direktionen föreslås besluta om kommunal utbyggnad av VA- försörjning i nedan nämnda områden och att fastigheterna ska ingå i verksamhetsområdet för VA när etapperna är utbyggda. Mindre utbyggnader av kommunala VA-verksamhetsområden i Lindesbergs kommun, presenteras sedan i kommunen för beslut när året är slut. Beskrivning av ärendet För att kunna tillgodose den ökade efterfrågan, samt verka för en minskad miljöpåverkan har respektive medlemskommun beslutat att Bergslagens kommunalteknik har möjlighet att ansluta fastigheter till det kommunala Va-nätet, i de fall där det är ekonomiskt försvarbart. Mindre utbyggnader av kommunalt VA-verksamhetsområde presenteras i respektive kommun för beslut en gång per år, medan större utvidgningar lämnas för beslut till respektive kommun kontinuerligt. Bergslagens kommunalteknik har fått förfrågan om mindre utbyggnader av kommunalt VA enligt beskrivningen nedan: Fastigheten Källbäcken 8:1 Fastigheten Källbäcken 8:1 ägs idag av Caravan club. Fastigheten som bedriver camping (Gusselby Annorlunda) har fått sin spillvattenanläggning utdömd samt att man ej har godkänt vatten i sin anläggning. Fastigheten kan försörjas med kommunal ledning som sjöförläggs från Gusselby. I anslutning till berörd fastighet finns det 8 st fastigheter som kommer att erbjudas kommunal anslutning samt att möjlighet för fortsatt utvidgning av området med ytterligare ca 20 fastigheter förbereds. Bottenåns norra del mellan fastigheterna: Stadsskogen 5:19 och Ånäs 1:11 i etapp 1 samt vidare till fastigheten Norslund 6:16 i etapp 2 Längs Bottenåns norra del mellan fastigheterna Stadsskogen 5:19 och Ånäs 1:11 i etapp 1 samt vidare till fastigheten Norslund 6:16 i etapp 2. I etapp 1 finns idag 8 fastigheter som har enskilt avlopp med trekammarbrunnar och infiltrationer, och i etapp 2 finns idag 23 fastigheter. Med tanke på miljön och människors hälsa kommer dessa fastigheter att tas in i det kommunala verksamhetsområdet när utbyggnationen är klar. Bergslagens Kommunalteknik Box 144 713 23 NORA Organisationsnr 222000-1487 E-post [email protected] Bankgiro 5507-0858 Tjänsteskrivelse 2015-11-04 2 (2) Dnr: BKT2015-622-1 Handläggare Eva Jonsson Förslag till finansiering Ånäs Etapp 1 8st fastigheter Anslutningsavgifter 447 800 kr Beräknat pris ca 1000 m sjöförlagd ledning samt 8st pumpstationer. 440 000 kr Ånäs Etapp 2 23st fastigheter Anslutningsavgifter 1 482 800 kr Beräknat pris ca 1000 m sjöförlagd ledning samt 23 pumpstationer. 950 000 kr Gusselby Annorlunda 5st fastigheter anslutningsavgifter 250 000 kr Anslutningsavgift Gusselby Annorlunda 577 000 kr Kostnad ca 750 000 kr Ev framtida anslutningar ca 15 fastigheter För ärendet aktuella handlingar Kartor Bergslagens kommunalteknik Eva Jonsson Förbundschef Bergslagens Kommunalteknik Box 144 713 23 NORA Organisationsnr 222000-1487 E-post [email protected] Bankgiro 5507-0858
© Copyright 2024