EN INFORMATIONSBILAGA FRÅN SVENSKA KOCKARS FÖRENING I SAMARBETE MED MANDERLEY MEDIA Årstidernas bästa DET OFFENTLIGA KÖKET Distribueras med Dagens Samhälle den 24 september 2015 Lyft måltiderna för våra äldre Sidorna 8-9 FOTO: KARIN ALFREDSSON/LIVSMEDELSVERKET Sidan 3 Måltiden definierar oss som individer Vår goda äldremat Plastkulor fixar grovdisken Träning och hälsa Sidan 3 Sidan 4 Sidan 11 Sidan 13 2 E N I N F O R M AT I O N S B I L AGA F R Å N S V E N S K A KO C K A R S F Ö R E N I N G I SA M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A ANNONS T E M AT I D N I N G U T G I V E N AV S V E N S K A KO C K A R S F Ö R E N I N G I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A ANNONS Årstidernas bästa DET OFFENTLIGA KÖKET Distribueras med dagens samhälle den 23 september 2015 Den viktiga måltiden Varför skall våra äldre inte ha samma livsnjutning? Sidorna 10-12 Fokus på matsvinnet Fokus på matsvinnet Fokus på matsvinnet Fokus på matsvinnet Sidan 5 Sidan 5 Sidan 5 Sidan 5 stort problem med många perspektiv stort problem med många perspektiv stort problem med många perspektiv stort problem med många perspektiv Årstidernas bästa – det offentliga köket Tematidning distribuerad med Dagens Samhälle 24 september 2015 Omslagsfoto: Karin Alfredsson/Livsmedelsverket Tidningen produceras av Manderley Media för Svenska Kockars Förening Var man än läser och lyssnar angående mat till våra äldre så är det i stort bara negativa ord. Jag har svårt att förstå detta med tanke på att den som trivs med sin tillvaro oftast också mår bättre. Med detta menar jag att sparar man in på maten för de äldre så får man oftast också följdverkningar som oftast har ett högre pris. Conny Andersson Det som gläder mig lite är de platser/ställen som har börjat göra omdaningar för sina äldre. Man tillagar maten på plats, man lyssnar på de äldre vad de önskar sig, man bakar och man rör sig ute hos de äldre så de har något att relatera till när de äter sin mat. Ni som har börjat i denna anda är mina hjältar och jag hoppas det får genomslag hos fler i vårt avlånga land. Som jag redan sagt finns det nog en klar besparing i denna metod. Jag säger nog för att det inte finns någon forskning som kan bevisa det hela utan jag grundar det på logiskt tänkande. Det jag däremot kan säga är att det inte behöver kosta mer bara för att man producerar maten lokalt, på eller vid boendet, kortsiktigt kan det bli lite dyrare men när det gäller denna kategori så måste man vara långsiktig och då har man en besparing. Svenska Kockars Förening Swedish Chefs Association Box 265 SE-244 02 Furulund www.svenskakockarsforening.se Facebook: svenska kockars förening riks Redaktör och projektledare för tidningen Per Axel Nordfeldt Manderley Media Bastugatan 24 B 118 25 Stockholm 08-428 83 20 070-577 81 67 [email protected] Inom äldrevården kan man ställa sig många frågor allt från ekonomiska till etiska och bara för man blir gammal får det inte innebära att man blir omyndig och inte får vara med i processen. Jag vill själv inte råka ut för påtvingade saker där jag inte själv får vara med och påverka. Vi måste börja lyssna och vara lyhörda inte bara på de äldre utan även på de anhöriga. Naturligtvis kan man inte vara 100 % i sin måluppfyllnad men många bäckar små så kan det bli stora steg mot trivsel och friskhet. Alla ni styrande, jag önskar att ni börjar lyssna, var delaktiga, var ute hos de äldre, känn av och inte minst om jag nu fattar ett beslut, kan jag själv acceptera detta samt att leva med beslutet. Mat är livsnerver och energin till den mänskliga motorn, skulle jag tanka bilen med ett sämre bränsle? Förmodligen inte, varför då göra det mot våra medmänniskor! Conny Andersson ordförande i Svenska Kockars Förening Annonsförsäljning Stefan Guhnby Goodwill Media 08- 754 99 40 [email protected] Redaktionsråd Conny Andersson, ordförande i Svenska Kockars Förening Per Axel Nordfeldt, Manderley Media För frågor om innehållet kontakta Magdalena Lilja 0733-648010 [email protected] Formgivning Björnekull Design 0709-99 62 67 [email protected] www.bjornekulldesign.se MILJÖMÄRKT Trycksak 3041 0174 Tryck Pressgrannar AB Linköping www.pressgrannar.se Svenska kockars Förening (SKF) är en ideell förening som bildades 1934 under namnet Sveriges Kökschefers Förening (SKchF) och började med att värva köksmästare i landet. SKF finns idag med riksförening och 13 distrikt över hela Sverige, med egna styrelser och aktivitetsprogram för medlemmarna. 1939 grundades Nordiska Kökschefers Förening (NKF) med André Engh som president. 1951 antogs SKchF som medlem i Federation Mondiale des Societe des Cuisiniers, som idag benämns WACS (World Association of Chefs Societies). 2002 bytte föreningen namn till Svenska Kockars Förening med mottot att samla det matproducerande yrkesfolket inom restauranger, storkök och café/ konditori för att stärka yrkets status men även för att utveckla och lyfta fram svensk mat och matkultur. Idag finns även Young Chefs Club, YCC, som är för ungdomar upp till 23 år. YCC har egen styrelse och ordförande är Annie Lundin som också arbetar aktivt för ungdomar i NKF och i WACS. Föreningen har ca 2 000 medlemmar som i sitt yrke arbetar med matlagning i någon form (köksmästare, kockar, kallskänkor, konditorer, bagare, krögare, yrkeslärare). Ungdomar och vuxna som studerar är också en del av medlemmarna i föreningen. Årsavgiften är 450:-för ordinarie och studerande erbjuds gratis medlemskap under sin studietid. Det finns även företagsmedlemskap som innebär reducerad medlemsavgift vid tecknat avtal på minst fem anställda. SKF äger och driver Svenska Kocklandslaget och Juniorkocklandslaget. Föreningen har också R & S och Fast Food som medlemstidningar. L Ä S M E R PÅ svenskakockarsforening.se Svenska Kockars Förening Riks på Facebook 3 E N I N F O R M AT I O N S B I L AGA F R Å N S V E N S K A KO C K A R S F Ö R E N I N G I SA M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A F O T O V O LT C O L L E C T I O N OP-ED Måltiden definierar oss som individer A tt till fullo utvinna råvarans alla smaker samtidigt som den naturliga texturen behålls genom att använda gamla tekniker gör att vi börjar uppskatta vår lokala miljö. Lokalt rotad gastronomi är ofta det som är skillnaden mellan en restaurang i Stockholm och en restaurang i Rom. Jag anser att de bästa restaurang erna är de som på ett respektfullt sätt använder sig av de absolut bästa ingre dienserna i sitt närområde. Kreativitet är ett redskap som ska användas till att ta fram råvarans maximala potential. I dag finns en stor förståelse för hur ätandet av lokalproducerade råvaror påverkar kvalitén på de råvaror vi vill använda oss av i vår matlagning. Kor tare transporter av råvaror garanterar oss en råvara med en naturlig friskhet och fräschör. Det råder absolut ingen tvekan om att en rädisa som rycks upp ur jorden runt knuten någon timme innan den serveras garanterat har en kryddig het, krispighet och friskhet som inte på något sätt går att jämföra med en veckogammal rädisa, kanske till och med en dagsgammal rädisa. Sötman hos en morot, saftigheten i en selleri och tomatens sötsyrliga smak kommer över tid att minska. Det här är otroligt viktigt att ha i minne då kockar planerar sina menyer. med att kunna kon statera att en råvara är lokalt produce rat för att man som medveten kock ska ta in den i sitt kök och servera den? Vad man aldrig får ge avkall på är kvalitén på råvaran. Man måste kläm ma, lukta, kontrollera färg och form. Råvaran måste leva upp till en viss standard, det är inte en bra råvara per automatik bara för att den är lokal producerad. Som kock måste du ta hänsyn till alla dessa faktorer. För att ha tillgång till högklassiga råvaror i vår närhet måste kockar ha ett nära samarbete med leverantörer na och producenterna av de råvaror vi använder oss utav. Den mänskliga MEN RÄCKER DET kontakten mellan producent, leve rantör och kock är av yttersta vikt då det är i samtalet man diskuterar, byter erfarenheter och kommer med tips får en förståelse för varandras förut sättningar och behov. En dialog som ska garantera en råvarukvalité av yttersta klass. E N B R A M Å LT I D är så mycket mer än maten på tallriken som du äter. En bra måltid är en måltid som tar hän syn till den matkultur och de mattra ditioner som finns bland de människ or i det geografiska område måltiden lagas. En måltid säger en hel del om oss som människor. Vilka vi är vi och var kommer vi ifrån, hur vill vi socia lisera. Måltiden är en del av allas vårt kulturarv och därmed definierar oss som individer. Ibland talar man om matlagning för äldre som att den skulle skilja sig från god matlagning i största allmän het. Jag tror inte på att man ska skilja på matlagning mellan åldersgrupper. Däremot tror jag det är viktigt att man håller isär de geografiska regionerna för att på ett hållbart sätt ta tillvara och förädla den avkastning jordbru ket ger i just din region. Det finns sex stycken beröringspunkter som tillsammans skapar ett hållbart humanistiskt perspektiv om måltid som smak, idé och njutning där vårt kulturarv lyfts fram. GOD Det spelar ingen roll hur du lagar maten, vilka råvaror du använder eller hur du presenterar maten om den inte smakar gott. Det här blir extra viktigt inom äldreomsorgen där man arbetar med personer som ofta har dålig aptit. Förmågan att känna sma ker kan minskas med åldern, därför är det viktigt att man håller hög smak på den lagade måltiden. Var inte rädd för att krydda. Lika viktigt tycker jag att det är att behålla den lokala prägeln på den mat som serveras. En hög igen känningsfaktor gör att man tar sig an Jag är tacksam över att få leva i en tid då just det här gastronomiska ögonblicket sker. I hela Norden ser jag kockar återskapa och använda sig av matlagningens mest fundamentala grundpelare. Minimering av åverkan på råvaran, tillvaratagande av råvarans naturliga smak och textur. Gamla tekniker dammas av och används, säger Peter Rehn. projektledare för det internationella projektet Feed the Planet. måltiden på ett positivt sätt. Feed the Planet jobbar för att vi ska producera och konsumera mat på ett regionalt plan. HÅLLBAR Ett sätt att anpassa måltiden till att inkludera matgästerna är att låta dessa ha ett inflytande på det som serveras. Att förlora sin livskamrat efter många år tillsammans innebär stor sorg och minskad matlust. Inkludera de äldre i matlagningen. Håll matproduktionen på en lokal nivå. Undvik centralkök och färdiglagade måltider som trans porterats långväga. Feed the Planet vill att vi tar tillvara de äldres kunska per och tekniker i köket. Det kan vara ett bra sätt att känna sig behövande, lära sin omgivning och samtidigt kny ta kontakter Genom att göra klimatsmarta val av livsmedel och arbetssätt bidrar man till att minska måltidens miljöbelast ning i form av utsläpp av växthusgaser, övergödning, utfiskning och använd ning av miljögifter. Klimatsmart är även att främja mins kade transporter, förbättra källsorte ring av avfall och kompostera där det är möjligt. Matsvinnet måste minska. Feed the Planet anser att om man gör klimatsmarta val så kommer man att bidra till det levande odlingsland skapet och den biologiska mångfalden som minskar vårt jordbruks sårbarhet för störningar i ekosystemet. Bibehål len mångfald av lokala sorter, grödor och brukningssystem bidrar till risk spridning, minskar sårbarheten, och ökar möjligheterna för anpassning. HEMTREVLIG SÄKERHET Det är alltid helheten av en måltid som avgör om den är bra eller dålig. Ljud, ljus, porslin, dukning och loka lens utformning bidrar alla till hur måltiden upplevs. Det är viktigt att försöka återskapa en hemmiljö för matgästen som bidrar till matlust och trivsel. Då det gäller själva matproduk ten så bör man i största möjliga mån ta hänsyn till vad gästen är van att äta. Feed the Planet menar att man inte ska underskatta den regionala mat kulturens positiva påverkan på äldre människors matlust. Gammal som ung står vi inför utma ningen att kunna producera mer mat för en växande befolkning på en begränsad markareal. Samtidigt måste vi minska utsläppen av växthusgaser som är ett resultat av den matproduk tion vi måste öka. Det är här ekvatio nen börjar bli klurig. Feed the Planet menar att det finns en annan väg att gå. Vi vill bidra till att förändra folks matvanor. Ät min dre kött men kräv bättre kvalité på köttet. Ät mer vegetariskt men minska transporterna av grönsaker. Odla mer lokalt. Var trogen säsongens råvaror. Ta tillvara den kunskap inom matlag ning våra äldre har. Jag kan lova dig att du kommer att få höra allt om bär plockning, syltning, torkning, saltning och rökning. Du får höra om styck ningsdetaljer och växter som användes inom matlag ningen du inte hade en aning om. Det är hög tid att möta vår äldre gene ration med respekt för den kunskap de besitter. A N PA S S A D NÄRINGSRIK Idag är forskarna överens om att människor överkonsumerar protein, 112 g per person och dygn. Vi skulle utan problem klara oss på 20% av den mängden (22,4 g), med ett undantag för våra äldre som enligt nordiska näringsrekommendationer behöver 1,2 g protein per kilo kroppsvikt och dygn (vilket innebär att en person med en vikt på 85 kg behöver unge fär 104 g protein/dygn). Dock behö ver vi alla öka vårt intag av vegankost, enkelomättat fett och vitamin D för personer över 75 år. Saltintaget bör inte ligga på mer än 3g per person och dygn. Det här menar Feed the Planet ger oss kockar givna ramar där vi kan vara kreativa på ett hållbart och näringsrik tigt sätt. Vi måste förstå att det som är hållbart för människan även är håll bart för planeten. P E T E R RE H N styrelseledamot i SKF och projektledare för Feed the Planet E N I N F O R M AT I O N S B I L AGA F R Å N S V E N S K A KO C K A R S F Ö R E N I N G I SA M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A Vår goda äldremat! I framtiden kommer det att vara fler och fler som blir äldre och som kommer att behöva god och vällagad mat. De flesta äldre är också rätt beresta och vana med världens alla härliga smaker samt att många äldre gäster och även kökspersonal kommer från olika kulturer med olika smakpaletter. Detta ger en utmaning till våra offent liga kök som behöver tillgogose alla olika behov. Jag tror att det är slut på att tillaga endast vår svenska klassiska husmanskoster och börja laga mer nutida och moderna rätter. Även om många äldre behöver högre energi intag så tror jag att vi kommer att få se mer smaker och färger i framtidens mat för äldre. B Ö R L A G A S PÅ P L AT S För att göra en bättre måltidsupp levelse för våra äldre behövs det att maten lagas på plats för att fler ska kunna känna dofter, maten ska hålla sig näringsriktig och vara god och vacker. En måltidsupplevelse är också hur maten serveras, hur miljön runt omkring är, lugn eller stökig? Miljön påverkar hur vi uppfattar maten oer hört. En stökig miljö ger en stressig måltid som inte smakar så gott medan en måltid med en lugn och trivsam miljö ger en mycket bättre smakupp levelse. Det man behöver tänka på är allt ifrån rummet, borden, stolar, duk ning, porslin, drycken, personalen och övriga gäster. Framtidens mat för äldre behöver vara lagad med närproducerade råva ror, ha lokala kök, årstidsbaserade Regerande världsmästare i Community Catering, Team Fazer. • FOTO: FAZER Det är viktigt att alla typer av matlagning bedöms i tävlingar. Här berättar Jonas Franzén från Svenska Kocklandslaget hur situationen är för mat inom äldrevården. H U R O C H VA D Ä R TA N K A R N A I L A N D S L A G E T I D E N N A F R Å G A? • Community Catering har viktiga bedömningspunkter, förutom smak, teknik och presentation, såsom näringsinnehåll och ekonomi som inte används i samma utsträckning i Kocklandslagets tävling. • Allt vi gör leder till inspiration för andra matlagare oavsett vilken typ av gäst man har. FOTO: PER ERIK BERGLUND/ZNAPSHOT • I de tävlingar vi åker till finns det en tävlingsklass som heter Community Catering. Denna tävling består av lag från storkökssektorn som dagligdags tillagar mat åt skolor, sjukhus, personalrestauranger och andra stordriftsverksamheter. • Vi har helt enkelt olika utgångspunkter i våra olika klasser där Svenska Kocklandslagets mat ska representera en restaurang av väldigt hög kvalitet och Community Catering representerar just storköksdrift. matsedlar och köp av råvaror i stället för halvfa brikat och med det kommer vi otroligt mycket billigare undan än med det storkökstänkande som blev dominerade för tjugo år sedan och som vi fortfarande sitter fast i. M Å N G A P O S I T I VA EGENSKAPER Vanlig mat och måltider har en massa andra positiva egenskaper. En viktig del är att integrera gästen med köket så att maten som lagas pas sar behovet hos gästen och göra de äldre även delaktiga i tillagningen. Måltiden kan ha en rehabiliteran de effekt som hjälper våra äldre att behålla förmågor och färdigheter. Att få känna doften från grytorna ökar aptiten och minskar risken för under näring. Att vara lyhörda för vad gäs terna vill ha är framtiden. Morfar som har stort behov av hjälp med maten och som bokstavli gen höll på att svälta ihjäl på tråkiga näringsfattiga matlådor har tagit sig rejält genom att flytta in på ett hem med egentillagad mat som doftar, tän ker på årstider, dukar vackert i mat salen och har omtänksam personal. Från att ha haft ett behov av stor med icinering har man genom förändring av kosten kunnat minska/nästan tagit bort all medicin och det har gett att han är piggare och rundare än någon sin, nu vid 92 års ålder. Mat hand lar inte bara om näring. Dessa gäster ska bara äta det de gillar, det är de värda! UL RIK A B RY DL ING vice ordförande i SKF och ekokock Ta hänsyn till de äldres behov i utbildningen Community Catering tar in äldres mat i tävlingsfasen • Regerande världsmästare i Community Catering är Team Fazer från Sverige F OTO : A L E K S A N D R A Z A I T S E VA 4 • Kocklandslaget driver på utvecklingen inom många områden. Nya tekniker, miljömässiga råvaror och miljömässig produktion för att nämna några. • Tillsammans med Svenska Kockars Förening kan vi även driva på frågor på politikernivå. • Kocklandslaget arbetar mycket med småproducenter i Sverige för att hjälpa till att utveckla deras produkter samt att få ut dessa på marknaden. J O N AS F R A N Z É N Svenska kocklandsslaget Mat och måltiden är mycket betydel sefull för välbefinnandet inom äldre omsorgen. Därför anser jag att det är väldigt viktigt att vi inom restaurang utbildning på gymnasienivå, såväl vuxen och övriga fortbildningar inom kök, tar fokus på och ger den kunskap och färdigheter som krävs för att möta denna måltidsgrupp behov och öns kemål. Inte minst med tanke på dietetik, behov av specialkost, konsistentsan passad kost och måltider med högt näringsvärde. Utgångspunkten för detta måste självklart vara god, smak rik och vällagad mat utifrån först klassiga råvaror vilket leder till goda matuppleverser som i de bästa fallen är individanpassad och som ger ökat välbefinnande för gästerna. D E T TA Ä R D E V I K T I G A S T E kunskaper vi som anordnare av köksutbildning kan se till att våra studerande får med sig. Det lyfts fram av de kostchefer och matlagare i denna sektor som jag möter i mitt dagliga arbete. Det är också min uppfattning att om vi inom utbildningen tar in betydelsen av goda kunskaper i sensorik – det vill säga våra fem sinnen – syn, hörsel, känsel, smak och lukt – kombinerat med för ståelse för hur vi använder grundsma kerna på ett sätt som höjer måltids upplevelserna i undervisningen. Detta är viktigt med tanke på att vi vid sjuttio års ålder bara har kvar en tredjedel av de smaklökar vi har vid tjugofem och då kan det medverka till att ge ökad livkvalitet och gemenskap för våra äldre. Det är också viktigt att ge kunskap om vikten av ett välkom mande, rofyllt och lugnt måltidsrum där gästerna möts av apitretande dof ter betyder för helhetsupplevelsen. Detta med en vilja att vara lyssnade och förmåga kunna ge det lilla extra och skapa goda förrutsättningar att ge den vikti gaste måltiden den kvalitet och inramning som krävs för den mål tid som du inte kan välja själv. MAT TS A NDE RS S ON styrelseledamot i SKF, ansvarig för utbildningsverksamheten Eko är reko Självklart ska det finnas alternativ som tar lite extra hänsyn till djur och natur. Därför har Arla ett brett ekologiskt sortiment som hela tiden växer. www.arlafoodservice.se Arla Köket® Ekologisk Crème Fraiche 34% Art. nr: 2786 Red Label® Ekologisk Matlagningsgrädde 15% Art. nr: 51785 Arla Ko® Ekologisk Vispgrädde 40% Art. nr: 8973 Arla Ko® Ekologisk Gräddfil 12% Art. nr: 8790 Arla Köket® Ekologisk Matlagningsgrädde Art. nr: 9432 Arla klimatkompenserar för den ekologiska mjölken genom att plantera ca 250 000 träd i Moçambique under kommande året. 6 E N I N F O R M AT I O N S B I L AGA F R Å N S V E N S K A KO C K A R S F Ö R E N I N G I SA M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A När jag för fem år sedan drog upp riktlinjerna för marknaden MAT i Växjö var tanken att skapa en mötesplats för närproducerade, småskaliga och hållbara måltider. Sedan dess har evenemanget växt för varje år och till årets upplaga 10-12 september kom ca 55 000 besökare, nytt rekord. Idag kommer aktörer från hela landet för att delta i detta ”matens Almedalen” som marknaden har utvecklats till. Internationellt utbyte är framtiden FOTO: HANS RUNESSON Filmregissören Måns Herngren tillsammans med kockarna Carina och Ulrika Brydling lagar mat i Matsvinnköket. Måltider som lyfter hela verksamheten Bra måltider inom äldreomsorgen höjer äldres livskvalitet. Se därför till att måltiderna blir en höjdpunkt att se fram emot. En bra måltid är mer än mat En bra måltid har många delar. Den bör vara god och näringsriktig. Miljömässigt hållbar och säker. Trivsam och integrerad i verksamheten. För att nå god kvalitet på alla områden krävs samverkan. Utgå från individen Det finns ingen universallösning för alla äldre. Måltiderna i äldreomsorgen bör genomsyras av flexibilitet och hög servicekänsla. Den som bor på ett äldreboende eller får hjälp via hemtjänst bör kunna påverka vad, när och hur han eller hon vill äta. Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Erbjuder kunskapsunderlag, råd och stöd för att utveckla kraften i de offentliga måltiderna. Läs mer på www.livsmedelsverket.se Följ oss på vår blogg http://www.maltidsbloggen.blogspot.se och på twitter: @Maltiden 7 E tt par trender märktes tydligt i år. Publiken var väldigt köpstark och medveten om vad de ville ha. Det tyder på att konsumenterna som söker sig till MAT har en klar uppfattning om utbudet och vilka produkter som är intressanta för dem. Flera producenter fick slut på varor sista dagen, trots att vi försökt ta höjd för detta. Marknaden har också en semi nariedel, och den har växt enormt mycket. I år var det ett 60-tal semina rier som drog drygt 2 000 deltagare. Det är en fördubbling från förra året. Här ser jag en annan trend, intresset för internationella utblickar och sam arbeten. Vi hade en endagskonferens på temat stadsodling, Refarm Europe. Den arrangerades av Miljöresurs Lin né utifrån ett initiativ från Peter Eriks son, EU-parlamentariker för Miljö partiet, som medverkade under hela konferensen. Jag tror att detta är det håll MAT kommer att utvecklas mot i framtiden, det internationella utbytet. Det finns ingen motsvarighet till MAT i Norden, även på en europeisk nivå. Men vi kan lära oss mycket av varandra. Nederlän derna har kommit långt när det gäl ler stadsodling till exempel. På andra områden ligger England bra till. Vi i Sverige är 20 år före Tyskland på fle ra områden, på andra är de före oss. Detta gäller inte minst det offentliga köket, där Sverige ligger långt fram me. Jag tror att detta internationella utbyte är framtiden för MAT. Om vi arbetar med marknaden på rätt sätt har vi alla möjligheter att bli ett inter nationellt nav för modern och miljö medveten mat. Calle Sand, projektledare för MAT med Växjö i bakgrunden. mötesplatsen för konsumenter och producenter, men det behövs också ett forum där producenterna kan mötas, utbyta erfarenheter, inleda samarbeten och så vidare. I N T R E S S A N T Ä R O C K S Å att det poli tiska intresset för hållbar matpro duktion växer så snabbt. Idag hörs allt oftare tongångar om att mat och matproduktion i kombination med besöksnäring är en av våra viktigaste basnäringar och något man från poli tiskt håll är beredd att satsa stort på. Så intresset för mat håller i sig. Och det är Växjö som är navet. Y T T E R L I G A R E E N T R E N D är FOTO: HANS RUNESSON Stella Nilsson från Stellas ostkaka att B2B växer starkt. Vi kommer att utveckla detta som en egen marknad. I våras gjorde vi en liten affärsinriktad marknad här i Växjö, men nu märks ett starkt intresse för detta. MAT är F OTO : A N N A- S T I N A S T E N B ÄC K E N I N F O R M AT I O N S B I L AGA F R Å N S V E N S K A KO C K A R S F Ö R E N I N G I SA M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A CA L L E SA ND projektledare för MAT Läs mer på matsmaland.se/mat/ www.scanbox.se Keeping it cool. Våra Ergo Line-produkter finns i många olika storlekar och utföranden för att ge dig precis den funktion och kombination du behöver. Duo med två boxar i bredd och Combo med två boxar i höjd är prisvärda lösningar som ger dig två boxar i en. Hos oss hittar du kombinationer med boxar som aktivt kyler, värmer eller håller temperaturen, med mellan 6 och 14 gejdrar per box. Allt för att varje kök ska hitta sin lösning. 0454-30 83 00 [email protected] 8 E N I N F O R M AT I O N S B I L AGA F R Å N S V E N S K A KO C K A R S F Ö R E N I N G I SA M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A Bättre måltider i äldreomsorgen – vad har gjorts och vad behöver göras är namnet på en rapport som Livsmedelsverket publicerade i november 2014. Rapporten har en tydlig riktning framåt mot vad som skulle behöva göras för bättre måltider för våra äldre och konkreta förslag på hur. Rapporten lyfter särskilt måltiderna inom hemtjänsten – det är hög tid att hitta komplement till matlådan. Livsmedelsverkets åtta förslag till regeringen: 1. Tydliggör ansvaret för mat- och måltidsfrågor på myndighetsnivå och i lagstiftningen. 2.Fortsätt att satsa på Livsmedelsverkets nationella kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg. 3.Genomför en nationell satsning på äldres måltider, med tydliga ramar och krav. 4.Inför måltidskunskap som obligatorisk kurs på alla vård- och omsorgsutbildningar. 5.Ta fram en nationell handbok/utbildningsmaterial samt genomför en informations- och utbildningssatsning kring måltiderna i äldreomsorgen. 6.Komplettera Socialstyrelsens brukarundersökning och Öppna jämförelser med frågor/indikatorer om måltiderna i ordinärt boende. FOTO: LIVSMEDELSVERKET M aten och måltiden är mycket betydelsefull för de äldres väl befinnande och nöjdhet inom äldreomsorgen. Måltiderna är inte bara grundläggande för att förebygga undernäring, sjukdom och ohälsa, även måltidens sociala funktion är mycket viktig. För många äldre är mål tiden ett positivt avbrott i vardagen en höjdpunkt att se fram emot. U P P D R AG F R Å N R E G E R I N G E N Livsmedelsverkets rapport är resulta tet av ett uppdrag från regeringen att i samverkan med Socialstyrelsen inven tera genomförda studier och projekt om måltidskvalitet på äldreområdet under perioden 2006-2013. I uppdra get ingick också att lämna förslag på hur måltidskvaliteten för äldre perso ner kan utvecklas och höjas. Bakgrunden till uppdraget var att åtskilliga utvecklingsprojekt har genomförts ute i landet, och flera med stöd av statliga stimulansmedel. Men trots det visar Socialstyrelsens rapport Vad tycker de äldre om äldreomsorgen att 30 procent av de äldre upplever att måltiderna på äldreboen det aldrig, sällan eller bara ibland är en trevlig stund på dagen. Dessutom är förekomsten av undernäring oac ceptabelt hög, en kraftfull signal om att mer behöver göras. S AT S N I N G A R N A Ä R S VÅ R A AT T U T VÄ R D E R A Den genomförda inventeringen tyd liggör att det finns en stor mängd aktörer som bedrivit utvecklingsar bete för bättre måltider i äldreomsor gen. Regeringen har initierat flera stora satsningar, dels genom olika stimulansmedel till kommuner och landsting, dels genom uppdrag till myndigheter. Därutöver har flertalet organisationer, föreningar och nät verk, med varierande storlek och för utsättningar, engagerat sig i frågan. Resultaten av de satsningar som gjorts är svåra att värdera, delvis efter som flera satsningar inte har utvärde rats med avseende på effekt hos de äldre. Detta kan till viss del förklaras av svårigheter att utvärdera kvalitets projekt som riktar sig till sköra äldre i livets slutskede. På kort sikt kan man ändå se flera positiva effekter, främst i fråga om ökade kunskaper hos den personal som arbetar närmast de äld re. Det är dock ovanligt att satsning arna följts upp vilket gör det svårt att svara på om de gett bestående resultat. I N D I V I D A N PA S S N I N G Ä R E N V I K T I G F R A M G Å N G S FA K T O R Arbetet med att inventera de hund ratals projekten gav åtskilliga insikter om vad som fungerar bra och mindre bra kring äldreomsorgsmåltiden idag. Bland annat att individanpassning är en av de allra viktigaste framgångs faktorerna. Måltiderna måste i högre grad kunna anpassas utifrån den enskildes fysiska och psykiska behov, förutsättningar och framförallt – egna önskemål. Detta förutsätter en flexibel organisation med fungerande kommunikation och samverkan mel lan olika professioner och naturligtvis även med de äldre. D E T B E H Ö V S N YA L Ö S N I N G A R FÖR HEMMABOENDE ÄLDRE I rapporten lyfts måltiderna inom hemtjänsten som särskilt viktiga att satsa på. Som huvudalternativ för äldre som behöver hjälp med maten erbjuder de flesta kommuner någon form av matlåda distribuerad hem till den äldre, vanligtvis bara en måltid per dag och många gånger finns det inga andra alternativ att välja på. För många äldre är hemleverans av lunchmatlåda inte tillräckligt. De behöver mer stöttning för att kunna tillgodogöra sig behovet av energi och näring. Därutöver finns ofta ett behov av hjälp och/eller sällskap i samband med måltiderna. Det är där för angeläget att hitta nya lösningar som kan vara ett alternativ eller ett komplement till matlåda. Matlagning 8.Initiera forskning som kan bidra till bättre äldreomsorgsmåltider. Rapporten i sin helhet finns att läsa på Livsmedelsverkets webbplats www.livsmedelsverket.se i hemmet är ett exempel på en sådan lösning. Nya innovativa lösningar bör utgå ifrån att äldre ska bevara sitt obe roende och sina förmågor så länge som möjligt. ÅT TA KO N K R E TA F Ö R S L A G TILL REGERINGEN Insikterna mynnande ut i åtta kon kreta förslag till regeringen (se fak taruta). Förslagen handlar bland annat om att tydliggöra lagstiftning och ansvarsfördelning kring målti derna för att motverka att de hamnar »mellan stolarna«. Livsmedelsverket föreslår även en obligatorisk kurs i måltidskunskap på alla omsorgsut bildningar. Livsmedelsverket tror och hoppas att fler än regeringen kommer att ha stor använd ning av rap porten, inte minst som kunskaps källa och inspiration inför kom mande sats ningar. FOTO: LIVSMEDELSVERKET Så lyfter vi måltiderna för våra äldre 7.Kartlägg den offentliga måltidsbranschen med syfte att underlätta kvalitetsutveckling. K A RIN L IL JA nutritionist Livsmedelsverket ANNONS ANNONS SNR-, A- och E-kost – dags att tänka nytt! Det var i samband med att Livsmedelsverket år 2003 gav ut publikationen Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg som en expertgrupp myntade begreppen SNR-, Aoch E-kost. Dessa grundkoster har sedan hängt med i över ett decennium och man kan nog säga att de ofta har fungerat bättre i teorin än i praktiken. Just nu tar Socialstyrelsen och Livsmedelsverket tillsammans tag i frågan. Det är hög tid att tänka nytt. R E V I D E R I N G PÅ G Å N G Just nu pågår ett intensivt samarbete mellan Livsmedelsverket och Soci alstyrelsen. Grundkosterna inom vård och omsorg återfinns i såväl Livsmedelsverkets råd Bra mat i äldreomsorgen som Socialstyrelsens vägled ning Näring för god vård och omsorg. Behovet att se över grundkos terna kom upp hösten 2012, detta i samband med att SNR, Svenska Näringsrekommendationer, ersat tes av NNR, Nordiska Näringsre kommendationer, som också antogs som de officiella näringsrekom mendationerna som ska användas i Sverige. Nu fanns det inte längre någon ”SNR-kost” och referensin tervallerna för fett, protein och kol hydrater i den så kallade A-kosten ryms inom NNR. Livsmedelsverket bjöd 2013 och 2014 in till dialogmöten med experter och verksamma inom vård, omsorg och måltidsverksam het. Alla var rörande överens om se över helheten kring de så kal� lade grundkosterna, att inte bara göra en anpassning till de nya refe rensvärdena i NNR. Majoriteten upplevde att rådan de system med grundkoster inte hade fungerat som det var avsett. Bland annat att de inte skapar utrymme för flexibilitet och kreati vitet när menyer planeras − maten blir helt enkelt inte tilltalande mat i lagom portioner som patienter eller äldre kan äta upp. Detta i sin tur beror på bristande kompetens i frågor som rör nutrition i såväl kommuner som landsting. Nu såg man chansen att tänka helt nytt. FLEXIBLARE SYSTEM SOM MÖJLIGGÖR I N D I V I D A N PA S S N I N G Myndigheternas ambition är att ge vägledning om hur de nordiska näringsrekommendationerna kan anpassas för vård och omsorg. I det ingår att ge ramar och riktning för den näringsmässiga kvaliteten, men samtidigt ge utrymme för att kunna prioritera måltidens kulinariska kvalitet och möjlighet att kunna individanpassa måltiderna utifrån vad patienten/den äldre är van vid att äta och tycker om. Att maten är smaklig och hela måltiden en trev lig upplevelse är en grundläggande förutsättning för att maten äts upp. För de patienter och äldre som har nutritionsrelaterade problem, t ex dålig aptit eller svårigheter att äta måste näringsinnehållet, por tionsstorlekar och måltidsordning optimeras utifrån individen. Detta kräver rutiner och samarbeten mel lan vård/omsorg och måltids-/ser vicefunktioner. Det kräver även att det finns kompetens om mat och näring hos de personalkategorier som arbetar närmast patienten eller den äldre. ANPASSADE NÄRINGSREKOMMENDATIONER FÖRVÄNTAS VARA KLARA INNAN ÅRSSKIFTET Ett förslag på hur NNR kan anpas sas för vård och omsorg är under utarbetande och kommer att dis kuteras internt inom myndighe terna och externt med experter innan förslaget remitteras. När förankringsprocessen är klar och beslut om ändring fattats kommer ett rättningsblad att ersätta kapitlet om grundkoster i Socialstyrelsens vägledning Näring för god vård och omsorg. Även Livsmedelsverket kom mer att ändra i sina råd för äldre omsorgen. Målsättningen är sedan att Social styrelsen och Livsmedelsverket till sammans kan påbörja en större översyn och uppdatering av myndig heternas vägledningar och råd till vård och omsorg så att fler personer inom vård och omsorg kan känna matglädje och må bra av maten. Electrolux Professionals Green Spirit sortiment för miljövänligare och kostnadseffektivare Electrolux Professionals restaurang- och storkök Green Spirit sortiment Electrolux Professionals för miljövänligare och Green Spirit sortiment kostnadseffektivare för miljövänligare och restaurangstorkök Electrolux och Professionals kostnadseffektivare EnergiÅtervinningsbart Greenbesparing Spirit sortiment material restaurangoch storkök för miljövänligare och Lägre vatten förbrukning kostnadseffektivare restaurang- och storkök Lägre vatten Låg förbrukning ljudnivå Lägre vatten förbrukning Lägre vatten förbrukning Energi- Energieffektiv besparing brännare Energibesparing LägreÅtervinningsbart kemmaterial förbrukning Energibesparing Återvinningsbart material Återvinningsbart material KA R I N LI LJA , nutritionist Livsmedelsverket MARIA B I Ö R KLU N D H E LG E S S O N leg. dietist/utredare Socialstyrelsen Låg Låg ljudnivå ljudnivå SNR-kost (SNR = Svenska näringsrekommendationer) är avsedd för friska som är normalt fysiskt aktiva och för personer med sjukdomar som inte påverkar näringstillståndet eller kräver någon särskild kostbehandling. A-kost står för Allmän kost för sjuka och är avsedd för patienter med måttlig eller inga fysisk aktivitet, ökat näringsbehov eller både och. E-kost står för Energi- och proteinrik kost och rekommenderas till patienter som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med dålig aptit. Låg ljudnivå Energieffektiv Energieffektiv brännare brännare Energieffektiv brännare Lägre kem- Lägre kemförbrukning förbrukning Lägre kemförbrukning Bistro Färskost naturell, i hink. 1,5 eller 10 kg. Våra produkter är en bra bas för det professionella köket, där de tillsammans med andra råvaror och din yrkesskicklighet kan förvandlas till goda, färdiga måltider. Här är några av våra storsäljare, fler hittar du på storhushall.skanemejerier.se Snapphane® Mild 28% skivad. 1 kg. Lindahls Kvarg 9,2 % i hink. 2 kg. Grekisk Yoghurt 10% i hink. 1 eller 5 kg. 205 03 Malmö • 040-31 39 00 • storhushall.skanemejerier.se E N I N F O R M AT I O N S B I L AGA F R Å N S V E N S K A KO C K A R S F Ö R E N I N G I SA M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A Slippa grovdisken, någon? Traditionellt är grovdisken ett av de tråkigaste och mest slitsamma momenten i köksarbetet. För att få bort inbrända rester i rostfria kantiner, ugnsformar, kokkärl etc är den vanliga hanteringen för att få kärlen rena igen blötläggning, fördisk, en stor portion kemiska preparat och handkraft med olika redskap. Det är tidskrävande, kräver stora diskhoar och mycket arbete. I större kök kan det behövas flera gigantiska diskhoar och flera personer som enbart ägnar sig åt grovdisken. 11 Granule Combi, den maskin som tagits fram för att klara både grov- och findisk. Aluminiumkorg signalerar grovdisk, medan plastkorg klargör för maskinen att det handlar om findisk. PÅ M I N N E R O M B L Ä S T R I N G Tekniken påminner en hel del om blästring. I maskinen sprutar vatten under högtryck, och granulerna, ca 3 mm stora, studsar mot godset med stor kraft och slår helt enkelt rent kär len. Tekniken lämpar sig för alla kärl med hård yta, främst rostfria kantiner, aluminiumplåtar, men även ugnsfast keramik och liknande. – Maskinerna går att använda med eller utan granuler, beroende på kär lens material. Utan fungerar de unge fär som en högtryckstvätt, fortsätter Peter Schön. S T O R T I D S B E S PA R I N G Det kanske mest iögonfallande med granultekniken är den stora tidsbe sparingen. Kärlen skrädes från löst sittande matrester och placeras sedan direkt i grovdiskmaskinen. Varken blötläggning eller fördisk behövs. Hela processen från det att kärlen pla FOTO: MIKAEL LEIJON H ur kan man göra detta på ett annat sätt? Det var utgångs punkten för en grupp ingenjö rer i Lund som på 1970-talet började fundera på hur diskpersonalens arbe te skulle kunna underlättas. Lösning en blev det som idag kallas Power granules och det krävde en helt ny typ av diskmaskin. – Granulerna är helt enkelt små blå plastkulor och power står för det höga vattentryck som används i Peter Schön maskinen, berät tar Peter Schön, VD på företaget Granuldisk som har patenterat en del av tekniken och tillverkar maskinerna. ceras i maskinen till att de är helt rena tar ca 2 minuter. – Det finns många positiva bieffek ter med detta, menar Peter Schön. Det går åt mycket mindre energi, mycket mindre kem och mycket min dre vatten, omkring 60 procent lägre för alla delarna. Det finns faktiskt mät ningar som visar på så mycket som 90 procents vattenbesparing, vilket gör tekniken särskilt intressant i områden med vattenbrist. – Köken kan också disponeras om, det behövs inte flera stora diskhoar och du kan använda ytorna bättre. Tidsbesparingen med den snabba processen gör att du kan frigöra per sonal som tidigare behövdes i grovdis ken. Det krävs också betydligt färre kärl eftersom de cirkulerar snabbare mellan köket och grovdisken. Miljö och ekonomi är viktiga, men den väsentligaste aspekten är kanske ergonomin och att personalen slits mindre av det tuffa grovdiskjobbet. – Under mina resor träffar jag ofta personal som särskilt betonar att de antagligen hade tvingats lämna sina arbeten på grund av arbetsskador om köket inte hade köpt in en granuldisk maskin, säger Peter Schön. Sådant känns skönt att höra. Det är förstås en ganska stor inves tering att köpa in en granuldiskma skin. Det finns maskiner som lämpar sig för kök med 50-75 serveringspor tioner per dag och uppåt. Men tack vare de stora bespa ringarna på olika områden räknar man med att en Powergranules maskin har betalat sig på ungefär ett år. Granul diskmaskinen är gjord för grov disk, findisken behöver en annan behandling. Men det finns faktiskt en kombimaskin som kan växla mellan grovdisk och vanlig disk helt automatiskt utan att personalen behöver fundera på vad de ska diska. Det är en patenterad sensor som helt enkelt känner av vad som finns inne i kombimaskinen. FOTO: GRANULDISK Plastkulor fixar disken I N T E R N AT I O N E L L S AT S N I N G Företaget satsar mycket på en internationell mark nad. I Sverige och norra Europa är tekniken väl spridd, i svenska offent liga kök finns knappt några som inte har en grovdiskmaskin, med granultek nologi eller någon annan teknik (då behövs dock fortfarande fördisk och blötläggning). I Asien är intresset för granuldiskmaskinerna också stort och en kraftig satsning görs nu på Mellan östern. På sikt vill Peter Schön också gärna se en etablering på den stora amerikanska marknaden. – Vår främsta konkurrent är fak tiskt traditionell handdisk, betonar Peter Schön. Det är ofta svårt att släp pa invanda mönster, och det här är ett helt annat arbetssätt. – Kemindustrin är inte heller för tjust i vår produkt, de kan ha en gan ska aggressiv försäljningsteknik där de binder upp sina kunder till tradi tionella maskiner som kräver mycket kemprodukter. På ett företag är det ofta också så att kostnaderna ham nar i olika budgetar, så att investe ringen i en grovdiskmaskin hanteras i en budget medan kostnaderna för kemprodukterna belastar en annan. Det gör det svårt för företagen att se och jämföra kostnader effektivt. – Men vår teknik har framtiden för sig och jag är säker på att vi går en lysande framtid till mötes, säger Peter Schön entusiastiskt. P E R A XE L NORDF E L DT 12 E N I N F O R M AT I O N S B I L AGA F R Å N S V E N S K A KO C K A R S F Ö R E N I N G I SA M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A BOKRECENSION Måltiden är ett väldigt starkt uttryck för vilka vi är, varifrån vi kommer, vad vi vill vara och vart vi är på väg i våra liv. Måltiden är också ett viktigt kontrollredskap för att hålla ordning i ledet. Tänk exempelvis på alla väldigt strikta krav kring vad som är tillåtet eller otillåtet att äta i vissa religioner, kulturer och politiska grupperingar. Det handlar förstås inte i första hand om livsmedel utan om att krångla till umgänget med dem som tänker annorlunda och då har andra måltidsrutiner. Ätandets tillstånd A lla vill vi att maten ska vara varm och fräsch när den serveras. För lokaler där det finns ett eget kök är detta ganska oproblema tiskt, men i många fall finns det inget sådant att tillgå. Den felande länken är som regel transporterna. Det gäller inte minst inom de offentliga köken och äldrevården när maten tillagas i centralkök och ska köras därifrån ut – Om maten har en temperatur på bara +65-70°C vid början av transpor ten måste temperaturen i boxen max as. Om i stället matens temperatur vid tillagningen höjs till +75-80°C kan värmen i boxen sänkas, vilken bättre bevarar fräschör och näringsämnen. U T V E C K L AT S U N D E R L Å N G T I D till kunderna – och det är många por tioner som varje dag ska transporteras ut till skolelever och våra äldre. Men det finns bra lösningar på problemet. Han har studerat detta noga – Scan box är ett företag med mer än 20 års erfarenhet av att tillverka boxar för transport av varm mat. Bland kun derna finns skolor, äldreboenden, sjukhus och fängelser, men även stora hotell och lite otippat lyxkryssare. Torbjörn Peltonen tror att spridning en bland kunderna beror på att pro dukterna utvecklats under så lång tid. – Vi har fått fram konstruktioner som är både robusta och ergonomis ka, samtidigt som boxarna är lätta och smidiga. Med en isolering på 30 mm håller de temperaturen även under längre transporter. H I T TA B A L A N S H YG I E N V I K T I G För transport av varm mat finns lagar och regler som ska garantera hygien och att näringsinnehållet bevaras. Reglerna skiljer sig från land till land, men i Sverige gäller +60°C för att maten ska få serveras. Det är viktigt att hitta en balans mellan värmen i trans portboxen och matens temperatur för att bibehålla maximal fräschör och bevara största möjliga mängd näringsämnen. – Om boxen är för varm och maten tillagad på för hög tempe Torbjörn Peltonen ratur försvinner både känsla och näringsämnen, säger Torbjörn Peltonen, VD på Scanbox. – Hygien är förstås mycket viktig i en bransch som hanterar livsmedel, och boxarna har en invändig konstruk tion med löstagbara stegar som gör dem väldigt lätta att rengöra, betonar Peltonen. Stegarna gör också att luf ten kan cirkulera fritt inne i boxen vilket gör temperaturen jämn i hela utrymmet. Marknaden växer stadigt, och Tor björn Peltonen framhåller att en låg livscykelkostnad är viktig för detta, lik som energieffektivitet både i produk tion och för kunderna. – Vi växer i alla segment, säger han. Inte bara hemmamarknaden Sverige utan även exporten ökar starkt. PE R A X E L N O R D F E LDT I vår egen tid, när hemmens kök blir alltmer påkostade i inredningen och används allt mindre till matlagning, är matintresset närmast bisarrt. Varje dag fylls våra TV-kanaler av matlag ningsprogram, vinprovningar, bak excesser, gastronomiska resor till jordens alla hörn. Årligen publiceras ungefär 30 000 kokböcker runt om i världen, varav en tiondel produceras i Sverige. Det gör oss till toppkon sumenter av kokböcker räknat per capita. 300 miljoner kronor årligen (2014) lägger vi på inköp av böcker om matlagning. Böckerna används främst som presenter eller prydnader, det är relativt ovanligt att någon lagar mat från recepten. Hunger och törst – svensk måltids historia Richard Tellström Forum 283 sidor Gröntoft vara. Men något var det som fäste hos svenskarna, konstaterar Richard Tellström i sin nya bok Hunger och törst – svensk måltidshistoria. T E L L S T R Ö M Ä R D O C E N T vid Restaur ang- och hotellhögskolan i Örebro och har arbetat som historisk redak tör för TV-serier som Landet Brunsås och Historieätarna. Nu tar han oss med på en intressant och initierad resa genom måltidshistorien. Greppet är lärt, infallrikt och brett. Han försöker sva ra på frågor om varför vi är så fixerade vid vad, hur och när vi äter. Mycket handlar om mat kulturens utveckling och uttryck under 1900-talet, när staten i efterkrigstiden fick upp ögonen för att mål tiden var något att arbeta med gentemot medbor garna, fram till vissa kom muners rent instrumentella inställning till det offent liga köket, där måltiden är något som ska hjälpa indi viden att klara av dagens påfrestningar. FOTO: NADJA HALLSTRÖM Transporterna viktiga i kvalitetsarbetet H U N G E R O C H T Ö R S T är en bok för alla med intresse för Richard Tellström måltidens historia och mat Det här har gått fort. Betänk att när kultur. Det finns mycket att lära och TV-serien Levande livet visades 1983en hel del kanske du upptäcker som 84 väckte inriktningen på njutning du inte tänkt på under lång tid. För och flärd mycket negativa reaktio att ta ett exempel: om jag säger lever ner. Fånigast av allt ansågs vinprov biff, var hamnar du då mentalt? ningarna med restauratören Carl Jan Granqvist och läkaren Knut-Christian P E R A XE L NORDF E L DT E N I N F O R M AT I O N S B I L AGA F R Å N S V E N S K A KO C K A R S F Ö R E N I N G I SA M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A 13 KRÖNIKA Det är aldrig för sent att börja träna hade gruppen fått många glada tillrop på gymmet, med tanke på att rulla torer och käppar är ovanliga inslag. Med dessa ord vill jag säga att det aldrig är försent att Johan Nordström börja träna. Det vik tigaste är inte varför du tränar, det vi på Actic fokuserar på är att göra det lätt att komma igång och meningsfullt att fortsätta. Även om du kanske inte kan få en kropp som en 30-åring, kan du träna för att bli äldre. Du kan job ba med styrkan, rörligheten och kon ditionen. Även den sociala gemenska pen på gymmet kan vara viktig för att må bra. Vad blev det då till sist för tränings kläder? Jo en blus, scarf och långbyxor. FOTO: OSKAR JOHANSSON F O T O : S TA F FA N F O D Q V I S T D E N 8 8 Å R I G A D A M E N kom gåendes med sin käpp stadigt i höger hand. Hon gick med små haltande steg. Jag hälsade på henne och bad henne att sätta sig ned i en fåtölj i den lugna relaxavdelningen. För att inleda hen nes livs första besök på gym med en hälsovägledning. Vi hade ett givande samtal där vi bland annat gick igenom hennes träningsbakgrund, skador och personliga mål. Det jag märkte på henne som jag kunde dra paralleller till många andra seniorer som går på Actic var att det sociala är minst lika viktigt som att träna styrka och kondi tion. På slutet frågade jag henne om hon hade några funderingar på tränings upplägget eller om gymmet i övrigt. Med tanke på att hon var nybörjare. Det kanske fanns en oro för hand ledsskadan hon fick från fallolyckan som hon två månader tidigare råkade ut för. Eller oro för att få nya skador. Men det enda hon undrade över var, vad ska jag ha på mig? Detta var en ny fråga för mig och jag sa att vad som helst går bra, bara det känns bekvämt. Vi på Actic hade ett samarbete med Attendo, där en liten grupp seniorer i 80-90 årsåldern fick träna två gånger i veckan. Syftet var att se om regelbun den träning gör att man mår bättre på äldre dagar. Den 88-åriga damen var en del av den gruppen och jag var instruktören som ledde träning arna tillsammans med personal från Attendo. R E D A N E F T E R 1 M Å N A D kunde vi se förbättringar hos alla. Under de första 3-4 månaderna märktes tydliga fram steg på såväl styrka, balans som kondi tion. Deltagarna var gladare och mer motiverade till träningen när de såg sin utveckling. I slutet av projektet var alla starkare, rörligare och hade fått bättre balans. De hade nått de flesta av sina personliga mål. Dessutom JOH A N NORDST RÖM Seniorkoordinator Actic Lund Gyminstruktör Högevall, Lund [email protected] 14 E N I N F O R M AT I O N S B I L AGA F R Å N S V E N S K A KO C K A R S F Ö R E N I N G I SA M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A Inom fastighetsbranschen är intresset för energieffektivisering mycket stort. Men många fastighetsägare – både offentliga och privata – har missat en viktig del: storköken. E n storköksleverantör berättar att under 2014 var det endast en av 250 offerter som rörde deras mest energisnåla produkter. En annan undersökning visar att en för övrigt lågenergieffektiv förskola i Göteborg använde lika mycket energi i storköket som sammanlagt i hela den övriga verksamheten. Sahlgren ska sjukhusets storkök hade en ener giförbrukning som vida överstiger de energimål som för övrigt råder i Västra Götalandsregionen. Exemplen skulle kunna mångfaldigas. STOR POTENTIAL Det finns alltså en betydande poten tial för stora besparingar med relativt enkla medel. Ett storkök i en normalt stor skola använder ungefär 1kWh per portion. Beräkningar visar att det skulle kunna gå att halvera detta till 0,5 kWH per portion. Det blir stora summor. Sammantaget skulle Sveriges kommuner kunna spara 550 000 kro nor per dag på energieffektivisering, eller under ett helt år 127 miljoner kronor. Då är inte sjukhus, fängelser, regementen, restauranger, livsmed elsbutiker med mera inräknat, så den faktiska besparingen är betydligt högre. Låt siffrorna sjunka in. Någon som tycker att det kan vara värt att ta en vända kring energieffektivisering av storköken i nästa upphandling? FOTO: ANNIKA RÅDLUND Sätt energifokus på våra storkök E N K L A ÅT G Ä R D E R Det är inga stora eller komplicerade åtgärder som behövs. Maskinerna i ett storkök kan kosta lika mycket i driftskostnad per år som inköpskost naden, så här finns mycket att vinna. Nya rutiner vid användningen är viktigt. Idag är det inte ovanligt att fläktkåpor står på för fullt från det personalen kommer tills de går hem – smarta fläktkåpor kan spara mycket energi. Bättre isolering av kyl- och frysrum är en annan effektiv åtgärd. Spillvärme kan användas för upp värmning av andra delar av fastighe ten och så vidare. En översyn av arbetsrutinerna för kökspersonalen är en annan viktig del. Kunskap om hur olika beteenden påverkar energiförbrukningen är ett enkelt och tydligt sätt att följa upp relevanta nyckeltal. EU har också upp märksammat saken: med start nästa år kommer ett Ecodesigndirektiv för professionella kylskåp. Som en extrabonus ger en kortare och mer systematisk väg från ugn till mun också mat av högre kvalitet och en förbättrad arbetsmiljö vid sidan av energibesparingen. Alla vinner på ett tydligare fokus på energieffektivise ring i våra storkök. Nöj dig inte med den bästa salladen. Vår färdigskurna sallad är alltid sköljd och klar att servera. Men med vårt storkökskoncept får du också en extra hand i köket. Service, kunskap och verktyg som förenklar vardagen och spar tid – utan att tumma på kvaliteten. Hör gärna av dig till oss så berättar vi mer! 042-24 96 48 www.dole.se/solutions K Ä L L A B E LOK För att svenska grisar är gladare. Ett av våra främsta verktyg är omsorgen av våra djur. De är kärnan i vår verksamhet, och en god djurhälsa är gynnsam för både miljön och för kvalitén på det vi äter. I slutändan gör det att ni kan servera god, säker och prisvärd mat. Och det blir alla lite gladare av! Svenska & regionala produkter: Det bästa från norr till söder. Hjortentrecote, småländska isterband, prisbelönta gårdsostar, jämtländskt tunnbröd, skånsk kyckling, lax, sik och röding från Västerbotten, naturbeteskött, hallon, kålrötter och kryddor, sylt och marmelad. För att bara Offentliga köket_september2015.indd 1 nämna några av alla regionala produkter du kan välja mellan. Vi är stolta över vårt samarbete med några av Sveriges främsta producenter. Välkommen till oss! 2015-09-03 09:47:53
© Copyright 2024